ECOCO

 

InläUFöRavimlighe

SyInutanpå

RFöJoun

käsany

OViom1)

våDedompåsjöom

OM AB Sto

nventeän 201Uppdrag

öreliggande rapporten är eindkraftsutby

med en exploagger cirka 30ektar. Vindkr

yfte nventeringen tgångspunkt nläggning avåverkan.

Rapportpörfattare till ronas Wäglindnder perioden

Jonas Wäglärlväxter ochamband med yckelbiotopsi

Områdesindkraftparkmrådet är bel).

Projektområåtmarker av ven planteradominerar lågl

myrmarker ocåverkade av pöar, Gåssjönmrådet har et

rgatan 27 39

ering av2

g rapport är fraett underlag tyggnad vid Latering. Vind0 km söder oraftsparken ä

syftar till attfrån inventer vindkraft oc

roduktiorapporten är d och Sofia Nn 10-28 septelind är miljövh kryptogame

tidigare utreinventering.

sbeskrivk Laxå är beläläget mellan

ådet vid Laxvarierande ste skogen inolänt terräng. h sumpskogaproduktionsi

n och Stor-Trtt välutbyggt

2 32 Kalmar

v natu

amtagen av Etill den tillstå

Laxå och syftdkraftparken m Karlskoga

är beräknad a

t kartlägga nringen kan slch rekommen

on och fäJonas Wägli

Nygårds har uember och 2vetare och Soer. Jonas Wäedningar. Sof

vning ägen cirka 30sjöarna Skag

å karaktärisetorlek samt nom projektomDe flesta träar samt skoginriktat skogsrysslingen, sat vägnät.

0480-98 03

rvärde

Ecocom ABåndsansökantar till att karär planerad a

a och vilka tiatt inrymma

naturvärden i lutsatser drasndationer kan

ältarbeteind, Ekologautfört fältinv-4 oktober 2ofia Nygårds

äglind har stofia Nygårds h

0 km söder ogern och Tof

eras av plantenågra mindremrådet bestårädbestånden,gsytor med gesbruk. I projamt ett större

3 00 info@

n vid L

på uppdrag an som utförs irtlägga riskeratt uppföras illsammans h150-200 vin

projektområs angående pn utformas fö

a och Alexanventeringen. 012, totalt oms är ekolog bor erfarenhet har tidigare e

om Karlskogften, strax no

erade barrskoe skogsytor sr framför allt med undantenerell hänsyektområdets e vattendrag,

2

ecocom.se

Laxå i Ö

av Nordisk Vi samband mr för naturvärinom två pro

har en areal odkraftverk.

ådet för vindkpåverkan på nör att undvik

der ErikssonFältarbetet gmfattande 31åda med godav nyckelbio

erfarenhet av

a i Örebro läorr om europ

ogar (Figur 2om undkommt av tall, medtag för några yn (s.k. hänsynorra del finSpettån. Exp

2012-12-18

www.ecocom

Örebro

Vindkraft ABmed prövningärden i sambaojektområdenom cirka 633

kraft. Med naturvärden ka negativ

n, Ecocom Agenomfördes1 fältdagar. da kunskaperotopsinventev

än. Projekt-paväg E20 (F

2) innehållanmit avverknidan gran och a blötare ynsytor), är nns det två st

xploaterings-

.se

o

B. g av and n som 30

vid

AB.

r om ering i

Figur

nde ing. björk

törre

Invent

Fig

Figtal

tering av natur

gur 1. Utsnitt u

gur 2. Fotografllplanteringar.

rvärden vid Lax

ur Sverigekartan

fi från inventerFoto: Jonas Wä

xå 2012

n över projekto

ingsområdet vidäglind

området (lila ma

d Laxå i Örebro

arkering).

o län. Områdett vid Laxå domi

Sida 2 a

ineras av gran-

av 10

och

Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 3 av 10

Bakgrund

Vindkraftens påverkan på naturvärden Vindkraft påverkar mark- och vegetationsförhållanden i samband med anläggning och underhåll. I allmänhet innebär en anläggning av vindkraft att fält-, busk- och trädskikt fullständigt förstörs i anläggningsytan, men det är i regel fråga om relativt små arealer. Dock finns risk att även omgivande habitat kan förstöras och försämras. I samband med vind-kraftsanläggningar tillkommer även vägbyggen och dragning av kabelledning.

De vägar som anläggs vid vindkraftsetableringar i skogslandskapet kan jämföras med de skogsbilvägar som byggs i skogsbygd. I skogslandskapet anläggs varje år ca 2500 km nya vägar, av vilka endast en mindre andel utgörs av vägar med anknytning till vindkrafts-etableringar. Vägar medför kanteffekter på de omgivande biotoperna. Därmed förändras förutsättningarna för många djur och växter i närheten av vägar. Kanteffekten ökar ju större kontrasten är mellan vägen och den omgivande miljön (Kotliar & Wiens 1990, Angelstam 1992). En stor kontrast mellan biotoper kan förstärka fragmenteringseffekten. Många av skogslandskapets mossor och lavar påverkas negativt av de förändringar i hydrologi, ljus- och temperaturförhållanden som en ny väg innebär (Seiler 1994). Hur långt kanteffekterna sträcker sig in i de omgivande biotoperna skiljer sig mellan arter och mellan biotoper.

Skogsbilvägar utgör en miljö som ofta bryter av mot det omgivande skogslandskapet och kan fungera som livsmiljö och spridningskorridor för hävdgynnade växter och pollinerande insekter. Avgörande för vilken biologisk mångfald som är knuten till en skogsväg är hur vägen har anlagts och hur den sköts (Lennartsson & Gylje 2009, Winqvist 2003).

Vid vägbyggen förekommer dikning eller annan dränering av vattenmiljöer. Dikning är ett stort hot mot våtmarker. En dränering av en våtmark ger stora förändringar i artsamman-sättningen och påverkar myrens biologiska mångfald.

Skog Många arter är knutna till skog och andra trädbärande miljöer. Förutsättningarna för artrikedomen i skogen är främst knutna till inslag som lövträd, död ved samt gamla och grova träd. Beroende av hur lång tid ett skogligt ekosystem förekommit på en plats kan man tala om lång eller kort kontinuitet. För många arter, särskilt de med begränsad spridnings-förmåga, är lång kontinuitet av avgörande betydelse (Nitare 2000).

Områden som är, och har varit, trädbevuxna sedan år 1700 benämns som kontinuitetsskogar (Skogsstyrelsen 2004). Dessa kan vara opåverkade av mänsklig aktivitet eller vara starkt präglade av exempelvis bete eller lövtäkt. Denna typ av skog hyser ofta en hög biologisk mångfald.

Metod

Fjärranalys En förberedande fjärranalys har genomförts vilken omfattar det totala projektområdet. Som underlag för fjärranalysen har kartunderlag samt ortofoto (upplösning 0,5m/p) nyttjats. Granskning har även skett av relevanta GIS-skikt tillgängliga från Skogsstyrelsen (Skogens källa) eller Länsstyrelserna (www.gis.lst.se). Tidigare kända värden som t ex nyckelbiotoper, sumpskogar, biotopskyddsområden eller andra värdeobjekt har medfört särskilt noggrann granskning vid fjärranalysen. Vid fjärranalysen har också KNN-data (SLU) använts som stöd för att identifiera äldre (>80år) skogsområden. Skikt över nyligen genomförda avverkningar har granskats för att kunna utesluta områden som avverkats, men där avverkningen ej är synlig i ortofotot.

Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 4 av 10

Tabell 1. Inhämtade relevanta dataset (referenssystem RT 90 2.5°V) från 2012-07-19 och 2012-07-27 med kända naturvärden, genomförda inventeringar och rapporterade arter inom exploateringsområdet.

DATASET KÄLLA BERÖR

EXPLOATERING KOMMENTARER Nationalpark gis.lst.se Nej Naturreservat gis.lst.se Nej Natura 2000 område gis.lst.se Nej Våtmarksområde (VMI) gis.lst.se Ja Hänsyn har tagits vid konflikt Kommunens naturvårdsprogram gis.lst.se Ja Hänsyn har tagits vid konflikt Nyckelbiotop storbolag Skogens källa Ja Naturvårdsavtal Skogens källa Nej Faktiskt avverkat nya Skogens källa Nej Artportalen kärlväxter artportalen.se Ja Fältgentiana (EN)

Strandlummer (NT) Artportalen lavar artportalen.se Ja Grå renlav

Gulvit renlav Artportalen mossor artportalen.se Ja Arter knutna till våtmarker Vid fjärranalysen identifierades 182 skogsområden som bedömdes kunna innehålla högre naturvärden, Se bilaga A.

Avgränsningar inför fältinventering Objekt som vid fjärranalysen bedömts innehålla tänkbara värdekärnor utgör ett preliminärt inventeringsområde. Följande avgränsningar och utökningar gjordes emellertid vid framtagande av ett slutligt inventeringsområde. Inventering sker ej inom befintliga nycketbiotoper, kommunalt naturvårdsprogram

eller våtmarksobjekt. Istället undviks etablering inom dessa områden. Skogsområden som hade identifierats inom dessa områden togs därmed bort från slutligt inventeringsområde.

De skogsområden som identifierades med fjärranalys och som inte låg inom redovisade skikt ovan har ingått i slutligt inventeringsområde.

Etablering undviks också i sumpskogsobjekt. För att undvika oavsiktlig påverkan på sumpskogar och våtmarker lades dock en buffert om 50m utanför våtmarks- och sumpskogsobjekten. Detta buffertområde har ingått i slutligt inventeringsområde.

En kompletterande fjärranalys gjordes av bäckar och åsträckor som såg ut att ha naturliga (opåverkade) sträckningar. Opåverkade sträckningar har ingått i slutligt inventeringsområde med buffert 20m (bäckar) och 50m (åar).

Inventeringsområdet har därefter fältinventerats i sin helhet och bedömts enligt metod nedan. I de fall inventeraren har påträffat ett naturvärde vars gräns gått utanför inventeringsområdet har den yttre gränsen följts så att objektet kunnat avgränsas i dess helhet. För en översikt av inventeringsområdet, se figur 4 eller bilaga B. Inventeringsområdet finns också tillgängligt som shapefil.

Metod för fältinventering Inventeringsområdet har inventerats genom okulärbesiktning i fält. Alla markytor i området har besökts. Inventeringen är i första hand inriktad på att identifiera värdefulla miljöer som ingår i inventeringsområdet. Metoden för fältinventeringen följer i stort Skogsstyrelsens manual för inventering av nyckelbiotoper (Norén et al. 2002), där skogsområden klassas enligt en tregradig skala (Tabell 2). Identifierade värdefulla miljöer delas in i följande kategorier.

Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 5 av 10

a) nyckelbiotop (NB) b) naturvärde (NV) eller c) flora- och faunalokal (FF)

Områden som inte når upp till klasserna a-c benämns triviala (TR) och behandlas inte vidare. Klassningen utgår från en samlad bedömning av områdets struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö (Norén et al. 2002). I första hand används skogliga strukturer och element som naturvärdeskriterier, men även förekomst av s.k. signalarter är betydelsefullt för klassningen. Signalarter används för att visa på kontinuitet av viktiga substrat som t.ex. död ved, samt för att indikera förekomst av ovanligare rödlistade arter.

Tabell 2. Översikt över naturvärdesklasser som används för att klassa värdefulla miljöer.

NATURVÄRDESKLASSER

Nyckelbiotop Naturvärde Flora- och faunalokal Trivialt objekt

FÖRKORTNING NB NV FF TR DEFINITION* Biotoper som mer

eller mindre tydligt uppvisar höga naturvärden. I biotopen ska man finna eller kunna förväntas finna rödlistade arter.

Biotoper som innehåller natur-värden men där miljön inte når upp till nyckelbiotops-standard. Objekten kan troligen bli nyckelbiotoper inom en inte alltför avlägsen framtid.

Lokaler för röd-listade eller regionalt skydds-värda arter, som inte går in under NB- eller NV-kategorierna.

Objekt som inte håller tillräckligt högt värde för att nå upp till någon av de andra kategorierna.

EXEMPEL Barrskog med naturskogs-kvaliteter och lång skoglig kontinuitet.

Granskog med vissa värdefulla strukturer men där den långa kontinuiteten saknas.

Fiskgjusebo eller bestånd av rödlistad kärlväxt.

Mer eller mindre likåldrigt gallrat granbestånd.

* Enligt Norén m fl 2002.

Bedömning av objektens exploaterbarhet Ett naturobjekts exploaterbarhet är nära kopplat till dess bevarandevärde (d.v.s. dess naturvärdesklass) men möjligheten att genomföra en exploatering är inte identisk med natur-värdesklassen. En separat bedömning görs av hur det aktuella objektet kommer att påverkas av en exploatering. I bedömningen tas även hänsyn till om objektet är beroende av andra närliggande miljöer, om det är vanligt eller ovanligt i det aktuella landskapet mm. Bedömningen sker enligt nedanstående skala:

1) objektet bör ej exploateras 2) objektet kan exploateras med särskilda åtgärder/hänsyn 3) objektet kan exploateras med endast generell hänsyn

Materiel Vid inventering användes en Nautiz X7, tillsammans med extern GPS av modell Qstarz BT-Q1300S. Inventerade objekt digitaliserades i fält med ArcPad 10 och justeringar av de digitaliserade objekten gjordes därefter i ArcMap 10. Digitalt kartunderlag utgjordes av terräng- och fastighetskarta samt ortofoto.

 

Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 6 av 10

Resultat

Resultat av fältinventering Projektområdet vid Laxå består av två separata områden, av vilka det större området är 5 254,5 ha och det mindre området är 976,5 ha. Tillsammans har de två områdena en areal om totalt 6331 ha. 13,0 % av projektområdet utgörs av naturvärdesinventerat område, vilket är 825 ha (se figur 4).

Under fältinventeringen identifierades totalt 17 objekt med värdefulla miljöer, varav 2 objekt klassats som nyckelbiotop och resterade 15 objekt som naturvärden (Tabell 3, Figur 4). Den sammanlagda arealen av de 17 identifierade objekten uppgår till 14,7 ha vilket är 2,3 ‰ (promille) av projektområdet eller 1,8 % av det naturvärdesinventerade området. Resultatet visar att inventeringsområdet som helhet har ovanligt få värdefulla miljöer i förhållande till arealen. Värdefulla miljöer som har identifierats inom det naturvärdesinventerade området är främst knutna till barrnaturskog, ädellövskog, myr-/sumpmarker och vattendrag (se tabell 3).

Av de värdefulla miljöerna har 16 objekt bedömts kunna påverkas negativt vid en exploatering (bedömningsklass 1) varför exploatering helt bör undvikas inom dessa områden. Återstående objekt (ID 17) bedöms däremot exploaterbart med särskilda åtgärder eller viss hänsyn (bedömningsklass 2). Det exploateringsbara objektet består av en skogsyta med ett fåtal lövträd som är värdefulla, eller har potential att bli värdefulla substrat för ovanliga arter som kräver viss hänsyn (Figur 6). Inga flora- och faunalokaler identifierades under fältinventeringen. En detaljerad beskrivning av nyckelbiotoper och naturvärden finns tillgänglig i Bilaga 1.

Tabell 3. Översikt över värdefulla miljöer som har identifierats under fältinvententeringen med naturvärdesklass (NVK) och bedömning av exploaterbarhet (BED). Samtliga objekt finns markerade i Figur 4.

ID BIOTOP NVK BED BESKRIVNING 1 Barrnaturskog NB 1 Naturvärden riskerar att påverkas negativt vid exploatering. 2 Barrskog NB 1 Naturvärden riskerar att påverkas negativt vid exploatering. 3 Lövängsrest NV 1 Naturvärden riskerar att påverkas negativt vid exploatering. 4 Ädellövträd NV 1 Naturvärden riskerar att påverkas negativt vid exploatering. 5 Ädellövträd NV 1 Naturvärden riskerar att påverkas negativt vid exploatering. 6 Strandskog NV 1 Naturvärden riskerar att påverkas negativt vid exploatering. 7 Tallsumpskog NV 1 Naturvärden kan påverkas negativt av en förändrad vattennivå. 8 Tallsumpskog NV 1 Naturvärden riskerar att påverkas negativt vid exploatering. 9 Barrskog NV 1 Naturvärden riskerar att påverkas negativt vid exploatering.

10 Blandsumpskog NV 1 Naturvärden kan påverkas negativt av en förändrad vattennivå. 11 Gransumpskog NV 1 Naturvärden kan påverkas negativt av en förändrad vattennivå. 12 Myr- och

skogsmosaik NV 1 Naturvärden kan påverkas negativt av en förändrad vattennivå.

13 Myr- och skogsmosaik

NV 1 Naturvärden kan påverkas negativt av en förändrad vattennivå.

14 Blandsumpskog NV 1 Naturvärden kan påverkas negativt av en förändrad vattennivå. 15 Tallsumpskog NV 1 Naturvärden kan påverkas negativt av en förändrad vattennivå. 16 Källpåverkad

mark NV 1 Naturvärden riskerar att påverkas negativt vid exploatering.

17 Lövträdsrik barrskog

NV 2 Naturvärden är knutna främst till lövträd och död ved, om dessa sparas är exploatering möjlig.

Invent

FigvissumJo

MDenavaellCach

Frenoc

BaskViföreomAnockoskskarve

tering av natur

gur 3. Flera avsar ett olikåldrimpskogar är vi

onas Wäglind.

Miljöer me två identifiaturvärden knarierande åldler flera av salicium parvhlorella och g

Inom några raxinus excen skoglig milch sällsynta a

I naturvärdeacidia rubellkoglig kontinidare har fler

örmodligen velativt stor mmrådena (ID nastrophylluch missne Caontinuitet av kogsområdenkogsbruk. I drter som kräved.

rvärden vid Lax

v de identifieradigt trädskikt meiktiga områden,

ed särskierade naturvnutna till lån

der på den ståsignal-arternavum, gammelgulnål Chaenav objekten lsior, ek Queljö är lämpligarter. ena (ID 3, 4 ola och bårdlanuitet med gara områden m

varit svårbrukängd äldre b7, 8, 10, 11

um hellerianualla palustrisgrova barr-

na är viktiga de identifieradver kontinuite

xå 2012

de naturvärdenad bl.a. tall sam, som är eller ha

kilda värdvärdena som ng skoglig koående och liga vedtrappmolgranslav Lecnotheca bracsom klassad

ercus rubur oga substrat so

och 5) har siav Nephromaamla grova lömed sumpskokade på grunarr- och lövtoch 14) påtr

um, kattfotslas, vilka indikoch lövträd seftersom prode skogsomret av gamla t

a vid Laxå är knmt stående och li

ar potential att

den klassades so

ontinuitet meggande döda ossa Anastrocanactis abiechypoda merdes som natuoch lönn Aceom skapar go

ignalarterna la parile påträövträd tillsamog identifier

nd av sin otillträd samt liggräffades en elav Arthonia kerar konstansamt varieranojektområdetrådena förekträd, konstan

nutna till sumpsiggande död vet bli värdefulla m

om nyckelbioed äldre barr-

veden. Inomophyllum heletina, kornigr eller mindre

urvärden finner platanoideoda förutsätt

lunglav Lobaäffats, vilka ämmans med kats som natulgänglighet, vgande och stller flera av sleucopellaea

nt fuktighet mnde substrat t som helhet ommer sann

nt fuktighet o

skogar med lånd, i varierande miljöer för sälls

otop (ID 1 oc- och lövträd

m nyckelbiotolerianum, lit

g nållav Chaee frekvent.

ns grova ädelles. Förekomsningar och y

aria pulmonaär indikationkonstant och

urvärden. Desvilket gör attående död vesignalarternaa, rostfläck Amed långvarigav död ved. är påverkat aolikt fler hot

och varierand

Sida 7 a

ng kontinuitet. Fålder. Intakta

lsynta arter. Fo

ch 2) har samt en operna finns ten spiklav enotheca

llövträd som st av ädellöv

ytor för ovan

aria, lönnlavner på en långh hög fuktighssa områdent det finns kved. Inom

a vedtrappmoArthonia vinog förekomst De identifierav ett aktivt tade och sällde former av

av 10

Figur 3

to:

en

ask vträd i liga

v g het. har var en

ossa osa och rade

synta död

Invent

Figfälexpkaoc

tering av natur

gur 4. Karta övltinventeringen ploaterbarhet m

arta (bilaga C) sch bedömda.

rvärden vid Lax

ver projektområär markerade m

med klass. Kartsamt till befintli

xå 2012

ådet vid Laxå i med ID-nummetan utgör endasiga shapefiler. S

Örebro län. Väer och beskrivs st en översikt. FSamtliga områd

ärdefulla miljöeöversiktligt i Ta

För detaljerad iden som ingår i

r som identifierabell 2. Bedömninformation häni inventeringsom

Sida 8 a

rats under ning av objektenvisas till bifogmrådet är fältb

av 10

ens gad A3 esökta

Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 9 av 10

Diskussion

Övergripande bedömning Projektområdet Laxå innehåller mycket få värdefulla miljöer i förhållande till dess areal. Det är främst skogsytor vid svårtillgängliga myrmarker/sumpskogar samt några mindre områden med hänsynsytor (tidigare kvarlämnade skogsytor vid avverkningar) samt solitära lövträd som bör undvikas vid en exploatering av området.

En möjlig förklaring till att så få värden påträffats är att huvuddelen av de områden som undersökts utgörs av produktiv skogsmark. Värden som tidigare funnits har därmed försvunnit genom ett aktivt skogsbruk.

Området har även sedan tidigare inventerats med avseende på nyckelbiotoper, naturvärden, våtmarker mm. En bidragande orsak till att så få områden identifierats med högre värden är att merparten av dessa värden redan varit identifierade sedan tidigare inventeringar. Då tidigare kända objekt ej återinventerats har emellertid antalet påträffade nya objekt blivit relativt lågt. Att samtliga tidigare kända värden ej återinventerades beror på ett tidigt beslut om att etablering inte skulle ske inom kända objekt. Tidigare kända objekt redovisas separat i bilaga D samt i tillhörande shapefiler.

Det är möjligt att fjärranalysen förbisett något område med högre värden men detta bedöms inte som troligt. Snarare visar erfarenheter från fältinventeringen på det omvända förhållandet, att ett flertal av de områden som tagits fram vid fjärranalysen visat sig ha lägre värden är beräknat. Vid fjärranalysen har också områden med osäkra värden tagits med i inventeringsområdet för att få en fältbedömning. Som helhet bedöms därmed fjärranalysen ha fungerat bra och det bedöms som osannolikt att fel i detta moment skulle påverkat inventeringsresultatet.

Generell hänsyn Vid etablering bör en generell aktsamhet iakttas i samband med planerade arbeten. Man kan bidra till att bevara skogliga värden genom att utöver föreslagna specifika åtgärder genom att vara uppmärksam på att spara ved, särskilt från lövträd, om sådana tas ned. Lägg gärna veden solbelyst i ”högar”. Undvik att köra med maskiner på ”lös” mark. Om hjulspår uppstår bör dessa återställas.

Rekommendationer Förutom tidigare kända värden i form av nyckelbiotoper, naturvärden och våtmarker där etablering inte skall ske, bör identifierade värdefulla objekt i bedömningsklass 1 lämnas orörda. Det betyder att anläggning av vindkraftverk eller nya vägar bör planeras så att de värdefulla objekten undviks. Vad gäller de åtta områdena med myr- och skogsmosaik och tall-/och gransumpskog (ID 7, 8, 10, 11, 12, 13. 14 och 15) bör hänsyn tas så att inte hydrologin förändras eftersom detta kan påverka naturvärdena negativt. Det innebär att grävningsarbete och annat anläggningsarbete bör undvikas i nära anslutning till dessa områden för att avvattning inte ska ske. Vid exploatering i närheten av den källpåverkade marken (ID 16) bör särskild hänsyn vidtagas för att bibehålla vattenflödet.

 

Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 10 av 10

Slutsats Projektområdet vid Laxå har få värdefulla naturmiljöer i förhållande till dess areal, vilket i huvudsak beror på produktionsinriktat skogsbruk. Genom att nyttja redan befintliga skogsbilvägar kan den direkta påverkan på naturmiljön ytterligare minskas.

Ecocom bedömer att det finns goda möjligheter att undvika negativ påverkan på områdets värdefulla miljöer. Ecocom drar därför slutsatsen att en exploatering som tar hänsyn till föreslagna rekommendationer inte kommer att medföra långsiktiga negativa effekter på områdets värdefulla naturmiljöer.

Referenser Angelstam, P. 1992. Conservation of communities - the importance of edges, surroundings

and landscape mosaic structure. s. 9-70 i: Hansson, L. (red.). Ecological principles of nature conservation. London: Elsevier.

Gärdefors, U. 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 – The 2010 Red List of Swedish Species. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Kotliar N. B. & Wiens J. A. 1990. Multiple scales of patchiness and patch structure: a hierarchical framework for the study of heterogeneity. Oikos 59: 253-260.

Lennartsson T. & Gylje S. 2009. Infrastrukturens biotoper, en refug för biologisk mångfald. CBM:s skriftserie 31. Uppsala: Centrum för biologisk mångfald (CBM).

Nitare, J. 2005. Signalarter, Indikatorer på skyddsvärd skog. Jönköping: Skogsstyrelsens förlag.

Norén, M., Nitare, J., Larsson, A., Hultgren, B. & Bergengren, I. 2002. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Jönköping: Skogsstyrelsen.

Ryman, S-G., & Holmåsen, I. 2006. Svampar – en fälthandbok. Stenströms bokförlag AB, Stockholm

Seiler A. 1994. Ekologiska konsekvenser av väganläggningar - Litteraturöversikt på uppdrag av Vägverket. Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet.

Skogsstyrelsen. 2000. Skogsbruk vid vatten. Best. nr 0559. Jönköping: Skogsstyrelsens förlag.

Skogsstyrelsen. 2004. Kontinuitetsskogar - en förstudie. Meddelande 2004:1. Jönköping: Skogsstyrelsens förlag.

Winqvist, C. 2003. Hävdgynnade arter på skogsbilvägar. Svensk Botanisk Tidskrift 97: 325-330.

Inventering av naturvärden vid Laxå 2012 Sida 1 av 4

Bilaga 1 En detaljerad redovisning av de värdefulla miljöer som identifierats i inventeringsområdet återfinns i Tabell A1.

Tabell A1. Sammanfattning av identifierade värdefulla objekt i inventeringsområdet med naturvärdesklass (NVK), bedömning av exploaterbarhet (BED) och beskrivning av objektet. Koordinater (RT90) anges för objekt bestående av enskilda träd.

ID BIOTOP NVK BED BESKRIVNING X Y 1 Barrnaturskog NB 1 Naturskogslik barrskog med äldre barr- och

lövträd och död ved. Vedtrappmossa, liten spiklav och gammelgranslav.

- -

2 Barrskog NB 1 Barrskog med äldre barr- och lövträd samt rikligt med död ved. Gammelgranslav, kornig nållav och gulnål.

- -

3 Lövängsrest NV 1 Ädellövsområde med grova lövträd som asp, ask, björk och ek. Delvis gallrad. Sparsamt med död ved. Lönnlav.

- -

4 Ädellövträd NV 1 Mindre ädellövsområde med grova ädellöv- träd. Hänsynsyta vid tidigare avverkning. Lunglav och bårdlav.

- -

5 Ädellövträd NV 1 Ädellövsområde med lövträd som ask. Delvis gallrad. Sparsamt med död ved. Inga signalarter funna.

- -

6 Strandskog NV 1 Område vid västra stranden av sjö med grov klibbal och björk samt död ved. Inga signal-arter funna.

- -

7 Tallsumpskog NV 1 Tallsumpskog med äldre barrträd och död ved. Delvis gallrad. Sparsamt med äldre lövträd. Vedskivlav, kornig nållav, rostfläck, gulnål och Jungfru Marie nycklar.

- -

8 Tallsumpskog NV 1 Tallsumpskog med äldre barrträd och död ved. Vedtrappmossa.

- -

9 Barrskog NV 1 Barrskogsområde med äldre gran och död ved. Delvis gallrad. Sparsamt med lövträd. Kattfotslav, gammelgranslav och vågig sidenmossa.

- -

10 Blandsumpskog NV 1 Blandsumpskog med äldre barr- och lövträd samt rikligt med död ved. Delvis gallrad. Kattfotslav, gammelgranslav och missne.

- -

11 Gransumpskog NV 1 Gransumpskog med äldre barr- och lövträd samt rikligt med död ved. Delvis gallrad. Rostfläck, gammelgranslav och missne.

- -

12 Myr- och skogsmosaik

NV 1 Naturskogslik myrmark med äldre träd och död ved. Gallrad. Vedskivlav och Jungfru Marie nycklar.

- -

13 Myr- och skogsmosaik

NV 1 Naturskogslik myrmark med äldre barr- och lövträd. Gallrad. Sparsamt med död ved. Jungfru Marie nycklar.

- -

14 Blandsumpskog NV 1 Blandsumpskog med äldre barr- och lövträd samt död ved. Delvis gallrad. Rostfläck, missne och Jungfru Marie nycklar.

- -

15 Tallsumpskog NV 1 Tallsumpskog med äldre barrträd och död ved. Delvis gallrad. Sparsamt med lövträd. Kornig nållav och Jungfru Marie nycklar.

- -

16 Källpåverkad mark

NV 1 Naturlig källa med rörligt grundvatten. Omsluts av några äldre granar. Källmossor.

- -

17 Lövträdsrik barrskog

NV 2 Barrskogsbestånd innehållande >20 % löv-träd som asp, björk, rönn och sälg. Grov död ved av asp och björk. Bäverskador. Grynig filtlav, gulnål, krushättemossa och aspticka.

- -

Invent

B

Bi

Bi

tering av natur

Bilaga 2

ld 1. Stora dela

ld 2. I vissa av

rvärden vid Lax

– fotob

ar av etablering

vattendragen h

xå 2012

bilaga

gsområdet bestå

har bävrar bygg

år av homogena

gt fördämningar

a tallplantering

r. Foto: Sofia N

ar. Foto: Sofia

Nygårds.

Sida 2 a

a Nygårds.

av 4

Invent

Biun

Bi

tering av natur

ld 3: Lunglav pnder fältinventer

ld 4. Bårdlav p

rvärden vid Lax

på lönn vid resteringen. Foto: S

å björk, vid res

xå 2012

erna av ett gamSofia Nygårds.

sterna av ett gam

mmalt torp (ID n

mmalt torp (ID

nr 4), en av de v

nr 4). Foto: So

värdefulla miljö

ofia Nygårds.

Sida 3 a

öer som påträff

av 4

fades

Invent

BiNy

ÖBiskBiBiBi

tering av natur

ld 5. Vid en lövygårds.

Övriga bilaga A. Sepa

kogsytor. ilaga B. Sepailaga C. Sepailaga D. Sepa

rvärden vid Lax

vängsrest (ID nr

bilagor arat kartbilag

arat kartbilagarat kartbilagarat kartbilag

xå 2012

r 3) påträffades

ga A3 (pdf).

ga A3 (pdf).ga A3 (pdf).ga A3 (pdf).

s ett flertal aska

Preliminärt

Slutligt invePåträffade vTidigare kän

ar tillsammans

resultat av fj

enteringsomrvärden vid fälnda värden.

med andra äldr

ärranalys. Id

råde. ltinventering

Sida 4 a

re lövträd. Foto

dentifierade

g.

av 4

o: Sofia