REGIONAL KUSTSAMVERKAN SKÅNE / HALLAND

1. Inledning

Målet för projektgrupp nr 4 är att tillhandahålla råd och information till aktörer i syfte att

bidra till hållbara och långsiktiga lösningar för att hantera erosion och översvämning vid

kusten.

Under Stormötet presenterade Anette Björlin, SGI, det arbete som hittills gjorts i

arbetsgruppen (se statusrapport december 2019 och PPT-presentation från mötet). Under 2018

och 2019 identifierades prioriterade teman för vilket det behövs råd och vägledning, nämligen

1) genomförande av åtgärder, 2) dess effekter och 3) lagstiftning. SGI har påbörjat arbetet

med att uppdatera en SGI-rapport från 2002 som beskriver den lagstiftning som berörs när

man genomför åtgärder eller förebyggande arbete. Rapporten tar upp både skyddsåtgärder för

stranderosion och översvämning vid kusten.

Målet med workshopen var att lyssna på alla deltagares synpunkter och ta del av deras

erfarenhet för att identifiera och prioritera vad RKS och projektgrupp nr 4 bör prioritera för

aktiviteter 2020 och framåt. Förlagen kommer sedan arbetas vidare med inom projektgruppen.

2. Workshop dag 1

Under workshop dag ett fick alla deltagare bidra med information om vilket behov de ser av

råd och vägledning, och vilka målgrupper som behöver nås. Grupperna bidrog även med

information varför detta behövs, i vilket format information kan delges målgrupperna, andra

frågor kring kommunikation, samt vilka andra aktörer och pågående aktiviteter som RKS

skulle kunna samverka med. Fem olika grupper fick skriva på Post-it-lappar och placera dem

på en tavla (figur 1). Resultatet sammanfattas nedan. Detaljerat resultat redovisas i bilaga 1.

Minnesanteckningar från RKS Stormöte i Malmö 2020

Projektgrupp nr 4 – Rådgivning och information

Datum/tid Diskussioner under workshop dag 1 den 21 januari 2020.

Mentimeterfrågor under presentationer dag 2 den 22 januari 2020.

Plats Sankt Gertruds konferens, Malmö

Gruppledare Anette Björlin, SGI

Minnesantecknare Anette Björlin, SGI

Närvarande Se deltagarlista Stormötet

s 2 (13)

Figur 1. Deltagarnas resultat under workshop i projektgrupp 4.

2.1 Varför behövs råd och information? RKS behöver lyfta att frågeställningarna kring havsnivåhöjning, erosion och översvämning

vid kusten är viktiga och behöver prioriteras. Men frågan är komplex och behöver förklaras,

både juridiskt och tekniskt. Det behövs en samsyn mellan aktörer kring hur vi ser på saken

och kunskapen behöver öka generellt. Förståelsen av att det finns målkonflikter och att

avvägningar behöver göras behöver öka.

Ansvarsfrågan är viktig och behöver lyftas. Roller och avgränsningar i vem som ansvarar för

vad behöver ökad tydlighet, framförallt den enskildes ansvar.

Hållbarhetsfrågorna behöver belysas vidare, framförallt när det gäller ekologiska risker och

effekter av olika åtgärdslösningar. Kopplingen till Agenda 2030 och hållbar utveckling kan

förstärkas ytterligare. Även aspekter kring den sociala dimensionen är viktig att beakta och

hantera.

Råd och information behövs inte minst när det gäller att genomföra åtgärder för att de ska bli

funktionella, hållbara och kostnadseffektiva. Erfarenheter behöver tas till vara och spridas.

2.2 Identifierade målgrupper

Deltagarna bedömde följande målgrupper som relevanta för RKS att nå med råd och

information.:

• Politiker (riks, regional och kommunal nivå)

• Allmänhet (yngre personer; personer inom hela kommunen och de som bor strandnära;

fastighetsägare och samfälligheter som drabbas direkt, både enskilda och

kommersiella fastighetsägare).

• Tjänstepersoner (kommun, stat, inkl. departement)

• Entreprenörer, domstolar, media och lärosäten

Under dag två prioriterades dessa, se resultatet i avsnitt 4 och bilaga 2.

s 3 (13)

2.3 Vilka behov finns av råd och information? Deltagarna identifierade att RKS behöver ta fram råd och information för följande frågor och

teman:

• Ökad kunskap om planering och genomförande av åtgärder

Teknisk rådgivning och sammanställningar av erfarenheter av hur man planerar och

genomför åtgärder behövs, främst för tjänstepersoner. Åtgärder behöver också testas

och följas upp för att bygga upp kunskapen kring olika lösningar. Kostnad/nytto-

analyser behöver koordineras avseende värdering av miljöeffekter.

• Juridiska aspekter och frågor kopplat till ansvar

Lagstiftningen som berör olika åtgärdslösningar kan vara svår att ta till sig och

tillståndsprocessen för att genomföra olika åtgärder upplevs som lång och krånglig.

Råd och vägledning kring regler behövs för att hjälpa till i tillstånds- och planerings-

processen. Målgruppen är tjänstepersoner på kommunen, t.ex. planhandläggare och de

som genomför åtgärder, men även enskilda fastighetsägare. För enskilda är det särskilt

viktigt att visa på vad de kan och får göra. Politiker behöver få ökad förståelse för hur

gällande ansvar och regelverk, för att genomföra åtgärder, ser ut, samt vilka bristerna

är. Kommunernas planeringsansvar är stort och kan tydliggöras ytterligare genom

utökat stöd.

• Frågor som berör planering och byggande Specifik information behöver riktas till planhandläggare på kommunen. Bland annat

behöver kommunen se över detaljplaner och äldre byggrätter om dessa är lämpliga för

dagens förhållande. (Se även information ovan om lagstiftning och ansvar).

• Information riktad till fastighetsägare, mäklare och banker Pedagogisk information behöver tas fram till samfällighetsföreningar och fastighets-

ägare, även för kommersiella fastighetsägare. Deras eget ansvar behöver lyftas samt

förståelsen för hur olika typer av åtgärder kan påverka grannfastigheterna och

omgivningen. Information behövs även om vilka möjligheter fastighetsägarna har att

genomföra åtgärder och hur de kan gå tillväga. Vidare föreslog deltagarna att RKS tar

fram informationsmaterial som kan förmedlas till mäklare och banker, samt att det tas

fram en checklista vid fastighetsköp.

• Generell kunskapshöjning hos politiker och boende i kommunerna Det behövs en generell kunskapshöjning hos politiker och boende i kommunerna kring

frågor som berör erosion, översvämning och höjda havsnivåer. Problemet behöver

lyftas och prioriteras, framför allt när det gäller ansvarsfrågor.

• Bättre förståelse och kunskap kring scenarier och riskanalyser Vad händer om vi inte gör något? Vad händer om effekterna blir värre än förväntat?

Förståelsen om olika framtida klimatscenarier och risker behöver öka.

Under dag två prioriterades vilka behov som är viktigast och för vilken målgrupp är de

viktiga, se resultatet i avsnitt 4 och bilaga 2.

s 4 (13)

2.4 Andra aktörer och pågående aktiviteter som RKS kan samverka med? Under 2019 har projektgrupp nr 4 bland annat samverkat med projektet LifeCoastAdapt, med

MSB om deras uppdatering av rapport ”Ansvar vid naturolyckor”, med Naturvårdsverket

kring deras vägledning om naturbaserade lösningar för klimatanpassning, samt med

Delegationen för Göta Älv kring lagstiftning, och projektgrupp nr 2 och nr 5.

Deltagarna fick under workshop lista ytterligare intressant pågående aktiviteter och aktörer

som RKS kan samverka med:

• Aktiviteter: Det pågår ett antal tillståndsansökningar av kustskyddsåtgärder i olika

kommuner där erfarenheter kan tas tillvara och delas med övriga kommuner. Likaså

håller flera kommuner på att ta fram kustprogram, klimatanpassningsplaner och

havsplaner. Trafikverket gör en åtgärdsutredning längs Riksväg 9 i Skåne och inom

Länsförsäkringsgruppen pågår flera initiativ. En regionplan för Skåne ska tas fram till

2022 och Vellinge håller på med en LIFE-ansökan.

• Aktörer: Relevanta aktörer att samverka med är Myndighetsnätverket för

stranderosion, Vattenråden, Länsförsäkringsgruppen, Trafikverket, Civila försvaret,

MalmöLundregionen (MLR) och Kommunförbund.

2.5 Andra aspekter kring rådgivning, information och kommunikation Deltagarna skickade med ett antal förlag som berör kommunikation av rådgivnings- och

informationsmaterial. Bland annat tog gruppen upp följande:

• Skapa ett gemensamt språkbruk/terminologi.

• Ta fram gemensamma budskap.

• Information behöver struktureras på lämpligt sätt och måste vara lätt att hitta.

• Det behövs nya innovativa sätt att sprida information på så att det leder till en

förändring.

• Olika informationsmaterial behöver tas fram och anpassas till olika målgrupper,

exempelvis allt från en enkel och kortfattad folder för fastighetägare till checklistor

och tekniska beskrivningar för tjänspepersoner och konsulter.

• En kommunikatör behöver knytas till gruppens arbete.

3. Omröstning dag 2

Under dag två fick alla deltagare rösta på vilka två målgrupper de anser är de viktigast för

RKS att börja arbeta mot. De fick också rösta på vilken information som är viktigast för dessa

två målgrupper att få. Resultatet från omröstningen visas i bilaga 2 och sammanfattas i texten

i avsnitt 4 nedan.

s 5 (13)

4. Sammanfattning

Resultatet från omröstningen dag två visar att de två högst prioriterade målgrupperna för RKS

att börja arbeta med är politiker (39% av rösterna) och tjänstepersoner (34 %). Av politiker

prioriterades de på riksnivå högst. Även allmänhet och fastighetsägare (23%), samt

kommunala politiker kom högt som prioriterade målgrupper.

Politiker på riksnivå behöver en generell kunskapshöjning kring olika frågor som berör

erosion, översvämning och höjda havsnivåer, där ansvarsfråga lyftes som viktigast att belysa.

För tjänstepersoner identifierades råd och information kring åtgärder (36%) som viktigast att

ta fram, följt av stöd kring juridiska frågeställningar (20%), planerings och byggande (14%),

samt allmän kunskapshöjning (11%) och riskanalyser (11%).

Allmänheten, de boende i kommunen, behöver en allmän kunskap och en ökad förståelse av

att dessa frågor är viktiga och behöver hanteras. Fastighetsägare behöver framförallt kunskap

om sitt eget ansvar samt en ökad förståelse för hur olika typer av åtgärder kan påverka

grannfastigheterna och omgivningen. Information behövs även om vilka möjligheter

fastighetsägarna har att genomföra åtgärder och hur de kan gå tillväga.

RKS behöver i sitt kommunikationsarbete bland annat fokusera på att göra rådgivningen och

informationen målgruppsanpassad, tillhandahålla information lättillgängligt och på ett

strukturerat sätt, samt skapa ett gemensamt språkbruk/terminologi. Råd och information

behöver spridas så det ger en verklig förändring.

s 6 (13)

Bilaga 1 – Detaljerat resultat från workshop dag 1

Här redovisar alla synpunkter som redovisades på Post-it lappar under workshop dag 1,

sammanförda i olika ämnesområden/teman.

Varför behövs råd och information?

Lyfta att frågan är viktig

• Frågan är viktig, därför behövs kommunikation.

• Medborgarna behöver enkel information och upplysning om att frågan är viktig.

• Kommunikation för att öka allmänhetens kunskap/förståelse, opinion.

• Förklara var pengar till åtgärder kommer ifrån. Varför alla måste prioritera.

Frågan är komplex och behöver förklaras.

• Det måste gå att hitta i djungeln

• Juridiskt komplext

• Komplext även tekniskt

• Förstå varför vi gör på ett visst sätt.

• Underlättar en svår process

• Förståelse för att det finns målkonflikter --> avvägningar behövs.

• Undvika ”osämja” kommun/samhällsbyggare.

Det behövs samsyn och kunskapsspridning

• Samsyn

• Den kunskap vi har ska vi dela. Har vi annars förtigit om risker?

• Tydligt visa skillnaden mellan framgång – misslyckande

• För att få en om möjligt likvärdig tolkning av lagtext m.m.

Ansvarsfrågan är otydlig och behöver lyftas

• Vem gör vad? Ansvarsfrågan.

• Likaså insikten om eget ansvar.

• Klarhet i vem som ansvarar för vad

• Stat, region, kommun – gränsdragning

• Privat vs offentligt. Vem bestämmer?

• Roller och avgränsning

Hållbarhet behöver belysas tydligare vid åtgärdsarbete och planering

• Hållbar utveckling

• Ekologisk risk

• Underlag för marin påverkan vid sanduttag

• Hur påverkas naturvärden?

• Klimatanpassning <---> koppling till Agenda 2030

• Koppla till agenda 2030

• Vad händer om vi inte gör något? Vad händer om vi gör fel åtgärd? Information till

politiker, fastighetsägare osv…

Sociala aspekter behöver hanteras och beaktas

• Beteendeförändring/attityd mot klimatrisker

• Frågan är känslomässig

s 7 (13)

• ”Det blir inte i min tid”

• ”Bott här hela livet”

Åtgärder behöver bli funktionella och kostnadseffektiva

• Det mesta skyddsåtgärder får inte avsedd effekt.

• Ibland onödigt dyra lösningar. Behövs bättre lösningar anpassade till lokala

förutsättningar.

• Behövs för att inte uppfinna hjulet igen.

• Förberedelser är viktiga.

Andra synpunkter

• Orimligt krävande tillståndsprocess --> hinder mot klimatanpassning. Vad är en rimlig

nivå?

• Flera ibland divergerande lagstiftningar.

• Samverkan – inkludera grupper som kan dra nytta av åtgärd, t.ex. rekreation

• Kostnader – stat/kommun/enskild

Vilka behov finns av råd och information? Inom vilka ämnen och sakfrågor behövs råd och information tas fram? För vilka målgrupper

behövs detta? Vad kan RKS ta fram?

Ökad kunskap om planering och genomförande av åtgärder

• Sammanställa erfarenheter av åtgärder.

• Teknisk rådgivning. Metodik och utredning av kuståtgärder.

• Våga testa – och följ upp för att lära sig

• Behöver koordinera kostnad/nytto-analyser. Hur värderar projektägare nyttan när man

skyddar naturvärde till exempel?

• Vad är funktionsvärt, vad fungerar? Inte uppfinna hjulet på nytt. Känner att vi startar

från noll om och om igen.

Juridiska aspekter och frågor kopplat till ansvar

• Vad kan/får man göra?

• Tydliggör vilka besluts- och prövningsprocesser som berör/krävs för olika åtgärder.

• Nödrätt

• Exempel på åtgärder som kan innefattas i undantagsparagrafen.

• Målgrupp kommuninvånare – vem har ansvar för vad?

• Tydliggöra vem ansvarar för vad. Kommunernas planeringsansvar är stort. Stöd till

detta behövs.

• Kommunerna behöver vägledning (t.ex. från SMHI) för att börja ta ansvar.

• (se även juridiska behov riktad till fastighetsägare nedan).

Förslag på förändringar i lagstiftningen (hanteras av RKS i andra projektgrupper):

• PBL är inkonsekvent (jfr. inom detaljplan)

• Enklare och snabbare tillståndsprocesser.

• Målgrupp lagstiftare – ändra tillståndsregler åtgärder. En prövning för strandfodring.

• Kommunen ska inte pröva sig själv.

s 8 (13)

Frågor som berör planering och byggande

• Skillnad på ny och befintlig bebyggelse --> lokalisering av åtgärder.

• Kommuner, enskilda. Vi måste också få bygga strandnära hotell, badhus, etc. för

tillgängligheten. Vad och hur kan vi göra det?

• Kommuner behöver se över detaljplaner och äldre byggrätter om dessa är lämpliga för

dagens förhållande.

• Stöd till planhandläggare på kommunen.

Information riktad till fastighetsägare, mäklare och banker

• Pedagogisk information om ansvar och möjligheter behöver tas fram.

• Information till samfällighetsföreningar och fastighetsägare.

• Underlag som kan användas i dialog med t.ex. villaägare och berörda.

• Boende/ fastighetsägare behöver förstå orsak och verkan (åtgärder). Eget ansvar

viktigt.

• Fastighetsägare behöver informeras om att inte skapa hårda erosionsskydd på egna

fastigheten som kan påverka grannar och vidare.

• Information behövs eftersom det drabbar ”3:e man”.

• Fastighetsägare – information om vad de får/kan göra inom sin tomt.

• Checklista vid fastighetsköp.

• Informationsmaterial att förmedla till mäklare/banker.

• Information till mäklare.

Generell kunskapshöjning hos politiker och boende i kommunerna

• Kommuner behöver förstå och ta tag i ansvarsfrågan.

• Underlag anpassat till politiken; miniminivå

• Politiker behöver grundkunskap om ansvarsfördelningen (= kunna bemöta

fastighetsägaren)

• Få politiker på kommunnivå att prioritera frågan.

• Målgrupp boende i drabbade kommuner – Lika viktigt som ”om krisen kommer”

• Liten tydlig folder.

• Enkel och kortfattad information.

Bättre förståelse och kunskap kring scenarier och riskanalyser

• Planerar enbart åtgärder för lättare scenarier. Vad händer när effekterna blir värre än

förväntat?

• Riskbedömning

Andra aktörer och pågående aktiviteter som RKS kan samverka med?

Under workshop identifierades följande aktörer (utöver redan inblandade parter) och

aktiviteter som kan vara intressant för RKS att samverka med:

Aktiviteter

• Klimatanpassningsplan Simrishamn

• Havsplan Simrishamn

• Flera initiativ inom Länsförsäkringsgruppen

• Åtgärder vald vägsträcka, Rv 9 (Trafikverket)

• Kustförvaltningsplan Skurup

s 9 (13)

• Pågående tillståndsansökan för skydd mot höga havsnivåer, Vellinge

• Havsplan Vellinge

• Kustprogram Vellinge

• LIFE-ansökan skydd höga havsnivåer (finansiering), Vellinge

• Miljöprövning, ansökan, Trelleborg

• Kustplan Trelleborg

• Regionplan för Skåne 2022

Aktörer

• Myndighetsnätverket för stranderosion

• Vattenråden

• Länsförsäkringsgruppen

• Trafikverket

• Civila försvaret

• Malmö-Lund regionen (MLR), ny grupp startad, miljö- och klimatanpassning

• Kommunförbund

• Klimatstrateg, gemensam för Ystad-Skurup-Trelleborg

Andra synpunkter kring samverkan och samordning:

• Samordning mellan universitet och konsulter för kunskapsspridning om metodik

• Samordning inom och mellan myndigheter --> hålla koll på varandras roll, mandat och

kunskap i olika tillstånds- och prövnings-processer.

• Kommunförbundet som representant för kommunernas intresse!

• Vem har samordningsansvaret för rådgivning och information?

• Kommuner: samordning länsstyrelser eller flytta ansvar till en statlig myndighet?

Andra aspekter kring rådgivning, information och kommunikation

Följande förslag kom fram:

• Riktlinjer/regelverk, vägledning och kunskapsunderlag/information behöver gå hand i

hand och komplettera varandra.

• Hör med kommuner vad som gjorts och erfarenheter

• Underlag för dialog mellan stat-kommun. Ha ett gemensamt planeringsunderlag,

gemensamma begrepp.

• Gemensamt språkbruk (”ordlista”)

• Gemensam terminologi

• ”Budskapshus”

Om kommunikation och format på rådgivnings- och informationsmaterial

• Olika informationsmaterial till olika målgrupper.

• Kommunikatör behövs till gruppens arbete.

• Hur når vi ut så det leder till förändring?

• Hur hitta och strukturera information?

• Behövs nya innovativa sätt att sprida information! Vilket är bästa sättet att förmedla

klimatförändring?

• Checklistor anpassade efter målgrupp

• Processbeskrivning för olika stakeholders

s 10 (13)

Hur kan viktiga frågor lyftas ”uppåt”?

• Påverkansvägar upp till nationell nivå (vilka är de och hur kan man göra)

• Ansvariga departement behöver signalen att påbörja utredningsarbeten och förslag till

förtydliganden.

• Värna om sandresurser – avsätt till strandfordring

s 11 (13)

Bilaga 2 – Resultat från omröstning med Mentimeter.

Frågorna berörde vem/vilka målgrupper RKS behöver prioritera att nå med råd och

information, samt vilken information dessa målgrupper behöver.

Varje deltagare fick välja två målgrupper.

s 12 (13)

s 13 (13)

Målgrupp A är den målgrupp som prioriterades högst, d.v.s. riksdagspolitiker. Varje

deltagare fick välja två områden.

Målgrupp B är den målgrupp som prioriterades näst högst, d.v.s. Tjänstepersoner (inom

både stat och kommun). Varje deltagare fick välja två områden.