realistisk stadsanalys

Realistisk Stadsanalys

Frida StenbergFM2511, Stadsanalys

2011-05-20

Den realistiska stadsanalysen arbetades fram under 1990-talet av två arkitekter från Norge med namnen Ellefsen och Tvilde. Analysen har som hypotes att det finns ett komplext samband mellan form och strukturella fenomen, metoden beskriver med andra ord innehållet i arkitektonisk form.

Den realistiska stadsanalysen har sin grund i en naturvetenskaplig tradition och bygger på ett system av beskrivande definitioner. Analysen beskriver fenomens utveckling över tid – diakront. Men den jämför även fenomen oberoende av historien -synkront (Ellefsen & Tvilde, 1991).

Den realistiska stadsanalysen

Fas 1

- Primära element- Analysen skall beskriva viktiga faktorer i förändring, de resultat som förändringarna initierat och vad som kan utvecklas i efterföljande faser - Dokumentation av den historiska utvecklingen

Fas 2

- Homogena och amorfa zoner- Klassificering av bebyggelse-mönster och strukturer

(Grupp 1)

Fas 3

- Berör främst de primära el-ementen- Strukturell stabilitet och typologisk föränderlighet

Fas 4

- Diskutera aktuella projekt i relation till befintliga planer eller aktuellaplanarbeten- riktlinjer och rekommendationer- Tre kategorier av projekt; kontextuellet projekt, projekt inom amorf zon ochreglerande projekt

Analysens fyra faser

Realistisk stadsanalysi

Backabo, Mariedal, Kungsmarken och Marieberg

Analysområdets läge i Karlskrona

(maps.google.se)(maps.google.se)

Backabo

Backabo är beläget i den norra delen av Karlskrona och även av analysområdet. Backabo gränsar till Mariedal och Kungsmarken i söder där järnvägsspår åtskiljer områdena åt. I norr gränsar Backabo till Torskors och där åtskiljs områdena av riksväg 22.

Backabo består främst av friliggande villor och radhus med egna tomter men området består också av några flerbostadshus med halvoffentliga innergårdar

Mariedal

Mariedal är beläget i de västra delarna av analysområdet. Mariedal gränsar till Backabo i norr och Kungsmarken i söder.

Området består av olika delar som är utbyggda under varierande bebyggelsetyper. Det området som är utbyggt tidigast består av Egnahems hus i trä. Den andra bebyggelsen som tillkommit senare är mestadels tegelhus.

Kungsmarken

Kungsmarken är beläget i Karlskronas norra stadsbygd. Området gränsar till Mariedal och Backabo i norr och av Marieberg i söder. I öster är Kungsmarksvägen belägen som är områdets främsta matargata och öster om denna finns järnvägen.

Området Kungsmarken är ett miljonprogram-sområde med flerbostadshus. I Söder finns också viss handel och institutioner beläg-na.

Marieberg

Marieberg är beläget i Karlskronas norra stadsbygd men i analysområdet södraste del. Området gränsar till Kungsmarken i norr och av infartsleden i söder.

Området Marieberg består av flerbostadshus som är placerade i klättrande terräng. I området södra delar finns viss handel och service belägen.

Fas 1Primära strukturer

Kommunikationslinjer

1670

(Kommunarkivet)

- En större väg mellan Lyckeby och nuvarande Rosenholm

- Mindre väg fanns ned mot Wämö, öster om Kungsmarks-berget

(Grupp 1)

1680

- En större väg mellan Lyckeby och nuvarande Rosenholm- Vägen mot Wämö, öster om Kungsmarksberget, är större- En mindre kommunikationslinje efter kusten mellan Sunna och nuvarande Rosenholm

(Grupp 1)

(Kommunarkivet)

1684

- Tydlig kommunikationsled till Trössö- Den västliga vägen (Sunna - Rosen-holm) har här blivit viktigare- Ytterligare en väg framträder väster om Kungsmarksberget

(Grupp 1)

(Kommunarkivet)

1870 (översyn 1905)

- De flesta vägarna är samma som i slutet på 1600-talet- Järnvägarna tillkommer (Kustbanan 1889 och Emmabodabanan 1874)

(Grupp 1)

(Kommunarkivet)

1971

- Vägen Lyckeby - Rosenholm har förändrats kraftigt.- Vägen väster om Kungsmarksberget verkar vara av störst vikt.

(Grupp 1)

(Kommunarkivet)

Primära element

Kommunikationens primära element kan uttydas med de kar-tor som visar områ-det utveckling genom åren.

Vägar som utmarker-ats är Ronnebyvägen och Sunnavägen i väst, också lyckeby-vägen som sträcker sig genom analys-området.

Järnvägen är ett primärtelement element som sträcker sig genom området i flera riktningar.

Topografi och Landskap

Topografi

1.Backabo

- Mycket nivåskillnader-Varierande bebyggelse

2. Mariedal - Låglänt område

3.Kungsmarken

- Består av en hög höjd- Bebyggelse på höjden

4. Marieberg

-Sluttande område-Klättrande bebyggelse

- Främst topografisk anpassad bebyggelse

- Låg bebyggelse på låga om-råden och hög bebyggelse på höga.

- Tidens ideal/möjligheter- Bostadsbrist- Utbyggnadsordning- Utsikt / att synas

(Grupp 1)

Landskap

- Landskapets vegetation och an-vändning förändras.

- Tillgängligheten till landskapet kan också förändras snabbt.

(Grupp 1)

Händelser

Verksamheter

Norr om Backabo är Rosenholm beläget. Området är markerat i blått på kartan till höger.

Rosenholm som enda verksamheten i analysområdet?

(Grupp 1)

Handel/Näringsliv

Handel/Näringsliv

Handel/näringsliv i Backabo idag

- Dynapac 1960

- Huvudkontoret för HS Service och support AB

- De flesta industrier finns i kontakt med infart-sleden

(Grupp 2)

Handel/Näringsliv i Backabo

Detaljplan med intentioner för Backabo

År: 1965

Planerad handel i Backabos östra del.

(Karlskrona Kommun)

Handel/Näringsliv

Handel/näringsliv i Mariedal idag

- Tvätteriet. statlig tvätt och reparationsan-stalt för militären – idag Textilia

- 1938- Nytt mejeri med modern maskinutrustning – från 1970-talet till 2006, Arla mejeri - 2008- City Gross öppnar

(Grupp 2)

Handel/Näringsliv i Mariedal

Detaljplan med intentioner för Mariedal (Ekeberg)

År: 1948

Detaljplan med intentioner för Mariedal

År: 1950

(Karlskrona Kommun)

(Karlskrona Kommun)

Planerade bostäder/handel i centrala delarna av Mariedal. Det finns även planer på ett industri- och handelsområde i sydöstra delarna av området.

Handel/Näringsliv

Handel/näringsliv i Kungsmarken idag

- Willys fram till 2003 – Idag Human Bridge (Secondhand affär)

- Blomsterlandet fram till 2006 – Idag Barnens lekland

- Restaurang, pizzeria, pub

- Servicebutik(Grupp 2)

Handel/Näringsliv i Kungsmarken

Detaljplan med intentioner för Kungsmarken

År: 1962 (kompletterat och än-drat år 1963)

Dels i de centrala delarna söder om bostadsområdet samt i de södra låglänta delarna planeras det för allmänt ändamål (blå). Det planeras även för centrumändamål (rosa).

(Karlskrona Kommun)

Handel/Näringsliv

Handel/näringsliv i Marieberg idag

- Ej handel vid det planerade torget i väst

- Handel på bottenplan i ett av husenEx.: Köttspecialisten, Pizzabutiken Mariebergs Livs, Salong Aida (Frisör) med fler

(Grupp 2

= Intentionerna för handel i Marieberg var stora när området först planerades- han-deln i Marieberg har minskat.

Handel/Näringsliv i Marieberg

Detaljplan med intentioner för Marieberg

År: 1952

Det planeras för handel och bostäder i södra delarna av Marieberg.

(Kommunarkivet)

Detaljplan med intentioner för Marieberg

År: 1989

Intentionerna från förra planen om södra delarna av Marieberg med torg och liknande är nu återtagna. Det planeras dock fortfarande för handel i ett av husen.

(Karlskrona Kommun)

Intentionerna som tydligt redovisas i tidigar planer påvisar liknande utveckling i alla områden.

Den handel och service som planerats i områdena har delvis aldrig realiserats eller så har den minskat påtagligt.

De större industri/handels områdena har lokaliserats främst vid infartsleden och Lyckebyvägen.

Institutioner

Institutioner i Backabo

Skola

- Backaboskolan lades ner 2008- Brist på lokaler i nora delen av an-alysomådet

(Grupp 2)

Institutioner i Mariedal

- Mariedalskyrkan, Karlskrona missionsförsam-ling 1970- Eklidens pensionärshem togs i bruk 1952 Enkelrum efterfrågades- 7 våningshus invigdes 1970

(Grupp 2)

KyrkaVård

Institutioner i Kungsmarken

SkolaVård

- Vårdcentral Kungsmarken- Sunnadalskolan mellan/högstadium sedan 1961- Kungsmarkskolan låg/mellanstadium till 1970- idag bibliotek och förskola- Kungsmarkskyrkan sedan 1975

(Grupp 2)

Institutioner i Marieberg

- I Marieberg finns inte några institutioner

Institutioner i analysområdet

Institutioner så som sko-la, vård och kyrkor finns det relativt få i området.

Då Backaboskolan lades ner har backabo inte några in-stitutioner, inte heller Marieberg har några idag.

Mariedal har en kyrka centralt belägen i områ-det och ett äldreboende i väst. Detta äldreboende har byggts ut och ökat antalet boende.

I Kungsmarken finner man en vårdcentral och en skola i de södra delarna, på höjden finns även en kyrka.

Homogena områden

1. Backabo- 4 stycken homogena områden

2. Mariedal- 3 stycken homogena områden

3. Kungsmarken- 1 styck homogent område

4. Marieberg- 1 styck homogent område

Homogena områden i analysområdet

Homogena områden i Backabo

1. Backabo

A.Radhus

B.Atriumhus

C.Friliggande villor

D.Flerbostadshus

1A

1B

1C

1D

Homogena områden i Mariedal

2. Mariedal

E.Friliggande villor - trä/Egnahem

F.Friliggande villor - tegel

G.Friliggande villor- trä och tegelfasader organiskt vägnät

2E

2F

2G

Homogena områden i Kungsmarken

3. Kungsmarken

H.Flerbostadshus - miljonprogram - På höjden

Homogena områden i Marieberg

4. Marieberg

I.Flerbostadshus - lamellhus - I sluttning

Fas 3Transformationsanalyser

Nivå 1Analysområdet

Analysområdet idag

Analysområdet År 1855

- Topografin i området redogörs tydligt

- Stadsfarmer så som Casa Nova


- Viss be-byggelse har utvecklats i området- Bebyggelsen är koncentrerad till de flacka områdena


- Kungs-markens topografiska förhållande syns tydligt i hur bebyggelsen utformats runt höjden


- Mestadelen av analysområdets bebyggelse är nu utformad

Nivå 2Kvarteren:

Backabo, Mariedal, Kungsmarken och Marieberg

1. Backabo idag

Förslag till stadsplan för del av Backabo

År 1965

Den första stadsplanen med framtida utveckling av Backabo. Flerbostadshus, friliggande villor, service och en mack.

Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan i del av Backabo

År 1966

Transformator-stationen och industri/handel planeras i Backabo.

Förslag till stadsplan i del av Backabo

År 1967

Bostadsbebyggelsen i Backabo planeras utvidgas i väst, atriumhus i dalgången.

Förslag till ändring av stadsplanen i del av Backabo

År 1969

Ändring av förslag till bostads-bebygglsen i dalgångn.

Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen i del av Backabo

År 1981

Dynapac planeras i Backabo, öst om Lyckebyvägen.

Detaljplan för Backabo

År 1990

Förslag att ut-töka flerbostads-husens våningsantal från 2 till 3 våningar. Förslaget inne-håller även bostads-bebyggelse på innergårdarna.

- Backabo har byggts ut från öst till väst

- Utvecklingen begränsas i nordväst av Rosenholm och i söder av Mariedals bebyggelse

- Topografin i Backabo har påverkat såväl infrastruktur som bebyggelsestruktur

- Backabo har utvecklats till att främst vara ett bostadsområde i delarna väster om Lyckebyvägen

- Vid infartsleden har industrområden utvecklats

- Inte några större strukturella transformationer har skett i Backabo.

1. Kvarteret Backabos transformation

2. Mariedal idag

Förslag till stadsplan i del av Mariedal

År 1948-1950

De första bostäderna i Mariedal planerasEgnahem.

Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen i del av Mariedal

År 1952

Bostads-bebyggelse i form av villor planeras. Centralt planeras för handel/bostäder och i söder industri/handel.

Förslag till stadsplan för del av Mariedal

År 1966

Nya tomter för friliggande villor planeras i Mariedal

Detaljplan för del av Mariedal

År 1967

Eklidens höghus planeras.Park område ersätter tidigare plans tankar om väg genom området.

Förslag till än-dring av stadsplanen

År 1967

Kyrkans tomt utökas för att möjliggöra för föreningslokal


År 2001

Ändring av användning; där Arla mejeri tidigare var planeras nu för en CityGross butik


År 2010

Del av kyrkans tomt avses nu istället för bostad

2. Kvarteret Mariedals transformation

- Mariedal har utvecklats från att vara ett område för stadsfarmer så som Casa Nova till att bli bostadsområde med viss handel och näringsliv

- På grund av Mariedals topografi tycks utvecklingen ha kunnat ta olika vägar och exempelvis olika vägdragningar har utretts i området. På grund av Mariedals topografi har även bostäder och tomter kunnat placeras tätt intill varandra vilket skapar tydli-ga strukturer i området

- Mariedals struktur har utvecklats och transformerats

- Området har gått från att under 1950-talet vara ett enda homogent område till att bli ett kvarter med flera olika typer av infrasruktur och bebyggelsestruktur.

3. Kungsmarken idag

Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för del av Kungsmarken

År 1963

Förslaget innehåller bostäder, garage, centrumlokaler och parkering

Förslag till ändring av stadsplanen för del av Kungsmarken

År 1972

Förslaget innehåller ändringar i centrumlokalerna. Kyrkan tillkommer i planen.

Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för del av Kungsmarken

År 1983

Förslaget innehåller förslag till nya bostäder i området Sunnadal

Detaljplan för del av Kungsmarken

År 1988

Förslaget innehåller nya centrumlokaler för vård


År 1995

Förslaget innehåller nya bostäder med social service


År 2001

Förslaget innehåller ny centrumlokal och parkering i södra Kungsmarken


År 2009

Förslaget innehåller ny användnings- möjligheter, det innehåller också ej bebyggda radhus i Kungsmarken

3. Kvarteret Kungsmarkens transformation

- Kungsmarken var det område som utvecklades sist av alla i analysområdet, antagligen på grund av områdets topografiska svårigheter

- Kungsmarken präglas främst av den storskaliga bostads-strukturen på toppen av kullen

- Området består också av ett mindre friliggande villa område i väst, men få bra anslutningar finns mellan dessa områden

- Transformation har främs skett i det centrumområde som är beläget nedanför kullen i söder. Där har utveckling av bland an-nat; skola, vård och handel skett.

- I de senare planerna från 2009 planeras det för radhus på kungsmarkens topp, detta skulle kunna förändra kungsmarkens karaktär och struktur

4. Kvarteret Marieberg idag

Ändring och utvidgning av stadsplan för del av Marieberg

År 1952

Förslaget innehåller ett sammanhålletflerbostadsom-råde med handel, bostäder och samlingslokaler i byggnaderna i sydväst

Detaljplan för Marieberg

År 1989

Detta förslaget innehåller Gullabergs bostadsområdePlanen visar också att handeln i om-rådet inte blev som intentionerna i förra planen då visade och huset längst i söder ej byggts

- Marieberg präglas av sin topografiska situation

- Bebyggelsestruktur och infrastruktur klättrar längs terrängen

- Områdets transformation har varit liten, dock har viss bebyggelse planerats och ej byggts vilket har skapat en annan struktur än vad den första planen med intentioner för området förespråkade

4. Kvarteret Mariebergs transformation

Nivå 3Byggnadsnivå

1A. Exempelbyggnad i Backabo

1A.

Ex. Kvarteret Hermelinen

Nybyggnadsritning från 1970

- Radhus planerade att följa Backabos terräng (klättrande). - Träfasader

Transformation 2011

- Varierande fasadfäger- Viss variation i utformning av fönster och dörrar

(Kommunarkivet)

1B.

Ex. Kvarteret Killingen

1B. Exempelbyggnad i Backabo

Transformation 2011

- Luckor i varierande färger- “Privatiserat” viss del av gatorna till förgårdsmark


- Atriumhus- Låg bebgyggelse- Tegelfasad och platta tak

(Kommunarkivet)

1C.

Ex. Kvarteret Baggen

1C. Exempelbyggnad i Backabo


- Friliggande villa - Tegel- och träfasad och sadeltak

Transformation 1985

- Utbyggnad av uterum- Viss förändring av byggnadsform på flera ställen

(Kommunarkivet)

(Kommunarkivet)

1D. Exempelbyggnad i Backabo

1D.

Ex. Kvarteret Hästen

Nybyggnadsritning från 1966 - Flerbostadshus i puts

Transformation 1992

- En våning har byggts på vissa av husen vilket påverkat dess karaktär- Varierande fasadfärg- Förslag till bebyggelse på innergårdarna har tagits fram och förkastats men även detta tyder på att en transformation sker i bebyggelsen

(Kommunarkivet)

(Kommunarkivet)

(Kommunarkivet)

2E. Exempelbyggnad i Mariedal

2E.

Ex. Kvarteret Glasmästaren

Nybyggnadsritning från 1950 - Fasad i trä- 1,5 plan med sadeltak

Transformation 1972

- Viss transformation genom utbyggnad av hus och källare

(Kommunarkivet)

(Kommunarkivet)

2F. Exempelbyggnad i Mariedal

2F.

Ex. Kvarteret Rorgängaren


- Friliggande villa 1,5 plan - Tegel- och träfasad

Transformation 1968

- Inredd vind- Viss förändring i fasaden med ett tillagt fönster

(Kommunarkivet)

(Kommunarkivet)

2G. Exempelbyggnad i Mariedal

2G.

Ex. Kvarteret Skepparen


- Friliggande villa- Tegelfasad och snett sadeltak

Transformation 1992

- Tillbyggnad av garage - Fasadmaterialet trä läggs till- Takkupa

(Kommunarkivet)

(Kommunarkivet)

3H. Exempelbyggnad i Kungsmarken

3H.

Ex. Kvarteret Smörblomman


- Flerbostadshus med putsfasad- organisk form, platta tak

Transformation

- Varierande fasadfärger- Viss inglasning av balkonger- Hus renoveras ett i taget

(Kommunarkivet)

(Kommunarkivet)

4I. Exempelbyggnad i Marieberg

3H.

Ex. Kvarteret Växthuset


- Flerbostadshus med putsfasad- Handel på bottenplan

Transformation

- viss förändring i balkongernas form- Vissa handels lokaler har ändrats till bostäder

(Kommunarkivet)

(Kommunarkivet)

Fas 4Rekommendationer och riktlinjer

- Det har ännu inte skett några stora transformationer i dessa områden men de är fortfarande så pass unga så det kommer förmodligen ske en större transformation längre fram i tiden.

- I Backabo och Mariedal har det skett flera små förändringar, troligtvis på grund av att det är mindre hus, enskilda ägare och flacka områden.

- Skillnaden mellan analysområdena är stor (arkitektur, form, struktur etc.).

- Områdena är avskilda från varandra och detta skapar bebyggelse i enklaver.

- I Backabo och Mariedal finns flera olika homogena områden. Detta ger des-sa områden en karaktär och estetiska värden.

- I såväl Kungsmarken som i Marieberg finns endast ett homogent område, detta ger dessa områden en mycket enformig karaktär.

- De främsta satsningarna bör ske i Marieberg och Kungsmarken

- Bevarande av områdets “egna” karaktär bör dock alltid lysa igenom trots förändringar

- Minska barriäreffekterna

Områdena är uppdelade i tydliga enklaver.

Genom att omforma den centrala Lyckeby-vägen till en gata med fler övergångsställen och lägre hastigheter kan rörelse mellan områden underlättas.

Föreslagsvis även fler övergångar över järnvägen som separerar Backabo från Mariedal.

JärnvägBilväg

Rekommendationer och riktlinjer

- Kommunikation mellan analysens områden

Förbindelser mellan områdena är viktig för att möjliggöra för en sammanlänkning av områdena.

Föreslagsvis kan områdenalänkas samman med gång- och cykelbanor för att invånarna skall kunna röra sig i områdena i stället för runt dem.

Där gång- och cykelbanor redan finns bör dessa ses efter och vid behov förbättras.

- Förtätning

Förtätningen handlar främst om att binda samman områdena Backabo och Mariedal samt ge Kungsmarken och Marieberg nya formuttryck.

Runt Kungsmarken kan lägre bebyggelse förekomma för att skapa nya rum i området. Förslagsvis kan också mindre gårdshus utvecklas i de cen-trala delarna i stället för de radhus kommunen planerat i en egen enklav i söder. Även Mareberg kan förtätas i norr.

- Grönområden och parker

Utveckling av såväl befintliga som obefintliga parker i analysområdet rekommenderas till markerade områden på kartan.

Backabos grönska bör bevaras. Mariedals grönska bör bevaras samt utvecklas i det centrala parkområdet.I Kungsmarken bör mer grönska tillkomma mellan gårdarna och vid parkeringarna.I Marieberg bör viss grönska i norr bevaras samt all grönska mellan bebyggelsen.

- Mötesplatser och handel

Planer från tidiga skeden i planeringen av dessa områden har visat på tydliga platser för möten, handel och service. Dessa områden bör i vidare utveckling tas i akt och utforskas vidare.

Det är viktigt att område-na får lokal service för att öka attraktiviteten och tillgängligheten.

Tydliga mötesplatser i varje område ger tydligare karak-tär till områdena.

Framtida utveckling av områdena Marieberg och Kungsmarken, att tänka på:

- Den mänskliga skalan

- Kommunikationen till, från och i områdena

- Fasadmaterial och färg

- Byggnadsuttryck (balkonger, fönster, dörrar etc.)

- Det offentliga rummet (gårdar, torg, samlingslokaler etc.)

- Mötesplatser och lokal service

Källförteckning

Grupp 1 - Jerk Allvar, Emelie Greiff och Frida StenbergGrupp 2 - Maria Ihbom, Linda Pettersson och Linnea Silferdal

Ellefsen K. & Tvilde D., 1991 Realistisk Byanalyse, Arkitektavdelningen NTH

Karlskrona kommunarkivKarlskrona KommunLantmäteriet, Underlag: Digitala kartbiblioteket, Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0027. Bearbetad av Frida Stenberg

www.maps.google.se (2011-05-20, Bearbetad av Frida Stenberg)

Foto: Frida Stenberg

realistisk stadsanalys

Documents