rapport...inom kopparlunden mitt planeras en blandning mellan verksamheter (exempelvis kontor),...

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

ARCHUS DEVELOPMENT AB

Uppskattning av kostnader för sanering av förorenad mark, Kopparlunden område mitt UPPDRAGSNUMMER 1270979

VERSION 1

2017-12-07

SWECO ENVIRONMENT AB

MARTIN BJARKE

NIKLAS TÖRNEMAN

1(14)

RAPPORT

VERSION 1

UPPSKATTNING AV KOSTNADER FÖR SANERING AV FÖRORENAD MARK, KOPPARLUNDEN OMRÅDE MITT

SEMRLI p:\1224\1270979\000\19 original\leverans 2017-12-15\kostnadsbedömning sanering kopparlunden område mitt.docx

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Innehållsförteckning

1 Inledning 2

1.1 Metodik 2

1.2 Avgränsningar och antaganden 2

2 Planerad markanvändning 3

3 Platsspecifika riktvärden 4

4 Föroreningssituation 5

5 Kostnadsbedömning 8

5.1 Arealer inom fastigheten där förorenad jord behöver hanteras 8

5.2 Antaget saneringsdjup 8

5.3 Enhetskostnader för omhändertagande av jord 9

5.4 Klassning av massor 10

5.5 Beräkning av kostnader 10

5.6 Monte Carlo-simulering 11

5.7 Resultat 12

6 Referenser 14

Bilaga 1 – Områdesindelning Bilaga 2 – Jämförelse med platsspecifika riktvärden Bilaga 3 – Avfallsklassificering Bilaga 4 – Kostnadsberäkning

2(14) RAPPORT

VERSION 1

UPPSKATTNING AV KOSTNADER FÖR SANERING AV

FÖRORENAD MARK, KOPPARLUNDEN OMRÅDE MITT

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


1 Inledning

Syftet med föreliggande beräkningar är att bedöma kostnader för att hantera förorenade

jordmassor inom detaljplaneområde Kopparlunden mitt, vilket innefattar fastigheterna

Verkstaden 12, Verkstaden 14, Verkstaden 15, Verkstaden 19, Verkstaden 21 samt del

av Verkstaden 6.

1.1 Metodik

Kostnadsbedömningen består av tre huvudsakliga delar:

• Uppskattning av volymer som kan behöva saneras utifrån jämförelse med

platsspecifika riktvärden, historik över verksamheter och genomförda saneringar.

• Beräkning av kostnader för hantering av förorenade massor baserat på

saneringsprojekt som genomförts i Västerås

1.2 Avgränsningar och antaganden

Kostnadsbedömningen omfattar enbart metaller, olja, PAH samt PCB i jord. Exempelvis

omfattar inte denna utredning de kostnader som kan uppstå om klorerade alifater

påträffas. Sanering av klorerade alifater är vanligen mycket komplicerad och skiljer sig

mellan saneringsprojekt vad gäller saneringstekniker, omfattning och kostnader. Det är

således inte möjligt att med föreliggande metodik bedöma kostnader för eventuella

saneringsåtgärder för denna typ av ämnen.

Vid utvärderingen av föroreningssituationen har analysdata hämtats från den

sammanställning av data som Sweco gjort i ett tidigare projekt åt fastighetsägarna inom

Kopparlunden (Sweco 2016). Vid bedömningen av kostnader har det antagits att alla

undersökningsmetoder och analysmetoder som används i rapporter från 2004 till 2013 är

likvärdiga i kvalitet.

De platsspecifika riktvärden som tagits fram för olika typer av markanvändning har

använts för att uppskatta mängden jordmassor som behöver omhändertas. Det har då

antagits att halter över respektive riktvärden innebär att jorden måste omhändertas och

att riktvärdena också används som mätbara åtgärdsmål. Utgångspunkten är således att

tillsynsmyndigheten accepterar dessa riktvärden.

Vid enskilda framtida efterbehandlingsprojekt genomför man även en åtgärdsutredning

och en riskvärdering som innebär att behovet av riskreduktion och sanering utvärderas

mer i detalj, samt att nyttan med en sanering ställs mot andra faktorer som miljöskador,

risker med transporter, monetära kostnader, störningar för verksamheter och boende etc.

Detta kan leda till förändrade mätbara åtgärdsmål som skiljer sig från och ibland är högre

än de platsspecifika riktvärdena. En sådan riskvärdering har inte genomförts i detta

projekt, delvis för att detta skulle vara ett tidskrävande moment som skulle behöva göras

för varje enskilt delområde, men också för att projektet inte är i en sådan fas att detta är

meningsfullt eller genomförbart.

3(14)

RAPPORT

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Observera dock att fastighetsägarna i Kopparlunden har finansierat en ”generell”

processbeskrivning för riskvärdering där alla berörda parter yttrat sig, och denna bör

appliceras för de enskilda saneringsprojekten på varje fastighetsägares område. En

mycket viktig aspekt i denna riskvärdering har varit hänsyn till byggnaders kulturhistoriska

värden som skall vägas tungt vid en bedömning av saneringsbehovet. Detta bör beaktas

vid framtida arbeten inom området.

Det råder osäkerhet om huruvida befintliga byggnader som ska bevaras behöver saneras

eller ej. Därför görs beräkningarna för två scenarion:

1. saneringskostnader beräknas endast för de ytor där ny bebyggelse eller ändrad

markanvändning planeras enligt det underlag som Sweco fått av Archus. Av

förslaget framgår inte att några befintliga gator eller torg ska ändras och de ingår

därmed inte och utöver att några befintliga byggnader ska rivas så ändras inte

användningen i de befintliga byggnaderna som lämnas orörda. Detta behöver

kommunens godkännande. Det har framkommit under arbetet att vissa

byggnader har förelägganden om kontrollprogram som följd av ändrad

användning.

2. Alla byggnader behöver saneras i någon mån.

2 Planerad markanvändning

Inom Kopparlunden Mitt planeras en blandning mellan verksamheter (exempelvis kontor),

bostäder och allmänna ytor (parkering, gator och torg). Planområdet redovisas i Figur 1

och mer i detalj med olika delområden i Bilaga 1.

Inom fastigheten planeras även ytor med allmän platsmark (AP). Enligt planprogrammet

(Västerås stad, 2016) ska kommunen vara huvudman för allmän platsmark inom

området. Staden ansvarar för projektering och byggande av de allmänna anläggningarna.

Fastighetsägarna ska tillsammans finansiera utbyggnaden.

4(14) RAPPORT

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Figur 1. Indelning av fastigheterna inom Kopparlunden Mitt som använts i kostnadsberäkningarna.

3 Platsspecifika riktvärden

Platsspecifika riktvärden har tagits fram inom arbetet med den riskbedömning (Sweco,

2017) som genomfört parallellt med denna kostnadsbedömning. Riktvärdesberäkningarna

utgår huvudsakligen från måldokumentet som tagits fram för Kopparlunden och de

förutsättningar som beskrivits där (Sweco, 2015). Vissa antaganden baseras också på

den riskbedömning som tagits fram för Kopparlunden för bedömning av

föroreningspåverkan på recipienten Västerås Hamnområde (Sweco, 2016), samt den

riskbedömning som gjordes vid framtagande av riktvärden för allmän platsmark (Sweco

2016). För ytterligare detaljer hänvisas till måldokumentet, riskbedömningen av

recipienten, riskbedömningen för allmän platsmark och riskbedömningen för område mitt.

5(14)

RAPPORT

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

4 Föroreningssituation

Kopparlunden är ett stort område där olika delar undersökts i varierande omfattning och

vid olika tillfällen. Structor har på uppdrag av fastighetsägarna en gjort en samman-

ställning och beskrivning av föroreningssituationen och genomförda saneringsåtgärder

inom Kopparlunden (Structor, 2013). Inom området är halterna av framförallt koppar och

zink generellt förhöjda (överstiger generella riktvärden och/eller bakgrundshalter) i den

ytligare fyllningen. Förhöjda halter av oljor och klorerade alifater förekommer också inom

området (Sweco, 2015).

Information om föroreningssituationen i form av föroreningshalter i provtagningspunkter

från ett antal undersökningar genomförda mellan 1992 och 2014 har i ett tidigare projekt

sammanställts i en databas (Sweco 2016). Huvudsakligen är det samma undersöknings-

rapporter som i Structors sammanställning, men ett fåtal har tillkommit. Data från

laboratorieanalyser och undersökningar där enbart fältmätningar av metaller utförts har

också använts i sammanställningen. I arbetet med måldokumentet ingick även en

inventering av vilka verksamheter som pågått i de olika byggnaderna inom Kopparlunden

(Sweco, 2015).

I Bilaga 2 redovisas kartor med jämförelse av uppmätta halter i jord i förhållande till de

platsspecifika riktvärdena inom Kopparlunden område mitt och intilliggande fastigheter.

Vidare har samma typ av kartor tagits fram där uppmätta halter jämförs med gränsvärden

som är aktuella för mottagningsanläggningar av förorenade massor (KM, MKM och FA)

Resultaten redovisas på karta i Bilaga 3.

Som komplement till den geografiska redovisningen av jämförelsen mellan platsspecifika

riktvärden och uppmätta halter (Bilaga 2) redovisas även en generell skattning av hur stor

andel av de uppmätta halterna som ligger över platsspecifika riktvärden för verksamheter

och bostäder generellt inom Kopparlunden och även avgränsat för område mitt. En sådan

jämförelse visar att mönstret ser likartat ut för område mitt jämfört med Kopparlunden

som helhet, vilket är väntat eftersom antalet mätningar i område mitt utgör en relativt stor

andel av det totala antalet analyser.

6(14) RAPPORT

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Figur 2. Andelen av de uppmätta halterna som ligger över platsspecifika riktvärden, dels för Kopparlunden som helhet och dels för områden mitt.

Att halterna i ett jordprov överstiger ett platsspecifikt riktvärde innebär inte automatiskt att

ett saneringsbehov föreligger utan är bara en del i riskbedömning som ska fungera som

underlag för riskvärdering där åtgärder utreds. Andelen prov som överstiger är en

indikation på risknivån men också hur höga halterna faktiskt är.

Därför görs även en jämförelse mellan platsspecifika riktvärden och UCL95 (upper

confidence limit of the mean) som är det värde som medelvärdet med 95 procents

7(14)

RAPPORT

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

sannolikhet inte överstiger. Det är alltså en statistisk skattning av medelvärdet som tar

hänsyn till att det finns en osäkerhet i om de mätningar som genomförts faktiskt fångar

upp det faktiska medelvärdet. Jämförelsen görs för mätningar inom område mitt. Denna

jämförelse visar att det framförallt för PCB är så att medelvärdet överstiger det

platsspecifika riktvärdet med ca en faktor 8 följt av koppar med en faktor 4. Detta

indikerar att det föreligger en risk som kan behöva åtgärdas och kommande detaljerade

riskbedömningar och riskvärderingar kan behöva fokusera på dessa ämnen.

Figur 3. Kvot mellan medelvärde (UCL95) och platsspecifika riktvärden för verksamheter respektive bostäder inom Kopparlunden område mitt.

8(14) RAPPORT

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


5 Kostnadsbedömning

Bedömningen utgår från en skattning av volymer som kan antas vara förorenade

(överstigande platsspecifika riktvärden) och dessa volymers möjliga deponiklassning som

baseras på tidigare undersökningar. Kostnaden för varje delområde beräknas sedan

baserat på volymer och enhetspriser för omhändertagande av förorenad jord. De olika

momenten i kostnadsbedömningen redovisas nedan.

5.1 Arealer inom fastigheten där förorenad jord behöver hanteras

En uppskattning av arealen där jord behöver omhändertas har gjorts genom att jämföra

halterna i provtagningspunkterna i databasen med de platsspecifika riktvärdena. Vid

bedömningen har information från provtagningspunkter inom och i närheten av området

använts. Uppmätta halter har jämförts mot platsspecifika riktvärden för olika typer av

användningstyper. Vid uppskattningen av saneringsbehovet har också information om

den tidigare föroreningssituationen i sanerade områden använts eftersom detta indikerar

föreningssituationen i närområdet.

Då indelningen av olika typer av användningsområden inte varit tydligt definierad när

detta arbete genomförts och skillnaden mellan exempelvis verksamheter eller bostäder

(se Bilaga 2) inte varit tillräckligt tydlig har detta haft relativt liten påverkan på

uppskattningen av saneringsbehovet. I kommande skeden kan en mer detaljerad

riskbedömning innebära att saneringsbehovet minskar om exempelvis garage placeras i

bottenplan eller om det endast planeras för kontor inom ett område istället för blandning

mellan bostäder och kontor.

För det aktuella området saknas det för stora delar provtagningspunkter vilket bidrar till

ökad osäkerhet vid kostnadsuppskattningen. Detta har inneburit att grova uppskattningar

om saneringsbehovet som i vissa fall legat mellan 0 – 100 %. En förväntad ”mest trolig”

saneringsgrad baseras då på de verksamheter som funnits inom och nära delområdet,

den generella föroreningsförekomsten inom Kopparlunden samt erfarenhet från liknande

områden och verksamheter. Även erfarenheter från tidigare saneringar har använts så

långt möjligt. Det finns dock en hög grad av osäkerhet vad gäller mängden jord som

behöver omhändertas och kostnader för detta.

I Bilaga 4 redovisas för varje delområde hur stor andel av ytan där det antas att jord

behöver omhändertas. För varje delområde anges en trolig andel som bedöms behöva

åtgärdas, men också en minsta och största andel som kan behöva åtgärdas. Vidare

redovisas i Bilaga 4 de utgångspunkter som använts att bedöma detta inom varje

delområde.

5.2 Antaget saneringsdjup

För varje delområde görs också en bedömning av till vilket djup som åtgärder behövs.

Det är svårt att i detta läge skatta djupet för eventuella markarbeten. Frostfritt djup är 1-

1,5 m under markytan för Västerås. För beräkning av kostnader för sanering för

bostadsmark antas ett intervall för saneringsdjupet där ytlig jord bedöms variera mellan

9(14)

RAPPORT

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

0,7-1,7 meter (mest troligt 1 meter) och att djupare jord omfattar ytterligare mellan 0-2

meter (mest troligt 1 meter).

5.3 Enhetskostnader för omhändertagande av jord

Kostnader för hantering av förorenade jordmassor i Västerås baseras på

sammanställning av genomförda projekt i Västerås och aktuella prisuppgifter från offerter

som Västerås kommun samlat in. Vid markarbeten för allmän platsmark på Kopparlunden

kan i princip två typer av scenarier för kostnader uppstå:

• Scenario 1: Vid markarbeten måste jordmassor schaktas upp utöver det som är

nödvändigt för markarbeten. I dessa fall utgörs saneringskostnaden av kostnader för

transport till mottagningsanläggning, mottagningskostnader och inköp av rena

massor för återfyllnad, samt miljökontroll vid schaktarbeten. Då tillkommer även

arbets- och maskinkostnader för schaktning, återfyllning och packning, samt

miljökontroll vid schaktarbeten.

• Scenario 2: Massor schaktas upp vid markarbeten varvid extrakostnader uppstår för

att detta material inte kan återanvändas p.g.a. sitt föroreningsinnehåll. Detta innebär

alltså kostnader som i scenario 1, exklusive arbets- och maskinkostnader för

schaktning, återfyllning och packning, samt miljökontroll vid schaktarbeten eftersom

detta ändå skulle genomförts.

Kostnader per m3 för scenario 1 och scenario 2 sammanfattas enligt tabell 1 nedan.

Tabell 1. Kostnader per m3 för scenario 1 och 2.

Typ av massor Kostnad SEK per m3,

scenario 1

Kostnad SEK per m3,

scenario 2

> KM = MKM massor 580 – 1 100 340 – 850

> MKM = IFA massor 680 – 1 200 450 – 930

> FA = farligt avfall 1 400 – 1 600 1100 - 1400

Orsaken till det relativt stora intervallet för kostnader är att:

• Låga kostnader troligen uppstår i de fall när det tagits in offerter före

markarbeten igångsätts samt att allt kommande arbete för hantering av

förorenad mark noggrant planerats i förväg, inklusive kontakter med

tillsynsmyndigheter samt tillstånd och anmälningar,

• Höga kostnader uppstår i de fall där massor löpande hanteras vid mindre och

större projekt och där det inte tagits in offerter för transport och mottagning av

förorenade massor.

10(14) RAPPORT

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Observera, att om man har planer på att genomföra en separat upphandling av transport

och mottagning av förorenade massor före markarbeten igångsätts, kan kostnaden per

m3 möjligen sänkas till den lägre delen av intervallet.

Till kostnader för hantering av förorenad jord enligt tabellen nedan har ett påslag av 6 %

gjorts för konsultkostnader vilket innefattar miljökontroll, saneringsanmälan, kontakter

med myndigheter och rapportering.

Vid kostnadsberäkningen görs antagandet att scenario 1 gäller i medeltal för 10 % av

ytan och att scenario 2 i medeltal gäller i 90 % av ytan där nya hus ska byggas. Denna

skattning motiveras av att markarbeten ändå behöver göras för anläggningsarbeten.

Detta innebär att det i huvudsak endast uppstår extrakostnader i form av transport och

deponering av förorenade massor, samt inköp av återfyllnadsmassor.

För befintliga hus där sanering krävs för att användningen ändras antas istället scenario 1

gälla för hela ytan eftersom markarbeten endast krävs för sanering och att det annars inte

skulle genomförts några schaktarbeten.

5.4 Klassning av massor

Saneringskostnader beror till stora delar på avfallsklassningen hos uppgrävda jordmassor

(se avsnitt 5.3). Denna klassning skiljer sig från de platsspecifika riktvärden som avgör

om det finns ett saneringsbehov.

För varje saneringsareal inom varje delområde görs en bedömning av vilken andel av

massorna som utgör MKM-massor, icke-farligt avfall (IFA) samt farligt avfall (FA). För att

möjliggöra denna bedömning har föroreningshalterna i de provpunkter som använts för

att definiera saneringsarealerna (se avsnitt 5.1) jämförts med Naturvårdsverkets

generella riktvärden (Naturvårdsverket, 2009) samt Avfall Sveriges förslag till gränser för

farligt avfall för förorenade massor (Avfall Sverige, 2007). Jämförelsen redovisas i

kartform i Bilaga 3.

Bilaga 4 redovisar de antaganden som använts för att bedöma massornas avfallsklass

inom varje saneringsareal inom varje delområde.

5.5 Beräkning av kostnader

Nedan redovisas hur kostnaderna per område beräknas. Inledningsvis beräknas volymen

som behöver saneras genom att multiplicera arean för området (se avsnitt 5.1) med

antaget saneringsdjup (se avsnitt 5.2). Denna volym delas därefter upp i andel per

avfallsklass, vilket resulterar i följande parametrar:

VMKM = saneringsvolym1 där halter överstiger KM

VIFA = saneringsvolym där halter överstiger MKM

VFA = saneringsvolym där halter överstiger FA

1 Observera att saneringsvolymen definieras av områden där föroreningshalter i jord bedöms överstiga platsspecifika riktvärden.

11(14)

RAPPORT

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

För varje delområde beräknas därefter saneringskostnaden som:

VMKM*(FSc1*KMKM-1+FSc2*KMKM-2) + VIFA*(FSc1*KIFA-1+FSc2*KIFA-2) +VFA*(FSc1*KFA-1+FSc2*KFA-2)

Där

FSc1 = Fördelning scenario 1

FSc2 = Fördelning scenario 2

KMKM-1/ IFA-1/ FA-1 = Saneringskostnader per m3 för MKM-/IFA-/FA-massor enligt scenario 1

KMKM-2/ IFA-2/ FA-2 = Saneringskostnader per m3 för MKM-/IFA-/FA-massor enligt scenario 2

Den totala saneringskostnaden summeras därefter för alla delområden.

5.6 Monte Carlo-simulering

Eftersom osäkerheten i de ingående parametrar ger inte beräkningar endast baserat på

punktskattningar hela bilden av möjliga kostnader. Beräkningar av kostnader per

delområde och totalkostnad har därvid gjorts med så kallad Monte Carlo-simulering. Det

innebär att istället för att använda punktskattningar (t.ex. medelvärde) görs samma

beräkning många gånger (i detta fall 5000 gånger) med olika värden ur intervallen med

antagande att data uppvisar vissa fördelningar. På detta sätt ger beräkningarna ett

intervall av värden istället för ett (1) värde. Intervallet visar vad som är möjliga utfall och

vad som är det/de mest sannolika utfallen.

I beräkningarna har fördelningar angetts för saneringskostnaden per m3, andel av ytan

som behöver saneras ytligt respektive djupt och hur stor andel som faller under scenario

1 respektive 2. De faktiska arealerna för varje delområde bedöms vara så pass säkra att

de angetts som punktvärden. En fördelning som använts är en så kallad PERT-fördelning

där indata är 5-percentilen, det mest troliga värdet och 95-percentilen för de osäkra

parametrarna. Nedan visas ett exempel för den procentuella andelen av arean som

behöver saneras inom området ”Park 1” (Figur 4). Vilka fördelningar som använts för

respektive parameter anges i Bilaga 4.

12(14) RAPPORT

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Figur 4. PERT-fördelning för parametern ”Andelen för vilket det antas att ytlig jord saneras”.

För Monte Carlo-simuleringarna har 5000 iterationer (återupprepande beräkningar med

variationer i ingångsdata) med slumpgeneratorn Mersenne Twister använts.

6 Resultat

Saneringskostnader redovisas i form av intervall för de olika scenarier som varit

utgångspunkten i detta arbete:

• Scenario A innebär att endast ytor där ny bebyggelse eller där användningen

ändras (exempelvis från parkering till torg) ska ingå i efterbehandlingsprojekt.

Resultaten för detta scenario redovisas i Tabell 2.

• Scenario B innebär att även byggnader och ytor där det idag pågår en

verksamhet eller viss typ av användning behöver saneras i någon omfattning.

Resultaten för detta scenario redovisas i Tabell 3.

Notera att 99-percentil innebär 99 % av de 5000 simuleringarna ligger under detta värde.

Beräkningarna har inte utgått från att total sanering behövs, utan skattat ett rimligt

intervall. Det går därmed inte att utesluta att kostnaderna blir högre, men det bedöms inte

vara rimligt och kommande riskbedömningar och riskvärderingar per objekt kan mycket

väl resultera i att saneringsbehovet är lägre (avseende metaller, PAH:er och PCB).

Observera att eventuella åtgärder avseende klorerade lösningsmedel inte ingår i

beräkningarna. Inte heller kostnader som följer av att saneringen kompliceras om fasader

ska bevaras ingår. Om marken under befintliga hus behöver saneras samtidigt som

fasader står kvar kan det innebära att saneringsåtgärder under huset ökar med en faktor

3-4.

13(14)

RAPPORT

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Tabell 2. Uppskattade kostnader för sanering av ytor inom Kopparlunden Mitt där ny bebyggelse eller ny allmän platsmark framgår av planskissen (brun färg på kartan, Scenario A). Ytor under existerande byggnader saneras ej.

Beräknat medelvärde (Mkr) Beräknad 99-percentil (Mkr)

Verkstaden 6 - -

Verkstaden 12 - -

Verkstaden 14 5,8 10

Verkstaden 15 1,5 3,0


Verkstaden 21 - -

Allmän platsmark (torg)

inom Verkstaden 14

0,3 0,6

Allmän platsmark (torg och

park) inom Verkstaden 21

0,8 1,4

Tabell 3. Kostnader för sanering inom Kopparlunden Mitt givet att både ytor där ny markanvändning planeras och även de ytor som i nuläget är bebyggda behöver saneras (brun och turkos färg i kartan, Scenario B). Existerande byggnader rivs och marken under saneras.

Beräknat medelvärde (Mkr) Beräknad 99-percentil (Mkr)

Verkstaden 6 5,5 11



Verkstaden 15 - -




Allmän platsmark (torg)

inom Verkstaden 14

- -

Allmän platsmark (torg och

parkering) inom

Verkstaden 21

- -

14(14) RAPPORT

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


7 Referenser

Avfall Sverige, 2007. Uppdaterade bedömningsgrunden för förorenade massor, Avfall

Sverige 2007 rapport 2007:01.

Naturvårdsverket, 2009. Riktvärden för förorenad mark: Modellbeskrivning och

vägledning. Rapport 5976. September 2009. Naturvårdsverket, Stockholm.

Structor, 2013. Kopparlunden, Västerås. PM – Utredning och översiktlig kartläggning

av föroreningssituationen i mark och grundvatten. Structor Miljöteknik AB, Västerås,

2013-09-12.

Sweco 2016. Kostnader för saneringsåtgärder för Allmän Platsmark inom

Kopparlunden. Uppdragsnummer 1270828000.

Sweco, 2015. Kopparlunden Miljömål, 2015-11-01. Uppdragsnummer 1270700000.

Sweco Environment AB.

Sweco, 2017. Platsspecifika riktvärden samt riskbedömning, detaljplan Kopparlunden

området mitt.

Tovatt, 2016. Ritning - Markytor, Kopparlunden Västerås, Tovatt Architects & Planners

AB, 2016-01-25. Projekt nr. 1513.

Västerås stad, 2016. Planprogram Kopparlunden, Godkännandehandling 2016-02-09.

Pp 33. Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad.

rapport...inom kopparlunden mitt planeras en blandning mellan verksamheter (exempelvis kontor),...

Documents