regional utveckling och förnyelse för framtiden · 2014-07-08 · tillväxt- och...
TRANSCRIPT
Tillväxt- och
utvecklingsstrategi 2014-
2020, Skaraborg
8 november 2013
Katrien Vanhaverbeke
Regional utveckling och förnyelse
för framtiden
Sveriges nya geografi
2013
2
• Den lokala och regionala
utvecklingen sedan finanskrisen
2008
• Fastighetsmarknadens lokala och
regionala logik
• Jämställdheten lokalt och regional
Svebab
Arbetsmarknadens dynamik
Hur sker omställning och förnyelse på arbetsmarknaden?
Nästan en tredjedel av de förvärvs- aktiva pendlar över kommungräns
Pendlingen ökar för varje år men ökningstakten avtar
Ökad pendling innebär färre och större lokala arbetsmarknader, 54 st år 2030
Regionförstoring bidrar till ökad funktionalitet och matchning i de lokala arbetsmarknaderna
En förutsättning för fortsatt hållbar regionförstoring är fortsatt satsning på infrastruktur och kommunikationer, inte minst spårbunden trafik
Källa: Arbetsförmedlingen
Hur ska vi klara
kompetensförsörjningen?
- 1,6 miljoner personer beräknas
lämna arbetslivet mellan 2010 och
2025
- Det är drygt 250 000 fler ålders-
avgångar än under perioden
1995 – 2010
- För första gången i modern tid blir
antalet nytillträdande ungdomar på
arbetsmarknaden lägre än
ålderavgångarna på riksplanet
- I enbart ca 10 % av landets
kommuner kommer det fram till år
2025 att vara fler som tillförs
arbetskraften än som träder ur den
Omställning på arbetsmarknaden - fakta
• 70 000 nya arbetsplatser med 120 000 sysselsatta varje år
Ungefär lika många jobb försvinner
• 7–8 procent etablerar sig på arbetsmarknaden för första gången
ungefär lika många lämnar arbetsmarknaden
10 – 12 procent byter jobb
• Under finanskrisen 2009 jobbade 35 procent av alla sysselsatta
i verksamheter som växte!!
• Under lågkonjunkturen minskat antalet sysselsatta främst
genom att nyrekryteringar minskar. Påverkar främst ungdomar
och nyanlända.
Internationalisering, specialisering, produktivitetsjakt och allt mer kunskapsintensiva tjänster präglar näringslivsutvecklingen
Från Till
Kompetenskraven förändras!
Kvalificerade yrken ökar och mindre kvalificerade minskar:
• Antalet anställda med kvalificerade yrken ökade med 215 000 år
2001 – 2010 (en ökning med 14 %)
• Totalt sett minskade övriga yrken med 36 000 under samma
period
• Industrin ökade antalet anställda med kvalificerade yrken med
15 %, samtidigt som antalet anställda inom övriga yrkesgrupper
minskade med 24 %.
Omställning och förnyelse –
i huvudsak en lokal process
Förändring och förnyelse sker i första hand inom respektive lokal
arbetsmarknad:
• Inflyttare svarar för 3-4 procent av den totala rekrytering som
sker i storstadsregionerna
• Landets minsta arbetsmarknader är mer beroende av
inflyttande, men 80 – 85 procent rekryteras lokalt!
• Större arbetsmarknadsregioner har bättre förutsättningar att
möta förändrade kompetenskrav och attrahera
kunskapsintensiva näringar
:
JunkYard
Kompetensförsörjning – en lokal och regional fråga
Utbildning spelar roll!
Stora regionala skillnader i utbildningsnivå
Stark samband mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens tillgång till
kompetens
Kompetensförsörjning – en lokal och regional fråga
Utbildning spelar roll!
Stora regionala skillnader i utbildningsnivå
Stark samband mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens tillgång till
kompetens
Utbildning och rekrytering sker inom
respektive arbetsmarknad
• Majoriteten söker sig till högskola eller universitet som ligger
närmast för att skaffa eftergymnasial utbildning
• Efter avslutade studier väljer en stor andel att stanna kvar i den
region man har studerat.
• Benägenhet att flytta eller pendla till jobb eller studier skiljer sig
mellan olika yrkesgrupper
Andel invånare 16-74 år med Regionala
minst 3 års eftergymnasial utbildning skillnader
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Genomsnitt för riket: 19 %
40 av 290 kommuner över rikssnittet
endast storstadsregioner och
kommuner med universitet/högskola
Lägsta utbildningsnivån i små
glesbygdskommuner och bruksorter
inom de minsta
arbetsmarknadsregioner
Inget givet samband mellan
hög utbildningsnivå och hög
sysselsättning
16
17
Befolkningen vuxit med ca 300 000
personer (3,2%).
Befolkningstillväxten kraftigast i
storstadsområdena och i kommuner
med större städer (Stockholm 8,8%,
Malmö 7,4% och Göteborg 5,2%).
Till skillnad från storstäderna drar
inte förortskommuner till större
städer samma nytta av
befolkningstillväxten i
kärnkommunen.
Glesbygdskommunerna har minskat
i befolkning (-3,3%).
Befolkningsutvecklingen
2008-2012
18
Stora skillnader i regionen.
Befolkningen har ökat i 24 av 51
kommuner 2008-2012.
Befolkningstillväxten var kraftigast i
och runt Göteborg (5,2%).
Befolkningsminskning tydligast i
Dalsland, men också delar av
Skaraborg.
6 av 15 Skaraborgskommuner har
ökat sin befolkning, Skövde sticker
ut (3,2). Gullspång,Töreboda,
Grästorp, Essunga haft störst
befolkningsminskning.
Befolkningsutvecklingen
VGR 2008 - 2012
Arbetslösheten
21
Mot slutet av högkonjunkturen (2007)
låg arbetslösheten på 3,9 %. Sedan
finanskrisen 2008 har arbetslösheten
legat på en 6,5 %.
Låg arbetslöshet i förortskommuner.
Ensidig näringsstruktur och bristande
tillgänglighet till expansiva
arbetsmarknader skapar hög
arbetslöshet i vissa delar av landet.
Kommuner med hög utbildningsnivå
tenderar att ha lägre arbetslöshet,
särskilt vid lågkonjunktur.
Vid lågkonjunktur ökar framför allt
männens arbetslöshet.
Arbetslösheten VGR
22
Stora skillnader i regionen. Trollhättan
ligger i botten, även för hela riket,
medan Tjörn ligger i topp med 2,8%
Göteborg (6,8%) hade en högre
arbetslöshet än i riket 2012, låg
arbetslöshet i förortskommuner.
Ensidig näringsstruktur och bristande
tillgänglighet till expansiva
arbetsmarknader skapar hög
arbetslöshet i Dalsland och delar av
Fyrbodal och Skaraborg.
Gränshandel, turism- och
besöksnäringen ger lägre
arbetslöshet
Ungdomsarbetslösheten
23
Mot slutet av högkonjunkturen (2008)
uppgick ungdomsarbetslösheten till
5,4 %. Åren därefter dubblerades
ungdomsarbetslöshet.
Arbetslösheten bland unga kvinnor
(9,1%) är lägre jämfört med unga män
(11,7%).
Ungdomsarbetslösheten är särskilt
hög i kommuner med hög total
arbetslöshet.
I de fem kommuner med högst
ungdomsarbetslöshet är mer än var
femte ungdom registrerad vid AF.
Ungdomsarbetslösheten
Västra Götalandsregionen
24
Stora regionala skillnader
Ungdomsarbetslösheten lägst i Göteborg
och förortskommuner, samt delar av
Bohuslän. Högst i Dalsland, Fyrbodal och
östra Skaraborg (19 – 13%).
25 västsvenska kommuner har lägre
ungdomsarbetslöshet än rikets, 21 högre
- 11 av dessa ligger i Skaraborg.
Besöksnäringen och detaljhandel
sysselsätter många ungdomar
Ungdomsarbetslösheten är särskilt hög i
kommuner med hög total arbetslöshet.
.
Äldre i arbetslivet
25
År 2011 förvärvsarbetade 10,6
procent av befolkningen som var äldre
än 65 år.
Andelen äldre i arbetslivet är hög i
Stockholmsregionen och i Jämtland.
Varuproducerande kommuner i
Bergslagen har en låg andel i arbete
medan motsvarande kommuner i
södra Sverige har en hög andel äldre i
arbetslivet.
Det finns ett mycket tydligt samband
mellan arbetslöshetsnivån och
andelen äldre i arbetet.
Äldre i arbetslivet
26
Andelen äldre i arbetslivet är hög i stora
delar av Västra Götalandsregionen.
Mindre tydligt samband mellan
arbetslöshetsnivån och andelen äldre i
arbetet just i Västra Götalandsregionen.
Vissa varuproducerande kommuner och
kommuner med hög andel offentlig
anställda har låg andel äldre i arbete
Dock tydlig samband mellan hög eget
företagande och andelen äldre i arbete,
och låg eget företagande – andelen
äldre i arbete
Utveckling detaljhandeln
29
Mellan 2007 och 2011 ökade
omsättningen inom detaljhandeln med
11,9 procent. Omsättningen per invånare
ökade med 8,3 procent
24 kommuner står för 50% av den totala
omsättningen i detaljhandeln (2011)
E-handeln ökar kraftigt (56%, 2007-2011)
Turist och besöksnäringskommuner
avviker tydligt från mönstret, både vad
gäller omsättningsutveckling och
försäljning i förhållande till invånarnas
köpkraft. Strömstad sticker ut mest
30
Inkomstskillnad mellan
kvinnor och män
31
År 2011 tjänade kvinnor som var 20 år
och äldre ca 73 000 SEK mindre per år
än män. Kvinnors andel av mäns
inkomster har ökat från 68% år1991 till
74% år 2011. Mellan 2003 och 2011
har utvecklingen avtagit.
Inkomstskillnaderna är mindre på
arbetsmarknader med stor
branschbredd och gott om
arbetstillfällen för högutbildade.
Inkomstskillnaderna är även mindre i
glesbygdskommuner.
Inkomstskillnaderna är stora i
industritunga kommuner.
.
TCO:s pappaindex år
2012
32
Mellan 1999 och 2012 ökade
riksindexet från 16,7 till 43,8.
Med 2012 års förändringstakt skulle
det ta 30 år innan föräldrarna delar
lika på föräldrapenningen.
Regionala traditioner och attityder
verkar ha betydelse.
Skillnaden mellan olika grupper inom
kommuner är minst lika påtagliga.
Högutbildade män är oftare
föräldralediga.
3 av 5 i botten ligger i VGR
Ohälsotalet
33
Ohälsotalet har minskat de senaste
tio åren i Sverige från 43,2 dagar per
person år 2003 till 27,0 dagar år 2012.
I vilken utsträckning ohälsan har
minskat är dock oklart.
De kommuner som har de lägsta
ohälsotalen ligger i södra och
mellersta Sverige, kommunerna med
högst ohälsotal återfinns i norra och
mellersta Sverige.
I hälften av landets kommuner är
kvinnornas ohälsodagar minst 50
procent fler än männens.
Psykisk ohälsa ökar mest bland
”kvinnor mitt i livet”.
Ohälsotalet VGR
34
De kommuner som har de lägsta
ohälsotalen är koncentrerade runt
Göteborg. 25 av 51 kommuner i VGR
har lägre ohälsotal än riket.
Några Skaraborgskommuner ligger
mycket högt: Gullspång, Töreboda och
Tidaholm är 3 i botten, och bland det
högsta i hela landet.
Samband mellan hög ohälsotal och
begränsade arbetsmarknadsmöjligheter
och hög arbetslöshet
Slutsatser
35
• Sveriges storstadsregioner och
större städer blomstrar,
glesbygdskommuner har allt
svårare att få ekvationen att gå ihop
• Ungdomsarbetslösheten har bitit
säg fast och är desto högre i
områden med hög total arbetslöshet
• Turism- och
besöksnäringskommuner går mot
strömmen
• Ensidig näringsstruktur och
bristande tillgång till expansiv
arbetsmarknad stort hinder i
tillväxtperspektiv
Poseidon
Vart är vi på väg?
Går framtiden att förutse?
Hur rustar man sig för framtiden?
JunkYard
Kairos Future - Global Youth 2013
Sju av tio unga världen över ser ljust på sin egen framtid
62 procent anser att samhället har blivit för individualiserat
Unga svenskar drömmer först och främst drömmer om att få ett bra jobb,
en familj och ett fint hem
Förändring …
Malmö – Från industri–
till kunskapscentrum - Stöd arbetsmarknadens funktionalitet där bl a
kommunikationer och infrastruktur är viktigt
- Arbeta för en positiv framtidstro
- Engagerat lokalt och regionalt ledarskap
- Samarbete med Köpenhamn och universitet
- Planera inte för mycket, gör istället
- Våga sticka ut!
- Jobba för social inkludering
”Falkenbergs kommun har långsiktigt verkat
för ett gott företagsklimat och har tillsammans
med näringslivet skapat en stark vi-anda,
präglat av ett utvecklingsengagemang för
både stad och landsbygd. Handlingskraft
i kombination med ett tydligt hållbarhets-
perspektiv är utmärkande för det politiska
ledarskapet, vilket bidragit till att stärka
Falkenbergs attraktionskraft. Satsningar på
goda livs- och företagarmiljöer både längs
kust och i inland för medborgare och
företagare skapar grogrund för att fortsätta
växa för en hållbar framtid.”
Leksand
Växjö
Vaggeryd
Karlskrona
Mölndal
Linköping
Göteborg
Solna
Åre
Eskilstuna
Umeå
Malmö
Varberg
Nacka
Falkenberg
Falkenberg Årets Tillväxtkommun 2012
Sammanfattande råd
• Öka samverkan mellan lokala
och regionala aktörer
• Öka det regionala handlings-
utrymmet kring tillväxtfrågor
• Satsa på förnyelse inom näringslivet
• Satsa på ungdomar och nyanlända
