räddningsverket kartor o läge

RÄDDNINGSTJÄNSTHANDBOKEN DEL 4

LÄGESUPPFÖLJNING

© Räddningsverket

Handbok Lägesuppföljning har utarbetats av

Jan Ahlberg, Räddningsverket, Björn Bergh, SAR CON AB har medverkat.

Bearbetning och produktion:

Grafisk form:

Illustrationer:

Tryck:

Utbildningsproduktion AB, Malmö

Melvyn Lundholm

Lars Gylldorff

Skogs Grafiska, Malmö 1996

LEDNING MEDSTABSTJÄNSTRÄDDNINGSTJÄNSTHANDBOKEN DEL 2

I serien räddningstjänsthandböcker ingår följande delar:

Räddningstjänster och samverkande organ (del 1)Beställningsnummer R 20-078/96

Ledning med stabstjänst (del 2)Beställningsnummer R 30-069/96

Samband (del 3)Beställningsnummer R 31-073/96

Lägesuppföljning (del 4)Beställningsnummer R 31-079/96

Övningsuppläggning (del 5)Beställningsnummer U 14-338/96

ÖVNINGS-

UPPLÄGGNING


RÄDDNINGSTJÄNSTER

OCH

SAMVERKANDE ORGAN


SAMBANDRÄDDNINGSTJÄNSTHANDBOKEN DEL 3

LÄGES-UPPFÖLJNING


sidan

5 INLEDNING

6 ÖVERSIKT

6 Lägesuppföljning6 Symboler7 Lägesangivning

8 LÄGESUPPFÖLJNING

8 Allmänt9 Lägesuppföljningens delar

10 Dagbok12 Lägeskarta14 Situationsskiss15 Verksamhetstablå16 Sambandstablå17 Organisationstablå18 Lägesuppföljningens omfattning

21 SYMBOLER

21 Allmänt21 Kommunal räddningstjänst22 - Gränser, enheter och ledningsplatser23 - Skademarkeringar24 - Markeringar av områden24 - Skyltar25 - Övriga symboler26 - Uppsamlingsplatser26 Sjöräddningstjänst28 Flygräddningstjänst29 Fjällräddningstjänst29 Miljöräddningstjänst till sjöss29 - Oljeskadeinventering31 Inom försvarsmakten

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

sidan

32 LÄGESANGIVNINGSSYSTEM

32 Rikets nät32 - Systemförklaring33 - Lägesangivning34 - Lägesangivning på räddningstjänstkarta35 - Angivning av områden36 GEOREF36 - Systemförklaring37 - Lägesangivning38 Latitud - Longitud38 - Systembeskrivning39 - Lägesangivning40 Bäring och avstånd40 - Systembeskrivning40 - Lägesangivning till sjöss41 - Lägesangivning på land

42 BILAGOR

42 Exempel på Dagbok43 Exempel på Lägeskarta44 Exempel på Situationsskiss45 Exempel på Verksamhetstablå46 Exempel på Sambandstablå47 Exempel på Organisationstablå

I N N E H Å L L

5

Del 4 av räddningstjänsthandboken innehåller riktlinjer förlägesuppföljning, symboler och lägesangivning.

Riktlinjerna för lägesuppföljning riktas i första hand till den kom-munala räddningstjänsten men bör även kunna användas av statligaräddningstjänster och samverkande organ.

Där en internationell eller svensk standard finns är den styrande. Iövrigt tas hänsyn till att vissa symboler och begrepp är väl beprövadeoch inarbetade.

INLEDNING

Arbetet i staber och samverkan mellan räddningstjänsterunderlättas med gemensamma rutiner för uppföljning av läget.

Räddninsverkets riktlinjer för lägesuppföljning redovisas.

6

ÖVERSIKT

LÄGESUPP-FÖLJNING

SYMBOLER Vid samverkan mellan olika räddningstjänster behöver oftakartbilder med lägesplott överföras via telefax. Detta understrykerbehovet av gemensamma symboler. De vanligast förekommande sym-bolerna och deras betydelse redovisas.

7

LÄGES-ANGIVNING De vanligast förekommande systemen för lägesangivning

och deras användningssätt redovisas.

Används i regel:

• inom räddningstjänsten på land

• inom armén

• av enheter ur marinen och flygvapnet (när dessa medverkar i ellerutövar markoperativ verksamhet i samverkan med arméstridskraf-ter)

• av luftfartsverket

Geografiska lägen kan med detta system anges enhetligt, kort, nog-grant och kan användas i geografiska informationssystem. Dessutomkan kartor av olika skalor användas oberoende av varandra.

Internationellt system som i huvudsak används inom flygräddningoch försvarsmakten.

Internationellt system som används vid sjötrafik och luftfart.

Används till sjöss och på land när andra lägesangivningssystem intekan användas.

Ö V E R S I K T

RT- koordinater(Rikets nät)

Georef

Gradnät(latitud/longitud)

Polära koordinater(bäring/avstånd)

8

Vid alla räddningsinsatser behövs dokumentering och läges-uppföljning, om än i olika omfattning. Det är en del avstabsarbetet och utgör basen i det underlag som krävs föratt fatta beslut.

Lägesuppföljningen ska visa vad som har gjorts vid olika tidpunk-ter, hur det aktuella läget ser ut och i vissa fall beräkningar och prog-noser om hur läget kan utvecklas.

Arbetet i staber och samverkan mellan räddningstjänster underlät-tas med gemensamma rutiner för uppföljning av läget.

Den tekniska utvecklingen möjliggör i allt högre grad överföring avinformation i form av text och bilder via tråd och radio. Detta ökarbehovet av gemensamma normer för lägesuppföljning, både inomräddningstjänsterna och inom alla de olika organisationer som berörsav en räddningsinsats.

Följande riktlinjer för lägesuppföljning riktas i första hand till denkommunala räddningstjänsten, men bör även kunna användas av stat-liga räddningstjänster och samverkande organ.

En statlig räddningstjänst kan i vissa fall styras av nationella ochinternationella regler och rekommendationer när det gäller lägesupp-följning. Tolkningen av ett överfört läge till samverkande räddnings-tjänst underlättas, om läget dokumenteras enligt gemensamma nor-mer.

Riktlinjerna behandlar endast den manuella lägesuppföljningen.Principerna för uppföljning kan dock anpassas till datoriserade stabs-miljöer.

ALLMÄNT

LÄGESUPPFÖLJNING

9

L Ä G E S U P P F Ö L J N I N G

LÄGESUPP-FÖLJNINGENSDELAR

Följande delar kan ingå i lägesuppföljning:Lägesuppfölj-ningens delar

Lägesuppföljningens olika delar går ofta i varandra och kan iblandinnehålla samma uppgifter. Det innebär i vissa fall dubblering av upp-följningen.

Anledningen till att man ibland dubbelför vissa uppgifter är attdelarna har olika syften:

• Dagboken ska vara en skriftlig dokumentation.

• Lägeskartan ska ge en visuell bild av läget i stort ”just nu”.

• Situationsskissen ska ge en överskådlig bild av skadan samt var ochpå vilket sätt insats sker.

• Verksamhetstablån ska ge en överskådlig bild av verksamhetens”nuläge”.

• Sambandstablån ska ge en översikt över sambandsvägar.

• Organisationstablån ska ge en översikt över vilka organisationersom deltar och deras funktioner.

DagbokLägeskarta

SituationsskissVerksamhetstablåSambandstablå

Organisationstablå

10


DAGBOK Vid alla räddningsinsatser bör dagbok föras löpande, somvisar inträffade viktiga händelser och vidtagna åtgärder.

Dagbok bör föras på alla ledningsnivåer, d v s både för den övergri-pande ledningen och den direkta ledningen på skadeplatsen.

Dagbokens uppgift är

• att ge underlag för beslut i det fortlöpande räddningsarbetet

• att utgöra underlag för insatsrapport

• att utgöra underlag för kommande studier, utvärderingar och utred-ningar om räddningsinsatser och de åtgärder som vidtogs

Dagboksförandet bör påbörjas omedelbart. Om detta inte är möjligtbör det som skett innan dagboken påbörjats ”rekonstrueras”. Det bördå framgå när rekonstruktionen eller sammanfattningen övergår tilllöpande dagbok. Rutiner bör skapas som gör det möjligt att ”rekon-struera” vad som hänt i den inledande fasen av alla kommunala rädd-ningsinsatser.

De statliga räddningstjänsterna har som rutin att omedelbart påbör-ja förandet av dagbok.

Dagboken kan föras med papper och penna eller med något datori-serat hjälpmedel.

I dagboken sammanfattas efterhand och i tidsföljd viktigare uppgif-ter om

• inträffade händelser av vikt

• bedömning av läget

• vidtagna åtgärder

• beslut i stort

• andra beslut av vikt

• givna order

• tagna samråd

• mottagen information

• given information

Dagboken kompletteras om så behövs med kartor, skisser, plastfilm ellerbilder. Ljudband kan även användas för insamling av material, somsedan förs över till dagboken. Dagboksblad numreras i löpande följd.

11


Dagboken är en handling som ska visa hur insatsen genomförts. Påvarje blad bör finnas plats för underskrift av den som fört dagboken.Vid skifte av ansvarig dagboksförare bör ny sida påbörjas. Om ändring-ar görs i dagboken, överstryks den ursprungliga texten så att den gåratt läsa.

Vid insatser med räddningsledning med uppbyggd stab kan det varalämpligt att, istället för en enda gemensam dagbok, föra en huvuddag-bok som kompletteras med funktionsvisa dagböcker. Dessa bör då varautformade på samma sätt för att underlätta överföring av uppgifter tillhuvuddagboken.

Exempel på blankett för dagbok visas här och i bilaga 1.

12

Lägeskarta förs vid behov, beroende på insatsens storlek, kom-plexitet och utsträckning i tiden. Lämplig skala för underlagskartaeller sjökort väljs med avseende på det område som ska täckas upp.Räddningstjänstkartan kan i vissa fall vara passande.

Markering av information på kartan kallas plotting. De uppgiftersom plottas kan vara uppgifter om

• skadeområde

• skadeplats (er)

• skadans utbredning (se även under Situationsskiss)

• sektorer

• riskområde

• ledningsplats

• brytpunkt(er)

• fastställda körvägar

• uppsamlingsplats(er)

• avspärrningar

• insatta enheter (se även under Verksamhetstablå)

• vägavstängningar

• depåer

• annan aktuell information

Vid markering på karta används de i handboken redovisade symboler-na (se sid 21-31). Om någon symbol saknas, används klartext ellersjälvförklarande symboler.


LÄGESKARTA

13


Kartan uppdateras kontinuerligt med verksamheten och ska visaläget ”just nu”. Det kan därför vara praktiskt att vid vissa tillfällen”spara” kartan genom att kopiera (rita av) eller fotografera den.Viktiga fakta från kartan bör tillföras dagboken.

Lägeskartan kan även användas för att utarbeta och dokumenteraprognoser över skadans utveckling, så kallade om-fall.

Exempel på lägeskarta visas här och i bilaga 2.

Järnvägs–station

402

Västerbo

StrömsnäsJä

rnvä

gsbr

on

Stationsgatan

Stationsgatan

Järnvägsgatan

Golfbana

Lasarett

X-BY T

T T

T

408

Brytp.C

RL

SKADEPLATS

S

SkplC


14

SITUATIONS-SKISS Lägeskartan kan ibland behöva kompletteras med en situa-

tionsskiss.Den ska ge en överskådlig bild av skadan, samt var och på vilket sätt

insats sker. Situationsskissen kan ibland kombineras med verksam-hetstablån (se nästa rubrik) och kan då vid mindre insatser även visavar resurserna finns och vilka uppgifter de fått.Situationsskissen ritas på en mer storskalig bakgrund som kan beståav en primärkarta, en fastighetsritning eller en insatsplan. Om möjligtbör en insatsplan vid framtagandet anpassas så att den kan användassom situationsskiss vid insats mot objektet.

Situationsskissen kan även ritas på fri hand. Det kan vara en fördel,eftersom man kan rensa bort detaljer som inte behövs och få skissenmer lättläst och överskådlig.

Exempel på situationsskiss visas här och i bilaga 3.

Risk för

GAS

RL

Y-gatan

Vin

d 3

m/s

X-gatan

Norr stråket

Sektor 3

Utrymning

Sektorchef

BM Andersson

Polisass. Eriksson

Sektor 1

Tätning

Sektorchef

BM Pettersson

Sektor 2

Livräd dning

Släckning

Sektorchef

BM Lundström DatumKl

Signatur

Denna

fastighet

utrymd

SDA

508xxx

xxx xxx

Brand

gatuplan

Tankbil

N

15


VERKSAM-HETSTABLÅ Verksamhetstablån ska fortlöpande redovisa var resurserna

finns (under färd, på brytpunkt), var de är insatta samtvisa vilka uppgifter (order) de har. Med resurser avses härfordon, personal och materiel. Vidare bör i verksamhets-

tablån en löpande uppföljning ske av förbrukningen av gränssättanderesurser.

Verksamhetstablån är till sin natur en uppföljning som förändraskontinuerligt för att ge en bild av det operativa nuläget. Den är tillstörsta delen användbar inom den ledningsfunktion där den förs samtvid kontakter med exempelvis skadeplatschef.

Verksamhetstablån kan anpassas efter den verksamhet den ska spe-gla och kan bli olika för olika räddningstjänster.

Verksamhetstablån är i många stycken en dubblering av dagbokenoch lägeskartan. Syftet med tablån är dock ett annat. Den ska på ettöverskådligt sätt presentera ”verksamheten” så att flera personer sam-tidigt och enkelt kan ta del av den. Detta låter sig svårligen görasgenom att läsa dagboken som listar alla aktiviteter i kronologisk ord-ning.

Vid omfattande insatser kan verk-samhetstablån behöva delas upp ibl a en personaltablå, en under-hållstablå och en transporttablå.Dessa behandlas inte vidare här.Principerna är dock desammasom för verksamhetstablån.

Exempel på verksamhetstablåför kommunal räddningsinsatsvisas här och i bilaga 4.

16


Vid samverkan mellan olika organisationer svarar som regelvarje organisation för sitt eget samband enligt egna rutiner.

När tvärkommunikation mellan olika samverkansparter förekom-mer, eller när antalet samverkansparter är mycket stort, kan en sam-bandstablå vara nödvändig för att ha full kontroll över sambandsvä-garna.

Sambandstablån kan utformas som en tabell med uppgifter om sam-bandsresurser (telefon, radio, fax etc) telefonnummer, anropssignaler,kanaltilldelning, reservförfarande m m.

När en sådan sammanställning av sambandsvägar och kanske enfördelning och prioritering av kanaler sker, måste detta ges ut i formav en order eller direktiv från räddningsledaren. Denna order kan medfördel distribueras i form av en sambandstablå, skriven på en blanketti A4-format, som kan faxas till berörda instanser.

SAMBANDS-TABLÅ

Sambandstablån kan i vissa fallkombineras med organisations-tablån (se följande rubrik).

Tablån kan också, för eget bruki stabsrummet, utformas som ettdiagram eller skiss i större formatöver tillgängliga sambandsvägar.

Exempel på utformning av sam-bandstablå visas här och i bilaga 5.

17

ORGANISA-TIONSTABLÅ


Vid stora insatser, med flera ledningsnivåer, flera räddnings-tjänster och med många övriga samverkansparter medolika ansvarsområden, kan förutom den operativa läges-uppföljningen som sker på kartor, skisser och verksam-

hetstablåer även en organisatorisk lägesuppföljning behövas. Den organisatoriska lägesuppföljningen syftar till att alla deltagan-

de organisationer ska få en översikt över vilka som deltager, var definns och hur man primärt får kontakt med dem. Uppföljning sker påen organisationstablå.

Ansvaret för att organisationstablån upprättas och uppdateras liggerpå den myndighet som har ansvaret för insatsen.

Uppgiften att sammanställa, följa upp och distribuera organisa-tionstablån kan delegeras till den funktion som har bäst överblick överhändelserna och den bästa stabsmiljön.

Så fort en ändring sker i organisationen ska den förnyas och distribu-eras. Det är därför av stor vikt att den förses med ett tidsnummer. Denbör föras på en blankett i A4-format för att kunna faxas till berörda.

I en bra stabsmiljö kan det vara avvärde att även ha denna tablåanslagen i större format på ”upp-följningsväggen” i anslutning tillsambandstablån. Vid vissa tillfäl-len kan det vara rationellt attkombinera sambandstablån ochorganisationstablån.

Ett exempel på organisationsta-blå visas här och i bilaga 6.

DAGBOK

18

Nivå 1 avser den ledningsplats varifrån en räddningsledare vid enmindre insats eller en skadeplatschef leder verksamheten.

Detta är den vanligaste förekommande ledningsnivån. Här är stabs-miljön i de flesta fall ”obefintlig”, och det bedöms som realistiskt attenbart föra dagbok och göra en situationsskiss.

Situationsskissen kan i de flesta fall även användas som verksam-hetstablå genom att man vid behov noterar vilka enheter som är insat-ta var, och vilken uppgift de har. Dagboken kompletterar.


Nivå 1 Räddningsledning med begränsat stabsstöd

Nivå 2 Räddningsledning på skadeplats med stöd av mobil led-nings- och sambandsenhet

Nivå 3 Centralt placerad räddningsledning med uppbyggd stab

Räddningsledningmed begränsatstabsstöd

För att ge riktlinjer för omfattningen av lägesuppföljning på olika plat-ser, har ledning (direkt ledning och övergripande ledning) delats in itre nivåer:

LÄGESUPP-FÖLJNING-ENS OMFATT-NING

SITUATIONS-SKISS

(VERKSAMHETS-TABLÅ)

19

Nivå 2 avser den ledningsplats som oftast består av ledningsfordonsom bemannas av kommunal räddningstjänst, polis och sjukvård.Även en OSC (On Scene Commander, insatsledare) på ett fartyg kanlikställas med detta.

Ledningsplatsens lämplighet för stabsarbete kan naturligtvis varie-ra. I vissa fall är den ett ledningsfordon av varierande storlek och utfö-rande. I andra fall kan den vara en tillfällig lokal som tagits i anspråk.När det gäller sjöräddning och miljöräddning till sjöss kan den dess-utom vara en fartygsbrygga.

De delar av systemet som vid behov bör användas på denna nivå är,förutom dagbok, situationsskiss, lägeskarta och verksamhetstablå.


Räddningsledningpå skadeplats medstöd av mobil lednings- och sambandsenhet

LÄGESKAR TADAGBOK

SITUATIONS-SKISS

VERKSAMHETS-TABLÅ

DAGBOK

20

Nivå 3 avser dels de ledningsplatser för övergripande ledning (rädd-ningscentral, länsstyrelses ledningsplats m fl) som kan ingå i led-ningsstrukturen vid en stor kommunal insats, dels en statlig rädd-ningstjänsts permanenta ledningscentral (ARCC, MRCC).

En räddningscentral, som har viss bemanning för bakre stöd vid eninsats, men som inte har ledningsansvar, kan räknas till denna kategori.


Centralt placeradräddningsledningmed uppbyggdstab

SITUATIONS-

SKISS SAMBANDS-

TABLÅ

ORGANISATIONS-

TABLÅ

Samtliga tablåer bör dessutom finnas tillgängliga i A4-blankettformat föratt kunna överföras till samverkande och underställda funktioner via faxsamt för att kunna sparas som dokumentation. (se exempel i bilaga 4-6)

Lägeskartor och situationsskisser bör av samma anledning kunnaavbildas (fotograferas) i A4- format.

LÄGESKAR TA

VERKSAMHETS-

TABLÅ

Nivån har den bäst lämpade stabs-miljön för att vid behov föra samt-liga lägesuppföljningens delar.

Verksamhetstablån kan med för-del kombineras med den resurs-översikt som normalt förs på led-ningsplatsen.

Lägesuppföljning bör föras somfasta ”väggplott”. Då finns den till-gänglig som referens med möjlig-het till omedelbar visuell kontaktför samtliga som arbetar på led-ningsplatsen.

21

Räddningsverket föreslår att nedanstående sammanställningav symboler används för lägesplott m m, inom räddningstjänsten.Vissa symboler är identiska med de som används inom försvarsmak-ten.

Symbolerna anger former och principer för hur de ska ritas, meninte exakta mått för storlek av text och form. Detta styrs av den aktu-ella situationen. Symboler som används i byggteknisk verksamhet, iritningar, beskrivningar m m, behandlas inte här.

ALLMÄNT

SYMBOLER

KOMMUNAL RÄDDNINGSTJÄNST

Färger

Används flera färger vid plottning betecknar:

skadlig, farlig verksamhet

egen verksamhet, egna enheter

gränser (motsvarande), tidsangivelser

samverkande enheter

område med gas, radiak, farligt ämne

OBS! Färger försvinner vid kopiering och faxning.

röd färg

blå färg

svart färg

grön färg

gul färg

22

S Y M B O L E R

Gränser, enheter och ledningsplatser

Skadeområdesgräns, områdesgräns m m

Sektorgräns,motsvarande

Ledningsenheter

LedningsplatserRäddningsledarens,Skadeplatschefens,Sektorchefens m fl

Heldragen linje. Beteckning medversaler eller siffror (vid behov)

Streckad linje. Beteckning medversaler eller siffror (vid behov)

I symbolen anges organisationeller myndighet i övre fältet.Avdelning, enhet och liknande iundre fältet. Symbolen kan försesmed stapel för att ange exakt läge.

I symbolen anges vilken befatt-ningshavare markeringen gäller.Stapelns fot anger det exakta läget.

23

Skademarkeringar

S Y M B O L E R

Bränder

Ras

Bränder och ras

Skred

Översvämning

Avstängd väg/järnväg

Nedsatt framkomlighet

Kärnladdningsexplosion L: luftexplosion Y: ytexplosion00: styrka i kilotonSpetsen anger beräknad/förmo-dad nollpunkt/plats

24

Markeringar av områden

S Y M B O L E R

Oexploderad ammunition

Radioaktiv beläggning

Gas

Smitta

Skyltar

Radioaktiv beläggning

Gas/rök

Fast eller flytande kemikalie

Smitta

25

Övriga symboler

S Y M B O L E R

Saneringsplats Förtydligas med A, B eller KEM

Brytpunkt

Trafikregleringsplats

Trafikplats

Branddamm

Vattentag

Omlastningsplats från sjötrans-porter till landfordon

Helikopterlandningsplats, tillikaomlastningsplats till helikopter-transport

Om volymen är känd, anges den till höger om texten

26

Uppsamlingsplatser

S Y M B O L E R

SJÖRÄDDNINGSTJÄNST

Oskadade

Skadade

Döda

Hemlösa

Gods

Position

Sökområde

Anges i grader, minuter och hun-dradelar av minuter. N = nordliglatitud E = ostlig (east) longitud

Respektive enhets sökruta, vilkenutgör en del av insatsområdet. Dåflera enheter deltar, skrivs respek-tive enhets namn, sökriktning ochtid för sökstart i tilldelat område.

27

S Y M B O L E R

Insatsområde

Beräknad tid för enhetsankomst till insatsområde

Bäring och avstånd frånfast punkt i land ellerbottenfast/förankrat sjö-märke till föremål som skaanges

Grundstött fartygs posi-tion och läge

Område, som fastställs av RL, därsjöräddningsinsats ska utföras.Placering och storleken på områ-det kan baseras på datorberäkning-ar för t ex en drivande båt. Fleraenheters respektive sökområdetäcker tillsammans insatsområdet.

ETA = Estimated Time of Arrival.Tiden anger enhetens ankomst tillområdets gräns.

Riktning i grader, avstånd i nautis-ka mil.

Fartygets namn anges intill posi-tionen. Pilen anger fartygets rikt-ning.

Angivelsen kan kompletteras medaktuell vädersituation.

WX = väder

S-SW = vindens riktning, angi-ven i väderstreck var-ifrån vinden blåser

15 m/s = vindens hastighet/styrkai meter per sekund.

EKRONWX S-SW 15 m/sGod sikt

28

S Y M B O L E R

FLYGRÄDDNINGSTJÄNST

Positionsangivelse

IakttagelserOptiskt

Akustiskt

Övrigt

Spaningsområde

Siffran i tecknet anger observatio-nens nummer i den faktalista somförs i ARCC. Siffrorna utanförtecknet anger klockslag för obser-vationen. Någon har sett någotsom kan sättas i samband medefterforskat luftfartyg.

Någon har hört motorbuller, smälleller liknande, som kan sättas i sam-band med efterforskat luftfartyg.

Någon har meddelat något annatsom kan sättas i samband med efter-forskat luftfartyg.

Heldragen linje. Området är somregel kvadratiskt eller rektangulärtför att ansluta till kartans indel-ning (GEOREF, lat/long, RiketsNät) samt för att underlätta an-passning till sökmönster.

Angiven enhet har fått order attavspana området.

Angiven enhet har anlänt till om-rådet och påbörjat avspaning.

Angiven enhet har genomfört av-spaning.

29

S Y M B O L E R

FJÄLLRÄDDNINGSTJÄNST

För fjällräddningen finns inga fastställda eller allmänt använda sym-boler. Vid plotting används dock allmänt olika färger enligt nedan:

Rött

Blått

Grönt

Svart

Uppgifter om den/de saknade.Markeras med siffra som bokförsmed förklarande text i särskildjournal.

Uppgifter/order till insatta patrul-ler.

Positionsangivelser.

Gränser för sökområden m m.

MILJÖRÄDDNINGSTJÄNST TILL SJÖSS

Oljeskadeinventering

Skadegradering och färg för lägesmarkering på karta visande oljemängd

Siffra/färg På stranden I vattnet i strandzonen

0 grön Ingen olja Ingen olja

30

Siffra/färg På stranden I vattnet i strandzonen

1 blå

2 orange

3 röd

4 brun

5 svart

Ringa oljemängd. Klumpar upptill 5 cm i diameter. Ej fler än2st/m2.

Tunt oljeskikt eller klumpar upptill 5 cm tjocka och upp till 30 cmi diameter. Ej fler än 2 st/m2.

Sammanhängande oljeskikt 1-2cm tjockt eller klumpar tjockareän 5 cm och med ytstorlek påcirka 0,5 m2. Ej fler än 1 st/m2.

Sammanhängande oljeskikt av 2-10 cm tjocklek eller tät ansamlingav klumpar 5-10 cm tjocka.

Sammanhängande oljeskikt över-stigande 10 cm tjocklek eller tätansamling av klumpar mer än 10cm tjocka.

Ringa oljemängd. Oljeflimmereller enstaka klumpar upp till 5cm i diameter högst upp till 1 mut i vattnet räknat från strand-linjen. Ej fler än 2 st/m2.

Tunt oljeskikt eller klumparupp till 5 cm tjocka med en dia-meter på cirka 30 cm högst 1 mut i vattnet räknat från strand-linjen. Ej fler än 2 st/m2.

Sammanhängande oljeskikt 1-2cm tjockt eller klumpar tjocka-re än 5 cm och med ytstorlek påcirka 0,5 m2 högst 1 m ut i vatt-net räknat från strandlinjen. Ejfler än 1 st/m2.

Sammanhängande oljeskikt av2-10 cm tjocklek eller tät an-samling av klumpar 5-10 cmtjocka utmed stranden, sträck-ande sig upp till 5 m ut i vatt-net.

Sammanhängande oljeskikt över-stigande 10 cm tjocklek eller tätansamling av klumpar mer än 10cm tjocka. Föroreningen sträckersig minst 5 m ut i vattnet.

S Y M B O L E R

31

S Y M B O L E R

INOM FÖRSVARSMAKTEN

Markbunden enhet

Flygenhet

Flygbas

Sjöenhet

För ovanstående gäller:Inuti symbolen anges typförbandstecken. Ovanför symbolen angesförbandets styrka. Under symbolen anges förbandets transportsätt.Till höger om symbolen anges förbandsnummer.

Handels-/fiskefartyg (där fartygetsnamn kan anges intill symbolen)

32

LÄGESANGIVNINGSSYSTEM

RIKETS NÄT

Systemförklaring Rikets Nät, med angivande av RT-koordinater, baseras på rikets tri-angelnät -38 och är ett rätvinkligt linjesystem med horisontella ochvertikala linjer. Systemets utgångspunkt i nord-sydlig riktning ärekvatorn (x-koordinaten) och i ost-västlig riktning en medelmeridianmed ungefärlig sträckning genom Karlskrona i söder via Linköping,Falun, Östersund och slutligen genom Vindelfjällens nationalpark inorr (y-koordinaten).

Denna medelmeridian ligger vid ekvatorn 1500 km öster om noll-meridianen (genom Greenwich) och betecknas därför i Rikets Nätmed den numeriska benämningen 1500.

Talvärdet för de vertikala linjerna minskar således åt väster och ökaråt öster.

Sverige befinner sig mellan linjerna 1250 och 1900.De horisontella linjerna numreras på samma sätt i kilometertal från

ekvatorn, vilket innebär att linjernas numeriska benämning inomSverige ligger ungefär mellan 6100 - 7700.

Dessa kilometerrutor finns utmärkta på Lantmäteriets allmännakartor med ett svart rutnät.

6 100 km

1 500 km

NOLL-MERIDIAN MEDEL-MERIDIAN

EKVATORN

1 250 1 500 1 900

7 700

6 100

33

L Ä G E S A N G I V N I N G S S Y S T E M

Lägesangivning Lägesangivning enligt Rikets Nät bör användas av den kommunalaräddningstjänsten. Även fjällräddningstjänsten, SOS-Centraler, poli-sen och ambulansverksamheten bör använda detta system (se medde-lande från Räddningsverket 1989:1)

RT-koordinater används ofta i geografiska informationssystem (GIS).Lägesangivning sker genom att först ange punktens läge i nord-syd-

lig riktning (x-koordinaten), d v s genom att ange det numeriska vär-det i vänster eller höger kant på kartan (avståndet från ekvatornuttryckt i kilometer). Därefter anges punktens läge i ost-västlig rikt-ning (y-koordinaten) genom att ange det numeriska värdet i kartansövre eller undre kant (avståndet i kilometer från noll-meridianen,mätt längs ekvatorn).

Dessa värden anges med 4 siffror om en noggrannhet på 1 kilometerär tillräcklig. Önskas större noggrannhet (hundratal meter) uppskat-tas (mäts) punktens läge mellan kilometerlinjerna i tiondelar ochytterligare en siffra läggs till. Ligger punkten t ex mitt mellan två kilo-meterlinjer, anges 5 (500 m) som femte siffra.

Vid behov anges även läget i höjd över havet (Z-koordinatens värdei meter). Z-koordinaten avläses direkt ur närliggande höjdkurva ellerbestäms genom interpolering med ledning av höjdkurvor och höjd-punkter.

Läge= X 66 287, Y 16 22532

31

30

29

28

27

26

25

66

66

19 16 20 21 22 23 24 1625

34


Lägesangivning påräddningstjänst-karta

Vid lägesangivning på Räddningstjänstkartan byts de två första siffror-na i Rikets Nät-systemets respektive x- och y-koordinat ut mot kart-bladets namn. Därefter anges de fyra siffror som står i varje kilometer-ruta för att ange ett läge med en kilometers noggrannhet. Det är rutansnedre vänstra hörnpunkt som anges.

Exempel:Julås anges på Räddningstjänstkartan 4E Tingsryd NO 8029 och i RT-systemet som X 6280 Y 1429. Om ytterligare noggrannhet krävs, angesen siffra till för varje koordinat. Då anges läget 4E Tingsryd NO 808295 respektive X 62 808 Y 14 295 med hundra meters noggrannhet.

Allm

änt

kart

mat

eria

l frå

n La

ntm

äter

iver

ket

Med

giva

nde

96.0

175

35


Angivning avområden

Gränser till slutna områden anges medsols med början i den västrahörnpunkten.

Områden som begränsas av räta linjer anges med

• koordinaterna för hörnpunkterna

• kommatecken som sätts mellan hörnpunkterna

Exempel: Område A; A 83 05, B 72 30, C 55 10

Cirkulära områden anges med

• kordinaterna för områdets mittpunkt

• bokstaven R (radie) jämte radiens längd i meter.Ordet meter anges dock inte

Exempel: Område B; 68 72, R 20 000

Rätvinkliga områden med sidorna parallella medkoordinatnätet anges med

• koordinaterna för områdets sydvästra hörn

• bokstaven S (sida) jämte sidlängderna i meter,först norrut, sedan österut med gångertecken mel-lan. Ordet meter anges inte

Exempel: Område C; 11 62, S 15 000 x 27 000

Området anges: A-B-C A-B-C A-B-C-D

36


GEOREF

Systemförklaring GEOREF (World Geographic Reference System) är ett geografisktreferenssystem som bygger på latitud och longitud. Det används i vissomfattning inom försvarsmakten för lägesangivning samt av kustbe-vakningens sjö- och flygenheter vid samarbete med försvaret.

Systemet bygger på att jorden delas in i 15-gradersrutor. Rutorna är15 longitudgrader breda och 15 latitudgrader höga. Rutorna betecknasmed ett bokstavspar där första bokstaven A - Q (utom I och O) angerläget i väst-östlig riktning från 180-graders meridianen och andra bok-staven anger läget i nord-sydlig riktning med början vid sydpolen.

Sverige berörs av 15-gradersrutorna NK, NL, PK och PL. Varje 15-gra-dersruta är i sin tur indelad i 15 x 15 gradrutor. Dessa betecknas medbokstäverna A - Q (utom I och O) i ostlig och nordlig riktning medbörjan i det nedre vänstra (sydvästra) hörnet.

Inom gradrutorna räknas indelningen i 60 minuter och decimal avminut. Rutornas beteckning finns tryckta på vissa allmänna kartoroch på flygkartor.

37


Lägesangivning En punkts läge på kartan anges först med de två bokstäverna för 15-gradersrutan omedelbart följda av bokstäverna för gradrutan. Om för-växling med 15-gradersruta inte kan ske, kan denna beteckning ute-lämnas. Därefter anges punktens läge inom gradrutan genom att skri-va antalet minuter i ostlig riktning (longitudminuter avlästa i kartansnedre eller övre kant) från rutans nedre vänstra (sydvästra) hörn.Därpå anges i en följd antalet minuter i nordlig riktning (latitudmi-nuter avlästa i kartans vänstra eller högra kant) från samma hörn.

Noggrannheten i angivelsen anpassas efter behovet och kartans skala,t ex tiotals minuter, minuter, tiondels minuter eller hundradels minu-ter. Lika många siffror (samma noggrannhet) ska dock användas ibåde ostlig och nordlig riktning.

38


LATITUD -LONGITUD

Systembeskrivning För att ange en punkts läge på jorden används inom navigationen ettkoordinatsystem med utgångspunkt från ekvatorn och en meridian(en vertikal linje från pol till pol) genom Greenwich i England. Meri-dianen genom Greenwich har benämnts noll-meridianen eller longi-tud 0. Ekvatorn benämns latitud 0.

Ekvatorn delas in i 180 grader åt öster och väster från noll-meridianen.En punkts läge i ost-västlig riktning mäts i antalet grader och minuter(60 minuter per grad) från noll-meridianen. Detta kallas punktenslongitud. Sverige utbreder sig mellan ungefär 11 och 24 grader ost.

Varje meridian är uppdelad i 90 grader norrut och söderut frånekvatorn. En punkts läge i nord-sydlig riktning mäts i antalet graderfrån ekvatorn. Detta kallas punktens latitud. Sverige breder ut sig mel-lan ungefär 55 och 69 grader nordlig latitud.

39


Lägesangivning Lägen anges enligt detta system genom att man först anger punktensläge i nord-sydlig riktning (latituden). Den graderingen finns i sjökor-tens (även vissa landkartors) högra respektive vänstra kant. Därefteranges punktens läge i ost-västlig riktning (longituden). Denna grade-ring finns i sjökortens övre respektive nedre kant. Läget anges i grader,minuter och decimaler av minuter (1 grad = 60 minuter).

Positionen eller lägesangivningen skrivs med 5 siffror för latitud ochlongitud. Nord respektive syd anges med bokstäverna N och S, ost ochväst med E (east) och W (west) efter siffrorna enligt följande exempel:

57° 02,2’ N (57 grader, 02 minuter, 2 tiondelar nordlig latitud)

18° 02,7’ E (18 grader, 02 minuter, 7 tiondelar ostlig longitud)

Avstånd anges i sjökort även med hjälp av latitudskalan i höger ellervänster kant av sjökortet. Avstånden mäts i minuter (distansminuter)och decimal av minuter. Distansminut är detsamma som nautisk mil(M) vilken ofta benämns sjömil. Den är 1 852 m.

Observera att mätning ska ske i kortets kant i höjd med mätpunk-ternas lägen i sjökortet (1:200 000) på grund av den projektion(Mercator) som används vid kortens framställning (ofta äldre kort).Skalan växer med ökande latitud. Moderna skärgårdskort ( skala 1:50000 och större skala) har samma projektion som landkartorna, och sjö-milen kan utläsas var som helst men endast på nord-sydmarginalen.

40


BÄRING OCHAVSTÅND

System-beskrivning

Detta system används både till sjöss och på land. Till sjöss beskrivspositioner genom att ange riktning och avstånd till ett fartyg eller före-mål från en fast lätt identifierbar punkt i land (t ex fyr, udde eller lik-nande).

Riktningen eller bäringen anges i kompassgrader (360°-systemet)från den fasta punkten i land till föremålet till sjöss. Avståndet anges idistansminuter eller nautiska mil.

För att beskriva ett läge i terrängen med hjälp av karta anger manantal millimeter på kartan i ett visst vädersträck från en lätt identifier-bar punkt på kartan.

Först anges den mätta kompassriktningen från punkten i land till före-målet. Därefter anges den i sjökortet mätta distansen i nautiska mil.

Exempel: Bäring 340° 3,2 M från Ledfyren.

Lägesangivningtill sjöss

41


Lägesangivningpå land

Först anges det i kartan mätta avståndet från en punkt i kartan tillaktuell position. Därefter anges väderstrecket.

Exempel: 5 mm NO S i Stora Berg

Detta systemet kräver stor försiktighet, eftersom man som utgångs-punkt kan använda både markeringar för företeelser i naturen (hus-tecken, vägkorsningar, sjöspetsar m m) och bokstäver i skriven text,samt att man mäter avståndet i millimeter på kartan. Sändare och mot-tagare måste använda samma karta (samma skala och edition) för attinte felaktigheter ska uppstå.

Lillsjön

Käringmossen

Stora Berg

42

BILAGOR

BILAGA 1EXEMPEL PÅDAGBOK

Räddningstjänsten Dagbok Sida nr ........................... kommun

Insats/Händelse: ..................................................

Datum: .............................. Larm Nr: ..........

Tid Händelse

Dagboksbladet avslutat

Datum Tid Signatur

43

B I L A G O R

Järnvägs–station

Brytp.C

402

Västerbo

Strömsnäs

Järn

vägs

bron

Stationsgatan

Stationsgatan

Järnvägsgatan

Golfbana

Lasarett

X-BY

T

TT

T

SkplC408

SKADEPLATS

RL

S

BILAGA 2EXEMPEL PÅLÄGESKARTA

44

B I L A G O R

Risk förGAS

Sektor 3Utrymning

SektorchefBM Andersson

Polisass. Eriksson

Vin

d 3

m/s

Sektor 1Tätning

SektorchefBM Pettersson

Sektor 2Livräd dningSläckning

SektorchefBM Lundström

Datum Kl Signatur

Y-gatan

N

Norrstråket

X-gatan

Denna fastighetutrymd

Brandgatuplan

Tankbil

XXX XXXXXXSDA508

RL

BILAGA 3EXEMPEL PÅSITUATIONS-SKISS

45

B I L A G O R

VERKSAMHETSTABLÅ Insats/Händelse

EnhetAnrop

TypInsatt

KlKlar kl

Beräknat/VerkligtGeografiskt läge Order/Uppgift Anteckningar

Räddningsledare: Datum Larm nr:

VÄDER KL:VIND:

TEMP:SIKT:

NEDERBÖRD:

PROGNOS Från KL Till KLVIND:

TEMP:SIKT:

NEDERBÖRD:

BESLUT I STORT KL:

BILAGA 4EXEMPEL PÅVERKSAM-HETSTABLÅ

46

Funktion Telefon Fax AnmärkningRadio

KanalVerksamhet

B I L A G O R

RäddningstjänstenX kommun

Datum: Tid:

Larm nr:

Med avsteg från och utöver ordinarie bestämmelser gäller följande:

Sambandstablån fastställd av

Namnförtydligande

För insats/händelse:SAMBANDSTABLÅ

XLOGO

Anrop

SelektivTal

BILAGA 5EXEMPEL PÅSAMBANDS-TABLÅ

47

B I L A G O R

Funktion Plats Organisation Anmärkning

Utfärdande organisation:

Insats:

Med avsteg från och utöver ordinarie bestämmelser gäller följande:

Fastställd kl: Sänd med fax enligt sändlista

kl Sign:

Tidsnummer:

ORGANISATIONSTABLÅ NR:

Primärt samband

Telefax ÖvrigtTelefon

Räddningsledare

BILAGA 6EXEMPEL PÅORGANISA-TIONSTABLÅ

räddningsverket kartor o läge

Documents