regional kulturplan för skåne 2016 – 2019

Regional kulturplan FÖR SKÅNE 2016 – 2019

INNEHÅLL SIDA

1 INLEDNING .......................................................................................51.1 Bakgrund och utgångspunkter .............................................................................................51.2 Nationella kulturpolitiska mål ...............................................................................................71.3 Regionala kulturpolitiska mål och strategier .........................................................................7

2 VERKSAMHETSOMRÅDEN .............................................................132.1 Biblioteksverksamhet ......................................................................................................... 132.2 Litteratur och serier ........................................................................................................... 172.3 Bildkonst, fotografi, form och design ................................................................................. 192.4 Film och rörlig bild ............................................................................................................. 222.5 Scenkonst och musik ......................................................................................................... 252.6 Kulturarv ............................................................................................................................ 282.7 Folkbildning ....................................................................................................................... 312.8 Kultur och hälsa ................................................................................................................. 332.9 Kulturella och kreativa näringar ......................................................................................... 35

3 SYFTET MED SAMVERKAN .............................................................37

4 KULTURPOLITISK ORGANISATION ................................................384.1 Region Skåne ..................................................................................................................... 384.2 Primärkommunerna .......................................................................................................... 39

5 FORMER FÖR SAMVERKAN OCH SAMRÅD ....................................405.1 Samverkan mellan Region Skåne och kommunerna .......................................................... 405.2 Samråd mellan Region Skåne och kulturlivet ..................................................................... 415.3 Samverkan mellan Region Skåne och staten ..................................................................... 41

6 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ..............................................42

Omslagsbilder

Översta bilden: Många barn fick chansen att lyssna, leka, spela och lära i det interaktiva musikkonstverket KLONK som fyllde Kuben i Malmö Live. KLONK var en del av Bästa Biennalen som är en konstfestival för barn och unga, som hölls i Skåne hösten 2015.Foto: Bengt Flemark

Nederst till vänster: Skånska yllebroderier. Foto: Skånes Hemslöjdsförbund

Nederst till höger: Dans me var titeln på Wanås Konst utställningsprogram 2014 – med bland annat ett samarbete mellan Skånes Dansteater – som skapade ett möte mellan två konstarter – dans och skulptur. På bilden Gungor/Swings – Coordination Model 2, 2014, av Molly Haslund. Foto: Mattias Givell.

Formgivning: Kreation 15-0518

2 | REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 – 2019

I Skåne finns ett brett och rikt kulturutbud med flera verksamheter som utmärker sig nationellt och internationellt. Tillsammans med Skånes kommuner, ett starkt föreningsliv och professi-onellt kulturliv har Region Skåne under lång tid byggt upp en gedigen kulturell infrastruktur, som gör att Skåne har en stark ställning i svenskt kulturliv. Region Skånes kulturnämnd har ett övergripande uppdrag att göra konst och kultur tillgängligt för så många som möjligt. Region Skåne står även som huvudägare till tre scenkonstinstitutioner i Skåne; Malmö Opera, Skånes Dansteater och Musik i Skåne samt för det regionala resurs- och produktionscentret Film i Skåne. Vi ansvarar för det regionala biblioteksuppdraget i Skåne, vilket innebär att vi främjar samarbe-te, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de kommunala folkbibliotek. Vi ansvarar även för Konst- och kulturfrämjande verksamhet, bildkonst, som innebär specifika främjandeinsatser riktade till bildkonstområdet.

Varje dag, året runt producerar kulturinstitutioner och organisationer positiva upplevelser till stor glädje för invånarna. Konst och kultur är också en kraft i samhället som sträcker sig långt utanför den traditionella kultursektorn. Detta betyder för oss att kulturen har en bredare roll i samhällsutvecklingen. Ett välfungerande, rikt och varierat kulturliv är en förutsättning för en hållbar utveckling av välfärdssamhället. Begreppet hållbar utveckling innehåller normalt tre dimensioner som är ömsesidigt beroende av varandra: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Vi tror på en avgörande fjärde dimension, nämligen den kulturella. Det traditio-nella begreppet hållbarhet handlar om grundläggande villkor för överlevnad, såväl ekonomisk och miljömässig som social. För kulturnämnden handlar hållbarhet också om att livet i ett välfärdssamhälle är mer än överlevnad, det omfattar medmänsklighet och meningsfullhet med stora möjligheter att tillägna sig nya kunskaper. Kultursektorn kan bättre än något annat område i samhället föra människor samman och ge oss nya berättelser och vidga våra perspektiv så att vi kan lära oss mer om oss själva, varandra och livet. Kulturinstitutionerna är tillsammans med studieförbund, folkhögskolor och andra kulturorganisationer viktiga knutpunkter/arenor för kunskap i Skåne. Med kunskap och insikt i andra människors liv stimuleras vår nyfikenhet och därmed vår förståelse och tolerans gentemot andra. Kulturen är en kraft som kan stärka arbetet med att utveckla demokratins former, yttrandefriheten och synen på alla människors lika värde.

FÖRORD

En hållbar utveckling i Skåne med kulturpolitiken i centrum

Yngve Petersson (MP) tjänstgörande ordförande

Ronny Johannessen (M)2:e vice ordförande

Gitte Grönfeld Willekulturchef

REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 – 2019 | 3

Hoppande spyflugebarn vid invigningen av bibu.se 2014 – den nationella och internationella scenkonstbiennalen för barn och unga – som äger rum i Helsingborg vartannat år. Foto: Anna Diehl

1.1 BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTERRegional kulturplan för Skåne 2016-2019 är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den idéburna sektorn. Under våren 2015 träffade kulturnämnden kommunernas kulturpo-litiker i fyra delregionala samverkansmöten för att diskutera den lokala, delregionala och regio-nala kulturutvecklingen. Under samma period arrangerade förvaltningen 15 samrådsmöten om kulturplanen med representanter för kulturlivet.

Region Skånes kulturnämnd vill stärka samverkan på bred front och inte bara utifrån hur de statliga medlen ska fördelas. Därför lyfter Region Skåne in hela det regionala kulturpolitiska uppdraget i kulturplanen; så att utvecklingsambitionerna, snarare än var pengarna kommer ifrån, är i fokus i kultursamverkansmodellen i Skåne. Kulturnämnden vill med denna inriktning stärka möjligheterna att öka samspelet mellan statliga, regionala och kommunala prioriteringar, men också tydliggöra viktiga insatsområden i hela Skånes kulturpolitiska landskap, oavsett huvudman. Kulturplanen är ett regionalt prioriteringsverktyg och ett underlag i dialogen med staten om det statliga kulturanslaget till regional kulturverksamhet. Kulturplanen är inte resurs-satt och kan därför inte ha samma konkretionsnivå som en handlingsplan. I de årliga verksam-hetsplanerna konkretiseras och resurssätts satsningar för att förverkliga utvecklingsambitionerna i kulturplanen.

Region Skånes roll som utvecklingsaktör förutsätter ett processinriktat arbetssätt tillsammans med kommunerna och representanter för kulturlivet, för att utveckla Skåne som kulturregion. Region Skåne stimulerar, initierar och utvärderar insatser utifrån de kulturpolitiska målen och strategierna. Region Skåne stödjer kommunerna och kulturlivet genom olika former av konsul-tativa och finansiella insatser. Region Skåne har en bred kompetens inom olika konst- och kul-turområden och har välutvecklade nätverk regionalt, nationellt och internationellt. En central del av den kulturpolitiska samverkan är det gemensamma behovet av att utveckla kompetenser, metoder, dialoger och analyser för prioriteringar.

Region Skånes hållning är att alla de utvecklingsambitioner som anges i planen är viktiga. Hur och i vilken ordning de ska utvecklas måste, i de fall processerna inte redan är igång, bli föremål för den fortsatta samverkans- och samrådsprocessen. Att prioriteringar och metoder utvecklas i samverkan är en av de stora fördelarna med kultursamverkansmodellen.

Trots att arbetet med den regionala kulturplanen inneburit fördjupade samtal med kommunerna i Skåne, breda dialoger med representanter för kulturlivet och slutligen ett remissförfarande, kan planen inte fånga allt. Bredden och kraften i skånskt kulturliv är omfattande. I Skånes 33 kom-muner finns förutsättningarna för den väv som utgör själva basen för ett rikt kulturliv. Allt låter sig inte fångas i en plan som denna - kulturens betydelse och kraft är långt större.

Mångfalden av kulturinstitutioner, fria professionella kulturskapare och föreningar är avgörande för ett starkt kulturliv i Skåne. Region Skåne, kommuner, kulturliv, näringsliv och engagerade invånare har under lång tid byggt upp den kulturella infrastruktur som gör att Skåne har en stark

1 INLEDNING


ställning i svenskt kulturliv. Andra centrala byggstenar är de kommunala kulturskolorna, bibli-oteken och föreningslivet. De skånska kommunerna har i samverkansprocessen lyft dessa och är med rätta stolta över sina kulturskolor och sitt aktiva föreningsliv. Verksamheter som bidrar till att skapa nyfikenhet, lust och engagemang för kulturens olika uttryck hos barn och unga.

Den regionala kulturpolitiken har tydligt medborgarfokus och är engagerad i det regionala och lokala kulturlivets betydelse för utvecklingen. De regionala prioriteringarna syftar till att stärka alla delar av den kulturella infrastrukturen, såväl producent- och arrangörsledet som arenorna för människors eget skapande.

Skåne är en tättbefolkad region med cirka 1,3 miljoner invånare. Andelen unga är stor jämfört med övriga landet. Utöver våra stora städer finns 250 tätorter av varierande storlek. Skåne har fler tätorter i förhållande till sin areal än någon annan region i Sverige. Det faktum att Skåne har en flerkärnig ortsstruktur är en bra grund för ett stort och tillgängligt kulturutbud i hela Skåne. Kulturarvet är rikt och påminner om att Skåne, med tre sidor öppna mot havet, under historiens gång varit en plats där kulturer mötts och blandats. Skåne är också en del av Öresundsregionen, som är Nordens största och mest tättbefolkade storstadsområde med cirka 3,6 miljoner invånare, varav en tredjedel bor i Skåne.

En av Region Skånes viktigaste uppgifter är att skapa en väl fungerande kulturell infrastruktur där erfarenheter kan bytas, kompetens överföras och upplevelser spridas. Att åstadkomma sam-verkan och ett kulturellt flöde mellan Skånes institutioner, föreningar och invånare är centralt. Det lokala kulturlivet främjar att invånarna får möjlighet att möta olika kulturella uttryck. Det lokala kulturlivets idéburna organisationer engagerar och omfattar såväl professionella kultur-skapare som amatörer. De utgör nödvändiga delar av ett rikt kulturliv tillsammans och var för sig. Med professionella avses i kulturplanen de som utövar kultur yrkesmässigt.

Föreställningen Possible Impossible, som var ett samarbete mellan danskompanierna Memory Wax, Malmö och Danza Teatro Retazos från Kuba. Foto: Maria Eugenia Bodes


1.2 NATIONELLA KULTURPOLITISKA MÅLEn viktig utgångspunkt för det regionala arbetet är de nationella kulturpolitiska målen. Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

För att uppnå de nationella kulturpolitiska målen ska kulturpolitiken:

• främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor

• främja kvalitet och konstnärlig förnyelse

• främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas

• främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan

• särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur

1.3 REGIONALA KULTURPOLITISKA MÅL OCH STRATEGIER

1.3.1 Regional utvecklingsstrategi – Det öppna Skåne 2030Den regionala utvecklingsstrategin ska skapa en bred samsyn om en gemensam målbild för Skåne med sikte på år 2030. Målbilden inleds på följande sätt:

”Skåne år 2030 är öppet. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet landskap. Vi välkomnar nya människor och nya influenser med öppna armar. Vi är porten till Sverige och ut i världen. I det öppna Skåne rör sig människor fritt över olika gränser. Mellan stads-delar. Mellan städer. Mellan tätort och landsbygd. Mellan bebyggelse och natur. Mellan kommuner. Mellan regioner. Mellan länder. Men också mellan olika grupper, mellan olika kulturer, mellan olika branscher, mellan jobb och utbildningar. Det öppna Skåne vet värdet av samarbete och erbjuder möten och möjligheter. Här finns det mesta för de flesta: människor, upplevelser, arbete, kultur, idrott, sammanhang, kapital, nya idéer, innovation och entreprenörskap, utbildning, natur, ren luft, dofter och smaker finns i en uppsjö av varianter. Mångfalden är vårt starkaste signum. Här finns livskvalitet och puls. /…/”

Den regionala utvecklingsstrategin gör fem prioriterade ställningstaganden:

• Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet

• Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor

• Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur

• Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster

• Skåne ska vara globalt attraktivt


Kulturpolitiken lyfts fram som viktig för utvecklingen av Skåne:

”En långsiktigt hållbar samhällsstruktur med starkt kulturliv, föreningsliv och stort ideellt engagemang utgör ett kitt i samhällsbygget.”

Region Skånes kulturpolitik ska bidra till att förverkliga målbilden och ställningstagandena i Det öppna Skåne 2030 genom att arbeta för ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat av humanistiska värderingar och intresse för gårdagens, dagens och morgondagens mångfald av uttryck. Kulturen ska upplevas som en kraft som skapar social gemenskap och bidrar genom integration och demokratiutveckling till individens och samhällets utveckling och välfärd. Skå-ne ska vara en stark, öppen och innovativ kulturregion – tillåtande och inkluderande – där alla känner sig välkomna. Kultur ska bidra till ett miljömässigt hållbart Skåne. Kulturen är en viktig och naturlig del av samhällets utveckling och människors vardag. Den bidrar till ökade möjlig-heter att förstå och uttrycka sig i viktiga samhällsfrågor.

Region Skånes kulturpolitiska ansvar är att göra kulturupplevelser av hög kvalitet tillgängliga i hela Skåne för så många som möjligt. Kulturen ska vara livskraftig i alla delar av Skåne och bidra till människors livskvalitet oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk och kulturell till-hörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionalitet, sexuell läggning eller ålder samt socioekonomiska förutsättningar och bostadsort. Mångfalden i Skåne ska bejakas och ge avtryck i Öresundsregionen, nationellt och internationellt. Förutsättningarna för eget skapande ska vara goda. Människors möjligheter att dela sina berättelser med varandra är viktigt för demokratin.

Genom att initiera, samordna och sätta kulturfrågorna på dagordningen ska Region Skåne främ-ja kulturen som utvecklingsfaktor i alla delar av samhället. Insikten om kulturens betydelse för utvecklingen av ett hållbart samhälle ska göra kulturpolitiken till ett högt prioriterat politikom-råde i hela Skåne.

Samtidigt ska konstnärens och det konstnärliga uttryckets frihet värnas och stödjas, också när det utmanar och provocerar rådande normer. Detta är en förutsättning för en dynamisk utveck-ling av hela kultursektorn. Kulturens egenvärde är en självklar utgångspunkt för Region Skånes kulturpolitik.

1.3.2 Kulturpolitiska målRegion Skåne har två kulturpolitiska mål:

• Skåne har ett rikt konst- och kulturliv av hög kvalitet med både bredd och spets.

Region Skåne ska verka för ett ökat konst- och kulturutbud av hög kvalitet i Skånes kommuner samt bidra till att kultur är tillgänglig i hela Skåne. Detta förutsätter en väl fungerande kulturell infrastruktur och ett flöde mellan olika konstnärliga och kulturella verksamheter.

• Alla har möjlighet att delta i Skånes kulturliv och kulturupplevelser.

Fler människor ska oavsett individuella och geografiska förutsättningar ha tillgång till ett brett och varierat utbud. Kanaler för påverkan, en ökad brukardialog samt bättre möjligheter till eget skapande ska fortsätta utvecklas. Dialogen mellan kommuner och kulturinstitutioner om frågor som rör tillgänglighet och delaktighet ska fortsatt utvecklas.


1.3.3 Kulturpolitiska strategierFör att nå de kulturpolitiska målen och bidra till att nå målbilden i den regionala utvecklings-strategin arbetar Region Skåne med följande kulturpolitiska strategier som ska genomsyra hela kulturnämndens arbete:

• Stärkt kulturell infrastruktur

Med kulturell infrastruktur menas ett sammanhållet system av organisationer, föreningar och professionella aktörer. Dessa är grundläggande förutsättningar för att konstnärligt skapande ska utvecklas och för att tillgänglighet till kultur ska främjas.

• Förbättrade villkor för konstnärligt skapande

Med förbättrade villkor för konstnärligt skapande menas att finansiering, organisatoriska struk-turer och möjligheterna till kompetensutveckling ska underlätta för professionella kulturskapare att verka och livnära sig på konst och kultur.

• Ökad tillgång och tillgänglighet till kulturlivet

Med ökad tillgång och tillgänglighet menas att kulturlivet ska vara tillgängligt och brukas av fler människor. Aspekter som spelar in är exempelvis geografiskt avstånd, individens förutsättning-ar, den fysiska miljön, information, distributionskanaler, etc.

• Ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden/politikområden

Med ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden/politikområden menas att kul-turens roll inom till exempel vården, skolan, näringslivet och stadsplaneringen ska lyftas fram och utvecklas tillsammans med de aktörer som ansvarar för utvecklingen av områdena.

Interaktiv lekplats var en workshop för de mindre barnen på BUFFY 2015. BUFFY är en del av BUFF, en nationell och internationell barn- och ungdomsfilmfestival som varje år äger rum i Malmö. Foto: Magnus Grubb, Viron Media


• Stimulans av det interregionala, internationella och interkulturella samarbetet

Med stimulans av det interregionala, internationella och interkulturella samarbetet menas att det ska skapas resurser och kompetens för ett ökat utbyte över Skånes gränser – gärna med EU- finansiering - och mellan olika kulturuttryck. Onödiga formella och administrativa hinder för rörlighet över nationsgränserna ska undanröjas.

• Stärkt dialog inom kultursektorn

Med stärkt dialog inom kultursektorn menas att dialogen mellan kommunerna, institutionerna, det fria professionella kulturlivet och den idéburna sektorn ska hitta tydliga och ändamålsenliga former i syfte att utnyttja gemensamma resurser bättre.

• Stärkt kunskapsutveckling och forskning

Med stärkt kunskapsutveckling och forskning menas en starkare koppling mellan forskning och såväl kulturpolitik som kulturliv. Region Skånes roll i detta sammanhang ska förtydligas.

• Ökad användning av digitaliseringens möjligheter

Med ökad användning av digitaliseringens möjligheter menas att skapa bättre förutsättningar för Skånes kulturaktörer att använda digital teknik för att producera och sprida kultur. För invå-narna i Skåne ska såväl tillgången till ett kvalitativt digitalt kulturutbud öka, som möjligheterna och förmågan att ta del av utbudet.

• Utvecklad regional samverkan med den idéburna sektorn

Med utvecklad regional samverkan med den idéburna sektorn menas att den idéburna sektorns möjligheter att vara en tydlig resurs i kulturutvecklingen ska tas tillvara. Detta ska göras med utgångspunkt i Överenskommelse Skåne 2015-2019 mellan Region Skåne och den idéburna sektorn i Skåne.

1.3.4 Särskilda målgrupperBarn och unga är en kulturpolitiskt prioriterad målgrupp i kulturpolitiken på statlig, regional och lokal nivå. Denna prioritering har stöd i bland annat FN:s barnkonvention. En annan mål-grupp som har en särskild ställning är de nationella minoriteterna, vilken regleras i en lag som trädde i kraft 2010 (Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk).

• Barn och unga

Barns och ungas kreativitet, nyfikenhet och inlevelseförmåga stimuleras och stärks genom mö-ten med konst och kultur. Kulturupplevelser och eget skapande berikar deras liv och ger dem förutsättningar för individuell utveckling, förmåga att uttrycka sig och kunskaper om – och förståelse för – deras omvärld. Barns och ungas delaktighet och inflytande i kulturlivet leder till självkänsla, utveckling och ansvarstagande.

Region Skånes arbete med utveckling av kulturlivet med fokus på barn och unga utgår från FN:s barnkonvention, de nationella kulturpolitiska och ungdomspolitiska målen och avser barn och unga upp till 25 år. Det innebär att barn och unga ska ha likvärdig tillgång till kultur, möjlighet till eget skapande och att tillägna sig olika estetiska språk, oavsett uppväxtvillkor och individuella förutsättningar. Ur detta perspektiv är det viktigt att utveckla kulturens kopplingar till skolans verksamhet, där alla barn finns.


Barns och ungas bästa ska vara utgångspunkten för beslut. Barn och unga ska vara delaktiga och kunna påverka utbud och kulturutveckling som rör dem, såväl regionalt som lokalt. Utbud och aktiviteter ska upplevas angelägna, präglas av kvalitet och bestå av en mångfald av uttryck. Det är speciellt viktigt att unga hittar estetiska uttrycksformer och upplever att kulturlivet är tillgäng-ligt, inkluderande och meningsskapande.

• Nationella minoriteter

Sedan år 2000 är samer, tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar erkända som nationella minoriteter i Sverige. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft den 1 januari 2010 och förstärkte då skydd för de nationella minoriteterna och deras språk som an-togs av riksdagen 1999. Erkända minoritetsspråk är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. I lagen anges att ”det allmänna” har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken samt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska särskilt främjas. Förvaltningsmyndigheter ska också ge de natio-nella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor.

Region Skåne ska formulera och implementera långsiktiga insatser och arbetsformer för att upp-fylla lagens intentioner på kulturområdet. Detta ska göras i dialog med de nationella minorite-terna, Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner.

Under planperioden ska Region Skåne utveckla former för att främja de nationella minoriteter-nas möjlighet att behålla och utveckla sin kultur, vilket ska ske i dialog med kulturlivets aktörer och de nationella minoriteterna.

Clownronden består av en grupp sjukhusclowner som är professionella artister med specialutbildning för att arbeta med sjuka och funktionsnedsatta barn och ungdomar. Clownronden besöker barnklinikerna i Malmö, Helsingborg, Kristianstad, Ystad, Landskrona och Ängelholm.Foto: Anna Pella


Malmö stads biblioteksbuss erbjuder förutom böcker och andra medier möjlighet till en mängd aktiviteter. Till exempel filmvisningar för mindre barngrupper, sagostunder eller boksamtal för vuxna.Foto: Erik Leo/Malmö Stadsbibliotek

Region Skånes kulturpolitiska uppdrag omfattar utvecklingsarbete inom ett antal verksamhets-områden. Några av dem är definierade i den statliga förordningen (2010:2012) som reglerar kultursamverkansmodellen, medan andra är definierade av Region Skåne i dialog med kom-munerna och kulturlivet. Gemensamt för utvecklingsambitionerna inom de olika verksamhets- områdena är att de styrs av de kulturpolitiska målen och strategierna i kapitel 1.

2.1 BIBLIOTEKSVERKSAMHETBibliotekverksamhet är en lagstadgad verksamhet på både regional och kommunal nivå (Bibli-otekslagen 2013:801). Enligt bibliotekslagen ska kommuner och landsting anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Den regionala kulturplanen utgör för den del som rör regional biblioteksverksamhet också Region Skånes biblioteksplan. 2015 fattades beslut om att ta fram en nationell biblioteksstrategi för det allmänna biblioteksväsendet. Region Skåne kommer att delta i processen genom den regionala biblioteksverksamheten. Strategin beräknas vara klar 2019.

Biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskaps-förmedling och fri åsiktsbildning, främja litteraturens ställning och intresset för bildning och kulturell verksamhet. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Vissa målgrupper är särskilt prioriterade: personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska. För folkbiblioteken är även barn och unga en prioriterad målgrupp.

Region Skåne ansvarar för det regionala biblioteksuppdraget i Skåne som handlar om att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i länet samt att erbjuda olika former av stöd och utvecklingsmedel.

Biblioteken utgör i Sverige och i Skåne ett vitt förgrenat nätverk av bibliotek i samverkan, en gemensam samhällelig resurs för alla invånare. Det skånska bibliotekslandskapet präglas av stor mångfald: här finns både bredd och spets, små och stora bibliotek och alla bibliotekstyper representerade. Folkbibliotek finns i samtliga skånska kommuner och består av cirka 150 folkbib-lioteksenheter (inklusive kombinerade skol- och folkbibliotek) samt ett tiotal bokbussar. I Skåne finns också universitets- och högskolebibliotek, sjukhusbibliotek och skolbibliotek. En viktig del av den skånska folkbiblioteksstrukturen är de delregionala bibliotekssamarbetena. Bibliotek samarbetar för att erbjuda invånarna ett utbud av biblioteksservice med större bredd och spets, än vad som annars hade varit möjligt.

För många, inte minst barn och unga, sker den första och mest frekventa kontakten med kultur via folkbiblioteken. Genom biblioteken får Skånes invånare tillgång till en mångfald av littera-tur, rik programverksamhet, formella och informella mötesplatser samt möjligheter till livslångt lärande och kulturupplevelser.

2 VERKSAMHETSOMRÅDEN


Vid Lunds universitet finns forskning inom området biblioteks- och informationskunskap och ett masterprogram inom ABM (arkiv, bibliotek och museer).

UtvecklingTillgång till litteratur, information och kultur

Alla Skånes invånare ska ha tillgång till biblioteksverksamhet. Närheten till bibliotek är särskilt avgörande för barn och unga. Bibliotekens verksamhet, arbetsmetoder och miljöer i stort ska fortsätta att utvecklas, inte minst när det gäller bibliotekens tillgänglighet utanför de traditionella bibliotekslokalerna.

Biblioteken ska enligt lagen erbjuda ett utbud av litteratur och information, som präglas av allsidighet och kvalitet. Målet är att invånarna ska ha likvärdig tillgång till litteratur och in-formation och att de gemensamma resurserna används effektivt. Region Skåne vill stimulera vidareutveckling av det regionala mediesamarbetet och stärka samarbetet mellan folkbibliotek och andra offentligt finansierade bibliotek, i Skåne och nationellt, för att förbättra gemensam infrastruktur för media och information (när det gäller till exempel digitala frågor, samverkans-strukturer, logistik eller system). Region Skåne vill särskilt stimulera satsningar på att utveckla bibliotekens samarbete, utbud och förmedling av tillgängliga medier, e-medier och litteratur på andra språk än svenska.

Barn och vuxna i alla delar av Skåne bör ges möjlighet att möta litteratur och författarskap på sina modersmål. Region Skåne vill därför stimulera biblioteken att ytterligare utveckla den mångspråkiga biblioteksverksamheten, bland annat genom att stödja kommunövergripande samarbeten.

Att främja de nationella minoriteternas språk och kultur är viktigt för såväl minoritetsgrupperna som för samhällets utveckling. I det arbetet har biblioteken en särställning. Region Skåne vill stimulera biblioteken att utveckla arbetet med de nationella minoriteterna.

Biblioteken erbjuder redan idag ett rikt utbud av kulturella upplevelser, bland annat genom sin programverksamhet. Tillgången till kultur i olika former kan ytterligare stärkas, exempelvis ge-nom en fortsatt utveckling av folkbiblioteken som kulturhus och samarbeten med andra aktörer inom kultursektorn.

Livslångt lärande och eget skapande

Region Skåne vill stärka biblioteken som arenor för delat lärande, eget skapande och möten över gränserna. Genom att arbeta aktivt med människors möjligheter att utvecklas när det gäller läsning, informationskompetens, digital delaktighet, livslångt lärande, och andra grundläggande demokratiska värden, spelar biblioteken en viktig roll för den sociala hållbarheten. På så sätt kan insatserna bidra till att utjämna klyftor och ge alla invånare lika förutsättningar att ta aktiv del i samhället och påverka den egna situationen.

Grundläggande demokratiska förmågor som att läsa, sålla och kritiskt granska texter och infor-mationskällor blir allt viktigare i det multimediala samhället. Region Skåne vill stimulera biblio-teken ytterligare i arbetet med att utveckla dessa förmågor, exempelvis genom metodutveckling, nätverk, utveckling av den digitala förmedlingen samt genom att främja samverkan med andra folkbildnings- och kulturaktörer och stärka kopplingen mellan forskning och praktik.


Läsfrämjande

De nationella målen för litteratur- och läsfrämjande, som beslutades i Riksdagen 2013, kan sam-manfattas i att alla ska få möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Läsfrämjande är sedan dess ett område inom kultursamverkansmodellen och bibliotekens uppdrag att främja litteraturens ställning förtydligades i bibliotekslagen.

Folkbiblioteken har alltid bedrivit läsfrämjande verksamhet. Region Skåne vill tillsammans med folkbiblioteken och andra aktörer bidra till att vända den negativa utvecklingen när det gäller läsande och läsförståelse. Målet är att öka läsandet genom att utveckla metoder och nå nya grupper, främst de som idag läser mindre eller inte alls. Det är viktigt att insatser för små barn görs så tidigt som möjligt. Region Skåne vill uppmuntra samarbeten mellan bibliotek, författare, studieförbund, folkhögskolor, aktörer inom den idéburna sektorn, skolor, förskolor och aktörer inom andra samhällsområden som till exempel hälso- och sjukvården. En viktig regional upp-gift är att ta tillvara och sprida erfarenheter samt öka kontakterna med den forskning som görs inom området.

Biblioteken i det lokala samhället

Biblioteket är en viktig mötesplats med utrymme för medskapande, socialt läsande och lärande, utbyte av erfarenheter och kunskaper.

Genom att erbjuda en öppen, offentlig och välkomnande miljö där människor kan arbeta, lära eller mötas och genom att möjliggöra möten mellan människor, föreningar, företag, skola och förskola, kan biblioteket bidra till att stärka ortens eller stadsdelens attraktivitet och människors samhörighet och tolerans. Här är samarbeten med lokala aktörer inom bland annat kulturarvs-området och den idéburna sektorn viktiga. Bibliotekens företagsservice gör också biblioteken till en del av den lokala entreprenörsstödjande verksamheten.

Region Skåne vill fortsätta att stödja bibliotek som vidareutvecklar sin roll i närsamhället genom att stödja kunskapsutveckling, metodutveckling och samarbeten. För att biblioteken ska utnyttja sin fulla potential, som öppna platser dit alla känner sig välkomna, behöver de bredda sina kon-taktytor och nå en större andel av befolkningen. Även utvecklingen mot fler meröppna bibliotek behöver fortsätta.

Biblioteken i en internationell och digital kontext

Invånarna i Skåne talar många olika språk och har erfarenheter från stora delar av världen. Detta är en samhällsresurs som biblioteken kan bidra till att utveckla, genom att människor möts, lär av varandra och ges större möjligheter att bli aktiva deltagare i samhället. Biblioteken kan bidra till att människor bättre förstår varandra och det sammanhang de verkar i, såväl lokalt som globalt. Här spelar den digitala tekniken en viktig roll.

Region Skåne vill stimulera biblioteken att i högre grad ta tillvara det digitala och globala sam-hällets möjligheter. Region Skåne vill också stimulera biblioteken att i högre grad dra nytta av att de ingår i väletablerade strukturer (till exempel när det gäller digitala verktyg, kompetensut-veckling och informationsförsörjning) även på internationell nivå. Biblioteken i demokrati- och samhällsutvecklingen

Bibliotekens grunduppdrag kring folkbildning och demokratifrågor ger dem en roll i en samhällsutveckling som präglas av utmaningar kring ojämlikhet, arbetslöshet, bildnings- och delaktighetsklyftor.


Region Skåne vill tydliggöra biblioteken som viktiga aktörer i demokrati- och samhällsutveck-lingen. Detta kan bland annat göras inom ramen för arbetet med den nationella biblioteksstra-tegin, men också genom att utveckla tvärsektoriell samverkan med andra samhälls- och kultur-områden på kommunal, regional och nationell nivå.

Region Skåne vill

• främja en likvärdig tillgång till litteratur, information och kultur för alla invånare

• utveckla folkbibliotekens arbete med livslångt lärande och eget skapande

• utveckla folkbibliotekens läsfrämjande arbete

• stimulera fortsatt utveckling av bibliotek till öppna, tillgängliga och dynamiska platser och aktörer i lokalsamhället

• stärka bibibliotekens roll i en internationell och digital kontext

• tydliggöra och stärka biblioteken som viktiga aktörer i demokrati- och samhällsutvecklingen

Sagostund på Malmö Stadsbibliotek.Foto: Erik Leo/Malmö Stadsbibliotek


2.2 LITTERATUR OCH SERIERLitteratur innefattar prosa, poesi, fackprosa och dramatik. Konstformen serier är väletablerad i Skåne. Skåne har ett gynnsamt litteratur- och serieklimat med flera nätverk och centrumbild-ningar kring litteratur, författare och serieskapare. Många författare och serieskapare har Skåne som bas. Här finns flera små förlag, kulturredaktioner, litterära tidskrifter, bibliotek och i två tredjedelar av kommunerna finns en bokhandel.

Biblioteken har en central ställning som mötesplats mellan berättelsen, författaren och läsaren. De senare årens ökande intresse för olika former av möten med författare och andra litterära samtal har också lett till att många nya arrangörer startat litterära scener, klubbar och litteratur-festivaler även utanför biblioteken.

Alla ovan nämnda aktörer utgör delar av infrastrukturen för litteratur och serier. Genom att stärka och utveckla centrumbildningar och stödja samarbetet mellan litteraturområdets olika delar, kan Region Skåne bidra till att förbättra möjligheterna för författare, dramatiker och serieska-pare att verka i Skåne. Därigenom bidrar Region Skåne även till att mångfalden av erfarenheter finner ett litterärt uttryck och på så vis ges fler människor möjlighet att ta del av berättelser i litteratur och serier.

Läsfrämjande och litteraturfrämjande är varandras förutsättningar. Genom att stärka litteratu-rens och seriernas ställning kan Region Skåne även främja läsning.

I Skåne finns det författarutbildningar på folkhögskolor och en författarskola på universitets- nivå. För serieskapare finns det en utbildning på folkhögskolenivå.

UtvecklingEn mångfald i litteratur och serier för angelägna berättelser åt alla

Det är viktigt med många olika röster och uttryck för att barn, ungdomar och unga vuxna, erfarna och nya läsare, människor med olika erfarenheter från alla delar av samhället ska kunna hitta berättelserna som engagerar och angår just dem.

Region Skåne vill genom stöd till centrumbildningar, metodutveckling inom biblioteken och främjande av samarbete mellan olika litterära aktörer, bidra till ökad kännedom om Skånes litterära mångfald av författare, såväl etablerade som mindre etablerade författare, författare inom olika genrer och författare som skriver på andra språk än svenska.

Stöd till utvecklingen av litterära mötesplatser och deras arrangörer

Region Skåne vill att litteraturen och serierna når ut till alla. Därför behöver Skåne olika arenor för litterära möten och litterärt skapande. Ett ökat samarbete mellan olika litterära aktörer bidrar till detta – med författare, förlagen i Skåne, bibliotek, bokhandlare, folkhögskolor, studieför-bund – men även samarbete med andra konstarter som till exempel film och musik.

Region Skåne vill stödja utvecklingen av litterära mötesplatser och arrangörer för att bidra till framväxten av litterära scener, festivaler och mötesplatser i hela Skåne. Region Skåne vill också ta tillvara de digitala möjligheterna för att sprida större litterära arrangemang utanför storstäderna.

Förbättra villkoren för författare och serieskapare i Skåne

Merparten av författarna liksom serieskaparna är egna företagare och bör i större utsträckning än idag kunna försörja sig på sitt skapande. Centrumbildningarnas arbete med förmedlande


verksamhet för att vidga författarnas arbetsmarknad behöver fortsatt stöd, till exempel genom att utveckla möjligheter till framträdanden, lyfta fram litteraturens och seriernas roll i skolan även utanför språkämnena samt utveckla samarbeten med andra konstområden.

För många författare är framträdanden på bibliotek och andra litteraturscener en viktig del av inkomsten. Författare och serieskapares medverkan berikar också samhällsområden utanför kultursektorn till exempel i läs-, berättar- och skrivfrämjande projekt på skolor och inom vår-den. Region Skåne vill verka för att de författare som anlitas av skolor, bibliotek i kommuner arvoderas enligt Författarförbundets rekommendationer. Region Skåne vill på olika vis stödja bibliotek och andra arrangörer som vill utveckla formerna för sina litterära arrangemang. Region Skåne vill tillsammans med lärosätena verka för att författare och serieskapare får möjlighet att öka sin pedagogiska kompetens och kunskap, så att de i högre grad kan verka som inspiratörer i skrivarverkstäder, workshops och i samarbeten i skolan.

Öka kunskapen om den litterära infrastrukturen

Författare arbetar ofta ensamma medan serietecknare däremot kan ingå i olika tecknarkollektiv och verkstäder. För att undersöka vilka insatser som kan stödja eller stimulera litteraturen som konstform, behöver en inventering göras av aktörerna inom området, stödstrukturer, samarbe-ten och strategier. Region Skåne vill därför initiera en kartläggning av den litterära infrastruk-turen i Skåne.

Verka för samordning och öka kunskapen om fristadsprogrammet i hela Skåne

Genom att bli en fristad kan en kommun ge en förföljd konstnär – som inte kan verka fritt i sitt yrke i hemlandet – möjlighet att verka och samtidigt berika både sitt eget konstnärskap och värdkommunens kulturliv. Värdskapet kan samtidigt bidra till internationaliseringen av det lokala kulturlivet.

Region Skåne vill utveckla den kompetens och samordning som gör det möjligt för Skåne att bli en region där fristadsprogrammet utgör ett inslag inte bara i stora kommuner utan även i mindre kommuner.

Region Skåne vill

• verka för en mångfald av litteratur och serier för angelägna berättelser åt alla

• stödja utvecklingen av litterära mötesplatser och arrangörer

• verka för att förbättra villkoren för författare och serieskapare i Skåne

• öka kunskapen om den litterära infrastrukturen i Skåne

• verka för samordning och öka kunskapen om fristadsprogrammet i hela Skåne

Seriefrämjandet är en centrumbildning som värnar konstformen tecknade serier. Skåne har en stark utveckling inom serieområdet. Foto: Steve Nyberg


2.3 BILDKONST, FOTOGRAFI, FORM OCH DESIGNSkåne har genom sina institutioner, konsthallar, konstmuseer, fria aktörer, gallerier, organisatio-ner och professionella kulturskapare ett stort utbud av bild- och formkonst. Ett flertal konstor-ganisationer arbetar med att stärka förutsättningarna för professionell konstnärlig verksamhet. Många konstnärer väljer också att bosätta sig och arbeta med Skåne som bas. Tillsammans utgör dessa aktörer ett omfattande och varierat konstliv i hela Skåne, som uppmärksammas nationellt såväl som internationellt.

Ett flertal kulturskolor erbjuder barn och unga möjligheten att skapa och ta del av konst. Utbild-ningsmöjligheterna i Skåne är goda och finns på såväl förberedande nivå på folkhögskolor som på universitet och högskola med mycket hög kvalitet. Inom ramen för studieförbundens och konstföreningarnas kursverksamheter finns ett rikt kursutbud av bildkonst och form.

Region Skånes roll är att stärka Skåne som bildkonst-, fotografi-, form- och designregion genom att utveckla områdets infrastruktur. Region Skåne har utifrån genomförda analyser av området, förstärkta och nya verksamhetsbidrag fått en tydligare relation till områdets aktörer. En utveck-lad dialog med dessa nyckelaktörer är nödvändig för fortsatt utveckling av området. Inom ramen för kultursamverkansmodellen finns också den särskilda uppgiften Konst- och kulturfrämjande verksamhet, bildkonst, som innebär specifika främjandeinsatser riktade till bildkonstområdet.

UtvecklingStärka Skåne som bildkonst-, fotografi-, form- och designregion

I utvecklingsarbetet med infrastrukturen ingår att bredda intresset för bildkonst och form, stärka konstens ställning och främja samarbetet mellan kulturskapare, institutioner och andra aktörer. Bildkonsten behöver fortsatt stöd för att utveckla olika arenor/mötesplatser. Det behöver också skapas möjligheter för att arbeta mer offensivt med den kompetens som finns på området, till exempel inom det fria kulturlivet.

Förutsättningarna för de professionella kulturskaparna, kulturproducenterna och organisatio-nerna, att producera bildkonst och form av hög kvalitet i hela Skåne behöver fortsatt stärkas. Institutionerna ska fungera som inkluderande mötesplatser där idén om det fria ordet och den fria tanken hålls levande.

Om Skåne ska kunna behålla och utveckla sin roll som konstregion behöver fler gränsöverskri-dande projekt av hög konstnärlig kvalitet, internationella nätverk och internationella samar-beten etableras. På så sätt förstärks och synliggörs Skånes attraktionskraft, både när det gäller professionell konstnärlig verksamhet och som en plats där invånarna har möjlighet att ta del av konst med hög kvalitet.

Skåne har med sina aktörer inom bildkonst, fotografi, form och design en stark ställning i landet. Region Skåne vill verka för att samarbeten med statliga myndigheter inom området utvecklas och att det under perioden placeras nationella uppdrag i Skåne.

Främja intresset för och tillgången till bildkonst, fotografi, form och design

Tillgängligheten till institutionernas och den fria bildkonstens verksamheter ska fortsätta att utvecklas. Barn och unga ska ges redskap för att förstå och utveckla nyfikenhet och skaparlust. De ska ges verktyg för ett kreativt förhållningssätt som stöd i utveckling till framtida medvetna och aktiva samhällsbyggare, verktyg som behövs för att lösa framtidens utmaningar. Region


Skåne ska fortsatt utveckla samverkan mellan institutioner, det fria konstlivet, organisationer och kommuner. Region Skåne ska fortsätta stimulera nätverk och stöd till fördjupat konstpeda-gogiskt utvecklingsarbete med inriktning på barn och unga.

Stärka villkoren för konstnärligt skapande och förbättra konstnärers arbetsmiljöer

De fyra konstnärliga kollektivverkstäderna är unika och centrala resurser som möjliggör konst-närliga produktioner regionalt, nationellt och internationellt. Centrumbildningarna verkar för att utveckla och stimulera arbetsmarknaden och uppdragsmöjligheter för sina medlemmar. Re-gion Skåne ska fortsätta det långsiktiga arbetet med en samlande resursplattform för bild- och formkonsten i Skåne.

Ersättningar till konstnärer enligt ramavtalet för konstnärers ersättning för medverkan vid ut-ställningar (MU-avtalet) är en viktig del i att ge konstnärer bättre villkor. Region Skåne medver-kar till att kontinuerliga informations- och utbildningsinsatser rörande MU-avtalet genomförs för institutioner, kommuner och konstnärer.

Region Skåne avsätter medel i samband med ny-, om- och tillbyggnad av sina fastigheter för konstnärlig gestaltning. Detta förhållningssätt kan förutom fast gestaltning även omfatta konst-närlig medverkan inom ramen för olika byggprocesser. Region Skåne strävar efter att efterleva 1 % - rekommendationen. Den offentliga konsten – som alla har tillgång till – är en del av vårt demokratiska samhälle. Att Region Skåne avsätter resurser för konstnärlig gestaltning gör att platser och rum för vårdtagare, anhöriga och personal blir en bättre miljö att vistas i samtidigt som det är en viktig arbetsmarknadspolitisk insats. Region Skåne fortsätter med insatser och kvalificerat stöd rörande offentlig konst för kommunala tjänstemän och politiker.

Stärka kopplingen mellan form och design, arkitektur, bildkonst och samhällsutveckling

Förutom design- och arkitekturområdets tydliga förankring i konst- och kultursektorn är det även ett tvärsektoriellt område. Området står i förbindelse med och berör samhällsutveckling-en i stort. Designområdet involverar ämnen som till exempel samhällsutveckling, näringsliv, hållbarhet, lärande och sociala frågor. Områdets breda inriktning bildar på så vis en naturlig utgångspunkt för en meningsskapande diskussion om hållbar samhällsutveckling.

Det tvärsektoriella samarbetet kring arkitektur, bildkonst, form och design kommer att utveck-las under planperioden. Region Skånes roll inom området ska tydliggöras. Samverkansformerna med Skånes kommuner och akademin och statliga aktörer ska utvecklas inom detta fält.

Region Skåne vill säkra att det i Skåne finns en tydlig plats för kunskap och inspiration, erfa-renhetsutbyte och nätverksbyggande inom form, arkitektur och design; ett tillgängligt centrum för en bred allmänhet, men också för den specifikt ämnesintresserade och aktörer i branschen.

Region Skåne vill

• stärka Skåne som bildkonst-, fotografi-, form- och designregion

• främja intresset för och tillgången till bildkonst, fotografi, form och design

• stärka villkoren för konstnärligt skapande och förbättra konstnärers arbetsmiljöer inom bildkonst, form och design

• stärka kopplingen mellan design, arkitektur, bildkonst och samhällsutveckling


”Spontanerier” ett verk av Stine van Wynsberghe, en del i utställningen ”Utvalt” som Konsthantverkscentrum, Skånes Hemslöjdsförbund och Form/Design Center arbetat fram för att stärka hantverkets ställning i Skåne.Foto: Jadwiga Kurowska

2.4 FILM OCH RÖRLIG BILDI Skåne har film och rörlig bild fokus på berättelsedriven innehållsproduktion oavsett media. Det kan handla om filmberättelser inom olika genrer, likväl som berättelser inom spel och an-nan digital kultur, men också transmedia vars berättelser kan komma till uttryck genom fusioner av olika konst- och kulturformer och digitala möjligheter.

Film och rörlig bild drar positiv uppmärksamhet till Skåne, både nationellt och internationellt. Det efterfrågas och produceras mer film och rörlig bild än någonsin tidigare i Skåne. Samtidigt har ny teknik och förändrade distributionsformer och konsumtionsmönster minskat möjlighe-terna till finansiering och skärpt villkoren för innehållsproducenterna.

Film och rörlig bild engagerar yrkesgrupper inom olika konstnärliga yrken såsom regissörer, för-fattare, musiker, bildkonstnärer, skådespelare, scenografer, fotografer, spelutvecklare med flera. Det finns många filmarbetare i Skåne som är sysselsatta i verksamheter som handlar om produk-tion, visning och spridning, talangutveckling, pedagogisk verksamhet för barn och unga med mera. Även den idéburna sektorn spelar en viktig roll i detta sammanhang.

I Skåne finns produktionsbolag inom olika genrer som spelfilm, dokumentärfilm, tv-produk-tioner, spel och transmedia. De skånska filmfestivalerna utgör en viktig del för visning och spridning av film och rörlig bild. Flera av festivalerna attraherar en internationell bransch och vissa har barn och unga som målgrupp. Skåne satsar på talanger bland annat genom program för talangutveckling inom film och transmedia. Inom denna verksamhet har Skåne en framträ-dande position i Norden.

Region Skåne verkar för att det finns kompetens och utvecklingsmöjligheter för de aktörer som utgör den regionala infrastrukturen för film och rörlig bild. Genom att stödja samarbete mellan dessa aktörer kan Region Skåne medverka till nya insatser och modeller att verka i. I Skåne finns det utbildningsmöjligheter inom film och rörlig bild på folkhögskolor, universitet och högskolor.

UtvecklingUtveckla kulturpolitikens roll inom film och rörlig bild

I Region Skånes strategi för film och rörlig bild anges att Skåne ska vara Skandinaviens mest dynamiska och innovativa region för film och rörlig bild år 2030. Det ställer krav på konstnärlig kvalitet, hög kompetens, tillgång till utbildning och branschens återväxt och innovation genom bland annat satsningar på talangutveckling och nya verksamheter i hela Skåne. Andra förutsätt-ningar är att den regionala infrastrukturen, de lokala förutsättningarna och utbildningssystemen utvecklas samt att möjligheterna att utnyttja internationella program och utbyten tas tillvara.

En viktig kulturpolitisk aspekt är invånarnas och publikens möjligheter och behov av film och rörlig bild som kultur, konst och näring. Att se, uppleva och skapa film och rörlig bild i olika former ska vara en möjlighet för alla. För att det ska uppnås behövs former för samverkan på området. En tydlig regional filmpolitik stärker möjligheterna att framgångsrikt kunna föra dia-log och förhandla med nationell stödnivå.

Främja konstnärlig utveckling inom film och rörlig bild

Genom att främja konstnärlig utveckling ökas möjligheterna att skapa film och rörlig bild av hög kvalitet i Skåne. Det är därför viktigt att öka samverkan och etablera strategiska partner-skap mellan aktörer inom film och rörlig bild och universitet, högskola, folkhögskola och andra lärosäten. Det ska också finnas möjligheter till utvecklande partnerskap med andra konst- och kulturområden för att främja utvecklingen.


Skapa förutsättningar för högre produktionsvolym

Skåne behöver öka produktionen av film/TV och rörlig bild för att kreatörer, professionella film-skapare, produktionsbolag och andra näringar inom film och rörlig bild ska kunna utveckla de förmågor och tjänster som krävs för en kontinuerligt fungerande marknad på området. Många professionella filmskapare i Skåne reser och arbetar i andra delar av Sverige och världen. Det är naturligt att spetskompetens rör sig nationellt och internationellt, men arbetstillfällena i Skåne behöver öka.

Region Skåne vill främja utvecklingen av resurs- och kompetenscentra i olika delar av Skåne för att stimulera produktion och innovation inom film och rörlig bild.

Stärka Skånes position internationellt och interregionalt

En fungerande regional infrastruktur för film och rörlig bild är en förutsättning för att kun-na bedriva internationella projekt och samarbeten, vilket är viktigt för exponeringen av Skåne internationellt. Skåne har ett flertal filmfestivaler, finansieringsforum och branschevenemang som samlar aktörer från hela världen. Dessa mötesplatser är viktiga för såväl det internationella utbytet, som för exponeringen av Skåne som potentiell produktions- och inspelningsplats.

Etablera en hållbar och dynamisk infrastruktur för visning och spridning

Kring festivalerna och mötesplatserna byggs mer eller mindre tillfälliga organisationer, kompe-tens och erfarenheter upp. Genom samverkan med bland annat bibliotek, föreningsliv, organi-sationer och näringsliv kan stabila strukturer byggas för att öka tillgängligheten och locka en större publik till visningsarrangemangen i Skåne. I detta sammanhang har digitaliseringen stor betydelse. Region Skåne vill verka för en stark infrastruktur för film och rörlig bild.

Barn och unga ska ha möjlighet att se, uppleva och skapa

Bland barn och unga ökar både konsumtionen och det egna skapandet av film och rörlig bild. Film- och mediepedagogiken har stor betydelse när det gäller att stärka barn och ungas förmåga att navigera och tolka innehållet i det stora utbudet.

Barn och ungas eget skapande medverkar till användardriven innovation och skapar marknader för nya produkter och tjänster. Detta bidrar till utvecklingen av både den konstnärliga kvaliteten och näringslivet.

Region Skåne vill fortsätta stärka filmkulturell verksamhet inom pedagogik, eget skapande, vis-ning och spridning för, med och av barn och unga.

Region Skåne vill

• utveckla kulturpolitikens roll inom film och rörlig bild

• främja konstnärlig utveckling inom film och rörlig bild

• skapa förutsättningar för högre produktionsvolym av film och rörlig bild

• stärka Skånes position internationellt och interregionalt inom film och rörlig bild

• etablera en hållbar och dynamisk infrastruktur för visning och spridning av film och rörlig bild

• verka för att alla barn och unga ska ha möjlighet att se, uppleva och skapa film och rörlig bild


Elever från Järnåkraskolan i Lund var referensklass till föreställningen ”Vitt rum med röda flätor och sol”. Föreställningen var ett samarbete mellan Månteatern och Dansstationens Turnékompani. Foto: Henrik Hulander

Föreställningen Possible Impossible, som var ett samarbete mellan danskompanierna Memory Wax, Malmö och Danza Teatro Retazos från Kuba.Foto: Maria Eugenia Bodes

2.5 SCENKONST OCH MUSIKSkåne har en utvecklad infrastruktur på teater-, dans- och musikområdet med institutioner, fria grupper, enskilda kulturskapare och arrangörer. Tillsammans står dessa aktörer för ett omfat-tande och varierat utbud av föreställningar och konserter i hela Skåne. Här finns kulturskolor, studieförbund, konstnärliga utbildningar vid teater- och musikhögskolorna, folkhögskolor med mera samt forskning inom scenkonst- och musikområdet vid universitet och högskola. För bli-vande dansare och koreografer saknas dock utbildningsmöjligheter på högskolenivå i Skåne.

Institutionerna inom scenkonst- och musikområdet har uppdrag som förenar kontinuitet och förnyelse genom att både levandegöra ett kulturarv och svara för kunskap, konstnärlig kvalitet och utveckling. Institutionerna garanterar en långsiktighet i utbudet inom respektive konstom-råde och kan i kraft av sin identitet och legitimitet locka såväl nationella som internationella konstutövare till Skåne. De står också för en betydande del av arbetsmarknaden för kulturskapare.

De fria grupperna spelar en viktig roll för kulturlivet och bidrar till mångfald och konstnärlig förnyelse. I Skåne finns ett stort antal fria teater-, dans- och musikgrupper som är pådrivande när det gäller att nå ut med produktioner till den unga publiken. Deras föreställningar och konserter produceras oftast för turné och når därmed en betydande del av Skånes barn och unga. Ett antal scenkonstgrupper med avancerad estetik och experimentellt inriktad tvärkonstnärlig verksam-het finns i Malmö. Ett nära förhållande mellan den konstnärliga praktiken och högskolornas utbildning och forskning bidrar till uppmärksammad utveckling och förnyelse av scenkonsten och musiken. Till infrastrukturen för spridning av scenkonst och musik hör även ett flertal fria gästspelsscener och återkommande festivaler.

Teaterföreningarna i Skåne är viktiga aktörer för att sprida scenkonst. De ser till att ett kvalita-tivt utbud inom teater, musikteater och dans möter en publik också utanför de större städerna. Fristående musikarrangörer och fria musikgrupper står för en viktig del av det professionella musiklivet i Skåne, med ett kvalitativt utbud inom olika genrer. Många kulturarbetare bor i Skå-ne, inte minst frilansande musiker och dansare, som har en stor internationell arbetsmarknad genom närheten till Danmark och övriga Europa.

Region Skånes uppgift är att genom stöd, samordning och dialog med nyckelaktörer stärka scenkonstens och musikens ställning i Skåne. Regional överblick möjliggör ett strategiskt utveck-lingsarbete med kunskapsuppbyggnad som bas.

UtvecklingSäkra konstnärlig utveckling och fördjupning

Scenkonstens och musikens starka ställning i Skåne ska värnas och utvecklas. Institutionerna ska ha möjlighet att fortsätta sitt konstnärliga utvecklingsarbete inom ramen för sina uppdrag. Samtidigt ska det fria scenkonst- och musiklivet och de professionella kulturskaparna få bättre villkor för att producera teater, dans och musik av hög kvalitet och göra den tillgänglig för invå-narna i hela Skåne.

Gränsöverskridande projekt och produktioner, som blandar olika konstformer i nya uttryck och format, ska fortsatt främjas, liksom de möjligheter digitaliseringen kan innebära i konstnärlig produktion. Kopplingen mellan scenkonst- och musikaktörerna och forskningen ska stärkas.


För den konstnärliga utvecklingen är även frågor om genus och jämställdhet, etnisk och kultu-rell mångfald samt internationalisering relevanta. Att fortsätta stärka utvecklingen av ett scen-konst- och musikliv som med självklarhet inkluderar dessa perspektiv är angeläget.

Det finns ett stort behov av att öka jämställdheten och integrera frågor om genus och jämställd-het i de konstnärliga processerna, i synnerhet på musikområdet.

På samma sätt är det en prioriterad uppgift att öka den etniska och kulturella mångfalden. Region Skåne vill under planperioden främja utvecklingen av det mångkulturella samhällets uttrycksformer, så att mångfalden speglas i scenkonst- och musikinstitutionernas och de fria aktörernas utbud, representation och publik. Även det internationella och interkulturella utbytet och samarbetet ska öka.

Öka tillgängligheten till institutionernas och de fria aktörernas verksamheter

En av scenkonstens stora utmaningar är att utbudet av professionell scenkonst och musik ska bli en angelägenhet för fler. Det handlar dels om att nå nya publikgrupper, dels om att öka engage-manget och delaktigheten i kulturlivet. Att främja institutionernas och de fria aktörernas arbete för att fler invånare i Skåne ska få tillgång till scenkonst och musik är en fortsatt prioriterad uppgift, bland annat genom kulturpedagogiskt utvecklingsarbete.

Generellt behöver arrangörsstrukturerna för hela scenkonst- och musikområdet förbättras. Spel-platserna och de lokala arrangörerna har en avgörande betydelse för att invånarna i Skåne ska kunna ta del av ett brett och varierat utbud av scenkonst och musik. För den fortsatta utveckling-en av scenkonst och musik är det också nödvändigt att fånga de unga arrangörerna. Nya insatser ska prövas för att långsiktigt utveckla samverkan mellan samtliga institutioner, föreningar och kommuner i syfte att nå ut mer med föreställningar och konserter i hela regionen. Digital utveck-ling och spridning av scenkonst och musik ska stimuleras.

Främja barns och ungas möte med scenkonst och musik

Utöver Skånes många fria aktörer som har barn och unga i fokus har även några av institutioner-na alltmer tydligt profilerat sin barn- och ungdomsverksamhet. Aktörerna ska fortsatt utveckla nya arbetssätt och metoder som ska berika och stärka barns och ungas möten med scenkonsten och den levande musiken.

För att barn och unga ska få uppleva professionell scenkonst subventionerar Region Skåne inköp av teater-, dans- och nycirkusföreställningar till förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, teater-föreningar och andra arrangörer. Nya subventionsregler infördes 2014 och utfallet av dessa ska följas upp under planperioden.

Det kulturpedagogiska utvecklingsarbetet vad gäller barn och unga ska stärkas, bland annat genom ökat samarbete och dialog mellan aktörerna inom området. Även relationen mellan forskningen och institutionernas praktik ska stimuleras.

Främja samverkan mellan institutionerna, det fria scenkonst- och musiklivet och kommunerna

Samverkan och dialog mellan institutioner/producenter, arrangörer och kommuner kring tur-néer/regional verksamhet behöver förbättras ytterligare. Inte minst kommunernas ansvar för scenkonstens spridning behöver förtydligas. Med bättre framförhållning i kontakterna mellan kommun, arrangör och producent kan varaktiga strukturer för ett starkare scenkonst- och mu-sikutbud byggas.


Samverkan med andra samhällsområden, till exempel näringsliv, skola, vård och omsorg har också bäring på scenkonstens och musikens utveckling. Inom ramen för utvecklingsarbetet kring kulturella och kreativa näringar i Skåne är det angeläget att beakta scenkonstens särskilda villkor. Ett närmare samarbete mellan aktörer och stödstrukturer för entreprenörskap, kan öka kunskapen och kompetensen för att långsiktigt skapa en starkare ekonomisk bas för professio-nella kulturskapare. Det är även viktigt att öka kunskapen om villkor och möjligheter för kultur-projekt inom vård- och omsorgssektorn bland scenkonstaktörer och stimulera till att fler aktörer kan arbeta inom dessa verksamheter.

Utveckla infrastrukturen för dans

För att stärka utvecklingen av dans i Skåne behöver infrastrukturen utvecklas. Produktionsför-hållanden och stödstrukturer för fria koreografer behöver förbättras för att stimulera professi-onell dansproduktion och göra Skåne attraktivt för koreografer och danskonstnärer att verka i. Det är också viktigt att stärka förutsättningarna för att utbildning och forskning på högskolenivå skapas i Skåne.

Nycirkus är en konstform under utveckling i Sverige. Området behöver kartläggas för att Region Skåne på sikt ska kunna stödja utvecklingen i samspel med övriga aktörer inom scenkonst- området.

För att öka utbudet av dansproduktioner i hela Skåne krävs fler dansanpassade spelplatser, arrangörsutveckling, kompetenshöjning hos producenter och arrangörer samt informationssam-ordning. Om de regionala dansaktörerna tillsammans med kommuner stimulerar samverkan och samordning mellan lokala dansaktörer, som till exempel dansskolor, kulturskolornas dan-sverksamhet, arrangörer, scener och dansprofessionella på orten, kan starkare lokala och regio-nala nätverk skapas på lång sikt i hela Skåne.

Region Skåne vill

• säkra konstnärlig utveckling och fördjupning inom scenkonst och musik

• öka tillgängligheten till institutionernas och de fria aktörernas verksamheter

• främja barns och ungas möte med scenkonst och musik

• främja samverkan mellan institutionerna, det fria scenkonst- och musiklivet och kommunerna

• utveckla infrastrukturen för dans

Rydebäcks gospelkör en av många körer som medverkade i Lund Choral Festival som är Sveriges största körfestival och arrangeras av Musik i Syd.Foto: Lucas Frisk Bergkvist


2.6 KULTURARVKulturarv avser såväl immateriella som materiella uttryck, såsom traditioner, språk, konstnär-liga verk, hantverkskunnande, arkiv- och föremålssamlingar, historiska lämningar samt kultur-miljöer och kulturlandskap. Kulturarv är inte statiskt utan något som människor enskilt och/eller i grupp ständigt omformulerar, förändrar, förstärker och försvagar över tid. Skåne har en utvecklad struktur inom kulturarvssektorn med statliga, regionala och kommunala museer, ar-kiv-, hembygds- och hemslöjdsverksamhet. Kulturarvsförbunden är paraplyorganisationer för medlemsföreningar och driver egna utbildningar genom konsulentverksamhet.

Kulturarvssektorn verkar genom att samla in, bearbeta och förmedla kunskap om kulturarv genom bland annat dialog i enlighet med ICOM:s (International Council of Museums) regel-verk och som en källa till samhällets informationsförsörjning enligt ICA (International Counsil on Archives). Samlingarna i Skåne kännetecknas av allt ifrån byggnader, föremål, textilier och berättelser till arkivhandlingar. Flera av samlingarna är av världsklass. Tillsammans står kultur-arvssektorn för en omfattande utställnings-, pedagogik-, arkiv- och kursverksamhet med såväl nationell som internationell kvalitet och som på olika sätt når mer än en och en halv miljoner besökare per år. Kulturarvsektorn är en viktig del av besöksnäringen.

Kulturarvsaktörerna står med sin kunskap, sina samlingar och sin verksamhet för en kontinuitet och ger människor ett historiskt perspektiv på dagens och framtidens samhälle. Kulturarvsaktö-rerna arbetar också med att stödja kommunerna i deras arbete med kulturarvs- och kulturmiljö-frågor och spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen.

Region Skåne stödjer ett flertal kulturarvsaktörer i deras regionala roll som kunskaps-, dialog- och samarbetspartner för bland annat Skånes kommuner och den idéburna sektorn. Region Skå-ne verkar för ett ökat samarbete med statliga myndigheter och förbund inom kulturarvssektorn.I Skåne finns ett flertal utbildningsmöjligheter på universitets- och högskolenivå inom kultur-arvsområdet. Spannet sträcker sig från grundutbildningar till forskarnivå. Flera av de skånska kulturarvsaktörerna bedriver egen forskning och är också på olika sätt engagerade i universi-tets- och högskoleutbildningar. För den som vill förkovra sig inom kulturarvsområdet i stu-diecirkelform finns det goda möjligheter. Det finns också kulturarvsrelaterade utbildningar på folkhögskolor.

Kurs i grannlåtsbroderi. Foto: Skånes Hemslöjdsförbund


UtvecklingTvärsektoriellt samarbete för att nå och angå nya målgrupper

Arbetet med att göra kulturarv tillgängligt behöver utvecklas så att det blir en angelägenhet för fler. Ett ökat engagemang kring kulturarv och samhällsutveckling har stora förutsättningar att skapa en känsla av gemenskap i samhället och bädda för en stärkt demokratisk utveckling. I rollen som utvecklingsaktör verkar Region Skåne tillsammans med andra för en ökad social inkludering, starkare demokrati och ett hållbart samhälle.

De regionala kulturarvsaktörerna är en tillgång som samhället borde kunna utnyttja i högre grad genom tvärsektoriellt samarbete. Kulturarvsaktörerna har högt förtroendekapital hos invånarna och når redan en stor publik. De har därmed mycket goda förutsättningar att tillsammans med till exempel folkbildning och bibliotek, utöka och fördjupa arbetet mot ett samhälle som är mer inkluderande och får fler att engagera sig i samhällsfrågor. Ett sätt kan vara att samarbeta utifrån människors berättelser som har stor potential att vara en sammanhållande länk mellan människor. Att gemensamt utveckla digitala lösningar, medieplattformar, pedagogiska verktyg, medskapande och olika former av gestaltning för att väcka intresse och engagemang kan vara ett annat sätt.

Metodutveckling och lärandeprocesser

Kulturarvsaktörerna i Skåne har hög kompetens vad gäller pedagogik och metodutveckling. Ge-nom samverkan inom sektorn och med exempelvis universitet och högskola, bör kulturarvsak-törerna ges möjlighet att flytta fram positionerna ytterligare.

Kulturella och estetiska uttrycksmedel och upplevelser bidrar positivt till barns och ungas hälsa och utveckling till självständiga och kritiskt tänkande individer. De ger även förståelse för det demokratiska samhälle och den värld vi lever i. Kulturarvsaktörerna bör därför fortsätta verka för att barn och unga, oavsett förutsättningar, ska kunna ta del av kulturarvets mångfald och erbjudas möjlighet till eget skapande, delaktighet och inflytande.

Den tekniska utvecklingen medför att fler konsumerar och producerar kultur på nya sätt, speci-ellt tydligt är detta hos barn och unga. Det är därför av vikt att kulturarvssektorn arbetar med digital delaktighet och lärande genom digitala miljöer.

Genom samverkan med exempelvis skola, bibliotek och föreningsliv kan kulturarvsaktörerna genom sina arkiv och samlingar öka kunskapen om och intresset för kulturarv och historiebruk samt uppmuntra till källkritiska diskussioner kring kulturarv som identitetsskapande faktor i ett mångkulturellt samhälle.

Kulturmiljö och samhällsplanering

De nationella kulturmiljömålen anger att kulturmiljön ska tas tillvara i samhällsutvecklingen och att en mångfald av kulturmiljöer ska bevaras, användas och utvecklas. Människor ska ges möjligheter att förstå och ta ansvar för kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser. I de nationella målen betonas också människors delaktighet i kulturmiljöarbe-tet och helhetssyn på förvaltningen av landskapet vilket även är bärande delar i den Europeiska landskapskonventionen. Konventionens mål är en rikare livsmiljö, där alla ska ha möjlighet att delta i utformningen och landskapets roll i planeringen ska stärkas.

Region Skåne ser det som strategiskt viktigt att kulturarvssektorn utvecklar insatserna inom kul-turmiljöområdet, med utgångspunkt i de nationella målen, utvecklingsarbetet på nationell nivå


för ökad måluppfyllelse och i landskapskonventionens intentioner. Samverkan mellan kultur-arvsaktörerna i kulturmiljöfrågor ska stimuleras och främjas med särskilt fokus på kulturmiljöns relevans för individers behov av identitetskapande och känsla av samhörighet.

Kulturmiljöarbetet är en resurs i samhällsplaneringsprocesserna och ska präglas av ett inklude-rande, mångdimensionellt perspektiv. Genom att utveckla samverkan mellan kulturarvssektorn och andra samhällssektorer regionalt och lokalt, främjas arbetet för en god livsmiljö och ett hållbart samhällsbygge.

Internationellt arbete och verksamhetsutveckling

Det är strategiskt viktigt att kulturarvssektorn ges möjlighet att arbeta mer internationellt och ingå i internationella forskningsprojekt för att utveckla sektorns samlade kompetens. De ökade internationella kontakterna kommer individen till godo genom att ny kunskap och forskning förmedlas via exempelvis utställningar eller i samverkan med andra såsom folkbildningen. In-dividens delaktighet, känsla av samhörighet och förståelse för omvärlden ökar och kulturarvs-frågorna blir än mer samhällsrelevanta. Region Skåne vill därför stödja och stimulera relevanta internationella samarbeten och EU-projekt inom kulturarvssektorn.

Region Skåne vill

• främja tvärsektoriellt samarbete för att nå och angå nya målgrupper så att fler invånare i Skåne ska uppleva kulturarv som angeläget och tillgängligt

• ge kulturarvsaktörerna bättre förutsättningar att arbeta med metodutveckling och olika lärandeprocesser

• stärka kulturarvsaktörernas arbete med kulturmiljöer och utveckla samverkan med övriga samhällssektorer i samhällsplaneringsfrågor

• stärka kulturarvsaktörernas möjligheter att arbeta mer internationellt och ingå i forskningsprojekt för att utveckla verksamheten

Malmö Museers Akvarium visar en mångfald av djur och miljöer – allt från korallrev till tropisk regnskog och svensk insjö. Foto: Anna Gullmark

Täljträff tillsammans med föreningen Tamam i Lund. Föreningen är en ideell förening som bland annat arbetar med nyanlända barn och ungdomar. Foto: Skånes Hemslöjdsförbund


2.7 FOLKBILDNING Folkbildningen i Skåne består av studieförbund och folkhögskolor som utgår från olika profiler och idéologiska inriktningar. Idégrunden bakom folkbildningen är dock gemensam och byg-ger på livslångt lärande samt fritt, frivilligt och aktivt medskapande. I regeringens proposition (2013/14:172) Allas kunskap – allas bildning formuleras för första gången ett särskilt mål för folk-bildningspolitiken: ”Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.”

Folkbildningen syftar enligt staten till att stärka och utveckla demokratin. Den skapar förutsätt-ningar för människor att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen bland annat genom att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Syftet är också att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

De elva studieförbund som finns i Sverige är alla verksamma i Skåne, med god geografisk sprid-ning. Basen utgörs av de anslutna medlemsorganisationerna och bidrar till att skapa ett rikt och varierat kulturliv för invånarna i Skåne. Studieförbunden genomför studiecirklar, föreläsningar och annan folkbildning. Studieförbunden genomför tillsammans med sina medlemsföreningar utvecklingsarbete genom ämnesspecifik kompetensutveckling samt föreningskunskap och pro-jektledning.

Folkhögskolan är en egen utbildningsform med ett omfattande utbud av långa och korta kurser där utgångspunkten är människors behov och vilja att lära. Studierna är individanpassade och många har genom folkhögskolorna fått en andra chans till fullständig skolgång. De når bland annat ungdomar med korta eller icke avslutade studier.

I Skåne finns 17 folkhögskolor både på landsbygden och i städerna och flera har en kulturell pro-fil. Folkhögskolorna utgör en viktig lokal tillväxtfaktor och utgör en självklar del i den kulturella infrastrukturen för både bildning, utbildning och kulturell utveckling i hela Skåne, både som kulturella mötesplatser och scener/arenor för kultur i lokalsamhället.

Folkhögskolorna erbjuder förberedande utbildningar inför högre studier inom det konstnärliga området. Folkhögskolorna har därför en stor betydelse som utbildningsaktörer för det profes-sionella kulturlivet. En del av utbildningarna har ett starkt söktryck från hela Norden. Flera av folkhögskolorna i Skåne har en kulturprofil. De samverkar med kommunerna om kulturprojekt och är en viktig resurs både som utbildningsaktör och kulturarrangör i sin hemkommun.

UtvecklingFortsätta stärka studieförbundens roll i samhällsutvecklingen

Den infrastruktur som studieförbundens kulturverksamhet har för lärande och socialt hållbar utveckling, är en viktig drivkraft i den lokala utvecklingen. Deras förmåga att nå nya grupper och skapa mening och framtidstro genom sina verksamheter är en viktig utvecklingsfaktor. Re-gion Skåne vill fortsätta stärka studieförbundens roll i detta avseende.

Region Skåne vill utveckla de regionala samverkansformerna för att stärka och utveckla stu-dieförbundens möjligheter att möta invånarnas behov av kulturupplevelser, folkbildning och eget skapande genom en tvärsektoriell överenskommelse avseende regional utveckling mellan folkhögskolorna, studieförbunden och Region Skåne.


Stärka förutsättningarna för samverkan mellan studieförbunden, kommunerna och övrigt

kulturliv

Studieförbunden bidrar till en positiv samhällutveckling genom att aktiva samhällmedborgare med olika intressen, erfarenheter och ideologisk övertygelse utformar verksamheten. Intresset för att delta i studieförbundens kulturverksamheter är stort. De estetiska ämnesområdena konst, musik och media står för en väsentlig del av studieförbundens verksamhet. Dessutom är många skånska kulturutövare beroende av det stöd som studieförbunden kan ge pedagogiskt, ekono-miskt och genom lokaler. Att nå nya målgrupper har hög prioritet. Region Skåne vill stärka förutsättningarna för studieförbunden att samarbeta med övrigt kulturliv.

Särskilt stimulera studieförbundens arbete med unga vuxna

Studieförbunden erbjuder en kreativ arena, där invånarna kan ta del av kulturupplevelser och ges möjlighet till eget skapande. Studieförbunden bedriver en stor kulturverksamhet riktad till unga och unga vuxna i åldern 13-26 år, med en omfattande musikverksamhet, amatörkultur inom alla konstområden och ungt arrangörskap. Spelkulturen har också en stor betydelse för ungdomar idag och tillsammans med studieförbunden har man skapat plattformar för demokra-tiutveckling genom spel. Denna utveckling kan ta ytterligare steg med hjälp av digitala verktyg. Region Skåne vill stärka studieförbundens arbete med ungas delaktighet, inflytande, inkludering och eget skapande.

Stärka folkhögskolornas betydelse som utbildningsaktör för det professionella kulturlivet

Region Skåne har genom rapporten Folkhögskolan – en del av Skånes kompetensförsörjning belyst folkhögskoleutbildningarnas möjlighet att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden. Region Skåne vill stärka folkhögskolornas roll i utbildningssystemet avseende konstnärliga utbildningar.

Region Skåne ska fortsätta utveckla samverkansformerna med folkhögskolorna i Skåne genom en tvärsektoriell överenskommelse avseende regional utveckling mellan folkhögskolorna, studie-förbunden och Region Skåne.

Region Skåne vill

• fortsätta stärka studieförbundens roll i samhällsutvecklingen

• stärka förutsättningarna för samverkan mellan studieförbunden, kommunerna och övrigt kulturliv

• särskilt stimulera studieförbundens arbete med unga vuxna

• stärka folkhögskolornas betydelse som utbildningsaktör för det professionella kulturlivet

Från vänster; Frida Andersson Haase, Ylva Karis och Gilda Naumanen som studerar på Filmlinjen på Skurups folkhögskola.Foto: Filmlinjen, Skurups folkhögskola


2.8 KULTUR OCH HÄLSAOmrådet kultur och hälsa är tvärsektoriellt och avser kultursektorns samverkan med hälso- och sjukvården, omsorgen samt folkhälsoområdet. Forskning har visat att kulturupplevelser kan fö-rebygga ohälsa genom att ge människor en känsla av sammanhang och en bättre beredskap att möta sjukdomar, psykiska trauman och sociala problem. Forskningen har också visat att kultur kan förkorta vårdtider och vara en resurs i rehabiliteringsarbete. Begreppet kultur och hälsa är därför komplext och har många ingångar och inriktningar.

Region Skåne arbetar framförallt med kunskapsspridning, nätverksbyggande och stöd till verk-samheter och projekt inom prioriterade områden barn- och ungdomssjukvård, psykiatri och äldreomsorg. Visionen är att kultur ska bli en naturlig och självklar del i hälso- och sjukvårdens och äldreomsorgens vardag.

Region Skåne fördelar stöd till kulturaktörer och till barn- och ungdomssjukvård, psykiatri och äldreomsorg. Detta ger patienter, boende och personal nya möjligheter att ta del av kultur ge-nom att kulturorganisationer, institutioner eller professionella kulturutövare kommer till dem. I längre samarbetsprojekt mellan kulturaktörer och vårdens företrädare sker ett utbyte och man får möjlighet att lära av varandra.

UtvecklingArbeta tvärpolitiskt med området kultur och hälsa genom ökad samverkan

I september 2014 antog Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd och kulturnämnd en gemen-sam strategi i syfte att långsiktigt utveckla området kultur och hälsa. Strategin pekar på vikten av att skapa förutsättningar för denna utveckling via samordning av ansvar och ekonomiska medel och att formuleringar om kultur och hälsa finns med i övergripande måldokument. Hänsyn ska tas till hur kultur i vården ska förhålla sig till etiska frågeställningar inom hälso- och sjukvården, hälsofrämjande arbete, utbildningsinsatser, vårdmiljö och estetik i samband med planering av nya vårdbyggnader med mera. Med denna gemensamma strategi, som gäller 2015-2020, finns förutsättningar för strategisk utveckling och samverkan inom Region Skånes egna kärnområden; kultur, hälso- och sjukvård, folkhälsa och social hållbarhet.

När det gäller strategiska insatser riktat mot kommunal äldreomsorg behöver ett samarbete ut-vecklas med Kommunförbundet Skåne.

Region Skånes handlingsplan för folkhälsoarbetet (2015-2018) Ett socialt hållbart Skåne 2030 innebär ökade förutsättningar för samverkan avseende kultur och hälsa. I den betonas kulturens roll i arbetet för en hållbar utveckling och förbättrad folkhälsa. Kultur och hälsa kan kopplas till flera av de nationella folkhälsomålen. Genom att skapa förutsättningar för ökad social och kulturell delaktighet och ökat inflytande, minskar risken för utanförskap och ohälsa. Dessa folk-hälsomål stämmer väl med kulturpolitikens mål om att öka delaktigheten och tillgängligheten till kulturlivet.

Stimulera kunskapsutvecklingen inom området

Ökad kunskap om kultur och hälsa är nödvändig för fortsatt utveckling inom området. Region Skåne följer och initierar forskningsprojekt. Region Skåne ska bidra med kunskapsspridning om ämnet till identifierade målgrupper inom områdena folkhälsa, hälso- och sjukvård och vård och omsorg samt inom kultursektorn.


Fortsätta utveckla arbetet med att stimulera och stödja verksamheter och projekt

Andelen äldre blir fler och allt fler människor drabbas av psykisk ohälsa och livsstilssjukdomar orsakade av det moderna samhällets krav och stress och detta leder till ökade vårdbehov. För att klara av dessa utmaningar behövs nya metoder och icke traditionella samarbeten. Här har kunskapen om kulturens roll att främja hälsa och livskvalitet stor betydelse. Region Skånes stöd till verksamheter och projekt spelar en stor roll för kultur i vårdenverksamhetens etablering och för möjligheten att få prova nya arbetssätt.

Medverka till spridning av Kultur på recept

När andelen patienter med odefinierade tillitssjukdomar, psykisk ohälsa och stress ökar i hälso- och sjukvården ställer det krav på att det finns komplement till traditionella behandlingar. Sådana komplement där fokus ligger på att främja och stärka individens fysiska, psykiska och sociala hälsa. För patienter med dessa tillstånd behöver hälso- och sjukvårdens traditionella behandlingsmetoder kompletteras. Genom försöksverksamheten Kultur på recept ges hälso- och sjukvården möjligheter att hitta komplementerande rehabiliteringsmetoder, samtidigt som kul-tursektorn ges möjlighet att nå nya grupper. Ambitionen framöver är att säkerställa modellens rutiner och kvalitet och förbereda en spridning av Kultur på recept i hela Skåne. Kulturnämnden kommer i enlighet med den antagna strategin för kultur och hälsa att medverka i en sådan utveckling.

Region Skåne vill

• arbeta tvärpolitiskt inom Region Skåne med området kultur och hälsa inom ramen för beslutad strategi

• utveckla ett strategiskt arbete tillsammans med Kommunförbundet Skåne och Skånes kommuner

• främja kunskapsökningen inom området kultur och hälsa

• stärka möjligheterna för kulturlivets aktörer att ingå i kultur- och hälsasamarbeten

• medverka till spridning av Kultur på recept i Skåne

Inom Kultur på recept har patienter ordinerats bland annat musik, eget skapande och att se utställningar. Här instruerar konstpedagogen Rita Winde patienterna i konstateljén. Foto: Caroline Troedsson

Clownronden kommer med kultur, skratt och allvar till både barnkliniker och äldreboenden. Clownen Svea (Eva Westerling) på besök i Reimersdals äldreboende i Lund. Foto: Klas Andersson


2.9 KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGARMed kulturella och kreativa näringar avser Region Skåne branscherna arkitektur, form och design, film, fotografi, konst, mode, litteratur, musik, scenkonst, måltid, spel och media, turism och besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande.

Företag och entreprenörer som bygger sin verksamhet på kultur och kreativitet representerar vik-tiga näringar för Skåne. Genom sin koppling till det kulturella fältet bidrar dessa aktörer starkt till Skånes attraktivitet, livsmiljö, hållbar tillväxt samt ett Skåne i balans. Det är också viktigt att beakta de konstnärliga utbildningarnas roll i utvecklingen av kulturella och kreativa näringar.

Kulturella och kreativa näringsidkare är etablerade i städer, i mindre samhällen och på landsbyg-den. Merparten av dessa är enmansföretag, men det finns också större verksamheter inom till exempel förlagsbranschen, media, design och spelutveckling. Cirka en tredjedel av dessa företag har en koppling till besöksnäring och turism till exempel matkreatörer och upplevelsebaserade näringar.

Region Skånes uppgift är att förbättra förutsättningarna för kulturella och kreativa näringsidkare genom att skapa mer kunskap, kartlägga näringarna och arbeta tvärpolitiskt med stödjande insatser. Frågan berör såväl kultur- som näringslivsförvaltningar regionalt och kommunalt. Arbetet utgår ifrån Region Skånes strategi och handlingsplan för de kulturella och kreativa nä-ringarna i Skåne som gäller till och med 2019. Målet är att de kulturella och kreativa näringarna ska kunna etableras, utvecklas, växa och bli bärkraftiga. Strategin harmonierar med de nationella målen för kreativa näringar och EU:s program för Creative Europe samt Öresundssamarbetet.

Region Skåne har en aktiv och pådrivande roll i nära samverkan med kommunerna och vill även stimulera till kommunövergripande samarbeten på området. Kulturella och kreativa näringar är viktiga för kommunernas förnyelse, deras attraktivitet som bosättningsort och utvecklingen av välfärden.

UtvecklingIdentifiera, kartlägga och bygga kunskap

Kunskapen och förståelsen för kulturella och kreativa näringar behöver fördjupas. Region Skå-ne ska därför systematisera och följa upp ny kunskap om dessa näringars utveckling och roll i samhällsekonomin. Insatser för att öka kunskapen på regional och kommunal nivå, såväl inom politik som inom förvaltning ska fortsätta och kontinuerligt uppdateras. Genom att fortsatt stär-ka samverkan mellan akademisk forskning och kommunal och regional förvaltning, har Skåne möjlighet att erkännas som en nationell kunskapsnod.

Synliggöra kulturella och kreativa näringar och deras betydelse

De kulturella och kreativa näringarna skiljer sig från andra näringar, genom sin fragmentering i många små branscher och småskalighet i företagandet. Framgångsrika branscher som utgör väx-ande näringar i Sverige till exempel design, form, mode, musik, film och rörlig bild och spel- och mediautveckling, ska lyftas fram och synliggöras.

Främja och stärka kapaciteten

Branscherna inom kulturella och kreativa näringar har olika möjligheter och förutsättningar. Genom att stärka förutsättningarna för produktion, distribution, exponering/visning samt underlätta internationalisering och export stödjer Region Skåne detta område.


Koppla ihop stödstrukturer

Genom att låta den regionala stödstrukturen för kultur samspela med övriga regionala insatser för näringsliv och entreprenörskap, kan Region Skåne öka insatsernas effekt.

Vidga innovationsperspektivet

För att stärka innovationskraften i Skåne ska innovation definieras brett. Nya arbetsmetoder och nya perspektiv på innovation ska uppmuntras. Detta kan exempelvis innebära satsningar där kulturella och kreativa näringar kopplas till olika delar av tjänstesektorn.

Stärka utvecklingen av kluster, tillväxtmiljöer och inkubatorer

Genom att identifiera aktörer i det skånska innovationssystemet som har koppling till kulturella och kreativa näringar, ska Region Skåne initiera erfarenhetsutbyte mellan olika stödjande mil-jöer. Det är också angeläget att främja mötesplatser och tillväxtmiljöer för den kulturella och kreativa sektorn.

Region Skåne vill

• identifiera, kartlägga och bygga kunskap om kulturella och kreativa näringar, deras villkor och möjligheter för att utvecklas och växa

• arbeta för kulturella och kreativa näringar och dess betydelse för den regionala arbetsmarknadsutvecklingen

• främja och stärka kapaciteten när det gäller villkor för produktion, distribution och exponering av erbjudande, produkter och tjänster inom den kulturella och kreativa sektorn

• koppla ihop stödstruktur för kultur med stödstruktur för näringsliv och entreprenörskap

• integrera kulturell och kreativ kompetens som resurs för att vidga innovationsperspektivet i andra branscher

• stärka utvecklingen av kluster, tillväxtmiljöer och inkubatorer i syfte att gynna och stimulera framväxten av kulturella och kreativa företag

Form/Design Centers butik har ett utvalt sortiment av skandianvisk design och lokalt producerat småskaligt hantverk. Foto: Form/Design Center


Enligt Förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet ansvarar Region Skåne för att ”den regionala kulturplanen utarbetas i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Med kulturplanen som grund beslutar Statens kulturråd om det statsbidrag som landstinget ska för-dela.”

Därutöver syftar den regionala samverkan med kommunerna till att utveckla kulturen i Skåne genom att

• stärka medborgarperspektivet i den nationella och regionala kulturpolitiken

• tydliggöra rollfördelningen

• tydliggöra resursbehoven

• underlätta interkommunal samverkan i kulturfrågor

Ett stort regionalt kulturpolitiskt ansvar inom ramen för den nationella kulturpolitiken ger för-utsättningar för regionala och lokala bedömningar och prioriteringar som kan vitalisera kultur-livet och även leda till ett bättre resursutnyttjande. Kommunerna har de stora basresurserna för den offentligt finansierade kulturen. Regionala kulturinstitutioner finns i några kommuner.

Den regionala kulturplanen, som tas fram i dialog med kommunerna, är ett underlag för regi-onala prioriteringar och ett underlag i dialogen med staten om det statliga anslaget till regional kulturverksamhet. Kulturplanen kan utöver detta utgöra en plattform för insatsområden som kan vara intressanta att lyfta fram i internationella samarbeten, till exempel inom ramen för EU-finansierade projekt och därmed attrahera annan finansiering.

3 SYFTET MED SAMVERKAN

Skånes Dansteater uppmanar alla att lyfta blicken i WOZA NAMI i koreografi av Melody Putu. Foto: David Thibel


Inom ramen för kultursamverkansmodellen för Region Skåne en dialog med kommuner och kulturaktörer för att fånga erfarenheter och utvecklingstendenser inom kultursektorn. Dialogen har formaliserats och blivit en del av den regionala kulturpolitiska organisationen och bidragit till ökat samspel med fokus på gemensamma prioriteringar. En central utgångspunkt är att par-terna uppfattar sig själva och varandra som utvecklingsaktörer.

4.1 REGION SKÅNERegion Skånes kulturnämnd är facknämnd i kulturpolitiska frågor och verkar på uppdrag av regionfullmäktige. Kulturnämnden stödjer kulturaktörer genom verksamhets- och utvecklings-bidrag. Regionstyrelsen finansierar också verksamheter inom kulturpolitikens område till exem-pel folkhögskolorna och Region Skånes kulturbolag. Villkoren för verksamhetsbidrag innehåller särskilda krav på uppföljning av bland annat verksamhet för barn och unga, mångfalds- och jämställdhetsarbete samt tillgänglighet i relation till funktionsförmåga.

Kulturnämnden samarbetar med andra nämnder och beredningar inom Region Skåne i frågor som även rör andra samhällsområden. Regionala utvecklingsnämnden, hälso- och sjukvårds-nämnden, kollektivtrafiknämnden, regionala servicenämnden, demokratiberedning och folk-hälsoberedningen kan genom sina olika mandat också medverka till kulturplanens genomför-ande.

Region Skånes kulturförvaltning initierar och utvärderar insatser utifrån de kulturpolitiska må-len och strategierna, samt fördelar regionala och statliga medel till kommuner, kulturinstitu-tioner och det fria professionella kulturlivet. Finansieringen är kopplad till villkor som utgår ifrån de kulturpolitiska målen och strategierna. Kulturförvaltningen driver utvecklingsarbete på initiativ och uppdrag av kulturnämnden. Förvaltningen arbetar processinriktat tillsammans med kommunerna och kulturlivet för att utveckla Skåne som kulturregion. Kultur för barn och unga är prioriterad i all verksamhet.

4 KULTURPOLITISK ORGANISATION

Olivia Söderberg och Tsidi Grapengiesser spanar från lekbåten Pinta, ett verk av Ola Andersson och Luka Jelusic.Foto: Tjörnedala Konsthall


4.2 PRIMÄRKOMMUNERNASkåne har 33 kommuner. De flesta kommunerna är relativt små befolkningsmässigt och har därmed också begränsade resurser för att bedriva det kulturpolitiska utvecklingsarbetet. Av kom-munerna har 24 färre än 30 000 invånare, varav 13 har färre än 15 000 invånare. I kommunerna är kulturfrågorna organiserade på olika sätt. I de mindre kommunerna får kulturpolitiken ofta samsas med flera andra sakområden såsom fritid, turism och barn- och ungdomsfrågor i allmän-het. Även på förvaltningsnivå gäller ofta att flera ansvarsområden hanteras av ett fåtal tjäns-temän inom en del av organisationen. De något större kommunerna har i större utsträckning specialiserade politiska nämnder och förvaltningar.

Begreppen centrum och periferi är inte fullt ut giltiga i Skåne. Malmös position som kulturmet-ropol är dock stark. Malmös storlek och befolkningsstruktur skapar i sig förutsättningar som, i kombination med en målmedveten och långsiktig satsning på både de egna kulturinstitutioner-na och det fria kulturlivet, resulterat i ett brett och diversifierat kulturutbud.

Kommunernas samarbete är formaliserat, dels genom Kommunförbundet Skåne, dels genom de delregionala samarbetsorganen i nordvästra, nordöstra, sydvästra och sydöstra Skåne. Den delregionala indelningen utgör grunden för samtalen i kultursamverkansmodellen i Skåne. Det-ta har bidragit till att stärka och synliggöra kulturpolitikens roll i den lokala, delregionala och regionala utvecklingen.

I Skåne finns en bred uppslutning kring kulturen som en viktig del i det regionala utveck-lingsarbetet och arbetet med att utveckla ett attraktivt Skåne. Kommunerna betonar vikten av barns och ungdomars delaktighet och möjligheter att påverka. Kommunerna står för den största andelen av den offentligt finansierade kulturen i Skåne. Omfattningen och kvaliteten på den kommunala verksamheten är därför viktig för kulturens förutsättningar att bidra till Skånes utveckling. Region Skåne och kommunerna verkar för ett närmare samarbete såväl mellan kom-munerna som mellan kommunerna och Region Skåne.

Region Skåne ska särskilt beakta de mindre kommunerna och verka för att stärka deras roll i möjliggörandet av kulturell verksamhet i synnerhet till barn och unga.

Applådtack på Malmö Opera. Foto: Roos & Tegnér


5 FORMER FÖR SAMVERKAN OCH SAMRÅD

5.1 SAMVERKAN MELLAN REGION SKÅNE OCH KOMMUNERNADet övergripande syftet med samverkan med kommunerna är att ha gemensamt fokus på ut-vecklingen av kultur ur ett regionalt helhetsperspektiv genom att identifiera gemensamma mål, ambitioner och prioriteringar. Därtill ska kulturens roll som utvecklingsfaktor på andra områ-den lyftas, bland annat eftersom samverkan också är en viktig del av arbetet med att förverkliga ambitionerna i den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030.

Region Skåne vill genom den kulturpolitiska dialogen också stärka den kulturpolitiska kompe-tensen. Genom att kulturpolitiska frågor tar större plats på den politiska dagordningen i Region Skåne och i kommunerna, får det kulturpolitiska uppdraget större tyngd och legitimitet. De kulturpolitiska samtalen inom ramen för kultursamerkansmodellen förs i följande forum:

• Årliga kulturpolitiska överläggningar som samlar kommunala kulturpolitiker och chefstjänstemän tillsammans med regionala kulturpolitiker och tjänstemän. Dessa överläggningar utgör en gemensam arena för inspiration, kunskap och dialog om kulturpolitik ur ett kommunalt och regionalt perspektiv. Fokus ligger på att spegla och följa upp aktuella kulturpolitiska utmaningar. Denna mötesplats ska även omfatta det professionella kulturlivet och den idéburna sektorn. Kommunförbundet Skåne bör utgöra en aktiv part i detta sammanhang.

• Delregionala kulturpolitiska överläggningar där representanter för kommunernas kulturnämnder eller motsvarande möter representanter för Region Skånes kultur-nämnd. De fyra delregionala överläggningarna utgår inte i första hand från geografiska förutsättningar utan syftar till att skapa möten i ett dialogvänligt format. Överlägg-ningarna betonar betydelsen av kulturpolitisk dialog och utveckling i hela Skåne, fångar utmaningar samt initierar en gemensam utveckling av interkommunal och regional karaktär. Dessa samverkansmöten planeras i dialog med kommunerna och ska ge utrymme för tematiska fördjupningar. Kommunförbundet Skåne bjuds in.

• Tematiska kulturpolitiska överläggningar som samlar kommunala kulturpolitiker och tjänstemän kring specifika utvecklingsområden. Syftet är att fördjupa diskussionen och dela kunskap men också att vid behov initiera kommunövergripande samarbeten på det specifika temat. En del av dessa överläggningar kan med fördel arrangeras av kommuner som är särskilt engagerade i en viss tematik.

• Särskilda överläggningar mellan Region Skåne och kommunerna kring de samfinan-sierade kulturinstitutionerna.


Därtill kommer kulturpolitiska samtal mellan Region Skåne och enskilda kommuner eller grup-per av kommuner vid behov.

Därutöver finns på tjänstemannanivå två former för dialog i arbetet med att genomföra kulturplanen:

• regionalt nätverk för kommunernas kulturchefer med planering, uppföljning och kunskapsdelning kopplat till den politiska dialogen

• tematiska nätverk grupperade utifrån de utvecklingsmöjligheter i kulturplanen som respektive kommun prioriterar

5.2 SAMRÅD MELLAN REGION SKÅNE OCH KULTURLIVETRegion Skåne för en dialog med kulturlivets företrädare, framför allt utifrån den regionala finansieringen och de regionala uppdrag som är kopplade till den. När det gäller samrådet, som specifikt avser den regionala kulturplanen, ska detta ske enligt följande:

• samråd med de av Region Skåne inrättade områdeskollegierna eller motsvarande

• samråd med kulturlivets intresseorganisationer

• samråd med det fria professionella kulturlivet

• samråd med folkbildningens organisationer

• samråd med kulturlivet inklusive den idéburna sektorn

5.3 SAMVERKAN MELLAN REGION SKÅNE OCH STATENKultursamverkansmodellen har i dialogen mellan stat, region och kommun mobiliserat en utvecklingskraft som ger goda förutsättningar för att utveckla en decentraliserad modell med regionala resurscentra med nationella uppgifter. Region Skåne vill medverka i utvecklingen av en kultursamverkansmodell där en sådan decentralisering ingår.

Utöver de statliga medel som fördelas av Region Skåne, fördelar staten ytterligare medel till kul-turutveckling i Skåne. Kulturrådet och Region Skåne för dialog kring dessa resurser.

Region Skåne för också en dialog med det statliga samverkansrådet, som består av nio statliga kulturmyndigheter, men även direkt med enskilda myndigheter. Särskilda samarbetsavtal med enskilda kulturmyndigheter finns och fler kan tillkomma.

Länsstyrelsen i Skåne län, Riksantikvarieämbetet och Region Skåne förnyade 2014 ett samar-betsavtal i syfte att förstärka och utveckla samverkan inom en rad områden, däribland kulturarv och kulturmiljö, men också för att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen när det gäller kultur-miljöfrågor. De gemensamma beröringspunkterna, förutom kulturarv och kulturmiljövård, är dock flera. Bland dessa märks särskilt kulturturism och landsbygdsutveckling.


6 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Kulturplanen är inte resurssatt och kan därför inte ha samma konkretionsnivå som en hand-lingsplan. I de årliga verksamhetsplanerna konkretiseras och resurssätts satsningar för att för-verkliga utvecklingsambitionerna i kulturplanen. Kulturdatabasen har etablerats för att mäta kulturnämndens satsningar i siffror genom att följa upp hur ekonomi, publik och aktiviteter varierar mellan åren. Det är på denna nivå som den reguljära uppföljningen görs.

För att få en djupare kunskap om hur kulturen och kulturpolitiken fungerar i Skåne, beställer kulturnämnden flera fördjupande undersökningar. Dessa kan undersöka kulturvanor hos be-folkningen, men också ge svar på vad invånarna tycker om tillgängligheten till kultur, eller hur man använder sig av digital kultur.

Hur man använder sig av kultur är till stor del en återspegling av hur samhället ser ut och påver-kas därför av faktorer som inkomst, ålder, sysselsättning med mera. Att följa samhällsutveckling-en blir ett sätt att också väga in dessa omständigheter i uppföljningen av kulturplanen. Ett ökat samarbete sker därför med andra verksamheter inom Region Skåne, vilket resulterar i allmänna omvärldsanalyser såväl som uppföljning av Skånes regionala utvecklingsstrategi.

Medborgarperspektivet

Genom att i samarbete med beredningen för demokrati ta initiativ till egna undersökningar om kulturvanor, kan kulturnämnden få ökad kännedom om hur invånarna använder kultur. Formerna för medborgardialog kommer att utvecklas under planperioden.

Kulturpolitiska effekter

Med ökad kunskap genom uppföljning och utvärdering underlättas även analyser av kulturpoli-tiska effekter på lite längre sikt. Det är dock mycket svårt att isolera kultursatsningar från andra faktorer i omvärlden. För att kunna finna samband mellan effekter och den förda politiken mås-te andra metoder än kvantitativa mätindikatorer användas. Samarbetet med Lunds universitet avseende mer avancerad kulturpolitisk analys kommer att utvecklas under perioden. Utveck-lingen av den kulturpolitiska uppföljningen på nationell och europeisk nivå kommer att följas.


Utifrån de nationella, regionala och lokala kulturpolitiska

målen identifierar Region Skåne i dialog med kommuner-

na ett antal kulturpolitiska strategier och utvecklingsom-

råden. Kulturplanen ska synliggöra de regionala priori-

teringarna, göra rollfördelningen tydlig och underlätta

interkommunal samverkan. Kulturplanen är också en

plattform för insatsområden, som kan vara intressanta

att lyfta fram genom internationella samarbeten, till

exempel inom ramen för EU-finansierade projekt och

därmed attrahera ytterligare finansiering till det skånska

utvecklingsarbetet.

Hur och i vilken ordning utvecklingsinsatserna ska

utvecklas måste, i de fall processerna inte redan är

igång, diskuteras i de årliga samverkans- och samråds-

processerna. En av de stora fördelarna med kultursam-

verkansmodellen är just att prioriteringar och metoder

utvecklas i samverkan. Insatserna resurssätts i det årliga

budgetarbetet i Region Skåne och i kommunerna. Budget

och verksamhetsplaner under planperioden skulle kunna

liknas vid handlingsplaner i genomförandet av den regio-

nala kulturplanen.

Hämta kulturplanen på www.skane.se/kultur/kulturplan

Kultur Skåne205 25 Malmö040-675 37 50skane.se/kultur

Kulturnämnden är Region Skånes facknämnd i kulturpolitiska

frågor och verkar på uppdrag av regionfullmäktige. Kulturnämnden

ska verka för att Skåne har ett rikt konst- och kulturliv av hög kvalitet

med både bredd och spets som alla har möjlighet att ta del av.

Region Skånes kulturförvaltning – Kultur Skåne – initierar och driver

utvecklingsarbete på uppdrag av kulturnämnden. En del av arbetet

är att handlägga, följa upp och utvärdera verksamhetsbidrag och

utvecklingsmedel. Andra centrala områden handlar om omvärlds-

bevakning, kommunikation, nationella och internationella kontakter

och nätverk.

regional kulturplan för skåne 2016 – 2019

Documents