rapport till hi rollatortillgänglighet

Projektredovisning Rollatortillgänglighet

Bo Glimskär, Jenny Hjalmarson

och Hanna Svensson

Centrum för Hälsa och Byggande, KTH

Innehåll

Innehåll ........................................................................................................... 1

Sammanfattning ............................................................................................. 3

Summary ........................................................................................................ 3

Bakgrund ........................................................................................................ 4

Syfte och Mål ................................................................................................. 6

Målgrupp ........................................................................................................ 7

Rollatoranvändare i projektet ..................................................................... 7

Kommentar ............................................................................................. 7

Förskrivare .................................................................................................. 8

Metod ............................................................................................................. 8

Intervju ....................................................................................................... 8

Frågeformulär ............................................................................................. 9

Rörelsestudie .............................................................................................. 9

Genomförande ........................................................................................ 9

Projektets genomförande .............................................................................. 10

Resultat ......................................................................................................... 10

Frågeformulär ........................................................................................... 10

Markunderlag ........................................................................................ 10

Trappsteg .............................................................................................. 10

Trottoarkanter ....................................................................................... 11

Dörrar .................................................................................................... 12

Övrigt .................................................................................................... 13

Rörelsestudie ............................................................................................ 13

Diskussion .................................................................................................... 13

Fortsatta studier ........................................................................................ 14

Referenser .................................................................................................... 15

Bilagor .......................................................................................................... 16

Bilaga 1 Tillgänglighetsnivåer enligt TIBB ................................................. 17

Rollatortillgänglighet ................................................................................... 20

3

Sammanfattning

För att underlätta för fastighetsägare att förbättra tillgänglighet och

framkomlighet har Hjälpmedelsinstitutet tagit fram ”TIBB - ett verktyg för

inventering av tillgänglighet”. I TIBB definieras fem nivåer av

tillgänglighet. Nivåerna definierar specifika krav för respektive nivå med en

stigande grad av framkomlighet/tillgänglighet. Målet med denna studie är

att utreda om rollatoranvändare över 65 år tillgodoses av kraven på

tillgänglighet i TIBB. Studien omfattade 34 stycken rollatoranvändare med

olika funktionsnivå. Resultaten från studien visar att väldigt få klarar de

lägre tillgänglighetsnivåer som uppges i TIBB i undersökningsgruppen.

Summary

To make it easier for property owners to improve the availability and

accessibility has SIAT developed "TIBB - a tool for inventory availability."

In TIBB defines five levels of availability. Levels defines specific

requirements for each level with a rising degree of accessibility /

availability. The objective of this study is to investigate the walker users

over 65 years met the requirements for the availability of TIBB. In the study

34 walker users with different levels of abilities were included. The study

shows that very few of the participants can handle the lower availability

levels indicated in TIBB.

4

Bakgrund

Cirka 38 % av personerna över 80 år uppskattas att ha ett svårt

rörelsehinder. Med svårt rörelsehinder menas att de behöver hjälp eller ett

hjälpmedel för att förflytta sig.(1) De flesta som arbetar med äldre eller med

samhällsutveckling är medvetna om att andelen äldre i Sverige kommer att

öka de närmaste 30-40 åren. 2010 fanns strax under 497 000 personer i

Sverige som var 80 år eller äldre1. Det betyder, enligt Hjälpmedelsinstitutets

beräkningar, att ungefär 189 000 av dessa troligen hade ett svårt

rörelsehinder. År 2050 kommer de vara ungefär 947 000 stycken 80-

plussare (2) och om ingen större förändring sker kommer ungefär 360 000

av dem ha ett svårt rörelsehinder, en ökning med nästan 90 %.

Den kroppsliga kapaciteten sjunker när vi åldras, det är mest märkbart efter

65 år. Det hör till det naturliga åldrandet. En engelsk studie visar att

rörelseförmågan är nedsatt hos ungefär 20 % av personer mellan 65-69 år

medan bland 80-84 åringar har ca 46 % rörelsenedsättningar och samma

utveckling gäller för flera andra typer av funktionsnedsättningar som hörsel,

syn och kognitiv förmåga.(3) Löfqvist et. al. (4) visade i en studie att40 %

av en grupp av 314 äldre med en medelålder av 84,6 år vid ett första

mättillfälle uppskattade sin hälsa som mycket god eller förträfflig. Vid ett

andra mättillfälle, bara tolv månader senare hade andelen sjunkit till 29 %.

Samtidigt hade andelen personer i gruppen som uppskattade sin hälsa som

måttlig eller dålig ökat från 29 % till 36 %. Flera (5, 6) studier har kunnat

visa på ett kraftigt ökat behov att hjälpmedel hos personer som närmar sig

80-85 år eller däröver.

En funktionsnedsättning kan leda till att äldre aktiverar sig mindre. Fysisk

aktivitet har visat sig minska riskerna för att dö i förtid och att drabbas av

hjärt- och kärlsjukdomar. Det har visat sig att fysisk aktivitet har en

fördelaktig inverkan på blodsockernivåer och insulinresistens hos äldre. Det

finns även tecken på att risken för demens minskar. Det är fortfarande inte

fastställt hur hälsoeffekter ser ut hos mycket gamla personer, 80 år eller

äldre. Att engagera sig i sociala aktiviteter har dock visat sig påverka hälsan

på ett positivt sätt. (7)

Hjälpmedel nyttjas av personer i alla åldrar men äldre, över 65 år, står för

ungefär 70 % av användningen (8). 2004 såldes drygt 55 000 rollatorer i

1 Tabell: Sveriges befolkning efter ålder och kön 31 december 2010, SCB

5

Sverige (9) och 2010 uppskattade Hjälpmedelsinstitutet att det fanns

ungefär 250 000 aktiva användare (1).

Rollatorn, som den ser ut idag, är en svensk uppfinning. Aina Wifalk, som i

tjugoårsåldern drabbades av polio, tog 1978 fram det som skulle bli

föregångaren till vår tids moderna rollatorer. Innovationen bestod bland

annat i att den kunde rullas, från att tidigare bara varit en form av gå-bock,

och att den hade handbroms.

I Sverige är traditionen att rollatorn skrivs ut till personer som behöver den.

2006 fick 550 000 personer ett hjälpmedel (vilket som helst) utskrivet,

under samma år köpte ungefär 100 000 personer sitt eget hjälpmedel av en

eller annan anledning. Det är alltså, generellt sett, fem gånger så vanligt att

få sitt hjälpmedel utskrivet som att man köper det själv (10)

Studier visar också att rollatoranvändningen i Sverige är hög jämfört med

andra Europeiska länder (4). Mycket tyder också på att de allra flesta är

mycket nöjda med rollatorn som hjälpmedel. Wressle och Samuelssons

studie (11) visar bland annat att en majoritet bland användarna av

gåstol/rollator (eng. ”walker”) tyckte att den hade en positiv inverkan på

deras dagliga liv, framför allt när det gällde möjligheten av vara aktiv, mobil

och för att ge en känsla av säkerhet. I ytterligare en studie bedömdes

gånghjälpmedel vara ”absolut nödvändig ” vid utomhusaktiviteter av 36 %

av användarna (6).

Men det finns andra aspekter att ta hänsyn till också. I USA behandlas varje

år uppskattningsvis ca 48 000 äldre på sjukhus för skador kopplade till

gånghjälpmedel. I ca 87 % av fallen handlade det om gåstolar eller

rollatorer. Skadefrekvensen är högst hos personer över 85 år. De vanligaste

aktiviteterna som utfördes när skadan eller fallet inträffade var att man gick,

i övrigt ej specificerat (ca 35 %) och att man snubblade (ca 21 %). Vid ca

5 % av skadefallen ramlade personen bakåt.

För att minska dessa risker krävs att tillgänglighet och framkomlighet

förbättras i så stor omfattning som möjligt. I Sverige finns regler, BBR, för

befintliga bostadshus som ändras/byggs om, dessa ska enligt

bygglagstiftningen göras tillgängliga och användbara.

För det befintliga bostadsbeståndet i övrigt är det upp till fastighetsägaren

att skapa förbättringar av tillgängligheten. Det finns alltså inga lagstadgade

krav på att åtgärder ska vidtas.

Kommuner kan skapa förutsättningar till förbättringar genom att ge direktiv

till sina bostadsföretag. Förbättringar kan också bedömas som en

http://www.hi.se/sv-se/Hjalpmedelstorget/Tillgangligt-boende/-/Tillgangliga-bostader/Hjalpavsnitt/

6

affärsmässig fördel eller att fastighetsägaren ser nyttan av förbättringar för

de som bor i huset; hyresgästerna eller bostadsrättsföreningens medlemmar.

För att förbättra tillgängligheten och underlätta kvarboende kan ofta enkla

åtgärder ha en stor effekt. Störst effekt för de boende som grupp har

åtgärder i entréer, trapphus och utemiljöer. Om dessutom åtgärderna görs i

samband med underhåll kan kostnaderna hållas nere.

För att underlätta för fastighetsägare att förbättra tillgänglighet och

framkomlighet har Hjälpmedelsinstitutet tagit fram ”TIBB - ett verktyg för

inventering av tillgänglighet” (se bilaga 1). I TIBB definieras fem nivåer av

tillgänglighet. Nivåerna definierar specifika krav för respektive nivå med en

stigande grad av framkomlighet/tillgänglighet. Kraven i nivåerna har fokus

på egenskaper vid och i byggnadens entréer och respektive trapphus.

Men vilka nivåer är egentligen relevanta? Hur skall man bygga

rollatortillgängligt? Denna studie syftar till att utforska detta.

Syfte och Mål

Hjälpmedelsinstitutet har inom ramen för utlysningen ”Bo bra på äldre dar”

önskat genomföra en studie som inriktar sig emot rollatoranvändare. I

dagens byggregler, BBR 19, är de normerande måtten baserade på manuell

rullstol för inomhusbruk och elektrisk rullstol för begränsad

utomhusanvändning. För rollator användare finns inga motsvarande

bruksmått.

För att veta hur olika tillgänglighetslösningar fungerar för olika grupper av

rollatoranvändares behov behöver en utvärdering göras som ska;

Empiriskt kartlägga och analytiskt fastställa vilka rollator användares

behov som tillfredsställs av nivån ”rollatortillgänglighet” i TIBB.

Fastställa vilka rollatoranvändares behov som tillgodoses med BBR:s

”rullstolstillgänglighet”.

föreslår praktiska underlag för att definiera begreppet

rollatortillgänglighet i förhållande till olika grupper rollatoranvändare

Målet med underökningen är att utreda om rollatoranvändare över 65 år

tillgodoses av kraven på tillgänglighet i BBR och TIBB.

7

Målgrupp

Rollatoranvändare i projektet

I projektet har vi fokuserat på personer över 65 år och som går med rollator.

Personerna har olika funktionsnivå och kan gå olika långt med rollatorn.

Somliga använder rollatorn hela tiden, andra kompletterar med andra

hjälpmedel eller går utan stöd. I tabell 1 finns en sammanställning av

personer som deltog i projektet.

Orsakerna till att personer får rollator varierar, oftast får man rollatorn i

anslutning till att något händer, man ramlar, får en stroke, bryter ett ben etc.

väldigt få tar initiativ till att börja med rollator själv.

Tabell 1. Beskrivning av deltagare (rollatoranvändare) i projektet

Antal 34st

Kön Kv 30st M 4st

Ålder Medel

90år

Max

101år

Min

68år

Anv. annat

gånghjälmedel2

Käpp

12st

Krycka

2st

Stavar

4st

Anv. rullstol3 2st

Orsak till

ordination av

rollator4

Nedsatt balans 18st

Yrsel 4st

Artros 5st

Fraktur 10st

Stroke 4st

Nedsatt

allmäntillstånd

2st

Annat 1st

Kommentar

Det är inte helt enkelt att hitta rollatoranvändare, många är aktiva och det

finns inga självklara platser att möta dem. På grund av projektets

begränsade tid fick vi rikta in oss på att besöka olika träffpunkter som finns

2 Förutom rollatorn

3 Förutom rollatorn

4 Kan vara mer än ett skäl

8

på bland annat seniorboenden, vi var också på en social dagverksamhet.

Tiden för användning av rollatorn varierade mellan en månad till ca 20år.

Majoriteten av deltagarna i studien orkade gå max en kilometer, för

utförligare beskrivning av gångsträckor se tabell 2. Vi vet inte hur det ser ut

i den totala populationen men vi kan anta att eftersom medelåldern är hög i

vår grupp att det i hela gruppen rollatoranvändare finns fler som kan gå

längre sträckor.

Tabell 2. Maximal gångsträcka med rollator

Antal Procent

Mindre än 100m 2 6

Mellan 100-500m 12 35

Mellan 500-1000m 11 32

Mellan 1-3 km 9 27

Mer än 3km 0 0

Förskrivare

Inom projektet har vi intervjuat och delat ute en mindre enkät till förskrivare

på en rehabiliteringsenhet för att få ett bakgrundsmaterial för utformning av

frågor till rollatoranvändare. Vi fick svar från totalt tio personer, sju

sjukgymnaster och tre arbetsterapeuter.

Metod

Intervju

Vi valde intervju som en av metoderna för vår datainsamling, en

strukturerad intervju med fasta frågor utifrån ett frågeformulär som beskrivs

nedan. Det var samma person som genomförde intervjuerna varje gång,

svaren antecknades direkt i frågeformuläret.

Intervjuerna skedde i de fastigheter där personerna bodde i en gemensam

samlingslokal som fanns, eller på en dagverksamhet som man åkte till från

sin bostad.

9

Frågeformulär

Som grund i datainsamlingen använde vi oss av ett frågeformulär med 18

frågor för att skapa oss en bild av eventuella hinder i vardagen för den som

använder rollator. Som underlag för de frågor vi ställde hade vi bland annat

genomfört ett samtal med och enkät till sjukgymnaster och arbetsterapeuter,

se under målgrupp ovan, för att få del av deras uppfattning av vad som

vållade svårigheter i vardagen. Som bakgrund till frågeformuläret låg också

TIBB:ens olika nivåer. Frågeformuläret innehöll förutom de frågor som

rörde användandet av rollatorn bakgrunds information om den som svarade.

De frågor som rörde användningen av rollatorn i olika situationer var

formulerade så att den som svarade fick gradera sina svar på en femgradig

skala från Mycket enkelt till Omöjligt. Frågor om omgivningen

kompletterades med bilder.

Rörelsestudie

För att skapa oss en uppfattning om

utrymmesbehov för manövrering av rollatorn tog

vi mått på alla rollatorekipage (användare och

rollator) och alla testpersoner får göra en

vändning för att mäta hur mycket utrymme som

krävs.

Genomförande

Testpersonerna blir först intervjuade och sedan får de med sin rollator

genomföra en vändning på en testmatta som har markeringar varje tio

centimeter i diameter från 100 till 130 cm. Se figur 1. Ekipagemått tas i

stillastående och i gående med tumstock.

Figur 1. Forskningsperson som utför

vändning på testmattan.

10

Projektets genomförande

I början av projektet genomfördes inläsning av material samt intervjuer av

sjukgymnaster och arbetsterapeuter.

Under mars månad 2012 var vi ute vid sex tillfällen på fyra olika

mötesplatser för pensionärer i Stockholm.

Resultat

Frågeformulär

Markunderlag

Alla deltagare i intervjuerna klarade av att gå på asfalt även om två mest

gick inomhus i fastigheten. De flesta, 25 av 34, klarade av att gå på hårt

packat grus, fem visste inte och fyra trodde inte att de kunde. Även plattor

fungerade för de flesta 26 stycken men endast åtta kunde ens tänka sig att gå

på kullersten och tre på löst grus, de sistnämnda hade utomhusrollatorer

med stora hjul.

Trappsteg

I TIBB beskrivs olika tillgänglighetsnivåer och

då är ett hinder som beskrivs trappsteg. Vi

frågade således om det var möjligt att gå i en

trappa med två trappsteg utan handledare eller

tre trappsteg med handledare. Frågorna hade

som utgångspunkt att personen skulle ta med

sig sin rollator upp själv. Bildexempel se

figur 2. Av de vi intervjuade hade en klar Figur 2. Tre trappsteg med handledare

11

majoritet svårigheter att ta sig upp för flera trappsteg oberoende om

handledare fanns eller inte. I tabell 3 och 4 redovisas hur rollatoranvändare i

projektet skattade sin förmåga att klara trappsteg. Att ta med sig rollatorn

upp för trappan försvårar möjligheten att klara hindret för de allra flesta och

därför ställde vi också frågan om man klarade tre trappsteg om det finns en

handledare och förutsatt att någon annan bär rollatorn, alternativt rollatorn

kan stå kvar nedanför trappan. Det visade sig att de allra flesta klarade

trappan, 27 stycken. 17stycken uppgav att de tog sig upp med svårighet men

10 stycken tyckte till och med att det var ganska enkelt.

Trottoarkanter

Trappsteg var omöjliga att passera för många av de rollatoranvändare vi

intervjuade, men trottoarkanter klarade de flesta, dock inte utan svårighet. I

Tabell 4. Hur man klarar tre trappsteg med rollator om handledare finns.

Tabell 3. Hur man klarar att två trappsteg med rollator, utan handledare

12

Tabell 5. Hur man klarar trottoarkanter med rollatorn

tabell 5 redovisas hur rollatoranvändare skattar sin förmåga att ta sig upp för

en trottoarkant.

Dörrar

Att öppna porten till fastigheten där man bor är ofta tungt, många dörrar är

utrustade med dörröppnare men som flera av de intervjuade säger – ”Det är

ju inte alltid de fungerar!” och det är inte heller så att det finns överallt. Att

ta sig in genom en tung dörr när man går långsamt och med en rollator

uppfattas som besvärligt för 24 stycken och fyra uppger till och med att de

inte kan klara det alls. I tabell 6 redovisas hur de upplevde att ta sig in

genom dörrar med rollator.

Tabell 6. Hur man klarar att gå in genom ytterdörr utan automatisk dörröppnare

13

Tabell 7. Diameter på vändytan med rollator i centimeter.

Övrigt

I intervjuerna frågade vi om man hade en eller fler rollatorer de flesta hade

bara en. Om man hade fler rollatorer eller om man inte använde den i

lägenheten frågade vi vart man placerade sin rollator: Åtta placerade den i

sin lägenhet framförallt i hallen, fyra placerade den i trapphuset, tre i för

ändamålet tillgängligt förråd och en ställde sin extra rollator på balkongen.

Rörelsestudie

Alla rollatoranvändare i studien fick utföra en vändning och vi kontrollerade

den vändyta som de behövde. Vår gräns var 130 cm vilket alla deltagare

klarade, många behövde avsevärt mindre yta. I tabell 7 redovisas använd yta

vid vändning.

Diskussion

En intressant iakttagelse vi gör när vi pratar med rollatoranvändarna är att

de allra flesta uppskattar sin rollator och skulle verkligen inte vilja vara utan

den. Dock konstaterar vi att de allra flesta har fått sin rollator i samband

med en skada, flera av dessa hade kanske kunnat undvikas om man använt

rollatorn tidigare. Det är tydligt att man inte vill ta till rollatorn innan det är

helt nödvändigt samtidigt så uppger användarna att de är mycket nöjda med

rollatorn som avsevärt förbättrat rörelsefriheten. Man lär sig snabbt att

hantera rollatorn och uppger att den är smidig att hantera även i trånga

14

utrymmen. Det som skapar problem förutom nivåskillnader över ett

trappsteg/trottoarkant är passage genom entrédörrar eller motsvarande

dörrar med dörrstängare. Att inte klara en trappa uppfattar vi är något som

kan vara frustrerande men att det är något som man anser sig vara mer eller

mindre tvungen att acceptera när man går med rollator. Att ta sig upp för

fler trappsteg än ett kräver att rollatorn fälls ihop för att kunna lyftas på ett

något så när rimligt sätt. Faktorer som då spelar in är att rollatorn är enkel

att fälla ihop och att den inte väger för mycket, det måste helst också finnas

en handledare att hålla sig i. Vi bedömer att för att få en rimlig tillgänglighet

för rollatoranvändare bör nivåskillnader undvikas eftersom man ofta har

med sig någon form av väska eller kasse, om man varit och handlat till

exempel, vilket innebär att rollatorn inte går att fälla ihop. Ramper kan lösa

dessa problem där det är möjligt att installera dem. Vi är tveksamma till de

tillgänglighetsnivåer som uppges i TIBB eftersom vi bedömmer att den

grupp som intervjuats klarar väldigt få de lägre nivåerna.

För att kunna lita på sin rollator vid gång upp och ner för ramper eller andra

sluttningar krävs att rollatorn fungerar som det är tänkt. Detta kräver

regelbunden kontroll av bromsar och övriga funktioner. I studien fann vi hos

ett flertal av deltagarna stora brister i rollatorns funktion. Framförallt var

bromsfunktionen undermålig. Risken för fall är uppenbar om bromsen på

ena sidan inte fungerar vid till exempel gång i nedförslut. Vid förskrivning

av rollatorn får användaren instruktion om hur rollatorn skall användas men

vem/vilka tar ansvar för att rollatorns funktion består? Vi efterlyser mer

lättillgängliga servicepunkter för rollatorn, kanske skulle informationen vara

bättre alternativt att man blir inkallad för rollatorservice regelbundet. Det

problem som vållade stora bekymmer för flera av våra rollatoranvändare var

öppnandet och passerandet av tunga dörrar. En av dem vi intervjuade

beskrev en situation där hon inte hade tagit sig in i fastigheten där hon bor

för att dörröppnaren inte fungerade. Tids nog hade någon kommit och hjälpt

henne men hon upplevde det som oerhört frustrerande. En slutsats som vi

drar är därför att automatiska dörröppnare är en åtgärd som bör prioriteras

och som rimligen borde vara självklart i de flesta fastigheter som en första

åtgärd för att förbättra tillgängligheten.

Fortsatta studier

Rollatorer kommer med stor sannolikhet bli mer vanliga i samhället. Man

kan dessutom anta att samhället rent ekonomiskt skulle spara pengar på att

fler använde rollator eftersom risken för fall skulle minska. Vi kan se ett

viktigt forskningsområde som handlar om att vi behöver lära oss mer om

15

varför personer vill eller inte vill ha rollatorn samt eventuellt vad som kan

behöva göras för att fler skall vilja ha den.

Vår studie är en liten analys av en grupp rollatoranvändare och vilka

svårigheter i vardagen de möter. Vi anser att detta område skulle tjäna på en

mer omfattande forskning för att lära mer om vilka hinder som finns i

vardagen och också vilka möjligheter och idéer till utveckling som finns

bland dem som använder rollator.

Referenser

1. Hjälpmedelsinstitutet. Hjälpmedelsverksamheten i

Sverige2010.

2. Centralbyrån S. Sveriges framtida befolkning 2011−2060 In:

Lundkvist L, editor. Sveriges officiella statistik - Statistiska

meddelanden2011.

3. Seidel D. Understanding patterna of capability loss among

elderly users. ICED'09, International Conference on

Engineering design; Stanford2009.

4. Löfqvist C, Nygren C, Brandt A, Oswald F, Iwarsson S. Use

of mobility devices and changes over 12 months among very

old people in five European countries. Aging clinical and

experimental research2007;19(6):497-505.

5. Ivanoff SD, Sonn U. Changes in the use of assistive devices

among 90-year-old persons. Aging clinical and experimental

research2005;17(3):246-51.

6. Häggblom-Kronlöf G, Sonn U. Use of assistive devices-a

reality full of contradictions in elderly persons' everyday life.

Disability & Rehabilitation: Assistive

Technology2007;2(6):335-45.

7. Vogel T, Brechat PH, LeprÃªtre PM, Kaltenbach G, Berthel

M, Lonsdorfer J. Health benefits of physical activity in older

patients: a review. International journal of clinical

practice2009;63(2):303-20.

8. Svensson M, Ödegaard K, Persson U. Hjälpmedel och

läkemedelsnära produkter - en kartläggning av

marknaden2007. Report No.: 1651-8179.

9. Hjälpmedelsinstitutet. Rollatorns betydelse - för äldre med

rörelsehinider2005 Contract No.: se-hi-2005-05347-pdf.

16

10. Hjälpmedelsinstitutet. Statistik om hjälpmedel - en översikt av

nationella underökningar2009 Contract No.: URN:NBN:se:hi-

2009-09372

11. Wressle E, Samuelsson K. User satisfaction with mobility

assistive devices. Scandinavian journal of occupational

therapy2004;11(3):143-50.

12. Stevens JA, Thomas K, Teh L, Greenspan AI. Unintentional

fall injuries associated with walkers and canes in older adults

treated in US

Bilagor

1. Tillgänglighetsnivåer enligt TIBB

17

Bilaga 1 Tillgänglighetsnivåer enligt TIBB

Tillgänglighetsnivå 1

Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor och inte använder

gånghjälpmedel, möjligtvis käpp, men som kan ha balanssvårigheter samt

viss nedsatt kraft och syn.

Krav:

God belysning vid gångvägar, entré och i trapphus

Gångväg fram till entré är fast, jämn och tydligt markerad mot

angränsande mark

Ledstänger trappor och ramper

Kontrastmarkerade trappor i trapphuset


Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor, men använder rollator

och kan ta denna uppför max tre (3) trappsteg.

Krav:


Gångväg fram till entré tydligt markerad mot angränsande mark



Låsbar uppställningsplats för rollator alternativt hiss i trapphuset. (Om

uppställningsplatsen finns innanför entrén krävs tillräckligt stort vilplan)

Gångväg fram till entrén med maximalt tre (3) trappsteg per trappa

Entrétrappa med max tre (3) trappsteg, om rollatorn inte kan lämnas

utanför entrén


Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor och som använder rollator

men som inte kan ta denna uppför trappsteg och som måste ta rollatorn in

genom entrén för förvaring i entréplanet.

18

Krav:





Låsbar uppställningsplats för rollator alternativt hiss i trapphuset

Nivåfritt eller ramp/hiss för att komma in genom entrén

Gångväg fram till entrén utan trappsteg

Tillräckligt stor plan yta utanför entrén (vilplan)


Entrén fungerar för personer som inte kan gå i trappor och som använder

rollator eller rullstol.

Krav:



Ledstänger vid trappor och ramper



Låsbar uppställningsplats för rollator/rullstol alternativt hiss i trapphuset



Minst en liten hiss, nåbar utan trappsteg


Innebär att entrén fungerar för personer som inte kan gå i trappor och som

använder rullstol eller rollator och måste ha med dem hela vägen in i

bostaden.

Krav:



19

Ledstänger vid trappor och ramper





Automatisk dörröppnare

Hiss med minimimåtten 1100x1400cm, nåbar utan trappsteg

20

Rollatortillgänglighet

En rapport om hur vardagen ser ut för 34 pensionärer när de rör sig med sin

rollator i området i och omkring sin bostad. Vilka är de stora svårigheterna

och vad bör göras för att underlätta vardagen för dessa personer.

rapport till hi rollatortillgänglighet

Documents