registrering av uppgifter i safebro · 2003-08-01 · registrering av uppgifter i safebro giltig...

Handbok BVH 583.30

Giltig från Versionsnummer Antal sidor

2003-08-01 1.0 23

Diarienummer Antal bilagor

B03-836/BA45

Beslutsfattare Handläggande enhet, Handläggare

CB B, V Janssen, 0243-44 56 48

Ersätter

-

Registrering av uppgifter i SAFEBRO

Handbok


Giltig från Versionsnummer Sida

2003-08-01 1.0 2 (23)

Handbok BVH 583.30 Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

Förord/Orientering 3

1 Omfattning 4

2 Bindande referenser 4

3 Definitioner 4

4 Allmänt om registrering av uppgifter 4

4.1 Allmänna krav vid registrering av uppgifter .................................................. 5

4.2 Detaljeringsnivå........................................................................................ 5

4.3 Användarhjälpmedel ................................................................................. 5

4.4 Förberedelser ........................................................................................... 5

5 Administrativa och tekniska uppgifter 6

5.1 Administrativa uppgifter ............................................................................ 6 5.1.1 Uppgifter som registreras .............................................................. 6 5.1.2 Beskrivning av administrativa uppgifterna ....................................... 7

5.2 Tekniska uppgifter ...................................................................................12 5.2.1 Tvär- och längdsystem.................................................................12 5.2.2 Stöd ..........................................................................................13 5.2.3 Fria avstånd................................................................................15 5.2.4 Överdel ......................................................................................15 5.2.5 Konstruktionsdelar.......................................................................17

6 Uppgifter om utförda åtgärder 17

7 Besiktningsuppgifter 19

7.1 Allmänna Besiktningsuppgifter...................................................................19

7.2 Skadeuppgifter ........................................................................................19

7.3 Kopplade Bilder .......................................................................................20 7.3.1 Allmänt ......................................................................................20 7.3.2 Vybilder .....................................................................................20 7.3.3 Besiktningsbilder .........................................................................21

8 Litteraturförteckning 23



2003-08-01 1.0 3 (23)

Handbok BVH 583.30

Förord/Orientering

SAFEBRO är Vägverkets broförvaltningssystem som också används av Banverket och andra broägare i Sverige. En del av systemet består av objektdatabaser vilka innehåller uppgifter om specifika broar. För varje bro registreras administrativa och tekniska uppgifter, besiktningsuppgifter samt uppgifter om vilka åtgärder (t ex reparation eller byte av överbyggnad) som har utförts. Vägverket har gett ut handböcker och kodförteckningar som stöd för användaren, men dessa behandlar endast väg- och GC-broar varför denna komplement, som i synnerhet behandlar järnvägsbroar, behövs.

Syftet med denna handbok är att beskriva och ge exempel på registrering av objektspecifika uppgifter för Banverkets broar och i synnerhet för järnvägsbroar. Målet är att detta skall medföra: att uppgifterna registreras så enhetligt som möjligt, att den som registrerar uppgifter lätt kan få svar på vad som skall registreras och hur samt att den som söker uppgifter i objektdatabaserna kan tolka dessa uppgifter.

Frågor angående registrering av uppgifter och synpunkter på denna handbok riktas till Banverket HK/BBB. Kontaktpersonen är Valle Janssen, 0243-44 56 48.

Rune Lindberg CB



2003-08-01 1.0 4 (23)

Handbok BVH 583.30

1 Omfattning

Denna handbok är Banverkets komplement till Vägverkets publikationer 1996:041, SAFEBRO - Kodförteckning för administrativa och tekniska uppgifter; 2002:77, SAFEBRO - Kodförteckning för inspektion; 1993:35, Mätning och bedömning av broars tillstånd, och 1993:34, Broinspektionshandbok.

I första hand skall den som registrerar uppgifter för Banverkets broar kunna vända sig till denna handbok för att få svar på hur uppgifter ska registreras. De detaljer, speciellt för vägbroar, som inte omfattas av denna publikation kan hittas i de ovannämnda publikationerna.

Handboken behandlar själva uppgifterna som registreras och inte den praktiska användningen av dataprogrammen. För instruktion och vägledning vid användning av dataprogrammen hänvisas till Vägverkets publikation SAFEBRO K - Användarmanual.

Många av de fältnamn som finns i själva dataprogrammet SAFEBRO K är förkortade vilket ökar risken för missuppfattningar och förväxlingar. Därför används i denna handbok de kompletta termerna med referens till de förkortade termerna i programmet. De förkortade termerna markeras med enkla citattecken,’ ’.

2 Bindande referenser

Samtliga krav från BVF 583.30, Registrering av uppgifter i SAFEBRO – Föreskrift, återges i denna publikation. All text från BVF 583.30 är inramad och kursiverad.

3 Definitioner

SAFEBRO - Vägverkets broförvaltningssystem som innefattar objektdatabaser, kunskapsdatabaser, dataprogram och stödjande publikationer.

SAFEBRO K - Den kommunala versionen av dataprogrammet som ingår i SAFEBRO.

4 Allmänt om registrering av uppgifter

Inom Banverket används SAFEBRO K som har tre moduler för registrering av förvaltningsuppgifter: en för administrativa och tekniska uppgifter, en för



2003-08-01 1.0 5 (23)

Handbok BVH 583.30

inspektionsuppgifter och en för åtgärder som har utförts på objektet. I detta kapitel behandlas det som gäller allmänt för alla tre moduler.

4.1 Allmänna krav vid registrering av uppgifter

Administrativa och tekniska uppgifter, uppgifter om underhållsbesiktningar och samtliga utförda åtgärder för Banverkets broar skall registreras i SAFEBRO.

Registrering av administrativa och tekniska uppgifter skall vara klar senast 4 veckor efter bron tas i bruk. Registrering av data från underhållsbesiktningar skall var klar senast 4 veckor efter leverans av besiktningsdata eller om besiktningen har utförts i egen regi senast 4 veckor efter besiktningsdatum. Registrering av data från utförda åtgärder skall vara klar senast 4 veckor efter slutbesiktningen.

Om förändring har inträffat eller vid konstaterande av felaktiga eller utelämnade uppgifter skall uppdatering eller rättelse vara klar inom 4 veckor.

4.2 Detaljeringsnivå

Alla uppgifter registreras så detaljerat som systemet medger.

Ett exempel på registrering så detaljerat som systemet medger är att en bro aldrig skall registreras som en balkbro (kod 200) utan som en fritt upplagd, kontinuerlig eller gerber balkbro (koder 210, 230 respektive 231).

4.3 Användarhjälpmedel

Användarhjälpmedel för dataprogrammet består av en användarmanual utgiven av Vägverket, SAFEBRO K - Användarmanual. Exemplar kan beställas hos Banverket HK/BBB.

4.4 Förberedelser

Innan man börjar med registrering av administrativa och tekniska uppgifter kan det vara fördelaktigt att ta fram underlagsmaterial. Ritningar utgör den bästa källan, men många uppgifter kan man lätt hämta från Brojournalen. Uppgifter hämtade ur BIS med hjälp av funktionen egna rapporter och några väl valda attribut kan också vara till hjälp. Observera att åtminstone objektnumret måste hämtas ur BIS.



2003-08-01 1.0 6 (23)

Handbok BVH 583.30

5 Administrativa och tekniska uppgifter

Detta kapitel kompletterar de definitioner och beskrivningar av administrativa och tekniska uppgifter som finns i Vägverkets publikation 1996:041, SAFEBRO - Kodförteckning för administrativa och tekniska uppgifter (1996:041 i fortsättningen).

5.1 Administrativa uppgifter

5.1.1 Uppgifter som registreras

Dessa uppgifter skall registreras:

- Anläggningsnummer - Huvudritningsnummer - Funktionstyp - Anläggningsnamn - Benämning på konstruktion (endast vid två eller flera konstruktioner i en

anläggning) - Konstruktionsyta (endast järnvägsbroar) - Broyta (endast väg- och GC-broar) - Banregion - Banområde - Ekonomisk bandel - Kulturhistorisk utredning (endast om objektet har kulturhistorisk klassning)

Även dessa uppgifter skall registreras vid nybyggnad:

- Diarienummer för vattendom - Året beslut för vattendomen togs - Dimensionerande livslängd för konstruktionen

De andra uppgifterna ifylls automatiskt eller är frivilliga.

Dessa fält ifylls automatiskt:

- Konstbyggnadsnummer (’Knr’): Löpnummer som används av Vägverket. - Konstruktionens tilläggsnummer (’Kbdel’): Ifylls automatiskt med löpnumret för

aktuell konstruktion (fd konstbyggnadsdel). - Nybyggnadsår (’Färdigår’): Avser året den äldsta delen av konstruktionen

färdigställdes och ifylls automatiskt när den första åtgärden registreras. Se också kapitel 6.

- Prisläge: Ifylls automatiskt men man måste tabba fram eller ändra manuellt för att byta ut den förvalda punkten mot ett kommatecken.



2003-08-01 1.0 7 (23)

Handbok BVH 583.30

Dessa fält används inte:

- ’Blnr’ - ’Ny livslängd from tom’

De två fälten för anmärkningar används vid behov.

Det rekommenderas att ’Kortnamn’ används. Det är oftast lämpligt att använda bronamnet som finns i BIS.

5.1.2 Beskrivning av administrativa uppgifterna

För varje fält som ifylls för Banverkets broar beskrivs nedan hur uppgifterna registreras. Där lämpligt följs beskrivningen av ett eller flera exempel.

Anläggningsnummer (’Komnr1’ som står för kommunalnummer 1) är det enda så kallade ID-begrepp som Banverket använder i SAFEBRO. Att det är ett ID-begrepp innebär att det är unikt för varje objekt och kan således användas vid kommunikation med andra databaser. Det ifylls med 8 tecken varav de första fyra är objekttypnumret ur BIS och de sista fyra är objektnumret ur BIS. Objekttypnumret är 3500 för järnvägsbroar (broar belastade med järnvägstrafik) och 3501 för övriga broar (främst väg- och GC-broar). Det är viktigt att det är korrekt ifyllt eftersom det är ett ID-begrepp och samtliga registrerade uppgifter för objektet måste raderas innan det kan ändras.

Järnvägsbroar: 3500 1234 Övriga broar: 3501 1234

Huvudritningsnummer (’Komnr2’) ifylls inklusive eventuellt ”B” och utan mellanslag, t ex 513455 eller B4516. Observera att huvudritningsnummer inte inkluderar bladnummer eller ritningsformat. För typritningar (endast 2447-serien) inkluderas dock bladnummer med bindestreck, t ex 2447-2.

Nyare ritningsnummer 513123 Äldre ritningsnummer B1234 Äldre typritningsnummer B2447-1



2003-08-01 1.0 8 (23)

Handbok BVH 583.30

Funktionstyp (‘Typ’ som benämns ’Ktyp’ i 1996:041) syftar på vad bron belastas med, dvs vilken sorts trafik som belastar bron. De funktionstyper som är aktuella för Banverkets broar är järnvägsbro, vägbro och GC-bro. Det finns dock inte valet ”vägbro”. Istället ska ”Bro allmän väg” väljas. Observera att inga andra val är lämpliga för Banverkets broar.

Vägbroar 01 Bro allmän väg GC-broar 40 GC-bro Järnvägsbroar 41 Järnvägsbro

Anläggningsnamn (‘Namn’) ifylls med tre uppgifter separerade med retur. Den första uppgiften är objektets namn. För att underlätta sökning ska namnet börja med en väsentlig del av brons namn och inte med ”Bro över” och dylikt. Den andra uppgiften är knutpunkterna som associeras med namnet. Den tredje uppgiften är ursprungs km-talet. Lägg märke till att ”km” skrivs ut, t ex km 384+120.

Älvsdalsälven vid Bystad USP Astad-Bstad km 123+123

Konstruktion (’Kbdel’, som tidigare har benämnts konstbyggnadsdel) avser en bro, stödmur, tråg etc. som ingår i en anläggning. En anläggning består av en eller flera närstående konstruktioner. I de flesta fall finns endast en konstruktion varvid man inte behöver välja ny konstruktion (ny Kbdel) eller ange benämning. Figur 5.1 och 5.2 visar fall där det är lämpligt att använda två konstruktioner (Kbdelar). Observera dock att de olika konstruktionerna inte behöver vara byggda vid samma tillfälle. Konstruktioner som tillhör samma anläggning behöver däremot ha minst en angränsande konstruktionsdel och i de flesta fall har de en gemensam konstruktionsdel eller tillfartsbank. Exempel på gemensamma konstruktionsdelar är slänter och koner, bottenplattor och stödmurar.

Konstruktionens benämning (’Benämning’) ifylls om det finns minst två konstruktioner i samma anläggning. Konstruktionerna benämns Uppspår/nedspår eller huvudspår/sidospår där nummer 1 (Kbdel 1) är uppspår respektive huvudspår.

Nummer (Kbdel) Benämning 1 Uppspår 2 Nedspår



2003-08-01 1.0 9 (23)

Handbok BVH 583.30

Figur 5.1. Ett exempel på en anläggning som registreras med två konstruktioner (kbdelar). Det är en bro men med separata överbyggnader, pelare och bottenplattor. Den har dock endast ett objektnummer i BIS och ett huvudritningsnummer. (Landskrona, Järnvägsbro över Söderleden)

Figur 5.2. Ett annat exempel på en anläggning som registreras med två konstruktioner (kbdelar). (Mölarpsån, 3500 1173)



2003-08-01 1.0 10 (23)

Handbok BVH 583.30

Konstruktionsyta (’Yta’) ifylls för järnvägsbroar med arean på den bärande konstruktionen. För rektangulära broar är det till exempel bredden på den bärande konstruktionen (se figur 5.3 och 5.4) gånger överbyggnadslängden. Bredden på den bärande konstruktionen är exklusive utsmyckningar, gångbanor som inte är en del av den bärande konstruktionen och konsoler för till exempel kontaktledningsstolpar.

För rörbroar är konstruktionsyta samma som broyta i 1996:041, dvs rörets längd i underkant gånger brons längd i spårets riktning.

För väg- och GC-broar används definitionen av broyta i 1996:041. Det är i princip vägbanans yta.

Vattendom ifylls med diarienumret för vattendomen och året beslutet togs endast vid nybyggnation. Det är dock inte fel att registrera uppgifterna för befintliga broar om uppgifterna är lättillgängliga.

Vattendom: 01-123/35 År: 2002

Banregion (‘Ägare’) ifylls direkt eller från en förvalslista där andra ägare och förvaltare ingår. Det är dock endast koderna för banregionerna 5100, 5200, 5300, 5400 och 5500 som ska väljas. Alla de för Banverket administrativa koderna ingår i 5000-serien för att särskilja Banverkets objekt i en eventuell gemensam databas för olika anläggningsägare.

Ägare: 5400 BV-BRV

Banområde (‘Förvaltare’) ifylls direkt eller från samma förvalslista som för banregion, men här väljs koderna för banområdena.

Förvaltare: 5230 BO-Borlänge

Ekonomisk bandel (‘Brogrupp’) ifylls med koden för den ekonomiska bandelen. Koden består av 5 + bandelsnumret.

Brogrupp: 5814 Alvesta-Älmhult

Kulturhistorisk utredning (‘Kultur’) ifylls med koden för organisationen som står för den kulturhistoriska utredningen endast om objektet har kulturhistorisk klassning.



2003-08-01 1.0 11 (23)

Handbok BVH 583.30

Bredd på den bärande konstruktionen

Den totala bredden

Den fria bredden

Överdelens bredd

Figur 5.3. Olika breddmått för ståltrågbro. Exempel på balkbro.

Bredd på den bärande konstruktionen

Den totala bredden

Den fria bredden

Överdelens bredd

Figur 5.4. Olika breddmått för betongtrågbro. Exempel på balkbro.



2003-08-01 1.0 12 (23)

Handbok BVH 583.30

5.2 Tekniska uppgifter

De tekniska uppgifterna delas upp i ett tiotal olika områden, men för Banverkets järnvägsbroar gäller endast:

- Tvärsystem - Längdsystem - Stöd - Fritt avstånd - Överdel - Konstruktionsdelar

och för Banverkets väg- och GC-broar gäller även:

- Hinder inklusive bärighet

Nedan beskrivs hur uppgifterna registreras för de olika områdena.

5.2.1 Tvär- och längdsystem

Alla relevanta uppgifter för tvär- och längdsystem skall registreras. Måttuppgifterna registreras med decimeter noggrannhet.

Syftet med att dela upp en bro i tvär- och längdsystem är att kunna med ett kodsystem beskriva olika delar av en mer komplicerad bro vad gäller mått och statiskt verkningssätt. En bro kan till exempel ha breddats med en annan typ av konstruktion eller kan i längdled bestå av balkbrodel och en bågbrodel. Med olika kombinationer av tvär- och längdsystem kan de allra flesta broar beskrivas tillfredsställande.

5.2.1.1 Tvärsystem

Sidan 12 i 1996:041 visar ett sätt att använda flera tvärsystem, men det kan också finnas olika tvärsystem i längdleden där bredden på konstruktionen är olika i olika spann.

Tvärsystem numreras i spårets längdmätningsriktning och från höger till vänster sett i längdmätningsriktningen.

Bredd avser bredden på den bärande konstruktionen för tvärsystemet ifråga. För järnvägsbroar är det oftast samma bredd som används vid beräkning av konstruktionsytan.

För rörbroar samt väg- och GC-broar gäller dock definitionerna i 1996:041.



2003-08-01 1.0 13 (23)

Handbok BVH 583.30

5.2.1.2 Längdsystem

Varje tvärsystem kan ha ett eller flera längdsystem. För broar med flera längdsystem numreras de olika systemen i spårets längdmätningsriktning.

Konstruktionstyp avser vilken typ av brokonstruktion och vilket statiskt system längdsystemet ifråga har. Eftersom det statiska systemet anges i den sista leden av kodsystemet måste den registreras också. Till exempel skall en bro aldrig registreras som bara balkbro (kod 200), utan antingen som fritt upplagd balkbro (kod 210), kontinuerlig balkbro (kod 230) eller Gerber balkbro (kod 231).

Järnvägsbroar är ofta trågbroar av antingen stål eller betong. I princip är alla ståltråg balkbroar. Betongtråg är oftast balkbroar men en del är plattbroar. Skillnaden som definieras på sidan 86 i 1996:041 är att det är en balk om bredden är mindre än eller lika med fem gånger höjden. Det innebär att de flesta betongtråg registreras som balkbroar. Broarna i figur 5.3 och 5.4 till exempel skulle registreras som balkbroar. Figur 5.5 och även 5.1 visar exempel på plattbroar.

Figur 5.5. Exempel på plattbro.

Material avser huvudmaterialet i huvud- och sekundära bärverk i överbyggnaden.

Teoretiska spännvidder definieras för olika typer av broar i 1996:041.

5.2.2 Stöd

För varje stöd skall alla relevanta uppgifter utom det minsta avståndet från stöd till närmaste vägbanekant registreras.

Noggrannheten för stödvinkel skall vara ±1 gon och för längden (i spårriktningen) på brobanksförstärkning ±1,0 m.



2003-08-01 1.0 14 (23)

Handbok BVH 583.30

I de fall grundläggningsuppgifter saknas görs en bedömning om uppgifterna kan uppskattas eller antas för att begränsa användning av ”Uppgift okänd”. Precis som för längdsystem numreras stöden i spårets längdmätningsriktning. Observera att ändskärmar inte räknas som stöd.

Stödtyp (‘Typ’) omfattar två aspekter av stödet. Den ena är om det är ändstöd eller mellanstöd. Observera att två ändstöd måste alltid registreras för varje bro. Den andra aspekten är utformning av stödet, dvs om det är ett stöd med en eller flera pelare till exempel. Det är alltså viktigt att alltid använda den högsta detaljeringsnivån. Ett stöd ska aldrig registreras som ändstöd (kod 100) utan som ändstöd, flerpelare (kod 142) till exempel.

Stödvinkel är vinkeln, som mäts i gon, mellan stöd och överbyggnaden. De flesta broar har rätvinkliga stöd och har alltså en stödvinkel av 100 gon.

Avstånd till vägkant (‘Avst vägkant’) avser det kortaste avståndet mellan stödet och vägkanten hos en väg som passerar under bron. Uppgiften har bedömts vara onödig varför den är frivillig.

Stödmaterial (‘Material’). Upp till två olika material kan väljas för varje stöd. Materialen väljs uppifrån och ned. Ett exempel är ett gammalt stöd av sten med en pågjutning av armerad betong som registreras:

120 Armerad betong 510 Huggen sten

Grundläggningstyp. Upp till tre olika grundläggningstyper kan registreras. Observera att listan med möjliga val har även erosionsskydd vilket egentligen inte är någon grundläggningstyp. Ett exempel på en bro med tre olika grundläggningstyper är en med bottenplatta, pålgrundläggning och erosionsskydd. Den registreras:

100 Platta 212 Förtillverkade betongpålar 400 Erosionsskydd

Grundmaterial avser materialet som bär konstruktionen, t ex materialet under bottenplattan exklusive tunna lager med fyllning. Ett exempel på vad som menas med ett tunt lager med fyllning är 500 mm grus under bottenplatta. Upp till 3 olika material kan registreras. Dessa registreras i lagerföljd uppifrån och ner.

Brobanksförstärkning avser förstärkning, i form av bankpålning, påldäck etc., av järnvägsbanken intill ändarna av bron. Den är alltså endast lämplig vid ändstöd. Både typen och längden mätt i spårets längdmätningsriktning registreras. Upp till två typer per ändstöd kan registreras.



2003-08-01 1.0 15 (23)

Handbok BVH 583.30

Stödlager (‘Typ’) avser två aspekter av lagret. Den första är om lagret är rörligt eller fast och den andra är lagrets typ eller verkningssätt. Här är det alltså viktigt att registrera den högsta detaljeringsnivån eftersom information om typ och verkningssätt annars går förlorad. Ett linjevipplager är till exempel ett fast lager som tillåter endast rotationsrörelser kring en linje. Ett exempel på en typ av linjevipplager är ett tapplager vilket registreras som:

110 Fast lager, linjevipp

Observera att ett upplag på gummiremsa anses vara en upplagsanordning men inte ett lager.

Antal lager (‘Antal’) avser antal lager för stöd ifråga.

5.2.3 Fria avstånd

Alla relevanta uppgifter skall registreras för varje avståndsobjekt (väg, gång- och cykelväg, vattendrag, järnväg etc.) som passerar under bron.

Noggrannheten för korsningsvinkel mellan bro och avståndsobjekt skall vara ±1 gon och för avstånd till avståndsobjekt ±0,1 m.

Flera avståndsobjekt med tillhörande korsningsvinkel och avstånd kan registreras. En bro kan till exempel passera över ett vattendrag och en väg.

Avståndsobjekt avser väg, gång- och cykelväg, spår (RÖK) eller vattendrag som passerar under bron. Det kan även vara en annan typ av objekt varvid det registreras som övrigt. För avstånd till vattendrag föredras högsta högvatten (Hhv).

Korsningsvinkel (‘Vinkel’) är vinkeln, som mäts i gon, mellan avståndsobjekt och överbyggnaden i korsningspunkten. Vid rätvinkliga korsningar blir korsningsvinkeln alltså 100 gon.

Fria avstånd (‘avstånd’) avser det minsta avståndet i vertikalled mellan avståndsobjektet och konstruktionen. Observera att det inte är det skyltade avståndet.

5.2.4 Överdel

Alla relevanta uppgifter utom läggningsåret för överdelen skall registreras. Uppgifterna är dock inte tillämpliga på järnvägsbroar med direkt slipers- eller rälsuppläggning.

Noggrannheten på bredd- och längduppgifter samt ballasttjocklek skall vara ±0,1 m. Noggrannheten på de övriga tjockleksuppgifterna skall vara ±0,01 m.



2003-08-01 1.0 16 (23)

Handbok BVH 583.30

Överdelen består av tätskikt, isolering, skyddslager samt ballast för järnvägsbroar och beläggning för vägbroar. Upp till nio olika överdelar kan registreras. Indelning görs i längdled i längdmätningsriktningen och i tvärled från vänster till höger i längdmätningsriktningen. Exempel på indelning i tvärled är där en sammanhängande överbyggnad har två eller flera tråg (figur 5.6).

Bredd på överdelen (‘Bredd’) avser ballastbredden för järnvägsbroar.

Längd på överdelen är längden på överdelen ifråga vilket i de allra flesta fall är överbyggnadslängden.

Läggningsår är året den äldsta delen av ballasten och isolering/tätskikt lades. Uppgiften är dock överflödig eftersom datum för utbyte registreras vid registrering av utförd åtgärd och av konstruktionsdel.

Isoleringstyp (‘Isolering’) innefattar både termisk isolering och vattentätt skikt. För järnvägsbroar räknas Aquella Extra och asfaltstrykning som isolering men inte Svencotone och dylikt. Exempel på förekommande isoleringstyper är:

100 Oisolerad T ex Svencotone 200 Asfaltstrykning Asfaltstrykning med eller utan papp 520 Akrylat T ex Eliminator 530 Polyuretan T ex Pro Coat 900 Annan isolering T ex Aquella Extra

Skyddslager (‘Skydd’) avser det lagret som skyddar isoleringen. Skyddsmaterialet och tjocklek registreras. I tråg är det vanligt med ett 50 mm tjock betonglager som skyddar asfaltisolering.

Bär-/bindlager (‘Bär/bind’) för järnvägsbroar avser ballasten. Vid ballasterat spår registreras ”Obundet bär-/bindlager” (kod 200) samt ballastlagrets tjocklek.

Slitlager avser den översta beläggningsskiktet på väg- och GC-broar och är därmed inte tillämpbart för järnvägsbroar. Det är dock en obligatorisk uppgift i datorprogrammet varför järnvägsbroar måste ändå registreras. ”Annat slitlager” (kod 900) används till järnvägsbroar.

Exempel på betongtråg isolerat med asfaltstrykning och skyddslager:

Isolering: 200 Asfaltstrykning Skydd: 300 Betong 50 mm Bär/Bind: 200 Obundet bär-/bindlager 600 mm Slitlager: 900 Annat slitlager



2003-08-01 1.0 17 (23)

Handbok BVH 583.30

Överdel 1 Överdel 2

Figur 5.6. Exempel på bro med två överdelar.

5.2.5 Konstruktionsdelar

Alla de konstruktionsdelar som är aktuella för bron i fråga samt ”Övrigt” skall registreras. Dessutom skall räckeslängd registreras med meternoggrannhet.

För att kunna registrera en skada eller åtgärd måste konstruktionsdelen vara registrerad annars accepterar inte programmet uppgifterna. Spärren finns för att det inte ska registreras skador eller åtgärder på konstruktionsdelar som inte finns.

6 Uppgifter om utförda åtgärder

Vid utförda åtgärder registreras dessa uppgifter: Åtgärdsdatum, totalkostnad, konstruktionselement och åtgärd.

Äldre åtgärder som fortfarande har relevans skall också registreras.

Alla redan utförda åtgärder måste registreras innan några inspektioner registreras. Dessa redan utförda åtgärder måste även registreras i kronologisk ordning. Detta för att systemet inte tillåter att aktiviteter, dvs. inspektioner och utförda åtgärder, att registreras i fel ordning.

Den första åtgärden, vilken avser nybyggnad, måste alltid registreras. Datumet för den avser det år som den ursprungliga konstruktionen färdigställdes, dvs. den äldsta delen. Exempel på äldre åtgärder som fortfarande har relevans är den senaste ommålningen och byte av överbyggnaden.

Åtgärdsdatum avser datumet när åtgärden färdigställs. Observera att för befintliga objekt är dag och månad oväsentliga, men systemet kräver att någonting matas in. Det är bäst att välja den första januari.



2003-08-01 1.0 18 (23)

Handbok BVH 583.30

Totalkostnad avser kostnaden för utförande av själva åtgärden inklusive provisorier, men exklusive projektering och trafikomkostnader.

Konstruktionselement (‘element’) avser den del av bron enligt kodförteckningen som har ersatts, reparerats etc. Alla tänkbara val finns inte inlagda i systemet, utan det gäller att välja det lämpligaste som finns.

Åtgärd (‘aktivitet’) avser alla fysiska ändringar som utförs på bron. Ett exempel på en åtgärd är ytbehandling, men en bärighetsberäkning är däremot inte en åtgärd.

Exempel på registrering av överbyggnadsbyte:

Åtgärdsdatum: 1959-01-01 Totalkostnad: 2 300 000 Element: 8000 Överbyggnad Aktivitet: 81 Utbyte



2003-08-01 1.0 19 (23)

Handbok BVH 583.30

7 Besiktningsuppgifter

Vägverkets publikationer 1993:34, Broinspektionshandbok; 1993:35, Mätning och bedömning av broars tillstånd, och 2002:77, SAFEBRO - Kodförteckning för inspektion, (ersätter 1996:035) beskriver utförligt besiktningstyper, brotermer, konstruktionsdelar och -element, skadetyper, klassning av tillstånd och skadeorsaker som omfattas av SAFEBRO samt ger råd om planering och utförande vid besiktning, mätning och provtagning.

7.1 Allmänna Besiktningsuppgifter

Besiktningsdatum och -typ, datum och typ för nästa besiktning, besiktningsförrättaren samt eventuell kompletterande besiktning skall registreras.

Underhållsbesiktningar på Banverkets broar motsvarar huvudinspektioner enligt SAFEBRO. Se Vägverkets publikation 1993:34.

7.2 Skadeuppgifter

De följande skadeuppgifterna skall registreras:

- Konstruktionsdel, -element eller -elementdel - Material på den skadade delen - Typ av skada - Orsak till skadan - Metod för mätning av skadan om sådan finns - Mätvärde som erhållits - Tillståndsklass - Förslag till åtgärd om tillståndsklassen är 1 eller högre - Mängd och enhet för åtgärden - En uppskattad kostnad för åtgärden

Det är viktigt att alla dessa uppgifter registreras så detaljerat som systemet medger. Till exempel, om det finns armeringskorrosion på en konstruktionsdel som belastas med tösalter är skadeorsaken troligen kloridinitiering och skall registreras som 128, Kloridinitiering, och inte som 100, Miljöpåverkan, eller 120, Kemiskt angrepp.

I Vägverkets publikation 1993:35 finns det mätmetoder för bedömning av tillståndsklasser. Som stöd för bedömningen finns det också gränsvärden. Dessa gränsvärden är riktlinjer inte lagar och ska tillämpas med förnuft. Ett exempel är tillämpning av mätmetod 21a, utböjning av räckesståndare, på järnvägsbroar. Det



2003-08-01 1.0 20 (23)

Handbok BVH 583.30

angivna värdet för tillståndsklass 3 är 100 mm, men detta värde avser vägräcken. På en järnvägsbro kan räcket uppfylla sin funktion även om utböjningen överskrider 100 mm.

Ett annat exempel, för vilket det inte finns en lämplig mätmetod, är att en kabel för skyddsjordning saknas eller har gått av. Den har bristfällig funktion vid inspektionstillfället och ska således ges tillståndsklass 3.

Observera att huvudtillståndsklass, som beskrivs i 1993:35, inte används.

7.3 Kopplade Bilder

7.3.1 Allmänt

Bilder som kopplas till objekt i SAFEBRO måste vara digitala fotografier i jpg-format som har en storlek på högst 150 kB. Det är viktigt att bilderna har bra skärpa, är rättvända och inte visar ett större område än nödvändigt för att uppnå målet med bilden. Ljus- eller väderleksförhållande kan naturligtvis göra att bildkvaliteten blir nedsatt.

Orientering och skala skall om möjligt framgå av bilden. Orientering omfattar identifiering av vad som är upp och ner, vad det är en bild av och var bilden är tagen. För att betraktaren ska kunna uppfatta skalan kan det vara nödvändigt att placera ett föremål, t ex ett mynt eller en hammare, i bilden.

7.3.2 Vybilder

Vybilder skall ge betraktaren allmän information om objektet ifråga. De egenskaper som bör alltid framgå av vybilderna på broar är:

- Konstruktionstyp - Antal spann - Överbyggnadsmaterial - Stödmaterial - Funktionstyp, t ex järnvägsbro, vägbro, GC-bro - Det som bron passerar över, t ex vattendrag, vägar etc - Eventuell skyltning, t ex frihöjd - Om ballasterat spår eller direkt uppläggning - Antal spår eller filer

Normalt behövs endast två bilder för mindre objekt. För broar är det lämpligt med en sidovy som visar hela bron om möjligt och en vy längs spåren tagen från ena änden på bron. Vid solsken ska sidovyer visa om möjligt den solbelysta sidan. Vyer längs spår skall helst vara tagna från eller nära till centrumlinjen för bron.



2003-08-01 1.0 21 (23)

Handbok BVH 583.30

Figur 7.1 visar exempel på vybilder för en bro. På skärmen är dessa bilder mycket större och skarpare, men även ur dessa små bilder framgår samtliga egenskaper som nämns ovan.

Vid koppling av vybilder ska korta men beskrivande namn användas. Flera exempel är: Sidovy söder, Längs spår österut, Sidovy söder stöd 1-5.

Figur 7.1. Exempel på vybilder.

7.3.3 Besiktningsbilder

Skador ska visas utan överflödiga bilder, helst en per skada. Det som ska framgå av bilderna är typ av skada, materialet som är skadat, skalan och orientering av skadan och, om möjligt, vilken konstruktionsdel eller -element som är skadad. Det är däremot inte rimligt att skadans läge alltid skall framgå av bilden. Några exempel på skadebilder visas i figur 7.2 - 7.4.

Figur 7.2. Exempel på skadebilder.



2003-08-01 1.0 22 (23)

Handbok BVH 583.30

Figur 7.3. Bilden till höger visar skadan tydligare utan förlust av orientering eller uppfattning om skala.

Figur 7.4. Exempel på en sämre skadebild. Den är suddig och saknar orientering och skala.



2003-08-01 1.0 23 (23)

Handbok BVH 583.30

8 Litteraturförteckning

Titel Utgivare Beteckning

SAFEBRO - Kodförteckning för administrativa och tekniska uppgifter

Vägverket Publ 1996:041

SAFEBRO - Kodförteckning för inspektion


Mätning och bedömning av broars tillstånd


Broinspektionshandbok Vägverket Publ 1993:34

SAFEBRO K - Användarmanual, vers 5.1

Vägverket daterad 2000-05-10

registrering av uppgifter i safebro · 2003-08-01 · registrering av uppgifter i safebro giltig...

Documents