regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Regler förKRAV-certifierad

produktionutgåva 2013

KRAV ekonomisk föreningRegler för KRAV-certifierad produktion utgåva 2013Postadress: KRAV Box 1037, 751 40 Uppsala • Besöksadress: Kungsängsgatan 12Tel: 018-15 89 00 • Fax: 018-13 80 40 • Webbplats: www.krav.se • E-post: [email protected] Facebook: www.facebook.com/KRAV.eko • Twitter: twitter.com/kravmedia

Sveriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan.

2 Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2013

Produktion och grafisk formgivning: José Barrios Lancellotti/KRAV

© KRAV ekonomisk förening

Omslagets foto: Heimer & Company

Tryck: Grafiska Punkten, Växjö

Denna trycksak skyddas av såväl lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära

och konstnärliga verk som utländsk upphovsrättslagstiftning. Upphovsrätt

innebär att KRAV har ensamrätt, med vissa mycket begränsade undantag,

att förfoga över materialet genom att framställa exemplar av det och genom

att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i

översättning eller bearbetning, på Internet och i annan media eller teknik.

I korthet innebär det att det inte är tillåtet att lagra, kopiera, överföra, visa,

framföra, överlåta, sälja och på andra sätt utnyttja material i KRAVs regler.

Den enda användning av materialet som är tillåten är sådan begränsad an-

vändning som är möjlig genom särskilda undantag i upphovsrättslagen (pri-

vat bruk och citat), och sådan användning som KRAV ekonomisk förening har

lämnat tillstånd till.

Det är tillåtet att använda material ur KRAV-reglerna för privat (dvs. icke

kommersiellt bruk), men all kommersiellt utnyttjande av KRAVs material får

bara ske efter tillstånd från KRAV ekonomisk förening. Även om KRAV eko-

nomisk förening har givit tillstånd att använda materialet får materialet bara

användas i enlighet med tillståndet. Källa och upphovsman skall alltid tydligt

anges.

Det är inte tillåtet att använda KRAVs regler för annan certifiering än för

KRAV-certifiering.

Enligt den så kallade citaträtten i upphovsrättslagen är det tillåtet att citera

kortare delar ur KRAVs material. Citatet måste vara korrekt refererat och det

skall tydligt framgå varifrån citatet är hämtat (KRAVs regler, utgåva 2012). Ci-

tatet får inte återges eller ändras på sådant sätt att meningen med texten

förvanskas eller förvrängs. Dessutom skall omfattningen av citatet kunna

motiveras av dess syfte. Det är inte tillåtet att citera större delar eller en hel

text. Det innebär t.ex. att det inte är tillåtet att kopiera eller citera annat än

korta utvalda delar av KRAV-reglerna • och då endast om citatet är motiverat

och källan anges.

Den som bryter mot upphovsrättslagstiftningen kan straffas med böter eller

fängelse och dömas att betala skadestånd.

För mer information, kontakta [email protected].

3Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2013

Nyheter i KRAVs regler 2013 ......................................................................................... 6 KRAVs målsättning .......................................................................................................... 8 Läsanvisning .................................................................................................................. 13

• Definitioner ..........................................................................................................17

• Syfte och omfattning .............................................................................................31 Syfte ............................................................................................................................ 32 Ramar för regelverket .................................................................................................... 32 Omfattning .................................................................................................................... 32

1 Märkning och marknadsföring .............................................................................35 1.1 Allmänna regler ................................................................................................... 36 1.2 Hur du ska använda KRAVs namn och märken ................................................... 38 1.3 Märkningsregler i EU-förordningen om ekologisk produktion ............................. 40 1.4 Hur du i övrigt ska märka förpackningar samt ange ursprung ............................. 41 1.5 Märkning på följesedlar och fakturor .................................................................. 43 1.6 Marknadsföring ................................................................................................... 44 1.7 Marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör ............................. 44 1.8 Regler för frivillig ursprungsmärkning ................................................................. 45 1.9 Märkning och marknadsföring för restauranger och storhushåll .......................... 47

2 Allmänna regler ....................................................................................................49 2.1 Vad det innebär att följa KRAVs regler ................................................................ 52 2.2 Certifiering .......................................................................................................... 53 2.3 Dina åtaganden som certifierad ............................................................................ 54 2.4 Revision av KRAV-certifierad produktion ............................................................ 55 2.5 Om du inte följer reglerna ................................................................................... 56 2.6 Du kan överklaga ................................................................................................ 59 2.7 Avtalsfrågor ......................................................................................................... 60 2.8 Byte av certifieringsorgan ..................................................................................... 61 2.9 Sekretess .............................................................................................................. 62 2.10 Hantering av personuppgifter .............................................................................. 62 2.11 Avtal med tredje part ........................................................................................... 63 2.12 Följ lagen ............................................................................................................. 64 2.13 Social hänsyn ....................................................................................................... 64 2.14 Håll alltid isär KRAV-certifierade produkter från andra ....................................... 65 2.15 Rengöring, desinfektion och bekämpning ............................................................66 2.16 Förpackningar ..................................................................................................... 67 2.17 Miljöskydd .......................................................................................................... 67 2.18 Energianvändning ................................................................................................ 68

3 Lantbruk ..............................................................................................................69 3.1 Vad KRAV-anslutningen omfattar ........................................................................ 71 3.2 Lagring och hantering av produkter och produktionshjälpmedel ......................... 72 3.3 Miljö-, natur- och kulturskydd ............................................................................ 73

4 Växtodling ............................................................................................................77 4.1 Allmänt ............................................................................................................... 80 4.2 Hushålla med växtnäringen ................................................................................. 87 4.3 Gödselmedel, jordförbättringsmedel .....................................................................92 4.4 Växtskydd ............................................................................................................97 4.5 Utsäde och plantor ............................................................................................ 100 4.6 Odling i växthus ................................................................................................ 101 4.7 Svampodling ...................................................................................................... 103

Innehåll


5 Djurhållning .......................................................................................................105 5.1 Kunskapskrav, karenstider vid omställning och parallellproduktion .................. 109 5.2 Märkning och dokumentation .......................................................................... 112 5.3 Inköp, avel och produktion året om ................................................................... 113 5.4 Utevistelse och bete ............................................................................................ 117 5.5 Ge djuren möjlighet att bete sig naturligt ........................................................... 122 5.6 Stallförhållanden .............................................................................................. 123 5.7 Foder och vatten ................................................................................................ 132 5.8 Mjölkuppfödda djur ......................................................................................... 137 5.9 Foderprocesser, fodertillsatser och foderkonservering ....................................... 139 5.10 Hälso- och sjukvård ........................................................................................... 140 5.11 Hantering, transport, slakt och förmedling ....................................................... 145

6 Biodling ..............................................................................................................147 6.1 Inträde och omläggning ..................................................................................... 148 6.2 Inköp av bin ...................................................................................................... 149 6.3 Foder och risk för föroreningar med fodret ........................................................ 149 6.4 Läkemedel och kemiska bekämpningsmedel ...................................................... 150 6.5 Kupor ................................................................................................................ 150 6.6 Övrigt ................................................................................................................ 151

7 Vattenbruk ..........................................................................................................153

8 Vildväxande produktion .....................................................................................155 8.1 Anmälan och utredning ..................................................................................... 157 8.2 Miljön, social hänsyn, marken och de arter du ska samla in .............................. 157 8.3 Skörd, information till och arbetsvillkor för plockare ........................................ 159

9 Livsmedelsförädling ............................................................................................161 9.1 KRAV-certifierade ingredienser .......................................................................... 163 9.2 Konventionella råvaror ...................................................................................... 163 9.3 Processer och lösningsmedel .............................................................................. 164 9.4 Bestrålning......................................................................................................... 164 9.5 Tillsatser, aromer och processhjälpmedel ........................................................... 164 9.6 Ämnen i kontakt med livsmedel ......................................................................... 165 9.7 Filtrering ........................................................................................................... 165 9.8 Ingrediensmärkning av KRAV-certifierade ingredienser ..................................... 165 9.9 Jäst kan KRAV-certifieras .................................................................................. 166

10 Slakt ...................................................................................................................167 10.1 Allmänt om slakt och slakteriets ansvar ............................................................. 169 10.2 Hantering och djuromsorg ................................................................................. 169 10.3 Märkning, identifiering och särhållning ............................................................. 171 10.4 Transport ........................................................................................................... 171 10.5 Lokaler och uppstallning ................................................................................... 172 10.6 Drivning ............................................................................................................ 174 10.7 Upphängning före bedövning av fjäderfän ......................................................... 174 10.8 Bedövning och avblodning ................................................................................. 175 10.9 Hjort ................................................................................................................. 176

11 Fodertillverkning ................................................................................................177 11.1 Allmänna regler för alla sorters foder ................................................................ 178 11.2 Foder till KRAV-certifierad djurhållning ............................................................. 179 11.3 Foder till sällskapsdjur ....................................................................................... 180

12 Produktionshjälpmedel .......................................................................................181 12.1 Vilka produktionshjälpmedel som kan KRAV-märkas ........................................ 183 12.2 När produktionshjälpmedel får KRAV-märkas ................................................... 183 12.3 Jordblandningar ................................................................................................ 183


12.4 Analysera innehållet av tungmetaller och näring ................................................ 183 12.5 Begränsa tillförseln av tungmetaller ..................................................................... 184 12.6 Tungmetaller i jordar ......................................................................................... 185 12.7 Förpackningar ................................................................................................... 185 12.8 Tillåtna produktionshjälpmedel ......................................................................... 185

13 Textilråvaror samt hudar, läder och skinn från KRAV-certifierad djurhållning ......................................................................187 13.1 Råvarans ursprung ............................................................................................ 188 13.2 Regler för märkning och marknadsföring .......................................................... 188 13.3 Bomull ............................................................................................................... 189 13.4 Silke .................................................................................................................. 189 13.5 Miljömärkning .................................................................................................. 190

14 Butik ..................................................................................................................191 14.1 Butikens övergripande åtagande ........................................................................ 192 14.2 Hur du hanterar och säljer KRAV-produkter...................................................... 193 14.3 Märkning, skyltning och exponering ................................................................. 194 14.4 Dokumentation ................................................................................................. 195

15 Restauranger och storhushåll ..............................................................................197 15.1 Allmänt ............................................................................................................. 198 15.2 Certifiering av storhushåll .................................................................................. 198 15.3 Certifiering av del av verksamhet ....................................................................... 199 15.4 Miljöpolicy ........................................................................................................ 200 15.5 Regler i andra kapitel ........................................................................................ 200 15.6 Personalens kunskaper ....................................................................................... 200 15.7 Gruppcertifiering ............................................................................................... 200 15.8 Tillfällig certifiering ........................................................................................... 201

16 Import och införsel av produkter eller råvaror ....................................................203 16.1 KRAV-märkning vid import och införsel av produkter och råvaror .................... 206 16.2 KRAV kan erkänna andra regelverk och certifieringsprogram ........................... 210 16.3 KRAV kan återkalla erkännandet av certifieringsprogram ................................. 210 16.4 Produkter som är tillverkade utanför Sverige och certifierade enligt KRAVs regler .................................................................. 210

17 Fiske ...................................................................................................................211 17.1 Allmänna regler ................................................................................................. 213 17.2 Ansökningsprocessen ......................................................................................... 214 17.3 Beståndet - grundläggande principer och regler .................................................. 216 17.4 Fiskefartyget ...................................................................................................... 218 17.5 Fiskemetoden .................................................................................................... 220 17.6 Landning och förädling ..................................................................................... 223

18 Regler för godkända certifieringsorgan ...............................................................227 18.1 Allmänna regler ................................................................................................. 229 18.2 Krav på certifieringsorgan .................................................................................. 229 18.3 Krav på revisorer och revisionsledare ................................................................. 231 18.4 Kalibrering av revisorer ..................................................................................... 235 18.5 Kedjecertifiering ................................................................................................. 236

19 Certifiering av kedjor ..........................................................................................239 19.1 När kan denna typ av certifiering användas?...................................................... 240 19.2 Central redovisning och dokumentation i kedjan ............................................... 242 19.3 Kedjans internrevision vad gäller KRAVs regler ................................................. 243 19.4 Kedjans ledningssystem ..................................................................................... 244

• Bilagor ................................................................................................................247


Nyheter i KRAVs regler 2013

Kapitel 1

Reglerna om färg under KRAVs märke i 1.2.6 har mjukats upp. Reglerna om märkning av produkter med vildfångad fisk i 1.4.4 har förtydligats.

Kapitel 4

Hela kapitlet är omarbetat och flera regler är förtydligade. De viktigaste större ändringarna är:

• Minimikravpå20 procent vall eller gröngödsling i växtföljden, regel 4.2.1

• Kravpånedbrukningavflytandegödselslaginom4timmarpåobevuxenmark, regel 4.2.4

• Obligatoriskgödslingsplan,regel4.2.5 • Fosforbalansendastvart3:e år och fler undantas, regel 4.2.6 • Flerundantaskravpåmarkkarta• Minsttreårskarenstidförmarkdäravloppsslamspridits(4.1.1.1) • Skördensstorlekbehöverenbartredovisaspergröda,ejperskifte (4.1.5) • Gränsvärdenaförtillåtentillförselavtungmetallerviatillexempelinköpt

gödsel sänks för de flesta ämnen. För koppar tillåts en högre nivå vid konstaterad brist (4.1.7.6)

• Förbudmotattnyodlamulljordar(4.1.8) • Vidgödslingmedaskafrånförbränningpådenegnagårdenkrävsanalys

av tungmetaller om man använder mer än 100 kg aska per ha (4.3.5.1) • Rötrestfrånbiogasanläggningsomtaremotbådetillåtnaochotillåtna

gödselmedel enligt KRAVs regler ska vara tillåtetbedömd eller certifierad enligt KRAVs regler av ett certifieringsorgan (4.3.5.2)

• FlerväxtskyddsmedelbehövervaragodkändaavKemikalieinspektionen(4.4.5)

• VidgroddodlingskaKRAV-certifieratutsädeanvändas(4.5.6)

Kapitel 5

• Störrestallar,ochlängreutevistelsedygnetruntunderbetesperioden–dåkrävsinteutevistelseförprimörlammomEU–förordningentillåterdet,regel 5.4.7

• Ökadsjälvförsörjningsgradavfoder,regelavsnitt5.7.1 • Utfodringmedklimat-ochmiljönytta,regel5.7.15 • Uppföljningavdjurvälfärden,5.10.4 • Införandetidförsmärtlindringvidavhorning,regel5.10.16 • Fortsatttillåtetmedvissandelkonventionelltproteinfoderförgrisoch

fjäderfä till 2014

Kapitel 6

• Förtydligandekringanvändningavkonventionelltvaxibiodling,6.1.3 och förbud mot kakmellanväggar i plast, 6.5.2


Kapitel 7

• Förtydligandeomplaceringavlandbaseradevattenbruksanläggningar,7.3.2 och förbud mot odling i recirkulerande anläggningar, 7.2.3.10

Kapitel 9

• Förtydligandeomsammansattaproduktersominnehållervildfångadfisk,9.2.1

Kapitel 12

• Gränsvärdenaförtillåtentillförselavtungmetallerviaproduktionshjälp-medel sänks för de flesta ämnen, regel 12.5

Kapitel 16

• FörtydligandeavreglerförKRAV-certifieringavimporteratvin,16.1


KRAVs målsättningDen ekologiska produktionens målsättningGrunden för den ekologiska produktionen är en omsorg om naturens grundläg-gande funktioner och global solidaritet. Målsättningen är att bedriva en långsik-tigt hållbar och ur konsumentens synvinkel förtroendeingivande produktion avlivsmedel och andra produkter av hög kvalitet. Strävan är att i alla led (produktion, förädling, distribution, etc) visa omsorgom naturliga förlopp och beteenden, samt utforma verksamheten så att:

• markensochdetövrigaekosystemetslångsiktigaproduktionsförmåga bevaras och stärks• denbiologiskaochgenetiskamångfaldenikulturlandskapetliksomi produktionen skyddas och utvecklas• manminimeraranvändningenavenergiochframföralltfossilabränslen och andra icke förnybara naturresurser, liksom utsläpp av föroreningar• användningenavnaturfrämmandeämnenundviks• engodhälsahoshusdjurenfrämjasochattdegesmöjlighettillettnatur-

ligt beteende, en värdig tillvaro och ett värdigt slut• förädlingskermedhjälpavutvaldaprocessersomärskonsammamot såväl naturen som produkterna och med ett minimum av tillsatser• lantbrukarenochövrigasomärverksammaiproduktionengesenskälig inkomst, en säker arbetsmiljö, glädje och tillfredsställelse i arbetet• ekologiskaprodukterblirtillgängligaförallakonsumenter• handelmedekologiskaprodukterfrämjarenmiljömässigt,socialtoch

ekonomiskt hållbar utveckling både där varan produceras och där den konsumeras.

Den ekologiska produktionen strävar efter att stärka banden mellan landsbygdoch tätort samt mellan producent och konsument, bland annat genom öppenhetkring verksamheten. En diversifierad och geografiskt spridd livsmedelsproduktionger möjlighet till maximal återcirkulering av näringsämnen och mullråvara.Ovanstående text, frånsett rubriken, är hämtad ur KRAVs stadgar (§4)

Om KRAV-märket och dess mervärden

KRAV är Sveriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund. Detta innebär en hållbar matproduktion, utan användning av kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel, genmodifierade organismer (GMO) eller na-turfrämmande tillsatser. KRAV har dessutom särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan:

DjuromsorgDjur ska ges utrymme att bete sig så naturligt som möjligt. Som exempel ska KRAV-godkända grisar få vistas utomhus och beta, böka och gyttjebada.

HälsaEndast ett fåtal tillsatser accepteras. KRAV tillåter exempelvis inte nitrit. Efter-som odlingen sker utan kemiska bekämpningsmedel sprids inte heller rester av bekämpningsmedel i vattendrag och på livsmedel.


Socialt ansvarEn produkt kan inte KRAV-märkas om det förekommer brott mot mänskliga rät-tigheter eller social orättvisa i samband med produktionen. KRAV-företag får till exempel inte använda ofrivillig arbetskraft eller agera diskriminerande.

KlimatpåverkanProduktion enligt KRAVs regler har många fördelar ur klimatsynpunkt jämfört med icke-ekologisk produktion. Främst för att energikrävande konstgödsel inte används, men också för att foder och gödsel kommer från den egna gården. För att ytterligare minska klimatpåverkan utvecklar KRAV regler med fokus på detta. Växthus ska till exempel värmas med minst 80 procent förnybar energi.

Vi ser över våra regler fortlöpande

KRAVs regler finns till för att bland annat verka för KRAVs målsättning med ekologisk produktion. För att reglerna ska fungera väl i praktiken och ta hänsyn till ny erfarenhet från dig som följer våra regler samt ny forskning ser vi över våra regler fortlöpande. KRAVs styrelse fastställer målet med varje översyn. En plan för kommande översyner finns på vår hemsida. (www.krav.se/For-foretag/KRAVs-regler/Sa-utvecklar-vi-KRAVs-regler) Just nu ser vi över våra regler med fokus på att minska klimatpåverkan från KRAV-produktion. Våra regler kan också behöva ändras då och då för att uppfylla EU:s förord-ning för ekologisk produktion respektive IFOAM:s regelverk. Vi försöker att enbart publicera regelförändringar en gång per år. I undan-tagsfall kan reglerna behöva uppdateras på hemsidan och då kan det innebära att vissa av reglerna i den tryckta regelboken har ändrats innan nästa regelbok trycks. Gällande regler finns dock alltid tillgängliga på KRAVs webbplats, www.krav.se/kravsregler Här hittar du också information om bland annat vilka regelkapitel vi nu ser över och hur och när du kan lämna synpunkter på KRAVs regler. Du kan också läsa vilka förändringar som finns i kommande regler så snart de beslutats. På vår hemsida finns reglerna också på engelska. Klicka på den engelska flaggan i nederkant på sidan så byts språket.

Kommande remisser

Det är viktigt för oss att få in synpunkter på våra förslag till nya regler. Därför remissar vi regelförslagen. 15 januari till 15 mars 2013 planerar vi att remissa förslag till ändringar i reglerna för:

• Biodling,kapitel6• Vildväxandeproduktionkapitel8• Livsmedelsförädling,kapitel9• Slaktkapitel 10• Fodertillverkningkapitel11• Produktionshjälpmedelkapitel12• Butik,kapitel14

Följ arbetet på vår hemsida!

http://www.krav.se/For-foretag/KRAVs-regler/Sa-utvecklar-vi-KRAVs-regler/

http://www.krav.se/For-foretag/KRAVs-regler/Sa-utvecklar-vi-KRAVs-regler/

http://www.krav.se/kravsregler


Påverkan på andra regelverkFörutom arbetet med våra egna regler arbetar KRAV med att påverka externa regelverk, i första hand EG-förordningen om ekologisk produktion (EG) nr 834/2007 och dess tillämpning. KRAVs regelkommitté samordnar de olika frågor som är aktuella. Dessa behandlas sedan i olika nationella och internationella grupper. Du hittar mer information på vår hemsida.

Kontaktpersoner

Vi som arbetar med KRAVs regler• LarsHällbom,Regelchef,

[email protected]• KjellSjödahlSvensson,Kvalitetschef [email protected] • HelenaBengtsson,Regelutvecklare [email protected] • AndersCarlborg,Regelutvecklare [email protected] • PaulaQuintanaFernandez,Regelutvecklare [email protected]

Kundansvariga

• JohanCejie,Försäljningschef, [email protected]

• AnnaEllström,Kundansvariglantbruk [email protected]• MarcWester,Kundansvarigrestaurang,småskaligförädlingochfiske [email protected] • VeronicaKarlsson,Kundansvarigbutikochutbildning [email protected]• UlriqaWestman,Kundansvarigbutik [email protected]• HelenaWistrand,Kundansvarigförädlingochimport [email protected]

Vill du bli certifierad enligt KRAVs regler?

Då ska du kontakta något av de certifieringsorgan som är godkända för att kon-trollera och certifiera enligt KRAVs regler. Nedan ser du vilka certifieringsorgan som erbjuder KRAV-certifiering idag och för vilka regelområden. Listan uppdate-ras på vår hemsida så fort det sker förändringar, www.krav.se/ansokan

http://www.krav.se/ansokan


Debio 1940 Bjørkelangen - Norge E-post: [email protected] Webb:www.debio.no Tel: (+47) 63 86 26 50 Kod vid märkning: N1 – Debio erbjuder certifiering av följande produktion: Vattenbruk, fiske och förädling av produkter från vattenbruk och fiske.

Kiwa ABBox 1940, 751 49 UppsalaE-post: [email protected] Webb:www.kiwa.seTel: 018-17 00 00Kod vid märkning: SE-EKO-01– Kiwa AB erbjuder certifiering enligt KRAVs regler av följande produktion: Växtodling inklusive växthus, svampodling, djurhållning, biodling, vattenbruk, fiske, vildväxande produktion, livsmedelsförädling, slakt, fodertillverkning, produktionshjälpmedel, textil, läder, hudar och skinn, butik, restaurang och storhushåll, import och införsel av produkter eller råvaror, hantering av KRAV-produkter, frivillig ursprungsmärkning, marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör, samt bedömning av produkt som tillåten för utfodring eller som produktionshjälpmedel.

– SMAK ABBox42230 53 ALNARPE-post: [email protected] Webb:www.smak.seTel: 040- 46 00 72, 035 • 427 30 eller 08- 556 70 830Kod vid märkning: SE-EKO-03– SMAK erbjuder certifiering enligt KRAVs regler av följande produktion: Växtodling inklusive växthus, svampodling, djurhållning, biodling, livsmedelsför-ädling, slakt, fodertillverkning och produktionshjälpmedel, import och införsel av produkter eller råvaror, hantering av KRAV-produkter, frivillig ursprungsmärk-ning, marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör samt bedöm-ning av produkt som tillåten för utfodring eller som produktionshjälpmedel.

http://www.debio.no/

http://www.kiwa.se/sweden/

http://www.smak.se


HS Certifiering ABFlottiljvägen 18392 41 KalmarE-post: [email protected] Webb:www.hscertifiering.seTelefon: 0480-156 70Kod vid märkning: SE-EKO-04– HS- certifiering erbjuder certifiering av följande produktion:Växtodling inklusive växthus, svampodling, djurhållning, biodling, slakt, livs-medelsförädling, butik, restaurang och storhushåll, import och införsel av pro-dukter eller råvaror, hantering av KRAV-produkter, frivillig ursprungsmärkning marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör samt bedömning av produkt som tillåten för utfodring eller som produktionshjälpmedel.

Valiguard ABBox 5609, SE-114 86 StockholmE-post: [email protected] Webb:www.valiguard.comKontaktperson:HenrikWallinTel: 070-420 56 27, 08-20 01 42Kod vid märkning: SE-EKO-05– Valiguard erbjuder certifiering av följande produktion:Livsmedelsförädling, import och införsel av produkter eller råvaror, hantering av KRAV-produkter, frivillig ursprungsmärkning, samt marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör.

ControlCert Scandinavia ABBox 1261421SöderköpingE-post: [email protected]:www.controlcert.seKod vid märkning: SE-EKO-06– ControlCert Scandinavia AB erbjuder certifiering av följande produktion: livs-medelsförädling, butik, hantering av KRAV-produkter, frivillig ursprungsmärk-ning samt marknadsföring av kaffe eller öl som serveras

http://www.hscertifiering.se/

http://www.valiguard.com/


Läsanvisning

Varje kapitel har en inledning som anger syftet med reglerna i kapitlet. En del regelavsnitt inleds på samma vis. Syftet ger en inriktning för fortsatt regelarbete och kan vara en tolkningsgrund för certifieringsorganen. Kapitlen inleds också med en läsanvisning som beskriver innehållet i kapitlet och med definitioner av en del begrepp som används i det aktuella kapitlet. Alla definitioner har också samlats i det inledande definitionskapitlet.

RegeltextVi har skrivit texterna så att det ska framgå vad som är bindande krav som den KRAV-anslutne ska uppfylla och som certifieringsorganen verifierar, och vad som i en del fall är rekommendationer.

Varifrån kommer en regel?För att en produkt ska få säljas som ekologisk i EU måste produktionen även enligt svensk lag uppfylla kraven i EU-förordningen (EG) nr 834/2007. All KRAV-ansluten produktion ska uppfylla svensk lag, men eftersom KRAV-reglerna även tillämpas utanför Sverige och eftersom det i vissa fall förenklar att tydliggöra vad lagen kräver, så innehåller KRAVs regler också vissa lagkrav. KRAVs regler har utvecklats under lång tid och i samverkan även med andra internationella organ. Därför innehåller våra regler krav som sträcker sig utöver EU-förordningen. För att göra tydligt vad en regel har för bakgrund, så finns det markeringar i texten som har följande betydelse:

• (EU) regeln har stöd i EU-förordningen• (SL) regeln är ett förtydligande av övrig svensk lagstiftning• (IBS) regeln har stöd i IFOAM Basic Standards• (K) regeln är KRAVs egen.

I kapitel 12, 13, 16, och 18 är inte denna genomgång gjord. I kapitel 7 är genom-gången inte fullständig. Kapitel 14, 15 och 17 saknar motsvarighet i EG-förordningen och IFOAM Basic Standards. Vill du ha mer information om bakgrunden till någon regel kontakta gärna KRAV, till exempel med ett e-post till [email protected]

Visa hur du uppfyller en regel och när du får en större avvikelseI kapitel 5 i KRAVs regler så finns kursiv text som beskriver hur du ska visa att du uppfyller en regel. Där anges också när du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

Kommentera gärna direkt!Läser du våra regler på hemsidan finns en möjlighet att lämna kommentarer di-rekt i anslutning till regeln. Vi läser kommentarerna vi får och publicerar dem om vi inte redan fått samma kommentar. Vi tror att det här ger oss en bra möjlighet att utveckla reglerna. Ta chansen och hjälp oss att göra dem bättre!


Vilka delar i KRAVs regler berör dig?

KRAVs regler innehåller dels allmänna regler, kapitel 1-2 som berör alla oavsett produktionsinriktning, och regler som är anpassade till olika typer av produk-tion. I tabellen nedan kan du se vilka regelkapitel som berör dig om du har en viss produktion. Du som exempelvis har växtodling berörs av reglerna i kapitel 1-4.

Kap

itel

VER

KSA

MH

ET

Mar

knad

sför

ing

av

kaff

e el

ler

öl…

Friv

illig

urs

pru

ngsm

ärkn

ing

Han

teri

ng a

v K

RA

V-p

rod

ukte

r

Väx

tod

ling

Väx

thus

Svam

pod

ling

Dju

rhål

lnin

g

Bio

dlin

g

Vatt

enb

ruk

Vild

växa

nde

pro

duk

tion

Livs

med

elsf

öräd

ling

Slak

t

Fod

erti

llver

knin

g

Prod

ukti

onsh

jälp

med

el

Text

il, h

udar

läd

er o

ch s

kinn

But

ik

Res

taur

ang

Imp

ort

och

infö

rsel

Fisk

e

Ked

jece

rtifi

erin

g

x

x x

x

x

x x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x x

x x

x

x

x

x

x

x

särs

kilt

avs

nitt

1.7

särs

kilt

avs

nitt

1.8

särs

kilt

avs

nitt

4.6

särs

kilt

avs

nitt

4.7

Anm

ärkn

ing

1

2 3

4 5

6 7

8 9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

15

Regler för KRAV-certifierad

produktion utgåva 2013

KRAVs styrelse antog reglerna den 14 juni 2012


www.krav.se/kravsregler


Definitioner

18 Definitioner

I KRAVs regler används följande begrepp:

Ackreditering För att säkerställa certifieringsorganens kompetens krävs ackreditering av ett ack-rediteringsorgan, till exempel IOAS (International Organic Accreditation Service) ellerolikaländersmotsvarighettillSWEDAC(Styrelsenförackrediteringochteknisk kontroll). Sådan ackreditering visar att certifieringsorganet kan och får certifiera enligt ett visst regelverk. Ackrediteringen görs mot ackrediteringskriterier som EN 45011 /ISO 65 eller IFOAM Accreditation Criteria och för ett visst regel-verk till exempel KRAVs regler eller EU:s förordning för ekologisk produktion

Arom En arom består av aromämne eller arompreparat och bärare eller lösningsmedel.

AvblodningTömning av djurkroppen på blod.

AvvikelserAvsteg från KRAVs regler.

BerikningsmedelBerikningsmedel är ämnen, (mineraler, inklusive spårämnen, vitaminer, aminosy-ror och mikronäringsämnen), som sätts till med syftet att produkten ska kunna marknadsföras som extra vitaminrik eller mineralrik eller för att ersätta vitaminer som gått förlorade vid tillverkningen. Du får inte använda berikningsmedel i KRAV-certifierade produkter om det inte är ett lagkrav att använda dem.

BeståndBiologisk enhet som avgränsar individer inom en art som i huvudsak har gemen-sam geografisk och årlig livscykel.I kapitel 17 används begreppet i den här betydelsen: En avgränsningsbar grupp av fiskar av samma art som har ett gemensamt fortplantningsområde.

BetesperiodDen av Jordbruksverket fastställda minimitiden för betesgång i respektive del av landet, alltså länsvis minst 2 månader i: Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten, minst 3 månader i Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Västra Götaland, Värmland, Örebro, Västmanland, och minst 4 månader i: Blekinge, Skåne, Halland.

BifångstOavsiktlig fångst av däggdjur och fåglar eller av fisk av arter eller storlekar som man inte planerat att fånga.

Biologiska processerProcesser som sker med hjälp av levande organismer till exempel rötning och kompostering.

19Definitioner

Biprodukter (Denna definition gäller endast kapitel 7, vattenbruk.)Fiskrens från förädlingsindustrin inklusive fiskråvara från arter som är ämnade till människoföda men som är nerklassade på grund av kvalité.

BisamhälleGrupp av bin som lever tillsammans.

Brukningsenhet/GårdEn fastighet eller ett företag som består av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana fastigheter som har gemensam bokföring. Begreppet motsvarar EU-förordningens ”jordbruksföretag”. Vi använder gård och brukningsenhet som precis samma begrepp.

BurEn till golvytan betydligt begränsad inhägnad för ett eller en mindre grupp fjäder-fän eller andra smådjur.

Certifieringskommitté Certifieringskommittén är respektive certifieringsorgans kommitté som beslutar om överklaganden av certifieringsbeslut.

CertifieringsorganOrganisation som undersöker hur ett KRAV-anslutet företag följer KRAVs regler och kontrollerar att detta sker på ett tillräckligt bra sätt. Oftast använder vi bara begreppet ”certifieringsorgan” i regeltexten när vi menar ett ”godkänt certifie-ringsorgan”. I kapitel 16 används ”certifieringsorgan” för certifieringsorgan som använder andra regelverk än KRAVs.

CertifieringsprogramEtt systematiskt arbete där ett certifieringsorgan genomför certifiering enligt ett visst regelverk. I förordning (EG) nr 834/2007 används begreppet ”kontrollorgan” i samma betydelse som när det här står ”certifieringsprogram”.

CertifikatIntyg om KRAV-certifiering för speciell produkt, produktion eller aktivitet.

Direkt energianvändningEnergi i form av el och bränslen som används för att driva processer och aktivite-ter på gården. Bränslena kan vara fossila t.ex. olja och diesel eller förnybara, t.ex. flis, halm och ved. Insatsmedel som inköpta fodermedel, gödsel, ensilageplast och strömedel räknas inte som direkt energi.

DjupströbäddÄr en ströbädd som gödslas ut en eller par gånger per år.

DjurhälsaDjurens fysiska välbefinnande.

20 Definitioner

DjurvälfärdDjurhälsa och djurens övriga välbefinnande.

DjurvälfärdsprogramSystematisk analys av djurvälfärden i en besättning.

DrivningAtt förmå djuren att röra sig för egen maskin i önskad riktning.

DrönarlarvHanbilarv.

EkologiskOrdet ekologisk får användas vid märkning och marknadsföring av produkter om (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 uppfylls.

EN 45011Europeisk Norm 45011 (i Sverige ”SS EN 45011”, där SS står för Svensk Stan-dard). Identisk med ISO 65.

EntreprenadavtalEntreprenadavtal gäller endast för hantering/förädling av produkter där enbart egenproducerade råvaror ingår. Om både producent och den som utför tjänsten är KRAV-anslutna behövs inget avtal.

Erkännande av certifieringsprogram Ett regelverk kan innehålla regler för hur produktion eller produkter som certi-fierats enligt ett annat certifieringsprogram ska kunna godkännas. Sådana regler måste tala om både vilka regelverk och vilka certifieringsorgan det är som er-känns.

Etablerad djurgruppMed etablerad djurgrupp menas en grupp av djur som har haft erforderlig tid att etablera en inbördes rangordning på gården.

EU-ekologiskEn produkt eller produktion som inte är KRAV-certifierad utan enbart certifierad i enlighet med ”Rådets förordning (EG) nr 834/2007”.

Farligt avfallMed farligt avfall menas till exempel explosivt, brandfarligt, oxiderande, giftigt eller hälsoskadligt avfall. Exempel på farligt avfall är oljeavfall, impregnerat virke, el- och elektronikskrot, batterier, lösningsmedel, färg och lack.

FermenteringSyrefri nedbrytning av organiskt material.

21Definitioner

Foder från karensårsodling (karensfoder)Foder som odlas på mark som är under karens och skördas tidigast 12 månader efter att karenstiden påbörjats. Vissa grödor får användas som foder till egna djur tidigare vilket framgår av reglerna.

FodertillskottEn produkt som innehåller specifika näringsämnen för att komplettera övrigt foder vid behov, till exempel mineralfoder.

Fysikaliska processer Processer som sker med fysikaliska metoder till exempel malning, frysning och torkning.

Fånggröda En gröda som sås in i befintlig gröda för att fånga upp överskott av växtnäring under hösten och därefter plöjas ner. Den består ofta av gräs.

FärgämneÄmne som har eller kan ge färg. Det kan förekomma i naturen eller vara synte-tiskt framställt.

FärskvarorLivsmedel som inte behandlats i konserverande syfte genom exempelvis sterilise-ring, saltning, torkning, rökning eller djupfrysning och som därför kan ha begrän-sad hållbarhet. Färskvaran kan vara beredd eller oberedd. Vissa färskvaror är för sin hållbarhet beroende av att förvaras på särskilt sätt, exempelvis i kyla.

Förnybara energikällor Förnybara energikällor är vattenkraft (byggd före 2009), vågkraft, vindkraftverk, solfångare och solceller, biobränsle och spillvärme. El, värme och kyla som är miljömärkt enligt Bra Miljöval får räknas som förnybar utan vidare analys.

FörpackningProduktens inre och yttre emballage.

FörpackningsmaterielProdukter, oavsett material, som används för att innehålla, skydda, hantera och/eller presentera en vara.

FörsiktighetsansatsFörsiktighetsansatsen är ett regelverk som avser att förhindra skadliga eller ir-reversibla effekter av mänsklig aktivitet (till exempel fiske) på havens ekosystem. Regelverket innebär att fiskeförvaltningen skall värdera och ta hänsyn till påver-kan på fiskbestånd och miljö vid beslut om fiske.

FörsiktighetsprincipenOm miljökonsekvenserna av ett ämne, en produkt eller en verksamhet är okända eller osäkra förkastas hellre än accepteras det/den för att minimera eventuella

22 Definitioner

risker. Den grundläggande hänsynsregeln i miljöbalken innebär att alla som ska vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att åtgärden inte ska skada hälsan eller miljön.

FörstahandsmottagareAuktionsinrättning eller annat organ som är auktoriserat av Fiskeriverket (enligt FIFS 1995:23) för att i första handelsledet förmedla fisk till försäljning eller för att köpa fisk för vidare saluföring. I ett annat land än Sverige är det en organisa-tion med motsvarande auktorisation.

FörädlingFörädling är ett samlande begrepp för all beredning av jordbruksprodukter och andra livsmedeslråvaror till livsmedel, foder, produktionshjälpmedel eller textil, skinn, läder och hudar. I ett första led räknas inte packning och märkning av produkten som förädling men om produkten till exempel tvättas eller skalas anses den ha förädlats. Exempel på förädling är malning av spannmål, safttillverkning, charkuteritillverkning, mejeri-, bageri-, slakteri- och styckningsverksamhet, kon-servering, djupfrysning, torkning eller annan konserverande behandling, spinning och vävning av textil.

Genetiskt modifierad organism GMOEn organism i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sådant sätt som inte förekommer naturligt genom parning eller naturlig rekombination.Inom ramen för denna definition anses genetisk modifiering uppkomma åtmins-tone vid tillämpningen av de metoder som anges nedan:

• Hybrid-DNA-metodermedvektorsystem,vilkaomfattasavrådetsre-kommendation 82/472/EEG.

• Metodersominnebärdirektinförandeienorganismavärftligtmaterialsom beretts utanför organismen genom bland annat mikroinjektion, makroinjektion och mikroinkapsling.

• Cellfusion(inklusiveprotoplastfusion)ellerhybridiseringsmetodersominnebär att levande celler med nya kombinationer av ärftligt genetiskt material bildas genom fusion av två eller flera celler på ett sätt som inte förekommer naturligt.

Följande metoder anses inte leda till genetisk modifiering, förutsatt att hybrid-DNA-molekyler eller genetiskt modifierade organismer inte används:

• befruktninginvitro,• konjugation,transduktion,transformationellerannannaturligprocess,• induktionavpolyploidi.

Genomisk selektionEtt djurs avelsvärde bestäms med hjälp av DNA-markörer efter ett blod- eller vävnadsprov på djuret.

Godkänt certifieringsorganEtt godkänt certifieringsorgan är ett certifieringsorgan som är ackrediterat för att certifiera enligt KRAVs regler. KRAVs webbplats har en lista över de certifierings-

23Definitioner

organ som är ackrediterade för att certifiera enligt KRAVs regler. Oftast använder vi bara begreppet ”certifieringsorgan” i regeltexten när vi menar ”godkänt certi-fieringsorgan”. I kapitel 16 används ”certifieringsorgan” för andra certifieringsor-gan som använder andra regelverk.

GrovfoderMed grovfoder avses bete, hö, ensilage, helsädesensilage, grönfoder, halm, löv, bark, kvistar, betmassa och rotfrukter (ej potatis).

Gröngödsling En gröda som inte skördas till foder eller livsmedel, och som har till syfte att användas som gödsel, oftast på samma mark som den odlats på. Den innehåller oftast kvävefixerande baljväxter.

Gård/Brukningsenhet En fastighet eller ett företag som består av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana fastigheter som har gemensam bokföring. Begreppet motsvarar EU-förordningens ”jordbruksföretag”. Vi använder gård och brukningsenhet som precis samma begrepp.

HanteringAllt du gör med produkten som inte förändrar den. Hit räknas att ta emot pro-dukten, lagra, sortera och packa den. Hit räknas även att torka din egen spann-mål på gården och att tvätta egna produkter på gården med rent vatten.

HuvudråvaraDen viktmässigt dominerande råvaran i en sammansatt produkt.

Hygieniserade slaktresterProdukter från slakt som används för gödsling, bland annat blodmjöl, hovmjöl, hornmjöl, benmjöl, benkol, köttmjöl, fjädermjöl, hårmjöl, ull, päls och hår.

HälsoplanEn plan anpassad till din besättning inriktad på strategiskt förebyggande djurhäl-soarbete inklusive smittskydd som upprättas tillsammans med veterinär.

HälsoprogramEtablerat program med systematisk uppföljning av djurhälsa, anpassat till respek-tive djurslag.

HögmjölkandeKor, getter och tackor för mjölkproduktion som är i början av laktationsperioden och mjölkar som mest.

Högsta tillåtna giva Den maximala mängd av ett produktionshjälpmedel som en lantbrukare får tillfö-ra marken utan att det medför att för stora mängder tungmetaller eller växtnäring samtidigt tillförs. Den högsta tillåtna givan får som mest beräknas för fem år. Du

24 Definitioner

ska ange hur lång tid du använt i din beräkning.

IARIFOAM Accreditation Requirements.

IBSIFOAM Basic Standards.

ICESInternational Council for the Exploration of the Sea.

IFOAMInternational Federation of Organic Agriculture Movements. Världsomspännande samarbetsorganisation för ekologisk produktion. Utarbetar internationella regler (IFOAM Basic Standards for Organic Production and Processing) för ekologiskproduktion samt kriterier för ackreditering av kontrollorgan (IFOAM Accreditia-tion Criteria for Programmes Certifying Organic Agriculture and Processing).

Import Inköp av produkter från ett tredjeland alltså ett land utanför EU och EFTA. För att få importera ekologiska produkter krävs importtillstånd från Livsmedelsverket eller Jordbruksverket.

IndustrikalkRestprodukt från industri med kalkningsverkan.

Införsel Inköp av produkter från ett annat land inom EU och EFTA. Du får fritt föra in ekologiska produkter från andra EU-länder.

Ingredienser av olika slagIngredienser indelas i råvaruingredienser, livsmedelstillsatser och aromer. Råvaruingredienser kallas i denna regeltext också för råvaror. Det är sådana ingredienser som är grunden i ditt recept, till exempel mjölk, laktos, gurkmeja, syrakultur. Livsmedelstillsatser är berikningsmedel eller teknologiska tillsatser.

KalvarNötkreatur under 6 månaders ålder.

KarantänAvskilt stall för att hålla införda djur skilda från den befintliga besättningen på grund av smittorisken.

KarenstidDen fastställda tiden från vilken du ska följa KRAVs regler fram till dess att produkten är KRAV-certifierad. Produktionen ska vara anmäld till kontroll un-der hela karenstiden. Om produkten blir underkänd börjar en ny karenstid, om

25Definitioner

inte beslutet om underkännande anger något annat. Vid läkemedelsbehandling avses tiden från sista behandlingstillfället till att produkten får säljas som KRAV-certifierad.

KarensårsodlingOdling på mark under karenstiden.

Kemikaliesekretariatets SIN-listaKemikaliesekretariatets (ChemSec, The International Chemical Secretariat), är en ideell organisation som grundades 2002 av fyra miljöorganisationer. ChemSec strävar efter att nå bred acceptans i samhället av de viktigaste principerna om försiktighet, substitution, förorenaren betalar och rätt att veta. Som del i det ar-betet har man upprättat en lista över miljö- och hälsoskadliga kemikalier som är särskilt angelägna att avveckla, SIN-listan. Du hittar den på länken http://www.chemsec.org/images/stories/2011/chemsec/SIN_List_2.0_all_378.pdf

KonstgödselSyntetiska handelsgödselmedel.

KraftfoderAlla foder utom grovfoder och vitamin- och mineraltillskott. Potatis räknas som kraftfoder.

KRAV-anslutenEn producent eller motsvarande som har ett avtal med ett certifieringsorgan som är godkänt att certifiera enligt Regler för KRAV-certifierad produktion. När reg-lerna använder ”producent” betyder det ”KRAV-ansluten producent”.

LandningÖverlämning av fångst från fiskefartyg till mottagare i land.

LekbiomassaDen sammanlagda vikten av lekmogna fiskar i ett bestånd.

LeverantörDet företag du som KRAV-ansluten köper råvaror av.

Lokala ekotyperRaser anpassade till lokala förhållanden.

LångliggandevallEn vall som inteplöjs under minst 5 års tid.

Långsamväxande fjäderfäras eller linjeTillsvidare är enligt KRAVs bedömning en långsamväxande fjäderfäras eller linje en ras där djuren växer med maximalt 50 gram per dag i genomsnitt. Jordbruks-verket kommer att besluta vad räknas som långsamt växande raser. Vi definierar långsamväxande på detta sätt för att möjliggöra KRAV-certifierad slaktkycklingproduktion.

http://www.chemsec.org/images/stories/2011/chemsec/SIN_List_2.0_all_378.pdf

http://www.chemsec.org/images/stories/2011/chemsec/SIN_List_2.0_all_378.pdf

26 Definitioner

Lösningsmedel och bärare av tillsatser och aromämnenSom ingredienser anses inte ämnen som används i de mängder som är absolut nödvändiga som lösningsmedel för eller som bärare av tillsatser och aromämnen. Till exempel kan majsstärkelse användas som bärare till en arom.

Manual för slakterietManualen ska innehålla de rutiner och arbetsinstruktioner som slakteriet behöver för att säkerställa att KRAVs regler uppfylls för slakteriets KRAV-certifierade verksamhet. Manualen ska också innehålla redovisande dokument för olika mo-ment i arbetet så att ett certifieringsorgan kan följa upp slaktverksamheten vid en revision. Manualen ska visa att KRAVs regler är inarbetade i organisationen och tillgängliga för personalen.

MulljordÄr den jord som innehåller minst 30 viktprocent organiskt material i matjorden.Ett skifte anses bestå av mulljord om mulljorden täcker mer än hälften av skiftes yta

MålartDen art man vill fånga.

NyckeltalJämförelsetal som du tar fram för att analysera verksamheten och följa upp verk-samhetens förbättringsarbete.

OmställningÖvergång från konventionell till KRAV-certifierad produktion.

P-AL klassEn indelning av jordar efter koncentrationen av lättlösligt fosfor.

ParallellodlingMed parallellodling menas när samma gröda odlas konventionellt och enligt KRAVs regler inom samma brukningsenhet/företag. Om samma gröda odlas enligt KRAVs regler på karensmark och på KRAV-certifierad mark räknas det inte som parallellodling, men du måste alltid säkerställa och kunna visa att en KRAV-certifierad produkt och en produkt från karensmark inte blandas ihop. Detsamma gäller om du odlar samma gröda enligt (EG) nr 889/2008 och enligt KRAVs regler inom samma företag. Parallellodling är endast tillåtet under mycket begränsade villkor, se regel 4.1.4.

ProcesshjälpmedelÄmnen som används vid tillverkning men som inte räknas som ingredienser och som inte har någon teknologisk effekt i det färdiga livsmedlet räknas som processhjälpmedel. Det kan till exempel vara vegetabilisk olja som används som släppmedel.

27Definitioner

Producent Den som är certifierad enligt KRAVs regler och som odlar, producerar, hanterar, förädlar, distribuerar eller importerar en vara. Begreppet betyder i texten samma sak som ”KRAV-ansluten”.

ProduktgruppEn produktgrupp är en grupp av varor av ett visst slag, exempelvis mjöl, pasta eller saft.

ProduktionshjälpmedelInsatsmedel i jordbruket, till exempel gödsel och växtskyddsmedel, samt djur-vårdsmedel, och desinfektionsmedel i lagerlokaler.

ProduktionsplatsFysiskt avgränsad enhet som är KRAV-ansluten. Begreppet motsvarar EU-förord-ningens ”produktionsenhet”.

RegelverkRegelverk betyder här en lagtext eller en standard för (ekologisk) produktion. Den organisation som utvecklar reglerna kallas regelägaren. KRAV ekonomisk förening är regelägare för KRAVs regler.

Rekommenderad givaDen mängd av ett produktionshjälpmedel som du rekommenderar den KRAV-anslutne jordbrukaren att använda. Det ska framgå om din rekommendation är en årlig giva eller om du räknat på ett längre tidsintervall. Du får inte räkna på längre tid än fem år.

RekonstitueringRekonstituering innebär att produktens ursprungliga vattenhalt återställs.

RevisionEn oberoende systematisk granskning som avgör om den KRAV-anslutne följer KRAVs regler.

RevisionsledareEn erfaren revisor som fungerar som ledare i ett revisionslag.

RevisorEn person som kan och får genomföra en revision.

SJVFSStatens Jordbruksverks författningssamling, det vill säga de föreskrifter som Jord-bruksverket ger ut. Alla publiceras på Jordbruksverkets hemsida.

SpökfiskeFörlorade redskap som kan fortsätta fånga djur under mycket lång tid eftersom de är tillverkade av svårnedbrytbara material som nylon och andra plaster.

28 Definitioner

StallperiodDen period när djuren normalt hålls inne varje dag, med eller utan tillgång till utevistelse. Perioder när djuren bara vistas inne i samband med mjölkning räknas inte till stallperioden.

StressStress är både fysiska och psykiska påfrestningar på djuren. Djur kan stressas av reflekterande ytor, buller och höga ljud, luftströmmar, starkt ljus, lukter, tvära krökar eller blindgångar, smärta, hård hantering med slag och stötar samt stress och oro från andra djur. För att minska stressen kan ett slakteri utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem, till exempel genom att hålla samman grup-pen, att djuren får gå från mörker till ljus eller följa ledardjuret.

Ströbädd/djupströbäddEn ströbädd gödslas ut med intervall från någon eller några veckor upp till ett år. Den hålls torr genom att nytt strömedel läggs ovanpå det gamla. Djupströbädd är en ströbädd som gödslas ut en eller ett par gånger per år.

TillsatserKallas ibland teknologiska tillsatser. Är de ämnen som har en teknisk funktion i livsmedlet och för vilka myndigheterna bestämt att de ska ha en särskild säker-hetsprövning. Dessa tillsatser har ett E-nummer. Till exempel är askorbinsyra (C-vitamin) en teknologisk tillsats när den används som antioxidationsmedel med E-nummer E 300.

Torrsubstans (ts)Det som är kvar när man torkat bort allt vatten i något, till exempel ett foder. Begreppet används bland annat för foder för att kunna jämföra olika produkter där vattenhalten kan variera mycket.

Tredje partEtt företag som anlitas av ett KRAV-anslutet företaget för viss hantering av KRAV-certifierade produkter. Certifieringsorganet och det anslutna företaget är de två andra parterna. Den tredje parten är det konventionella företaget som den KRAV-anslutna anlitar.

UddevallasystemEn typ av slaktinredningssystem.

UppstallningInhysa djur i stall för viss tid.

UtevistelseperiodTiden före och efter betesperioden, då mark- och väderförhållanden tillåter att djuren går ute.

29Definitioner

VerandavistelseAnvänds för fjäderfä. Vistelse på hårdgjord yta med tak utanför ett isolerat stall. Den kan vara helt eller delvis inklädd med vindväv eller liknande.

Vildväxande produktionVildväxande produktion är växtproduktion som skördas eller insamlas utan att i nämnvärd utsträckning vara föremål för odlingsåtgärder. Vildväxande produktion innefattar alla vilda växter. (EU)

VinterlammAvvanda lamm som behålls för slaktuppfödning under stallperioden.

VäxtföljdEn planerad ordningsföljd mellan grödor på ett enskilt skifte.

VäxthusSka utgöra en fast byggnad där man odlar växter. Byggnaden står på samma plats i flera år, det vill säga tunnelodling på friland ingår inte i definitionen.Odling i enskilda bäddar räknas alltid som växthus.

VäxtnäringsbalansFörhållandet mellan införd växtnäring i till exempel inköpt gödsel och den växt-näring som förs bort i de produkter som går ut från gården.

VäxtskyddsmedelMedel som skyddar växterna mot angrepp av insekter, svampar och andra skade-görare.


Syfte och omfattning

32 Syfte och omfattning

Syfte

Regler för KRAV-certifierad produktion, hädanefter kallat KRAVs regler, är ett redskap för att omsätta ”Den ekologiska produktionens målsättning” till hand-ling i hela kedjan från råvaruproduktion till konsument (av livsmedel och andra jordbruksprodukter). Reglerna tar hänsyn till många faktorer för att inbegripa helheten i produk-tionssystemen och den omgivande miljön. Social rättvisa och sociala rättigheter ingår som en integrerad del. Biologiska mekanismer och sammanhang är grunden för vad som betraktas som naturligt och därmed förenligt med ekologisk produk-tion. Strävan är att ha vetenskapligt stöd för alla regler. Ofta prioriteras försiktig-hetsprincipen till dess forskning och beprövad erfarenhet kan ge en säker grund för reglernas gränsdragningar. Vid konflikt mellan olika mål kan helhetssynen bedömas som viktigare än de olika delarna i målkonflikten. KRAVs regler fastställer hur produktion skall bedrivas för att produkter ska få märkas och marknadsföras med KRAVs märke och/eller med hänvisning till att produkterna producerats i enlighet med KRAVs regler. Därigenom skapas en plattform som underlättar en enhetlig marknadsföring av KRAV-certifierad pro-duktion, samt ger förtroende i alla produktionsled och på marknaden.

Ramar för regelverket

Nationell lagstiftning, exempelvis djurskydds- och miljölagstiftning, ligger alltid som grund för KRAV-certifierad produktion. Utformningen av och innehållet i KRAVs regler styrs därutöver även av andra regelverk på europeisk och global nivå. KRAV har anpassat reglerna till IFOAM Basic Standards, så att ackredite-ring enligt den globala samarbetsorganisationen IFOAM:s normer är möjlig. EU har regler för ekologisk produktion i Förordningarna (EG) nr 834/2007; (EG) nr 889/2008 och (EG) nr 967/2008. Förordningarna är lag i Sverige och reg-lerar hur ordet ”ekologiskt” får användas. Förordningarna omfattar växtodling, djurhållning, biodling, vattenbruk, vildväxande produktion, livsmedelsförädling, import, slakt och fodertillverkning. KRAVs regler uppfyller EG-förordningarna och är i vissa fall strängare än dessa. KRAVs regler omfattar fler områden än EG-förordningarna, till exempel restaurangcertifiering, fiske och textilier.

Omfattning

Reglerna är fastställda utifrån vad som bedöms vara praktiskt möjligt att uppnå för närvarande. Reglerna fastställs av KRAVs styrelse och gäller till dess något an-nat beslutas. KRAVs beslut om regler sätter gränser för vilka produkter och vilken produktion eller hantering av ekologiska produkter som kan godkännas. KRAVs märke är främst avsett att användas på livsmedel men vi certifierar även andra råvaror från ekologiskt jord- och vattenbruk samt fiske. KRAV förbe-håller sig rätten att avgöra om regelverket är tillämpligt för viss produktion.

33Syfte och omfattning

Reglerna och kontrollen omfattar

• produktionsförhållanden,• produkterochrecept,• dokumentationoch• märkning.

Avseende

• primärproduktion,• produktionshjälpmedelochinsatsmedel,• hantering,lagringochförpackning,• förädling,• försäljningochmarknadsföringsamt• produkterochråvarorsomcertifieratsenligtandraregelverkför

ekologisk produktion.


Märkning ochmarknadsföring

1

36 Märkning och marknadsföring

Reglerna i det här kapitlet syftar till att öka och underlätta försäljningen av KRAV-certifierade produkter i hela kedjan från råvaruproduktion till konsument. Reglerna ska också värna om KRAV-märkets trovärdighet. Reglerna i detta kapi-tel ska underlätta för dig som producent eller säljare att märka och marknadsföra dina KRAV-certifierade produkter. Reglerna ska också göra det lättare för dig att få nytta av KRAV-märkets mervärden. Slutligen ska reglerna underlätta för köparen och konsumenten att hitta och välja KRAV-certifierade produkter. Kapitlet innehåller regler för vem som får använda KRAVs namn och märken, hur du får utforma märkningen samt vilka märkningsuppgifter som ska finns på eller tillsammans med KRAV-certifierade produkter. Regelkapitlet anger hur KRAVs namn och märken ska användas i marknadsföring. I kapitlet finns också särskilda märknings- och marknadsföringsregler för kaffe- och ölservering samt regler för ursprungsmärkning som ett frivilligt tillägg.

Läsanvisning

Avsnitt 1.1 handlar om hur KRAVs olika märken allmänt får användas. Avsnittet talar bland annat om vem som kan använda de olika märkena och vilka produk-ter de ska användas på. Avsnitt 1.2 innehåller mer detaljerade regler om hur du får eller ska använda KRAVs namn och märken. Avsnitt 1.3 beskriver de märk-ningsregler som finns i EU-förordningen. Avsnitt 1.4 handlar om vilka märkningsuppgifter som ska finnas på förpack-ningar och emballage. Det gäller bland annat uppgift om slutberedningsland och ursprungsland. Avsnitt 1.5 reglerar vilka märkningsuppgifter som ska finnas på följesedlar och fakturor. Avsnitt 1.6 behandlar marknadsföring av KRAV-märkta produkter, medan 1.7 speciellt behandlar marknadsföring av kaffe eller öl som säljs av andra än leverantören, som exempelvis vendingföretag eller restauranger och storhushåll. I avsnitt 1.8 finns regler för frivillig ursprungsmärkning. Slutligen finns i avsnitt 1.9 regler för märkning och marknadsföring för restauranger och storhushåll.

Tänk särskilt på

KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket. Re-gistreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till varumärket KRAV. (K)

1.1 Allmänna regler

Detta avsnitt presenterar KRAVs olika märken och användningen av dem, vem som kan använda de olika märkena och vilka produkter de ska användas på. KRAV har flera olika märken som ska användas för olika typer av produkter. Du bör läsa hela avsnittet för att förstå vilket märke som passar just din verksamhets-inriktning.

37Märkning och marknadsföring

1.1.1 För att använda KRAV-märket måste du ha ett avtal med ett godkänt certifieringsorgan

Du har rätt att använda KRAVs namn och märken när du har ett avtal om certi-fiering med ett godkänt certifieringsorgan och certifieringsorganet har utfärdat ett certifikat för KRAV-certifierad produktion. (K)

1.1.2 Produkter som får omfattas av märkningen

Du får använda KRAVs namn och märke i samband med märkning och mark-nadsföring av produkter från produktion som uppfyller KRAVs regler. Du får även använda KRAVs namn och märke i samband med produkter och råvaror när du uppfyllt reglerna i kapitel 16, import och införsel. (K)

1.1.3 När du får använda KRAVs märke

Du får endast använda KRAV-märket:• påprodukterdärandelenKRAV-certifieradeingredienserutgörminst95

procent av de ingående ingrediensernas sammanlagda vikt • påproduktionshjälpmedelnärinnehållettill100 procent är produkter

eller råvaror från KRAV-certifierad produktion (K) • påfodersäckarochproduktbladförprodukterdärallafoderråvarorär

KRAV-certifierade och där fodertillsatser och liknande överensstämmer med KRAVs regler. (K)

• närdumärkerutdinaKRAV-märktaingredienserpåmenyn,omduärcertifierad enligt kapitel 15 restauranger och storhushåll.

När du beräknar andelen KRAV-certifierade ingredienser av den totala vikten ska du inte räkna med koksalt och vatten. Om du tillsatt vatten för rekonstituering ska det dock räknas med. Observera att KRAVs gamla märken ej är tillåtna att använda. KRAV-märket

1.1.4 KRAVs märke för användning utanför Sverige

Nedanstående märke är avsett för marknadsföring utanför Sverige. Villkoren för att du ska få använda det är de som framgår av 1.1.3. (K). Om du vill använda en tilläggstext på annat språk än engelska, så ska du samråda med KRAV och ha KRAVs tillstånd för detta.


1.1.5 KRAVs märke för produktionshjälpmedel

Du får endast använda KRAVs särskilda märke för produktionshjälpmedel på sådana produktionshjälpmedel som är certifierade enligt kapitel 12 (K). Om du istället vill använda KRAVs vanliga märke på ett produktionshjälpmedel ska innehållet i produkten till 100 procent vara produkter eller råvaror från KRAV-certifierad produktion (se regel 1.1.3). KRAVs märke för produktionshjälpmedel får inte tryckas transparent. Bak-grunden i KRAV-märket måste vara vitt. KRAVs märke för produktionshjälpmedel (alltså hela pilen) ska tryckas i Pan-tone 342 eller svart, positivt eller negativt, men KRAV-märket måste vara tryckt positivt.

1.1.6 Avtal med 3:e part kan också gälla märkning

Du får överlåta märkningen till ett annat företag om du har ett entreprenadavtal med företaget eller om du har ett avtal för packning och märkning på utländsk packplats med det företag som märker din produkt. Sådana avtal med 3:e part regleras i avsnitt 2.11. (EU)

1.1.7 Gamla versioner av KRAVs märke

KRAVs nuvarande märke lanserades i februari 2010. De gamla märkena får du inte använda efter 2012-06-30 för att KRAV-märka produkter eller på skyltar eller vid annan marknadsföring.

1.2 Hur du ska använda KRAVs namn och märken Detta avsnitt reglerar mer i detalj hur du får eller ska använda KRAVs namn och olika märken. Du måste inte använda KRAVs märken, men när du använder dem ska du följa de här reglerna. Du ska utforma förpackningar, marknadsföring och annat så att du uppfyller lagens krav på redlighet. KRAVs märken finns för nedladdning på KRAVs hemsida, www.krav.se. KRAV har också en grafisk verktygslåda till stöd för den som vill använda vårt märke. Kontakta oss gärna om du har problem med användningen av märket!

Det här vill vi nå

Syftet med detta avsnitt är att göra det lätt för slutkonsumenten och andra köpare att identifiera och välja KRAV-certifierade produkter.

1.2.1 Skriv KRAV med versaler

KRAV ska skrivas med versaler i all text. Du får alltså inte skriva exempelvis Krav.


1.2.2 Storlek på KRAVs märke

KRAV-märket ska återges minst lika framträdande på förpackningar som EU-logotypen för ekologisk produktion. Minsta storlek för KRAV-märket ska vara 12 mm, från ovalens vänstra ytterkant till dess högra ytterkant. (K) För mycket små förpackningar finns särskilda regler för märkets storlek, märket ska vara minst lika stort som EU-logotypen, vilket för KRAV-märket innebär en minsta storlek på 9 mm, från ovalens vänstra ytterkant till dess högra ytterkant (K).

1.2.3 Friyta kring KRAVs märke

När du använder KRAVs märke ska du lämna en friyta runt om hela märket som är lika stor som texten "KRAV" är hög (se bild). Friytan ska vara fri från logoty-per, symboler, siffror och text. Inte heller certifieringsorganets kod får finnas där.

1x

1.2.4 Sammanfoga och överlappa inte med annat

Du får inte sammanfoga eller överlappa KRAVs märken med andra märken el-ler med annan text. Det innebär att KRAV-märket inte får sitta ihop med annat märke, annan logotyp eller symbol. (K)

1.2.5 Användning av KRAV i beteckningar och namn

Du får inte använda KRAVs namn i produktens beteckning eller namn, eller i sådan storlek att det kan uppfattas som ett varunamn. (K) Du får alltså inte göra sammansättningar som KRAV-limpa eller KRAVLIMPA. Den korrekta formule-ringen som du får använda är i detta fall KRAV-märkt limpa eller KRAV-certifie-rad limpa.

1.2.6 Tryck i grönt eller svart

Du ska trycka KRAVs märke i grönt PMS 342 eller svart, ytan inne i märket bör vara vit. Det är tillåtet att spara ur märket mot en pappersfärgad bakgrund, så att ytan inne i KRAV-märket har samma färg som papperet. Märket ska i så fall framställas i kontrast mot omgivande färg. Du får inte trycka märket negativt. Om ditt företags logotyp trycks i en grön färgnyans som ligger mycket nära PMS 342, så kan du trycka även KRAV-märkets färg i samma färgnyans.

1.2.7 Beskär inte märket

Du får inte beskära något av KRAVs märken.

1.2.8 Placering av KRAVs märke

KRAVs märke ska placeras på förpackningens framsida, front eller annan för-packningsyta som är i blickfånget för konsumenterna och dessutom vara minst lika framträdande som symbolen för EU-ekologiskt.


1.2.9 Användning av KRAVs märke i andra sammanhang än på produkter

Du kan använda KRAVs märke för att marknadsföra att ditt företag har KRAV-certifierad produktion. Du får inte använda skyltar med KRAVs märke på jord-bruksmark som inte är KRAV-certifierad. Se i övrigt avsnitt 1.6 om marknadsfö-ring.

1.2.10 Hur den som inte är KRAV-certifierad får använda KRAVs märke

Den som inte är KRAV-certifierad får enbart använda KRAV-märket i mycket begränsad omfattning. Köparna får inte vilseledas att tro att ett företag eller dess produkter är KRAV-certifierade, när det inte är så. Den som inte är certifierad får inte märka eller märka om KRAV-certifierade produkter. Däremot är det tillåtet att placera ett KRAV-märke invid KRAV-certi-fierade produkter, till exempel på en butikshylla eller en webb-plats, om produk-terna har märkts av andra KRAV-certifierade producenter. Det är också tillåtet att ange i produktlistor och i annonser att andras KRAV-certifierade produkter är KRAV-certifierade.

1.3 Märkningsregler i EU-förordningen om ekologisk produktion EU-kommissionen har tagit fram en ny EU-logotyp för ekologiska produkter. Se-nast från 1 juli 2012 ska du använda EU-logotypen på KRAV-certifierade färdig-förpackade produkter från EU, som omfattas av förordningen. Då ska du också använda övriga märkningsregler enligt den nya förordningen. Du hittar dem i det här avsnittet.

1.3.1 EU:s nya logotyp är obligatorisk, frivillig eller förbjuden

Du ska använda EU-logotypen på KRAV-certifierade färdigförpackade produkter som omfattas av förordningen och är tillverkade i Sverige eller införda från annat EU land. Produkter av importerade råvaror ska du också märka med EU:s nya logotyp. På produkter som du importerar från ett land utanför EU och bara märker får du själv välja om du vill använda EU:s nya logotyp eller inte. För produkter från fiske (kapitel 17 i KRAVs regler) och foder till sällskaps-djur (kapitel 11.3 i KRAVs regler) är det förbjudet att använda den nya EU-logo-typen. (EU)

1.3.2 Kodnummer och produktionsplats tillsammans med nya EU-logotypen

När du använder den nya EU-logotypen ska du ange det kodnummer som hänvi-sar till ditt certifieringsorgan i samma synfält som logotypen. Produktionsplatsen för de ingredienser av jordbruksursprung som ingår i produkten ska du ange direkt under kodnumret. Du behöver inte ange produktionsplatsen för små mängder förutsatt att den totala mängden ingredienser vars produktionsplats inte anges inte överstiger 2 procent av den totala vikten av råvaror av jordbruksursprung. Använd följande begrepp:

• "EU-jordbruk",omjordbruksråvaranharproduceratsiEU


• "Icke-EU-jordbruk",omjordbruksråvaranharproduceratsietticke EU-land

• "EU/icke-EU-jordbruk",omendelavjordbruksråvarornaharproduce-rats i EU och en del har producerats i ett icke EU-land

Du får byta "EU" eller "Icke-EU" mot ett specifikt land i det fall då alla de jord-bruksråvaror som produkten består av har producerats i det landet. Ovan nämnda uppgifter, "EU" eller "Icke-EU", ska i fråga om färg, bokstavs-storlek och bokstavstyp inte förekomma i en mer framträdande form än produk-tens varubeteckning. För produkter som säljs "business to business" kan du ange kodnummer och namn på ditt certifieringsorgan, producent eller marknadsförare samt ursprung på en följesedel så länge det inte kan råda någon tvekan för läsaren att följesedeln hör till produkten.

1.4 Hur du i övrigt ska märka förpackningar samt ange ursprung Detta avsnitt reglerar vilka märkningsuppgifter som ska finnas på konsument-förpackningar och ytteremballage, utöver de krav som följer av förordning (EG) nr 834/2007. Avsnittet reglerar också hur du ska ange slutberedningsland och ursprungsland. Det beskriver även vilket ansvar du har att informera om varifrån råvaror kommer, vilka råvaror som använts samt påståenden om GMO.


Syftet med detta avsnitt är att hålla isär vad som är KRAV-certifierat och vad som inte är det. Ett av målen med detta är att värna om KRAV-märkets trovärdighet.

Tänk särskilt på

De två första reglerna ska tillämpas för både ytteremballage och konsumentför-packningar.

1.4.1 Hänvisa till ansvarig producent eller marknadsförare

På förpackningen ska du ange namnet på den producent eller marknadsförare som är ansvarig för produkten. KRAV-märket är en garant för att en produkt är certifierad och därmed en garanti för produktens ekologiska mervärden. Däremot är det producenten, dist-ributören, återförsäljaren eller marknadsföraren av produkten som garanterar produktens kvalitet. Det innebär att KRAV-märket inte får användas så att KRAV kan upplevas som producent, distributör, återförsäljare eller marknadsförare av produkten.

1.4.2 Märkning som hänvisar till certifieringsorgan

Du ska ange vilket certifieringsorgan som certifierat dina produkter på något av följande sätt:

1. För produkter som är tillverkade, packade eller märkta i Sverige och som


är märkta med grundmärket ska du ange certifieringsorganets kod.2. För produkter som är tillverkade, packade eller märkta utanför Sverige

och som är märkta med grundmärket ska du använda koden för det cer-tifieringsorgan som certifierat den sista beredningsåtgärden samt namnet på certifieringsorganet som utför KRAV-certifiering.

3. För produkter från produktion certifierad enligt kapitel 17 fiske ska du använda certifieringsorganets namn.

Är du osäker kan du kontakta ditt certifieringsorgan för mer information om vilket namn eller vilken kodbeteckning som du ska använda. För produkter som är märkta med EU:s nya logotyp tillsammans med KRAV-märket ska kodnumret skrivas i samma synfält som den nya EU-logon.

1.4.3 Märkning av ytteremballage

Du ska märka ytteremballage så att ingen förväxling eller sammanblandning kan ske mellan KRAV-certifierade och icke KRAV-certifierade produkter (K). Du får använda KRAVs namn eller märke i utformningen av märkningen av ytterembal-laget.

1.4.4 KRAV-certifierat respektive ekologiskt ursprung i ingrediensförteckningen

Du ska i ingrediensförteckningen ange vilka ingredienser som är av KRAV-ekologiskt ursprung respektive EU-ekologiskt ursprung. Ange ingredienser från vildfångad fisk certifierade enligt kapitel 17 som ”KRAV-certifierade”. Använd gärna asterisker som i följande exempel för müsli:Ingredienser: havregryn*, vetekli*, solroskärnor*, torkad aprikos** *KRAV- ekologisk ingrediens **ekologisk ingrediens För produkter som innehåller mer än 5 procent fisk/skaldjur certifierade enligt kapitel 17 gäller att ekologiska ingredienser inte får märkas ut i innehållsförteck-ningen och produkten får inte benämnas ekologisk. Du får heller inte ange ingre-dienser som ekologiska i en sammansatt produkt där du använder någon av de tillsatser som anges i regel 17.2.6.2.

1.4.5 Deklaration av livsmedelstillsatser i ingrediensförteckning

Du ska deklarera livsmedelstillsatser med namn i ingrediensförteckningen. (K) (IBS) Du kan ange E-nummer som tillägg till namnet om du önskar. Exempel: Pektin (E440).

1.4.6 Påstående om att produkten är GMO-fri

Du får inte ange "GMO-fri" eller motsvarande när du märker eller marknadsför KRAV-certifierade produkter. Du får dock ange att produktionen och förädlingen skett utan användning av GMO. (K) (IBS)

1.4.7 Slutberedningsland

Du ska ange slutberedningsland på förpackningen. Slutberedningslandet är det land där produkten slutligen förpackas och märks med KRAV-märket. Om pro-dukten slutbereds i Sverige räcker det med att en uppgift om konsumentkontakt i Sverige finns på förpackningen. (K)


1.4.8 Märkning av ursprungsland för färskvaror

Du ska ange ursprungsland för färskvaror, det vill säga vilket land färskva-rorna kommer ifrån. Om det rör sig om färskvaror från Sverige räcker det med att en uppgift om konsumentkontakt i Sverige finns på förpackningen såvida branschriktlinjer eller lagstiftning inte anger något annat. (K)

1.4.9 Informationsansvar för råvarors geografiska ursprung

Du ska kunna informera både slutkonsument och andra köpare om vilket land råvarorna i en produkt kommer ifrån, till exempel via hemsida. (K)

1.5 Märkning på följesedlar och fakturor

Detta avsnitt reglerar vilka märkningsuppgifter som ska finnas på följesedlar och fakturor. Syftet är att hålla isär vad som är KRAV-certifierat och vad som inte är det.

1.5.1 Vid hantering av obrutna förpackningar

Butiker, grossister och liknande som hanterar KRAV-märkta produkter i obrutna förpackningar får använda KRAVs namn på kvitton, följesedlar, fakturor, sor-timentskataloger, sortimentslistor och liknande utan att vara certifierade enligt KRAVs regler. (EU) Observera att lagerhållning av ekologiska produkter regleras i rådets förord-ning (EG) nr 834/2007. I allmänhet krävs det att till exempel partihandlare är certifierade för att få lagra ekologiska produkter. En KRAV-certifiering för regel-område hantering uppfyller de kraven, se regelavsnitt 2.1.1. (EU)

1.5.2 Inkommande följesedlar och fakturor

För att du ska kunna ta emot KRAV-certifierade produkter eller råvaror och vida-rehantera, förädla eller sälja dem som KRAV-certifierade så ska det på följesedeln eller fakturan tydligt framgå att de är KRAV-certifierade.

1.5.3 Utgående följesedlar och fakturor

Du ska på följesedlar och fakturor tydligt tala om vilka produkter som är KRAV certifierade.

1.5.4 Följesedlar för produkter certifierade enligt kapitel 16

När du säljer oförpackade produkter som får KRAV-märkas enligt kapitel 16 så ska du tala om följande på följesedel eller faktura:

1. ursprungsland (K)2. att produkten har certifierats enligt KRAVs regler (K)3. kodnummer för det certifieringsorgan som certifierat det företag som

gjort slutberedningen av produkten (EU)4. namn på det certifieringsorgan som KRAV-certifierat din produktion,

såvida det inte är samma certifieringsorgan som i punkt 3, då räcker det med koden.


1.6 Marknadsföring

Som KRAV-certifierat företag har du rätt att använda KRAV-märket i din mark-nadsföring av ditt företag och dina KRAV-certifierade produkter. Mer detaljerade regler hittar du nedan.

1.6.1 Följ lagen Du ska följa marknadsföringslagen. Du får inte utforma marknadsföring så att den på något sätt är otillbörlig eller vilseledande eller så att den misskrediterar KRAV eller ekologisk produktion. (K)

1.6.2 Hur du får marknadsföra ditt företag

Om du har ett KRAV-certifierat företag eller produktionsplatser med KRAV-certi-fierad verksamhet så får du marknadsföra dig som KRAV-certifierad eller KRAV-ansluten. Det gäller oavsett om du använder tryckta, rörliga digitala eller andra medier för din marknadsföring. För all användning av KRAV-märket gäller att KRAV-märket inte får användas på ett sätt som kan få dina kunder att tro att det är KRAV som är producent, marknadsförare, distributör eller återförsäljare av dina produkter. Om ditt före-tag marknadsför såväl KRAV-certifierade produkter som icke-KRAV-certifierade produkter, så är det viktigt att dina kunder får tydlig information om vilka av dina produkter som är KRAV-certifierade Du får inte använda KRAVs märke om du marknadsför KRAV-certifierade ingredienser enligt avsnitt 9.8 eller textilråvaror.

1.6.3 Annonser och skyltar

Du får i annonser och på skyltar ange att en produkt är KRAV-certifierad, till exempel genom att visa KRAV-märket. Du behöver inte kontakta KRAV innan du gör detta. (K)

1.7 Marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör Detta avsnitt syftar till att göra det möjligt för en certifierad kaffe- eller ölleveran-tör att marknadsföra KRAV-certifierat kaffe via vendingföretag, restauranger och storhushåll, även om dessa serveringar inte är KRAV-certifierade. I regelavsnittet finns regler för kaffe- eller ölleverantörens åtaganden så att det finns ett system för att kontrollera de serveringar som serverar leverantörens kaffe eller öl. Reglerna får också tillämpas av en certifierad leverantör av fatöl.

1.7.1 Anmäla din verksamhet

Du ska anmäla till ditt certifieringsorgan att du vill bli certifierad för detta regel-område. Certifieringsorganet ska utfärda ett certifikat för marknadsföring av

kaffe eller fatöl som serveras av annan aktör innan du kan börja tillämpa detta regelavsnitt. Se vidare regel 2.1.1.


1.7.2 Leverantörens möjlighet att marknadsföra

Du får som fatöl- eller kaffeleverantör marknadsföra fatöl eller kaffe som KRAV-certifierat med hjälp av serveringsföretag som inte är KRAV-certifierade under vissa villkor. För att du ska få göra detta ska du:

1. tillhandahålla riktlinjer till serveringen, och dessa riktlinjer ska utformas i enlighet med KRAVs mall för leverantörsriktlinjer (se bilaga 4)

2. ha en aktuell förteckning över alla serveringar som deltar i sådan mark-nadsföring

3. kontrollera att allt öl respektive kaffe som serveringen marknadsför som KRAV-certifierat öl eller kaffe också är det

4. kontrollera att leverantörsriktlinjerna i övrigt följs5. för certifieringsorganet visa upp statistik över öl- eller kaffeförsäljningen

för varje servering6. ha medarbetare som minst en gång per år besöker berörda serveringar7. kunna visa att serveringen är informerad och att den accepterar att följa

leverantörsriktlinjerna8. ha rutiner och metoder för att förhindra att KRAVs namn och märke

används felaktigt

1.8 Regler för frivillig ursprungsmärkning

Syftet med detta avsnitt är att göra det möjligt för de KRAV-anslutna som så önskar att komplettera KRAV-märket med en ursprungsmärkning.

1.8.1 Anmäla din verksamhet

Du ska anmäla till ditt certifieringsorgan att du vill bli certifierad för detta regel-område. Certifieringsorganet ska utfärda ett certifikat för frivillig ursprungsmärk-ning innan du kan börja tillämpa detta regelavsnitt. Se vidare regel 2.1.1.

1.8.2 Ange geografisk avgränsning

Du ska tydligt definiera den geografiska avgränsningen för din valda ursprungsbe-teckning och märka ut den på en karta. Beteckningen bör så långt det är möjligt följa vedertagna benämningar som exempelvis en viss gård, en ort, en kommun, en region, en sjö, ett län eller ett hav.

1.8.3 Produkter som består av endast en råvara

Du ska använda råvara från KRAV-certifierad produktion inom det angivna ur-sprungsområdet.

1.8.4 Huvudråvara och karaktärsråvara

Du ska använda 100 viktprocent av huvudråvara och karaktärsråvara från KRAV-certifierad produktion i det angivna ursprungsområdet.Huvudråvaran är den råvara som ingår i störst andel i en sammansatt produkt.Karaktärsråvara i en sammansatt produkt är den råvara som produktnamnet associerar till även om den inte utgör huvudsaklig beståndsdel i produkten. Om en råvara ingår i produktnamnet är den alltid karaktärsråvara. Om namnet inte associerar till någon enskild ingrediens avses de viktmässigt dominerande råva-rorna.


Se exemplen nedan:

Produktnamn Karaktärsråvara

Sparrissoppa Sparris

Köttbullar Summa kött av alla slag

Drottningsylt Summan av blåbär och hallon

Korv Summan av allt kött

Jordgubbsyoghurt Jordgubbar och yoghurt

Müsli

Viktmässigt dominerande råvaror. De rå-varor som utgör störst andel i produkten och som tillsammans utgör 80 procent av produktens vikt.

1.8.5 Produkter som består av flera råvaror

Du ska använda minst 80 viktprocent råvaror från KRAV-certifierad produktion i det angivna ursprungsområdet. Även övriga ingredienser ska uppfylla reglerna i kapitel 9, Livsmedelsförädling.

1.8.6 Du ska förädla inom ursprungsområdet

För att du ska få använda ursprungsmärkningen så ska du förädla produkterna i en KRAV-certifierad anläggning inom det angivna ursprungsområdet. Om det inte finns någon lämplig KRAV-certifierad anläggning inom ursprungs-området ska du använda en förädlingsanläggning så nära det angivna ursprungs-området som möjligt.

1.8.7 Utformning av märkningen

Du ska utforma märkningen som en text direkt under KRAV-märket. Texten ska ange det geografiska ursprunget som definieras i regel 1.8.2. Detta komplement utgör ett undantag från regeln om friyta (regel 1.2.3).

Exempel på märkning:

ÖSTERLENProdukt från

ALVESTAKorv från


1.9 Märkning och marknadsföring för restauranger och storhushållDetta kapitel visar hur du får märka och marknadsföra restauranger och storhus-håll.

1.9.1 Märkning

Du får enbart använda KRAVs märke tillsammans med information om hur stor andel av dina livsmedel som är KRAV-certifierade/ekologiska/MSC-certifierade. Detta komplement utgör ett undantag från regeln om friyta (regel 1.2.3)

På skylten/certifikatet:

Minst 25 procent KRAV-godkända råvaror

eller minst 15 KRAV-godkända produkter



På menyn: Du får markera dagens KRAV-märkta ingredienser med KRAVs märke på menyn.

1.9.2 Vad är KRAV-märkt?

Det ska klart framgå vilka ingredienser som är av KRAV-certifierat ursprung. Om detta inte är möjligt ska personalen kunna redogöra för vilka ingredienser i en måltid som är KRAV-certifierade.

1.9.3 Märkning av buffé

De KRAV-certifierade alternativen ska du märka ut tydligt på buffén.


1.9.4 Placering av certifikat

Certifikatet som talar om att restaurangen är KRAV-certifierad ska finnas uppsatt på en för gästen väl synlig plats. Certifikatet ska ange vad restaurangen är certifie-rad för, vilken andel inköp eller inköp av vilka råvaror som restaurangen förbun-dit sig att göra och vilket certifieringsföretag som har utfört certifieringen. Du kan dessutom presentera informationen på en egen skylt där du får använda KRAVs märke enligt regel 1.9.1.


Allmänna regler

2

50 Allmänna regler

KRAVs regler har skapats för att visa hur du kan bedriva en långsiktigt hållbar verksamhet enligt den ekologiska produktionens målsättning. Certifiering enligt KRAVs regler är ett sätt för dig att öka trovärdigheten i din verksamhet gentemot kunder och konsumenter. Att skriva ett avtal om att följa KRAVs regler är ett frivilligt åtagande som är öppet för alla. KRAV har rätt att utan att fråga de anslutna eller någon annan ändra reglerna för alla anslutna för att bevara värdet av KRAV-märkningen (K).

Läsanvisning

I kapitel 2 finns allmänna regler som rör alla som är anslutna till certifiering enligt KRAVs regler.

• Avsnitt2.1 är en introduktion till att följa KRAVs regler.• Avsnitt2.2-2.6 handlar om certifieringens olika delar; åtaganden, revi-

sion, om du inte följer reglerna och möjligheter att överklaga certifierings-organets beslut.

• Avsnitt2.7-2.11 handlar om avtalsfrågor. Avtal reglerar ansvar och skyldigheter för KRAV-anslutna företag, certifieringsorgan, och KRAV ekonomisk förening. Frågor som tas upp är avgifter, uppsägning av avtal, sekretess och hantering av personuppgifter samt avtal med tredje part.

• Avsnitt2.12-2.15 innehåller de regler för verksamheten som är lika för alla anslutna företag. Det är regler om hantering och särhållning av pro-dukter, rengöring och regler om sociala villkor samt en generell regel om att du ska följa lagen.

• Avsnitt2.16-2.17 innehåller regler för förpackningar och miljö-skydd. Regler för miljöskydd finns i avsnitt 2.17 för de regelområden som inte tillhör lantbruk och i kapitel 3 för regelområdena inom lantbruk, alltså växtodling, växthus, svampodling, djurhållning och biodling.

• Avsnitt 2.18 innehåller energiregler som gäller för alla anslutna.

Definitioner

Avvikelser: Avsteg från KRAVs regler.

Certifieringskommitté: Certifieringskommittén är respektive certifieringsorgans kommitté som beslutar om överklaganden av certifieringsbeslut.

Entreprenadavtal: Entreprenadavtal gäller endast för hantering/förädling av produkter där enbart egenproducerade råvaror ingår. Om både producent och den som utför tjänsten är KRAV-anslutna behövs inget avtal.

Förädling: Förädling är ett samlande begrepp för all beredning av jordbruksprodukter och andra livsmedelsråvaror till livsmedel, foder, produktionshjälpmedel eller textil, skinn, läder och hudar. I ett första led räknas inte packning och märkning av

51Allmänna regler

produkten som förädling men om produkten till exempel tvättas eller skalas anses den ha förädlats. Exempel på förädling är malning av spannmål, safttillverkning, charkuteritillverkning, mejeri-, bageri-, slakteri- och styckningsverksamhet, kon-servering, djupfrysning, torkning eller annan konserverande behandling, spinning och vävning av textil.

Hantering: Allt du gör med produkten som inte förändrar den. Hit räknas att ta emot pro-dukten, lagra, sortera och packa den. Hit räknas även att torka din egen spann-mål på gården och att tvätta egna produkter på gården med rent vatten.

Kemikaliesekretariatets SIN-lista: Kemikaliesekretariatet (ChemSec, The International Chemical Secretariat), är en ideell organisation som grundades 2002 av fyra miljöorganisationer. ChemSec strävar efter att nå bred acceptans i samhället av de viktigaste principerna om för-siktighet, substitution, förorenaren betalar och rätt att veta. Som del i det arbetet har man upprättat en lista över miljö- och hälsoskadliga kemikalier som är sär-skilt angelägna att avveckla, SIN-listan. Du hittar den på länken www.chemsec.org/images/stories/2011/chemsec/SIN_List_2.0_all_378.pdf

Leverantör: Det företag du som KRAV-ansluten köper råvaror av.

Tredje part: Ett företag som anlitas av ett KRAV-anslutet företaget för viss hantering av KRAV-certifierade produkter. Certifieringsorganet och det anslutna företaget är de två parterna. Den tredje parten är det konventionella företaget som den KRAV-anslutna anlitar.

52 Allmänna regler

2.1 Vad det innebär att följa KRAVs regler

Det här avsnittet beskriver kort vad det innebär när du ansluter ditt företag till cer-tifiering enligt KRAVs regler, och för vilka olika regelområden du kan certifieras.

2.1.1 Regelområden - regler anpassade till olika sorters produktion

KRAVs regler är dels allmänna, dels anpassade till olika typer av verksamhet. När du åtar dig att följa KRAVs regler gör du det för ett eller flera regelområden. De olika regelområdena som finns för närvarande är:

• Marknadsföringavkaffeelleröl som serveras av annan aktör.................................... avsnitt 1.7 • Frivilligursprungsmärkning..................................... avsnitt 1.8 • HanteringavKRAV-produkter ................................ avsnitt 2.14 • Växtodling...............................................................kapitel 4 • Växthus ................................................................... avsnitt 4.6 • Svampodling ............................................................ avsnitt 4.7 • Djurhållning ............................................................kapitel 5 • Biodling ...................................................................kapitel 6 • Vattenbruk ..............................................................kapitel 7 • Vildväxandeproduktion ..........................................kapitel 8 • Livsmedelsförädling .................................................kapitel 9 • Slakt ........................................................................kapitel 10 • Fodertillverkning .....................................................kapitel 11 • Produktionshjälpmedel ............................................kapitel 12 • Textil,hudarläderochskinn ...................................kapitel 13 • Butik........................................................................kapitel 14 • Restaurang ..............................................................kapitel 15 • Importochinförsel ..................................................kapitel 16 • Fiske ........................................................................kapitel 17

2.1.2 Ansökan

Ansök till ett godkänt certifieringsorgan om du vill bli certifierad enligt KRAVs regler för växtodling, förädling, eller något annat regelområde. Vilka regelområ-den du kan välja bland framgår av regel 2.1.1.Du som ansöker om KRAV-anslutning förbinder dig att:

• följadedelaravKRAVsreglersomdinansökangäller(EU)• lämnakomplettaansökningshandlingartillcertifieringsorganet (EU)• betalaavgifterfördenaktuellacertifieringentillcertifieringsorganet

(EU) och licens till KRAV. (K)De regler som gäller finns på KRAVs webbplats, www.krav.se. Reglerna kan ock-så beställas från KRAVs kontor i Uppsala. Du ska använda den senaste versionen av reglerna. KRAV har som mål att meddela den anslutne i god tid när reglerna för KRAV-certifierad produktion ändras. Målet är att meddela detta senast 3 månader innan de nya reglerna träder i kraft. KRAVs hemsida räknar upp vilka certifieringsorgan som är godkända. Du kan få ansökningshandlingar och infor-mation om gällande regler och priser från certifieringsorganen. För de flesta verksamheter kan du lämna in din ansökan när som helst under året. Har du en produktion som kräver karenstid ska certifieringsorganet meddela

53Allmänna regler

när din produktion kan bli godkänd. För vildväxande produktion, kapitel 8 finns ett senaste ansökningsdatum på våren för att certifieringsorganet ska kunna pla-nera och utföra revision i tid. Detta datum står i certifieringsorganets ansöknings-handlingar för varje år.

2.1.3 Frivilligt att vara ansluten

Att vara KRAV-ansluten är ett frivilligt åtagande som står öppet för alla som följer KRAVs regler och certifieringsorganets avtal. (EU)

2.1.4 Följa regler och regeländringar

Anslutning innebär att du ska följa KRAVs regler och de ändringar som sker i dessa. Du kan få stöd av material på KRAVs hemsida.

2.1.5 KRAVs regler följer förordning (EG) nr 834/2007

Följer du KRAVs regler följer du också EU:s förordning om ekologisk produktion. Du behöver inte särskilt förvissa dig om att du följer förordningen för de KRAV-märkta produkterna, eftersom KRAVs regler är skrivna för att följa den. Om förordningen och KRAVs regler ändå skulle skilja sig, gäller förordningen. Följande av KRAVs regelområden har ingen motsvarighet i förordningen: del av kapitel 11 fodertillverkning gällande foder till sällskapsdjur, kapitel 13 Textil, hudar, läder och skinn, kapitel 14 Butik, kapitel 15 Restauranger och storhushåll och kapitel 17 Fiske.

2.1.6 KRAV-märkning vid ekologisk produktion i Sverige

Du får inte KRAV-märka produkter som är producerade i Sverige om råvarorna är certifierade enligt ett annat ekologiskt regelverk än KRAVs regler. Vid import och införsel gäller särskilda regler för att du ska kunna KRAV-märka produkter, se kapitel 16 Import och införsel.

2.2 Certifiering

Detta avsnitt berättar hur anslutna företag får sitt certifikat - intyget som visar för vilka regelområden företaget är certifierat. Utan certifikat får du inte sälja pro-dukter med KRAVs namn och märke.

Tänk särskilt på

Lämna din ansökan i tillräckligt god tid så att certifieringsorganet hinner hantera den innan du vill börja med KRAV-certifierad verksamhet. Respektive certifierings-organ informerar om när du måste lämna ansökan och om eventuella avgifter för att det exempelvis krävs en ny revision efter en ändring av verksamheten. (K)

2.2.1 Du måste ha ett certifikat

Du får inte sälja produkter med KRAVs namn eller märke innan du fått det un-derskrivna anslutningsavtalet och ett certifikat för det regelområde din verksam-het omfattar av certifieringsorganet. Innan certifieringsorganet kan utfärda ett certifikat krävs en revision av din verksamhet och att resultatet av revisionen är godkänt. (EU)

54 Allmänna regler

Tänk särskilt på

Butiker med flera som enbart säljer färdigförpackade varor till konsument be-höver inte vara certifierade. Partihandlare som hanterar KRAV-märkta eller EU-ekologiska produkter måste ha en certifiering enligt EU-förordningen, eller en certifiering omfattande hantering enligt KRAVs regler.

2.2.2 Ansök om nya regelområden för att få nytt certifikat

Du måste ansöka om och få ett nytt certifikat från certifieringsorganet för ny verksamhet som berörs av ett regelområde som du inte tidigare ansökt för. De olika regelområdena framgår av regel 2.1.1.

2.2.3 Anmäl ändringar

Du åtar dig som ansluten att informera certifieringsorganet om alla väsentliga ändringar av verksamheten. (EU) En väsentlig ändring är till exempel att verksam-heten flyttar, att ägarförhållandena ändras eller att du byter ut den person som du har angivit som din kontaktperson för KRAVs regler. En väsentlig ändring kan även vara att du ändrar en certifierad produktion så att information som du tidi-gare lämnat om produktionen och som har betydelse för certifieringen inte längre stämmer. Du måste ansöka om och få ett särskilt nytt skriftligt beslut från certifierings-organet för:

• nybrukningsenhet/ladugård/växthus(EU)• nyaskiften(EU)• nyttdjurslag(EU)• nyproduktionsplats(EU)• nyproduktionslinje(EU)• nyaprocesser.

2.2.4 Meddela nya produkter till KRAV

Om du är certifierad för ett eller flera av regelområdena vattenbruk, livsmedels-förädling, slakt, fodertillverkning, produktionshjälpmedel eller import och inför-sel ska du anmäla till KRAV vilka KRAV-certifierade produkter du tänker sälja, innan du börjar marknadsföra dem. Anmälan görs via KRAVs hemsida. (K) Ditt certifieringsorgan verifierar att uppgifterna är korrekta när de gör revi-sion. (K)

2.3 Dina åtaganden som certifierad

Ditt ansvar som certifierad innebär bland annat att du ska ha en kontaktperson, att du dokumenterar hur du följer KRAVs regler, att du anmäler avvikelser och ser till att alla berörda inom verksamheten vet vad KRAV-certifieringen innebär.

2.3.1 Informera personalen

Du ska informera alla berörda inom verksamheten om vad KRAV-certifieringen innebär. Du ansvarar för att all personal som hanterar KRAV-certifierade produk-ter känner till kraven på produktionen tillräckligt väl för att de ska kunna följa reglerna. (EU)

55Allmänna regler

2.3.2 Kontaktperson

Utse en kontaktperson för varje produktionsplats som omfattas av avtalet om cer-tifiering enligt KRAVs regler. Kontaktpersonen ska vara väl insatt både i KRAVs regler och i den verksamhet som bedrivs på produktionsplatsen. Du ska även meddela certifieringsorganet kontaktpersonens namn. (K)

2.3.3 Dokumentationskrav

Dokumentera hur du uppfyller KRAVs regler och ha dokumentationen tillgänglig på det vis som certifieringsorganet begär. Certifieringsorganet har rätt att kräva att du har den dokumentation som certifieringsorganet anser sig behöva. Du ska löpande dokumentera de produkter och råvaror som du köper in till den KRAV-certifierade produktionen. Dokumentationen ska innehålla uppgifter om vad du köpt, hur mycket du köpt samt vem eller vilket företag som levererat produkterna eller råvarorna. Du ska som KRAV-ansluten också dokumentera de KRAV-certifierade varor du säljer på samma sätt, det vill säga vad du sålt, hur mycket och till vem eller vilket företag. (EU) För att inköpta råvaror och produkter ska kunna räknas som KRAV-certifiera-de måste det tydligt framgå att de är det på fakturor eller följesedlar som du ska ha tillgängliga vid revision. (EU) Du ska spara dokumentationen i två år så att certifieringsorganet kan kontrol-lera den. (K)

2.3.4 Anmäl avvikelser

Anmäl så snabbt som möjligt till certifieringsorganet om du eller någon annan av ett eller annat skäl råkar bryta mot reglerna för KRAV-certifierad produktion inom din verksamhet så att det leder till en större avvikelse. Du ska göra det oavsett vem som brutit mot reglerna och oavsett om det varit av misstag eller inte. (EU)

2.3.5 Informera köpare om ändringar

Om en produkt som varit KRAV-certifierad inte längre är det ska du omedelbart korrigera din information om produkten så att dina kunder inte riskerar att vilse-ledas. Det kan vara nödvändigt att du aktivt informerar köparna, bland annat för att undvika felaktig marknadsföring.

2.3.6 Ekonomiskt ansvar gentemot köpare

Du har som säljare av produkter med KRAVs namn eller märke det fulla ansvaret för att KRAVs regler följs i den KRAV-certifierade produktionen. Ditt företag får ta eventuella ekonomiska konsekvenser gentemot köparen om du levererar pro-dukter som KRAV-certifierade fast de inte är det. (K)

2.4 Revision av KRAV-certifierad produktion Certifieringsorganet har rätt att när som helst kontrollera att du följer KRAVs regler. Under sådana så kallade revisioner inspekterar certifieringsorganet din verksamhet för de regelområden som du har anmält att du vill få certifierade. Ett kvalitetsledningssystem eller motsvarande gör ofta revisionen och bedömningen enklare.

56 Allmänna regler

Tänk särskilt på

Kravet på att införa rutiner för att följa KRAVs regler i ditt kvalitetslednings-system gäller endast de anslutna som har ett kvalitetsledningssystem. Om certi-fieringsorganet hittar avvikelser ska du rätta till felen om det går och förebygga att de upprepas (se avsnitt 2.5.) Du kan överklaga certifieringsorganets beslut (se avsnitt 2.6).

2.4.1 Oanmälda och föranmälda revisioner

Certifieringsorganet har rätt att genomföra oanmälda eller föranmälda revisioner när som helst under avtalstiden.

2.4.2 Tillträde

Certifieringsorganet har rätt att inspektera och få dokumentation om all verksam-het som du som KRAV-ansluten bedriver om certifieringsorganet anser att det behövs för att kunna certifiera den anmälda produktionen. Du ska

• lämnaallinformationomverksamhetensomcertifieringsorganetbegär,till exempel olika handlingar, certifikat och bokföring (EU)

• låtacertifieringsorganetfåtillträdetillmarker,växthus,stallar,lager,tillverknings- och produktionslokaler, försäljningsställen, serveringsställen och andra platser som ingår i verksamheten (EU)

2.4.3 Provtagning

Certifieringsorganet har rätt att ta stickprov vid produktion och av produkter. Om certifieringsorganet ber om detta så ska du genomföra analys av mark, råva-ror, produkter eller annat som ingår i den aktuella produktionen. (EU)

2.5 Om du inte följer reglerna

Syftet med att utfärda avvikelser är att få verksamheten att fungera bättre, att tydligt visa när KRAVs regler inte uppfylls, att förhindra att produkter som inte uppfyller reglerna kommer ut på marknaden samt att förhindra att KRAV-märkets trovärdighet skadas.

Tänk särskilt på

Sekretess gäller inte mellan certifieringsorgan när de utreder avvikelser. Tvärtom är certifieringsorganen skyldiga att mellan sig vara öppna med uppgifter så att alla avvikelser kan redas ut. 2.5.1 Vad en avvikelse är

En avvikelse är när verksamheten inte följer en KRAV-regel, helt eller delvis. Det är normalt att en verksamhet har mindre avvikelser. Det viktiga är att du upp-täcker och avhjälper dina avvikelser samt förebygger så att de inte sker på nytt.

2.5.1.1 Din revisor upprättar en avvikelse

När en revisor upptäcker en avvikelse, ska revisorn dokumentera avvikelsen. Varje avvikelse ska dokumenteras i ett separat dokument. Detta kallas för att

57Allmänna regler

avvikelsen upprättas. Det finns tre grader av avvikelser: mindre, större och av-stängningsgrundande.

2.5.1.2 Att släcka en avvikelse

Du åtgärdar en avvikelse i två steg genom att du dels avhjälper det aktuella pro-blemet och dels förebygger så att avvikelsen inte händer igen. Vad du har gjort ska du redovisa för revisorn, som ska bedöma om problemet verkligen är avhjälpt och om de förebyggande åtgärderna är tillräckliga. När revisorn godkänner åtgär-derna är avvikelsen släckt. Exakt hur avvikelser släcks varierar beroende på om det är en mindre, större eller avstängningsgrundande avvikelse.

2.5.1.3 Du får släcka avvikelsen direkt om det är möjligt

I vissa fall kan revisorn släcka en avvikelse medan revisorn fortfarande är på plats. Avvikelsen ska dock alltid upprättas. På det viset blir det enkelt att se om ett problem återkommer.

2.5.2 Mindre avvikelser

En mindre avvikelse är när din verksamhet inte uppfyller ett enstaka ska-krav i en KRAV-regel. Vid en mindre avvikelse ska du inom 28 arbetsdagar lämna ett skriftligt svar till revisorn. Svaret ska innehålla:

• enbeskrivningavvadduhargjortföratträttatillfelet,detvillsägavilken avhjälpande åtgärd du gjort

• vilkaförebyggandeåtgärderdukommerattvidtasåattavvikelseninteupprepas

Ditt certifieringsorgan ska sedan inom fem arbetsdagar meddela om de beslutat godkänna dina åtgärder. När certifieringsorganet har godkänt dina åtgärder är avvikelsen släckt.

2.5.2.1 Om dina åtgärder mot en mindre avvikelse inte kan godkännas

Om certifieringsorganet inte godkänner ditt svar, meddelar de dig att avvikelsen klassas som en större avvikelse och ärendet hanteras enligt avsnitt 2.5.3 för större avvikelser. Om certifieringsorganet anser att ditt svar delvis, men ändå inte helt och hållet löser problemet, får de begära in kompletterande information. Hur lång tid du har på dig att svara bestämmer certifieringsorganet.

2.5.2.2 Kontroll av dina åtgärder

Certifieringsorganet kommer vid nästa revision att granska att du har avhjälpt och förebyggt avvikelsen så att den inte händer igen. Om det visar sig att du inte har avhjälpt eller inte har förebyggt avvikelsen så som du har sagt i ditt skriftliga svar, ska revisorn hantera avvikelsen som en större avvikelse.

2.5.3 Större avvikelse

Du kan få en större avvikelse av någon av följande orsaker:• Duharenavvikelsesominnebärattdupåettallvarligtsättlåtitbliatt

följa en mer omfattande regel eller en grupp regler som reglerar närstå-ende frågor. I kapitel 5 är de regler som normalt ger en större avvikelse markerade.

58 Allmänna regler

• Duharvidsammatillfällefåttminst 6 mindre avvikelser mot krav i samma kapitel eller totalt minst 10 mindre avvikelser.

• Dubedriverproduktionellerverksamhetsomstridermotgällandelagaroch föreskrifter inom det regelområde där du är certifierad. (se regel 2.12)

• Arbetsvillkorellersocialavillkorärundermåliga(seavsnitt 2.13).• Duharinteavhjälptellerförebyggtenmindreavvikelse.

Vilka regelområden som finns för närvarande framgår av regel 2.1.1.

2.5.3.1 Större avvikelse som kan åtgärdas

Om ditt certifieringsorgan bedömer att avvikelsen kan avhjälpas begär de en skriftlig åtgärdsplan från dig. Du ska lämna den till certifieringsorganet inom sju arbetsdagar. I planen ska du beskriva:

• hurduskaavhjälpafelet• vadsomvarorsakentillavvikelsen• vilkaförebyggandeåtgärderdukommerattvidtasomhindrarattlik-

nande problem uppkommer igen Ditt certifieringsorgan ska inom fem arbetsdagar meddela om de beslutat godkän-na din åtgärdsplan. Om ditt certifieringsorgan beslutar att godkänna denna plan följer certifieringsorganet upp planen genom en extra revision inom 28 arbetsda-gar från den ursprungliga revisionen. Certifieringsorganet har rätt att ta betalt för denna extra revision. Det kan bli nödvändigt med ny karens.

2.5.3.2 Om din åtgärdsplan mot en större avvikelse inte kan godkännas

Om certifieringsorganet inte accepterar din åtgärdsplan ska de besluta att under-känna produktionen ifråga helt eller delvis. Ärendet hanteras som en större avvi-kelse som inte kan avhjälpas se regel 2.5.3.4. Certifieringsorganet får begära in kompletterande svar om man bedömer att du är nära en tillfredsställande lösning.

2.5.3.3 Om du inte följt din åtgärdsplan för att släcka avvikelsen

Om en större avvikelse inte är åtgärdad vid den uppföljande revisionen, under-känns den berörda produktionen, helt eller delvis, omedelbart och till dess att avvikelsen är släckt.

2.5.3.4 Större avvikelse som inte kan avhjälpas

Om certifieringsorganet bedömer att avvikelsen inte kan avhjälpas ska de besluta att underkänna produktionen helt eller delvis. Du ska inom sju arbetsdagar infor-mera certifieringsorganet om:

• vilkaåtgärderdugenomförtsomettresultatavunderkännandet.Tillexempel att du meddelat dina kunder att en produkt inte längre är KRAV-certifierad

För att produktionen åter ska kunna bli godkänd ska du:• beskrivavadsomvarorsakentillavvikelsen• lämnainenplanmedvilkaförebyggandeåtgärderdukommerattvidta

som hindrar att liknande problem uppkommer igenOm certifieringsorganet beslutar att godkänna denna plan så följer certifierings-organet upp planen genom en extra revision inom 28 arbetsdagar från den ur-sprungliga revisionen. Certifieringsorganet har rätt att ta betalt för denna extra revision.

59Allmänna regler

Om certifieringsorganet har underkänt mark eller djur krävs ny karenstid enligt reglerna. (EU)

2.5.4 Avstängningsgrundande avvikelse

Vid riktigt allvarliga avvikelser kan du stängas av under 1-3 år då du inte får vara KRAV-ansluten. Skäl för att bli avstängd är att produktionen allvarligt strider mot ”Den ekologiska produktionens målsättning” genom att

• dumedvetetanväntotillåtnakemiskaprodukteriväxtodling• dugjortallvarligaavstegfråndjuromsorgsregler• dumedvetetanväntgenetisktmodifieradeorganismer,GMO,ellerGMO-

produkter • dumedvetetanväntotillåtnatillsatseriKRAV-certifieradelivsmedel

eller om:• duförtalarellerspriderfelaktiginformationomKRAV• dumedvetetpåstårattenickeKRAV-certifieradråvaraellerproduktär

KRAV-certifierad.• duuppreparenstörreavvikelseförtredjegångeninomfemår.• duagerarpåannatsättsomriskerarattskadaKRAVsomorganisation

eller KRAV-märkningens värde. I detta fall beslutar KRAV om avstäng-ning efter att ditt certifieringsorgan gjort en utredning av ditt agerande.

Efter en avstängning kan du begära anslutning på samma villkor som en nyan-sluten. Under avstängningstiden kan du inte bli KRAV-ansluten av något certifie-ringsorgan.

2.5.5 Tillfälligt underkännande

Din produktion kan underkännas tillfälligt, helt eller delvis om certifieringsorga-net hittar en större avvikelse eller en avstängningsgrundande avvikelse hos dig. Det tillfälliga underkännandet görs medan avvikelsen utreds för att felaktiga produkter inte ska nå marknaden.

2.5.6 Underkännande

En helt underkänd produktion innebär att certifikatet är tillbakadraget. En delvis underkänd produktion innebär att certifikatet är delvis tillbakadraget. Ett beslut från certifieringsorganet anger i dessa fall vilka delar av produktionen som un-derkännandet omfattar. Det kan till exempel handla om vissa skiften eller vissa produkter.

2.5.7 KRAVs rätt till skadestånd

Om du agerat så att KRAV i betydande omfattning måste gå in och agera för att skydda sitt varumärke kan du bli ersättningsskyldig för de merkostnader som detta orsakar KRAV. (K)

2.6 Du kan överklaga

Du har rätt att överklaga certifieringsorganets beslut. Ditt överklagande ska vara skriftligt och skickas till certifieringsorganets certifieringskommitté som sedan beslutar om överklagandet. (EU) Det är bara du och ditt KRAV-anslutna företag som kan överklaga ett beslut i

60 Allmänna regler

ett enskilt certifieringsärende. Överklagandet ska ha kommit till certifieringsorga-net senast tre veckor efter att du tagit emot beslutet som du överklagar. (K) Om det kommer fram ny information har certifieringsorganet rätt att ompröva ett beslut även om du inte överklagat. Vill du klaga på ett certifieringsorgan ska du vända dig direkt till certifierings-organet. Har du synpunkter på KRAVs regler vänder du dig till KRAV.

2.7 Avtalsfrågor

Här kan du läsa om de formella delarna i avtalet mellan en KRAV-ansluten och certifieringsorganet. Avsnittet tar upp avgifter, ekonomisk redovisning och upp-sägning av avtal. Avsnittet tar även upp byte av certifieringsorgan, sekretess, hur personuppgifter hanteras samt avtal med tredje part.

2.7.1 Licensavgiften

Priset för en KRAV-certifiering består av • licensavgifttillKRAVekonomiskförening• certifieringsavgiftentillcertifieringsorganet

Du ska betala en licensavgift för rätten att använda KRAVs regler och KRAV-märket enligt en prislista som fastställs varje år. Du kommer att faktureras via det certifieringsorgan som utför KRAV-certifieringen såvida du inte är certifierad för ett eller flera av regelområdena vattenbruk, livsmedelsförädling, slakt, fodertill-verkning, produktionshjälpmedel eller import och införsel. Då fakturerar KRAV dig för licensavgiften när du redovisat värdet av de KRAV-certifierade produkter du sålt (försäljningsvärdet) enligt regel 2.7.2. (K) Utöver licensavgiften ska du betala certifieringsorganet för deras certifierings-tjänster. (EU) Du ska betala licensavgiften till KRAV även om du väljer att inte sätta KRAV-märket på dina produkter. (K)

2.7.2 Redovisning av försäljningsvärden

Du som är certifierad för ett eller flera av regelområdena:• vattenbruk• livsmedelsförädling• slakt• fodertillverkning• produktionshjälpmedel• importochinförsel

ska senast den 15 mars varje år redovisa föregående kalenderårs försäljningsvärde för dina KRAV-certifierade produkter. Du ska redovisa värdena via KRAVs hem-sida.

2.7.3 KRAV-anslutning

Du är KRAV-ansluten när certifieringsorganet tagit emot och behandlat din kom-pletta ansökan och både du och certifieringsorganet har skrivit på anslutningsav-talet. Du ansvarar för att den information du lämnar i ansökningshandlingarna eller i senare information är korrekt. (EU)

61Allmänna regler

2.7.4 Avtalet med certifieringsorganet

Ditt avtal med certifieringsorganet reglerar bland annat: (K)• vilkauppgifterochhurduredovisartillcertifieringsorganet• uppsägningstider• övrigavillkorkringuppsägningavavtal.

2.7.5 Uppsägning av avtal

När avtalet upphör ska certifieringsorganet omedelbart dra tillbaka alla giltiga certifikat och liknande. Du får efter det inte märka produkter med KRAVs märke eller på något annat sätt hänvisa till KRAV. Förstör eller skicka tillbaka allt ma-terial som antyder att verksamheten är certifierad enligt KRAVs regler till certifie-ringsorganet. Produkter får inte längre marknadsföras som KRAV-certifierade. (K) Certifieringsorganet har rätt att under sex månader efter att avtalet upphört kontrollera att KRAVs namn och märke inte används otillbörligt. Det betyder bland annat att certifieringsorganet har rätt att ta del av företagets bokföring, och kontrollera lagerutrymmen och förpackningsutrymmen. (K) Om du slutar tillverka KRAV-certifierade produkter, men vill fortsätta sälja de du har kvar i lager så måste du också fortsätta att vara KRAV-ansluten och ha ett giltigt avtal med certifieringsorganet om certifiering enligt ”Regler för KRAV-certifierad produktion”.

2.8 Byte av certifieringsorgan

Här kan du läsa vad som gäller om du vill att ett nytt certifieringsorgan som är ackrediterat för KRAV-certifiering tar över certifieringen av din verksamhet från ditt nuvarande (gamla) certifieringsorgan.

Tänk särskilt på

Regler om sekretess gäller inte mellan certifieringsorgan i samband med att en kund byter certifieringsorgan eller när certifieringsorgan utreder avvikelser.

2.8.1 Ansökan om byte av certifieringsorgan

Om du ska byta certifieringsorgan så ska du ansöka till det nya certifieringsorga-net om förflyttning av certifieringen. Det nya certifieringsorganet ska säkerställa med dig att din verksamhet inte är underkänd av ditt nuvarande certifieringsor-gan. (EU) När du har fått den nya certifieringen ska du skriftligt säga upp avtalet med ditt gamla certifieringsorgan. I samband med att du får ett nytt certifikat så rapporterar det nya certifierings-organet detta till KRAV. (K)

2.8.2 Dokumentationskrav vid byte av certifieringsorgan

När du ska byta certifieringsorgan ska du lämna in följande dokumentation till det nya certifieringsorganet: (EU)

• Besöks-ellerrevisionsrapportfråndensenasterevisionen• Samtligaavvikelserochuppgifteromkorrigerandeåtgärderfråndefyra

senaste årens revisioner

62 Allmänna regler

• KopiapågällandeKRAV-certifikat• VadidinverksamhetsomärKRAV-certifierat,ikarens1:a årets karens,

2:a årets karens, ekologiskt eller konventionellt.Om du har certifierad växtodling ska du även

• lämnaskiftesredovisningmedtillhörandekarta,markera 1:a årets karens 2:a årets karens, EU-ekologiskt eller konventionellt.

Om du har certifierad djurhållning ska du även• angeantaldjuravolikaslagocheventuellapågåendekarenstiderför

djuren

2.8.3 Ny revision vid byte av certifieringsorgan

Det nya certifieringsorganet granskar underlagen och avgör om de måste göra en revision på plats innan de kan ställa ut ett nytt certifikat. Samtliga avvikelser ska vara åtgärdade innan du kan få ett nytt certifikat. Det gäller både avvikelser som det gamla certifieringsorganet hittat och sådana som det nya certifieringsorganet hittar. (K)

2.9 Sekretess

Om du inte lämnat tillstånd till att lämna ut information om affärsverksamhet och produktionsmetoder får inte certifieringsorganet eller KRAV lämna ut detta till någon annan, utom i följande fall (EU):

• OmcertifieringsorganetellerKRAVkanvisaattinformationenvarall-mänt känd på annat sätt än genom att KRAV eller certifieringsorganet brutit mot anslutningsavtalet. (K)

• CertifieringsorganetochKRAVharrättattoffentliggörainformationomen domstol eller myndighet kräver det. Certifieringsorganet och KRAV ska då snarast underrätta dig som ansluten om att man har offentliggjort den informationen. (EU)

• KRAVfåranvändauppgifteromochfråndigsomanslutenförattut-veckla den ekologiska marknaden genom att till exempel publicera statis-tik. KRAV har rätt att göra det även om uppgifterna annars skulle vara sekretessbelagda. KRAV får bara använda rätten så att det inte går att identifiera dig som är ansluten. (K)

• CertifieringsorganetochKRAVharrättattlämnautuppgifteromochhur den anslutne bryter mot KRAVs regler. (EU)

• Certifieringsorganenfårlämnauppgiftertillvarandraisambandmedatten kund byter certifieringsorgan eller i samband med att de utreder avvi-kelser.

2.10 Hantering av personuppgifter

För att kunna informera om vilka företag som är anslutna till certifiering enligt KRAVs regler och kunna arbeta rationellt har certifieringsorganen och KRAV register över samtliga anslutna med uppgifter om namn, adress, kontaktperson(er) och verksamhetens art och certifierade produkter. (EU)

63Allmänna regler

2.10.1 Publicering av uppgifter

Den information KRAV och certifieringsorganen har kan de lägga ut på sina res-pektive webbplatser. Syftet med att publicera denna typ av uppgifter är att köpare ska hitta KRAV-certifierade företag och produkter. (K) (IAR)

2.10.2 Samtycke till hantering av personuppgifter

Genom att du skriver under anslutningsavtalet går du med på certifieringsorga-nets och KRAVs hantering av personuppgifter. (K)

2.10.3 Du kan ta tillbaka ditt samtycke

Om du vill ta tillbaka ditt samtycke och inte längre vill att dina personuppgifter ska hanteras på detta sätt eller om du vill rätta felaktiga uppgifter i certifieringsor-ganets eller KRAVs register så ska du kontakta certifieringsorganet och KRAV. (K)

2.10.4 Rätt till uppgifterna

På din begäran ska certifieringsorganet eller KRAV kunna tala om hur de behand-lat dina personuppgifter, för vilket ändamål de använt dem, vilka uppgifter om dig som finns registrerade, varifrån dessa uppgifter kommer samt vilka de lämnar ut uppgifterna till. (K)

2.11 Avtal med tredje part

Tredje part är företag som inte är KRAV-anslutet och anlitas av ett KRAV-anslutet företag för att på ett eller annat sätt hantera KRAV-certifierade produkter. Då ska ett avtal tecknas mellan den anslutne och tredje parten. Det ska göras innan den tredje parten hanterar KRAV-certifierade produkter. Detta avsnitt beskriver när det ska finnas avtal med tredje part och hur sådana avtal ska se ut.

2.11.1 När avtal ska finnas

Du ska teckna avtal med tredje part i följande fall (EU): • Marknadsföringsavtal.Omtredjepartmarknadsfördinaprodukter

under sitt eget varumärke och produkterna tillverkas av dig som KRAV-ansluten så ska du teckna ett avtal med marknadsföraren. (EU)

• Lagringsavtal.Omduanlitarentredjepartförattlagraprodukterellerråvaror och de lagras i enskilda enheter, lådor, containrar eller liknande behöver de kontrolleras enligt EU-förordningen. Genom ett avtal med tredje part uppfyller du de villkoren.

• Entreprenadavtal.OmdusomKRAV-anslutenlantbrukarelåterentredjepart hantera (till exempel lagra eller torka spannmål eller jämförbar råvara) eller förädla råvaror som du har producerat så ska du teckna ett avtal. (EU)

• Avtalförpackningochmärkningpåutländskpackplats.OmdusomKRAV-ansluten till regelområde import och införsel låter en leverantör utanför Sverige som inte är KRAV-ansluten packa och KRAV-märka dina produkter ska du teckna ett avtal med leverantören. Leverantören ska vara godkänd av något annat certifieringsorgan som utför ekologisk certifiering. (EU)

64 Allmänna regler

2.11.2 Innehåll i avtal med tredje part

Avtalet mellan dig som KRAV-ansluten och företaget som utgör tredje part ska innehålla åtminstone följande:

• Tredjepartskagecertifieringsorganeträttattgörarevisionavsinverk-samhet, enligt de villkor som framgår av dessa regler.

• TredjepartskaåtasigatttillämparelevantadelaravKRAVsregler.• Eventuellaavvikelsersomcertifieringsorganetkonstaterarhostredjepart

är ditt ansvar som KRAV-ansluten.• TredjepartharinterättattanvändaKRAVsnamnochmärke,förutom

vid marknadsföringsavtal.

2.11.3 Förteckning över tredjepartsavtal

Du ska upprätthålla en lättöverskådlig förteckning över vilka tredjepartsavtal du har ingått.

2.11.4 Entreprenadavtal

Om du som är KRAV-ansluten lantbrukare anlitar ett företag som inte är KRAV-anslutet för någon form av hantering eller förädling av råvarorna som du sedan får tillbaka ska du teckna ett avtal med företaget där det förbinder sig att följa KRAVs regler. Du som är KRAV-ansluten ansvarar för att företaget följer KRAVs regler och du ska alltid anmäla entreprenadavtal till certifieringsorganet. Entreprenadavtal kan inte användas för slakt. Om både ditt företag och det anlitade företaget är KRAV-anslutna behövs inget avtal. (EU)

2.11.5 Fall när inget avtal behövs

Åkerier och andra transportföretag får transportera KRAV-certifierade produkter utan att ha ett särskilt avtal med ett certifieringsorgan.

2.12 Följ lagen

Du ska följa gällande lagar och förordningar. De är överordnade KRAVs Regler för KRAV-certifierad produktion. (EU)

2.13 Social hänsyn

Som KRAV-ansluten ska du se till att det inte förekommer brott mot mänskliga rättigheter eller andra fall av social orättvisa i samband med produktionen.

2.13.1 Sociala villkor

Du och alla dina leverantörer ska:• inteanvändatvingadellerofrivilligarbetskraft• behandladinaarbetstagarelikvärdigt,gedemsammamöjligheteroch

inte agera diskriminerande • göradetmöjligtföranställdaminderårigaattdeltaigrundläggandeut-

bildning• gearbetstagareinomekologiskproduktionmöjlighetattorganiserasig

och rätt att förhandla kollektivt (K, IBS)

65Allmänna regler

2.14 Håll alltid isär KRAV-certifierade produkter från andraEn konsument eller köpare av en KRAV-certifierad produkt ska kunna lita på att produkten verkligen är producerad enligt KRAVs regler. Därför är det viktigt att alltid hålla isär de KRAV-certifierade råvarorna och produkterna från dem som inte är KRAV-certifierade.

Tänk särskilt på

Transporter av KRAV-certifierade produkter får utföras av transportföretag utan att transportföretaget skriver ett särskilt avtal med certifieringsorgan enligt KRAVs regler. Det är viktigt att både du som KRAV-ansluten och som ansvarar för lastning av produkterna och den KRAV-anslutne som tar emot dem kontrol-lerar att transporten skett på ett tillförlitligt sätt.

2.14.1 Särhåll vid all hantering av produkter

Hantera KRAV-certifierade produkter på ett sådant sätt att det inte finns någon risk att blanda dem med produkter som inte är KRAV-certifierade. Du ska ha skriftliga rutiner för hur KRAV-certifierade produkter förvaras och hanteras så att de hela tiden hålls isär från icke KRAV-certifierade produkter och att det inte kan ske någon kontaminering av produkterna. Produkterna får heller inte förorenas av behållare, emballage eller omgivningen i övrigt. (EU)

2.14.2 Åtskillnad vid produktion

När du använder lokaler, maskiner och annat för både KRAV-certifierad produk-tion och produktion som inte är KRAV-certifierad så ska du minimera riskerna för sammanblandning genom att skilja dem tydligt i produktionsprocessen. Rengör noggrant sådant som behållare, transportutrustningar och maskiner innan varje gång du börjar tillverka KRAV-certifierade produkter. Se till att det finns skriftliga rutiner som säkerställer att särhållningen upprätthålls. (EU)

2.14.3 Att ta emot en KRAV-certifierad produkt

När du köper en KRAV-certifierad produkt ska du vid mottagandet kontrollera att produkten är ordentligt märkt och att den är emballerad på ett sådant sätt att produkten inte kan förväxlas eller blandas samman med andra produkter. (EU)

2.14.4 Märkning vid lagring

Du ska lagra KRAV-certifierade produkter väl märkta med KRAVs namn eller märke och i sin respektive enhet. Det enda undantaget från detta är om alla pro-dukter i ett lagerutrymme är KRAV-certifierade. (EU)

2.14.5 Lagringsatmosfär

Du får använda lufttät lagring samt lagring i kontrollerad atmosfär (koldioxid, kvävgas, argon eller syre). (EU)

2.14.6 Rengör förpackningar och emballage

Rengör noggrant förpackningar eller emballage som returemballage eller stor-

66 Allmänna regler

lådor som innehållit produkter som inte är KRAV-certifierade om du ska lagra KRAV-certifierade produkter i dem. (EU)

2.15 Rengöring, desinfektion och bekämpning Syfte Att minimera spridningen av hälso- och miljöskadliga ämnen vid rengöring, des-infektion och bekämpning Se Kemikalieinspektionens Prioriteringsguide för mer information om kemika-liers miljö- och hälsofarlighet. (K)

2.15.1 Försiktighetsprincipen - Utbytesprincip

Du ska undvika att använda sådana kemiska produkter eller biotekniska orga-nismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga.

2.15.2 Förebyggande åtgärder

Du ska arbeta med förebyggande insatser som riskbedömning, hygieniska och byggnadstekniska åtgärder, övervakning och rengöring för att minimera använd-ning av kemiska ämnen och riskerna för kontaminering. (EU)

2.15.3 Miljömärkta rengöringsmedel

Rengöringsmedel ska vara miljömärkta om sådana finns för ändamålet. (K)

2.15.4 Dokumentering av desinfektion och bekämpning

Dokumentera alltid desinfektion och bekämpning.

2.15.5 Tillåtna metoder vid desinfektion och bekämpning

Du får använda följande metoder vid bekämpning och desinfektion i produktions-lokaler och lagerutrymmen där KRAV-certifierade produkter lagras eller hanteras:

• kemiskametoder• fällorochfångstanordningar(förfångstavryggradsdjurmåstefällanvara

godkänd av Naturvårdsverket)• frysning• ultraljud• UV-ljus• värme• ånga

Följande kemiska produkter får användas (K) • diatomépuder• etanol• svavel• kvävgasförsyrereduktion• såporochvegetabiliskaoljor• ättiksyra(ättiksprit)

67Allmänna regler

2.15.6 Prövning av andra metoder och kemiska produkter

Du får använda andra metoder och kemiska produkter när de uppräknade anses uteslutna och en prövning skett som gett ett godkännande från certifieringsor-ganet. Certifieringsorganet kan godkänna naturliga produkter som inte är fram-ställda av GMO. För att få säljas och användas måste bekämpningsmedel vara godkända av Kemikalieinspektionen.

2.15.7 Bekämpning i lokaler utan KRAV-certifierade produkter

Vid bekämpning och desinfektion i lokaler, där inga KRAV-certifierade produkter hanteras eller lagras för tillfället, med andra medel än de som anges i 2.15.5, ska du vidta åtgärder för att säkerställa att inga rester av de använda medlen kan komma i kontakt med KRAV-certifierad produktion. Du ska föra journal över utförda desinfektioner och bekämpningar. Efter prövning av certifieringsorganet kan bekämpning tillåtas i butik även då det finns KRAV-certifierade produkter kvar i lokalen. (EU)

2.16 Förpackningar

Du bör eftersträva minimering av förpackningsmaterial. Välj eller utforma för-packningen med avseende på funktion, transporteffektivitet, återvinning och minimering av svinn. KRAVs målsättning är att all användning av PVC och andra klorbaserade plaster vid packning av KRAV-certifierade produkter upphör.

2.16.1 Miljöanpassat förpackningsmaterial

Du ska välja miljöanpassat förpackningsmaterial i första hand. (K)

2.16.2 Kemisk behandling av förpackningsmaterial

Du får inte använda förpackningsmaterial som är behandlat med konserverings-medel eller med några kemikalier som finns på den förteckning över farliga kemi-kalier som finns i Kemikaliesekretariatets SIN-lista.

2.17 Miljöskydd

Livsmedelsproduktionen har stor miljöpåverkan. Varje led i produktionen ska sträva efter att minska sin negativa miljöpåverkan.

2.17.1 Följ KRAVs rekommendationer

Du ska visa omsorg om natur- och kulturmiljön, särskilt skyddsvärda natur- och kulturmiljöer om du har sådana där du bedriver din produktion (K) (IBS). Du ska i största möjliga utsträckning följa KRAVs rekommendationer för miljöskydd nedan.

• Väljmiljöanpassadeprodukteriförstahand.Omsådanaintefinnstill-gängliga ska du välja de minst miljöstörande produkterna.

• Användoljorochdrivmedelsomsålångtsommöjligtäravicke-fossiltursprung.

• Undviktryckimpregneratvirke.

68 Allmänna regler

2.17.2 Hantering av farligt avfall

Minimera mängden farligt avfall och hantera det så att varken mark, luft eller vatten riskerar att förorenas. Blanda inte olika slags farligt avfall med varandra eller med annat avfall eller material. Farligt avfall får bara transporteras av företag som har särskilt tillstånd. Du ska känna till och följa de krav som lagstiftningen ställer på din verksam-het rörande farligt avfall. Se även Avfallsförordningen (SFS 2011:927).

2.17.3 Miljöpolicy med mål som kan följas upp

Du ska ha en miljöpolicy och bedriva ett systematiskt miljöarbete. Dokumentera ditt miljöarbete genom ett så kallat miljöledningssystem eller på liknande sätt. Du ska ha definierade mål som kan följas upp av ditt certifieringsorgan vid revisio-nerna. (K)

2.18 Energianvändning

Ett mål för den ekologiska produktionen är att minimera energianvändningen och minska behovet av fossil energi. Oavsett vilken KRAV-ansluten produktion du har ska du uppfylla reglerna nedan. Har du KRAV-ansluten växtodling, djurhållning, svamp- eller biodling ska du dessutom uppfylla reglerna i avsnitt 3.3.5. Du som har KRAV-ansluten växthusproduktion ska följa reglerna i avsnitt 4.6.5. KRAV arbetar med att ta fram mer detaljerade regler för energianvändning även för de övriga regelområdena.

2.18.1 Sparsamt körsätt

Du ska ha en plan för att alla förare av transport- eller arbetsfordon som är permanent verksamma i företaget, utbildas i sparsamt körsätt. Utbildningen ska ge en kompetensnivå i sparsamt körsätt som motsvarar körskolornas förarut-bildning. Alla förare i KRAV-anslutna verksamheter ska vara utbildade senast 2014.12.31. Vid tillfälliga arbetstoppar kan extrapersonal utan utbildning i sparsamt kör-sätt användas.

2.18.2 Hänsyn till energieffektivitet vid investeringar

När du gör en ny- eller återinvestering i utrustning, eller ny- eller ombyggnad ska energieffektiviteten beaktas. Ditt val av system ska dokumenteras och det ska framgå vilken hänsyn som har tagits till investeringens energiåtgång i drift. Lö-pande underhåll av utrustning klassas inte som en investering och omfattas därför inte av den här regeln.


Lantbruk

3

70 Lantbruk

Om du har ett lantbruksföretag som bedriver KRAV-certifierad växtodling, djur-hållning, odling i växthus, biodling eller svampodling så ska du också följa reg-lerna i det här kapitlet, liksom reglerna i kapitel 1 om märkning och kapitel 2 om bland annat certifiering, avtal och hantering av produkter. Ett viktigt syfte med reglerna i detta kapitel är att se till att verksamheten på en KRAV-ansluten gård är förtroendeingivande ur konsumentens synvinkel. An-dra syften med reglerna är att de KRAV-certifierade produkterna ska lagras och hanteras på ett sådant sätt att deras värde som livsmedel eller foder inte äventyras samt att säkerställa att gårdar där det bedrivs KRAV-certifierad produktion tar extra stor hänsyn till natur och miljö.

Definitioner

Direkt energianvändning: Energi i form av el och bränslen som används för att driva processer och aktivite-ter på gården. Bränslena kan vara fossila, till exempel olja och diesel eller förny-bara, till exempel flis, halm och ved. Insatsmedel som inköpta fodermedel, gödsel, ensilageplast och strömedel räknas inte som direkt energi.

Gård/Brukningsenhet: En fastighet eller ett företag som består av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana fastigheter som har gemensam bokföring. Begreppet motsvarar EU-förordningens ”jordbruksföretag”. Vi använder gård och brukningsenhet som precis samma begrepp.

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor är vattenkraft (byggd före 2009), vindkraftverk, solfånga-re och solceller, biobränsle och spillvärme. El, värme och kyla som är miljömärkt enligt Bra Miljöval får räknas som förnybar utan vidare analys.

Förädling: Förädling är ett samlande begrepp för all beredning av jordbruksprodukter och andra livsmedelsråvaror till livsmedel, foder, produktionshjälpmedel eller textil, skinn, läder och hudar. I ett första led räknas inte packning och märkning av produkten som förädling men om produkten till exempel tvättas eller skalas anses den ha förädlats. Exempel på förädling är malning av spannmål, safttillverkning, charkuteri-tillverkning, mejeri-, bageri-, slakteri- och styckningsverksamhet, konservering, djupfrysning, torkning eller annan konserverande behandling, spinning och väv-ning av textil.

Hantering: Allt du gör med produkten som inte förändrar den. Hit räknas att ta emot pro-dukten, lagra, sortera och packa den. Hit räknas även att torka din egen spann-mål på gården och att tvätta egna produkter på gården med rent vatten.

KRAV-ansluten: En producent eller motsvarande som har ett avtal med ett certifieringsorgan som

71Lantbruk

är godkänt att certifiera enligt Regler för KRAV-certifierad produktion. När reg-lerna använder ”producent” betyder det ”KRAV-ansluten producent”.

Nyckeltal: Jämförelsetal som du tar fram för att analysera verksamheten och följa upp verk-samhetens förbättringsarbete.

Producent: Den som är certifierad enligt KRAVs regler och som odlar, producerar, hanterar, förädlar, distribuerar eller importerar en vara. Begreppet betyder i texten samma sak som ”KRAV-ansluten”.

Produktionsplats: Fysiskt avgränsad enhet som är KRAV-ansluten. Begreppet motsvarar EU-förord-ningens ”produktionsenhet”.

3.1 Vad KRAV-anslutningen omfattar

För att bli KRAV-certifierad ska du ha ett avtal med ett certifieringsorgan. KRAV-anslutningen gäller för en brukningsenhet, det vill säga ett företag. Även om inte all produktion är KRAV-certifierad så gäller vissa regler hela ditt lantbruksföretag. Hur det går till att få ett certifieringsavtal kan du läsa i kapitel 2.

3.1.1 Kontrollen gäller hela brukningsenheten

Du behöver inte lägga om hela din gård till KRAV-certifierad produktion. Men KRAV-kontrollen omfattar hela brukningsenheten även om bara en del av pro-duktionen är KRAV-certifierad.

3.1.2 Fast markerad gräns mellan KRAV-certifierad och konventionell produktion

Om du bedriver både KRAV-certifierad och konventionell produktion på samma brukningsenhet ska det ske på tydligt åtskilda produktionsplatser. Även produk-tion under karens ska ske på produktionsplatser tydligt åtskilda från de med konventionell produktion. (EU)

3.1.3 Om du har flera brukningsenheter eller nära samarbete med andra gårdar

Du ska redovisa uppgifter till ditt certifieringsorgan från andra brukningsenheter än den KRAV-anslutna på begäran från ditt certifieringsorgan, som också får utföra extra kontroller. Det gäller om det finns risk för att KRAV-certifierad och konventionell produktion blandas samman eller förväxlas. Regeln gäller:

• omdudriverflerabrukningsenheter,exempelvisomdudelatuppenbrukningsenhet i flera enheter eller företag

• omduharettomfattandesamarbetemedettannatlantbruksföretag• omsammaperson(er)somingåriledningenförettKRAV-anslutetlant-

bruksföretag också ingår i ledningen för ett lantbruksföretag med kon-ventionell produktion. (EU)

3.1.4 Regler som gäller hela brukningsenheten

KRAVs regler gäller på hela din brukningsenhet i följande fall:

72 Lantbruk

• Dufårinteanvändakemiskabekämpningsmedel,medundantagförogräsättika, på grusgångar, vägar och gårdsplaner. (K)

• Dufårinteodlagenetisktmodifieradegrödorpåbrukningsenheten.Dufår inte heller använda eller hantera genetiskt modifierade organismer eller produkter som är märkta att de är framställda från genetiskt modi-fierade organismer. Om du samarbetar med andra lantbruksföretag med risk för sammanblandning enligt 3.1.3 ovan, så omfattar regeln även dessa brukningsenheter. (K)

• Omduharavloppsomärkoppladetillengödselbrunnellerettavloppdär slutprodukten kan komma att användas i odlingen så ska du i första hand använda miljömärkta produkter i dina lokaler och verksamheter. När det inte finns sådana tillgängliga får du använda andra miljöanpas-sade produkter.

• Reglernaochrekommendationernaförmiljö-natur-ochkulturskyddgäl-ler hela brukningsenheten.

• Duskaårligendokumenteraallproduktionpådetsättsomcertifierings-organet begär enligt regel 2.3.3.

3.1.5 Egenkontroll

Du ska tillämpa ett system för egenkontroll av lag- och branschkrav på bruk-ningsenheten. Detta system kan vara LRF:s Miljöhusesyn, men om du vill kan du använda ett annat system som ditt certifieringsbolag bedömer som motsvarande. Att systemet är tillämpat innebär att du årligen ska gå igenom de krav som gäller din verksamhet och bedöma om du uppfyller dem eller inte. För de krav som du bedömer att du inte uppfyller ska du upprätta en rimlig åtgärdsplan.

3.2 Lagring och hantering av produkter och produktionshjälpmedel I detta avsnitt finns regler om hur du ska lagra och hantera produkter och pro-duktionshjälpmedel. Målet med dessa regler är att säkerställa att KRAV-certifiera-de produkter inte blandas ihop med produkter som inte är KRAV-certifierade och att de inte förorenas från omgivningen. Reglerna finns mer detaljerat beskrivna i KRAVs allmänna regler för lagring och hantering i avsnitt 2.14 som gäller även om du bara lagrar och hanterar dina egna produkter. Reglerna gäller till exempel mjölkhantering, skördemaskiner och gårdslager. I 2.15 hittar du även regler om rengöring, desinfektion och bekämp-ning i lokaler och i 2.16 regler om förpackningsmaterial.

3.2.1 Hantera KRAV-certifierade produkter och hjälpmedel separat

KRAV-certifierade produkter, produktionshjälpmedel, foder etcetera ska lagras och hanteras väl åtskilda från produkter som inte är KRAV-certifierade. Du ska ha rutiner som säkerställer att KRAV-certifierade produkter inte kan blandas ihop eller förväxlas med produkter som inte är KRAV-certifierade. (EU)

3.2.2 Undvik föroreningar

Du ska ha rutiner som säkerställer att KRAV-certifierade produkter och produktions hjälpmedel inte kan förorenas av oönskade ämnen i omgivningen, till

73Lantbruk

exempel från behållare eller emballage.

3.2.3 Hantering och lagring utanför gården

Om du tillfälligt lagrar eller hanterar dina produkter utanför din brukningsenhet så gäller KRAVs regler även där. Det kan gälla till exempel torkning och lagring av spannmål. Du ska då se till att företaget där du tillfälligt lagrar eller hanterar dina produkter är KRAV-certifierat för hanteringen. Annars måste du teckna ett eget avtal med företaget, ett så kallat entreprenadavtal. Med ett sådant avtal är det du som KRAV-ansluten som ansvarar för att företaget följer KRAVs regler. Se regel 2.11.4 entreprenadavtal.

3.2.4 Hantering av andras produkter

Om du lagrar eller hanterar andras produkter på din egen brukningsenhet ska du dokumentera det och ha rutiner för hur du håller isär dina och andras produkter.

3.2.5 Om du förädlar egna KRAV-certifierade råvaror

Om du förädlar KRAV-certifierade råvaror ska du följa reglerna i kapitel 9 oav-sett om det är egna eller andras råvaror du förädlar. Du ska anmäla det till ditt certifieringsorgan i förväg och få ett certifikat för livsmedelsförädling. Om du låter ett annat, ej KRAV-anslutet företag förädla dina råvaror ska du teckna ett entreprenadavtal, med företaget, se även 3.2.3 ovan. Observera att en-treprenadavtal bara gäller när enbart råvaror som du själv producerat ingår i produkten. I annat fall måste förädlingsföretaget vara KRAV-anslutet och certifie-rat enligt kapitel 9.

3.2.6 Särskilda regler för slakt

Slakt omfattas inte av reglerna för entreprenadavtal eftersom slaktverksamhet alltid måste certifieras enligt kapitel 9 och 10 även om det enbart rör sig om åter-tag av produkten och verksamheten är liten.

3.2.7 Gårdsbutik

Om du har en gårdsbutik och köper in andras produkter som du säljer i lösvikt eller under eget namn ska du följa reglerna i kapitel 14 förutom kravet på ett brett sortiment, regel 14.1.1. Du ska anmäla det till ditt certifieringsbolag i förväg och få ett certifikat för butik.

3.3 Miljö-, natur- och kulturskydd

Målet med den ekologiska produktionen enligt KRAVs stadgar är att bedriva en långsiktigt hållbar produktion av livsmedel och andra produkter. Grunden är en omsorg om naturens grundläggande funktioner. För att uppnå detta ska du som KRAV-ansluten i alla led visa största möjliga omsorg om den omgivande miljön, inklusive natur- och kulturmiljöer och biologisk mångfald. Du ska också använda så lite energi och icke förnyelsebara naturresurser som möjligt. Reglerna i detta avsnitt beskriver vad du som KRAV-ansluten lantbruksprodu-cent ska uppfylla när det gäller miljö-, natur- och kulturskydd. Avsnittet innehål-ler också rekommendationer. Observera att reglerna och rekommendationerna i detta avsnitt gäller hela brukningsenheten även om bara en del av produktionen är KRAV-certifierad.

74 Lantbruk

3.3.1 Använd miljöanpassade produkter

Som KRAV-ansluten ska du i största möjliga utsträckning värna om miljön, bland annat med hjälp av följande regler och rekommendationer:

• användiförstahandmiljöanpassadeprodukter.Omdetintefinnssådanaska du välja de minst miljöstörande produkterna

• använd så långt som möjligt icke-fossila oljor och drivmedel alltså oljor och drivmedel av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung

• använd miljöanpassade produkter för rengöring, rostskydd och avfettning.• använd i första hand miljöanpassade målarfärger och lösningsmedel• undvik tryckimpregnerat virke som är behandlat med koppar• minimera farligt avfall och hantera det enligt gällande lagstiftning, se nedan

3.3.2 Farligt avfall

Se till att din verksamhet producerar så lite farligt avfall som möjligt. Farligt avfall är exempelvis avfall som är explosivt, brandfarligt, oxiderande, giftigt eller hälsoskadligt. Exempel på farligt avfall är oljeavfall, impregnerat virke, el- och elektronikskrot, batterier, lösningsmedel, färg och lack, samt jordbrukskemikalier. Du ska förvara och hantera farligt avfall på ett sådant sätt att varken mark, luft eller vatten riskerar att förorenas. Du får inte blanda olika typer av farligt avfall med varandra. Du får heller inte blanda farligt avfall med andra typer av avfall eller andra ämnen eller material. (SL) Farligt avfall får endast transporteras av företag som har särskilt tillstånd. Om ditt företag inte har sådant tillstånd kan du ändå transportera bort mindre mängder farligt avfall från din egen verksamhet efter att du anmält detta till Läns-styrelsen. För mer information, se avfallsförordningen (SFS 2011:927) och LRFs Miljöhusesyn Allmänna Gårdskrav, Farligt avfall. (SL)

3.3.3 Avlägsna skrot och skräp

Skrot, fordonsvrak, plast, papper och andra restprodukter eller avfall som du inte rimligen kan behöva för reparationsändamål ska du sortera och lämna för återan-vändning, återvinning, energiutvinning eller deponi. (K/SL) Du ska hålla material för reparationsändamål prydligt samlat. Du ska också hålla efter uppställningsplatsen så att materialet inte är övervuxet. Trådstängsel som inte används ska du ta bort. (K)

3.3.4 Plast

Fiberduk och plast för mark- och kulturtäckning, insektsnät och ensilageplast får inte vara baserade på klorerade plaster som polyvinylklorid, PVC. Om du använder fiberduk eller plast av något slag ska du avlägsna dem från marken efter användning. Du får inte bränna dem på platsen där de använts. Du behöver inte ta bort nedbrytbara material från odlingsplatsen. (K) (IBS)

3.3.5 Energiplanering

Reglerna syftar till att effektivisera energianvändningen samt att ersätta fossil energi med förnybar energi på gårdsnivå. Reglerna 3.3.5.1.till 3.3.5.3 gäller bara företag med en årlig energianvändning på mer än 500 000kWhellermedmerän100 djurenheter, reglerna ska efterlevas senast 2014-12-31. KRAV avser att successivt utöka reglerna till att gälla fler företag när det finns tillgång till motsva-

75Lantbruk

rande stöd och hjälpmedel som idag finns för stora företag. Reglerna i det här avsnittet gäller inte KRAV-ansluten växthusproduktion. Du som har sådan ska istället följa reglerna i avsnitt 4.6.5 om energianvändning i växthus.

3.3.5.1 Energikartläggning

Denna regel gäller bara företag med en årlig energianvändning på mer än 500 000 kWh eller med mer än 100 djurenheter. Du ska göra en energikartläggning över energianvändningen för jordbrukets processer och aktiviteter. Du ska beräkna jordbrukets årliga direkta energian-vändning uppdelat på elenergi, dieselolja, eldningsolja, samt andra eventuella drivmedel och bränslen. Beräkningsunderlaget ska kunna styrkas med fakturor över inköp eller liknande. Du ska ha genomfört kartläggningen senast 2014-12-31. Kartläggningen ska uppdateras vart femte år. Du kan hitta information om hur du gör en energikart-läggning på KRAVs hemsida.

3.3.5.2 Energieffektivisering

Denna regel gäller bara företag med en årlig energianvändning på mer än 500 000kWhellermedmerän100 djurenheter. Du ska arbeta systematiskt med energieffektivisering på gården och ha en plan med åtgärdsförslag för energieffektivisering. Du ska använda nyckeltal för att följa upp energieffektiviseringsarbetet.

3.3.5.3 Nyckeltal för energi

Denna regel gäller bara företag med en årlig energianvändning på mer än 500 000kWhellermedmerän100 djurenheter. Du ska ta fram nyckeltal för mängd använd energi i relation till:

• gårdensareal• levereradeanimalier• torkningavspannmål,trindsädocholjeväxter

Nyckeltalen ska du dokumentera vart femte år i samband med den förnyade ener-gikartläggningen. Nyckeltalen ska uttryckas enligt tabellen nedan.

Produktionsgren Nyckeltal

Fältarbete i växtodlingen Liter/hektar

Levererade animalier kWh/kg mjölk

kWh/diko och kalv (till 220 dagars ålder)

kWh/kg nötkött (levandevikt)

kWh/slaktsvin

kWh/smågris

kWh/lamm

kWh/kg ägg

kWh/kyckling

Torken kWh/kg borttorkat vatten

Du kan hitta information om hur du gör en energikartläggning på KRAVs hemsida.

76 Lantbruk

3.3.5.4 Minska användningen av fossila bränslen på gården

Du ska arbeta systematiskt med att minska användningen av bränslen från fossila energikällor på gården.

3.3.5.5 Förnybar el

Du ska i ditt företag eller verksamhet använda el som till 100 procent kommer från förnybara energikällor. KRAV rekommenderar el som är miljömärkt, eller motsvarande. Undantag från denna regel kan beviljas om du är låst av ett flerårigt elavtal. Undantaget gäller inte efter 2015-12-31. Elanvändning som du inte råder över, t.ex. vid inköp av tjänster, räknas inte som din och behöver inte komma från förnybara energikällor.

3.3.6 Skötselplan för natur- och kulturskydd samt för biologisk mångfald

Som KRAV-ansluten ska du ta stor hänsyn till natur och kulturmiljöer inklusive den biologiska mångfalden. Du bör upprätta en skötselplan för natur- och kultur-värden. Om du har en sådan skötselplan ska du också tillämpa den. Om du ännu inte har gjort en skötselplan för din gård ska du använda Miljöhusesynens check-lista om biotopskydd och fornminnen och genomföra den. (K) (IBS)

3.3.7 Åtgärder för natur- och kulturskydd

Du ska vidta följande åtgärder om de är relevanta på din gård: • Minimeradennegativapåverkanpåmarkochvattenvidbetesdrift(K) (IBS)• Undviktillskottsutfodringpånaturbetesmarker. (K)• Undvikpreparatmedsvårnedbrytbarasubstanserförparasitbekämpning

när djuren går på naturbetesmarker. Exempel på sådana substanser är avermectiner. (K)

• Skyddanaturbetesmarkersamtåkerholmarochandravärdefullaland-skapselement från bökande tamdjur. (K)

• Hävdaskyddsvärdaängs-ochhagmarkerväl.Medskyddsvärdamenasatt de har stor betydelse för flora och fauna eller ett högt kulturvärde. (K)

• Bevarabärandeträdochbuskar,somvildafruktträd,nötträdochliknan-de, samt hamlade träd och alléer. När detta inte är möjligt ska du ersätta dem med nya träd. (K)

• Undvikåtgärdersomkanskadabiotopskyddadeområdenijordbruks-mark som exempelvis stenmurar, odlingsrösen, åkerholmar, alléer, öppna diken, källor samt småvatten och våtmarker.

• Undvikattodlauppellerpåannatsättvaraktigtförändraviktigaochkänsliga ekosystem med lång kontinuitet, till exempel naturskogar och våtmarker. (IBS)

• Setillattinteöverutnyttjavattenresurserna.Finnsdetriskattmarkenblirförsaltad ska du vidta åtgärder som motverkar det. (IBS)

3.3.8 God hävd

Du ska hålla odlingen i god hävd, det vill säga odlingen ska vara välskött, för att minska risken att ogräs och skadegörare förökar sig i odlingen. (EU)


Växtodling

4

78 Växtodling

KRAV-certifierad växtodling inleds med en karenstid då du följer reglerna men inte får sälja produkterna som KRAV-certifierade. Du ska ha en varierad växtföljd med vall eller gröngödsling. Den bidrar till en god växtnäringsförsörjning och fö-rebygger sjukdomar och stora ogräsproblem. En grundtanke är att växtnäringen så långt som möjligt ska återföras från djurproduktion och från livsmedelspro-duktionen. Många organiska gödselmedel är tillåtna, men inte stallgödsel från den mest intensiva konventionella produktionen. Du får använda vissa oorga-niska gödselmedel i sina naturliga former, men inte konstgödsel. I växthus ska du alltid odla i jord. För svampodling finns särskilda regler för substrat. Förebygg sjukdomar, skadedjur och ogräsproblem genom gröd- och sortval, varierad växtföljd och naturliga fiender till skadegöraren. Målsättningen är att bedriva en långsiktigt hållbar och ur konsumentens synvinkel förtroendeingivande växtodling som ger produkter av hög kvalitet. Utforma din KRAV-certifierade växtodling så att:

• dubevararochstärkermarkensochdetövrigaekosystemetslångsiktigaproduktionsförmåga

• duskyddarochutvecklardenbiologiskaochgenetiskamångfaldenikulturlandskapet och i produktionen

• duanvändersålitefossilabränslenochandraickeförnybararesursersom möjligt

• duundvikerattanvändanaturfrämmandeämnenochminimerarutsläp-pen av föroreningar till den omgivande miljön.

• duminskarutsläppenavväxthusgaser.

Läsanvisning

Under rubriken "Allmänt" hittar du regler om karenstid, parallellodling och vad du ska dokumentera angående odlingen. Slutligen finns information om hur till-verkare av tillåtna produktionshjälpmedel kan få dessa bedömda och publicerade på KRAVs hemsida. Dessutom finns här regler om skyddsavstånd och vad som ska göras för att undvika föroreningar i odlingen. Avsnitt 4.2 beskriver vad du ska göra för att minimera förluster av växtnäring och när du behöver göra en växtnäringsbalans. Avsnitt 4.3 anger vilka gödselmedel som är tillåtna och vilka som inte är det. I avsnitt 4.4 finns regler för växtskydd och i 4.5 framgår vad som krävs för utsäde och plantor. Du som odlar i växthus ska följa alla tillämpliga regler i avsnitt 4.1 - 4.5 (de regler som inte gäller växthusproduktion är i rubriken markerade med "gäller inte växthus") samt de särskilda regler för växthus som du hittar i avsnitt 4.6. För svampodling finns specifika regler i avsnitt 4.7.

Definitioner

Biologiska processer: Processer som sker med hjälp av levande organismer till exempel rötning och kompostering.

Djupströbädd: Är en ströbädd som gödslas ut en eller ett par gånger per år.

79Växtodling

EU-ekologisk: Produktion certifierad enligt förordning (EG) 834/2007.

Fermentering: Syrefri nedbrytning av organiskt material.

Fysikaliska processer: Processer som sker med fysikaliska metoder till exempel malning, frysning och torkning.

Fånggröda: En gröda som sås in i befintlig gröda för att fånga upp överskott av växtnäring under hösten och därefter plöjs ner. Den består ofta av gräs.

Förnybar energi: Förnybar energi är energi från vattenkraft (byggd före 2009), vågkraft, vindkraft-verk, solfångare och solceller, biobränsle och spillvärme. El, värme och kyla som är miljömärkt enligt Bra Miljöval får räknas som förnybar utan vidare analys.

Gård/Brukningsenhet: En fastighet eller ett företag som består av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana fastigheter och som har gemensam bokföring. Begreppet motsva-rar EU-förordningens "jordbruksföretag". Vi använder gård och brukningsenhet som precis samma begrepp.

Gröngödsling: En gröda som inte skördas till foder eller livsmedel, och som har till syfte att användas som gödsel, oftast på samma mark som den odlats på. Den innehåller oftast kvävefixerande baljväxter.

Karenstid: Den tid du ska följa KRAVs regler men inte får sälja eller använda skörden som KRAV-certifierad.

Konstgödsel: Syntetiska handelsgödselmedel.

Långliggande vall: Är en vall som inte plöjs under minst 5 års tid.

Mulljord: Är en jord som innehåller minst 30 viktprocent organiskt material i matjorden. Ett skifte anses bestå av mulljord om mulljorden täcker mer än hälften av skiftets yta.

P-AL klass: En indelning av jordar efter koncentrationen av lättlösligt fosfor.

80 Växtodling

Parallellodling: Med parallellodling menas när samma gröda odlas konventionellt och enligt KRAVs regler inom samma brukningsenhet/företag. Om samma gröda odlas enligt KRAVs regler på karensmark och på KRAV-certifierad mark räknas det inte som parallellodling, men du måste alltid säkerställa och kunna visa att en KRAV-certifierad produkt och en produkt från karensmark inte blandas ihop. Detsamma gäller om du odlar samma gröda enligt (EG) nr 834/2007 och enligt KRAVs regler inom samma företag. Parallellodling är endast tillåtet under mycket begränsade villkor, se regel 4.1.4.

Produktionshjälpmedel: Insatsmedel i jordbruket, till exempel gödsel och växtskyddsmedel, samt djur-vårdsmedel och desinfektionsmedel i lagerlokaler.

Växtföljd: En planerad ordningsföljd mellan grödor på ett enskilt skifte.

Växthus: Ska utgöra en fast byggnad där man odlar växter. Byggnaden står på samma plats i flera år, det vill säga tunnelodling på friland ingår inte i definitionen. Odling i avskilda bäddar räknas alltid som växthus.

Växtnäringsbalans: Förhållandet mellan införd växtnäring i t.ex. inköpt gödsel och den växtnäring som förs bort i de produkter som lämnar gården.

Växtskyddsmedel: Medel som skyddar växterna mot angrepp av insekter, svampar och andra skade-görare.

4.1 Allmänt

Här hittar du regler om karenstid, parallellodling och vad du ska dokumentera. Dessutom finns här regler om övergång från EU-ekologisk till KRAV-certifierad odling, om att KRAV-odlingen inte får flyttas runt på gården, om odling på mulljordar samt regler om skyddsavstånd och vad som ska göras för att undvika föroreningar. Det finns även en regel för tillåtetbedömning som beskriver hur tillverkare av produktionshjälpmedel kan få dessa bedömda som tillåtna i KRAV-odling.

Tänk särskilt på

Du ska lämna en särskild ansökan till certifieringsorganet för att retroaktivt få tillgodoräkna dig karenstid, alltså få karenstidens början räknad från ett tidigare datum än du anmälde marken. Se regel 4.1.1.4. Du får inte på samma brukningsenhet odla samma gröda konventionellt och enligt KRAVs regler, så kallad parallellodling, med få undantag, se regel 4.1.4.2.

81Växtodling

4.1.1 Karenstid

Innan du får sälja en gröda som KRAV-godkänd ska marken ha legat i karens en viss tid. Det är den tid som går från det att du börjar odla enligt KRAVs regler tills du får börja sälja dina grödor som KRAV-certifierade. (EU) Under karenstiden ska du följa KRAVs regler och ha anmält dig till ett god-känt certifieringsorgan så att de kan göra revision hos dig. Karenstiden startar det datum som du anmäler till certifieringsorganet att du vill använda marken för KRAV-certifierad odling eller då certifieringsorganet bedömer att du uppfyller reglerna. (EU)

4.1.1.1 Karenstid för olika grödor

Marken där du odlar ettåriga grödor har två års karenstid. Det måste alltså gå två år innan du får så den första gröda som ska bli KRAV-certifierad. Observera att höstsådd gröda därmed först kan bli godkänd om den sås på hösten efter att det gått två år sedan karensstart. (EU) För vallar och beten är karenstiden två år innan du kan skörda den gröda som ska bli KRAV-certifierad. (EU) För fruktträd, bärbuskar och övriga etablerade perenna grödor förutom vallar är karenstiden tre år innan du kan börja skörda den gröda som kan bli KRAV-certifierad. För perenna grödor som etableras på karensmark gäller att markens tvååriga karenstid ska ha gått innan du kan skörda gröda som KRAV-certifierad (EU). Observera regeln om KRAV-godkända plantor 4.5.3. Karenstiden är säsongsbaserad. Det innebär för ettåriga och fleråriga grödor att det inte måste ha gått exakt på dagen två respektive tre år sedan du påbörjade karenstiden när du sår den första gröda som kan KRAV-certifieras. (EU) Om marken varit utsatt för intensiv kemisk bekämpning kan karenstiden förlängas. Jordbruksverket beslutar om en sådan förlängning. (EU) Om avloppsslam har spridits på marken förlängs karenstiden till minst tre år för alla grödor. (K) Om du odlar i en avskild markbädd bestående av jord som är godkänd enligt regel 4.6.1 behövs ingen karenstid. En avskild markbädd är en odling där det finns en barriär så att växten inte kan komma i kontakt med den ursprungliga jorden. En sådan barriär kan vara av plast, plåt, betong, trä eller annat material som växtrötter normalt inte kan ta sig igenom.

4.1.1.2 Foder från en odling i karens (gäller inte växthus)

Fodergrödor från en odling i karens får du använda till egna KRAV-certifierade djur enligt vissa regler, se 5.7.14. Du får även sälja foder från en karensodling om fodret skördas tidigast 12 månader efter att karenstiden påbörjades på marken. Använd i så fall följande märkning vid marknadsföring och försäljning "Karens-foder producerat under andra årets karensårsodling innan produktionen kan KRAV-certifieras". (EU) Om du ska producera foderblandningar för försäljning så ska du vara certifie-rad enligt kapitel 11.

4.1.1.3 Utsäde från en odling i karens

Om du uppfyller följande villkor får du sälja eller själv använda skörden från en KRAV-ansluten odling som ligger i karens som KRAV-certifierat utsäde:

82 Växtodling

• Duskaanmälamarkentillkarensochpåbörjakarenstideninnandusårutsädesgrödan. (EU)

• Omduodlarvallfröellerandraflerårigagrödorskaduanmälaochpå-börja karenstiden minst 12 månader innan du skördar odlingen. (EU)

4.1.1.4 Retroaktivt godkännande av karenstiden

Du som under en tid haft din produktion i ett system för stöd för ekologisk pro-duktion kan under vissa förhållanden i efterhand räkna in den tiden i karenstiden för att få din produktion KRAV-certifierad snabbare. (EU) Detta gäller mark där du fått miljöersättning för ekologiska produktionsfor-mer eller miljöersättning för bete och slåtterängar i landsbygdsprogrammet. (EU) Även mark som inte haft dessa miljöstöd kan godkännas i efterhand om du kan bevisa att otillåtna medel inte använts på marken under minst tre samman-hängande år före din anmälan. I dessa fall fattar Jordbruksverket beslut i varje enskilt fall. (EU) Vill du ha retroaktivt godkännande ska du ansöka till ditt certifieringsorgan i god tid före odlingssäsongen. Innan du kan skörda en KRAV-godkänd gröda från en mark med retroaktivt godkänd karens måste certifieringsorganet, eller i förekommande fall Jordbruks-verket, ha beslutat att retroaktivt godkänna föregående års karens.

4.1.1.5 Retroaktivt godkännande för en del av karenstiden

Om din ansökan om retroaktiv karens bara kan godkännas för ett år tillbaka så kan årets gröda räknas som foder odlat på karensmark och skördat efter 12 må-nader. Du kan då tillämpa regel 5.7.14.1 eller 5.7.14.3. En förutsättning är att du skördat årets gröda efter det datum certifieringsorganet, eller i förekommande fall Jordbruksverket, beslutat att retroaktivt godkänna föregående års karens.

4.1.2 Övergång från EU-ekologisk till KRAV-certifierad odling

Du som haft din ekologiska växtodling certifierad enligt (EG) nr 834/2007 och vill få den KRAV-certifierad ska anmäla det till ditt certifieringsorgan. Det behövs ingen ny karenstid, men du ska uppfylla KRAVs regler senast från och med det datum som du har anmält till ditt certifieringsorgan som startpunkt för att få din produktion KRAV-certifierad. Du får däremot inte växla fram och tillbaka mellan EU-ekologisk och KRAV-certifiering på en och samma mark. (K)

4.1.3 Du får inte flytta runt KRAV-certifierad odling

Du får inte odla konventionellt en tid på tidigare KRAV-certifierad mark för att sedan börja odla KRAV-certifierat där igen. Om du går ur KRAV-certifieringen och driver gården konventionellt måste du vänta fem år innan du kan ansöka om återinträde. Detta gäller även för enstaka KRAV-anslutna skiften. Du kan bara få ny mark KRAV-certifierad om du har kvar all tidigare KRAV-certifierad mark i certifieringen. Om du anmäler ny mark får du heller inte ta ut KRAV-certifierad mark ur certifieringen senare under samma säsong. Det finns två undantag från regeln:

• närduharförloratmarksomtidigarevaritKRAV-certifierad,tillexempelgenom att ett arrende upphört

• omdenKRAV-anslutnadelenavdinbrukningsenhetdärigenomblirbättre sammanhållen.

83Växtodling

Vill du utnyttja något av dessa undantag så ska du dokumentera vilken mark det handlar om och motivera varför du ska få göra undantag. Ditt certifieringsor-gan bedömer om du uppfyller regeln.

4.1.4 Parallellodling inte tillåten, men hela gården behöver inte läggas om

Du behöver inte lägga om all mark på din gård till KRAV-certifierad produktion, men du får inte odla samma gröda både konventionellt och KRAV-certifierat eller på karensmark, så kallad parallellodling, Du får dock odla olika sorter som är lätta att skilja från varandra till exempel potatis med olika skalfärg. Det räknas inte som parallellodling och är tillåtet. Ett annat exempel är att du odlar havre i renbestånd på din KRAV-certifierade mark och sår in minst 10 procent korn i din konventionella havre och därmed gör den till blandsäd. (EU) Det spelar ingen roll om du tänkt använda en parallellodlad gröda till egna konventionella djur eller sälja all gröda av samma slag som konventionell. Du får inte ha parallellodling ändå. (EU) Du får heller inte odla vår- och höstformer av samma gröda, det räknas som parallellodling. (EU)

4.1.4.1 Samma gröda i karens och KRAV-certifierad är inte parallellodling

Det räknas inte som parallellodling om du odlar samma gröda på karensmark och på KRAV-certifierad mark. Det är tillåtet utan parallellodlingskontroll. Du ska dock hålla den KRAV-certifierade grödan och den från karensmark åtskilda och dokumentera det. (EU)

4.1.4.2 Få undantag för att parallellodla - parallellodlingskontroll krävs

I vissa undantagsfall får du parallellodla samma sort eller sorter som är svåra att skilja från varandra. (EU)

1. Du får parallellodla fleråriga perenner av samma sorter eller sorter som är svåra att skilja åt om de har en minsta odlingstid om 3 år. Detta undantag gäller under en omställningsperiod om maximalt 5 år, se nedan.

2. Du får parallellodla såväl samma sorter som sorter som är svåra att skilja åt i forsknings- eller utbildningssyfte.

3. Du får parallellodla såväl samma sorter som sorter som är svåra att skilja åt när du producerar utsäde, vegetativt förökningsmaterial och plantor.

4. Du får parallellodla såväl samma sorter som sorter som är svåra att skilja åt på mark som används för bete.

För att kunna utnyttja något av dessa undantag ska certifieringsorganet också göra en särskild parallellodlingskontroll hos dig (EU). Det innebär att du ska:

• iförvägansökaskriftligtomenparallellodlingskontrolltilldittcertifie-ringsorgan. Kontakta ditt certifieringsorgan för att få veta hur den går till, när den ska ske och vad det kostar. De vidarebefordrar ansökan till Jordbruksverket vars godkännande krävs.

• underrättadittcertifieringsorgansenast48 timmar innan du skördar var och en av de berörda produkterna.

• efterattduskördatskaduunderrättadittcertifieringsorganomexakthur mycket du skördat och hur du håller isär konventionella och KRAV-certifierade produkter. Dokumentation över skördade mängder och ruti-ner för särhållning ska finnas tillgängliga för kontroll. (EU)

84 Växtodling

Du som utnyttjar undantaget enligt punkt 1 ovan ska även upprätta en plan för hur du ska ställa om hela din perenna odling på gården. Den sista delen av odlingen ska läggas om senast inom 5 år. Planen ska följas upp och godkännas årligen av Jordbruksverket. Du ska kunna visa för ditt certifieringsorgan att Jord-bruksverket godkänt din plan. (EU)

4.1.5 Dokumentera din odling

Du ska löpande föra en växtodlingsjournal med uppgifter om grödornas fördel-ning på olika skiften och datum för åtgärder, medel och mängder samt behand-lingsmetoder. Följande ska du dokumentera:

• Användning av gödselmedel per skifte: Använt gödselslag och gödselgiva (mängd per hektar) samt spridningsdatum (EU). I regel 4.2.5 finns infor-mation om gödslingsplan (K)

• Användning av växtskyddsmedel per skifte: Preparat och mängd per hek-tar samt spridningsdatum. Kommentar om varför du behöver använda växtskyddsmedlet (vilka skadegörare som bekämpas) (EU)

• Inköp av produktionshjälpmedel: vilka produktionshjälpmedel du köpt (EU)

• Skörd: hur mycket du skördat av de olika grödor du odlar (ton per hektar i genomsnitt per gröda) (EU)

Du ska kunna visa verifikationer och produktblad för inköpta produktionshjälp-medel. Din dokumentation ska vara tydlig och väl samlad. Du ska spara doku-mentationen på gården så ett den ger information över en längre tidsperiod. Vid revision under odlingssäsong godkänns dagboksanteckningar. (EU)

4.1.6 Bedömning av produktionshjälpmedel som tillåtna eller inte

Gödselmedel och växtskyddsmedel räknas som produktionshjälpmedel. De kan KRAV-certifieras enligt kapitel 12, vilket innebär att de är godkända att använda i KRAV-certifierad odling och får marknadsföras som sådana. Den som tillverkar eller marknadsför ett produktionshjälpmedel och inte vill certifiera medlet kan ändå få en bedömning gjord om produkten får användas enligt KRAVs regler. Ett godkänt certifieringsorgan gör sådana bedömningar mot ersättning. Tillverkaren eller marknadsföraren ska då lämna de uppgifter om produkten som certifierings-organet behöver för sin bedömning. Om produkten uppfyller samtliga regler om produktionsprocessen och råva-rornas ursprung enligt kapitel 4 i KRAVs regler samt är tillåtet att använda enligt förordning 834/2007, så publicerar KRAV produkten på sin webbplats, du hittar en lista på www.krav.se/lantbruk I sin produktinformation får tillverkaren ange att produkten är tillåten i KRAV-certifierad produktion. Tillverkaren får dock inte ange detta på förpack-ningen. Produkterna får inte märkas med KRAVs märke för produktionshjälp-medel och detta får inte heller användas i marknadsföring av produkten. KRAVs märke för produktionshjälpmedel får bara användas för produkter som certifie-rats enligt Kapitel 12. Syftet med regeln är att var och en ska slippa göra en bedömning av olika produkter som finns på marknaden.

http://www.krav.se/lantbruk

85Växtodling

4.1.7 Föroreningar och skyddsavstånd

De här reglerna ska förhindra att dina KRAV-godkända grödor förorenas när du odlar dem. Föroreningar är till exempel föroreningar från trafik och angränsande konventionella odlingar eller tungmetaller eller andra oönskade ämnen som kan finnas i gödselmedel eller mark.

Tänk på

Tidigare markanvändning kan innebära att bekämpningsmedelsrester eller andra föroreningar fortfarande finns kvar i marken. Ta reda på hur marken använts innan du påbörjar karens på marken.

4.1.7.1 Hårt trafikerade vägar (gäller inte växthus)

Grödor som odlas inom 25 meter från kanten av en hårt trafikerad väg får inte användas som livsmedel. Hårt trafikerade är i detta sammanhang vägar som trafi-keras av mer än 3 000 fordon per dygn i genomsnitt räknat på årsbasis. (K)

4.1.7.2 En förorenad odlingsplats eller gröda kan underkännas

Certifieringsorganet kan underkänna en odlingsplats om det finns så mycket rester av oönskade ämnen att de kan orsaka problem. Detta gäller till exempel om det i de KRAV-certifierade produkterna finns rester från föroreningar i sådana koncentrationer att det påverkar produkternas värde som livsmedel eller foder. Höga halter av föroreningar är också skäl för certifieringsorganet att underkänna grödan. (K) Vid karenstart ska du som producent kunna redogöra för tidigare markanvänd-ning (K). Du ska via odlingshistorik undersöka och dokumentera markförorening-ar om det finns anledning att misstänka att sådana föroreningar kan finnas. (SL)

4.1.7.3 Skyddsavstånd till egen konventionell odling (gäller inte växthus)

Om du inte brukar hela din gård enligt KRAVs regler så får du inte utföra kemisk bekämpning närmare än 25 meter från KRAV-ansluten mark. Du får inte sprida konstgödsel närmare än 10 meter från KRAV-ansluten mark. När du radmyllar gödsel eller sår med betat utsäde så räcker det om du har 1 meters skyddsavstånd till KRAV-ansluten mark. (K) Om du bedriver konventionell odling i ett annat företag och den odlingen gränsar mot din KRAV-certifierade odling så ska du tillämpa skyddsavstånden i denna regel. (K)

4.1.7.4 Gräns till grannens konventionella odling (gäller inte växthus)

Du ska vidta åtgärder för att minimera riskerna för att din KRAV-anslutna mark eller gröda förorenas av kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel som an-vänds på någon annan producents odlingar som ligger intill dina. Du ska infor-meradinagrannaromattduodlarekologisktellerhaenskyddszon.(K) Det ska finnas en tydligt markerad gräns i fältet mellan KRAV-ansluten mark och konventionell odling. Om skiftena går ihop och det inte finns naturlig avskilj-ning som till exempel diken, väg, permanent stängsel eller åkerren, ska gränspin-nar eller motsvarande finnas längs gränsen med högst 50 meters mellanrum. (K) Vid kemisk bekämpning måste din konventionelle granne som ett minimum

86 Växtodling

tillämpa vindanpassat skyddsavstånd med "särskild hänsyn" enligt Naturvårds-verkets föreskrifter (SNFS 1997:2) och allmänna råd (97:3), www.naturvards-verket.se , eller se Jordbruksverkets "Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom". (SL)

4.1.7.5 Rena maskiner

Du ska rengöra såmaskiner, tröska, gödselspridare, lantbrukssprutor och liknande väl om du har använt maskinerna för produktionshjälpmedel, skördeprodukter eller utsäden som inte är tillåtna enligt KRAVs regler. (K)

4.1.7.6 Tungmetaller

Du ska begränsa hur mycket tungmetaller du tillför din åkermark. Tungmetaller kan följa med till exempel gödselmedel, kalkningsmedel, jordförbättringsmedel, växtskyddsmedel eller foder och fodermineraler. Du ska se till att det finns en ana-lys av halten tungmetaller i en sådan produkt innan du använder den när det finns anledning att anta att halten tungmetaller kan vara hög. Du ska inte använda sådana mängder eller typer av produkter att du överskrider den högsta tillåtna tillförseln av tungmetaller. I tabellen nedan ser du de mängder som du maximalt får tillföra åkermarken via inköpta produktionshjälpmedel per hektar och år. Gränsvärdena avser genomsnitt räknat för en femårsperiod. (K)

Ämne g/ha och år

Bly 25 Kadmium 0,75 Koppar 300* Krom 40 Kvicksilver 1 Nickel 25 Zink 600

* För koppar kan större mängder, maximalt 1 kg per hektar, godtas om du kan visa att den aktuella åkermarken behöver kop-partillskott.

Tungmetallvärdena överensstämmer med Statens Naturvårdsverks föreskrift SNFS 1994:2. Om du tillför 1 ton/ha och år av en produkt som innehåller 1 ppm av ett visst ämne så innebär det ett tillskott på 1 g/ha och år av det ämnet. Tänk på att lägga ihop mängderna när du tillför flera olika medel.

4.1.8 Odling på mulljordar

Odling på mulljordar ger ett betydande bidrag till jordbrukets utsläpp av växt-husgaser till atmosfären. Vid dränering och uppodling av mulljordar ökar genom-luftningen och det organiska materialet bryts ned varvid koldioxid avgår och i förlängningen ökar även utsläppen av lustgas. Regeln har som syfte att medvetan-degöra problematiken kring odling på mulljordar. Regeln kan sedan skärpas i takt med ökat kunskapsläge. Mulljord är en jord som innehåller minst 30 viktprocent organiskt material i matjorden. Ett skifte anses bestå av mulljord om mulljorden täcker mer än hälften av skiftets yta.

http://www.naturvardsverket.se

http://www.naturvardsverket.se

87Växtodling

4.1.8.1 Åtgärder

Du får inte dika ut torvmarker för att etablera nyodling på mulljord. Observera att du får underhålla en befintlig odlingmark på en mulljord.

4.2 Hushålla med växtnäringen

Här finns regler för växtföljd, gödslingsplan, växtnäringsbalans och olika åtgär-der du ska vidta för att minska förlusterna av växtnäring och minska utsläpp av växthusgaser. Genom växtföljder där du odlar vall och baljväxter tar du tillvara växternas förmåga att skapa en god markstruktur och att ta upp luftens kväve.


Att förluster av näringsämnen från jordbruksmark blir så liten som möjligt. Reglerna syftar till att minimera jordbrukets negativa påverkan på marken, de omgivande ekosystemen och klimatet samt att minimera användningen av icke förnybara resurser.

Tänk särskilt på

Du ska ha en gödslingsplan och kunna redovisa vad du gör för att minimera växtnäringsförluster. De flesta KRAV-anslutna växtodlare som tar in växtnäring utifrån i form av gödsel eller foder ska regelbundet göra en fosforbalans. Du ska sträva efter balans mellan införd och bortförd fosfor.

4.2.1 Vall eller gröngödsling i växtföljden (gäller inte växthus)

Du ska ha en varierad växtföljd där baljväxter och vall eller gröngödsling ingår på varje skifte. De kvävefixerande baljväxterna är viktiga för att försörja den KRAV-certifierade odlingen med kväve. Vall och gröngödsling har en ogräsregle-rande funktion, bidrar till att öka och bevara markens bördighet samt minskar risken för växtnäringsläckage. För att uppnå ett lågt kväveläckage även vid odling av ettårig gröngödsling med stort baljväxtinslag är det viktigt att tidpunkten för vallbrott anpassas efter jordart och klimat. Vall eller gröngödsling kan inte ersät-tas med fånggrödor. (EU) Vall eller gröngödsling ska förekomma till minst 20 procent i växtföljden på varje enskilt skifte. Andelen kan minskas till 10 procent vid särskilda skäl. Växt-följden omfattar normalt högst 10 år. Om du har mellan 10 och 20 procent vall i din växtföljd ska du kunna redogöra för dina särskilda skäl. (K) Du behöver inte följa kravet på en varierad växtföljd om du odlar fleråriga växter med en omloppstid som är längre än fem år, till exempel buskar och träd eller permanenta beten. (EU)

4.2.2 Minimera erosionen och läckaget av växtnäring

För att din växtodling ska godkännas ska du odla på ett sådant sätt att du mini-merar förlusterna av växtnäring och minskar risken för erosion. Du ska kunna redovisa vilka åtgärder du gjort och planerar (K).

88 Växtodling

Exempel på sådana åtgärder är: • atthamarkenbevuxenvintertid• attodlafånggrödor• attlagrastallgödseltättochhanterastallgödselpåettsådantsättattden

läcker så lite näring som möjligt • attspridastallgödselmedlämpligteknikochvidenlämpligtid-

punkt (kan kräva större lagringskapacitet än vad lagen kräver). • attbrytavallvidlämpligtidpunkt• attiväxthushanteranäringslösningarochöverskottavbevattningsvatten

väl.Du ska som minimum följa den lagstiftning som gäller i ditt område, exempelvis om bevuxen mark vintertid och vilka tidpunkter du får sprida stallgödsel. En sammanfattning av lagstiftningen på området finns i LRFs Miljöhusesyn avsnittet Växtodling. Du kan hitta miljöhusesynen via www.miljohusesyn.nu.

4.2.3 Lämna en permanent bevuxen zon mot vattendrag (gäller inte växthus)

Duskalämnaenskyddszonpåminsttremeterinvidvattendrag,våtmarkerochsjöarsomnormaltärvattenförandeåretom.Dennaskyddszonskavarapermanentbevuxen och ogödslad. Tre meter räknas horisontellt från medelvattenlinjen. (K) När du sprider stallgödsel invid vattendrag ska du dessutom lämna en ogöds-ladskyddszonsomsträckersigminsttvåmeterfrånjordbruksmarkenskantochin på fältet. (SL)

4.2.4 Nedbrukning av flytgödsel, urin och rötrest (gäller inte växthus)

En snabb nedbrukning av flytgödsel, urin och rötrest är viktigt för att minska am-moniakavgången och därmed få möjlighet till ökat kväveutnyttjande. Du ska bruka ner flytgödsel, urin och rötrest direkt eller inom fyra timmar vid spridning på obevuxen mark. (K) Observera dock att enligt lagstiftning för vissa delar av Sverige ska fastgödsel brukas ner vid spridning.

4.2.5 Du ska ha en gödslingsplan

En viktig förutsättning för att minimera förlusterna av växtnäring är att inte an-vända för mycket växtnäring. Du ska anpassa gödslingen till grödans behov. Där-för ska du planera din gödsling så att du varje år för olika skiften tar hänsyn till åtminstone kväve och fosfor. Utgå ifrån föregående års skörderesultat för aktuella skiften, årets förväntade skördenivå, förfrukt samt platsegenskaperna (exempelvis baserat på aktuell markkarta). Om du brukar flera skiften på samma sätt kan du redovisa dessa tillsammans. Om du enbart använder egen stallgödsel och har mindre än 25 djurenheter och/eller har maximalt 4 hektar odling räcker det med att du via gödslingsjournal visar att stallgödseln sprids jämnt över arealen. (K) Inom växthusodling ska du anpassa gödslingen så väl som möjligt till kultu-rens behov. (K) Observera att gällande lagstiftning begränsar hur mycket fosfor och kväve du maximalt får tillföra från organiska gödselmedel per hektar och år, se mer infor-mation på www.jordbruksverket.se). (SL)

http://www.miljohusesyn.nu

http://www.jordbruksverket.se

89Växtodling

4.2.6 Krav på växtnäringsbalans för lantbruk och frilandsodling av grönsaker, frukt och bär (för växthus se regel 4.2.7)

För att du ska ha god kontroll på användningen av fosfor på gårdsnivå ska du regelbundet göra en fosforbalans för din KRAV-certifierade odling. Du kan även behöva göra en kvävebalans om certiferingsorganet gör den bedömningen. (K) KRAV har valt att i första hand fokusera på fosfor för att fosfor är en ändlig resurs och för att om man tillför för mycket fosfor till jordar med höga fosfor-klasser så ökar risken för fosforförluster. Dessutom är det lätt att göra en balans-beräkning av fosfor och förhållandevis lätt att tolka den. Det är också stor risk att du tillför för mycket fosfor när du gödslar med stallgödsel och produkter som är tillverkade av stallgödsel.

Undantag:

Du behöver inte redovisa en fosforbalans om du: • normaltinteförinnågragödsel-ellerfodermedeltilldinKRAV-certifiera-

de gård• baraförinmineralfoder• odlarhögst5 ha åkermark av grönsaker, potatis, sockerbetor, frukt och

bär på friland• odlarhögst50 ha åkermark av övriga lantbruksgrödor• harhögst25 djurenheter (djurenhet definieras enligt SFS 1998:899, se

LRFs Miljöhusesyn)• harenkonventionelldjurhållningdäringainköpavtillexempel

fodermedel sker• endastbehövergöramindreinköpavfodervidextremaår,menintean-

nars (K)Har du ett samarbetsavtal om foder och gödselmedel (regel 5.7.2) med en annan gård kan du undantas krav på att redovisa växtnäringsbalans om ni tillsammans uppfyller kraven på att inte göra fosforbalans, exempelvis genom att inte föra in fosfor till den gemensamma KRAV-certifierade produktionen. Ditt certifieringsor-gan bedömer detta. (K) Även om dessa undantag gäller dig så kan ditt certifieringsorgan begära att du redovisar en fosforbalans och/eller kvävebalans om det anser att en sådan behövs för att bedöma växtnäringssituationen på din gård. Regel 4.2.6.3 om högsta till-låtna överskott gäller alla.

4.2.6.1 Du ska ha en aktuell fosforbalansberäkning

Du ska ha en aktuell beräkning av gårdens fosforbalans. Om ingen förändring i produktionen skett räcker det med att du gör en ny beräkning vart tredje år. För-ändring i produktionen är till exempel om du gör en förändring av gödsel- eller foderinköp som ökar införseln av fosfor till gården, om du ändrar grödval så att fosforbortförseln från gården ökar eller minskar eller om du byter produktions-inriktning. Balansen ska beräknas efter avslutad säsong och finnas tillgänglig vid revision senast 31 mars året efter beräkningsåret. Du kan behöva göra beräkning av gårdens fosforbalans oftare om ditt certifie-ringsorgan begär det, t ex om du ligger nära gränsen för tillåtna överskott enligt regel 4.2.6.3, eller om du har överskott som kräver åtgärdsplan. Beräkningen

90 Växtodling

ska baseras på faktiska värden från det aktuella året. Vid kraftiga avvikelser från normalår kan du justera skörden till skörden ett genomsnittligt år. (K) Om du inte brukar hela gården enligt KRAVs regler ska du bara räkna på den KRAV-certifierade delen. Mer information om hur du gör en fosforbalans hittar du på www.krav.se/lantbruk.

4.2.6.2 Du ska ha en aktuell markkarta om du har överskott av fosfor

Om din fosforbalans visar på ett överskott av fosfor ska du inom ett år ha en markkarta som motsvarar standardkartering enligt god markkarteringssed. För en definition av "god markkarteringssed", se "Riktlinjer för gödsling och kalkning" på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. (K)Du behöver inte markkartera:

• Naturbetesmarkochpermanentaträdor.• Permanentabetenochlångliggandevallpååkermark,såvidaduintehål-

ler mjölkkor på dessa beten.• Tillfälligaarrenden(högsttreårirad)ocharrendensomskatasurcerti-

fieringen detta år på grund av att arrende upphör. (K)

4.2.6.3 Undvik överskott av fosfor

Med utgångspunkt i fosforbalansen och markkartan ska du begränsa hur mycket fosfor du tillför. Du ska sträva efter att nå en balans mellan den mängd fosfor du för in och den mängd du för ut, för de marker som är fosforklassade P-AL klass III eller högre. För marker som har lägre fosforklasser får du ha ett visst över-skott. Se tabellen nedan (K). Tillåtet årligt överskott av fosfor på den KRAV-certifierade arealen (kg/ha) i medeltal över en femårsperiod

P-AL-värde

I II III IV V

+20 +10 +5 0 0

Det finns vissa undantag från de tillåtna överskotten av fosfor. Dessa undantag är: • Dufårhaetthögreöverskottänvärdenaitabelleniväxtföljderbaserade

på grönsaksodling på friland och i frukt- och bärodling. Då ska större delen av gårdens KRAV-areal ha denna produktion. Att inget gränsvärde bestämts beror på att det finns alltför lite kunskap om rimliga överskott i den typen av växtföljder.

• IP-AL-klassIVochVtillåterKRAVattduharettöverskottpåhögst2 kg fosfor/ha om du har KRAV-certifierad djurhållning förutsatt att du inte köper in stallgödsel eller annat gödselmedel som innehåller fosfor. (K)

Enligt gällande lagstiftning får du maximalt tillföra 22 kg fosfor från organiska gödselmedel per hektar och år på de ytor där du sprider organiska gödselmedel. Du ska beräkna tillförseln som ett genomsnitt över en femårsperiod.

4.2.6.4 Åtgärdsplan vid överskott av fosfor

Om du har ett större överskott av fosfor än det som anges i tabellen (regel 4.2.6.3) så ska du: redovisa en plan med åtgärder för att minska fosforöverskot-tet för gården. Exempel på åtgärder är att minska inköpen av gödselmedel, öka



91Växtodling

självförsörjningsgraden av foder eller öka spridningsarealen för gödsel. Du kan också behöva justera din växtföljd och öka andelen baljväxter för att få balans mellan fosfor och kväve. För att kunna bedöma om din gödslingsstrategi uppfyller KRAVs regler kan ditt certifieringsorgan begära att du gör en kvävebalans (se regel 4.2.6.5). Åtgärdsplanen kan sträcka sig över flera år men inte längre än fem år. Åtgärds-planen kan innebära att överskotten ska följas upp med tätare balansberäkningar. Du ska följa åtgärdsplanen som du tar fram och den följs upp vid nästkom-mande revisionsbesök, eller tidigare om certifieringsorganet begär det. (K)

4.2.6.5 Krav på kvävebalans och åtgärdsplan mot kväveöverskott

Om du har ett större överskott av fosfor än det som anges i tabellen (regel 4.2.6.3) kan ditt certifieringsorgan begära att du gör en kvävebalans och vid behov en åtgärdsplan. (K) Att du ska göra en balansberäkning av kväve beror på att det är viktigt både ur ett växtnärings- och klimatperspektiv. Att förbättra kväveeffektiviteten kan minska kväveläckaget till sjöar och hav samt lustgasavgången från marken. När du beräknar kvävebalansen ska du räkna in kvävefixering och kvävened-fall. I dataprogrammet STANK in MIND eller motsvarande program ingår dessa. Beräkningen ska baseras på faktiska värden från det aktuella året. Vid kraftiga avvikelser från normalår kan du justera skörden till skörd ett genomsnittligt år. Vid behov ska en rådgivare med kvalifikationer inom området utföra arbetet eller granska och godkänna det. (K) Du ska med utgångspunkt i kvävebalansen sträva efter att minska överskot-tet av kväve på gården. Åtgärdsplanen innebär att du ska identifiera orsaken till kväveöverskottet och sedan kunna visa på åtgärder för att minska överskottet. Exempel på åtgärder är en förbättrad stallgödselhantering, en fördjupad översyn av din gödslingsplan för var och en av de olika växtföljder som används på går-den, i vissa fall kanske minskning av mängden tillfört kväve genom foderinköp, gödselmedel eller andelen kvävefixerande grödor i växtföljden. (K) Åtgärdsplanen kan sträcka sig över flera år men inte längre än fem år. Åtgärdsplanen kan innebära att överskotten ska följas upp med tätare balansbe-räkningar. (K) Du ska följa åtgärdsplanen som du tar fram och den följs upp vid nästkom-mande revisionsbesök, eller tidigare om certifieringsorganet begär det. (K)

4.2.7 Krav på växtnäringsbalanser för växthus

Om du producerar grödor i växthus med en total yta som är större än 200 m2 och inte har något system för att återföra bevattningsvattnet eller kan visa på något annat sätt att det inte släpps ut bevattningsvatten i omgivande miljö, så ska du göra en årlig växtnäringsbalans för kväve, kalium och fosfor för varje växthus eller avdelning. Om du odlar i ett avgränsat substrat så ska du göra en redovis-ning per kultur. Du ska uppdatera växtnäringsbalansen varje år efter säsong och redovisa till certifieringsorganet. (K) Syftet med att beräkna växtnäringsbalansen är att allt eftersom anpassa hur mycket gödsel du använder så väl som möjligt till kulturens behov, och därmed minska negativ miljöpåverkan och risken för näringsförluster.

92 Växtodling

4.3 Gödselmedel, jordförbättringsmedel

Här finns regler för vilka gödselmedel du får använda i KRAV-certifierad växt-odling, och vilka villkor som gäller för användningen. Det finns även en regel för bedömning av rötrest från biogasanläggning som tillåten eller inte.


En nära koppling mellan djurhållning och foderproduktion samt att kretsloppet mellan stad och land ska slutas utan att åkermarken riskerar att förorenas är viktiga grundtankar i KRAV-certifierad produktion. KRAV-certifierad odling ska inte vara beroende av gödsel från produktionsfor-mer som skiljer sig mycket från målsättningen för KRAV-certifierad djurhållning när det gäller djurens hälsa och möjlighet till naturligt beteende.

Tänk särskilt på

• Duansvararförattgödselmedelochandraproduktersomduköperintill gården inte innehåller höga halter av tungmetaller eller andra förore-ningar.

• FörattförsäkradigomattettgödselmedelverkligenärtillåtetiKRAV-certifierad odling, kan du titta efter KRAVs märke för certifierade pro-duktionshjälpmedel. Hur detta märke ser ut kan du se i Kapitel 1. Dessa produktionshjälpmedel är certifierade enligt kapitel 12 och finns i pro-duktlistan på KRAVs webbplats www.krav.se.

• Detfinnsävenenannanlistaöver"tillåtna"produktionshjälpmedelpåKRAVs webbplats www.krav.se, under Företag/Certifieringar/Lantbruk. Dessa medel är inte certifierade, men tillverkaren har fått sitt produk-tionshjälpmedel bedömt enligt KRAVs regler av ett certifieringsorgan.

4.3.1 Allmänt

Du ska i första hand välja gödselmedel som är rester från växtproduktion och djurhållning, till exempel gröngödsling och stallgödsel. De är organiska gödselme-del. Några oorganiska gödselmedel får användas i sina naturliga former. (EU) Ta också hänsyn till kretsloppsprincipen, risken att förbruka ändliga resurser och klimatpåverkan. KRAV kan underkänna gödselmedel om tillverkning och användning innebär en oacceptabel miljöpåverkan. (K)

4.3.2 Införsel av gödselmedel är tillåtet vid behov

Du får bara använda de organiska och oorganiska gödselmedel som är tillåtna enligt regelavsnitt 4.3.5 och 4.3.6 när grödan har behov och om andra odlings-tekniska åtgärder och gödsel från gårdens egna ekologiska produktion inte fyller behovet. (EU)

4.3.3 Tungmetaller och andra oönskade ämnen

Om du använder gödselmedel som du köper in till gården, eller tar in utifrån på annat sätt, får det inte leda till att tungmetaller eller andra miljöfarliga ämnen eller smittoämnen anrikas i marken. Du ansvarar för att den totala tillförseln av

http://www.krav.se

93Växtodling

tungmetaller till den mark du brukar inte överstiger det som anges i regel 4.1.7.6. När du planerar att föra in gödsel- och jordförbättringsmedel ska du först låta analysera dem på sitt innehåll av tungmetaller, läkemedelsrester, radioaktiva äm-nen, smittoämnen eller andra oönskade ämnen, om det finns anledning att anta att halterna kan vara höga. (K)

4.3.4 Inga genetiskt modifierade organismer

Gödselmedel som du använder i din KRAV-certifierade produktion får inte bestå av genetiskt modifierade organismer (GMO). De får heller inte vara framtagna ur genetiskt modifierade organismer eller innehålla rester av sådana organismer. (EU) Du måste göra vad du kan för att vara säker på att de produkter du använder är GMO-fria. Om det finns risk för att ett gödselmedel du vill använda innehål-ler GMO så ska du skaffa ett intyg som försäkrar att produkten inte innehåller GMO, eller begära en analys av innehållet av GMO innan du använder produk-ten (EU). För bedömning av GMO-risk och riktlinjer för GMO-frihetsintyg se KRAVs risklista för GMO på KRAVs webbplats, www.krav.se.

4.3.5 Organiska gödselmedel

4.3.5.1 Tillåtna organiska gödselmedel

Gödselmedel Villkor för användning

Stallgödsel Från all djurhållning som är KRAV-certifierad eller EU-ekologisk.Konventionell stallgödsel får användas med följande begränsningar:

• intestallgödselfrånspecialiseradproduktionavnötkreaturi

spaltgolvsboxar.Dockfrånintegreradproduktionavnötkreatur

därungdjurgårpåspalt.(EU)

• intestallgödselfrånslaktsvinsbesättningarmedmerän50

slaktsviniårligproduktion.Dockfrånbesättningarmedströ-

bäddistorboxsystem.(EU)

• intestallgödselfrånslaktkycklingarochandraslaktfåglariinten-

sivauppfödningssystem.(K)

• intestallgödselfrånburhöns,pälsdjurellerandradjuriburar.

(EU)

• inteblandningaravotillåtenochtillåtenstallgödsel.Enda

undantagetärrötresterfrånbiogas,dåanvändningärtillåtenav

envissandelenligtreglernanedan.(EU)

EU

Halm, växtrester, avslagna gröngödslings-växter, vall och liknande lantbruksprodukter

Från såväl KRAV-certifierad och EU-ekologisk produktion som från konventionell produktion.

EU

Organiskt avfall från parker och trädgårdsan-läggningar

Får användas om inte föroreningar gjort materialet olämpligt för spridning. Se regel 4.1.7.6 för gränsvärden för tillförsel av tungme-taller (K)

EU

http://www.krav.se

94 Växtodling


Komposterat eller fermenterat källsorterat hushållsavfall

Vegetabiliskt och animaliskt hushållsavfall från ett slutet insamlings-system som uttryckligen är godkänt av Jordbruksverket och certifie-rat enligt kapitel 12. Den som ansöker om att få insamlingssystemet godkänt ska beskriva det utförligt liksom riskerna för förorening med oönskade ämnen.

Avfall från restaurang hör till hushållsavfall.För att hushållsavfall enligt ovan ska kunna godkännas:• Skadetgåattkontrolleramaterialetskvalitetpåetttrovärdigt

sätt.

• Skadetfinnassystemförattkontinuerligtkontrolleraomdet

finnsnågonriskförattavfalletinnehålleroönskadeämnen.

• Fårslutprodukteninteinnehållaförmycketoönskadeämnen.

• Skainsamlingssystemochrötnings-ellerkompostanläggning

varacertifieradeenligtSPCR120,respektive152elleruppfylla

motsvarandekrav.(K)

• Fårkoncentrationenimg/kgtorrviktavtungmetallerintevara

högreän:kadmium:0,7;koppar:70;nickel:25;bly:45;zink:

200;kvicksilver:0,4;krom(totalt):70;krom(VI):0Se regel 4.1.7.6 för gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åker-mark.

EU

Rötrest från biogaspro-duktion där annars otill-låten stallgödsel ingår

När tillåtna och annars otillåtna stallgödselmedel rötas i en gemen-sam biogasanläggning får andel rötrest som motsvarar andelen tillå-ten gödsel användas i KRAV-certifierad produktion. Minst procent av de substrat som tillförs biogasanläggningen på volyms- och årsbasis måste dock komma från ekologiskt produktion. Det får inte ingå gödsel från djur som fått GMO-foder, själva är genetiskt modifierade, djur i bur, eller blandningar där avföring eller avloppsslam ingår. (K) Rötrest från anläggning med både otillåten och tillåten gödselme-del måste vara certifierad enligt kapitel 12 eller tillåtetbedömd enligt regel 4.1.6.

EU

Komposterad eller fer-menterad blandning av vegetabiliska material

EU

Vegetabiliska produkter och biprodukter

Exempelvis avfall från livsmedels-, textil-, läkemedels- eller skogsin-dustrin.

Framställningsprocessen får inte ha gjort materialet olämpligt för spridning som gödsel. När du ska använda restprodukter från indu-strin måste du alltid se till att de har gått igenom en analys för att kontrollera att de inte innehåller oönskade ämnen, såsom läkeme-delsrester, radioaktiva ämnen, smittoämnen eller tungmetaller. Livs-medelsklassade restprodukter är undantagna från detta krav. (K) Se regel 4.1.7.6 för gränsvärden för tillförsel av tungmetaller.

Avfall måste hanteras och behandlas enligt gällande lag. Se framfö-rallt Avfallsförordningen (SFS 2011:927).

EU

95Växtodling


Alger, tång och därav beredda produkter

Produkter som är tillverkade av alger eller tång får ha gått igenom följande processer:

• fysiskaprocesser

• extraktionmedvattenellersuroch/elleralkalisklösning

• jäsning

EU

Torv Torv får du bara använda i trädgårdsodling. EU

Sågspån och träflisKomposterad barkTräaskaTorvaskaHalmaska

Materialet måste komma från trä som inte är kemiskt behandlat efter avverkningen. Aska från storskalig förbränning ska analyseras på innehållet av tungmetaller så att du kan följa regel 4.1.7.6 om gränsvärden för till-försel av tungmetaller. (K) Aska från förbränning på den egna gården ska analyseras om du använder mer än 100 kg aska per ha. (K)

EU

Animaliska biprodukter enligt nedan :

•Benmjöl

•Benmjölfrittfrån

limämnen

•Benkol

•Köttmjöl

•Blodmjöl

•Fiskmjöl

•Hornmjöl

•Hovmjöl

•Hårmjöl

•Ull,pälsochhår

•Fjädermjöloch

chiquettemjöl

•Mjölkprodukter

Produkterna ska vara certifierade enligt kapitel 12. (K) Produkterna ska uppfylla kraven för kategori II eller kategori III–material enligt Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om Animaliska biprodukter. (EU) Får inte spridas på slåtter- och betesvall, på grönfoder eller grönsa-ker. Men du får mylla ner produkterna i samband med att du sår eller sår in dessa grödor (K)

EU

Du får också använda gödselmedlen i tabellen efter att de varit komposterade eller fermenterade, även om det inte uttryckligt står så i tabellen. Du får också använda gödselmedlen enligt tabellen om de gått igenom andra biologiska eller fysikaliska processer som haft som syfte att utvinna eller koncentrera närings-ämnen från organiska restprodukter. Du får dock inte använda gödselmedel eller produkter som renats fram så att näringsämnena huvudsakligen finns i oorganisk form.

4.3.5.2 Bedömning av rötrest från biogasanläggning som tillåten eller inte

Biogasproduktion av stallgödsel har potential att avsevärt minska bidraget till växthusgaser från animalieproduktionen. Därför får KRAV-anslutna lantbrukare använda rötresten från biogasanläggningar där både tillåtna och otillåtna gödsel-medel blandas. (EU) Om du driver en biogasanläggning som tar emot gödselmedel som är tillåtna

96 Växtodling

och otillåtna enligt regel 4.3.5.1 ska anläggningen vara certifierad enligt kapitel 12 i KRAVs regler eller tillåtetbedömd enligt regel 4.1.6 för att rötresten ska få användas i KRAV-godkänd produktion. (K) Du ska göra beräkningar på mängden ingående gödselmedel och utgående rötrest per kalenderår för anläggningen. Gör både en planering av vilka göd-selmedel du tänkt använda och en uppföljning av hur utfallet blev. Ett godkänt certifieringsorgan använder det för en bedömning eller certifiering. Detta krav gäller även biogasanläggningar på den egna gården som hanterar både tillåten och otillåten gödsel. (K) Om det bara är KRAV-tillåten gödsel som ingår i den blandning av material som rötas så finns inga krav på bedömning av om rötresten är tillåten. Dock ska du som använder rötresten kunna uppvisa dokumentation över materialet som ingår i processen. Dokumentationen ska motsvara verifiering och produktblad enligt 4.1.6 (K)

4.3.5.3 Organiska gödselmedel som inte är tillåtna:

Du får inte använda de här gödselmedlen:• animaliskabiprodukterikategoriIenligtEuropaparlamentetsochrådets

förordning (EG) nr 1774/2002 (EU)• guano(K)• jordbakterierellerandramikroorganismersomärgenetisktmodifierade

(EU)• gödselfrångenetisktmodifieradedjur(K)• avloppsslam,varkenfrånegentrekammarbrunnelleriannanform (EU)• humanurinellerhumanafekalierinågonform (EU)• kvävesalterellerlösningaravkvävesalter(EU)• övrigamedelsominteangettssomtillåtna (EU)

4.3.6 Oorganiska gödselmedel

Du får använda oorganiska gödselmedel i sina naturliga former. Mineralproduk-ter får inte ha genomgått processer som syftat till att göra dem mer lättlösliga, undantaget malning. Fysikalisk extraktion är tillåtet. Restprodukter får inte inne-hålla ämnen som inte uttryckligen tillåts enligt regel 4.3.5 och 4.3.6, eller halter av oönskade ämnen enligt regel 4.3.3 och 4.3.4. Analys ska alltid finnas.

4.3.6.1 Tillåtna oorganiska gödselmedel

Oorganiska gödselmedel som är tillåtna i KRAV-certifierad produktion


Naturligt bildade mineral:

Stenmjöl, t ex kisel-, basalt- och granitmjöl

EU

Stensalt (Na Cl) EU

Mjukt malet råfosfat* EU

Kalciumkarbonat (kalk från kalksten)

Till exempel kalcitkalk EU

97Växtodling


Algkalk Produkt från alger och därav beredda produkter. EU

Kalcium och magnesi-umkarbonat

Till exempel dolomitkalk och annan magnesiumhaltig kalksten EU

Kaliumråsalt, t ex kainit EU

Kaliumsulfat EU

Kalimagnesia EU

Magnesiumsulfat (Kieserit)

EU

Svavel, mineraliskt EU

Restprodukter:

Gips (Kalciumsulfat) EU

Vinass SVinass från salmiakproduktion är inte tillåten. EU

Industrikalker från fram-ställning av vakuumsalt, basisk slagg*

Framställningsprocessen får inte ha gjort avfallet olämpligt för spridning

EU

Kalk från sockerindustrin Framställningsprocessen får inte ha gjort avfallet olämpligt för spridning.

EU

Spårämnen Se regel 4.3.7 EU

* Se exakt definition i förordning (EG) nr 2003/2003

4.3.6.2 Ej tillåtna oorganiska gödselmedel

Du får inte använda följande oorganiska gödselmedel:• konstgödsel(syntetiskahandelsgödselmedel)omdeinteanges

under 4.3.6.1 (EU)• chilesalpeter(EU)• kvävesalterellerlösningaravdem(EU)• övrigamedel,sominteangettssomtillåtna(EU)

4.3.7 Mikronäringsämnen

Du får använda särskilda gödselmedel med mikronäringsämnen om behovet av mikronäringsämnen inte kan täckas med rimliga givor av andra tillåtna gödselme-del och om bristen är uppenbar. Du får inte använda gödselmedel som innehåller kväve eller andra makronäringsämnen. Enda undantaget är att gödselmedlet får innehålla svavel. Du får inte använda gödselmedel som innehåller flera mikronä-ringsämnen om du inte kan visa att grödorna lider brist på alla ingående mikro-näringsämnen. Mikronäringsämnena får tillföras jorden eller i växande gröda. Du finner mer information i förordning (EG) nr 2003/2003. (EU)

4.4 Växtskydd

Du får generellt inte använda kemiska bekämpningsmedel eller genetiskt modi-fierade organismer utan ska i första hand använda förebyggande metoder och biologisk bekämpning.

98 Växtodling

Tänk särskilt på

För att försäkra dig om att ett växtskyddsmedel verkligen är tillåtet i KRAV-cer-tifierad odling, kan du titta efter KRAVs märke för certifierade produktionshjälp-medel. Hur detta märke ser ut kan du se i Kapitel 1. Dessa produktionshjälpme-del är certifierade enligt kapitel 12 och finns i produktlistan på KRAVs webbplats www.krav.se. Det finns även en annan lista över "tillåtna" produktionshjälpmedel på KRAVs webbplats. Dessa medel är inte certifierade, men tillverkaren har fått sitt växt-skyddsmedel tillåtetbedömt enligt KRAVs regel 4.1.6. Du hittar medlen på www.krav.se/lantbruk.

4.4.1 Förebyggande metoder

Du ska använda förebyggande metoder mot ogräs och skadegörare i största möj-liga utsträckning. De växtskyddsmedel som finns i 4.4.5 får du bara använda vid ett direkt hot mot grödan. En grundläggande förebyggande åtgärd är en bra växtföljd, det vill säga vilka grödor du odlar och i vilken ordningsföljd. Med en bra växtföljd minimerar du problemen med ogräs och skadegörare. Ett annat exempel är att välja tåliga sorter av en gröda. I synnerhet när du odlar fleråriga växter ska du minimera risken att skadein-sekter, ogräs och sjukdomar angriper dina grödor genom att ha en stor biologisk mångfald i och kring odlingen. I fruktodlingar ska du vidta åtgärder för att öka mångfalden. Exempel på sådana åtgärder är att plantera marktäckande grödor mellan raderna, att plantera in träd av andra arter eller sätta upp fågelholkar för att locka fåglar som äter skadeinsekter. (K)


Inga växtskyddsmedel som du använder i KRAV-certifierad produktion får bestå av genetiskt modifierade organismer (GMO). Växtskyddsmedlen får heller inte vara framtagna ur genetiskt modifierade organismer eller innehålla rester av så-dana organismer. (EU) Du måste göra vad du kan för att vara säker på att de produkter du använder är GMO-fria. Om det finns risk för att ett växtskyddsmedel du vill använda inne-håller GMO så ska du skaffa ett intyg som försäkrar att produkten inte innehåller GMO, eller begära en analys av innehållet av GMO innan du använder produk-ten (EU). För bedömning av GMO-risk och riktlinjer för GMO-frihetsintyg se KRAVs risklista för GMO på KRAVs webbplats, www.krav.se.

4.4.3 Tungmetaller

Om du använder någon produkt som innehåller tungmetaller får användningen inte innebära att tungmetaller eller andra miljöfarliga ämnen anrikas i marken, se regel 4.1.7.6. (K)

4.4.4 Lagstiftning kring växtskyddsmedel

Växtskyddsmedel måste vara godkända av Kemikalieinspektionen för att få säljas och många även för att du ska få använda dem. Enligt ny förordning om godkännande av växtskyddsmedel (EG 1107/2009) från juni 2011 ska även fy-sikaliskt verkande växtskyddsmedel som såpor och troligen även växtoljor och

http://www.krav.se


http://www.krav.se

99Växtodling

paraffinolja godkännas av Kemikalieinspektionen. Det finns även regler om att du ska vara försiktig när du använder växtskyddsmedel. Dessa regler begränsar hur du får använda kemiska produkter eller biotekniska organismer för att bekämpa skadegörare. Reglerna finns i Miljöbalken kapitel 14 §5.

4.4.5 Tillåtna växtskyddsmedel

Du får använda vissa typer av växtskyddsmedel i din KRAV-certifierade odling. Men observera att växtskyddsmedel dels ska vara godkända av Kemikalieinspek-tionen (regel 4.4.4) och dels tillåtna att användas enligt bilaga II kommissionens förordning (EG) nr 889/2008.

• Dufåranvändaväxtskyddsmedelsombeståravväxter,djur,mikroorga-nismer eller insekter eller är framtagna direkt ur växter, djur, mikroorga-nismer eller insekter om organismerna inte är genetiskt modifierade (EU). Du får dock inte använda pyretrumextrakt med tillsats av piperonylbu-toxid. (K)

• Dufårävenanvända: – feromonerochferomonfällor (EU) – andrafällorochfångstanordningar(EU) – järn(III)fosfat mot sniglar (EU) – rentsvavel(EU) – svavelkalkvätskamotsvampochkvalstermeninteför

kartgallring (EU) – Paraffinoljamotinsekterochkvalster(EU) – Kalciumhydroxid (släckt kalk) mot kräfta (Nectria galligena)

på fruktträd (EU) – kaliumbikarbonat(EU) – sprit (etanol) (EU) – gelatin(EU) – förtvåladefettsyror(såpor)(EU) – vegetabiliska oljor (EU) – varmvatten och ånga (EU)• Dufårocksåbekämpaogrästermiskt(medvärme)ochelektriskt(EU).

Du får inte sterilisera jord termiskt. (K)

4.4.6 Tillåtna syntetiska tillsatser i växtskyddsmedel

KRAV tillåter vissa syntetiska tillsatser i växtskyddsmedel som finns listade i ta-bellen nedan. Dessa kan vara bärare eller vätmedel som behövs för att produkten ska gå att sprida. Tabellen tar också upp ett avskräckningsmedel och ett färgämne till fällor som är syntetiska. Färgämnen och avskräckningsmedel från växt-eller djurprodukter är tillåtna. (K)

Endast följande syntetiska tillsatser är tillåtna:

Ämne Funktion NA Lauryletersulfat Anjontensid Fettalkoholetoxilat 6 EO Nonjontensid Karboxymetylcellulosa Förtjockningsmedel Metylparahydrobensoat Konserveringsmedel

100 Växtodling

Propylparabensoat Konserveringsmedel Citronsyra Konserveringsmedel, pH-justering Polysorbat Emulgeringsmedel Propylenglykol Dispergeringsmedel Bitrex Avskräckningsmedel i insektsfälla/fångstanordning Patentblått Färgämne i insektsfälla/fångstanordning Nipacid Konserveringsmedel

4.5 Utsäde och plantor

Du ska använda KRAV-certifierat eller EU-ekologiskt utsäde och annat förök-ningsmaterial när det är möjligt. Jordbruksverket reglerar när du får använda konventionellt obetat utsäde. Du kan under vissa förutsättningar få använda skörd från en karensårsodling som ekologiskt utsäde. Du får inte använda ke-miskt betat utsäde eller förökningsmaterial och inte heller utsäde eller annat förökningsmaterial som härstammar från genetiskt modifierade organismer.


KRAV vill stimulera produktionen av ekologiskt utsäde av hög kvalité och med ett stort urval av sorter. Samtidigt är det viktigt att du som odlare får tillgång till utsäde av en sort som lämpar sig i KRAV-certifierad odling. Därför accepterar KRAV att konventionellt utsäde tillåts när det inte finns ekologiskt av vissa sorter.

Tänk särskilt på

Du ska följa Jordbruksverkets lista för när ekologiskt utsäde och vegetativt för-ökningsmaterial krävs. Den finns på www.jordbruksverket.se. För odling av skott och groddar ska du alltid använda KRAV-godkänt utsäde. Det är viktigt att utsädets kvalité kontrolleras. Du ska använda friskt utsäde och gärna analysera det (särskilt på stinksot).

4.5.1 Använd ekologiskt utsäde och plantor

Du ska använda ekologiska förökningsmaterial när det är möjligt. Det innebär att utsäde, plantor och vegetativt förökningsmaterial ska vara certifierade enligt KRAVs regler eller förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion. (EU) Du ska följa Jordbruksverkets krav på ekologiskt utsäde och vegetativt för-ökningsmaterial. När det inte finns ekologiskt utsäde eller plantor av en gröda eller en sort så beslutar Jordbruksverket om du och andra KRAV-certifierade lantbrukare får använda konventionellt obetat utsäde eller inte. Jordbruksverket kan också bevilja dig en individuell dispens om det finns särskilda skäl. På samma sätt reglerar Jordbruksverket när du och andra KRAV-certifierade lantbrukare får använda konventionellt odlade plantor av fleråriga växter istället för ekologiska. Ettåriga plantor ska alltid vara ekologiska. (EU) Det utsäde du använder för att producera ekologiskt utsäde får vara konven-tionellt utsäde som inte betats kemiskt. (EU)


101Växtodling

4.5.2 Utsäde från karensårsodling

Utsäde från en KRAV-ansluten karensårsodling kan räknas som KRAV-certifierat utsäde. För att du ska kunna räkna utsäde som du skördat från en KRAV-ansluten karensårsodling som KRAV-certifierat utsäde så måste du till certifieringsorganet ha anmält marken till karens innan du sådde utsädesgrödan. För vallfrö måste du anmäla marken minst 12 månader innan du skördar. (EU) Anledningen till att du även får räkna en skörd från karensårsodling som KRAV-certifierat utsäde är att KRAV vill stimulera produktionen av ekologiskt utsäde. När produktionen av ekologiskt utsäde täcker marknadens efterfrågan så kommer detta undantag att tas bort.

4.5.3 Plantor och vegetativt förökningsmaterial

Till ettåriga växter ska du använda ekologiska plantor. Det ska du också göra om du odlar fleråriga växter och du tänker sälja skörden som KRAV-certifierad samma kalenderår som du planterat plantorna. (EU) Du får utan begränsning använda konventionella sticklingar för att producera vegetativt förökningsmaterial till fleråriga växter. För att du ska få sälja plant-materialet som KRAV-certifierat så måste du ha bedrivit odlingen enligt KRAVs regler under minst två odlingssäsonger. (K)

4.5.4 Kemiskt obehandlat utsäde

Du får inte använda kemiskt betat utsäde i KRAV-certifierad odling, men biolo-giskt betat utsäde är tillåtet och också värmebehandlat utsäde. (EU)


Inget utsäde, plantor eller annat förökningsmaterial som du använder får här-stamma från genetiskt modifierade organismer. (EU)

4.5.6 Odling av groddar

När du odlar groddar så ska du använda KRAV-certifierat utsäde. Det gäller även vid spirning och skottodling. (K)

4.6 Odling i växthus

I det här avsnittet finns särskilda regler för växthus. Det handlar bland annat om hur mycket jord du måste ha i varje kruka när du odlar i krukor och vad den jord du använder får innehålla. Här finns också nya regler om energianvändning som syftar till att minska klimatpåverkan av växthusodlingen. Du som odlar i växthus ska följa alla andra regler för växtodling i det här kapitlet om de inte står "gäller inte växthus" i regelrubriken.

4.6.1 Så- och planteringsjordar

I så- eller planteringsjordar får du använda vermikulit, sand, lera, lättklinker och perlit. I övrigt får du använda de jordförbättringsmedel och gödselmedel som är tillåtna enligt regelavsnitt 4.3. (K)

4.6.2 När du odlar i avgränsade substrat

En betydande del av växtnäringen en planta tar upp ska komma från den jord

102 Växtodling

som du odlar plantan i. Därför får du inte odla i enbart biologiskt inaktiva mate-rial eller odla i alltför små jordvolymer. Om du odlar i ett avgränsat substrat, till exempel i en kruka, och du tillför växtnäring efter att du planterat, så ska varje planta ha minst 30 liter jord. Det gäller ettåriga grönsakskulturer med lång kulturtid, till exempel tomat, gurka, paprika och aubergin. Övriga kulturer ska ha minst 0,2 liter substrat per kruka (K). Övriga kulturer innebär huvudsakligen örtkryddor och sallat, men även bärkulturer som jordgub-bar kan ingå i denna grupp. För utplanteringsväxter som sedan odlas på friland finns inga storlekskrav på krukan, men de ska odlas i ett biologiskt aktivt material.

4.6.3 Hydrokulturer

Hydrokultur är när du odlar växterna i en vattenlösning. Du får bara odla vatten-växter på detta sätt. Groddar groddas och sköljs i rent vatten. (EU)

4.6.4 Konstljus

Du får inte använda konstljus som enda ljuskälla under hela växtens liv. K)

4.6.5 Energianvändning i växthus

Reglerna i det här avsnittet syftar till att minska påverkan på klimatet från din växthusodling. Du ska göra en årlig energikartläggning och en plan för hur du ska effektivisera din energianvändning. Reglerna säger också att du huvudsakli-gen ska använda förnybar energi för att värma upp ditt växthus. Om du inte värmer upp ditt växthus alls, och eventuell tilläggsbelysning som du har inte bidrar till att värma växthuset behöver du inte göra någon energikart-läggning eller handlingsplan. Du som påbörjar din certifiering under 2010 eller senare ska uppfylla reglerna om energianvändning från början.

4.6.5.1 Gör en årlig energikartläggning

Du ska varje år analysera hur mycket energi av olika slag du använder i växt-husproduktionen. Du ska exempelvis analysera eller beräkna om energikällan används för fler lokaler hur mycket bränsle och/eller el du använder för uppvärm-ning, belysning, till kylrum och för koldioxidproduktion. Beräkna energiåtgången både per producerad mängd gröda och per kvadrat-meter odlingsyta. För krukväxter räcker det om du räknar ut energiåtgången per kvadratmeter odlingsyta. Dela upp energianvändningen i förnybar och icke förny-bar energi.

4.6.5.2 Upprätta en plan för energieffektivisering

Baserat på den energikartläggning du genomfört ska du upprätta en plan för hur du ska effektivisera din energianvänd. Ta hänsyn till tidigare gjorda åtgärder till exempel tidigare investeringar.

103Växtodling

4.6.5.3 Regler för förnybar energi

Du ska uppfylla en av följande två regler:• Minst80 procent av den sammanlagda mängden energi du använder för

uppvärmning, belysning och till kylrum samt tillverkning av koldioxid ska komma från förnybar energi eller spillvärme. Räkna detta på kalen-derår.

• Denmängdickeförnybarenergiduanvänderfårhögstvara2,5kWhperkvadratmeter och odlingsvecka i genomsnitt under kulturtiden.

4.6.5.4 Isolera när du odlar vintertid

För att minska energiåtgången i uppvärmda växthus, ska du utrusta dem med en-ergiväv eller plastfolie om du använder dem mellan 15/10 och 1/4. Om du odlar i dubbelmaterialhus behövs det inte.

4.6.5.5 Handlingsplan för införande - gäller dig som varit certifierad 2009

Om du varit certifierad vid utgången av 2009 och har en produktion som inte uppfyller reglerna om energianvändning avsnitt 4.6.5 ska du ha en handlingsplan som visar att reglerna kommer att vara uppfyllda senast 31 december 2012 om du odlar på en mindre uppvärmd yta (200 m2 eller mindre). Planen ska godkännas och följas upp årligen av certifieringsorganet.

4.7 Svampodling

Det finns några speciella regler som gäller för dig som odlar svamp (EU):Du ska odla din svamp i ett substrat som endast får innehålla följande:

• stallgödselfrånekologiskdjurhållning• sådanstallgödselfrånkonventionelldjurhållningsomärgodkändsom

gödsel och jordförbättringsmedel (se regel 4.3.5.1), dock högst 25 procent av substratets totala vikt före eventuell kompostering och vattentillsats

• andraprodukteravjordbruksursprung,tillexempelhalm,frånekologiskproduktion

• torvsominteärkemisktbehandlad• träsominteärbehandlatmedkemiskaprodukterefterfällning• mineralproduktersomärgodkändasomgödsel-ochjordförbättringsme-

del (se regel 4.3.6.1)• vatten• jord

Du får odla svamp i mörker. Du får använda konstljus som enda ljuskälla när du arbetar med odlingen. I övrigt ska du som odlar svamp följa de regler i kapitel 1-4 som är tillämpliga.


Djurhållning

5

106 Djurhållning

Reglerna i det här kapitlet beskriver hur du ska driva djurhållningen på ett KRAV-certifierat jordbruk. Du ska basera din djurhållning på KRAV-certifierad växtodling. Djurhållningen ska kännetecknas av mycket god djurvälfärd. Du ska respek-tera de olika djurens särskilda behov när det gäller beteende, foder och den miljö de befinner sig i. Djuren på din gård ska ha tillgång till en bra miljö i stallet och vid utevistelse. Ett mycket viktigt inslag i KRAV-certifierad djurhållning är att dina djur får möjlighet att beta i tillräcklig omfattning.

Läsanvisning

Avsnitt 5.1handlaromkarenstidervidinträde–hurlängeduskaföljaKRAVsregler innan du får börja sälja animalieprodukter som KRAV-certifierade, men också om kunskapskrav och att parallellproduktion inte är tillåten. Regelavsnitt 5.2 beskriver hur du ska märka djuren när det är aktuellt och hur du ska dokumentera hur djuren hanteras. Avsnitt 5.3 beskriver vilka regler som gäller för inköp, avel och uppfödning, medan avsnitt 5.4 behandlar utevistelse och bete, 5.5 beskriver att du ska ge djuren möjlighet till ett naturligt beteende. Avsnitt 5.6 beskriver vilka regler som gäller för förhållandena i stall, medan 5.7 – 5.9 behandlar olika regler om hur du ska utfodra dina KRAV-certifierade djur. Regelavsnitt 5.10 behandlar vilket ansvar du har för dina djurs hälso- och sjukvård, medan 5.11 slutligen beskriver reglerna för hantering, transport och slakt. Observera att reglerna för transport och slakt kompletteras av reglerna i kapitel 10. Texten i kursiv stil visar vilka regler som ger dig en större avvikelse om du inte följer dem. Dessa regler följs alltid upp vid varje revision oavsett när på året du får revision. I de flesta fall har vi också beskrivit hur du ska visa att regeln upp-fylls. För övriga regler kan ditt certifieringsorgan välja att låta tiden på året i viss mån avgöra var fokus läggs vid revision. För dig är det viktigt att alltid kunna visa att du året runt uppfyller alla regler. Om du får en avvikelse för att du inte följer reglerna ska du beskriva hur du avhjälper avvikelsen och hur du förebygger så att det inte händer igen. Ditt certi-fieringsorgan ska godkänna dina åtgärder. Läs mer om avvikelser i regelavsnitt 2.5. När vi skrivit att du ska ”kunna visa” att en regel uppfylls räcker det att du kan redogöra muntligt för hur regeln uppfylls, men om du vill kan du dokumen-tera hur du gör. Om du till exempel ska visa att dina nötkreatur får tillräckligt med bete enligt regel 5.4.1 kan du berätta om fållindelning eller visa en skriftlig betesplan. I båda fallen ska det gå att se fållindelningen på plats.När det krävs dokumentation för att visa att du uppfyller en regel har vi angett-det.

107Djurhållning

Definitioner En fullständig lista över definitioner finns i avsnittet Definitioner i början av reglerna.

Betesperiod: Den av Jordbruksverket fastställda minimitiden för betesgång i respektive del av landet, alltså länsvis minst 2 månader i: Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten, minst 3 månader i: Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Västra Götaland, Värmland, Örebro, Västmanland, och minst 4 månader i: Blekinge, Skåne, Halland

Bur:En till golvytan betydligt begränsad inhägnad för ett djur eller en mindre grupp fjäderfän eller andra smådjur.

Djurhälsa: Djurens fysiska välbefinnande.

Djurvälfärd: Djurhälsa och djurens övriga välbefinnande.

Djurvälfärdsprogram: Systematisk analys av djurvälfärden i en besättning.

EU-ekologisk: En produkt eller produktion som inte är KRAV-certifierad, utan enbart certifierad i enlighet med ”Rådets förordning (EG) nr 834/2007”.

Foder från karensårsodling (karensårsfoder): Foder som odlas på mark som är under karens och skördas tidigast 12 månader efter att karenstiden påbörjats. Vissa grödor får användas som foder till egna djur tidigare vilket framgår av reglerna.

Fodertillskott: En produkt som innehåller specifika näringsämnen för att komplettera övrigt foder vid behov, till exempel mineralfoder.

Genomisk selektion: Ett djurs avelsvärde bestäms med hjälp av DNA-markörer efter ett blod- eller vävnadsprov på djuret.

Grovfoder: Grovfoder är bete, hö, ensilage, helsädesensilage, grönfoder, halm, löv, bark, kvistar, betmassa och rotfrukter (inte potatis).

Hälsoplan: En plan anpassad till din besättning inriktad på strategiskt förebyggande djurhäl-soarbete inklusive smittskydd som upprättas tillsammans med en veterinär.

108 Djurhållning

Hälsoprogram: Etablerat program med systematisk uppföljning av djurhälsa, anpassat till respek-tive djurslag.

Kalvar: Nötkreatur under 6 månaders ålder.

Karantän: Avskilt stall för att hålla införda djur skilda från den befintliga besättningen på grund av smittorisken.

Karenstid: Den fastställda tiden från vilken du ska följa KRAVs regler fram till dess att pro-dukten är KRAV-certifierad. Produktionen ska vara anmäld till kontroll under hela karenstiden. Om produktionen blir underkänd börjar en ny karenstid, om inte beslutet om underkännande anger något annat. Vid läkemedelsbehandling avses tiden från sista behandlingstillfället till att produkten får säljas som KRAV-certifierad.

Karensårsodling: Odling på mark under karenstiden.

Kraftfoder: Alla foder utom grovfoder och vitamin- och mineraltillskott. Potatis räknas som kraftfoder.

Långsamväxande fjäderfäras eller linje: Tillsvidare är enligt KRAVs bedömning en långsamväxande fjäderfäras eller linje en ras där djuren växer med maximalt 50 gram per dag i genomsnitt. Jordbruks-verket kommer att besluta vad som räknas som långsamt växande raser.Vi definierar långsamväxande på detta sätt för att möjliggöra KRAV-certifierad slaktkycklingproduktion.

Omställning: Övergång från konventionell till KRAV-certifierad produktion.

SJVFS: Statens Jordbruksverks författningssamling, det vill säga de föreskrifter som Jord-bruksverket ger ut. Alla publiceras på Jordbruksverkets hemsida.

Stallperiod: Den period när djuren normalt hålls inne varje dag, med eller utan tillgång till utevistelse. Perioder när djur bara vistas inne i samband med mjölkning räknas inte till stallperioden.

Ströbädd/djupströbädd:En ströbädd gödslas ut med intervall från någon eller några veckor upp till ett år. Den hålls torr genom att nytt strömedel läggs ovanpå det gamla. Djupströbädd är

109Djurhållning

en ströbädd som gödslas ut en till ett par gånger per år.

Torrsubstans (ts): Det som är kvar när man torkat bort allt vatten i något, till exempel ett foder. Begreppet används bland annat för foder för att kunna jämföra olika produkter där vattenhalten kan variera mycket.

Utevistelseperiod: Tiden före och efter betesperioden, då mark- och väderförhållanden tillåter att djuren går ute.

Verandavistelse: Används för fjäderfä. Vistelse på hårdgjord yta med tak utanför ett isolerat stall. Den kan vara helt eller delvis inklädd med vindväv eller liknande.

Vinterlamm: Avvanda lamm som behålls för slaktuppfödning under stallperioden.

5.1 Kunskapskrav, karenstider vid omställning och parallellproduktion Det här avsnittet beskriver hur länge du ska följa KRAVs regler innan du kan börja sälja animalieprodukter som KRAV-certifierade. Detta är den så kallade karenstiden. Längden varierar beroende på djurslag och vad det handlar om för produkt. Karenstider för inköpta djur och om du går över från EU-ekologisk till KRAV-certifierad produktion framgår också.

5.1.1 God omsorg och miljö

Du ska ge djuren en så god omsorg och miljö så att varje djur kan behålla en god hälsa (EU). Djuren ska ha en värdig tillvaro. (K) Du får en större avvikelse om djurhållningen, djurens skötsel eller djurmiljön har betydande brister. Vid revision ska revisorn vid behov kunna se alla djur, alla stallar, betesmarker och andra djurmiljöer.

5.1.2 Kunskaper om djurhållning

Du ska ha nödvändiga bas- och yrkeskunskaper om djurhälsa och djurskydd (EU).

5.1.3 Anmälan och karensstart

Du ska anmäla djurhållningen till ditt certifieringsorgan innan karensperioden kan börja. Du ska också anmäla nytt djurslag och ändrad produktionsinriktning till ditt certifieringsorgan i god tid före karensstarten så att certifieringsorganet kan göra ett revisionsbesök före karensstarten när det behövs. Det är ditt certifie-ringsorgan som fastställer datumet för när karensperioden börjar.

5.1.4 Antal revisionsbesök

Djurhållning är en verksamhet med många olika moment och kritiska tidpunkter. Skillnaderna mellan stallperioden och betes- och utevistelseperioden är stora.

110 Djurhållning

Därför behövs i genomsnitt fler revisionsbesök än i annan KRAV-certifierad pro-duktion.

5.1.4.1 Antal revisionsbesök när du påbörjar certifiering och de två första åren

När du börjar en certifiering för första gången ska ditt certifieringsorgan kontrol-lera samtliga regler som gäller din produktion. (EU) För att säkerställa att reglerna uppfylls både under stallperioden och under betesperioden behövs två årliga revisionsbesök, under dina två första år som KRAV-certifierad. (K)

5.1.4.2 Antal revisionsbesök därefter

Från och med tredje året som KRAV-certifierad gör ditt certifieringsorgan minst ett årligt revisionsbesök. Dessutom gör ditt certifieringsorgan oanmälda extrare-visioner till exempel vid kritiska tidpunkter, på 30 procent av gårdarna varje år. Certifieringsorganet fördelar dessa oanmälda revisioner dels enligt en riskbedöm-ning och dels helt slumpmässigt.

5.1.5 Karenstider vid inträde i certifieringen

När du lägger om din djurhållning till KRAV-certifierad produktion ska djuren skötas enligt KRAVs regler under en karenstid innan du får sälja produkterna som KRAV-certifierade. Om du startar äggproduktion med inköpta värphöns ska de vara uppfödda enligt regel 5.3.8.Karenstiderna är:

• 12 månader för produktion av kött och hudar från nöt dock minst tre fjärdedelar av deras livstid (EU)

• 6 månader för produktion av kött och hudar från får, getter, grisar och hjortar samt för ull (EU)

• 6 månader för produktion av mjölk (EU) • 6 veckor för produktion av ägg från andra fjäderfä än värphöns (EU) • 6 veckor för produktion av ägg från värphöns, om du ställer om en ål-

dersblandad flock som finns på din gård sedan tidigare (EU)Lamm, killingar, grisar och hjortkalvar som föds under karenstiden, får du sälja som KRAV-certifierade när 6 månader gått från karensstarten. Kalvar som föds under karenstiden får du sälja som KRAV-certifierade när 12 månader gått från karensstarten. Ett ungdjur av nötkreatur som är ett år när du ansluter dig till certifieringen kan du sälja som KRAV-certifierat tidigast vid 4 års ålder eftersom det först då varit i certifiering under ¾-delar av sin livstid. Om du inte redan har växtodlingen omställd är det därför en fördel att välja 24-månaders samtidig omställning, se5.1.6. Då blir samtliga djur som påbörjat karens vid karensstarten godkända efter 24 månader oavsett ålder på djuret. (EU) Om du har köpt in konventionella avels- eller rekryteringsdjur under karensti-den ska de inköpta djuren också gå igenom en karenstid, se regel 5.1.7. Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-godkända innan karenstiden passerat. Du ska spara avräkningar eller motsvarande doku-mentation som visar hur du sålt dina produkter också under karenstiden.

111Djurhållning

5.1.6 Karenstid vid samtidig omställning av mark och djur

Karenstiden är 24 månader för mjölk, kött, ull och hudar när mark och djur samtidigt läggs om till KRAV-certifierad produktion. Du ska utfodra djuren hu-vudsakligen (till mer än 50 procent) med eget foder från den mark som ingår i omställningen. Du behöver då inte ta hänsyn till reglerna för användning av eget karensfoder av olika slag. De nötkreatur som omfattas av en samtidig omställning av mark och djur blir godkända oavsett ålder när 24 månader har gått. Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-godkända innan karenstiden passerat. Du ska spara avräkningar eller motsvarande doku-mentation som visar hur du sålt dina produkter också under karenstiden.

5.1.7 Karenstid för inköpta konventionella djur

Om du har en KRAV-certifierad djurhållning och köper in konventionella djur av samma slag för rekrytering eller avel ska de inköpta djuren också skötas enligt KRAVs regler under sin karenstid innan du får sälja produkterna från dem som KRAV-certifierade. Avkommor till dessa inköpta djur blir KRAV-certifierade direkt från födseln.Karenstiderna är:

• 12 månader för produktion av kött och hudar från nöt dock minst tre fjärdedelar av deras livstid (EU)

• 6 månader för produktion av kött och hudar från får, getter, grisar och hjortar samt för ull (EU)

• 6 månader för produktion av mjölk (EU) • 6 veckor för produktion av ägg av andra fjäderfä än värphöns (EU)

Köper du in värphöns ska de vara uppfödda enligt regel 5.3.8. (EU) Om du har djurhållning i karens och köper in konventionella djur av samma slag för rekrytering eller avel ska de också skötas enligt KRAVs regler under ovan angivna karenstid innan du får sälja produkterna från dem som KRAV-certifiera-de. Avkomma från dessa konventionella djur blir godkända när din djurhållning i karens blir godkänd. Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-godkända innan karenstiden passerat. Du ska spara avräkningar eller motsvarande doku-mentation så det framgår hur du sålt dina produkter också under karenstiden.

5.1.8 Karenstid vid övergång från EU- till KRAV-certifierad produktion

Om du byter från ekologisk produktion certifierad enligt (EG) nr 834/2007 till KRAV-certifierad produktion kan tiden som du varit certifierad enligt (EG) nr 834/2007 räknas in i karenstiden, från den dag som certifieringsorganet kan verifiera att du har följt KRAVs regler. Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-godkända innan karenstiden passerat. Du ska kunna visa genom avräkningar eller motsva-rande hur du sålt dina produkter också under karenstiden.

5.1.9 Du får inte växla mellan konventionell eller EU-ekologisk och KRAV-certifierad produktion

Du får inte tillfälligt ändra produktionen till konventionell eller EU-ekologisk. Om du ändrar till konventionell eller EU-ekologisk produktion och sedan åter vill KRAV-certifiera din produktion ska du åter uppfylla karenstiderna i regel 5.1.5.

112 Djurhållning

För äggproduktion ska du göra ett uppehåll på 12 månader innan du kan påbörja KRAV-certifierad produktion igen.

5.1.10 Parallellproduktion

Det är inte tillåtet med parallellproduktion. Parallellproduktion innebär att du har samma djurslag inom samma brukningsenhet (företag) där en del av djuren sköts enligt KRAVs regler och en del är konventionella. Parallellproduktion är inte tillåtet även om du har djuren på separata produktionsplatser som drivs av samma företag. Det finns ett undantag, nämligen forskning och utbildning. (EU) Du får ha parallellproduktion med samma djurslag på brukningsenheter där det bedrivs agronomisk forskning eller formell utbildning. Du ska då meddela ditt certifieringsorgan att du bedriver parallellproduktion. Villkoren för att du ska få bedriva parallellproduktionen är att du:

• hållerdjur,animaliskaprodukter,gödselochfoderfrånvarenavproduk-tionsplatserna åtskilda hela tiden

• meddelardittcertifieringsorganomleveransellerförsäljningavdjurelleranimaliska produkter. De vidarebefodrar ansökan till Jordbruksverket vars avgörande krävs.

• meddelardittcertifieringsorgandeexaktamängdernaavproduktersomproduceras på de olika produktionsplatserna och hur de kan skiljas åt (EU).

5.1.11 Inte samma djurslag KRAV-certifierat och EU-ekologiskt

DufårintehaEU-ekologiskdjurhållning–alltsådjurhållningsomärcertifieradenbart enligt förordning 834/2007 men inte KRAVs regler - samtidigt som du har KRAV-certifierad djurhållning av samma djurslag. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.2 Märkning och dokumentation

Det här avsnittet beskriver vilka djur du ska märka och vad du ska dokumentera om din djurhållning.

5.2.1 Krav på märkning

Du ska märka varje djur som kan märkas individuellt, enligt gällande lag. Slaktsvin och fjäderfä där du inte kan märka varje djur individuellt ska du ändå kunna särskilja om de är behandlade med läkemedel. (EU) Du ska kunna visa hur djuren märks eller särskiljs.

5.2.2 Krav på dokumentation

Detta ska du dokumentera för djurhållningen:• födda,inköpta,såldaochdödadjur,noteratillexempelistalljournal (EU) • allaskadorochsjukdomar,noteratillexempeliläkemedelsjournaleller

djurkort (EU) • allabehandlingar,ävendeduutförsjälv,meduppgiftombehandlingsre-

sultat och vilken extra karenstid du ska hålla enligt regel 5.11.7 - 5.11.9, notera till exempel i läkemedelsjournal (EU)

• kastreringochavhorning,noteratillexempeliläkemedelsjournal(EU) • närdjurgrupperellerenstakadjurhållsinneunderbetes-ellerutevistelse-

perioden, notera till exempel i stalljournal (EU)

113Djurhållning

• utevistelseperiodensbörjanochslut,noteratillexempelistalljournal (EU) • rastningavuppbundnanötkreaturundervintertid,noteratillexempeli

stalljournal (EU) • anmärkningarfrånslakt,levandebesiktning,mjölkbedömningellermot-

svarande (EU) • förebyggandebehandlingar,injektionermedselen,fodertillskottelleran-

dra preparat, notera till exempel i läkemedelsjournal. Du ska kunna visa upp produktblad för fodertillskott och andra preparat vid kontroll (EU)

• övrigtsomangesförspecifikafalliandraregler(K) • inköpavfoder,foderprodukterochfodertillskott,viaföljesedlar,fakturor

eller huvudbok- (EU) • försäljningavprodukterviaföljesedlar,fakturor,ellerhuvudbok-(EU) • byggnader,rastgårdar,betesfållorochdrivgångar,ritainpåritning/skiss• produktionavegetfoder,noterastillexempeliväxtodlingsjournal,se

regel 4.1.7 (EU)I dokumentationen ska alla djur och djurgrupper kunna identifieras. När du dokumenterar hela djurgrupper ska gruppen vara definierad med vilka individer som ingår. Dokumentationen ska vara tydlig, väl samlad och behållas på gården så att den ger information om förhållanden under en längre tidsperiod. (EU) Grunden för all dokumentation om din produktion är att djur liksom foder och andra insatsmedel ska vara spårbara. Innehållsdeklarationer ska finnas för sammansatta produkter. Då kan du visa att du enbart använt produkter som är tillåtna enligt KRAVs regler. Dokumentationen är också en hjälp för dig som producent att följa upp produktionen för att se att den följer KRAVs regler. Flera av dokumentationskraven finns redan i lagstiftning och förordningar från Jord-bruksverket.

5.3 Inköp, avel och produktion året om

Målet för KRAV-certifierad djurhållning är att den är integrerad, det vill säga att moderdjur och avkomma finns på samma brukningsenhet. Djuren ska så långt det är möjligt hållas i sin ursprungliga miljö för att undvika till exempel stress och smitta. Det är ändå möjligt för dig att köpa in djur enligt reglerna i det här avsnittet. I första hand ska alla djur du köper in vara KRAV-certifierade. Du får köpa in EU-ekologiska eller konventionella djur för avel. Det är tillåtet för att inte djura-vel eller produktion ska hämmas under utvecklingen av den KRAV-certifierade djurhållningen. (EU) Genom ett bra avelsarbete kan behovet av djurinköp för rekrytering minska. Det är viktig bland annat av djurhälsoskäl. Precis som när det gäller andra aspek-ter av djurens liv ska de få utrymme för naturliga beteenden när de parar sig och när de ska föda.

5.3.1 Inköp av KRAV-certifierade djur, djur i karens och EU-ekologiska djur för avel

Du får köpa in KRAV-certifierade djur och djur under karens. För avel och rekry-tering får du köpa EU-ekologiska djur om det inte finns KRAV-certfierade djur att få tag på. Det finns ingen begränsning i antal eller ålder vid inköp av KRAV-cer-tifierade eller EU-ekologiska djur. KRAV rekommenderar att du köper djur från

114 Djurhållning

endast en annan besättning. (K) Köper du in djur regelbundet ska de vara KRAV-certifierade och du ska ha ett samarbetsavtal med uppfödaren. (EU)

5.3.2 Inköp av KRAV-certifierade djur för uppfödning till slakt

Om du ska köpa in djur för att föda upp dem till slakt ska djuren vara KRAV-cer-tifierade eller under karens. Du ska kunna visa att samarbetsformerna mellan dig som köpare och uppfödaren är sådana att djuren kan behålla en god hälsa och att djuren levereras direkt mellan gårdarna. I bedömningen av om regeln uppfylls tar ditt certifieringsorgan hänsyn till hur många besättningar som du samarbetar med, djurens ålder vid inköp, om det finns karantänsstall eller mottagningsstall, hur stallsystemen ser ut och om uppfödaren och du som är köpare är ansluten till något hälsoprogram. Du får köpa in kalvar, lamm eller smågrisar från maximalt 3 besättningar inom en tolvmånadersperiod. Köper du in kalvar som är äldre än 5 månader eller ungdjur kan du göra det från fler besättningar under förutsättning att din produk-tion är ansluten till ett hälsoprogram. (K) Om köparen har amkor, eller tillgång till KRAV-godkänd mjölk för utfodring på annat sätt, får kalvar flyttas tidigast från fyra veckors ålder då kalvens eget immunförsvar är tillräckligt starkt. Du ska hålla smågrisar som är inköpta från olika besättningar liksom inköpta grisar av olika åldrar inom sina grupper och separerade från andra grupper. (K) Du får inte köpa in hjortkalvar för att föda upp dem till slakt. (K) Du får en större avvikelse om du köpt konventionella eller EU-ekologiska djur för att föda upp dem till slakt. Du ska ha dokumentation på att du köpt in djur enligt regeln.

5.3.3 Karantän för inköpta djur

Inköpta grisar för rekrytering ska du hålla i karantän i minst tre veckor för att säkerställa besättningens smittskydd. Övriga inköpta djur, till exempel enstaka individer av flockdjur, kan vara svårare att hålla separerade från resten av besätt-ningen. Om det är möjligt ska du under en tid hålla de inköpta djuren separerade från gårdens övriga djur. (K)

5.3.4 Inköp av enstaka konventionella djur tillåts bara för avel

Om det inte finns KRAV-certifierade eller EU-ekologiska djur av den ras eller med de egenskaper som är lämplig(a) i din produktion får du köpa in enstaka konven-tionella rekryterings- och avelsdjur. Djuren som du köper in får inte ha fött ungar, men de får vara betäckta. Karenstiden för de konventionella djuren framgår i regel 5.1.7. (EU) Du får årligen köpa in maximalt 10 procent av det antal kor och kvigor som du kommer att ha efter inköpen. Finns det färre än 10 moderdjur i besättningen får du köpa in högst ett konventionellt djur per år. (EU) För får, getter och grisar får du köpa in maximalt 20 procent ungtackor/-getter som inte lammat/killat respektive gyltor räknat på det antal moderdjur du har efter rekryteringen. Finns det färre än 5 moderdjur i besättningen får du köpa in högst ett konventionellt djur per år. (EU) Du ska kunna visa att du försökt få tag på KRAV-certifierade djur och du ska ha dokumentation på att du köpt in djur enligt regeln.

115Djurhållning

5.3.5 Inköp av fler konventionella djur vid ändringar i produktionen

Du får köpa in fler konventionella djur, än vad som anges i regel 5.3.4, när det inte finns KRAV-certifierade djur, eller EU-ekologiska djur, i tre specifika situationer:

• Duskabytadjurrassomendelienlångsiktigplan.Denrasdubytertillska vara den huvudsakliga produktionsrasen inom djurslaget. (EU)

• Duskaändrainriktningpådjurhållningenmenfortsättamedsammadjurslag. Den nya inriktningen måste då skilja sig väsentligt från den befintliga djurhållningen (till exempel byte från mjölkkor till dikor). (EU)

• Dubehöverrekryteradjuravhotadedjurraser. (EU)Djuren ska vara för avel eller rekrytering. Moderdjur får inte ha fött ungar. Du får som mest köpa in 40 procent nya djur räknat på det antal moderdjur som du får efter inköpet. Du ska dokumentera att det inte funnits KRAV-certifierade eller EU-ekologiska djur att köpa. Karenstiden för de konventionella djuren framgår i regel 5.1.7. Du ska kunna visa dokumentation på att du köpt in djur enligt regeln.

5.3.6 Inköp av större andel konventionella djur efter godkännande av Jordbruks-verket

När du ska utöka din besättning och det inte finns KRAV-certifierade eller EU-ekologiska djur behöver du ett godkännande från Jordbruksverket för att få köpa in ett större antal konventionella moderdjur. Du behöver också ansöka om god-kännande om du behöver köpa in nya djur på grund av någon form av katastrof-situation med hög dödlighet bland dina djur. (EU) Du kan som mest få tillstånd att köpa in 40 procent nya djur beräknat på det antal moderdjur du kommer att ha efter inköpet. Djuren som du ska köpa får inte ha fött ungar. (EU) Karenstiden för de konventionella djuren framgår i regel 5.1.7. Du får en större avvikelse om du köpt in fler konventionella djur än vad regeln tillåter, eller om du köpt in djur i den omfattning som denna regel reglerar fast du inte sökt eller inte fått din ansökan beviljad från Jordbruksverket. Du ska ha dokumentation på att du köpt in djur enligt regeln.

5.3.7 Inköp av andra fjäderfän än värphöns

För andra fjäderfän än värphöns får du tillsvidare köpa in dagsgamla djur om du inte har möjlighet att föda upp dem själv. Du ska i första hand välja KRAV-certifierade djur. (EU)

5.3.8 Inköp av rekryteringsdjur till värphönsbesättning

KRAV avvaktar EU:s beslut om detaljregler för ekologisk uppfödning av värp-höns. Dessa EU-regler ska också gälla för uppfödning av KRAV-certifierade värp-höns. Du ska köpa värphöns från KRAV-certifierad uppfödning senast från 1 januari 2015. (EU) Fram till dess får du köpa in värphöns som från tre dagars ålder, frånsett reg-lerna för bete, uppfyller KRAVs regler för foder, samt hälso- och sjukvård. Du får inte köpa in värphöns som är äldre än 18 veckor. (EU) Du som bedriver unghönsuppfödning ska anmäla den till ett certifieringsorgan innan du startar uppfödningen (EU). Du får en större avvikelse om du köpt in konventionella unghöns. Du ska ha dokumentation på dina inköp.

116 Djurhållning

5.3.9 Djur ska kunna para sig och föda naturligt

Djur som ska KRAV-certifieras ska vara av raser som kan para sig och föda na-turligt. Du får en större avvikelse om du köpt in eller håller djur av en otillåten ras. Du ska ha dokumentation på vilka raser dina djur tillhör.

5.3.10 Avelsmaterial för att främja ekologisk produktion

För att uppnå önskade avelsframsteg får du använda semin och genomisk selek-tion. Du får också använda könssorterad sperma bland annat för att minska behovet av djurinköp. Användning av könssorterad sperma tillåts under förutsätt-ning att EU-förordning 834/2007 inte utgör ett hinder.

5.3.11 Användning av embryoöverföring

Överföring av embryon är inte tillåten (EU). Du får inte heller köpa djur som tagits fram med embryoöverföring (ET). (K) Du får använda sperma från embryotransferdjur till inseminering och du får köpa djur med ET i härstamningen. Det är tillåtet för att inte begränsa avelsmate-rialet (EU).

5.3.12 Inga preparat är tillåtna för att kontrollera fortplantning

Det är inte tillåtet att synkronisera brunst eller att rutinmässigt framkalla förloss-ning med hjälp av artificiella medel, hormonpreparat eller liknande. (EU) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska kunna visa doku-mentation på all användning av olika preparat.

5.3.13 Inga genmodifierade djur

Genmodifierade djur är inte tillåtna i KRAV-certifierad produktion. (EU) Du får en större avvikelse om du håller genmodifierade djur i din KRAV-certi-fierade produktion.

5.3.14 Sköt alla djur enligt KRAVs regler

Du ska sköta alla djur inom samma djurslag enligt KRAVs regler. Även djur som inte kommer att KRAV-certifieras ska du sköta enligt KRAVs regler om de är av samma djurslag som det redan certifierade djurslaget. Det gäller till exempel in-köpta, inhyrda eller medicinerade djur. (EU)

5.3.15 Produktion året om

Produktionen ska ske kontinuerligt och under hela året. Utevistelse och bete ska ingå för djurslaget men inte alltid för varje individ. Läs mer om det i avsnitt 5.4 Utevistelse och bete. Om du samverkar med en annan KRAV-certifierad gård för till exempel uppfödning av lamm och kalvar kan en av gårdarna föda upp djur endast under stallperioden och den andra under utevistelse- och betesperioden. (EU) Har du äggproduktion ska du planera så att varje omgång värphöns får del av minst en säsong med utevistelse. Du får inte förkorta utevistelsen genom att slakta djuren för tidigt, om det inte är av hälsoskäl. (K) Du får en större avvikelse om du bara håller djur en del av året utan att en betesperiod ingår om inte skälet är att samverka med någon annan. Du ska kunna visa att din djurhållning bedrivs året runt.

117Djurhållning

5.4 Utevistelse och bete

Att djuren får vistas ute är en av grundförutsättningarna i KRAV-certifierad djur-hållning. Du ska hålla djuren utomhus så mycket som möjligt utan att djuren eller marken tar skada. Du ska se till att alla djurslag kan beta under lämplig del av året. Betet ska ge djuren både foder och sysselsättning. Om du har hjortar ska de ha tillgång till en naturlig miljö. Gäss och ankor ska ha tillgång till en vattensam-ling. Du ska se till att ytorna som djuren vistas på när de är ute inte läcker näring. Du kan till exempel behöva hårdgöra ytor vid foderplatser och drivgångar. Under vissa omständigheter får du tillfälligt hålla vissa djur inne även under betesperioden. Det kan gälla djur som blivit sjuka eller till exempel vid otjänligt väder. Du ska sköta dina stängsel så att varken produktionsdjuren eller vilt kan skada sig på dem.

Tänk särskilt på

• Planeradjurensutevistelseochbetesgångsåattdetfungerarävenomdetär ovanligt torrt eller regnigt.

• Dokumenteraalltidomenskildadjurellerendjurgruppinteharmöjlig-het att vistas ute.

• Tänkpåattnöt,fårochgetterskafåtillräckligtmedfoderviabetetunder betesperioden.

5.4.1 Utevistelse och bete för nötkreatur under betesperioden

Du ska ordna så att alla nötkreatur över 6 månaders ålder kan vara ute på be-tesmark större delen av dygnet alltså minst 12,5 timmar per dygn under betespe-rioden. Alla nöt över 6 månaders ålder utom mjölkkor och ungtjurar ska under betesperioden ha ett bete som ger dem minst 50 procent av det dagliga intaget av foder räknat som torrsubstans (ts). Om det blir torka och djuren får brist på bete, ska du dokumentera det. Du får en större avvikelse om dina nötkreatur inte får tillräckligt med utevis-telse eller bete. Du ska kunna visa dina rutiner för utevistelse under olika delar av året och dokumentera när på säsongen och hur djurens utevistelsetid ändras. Du ska visa hur du planerat för tillräckligt bete under hela betessäsongen, till exempel genom en skriftlig betesplan.

5.4.1.1 Lägre andel bete för mjölkkor och ungtjurar

Ungtjurar kan få en lägre andel bete som då ska vara minst 50 procent av den del av foderintaget som utgörs av grovfoder. (K). För mjölkkor ska det dagliga betes-intaget vara minst 6 kg ts (K). Du får en större avvikelse om du inte uppfyller regeln. För mjölkkor ska du kunna visa hur de dagliga rutinerna är för djuren; tider på bete, ättider inne, byte av fållor, tillgång till vatten, drivning eller fritt val mellan bete och stall.

5.4.1.2 Utevistelse för kalvar

Kalvar från mjölkkor ska vid utevistelsen ha tillgång till hydda eller annat skydd, till exempel träd. Under betesperioden ska du ordna utevistelse för kalvarna se-nast från 4 månaders ålder. (K)

118 Djurhållning

Kalvar som är 4 månader gamla i augusti får hållas inne resten av betes- och utevistelseperioden

5.4.1.3 Utevistelse för avelstjurar Tjurar för avel får du hålla i obevuxna rastgårdar under både betesperioden och utevistelseperioden. (EU) Du bör ge färskt grovfoder till djuren under betesperio-den. (K) (IBS)

5.4.2 Utevistelse för nötkreatur övrig tid

Under perioden före och efter betesperioden, den så kallade utevistelseperioden, ska du ordna så att djuren är ute minst en del av dagen. Utevistelseperioden ska sammantaget vara minst 2 månader men om möjligt längre. Resten av året, under stallperioden, får nötkreatur hållas inomhus i lösdrift och i vissa fall uppbundna se reglerna 5.6.9 och 5.6.10. (K) Du får en större avvikelse om du inte uppfyller regeln.

5.4.2.1 Förlängd utevistelse för bundna nötkreatur

Om du har beviljats dispens av Jordbruksverket för att ha vuxna nötkreatur upp-bundna, ska du ordna maximalt förlängd utevistelseperiod för dina nötkreatur. Om du inte har dispens enligt ovan och har bundna nötkreatur i en mindre besättning ska du ordna rastning utomhus minst 2 gånger per vecka under stall-perioden. (EU)

5.4.3 Tillfällig innevistelse för nötkreatur

I vissa fall kan du hålla djur inne som annars skulle vara ute varje dag. Djur får under betesperioden och övrig tid de ska ha daglig utevistelse tillfälligt hållas inne högst 2 veckor vid betäckning, inseminering, sinläggning, för att föda eller före slakt. Du får också tillfälligt hålla djuren inne vid sjukdom, knottangrepp eller otjänligt väder. Under karenstiden efter läkemedelsbehandling ska du ge djuren utevistelse. Du ska dokumentera all tillfällig innevistelse.

5.4.3.1 Ungtjurar anmälda till slakt

Ungtjurar som är anmälda till slakt får hållas inne till 15 juni i Götaland och till 1 juli i Svealand och Norrland. Du ska dokumentera all tillfällig innevistelse.

5.4.4 Djur i fäboddrift ska kunna KRAV-certifieras

Om du har djur i fäboddrift som är registrerad av länsstyrelsen får du hålla dem inne under natten också under betesperioden om det behövs på grund av riklig förekomst av knott och mygg under en längre tid. Det innebär att du inte behöver uppfylla regeln om att djuren ska vara ute under större delen av dygnet. Du får också ha djuren inne under natten om det finns stor risk för rovdjursangrepp.

5.4.5 Utevistelse och bete för får och getter

Du ska ordna så att får och getter kan vara ute på betesmark dygnet runt under betesperioden. De ska då ha ett bete som ger dem minst 50 procent av det dagliga intaget av foder räknat som torrsubstans (ts). (K)

119Djurhållning

Övrig tid ska får och getter kunna vara ute minst en del av dagen, såvida du inte uppfyller de extrakrav som finns i regel 5.4.7 vilket gör att du får hålla dem inne under vintern (K). För baggar och bockar för avel gäller regel 5.4.5.1 Du får en större avvikelse om dina får eller getter inte får tillräckligt med utevistelse. Du ska kunna beskriva dina rutiner för utevistelse under olika delar av året och dokumentera när på säsongen djuren släpps ut dygnet runt och slutar vara ute dygnet runt.

5.4.5.1 Utevistelse för baggar och bockar

Baggar och bockar för avel får du undantagsvis hålla i obevuxna rastgårdar under betesperioden (SL). På vintern får de hållas inne (EU). Du bör ge färskt grovfoder till djuren under betesperioden (K) (IBS).

5.4.6 Tillfällig innevistelse för får och getter

I vissa fall kan du hålla djur inne som annars skulle vara ute varje dag. Du får till-fälligt under betesperioden och övrig tid djuren ska ha daglig utevistelse tillfälligt hålla dem inne vid betäckning, inseminering, sinläggning, sjukdom, knottangrepp, otjänligt väder, stor risk för rovdjursangrepp eller efter klippning eller högst 2 veckor före slakt. Också under perioden med lamning och killning får du hålla gruppen eller grupper av besättningen inne. Under karenstiden efter läkemedels-behandling ska du ge djuren utevistelse.(EU) Du ska dokumentera all tillfällig innevistelse.

5.4.7 Får och getter får hållas inne vintertid om stallet är lämpligt och om de får utevistelse dygnet runt under längre tid än under betesperioden

Du får hålla får och getter inne under vintern utan tillgång till rastgård, om stallet erbjuder:

• 1,5 gånger större yta än minimiytan inomhus enligt regel 5.6.12 för vuxna djur (K)

• 2 gånger minimiytan inomhus enligt regel 5.6.12 för lamm och killingar (K)• ljusinsläppistalletmotsvarandeminst10 procent av golvytan (K)• insläppavfriskluftsåattstallmiljönblirutomhusliknande,mentorroch

vindskyddad (K).Dessutom ska dina får och getter, så länge vädret gör det möjligt, vara ute dygnet runt under längre tid än enbart betesperioden. (K) Regeln införs om den är förenlig med EU-förordningen för ekologisk produk-tion. Om så inte är fallet gäller att lamm som slaktas innan betesperioden ska ha haft tillgång till utevistelse efter lamningsperioden för att kunna KRAV-godkännas. Du får en större avvikelse om dina får eller getter inte har tillgång till utevis-telse under vintern utan att stallet uppfyller villkoren ovan.

5.4.8 Mark för bete och utevistelse till idisslare

Du ska ordna så att rastgård eller mark där djuren vistas erbjuder fast och torrt underlag. Du ska kunna visa en strategi för att minimera infektioner med inälvsparasiter och begränsa uppförökning av smitta på markerna. Du ska särskilt kunna visa hur du tar hänsyn till lamm och kalvar. Du får en större avvikelse om du inte har en strategi för detta.

120 Djurhållning

5.4.9 Utevistelse och bete för grisar

Du ska ordna så att grisar kan vara ute på betesmark större delen av dygnet un-der minst en sammanhängande period om 4 månader under sommarhalvåret. De ska då ha tillgång till beväxt mark som ger dem både foder och rikliga tillfällen till sysselsättning. Grisarna ska vid stripbetning och andra betessystem alltid ha tillgång till foder och sysselsättning. Du ska flytta dem till nya beten så snart allt är uppbökat på den aktuella arealen. (K) Under resten av året ska grisar ha tillgång till rastgård. (EU) Du får en större avvikelse om dina grisar inte får tillräckligt med utevistelse eller bete. Du ska kunna visa dina rutiner för utevistelse under olika delar av året och dokumentera när på säsongen djuren är på bete. Du ska också kunna visa hur du planerat för tillräckligt bete under minst de fyra månader grisarna ska ha tillgång till bete.

5.4.9.1 Grisar som ska slaktas under sommarhalvåret

Växande grisar som ska slaktas i juli eller senare under betesperioden ska gå på betesmark senast 1 juni (K).

5.4.9.2 Utevistelse för avelsgaltar

Galtar för avel får du hålla i obevuxna rastgårdar under utevistelsen. (EU) Du bör ge färskt grovfoder till djuren under betesperioden. (K) (IBS)

5.4.10 Tillfällig innevistelse för grisar

Du får i vissa fall hålla grisar inne som annars skulle ha varit ute. Det gäller högst 2 veckor före slakt. Du får också tillfälligt hålla djuren inne vid sjukdom, knott-angrepp eller otjänligt väder. Under karenstiden efter läkemedelsbehandling ska du ge djuren utevistelse.Suggor och gyltor som tas in för betäckning eller inseminering får du hålla utan bete upp till 4 veckor efter en betäckning eller inseminering som leder till dräktig-het. De ska få tillgång till en rastgård om de måste vara inne mer än 1 vecka. (K) Hur länge du får hålla suggor och gyltor inne för att föda framgår av regel 5.5.4. Du ska dokumentera all tillfällig innevistelse.

5.4.11 Betesmark för grisar

Grisar ska ha tillgång till naturlig sysselsättning såsom att böka och ha ett aktivt födosöksbeteende genom till exempel vallbrott, skogsmarksberedning eller trädes-bearbetning. Under den varma årstiden ska grisar ha tillgång till gyttjebad eller annan vattensvalka. Du bör inte låta grisarna återkomma till samma betesmark oftare än vart fjärde år. (K) Du får en större avvikelse om du inte håller dina grisar så att ”ska-kraven” uppfylls. Du ska kunna visa med vilket intervall djuren återkommer till samma betesmark, t ex i växtodlingsplan.

5.4.12 Utevistelse och bete för fjäderfä

Alla fjäderfän ska kunna vistas ute i en bevuxen rastfålla eller på bevuxen betes-mark förutom under vintern då de får hållas inne. Fjäderfän ska ha ett bete eller en rastgård som ger dem både foder och rikliga tillfällen till sysselsättning. Betet eller rastgården ska vara beväxt under hela användningstiden (K). Under minst

121Djurhållning

fyra månader sammanhängande från maj till september ska stallet vara öppet större delen av dygnet, alltså minst 12,5 timmar varje dag. Djuren får vara inne under natten. Slaktkyckling får hållas utan rastgård upp till en månads ålder. Du ska ge fjäderfäna grovfoder inne året om, även om djuren har tillgång till gräs ute. (EU) Varje fjäderfä ska kunna vara ute under minst en tredjedel av sitt liv. Du kan inte ersätta utevistelsen med att djuren har tillgång till verandavistelse. (EU) Du får en större avvikelse om dina fjäderfän inte får tillräckligt med utevis-telse. Du ska kunna beskriva dina rutiner för utevistelse under olika delar av året och dokumentera när på säsongen djurens tillgång till utevistelse ändras.

5.4.13 Rastgård för fjäderfä

Rastgårdar och beten för fjäderfän ska innehålla träd, buskar eller andra anord-ningar där djuren kan söka skydd och få trygghet. Du ska placera växter eller andra skydd så att det hjälper djuren att vilja gå i väg från stallbyggnaden och utnyttja hela rastgården. (EU) Du ska gränsa av rastgården för värphöns mellan de olika flockarna så grupperna inte blandas. Om du har problem med rovdjursan-grepp och därför sambetar rastgårdarna med fjäderfän och minst ett annat djur-slag behöver du inte avgränsa rastgården mellan flockarna. (K) Utomhus får du inte utfodra fjäderfä med annat än naturlig växtlighet och vatten. Det minskar risken för att vilda fåglar lockas till platsen. Du ska lämna din rastgård tom minst 2 månader mellan varje omgång fjäderfä. För värphöns ska rastgården vara minst 4 m2 per djur. Hela rastgårdsytan behöver inte vara tillgänglig hela tiden. Du får dela av rastgårdsytan i olika fållor (i så kallad rota-tion) för att till exempel kunna så in ny växtlighet eller minska parasittrycket. För övriga fjäderfän se tabell 4b. Du får en större avvikelse om din rastgård inte är rätt utformad.

5.4.14 Tillfällig innevistelse för fjäderfä

Du får i vissa fall tillfälligt hålla fjäderfä inne under den tid de ska ha tillgång till utevistelse.Detgällernärmyndighetbegärdettillexempelpågrundavepizooto-logiska sjukdomsutbrott, och i samband med insättningen av en ny grupp.

5.4.15 Gäss och ankor ska ha tillgång till vattensamlingar

Gäss och ankor ska under perioden maj-augusti ha tillgång till vattensamlingar i sådan utsträckning att alla djur fritt och efter behov kan utnyttja dem för bad (EU). Du får en större avvikelse om din rastgård inte är rätt utformad.

5.4.16 Utevistelse och bete för hjortar

Du ska hålla hjortar utomhus, i en för arten naturlig miljö som innehåller de växter och födoämnen de föredrar. Hjortarna ska ha tillgång till skydd i form av skog eller vindskydd i hägnet (K). Hjortar ska under vegetationsperioden få det dagliga foderintaget från bete eller annan växtlighet i hägnet. Antalet hjortar ska du anpassa till arealen så att de kan växa i normal takt, utan tillskott av foder. (K)Kronhjortar ska ha tillgång till sölgrop under vegetationsperioden. (K) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska kunna visa hur du planerat för tillräckligt med bete under vegetationsperioden.

122 Djurhållning

5.4.17 Stängsel ska vara välskötta

Alla stängsel ska vara välskötta. Hängande och nedfallna stängsel är en skaderisk för såväl produktionsdjuren som vilt. Du ska undvika att använda stängsel med taggtråd, men om du använder det får den inte vara strömförande. (K /SL) Kombinerar du taggtråd med elektrifierad slät elstängseltråd ska stängslet följa Jordbruksverkets föreskrifter. Det innebär till exempel att du ska montera eltråden på en distanshållare minst 150 mm horisontellt från taggtråden. Taggtråden ska jordas och elstängseltråden ska vara monterad på djurens sida av stängslet. (SL)

5.4.18 Utevistelseytan får inte läcka växtnäring Du ska ordna så att djurens utevistelseyta inte läcker växtnäring under hösten, vintern och våren. Markytor som är högt belastade av djuren ska vara hårdgjor-da, dränerade eller naturligt ha motsvarande funktion. (SL) Rastgårdens yta får vara täckt med tak upp till 75 procent (EU). Framsidan och gavlarna ska vara öppna. Taket ska vara tillräckligt högt för att det ska vara möjligt att skrapa ytan med maskin. (K)

5.5 Ge djuren möjlighet att bete sig naturligt

En av de grundläggande förutsättningarna i KRAV-certifierad produktion är att djuren så långt som möjligt ska kunna bete sig naturligt. Reglerna för det beskrivs närmare i det här avsnittet.

5.5.1 Djuren ska kunna få utlopp för sina behov och beteendemönster

Alla djurslag ska kunna få utlopp för sina specifika behov och beteendemönster. Djuren ska kunna få utlopp för ett normalt socialt beteende och ett för arten nor-malt flockliv, revirbeteende, rörelse-, sprätt- eller bökbehov. Därför ska du ge dem tillräckligt med utrymme och lämpligt underlag såväl ute som inne. (EU) Moderdjur ska få möjlighet till avskildhet vid förlossning eller värpning. Ungar och moderdjur ska kunna ha en nära kontakt under ungarnas första lev-nadstid. (K) Du ska kunna beskriva rutiner för hur du säkerställer att regeln uppfylls och kunna visa stallar, kalvningsboxar eller motsvarande, samt rastgårdar och betes-hagar.

5.5.2 Djur ska hållas rena

Du ska hålla djuren rena. Djur som är kraftigt förorenade av gödsel eller får an-dra anmärkningar som visar på bristande djuromsorg får inte KRAV-märkas. Ett slakteri som har anmärkningar på att djur från en KRAV-ansluten gård är kraftigt förorenade, kod 96 och 97 ska meddela detta till certifieringsorganet som certi-fierar den djurhållare som lämnat djuren. Slakteriet ska på samma sätt meddela anmärkningar om avmagrade djur (kod 47 och 48), eller förväxta klövar. (K) Du får en större avvikelse om dina djur inte är rena. Förutom att kunna visa upp djuren ska du kunna visa slaktavräkningar med noteringar om eventuella anmärkningar.

5.5.3 Kor ska kunna kalva avskilt

Kor ska kunna kalva avskilt från andra kor. Utomhus finns gott om plats och

123Djurhållning

korna kan själva söka sig undan flocken. Kalvning inomhus ska ske i en kalv-ningsbox, som kan vara permanent eller tillfällig. Du ska planera så att du har tillgång till tillräckligt många kalvningsboxar i förhållande till hur kalvningarna fördelar sig över året. Gruppkalvningsboxar får inte användas till flera kor samti-digt, vid kalvning. Om dina kor går på djupströbädd inomhus kan kalvning ske i flocken endast om du bevakar djuren för att vid behov kunna avskilja ko och kalv från övriga flocken senast direkt i samband med födseln. Detta är viktigt för att kalven ska få råmjölk från sin mor. Bara i undantagsfall får du binda upp kon när hon ska kalva. Platsbrist är inte skäl nog för att kon ska bindas upp vid kalvning. (K) Du får en större avvikelse om du inte ordnar så att dina kor och kvigor kan kalva avskilt.

5.5.4 Suggor ska grisa avskilt

Suggor ska grisa avskilt i skydd, till exempel i grisningshydda. Suggan får grisa inomhus om hon får tillräcklig frihet, yta för att bygga bo och riklig tillgång på material för att bygga bo. Tidigast en vecka före beräknad grisning får du flytta suggan till en grisningsbox. Dina rutiner för skötseln av djuren och andra förut-sättningar i samband med grisning ska göra det möjligt för suggorna att vistas i flock fram till dagarna innan grisning. Senast två veckor efter grisning ska suggan och smågrisarna kunna vistas ute. Vid grupphållning räknas 2 veckor för den senast födda kullen, vilket innebär att de äldsta smågrisarna i suggruppen får bli drygt 3 veckor innan de får utevistelse. (K) Du får en större avvikelse om du inte ordnar så att dina suggor och gyltor kan grisa avskilt.

5.5.5 Grisar ska hållas i grupp

Växande grisar och suggor utan smågrisar ska du hålla i grupp både inne och ute. (EU) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.5.6 Grisar ska kunna böka

Du ska ge grisar tillgång till naturlig sysselsättning så som att böka och ha ett ak-tivt födosöksbeteende genom att ge dem möjlighet att böka i till exempel vallbrott eller djup ströbädd. (K) Grisar som får fri tillgång till kraftfoder ska ha minst en ätplats per tre grisar. (K) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.5.7 Hjortarnas foderplats

Du ska utforma foderplatsen för hjortarna så att alla djur kan äta samtidigt. Det minskar risken för stress och stångskador och gör det möjligt för djur med låg rang att få tillräckligt med foder. (K) (IBS) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.6 Stallförhållanden

Dina djur ska ha tillgång till lämpliga stallar, under vintern, utevistelseperioden

124 Djurhållning

och vid behov för tillfällig innevistelse under övrig tid på året. Dessa regler talar om hur dina stallar ska se ut, både när det gäller mått och utformning. Enda undantaget från kravet att ha ett ändamålsenligt stall gäller om du har en utegångsbesättning av nötkreatur och du fått Jordbruksverkets tillstånd att hålla dina djur utan ligghall. Då kan din produktion KRAV-certifieras om du uppfyller KRAVs regler i övrigt.

5.6.1 Alla djur ska kunna röra sig fritt

Alla djur ska kunna röra sig fritt. Djuren får inte vara uppbundna eller hållas i någon form av bur. (EU) Du får tillfälligt binda upp djur under förutsättning att du håller dem under uppsikt. Tillfällena kan vara att du ska behandla, utfodra eller på annat sätt han-tera djuren. (SL) Du ska dokumentera vilka djur du bundit upp, varför och under vilken tid du gjort det.

5.6.2 Minst halva golvytan ska vara hel

Minst hälften av djurens tillgängliga golvyta ska vara hel. Resten får vara spalt-golv. Resningsutrymmet framför ett eventuellt liggbås kan räknas som tillgänglig golvyta. (EU) I tabellerna nedan finns de minimiytor som krävs för respektive djurslag. (EU/SL) Du ska kunna visa en aktuell ritning eller skiss för ditt certifieringsorgan.

5.6.3 Djurens liggplats

Djurens liggplats ska hållas torr, ren, dragfri och vid behov varm. (SL) Du ska använda strö i riklig mängd (K). Liggplatsen ska ge djuren en god komfort och du ska sköta platserna så att hygienen är god och flugbekämpningen fungerar. Halm att strö med får vara konventionellt odlad. (K) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.6.4 Djuren ska ha tillgång till dagsljus

Djuren ska ha tillräcklig tillgång till dagsljus (EU). Ljusinsläppen ska ge dagsljus i hela stallet. Dagsljuset bör släppas in genom en yta motsvarande minst 5 procent av golvytan. Vid ny- och ombyggnad ska dagsljuset släppas in genom en yta mot-svarande minst 3 procent av golvytan. (K) I fjäderfästall bör du vid behov kunna reglera dagsljusinsläppet. Fönster får bara tillfälligt täckas med material som inte släpper igenom ljus. Om du måste ska du begränsa den direkta solinstrålningen på något annat sätt till exempel genom att ändra fönstrens placering, använda markiser eller film som släpper igenom ljus. (K) Om du tillfälligt täcker dagsljusinsläppen ska du dokumentera det.

5.6.5 Eltråd får inte finnas i stallet

Du får inte montera eltråd i stallet. Inomhus finns det risk att djur blir trängda mot eltråden eftersom rörelseytan här är begränsad jämfört med elstängsel utomhus. (SL) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

125Djurhållning

5.6.6 Mått i djurstallar

Det utrymme inomhus som alltid ska vara tillgängligt för djuren finns specifice-rade i tabellerna 1a - 4c nedan. Tänk på att utrymmeskraven är miniminivåer. Funktionskraven kan göra att större ytor behövs i ditt stall. (K) Du ska beräkna utrymmet i boxar för flera djur utifrån de största individerna i grupperna. Exempel: Om du håller en grupp med två kalvar på 120 kg och två på 230 kg i samma box, ska den vara minst 4 x 2,9 m2, alltså 11,6 m2 (ytmåtten finns i tabell 1a) För moderdjur med avkomma är behovet av utrymme summan av de minsta ytorna per kategori av djur. Exempel: Om du har 1 amko som går i en box med 3 kalvar på 200 kg ska de ha ett utrymme på 6,0 + 3x2,9 m2 alltså 14,7 m2. (Ytmåt-ten finns i tabell 1a).För liggbås och andra detaljer som inte anges i KRAVs regler gäller minimimått enligt de svenska djurskyddsbestämmelserna. Det ska finnas ett liggbås per djur. Alla djur i en grupp ska kunna äta utan konkurrens, vilket i de flesta fall innebär att det krävs fler ätplatser än det minimiantal som djurskyddslagen anger. Du ska ha aktuella skalenliga ritningar eller skisser som visar på samtliga tillgängliga utrymmen.

5.6.7 Nybygge till nötkreatur ska vara lösdrift

När du bygger nytt, eller gör en omfattande om- eller tillbyggnad av stallar till nötkreatur, ska du bygga för lösdrift. (SL) Din produktion kan inte KRAV-certifieras om du inte följer regeln. 5.6.8 Kalvar ska hållas i grupp

Håll kalvarna i grupp. Du får hålla en kalv i ensambox i maximalt en vecka (EU). Om du, i undantagsfall, måste hålla kalven ensam i en box en längre tid ska box-en vara minst lika stor som två ensamboxar (K). Det är viktigare att kalvarna i en grupp är i ungefär samma ålder, så utfodringen fungerar väl, än att de är många i en grupp. Därför räcker det med två kalvar i en grupp om du då får bättre ålders-fördelning. Du ska dokumentera när du hållit kalvar i ensambox längre än en vecka.

5.6.9 Nötkreatur i större besättningar kan få hållas bundna, undantag till 2013

Till och med 31 december 2013 får du ha nötkreatur som är över 20 månader uppbundna under stallperioden, i byggnader som fanns den 24 augusti 2000, om du har beviljats dispens hos Jordbruksverket. Villkoret för detta är att certifie-ringsorganet gör två revisionsbesök per år på gården. Från 1 januari 2014 gäller förbud mot att hålla fler än 45 djur bundna. (EU) Regelbunden motion under hela stallperioden är att föredra. (K) Vid åldern 9-20 månader får nötkreatur vara uppbundna under sammanlagt 1 månad för att vänjas vid att vara uppbundna. (K) Din produktion kan inte KRAV-certifieras om du inte följer regeln.

5.6.10 Nötkreatur i små besättningar får hållas bundna, undantag tills vidare

Nötkreatur som är över 20 månader och hålls i små besättningar får vara upp-bundna under stallperioden, förutsatt att de rastas utomhus minst 2 gånger per vecka. Besättningar som har 45 uppbundna djur eller färre räknas som små.

126 Djurhållning

Undantaget gäller tillsvidare.(EU) Vid rastning av kor kan rastgårdsytan användas i omgångar. Rekommenda-tionen är att ytan är så stor att de djur som är ute samtidigt har utrymme enligt tabell 1a nedan. (EU) Vid åldern 9-20 månader får nötkreatur i små besättningar vara uppbundna under sammanlagt 1 månad för att vänjas vid att vara uppbundna. (K) I små besättningar får du hålla nötkreatur som är äldre än 20 månader utan rastning till och med 31 december 2013 om byggnaden fanns före 24 augusti 2000 och du har beviljats dispens hos Jordbruksverket. Villkoret för detta är att ditt certifieringsorgan gör två revisionsbesök per år på gården. (EU) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska kunna visa ruti-nerna för rastningen.

5.6.11 Mått i stallar och rastgård för nötkreatur

Tabell 1a Utrymme i stall för nötkreatur som inte har ständig tillgång till rastgård

Kategori av djur Minsta utrymme inomhus (m2 per djur)

Minsta yta för rastgård * (m2 per djur)

Kalv, ungdjur och diko:

Levande vikt (kg); < 60 1,5 (SL) 1,1 (EU)

< 90 1,7 (SL) 1,1 (EU)

< 150 2,2 (SL) 1,9 (EU)

< 250 2,9 (SL) 2,2 (EU)

≤ 350 4,0 (EU) 3,0 (EU)

> 350 1 m2/100 kg (dock minst 5,0) (EU)

0,75 m2/100 kg (dock minst 3,7) (EU)

Mjölk-/amko på ströbädd 8,5 (SL) 4,5 (EU)

Mjölk-/amko, övrig lösdrift 6,0 (EU) 4,5 (EU)

Sinko 6,0 (EU) 4,5 (EU)

Avelstjur 10,0 30,0 (EU)

Uppbundna vuxna nöt Djurskyddsbestämmelser 4,5 (EU)

För till exempel ”mjölkko i övrig lösdrift” och ”kalv” blir ytan 6,0 m2 + 1,5 m2= 7,5 m2.

*Under utevistelseperioden, som är minst 2 månader före och/eller efter betesperioden, ska djuren hållas ute minst en del av dagen. Om du inte släpper ut djuren på betesmark under utevistelseperioden, så ska de ha tillgång till en rastgård med minst den yta som anges i tabellen.

127Djurhållning

Tabell 1b Utrymme för nötkreatur som har ständig tillgång till utevistelse

Kategori av djur

Total minsta vistelseyta ute och inne (m2 per djur)

Varav minst detta ska vara i ligghall

(m2 per djur)

Kalv, ungdjur och diko,

Under utevistelse-perioderna

Under stallperioden (mellan utevistelse-perioderna)*

Levande vikt (kg)

< 60 2,6 (SL+EU) 2,0 (K) 1,0 (SL)

< 90 2,8 (SL+EU) 2,4 (K) 1,2 (SL)

< 150 4,1 (SL+EU) 3,0 (K) 1,5 (SL)

< 250 5,1 (SL+EU) 4,0 (K) 2,0 (SL)

≤ 350 7,0 (EU) 4,8 (K) 2,6 (K)

> 350 1,75 m2/100 kg(dock minst 8,7) (EU)

1,3 m2/100 kg(dock minst 5,2) (K)

0,65m2/100 kg(dock minst 2,6) (K)

Mjölk-/amko på ströbädd

13,0 (SL+EU) 10,5 (K)** 6,0 (SL)

Mjölk-/amko, övrig lösdrift

10,5 (EU) 10,5 (K)** Enligt djurskyddsbest.

Sinko 10,5 (EU) 6,8 (K) 3,4 (SL)

Avelstjur 40,0 (EU) 20,0 (K) 10,0 (EU)

* Under stallperioden får utevistelseytan vara mindre än vad EU- förordningen anger eftersom utevistelse inte är ett krav under den perioden. Ytan har för stallperioden angetts så att djuren får dubbelt så stor yta mot vad som är minimum för ligghallen.**Mjölkkor har samma krav på ytan i rastgården oavsett ytan i ligghallen.

128 Djurhållning

5.6.12 Byggnader för får och getter

Får och getter ska ha tillgång till rastgård hela året utom när de är på bete, så-vida du inte håller dem i ett stall som uppfyller kraven i regel 5.4.7, bland annat klimatmässigt uteliknande förhållanden.

Tabell 2 Utrymme inomhus och i rastgård för får och getter

Stall med begränsad tillgång till rastgård

(m2 per djur)

Stall med ständig tillgång till utevis-telse, utfodring i rastgården*

(m2 per djur)

Minsta utrymme inomhus

Minsta utrymme för rastgård för

utevistelse under stallperiod

Minimimått för ligghall

Minsta utrymme för rastgård

(inte betesmark)

Vuxet får eller get 1,5 (EU) 2,5 (EU) 1,0 (SL) 3,0 (EU)

Dräktig tacka 1,7 (SL) 2,5 (EU) 1,2 (SL) 3,0 (EU)

Lamm eller killing: Levande vikt (kg):

<15 0,35 (EU) 0,5 (EU) 0,35 (SL) 0,5 (EU)

< 30 0,5 (SL) 0,5 (EU) 0,35 (SL) 0,65 (K)

> 30 1,0 (SL) 1,0 (K) 0,7 (SL) 1,3 (K)

*Om ytan i ligghallen är större än minimimåttet kan du minska rastgårdsytan till den storlek som anges i kolumn två. Den totala vistelseytan i ligghall och i rastgården ska bli densamma. Minimimåttet för ligghallen ska alltid uppfyllas. Exempel: Du har 10 dräktiga tackor i en grupp i ett stall med ständig tillgång till utevistelse. Tackorna har ett utrymme på 20 m2 i ligghallen. Tackorna ska ha minst 42 m2 om man lägger ihop ytan i ligghallen och rastgården, och du kan alltså minska ytan i rastgården. Ytan i rastgården får dock inte vara mindre än 25 m2.

5.6.13 Stallbyggnader för grisar

Om du bygger nytt stall för grisar eller nyetablerar grisproduktion ska byggnaden sektioneras för bästa möjliga smittskydd. (K)

5.6.14 Grisar ska hållas i grupp

Växande grisar och suggor utan smågrisar ska du hålla i grupp både inne och ute. (EU) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska kunna beskriva rutinerna för gruppindelning.

5.6.15 Grisar ska ha separat ät-, ligg och gödslingsplats

Inomhus ska grisar ha tillgång till en avskild liggplats med djupströ och ett sepa-rat gödslingsutrymme. De ska också ha en väl definierad ätplats. Utrymmet ska vara luftigt och så stort att alla djur kan äta samtidigt eller vila samtidigt utan att de börjar konkurrera på ett aggressivt sätt. (K) (IBS)

129Djurhållning

Grisar som får fri tillgång till kraftfoder ska ha minst en ätplats per tre grisar. (K) Du ska ge grisar tillgång till naturlig sysselsättning så som att ha ett aktivt födosöksbeteende genom att ge dem möjlighet att böka till exempel i en tillräck-ligt djup ströbädd. Grisar ska ha tillgång till rastgård hela året utom när de är på bete. (K)

Tabell 3 Utrymme inomhus och i rastgård för grisar

Levande vikt (kg)Minsta utrymme

inomhus

(m2 per djur)

Minsta utrymme utomhus (i rastgård, inte betesmark)

(m2 per djur)

Sinsugga, dräktig gylta

2,5 (SL) 1,9 (EU)

Galt för avel 7,0 (SL) 8,0 (EU)

Modersugga med upp till 40 dagar gamla smågrisar

7,5 (EU) 2,5 (EU)

Växande grisar < 30 0,6 (SL) 0,4 (K)

< 50 0,9 (SL) 0,6 (EU)

< 85 1,2 (SL) 0,8 (EU)

< 110 1,5 (SL) 1,0 (EU)

5.6.16 Byggnader till fjäderfä

I ett enskilt stall får du inte hålla mer än maximalt 18 000 höns under samma tak. Stall som är certifierade enligt KRAVs regler senast under 2010 och som har ägg-produktion med fler hönsplatser än 18 000 får användas för fler än 18 000 höns fram till utgången av 2020. (K) Du får inte ha mer än 3 000 höns per avdelning. Om du har flera avdelningar under samma tak, ska du gränsa av mellan varje avdelning med en fast vägg eller nätvägg. Om du har utrustning som löper genom flera avdelningar ska du, där det är möjligt, ordna så att djuren inte kommer i kontakt med gödsel och liknande från andra avdelningar. Utgångshål ska vara jämnt fördelade längs den vägg som har kontakt med rastgården. (K) Redesytan får inte räknas in i den tillgängliga ytan. Du som var certifierad i juni 2011 och tidigare räknat in redesytan i den tillgängliga ytan ska anpassa antalet höns till denna regel senast vid den första insättningen av nya värphöns efter 1 juli 2012. Om du har en veranda på ditt hönsstall, får du räkna in ytan i verandan i den tillgängliga stallytan om djuren har tillgång till den under dagtid hela året. Verandan får då endast stängas när det är släckt i stallet för att få räknas in i den tillgängliga ytan. Den isolerade delen av stallet ska ytmässigt uppfylla de svenska djurskyddsbestämmelserna för frigående höns. Sittpinnar, grovfoder med mera ska finnas tillgängligt i den isolerade delen av stallet. (K) Om du bygger nytt hönshus ska veranda ingå. (K)

130 Djurhållning

5.6.17 Höns ska ha tillgång till sandbad, sittpinnar och värpreden

Höns och kycklingar ska ha tillgång till sandbad, sittpinnar och värpreden i sådan utsträckning att alla djur fritt och efter behov kan utnyttja dem. I tabell 4b, nedan, finns specifika krav på mått för sittpinnar och värpreden för olika fjäderfä. (EU) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.6.18 Fjäderfä ska ha ströbädd

Minst en tredjedel av värphönsens inomhusyta ska vara ströbädd. För övriga fjäderfän ska hela inomhusytan vara ströbädd. (K) Till ströbädden för fjäderfä räknas även delen med sandbad med sand som ger dem möjlighet att rengöra sin fjäderdräkt. Du får en större avvikelse om dina höns inte har tillräcklig ströbädd eller saknar sandbad.

5.6.19 Fjäderfä ska ha nattvila

Fjäderfä ska ha minst 8 timmars nattvila utan artificiellt ljus. (EU) Du ska dokumentera vilka tider belysningen är tänd i stallet under olika delar av året.

5.6.20 Mått i stall och rastgård för fjäderfä

Tabell 4a Antal fjäderfä per avdelning samt byggnadsyta per stall

Maximala antalet djur per avdelning i stall: Maximal byggnadsyta per produktionsenhet:

Värphöns 3 000 (EU) För 18 000 djur (K)

Kyckling 4 800 (EU) 1 600 m2 (EU)

Pärlhöns 5 200 (EU) 1 600 m2 (EU)

Honor av myskänder/pekingankor 4 000 (EU) 1 600 m2 (EU)

Hanar eller andra ankor 3 200 (EU) 1 600 m2 (EU)

Gäss 2 500 (EU) 1 600 m2 (EU)

Måttangivelserna gäller för alla grupper av djur, även de som nyss är insatta i fjäderfästallet (K). I den tillgängliga golvytan eller utrymmet inomhus ingår vå-ningsplan, redesinsteg (exempelvis lock över äggband) och ströyta. (K)

131Djurhållning

Tabell 4b Utrymme inomhus och utomhus för fjäderfä

Antal djur per kvadratmeter inomhus

Sittpinne inomhus

(cm x djur

Rede*** Utrymme utomhus• tillgänglig yta i rotation (m2 per djur)

Värphöns* 6 höns

Redesytan får inte

räknas in i tillgäng-

lig yta. (EU)

18 (EU) 6 höns / rede eller

vid gemensamt

rede 120 cm2 /

höna

4 (EU)Obs! maximalt 170 kg kväve får tillföras via gödsel /ha/år

Slaktfågel 10 djur med max

levande vikt / m2

16 kg (ankor) (SL)

14 kg (gäss) (SL)

20 kg (slaktkyck-

ling) (SL)

20 (endast för

pärlhöns) (EU)

4 (slaktkyckling och

pärlhöns) (EU)

4,5 (ankor) (EU)

15 (gäss) (EU)Obs! maximalt 170 kg kväve får tillföras via gödsel /ha/år

Slaktfågel i

mobila

byggnader

16 djur** med max

levande vikt / m2

20 kg (ankor) (SL)

18 kg (gäss) (SL)

20 kg

(slaktkyckling) (SL)

2,5 (EU)Obs! maximalt 170 kg kväve får tillföras via gödsel /ha/år

*För unghöns gäller tills vidare samma krav på utrymme som i djurskyddsbestämmelserna.**Endast när den mobila byggnaden inte har mer än 150 m2 golvyta.

***Värpredets yta mäts som redets längd gånger den utvändiga bredden, exklusive ytan för äggband.

Tabell 4c Mått på öppningar i stallar för fjäderfä

Antal höns i gruppen 1. Öppningar i stallvägg

(sammanlagd längd)

2. Öppningar i passage från utgångssluss vid

stallvägg eller från veranda till rastgård/bete

(sammanlagd längd)

Upp till 200

500

1000

2000

3000

0,4 m

1 m

2 m

4 m

6 m

1,4 m

3,4 m

6,7 m

13,3 m

20,0 m

Har du en sluss eller veranda mellan stallet och rastgården kan du ha mindre sammanlagd öppning mellan stallet och slussen/verandan (kolumn 1) och större öppningar mellan slussen/verandan och rastgården (kolumn 2). Om dina höns går direkt från stallet till rastgården ska de sammanlagda öpp-ningarna vara större, alltså enligt kolumn 2. Öppningarna i stallbyggnaden som inte går direkt till rastgården (kolumn 1) ska vara totalt minst 2 m per 1 000 höns (DFS 2004:17). Beräkningen av öppningarnas längd från veranda eller utgångssluss till rast-

132 Djurhållning

gård baserar du på den tillgängliga ytan för hönsen. Enligt förordning (EG) nr 889/2008 artikel 12 ska öppningarna mellan rastgård och byggnad ha en sam-manlagd längd av 4 m per 100 m2 yta som är tillgänglig för djuren inomhus. Det motsvarar 6,7 m per 1000. (I tabellen har vi räknat med maximal beläggning och gjort om den tillgängliga ytan till ”antal höns i gruppen”.)

5.7 Foder och vatten

Fodret ska vara av god kvalitet och anpassat till varje djurslag. Det ska också vara KRAV-certifierat. Djuren ska ha fri tillgång till bra grovfoder och vatten. Däremot finns det begränsningar på hur mycket kraftfoder du får ge dina djur. Reglerna i detta avsnitt berättar även om i vilken utsträckning du får ge dina djur animaliskt foder och foder skördat från mark i karens. Du ska sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt vara självförsörjande med foder på gården. På så sätt hushållar du bättre med växtnäringen. Det ger också stor klimatnytta. Du kan samarbeta med andra närliggande KRAV-gårdar för att nå detta mål.

Tänk särskilt på

Du ska erbjuda mjölkkor, växande ungnöt och andra idisslare som behöver myck-et foder en tillräckligt stor mängd bete varje dag under hela betesperioden. Alla foderangivelser är uttryckta i torrsubstans (ts) om det inte står något annat.

5.7.1 Självförsörjning av foder

Till en viss grad ska du producera fodret till dina djur på din egen gård, eller i samverkan med en annan gård enligt regel 5.7.2. När du beräknar denna själv-försörjningsgrad av foder får du byta egen foderspannmål och proteingröda mot en inköpt foderblandning. Vid beräkningen får även foderspannmål och prote-ingröda som producerats av en gård som du samverkar med bytas mot inköpt foderblandning i motsvarande mängd. Självförsörjningsgraden ska du beräkna utifrån den årliga foderåtgången på gården, inklusive betet. Du ska räkna på dina skördar under normala förhållan-den, dålig skörd ett enstaka år räknas inte med. Har du flera KRAV certifierade djurslag på gården kan du slå ihop självför-sörjningskravet till ett för hela gården. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska dokumentera fo-derstater, dina egna skördar och alla inköp av fodermedel och göra en beräkning som visar att du klarar regeln.

5.7.1.1 Självförsörjningsgrad för idisslare

Självförsörjningsgraden för idisslare ska vara minst 60 procent. Senast från och med kalenderåret 2015 ska du öka din självförsörjningsgrad så att den är:

• fortsatt60 procent för mjölkkor och rekryteringsdjur, samt mjölkande får och getter

• 75 procent för övriga nöt• 75 procent för får och get

Nöt- och fårbesättningar i områden med begränsad tillgång på eget foder och

133Djurhållning

begränsad möjlighet att samarbeta om foder och gödsel med en annan KRAV-gård, till exempel på öar, kan få undantag från självförsörjningskravet på 75 procent till en lägre nivå, dock lägst 60 procent. Ditt certifieringsorgan ska bedöma vad som är rimlig nivå för din gård. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska dokumentera fo-derstater, dina egna skördar och alla inköp av fodermedel och göra en beräkning som visar att du klarar regeln.

5.7.1.2 Självförsörjningsgrad för grisar och fjäderfä

Självförsörjningsgraden för gris ska vara minst 50 procent. Är du ny som värphönsproducent eller slaktkycklingproducent ska du upp-fylla kravet på 50 procent självförsörjning när du påbörjar din KRAV-certifierade produktion. Om du hade fjäderfäproduktion som var KRAV-certifierad 2011-12-31, ska du uppfylla kravet på 20 procent självförsörjning. Senast från och med kalenderåret 2015 ska du uppfylla självförsörjningskrav på 50 procent. Fjäderfäbesättningar i Norrland samt skogs- och mellanbygd kan få undan-tag från självförsörjningskravet på 50 procent till en lägre nivå, dock lägst 20 procent. Ditt certifieringsorgan ska bedöma vad som är rimlig nivå för din gård. Bedömningen görs för tre år i taget. Du ska sträva efter att succesivt öka din själv-försörjningsgrad. Certifieringsorganen ska rapportera vilka undantag man beviljar till KRAV så att bedömningarna kan kalibreras mellan de olika certifieringsorganen. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska dokumentera fo-derstater, dina egna skördar och alla inköp av fodermedel och göra en beräkning som visar att du klarar regeln.

5.7.2 Samarbete om foder och gödsel mellan KRAV-certifierade gårdar

Du kan samarbeta med en eller flera andra KRAV-certifierade gårdar om foder och gödsel så att era gårdar tillsammans uppnår minst den självförsörjningsgrad av foder som krävs för de djurslag ni har. Upprätta då ett samarbetsavtal mellan din gård och dem du samverkar med. Du ska dokumentera foderstater, skördade mängder foder, inköp av foderme-del från den eller de gårdar du samarbetar med samt alla övriga inköp av foder-medel och göra en beräkning som visar att du klarar regeln.

5.7.3 Sprid gödsel på ekologisk mark

Gödsel från KRAV-godkänd djurhållning ska spridas på KRAV-certifierad el-ler EU-ekologisk mark. Avtal om gödselspridning kan upprättas med en annan KRAV-certifierad eller EU-ekologisk gård om du inte har tillräckligt med egen areal som brukas ekologiskt. (EU)

5.7.4 Vatten

Djuren ska kunna dricka bra vatten när de vill. Vatten av god kvalitet ska alltid finnas tillgängligt för djuren. (K) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.7.5 Fodret ska vara av god kvalitet och anpassat till djurslaget

Djuren ska få ett foder de mår bra av. Fodret ska vara av god hygienisk kvalitet och

134 Djurhållning

sammansättningen ska vara anpassad till respektive djurslag och produktion. (EU/SL) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.7.6 Allt foder ska vara KRAV-certifierat

Allt foder som är av jordbruksursprung ska vara KRAV-certifierat. Men du får ge grisar och fjäderfä konventionellt proteinfoder enligt undantaget i regel 5.7.7 till 31 december 2014.(EU) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska dokumentera inköp och egna skördar så att du kan visa att regeln uppfylls. Om du hanterar grödor och produkter som inte är KRAV-certifierade ska du kunna visa hur du håller isär KRAV-certifierade fodermedel från andra produkter.

5.7.7 Maximalt 5 procent konventionellt foder till gris och fjäderfä

Enligt EU-kommissionens förlängda undantag, får du ge grisar och fjäderfä maxi-malt 5 procent konventionellt proteinfoder av jordbruksursprung till 31 december 2014 (EU). Konventionellt foder som inte är av jordbruksursprung, till exempel fiskmjöl, får ingå i foderstaten till grisar och fjäderfä. Du får ge maximalt 10 procent så-dant konventionellt foder räknat på det årliga foderintaget. (K) (IBS) Förutsättningen för att ge konventionella fodermedel oavsett ursprung är att fodermedlen är nödvändiga för att ge en fullvärdig foderstat och att de är tillåtna i ekologisk djurhållning (EU). Vilka konventionella fodermedel som inte är av jordbruksursprung som är tillåtna framgår av bilaga 1. (EU). Du ska göra beräkningar av foderandelarna per djur och år, inte per besättning och år. För djur med kortare levnadstid än ett år gäller konsumtionen för djurets livstid. (EU) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska dokumentera inköp och egna skördar så att du kan visa att regeln uppfylls.

5.7.8 Maximalt 15 procent konventionellt foder per dag

När konventionellt foder används till grisar och fjäderfä får maximalt 15 procent av det dagliga foderintaget vara konventionellt (K).

5.7.9 Räkna inte in mineralfoder

Du ska inte räkna in mineralfoder, kalk, snäckskal och liknande när du beräknar procentandelen KRAV-certifierat foder. (EU)

5.7.10 Inga genetiskt modifierade organismer i foder

Du får inte använda genetiskt modifierade organismer som foder eller vid fram-ställning av foder, fodertillsatser eller foderkonserveringsmedel. (EU)Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska dokumentera inköp så att du kan visa att regeln uppfylls.

5.7.11 Tillåtna animaliska fodermedel

Animaliska fodermedel ska vara av hög kvalitet och är endast tillåtna för grisar och fjäderfä, förutom vassle, skummjölk och andra restprodukter från KRAV-cer-tifierad mjölkproduktion som även får ges till idisslare. Du får inte utfodra grisar

135Djurhållning

och fjäderfän med köttbiprodukter. Vilka produkter du får använda framgår av bilaga 1 (EU). Fiskmjöl ska komma från hållbart fiske, alltså fiske som följer ICES eller mot-svarande råd, vilka är baserade på vetenskapliga beståndsbedömningar. KRAV rekommenderar att musselmjöl används. (K)

5.7.12 Fri tillgång till grovfoder

Djur ska ha fri tillgång till grovfoder (EU). Smakligt bete, hö eller ensilage ska ingå i djurens foderstat. Tillfälligt kan du utfodra med enbart halm, till exempel vid sinläggning av kor. Fjäderfä kan du även utfodra med rotfrukter och potatis istället för grovfoder, men du får inte använda pelleterat grovfoder som enda tillgängliga grovfoder (K) Getter ska ha tillgång till vedartade växter och grenar året om och hjortar ska ha tillgång till sly under vinterhalvåret. För höns får du begränsa mängden grov-foder under uppvärpningen om det behövs för att inte påverka den övriga foder-konsumtionen. (K) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.7.13 Andel kraftfoder i foderstaten för idisslare

Beräkna andelen kraftfoder i foderstaten på det dagliga intaget av foder som ts. Du får utfodra enligt följande:

• Högst30 procent kraftfoder till slaktdjur och ungdjur av idisslare och hjortar. (K)

• Högst40 procent kraftfoder till mjölkproducerande djur. Under upp till 3 månader tidigt i laktationen kan du höja andelen till 50 procent. (EU) Du får också tidigarelägga 3-månadersperioden för högdräktiga tackor då de på grund av fostrens tillväxt inte har utrymme för att konsumera tillräckligt mycket grovfoder. (K)

• Högst40 procent kraftfoder till unga djur vid övergång från mjölkutfod-ring till normal grovfoderstat. För lamm får perioden vara längst 1 månad efter avvänjning och för kalvar som längst upp till sex månaders ålder. (EU)

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.7.14 Foder skördad från mark i karens (karensfoder)

Du får använda foder som odlas på mark i karens på olika sätt beroende av hur lång tid av karenstiden som gått innan du skördar. Du ska hålla isär karensfoder av olika slag och hålla isär det från KRAV-certifierat foder. Du ska göra beräkningar av foderandelarna per djur och år, inte per besätt-ning och år. För djur med kortare levnadstid än ett år gäller konsumtionen för djurets livstid. (EU) Du ska göra beräkningar som visar om du uppfyller reglerna.

5.7.14.1 Skörd efter minst 12 månader på din egen gård - upp till 100 procent

När det gått 12 månader eller mer från början av karenstiden till skörd, får du räkna alla olika grödor som karensårsfoder. Om du skördar karensfoder från din egen gård får det utgöra hela den årliga fodergivan.

136 Djurhållning

5.7.14.2 Skörd efter mindre än 12 månader på din egen gård - maximalt 20 procent

Om du har mark på din egen gård där du skördar innan 12 månader gått sedan du påbörjade karensen på marken, får du använda skörden till KRAV-certifierade djur och djur i karens. Men det gäller bara om det är bete, foder från fleråriga fodergrödor eller proteingrödor och det får maximalt utgöra 20 procent av den årliga fodergivan. Fodret ska alltså komma från den egna gården, eller från en närliggande KRAV-certifierad gård som du har samarbetsavtal med.

5.7.14.3 Inköpt karensfoder maximalt 30 procent

Du får köpa in karensfoder som skördats 12 månader eller mer efter att karens-tiden påbörjats. Som mest får det vara 30 procent av det årliga foderintaget. Den här möjligheten gäller alla olika grödor. Fodret får inte KRAV-märkas utan ska märkas med ”Karensfoder producerat under andra årets karensårsodling innan produktionen kan KRAV-certifieras ”. Se regel 4.1.1.2 (EU)

5.7.14.4 Kombinationer maximalt 30 procent

Du får inte använda mer än sammanlagt 30 procent inköpt karensfoder och foder från din egen gård som du skördat efter karenstidens början men innan 12 måna-der gått. (EU)

5.7.14.5 Samtidig omställning med 24 månaders karens för alla djur

Om du påbörjar karens för djur och växtodling samtidigt kan du välja 24 måna-ders karens för djurhållningen. Du får då använda allt eget karensfoder av olika grödslag även om det inte gått 12 månader efter att karensen för marken påbör-jats till skörd. (EU)

5.7.14.6 Samarbetsavtal - flera gårdar ses som en enhet

Har du ett skriftligt samarbetsavtal som gäller samverkan om foderproduktion och gödsel med en eller flera gårdar får ni räkna gårdarna som en enhet enligt reg-lerna för växtnäring, foderförsörjning och karensfoder. Betande djur får då också flyttas mellan gårdarna. (K) (IBS)

5.7.15 Klimat och miljönytta i utnyttjandet av grovfoder

För idisslare, med undantag av mjölkkor, ska du uppfylla minst ett av följande regelalternativ (K):

• Duskahålladinadjurhuvudsakligenpåbetesmarkunderbetesperio-den. För slaktdjur av nötkreatur innebär det minst en betesperiod. Som ”betesmark” räknas kod 52 enligt Jordbruksverket men inte betesvall på åkermark.

• Duskaanalyseradittskördadegrovfoderochgöraenutfodringsplan.• Duskaföljauppattdinaslakt-ochrekryteringsdjurharenbratillväxt

genom vägning eller annan bedömning av tillväxten, samt uppföljning av slaktvikter.

För mjölkkor behöver du inte uppfylla något av regelalternativen eftersom du korrigerar foderstaten efter ureahalten (regel 5.7.16) men du ska tillämpa den för rekryteringsdjur. Du kan använda olika alternativ för att uppfylla regeln för olika djurgrupper.

137Djurhållning

Om du gör en tillväxtbedömning ska du kunna beskriva hur du gör den. En okulär bedömning kan räcka om djuren inte har skymmande päls. Du ska doku-mentera när vägningen eller bedömningen är gjord och resultatet av den för att kunna jämföra förändringarna. Har du många djur kan du följa ett urval indivi-der i varje djurgrupp.

5.7.16 Korrigera foderstaten till mjölkkor om ureahalten ligger utanför normen

Du ska följa ureahalten och korrigera utfodringen av dina mjölkkor vid halter över 5,5 eller under 2,5 mMol/l. Du ska följa värdena för de tre senaste månader-na. Om värdet avviker vid enstaka tillfällen eller vid hög beteskonsumtion betrak-tas det som normalvariation. Du ska använda analysvärdena från din mjölktank. Om dina korrigeringar inte ger resultat ska du kontakta rådgivare. (K)

5.7.17 Foderåtgång i gris- och fjäderfäproduktion

Du ska årligen beräkna hur mycket kraftfoder som går åt per kg av det du säljer om du producerar slaktsvin, slaktfågel, ägg eller levererar smågrisar. Du väljer själv om du vill göra en särskild beräkning för smågrisdelen av din produktion och en annan för slaktsvinsdelen. (K)

5.8 Mjölkuppfödda djur

För att de vuxna djuren ska bli friska och må bra är mjölkutfodringen och en nära kontakt med moderdjuren den första levnadstiden betydelsefull. Detta regel-avsnitt beskriver vad som gäller för mjölkuppfödningen under djurens första tid.

5.8.1 Digivning

Lamm och killingar ska dia minst 3 dygn. Kalvar ska dia minst ett dygn, alltså minst 24 timmar. Ungarna får gärna dia längre tid.Hjortkalvar ska dia hela mjölkperioden fram till den naturliga avvänjningen. (K) Om din besättning går igenom en period med sanering av en speciell sjukdom där diande inte kan tillåtas under saneringen, till exempel CAE hos get, får du göra undantag mot regeln om du informerar ditt certifieringsbolag i förväg. Du får en större avvikelse om regeln inte följs.

5.8.2 Uppfödning med mjölk och annat foder under mjölkperioden

Efter råmjölksperioden ska ungarna huvudsakligen födas upp på det egna djursla-gets oprocessade KRAV-certifierade mjölk till dess att kalven är 12 veckor, lammet 8 veckor och killingen 6 veckor. (EU) Om ungarna inte har möjlighet att dia ska de kunna suga mjölk i en naturlig ställning genom en konstgjord spene som inte ska vara placerad för högt (K). För att tillfredställa djurets sugbehov ska du låta mjölkbaren, napphinken eller mot-svarande finnas tillgänglig en tid efter att djuren har druckit upp mjölken. (K) Se till att djuren har riklig tillgång till kraftfoder och lämpligt grovfoder under mjölkperioden. Reglerna för andelen kraftfoder, 5.7.13, tillämpas efter mjölkpe-riodens slut. Du får anpassa kalvar till annan utfodring en vecka innan du skickar dem till konventionell uppfödning. (K) Du ska kunna visa hur utfodringen under mjölkperioden fungerar i din pro-duktion.

138 Djurhållning

5.8.3 Utfodring med mjölk från moderdjur i karens

Du får utfodra djurens ungar med mjölk från konventionellt inköpta moderdjur när det har gått 2 månader från moderdjurens karensstart. (K)

5.8.4 Utfodring med mjölk från läkemedelsbehandlade djur

Mjölk från läkemedelsbehandlade djur under den karenstid som Livsmedelsverket har fastställt får du endast ge till det behandlade djurets egen diande unge (K). Efter den av Livsmedelsverket fastställda karenstiden får du ge mjölken till andra avkommor. Ovanstående gäller också mjölk från moderdjur som behandlats upprepade gånger och som ska gå igenom en extra karensperiod enligt regel 5.10.11. (K) Om det är aktuellt ska du kunna visa vad du gjort med mjölk från djur som medicinerats.

5.8.5 Utfodring med annan mjölk och mjölkersättning

För att föda upp övertaliga eller moderlösa djur kan du använda KRAV-certifie-rad mjölk från ett annat djurslag. Du får även använda konventionell mjölk eller mjölkersättningsmedel som en enstaka nödåtgärd. Om utfodringen med mjölker-sättning eller konventionell mjölk sker maximalt en vecka kan djuren ändå vara fortsatt KRAV-certifierade. (K) Lamm som föds upp för slakt kan inte bli KRAV-certifierade om du föder upp dem med konventionell mjölk eller mjölkersättning i mer än en vecka. Däremot kan djur som behålls i besättningen för rekrytering bli KRAV-certifierade efter en karenstid, för lamm och killingar är den 6 månader och för nöt 12 månader. (K) Det är tillåtet att hetta upp mjölk eller att använda mjölk från ett annat djurs-lag för att bekämpa sjukdomar, om en veterinär har rekommenderat det. (K) Du ska dokumentera all användning av konventionell mjölk, mjölkersättnings-medel och mjölk från ett annat djurslag. (K) Du får en större avvikelse om du inte följt regeln.

5.8.6 Avvänjning av smågrisar

Du får avvänja smågrisar tidigast när de är 49 dagar gamla. Om du föder upp smågrisarna omgångsvis får du avvänja dem tidigast när de är 40 dagar gamla, men bara om du tillämpar en hälsoplan. Hälsoplanen ska hjälpa dig att upprätt-hålla ett bra smittskydd och en strikt grupphållning så att djuren får god hälsa. (K) Många suggor kommer i brunst innan perioden med 49 dagars digivning har avslutats. En tidigare avvänjning ger därför bättre dräktighetsresultat vilket med-för att färre suggor behöver hållas inne för betäckning vid omlöp. Genom detta kan grupperna hållas mer intakta vilket är en hälsomässig fördel genom mindre stress och stoppade smittvägar. Du får en större avvikelse om du avvänjer de flesta smågrisarna för tidigt. Du ska journalföra betäckningar, när suggorna blir dräktiga, hur många kultingar de föder, och när du avvänjer kultingarna.

139Djurhållning

5.9 Foderprocesser, fodertillsatser och foderkonservering Om du använder processat foder i din KRAV-certifierade djurhållning ska det vara framställt med processer som är tillåtna enligt KRAVs regler. Det finns också regler som bestämmer vilka spårämnen, vitaminer och mineraler du får använda. I slutet av avsnittet anges vilka foderkonserveringsmedel du får använda.

5.9.1 Godkända foderprocesser

Allt processat foder du använder ska vara framställt med processer som är tillåtna i KRAVs regler. Dessa är:

• mekaniskaochfysikaliskaprocesser(EU) • biologiskaprocessersomtillexempelfermenteringochjäsning(exempel-

vis användning av mjölksyrakulturer och mögelkulturer) (EU) • koaguleringmedhjälpavenzymer(exempelvislöpe)(EU) • spjälkningmedenzymer(exempelvismedenzymetamylas)(EU) • extraktion(exempelvismedvatten)(EU) • fällning(EU)

Tillåtna lösningsmedel är vatten, etanol eller fetter. (K) (IBS) Foder som är certifie-rade enligt kapitel 11 finns i produktlistan på KRAVs hemsida. Fodermedel som är bedömda som tillåtna enligt regel 11.2.7 finns på en annan lista på KRAVs hemsida www.krav.se/Tillatnafoder (K) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska dokumentera vilka foder du köper in. Om de är KRAV-certifierade eller finns på KRAVs lista över tillåtna fodermedel så behöver du inte ha ett produktblad på dina inköpta foder, annars ska du ha det.

5.9.2 Komplettering med salt i fodret

Du får komplettera fodret med koksalt och snäckskal. Se bilaga 1. (EU)

5.9.3 Kvalitet på spårämnen, vitaminer och mineraler

Du ska använda spårämnen, vitaminer och mineraler från naturliga källor om du kan. De spårämnen, vitaminer och mineraler som är tillåtna hittar du i bilaga 1 (EU). Du får använda syntetiska fodertillsatser under en begränsad tid, om föl-jande tre villkor är uppfyllda:

• enveterinärharrekommenderatdet,• tillsatsernaärnödvändigafördjurenshälsa• detfinnsintenågranaturligaalternativ(EU).

Sådanasyntetiskafodertillsatserkantillexempelvaraenzymer.Dufårintean-vända renframställda aminosyror eller urea. (EU) Du ska dokumentera vilka foder du köper in. Om de är KRAV-certifierade eller finns på KRAVs lista över tillåtna foder (www.krav.se/Tillatnafoder) så behöver du inte ha ett produktblad på dina inköpta foder, annars ska du ha det.

5.9.4 Järn till smågrisar

Du ska se till att smågrisar får tillräckligt med järn. De ska ha tillgång till jord eller järnberikad torv. Om du ger smågrisarna järnpasta inom 24 timmar från att de har fötts ska du senast efter en vecka ge dem jord eller torv.

140 Djurhållning

Du får berika jorden med till exempel järnsulfat. Järntillskottet du använder får inte innehålla otillåtna fodertillsatser. (EU) Du ska dokumentera vilka järntillskott du köper in. Om de finns på KRAVs lista över tillåtna fodermedel (www.krav.se/Tillatnafoder) så behöver du inte ha ett produktblad, annars ska du ha det.

5.9.5 Foderkonserveringsmedel

De kemiska foderkonserveringsmedel som är tillåtna till grovfoder förutom halm är myrsyra, propionsyra och ättiksyra (EU). Du får även konservera spannmål med propionsyra. Du får inte använda ammoniakbehandlad halm. Du får inte an-vända kemiska foderkonserveringsmedel, som till exempel myrsyra, propionsyra och ättiksyra för att syra mjölk.(EU) Du ska dokumentera vilka foderkonserveringsmedel du köper in. Om de finns på KRAVs lista över tillåtna ensileringsmedel (www.krav.se/Tillatna-ensilerings-medel) så behöver du inte ha ett produktblad, annars ska du ha det.

5.9.6 Tillsatser vid ensilering

Du får använda följande tillsatser vid ensilering: • Bakteriepreparat (EU). Du får emellertid bara använda bakteriepreparat

som innehåller natriumbensoat som konserveringsmedel i mjölkproduk-tion där du inte kan undvika problem med sporer på något annat sätt. (K)

• Myrsyra,natriumformiat,propionsyraochättiksyraundervädermässigtnormala förhållanden i Sverige (EU)

• Enzymer.(EU) • Melassidenmängdsombehövsförensilering.(EU) • Tillåtnafoderenligtavsnitt 5.7. Men dessa räknas in i procentandel

KRAV-certifierat respektive konventionellt foder. (K) På KRAVs webbplats finns en lista över ensileringsmedel som är bedömda som tillåtna enligt denna regel av ett certifieringsorgan. (www.krav.se/Tillatna-ensile-ringsmedel). Du ska dokumentera vilka foderkonserveringsmedel du köper in. Om de finns på KRAVs lista över tillåtna ensileringsmedel så behöver du inte ha ett produkt-blad, annars ska du ha det.

5.9.7 Syrning av mjölk

För att syra mjölk får du använda syrad mjölk, till exempel filmjölk, bakteriekul-turer och syrningsmedel av vegetabiliskt ursprung. (EU) Du ska kunna visa hur du syrar mjölk för utfodring.

5.10 Hälso- och sjukvård

Den KRAV-certifierade djurhållningen syftar till att du ska hålla dina djur friska genom att de får vistas ute, får äta bra foder, att du agerar förebyggande samt sköter om djuren bra. Därför är det viktigt med bra miljöer och goda rutiner för att utfodra djuren. Du ska vara snabb att behandla sjuka djur, men får inte behandla djuren förebyggande genom att till exempel rutinmässigt ge medel mot parasiter.

141Djurhållning

Tänk särskilt på

Om något djur blir sjukt är det viktigt att du tar hand om det på en gång och ger djuret den medicin det eventuellt behöver omgående. Efter att du behandlat ett djur ska du vänta en tid innan du får leverera produk-ter från det behandlade djuret som KRAV-certifierade. Denna karenstid efter att du medicinerat KRAV-certifierade djur är i de flesta fall dubbel så lång som den fast-ställda karenstiden som gäller när djur i konventionell produktion medicinerats.

5.10.1 Djurens hälsa

Du ska arbeta förebyggande genom att ge djuren goda miljöer och bra skötsel samt ha goda betes- och utfodringsrutiner. På så sätt främjar du en god hälsa hos dina djur och håller sjukdomsnivån låg (EU). Ett gott hälsotillstånd är en förut-sättning för att djurproduktionen ska kunna KRAV-certifieras.

• Duskahaengodtillsynöveralladjur(K). • Hjortarskavaratuberkulosfria.(K)

Om du inte följer regeln får du en större avvikelse.

5.10.2 Förebyggande hälsoarbete

Du ska kunna visa att du arbetar förebyggande och att djurens hälsa är god. Du ska ha en genomtänkt plan med fokus på strategiskt förebyggande djurhälsoar-bete inklusive smittskydd som åtminstone ska omfatta:

• rutinerförsmittskyddförbesökareochvidin-ochutförselavdjurtill/från besättningen,

• enplanförerforderligaprovtagningaravtillexempelparasiter,ochjuver-hälsa

• betesplanering,• behovavkarantän,vaccinationerochandraåtgärderförattförbättra

hälsan,• enplanförrengöringavstallarochdesinfektion.

Du ska ha en strategi för ovanstående vid inträde i certifieringen. Om din besätt-ning redan var certifierad senast 31 december 2011, ska du ha en strategi senast 1 januari 2013. Om du inte följer regeln får du en större avvikelse.

5.10.3 Uppföljning med veterinär

I följande fall ska du ta hjälp av veterinär med det förebyggande hälsoarbetet och uppföljning för bättre djurhälsa:

• Vidonormalthögdödligheträknatförolikakategorieravdjur• Återkommandeproblemmedsjukdomavvisstslag• Återkommandeproblemmedhältaellerandrafysiskaskador• Ökandeantalsjukdomsfall• Ökandefrekvensbesiktningsfyndenligtslaktskadestatistiken• Annatsomdittcertifieringsorganbedömersomintetillfredställande

Du ska därefter årligen tillsammans med din veterinär följa upp det förebyggande hälsoarbetet under minst 2 år. Om du inte följer regeln får du en större avvikelse.

142 Djurhållning

5.10.4 Uppföljning för mjölkkobesättningar

Nycketal för djurvälfärd ger dig ett bra underlag för ett systematiskt förebyggan-de hälsoarbete i din besättning. De problem som uppmärksammas ska du arbeta aktivt för att åtgärda. Du som är med i ”Kokontrollen” får en uppföljning genom ”Signaler djurvälfärd”. Rådgivningspaket för djurvälfärdsbedömning som ”Fråga kon” och ”Häl-sopaket Mjölk” som görs av specialutbildade rådgivare/veterinärer ger dig en helhetsbild av djurvälfärden i din besättning. De hjälper dig också att identifiera problemområden där det finns behov av förbättringar och ger dig förslag på praktiska åtgärder. Läs mer om ”Fråga kon”, ”Hälsopaket Mjölk” och ”Kokontrollen” på www.svenskmjolk.se/Mjolkgarden/Djurvalfard/

5.10.4.1 Besättningar som är anslutna till Kokontrollen

Du ska följa nyckeltalen i ”Signaler Djurvälfärd”. Du ska göra ”Fråga kon”, eller motsvarande, om nyckeltalen i ”Signaler djurvälfärd”, eller andra tecken i djur-hållningen tyder på djurvälfärdsproblem i besättningen.

5.10.4.2 Besättningar som inte är anslutna till Kokontrollen

Du ska ha ett system för uppföljning av djurvälfärd genom att dokumentera minst följande parametrar:

• Utslagningsfrekvensochorsak• Dödlighetiolikadjurgrupper:spädkalv,kalv,ungdjurochkor.• Totaltantalsjukdomsfall• Klövhälsa

Dessutom ska du som var certifierad 2011-12-31 ha genomfört ”Fråga kon”, eller motsvarande, senast 1 januari 2014.

5.10.4.3 Ny i certifieringen

Om du påbörjat din KRAV-certifiering efter 2012-01-01 ska du när du anmäler din mjölkproduktion till KRAV-certifiering låta göra en djurvälfärdsbedömning, som ”Fråga kon” eller ”Hälsopaket Mjölk” eller motsvarande.

5.10.4.4 Om du låtit göra en djurvälfärdsbedömning

Du ska genomföra de åtgärdspunkter som tas fram av rådgivare eller veterinär i ”Fråga kon” eller ”Hälsopaket Mjölk” (eller motsvarande). Du ska följa upp om förbättringarna haft effekt dels genom nyckeltal eller parametrar och vid behov genom en ny djurvälfärdsbedömning efter en viss tid. (K)

5.10.5 Ta hand om sjuka djur snabbt

Du ska omgående ta hand om djur som visar tecken på att vara sjuka eller ska-dade och ge dem den vård de behöver. Svårt sjuka djur som inte kan behandlas ska avlivas. Om hälsostörningar uppstår som kan bero på brister i djurens miljö, skötsel eller utfodring ska du omedelbart åtgärda orsaken till problemet. Om du inte genomför behandlingar eller åtgärder som behövs kan hela din besättning bli mista sin KRAV-certifiering. (K/SL) Om du inte följer regeln får du en större avvikelse.

http://www.svenskmjolk.se/Mjolkgarden/Djurvalfard/

143Djurhållning

5.10.6 Injektioner med vitaminer och mineraler

En veterinär eller någon annan som är behörig får ge injektioner med vitamin- och mineralpreparat som en enstaka åtgärd. För att undvika att denna typ av problem återkommer ska du därefter komplettera fodret med vitaminer eller mi-neraler. I områden där halten av selen är dokumenterat låg får du i förebyggande syfte låta injicera djuren med selenpreparat. (K)

5.10.7 Behandla inte rutinmässigt eller förebyggande

Du får inte behandla dina djur rutinmässigt eller förebyggande med läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel. Men det finns vissa undantag:

• Dufåranvändavaccinomdetfinnsettuppenbartbehovochandrabe-handlingsmetoder bedöms som sämre. (EU) Du ska ha en plan över vilka vaccinationer som behövs i besättningen. (K)

• Dufåranvändasmärtstillandemedelochbedövningsmedel.(K)Du får inte använda syntetiska ämnen för att stimulera eller hämma djurens till-växt eller för att stimulera eller hämma annan produktion. (EU) Om du inte följer regeln får du en större avvikelse. Du ska kunna visa vilka läkemedel du har på gården och dokumentera all användning.

5.10.8 Du ska använda läkemedel vid behov

Du ska använda läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel om det finns ett up-penbart behov. Använder du läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel ska du följa de karenstider som finns angivna i reglerna 5.10.10 och 5.10.12 (EU). Du får även använda läkemedel eller vacciner som är framtagna med eller av GMO. (EU) I vissa fall kan du behöva använda kemiska bekämpningsmedel trots en god förebyggande hälsovård. Beslutet är då en avvägning mellan god djuromsorg och målsättningen att inte vara beroende av kemisk bekämpning. Du får inte använda preparat med långtidsverkan som flugbrickor och kapslar som placeras i våmmen eftersom de räknas som förebyggande behandling. Kor med konstaterat höga celltal får behandlas under sinperioden. Om du inte följer regeln får du en större avvikelse. Du ska kunna visa vilka läkemedel du har på gården och dokumentera all användning.

5.10.9 Avmaskning med avermectiner

Du får bara använda avermectiner för avmaskning när andra preparat inte för-väntas ge önskad effekt. När djuren går på naturbetesmark ska du undvika pre-parat som innehåller svårnedbrytbara substanser som till exempel avermectiner. ”Ivomec” är ett exempel på ett avmaskningsmedel som innehåller avermectiner.

5.10.10 Dubbla karenstider eller 2 dygns karenstid

För preparat där Livsmedelsverket har fastställt en karenstid vid användning i konventionell produktion, ska du tillämpa en dubbelt så lång karenstid för dina behandlade KRAV-certifierade djur (EU). På behandlingskvittot som du får av veterinären framgår vilken karenstid som tillämpas i konventionell produktion. Det är alltså den du ska dubblera. Under karenstiden ska du särskilja de behand-lade djurens mjölk och ägg, från de friska djurens produkter. Mjölken och äggen från behandlade djur får inte levereras som KRAV-certifierade. Om du använder ett preparat med noll dagars karenstid vid användning i konventionell produktion

144 Djurhållning

ska du tillämpa 2 dygns karenstid. De behandlingar som framgår av regel 5.10.11 är dock karensfria. Du som ännu inte levererar några KRAV-certifierade ägg eller någon KRAV-certifierad mjölk därför att den inledande karenstiden vid inträde i certifieringen fortfarande pågår, kan bortse från den här regeln. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska kunna visa hur du undviker att leverera mjölk och ägg som KRAV-certifierade produkter, när de kommer från djur som är under karens på grund av behandling.

5.10.11 Karensfria preparat och behandlingar

Om de preparat du använder inte har en fastställd karenstid så är följande prepa-rat och behandlingar karensfria:

• kalciumbehandlingvidkalvningsförlamning(K)• blodsockerhöjandemedelsompropylenglykolomdjurensaknaraptit (K)• kolpreparat(K)• naturläkemedel(EU)• injektionermedvitaminerochmineraler(K)• tvättmeddesinfektionsmedel(EU)• allautvärtesbehandlingarutomparasitbehandlingar(K)

Preparat för utvärtes behandling får innehålla ingredienser baserade på mineralolja.

5.10.12 Karenstid vid upprepad läkemedelsbehandling

Vid vissa typer av upprepad läkemedelsbehandling ska djuren gå igenom en ny karensperiod. Det gäller djur som blivit behandlade med kemiskt syntetiska läkemedel fler än 3 gånger under ett år, eller djur med kortare livslängd än 12 månader som behandlats mer än en gång under sin livstid. I dessa fall är karens-periodens längd:

• 12 månader för nötkreatur • 6 månader för grisar, får och getter • 6 månader för djur i mjölkproduktion • 10 veckor för fjäderfä som ska gå till köttproduktion • 6 veckor för värphöns.

Som en behandling räknas alla de behandlingar som är avsedda att bota en och samma sjukdom. I antalet behandlingar ska du inte räkna in vaccinationer, pa-rasitbekämpningar eller bedövnings- och smärtstillande medel. Du ska inte heller räkna in obligatoriska behandlingar som är föreskrivna av myndigheter. (EU)

5.10.13 Djur får inte stympas

Du får inte stympa djur. Under vissa förutsättningar får du dock låta kastrera kalvar och grisar samt avhorna djur så att de inte kan skada varandra. (K) (IBS) Om du inte följer regeln får du en större avvikelse. Du ska dokumentera ka-strering och avhorning.

5.10.14 Kastrering av kalvar

Du får låta kastrera kalvar som är yngre än 8 veckor. Kalvarna ska vara bedövade och få smärtstillande medel vid ingreppet. Vid enstaka tillfällen kan du få låta kastrera äldre djur. Du ska dokumentera kastrering.

145Djurhållning

5.10.15 Kastrering av grisar

Du får låta kastrera grisar som är yngre än 7 dagar (SL). Från och med 1 januari 2012 ska grisarna bedövas och ges smärtstillande medel vid ingreppet (EU). KRAV anser att immunokastration borde få användas under en testperiod till 2014, men EU-förordningen tillåter inte metoden. Om du inte följer regeln får du en större avvikelse. Du ska dokumentera ka-strering och vaccinering.

5.10.16 Tandslipning på smågrisar

Du får slipa tänderna på smågrisar som tillhör en stor kull om det utförs under grisens första levnadsdygn (innan tandemaljen hårdnat).(SL) Du ska dokumentera behandlingen.

5.10.17 Djurens ålder vid avhorning

Du får låta avhorna djur som är yngre än 8 veckor genom bränning. Vid speciella omständigheter som sena hornanlag kan avhorning genom bränning göras vid något högre ålder. Avhorning av äldre djur är tillåten av djurskydds- eller hante-ringsskäl (EU). Djuren ska vara bedövade (SL) och bör få smärtstillande medel vid ingreppet (K). Senast från 1 januari 2014 ska djuren både bedövas och få smärtstillande medel vid avhorning (K). Du får bara i undantagsfall avhorna hjortar för att kunna hantera eller trans-portera dem. Hjortarna får då enbart avhornas genom att fejade horn sågas av. Du ska dokumentera avhorning.

5.11 Hantering, transport, slakt och förmedling

Reglerna i detta avsnitt beskriver dina skyldigheter när du ska slakta fjäderfä eller på något sätt förflytta djur. Generellt ska du hantera djuren varsamt.

5.11.1 Slaktålder för fjäderfä

Fjäderfä som inte är av en långsamt växande ras får inte slaktas innan de uppnått följande ålder:

• 81 dagar för kyckling • 140 dagar för gås. (EU)

KRAV har tills vidare definierat en långsamt växande fjäderfäras är en ras där djuren i genomsnitt växer maximalt 50 gram per dag. Definitionen gäller till dess att Jordbruksverket beslutat annat. Du ska dokumentera slaktåldern

5.11.2 Lägsta slaktålder vid inköp av fjäderfä för köttproduktion

För närvarande är det tillåtet att köpa in dagsgamla konventionella fjäderfän och föda upp till slakt. Gör du det så ska de vara minst 10 veckor vid slakt för att de ska kunna KRAV-certifieras. (EU)

5.11.3 Lasta, transportera och lossa djur utan påfrestning

Du ska se till att alla djur utsätts för minimal fysisk och psykisk påfrestning när de lastas, transporteras och lossas. (EU)

146 Djurhållning

Du ska kunna beskriva hur du hanterar djur för att minimera negativ påver-kan vid lastning, transport och lossning.

5.11.4 Ditt certifieringsorgan får ta del av resultat från levande- och köttbesikt-ning

Du ska tillåta och medverka till att ditt certifieringsorgan får ta del av resultatet från levandebesiktning och köttbesiktning av dina djur som sker vid slakt. (K) (IBS) Om du inte följer regeln får du en större avvikelse. Du ska kunna visa att du begärt av ditt slakteri att de ska meddela eventuella grava anmärkningar från slakt av dina djur till ditt certifieringsorgan.

5.11.5 Hantering och transport av hjortar

När du ska hantera hjortdjur ska du ta särskild hänsyn deras stresskänslighet. Du ska dokumentera vilka förebyggande åtgärder du gör för att du ska kunna han-tera hjortdjuren skonsamt (K). Du får bara transportera hjortar när du köper eller säljer avelsdjur eller livdjur. (K)

5.11.6 Dokument ska följa livdjur vid försäljning eller förmedling

Byter djur ägare ska du skicka med ett utdrag ur behandlingsjournalen för de se-naste 12 månaderna till nästa ägare. Du ska även skicka med dokumentation över eventuell pågående karenstid för exempelvis omställning eller behandling. (K) Om du inte följer regeln får du en större avvikelse.

147Biodling

Biodling

6

148 Biodling

Biskötsel främjar i betydande utsträckning jord- och skogsbruksproduktionen genom att bina pollinerar växter. Den KRAV-certifierade biodlingen kännetecknas huvudsakligen av ekologiska behandlingsmetoder mot sjukdomar och skadedjur samt av binas omgivning. KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

Definitioner

Bisamhälle: Grupp av bin som lever tillsammans.

Drönarlarv: Hanbilarv.

Lokala ekotyper: Raser anpassade till lokala förhållanden.

6.1 Inträde och omläggning

Biodlingen ska genomgå en karenstid innan den kan bli KRAV-certifierad. Du måste också byta ut det konventionella vaxet.

6.1.1 Karensår

Biodling kan godkännas först sedan den följt KRAVs regler och kontrollerats av certifieringsorganet under ett år, ett så kallat karensår.

6.1.2 Parallellproduktion tillåts inte

Du får inte ha parallellproduktion, alltså både KRAV-certifierad biodling och biodling som inte är KRAV-certifierad i ditt företag. Om du följer alla regler i det här kapitlet förutom vad gäller kupornas placering i avsnitt 6.3 kan det dock tillåtas om du:

• intesäljerhonungenfråndekuporsominteärrättplaceradesomKRAV-godkänd eller EU-ekologisk

• visarhurduhållerisärhonungenfråndehärkupornafrånövrighonung• kontaktardittcertifieringsbolagiförvägsåattdefårdeninformationde

behöver för att kunna bedöma att ingen risk för sammanblandning av KRAV-certifierade och konventionella produkter sker.

6.1.3 Hantering av vax vid inträde

Du ska använda KRAV-certifierat vax när du påbörjar din omläggning till KRAV-certifierad produktion. Om det inte finns KRAV-certifierat vax i tillräckliga mäng-der till försäljning när du ansluter dig kan du använda befintligt konventionellt vax från cellock under förutsättning att det inte innehåller några restsubstanser av bekämpningsmedel (EU). Du ansvarar för att det befintliga vaxet provtas och analyseras för att visa detta.

149Biodling

6.2 Inköp av bin

Dessa regler beskriver vad du ska tänka på innan du köper in bisamhällen och drottningar.

6.2.1 Köp bisamhällen och drottningar från KRAV-certifierade producenter

Du får bara köpa bisamhällen och drottningar från KRAV-certifierade producen-ter. Om det inte finns några KRAV-certifierade bisamhällen eller drottningar att köpa får du köpa in konventionella samhällen och drottningar efter godkännande från ditt certifieringsorgan. Då måste hälsan vara god hos de samhällen som ska köpas in. Bina får inte heller ha utsatts för kemiska bekämpningsmedel eller läke-medel under det senaste året.

6.2.2 Välj raser som klarar lokala förhållanden

När du väljer raser ska du ta hänsyn till om bina kan anpassa sig till lokala för-hållanden och vilken livskraft och motståndskraft mot sjukdomar de har. I första hand ska du använda europeiska raser av arten Apis mellifera och lokala ekotyper av dem, alltså lokala varianter av raserna. Genetiskt modifierade organismer är inte tillåtna. (EU)

6.2.3 Hantering av vax om du köper konventionella samhällen

Om du köper konventionella bisamhällen ska du placera drottningen på KRAV-certifierat vax. Ta bort det konventionella vaxet ur biodlingen efterhand som yng-len kryper ut ur det. Det konventionella vaxet ska vara borta inom 2 månader. (K)

6.3 Foder och risk för föroreningar med fodret

Reglerna beskriver både vad som gäller när bina söker efter föda på naturligt sätt och hur du får utfodra dem. Bina flyger i regel inte mer än tre kilometer för att samla foder. Placeringen av kuporna har därför stor betydelse för om honungen riskerar att bli förorenad.

6.3.1 Binas födosök

Nektar och pollenkällor ska huvudsakligen vara av KRAV-certifierat eller natur-ligt ursprung. Det är inte tillåtet med vandringsbiodling eller att placera kupor intill odlingar där det finns kemisk bekämpning, till exempel konventionella olje-växt-, frukt- och bärodlingar. (EU)

6.3.2 Utfodring

Du ska använda KRAV-certifierat socker eller KRAV-certifierad honung till vinter-utfodring och tillskottsutfodring. (EU)

6.3.3 Placering av bikupor

Du får inte placera bikupor så nära föroreningskällor, till exempel genetiskt modi-fierade grödor, industriområden och soptippar, så att det kan förorena honungen. Om det förekommer odlingar med genetiskt modifierade organismer i ditt närom-råde måste du placera dina kupor minst tre kilometer från dessa odlingar. (EU)

150 Biodling

6.3.4 Kemisk bekämpning

Du får inte använda kemiska bekämpningsmedel runt bikuporna. (EU)

6.4 Läkemedel och kemiska bekämpningsmedel

Sjukdomar ska i första hand förebyggas men det finns tillåtna bekämpningsmedel som du får använda enligt dessa regler.

6.4.1 Förebyggande åtgärder

Förebyggande av sjukdomar ska bygga på: (EU)• valavlämpligahärdigaraser• åtgärdersomfrämjarmotståndskraftmotsjukdomarochförhindrar

infektioner, till exempel att regelbundet byta bidrottningar, regelbunden tillsyn, kontroll av drönarlarver, att förstöra förorenat material och att ge bina tillräckligt med foder.

6.4.2 Behandling

Du ska behandla sjuka bisamhällen. Det är tillåtet att döda drönarlarver endast för att begränsa angrepp av kvalstret Varroa destructor. (EU)

6.4.3 Tillåtna bekämpningsmedel och läkemedel

Utöver kallförvaring får du använda oxalsyra, myrsyra, ättiksyra, mjölksyra, men-tol och tymol för att behandla sjukdomar eller skadegörare, för att utföra hälso-kontroll i bikupan samt för att lagra ramar. Övriga kemiska bekämpningsmedel är inte tillåtna. (EU) Efter skördesäsongens slut får du använda medel med sporer från Bacillus thuringiesis för att motverka vaxmott. (EU)

6.4.4 Inga petroleumprodukter för bekämpning

Du får inte använda olja, diesel och andra petroleumprodukter för att förhindra myrangrepp eller till någon annan form av bekämpning. (K)

6.5 Kupor

Dessa regler beskriver vilket material du får använda i kuporna och kakmellan-väggarna för att förhindra att honungen eller andra produkter från bisamhället förorenas. De beskriver också hur kuporna ska märkas eftersom det är viktigt att kunna identifiera de bisamhällen som är certifierade.

6.5.1 Märkning av bikupor

Du ska märka bikuporna så att de kan identifieras. (EU)

6.5.2 Kakmellanväggar

Du får använda KRAV-certifierat vax i kakmellanväggarna. Mellanväggar av plast är inte tillåtet. (EU)

151Djurhållning

6.5.3 Material i bikuporna

Bikupor ska i huvudsak bestå av material med naturligt ursprung. Byggnadsmate-rial som kan innehålla giftiga ämnen är förbjudna att använda. (EU)

6.6 Övrigt

Avsnittet behandlar vingklippning, vad du får ha i rökpusten och att bisamhällen inte får förstöras när du skördar honungen.

6.6.1 Vingklippning

Du får inte vingklippa drottningar. (EU)

6.6.2 Material till rökpusten

Du får använda rökpust (ett redskap som man använder för att spruta rök på bina för att lugna dem), vatten och ättika för att driva bort och lugna bin. Endast obehandlade träprodukter och andra icke-fossila bränslen av växtmaterial är till-låtna i rökpusten.

6.6.3 Varsamhet vid skörd

Du får inte förstöra bisamhällen när du skördar honung eller andra produkter från bina. Det är förbjudet att döda larver på vaxkakorna när du skördar.


Vattenbruk

7

Reglerna har utformats utifrån en vision om ett uthålligt och etiskt godtagbart vattenbruk. Denna vision har inte alltid gått att förena med verklighetens förutsättningar. KRAVs princip är att kontinuerligt fortsätta utvecklingen av reglerna för vattenbruk i syfte att komma visionen så nära som möjligt.

Reglerna för Vattenbruk finns endast i digital form. Du hit-tar reglerna på KRAVs webbplats www.krav.se/kravsregler


Vildväxande produktion

8

156 Vildväxande produktion

Vildväxande produktion är växter som kan samlas i skog och mark utan att nå-gon odlar dem. KRAVs regler för vildväxande produktion vill främja och definiera hur vi uthålligt kan använda växter som kan samlas in eller skördas i naturen. Reglerna tar hänsyn till markens och ekosystemets långsiktiga förmåga att producera de växter som samlas in. För att ditt certifieringsbolag ska kunna certifiera produktionen krävs att du redovisar en utredning som visar att du kan samla in växterna uthålligt utan att påverka miljö, djurliv eller människor negativt. Utredningen ska också innehålla en riskanalys. Området där du samlar in växter får inte ha utsatts för otillåten kemisk be-kämpning eller förorening. Du ska också ta hänsyn till lokala kulturella traditio-ner och människor som bor i området. Kontroll sker genom uppföljning i fält och dokumentationskrav på hanteringen. Reglerna omfattar även vildväxande produktion på naturbete där KRAVs regler för växtodling följs. Reglerna gäller också för förvildade växter som spritt sig på ett naturligt sätt. Certifieringsorganet avgör om reglerna för vildväxande produktion omfattar en viss växt eller om den omfattas av KRAVs odlingsregler. Reglerna omfattar inte vilda djur och inte heller vattenväxter eller alger.

Läsanvisning

Reglerna om vildväxande produktion har vi delat in i tre avsnitt:• Anmälanochutredning-handlaromvadduskaanmälaochvisainnan

du börjar skörda.• Miljön,socialhänsyn,markenochdearterduskasamlain-vaddu

behöver ta hänsyn till i miljön och i sociala frågor och hur du säkerställer att produkterna inte blir förorenade.

• Skörd,informationtillocharbetsvillkorförplockare-handlaromdendokumentation som du ska redovisa till ditt certifieringsorgan.

Definitioner

Vildväxande produktion: Vildväxande produktion är växtproduktion som skördas eller insamlas utan att i nämnvärd utsträckning vara föremål för odlingsåtgärder. Vildväxande produktion innefattar alla vilda växter. (EU)

Skörd: I det här kapitlet menar vi samma sak med ”skörd” och ”insamling”, det vill säga att ta hand om delar av eller hela vilda växter.

157Vildväxande produktion

8.1 Anmälan och utredning

Det här avsnittet handlar om vad du ska anmäla och visa innan du börjar samla in växter på ett område.

8.1.1 Anmäl området till certifieringsorganet

Du ska definiera ditt område för vildväxande produktion och anmäla området till ett godkänt certifieringsorgan. Certifieringsorganet ska godkänna området för vildväxande produktion innan du får börja skörda eller samla in växter. (EU)

8.1.2 Utredningen ska vara godkänd

Du ska presentera en utredning för markområdet i din anmälan av vildväxande produktion. Utredningen ska ge svar på de krav som ställs i reglerna i det här av-snittet. Utredningen ska också innehålla en riskanalys som bedömer alla risker för föroreningar vid hanteringen i samband med skörden och riskerna för att skörden inte blir uthållig. (EU) Underlaget till din utredning kan komma från myndigheter, miljöorganisatio-ner och humanitära organisationer eller från markägaren. Om det inte finns nå-gon myndighetstillsyn för de aktuella frågorna eller om markägarförhållandena är komplexa i området krävs det lokal områdesinformation och markägarintyg för att komplettera utredningen. Innan du börjar skörda ska ditt certifieringsorgan godkänna utredningen.

8.2 Miljön, social hänsyn, marken och de arter du ska samla in

Detta avsnitt visar vilka miljöhänsyn du ska visa utöver de som framgår av avsnitt 2.17 samt vad du ska ta hänsyn till i sociala frågor. Avsnittet innehåller också regler om hur du säkerställer att produkterna inte blir förorenade.

8.2.1 Behandling med otillåtna preparat eller plantering av behandlade skogs-plantor

Området som du skördar vildväxande produktion från får inte vara behandlat med otillåtna preparat under de tre senaste åren före skörd. Inga skogsplantor behandlade med kemiska bekämpningsmedel får heller ha planterats under de senaste tre åren. Däremot får området ha kalkats. (EU) Otillåtna preparat är kemiska medel som inte är godkända eller tillåtna enligt KRAVs regler för växtodling, se regelavsnitt 4.3 som handlar om gödselmedel och avsnitt 4.4 som tar upp växtskyddsmedel.

8.2.2 Föroreningar i definierat område

Du får inte samla in vildväxande produktion som har nedsatt värde som livsmedel eller foder på grund av föroreningar i området. (EU)

8.2.3 Tillåtna preparat ska ha tillförts i lämplig mängd

Du får inte samla in vildväxande produktion i ett område där marken tillförts

158 Vildväxande produktion

tillåtna medel i sådana mängder att de skördade växterna riskerar att innehålla höga halter av oönskade ämnen. (K) Ett exempel på ett tillåtet medel som kan förekomma i skogsbruket är återfö-ring av aska. Men aska får inte återföras i sådana mängder att det finns risk för att de skördade växterna kan ta upp oönskade halter av exempelvis tungmetaller.

8.2.4 Cesiumhalt i mark

Du får inte samla in vildväxande produktion i områden där marken innehåller mer cesium än de gränsvärden som anges i tabellen nedan. Produkter från mark med högre cesiumhalt blir underkända. (K) Produkt Maximal cesiumhalt i mark Bär (utom hjortron) 60 kBq/m2

Hjortron 40 kBq/m2

Svamp 5 kBq/m2

8.2.5 Skyddszon på 25 meter från föroreningskällorDu får inte samla in vildväxande produktion närmare än 25 meter från vägar där trafiken överstiger i genomsnitt 3 000 fordon per dygn räknat under ett helt år, eller närmare än 25 meter från andra föroreningskällor, till exempel industrier, soptippar, järnvägar och jordbruksmark. (K)

8.2.6 Uthållig skörd

Du ska skicka en beskrivning till ditt certifieringsorgan av hur du tänker skörda och ange hur stor skörd som är möjlig utan att hota en uthållig produktion. Ditt insamlande får inte påverka miljön negativt eller hota någon växt- eller djurarts existens. (EU)

8.2.7 Hänsyn till de människor som bor i området

Du ska skörda så att din verksamhet inte på ett påtagligt sätt påverkar männis-kors levnadssätt negativt eller minskar deras möjlighet att försörja sig. Du ska ta hänsyn till lokala traditioner och de människor som bor i området. (K)

8.2.8 Arter som finns inom bevarandeprogram eller är föremål för restriktioner

De arter som du ska samla in får inte ingå i internationella bevarandeprogram eller på annat sätt omfattas av restriktioner som visar att de är olämpliga att skörda. Tänk på att du ska följa CITES särskilda föreskrifter om arterna finns upptagna på CITES. (K) (CITES; Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Flora and Fauna) (www.cites.org).

8.2.9 Rödlistade och hotade arter

Du får inte samla in växter som är rödlistade och angivna som hotade i det land där du ska skörda dem. (K)

http://www.cites.org

159Vildväxande produktion

8.3 Skörd, information till och arbetsvillkor för plockareDetta avsnitt omfattar den dokumentation som du ska redovisa till ditt certifie-ringsorgan. Tänk särskilt på att KRAVs sociala villkor för arbetstagare gäller för vildväxande produktion, i alla relevanta delar, både för anställda och fristående plockare. Se KRAVs regler avsnitt 2.13.

8.3.1 Dokumentation i alla led

Du ska dokumentera hanteringen i alla led från insamling till försäljning eller för-ädling. Dokumentationen ska beskriva hur du uppnår kraven i detta avsnitt. (EU)

8.3.2 Spårbarhet i alla led

Du ska hantera din produktion så att de skördade växterna kan spåras i alla led fram till att varan säljs eller går vidare till egen förädling. (EU) Den vildväxande produktionen ska alltid gå att spåra tillbaka till ombud, plockare eller plockargrupp och plockningsplats eller plockningsområde från den förpackade råvaran, till exempel pall, container eller säck med fryst, torkad eller rå råvara. (EU)

8.3.3 Registrering av plockare

Du ska registrera alla plockare. Plockarna ska bekräfta att de tänker följa reg-lerna för KRAV-certifierad vildväxande produktion. (K)

8.3.4 Avtal med ombud

Du ska teckna avtal med alla ombud. Ombuden ska bekräfta att de tänker följa reglerna för KRAV-certifierad produktion. (K)

8.3.5 Skriftlig och muntlig information vid inköpsplats

Du ska ha följande skriftliga information vid varje inköpsplats, uppsatt på en väl synlig plats.

• Kartaöverdetgodkändaområdet,medeventuelltunderkändaområdenmarkerade, i skala 1:100 000 eller mer detaljerad. (K)

• ReglerförKRAV-certifieradvildväxandeproduktion.(K)• Plockningsinstruktionsombeskriverhurväxternaskördas.(K)

Ombudet ska informera plockarna om ovanstående både skriftligt och muntligt.

8.3.6 Skriftlig information på ett språk plockaren förstår

Du ska ha all skriftlig information inklusive inköpslistor på ett språk som plock-arna förstår. (K)

8.3.7 Redovisa avtal och betalning

Du ska till ditt certifieringsorgan redovisa avtal, betalning och överenskommelser mellan dig och de som samlar in den vildväxande produktionen. (K)


Livsmedelsförädling

9

162 Livsmedelsförädling

Läsanvisning

Reglerna i detta kapitel rör livsmedelsförädling. Regler om införsel och import finns i kapitel 16. Reglerna för avtal, särhållning och miljöskydd med mera finns i kapitel 2. Märkning tas upp i kapitel 1. Reglerna för livsmedelsförädling består av en huvudregel om KRAV-certifie-rade ingredienser och sedan ett antal regler som gäller för de övriga ämnena och processer som får användas vid KRAV-märkt livsmedelsproduktion. Kapitlet avslutas med avsnitt 9.8 om ingrediensmärkning av produkter med mindre än 95 procent KRAV-certifierade ingredienser, följt av regel 9.9 om KRAV-certifierad jäst.


Grunderna för dessa regler finns i ”Den ekologiska produktionens målsättning”. Målsättningen är att bedriva en långsiktigt hållbar och från konsumenternas synvinkel förtroendegivande produktion av livsmedel. Det ska ske bland annat genom att förädling sker med hjälp av utvalda processer som är skonsamma mot såväl naturen som produkterna, med ett minimum av tillsatser och att använd-ning av naturfrämmande ämnen undviks.

Tänk särskilt på

Innan du börjar marknadsföra en produkt ska du först säkerställa att alla rele-vanta krav i KRAVs regelverk är uppfyllda och anmäla produkten på KRAVs hemsida. Ditt certifieringsorgan verifierar att uppgifterna är korrekta när de gör revision.

Definitioner

Arom: En arom består av aromämne eller arompreparat och bärare eller lösningsmedel.

Berikningsmedel: Berikningsmedel är ämnen, (mineraler, inklusive spårämnen, vitaminer, aminosy-ror och mikronäringsämnen), som sätts till med syftet att produkten ska kunna marknadsföras som extra vitaminrik eller mineralrik eller för att ersätta vitaminer som gått förlorade vid tillverkningen. Du får inte använda berikningsmedel i KRAV-certifierade produkter om det inte är ett lagkrav att använda dem.

Ingredienser av olika slag: Ingredienser indelas i råvaruingredienser, livsmedelstillsatser och aromer. Råvaruingredienser kallas i denna regeltext också för råvaror. Det är sådana ingredienser som är grunden i ditt recept, till exempel mjölk, laktos, gurkmeja, syrakultur. Livsmedelstillsatser är berikningsmedel eller (teknologiska) tillsatser.

Lösningsmedel och bärare av tillsatser och aromämnen: Som ingredienser anses inte ämnen som använts i de mängder som är absolut

163Livsmedelsförädling

nödvändiga som lösningsmedel för eller som bärare av tillsatser och aromämnen. Till exempel kan majsstärkelse användas som bärare till en arom.

Processhjälpmedel: Ämnen som används vid tillverkning men som inte räknas som ingredienser och som inte har någon teknologisk effekt i det färdiga livsmedlet räknas som processhjälpmedel. Det kan till exempel vara vegetabilisk olja som används som släppmedel.

Rekonstituering: Rekonstituering innebär att produktens ursprungliga vattenhalt återställs.

Tillsatser: Kallas ibland teknologiska tillsatser. Är de ämnen som har en teknisk funktion i livsmedlet och för vilka myndigheterna bestämt att de ska ha en särskild säker-hetsprövning. Dessa tillsatser har ett E-nummer. Till exempel är askorbinsyra (C-vitamin) en teknologisk tillsats när den används som antioxidationsmedel med E-nummer E 300.

9.1 KRAV-certifierade ingredienser

Du ska enbart använda KRAV-certifierade ingredienser i livsmedel som ska mark-nadsföras med KRAVs namn eller märke.Ingredienser som undantas från kravet att vara KRAV-certifierade är:

• koksalt(natriumklorid,kaliumklorid) (EU)• vatten(EU)• viltsominteäruppföttihägn(renräknasintesomvilt)(EU)• berikningsmedel,sådanatillsatserfårendastanvändasnärdetärsärskilt

föreskrivet av myndighet att de ska användas i livsmedlet i fråga (EU)• andraingredienserdärdukanvisaattdetintegårattfåtagpåKRAV-

certifierad ingrediens i tillräcklig mängd eller kvalitet. I första hand ska en EU-ekologisk ingrediens väljas, går inte det kan en konventionell in-grediens väljas enligt vad som anges i regel 9.2. Hit räknas också jäst. Till utgången av 2013 får konventionell jäst användas om du inte får tag på annan utan att ansöka om tillåtelse enligt regel 9.2

Du får använda KRAVs märke på produkter med minst 95 viktprocent KRAV-certifierade ingredienser. Koksalt och vatten ska inte räknas med vid beräkning av konventionell andel i produkten. Vatten som tillsats vid rekonstituering ska du dock räkna med.

9.2 Konventionella råvaror

En konventionell råvara får inte:• användasienproduktmedenKRAV-certifieradingrediensavsammaslag

(K) (IBS)• innehållaellervaraframtagenmedhjälpavgenetisktmodifieradeorga-

nismer (EU)• framställasmedprocessersomintetillåtsenligtregel9.3.


Konventionella råvaror av jordbruksursprung får endast användas om råvaran tillåts enligt bilaga 9 till förordning (EG) nr 889/2008 eller har godkänts av Livs-medelsverket enligt samma förordnings artikel 29. Livsmedelsverket utfärdar då ett tidsbegränsat tillstånd för dig att använda en viss konventionell ingrediens i en viss produkt. (EU)

Tänk särskilt på

Att kontrollera att du har ett giltigt tillstånd från Livsmedelsverket för konventio-nell ingrediens när det krävs.

9.2.1 Konventionella råvaror i produkter som innehåller vildfångad fisk certifie-rad enligt kapitel 17

En konventionell råvara får inte:• AnvändasienproduktmedenKRAV-certifieradingrediensavsammaslag• Innehållaellervaraframtagenmedhjälpavgenetisktmodifieradeorga-

nismer• Framställasmedprocessersomintetillåtsenligtregel 9.3

Ditt certifieringsorgan avgör om råvaran är tillåten att använda.

9.3 Processer och lösningsmedel

Du får endast använda följande produktionsprocesser:• mekaniskaochfysikaliskaprocesser (EU)• biologiskaprocessersomtillexempelfermenteringochjäsning(exempel-

vis användning av mjölksyrakulturer och mögelkulturer) (EU)• enzymatiskaprocesservilkaseffektärattkoagulera(exempelvislöpe)

ellerspjälkaämnen(exempelvisenzymetamylas)(K)• extraktion(EU) • rökning(EU)• fällning(EU).

Du får enbart använda vatten, etanol eller fetter som lösningsmedel. (K) (IBS)

9.4 Bestrålning

Du får inte bestråla dina råvaror eller produkter och du ska försäkra dig om att dina leverantörer inte bestrålat råvarorna. (EU)

9.5 Tillsatser, aromer och processhjälpmedel

I bilaga 2 finns en lista på vilka tillsatser du får använda och i bilaga 3 finns till-låtna processhjälpmedel upptagna. (K) (IBS) Du får enbart använda naturliga aromer. (EU) Bärare till aromer och tillsatser ska vara råvaruingredienser, tillåtna tillsatser enligt bilaga 2 eller vatten, etanol eller fetter. (K) Tillsatser, aromer, bärare, lösningsmedel och processhjälpmedel får inte inne-hålla eller vara framtagna med hjälp av genetiskt modifierade organismer (EU)

165Livsmedelsförädling

9.6 Ämnen i kontakt med livsmedel

Konserveringsmedel (till exempel antimögelmedel), bekämpningsmedel och syn-tetiska eller naturidentiska färgämnen får inte tillsättas till ämnen som kommer i kontakt med livsmedel (till exempel ostvax). (EU)

9.7 Filtrering

Filtreringsteknik som leder till kemiska förändringar på molekylär nivå tillåts inte om filtreringsutrustning innehåller asbest eller om den på annat sätt leder till kemiska förändringar på molekylär nivå som påverkar produkten negativt.

9.8 Ingrediensmärkning av KRAV-certifierade ingredienser I det här avsnittet beskrivs hur du får ange att en ingrediens är KRAV-certifierad i en produkt som innehåller mindre än 95 procent KRAV-certifierade ingredienser. Det ska klart framgå vilka ingredienser som är KRAV-certifierade. Produkten får inte märkas som KRAV-certifierad eller märkas med KRAVs märke. Om din produkt sammanlagt innehåller mer än 95 procent KRAV-certifierade och EU-ekologiska ingredienser får den kallas ekologisk. Då ska du följa reglerna i avsnitt 1.3 när du utformar din märkning.

9.8.1 Ingrediens av samma slag får inte blandas

Du får inte använda både en KRAV-certifierad och en ej KRAV-certifierad ingredi-ens av samma slag i en och samma produkt.

9.8.2 Dokumentation

Dokumentera att de registrerade ingredienserna är KRAV-certifierade och den inköpta respektive använda mängden på det vis som certifieringsorganet accep-terar som lämpligt. Du ska också dokumentera ingrediensernas ursprung samt mottagare av sålda varor som innehåller KRAV-certifierade ingredienser. Spara dokumentationen i minst två år.

9.8.3 Märkning av produkt med KRAV-certifierad ingrediens

Du får inte märka produkten som KRAV-certifierad eller använda KRAVs märke. Märkning eller marknadsföring av produkter med KRAV-certifierad ingrediens får inte på något vis vilseleda att uppfattas som om det rör sig om en KRAV-certifierad produkt. Skriv ordet KRAV i versaler. Märkning eller marknadsföring i övrigt får inte på något sätt genom typsnitt eller färger förknippas med KRAV ekonomisk fören-ings märke för KRAV-certifierad produktion Om produkten innehåller minst 95 procent ekologiska råvaror av jordbruk-sursprung får den kallas ekologisk och information om KRAV-certifierad ingre-diens kan finnas på etiketten. Om och hur du ska utforma märkningen för att uppfylla EU-förordningen framgår av avsnitt 1.3. Innehåller produkten en lägre andel ekologiska råvaror får innehållet av


KRAV-certifierade ingredienser endast anges i ingrediensförteckningen, se också regel 9.8.6.

9.8.4 Märkning och marknadsföring av ingrediensen i en ekologisk produkt

Om summan av EU-ekologiska och KRAV-certifierade ingredienser i din produkt är 95 procent eller mer får produkten kallas ekologisk. Då får du skriva ut det på förpackningen och tala om det i din marknadsföring. Se till att det klart framgår vilka ingredienser som är KRAV-certifierade. I ingrediensförteckningen ska det framgå vilken viktprocent de KRAV-certifierade ingredienserna har. Använd något av följande uttryck eller motsvarande vid märkning eller mark-nadsföring:

• ”InnehållerKRAV-certifieradXX”• ”XXkommerfrånKRAV-certifieradproduktion”.

9.8.5 Märkning och marknadsföring av ingrediensen i en produkt som inte är ekologisk

Om din produkt sammanlagt innehåller mindre än 95 procent EU-ekologiska och KRAV-godkända ingredienser får du bara ange i ingrediensförteckningen vilka ingredienser som är KRAV-certifierade, inte i övrigt på förpackningen.

9.9 Jäst kan KRAV-certifieras

Om du följer EU:s regler för ekologisk jäst och i övrigt tillämpliga delar av KRAVs regler kan din produktion KRAV-certifieras.


Slakt

10

168 Slakt

Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt i alla led från uppföd-ningen på gården, vid alla transporter och självklart inför och vid slakt. Även inför slakten ska djuren kunna bete sig naturligt och ha en hög livskvalitet fram till ett slut utan lidande och stress. KRAVs princip är att slakt av KRAV-certifierade djur ska ske i en lugn miljö för djuren där slakteriet är anpassat till djurens biologi. För att minimera trans-porter ser KRAV gärna att slakt i framtiden sker antingen på den egna gården eller i ett lokalt slakteri. Då det i dagsläget inte är möjligt accepterar KRAV slakt på ett slakteri som är certifierat för slakt av KRAV-certifierade djur. De områden som KRAV anser viktigast är att etablerade djurgrupper hålls samman och att transporttiderna är korta liksom väntetiden i slakteriet.

Definitioner

Avblodning: Tömning av djurkroppen på blod.

Drivning: Att förmå djuren att röra sig för egen maskin i önskad riktning.

Etablerad djurgrupp: Med etablerad djurgrupp menas en grupp av djur som har haft erforderlig tid att etablera en inbördes rangordning på gården.

Manual för slakteriet: Manualen ska innehålla de rutiner och arbetsinstruktioner som slakteriet behöver för att säkerställa att KRAVs regler uppfylls för slakteriets KRAV-certifierade verksamhet. Manualen ska också innehålla redovisande dokument för olika mo-ment i arbetet så att ett certifieringsorgan kan följa upp slaktverksamheten vid en revision. Manualen ska visa att KRAVs regler är inarbetade i organisationen och tillgängliga för personalen.

Stress: Stress är både fysiska och psykiska påfrestningar på djuren. Djur kan stressas av reflekterande ytor, buller och höga ljud, luftströmmar, starkt ljus, lukter, tvära krökar eller blindgångar, smärta, hård hantering med slag och stötar samt stress och oro från andra djur. För att minska stressen kan slakteriet utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem, till exempel genom att hålla samman grup-pen, att djuren får gå från mörker till ljus eller följa ledardjuret.

Uddevallasystem: En typ av slaktinredningssystem.

Uppstallning: Inhysa djur i stall för viss tid.

169Slakt

Högmjölkande: Kor, getter och tackor för mjölkproduktion som är i början av laktationsperioden och mjölkar som mest.

10.1 Allmänt om slakt och slakteriets ansvar

Detta avsnitt tar upp vilket ansvar som gäller för KRAV-certifierade slakterier. Tänk på att de åtaganden som kapitel 2 beskriver också gäller för slakterier. Slakten måste ske på ett KRAV-certifierat slakteri för att köttet ska kunna säljas som KRAV-certifierat. Slakteriet ska följa reglerna i det här kapitlet för åtminstone alla djur som är KRAV-certifierade.

10.1.1 Slakt ska ske på KRAV-certifierat slakteri

Slakten ska ske på ett KRAV-certifierat slakteri. Slakteriet ska ha och följa en dokumenterad manual som innehåller rutiner och arbetsinstruktioner.

10.1.2 KRAV-ansvarig vid varje slaktanläggning

Slakteriet ska ha en person som är utsedd till KRAV-ansvarig vid varje anlägg-ning. Den personen har ansvar för hur slakteriet hanterar de levande djuren från transport till slakt. Den KRAV-ansvarige ansvarar för att slakteriets personal han-terar djuren enligt KRAVs regler samt för att fortlöpande informera den berörda personalen om KRAVs regler. (K)

10.1.3 Slakteriets åtaganden mot uppfödaren

Slakteriet ska ge djurens uppfödare eller skötare möjlighet att närvara vid slakten fram till och med att djuren avlivas.

10.2 Hantering och djuromsorg

Reglerna i detta avsnitt ska leda till att djuren mår bra på slakteriet fram till dess att de avlivas. Reglerna handlar on hur djuren ska hanteras, personalens kompe-tens och vad slakteriet ska göra om man upptäcker brister i hanteringen. Alla led i samband med slakt innebär att djuren utsätts för stress. Vid på- och avlastning uppstår ett av de mest stressande momenten och därför ska personalen hantera djuren lugnt och systematiskt. Drivning i samband med transport och slakt ska ske genom att utnyttja djurens naturliga beteende. Personalen ska hålla samman etablerade djurgrupper eftersom djuren stressas av oro hos och hot från andra djur. Under hela tiden på slakteriet ska personalen arbeta för att hålla stressen nere. Djur kan stressas av oro från andra djur, starkt ljus, luftströmmar, buller och höga ljud, smärta, slag och stötar. Det är viktigt att djuren får den näring som de behöver och att de är sysselsatta.

10.2.1 Hantering av djuren

Djuren ska hanteras lugnt och värdigt under pålastning, transport, avlastning och på slakteriet med ett minimum av stress för djuret. (SL) (EU)

170 Slakt

10.2.2 Kompetenskrav på personal som hanterar djur

Slakteriet ska kunna intyga att det är personal med erfarenhet av djur som hante-rar djuren.

10.2.3 Etablerade djurgrupper

Slakteriet ska hålla samman etablerade djurgrupper, det vill säga djur som har haft tillräcklig tid tillsammans för att etablera en inbördes rangordning på gården. De får inte blandas med främmande individer eller grupper för att de inte ska oroa varandra. Det är producentens ansvar att sätta samman grupperna innan de transporteras till slakteriet, se avsnitt 5.12. (K) (IBS)

10.2.4 Elektrisk pådrivare

Ingen får använda elektrisk pådrivare i något led i kedjan från pålastning till avlivning.

10.2.5 Om någon ändå använder elektrisk pådrivare

Om ett slakteri eller en transportör bryter mot förbudet mot elektrisk pådrivare ska djuret underkännas. Slakteriet eller transportören ska meddela certifierings-organet. För gris och får ska slakteriet arbeta förebyggande för att elektrisk pådrivare överhuvudtaget inte ska användas. Varje enskilt fall som bryter förbudet är en större avvikelse. För nöt ska slakteriet arbeta förebyggande för att minimera användningen av elektrisk pådrivare. Slakteriet ska rapportera antalet underkända djur till certifieringsorganet. Slakteriet ska redovisa åtgärder till certifieringsorganet för hur företaget ska minimera antalet fall i fortsättningen. Om slakteriet vidtar trovärdiga åtgärder och antalet fall sjunker kan certifieringsorganet fortsätta att låta verksamheten vara godkänd utan att varje enskilt brott mot förbudet mot att använda elektrisk pådrivare gäller som en avvikelse. (K)

10.2.6 Hantering av får eller lamm

Slakteriets eller transportörens personal får inte lyfta eller dra får eller lamm i ullen.

10.2.7 Anmärkning från besiktning

Kött eller slaktkroppar från djur som har fått anmärkning på bristande djur-omsorg får inte KRAV-märkas. Skälen till anmärkningarna från besiktning av levande djur eller kött kan vara:

• djursomärförorenadeavgödsel• djursomärutmärgladeelleralltförmagra• djurmedförväxtaklövar.

10.2.8 Slakteriets ansvar att meddela certifieringsorganet anmärkningar som tyder på bristande djuromsorg

Slakteriet är skyldigt att meddela anmärkningar som tyder på bristande djurom-sorg inom en vecka. Slakteriet ska meddela det certifieringsorgan som certifierat lantbrukaren vars djur har fått anmärkningen så att certifieringsorganet kan följa upp hela produktionen. Se även 5.12.4. (K)

171Slakt

10.3 Märkning, identifiering och särhållning

Detta avsnitt beskriver ansvar för märkning och hur märkningen ska hanteras för särhållning och spårbarhet. Dokumentation och märkning av djur är viktig för spårbarheten och för att de personer som hanterar djuren ska kunna veta djurens ursprung. KRAVs mål är att slakteriet ska använda den teknik som är skonsam-mast för djuren för att märka och hålla isär dem.

10.3.1 Märkning av djur och transportlådor

Djur som anländer till slakteriet ska vara märkta individuellt. Mindre djur som inte kan märkas individuellt ska levereras i märkta lådor.

10.3.2 Märkning för spårbarhet

KRAV-märkningen ska följa slaktkroppen och kunna garantera spårbarhet genom hela hanteringskedjan. Enskilda djur eller grupper av djur ska kunna identifieras i varje steg av transport- och slaktprocessen.

10.3.3 Djurägaransvar och slakteriets ansvar

De KRAV-certifierade djurens uppfödare eller skötare ansvarar för märkningen fram till dess att de lastar djuren för transport från gården. Slakteriet ansvarar för märkningen under resten av transport- och slaktprocessen. (K)

10.3.4 Dokumentation om KRAV-certifierat ursprung

När djuren kommer till slakteriet ska det följa med dokumentation som bekräftar att de är KRAV-certifierade så långt i kedjan. Om det inte finns någon dokumen-tation får slakteriet inte ta emot djuren som KRAV-certifierade. (K)

10.4 Transport

Avsnittet beskriver hur transportören ska hantera djuren för att de ska må så bra som möjligt under färden till slakteriet. För djuren innebär transport buller och rörelser som de inte är vana vid. Där-för är det viktigt att chauffören kör med hänsyn till att han har en levande och rörlig last. Men de mest stressande momenten uppstår när djuren lastas på och av. Då ska personalen hantera djuren lugnt och systematiskt. Personalen ska utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem i samband med transport och slakt. De ska hålla samman etablerade djurgrupper och inte blanda dem med främ-mande djur.

10.4.1 Särhållning av djur och djurgrupper

Enskilda djur eller etablerade djurgrupper som har haft tillräcklig tid för att etablera en inbördes rangordning på gården ska skiljas från andra djur eller djur-grupper med grindar eller liknande under transporten. Den KRAV-ansvariga på slakteriet ska säkerställa att KRAV-certifierade djur inte blandas med främmande djur eller grupper. (K) (IBS)

172 Slakt

10.4.2 Uppbindning av djur

Bara djur som varit uppbundna förut får bindas upp under transporten.

10.4.3 Slakteriets ansvar att säkerställa bra transporter

Slakteriet ska vid transport säkerställa att:• fordonetharfullgodventilationsåattklimatetärbrafördjuren• chaufförenkörlugnt• chaufförenharettintygpågenomgångentransportutbildningellermot-

svarande• dentotalatransporttiden,inklusivevila,inteöverskrider8 timmar (K/SL) • fordonetärgodkäntavdenansvarigamyndigheten.

10.4.4 Använd inte syntetiska stimulerande eller lugnande medel

Ingen får behandla djuren med syntetiska stimulerande eller lugnande medel före eller under transporten. (EU)

10.5 Lokaler och uppstallning

Detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska ordna lokaler för djuren för att de ska må så bra som möjligt på slakteriet. En ny stallmiljö innebär stress för djuren på grund av exempelvis nya ljud och lukter och därför bör tiden i slakteriet minimeras. Tänk särskilt på att frigående djur från lösdriftssystem inte får stallas upp eller drivas i endjursbox eller Udde-vallasystem mer än 4 timmar och att planera så att djuren slipper övernatta på slakteriet.

10.5.1 Djurutrymmen på slakteriet

Djurens utrymmen och passager på slakteriet ska vara utformade för att utnyttja djurens instinkt att naturligt förflytta sig. Se också avsnitt 10.6. (K)

10.5.2 Djur ska slaktas samma dag som de anländer till slakteriet

Slakteriet ska normalt slakta nötkreatur, grisar och får och lamm samma dag som de kommer in till slakteriet. I undantagsfall kan djuren behöva övernatta på slakteriet. Det gäller till ex-empel när det har uppstått problem när djuren kommer till slakteriet eller under slakten som gör att alla djur inte hinner slaktas samma dag. Det kan också gälla när det är svårt att få transporten att komma fram så tidigt på dagen så att djuren hinner slaktas samma dag. Observera dock att det inte är normalt att alla trans-porter till slakteriet kommer så sent. Fjäderfä ska alltid slaktas samma dag som de kommer in till slakteriet. Det gäller även strutsfåglar. (K)

10.5.3 Dokumentation om hur ofta och varför djur övernattar

Slakteriet ska dokumentera antal djur, antal tillfällen, datum och orsak till varför djur måste övernatta på slakteriet.

173Slakt

10.5.4 Slakt av högmjölkande djur

Slakteriet ska ha ett system som garanterar att högmjölkande djur slaktas tidigare än 12 timmar sedan senaste mjölkning.

10.5.5 Uppstallning

Djuren ska stallas upp på ett sätt som de är vana vid.

10.5.6 Uppbindning av djur

Endast djur som är vana att bli uppbundna får bindas upp eller hållas i endjurs-boxar vid uppstallning. (K)

10.5.7 Tillgång till vatten

Slakteriet ska se till att djuren har fri tillgång till vatten under uppstallningen.

10.5.8 Kortare och längre uppstallning

Vid uppstallning gäller följande regler för djurens tillgång till vatten, foder, sys-selsättning och liggyta:

Uppstallningstid Djurslag

Mindre än 4 timmar Mer än 4 timmar

Nöt Tillgång till vatten Tillgång till vatten Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta

Gris Tillgång till vattenTillgång till halm eller annan sysselsättning

Tillgång till vattenTillgång till halm eller annan sysselsättning Tillgång till grovfoderTillgång till torr, hel och ströad liggyta

Får och lamm Tillgång till vatten Tillgång till vatten Tillgång till grovfoderTillgång till torr, hel och ströad liggyta

10.5.9 Uppstallning i gruppboxar

Vid uppstallning i gruppbox ska djuren minst få följande utrymme (K):

Djurart Vikt (kg) Utrymme (kvadratmeter)

Nötkreatur mindre än 100100-250250-400400-600mer än 600

11,51,92,32,7

Får, get mindre än 50 mer än 50

0,51

Gris (slaktsvin), Vuxen grismindre än 120 mer än 120

0,751,5

174 Slakt

10.5.10 Uppstallning av djur i endjursboxarSlakteriet ska vid uppstallning i mer än 4 timmar säkerställa att:

• endjursboxartillnötkreatursomföttsuppuppbundnaärminst6 kva-dratmeter stora

• endjursboxartillgrisarellerfårärminst2 kvadratmeter stora. Gris och får ska i första hand inte stallas upp i endjursbox

• djursomföttsuppilösdriftssystemintestallasuppiendjursboxarimerän 4 timmar.

10.6 Drivning

Reglerna i detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska arbeta för att minimera stres-sen som djuret utsätts för på slakteriet. Ett väl fungerande slakteristall anpassat till djurens sätt att fungera underlättar hanteringen och minimerar risken för att djuren skadas eller utsätts för annat onödigt lidande eller stress.

10.6.1 Drivränna

Drivning i drivränna är inte tillåtet. (K)

10.6.2 Utformning av drivgångar

Drivgångar ska vara utformade så att drivningen går smidigt utan att djuren stres-sas. Drivningen ska underlättas genom:

• attdrivgångensaknartvärakrökarochblindgångar¨• attundvikamotgåendeluftströmmarochbländandebelysning• attdrivgångarnaharettbraklimatfördjuren• attminimerabuller,högaljudochlukter.

10.6.3 Utnyttja djurens naturliga beteende

Utnyttja djurens naturliga beteende vid drivning, till exempel genom att hålla samman gruppen, att låta djuren gå från mörker till ljus eller att låta dem följa ledardjuret.

10.6.4 Väntetid i drivgång

Minimera väntetiden i drivgången. Djuren ska aldrig behöva vänta mer än 15 minuter i drivgången. (K)

10.6.5 Indrivning i bedövningsanläggning eller bedövningsfålla

Indrivning i bedövningsanläggning eller bedövningsfålla ska ske lugnt och värdigt utan att någon använder fysiskt våld. (K)

10.7 Upphängning före bedövning av fjäderfän

Detta avsnitt beskriver de särskilda regler som gäller för upphängning av fjäder-fän före bedövning. Reglerna beskriver hur slakteriet ska hantera momentet för att stressen ska bli så liten som möjligt för djuren.

10.7.1 Upphängning i fotkrokar

Upphängning av höns och slaktkyckling i fotkrokar före bedövningen ska ske lugnt.

175Slakt

10.7.2 Hantering av djuret efter upphängning

Håll i varje djur en kort stund efter att de hängts upp i fotkrokarna.

10.7.3 Hantering av tunga fjäderfän större än höns

Det är inte tillåtet att slakta fjäderfän större än höns med hjälp av upphängning i fotkrokar. (K)

10.8 Bedövning och avblodning

Reglerna i detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska arbeta för att minimera den stress som djuret utsätts för när de ska bedövas och avlivas. Avsnittet tar också upp regler för hur slakteriet ska hantera de bedövade djuren och hur slakteriet ska kontrollera bedövningens effekt och att djuren är döda efter avlivningen. Det är mycket viktigt med en väl fungerande bedövning, med rutiner för underhåll, rengöring och kalibrering av bedövningsutrustningen.

10.8.1 Bedöva och avbloda så snart som möjligt

När djuren kommer till bedövningen ska de bedövas snarast möjligt och omedel-bart därefter avblodas.

10.8.2 Antal djur i bedövningsbox

Slakteriet ska se till att det inte är så många djur i en bedövningsbox att de oroar varandra eller skadar sig på grund av trängseln.

10.8.3 Övervakning av djur i bedövningsbox

Slakteriet ska övervaka de djur som är kvar i bedövningsboxen när en samman-hållen grupp av grisar, får eller lamm bedövas. (K)

10.8.4 Sammanhållning av djurgrupper vid bedövning

Slakteriet ska hålla samman etablerade grupper av får, grisar och lamm så långt som möjligt när de ska bedövas.

10.8.5 Bedövning av nötkreatur

Nötkreatur ska bedövas så att andra djur inte märker det.

10.8.6 Kontrollera bedövningens effekt

Slakteriet ska kontrollera att bedövningen fungerar omgående efter bedövningen på varje enskilt djur. Undersök effekten genom kontroll av pupillvidgning eller ögonreflex.

10.8.7 Övervakning av anläggning för koldioxidbedövning

Koldioxidschaktet ska kunna inspekteras när bedövningsanläggningen är i drift. Slakteriet ansvarar för att det finns kontrollsystem för att upprätthålla rätt koldi-oxidhalt och larm som varnar om koldioxidhalten är för låg. (K)

10.8.8 Reservvapen och journalföring av bedövningens effekt

Slakteriet ska se till att det alltid ska finnas reservutrustning för bedövning nära till hands vid alla typer av bedövning om bedövningen inte skulle fungera. Slak-

176 Slakt

teriet ska föra journal över hur många gånger man har fått bedöva ytterligare en gång för att för att den första bedövningen inte fungerade. (K)

10.8.9 Hantering av slaktkropp vid och efter avblodning

Slakteriet ska avbloda och hantera slaktkropparna utan att obedövade djur mär-ker det.

10.8.10 Avlivningskontroll

Slakteriet ska kontrollera att djuret är dött med en vedertagen metod efter av-blodning innan slaktkroppen få gå vidare till nästa steg i slakten. (K/SL)

10.9 Hjort

Detta avsnitt beskriver särskilda regler för att avliva hjort.

10.9.1 Avlivning av hjort

Djurägaren ska avliva hjorten på ett sätt som undviker att stressa djuret så långt det är möjligt. Djurägaren ska avliva hjorten i hägn eller i en hanteringsanlägg-ning i anslutning till hägn. (K)

10.9.2 Dokumentationskrav för avlivning av hjort

Djurägaren ska dokumentera hur avlivningen sker.


Fodertillverkning

11

178 Fodertillverkning

Detta kapitel beskriver vilka regler som gäller för dig som KRAV-ansluten foder-producent. Reglerna beskriver vad som gäller när du ska tillverka foder för såväl KRAV-certifierad djurhållning som till sällskapsdjur. Reglerna talar också om hur du ska märka foder. Syftet med reglerna är att djuren ska få ett foder som är an-passat till djurslaget och att det tas fram utan inblandning av exempelvis genetiskt modifierade organismer eller med hjälp av kemiska lösningsmedel.

Tänk på att

För den som använder ditt foder har andelen KRAV-certifierade råvaror i fodret stor betydelse, se vidare avsnitt 11.2.

Läsanvisning

Detta kapitel börjar med ett avsnitt om allmänna regler för all sorts fodertillverk-ning. Därefter följer ett avsnitt (11.2) om särskilda regler som gäller dig som producerar foder till KRAV-certifierad djurhållning. Avsnitt 11.3 behandlar foder till sällskapsdjur.

11.1 Allmänna regler för alla sorters foder

I detta avsnitt finns allmänna regler samlade. De gäller oavsett vilken typ av djur du ska producera foder för. Tänk på att den allmänna fodermedelslagstiftningen gäller utöver vad som står i detta kapitel. Fodermedelslagstiftningen reglerar till exempel tillåtna halter av eventuella främmande ämnen som inte KRAVs regler säger något om.


Du får inte använda genetiskt modifierade organismer (GMO) som foder eller för att framställa foder, fodertillsatser, bindemedel eller konserveringsmedel för foder. (EU)

11.1.2 Blanda inte foderråvaror av samma slag

Du får inte använda foderråvaror av samma slag som kommer från både KRAV-certifierat och från konventionellt jordbruk tillsammans i en foderblandning. Du får heller inte använda foderråvaror av samma slag som kommer från både andra årets karensårsodling och från konventionellt jordbruk tillsammans i en foder-blandning. (K) (IBS)

11.1.3 Använd KRAV-certifierad råvara

Du ska använda KRAV-certifierade råvaror. Bara om det inte är möjligt får du använda konventionella råvaror som finns med i bilaga 1. (EU)

11.1.4 Mineraltillsatser räknas inte i andelen KRAV-certifierad råvara

Du ska inte räkna med mineralfoder, kalk, snäckskal och liknande mineraltillsat-ser, när du beräknar procentandelen av KRAV-certifierad råvara. Mineraltillsatser kan inte produceras enligt KRAVs regler. (EU)

179Fodertillverkning

11.2 Foder till KRAV-certifierad djurhållning

Här kan du läsa om vilka tillsatser som är tillåtna i KRAV-certifierat foder och att du måste analysera det foder du producerar för att undersöka hur mycket tung-metaller det innehåller.

Tänk särskilt på

Det är viktigt att varje foderblandning är märkt med andelen KRAV-certifierat foder.

11.2.1 Konventionella råvaror, tillsatser och hjälpmedel

Du får bara använda de konventionella foderråvaror, fodertillsatser och process-tekniska hjälpmedel som finns uppräknade i bilaga 1. (EU)

11.2.2 Konventionella bindemedel och andra tekniska tillsatser

Du får använda konventionell melass som bindemedel. Maximalt 0,1 procent av en foderblandning eller ett fodertillskott får bestå av andra fodertillsatser som ingår i produkten för att fylla en teknisk funktion som till exempel bindemedel el-ler dammbindare. Denna tillsats får inte vara framtagen med hjälp av GMO eller kemiska lösningsmedel.

11.2.3 Produktionsprocessen

Du får inte använda kemiska lösningsmedel eller tillsatser av andra kemiska äm-nen när du framställer och bereder foder. Du får bara använda följande produk-tionsprocesser:

• mekaniskaochfysikaliskaprocesser,tillexempelmalning(EU)• biologiskaprocessersomtillexempelfermenteringochjäsning(exempel-

vis användning av mjölksyrakulturer och mögelkulturer) (EU)• enzymatiskaprocesservilkaseffektärattkoagulera(exempelvislöpe)

ellerspjälkaämnen(exempelvisenzymetamylas)(EU)• extraktion(EU)• fällning. (EU)

Du får enbart använda vatten, etanol eller fetter som lösningsmedel. (K) (IBS)

11.2.4 Analysera innehållet av tungmetaller

Du ska bifoga en analys av hur mycket av tungmetallerna bly, kadmium, koppar, krom,kvicksilver,nickelochzinksomdittfodermedelinnehåller.Dågördudetmöjligt för den KRAV-anslutne att följa regel 4.1.7.6 om att begränsa tungmetall-tillförseln till åkerjorden. (K)

11.2.5 Innehållsdeklaration behövs alltid

Du ska på förpackningen, produktbladet för foder eller liknande redovisa vilka KRAV-certifierade råvaror som ingår i produkten, samt hur stor andel av vikten i torrsubstans som de respektive råvarorna utgör. Du ska ange innehållet av råvaror från 2:a årets karensårsodling på samma sätt. Det ska på produktens innehållsdeklaration också stå hur mycket foderråvaror av jordbruksursprung produkten innehåller. (EU)

180 Fodertillverkning

11.2.6 Märkning

Du får bara använda KRAVs märke på säckar och produktblad om alla foderrå-varor är KRAV-certifierade och om alla tillsatser följer KRAVs regler. (K) Du får marknadsföra foderblandningar som även innehåller råvaror som inte är KRAV-certifierade råvaror men som bara innehåller tillåtna fodertillsatser genom att ange KRAVs namn om du direkt efter KRAVs namn lika tydligt skriver hur stor andelen KRAV-certifierade är uttryckt i viktprocent. Använd råvarornas vikt som torrsubstans när du räknar och dra bort mineraltillsatser enligt regel 11.1.4. (EU)

11.2.7 Tillåtetbedömning av fodermedel med helt konventionellt innehåll

Du kan få marknadsföra fodermedel, -tillsatser och -blandningar till exempel mineralfoder som inte innehåller KRAV-certifierade råvaror som tillåtna i KRAV-certifierad djurhållning. Då krävs att ett godkänt certifieringsorgan gått igenom det aktuella receptet och kunnat konstatera ett samtliga regler om produktions-process och ursprung uppfylls. På KRAVs hemsida publiceras en lista över sådana tillåtetbedömda fodermedel. www.krav.se/tillatnafoder (K)

11.3 Foder till sällskapsdjur

Här finns det de särskilda regler som gäller för foder som är avsett för sällskaps-djur. Du som följer reglerna i avsnitt 11.3 får kalla ditt foder till sällkapsdjur ”eko-logiskt”, men inte använda EU:s logotyp för ekologisk produktion. Jordbruksver-ket har beslutat om detta enligt artikel 95.5 i förordning 889/2008.

11.3.1 Regler för förädling

Du ska producera foder till sällskapsdjur enligt KRAVs regler för förädling, se kapitel 9. När du beräknar procentandelen KRAV-certifierad råvara ska du inte räkna in eventuella mineralfoder eller mineraltillsatser som ingår. (K)

11.3.2 Tillsatser

Du får tillsätta vitaminer och mineraler till foder som är avsett för sällskapsdjur. (K)

11.3.3 Animaliska fodermedel

När du producerar animaliska fodermedel så ska de uppfylla samma krav som de som ställs på foder till KRAV-certifierad djurhållning. De får utöver detta även innehålla köttprodukter av livsmedelskvalitet. (K)

11.3.4 Märkning av foder till sällskapsdjur

Du får märka foder till sällskapsdjur med KRAVs grundmärke om fodret innehål-ler 95 procent eller mer KRAV-certifierade råvaror. Om fodret innehåller mindre än 95 procent KRAV-certifierade råvaror så gäller reglerna om KRAV-certifierade ingredienser i avsnitt 9.8.


Produktionshjälpmedel

12

182 Produktionshjälpmedel

KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktions-hjälpmedel som kan KRAV-märkas och vilka kriterier som gäller för bedömning-en av produkterna. I reglerna står också vilka uppgifter om produkten som måste framgå av produktblad och förpackningar. Huvudsyftet med själva märkningen av produktionshjälpmedel är att under-lätta för KRAV-anslutna lantbrukare att avgöra vilka produktionshjälpmedel de får använda i sin KRAV-anslutna produktion. Reglerna i detta kapitel är huvud-sakligen riktade till den som vill sälja KRAV-märkta produktionshjälpmedel.

Läsanvisning

Kapitlet handlar om vilka produktionshjälpmedel som kan KRAV-märkas och regler för hur produktionshjälpmedel får tillverkas och förpackas för att det ska kunna KRAV-certifieras. Reglerna riktar sig i huvudsak till dig som vill producera eller marknadsföra KRAV-certifierade produktionshjälpmedel. ”Du” i texten är därför den som vill producera eller marknadsföra KRAV-certifierade produktionshjälpmedel. I de fall reglerna vänder sig till KRAV-certifierade lantbrukare är detta tydligt markerat.

Definitioner

Produktionshjälpmedel: Insatsmedel i jordbruket, till exempel gödsel, jordförbättrings-, och växtskydds-medel, djurvårdsmedel och desinfektionsmedel i lagerlokaler.

Högsta tillåtna giva: Där den maximala mängd av ett produktionshjälpmedel som en lantbrukare får tillföra marken utan att det medför att för stora mängder tungmetaller eller växt-näring samtidigt tillförs. Den högsta tillåtna givan får som mest beräknas för fem år. Du ska ange hur lång tid du använt i din beräkning.

Rekommenderad giva: Den mängd av ett produktionshjälpmedel som du rekommenderar den KRAV-anslutne jordbrukaren att använda. Det ska framgå om din rekommendation är en årlig giva eller om du räknat på ett längre tidsintervall. Du får inte räkna på längre tid än fem år.

Tänk särskilt på

För att du ska få sälja ett bekämpningsmedel måste det vara godkänt av Kemika-lieinspektionen. Även den lantbrukare som vill använda ett bekämpningsmedel måste kontrollera att det är godkänt av Kemikalieinspektionen. Trots att KRAV-anslutna lantbrukare är huvudmålgrupp för KRAVs märkning av produktionshjälpmedel enligt reglerna i det här kapitlet så får du också KRAV-märka produktionshjälpmedel som är riktade till vanliga konsumenter. Detta gäl-ler om de kan användas inom ekologisk produktion och uppfyller KRAVs regler.

183Produktionshjälpmedel

12.1 Vilka produktionshjälpmedel som kan KRAV-märkasProduktionshjälpmedel som kan KRAV-märkas är olika biologiska och kemiska produkter samt vissa mineralprodukter som jordbrukare använder i sin produk-tion. Exempel på produktionshjälpmedel som kan KRAV-märkas är:

• djurvårdsmedel• växtskyddsmedel• växtstimuleringsmedel• jordförbättringsmedel• gödselmedel• så-ochplanteringsjord• bekämpnings-ochdesinfektionsmedelilagerlokaler.

Följande kan inte KRAV-märkas som produktionshjälpmedel:• tekniskutrustning• produktersomärtillåtnaattanvändaendastefterprövning• kopparpreparat.

12.2 När produktionshjälpmedel får KRAV-märkas Du kan KRAV-märka ett produktionshjälpmedel om:

• DetärtillåtetattanvändaiekologiskproduktionenligtKRAVsreglerförlantbruk.

• Detärtillåtetenligt(EG) nr 889/2008 bilaga I och II samt IFOAM Basic Standards.

• Dukandokumenteraattdetintemedförnågonallvarligmiljöstörningatttillverka, bryta eller samla in produkten.

• Dubaramarknadsfördetföranvändningsområdendärdethardokumen-terad effekt.

• Detinteärklassatsomskadligtfördjursochmänniskorshälsaellerförmiljön, se Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering (KIFS 2005:7).

• Detinteinnehållergenetisktmodifieradeorganismerellerärframställtmed hjälp av genetiskt modifierade organismer.

12.3 Jordblandningar

Om du tillverkar jordblandningar och vill KRAV-märka dem så får du bara an-vända följande ingredienser:

• sand,leraochtorvfrånområdendäringakemiskabekämpningsmedeleller konstgödsel har använts 24 månader före uttag

• jordfrånKRAV-certifieradmark.

184 Produktionshjälpmedel

12.4 Analysera innehållet av tungmetaller och näringFör att du ska få KRAV-märkta produktionshjälpmedel så måste du analysera hur mycket de innehåller av tungmetallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickelochzink.Duskaocksåanalyserahurmycketkväve,fosforochkaliumsomde produkter som du marknadsför som gödselmedel innehåller. Halten av tungmetaller får inte vara så hög att den högsta tillåtna givan gör att lantbrukaren inte har någon nytta av medlet i produktionen. Om till exempel ett gödselmedel innehåller så mycket tungmetaller i förhållande till den näring som tillförs att gödslingseffekten är försumbar kan gödselmedlet inte tillåtas. Du ska vara noga med att ta representativa prover av dina produktionshjälp-medel. Du ska också anlita ackrediterade laboratorier som använder godkända analysmetoder. Det certifieringsorgan som certifierar din produktion talar i samband med certifieringen om hur ofta du ska göra dessa analyser.

12.5 Begränsa tillförseln av tungmetaller

KRAVs växtodlingsregler har gränser för hur mycket tungmetaller som får spridas till åkermark. Den högsta tillåtna totala tillförseln av tungmetaller per år under en femårsperiod är:

Ämne g/ha och år

Bly 25 Kadmium 0,75 Koppar 300* Krom 40 Kvicksilver 1 Nickel 25 Zink 600

* För koppar kan större mängder, maximalt 1 kg per hektar, godtas om du kan visa att den aktuella åkermarken behöver kop-partillskott.

När en lantbrukare använder den högsta tillåtna givan av ditt produktions-hjälpmedel får inte tillförseln av någon tungmetall vara större än vad som är tillåtet enligt tabellen. Tänk på att om du tillför 1 ton/ha och år av en produkt som innehåller 1 ppm av ett visst ämne så resulterar det i ett tillskott av ämnet av 1 g/ha och år. Tänk också på att lägga ihop mängderna när du tillför flera olika medel.

12.5.1 Högsta tillåtna giva

Du beräknar den högsta tillåtna givan genom att ta hänsyn till innehållet av tung-metallernably,kadmium,koppar,krom,kvicksilver,nickelochzinkidittproduk-tionshjälpmedel. Räkna sedan ut hur mycket av ditt produktionshjälpmedel som får tillföras utan att tillförseln av någon enda tungmetall blir större än vad som står i tabellen. Du kan beräkna den högsta tillåtna givan på en årlig tillförsel, eller under en tidsperiod på som mest 5 år. Du ska ange hur du räknat. Självklart får inte heller tillförseln av något växtnäringsämne bli för stort.

185Produktionshjälpmedel

12.6 Tungmetaller i jordar

Om du vill marknadsföra så- eller planteringsjord så får de inte innehålla halter av tungmetaller som är över följande gränsvärden:

Ämne mg/kg ts i jorden

Bly 40 Kadmium 0,4 Koppar 40 Krom 60 Kvicksilver 0,3 Nickel 30 Zink 150

12.7 Förpackningar

Om du säljer ett KRAV-certifierat produktionshjälpmedel så ska du på förpack-ningen informera om följande:

• Vilkaråvarorsomingår.Förlantbruksprodukterochrestprodukterfrånlivsmedelsindustrin ska det stå om råvarorna kommer från konventionell eller ekologisk produktion.

• Förenproduktsomduvillmarknadsförasomgödselmedelskaduangehur mycket kväve, fosfor och kalium den innehåller. Innehållet får anges som ett intervall.

• Angeenrekommenderadgivaellerdenhögstatillåtnagivan.Väljerduattange en rekommenderad giva får den inte vara högre än den högsta till-låtna givan. Du ska ange om du rekommenderar en årlig giva eller om du räknat med en giva på flera år. Du får som mest räkna på fem år.

För produkter som levereras i bulk skall tillverkaren tillhandahålla motsvarande information i form av ett produktblad. Du ska märka produkterna så att det går att fastställa när och var produktio-nen och dess olika steg har skett, som exempelvis förädling och förpackning. Det ska gå att spåra råvarorna. Du ska utforma märkningen på ett lämpligt sätt.

12.8 Tillåtna produktionshjälpmedel

KRAV-anslutna jordbrukare kan använda produktionshjälpmedel som inte är KRAV-certifierade i sin ekologiska produktion om produktionshjälpmedlen är tillåtna enligt KRAVs regler. Dessa produktionshjälpmedel kallas då tillåtna pro-duktionshjälpmedel, till skillnad från KRAV-certifierade produktionshjälpmedel. Produktionshjälpmedel som genomgått en bedömning av ett certifieringsorgan om de ät tillåtna eller inte finns publicerade på KRAVs hemsida. www.krav.se/tillatna-produktionshjalpmedel. Produktionshjälpmedel som du vill KRAV-märka får innehålla konventionella råvaror. Bara de produktionshjälpmedel som innehåller 100 viktprocent ekolo-giska råvaror får kallas ekologiska.

187Textilråvaror samt hudar, läder och skinn från KRAV-certifierad djurhållning

Textilråvaror samt hudar, läder och skinn från KRAV-certifierad

djurhållning

13

188 Textilråvaror samt hudar, läder och skinn från KRAV-certifierad djurhållning

Du kan få textilier och liknande råvaror som inte är livsmedel men tillverkade av råvaror från ekologiskt jord- och vattenbruk KRAV-certifierade. För närvarande omfattar KRAVs regler för textilier med mera endast textil-råvaror som till exempel bomull, ull, lin samt hudar, läder och skinn från djur i KRAV-certifierad djurhållning. Det är lika viktigt att hålla isär den här typen av råvaror från icke KRAV-certifierade råvaror som för annan KRAV-certifierad produktion. I förädlingsprocesserna ska du ta stor hänsyn till miljön. Målet med dessa regler är att du ska kunna marknadsföra KRAV-certifierade textilråvaror samt hudar, läder och skinn om det går att miljömärka förädlingen av dem. Det handlar alltså inte om att produkterna i sig är KRAV-certifierade eller att du får använda KRAVs märke, utan att du på andra sätt kan marknadsföra dem med KRAVs namn.

Definitioner

KRAV-certifierade råvaror: Hudar, läder, skinn och textilråvaror från KRAV-certifierad produktion.

Väldigt liten omfattning, definitionen används bara i detta kapitel (13): Det innebär att råvarorna kommer från en enda brukningsenhet och omfattar maximalt 50 djurenheter om det rör produkter från djur, och maximalt 50 hektar om det gäller växtodlingsprodukter.

13.1 Råvarans ursprung

För att du i din marknadsföring av slutprodukten ska få säga att råvarorna är KRAV-certifierade ska råvarorna komma från växtodling, djurhållning eller från vildväxande produktion som är certifierad enligt KRAVs regler. Råvarorna kan också följa reglerna i kapitel 16 som handlar om import och införsel av produk-ter.

13.2 Regler för märkning och marknadsföring

I detta avsnitt kan du läsa om KRAVs regler för hur du får märka och marknads-föra KRAV-certifierade textilier, läder, hudar och skinn.

13.2.1 Tillåtna uttryckssätt

När du märker eller marknadsför en förädlad produkt med en KRAV-certifierad råvara kan du exempelvis skriva:

• ”InnehållerKRAV-certifieradbomull”• ”FårskinnetkommerfrånKRAV-certifieraddjurhållningochproduktion”.

På produkten, förpackningen eller följesedlar ska du ange vilken råvara som är KRAV- certifierad, och hur stor mängd i procent av totalvikten av den förädlade produkten som är KRAV-certifierad.

189Textilråvaror samt hudar, läder och skinn från KRAV-certifierad djurhållning

13.2.2 Skrivsätt för ordet KRAV

Skriv ordet KRAV i versaler. Tänk på att du inte får märka produkterna som KRAV-certifierade eller med KRAVs märke.

13.2.3 Var märkningen får sitta

När du märker en förädlad produkt för konsumentmarknaden får du göra det med insydda etiketter, med hängetikett, genom att märka den omslutande för-packningen eller genom prägling.

13.3 Bomull

Utöver KRAVs allmänna växtodlingsregler finns det regler för hur du får avlöva bomullen och att du inte får använda vatten så att det påverkar grundvattennivån negativt, för att du ska få använda KRAVs namn i din marknadsföring.

13.3.1 Avlövning av bomull

Om du använder avlövad bomull får den bara ha avlövats med något eller en kombination av följande preparat:

• kalciumklorid• magnesiumklorid• natriumklorid.

13.3.2 Vattenanvändningen får inte sänka grundvattennivån

Du ska kunna visa underlag från andra- eller tredjepartsrevision som visar att vat-tenanvändningen vid din bomullsproduktion inte bidrar till att grundvattennivån på lång sikt sjunker.

13.4 Silke

Reglerna för silke handlar huvudsakligen om att du ska följa KRAVs regler i andra kapitel, samt att du inte får förtynga silke med metallsalter.

13.4.1 Silkesmaskproduktion

Samtliga produkter som du använder när du producerar silkesmask, odlar ägg samt vid upprullning och avklistring ska följa tillämpliga delar av KRAVs regler för hantering och förädling. Det gäller även de desinfektionsmedel du använder. Hormon- och veterinärbehandlingar i silkesmaskproduktionen ska följa KRAVs regler för djurhållning.

13.4.2 Mullbärsodlingar för silkesproduktion

När du odlar mullbär till silkesproduktion så ska du följa KRAVs regler för växt-odling.

13.4.3 Du får inte förtynga silke med metallsalter

Det är inte tillåtet att förtynga silke med metallsalter.

190 Textilråvaror samt hudar, läder och skinn från KRAV-certifierad djurhållning

13.5 Miljömärkning

Någon form av miljömärkning krävs av den färdiga produkten för att säkerställa att förädlingsleden bedrivits under acceptabla förhållanden. Undantag kan med-ges om produktionen har en väldigt liten omfattning. Flera miljömärkningar kan vara tänkbara, och de som KRAV accepterar finns listade på KRAVs webbplats, www.krav.se/textil Kontakta KRAV för mer information.


Butik

14

192 Butik

Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra KRAV-märkta produkter samt hur du i butiken ska hantera KRAV-märkta produkter. Det övergripande syftet med reglerna i detta kapitel är att bidra till att öka efterfrågan och försäljningen av KRAV-certifierade produkter. För att uppnå det ska konsumenten på ett enkelt sätt kunna hitta tydligt skyltade KRAV-certifierade butiker. I dessa butiker ska kunden kunna hitta ett brett sortiment av KRAV-certifierade produkter av hög kvalitet och en kunnig personal som kan hantera produkterna väl och svara på kundens frågor kring dessa. Butiken ska också kunna hantera KRAV-certifierade produkter i lösvikt parallellt med icke KRAV-certifierade produkter. Slutligen ska din butik även kunna packa och packa om KRAV-certifierade produkter. Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. Driver du en verksamhet som har omfattande förädling, till exempel ett bageri med egen butik, ska du ansöka om certifiering enligt kapitel 9 Livsmedelsföräd-ling. Du som är lantbrukare och har gårdsbutik ska följa reglerna i det här kapit-let förutom de som gäller krav på ett brett sortiment.

Definitioner

Produktgrupp: En produktgrupp är en grupp av varor av ett visst slag, exempelvis mjöl, pasta eller saft.

14.1 Butikens övergripande åtagande

Butiken ska bidra till att KRAV-certifierade produkter blir mer lättillgängliga. Butiken ska göra det genom att:

• haettbrettsortimentavKRAV-certifieradeprodukter• exponeraKRAVsnamnochmärke• setillattpersonalenhargodakunskaperomKRAVochekologiskpro-

duktion.

14.1.1 Ha ett bra sortiment

Du ska tillhandahålla KRAV-certifierade produkter i en omfattning som speglar marknadens tillgång på sådana produkter. Du ska också sträva efter att kontinu-erligt utveckla bredden i sortimentet till att omfatta fler produkter och produkt-grupper. Ett mål är att en konsument i din butik ska kunna välja minst ett KRAV-certifierat alternativ inom varje produktgrupp till sin varukorg.

14.1.2 Utbilda personalen

Personalen ska ha goda kunskaper om ekologisk produktion och om KRAV. Din butik ska sträva efter att det alltid är någon av personalen i butiken under öppet-tiden som har gått igenom en utbildning om KRAV och ekologisk produktion (se även reglerna 2.3.1 och 2.3.2). De av din personal som har gått igenom en sådan utbildning bör kunna visa upp ett utbildningsintyg.

193Butik

14.2 Hur du hanterar och säljer KRAV- produkterDu kan sälja KRAV-certifierade produkter som är färdigförpackade, alltså förpackade av din producent eller leverantör, men du kan också sälja KRAV-certifierade produkter som är butiksförpackade, eller i lösvikt över disk eller för självbetjäning.

14.2.1 Hantering

Hantera KRAV-certifierade produkter på ett sådant sätt att det inte finns någon risk för att de KRAV-certifierade produkterna blandas samman med icke KRAV-certifierade produkter eller att de kontamineras av sådana produkter. Du får inte heller blanda ihop eller förväxla KRAV-certifierade produkter med EU-ekologiska produkter.

14.2.2 Förädling och import

Om du förädlar (se definitioner) produkter i butiken ska du följa reglerna för förädlade KRAV-certifierade produkter i kapitel 9 som handlar om livsmedelsför-ädling. Om du själv importerar eller för in ekologiska produkter eller ingredienser från utlandet för att KRAV-märka dem så ska du följa reglerna i kapitel 16 som handlar om import och införsel. Innan du börjar marknadsföra produkter där du tillämpar reglerna i kapitel 9 eller kapitel 16 så ska du anmäla det till ditt certifie-ringsorgan och få ett nytt certifikat som omfattar även dessa regelkapitel.

14.2.3 Lösvikt för självbetjäning

Se till att det inte går att förväxla KRAV-certifierade produkter med icke KRAV-certifierade produkter vid lösviktsförsäljning. När du hanterar KRAV-certifierade och icke KRAV-certifierade produkter i lösvikt parallellt och där produkterna inte går att skilja utseendemässigt från varandra så ska du:

• tydligtmärkaKRAV-certifieradeproduktervidlagring• hanterademsåattdetintefinnsriskförattdeblandasihopmedicke

KRAV-certifierade produkter eller kontamineras av sådana.

14.2.4 Lösvikt bakom disk

För att få hantera och sälja till exempel ost eller kött i lösvikt bakom disk ska du ha en storförpackning som är tydligt märkt att produkten är KRAV-certifierad.

14.2.5 Butiksförpackat

Du får packa och packa om KRAV-certifierade produkter. Hantera produkterna så att de inte blandas samman med eller kontamineras av produkter som inte är KRAV-certifierade. Rengör maskiner, redskap och ytor som kommer i kontakt med produkterna innan du börjar hantera KRAV-certifierade produkter. Du ska ha skriftliga rutiner som visar hur du uppfyller kraven ovan. Om det passar kan rutinerna läggas in i egenkontrollprogrammet som din butik har för att uppfylla livsmedelslagen.

194 Butik

14.2.6 Förpackningsmaterial

Välj miljöanpassat förpackningsmaterial i första hand.

14.2.7 Rengöring, desinfektion och bekämpning

Använd miljömärkta rengöringsmedel i första hand. Se vidare avsnitt 2.15.

14.3 Märkning, skyltning och exponering

Skyltning och märkning är till för att det ska vara lätt att hitta KRAV-certifierade produkter. Här finns de särskilda regler som gäller för KRAV-anslutna butiker. I kapitel 1 finns regler för märkning som gäller alla KRAV-anslutna företag.

14.3.1 Märkning

Du får märka och förpacka KRAV-certifierade produkter med KRAVs märke. Gör du det ska även butikens namn finnas på produkten. Du kan även märka KRAV-certifierade varor med leverantörens namn om du har en skriftlig överenskom-melse med leverantören om det. Om du packar om varor, till exempel om butiken putsar grönsaker, så får du märka produkten på samma sätt som den ursprungli-gen var märkt.

14.3.2 Skyltning

När du skyltar ska det vara tydligt vilka produkter som är KRAV-certifierade. I diskar med enbart KRAV-certifierade produkter får du skylta för alla produkterna gemensamt. I diskar med lösviktsförsäljning av både KRAV-certifierade produkter och icke KRAV-certifierade eller andra typer av ekologiska produkter så ska varje produkt som är KRAV-certifierad vara tydligt skyltad eller märkt. Du ska skriva på skylten vilken den ansvarige producenten är, om det inte framgår på annat sätt. Skylten ska ha ett KRAV-märke. Om du har påsar eller annat särskilt packmaterial för de KRAV-certifierade produkterna så ska du lägga fram påsarna eller packmaterialet intill de KRAV-certifierade produkterna. Den som handlar varorna ska inte kunna misstolka för vilka produkter packmaterialet är tänkt.

14.3.3 Exponering och marknadsföring

De KRAV-certifierade produkterna ska vara lättillgängliga och väl synliga för kunden. Du ska exponera KRAV-certifierade produkter så att de inte kan förväx-las eller blandas ihop med icke KRAV-certifierade produkter. De KRAV-certifiera-de produkterna får inte heller förorenas av behållare, emballage eller omgivningen i övrigt.

14.3.4 Informationsplats

För att det ska vara lätt för kunden att hitta information om KRAV-certifierade produkter ska du i butiken skapa en eller flera informationsplatser med informa-tion om KRAV och ekologisk produktion. Informationsplatserna ska finnas på en plats i butiken som är väl synlig för kunden.

195Butik

14.4 Dokumentation

Du ska ha dokumentation som visar att du uppfyller KRAVs regler. Du ska kunna visa dokumentationen för ditt certifieringsorgan. Certifieringsorganet har rätt att få den dokumentation det tycker att det behöver av dig för att kunna bedöma om du uppfyller KRAVs regler. Du kan välja om du vill göra dokumentationen på papper eller elektroniskt. Du ska löpande dokumentera vilka produkter och råvaror du köper in till den KRAV-certifierade verksamheten i butiken, hur stora mängder, samt vilket eller vilka leverantörer du har av KRAV-certifierade produkter. Du ska också doku-mentera hur mycket KRAV-certifierade varor du säljer. För att du ska kunna räkna inköpta råvaror och produkter som KRAV-certifierade måste det tydligt synas på fakturor eller följesedlar att produkterna är KRAV-certifierade. Du ska spara dokumentationen i två år så att certifieringsorga-net kan kontrollera den.

196 Restauranger och storhushåll

197Restauranger och storhushåll

Restauranger ochstorhushåll

15


Reglerna i detta kapitel omfattar alla former av storhushåll, restauranger och caféer. Även mindre produktionsenheter som exempelvis gruppboenden och för-skolor omfattas. I texten nedan används restauranger som samlingsbegrepp. Observera att även icke certifierade restauranger har rätt att marknadsföra KRAV-certifierat kaffe eller öl som serveras av annan aktör enligt regelavsnitt 1.7.


En KRAV-certifierad restaurang ska bidra till en ökad tillgänglighet av KRAV-certifierade rätter och produkter genom:

• engaranteradomfattningavKRAV-certifieradelivsmedel• exponeringavKRAVsnamnochmärke• godakunskaperblandpersonalenomKRAVochekologiskproduktion• attanvändaingrediensermedsåfåtillsatsersommöjligt

Definitioner

Baslivsmedel:Med baslivsmedel avses livsmedel som utgör stommen i menyn på den aktuella restaurangen.

15.1 Allmänt

Restauranger som är anslutna till KRAV-certifiering har ett certifikat som anger vilka av nedanstående regler de följer och vilken marknadsföring de därmed får bedriva.

15.2 Certifiering av storhushåll

För att göra det lättare att komma igång kan en restaurang gå in i KRAV-certifieringen på en låg nivå. Det är också tillåtet att till viss del använda andra ekologiska eller MSC-certifierade livsmedel istället för KRAV-certifierade. Du kan tillgodoräkna dig dessa eftersom de naturligtvis är väsentligt bättre än konventio-nella livsmedel, men också på grund av att många leverantörer kan behöva tid för att bygga upp system för att särredovisa KRAV-certifierade livsmedel från andra ekologiska.

15.2.1 Minsta andel KRAV-certifierade livsmedel

Du ska använda en miniminivå på årsbasis av KRAV-certifierade livsmedel (even-tuellt delvis ersatta av andra ekologiska/MSC-certifierade livsmedel enligt 15.2.2). Du ska kunna visa att du uppfyller minimikraven för en av tre nivåer. Vid revision ska du redovisa andelen KRAV-certifierade/ekologiska/MSC-certifierade livsmedel som köpts in under det senaste året för certifieringsorganet.


Nivå 1: Minst 25 procent av totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAV-certifierade/ekologiska/MSC-certifierade produkter. Alternativ: Av minst 15 livsmedel används endast sådana som är KRAV-certifierade/ekolo-giska/MSC-certifierade och av dem ska minst två vara baslivsmedel. Livsmedlen ska registreras hos ditt certifieringsorgan enligt 15.2.4. Om en registrerad råvara tillfälligtvis saknas ska detta dokumenteras inför revision och restaurangens gäster ska tydligt informeras.

Nivå 2: Minst 50 procent av totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAV-certifierade/ekologiska/MSC-certifierade livsmedel.

Nivå 3: Minst 90 procent av totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAV-certifierade/ekologiska/MSC-certifierade livsmedel.

15.2.2 Användning av andra ekologiska eller MSC-certifierade livsmedel

Animaliska livsmedel från lantbruksdjur ska alltid vara KRAV-certifierade för att tillgodoräknas. Detta gäller även charkuterier och andra förädlade animaliska livsmedel liksom mjölk- och äggprodukter. För övriga livsmedel gäller att eko-logiska livsmedel som inte är KRAV-certifierade eller MSC-certifierade livsmedel också får räknas in i kvoten. Dock ska minst 50 procent av livsmedlen i kvoten vara KRAV-certifierade. Detta verifieras vid revision genom att antal KRAV-certifierade livsmedel och andra ekologiska livsmedel räknas i restaurangen just vid revisionstillfället.

15.2.3 Redovisning av inköp

Ekonomisk redovisning eller leverantörsstatistik ska vara utformad så att inköpta KRAV-certifierade/ekologiska/MSC-certifierade livsmedel redovisas för sig samt att de totala inköpen av livsmedel till den del av verksamheten som KRAV-certi-fieras räknas för sig. Har du tillgång till KRAV-certifierade varor som inte inköps får du tillgodoräkna dem till ett skattat marknadspris. Du kan också lägga upp ett eget system för att redovisa inköpen. Ditt certifieringsorgan måste godkänna att det är trovärdigt.

15.2.4 Registrering av livsmedel som helt bytts ut till KRAV-certifierade produkter

Restauranger som vill uppnå KRAV-certifiering nivå 1 genom att helt byta till KRAV-certifierade/ekologiska/MSC-certifierade produkter för minst 15 stycken utvalda livsmedel ska registrera dessa hos certifieringsorganet. Alla förändringar av detta urval ska anmälas till certifieringsorganet. Om ett sådant registrerat livsmedel tillfälligt inte finns att tillgå, ska avvikelsen dokumenteras och orsaken till detta bevaras för revision.

15.3 Certifiering av del av verksamhet

Du kan certifiera hela verksamheten eller delar av den. Om bara en del av verk-samheten är certifierad ska det klart framgå av certifikat och marknadsföring vilken del som avses. Bokföringen måste vara utformad så att inköp av livsmedel till denna del av verksamheten kan summeras från separata konton eller leveran-törsstatistik. Detta innebär att exempelvis enbart frukost kan certifieras.


15.4 Miljöpolicy

Ditt företag ska ha en miljöpolicy och årligen göra en översyn över vilka miljöför-bättrande åtgärder ni kan genomföra. I den policyn ska ingå att:

• rödlistadefiskarterenligtVärldsnaturfonden,sewww.wwf.se ska inte serveras

• ingalivsmedelserverassomärmärktaattdeärframställdamedGMO• källsorteringochåtervinningavavfallgenomförsidekommunerdärdet

är möjligt• systematisktarbeteförattminskaantalettillsatserimaten,utöverdesom

godkänns i KRAV-reglernas bilaga 2, ska genomföras• systematisktarbeteförattökaandelenKRAV-certifieraderåvarorska

genomföras

15.5 Regler i andra kapitel

Du ska följa reglerna i kapitel 1 (speciellt 1.1, 1.2, 1.6 och 1.9). Om du importe-rar produkter kan du räkna dem som KRAV-certifierade om de uppfyller reglerna i kapitel 16.

15.6 Personalens kunskaper

Den personal som hanterar KRAV-certifierade livsmedel ska ha goda kunskaper om ekologisk produktion och KRAV. Det ska alltid finnas personal i restaurangen under tillagning och servering som genomgått utbildning om KRAV och ekologisk produktion eller studerat KRAVs särskilt framtagna skriftliga informationsma-terial. Ny och tillfällig personal ska informeras om vilka i personalen som har denna kunskap. All relevant personal ska kunna besvara frågor om vilka ingredienser som är KRAV-certifierade, ekologiska eller MSC-certifierade och om ingrediensers ur-sprung. Personal som genomgått utbildning ska kunna visa ett utbildningsintyg. Perso-nal som läst den skriftliga informationen ska ha signerat ett utskrivet exemplar av informationen. Informationen ska innehålla följande moment:

1. Basinformation om ekologisk produktion och vad den syftar till2. Allmän information om KRAVs regler, KRAVs målsättning och KRAVs

mervärden3. Information om rutiner för särhållning av KRAV-certifierade produkter i

restaurangen4. InformationommärkningochmarknadsföringavKRAV-certifierade

livsmedel 5. Basinformation om andra miljömärkningar

15.7 Gruppcertifiering

Förutsättningen för en gruppcertifiering är att det finns ett fungerande system för gemensamma/centraliserade inköp och för dokumentation, (se även regel 2.3.3).

http://www.wwf.se/


Exempel där det är möjligt att gruppcertifiera kan vara en kommun, ett landsting, en förvaltning eller en restaurangkedja. Senast från och med 1 juli 2013 ska du följa reglerna i kapitel 19 ”Certifiering av kedjor” som då ersätter reglerna i avsnitt 15.7.

15.7.1 Kvalitetssystem

Gruppen ska ha ett internt system för att följa upp att de olika enheterna följer Regler för KRAV-certifierad produktion. Det är lämpligt att implementera syste-met i det befintliga kvalitetsledningssystemet eller motsvarande. I systemet ska det ingå en årlig internrevision av att alla enheter följer reglerna. I systemets redovis-ning ska det framgå när avvikelser inträffar, vad som har inträffat och hur det åtgärdats. Den interna dokumentationen ska vara tillgänglig för certifieringsorga-net vid revision och den ska sparas minst två år.

15.7.2 Alla måste göra lika

Certifieringen måste vara lika inom alla enheter i verksamheten som du anslutit till certifiering, så att en trovärdig och smidig revision är möjlig.

15.7.3 Revision

Certifieringsorganet genomför revisionen i huvudsak på ditt huvudkontor/inköps-avdelning eller motsvarande och gör dessutom stickprovsrevisioner på de olika enheterna. Under det första året ska en femtedel av enheterna revideras. För grup-per med färre än tio restauranger ska minst två besökas. Om inga större avvikel-ser noteras ska besöksfrekvensen vara sådan att alla enheter har besökts efter åtta år. För restauranger som får en större avvikelse ska frekvensen ökas.

15.7.4 Certifikatet

Certifikatet ska ange alla enheter som ingår i gruppcertifieringen. Du ska anmäla till certifieringsorganet om enheter tillkommer eller utgår ur certifieringen.

15.8 Tillfällig certifiering

Du som normalt inte är certifierad enligt detta kapitel kan få en tillfällig certifie-ring vid evenemang som mässor, festivaler och liknande, trots att du under övrig tid inte följer reglerna i detta kapitel.

15.8.1 Kontakta ett godkänt certifieringsorgan

Du ska kontakta ett godkänt certifieringsorgan som vid enstaka tillfällen kan bevilja dig en tillfällig certifiering för att servera KRAV-godkända livsmedel. Hör av dig i god tid och ange på vilken nivå du uppfyller reglerna i avsnitt 15.2, kra-vet på miljöpolicy i avsnitt 15.4, kompetenskraven i avsnitt 15.6 samt tillämpliga delar av kapitel 2. Import och införsel kan inte godkännas under "tillfällig certi-fiering" och inte heller gruppcertifiering. Angående märkning och marknadsföring se kapitel 1.


Import och införsel av produkter eller råvaror

16

204 Import och införsel av produkter eller råvaror

KRAV vill göra det lättare för dig att handla med ekologiska produkter från res-ten av världen. På så sätt hoppas KRAV kunna öka de ekologiska produkternas andel av konsumtionen och utbudet. För att du ska få KRAV-märka produkter som har certifierats enligt andra regelverk så måste de ha producerats enligt regler som motsvarar KRAVs regler. När KRAV bedömer om ett annat regelverk uppfyller detta tar KRAV hänsyn till IFOAMs principer för ekologisk produktion (International Federation of Organic Agriculture Movements) och KRAVs mål med ekologisk produktion. Dessutom ska kvalitetssystemet hos de certifieringsorgan som utför certifieringen vara tillför-litligt. Ekologiska regler kan skilja mellan områden med olika traditioner, klimat och förutsättningar. Därför kan KRAV acceptera att regler som tillämpas i andra länder leder fram till en KRAV-märkning, trots skillnader i regelverken. Det är dä-remot inte rimligt att svensk ekologisk produktion certifierad enligt andra regler än KRAVs ska kunna KRAV-märkas i ett senare led. Det finns fler tilläggsregler för produkter från ekologisk djurhållning än från växtodling eftersom skillnaderna mellan KRAVs regler och EU:s förordning och IFOAM Basic Standards är större inom djurhållning.

Läsanvisning

I detta kapitel kan du läsa om grundkraven när du importerar eller för in produk-ter och råvaror för att KRAV-märka dem. Vill du sätta KRAVs märke på produk-ten hos en leverantör utanför Sverige som inte är KRAV-certifierad måste du först skriva ett avtal enligt regelavsnitt 2.11 om avtal med tredje part. En förutsättning för ett sådant avtal är att leverantören certifieras enligt ett annat ekologiskt regel-verk. Kapitlet tar även upp de fall då det saknas ett erkänt certifieringsprogram eller regelverk och vilka möjligheter du har att ansöka till KRAV om att få certifie-ringsprogram eller regler erkända.

Tänk särskilt på

Innan du börjar marknadsföra en produkt ska alla relevanta krav i KRAVs regel-verk vara uppfyllda och du ska ha anmält produkten till ditt certifieringsorgan. De registrerar sedan produkten som KRAV-godkänd på KRAVs hemsida. Bara tillsatser och processhjälpmedel som finns både i IFOAM Basic Standards och i bilaga 8 till förordningen (EG) nr 889/2008 får ha använts i produktionen. Du får inte KRAV-märka produkter som är producerade i Sverige och certifie-rade enligt ett annat ekologiskt regelverk än KRAVs regler. När du importerar produkter från länder utanför EU och EFTA-området mås-te du ansöka om importtillstånd. För vissa länder finns vissa undantag från detta. Ansök till Livsmedelsverket om det gäller förädlade produkter eller till Jordbruks-verket för oförädlade jordbruksprodukter. Respektive verk känner också till vilka länder som för närvarande är undantagna.


Definitioner

Ackreditering: För att säkerställa certifieringsorganens kompetens krävs ackreditering av ett ack-rediteringsorgan, till exempel IOAS (International Organic Accreditation Service) ellerolikaländersmotsvarighettillSWEDAC(Styrelsenförackrediteringochteknisk kontroll). Sådan ackreditering visar att certifieringsorganet kan och får certifiera enligt ett visst regelverk. Ackrediteringen görs mot ackrediteringskriterier som EN 45011 /ISO 65 eller IFOAM Accreditation Criteria och för ett visst regel-verk till exempel KRAVs regler eller EU:s förordning för ekologisk produktion.

Certifieringsorgan: Ett certifieringsorgan är en organisation som kan och får certifiera produktion eller produkter enligt något regelverk. Ofta erbjuder ett certifieringsorgan certifie-ring enligt flera olika regelverk, det vill säga olika certifieringsprogram. Certifieringsorgan för EU-ekologisk produktion är de kontrollorgan som är godkända genom beslut enligt förordning (EG) nr 834/2007. På KRAVs webbplats finns listor över vilka certifieringsorgan IOAS och EU godkänt.

Certifieringsprogram: Ett systematiskt arbete där ett certifieringsorgan genomför certifiering enligt ett visst regelverk.

Erkännande av certifieringsprogram: Ett regelverk kan innehålla regler för hur produktion eller produkter som certi-fierats enligt ett annat certifieringsprogram ska kunna godkännas. Sådana regler måste tala om både vilka regelverk och vilka certifieringsorgan det är som er-känns.

Godkänt certifieringsorgan: Ett godkänt certifieringsorgan är ett certifieringsorgan som är ackrediterat för att certifiera enligt KRAVs regler. KRAVs webbplats har en lista över de certifierings-organ som är ackrediterade för att certifiera enligt KRAVs regler.

Import: Inköp av produkter från ett tredjeland alltså ett land utanför EU och EFTA. För att få importera ekologiska produkter krävs importtillstånd från Livsmedelsverket eller Jordbruksverket.

Införsel: Inköp av produkter från ett annat land inom EU och EFTA. Du får fritt föra in eko-logiska produkter från andra EU-länder men inte automatiskt KRAV-märka dem.

Regelverk: Regelverk betyder här en lagtext eller en standard för (ekologisk) produktion. KRAVs regler är ett regelverk. Den organisation som utvecklar reglerna kallas regelägaren. KRAV ekonomisk förening är regelägare för KRAVs regler.


16.1 KRAV-märkning vid import och införsel av produkter och råvarorFör att du ska kunna KRAV-märka importerade eller införda produkter och råva-ror ska de ha ett aktuellt certifikat utfärdat av ett certifieringsorgan enligt något av följande certifieringsprogram:

• KRAV-certifiering,• IFOAM-ackrediteradcertifieringeller• Certifieringenligtförordning(EG) nr 834/2007. För att få kalla produk-

ten ekologisk måste den uppfylla förordning (EG) nr 834/2007.• Vinsomuppfyllerförordning(EU) nr 203/2012 och tilläggskrav enligt

16.1.1.För produkter certifierade enligt förordning (EG) nr 834/2007 ska du dessutom ha dokumentation som visar att råvarorna och produkterna uppfyller de tillägg som specificeras i avsnitt 16.1, nedan. Där kan du också se vilka av tilläggskraven som gäller IFOAM-ackrediterad certifiering.

16.1.1 Tilläggskrav för samtliga produkter certifierade enligt förordning (EG) nr 834/2007

Är produkterna förädlade ska också tilläggskraven för förädlade produkter certi-fierade enligt förordning (EG) nr 834/2007 uppfyllas. De framgår av regel 16.1.4.

16.1.1.1 Social rättvisa (se även regel 2.13)

• Producentenskahaenskriftligpolicyomsocialrättvisa.Undantagnafrån dokumentationskravet är producenter med färre än 10 anställda samt de som verkar i länder där relevanta frågor om social rättvisa regle-ras i gällande lagstiftning

• ProdukterkaninteKRAV-certifierasombrottmotmänskligarättighetereller tydliga fall av social orättvisa förekommer i samband med produk-tionen

• Producentenfårinteanvändatvingadellerofrivilligarbetskraft• Producentenskabehandlasinaarbetstagarelika,gedemsammamöjlig-

heter och inte agera diskriminerande• Producentenskamöjliggöraföranställdaminderårigaattdeltaigrund-

läggande utbildning• Arbetstagareinomdenekologiskaproduktionenskagesmöjlighetatt

organisera sig och har rätt att förhandla kollektivt.

16.1.1.2 Dokumentera sociala villkor

Du ska kunna visa dokumentation på att punkterna ovan följs i samband med produktion av KRAV-certifierade råvaror och produkter. Producenter med färre än 10 anställda samt de som verkar i länder där policy om social rättvisa regleras i landets lagstiftning är undantagna från detta dokumentationskrav.

16.1.1.3 Bevarande av primära ekosystem

Uppodling, eller annan varaktig förändring, av primära ekosystem är inte tillåten.


16.1.2 Tilläggskrav för vegetabiliska produkter certifierade enligt förordning (EG) nr 834/2007 eller IFOAM-ackrediterad certifiering

Regel 16.1.2.2 uppfylls av produkter certifierade enligt IFOAM-ackrediterad certifiering.

16.1.2.1 Växtodling certifierad enligt förordning (EG) nr 834/2007 eller IFO-AM-ackrediterad certifiering.

Tilläggskraven är:• Vidodlingavgroddarskautsädetvaraekologiskt.• Vidodlingiuppvärmdaväxthusskaenavföljandetvåreglervaraupp-

fylld: – Energianvändningsammantagetföruppvärmning,belysningi kylrum, samt tillverkning av CO2 ska till 80 procent utgöras av icke-fossila bränslen eller spillvärme på årsbasis. – Fossilenergifåruppgåtillhögst2,5kWh/m2 och odlingsvecka i

genomsnitt under kulturtiden.

16.1.2.2 Vildväxande produktion certifierad enligt förordning (EG) nr 834/2007

Tilläggskraven är:• Insamlandetfårintepåettpåtagligtsätthanegativpåverkanpåmännis-

kors levnadssätt eller möjlighet att finna försörjning. Hänsyn ska tas till lokala traditioner och de människor som bor i området.

• Deartersomskainsamlasfårintevaraföremålförinternationellabeva-randeprogram eller på annat sätt vara föremål för restriktioner som visar att skörd är olämplig. För arter som finns upptagna på CITES (The Con-ventiononInternationalTradeinEndangeredSpeciesofWildFaunaandFlora) krävs att den anslutne följer dess föreskrifter.

• Artersomnationellt,iaktuelltland,ärrödlistadeochangivnasomho-tade arter får inte insamlas.

16.1.3 Tilläggskrav för animaliska produkter certifierade enligt förordning (EG) nr 834/2007 eller IFOAM-ackrediterad certifiering.

Tilläggskraven gäller produktion som är certifierad enligt (EG) nr 834/2007 eller ett IFOAM-ackrediterat program. För produkter från biodling gäller endast till-läggskraven för förädlade produkter enligt regel 16.1.4.

16.1.3.1 Djurhållning

Naturligt beteende

De olika djurslagen ska kunna få utlopp för sina specifika behov och beteende-mönster. Utöver vad som anges i förordningen (EG) nr 834/2007 eller IFOAM Basic Standards ska följande tilläggskrav uppfyllas:

• Moderdjurskagesmöjlighettillavskildhetvidförlossning.Ungarochmoderdjur ska ha möjlighet till en nära kontakt under ungarnas första levnadstid.

• Lammochkillingarskadiaminst3 dygn. Kalvar ska dia minst ett dygn, alltså minst 24 timmar.


• Suggorskagrisaavskiltiskydd,tillexempeligrisningshydda.Grisningfår ske inomhus om suggan där har tillräcklig frihet och yta för bobygg-nad och riklig tillgång på bobyggnadsmaterial.

• Grisarskahatillgångtillfördemnaturligsysselsättningsåsomattbökaoch ha ett aktivt födosöksbeteende genom till exempel vallbrott, skogs-marksberedning, trädesbearbetning och vintertid även bökning i djup ströbädd.

• Underdenvarmaårstidenskagrisarhatillgångtillgyttjebadellerannanvattensvalka.

• Hönsochkycklingarskahatillgångtillsandbad.• Hjortskavistasienförartennaturligmiljö,medtillgångtillskyddi

form av skog eller vindskydd. • Vidhanteringavhjortarskasärskildhänsyntastillhjortdjurensstress-

känslighet. Utformningen av foderplatsen ska vara sådan att alla hjortar ska kunna äta samtidigt. Detta för att minimera risken för stress och stångskador.

• Hjortkalvarskadiahelamjölkperiodenframtillnaturligavvänjning.

Bete och betesintag

Utöver vad som anges i förordningen (EG) nr 834/2007 eller IFOAM Basic Stan-dards ska följande tilläggskrav uppfyllas:

• Undervegetationsperiodenskaalladjurslaghatillgångtillbeteunderstörre delen av dygnet. Fjäderfä får hållas inne nattetid.

Undantag från kraven på tillgång till bete medges för: • Kalvar(nötkreatur)yngreän6 månader.• Djursomskaslaktasinomenmånadfrånvegetationsperiodensbörjan.• Tjurar,baggar,bockarochgaltarföravel.

Tillfälliga undantag från kraven på tillgång till bete kan göras vid:• Betäckning• Insemination• Förlossning• Sjukdom• Allvarligainsektsangrepp• Extremväderlek• Slakt-högst2 veckor före slakt

Operativa ingrepp

Utöver vad som anges i förordningen (EG) nr 834/2007 eller IFOAM Basic Stan-dards ska följande tilläggskrav uppfyllas: Kupering av svansar eller mulesing (avlägsnande av hudveck) på får är inte tillåtet.

16.1.3.2 Slakt

Utöver vad som anges i förordning (EG) nr 834/2007 eller IFOAM Basic Stan-dards ska följande tilläggskrav uppfyllas:

• Allhanteringinklusivetransportisambandmedslaktskallutförasunder


lugna och värdiga former och med ett minimum av fysiska och psykiska påfrestningar för djuret.

• Slakterietäransvarigtföratttransportavdjurtillslakterietutförsienlig-het med förordningen (EG) nr 834/2007, om ej annat avtalats.

• Djursomskallmärkassomekologiskamåstelevandebesiktigasavveterinär. Djur som vid levandebesiktning, eller vars slaktkropp, får an-märkningar som tyder på bristande djurskydd får inte märkas. Slakteriet är skyldigt, efter tillstånd från djurägaren, att meddela kontrollorganet anmärkningar vid levandebesiktning eller på slaktkroppen som tyder på bristande djurskydd.

• Etableradedjurgrupperskallhållassammanundertransport,uppstall-ning och bedövning. Olika djurgrupper skall hållas åtskilda, så att de inte oroas av varandra. Vid väntetid skall djur ha grovfoder i tillräcklig mängd och tillgång till vatten.

• Djurensnaturligabeteendeskallutnyttjasviddrivning,tillexempelge-nom att gruppen hålls samman, att de får gå från mörker till ljus eller följa ledardjuret. Elpådrivare får inte användas.

• Bedövningenseffektskallkontrolleraspåvarjeenskiltdjur.Dettaskallgöras omgående efter bedövning och före avblodning.

• Avblodningochvidarehanteringavslaktkroppenskallgörasutanattobedövade djur uppmärksammar det.

• Manuellkontrollavattdjuretärdöttskallgörasefteravblodninginnanvidare hantering får ske.

16.1.3.3 Vattenbruk

Produkter som certifierats enligt förordning (EG) nr 834/2007 eller enligt IFOAM-ackrediterad certifiering kan KRAV-märkas, med undantag av följande:

• Jätteräkor,dvsstorvuxnatropiskaräkor,odladeellervildfångade,kaninte KRAV-märkas.

16.1.4 Tilläggskrav för förädlade produkter certifierade enligt förordning (EG) nr 834/2007

Tilläggskraven gäller produkter som certifierats enligt förordning (EG) nr 834/2007.• Tillåtnatillsatserochprocesshjälpmedelärdesomangesbådeibilaga8

till förordningen (EG) nr 834/2007 och i IFOAM Basic Standards. En lista över dessa finns tillgänglig på KRAVs webbplats www.krav.se

• KRAVtillåterinteprocessersomledertilluppkomstavnaturfrämmandemolekyler.

• Filtreringstekniksomledertillkemiskaförändringarpåmolekylärnivåtillåts endast efter särskild prövning. IFOAMs regler för prövning av livsmedelstillsatser och processhjälpmedel ska användas också som grund för denna prövning.

• Filtreringsutrustningfårinteinnehållaasbestellerpåannatsättpåverkaprodukten negativt.

16.1.5 Tilläggskrav för produktionshjälpmedel oavsett tidigare certifiering

• FörKRAV-certifieringavproduktionshjälpmedelkrävsattreglernaikapitel 12 uppfylls i sin helhet.

http://www.krav.se


16.2 KRAV kan erkänna andra regelverk och certifieringsprogramKRAV kan erkänna certifieringsprogram och regelverk utöver de IFOAM-ack-rediterade och de som certifierar enligt (EG) nr 834/2007. De kan erkännas som motsvarande delar av KRAVs regler, eller KRAVs regler i sin helhet. Ett exempel är rättvisemärkta produkter. De räknas som att de uppfyller KRAVs regelavsnitt 2.13. Men för att en produkt ska få KRAV-märkas måste produkten också ha producerats enligt ett ekologiskt regelverk. Om KRAV erkänner nya certifieringsprogram eller regelverk lägger KRAV ut en förteckning över dessa ytterligare erkända certifieringsprogram och regelverk på sin webbplats www.krav.se. Du kan som KRAV-ansluten ansöka till KRAV om att få ett regelverk och/eller certifieringsprogram erkänt och publicerat.

16.3 KRAV kan återkalla erkännandet av certifieringsprogram KRAV har rätt att återkalla erkännandet av enskilda certifieringsprogram om det skulle visa sig att certifieringsorganet arbetar på ett sådant sätt att KRAVs trovär-dighet kan hamna i fara. Om KRAV återkallar ett erkännande av ett certifierings-program publiceras det på KRAVs webbplats.

16.4 Produkter som är tillverkade utanför Sve- rige och certifierade enligt KRAVs regler

Om du har verksamhet utanför Sverige och den verksamheten certifieras enligt KRAVs regler av ett godkänt certifieringsorgan gäller KRAVs regler i alla tillämp-liga delar. I de fall reglerna inte är tillämpliga på grund av annorlunda förhållan-den kan certifieringsorganet medge vissa undantag från reglerna. Undantagen ska då uppfylla IFOAM Basic Standards och EU:s regler för ekologisk produktion. Undantagen får inte gälla sådana extrakrav som anges i detta regelkapitel för införda och importerade produkter. Certifieringsorganet ska begära en kalibrering med KRAV och övriga certifieringsorgan i tveksamma fall.

http://www.krav.se


Fiske

17

212 Fiske

KRAVs regler för fiske omfattar alla delar av kedjan från fartyget och fiskeme-toderna till förädlingen och detaljhandeln. Spårbarheten löper som en röd tråd genom reglerna. Det är den som gör att konsumenten i slutänden kan veta vari-från fisken kommer och att den har fiskats, hanterats och förädlats enligt KRAVs regler. Spårbarheten märks tydligast i reglerna om fiskefartyget, fiskemetoderna samt landning och förädling. Spårbarheten med strikta rutiner för hur aktörerna ska märka, sortera och dokumentera sina produkter lägger grunden för konsumenternas förtroende för KRAV-märket. Men reglerna innehåller också regler för hur KRAV själva och de behöriga certifieringsorganen ska arbeta för att säkerställa sitt oberoende och en hög kvalitet i arbetet. Dessa regler är också en viktig del i att bygga förtroendet för KRAV-märkningen. Reglerna behandlar också hur det går till att godkänna ett bestånd för KRAV-certifierat fiske. Ett bestånd är en avgränsningsbar grupp av fiskar av samma art som har ett gemensamt fortplantningsområde. KRAV bedömer då beståndet uti-från beståndets storlek, fiskets omfattning, redskap och metoder, fiskens förmåga att reproducera sig och risken för att fisken innehåller skadliga miljöföroreningar. Reglerna om fiskefartyget och fiskemetoderna handlar till exempel om vilken utrustning som är tillåten och vilka rutiner och vilken dokumentation som krävs för att kunna uppfylla kraven på spårbarhet. Reglerna om fiskemetoderna fokuse-rar också på att undvika spökfiske, det vill säga att förlorade fiskeredskap fortsät-ter att fånga och döda under lång tid därför att de är tillverkade av nästan oför-störbara material. Dessutom behandlar reglerna frågan om att undvika att man fångar djur som man inte vill fånga, både däggdjur och fåglar men även fiskar - så kallad bifångst.

Läsanvisning

Varje avsnitt i kapitlet börjar med ett stycke under rubriken ”Det här vill vi nå” som beskriver syftet med reglerna. Efter syftet följer en överblick över reglerna i avsnittet. Den beskriver vad reglerna i avsnittet handlar om. Därefter följer ”Tänk särskilt på” som tipsar den KRAV-anslutne om viktiga saker som gäller för just det avsnittet. Avsnitt 17.1 och 17.2 gäller organisationer utanför fiskeföretaget, medan 17.3 och framåt gäller för företagen inom fiskeproduktionen.

Definitioner

Bifångst: Oavsiktlig fångst av däggdjur och fåglar eller av fisk av arter eller storlekar som man inte planerat att fånga.

Bestånd: En avgränsningsbar grupp av fiskar av samma art som har ett gemensamt fort-plantningsområde.

Certifieringsorgan: Organisation som undersöker hur ett KRAV-anslutet företag följer KRAVs regler och kontrollerar att detta sker på ett tillräckligt bra sätt.

213Fiske

Försiktighetsansatsen: Försiktighetsansatsen är ett regelverk som avser att förhindra skadliga eller ir-reversibla effekter av mänsklig aktivitet (till exempel fiske) på havens ekosystem. Regelverket innebär att fiskeförvaltningen skall värdera och ta hänsyn till påver-kan på fiskbestånd och miljö vid beslut om fiske.

IAR: IFOAM Accreditation Requirements.

ICES: International Council for the Exploration of the Sea.

Landning: Överlämning av fångst från fiskefartyg till mottagare i land.

Lekbiomassa: Den sammanlagda vikten av lekmogna fiskar i ett bestånd.

Målart: Den fiskart man vill fånga.

Spökfiske: Förlorade redskap som kan fortsätta fånga djur under mycket lång tid eftersom de är tillverkade av svårnedbrytbara material som nylon och andra plaster.En fullständig lista över begrepp och definitioner finns i avsnittet Definitioner.



Reglerna ska utveckla fiskenäringen mot ett hållbart fiske och en hållbar för-ädling. De behöriga certifieringsorganen ska med mycket hög säkerhet kunna kontrollera att de KRAV-anslutna följer reglerna i alla led. Då blir reglerna ett effektivt verktyg för att utveckla den hållbara fiskerinäringen. Konsumenterna ska kunna lita på KRAV-märkningen. Då främjar och under-lättar reglerna handel med KRAV-certifierade fisk- och skaldjursprodukter. Det ska vara tydligt för var och en hur KRAV och de behöriga certifieringsor-ganen fattar sina beslut om att certifiera fiskeriverksamheten. Reglerna ska också göra det tydligt vem som fattar besluten.

Överblick över reglerna

Kompetenskraven i dessa regler ser till att KRAV och de behöriga certifieringsor-ganen upprätthåller ett system som garanterar deras oberoende och kompetens. Reglerna om kvalitetssäkring handlar om hur du ska tillämpa reglerna, vilka fiskevatten de gäller för och vilka regler som gäller när du marknadsför och mär-ker produkterna.Reglerna är utvecklade för nordiska förhållanden och är inte utprovade för andra områden.

214 Fiske

17.1.1 Hur du tillämpar reglerna

Du ska tillämpa reglerna för KRAV-certifierat fiske i sin helhet. Du kan också till-lämpa reglerna tillsammans med andra frivilliga märkningssystem.

17.1.2 Certifieringsorganens statistik över bifångster

Certifieringsorganen ska föra statistik över bifångster av marina däggdjur och fåglar. KRAV ska offentliggöra statistiken varje år.

17.1.3 Märkning och marknadsföring

Förutom vad som anges i kapitel 1 gäller att en certifiering enligt reglerna för KRAV-certifierat fiske får kallas ”KRAV-certifiering”, ”KRAV-godkänd enligt regler för KRAV-certifierat fiske”. En produkt som kommer från en certifierad verksamhet och uppfyller alla delar av reglerna i kapitel 17 får marknadsföras som ”från ett KRAV-certifierat fiske”.

17.2 Ansökningsprocessen


Bedömningen av ett bestånd inför ett eventuellt godkännande av beståndet för KRAV-certifierat fiske ska vila på bästa tillgängliga vetenskapliga data. Det ska vara tydligt för var och en hur KRAV fattar sina beslut om att god-känna ett bestånd. Var och en ska också ha möjlighet att ge sina synpunkter på förslag till beslut och på det underlag som förslaget grundas på. Reglerna ska också göra det tydligt vem som fattar besluten.


• Reglernaomansökanhandlaromattbedömaettfiskebeståndochföre-slagna fiskemetoder.

• Reglernahandlarocksåomvemsomäransvarigförattlämnainforma-tion samt om avgifter för ansökan.

• Reglernaomfattarävenfiskekommitténsuppgifterocharbetssättnärdebedömer bestånd och fiskemetoder.

• ReglernaomKRAVsbeslutomcertifieratfiskebeskriverbeslutsordningenoch bestämmelserna för yttranden, offentlighet, tidsgränser och överkla-gan.

Tänk särskilt på

• DetärdusomvillfåenproduktionKRAV-certifieradsomärskyldigattvisa att den uppfyller kraven. Därför är det du som vill få ett bestånd certifierat som ska leverera fakta och betala för arbetet att bedöma be-ståndet.

• DetärKRAVsombeslutaromattgodkännabeståndförfiskeochfiske-metoder.

• Godkändacertifieringsorganutförochgodkännercertifieringenavenskil-da fartyg. Det innebär att flera fartyg kan fiska på ett godkänt bestånd.

215Fiske

Du som vill börja fiska på ett godkänt bestånd behöver då bara kontakta ett godkänt certifieringsorgan för att få fartyget certifierat, du behöver inte få själva beståndet godkänt.

17.2.1 Information i ansökan

Du kan ansöka om att KRAV bedömer ett fiskbestånd enligt dessa regler om du vill bedriva certifierat fiske där och om vi inte har bedömt beståndet tidigare. Du kan också ansöka om att vi bedömer ett bestånd på nytt när ett gammalt beslut upphör att gälla. Det är du som ansöker som ansvarar för fiskekommittén får den information den anser att den behöver för att kunna bedöma beståndet. KRAV har på sin hemsida en ansökningsblankett med en checklista över doku-ment som behövs för att bedöma bestånd. Fiskekommittén får också begära in kompletterande information om det ak-tuella beståndet och om de föreslagna metoderna och redskapen, om de anser att det behövs.

17.2.2 Avgift för ansökan

KRAV tar ut en avgift som täcker kostnaderna för att bedöma beståndet.

17.2.3 Fiskekommitténs handläggning av ansökan

Reglerna handlar om fiskekommitténs uppgifter och arbetssätt.

17.2.3.1 Fiskekommitténs uppgifter

Fiskekommitténs huvuduppgift är att ge råd till KRAV om huruvida de ska god-känna fiske på angivna bestånd och med angivna metoder eller inte. KRAVs sty-relse utser fiskekommittén.

17.2.3.2 Fiskekommitténs arbetssätt

Fiskekommittén ska ha en dokumenterad och offentlig arbetsordning i enlighet med IAR eller ISO 65. Fiskekommittén ska vara enig i sitt beslut.

17.2.3.3 Fiskekommitténs sammansättning

En forskare med dokumenterade kunskaper i marin ekologi ska leda fiskekom-mittén. Fiskekommittén ska som helhet vara kompetent att bedöma fiskets effek-ter på den marina miljön. I kommittén ska därför finnas kompetens inom marin ekologi, fiskeribiologi, miljövård, etologi, fiskemetoder och redskapsutveckling. Fiskekommittén ska också ha erfarenhet av fiske och ha kompetens inom miljö-märkning av livsmedel. Fiskekommittén kontaktar de övriga experter som be-hövs. KRAVs styrelse ska finnas representerad i fiskekommittén.

17.2.4 Beslut

Reglerna om KRAVs beslut om certifierat fiske beskriver beslutsordningen och bestämmelserna för yttranden, offentlighet, tidsgränser och överklagan.

17.2.4.1 Beslut av KRAV

KRAV beslutar om vilka bestånd som ska vara öppna för certifierat fiske. KRAV beslutar också om vilka metoder och redskap som får användas i det certifierade fisket på bestånden.

216 Fiske

17.2.4.2 Yttrande från intressenter

Innan KRAV fattar beslut om att tillåta eller inte tillåta ett certifierat fiske ska de berörda intressenterna få tillfälle att yttra sig över förslaget. Intressenterna ska också ha tillgång till fiskekommitténs råd när de yttrar sig om förslaget till beslut. Det innebär att kommitténs råd ska skickas med förslaget.

17.2.4.3 Offentliggöra beslut

KRAV ska publicera sina beslut om att tillåta fiske på ett bestånd på sin webb-plats. Besluten ska innehålla svar på följande frågor:

• Vilketbeståndärgodkänt?• Varärdettillåtetattfiska?• Vilkaredskapochmetoderärtillåtna?• Vilkaandrabegränsningargäller?

17.2.4.4 Tidsbegränsningar

Besluten om att ett bestånd ska vara öppet för certifierat fiske gäller normalt i tre år. I exceptionella fall kan KRAV ompröva ett beslut innan de tre åren gått. Det kan till exempel hända om vetenskapliga undersökningar visar att beståndet är överexploaterat eller att de godkända metoderna och redskapen medför allvarliga effekter på ekosystemen eller att fisket medför oacceptabla bifångster.

17.2.4.5 Du kan överklaga beslut

Du kan överklaga KRAVs beslut om att certifiera eller inte certifiera ett fiske. Du överklagar då till KRAVs styrelse och inom tre veckor efter att KRAV offentlig-gjort beslutet.

17.3 Beståndet - grundläggande principer och regler


Reglerna ska leda till att certifierade fisken bara ska ske på bestånd som är lång-siktigt hållbara. Fisket ska också ske på ett sätt så att det inte överskrider den förmåga beståndet har att reproducera sig självt. Fisket får alltså inte göra att beståndet långsiktigt minskar. KRAV-certifierad fisk ska inte överskrida gränsvär-den för främmande ämnen och miljögifter. Redskapen ska vara utformade så att de inte hotar beståndets hållbarhet eller orsakar långvariga skador i miljön.


Vi vet för närvarande inte allt om något fiskbestånd. Vi tror inte heller att alla bestånd kan bedömas efter samma kriterier, eftersom de biologiska förutsättning-arna varierar för mycket. Det bästa vi kan göra är att sätta samman en fiskekom-mitté med hög kompetens, ge den riktlinjer och cirkulera kommitténs slutsats för kommentarer. Detta avsnitt innehåller riktlinjerna för fiskekommitténs bedöm-ning av statusen på bestånd. KRAV ska grunda bedömningen på de fakta som finns om beståndet, om

217Fiske

redskapen och metoden samt ta hänsyn till försiktighetsansatsen och ICES råd. De aspekter som KRAV bedömer utifrån är:

• fisketsomfattning• fiskensreproduktion• redskapochmetoder• främmandeämnen.

Miljögifter är ett komplext problem i nordiska vatten. I första hand gäller detta tungmetaller och dioxiner. Därför bedömer KRAV särskilt beståndets belastning av miljögifter och främmande ämnen.

17.3.1 Bedömning av ett bestånd

Reglerna i detta avsnitt handlar om hur olika omständigheter påverkar KRAVs bedömning och om vilka grunder KRAV ska bygga sin bedömning på.

17.3.1.1 Grund för bedömning

Bedömningen ska grunda sig på tillgängliga data och relevant kunskap om be-ståndet, om metoden och redskapen. Fiskekommittén får avråda från fiske om de anser att kunskaperna om dessa områden är otillräckliga.

17.3.1.2 ICES råd

Fiskekommittén ska ta hänsyn till ICES råd om ICES har bedömt beståndet tidi-gare. Fiskekommittén ska visa på vilket sätt den har tagit hänsyn till ICES råd i sitt eget förslag till beslut.

17.3.1.3 Försiktighetsansatsen

KRAV ska tillämpa försiktighetsansatsen när de bedömer ett bestånd. Försiktig-hetsansatsen är ett regelverk som avser att förhindra skadliga eller irreversibla effekter av mänsklig aktivitet (till exempel fiske) på havens ekosystem. Regel-verket innebär att fiskeförvaltningen ska värdera och ta hänsyn till påverkan på fiskbestånd och miljö vid beslut om fiske.

17.3.1.4 Fiskets omfattning

Det samlade fisket på beståndet får inte överstiga produktionsförmågan i de ma-rina ekosystemen eller äventyra balansen i dem.

17.3.1.5 Säkra beståndet långsiktigt

Försiktighetsansatsen innebär att fisket inte får medföra att beståndet långsiktigt minskar. KRAV kan tillåta ett certifierat fiske om vi bedömer att beståndet är inom biologiskt säkra gränser. Biologiskt säkra gränser innebär att beståndet måste innehålla en minsta kritisk lekbiomassa och att fisket inte får överstiga en högsta kritisk dödlighet. Biologiska kriterier ska vara utgångspunkter för att bedöma denna lekbiomassa och fiskdödlighet.

17.3.1.6 Redskap och metoder

Fiskekommittén ska avgöra vilka redskap och metoder som får användas i fisket på ett visst bestånd. Redskapen ska i huvudsak fånga könsmogna individer av målarten men samtidigt sortera ut undermåliga, till exempel för små, individer. Fiskemetoder som ger långvariga eller permanenta skador i miljön kan inte god-

218 Fiske

kännas. Det kan till exempel handla om skador på korallrev eller andra särskilt känsliga biotoper.

17.3.1.7 Främmande ämnen

Fiskekommittén får avråda från att godkänna ett bestånd på grund av att det finns höga halter av främmande ämnen i beståndet. Sveriges och Finlands undan-tag i artikel 1 i Kommissionens Förordning 466/2001 gäller inte främmande äm-nen i fisk och skaldjur från bestånd som KRAV godkänner för fiske enligt dessa regler. De högsta tillåtna halterna definieras i förordningens bilaga.

17.3.1.8 Lever och rom

Lever och rom av fisk från Östersjön, Bottenhavet och Finska viken får inte säljas som KRAV-certifierad.

17.4 Fiskefartyget


Den KRAV-anslutne fartygsägaren ska planera verksamheten och driva fiskefarty-get så att fartyget påverkar miljön så lite som möjligt. Fartyget påverkar miljön ge-nom driften (bränsle, underhåll, med mera) och aktiviteter (fisket och transporten). KRAVs regler säkerställer också att besättningen och ägaren har den kompe-tens som behövs för att minimera fartygets miljöpåverkan.


Reglerna om fiskefartyget handlar om vem som certifierar ett fartyg och vilka krav på utrustning, rutiner och dokumentation som gäller för fartyget. Vi lägger tonvikten på grundläggande funktioner som kompetensutveckling, att följa gäl-lande lagar och andra åtgärder som på lång sikt bör minska effekterna på miljön. Orent bränsle och tvåtaktsteknik orsakar stora utsläpp och därför är de inte tillåtna i KRAVs regler. Vissa bottenfärger är så giftiga att de inte heller är till-låtna. De giftigaste är helt förbjudna i Sverige, men vi nämner dem ändå i reglerna eftersom de kan vara tillåtna i andra länder.

Tänk särskilt på

Det är KRAV som godkänner fisket på ett bestånd. Ett godkänt certifieringsorgan certifierar det enskilda fartyget. Det innebär att du bara behöver ansöka om certi-fiering av fartyget om du ska fiska i ett redan godkänt bestånd.

17.4.1 Certifiering av fartyget

Du som vill bedriva certifierat fiske måste se till att det enskilda fiskefartyget blir certifierat av ett godkänt certifieringsorgan. Certifieringen av fartyget innebär att fartyget får landa fisk eller skaldjur som KRAV-certifierade produkter. Du som har fartygstillståndet är ansvarig för att uppfylla samtliga regler när fartyget ska bedriva certifierat fiske enligt KRAVs regler.

219Fiske

17.4.2 Dokumentation och rutiner

Fartyget ska ha dokumentation som visar hur det lever upp till de miljö-, fiske- och arbetarskyddslagar som gäller. Det ska också finnas rutiner som säkrar att den ansvariga får reda på till exempel lagändringar och eventuella fiskestopp.

17.4.3 Personalens kompetens

Personal på fiskefartyg som certifieras enligt dessa regler ska ha goda kunskaper om KRAVs regler och hur man uppfyller dem.

17.4.4 Dieselmotorer

Fiskefartyg med dieselmotorer ska använda diesel med maximalt 0,05 procent svavel. Vid dokumenterade tekniska skäl för att inte kunna använda sådan diesel ska en plan upprättas och genomföras för att gå över till diesel med föreskriven svavelhalt.

17.4.5 Utombordsmotor

Samtliga utombordsmotorer på fiskefartyg som är certifierade enligt dessa regler ska vara av fyrtaktstyp.

17.4.6 Hydrauloljor och smörjfetter

Hydrauloljor som används ombord ska vara miljömärkta eller godkända enligt standarden ”Hydraulvätskor - Krav och provningsmetoder SS 15 54 34” eller uppfylla motsvarande krav. Smörjfetter som används ombord ska vara miljömärkta eller godkända enligt standarden ”Smörjfett - Krav och provningsmetoder SS 15 54 70” eller uppfylla motsvarande krav. Certifieringsorganet kan bevilja undantag från denna regel om fartyget kan visa dokumentation på att det inte på marknaden går att köpa olja eller smörjmedel av den kvalitet som regeln kräver.

17.4.7 Rengöringsmedel

Grovrengöringsprodukter som används ombord får inte innehålla komponenter som är klassade som cancerframkallande, mutationsframkallande eller reproduk-tionsstörande. Tensider och andra komponenter får inte göra att olja och vatten inte separerar eller göra så att reningsanläggningarna inte fungerar. Grovrengö-ringsprodukterna ska i övrigt vara så miljöanpassade som möjligt.

17.4.8 Köldmedier

Syntetiska köldmedier får inte användas ombord.

17.4.9 Avfall

Fartyget ska ha tydliga rutiner för att hantera olika typer av avfall, för att mini-mera dem och för att inte förorena mark, luft eller vatten. Olika slag av farligt avfall får inte blandas med varandra. Farligt avfall får heller inte blandas med andra slag av avfall eller andra ämnen eller material. Farligt avfall ska i övrigt hanteras i enlighet med landets lagstiftning. Farligt avfall är till exempel explosivt, brandfarligt, oxiderande, giftigt eller hälsoskadligt avfall. Exempel på farligt avfall är oljeavfall, impregnerat virke, el-

220 Fiske

och elektronikskrot, batterier, lösningsmedel, färg och lack.

17.4.10 Bottenfärg

Den lagstiftning som finns om bottenfärger ska följas. Dokumentation av vilken typ av bottenfärg fartyget använder ska finnas tillgänglig vid en revision.

17.5 Fiskemetoden


Fiskaren ska bara fånga den avsedda fångsten. Metoden ska också vara skonsam mot omgivningen. Fiskaren ska sträva mot att använda den fångstmetod som medför minst lidande för djuren innan de avlivas. Reglerna främjar kvaliteten i fisket för att minska till exempel svinn i form av fiskrens och kasserad fisk. Att öka kvaliteten minskar i sig miljöpåverkan eftersom att fånga och landa fisk alltid påverkar miljön. Konsumenten ska också kunna lita på att fisken är fångad där producenten säger att den är fångad.


Reglerna fokuserar på spårbarheten, att undvika spökfiske och att undvika bi-fångst av däggdjur, fåglar och av annan fisk än den man planerar att fånga. Reglerna om fiskemetoderna omfattar vilken utrustning som är tillåten och inte tillåten, vilken dokumentation som krävs och hur du som KRAV-ansluten ska arbeta för att bli certifierad. De innehåller också särskilda krav som gäller vid trålfiske, garnfiske, fiske med lina och krok samt fiske med burar och ryssjor. De särskilda kraven omfattar till exempel tid i vattnet, selektiva anordningar och anpassningar till marina däggdjur.

Tänk särskilt på

• Kravenpåtekniskutrustningförspårbarhetärmindreförsmåfartygmed begränsad räckvidd. Det beror på att de inte kan röra sig över en så lång sträcka att de byter bestånd.

• Förnärvarandetillåterreglernaattettfartygfiskarbådecertifieratochicke certifierat. Men det gäller endast så länge det ocertifierade fisket fångar andra arter än det certifierade. Detta ger fler fartyg ekonomisk möjlighet att gå över till certifierat fiske.

17.5.1 Krav på allt fiske

De allmänna kraven på fiskemetoderna omfattar vilken utrustning som är tillåten och inte tillåten, vilken dokumentation som krävs och hur du som KRAV-ansluten ska arbeta för att bli certifierad.

17.5.1.1 Följ lagar och regler

Allt fiske ska ske enligt de lagar och regler som gäller. Det innebär att om myndig-heterna stänger ett fiske är det automatiskt stängt för KRAV-certifierat fiske.

221Fiske

17.5.1.2 Tillåtna bestånd, redskap och metoder

Certifierat fiske är endast tillåtet med de begränsningar som KRAV beslutar om. Begränsningarna gäller vilka redskap och metoder som får användas i fisket på ett visst bestånd. Redskapen ska i huvudsak fånga könsmogna individer av målarten men samtidigt sortera ut undermåliga, till exempel för små, individer. Fiskemeto-der som ger långvariga eller bestående skador i miljön kan inte godkännas. Det gäller till exempel skador på korallrev eller andra särskilt känsliga biotoper.

17.5.1.3 Övriga redskap ombord

Ett fartyg som fiskar certifierat efter en viss målart får inte ha med sig otillåtna redskap som vanligen är till för att fånga målarten.

17.5.1.4 Certifierat och icke-certifierat fiske

Ett fartyg får inte fiska på samma godkända bestånd med både tillåtna och icke-tillåtna redskap och metoder. Däremot får ett certifierat fartyg under en över-gångsperiod bedriva riktat certifierat fiske på godkända bestånd och med tillåtna metoder på en målart och icke-certifierat fiske på en annan målart. Men fartyget får inte bedriva det icke-certifierade fisket på bestånd som är uppenbart hotade eller med metoder som i ett miljöperspektiv är klart olämpliga.

17.5.1.5 Dokumentation av fångstresan

Fartyget ska dokumentera fångstresan så att det inte finns något tvivel om var fångsten är tagen. Informationen ska ange fartygets position med en noggrannhet av 10 nautiska mil eller bättre. Fartyget ska dokumentera såväl den plats fartyget sätter trålen i vattnet som den plats trålen tas upp. Detta gäller också andra redskap. Fartyget ska också dokumentera tidpunkten för fångsten.

17.5.1.6 System för positionsrapportering

Fartyg med största längd större än 12 meter ska vara utrustade med VMS-utrust-ning, eller en annan rapportutrustning som inte går att manipulera. Fartyg med största längd större än 15 meter ska sända information om position, kurs och fart till en datainsamlande organisation minst en gång i timmen. Fartyg mellan 12 och 15 meter ska sända information om dagens resa minst en gång varje fiskedag. Certifieringsorganet ska få tillgång till uppgifterna hos den datainsamlande organisationen. Om systemet slutar att fungera under en fångstresa får ingen del av fångsten säljas som KRAV-certifierad. Fartyg som återvänder till hemmaham-nen tidigare än 24 timmar efter att fångstresan startat är undantagna från denna regel.

17.5.1.7 Förvaring av fångsten

Du som KRAV-certifierad ska förvara fångsten i enheter som är markerade för att uppnå full spårbarhet. I denna markering ska ingå KRAVs namn eller märke, art, fångstplats, tid för fångst och liknande (se även kapitel 1). Positionsangivelserna ska ange fartygets position med en noggrannhet på 10 nautiska mil eller bättre.

17.5.1.8 Märkning av redskap

Alla redskap ska vara tydligt märkta på själva redskapet. Märkningen ska göra

222 Fiske

det möjligt att spåra redskapen till sin ägare.

17.5.1.9 Trasiga redskap

Du ska föra iland trasiga redskap för att reparera eller förstöra dem.

17.5.1.10 Bifångst av marina däggdjur, fåglar och ryggradslösa djur

Fartyget ska föra in all bifångst av marina däggdjur, fåglar och ryggradslösa djur i loggboken. Fartyget ska också rapportera alla bifångster av marina däggdjur till certifieringsorganet inom två veckor. Du kan föra in fångst av ryggradslösa djur i loggboken med den ungefärliga vikten, eller på något annat sätt som är lämpligt för att beskriva mängden.

17.5.1.11 Gångtiden

Den tid det tar att färdas från hamn till fångstplatsen får inte vara längre än att fångsten kan säljas som konsumtionsfisk.

17.5.1.12 Bränsleåtgång

När du fångar fisk som ska konsumeras av människor får bränsleåtgången vara högst 0,5 liter/kg landad fisk (rensad, blandad fångst) som ett årsmedelvärde. För riktat foderfiske ska bränsleåtgången vara mindre än 0,07 liter/kg fisk landad hel, som ett årsmedelvärde. För skaldjur finns det ännu inga sådana krav.

17.5.2 Särskilda krav på trålfiske

Här finns de särskilda krav som gäller för trålfiske när du använder selektiva anordningar för torsk och skaldjur, samt att bomtrålar inte är tillåtna.

17.5.2.1 Selektiv anordning - torsk och bottenlevande fisk

Trålar för torsk och bottenlevande arter ska vara utrustade med så kallat BACO-MA-fönster eller en selektiv anordning som har motsvarande effekt. Anordningen ska låta undermålig, till exempel för liten, fisk slippa ut.

17.5.2.2 Selektiv anordning - skaldjur

Trålar för skaldjur ska ha lämplig selektionsrist eller selektiv anordning med motsvarande effekt.

17.5.2.3 Bomtrålar

Bomtrålar är inte tillåtna för certifierat fiske.

17.5.3 Särskilda krav på garnfiske

Här finns de särskilda krav som gäller för garnfiske, som garnens tid i vattnet och skydd av marina däggdjur.

17.5.3.1 Garnens tid i vattnet

Garn ska dras så ofta att fisken aldrig blir sittande mer än 24 timmar i garnet. KRAV kan besluta om särskilda restriktioner i fråga om vissa certifierade fisken.

17.5.3.2 Drivgarn och marina däggdjur

Alla drivgarn ska vara utformade så att marina däggdjur kan undvika dem.

223Fiske

17.5.4 Särskilda krav på fiske med lina och krok

Här finns de särskilda krav som gäller för fiske med lina och krok.

17.5.4.1 Krokarnas tid i vattnet

KRAV kan besluta särskilt om hur länge krokarna får ligga i vattnet.

17.5.5 Krav på fiske med burar och ryssjor

Här finns de särskilda krav som gäller för fiske med burar och ryssjor, som tidspe-rioder, genomlysning av krabbor, åldringsmaskor och åldringspaneler (som bryts ner så att det blir en rymningsväg om redskapet förloras) samt för selektion.

17.5.5.1 Tidsperiod

Du ska dra burar och ryssjor minst två gånger per vecka.

17.5.5.2 Genomlysning av krabbor

Du ska genomlysa krabbor till sjöss vid krabbfiske. Krabbor som inte är välma-tade ska du släppa tillbaka i havet oskadda. Det ska vara dokumenterat att ge-nomlysningsapparaturen eller hanteringen i övrigt inte skadar krabborna.

17.5.5.3 Selektion

Ryssjorna bör vara utformade så att de bara fångar målarten. Fartyg som drar ål-ryssjor ska ha den bästa tillgängliga utrustningen för att effektivt skilja ut ål från annan fisk i båten. Den andra fisken ska släppas tillbaka i havet oskadad.

17.5.5.4 Åldringsmaska och åldringspanel

Det ska finnas åldringsmaska och åldringspanel eller likvärdig anordning i burar och ryssjor i alla fiskhus.

17.6 Landning och förädling


KRAV-certifierad fisk och skaldjur ska hållas isär från produkter som inte är KRAV-certifierade i samband med landning, auktion och vidaretransport till gros-sisterna och beredningsindustrin. Tillsatser och andra råvaror som inte kommer från havet, processhjälpmedel, aromämnen och liknande ska vara naturliga eller framställda med miljöanpassade metoder. Alla aktörer i produktionskedjan ska hantera avfall med högsta möjliga krav på att sortera och att återvinna avfallet. Transporterna och förädlingen ska an-vända så lite energi som möjligt genom att välja bästa tänkbara bränsle, teknik och färdväg.


Reglerna garanterar att konsumenten kan veta att fisken verkligen har fiskats och hanterats på det sätt som KRAV-certifieringen kräver. Därför prioriterar reglerna för landning och förädling att produkten ska vara spårbar. Reglerna för landning av fångsten omfattar:

224 Fiske

• hurfångstenskahanterasvidlandning• vilketansvarmottagarenharförblandannatkontroll• bokföring• hurfångstenskalagrasochförpackas.

Reglerna för förädling omfattar:• förädlingsföretagetsansvar• förädlingsföretagetsmiljömålochhandlingsplanförattnåmiljömålen• internrevision,dokumentationocheffektivitet• hurprodukternaskahanterasunderförädlingen• hurandraråvarorochtillsatserskahanteras• förpackningar• samspeletmedandramiljömärkningssystem.

Tänk på

KRAV kan godkänna att förädlingsföretaget får använda fisk- och skaldjursråvara som är certifierad enligt andra miljömärkningssystem. I sådana fall ska KRAV tillämpa IARs kriterier för ”Acceptance of prior certification”.

17.6.1 Krav på landningen

Reglerna för landning av fångsten omfattar hantering, mottagarens ansvar, bokfö-ring, lagring och emballage samt kontroll.

17.6.1.1 Grundregler för hantering

Den KRAV-certifierade fisken ska hanteras i enlighet med kapitel 9 Livsmedelsför-ädling.

17.6.1.2 Förstahandsmottagarens ansvar

Förstahandsmottagaren är ansvarig för att följa de tillämpliga delarna av KRAVs regler under landningen och vidareförsäljningen. Förstahandsmottagaren ska vara certifierad enligt KRAVs regler för att kunna marknadsföra produkterna som KRAV-certifierade.

17.6.1.3 Bokföring

Förstahandsmottagarens bokföring ska vara granskad och godkänd av en aukto-riserad revisor.

17.6.1.4 Lådor och emballage

Lådor eller annat emballage för produkter från certifierat fiske ska vara marke-rade för att uppnå full spårbarhet. Sådan markering inkluderar KRAVs namn eller märke, art, fångstplats, tid för fångst och liknande (se även kapitel 1). Positions-angivelserna ska ha en noggrannhet av 10 nautiska mil eller bättre.

17.6.1.5 Hantering och lagring

Förstahandsmottagaren ska hantera och lagra den märkta fisken och skaldjuren så att fångster från olika fartyg inte blandas. Mottagaren får blanda fångster från olika fartyg om varje individ i fångsten märks med KRAVs namn eller märke, samt med vilket fartyg som fångat individen eller om fångstpositionerna ligger inom 10 nautiska mil från varandra.

225Fiske

17.6.1.6 Kontroll

Förstahandsmottagaren ansvarar för att kontrollera att den fisk som företaget tar emot som KRAV-certifierad kommer från fisk som är certifierad enligt dessa regler.

17.6.2 Krav på förädlingen

Reglerna för förädling omfattar krav på förädlingsföretaget som företagets an-svar, miljömål, handlingsplan för miljömålen, internrevision, dokumentation, effektivitet, hantering, andra råvaror och tillsatser, förpackningar och andra mil-jömärkningssystem.

17.6.2.1 Förädlingsföretagets ansvar

Förädlingsföretaget är ansvarigt för att följa relevanta delar av dessa regler under de delar av kedjan som företaget har ansvar för.

17.6.2.2 Krav på förädlingsföretaget

Förädlingsföretaget ska ha klara miljömål på kort och lång sikt samt en hand-lingsplan för att nå målen. Företaget ska också ha ett system för internrevision för att följa upp målen och handlingsplanerna. Förädlingsföretaget ska också ha en miljöpolicy och bedriva ett systematiskt miljöarbete. Företaget ska dokumentera verksamheten genom ett så kallat mil-jöledningssystem eller liknande. Dokumentationen ska innehålla definierade mål som företaget ska följa upp i samband med certifieringsorganets kontroller.

17.6.2.3 Dokumentation och bedömning av fångstern

Förädlingsföretaget ska känna till och kunna dokumentera hur och var råvaran fångats. Företaget ska också ha vägt in miljöaspekterna när de valt råvaran.

17.6.2.4 Utbyte

Förädlingsföretaget ska se till att så mycket som möjligt av den fångade fisken faktiskt blir färdig produkt. Företaget ska göra detta både genom att vidta åtgär-der i den egna produktionen och genom att ställa krav på tidigare led i produk-tionskedjan.

17.6.2.5 Hantering och andra råvaror

Hanteringen av den KRAV-certifierade fisken ska i övrigt ske i enlighet med ka-pitel 9 Livsmedelsförädling. Kapitel 9 gäller också för hur andra råvaror än fisk och skaldjur får användas för att framställa produkter som ska certifieras enligt KRAVs regler.

17.6.2.6 Andra tillsatser

Utöver vad som står i kapitel 9 Livsmedelsförädling så är följande tillsatser till-låtna för att förädla KRAV-certifierad vild fisk och KRAV-certifierade skaldjur:

• ättiksyra(E260) • sorbinsyra/sorbater(E200, E202-203) dock endast till utgången av år

2013 • bensoesyra/bensoater (E211-213) dock endast till utgången av år 2013 • citronsyra(E 330).

226 Fiske

Tillsatserna får bara användas i kylkonserver där råvaran kommer från KRAV-certifierat fiske. I dagsläget används tillsatserna av livsmedelssäkerhetsskäl, men KRAV strävar mot att fasa ut dem efter att ha utvärderat dem och diskuterat med fiskerinäringen.

17.6.2.7 Andra miljömärkningssystem

KRAV kan godkänna att förädlingsföretaget får använda fisk- och skaldjursråvara som är certifierad enligt andra miljömärkningssystem. I sådana fall ska KRAV tillämpa IARs kriterier för ”Acceptance of prior certification”.

17.6.2.8 Förpackningar

Förädlingsföretaget ska i första hand förpacka certifierade fisk- och skaldjurpro-dukter i förpackningar som går att återvinna. Förpackningarna ska ingå i återvin-ningssystem. Att förpackningen går att återvinna innebär att förpackningen är utformad så att den lämpar sig för materialåtervinning. Återvinning i form av att man förbrän-ner förpackningen och på så sätt återvinner energi är inte godkänd som återvin-ning, med undantag av förbränning av papplådor samt lådor och tunnor av trä om det inte går att återanvända dem.

227Regler för godkända certifieringsorgan

Regler för godkända certifieringsorgan

18

228 Regler för godkända certifieringsorgan

KRAVs regler för certifieringsorgan handlar om hur ni som godkända certifie-ringsorgan (i fortsättningen ”certifieringsorgan”) ska arbeta, vilken kompetens era revisorer ska ha och om certifieringsorganens åtaganden gentemot KRAV. Certifieringsorganen ska ha ett arbetssätt och en kompetens som gör att den som handlar KRAV-märkta produkter kan veta att de KRAV-anslutna företagen följer KRAVs regler. Detta ska verifieras genom att ni har en oberoende ackredi-tering. En KRAV-ansluten ska också kunna veta att alla KRAV-anslutna bedöms likvärdigt oberoende av vilken revisor och vilket certifieringsorgan den anslutne anlitar. Certifieringsorganen är också i stor utsträckning KRAVs ögon. Ni ger den information KRAV behöver om certifierade företag, KRAV-märkta produkter och om hur reglerna fungerar i praktiken liksom information om eventuella missför-hållanden som ni upptäcker när ni gör era revisioner.

Definitioner

Ackreditering: För att säkerställa certifieringsorganens kompetens krävs ackreditering av ett ack-rediteringsorgan, till exempel IOAS (International Organic Accreditation Service) ellerolikaländersmotsvarighettillSWEDAC(Styrelsenförackrediteringochteknisk kontroll). Sådan ackreditering visar att certifieringsorganet kan och får certifiera enligt ett visst regelverk. Ackrediteringen görs mot ackrediteringskriterier somEN45011 /ISO 65 eller IFOAM Accreditation Criteria och för ett visst regel-verk till exempel KRAVs regler eller EU:s förordning för ekologisk produktion.

Certifieringsorgan: Ett certifieringsorgan är en organisation som kan och får certifiera produktion eller produkter enligt något regelverk. Ofta erbjuder ett certifieringsorgan certifie-ring enligt flera olika regelverk, det vill säga olika certifieringsprogram. Certifieringsorgan för EU-ekologisk produktion är de kontrollorgan som är godkända genom beslut enligt förordning (EG) nr 834/2007. På KRAVs webbplats finns listor över vilka certifieringsorgan IOAS och EU godkänt.

Godkänt certifieringsorgan: Ett godkänt certifieringsorgan är ett certifieringsorgan som är ackrediterat för att certifiera enligt KRAVs regler. KRAVs webbplats har en lista över de certifierings-organ som är ackrediterade för att certifiera enligt KRAVs regler.

Revision: En oberoende systematisk granskning som avgör om den KRAV-anslutne följer KRAVs regler.

Revisor: En person som kan och får genomföra en revision.

Revisionsledare:En erfaren revisor som fungerar som ledare i ett revisionslag.



I det här avsnittet kan du läsa om hur du ska tillämpa reglerna i tveksamma fall och vilken utgåva av reglerna som du ska använda.

18.1.1 Hur du ska tillämpa reglerna

Om du inte är säker på hur du ska tillämpa en eller flera regler när du certifierar enligt KRAVs regler ska ett beslut i första hand vara förankrat i den ekologiska produktionens målsättning som den uttrycks i KRAVs stadgar. Beslutet ska också hänvisa till denna målsättning. Du ska också väga in vilka effekter beslutet har på miljön, djuromsorgen och de sociala förhållandena hos den certifierade.

18.1.2 Vilken utgåva gäller?

Du ska alltid använda den webbutgåva av KRAVs regelverk som är aktuell då ett ärende kommer in när det gäller frågor om regler och prövningar i ett certifie-ringsärende. När du utfärdar avvikelser gäller den webbutgåva som var aktuell vid tid-punkten för avvikelsen. Om reglerna ändras så att de blir mildare under tiden som den certifierade producenten genomför korrigerande åtgärder så ska ni i certifieringsorganet ta hänsyn till detta då ni bedömer de korrigerande åtgärderna.

18.2 Krav på certifieringsorgan

Det här avsnittet behandlar vilka regler ni som certifieringsorgan ska uppfylla för att bli behöriga att certifiera enligt KRAVs regler. Bland annat ska ni vara ackredi-terade på rätt sätt och ha rutiner för hur ni utfärdar och drar in certifikat. Avsnit-tet beskriver era åtaganden - vad ni måste kontrollera när ni genomför revisioner, er skyldighet att undersöka vid misstänkta grova avvikelser från reglerna och er skyldighet att rapportera till KRAV.

18.2.1 Ackreditering och avtal

Certifieringsorgan som certifierar enligt KRAVs regler ska vara ackrediterade enligt ISO Guide 65/EN 45 011.ISverigeärdetSWEDAC(Styrelsenförackre-ditering och teknisk kontroll) som ackrediterar. Internationellt ackrediterar IOAS (International Organic Accreditation Service) certifieringsorgan i enlighet med IFOAM (International Federation of Organic Agriculture Movements) kriterier. Certifieringsorganet ska ha ett dokumenterat, strukturerat miljöarbete och kunna visa att det

• harenmiljöpolicy• harårligamiljömål• systematisktföljeruppdessamål.

Om ni vill certifiera enligt KRAVs regler ska ni ansöka om ett certifieringsavtal med KRAV ekonomisk förening. Tillsammans med ansökan ska ni skicka en kopia på avtal med ackrediteringsorgan samt en tidplan för ackrediteringen. Om ni är ackrediterade ska ni skicka med ett gällande ackrediteringsbevis.


18.2.2 Utfärda och dra in certifikat

Det ackrediterade certifieringsorganet ska ha dokumenterade rutiner för hur ni granskar och beslutar att utfärda certifikat. Rutinerna ska se till att era revisioner genomförs i enlighet med KRAVs regelverk och att granskningen av KRAV-revi-sioner genomförs på ett likartat och objektivt sätt. Ni ska också ha dokumente-rade rutiner för hur ni drar in certifikat, säger upp certifikat och hur ni i övrigt hanterar situationer när certifikat används felaktigt. Alla avvikelser som ni upptäcker under en certifieringsrevision eller en inbe-siktning ska vara åtgärdade innan ni kan besluta om att godkänna KRAV-certifie-ringen. Certifikatet eller certifieringsbeslutet ska vara signerat, på papper eller elek-troniskt, av en representant för certifieringsorganet som har rätt att signera för organets räkning. Ett KRAV-certifikat ska tydligt ange

• Namnochadressförverksamhetenochproduktionsplatserna• Verksamhetensorganisationsnummer• Certifieratregelområde*• Datumförutfärdande• Datumförgiltighet• Namnochkodnummerförcertifieringsorgan• Eventuellavillkorochbegränsningar• Omproduktionäriomställningskadatumföromställningsstartoch

information om omställningstid(er) framgå* regelområden enligt KRAV-regel 2.1.1. Tillkommer ny produktionsplats ska nytt certifikat utfärdas.

18.2.3 Kontrollera att den sökande inte är underkänd

När ni går igenom kontraktet med den som vill bli KRAV-certifierad så ska ni kontrollera att den sökande inte är underkänd av något annat ackrediterat certi-fieringsorgan när det gäller KRAVs regler.

18.2.4 Användning av KRAV-märket

Ni ska ha rutiner för att kontrollera att ni verkligen har informerat den KRAV-an-slutne om de regler som gäller för att den anslutne ska få använda KRAVs namn och märke och för de regler som gäller för marknadsföring av KRAV-certifierade produkter eller produktion.

18.2.5 Undersökningsskyldighet vid misstanke om grova regelavvikelser

Om certifieringsorganet får trovärdig information om att en KRAV-certifierad kund avviker från KRAVs regler på ett allvarligt sätt, så ska certifieringsorganet så snart som möjligt utföra en extra revision hos kunden. En sådan revision ska genomföras inom en vecka från det att certifieringsorganet får kännedom om avvikelsen. Certifieringsorganet ska informera KRAV om resultatet av revisionen inom två arbetsdagar från det att revisionen är slutförd. Vad det innebär att avvika från KRAVs regler på ett allvarligt sätt är svårt att definiera i förväg. Exempel på vad det kan vara är: flera större avvikelser, klara lagöverträdelser, avvikelser som nämns i regeln om avstängningsgrundande avvikelser eller avvikelser som på annat sätt utgör ett allvarligt hot mot KRAV-märket. Djurskyddsfrågor och frågor om socialt ansvar ska alltid prioriteras högt.


Certifieringsorganet ska ha tydliga rutiner för att hantera allvarliga regel-avvikelser snabbt.

18.2.6 Rapportering till KRAV

Ni ansvarar för att rapportera status hos KRAV-anslutna producenter och för KRAV-certifierade produkter till KRAV enligt ett särskilt avtal. I rapporten ska det alltid stå

• namnochadresspådenanslutne• platserförproduktionsamtförägor(fastighetsregistreringsuppgifter)där

verksamheter bedrivs om det är relevant• vilket/vilkaregelområdendenanslutneanmältsigtill.

Ni ska vidarebefordra klagomål som ni får in om KRAVs regler till den regelan-svarige på KRAV ekonomisk förening. När ni som certifieringsorgan (helt eller delvis) underkänner produktion och ni bedömer att det finns en risk för att underkända produkter säljs som KRAV-certifierade, så ska ni omedelbart rapportera detta till KRAV.

18.2.7 Redovisa antalet och de vanligaste avvikelserna

För att certifieringssystemet ska utvecklas så effektivt som möjligt, ska Certifie-ringsorganet senast den 31 januari varje år redovisa föregående års antal avvikel-ser per regelområde och de vanligaste avvikelserna för KRAV i enlighet med vad som fastställts på det senaste kalibreringsmötet.

18.3 Krav på revisorer och revisionsledare

Avsnittet berättar vilken utbildning certifieringsorganets revisorer ska ha inom de respektive områden som de ska granska. Det finns också en regel om vad KRAV ställer för krav på era revisionsledare. KRAV har under lång tid arbetat med att ta fram regler för ackreditering. Bland annat har KRAV aktivt deltagit i IFOAMs arbete med detta. Generellt följer KRAV IFOAMs ackrediteringskriterier. Som alternativ till IFOAMs ackreditering har KRAV tagit fram de övriga reg-lerna inom kapitel 18.3. Om ni som certifieringsorgan inte är ackrediterade enligt IFOAM måste ni följa de övriga reglerna i detta avsnitt.

18.3.1 Certifieringsorgan som är ackrediterade enligt IFOAMs kriterier

Revisorer och revisionsledare inom certifieringsorgan som är ackrediterade enligt IFOAMs ackrediteringskriterier uppfyller automatiskt KRAVs kompetenskrav. IFOAMs kriterier är utvecklade speciellt för certifiering av ekologisk produk-tion och de är prövade i praktisk användning under lång tid. Detta gör att vi har bedömt att ackreditering enligt IFOAMs kriterier är en tillräcklig och bra garanti för att certifieringsföretag är kompetenta att certifiera enligt KRAVs regelverk.

18.3.2 Generella krav på revisorer

En revisor ska ha minst 2 års gymnasieutbildning eller annan likvärdig utbildning och ha minst 4 års relevant arbetslivserfarenhet eller ha minst treårig högskoleut-bildning inom relevant område. Utöver detta ska revisorn ha gått en utbildning i att utföra och leda systemrevisioner enligt kraven i SS-EN ISO 190 11 eller mot-


svarande regelverk. Revisorsutbildningen ska omfatta minst 2 dagar med teori och praktiskt genomförande av revision. För att vara godkänd måste revisorn ha avslutat utbildningen med ett godkänt prov. För att vara godkänd som revisor ska revisorskandidaten ha deltagit som observatör tillsammans med en erfaren revisor eller revisionsledare sammanlagt minst 20 dagar fördelade på minst 4 skilda tillfällen. Vid det näst sista observatörstillfället ska revisorskandidaten självständigt genomföra en del av revisionen. Vid det sista observatörstillfället ska revisorskan-didaten självständigt genomföra en komplett revision med tillhörande inledande och avslutande möten, samt upprätta en revisionsplan. Alternativt ska certifieringsorganet på annat sätt visa att revisorerna har den nödvändiga kompetensen. För att behålla behörigheten som revisor måste revi-sorn genomföra minst 15 revisionsdagar under en 3-årsperiod, och minst 3 revi-sionsdagar per kalenderår. Certifieringsorganet ska ha rutiner för att bevaka att era revisorer behåller sin kompetens. Ni får inte använda samma revisor i mer än fyra år i följd hos samma KRAV-anslutne kund. Certifieringsorganet utser revisorn. Den KRAV-anslutne kunden kan begära att få byta revisor och certifieringsorganet ska ha rutiner för hur det går till.

18.3.3 Kunskapskrav på revisorer inom växtodling

Revisorn ska ha kunskaper om förutsättningarna för att bedriva växtodling enligt KRAVs regler. Det betyder att revisorn ska känna till odlingsmetoder och tekniker och hur de påverkar grödor och den omgivande miljön. Konkret innebär det att revisorn bör:

• kännatillvadengodväxtföljdinnebärochhurenväxtodlingsplanbörseut• kännatillförutsättningarnaförhurlantbrukareneffektivtkanutnyttja

växtnäring i odlingen så att denne kan minska läckaget av växtnäring• kännatillvanligaväxtskadegörareochvilkametodersomfinnsföratt

bekämpa dessa• kännatillhurenergikartläggninggenomförsochnyckeltaluppställs,samt

hur dessa följs upp för att resultera i tydliga energibesparingar• kännatillmiljöhusesynenochhurdentillämpasirevisionen

18.3.4 Kunskapskrav på revisorer inom svampodling

Revisorn ska känna till förutsättningarna för att bedriva svampodling enligt KRAVs regler. Det innebär bland annat att revisorn bör:

• kännatillodlingsmetoderochodlingssubstrat• kännatillhurlantbrukarenkanundvikamiljöstörningarochminimera

läckaget av näring • kännatillvanligaskadegörareochhurlantbrukarenkanförebyggaoch

bekämpa angrepp.

18.3.5 Kunskapskrav på revisorer inom djurhållning och slakt

Revisorn ska ha goda kunskaper om djurproduktion enligt KRAVs regler. Detta innebär bland annat att revisorn ska känna till förutsättningarna är för att hålla och föda upp djur under goda förhållanden, som gör att djuren är friska och i övrigt har det bra. Det ingår också att revisorn ska känna till hur djurhållningen


påverkar den omgivande miljön. Revisorn bör:• kännatilldjurensnormalabeteendeochkunnaupptäckaomdjureninte

beter sig normalt• kännatillhurlantbrukarenpraktisktkanförebyggadevanligastesjukdo-

marna• kännatillhursmittaspridsochhurlantbrukarenkanbegränsasmitt-

spridningen• kännatillreglernaförhurlantbrukarenskahanteraläkemedel• kännatilllämpligautfodringsrutinerochkännaigendevanligastefoder-

medlen• kännatilllämpligarutinerförhurmankanlastaochdrivadjurutanatt

djuren utsätts för onödig stress eller lidande• kännatillhurenergikartläggninggenomförsochnyckeltaluppställs,samt

hur dessa följs upp för att resultera i tydliga energibesparingar• kännatillMiljöhusesynenochhurdentillämpasirevisionen

18.3.6 Kunskapskrav på revisorer inom biodling

Revisorn ska känna till förutsättningarna för att bedriva biodling enligt KRAVs regler. Det innebär bland annat att revisorn bör:

• kännatilldevanligastförekommandeskötselåtgärdernaibigården• kännatillbekämpningavbisjukdomar,specielltVarroa destructor• kännatillvilkaväxterbinahämtarnektarfrånvidolikatiderpåsäsongen• kännatillskördemängder,hanteringochförädlingavhonungochvax.

18.3.7 Kunskapskrav på revisorer inom vattenbruk

Revisorn ska känna till hur man bedriver vattenbruk enligt KRAVs regler. Det innebär bland annat att revisorn bör:

• kännatillhurdetgårtillattodlaolikaarterisötvatten,bräcktvattenochsaltvatten

• kännatillhurdetgårtillvidtransportochslakt• kännatillbiologiskaprocesserisambandmedvattenbruk• kännatillfoder,tillsatsämnenochutrustning• hakunskapomhälsaochdjurskyddsomläkemedel,infektionssjukdomar,

hur man bekämpar sjukdomar, besättningstäthet och stress• kännatillalgtoxinerochreglernaomlivsmedelskontroll.

18.3.8 Kunskapskrav på revisorer inom vildväxande produktion

Revisorn ska känna till under vilka förutsättningar det går att uthålligt utnyttjan-de vilda växter genom att samla in eller skörda sådana samt hur det kan påverka den omgivande miljön. Det innebär bland annat att revisorn bör:

• kännatillvanligaskogsbruksåtgärder• kännatillvilkaartersomärhotadeocheventuellaprogramförattbevara

arter i det aktuella området• kännatillgällandelagstiftningsomrördesocialavillkorenförplockare.

18.3.9 Kunskapskrav på revisorer inom livsmedelsförädling, fodertillverkning, butik, restauranger och storhushåll

RevisornbörhagenomgåttenutbildningiHACCP(HazardAnalysisandCritical


Control Points) för att få utföra en revision enligt KRAVs regelkapitel om Livs-medelsförädling, Slakt, Fodertillverkning, Butik, Restauranger och storhushåll samt Fiske. Revisorn ska ha gått igenom utbildningen antingen som en del i efter-gymnasial eller akademisk utbildning eller som en specifik kurs.

18.3.10 Kunskapskrav på revisorer inom import och införsel

För att få genomföra en revision av import och införsel bör revisorn:• kännatilldefyraILOkonventionerna138, 118, 105 och 98 • kännatilldecertifieringsprogramsomärgodkändaavKRAV,dessafinns

på KRAVs hemsida.

18.3.11 Kunskapskrav på revisorer inom produktionshjälpmedel

För att få genomföra en revision av produktionshjälpmedel bör revisorn:• kännatillvadlagensägeromhanteringavavfallochanimaliskabipro-

dukter• kännatillIFOAMsriktlinjerförprövningavinsatsmedel• kännatillhurmantarproveriheterogenamaterialsomjordarochstall-

gödsel.

18.3.12 Kunskapskrav på revisorer inom fiske

Revisorn ska ha kunskaper om ett hållbart fiske. Det innebär bland annat att revisorn bör:

• kännatillfartyg,fartygsdriftochunderhåll• kännatillfiskemetoderochfiskeredskap• hakunskaperinomfiskeribiologi,kännatillfiskarter,fiskbestånd,förvalt-

ning och livsmiljöer (habitat) och marin ekologi• kännatilldenaktuellamiljö-,arbetsmiljö-ochfiskelagstiftningen• hakunskaperomloggböckerochlagstadgaderedovisningssystem.

18.3.13 Krav på revisionsledare

Revisionsledarens roll är att vara gruppledare då flera revisorer ingår i en re-visionsgrupp. I revisionsledarens arbetsuppgifter ingår bland annat att planera revisionen, samordna revisionsgruppens bedömningar, informera revisionslaget om den verksamhet som ska revideras och informera den KRAV-anslutne om förutsättningar för uppdraget och vilka bestämmelser som gäller.Revisionsledare ska uppfylla följande minimikrav:

• Revisionsledarenskahaarbetatsomrevisoriminst12 månader efter att ha blivit godkänd som revisor. Under denna tid ska revisorn ha deltagit i minst 5 revisioner. Om revisorn inte uppfyller dessa krav så kan tidigare erfarenhet och kompetens i undantagsfall och i viss mån kompensera för detta. I vilken mån tidigare erfarenhet och kompetens kan kompensera bedömer certifieringsorganets revisionsledning.

• Revisionsledarenskahaendokumenteraderfarenhetavattledapersonaleller ha haft befogenheter att fatta beslut. Alternativt ska revisionsledaren ha en dokumenterad erfarenhet av att som ordförande eller dylikt ta del av olika synpunkter och kunna värdera och samordna dessa till riktiga beslut. Revisionsledaren ska också kunna föra en dialog på alla nivåer inom en organisation.


• Harrevisornintetillräckligerfarenhetavattledapersonalellerfattabeslut kan denne uppfylla kraven genom att gå en utbildning i personal-ledning.

• Förattupprätthållabehörighetenkrävsattrevisionsledarenarbetar minst 15 revisionsdagar som revisionsledare under en 3-årsperiod, samt minst 3 revisionsdagar per kalenderår som revisionsledare.

18.4 Kalibrering av revisorer

KRAV samlar regelbundet representanter för alla certifieringsorgan för att disku-tera hur KRAVs regler tillämpas och på så sätt se till att alla revisorer agerar på samma sätt gentemot de KRAV-anslutna.

18.4.1 KRAVs kalibreringsmöten

Certifieringsorganet ska utse minst en representant som deltar i de kalibrerings-möten som KRAV arrangerar. Mötena hålls två dagar per år vid två skilda tillfäl-len. Om det blir nödvändigt kan KRAV också kalla till extra kalibreringsmöten. Både KRAV och certifieringsorganen kan ta initiativ till detta när man upptäcker ett akut behov av att bestämma hur en regel tillämpas. Ett av syftena med kalibreringsmötena är att ge KRAV en möjlighet att infor-mera om exempelvis nyheter och ändrade krav. Mötena är också en möjlighet för de ackrediterade certifieringsorganen att ta upp problem, principiella tolknings-frågor och annat till diskussion och föreslå förtydliganden. KRAV fastställer de regeltillämpningar som kommer fram i samband med mötena. Samtliga certifie-ringsorgan ska följa dessa nya regeltillämpningar.

18.4.2 Intern kalibrering

Certifieringsorganet ska ha rutiner för att varje år internt kalibrera sina KRAV-revisorer. Syftet med dessa kalibreringar är att KRAV-revisioner ska genomföras så lika som möjligt oavsett vilken personal som genomför dem och att kraven för certifiering ska motsvara den nationella nivån. En stående punkt vid dessa möten ska vara information från KRAVs kalibreringsmöten. Ni ska dokumentera de internkalibreringar ert certifieringsorgan genomfört och dokumentationen ska hanteras enligt certifieringsorganets rutin för redovisande dokument. Dokumentationen av internkalibreringarna ska arkiveras i minst 3 år.

18.4.3 Revision vid karensstart av djurhållning

Certifieringsorganet fastställer tidpunkten när karenstiden ska börja. Tidpunkten ska fastställas när ni gjort den första revisionen efter att en KRAV-ansluten har anmält sin djurhållning för KRAV-certifiering. Den KRAV-anslutne ska anmäla sin djurhållning innan karensen är planerad att börja. Certifieringsorganet ska alltid genomföra kontrollbesök under karensti-den och helst innan karenstiden börjar. Ni som certifieringsorgan bedömer om det finns ett behov av att göra ett besök innan karensens början. Ni ska då ta hänsyn till vilken produktion som anmälan gäller.


18.5 Kedjecertifiering

Certifiering av en grupp av likartade verksamheter ställer specifika krav på certi-fieringsorganet och revisorn. Detta avsnitt ska säkerställa att verksamheter som ingår i en certifierad kedja följer KRAVs regler minst lika väl som verksamheter som är certifierade individuellt. Kedjecertifiering fokuserar i första hand på ked-jans ledningssystem, internrevision och avvikelsehantering.

18.5.1 Kompetenskrav på certifieringsorganet

18.5.1.1 Kedjecertifieringens förankring i certifieringsorganets ledning

Utöver vad som framgår av andra regler, så ska certifieringsorganets ledning vara väl informerad om beslutsunderlaget för de certifikat som ställs ut med stöd i detta kapitel. Certifieringsorganets ledning ska ha fastställt vilka kompetenskrav som ställs på revisionsledare och revisorer som genomför kedjecertifiering. Certi-fieringsorganet ska regelbundet utvärdera dessa kompetenskrav för att avgöra om de är relevanta. Certifieringsorganet ska upprätthålla en aktuell förteckning över vilka personer som uppfyller kompetenskraven för revisionsledare och revisorer enligt nedan.

18.5.1.2 Revisionsledarens kompetens och befogenheter

Utöver vad som framgår på andra ställen i KRAVs regler, så ska revisionsledaren ha djup kunskap om riskanalys, urvalsmetoder och de statistiska modeller som är relevanta för detta. Revisionsledaren ska vara väl insatt i ISO 2859-10:2006 och ISO 2859-4:2002.

18.5.1.3 Revisorernas kompetens

Utöver vad som framgår på andra ställen i KRAVs regler, så ska revisorer som arbetar med kedjecertifiering självständigt ha genomfört minst 50 revisioner enligt KRAVs regler. Minst hälften av dem ska ha utförts inom det regelområde som det aktuella uppdraget avser. Revisorn ska också ha erfarenhet av revision av ledningssystem.

18.5.2 Krav på revisionen

18.5.2.1 Kapitel 19 ska verifieras

De centrala systemen i kedjan ska revideras årligen. Revision och certifiering för kedjecertifiering ska utföras baserat på kraven i kapitel 19. I de fall reglerna behö-ver tolkas, hänvisas till syftestexter och KRAVs rutiner för kalibrering.

18.5.2.2 Särskilt fokus: kedjans ledningssystem

Certifieringsorganet ska utvärdera om kedjans ledningssystem är komplett och tillfyllest, baserat på KRAVs regler.

18.5.2.3 Särskilt fokus: kedjans internrevision

Certifieringsorganet ska säkerställa att kedjans internrevision fungerar och att den täcker hela den organisation som kedjecertifieringen avser.


18.5.2.4 Särskilt fokus: kedjans interna avvikelsehantering

Certifieringsorganet ska säkerställa att kedjan har ett system för att hantera av-vikelser, som uppfyller reglerna. Särskilt viktigt är det att säkerställa att relevant personal är införstådd med systemet och vet hur de ska agera om de misstänker att verksamhetsplatsen inte uppfyller KRAVs regler.

18.5.2.5 Avvikelsehantering

Avvikelser i de centrala systemen hanteras i enlighet med KRAVs normala regler för avvikelser i kapitel 2.

18.5.3 Inledande revision av verksamhetsplatser

18.5.3.1 Säkerställ att verksamhetsplatserna är tillräckligt lika

Kedjecertifieringen innebär att kedjan får färre externa revisioner än vad som är normalt. Det bygger på att certifieringsorganet kan säkerställa att den interna kontrollen fungerar på alla enheter. För att kunna avgöra detta, så gör certifie-ringsorganet stickprov. För att stickprovet ska vara tillförlitligt, så måste gruppen av verksamhetsplatser vara så homogen att en verksamhetsplats i princip kan antas vara representativ för alla andra. Certifieringsorganet ska säkerställa att verksamhetsplatserna är tillräckligt lika vad gäller rutiner och struktur. Om det behövs ska certifieringsorganet, tillsam-mans med kedjan, dela in verksamhetsplatserna i undergrupper som i sin tur är så lika att villkoret uppfylls. Använd bilaga 5 och tillämpa regelavsnitt 19.1.2 för att avgöra om undergrupper behövs.

18.5.3.2 Andel av verksamhetsplatserna som ska besökas

Innan certifieringsorganet kan besluta om certifiering, så ska 20 procent av kedjans verksamhetsplatser ha reviderats. Alla personer som är ansvariga för KRAV-certifieringen på en verksamhetsplats ska ha deltagit i en fullständig extern revision. Revisorn ska välja ut de verksamhetsplatser som revideras helt slumpmässigt.

18.5.3.3 Avvikelser kan skrivas ut även på verksamhetsplatser som inte har be-sökts

Vid revisionerna av verksamhetsplatser, så kommer det vanligen alltså att finnas deltagare som representerar en annan verksamhetsplats än den som revisionen utförs på. Revisorn ska försäkra sig om att verksamheten även hos de gästande verksamhetsplatserna uppfyller KRAVs regler. Revisorn kan och ska dokumen-tera avvikelser hos de gästande verksamhetsplatserna, baserat på representantens uppgifter.

18.5.3.4 Avvikelser vid inledande revision

Samtliga avvikelser i de centrala systemen ska vara släckta innan certifieringsor-ganet kan fatta beslut om certifiering av kedjan. Certifieringsorganet ska avgöra om avvikelser som dokumenteras på verksam-hetsplatserna är av systematisk eller tillfällig karaktär. Systematiska avvikelser är sådana som återfinns hos flera verksamhetsplatser, eller som kan antas upprepas på samma verksamhetsplats. Tillfälliga avvikelser är sådana där certifieringsorga-


net bedömer att ledningssystemet fungerar, men det har uppstått oavsiktliga och enstaka fel. Certifieringsorganet ska försäkra sig om att alla tillfälliga avvikelser på verk-samhetsplatserna hanteras i kedjans avvikelsesystem innan certifieringsorganet kan fatta beslut om certifiering.

18.5.4. Löpande revision av verksamhetsplatser

18.5.4.1 Säkerställ att verksamhetsplatserna är tillräckligt lika

Certifieringsorganet ska säkerställa att verksamhetsplatserna är så lika vad gäller rutiner och struktur, så att personal kan rotera mellan verksamhetsplatser, med ingen eller kort introduktion. Om det behövs ska revisorn dela in verksamhets-platserna i undergrupper som i sin tur är så lika att villkoret uppfylls. Dessa un-dergrupper ska sedan stickprovas som separata kedjor.

18.5.4.2 Alla verksamhetsplatser ska besökas under en sexårsperiod

Certifieringsorganet ska upprätta en revisionsplan för varje certifierad kedja. Revisionsplanen ska säkerställa att alla verksamhetsplatser får minst en normal externrevision under en sexårsperiod.

18.5.4.3 Stickprov baserat på slumpvis urval

Utöver revisionsplanen i 18.5.4.2, så ska certifieringsorganet utföra normala ex-terna revisioner baserat på ett slumpvis urval av verksamhetsplatser. Urvalet ska göras genom att certifieringsorganet årligen gör ett helt slumpvis stickprov bland verksamhetsplatserna. Antalet platser som ska besökas styrs av riskanalysen i bilaga 5 och kedjans eller undergruppens storlek, se bilaga 6. Rutinen för att göra det slumpvisa stickprovet ska vara dokumenterad.

18.5.4.4 Avvikelser hos verksamhetsplatser

Certifieringsorganet ska avgöra om avvikelser som dokumenteras på verksamhets-platserna är av systematisk eller tillfällig karaktär. Systematiska avvikelser är:

• sådanasomåterfinnshosfleraverksamhetsplatser,eller• somkanantasupprepaspåsammaverksamhetsplats,eller• störreavvikelser,inklusivedesomuppstårpågrundavaggregeringsre-

geln, se 2.5.2. Tillfälliga avvikelser är sådana där certifieringsorganet bedömer att lednings-systemet fungerar på verksamhetsplatsen, men det har uppstått oavsiktliga eller enstaka mindre avvikelser. Systematiska avvikelser hanteras i enlighet med KRAVs normala regler för av-vikelser i kapitel 2. Tillfälliga avvikelser dokumenteras och hanteras i kedjans interna avvikelse-system.


Certifiering av kedjor

19

240 Regler för certifiering av kedjor

I vissa fall är vissa KRAV-certifierade verksamheter mycket likartade och har väl-digt mycket gemensamt. Exempel på det kan vara butiks-, restaurang eller hotell-kedjor. Sådana kedjor har egna kvalitetssystem och en strikt intern kontroll. När dessa system fungerar bra, så blir revisionerna för KRAV-certifiering ett dubbel-arbete. Dubbelarbetet innebär extra-kostnader som inte tillför KRAV-varorna något värde. Under vissa förutsättningar kan certifieringsorganet certifiera kedjan som en helhet, och därmed dra ned på antalet revisoner. Detta kapitel innehåller regler som klargör vilka förutsättningar som måste vara på plats för att kedje-certifieringen ska kunna tillämpas. Reglerna om certifiering av kedjor tillämpas alltid tillsammans med de regler som gäller för den certifierade verksamheten. För alla verksamheter gäller grund-reglerna i kring märkning och marknadsföring i kapitel 1 och de allmänna reg-lerna i kapitel 2. Ytterligare regler kan bli aktuella, beroende på vilken verksamhet som bedrivs i kedjan.

Definitioner

Kedja:En kedja är en grupp av verksamhetsplatser som har gemensamt ledningssystem, gemensam ekonomisk redovisning och ett gemensamt varumärke eller grafisk profil.

Ledningssystem:Ett ledningssystem är ett dokumenterat system som omfattar organisations-struktur, planering, ansvar, praxis, rutiner, processer och resurser för att utveckla, införa, uppfylla, revidera och underhålla verksamheten. Ledningssystem kan vara certifierade, men en certifiering krävs inte för att uppfylla denna definition. Exem-pel på standarder för certifierbara ledningssystem är ISO 9001 och ISO 14001.

Verksamhetsplats: En verksamhetsplats är en fysiskt avgränsad plats där det bedrivs KRAV-certifie-rad produktion. Exempel på verksamhetsplatser är en butik eller en restaurang.

19.1 När kan denna typ av certifiering använ das? Kedjecertifiering ställer höga krav på att en huvudman har mycket bra kontroll över verksamheter som är spridda geografiskt. För att huvudmannen ska kunna ta ansvar för att KRAVs regler följs på alla verksamhetsplatser, så måste inköp och försäljning kunna följas och styras centralt. Det ska finnas ett väl fungerande ledningssystem som är implementerat på alla verksamhetsplatser.

19.1.1 Regler som ska följas

En kedja som uppfyller de regler som följer kan ansöka om certifiering som kedja. En sådan certifiering ska utföras av ett certifieringsorgan som är ackrediterat för kedjecertifiering enligt KRAVs regler.

241Regler för certifiering av kedjor

19.1.2 Vad är en kedja?

Med begreppet ”kedja” avser vi en grupp med verksamhetsplatser som styrs av ett centralt ledningssystem. Verksamhetsplatserna inom en kedja ska vara så likar-tade i verksamheten, så att man kan anta att de fungerar likadant.

19.1.2.1 Kedjan kan behöva delas in i undergrupper

Certifiering av kedjor bygger på att certifieringsorganet kan göra revision på bara ett mindre antal verksamhetsplatser i en grupp, men samtidigt vara säker på att verksamheten är likadan på de andra verksamhetsplatserna i gruppen. Därför ska du säkerställa att alla verksamhetsplatser är tillräckligt lika. Om de inte är lika ska du i samråd med certifieringsorganet inrätta undergrupper av liknande verk-samhetsplatser.

19.1.2.2 Indelning av en kedja i undergrupper

För att avgöra om kedjan behöver delas in i undergrupper, så ska du göra en riskanalys för varje verksamhetsplats. Riskanalysen ska vara minst lika omfat-tande som de som framgår av Bilaga 5. För att bedöma om du behöver inrätta undergrupper, så jämför du riskanalyserna för de olika verksamhetsplatserna. De verksamhetsplatser som får likartade poäng fördelade på ett likartat sätt över riskblocken, kan placeras i samma undergrupp. Om verksamhetsplatserna varie-rar mycket, så ska du gruppera verksamheter med likartade riskanalyser i samma grupp.

19.1.3 Kedjecertifiering är bara tillämpligt på vissa regelområden

Kedjecertifiering kan endast tillämpas på följande regelområden i KRAVs regler:• Kapitel14–Butik• Kapitel15 –Restaurangerochstorhushåll

Övergångsbestämmelse: För kapitel 15 gäller att de regler för gruppcertifiering som finns med i KRAVs regler januari 2011 gäller till och med 1 juli 2013. Däref-ter gäller endast reglerna i detta kapitel, det vill säga kapitel 19.

19.1.4 Verksamhetsplatser som omfattas

Kedjan definierar själv vilka verksamhetsplatser som ska omfattas av certifie-ringen. I de fall som bara vissa av kedjans verksamhetsplatser ingår i kedjecertifie-ringen, så ska det tydligt framgå av marknadsföringen vilka delar som ingår och vilka som inte gör det. Det kan ske till exempel genom att kedjan är tydlig med att bara ett visst koncept är KRAV-certifierat, eller att kunden tydligt kan förstå och se vilka verksamhetsplatser som ingår i KRAV-certifieringen.

19.1.5 Certifikat

Först när certifieringsorganet har ställt ut ett certifikat för kedjan så får kedjan börja marknadsföra sig i enlighet med KRAVs marknadsföringsregler. Ett cer-tifikat för en kedja består dels av ett huvudcertifikat, och dels av certifikat för verksamhetsplatser. Huvudcertifikatet ska ha en bilaga som listar de verksamhets-platser som omfattas av kedjecertifieringen. Certifikaten för verksamhetsplatserna ska uppfylla alla relevanta regler för KRAVs certifikat, men det ska också framgå att de bara är giltiga så länge som verksamhetsplatsen finns på bilagan till huvud-certifikatet. Kedjan ska ha rutiner för att avlägsna certifikat som inte får användas.


19.2 Central redovisning och dokumentation i kedjanCertifieringsorganet ska kunna genomföra analyser av balansen mellan köpta och försålda volymer som är ekologiska, respektive KRAV, utan att besöka varje verksamhetsplats. Särskilt viktigt är detta för hantering av varor i lösvikt.

19.2.1 Inköp

Alla verksamhetsplatsers inköp av ekologiskt och KRAV ska kunna följas i ett centralt system.

19.2.2 Försäljning

För butiker gäller att alla verksamhetsplatsers försäljning av ekologiskt och KRAV ska kunna följas i ett centralt system.

19.2.3 Förteckning över verksamhetsplatser som ingår i certifieringen

Kedjan ska ha en aktuell förteckning över vilka verksamhetsplatser som ingår i KRAV-certifieringen, samt namn och kontaktuppgifter till en kontaktperson på varje verksamhetsplats. Det ska finnas rutiner som innebär att ingen verksamhets-plats kan inkluderas i förteckningen utan att certifieringsorganet har ställt ut ett certifikat för verksamhetsplatsen. Detta kan ske när certifieringsorganet fått verifikation på att den nya verk-samhetsplatsen godkänts vid internrevision och att alla avvikelser släckts, genom kopia på revisionsprotokoll.

19.2.4 Kedjan kan och ska själv underkänna verksamhetsplatser vid behov

Kedjan ska ha rutiner för att själva ta bort verksamhetsplatser som inte uppfyller KRAVs regler från förteckningen i 19.2.3. Innan en verksamhetsplats kan få ett nytt certifikat från certifieringsorganet, så ska certifieringsorganet bedöma om verksamhetsplatsen har förutsättningar för att varaktigt upprätthålla KRAVs regler. Verksamhetsplatser får inte tas bort och återföras till förteckningen på regel-bunden basis. Verksamhetsplatser som har lämnat kedjans certifiering tre gånger kan inte få något nytt certifikat.

19.2.5 Åtgärder när en verksamhetsplats underkänns av kedjan

Det ska finnas fungerande och dokumenterade rutiner för hur verksamhetsplatsen och kedjan ska agera om en verksamhetsplats underkänns. Rutinerna ska åtminstone beskriva hur verksamhetsplatsen:

• tarbortallasignaleromattplatsenomfattasavKRAV-certifiering,• sertillattKRAV-märkningavprodukter,inklusivelösviktshantering,

genast upphör,• sertillattmarknadsföringsomindikerarattverksamhetsplatsenär

KRAV-certifierad genast upphör. Rutinerna ska också omfatta att kedjan underrättar certifieringsorganet om att verksamhetsplatsen har blivit underkänd. Om kedjan i sin marknadsföring påstår att alla verksamhetsplatser är certifie-rade, så ska kedjan ha fungerande rutiner för hur berörda kunder informeras om


att den aktuella verksamhetsplatsen inte längre ingår. Kedjan ska i så fall så snart som möjligt upphöra med marknadsföring som påstår att alla verksamhetsplatser är certifierade.

19.3 Kedjans internrevision vad gäller KRAVs regler Kedjans internrevision ska hålla en sådan kvalitet att kedjan och certifieringsor-ganet med stor sannolikhet kan säga att kedjan upptäcker alla större avvikelser snabbt och alla mindre avvikelser minst en gång per år. Internrevisionen ska ha befogenhet att omedelbart underkänna en verksamhetsplats.

19.3.1 Internrevisionens kontroll av att KRAVs regler följs

Kedjans internrevision ska ha dokumenterade rutiner för att årligen revidera alla verksamhetsplatser med avseende på de KRAV-regler som kedjecertifieringen gäl-ler. Den årliga revisionen ska innebära att alla tillämpliga KRAV-regler kontrol-leras på alla verksamhetsplatser. Internrevisionen ska också göra en riskanalys i enlighet med bilaga 5 för varje verksamhetsplats. Internrevisionen ska ha reviderat alla verksamhetsplatser och alla avvikelser ska vara släckta innan kedjan kan certifieras enligt detta kapitel. Internrevisionen ska också omfatta att granska i vilken mån de förebyggande åtgärder som genomförs efter avvikelser faktiskt också har effekt och resulterar i en förbättring.

19.3.2 Internrevisorernas kompetens, befogenheter och resurser

Kedjan ska ha rutiner för att avgöra vilken kompetens som behövs för att fungera som internrevisor. Kompetenskraven ska inkludera relevant erfarenhet och utbild-ning. Internrevisioner ska utföras av personer som uppfyller kompetenskraven. Internrevisorerna ska ha befogenhet att utföra revision på vilken verksamhetsplats som helst, när som helst, utan att anmäla det till eller be om tillstånd från någon. Internrevisorerna ska ha tillgång till tillräckliga resurser för att kunna genom-föra sitt arbete enligt dessa regler.

19.3.3 Avvikelser i internrevisionen

Avvikelser i internrevisionen ska hanteras på ett sätt som motsvarar reglerna i avsnitt 2.5. Det innebär att avvikelserna kan hanteras på exakt samma sätt, men att certifieringsorganet kan godkänna andra system som fyller samma funktion. Alla avvikelser som upptäcks vid en internrevision ska dock:

• Dokumenterasavinternrevisionen.• Avhjälpas–verksamhetsplatsenskasetillsåattdenuppfyllerKRAVs

regel igen.• Förebyggas–verksamhetsplatsenskaförståvarföravvikelsenuppkom

och vidta åtgärder så att den inte uppkommer igen. Kedjan ska bedöma om avvikelsen innebär att något i det centrala ledningssystemet behöver ändras.

• Godkännasavinternrevisionenellerannanbefattningsomkedjandefi-nierar.


19.3.4 Dokumentation av internrevisionen

Avvikelser från interna revisioner, samt rapporter från interna revisioner ska vara tillgängliga för certifieringsorganet vid revision av kedjans centrala funktioner. Avvikelserapporter och interna revisionsrapporter ska sparas i minst sju år.

19.4 Kedjans ledningssystem

Kedjan ska ha ett centralt ledningssystem som verkligen fungerar på alla KRAV-certifierade verksamhetsplatser. Systemet ska ha som ett syfte att säkerställa att KRAVs regler efterlevs på alla verksamhetsplatser som ingår i kedjecertifieringen.

19.4.1 Allmänt om kedjans ledningssystem

Kedjan eller gruppen som omfattas av kedjecertifieringen ska ha ett ledningssys-tem med en definierad och dokumenterad struktur, med väl fungerande rutiner och tydlig ansvarsfördelning. Systemets omfattning och mål ska vara tydliga. Systemet ska vara väl anpassat till den egna kedjans verksamhet. Ledningssyste-met ska vara uppdaterat och aktuellt.

19.4.2 Hantering av verksamhetsplatser med hög risk

Ledningssystemet ska innehålla rutiner för att stödja de verksamheter som får mer än 80 poäng i riskanalysen i bilaga 5. Stödet ska syfta till att hantera riskerna så att risken för avvikelser från KRAVs regler minimeras.

19.4.3 Ledningens genomgång

Kedjans ledning ska minst en gång per år försäkra sig om att ledningssystemet uppfyller KRAVs regler. Med ”ledning” avser vi i detta sammanhang åtminstone:

• DenellerdesomharansvarförattkedjansKRAV-certifieringupprätthålls.• Denellerdesomansvararfördetcentralaledningssystemetfungerar.• Denellerdesomharövergripandeansvarförattledningssystemetfung-

erar på verksamhetsplatserna.

19.4.3.1 Ledningens genomgång ska vara dokumenterad

Rutinerna för ledningens genomgång ska vara tydliga så att alla berörda enkelt förstår vem som ska organisera genomgången, vilka som ska vara närvarande och att det är tydligt för alla när den genomförs. Det ska också vara tydligt vem som ansvarar för att de åtgärder som beslutas också genomförs.

19.4.3.2 Normalagenda för ledningens genomgång

Kedjan ska fastställa en normal agenda för ledningens genomgång, baserat på kedjans egna behov och riskprofil. Kedjan ska överväga att ta med följande punk-ter på normalagendan:

• FungerarrutinergällandeKRAV-certifieringenväl?• Rapporterfråncertifieringsorganet.• Rapporterfrånandrarelevantagranskare.• Resultatavinternrevisionersomhargenomförtssedanförragenomgången.• Övergripandegenomgångavavvikelser,kundersåterkopplingochklagomål.• Planeradeoch/ellerpågåendeförebyggandeåtgärder.• Behovavresurser.


• Behovavkompetensutveckling.• Åtgärdsplanfördetkommandeåret.

19.4.4 Om det finns både certifierade och icke certifierade enheter

Om en kedja både har verksamhetsplatser som är certifierade och sådana som inte är det, så ska ledningssystemet:

• Innehållarutinersommedförattkonsumentertydligtförstårvilkaverk-samhetsplatser som är certifierade och vilka som inte är det.

• Innehållarutinersomsäkerställerattpersonalensomarbetarpådecerti-fierade verksamhetsplatserna är införstådda med de relevanta rutiner som gäller för att upprätthålla KRAV-reglerna.

• Förhindraattdetinormalafallfinnsbådecertifieradeochicke-certifiera-de enheter inom samma koncept, varumärke eller grafiska profil.

19.4.5 Kompetenser och befogenheter

All personal på de verksamhetsplatser som innefattas av certifieringen ska ha den kompetens som framgår av reglerna i de regelområden (se regel 2.1.1) som certifieringen täcker. Det ska finnas en person på varje verksamhetsplats som har till uppdrag att säkerställa att KRAVs regler efterlevs, samt att hantera avvikelser från KRAVs regler. Det ska finnas en person i kedjans centrala organisation, som har ledningens uppdrag att se till så att ledningssystemet säkerställer att KRAVs regler följs. Denna person ska ha erfarenhet av att leda ett certifierat ledningssystem eller certifierad produktion. Alternativt ska personen ha erfarenhet av att arbeta med certifieringsrevisioner av ledningssystem eller produktcertifiering.

19.4.6 Kedjan ska ha ett internt avvikelsesystem

Kedjans ledningssystem ska ha ett väl fungerande system för att hantera situatio-ner då verksamhetsplatserna avviker från KRAVs regler. Systemet ska identifiera om avvikelserna är större eller mindre i enlighet med kapitel 2.5. Det ska också säkerställa att avvikelser åtgärdas med avhjälpande och förebyggande åtgärder i enlighet med 19.3.3.

19.4.7 Avstämning mellan centrala uppgifter och verksamhetsplatsens uppgifter

Ledningssystemet ska ha rutiner för att verifiera att de uppgifter som kedjan har centralt om inköpta och försålda volymer samt lager, stämmer med verksamhets-platsens uppgifter och lager.


Bilagor

248 Bilagor

Bilaga 1 Tillåtna konventionella fodermedel av icke-jordbruksursprung, tillåtna animaliska fodermedel samt tillåtna fodertillsatser (EU)

Tillåtna foderråvaror av animaliskt ursprung:

• Mjölk-ochmejeriprodukter.frånKRAV-certifieradproduktion.• Fiskochandrahavsdjur,produkterochbiprodukter.Endastföljande

ingår i denna kategori: Fisk, ej raffinerad fiskolja eller torskleverolja. Au-tolysater, hydrolysater och proteolysater från fisk, blötdjur eller kräftdjur somerhållitsgenomenzymprocess,ilösligellericke-lösligform.

• Äggochäggprodukterförutfodringavfjäderfä,frånKRAV-certifieradproduktion och helst från den egna anläggningen.

Tillåtna råvaror för mineraler:

• Sområvaraförnatriumfårduanvändaoraffinerathavssalt,bergssalt(obearbetat från gruva), natriumsulfat, natriumkarbonat, natriumbikar-bonat och natriumklorid.

• Sområvaraförkaliumfårduanvändakaliumklorid.• Sområvaraförkalciumfårduanvändamärgel,skalavvattendjur(även

ben av bläckfisk), kalciumkarbonat, kalciumlaktat och kalciumglukonat. • Sområvaraförfosforfårduanvändaavfluoreratdikalciumfosfat,avfluo-

rerat monokalciumfosfat, mononatriumfosfat, kalciummagnesiumfosfat och kalciumnatriumfosfat.

• Sområvaraförmagnesiumfårduanvändamagnesiumoxid(vattenfrimagnesia), magnesiumsulfat, magnesiumklorid, magnesiumkarbonat och magnesiumfosfat.

• Sområvaraförsvavelfårduanvändanatriumsulfat.

Tillåtna råvaror för spårelement:

• SområvaraförE1 järn får du använda järn(II)karbonat, järn(II)sulfat (monohydrat eller heptahydrat) och järn(III)oxid.

• SområvaraförE2 jod får du använda vattenfritt kalciumjodat, kalcium-jodat (hexahydrat) och natriumjodid.

• SområvaraförE3 kobolt får du använda kobolt(II)sulfat (monohydrat eller heptahydrat) och basiskt kobolt(II)karbonat (monohydrat).

• SområvaraförE4 koppar får du använda koppar(II)oxid, basiskt koppar(II)karbonat (monohydrat) och koppar(II)sulfat (pentahydrat).

• SområvaraförE5 mangan får du använda mangan(II)karbonat, man-ganoxid och mangan(III)oxid och mangan(II)sulfat (mono- eller tetrahy-drat).

• SområvaraförE6zinkfårduanvändazinkkarbonat,zinkoxidochzink-sulfat (monohydrat eller heptahydrat).

• SområvaraförE7 molybden får du använda ammoniummolybdat och natriummolybdat.

• SområvaraförE8 selen får du använda natriumselenat och natriumselenit.

249Bilagor

Tillåtna vitaminer:

• Vitaminersomhärstammarfrånråvarorsomingårnaturligtifodret.• Föricke-idisslare:syntetiskavitaminersomäridentiskamednaturliga

vitaminer. • Föridisslare:syntetiskavitaminerA,DochEsomäridentiskamedna-

turliga vitaminer, om naturliga vitaminer inte finns att tillgå.

250 Bilagor

Bilaga 2 Om livsmedelstillsatser

Enligt regel 9.5

Följande teknologiska livsmedelstillsatser, (inklusive bärare) får tillföras en KRAV-certifieradprodukt.EttXikolumneninnebäratttillsatsenfåranvändas.

Obs! Tabellen fortsätter på nästa sida.

TillsatsVegetabiliska

LivsmedelAnimaliskaLivsmedel

Särskilda villkor

Kalciumkarbonater (E170) X X Får inte användas för färgning eller kalciumberikning

Svaveldioxid (E 220) X

Endast till vin.I fruktviner (som här definieras som vin framställt av annan frukt än vindruva) utan tillsatt socker (inklusive cider och perry) eller i mjöd: 50 mg (summerad maxhalt uttryckt som SO2 i mg/l).För cider och perry beredd med tillsats av socker eller saftkoncentrat efter jäsningen: 100 mg/l

Mjölksyra (E 270) X X

Koldioxid (E 290) X X

Äppelsyra (E296) X

Askorbinsyra (E 300) X X Endast för köttprodukter inom animaliska livsmedel

Tokoferolkoncentrat (E 306) (blan-dade naturliga koncentrat)

X XEndast som antioxidant för fetter och oljor

Lecitin (E 322) X XEndast för mjölkprodukter inom animaliska livsmedel

Citronsyra (E 330) X

Natriumcitrater (E 331) X

Kalciumcitrat (E 333) X

Vinsyra (E 334) X

Natriumtartrat (E 335) X

Kaliumtartrat (E 336) X

Monokalciumfosfat (E 341) X Endast som jäsmedel i mjöl

Alginsyra (E400) X XEndast för mjölkbaserade livsmedel inom animaliska livsmedel

Natriumalginat (E 401) X XEndast för mjölkbaserade livsmedel inom animaliska livsmedel

Kaliumalginat (E 402) X XEndast för mjölkbaserade livsmedel inom animaliska livsmedel

251Bilagor

TillsatsVegetabiliska

LivsmedelAnimaliskaLivsmedel

Särskilda villkor

Agar (E 406) X XEndast för mjölkbaserade livsmedel och köttprodukter inom animaliska livsmedel

Karragenan (E 407) X XEndast för mjölkbaserade livsmedel inom animaliska livsmedel

Fruktkärnmjöl (E 410) X X

Guarkärnmjöl (E412) X X

Xantangummi (E415) X X

Pektin (E 440(i)), X X

Amiderat pektin är inte tillåtet. Endast för mjölkbaserade produkter inom animaliska livsmedel

Natriumkarbonater (E500) X XEndast för Dulche de leche och smör av syrad grädde inom animaliska livsmedel

Kaliumkarbonater (E501) X

Ammoniumkarbonater (E503) X X

Magnesiumkarbonater (E 504) X

Kalciumklorid (E 509) X Tillåtet för mjölkprodukter

Argon (E938) X X

Kväve (E 941) X X

Syre (E 948) X X

För produkter som både innehåller vegetabiliska och animaliska råvaror gäller att tillsatsen är tillåten om den är tillåten i någon av ingredienserna i det sammansatta livsmedlet, med undantag av vissa fall som framgår av artikel 3 i direktiv 95/2/EG. När färger används för att stämpla ägg ska reglerna i direktiv 94/36/EG tillämpas. Koksalt (natriumklorid) prövas inte av certifieringsorganet och får innehålla de klumpförebyggande medel som normalt används. KRAV rekommenderar att när så är möjligt används koksalt utan tillsatser. Observera att vid förädling av KRAV-certifierad vild fisk och skaldjur är ytterligare ett fåtal tillsatser till-låtna, se regel 17.6.2.6

252 Bilagor

Bilaga 3 Tillåtna processhjälpmedel

Enligt regel 9.5

Medel ________________________ Villkor, endast till användningsområdePektinas ______________________ BärkoncentratNatriumhydroxid (E524) ________ Oljerening (raps); sockerframställningCitronsyra (E 330) _____________ Oljerening, hydrolys av stärkelseSvavelsyra (E 513) _____________ SockerframställningVegetabilisk olja _______________ Smörj, släpp- och skumdämpningsmedel (som stekfett får inte härdat fett användas)Mjölksyra (E 270) ______________ ÖlKalciumklorid (E 509) __________ Koaguleringsmedel, endast vegetabilierDiatomit (Kiselgur) _____________ Endast vegetabilierKalciumsulfat (Gips) (E 516) _____ Öl, soja, konfektyr, koaguleringsmedelBentonit (E 558) _______________ Olja, vegetabilierPerlit _________________________ Bärkoncentrat och ölEtylen ________________________ För mognadsbehandlingAktivt kol _____________________Vatten ________________________ Dricksvatten enligt tillämpade regler i områdetKalciumkarbonat (E 170) _______ Endast vegetabilierKalciumhydroxid (E 526) _______ SockerMagnesiumklorid (E 511) _______ Koaguleringsmedel, endast sojaprodukterKaliumkarbonat (E 501) ________ Torkning av druvorNatriumkarbonat (E 500) _______ SockerKoldioxid _____________________Kväve ________________________Etanol ________________________ LösningsmedelÄggalbumin ___________________ VinKasein ________________________ VinGelatin _______________________ Vegetabilier, vinHusbloss ______________________ VinTalk (E 533) ___________________ VegetabilierKaolin ________________________ Vegetabilier och propolisBivax (E 901) __________________ Släppmedel, endast till vegetabilierKarnaubavax (E 903) ___________ Släppmedel, endast till vegetabilier

253Bilagor

Bilaga 4 Mall för leverantörsriktlinjer för marknadsföring av kaffe

Marknadsföring

Vid annonsering, skyltning eller liknande ska det klart framgå vilka produkter som är KRAV-certifierade. Det krävs inget förhandsgodkännande från KRAV eller certifieringsorganet. Marknadsföringen får inte på något sätt vara otillbörlig, vilseledande eller misskrediterande för KRAV eller ekologisk produktion. Mark-nadsföringen får enbart avse de produkter som leverantören tillhandahåller. Ser-veringen i övrigt får inte ge intryck av att vara KRAV-certifierad.

Ansvar och skyldigheter för serveringen

KRAVs märke får endast förekomma på material som erhållits eller godkänts av den KRAV-certifierade leverantören. Serveringen får inte sälja motsvarande kon-ventionellt kaffe. I meny/matsedel ska det tydligt framgå vilka delar av kaffesorti-mentet som är KRAV-certifierad för serveringen. Vid eventuell tillfällig avsaknad av möjlighet att erbjuda KRAV-certifierat kaffe ska kunderna upplysas om det. Inga andra förädlade KRAV-certifierade produkter får marknadsföras.

Tidsbegränsat godkännande

Undertecknandet av leverantörsriktlinjerna ger serveringen rätt att under 12 månader från undertecknandet marknadsföra KRAV-certifierat kaffe i enlig-het med dessa riktlinjer. Senast efter 12 månader skall en genomgång göras av en medarbetare från leverantören, där serveringen ska kunna visa att KRAVs namn och märke endast har använts för marknadsföring av KRAV-certifierat kaffe. Om serveringen av vilket skäl som helst inte längre deltar i marknadsföringen av KRAV-certifierat kaffe, så ska marknadsföringsmaterialet återsändas till leveran-tören eller förstöras.

Kontroll

Leverantörens certifieringsorgan har rätt att begära ut statistik om serveringen för att kontrollera att reglerna i dessa leverantörsriktlinjer har efterlevts när som helst under de 12 månaderna. Certifieringsorganet kan även besöka serveringen för att se hur marknadsföringen presenteras. Genom nedanstående underskrift bekräftar vi att vi tagit del av ovanstående.

254 Bilagor

Bilaga 5 Tabeller för riskanalys för kedjecertifiering

Tabellerna nedan används dels för att avgöra om kedjan behöver delas in i under-grupper, och dels för att avgöra hur stort slumpmässigt urval som ett certifierings-organ behöver göra i en kedja eller undergrupp. Det finns två tabeller för varje regelområde där kedjecertifiering kan tillämpas. Den första är en riskanalys och fylls i av kedjan och certifieringsorganet i samråd. Om kedjan och certifieringsorganet inte kommer överens, så gäller certifierings-organets beslut. Varje enskild rad kallas för riskaspekt och de rader som har samma begynnelsesiffra kallas för riskblock. Exempelvis skulle alltså 1:1, 1:2 och 1:3 höra till samma riskblock, medan 2:1, 2:2 och 2:3 är ett annat riskblock. Riskanalysen genomförs genom att kedjan och certifieringsorganet sätter ett värde för varje riskaspekt. Det poängvärde som anges i tabellen är maximal po-äng. Ett högre värde innebär en högre risk. Om en fråga inte är aktuell (exempel-vis det förekommer ingen förädling i butikerna), så använder man värdet noll. Den andra tabellen används av certifieringsorganet för att avgöra hur många verksamhetsplatser som måste besökas. Tabellen ger ett riktvärde genom att man avläser summan från riskanalysen och sedan ser vilken kolumn i bilaga 6 som ska användas. Revisionsledaren får bestämma att en kedja ska klassas med ett högre riskvärde än vad tabellen anger, men en kedja får aldrig klassas med ett lägre riskvärde än vad tabellen anger.

255Bilagor

Tabell 5a Butiker-riskanalys

Riskblock Riskaspekt Max poäng

Poäng tilldelad av CO

1 1:1Sortiment – allmänt nära gränsen för acceptabelt sortiment ger hög poäng.

15

1:2Sortiment – flera produktgrupper saknar eller har instabil försörj-ning av KRAV-certifierade produkter ger hög poäng.

5

2 2:1Hantering – många olika produkter säljs i lösvikt där kunden själv får plocka ger höga poäng.

5

2:2Hantering – många olika produkter säljs i lösvikt bakom disk ger höga poäng.

2

2:3Hantering – robusta system för särhållning på lager och i butiker ger låga poäng.

7

2:4Hantering – omfattande och/eller komplicerad förädling ger höga poäng.

10

2:5Hantering – omfattande egen import eller lokal försörjning ger höga poäng.

10

3 3:1Marknadsföring – KRAV-certifierade produkter är väl synliga och lätt tillgängliga i butikerna ger låga poäng.

15

3:2Marknadsföring – kedjan marknadsför KRAV-certifieringen offensivt och tydligt ger höga poäng.

3

4 4:1Ledningssystem – funktionen hos avvikelsesystemet hos butikerna; avvikelser dokumenteras, avhjälps och förebyggs snabbt ger låga poäng.

15

4:2

Ledningssystem – ägarformer: alla butiker ägs och styrs av samma juridiska person ger låga poäng. De flesta butiker är egna juridiska personer och har lösare band till det centrala systemet ger höga poäng.

10

4:3Ledningssystem – hög omsättning på personal som hanterar lösvikt ger höga poäng.

5

4:4Ledningssystem – hög kompetensnivå i butikerna vad gäller KRAV-märkningens innebörd ger låga poäng.

15

4:5Ledningssystem – väl fungerande intern revision i kedjan ger låga poäng.

10

4:6Ledningssystem – väl fungerande rutiner för miljöanpassning av butikernas verksamhet i övrigt ger låga poäng.

5

Summa 132

Tabell 5b Butiker – storlek på urval Om kedjan har ett ledningssystem som är tredjepartscertifierat enligt ISO 9001, ISO 14001 eller motsvarande, så multipliceras summan med 0,5 innan man be-stämmer urvalet.

Poäng från Riskanalysen Kolumn i bilaga 6

101- Inget urval. Tillämpa 18.5.3.

69-100 A

40-68 B

-39 C

256 Bilagor

Tabell 5c Restauranger-riskanalys

Riskblock RiskaspektMax

poäng

Poäng tilldelad av CO

1 1:1Utbud – KRAV-varor serveras vid varje måltid ger låga poäng, säsongsbetonad eller tillfällig servering av KRAV ger höga poäng.

15

1:2Utbud – Nivå 1 ger sju poäng, nivå 2 ger fyra poäng, nivå 3 ger ett poäng.

7

1.:3Utbud – hög andel säsongsberoende KRAV-varor, och/eller hög andel KRAV- varor som i övrigt varierar i tillgång, ger höga poäng.

5

1:4Utbud – flera av verksamhetsplatserna ligger nära gränsen för sin nivå ger höga poäng.

7

1:5Utbud – om fisk eller kött är en av ingredienserna som ingår i certifieringen så ger det tre poäng respektive. Om kött eller fisk inte ingår – noll poäng.

6

2 2:1

Märkning – endast en del av verksamheten är certifierad ger 5 poäng. Om den del som är certifierad utgör endast en liten del av verksamheten ger 7 poäng. All verksamhet omfattas ger noll poäng.

7

2:2Märkning – tydlig markering av vad som är KRAV-certifierade ingredienser/varor på menyn eller buffén ger låga poäng.

15

2:3Marknadsföring – kedjan marknadsför KRAV-certifieringen offensivt och tydligt ger höga poäng.

5

4 4:1

Ledningssystem – funktionen hos avvikelsesystemet hos restau-rangerna; genomsnittet i interna mindre avvikelser per restaurang bör ligga mellan fem och tio per år. Färre eller fler ger höga poäng. Många interna större avvikelser ger höga poäng.

10

4:2

Ledningssystem – ägarformer: alla butiker ägs och styrs av samma juridiska person ger låga poäng. De flesta butiker är egna juridiska personer och har lösare band till det centrala systemet ger höga poäng.

15

4:3Ledningssystem – hög omsättning på köks- och serveringspersonal ger höga poäng.

5

4:4Ledningssystem – hög kompetensnivå i i köks- och serveringsper-sonal vad gäller KRAV-märkningens innebörd ger låga poäng.

15

4:5Ledningssystem – väl fungerande intern revision i kedjan ger låga poäng.

10

4:6Ledningssystem – väl fungerande rutiner för miljöanpassning av butikernas verksamhet i övrigt ger låga poäng.

5

4:7Ledningssystem – de flesta verksamhetsplatserna har många ingredienser med tillsatser, eller tillsatser som råvara, som inte är upptagna i KRAV-s bilaga 2 – höga poäng.

5

Summa 132

257Bilagor

Tabell 5d Restauranger – storlek på urval

Om kedjan har ett ledningssystem som är tredjepartscertifierat enligt ISO 9001, ISO 14001 eller motsvarande, så multipliceras summan med 0,5 innan man bestämmer urvalet.

Poäng från Riskanalysen Kolumn i bilaga 6

101- Inget urval. Tillämpa 18.5.3.

69-100 A

40-68 B

-39 C


Bilaga 6 – det slumpvisa urvalets storlek vid kedjecertifiering

Revisionsledaren får, med stöd i ISO 2859, besluta om att det slumpvisa urvalet ska vara större än vad tabellen anger. Certifieringsorganet får dock inte göra ett mindre urval än vad tabellen anger.

Antal produktions-platser

Kolumn AHög risk

Kolumn BMedel risk

Kolumn CLåg risk

1-2 Alla Alla Alla

3-4 2 2

5-9 3 3 3

10-16 4 3 2

17-25 5 4 3

26-36 6 5 3

37-49 7 5 4

50-64 8 6 4

65-84 9 7 5

85-100 10 7 5

101-121 11 8 6

122-144 12 9 6

145-169 13 10 7

170-196 14 10 7

197-225 15 11 8

226-256 16 12 8

257-289 17 12 9

290-234 18 13 9

325-361 19 14 10

362-400 20 14 10

401-441 21 15 11

442-484 22 16 11

485-529 23 17 12

530-576 24 17 12

577-625 25 18 13

626-676 26 19 13

677-729 27 19 14

730-784 28 20 14

785-841 29 21 15

842-900 30 21 15

901-961 31 22 16

962-1024 32 23 16

1025KvadratrotenAvrundad uppåt

Kvadratrotenmultiplicerad med 0,7avrundad uppåt

Kvadratroten, multiplicerad med 0,5avrundad uppåt

KRAV ekonomisk föreningBox 1037, 751 40 Uppsalawww.krav.se - [email protected]

/KRAV.eko /kravmedia

KRAV är Sveriges mest kända miljömärk-ning för mat, uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan.

regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Documents