Psykisk ohälsa -psykiska störningar

Var går gränsen? Vad är då en psykisk sjukdom? Vad är ”friskt” och ”sjukt”? Normalt och

onormalt? Sjukdomsbegreppet är beroende av faktorer som kultur och sammanhang.

Olika definitioner till onormalt/normalt

1. Det normala är det vanliga

2. Det normala är det som stämmer överens med de normer som finns i samhället

3. Medicinskt synsätt – det normala=friskt, det onormala=sjukt. Men vad är då friskt och

sjukt?

I alla samhällen finns normer för vad som är normalt/onormalt, rätt/fel, friskt/sjukt. Dessa

normer varierar mellan olika tider och kulturer. Begreppet onormalt = relativt!

För att tillståndet ska räknas som sjukdom ska tillståndet leda till::

- signifikant lidande eller skada för den drabbade eller dennes omgivning

- försämrad och nedsatt funktion i arbetsliv eller socialt betydelsefulla sammanhang

- beteendet och/eller tankar och känslor ska avvika – antingen från hur personen tidigare

fungerat eller från det som anses normalt i sammanhanget.

- tillståndet ska också ha pågått under en viss (för varje diagnos specificerad) tid

Psykisk sjukdom är ett tillstånd man insjuknar i. Man föds inte med en psykisk sjukdom, men

man kan ha en medfödd sårbarhet för sjukdomen.

Olika typer av psykisk sjukdom:

1. Affektiva störningar (sk. förstämningssyndrom) ex. depression, bipolär störning.

2. Psykossjukdomar ex. schizofreni, vanföreställningssyndrom (paranoia), kortvarig

psykos, psykotiskt sjukdom orsakat av kroppssjukdom eller drog.

3. Ångestsjukdomar (neuros) ex. paniksyndrom, Generaliserat ångestsyndrom (GAD),

tvångssyndrom, fobier, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

4. Ätstörningar ex. bulimi, anorexia nervosa, ortorexi

5. Beroende- och substansrelaterade sjukdomar ex. alkoholism, tablettmissbruk,

drogmissbruk, spelberoende.

6. Sexualitet och sexuella störningar ex. pedofili, fetischism, störd sexualdrift,

transsexualism.

7. Somatoforma och psykosomatiska sjukdomar ex. konversionssyndrom, hypokondri,

dysmorforbi.

Vissa av dessa går att bota, andra går att hålla mer eller mindre under kontroll.

Sen finns också personlighetsstörningar (tex. Borderline, Psykopati)

Personlighetsstörning kännetecknas av ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden

som påtagligt avviker från vad som allmän sett förväntas i personens sociokulturella miljö.

Mönstret kommer till uttryck inom minst 2 av fyra områden:

1. Kognitioner - sättet en individ tolkar och uppfattar sig själv och andra och inträffade

situationer.

2. Affektivitet (känslolivet) – komplexiteten, intensiteten, rimligheten i personens

känslomässiga gensvar .

3. Mellanmänskligt samspel och impulskontroll - i vilken grad individen kan kontrollera

sina impulser eller skjuta upp sin behovstillfredsställelse.

4. Mönstret är oflexibelt och kommer till uttryck i flera olika situationer och

sammanhang

Personlighetsstörningen leder till signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete,

socialt eller andar avseenden

Personlighetsmönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras bakåt till tonåren eller

tidiga vuxenåldern.

Psykisk sjukdom kontra personlighetsstörning

Sjukdom = ¨något man insjuknar i; man kan se när sjukdomen bryter ut. Personlighetsstörning

– karaktäriseras inte av ett plötsligt insjuknande utan ett gradvis framväxande mönster av

tankar, känslor och beteenden som gör det svårt att fungera tillsammans med andra och som

leder till ett lidanden för personen själv.

Och så finns neuropsykiatriskt funktionshinder

Som är ett tillstånd där en neurologisk skada eller avvikelse påverkar personens kognitiva

funktioner ex. uppmärksamhet, impulsreglering, språk och kommunikation. Hit räknas:

Adhd, ADD

Autism

Aspergers syndrom

Tourettes syndrom

Diagnosmanualen – avgränsar och sorterar!

En diagnos är ett namn på en sjukdom, en störning eller ett funktionshinder. Psykiatrisk

diagnos ställs av en psykolog eller läkare. Vissa kan ställas av en allmänläkare (ex.

depression) andra av en specialistläkare, psykiater. Beskrivningar av symtombilden för olika

diagnoser finns samlade i klassificeringssystem. Dessa är konstruktioner av människan.

Klassifikationssystemen gör det möjligt att göra en likartad bedömning I olika delar av

landet/världen. Diagnos – subjektivt sätt att uttrycka en problematik.

Två manualer – DSM och WHO:S

1. DSM (Diagnostical and Statistical Manual of Mental Disorders) - ges ut av APA

(American Psychiatric Association). En handbok för psykiatrin, innehåller standarddiagnoser

för flera psykiatriska sjukdomstillstånd. (idag har vi DSM IV). Multiaktionellt system som

består av 5 axlar. Man bedömer en person utifrån symtom, personlighetsdrag, påfrestningar

samt förmåga att hantera relationer, arbete och fritid samt eventuell utvecklingsstörning (ex.

downs syndrom). Helhetsperspektiv!

2. ICD (International Classification Of Diseases) – WHO (Världshälsoorgansation).

Överensstämmer huvudsakligen med DSM IV, men DSM IV ger en mer allsidig bild.

Innehåller både somatiska (kroppsliga) och psykiatriska diagnoser. Används av de flesta FN-

länder. I Sverige används DSM IV ofta för att utreda en psykiatrisk diagnos, men diagnosen

översätt sedan till ICD-10:s system.

Brister och förtjänster med diagnos

Brister:

Finns en rädsla för diagnosticera – upplever det som man objektifierar patienten och

att det utanförskap som patienten kanske redan känner bekräftas.

Diagnos för att bekräfta ett maktförhållande – läkarens privilegium – konstiga namn,

skydda sig bakom sekretess, kollegial lojalitet försvårar granskning av maktmissbruk.

Vem har rätten att avgöra vad som är normalt/onormalt, friskt/sjukt?

Personalen ger vård och behandling – patienten förväntas ta emot vare sig de vill eller

inte. Utan diagnos – ingen vård!

Patienten går in i en passiv roll som underlättas av en diagnos. Andra kämpar emot

och upplever att de förvägras fullt människovärde och integritet. Att det i journalen

står en diagnos kan kännas kränkande.

Lite till mans använder vi också halvpsykiatriska uttryck för att nedvärdera

medmänniskor t.ex. galen, tokig, förvirrad, hysterisk, psykopatisk, barnslig.

Diagnos och ideologi – diagnostik är inte värderingsfri. T.ex. i forna Sovjet kom man

att använda psykiatriska diagnoser för att spärra in oliktänkande på mentalsjukhus.

Inte för att de sovjetiska läkarna skulle vara mer korrumperade eller amoraliska utan

sättet att se på psykisk sjukdom – där och då inbegrep upprepat och uppenbart

motstånd mot det politiska systemet. Den som opponerade begrep inte sitt eget bästa

och hade därmed en bristande verklighetsuppfattning enligt den sovjetiska psykiatrin.

Gränsen för vår uppfattning om psykisk sjukdom är alltså beroende av vår syn på

verkligheten, människan, ideologiska ståndpunkter, syn på normalt/onormalt.

Det begås övergrepp mot människor i diagnostikens namn – patienter ställs på tunga

och långverkande mediciner utan möjlighet att pröva alternativa lösningar. Människor

feldiagnosticeras och får fel behandling.

Förtjänster

Diagnosen är ett uttryck för en modell för psykisk ohälsa som gör de enskilda

symtomen och upplevelserna/beteenden bli mer förståeliga och förklarliga för

betraktaren men också för en själv.

Man kan lättare se samband och skillnader mellan olika psykiska störningar

Rationellare behandlingsmetoder kan användas. Får rätt behandling

Förebyggande åtgärder kan föreslås.

Psykiatrins historia

Människor med avvikande beteende har fängslat mänskligheten i alla tider. Antingen trodde

man att de var besatta av onda andar alternativ drabbade av ett straff utmärkt av Gud (tex.

hade hemliga laster såsom hämningslös onani och straffet Gud gav dem var psykisk sjukdom,

eller så trodde man att de var utrustade med gudomliga gåvor och sågs då som de främsta i

stammen tex. medicinmannen, schamanen.

Antiken – Hippokrates och Galenos

Orsak: Obalans av kroppsvätskor; blod, slem , galla (gul och svart). Straff av Gud och sattes

då i burar eller straffades med slag, utfrysning mm

Var: I hemmen gömda

Behandling: Förvaring, åderlåtning, kräkning, laxermedel, framkalla var ur sår.

Medeltiden

Orsak: Fortfarande obalans i kroppsvätskor. Straff av Gud

Var: Förvaring, gudi behaglig gärning att hålla dem i burar likt djur. Burarna var gärna

placerade vid torg och kyrkor dit människor kunde gå och spotta på dem, sticka käppar mellan

burgallren, håna dem. Helgeandshus (1100-tal). Klostren ansvarade för dessa. Hit kom fattiga,

invalider, sjuka, psykiskt störda, gamlingar, föräldralösa barn.

Behandling: Förvaring, Skapa balans i kroppsvätskorna: laxering, åderlåtning

1700-tal

Orsak: Fortfarande obalans i kroppsvätskor. Straff av Gud. Kroppsliga fel tex. hjärnans

storlek och form

Var: Hospital (till Englands äldsta mentalsjukhus Bethlam (år 1247) åkte människor för att

beskåda patienterna likt djur på zoo)

Behandling: ”vård eller tortyr”, Spänntecken (användes tex. vid långbaden), fastkedjade,

Kalla/varma bad, terapeutiska bad med elektriska ålar, långbad i över tre veckor, diverse

andra chockbehandlingar som promenad och under promenaden ramlar de ned i en fallucka,

ångest jagas bort i svänggunga, stoppad naken i en säck med myror etc. Stor påhittighet

1800-tal

Orsak: Hjärnan, kroppsligt i slutet det omedvetnas roll (Freud).

Var: Sinnessjukhus

Behandling: Diverse chockbehandling (se ovan), lobotomi –skar tex. av nervförbindelser –

patienten miste sin ångest men också sin personlighet, Hypnos, drömterapier.

1900-tal

Orsak: Hjärnan, kroppsligt, det omedvetna

Var: 1900-talet början: 3 principer: övervakning, sängbehandling och långbad.

Mentalsjukhus hade bättre klan än sinnessjukhus.

Behandling: 1930 tal kom en rad nya terapier tex. insulinchocker gav så stora doserinsulin

att patienten hamnade i koma, elchocker, krampterapi, samtalsterapi (Freud), Psykofarmaka

1950 tal. Först ut var klorpromazinet (Hibernal); hade dock stora biverkningar men lindrade

ångest, oro, hallucinationer. Kort därefter 1960-tal kom de tricykliska preparaten tex.

Anafranil som är antidepressiva och antimaniska medel. 1980 kom SSRI serotoninpreparaten

sk ”lyckopiller” Zoloft, Cipramil mm Idag finns det medel mot i stort sett allting. Bra eller

dåligt?

Stress och sårbarhetsmodellen

Vissa människor är mer psykiskt sårbara än andra, andra är mer fysiskt sårbara. Sårbarhet =

överkänslighet för stress av olika slag. Vi är olika! Maskros och orkidé.

Känslighetens orsaker

o Ärftliga faktorer

o Virusinfektioner under graviditet

o Undernäring under fostertiden

o Förlossningsskador orsakade av syrebrist eller annat

o Känslighet hos barn med personlighetsstörning

o Drogpåverkan

o Psykodynamiska sårbarhetsfaktorer som tidiga trauman ex. förlust av nära anhörig

o Hormonrubbningar

o Äldre fäder

Etiketter för psykiska problem – Neuros/ångestsyndrom

Neuros ett samlingsnamn för en rad psykiska störningar som inte är så allvarliga att man

helt tappat verklighetsförankringen tex. ångestneuros, tvångsneuros (tvångshandlingar),

hysterisk neuros. Begreppet används främst inom den psykodynamiska psykologin och

menas med en störning som bottnar i omedvetna konflikter som trängts bort av ett för starkt

jag. Begreppet ångestsyndrom har i DSM IV ersatt neurosbegreppet.

Neuros/Ångestsyndrom

- har sjukdomsinsikt

- behöver oftast inte sjukhusvård

- kan oftast skilja mellan dröm och verklighet

-störningen drabbar oftast bara en del av personligheten

- ångest är centralt

- oftast miljöbetingad

o Primärvinst – bortträngningen gör att man slipper ångest

o Sekundärvinst – kroppsliga besvär ger uppmärksamhet och omvårdnad.

Begreppet ÅNGEST

Ångest är en obefogat stark rädsla eller rädsla som flyter omkring. Rent känslomässigt är

ångest och rädsla samma sak. Skillnaden har att göra med om känslan är ändamålsenlig eller

inte. Tex. Du möter ett hungrigt lejon känner rädsla, rädslan är ändamålsenlig –kände du

ingen rädsla skulle du vara ett lättfångat byte, känslan kallas rädsla! Du ser en ofarlig spindel

och känner rädsla, rädslan är inte ändamålsenlig. Du har en fobi, känslan kallas ångest! Det

finns också ångest som flyter omkring utan att vara knuten till något specifikt. Då

överrumplas man av ångest utan att veta varför – panikångest!

Ångest är ett tillstånd av rädsla, oro eller olust som ger kroppsliga reaktioner ex. tryck över

bröstet, hjärtklappning, andfåddhet, svettningar, darrningar, muskelspänning. Ångest inget

sjukligt tillstånd utan en rimlig reaktion på hot och fara. Vid ångestsjukdomar fyller inte

ångesten någon funktion

Exempel på ångestsjukdomar (neuros)

1. Panikattack – paniksyndrom

2. Generaliserat ångestsyndrom

3. Fobier

4. Tvångstankar och tvångshandlingar

5. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

1) Panikattack och paniksyndrom

Är en upplevelse av plötslig och stark ångest där kroppen signalerar fara utan att det finns

något yttre hot. Attacken kommer ofta oväntat och ångesten stegras mycket snabbt (ca 30

min). Har man återkommande panikattacker = paniksyndrom. Minst 10 % av befolkningen

drabbas någon gång i livet av en attack, men bara ca 1 % som lider av paniksyndrom

Symtom vid paniksyndrom

Hjärtklappning eller hastig puls, kvävningskänsla, overklighetskänslor, illamående och orolig

mage, ostadighetskänslor, yrsel eller matthet, andnöd, darrning, domningar eller stickningar,

rodnad, matthet, tryck över bröstet, rädsla för att dö.

En panikattack är inte inbillning, symtomen är verkliga – sympatiska systemet slås på och

pumpar ut höga doser av stresshormon. Högt arbetstempo, stress, sömnbrist kan förvärra.

Utveckling av panikattack till panikssyndrom och ev. agorafobi

Panikattacker

Förväntansångest

Agorafobi

Paniksyndrom med agorafobi – undviker situationer där man är rädd för att få en panikattack.

2) Gad – generaliserat ångestsyndrom

Innebär ett mer eller mindre konstant tillstånd av överdriven oro eller rädsla som man inte kan

hantera, och som inte är begränsad till vissa situationer eller omständigheter.

Symtom vid GAD

Minst tre symtom ska ha förekommit under flertalet dagar i minst sex månader.

o Rastlös, uppskruvad eller på helspänn

o Lätt att bli uttröttad

o Svårt att koncentrera sig eller tom i huvudet

o Irritabel

o Muskelspänning

o Sömnstörning

o Andra symtom är: nervositet, skakningar, spänningshuvudvärk, tandgnissling,

svettningar, svimningskänsla, hjärtklappning, yrsel, orolig mage

Orsak till GAD

Biologisk orsak

Psykologisk sårbarhet – anknytningsproblem i barndomen

Drabbar de som har svårt att stå ut med osäkerhet och har dåliga strategier för att

hantera problem

Dubbelt så många kvinnor än män drabbas

Ca 3-5 % dabbas någon gång i livet av GAD

Behandling till GAD

KBT

SSRI –preparat

Ångestdämpande

Behandlingen syftar till att lindra symtom och lär patienten klara av ångestväckande

situationer

3) Fobier – när rädslan styr

Ångest bunden till ett visst objekt eller en viss situation! En fobi är en överdriven irrationell

och handikappande rädsla som är knuten till en viss situation, sak eller företeelse som i

normala fall inte utlöser några reaktioner, och där exponeringen framkallar den starka

ångesten. Individen inser att ångesten är obefogad men kan ändå inte undvika känslan av

ångest och gör vad som helst för att slippa exponeras vilket är paradoxalt eftersom just

exponering i regel är bästa behandlingen.

Olika typer av fobi:

a) Specifik fobi

b) Agorafobi

c) Social fobi

a) Specifik fobi är en handikappande rädsla för en specifik sak eller situation tex. levande

varelser som spindlar och andra djur, naturföreteelser som åska och höjder, eller blod, sprutor,

skador eller för situationer som kan leda till kvävning och kräkning eller för trånga ytor.

Betingad reaktion – sympatiska systemet slås igång - kallsvettning, hjärtat slår snabbare,

illamående syns

b) Agorafobi är en rädsla för att vistas på plaster där det finns många människor och som det

är svårt att sig ifrån tex. stormarknad, buss, tunnelbana, flygplats

= varaktig och uttalad social ångest.

c) Social fobi- social ångest. Undviker sociala sammanhang där man kan bli

uppmärksammad, uppvaktad eller generad och prestationssituationer där man kan bli bedömd,

kritiserad, granskad och kanske förödmjukad ex. hålla föredrag i skolan, gå på fest, luncha

eller fika med arbetskamrater, föräldramöte. Ångestreaktioner: svettning, rodnad,

hjärtklappning, skakningar. Vanligt är också att man tänker tankar som: tänk om det syns att

jag rodnar, svettas, eller jag kommer att göra bort mig.

Orsak till fobier:

Biologisk – nedärvt beteende

Beteendeperspektivet – inlärt beteende

Psykodynamiska – jagets sätt att knyta ångesten till något annat som går att undvika

(se Lille Hans hästfobi)

Ärftlig sårbarhet för oro och ångest

Behandling vid fobier:

Specifika fobier = har beteendeterapi med stegvist ökande exponering, för att på sikt

få till en utsläckning.

Social fobi= behandlas med ett serotoninaktivt läkemedel som hämmar återupptaget

av serotonin.

Betablockerade vid ex. scenskräck - slipper inte känslan men de fysiska yttringarna

som svettning, rodnad och det är säkert värt en del!

KBT

Webbaserad behandling.

Arbeta med självförtroende, självkänsla, lära sig stå emot gruppåverkan, att ta mer

initiativ, ställa relevanta krav på sig samt lära dem ta kritik.

Agorafobi – beteendeterapi -exponering

4) Tvångstankar (Obsessioner) och tvångshandlingar (konvulsioner)

En tvångstanke är en påträngande impuls eller fantasi som personen inte vill ha, upplevs ofta

som meningslösa, och återkommer hela tiden samt ger ångest

Typiska tvångstankar handlar om att ta livet av ett barn eller att katastrofer kan inträffa. Går

inte att nonchalera dem. ca 2 % av befolkningen drabbas av tvångssyndrom.

Tvångshandling (Kompulsioner)

För att lindra ångesten som tankarna ger upphov till uppstår ofta tvångshandlingar dvs.

konkreta eller mentala handlingar sk ritualer. Men den lindrande effekten är kortvarig och

måste göras snart igen och störs man i sin handling uppstår en ökad ångest

Många orsaker bakom:

Enligt Freud – anal fixering

Hög ångestbenägenhet i kombination med låg ”tolerans” för känslor av osäkerhet.

Immunförsvar – avvikelse i en speciell gen – gen avvikelsen påverkar de celler som

städar och reparerar hjärnan när den drabbats av skada eller infektion.

Infektion – kan utlösas av streptokockinfektion i halsen som sprider sig till de basala

ganglierna i hjärnan.

De basala ganglierna = reglering av rörelser och påverkar vår uppfattning om

verkligheten

5) Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) – när skräcken fryser fast!

Ångestsjukdom som drabbar personer som utsatts för svårt trauma där personen reagerade

med intensiv rädsla och hjälplöshet. De har upplevt, bevittnat en händelse, eller en serie av

händelser som är traumatiska ex. våldtäkt, tortyr. Traumat är ofta kränkande, meningslöst och

inger vanmakt.

Symtom vid PTSD

Återupplevande - återkommande, påträngande och plågsamma

minnesbilder/tankar/perceptioner relaterade till händelsen/händelserna. Sk flashbacks

och mardrömmar

Undvikande – ett ständigt undvikande av stimuli tex. tankar, platser, samtal som

associeras med traumat

Ihållande överspändhet - sömnproblem, irritabilitet, vredesutbrott,

koncentrationssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet

Utöver detta ska störningen vara i mer än en månad och den ska orsaka lidande eller

försämra funktion i arbete, socialt betydelsefulla avseenden.

Behandling vid PTSD

Initialt: Återskapa en känsla av trygghet och återställa den sociala funktionen

Traumafokuserad KBT – där individen exponeras för traumat. Ofta finns även skuld

och självförakt med i bilden!

SSRI - preparat

Skapande terapier tex bildterapi, dansterapi, lekterapi - återuppleva traumat genom

skapande

Etiketter för psykiska problem – psykos

Psykoser en sammanfattande beteckning för svåra sjukdomstillstånd som tex. schizofreni

och paranoia.

- oförmåga till verklighetsförankring

- begränsad sjukdomsinsikt

- djupgående förändring av oftast hela personligheten

- ofta ärftlighetsbenägen

Schizofreni

Förväxlas ofta felaktigt med multipel personlighet (dissociative identity disorder) som innebär

att man har flera personligheter. Insjuknande sker oftast i 15-35 års ålder. ¼ blir helt

återställda inom loppet av 5 år. Den vanligaste psykossjukdomen. Ca 1 % av befolkningen

drabbas. Lika många män som kvinnor

Schizofreni enligt DSM – IV

Enligt DSM-IV avser schizofreni en störning som omfattar minst 2 av följande symtom under

en period av 1 månad

Vanföreställningar

Hallucinationer

Desorganiserat tal

Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende

Negativa symtom och kognitiva symtom

Sen störningen har debuterat ska minst ett av följande områden ha fungerat påtagligt sämre än

det gjorde innan debuten.

1. Arbete

2. Studier

3. Relationer

4. Personliga områden tex. hygien

Symtom – positiva och negativa samt kognitiva symtom

Positiva symtom - speglar en förstärkning eller förvrängning av normala funktioner

Vanföreställningar - tolkar sinnesintryck och erfarenheter fel

Hallucinationer - perception utan föregående stimuli

Desorganiserat tal- osammanhängande tal, ”ordsallad”, bristfällig koppling mellan

satser tex. .”Hundarna skäller gör läraren på mig”

Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende - grimaser, underliga kroppsställningar

eller rörelser

Negativa symtom – speglar en förminskning eller förlust av normala funktioner Affektiv störning - visar inga affekter, eller fel affekter

Utarmat tankeliv – innehållsfattigt språk, svarar fåordigt, tankarna går långsamt

Viljelöshet - visar sig i passivitet och initiativlöshet

Kognitiva symtom visar sig som svårigheter att tänka och lösa problem.

Förlängd reaktionstid vilket innebär att svårighet med att sätta igång med en

tankeprocess.

Minnesstörning dvs. en störning i arbets- eller långtidsminnet vilket gör det svårt att

lära sig

Nedsatt uppmärksamhet som gör det svårt att koncentrera sig på en sak och stänga ute

allt annat som händer runt omkring.

Möjliga orsaker bakom Schizofreni

Troligen en kombination av genetik och miljö

Ärftligt – om båda föräldrarna har sjukdomen ca 40 % risk (samma som för

enäggstvillingar)

Miljö – Skador i hjärnans utveckling under fosterlivet –virusinfektion,

förlossningsskada.

Predisponerade orsaker - tid på året man föds – jan-april (N), juni-sept (S) – högre

risk,(smittspridning)

Neurokemiska orsaker - överaktivitet i dopaminsystemet, underaktivitet i

glutamatsystemet

Psykologiska – trauman hos modern, dysfunktionell familj

Behandling vid schizofreni

Antipsykosmedel tex. Hibernal- minskar de positiva symtomen

Atypiska antipsykosmedel – minskar även de negativa symtomen

Social träning

Familjeterapi

Stöd till anhöriga

SSRI –preparat

Elchocksbehandling (ECT)

Bipolär störning – förstämningssyndrom

Bipolär sjukdom karaktäriseras som namnet antyder om två poler:

1. En där den sjuke är mycket upprymd (mani, hypomani)

2. En där den sjuke är mycket nedstämd (depression).

Tidigare kallades sjukdomen för manodepression.

Tre typer av bipolär störning

1.Bipolär I syndrom = Återkommande maniska perioder ofta med psykotiska inslag varvat

med depressiva episoder

2. Bipolär II syndrom = Främst återkommande depressiva episoder varvat med hypomana

episoder

3. Cyklotymi = svänger snabbare, minst fyra depressiva och/eller mani/hypomana episoder

under ett år.

MANI - ihållande och extremt förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning under en

avgränsad period av minst 1 vecka. I vissa fall kan mani övergå i en psykos tex. hör röster,

tror sig vara förföljd eller känner sig utvald

Symtom vid mani

Förhöjd självkänsla eller grandiositet – överdrivet euforisk

Storslagna fantasier

Ökad energi – hektisk, uppskruvad - forcerad

Minskat sömnbehov

Mer pratsam än vanligt – pratar snabbt

Rusande tankeverksamhet

Lättdistraherad dvs. uppmärksamheten dras lätt till oviktiga eller irrelevanta stimuli.

Extrem irritabilitet

Hänger sig åt lustbetonade aktiviteter med sannolikt obehagliga konsekvenser ex.

sexuella felsteg, eller köpgalenskap eller omdömeslösa investeringar

Påbörjar projekt som sällan avslutas

Hypomani – under mani – mindre extremt än mani

Ihållande förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning under en avgränsad period. Samma

symtom som vid mani, men utan psykos, och inte så extremt. En hypoman fas kan övergå i en

manisk fas eller rätt ner i en svår depression

Depressiv fas

Svår nedstämdhet

Sömnstörning

Aptitförändring

Koncentrationsproblem

Orkeslöshet

Irritabilitet

Självmordstankar/försök

Avsaknad av intresse i aktiviteter som tidigare varit roliga

Känner sig tung i kroppen

Tanketröghet

Känslor av hopplöshet, skuld

Bipolär fakta

3 – 4 % av befolkningen insjuknar. Män och kvinnor - i lika hög grad. Debuterar nån gång

mellan sena tonåren upp till 30 år. Utlöses ofta av en livskris. Stark ärftlig faktor – 2/3 av dem

som har sjukdomen har en nära släkting som också har sjukdomen. Om båda föräldrar har

sjukdomen ca 30 % risk att barnet får sjukdomen

Orsak till bipolär

Vet ej exakt vad bipolär beror på – men man har kunnat utesluta psykologiska orsaker

Biologiskt – små förändringar i flera gener som göra att den kemiska

signalöverföringen inte fungerar som den ska

- har färre av de hjärnceller som producerar myelin. Myelin = fettrik substans som är

viktig för signalöverföringen.

- Hög halt av noradrenalin i uppåtfasen (mani, hypomani)

Förutom påfrestningarna på nära relationer och eventuellt sexuellt och ekonomiskt

risktagande finns också en förhöjd självmordsrisk, speciellt under de depressiva fasen.

Viktigt att fortsätta med medicinering – även om man känner sig bättre.

Behandling mot bipolär

Akut mani behandlas inom den slutna vården.

Antipsykosmedel tex. zeldox

Stämningsstabiliserande medel tex. lamotrigin

Ibland insomningstabletter tex. stilnoct

Litium (Li+) är ett förstahandsmedel som förebygger mani och har även i vissa fall en

antidepressiv effekt. Litiumbehandling är ofta en livslång behandling. Biverkningar av

litium är törst, diarré, darrhänthet, viktökning, ökad urinmängd, minskad

sköldkörtelfunktion

ECT – vid svår depression

KBT – acceptera sjukdom och lära sig hantera den

Anhörigutbildning

Paranoia – vanföreställningssyndrom

Det latinska namnet för vanföreställningar är paranoia som betyder ”vid sidan av förnuftet”.

Till skillnad från schizofreni saknas hallucinationer, tankestörning och bisarra

vanföreställningar. Vanföreställningar dominerar men de är ej bisarra utan påminner om

situationer som kan inträffa i verkligheten ex. vara förföljd, förgiftad, infekterad, beundrad på

avstånd, lida av en sjukdom, bli bedragen av sin man. Bortsett från den inverkan som

vanföreställningen har i sig försämras ej förmågan att fungera i vardagen påtagligt och

beteendet uppfattas ej heller som uppenbart udda eller bisarrt.

Sen finns också A) Kortvarig psykos och andra psykostillstånd(B)

A. Personen visar minst ett psykotiskt symtom som har utlöst av en stressfaktor.

Psykostillståndet har varat minst en dag men inte mer än en månad

B. Andra psykostillstånd tex

Postpartumpsykos (amningspsykos). Rör sig om psykotiska besvär efter förlossning i

form av djup förstämning med hallucinationer och vanföreställningar och ibland

tvångstankar om att döda det egna barnet.

Psykos utlöst av droger eller kroppslig sjukdom tex. hjärnskada

Personlighetstörningar

1) Narcissistisk personlighetsstörning

Ordet kommer från den grekiska myten om Narkissos som var så förälskad i sin egne

spegelbild att han inte kunde upphöra att betrakta sig själv i källans vatten och därför så

småningom tynade bort och dog. Den sunda, naturliga narcissismen innebär att man tycker

om sig själv. Men en person med narcissistisk personlighetstörning vill alltid vara i centrum

och ger ett sken av mycket hög självkänsla. Ser sig som unik och kräver därför egna regler för

sig själv. Utmärkande för personer med narcissistisk personlighetsstörning är klyvningen

mellan två motsatta själbilder; en grandios och en fylld av skam, hat och tvivel. Andra

symtom är: Behov av att väcka beundran och att imponera på andra. Behov av uppskattning.

Pendlar mellan storhetstankar och motsatsen – att vara osäker på sig själv. Idealiserar och

nedvärderar. Brist empatisk förmåga. Utnyttjar ofta andra. En känsla av tomhet. Unik –

särbehandling-egna regler

Orsak bakom narcissistisk personlighetsstörning:

Orsakerna finns att söka in den tidiga barndomen under separations- individuationsfasen (1-3

år). Om ett barn av någon anledning inte blir älskat för sin egen skull, utan endast då det

uppfyller moderns mer eller mindre outtalade behov, tvingas det att bete sig på ett sätt som

strider mot den ursprungliga jagbilden – och utvecklar en falsk självbild.

Behandling av narcissistisk personlighetsstörning

KBT

2. Psykopati (antisocial personlighetstörning)

Psykopatidiagnos ställs oftare på män än kvinnor och oftare på personer ur lägre

socialgrupper. Personlighetsstörningar av psykopatisk karaktär kan ofta vara lättare att dölja

och bortförklara inom högre sociala skikt. Vid psykopati hör en kombination av symtom

samman. De psykopatiska symtomen beskrivs i ett bedömningsinstrument som kallas

psykopatichecklistan, som har utarbetats av Robert D. Hare.

Tendens att impulsivt och ogenomtänkt agera ut behov och psykisk spänning.

Många har svårigheter att vidmakthålla fungerande relationer till andra – ytligt känsloliv.

Saknar ånger och skuldkänslor Samvetet är underutvecklat; psykopater har ett icke

fungerande överjag och ångrar inte en handling som hos någon annan skulle ha givit

samvetskval. Bristande empati och inlevelse.

Har lätt att uttrycka sig (talför) och är charmiga

Svekfulla och manipulativa.

Tar inte ansvar för sina handlingar - de lever här och nu! Tar inte hänsyn till långsiktiga

konsekvenser

Uppvisar tidiga beteendestörningar

Stort behov av spänning – blir lätt uttråkade

Lättväckt vrede

Förhöjd självuppfattning/grandios

Saknar ånger, skuld och skam. Bristande empatisk förmåga

Orsak till psykopati:

Forskning visar att de flesta psykopater har haft föräldrar som inte förmått stimulera dem

under deras första år. Som vuxna söker de ständigt efter spänning. Det finns även forskning

som visar att genetiska faktorer har betydelse. Frontalloben skadad, el.ej färdigutvecklad.

Behandling mot psykopati

Svårbehandlade; sällan motiverade eftersom de anser sig fullt normala. Satsa på förebyggande

åtgärder, eftersom svaga familjer kan skapa svaga barn kan en lösning vara att ge stöd åt

mödrar under graviditet och efter graviditet. Erfarenhet visar att bland välstimulerande barn

utvecklas inte så många psykopater.

Görel Kristina Näslund – Lär känna psykopaten!

Varför blir en person med psykopatisk personlighetsstörning ofta yrkeskriminell? Svar: Har

vad som krävs!

1. PSYKOPATEN ÄR INTE RÄDD

De får inte ont i magen eller känner hjärtat dunka i situationer som skulle få de flesta av oss

att darra av rädsla. De vet att de kommer få polisen efter sig men precis som det är spännande

och häftigt att göra brott är det kul att få polisen efter sig. Utan lagar – inget skoj!

”- Jag har inget emot poliser, säger Clark Olofsson ”(känd förbrytare).

Psykopatens rädsla är av annan art. Ångest gör att man vill skrika men istället slår man någon

på käften, eller misshandlar någon. Att slå någon lättar på ångesten.

Allt som ökar psykopatens självkänsla och prestige och makt skyddar mot den ångest de

känner t.ex. att äga en farlig hund, pengar, att misshandla någon, att vara stark och vältränad.

2. KÄNNER INGET MEDLIDANDE MED SITT OFFER

Exempelvis kan en impulshandling motiveras utav att personen var ful, fet, bög, svart, kvinna

eller bara stod i vägen. Genom att göra offret till boven plågas inte psykopaten av

skuldkänslor.

3. PSYKOPATEN ÄR STYRD AV SINA IMPULSER

Är spontan och handlar ogenomtänkt. Styrs utav detet – lustprincip och primärprocess. Tål ej

frustrationer – klarar inte av att bli otillfredsställd. Vill få sin behovstillfredsställelse med en

gång, dock inte av glädje och njutning utan för att linda ångesten och olusten.

Precis som spädbarnet kräver omedelbar hjälp/mättnad kan psykopaten låna pengar utan att

betala tillbaka, kräva hjälp utav omgivningen utan att hjälpa tillbaks. Psykopaten blir därför

ofta nomadiserande.

4. PSYKOPATEN HAR EN LÄTTVÄCKT VREDE

Krävs ibland bara en liten lätt knuff eller ett missförstånd.

Behov av stimulans – blir lätt uttråkad – ett gräl/bråk kan ge den rätta kicken som kanske

övergår tillmisshandel.

5. BROTTET BLIR EN DROG

Brottet ger en lustupplevelse. En kick som skapar ett beroende. Brottet påverkar hjärnans

belöningssystem (dopamin). Dopamin frisätts när vi t.ex. shoppar, spelar på spel, umgås med

goda vänner, lyssnar på musik, motionerar och äter.

Behandling mot psykopati

Naltrexone är ett medel som med framgång har använts vid spelberoende och

alkoholmissbrukare. Kanske kan detta hjälpa vid psykopati. Ett beroende följs ofta av ett

annat beroende t.ex. drogmissbruk och psykopati. De flesta alkoholmissbrukare röker.

Beteende problem i barndomen är ofta en orsak till drogberoende och psykopati. Ingen

psykopat har haft en lycklig barndom. Finns inga bra behandlingar mot psykopati. Att förklara

för dem att de sårar eller skadar andra människor är svårt. De har inget samvete, ingen empati

och det är svårt att ge dem detta. Det kan hjälpa om man säger att deras beteende skadar dem

själva. Då har de ju ett egenintresse att bli hjälpta, och förändra sig.

3. Borderline

Kommer från engelskans ”gränslinje” och betecknar en personlighetsstörning som befinner

sig mellan icke-psykotiska störningar och psykoser. Symtom:

Svart – vit personlighet

Instabila

Oförutsägbara - impulsiva

Tomhetskänslor

Affektiv instabil - pendlar tvärt mellan olika känslorna

Negativ och instabil självbild och identitetskänsla

Ofta självdestruktiva – ofta suicidalitet!

Rädsla för separationer

Uppvisar inadekvat vrede eller har svårt att kontrollera aggressiva impulser

Har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar

Orsak bakom borderline:

Ofta hade det förekommit fysiska och/eller sexuella övergrepp i barndomen. En teori handlar

om att barnet blivit övergivet eller hotats med det under separationsfasen som inträffar när

barnet är 18-22 månader, vilket skulle förklara separationsrädslan. Sårbarhetsfaktorn. Ärftlig

komponent.

Instuderingsfrågor – psykiska störningar och kriser 1. Varför kan man påstå att begreppet ”normalt” är relativt?

2. Redogör för de skillnader som finns mellan ångestsyndrom (neuros) och psykoser.

3. Vad är enligt den psykodynamiska traditionen orsaken bakom neuroser?

4. Vad menas med primärvinst resp. sekundärvinst?

5. Vad menas egentligen med ångest? Fysiska och psykiska symtom? Orsak?

6. Hur reagerar en ångestneurotiker och varför?

7. Hur kan man karakterisera en tvångsneurotisk person?

8. Vad är orsaken bakom ett tvångsneurotiskt beteende?

9. Vad menas med en fobi? Orsaken till fobier?

10. Vilka tre typer av fobier finns det?

11. Vilken typ av behandling förordar läroboken då det gäller den inlärda resp. symboliska

(psykoanalytiska teorin) fobin?

12. Vad menas med Generaliserat ångestsyndrom (GAD)? Symtom? Orsak? Behandling?

13. Vad menas med PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom? Symtom? Orsak? Behandling?

14. Vem myntade ordet Schizofreni och varför?

15. Vilka primära symtom (de fyra A:ana) pekade Bleuler på när det gäller schizofreni?

Förklara hur de olika symtomen yttrar sig?

16. Vad menas med positiva symtom (Schizofreni)? Vilka är de positiva symtomen?

17. Vad menas med negativa symtom (Schizofreni)? Vilka är de negativa symtomen?

18. Vilka är de kognitiva symtomen vid schizofreni? Hur kan dessa yttra sig?

19. Ökar risken att få schizofreni om någon av ens släktingar drabbats av schizofreni?

Vilka slutsatser kan man dra av detta?

20. Vilka andra förklaringar har föreslagits som orsak till schizofreni?

21. Hur har man historiskt sett på orsaken bakom psykisk sjukdom?

22. Hur har man historiskt sett behandlat svårt psykiskt sjuka? Ge exempel på

behandlingsmetoder? När kom psykofarmaka i stor större skala?

23. Beskriv fördelar och nackdelar mellan olika behandlingar av schizofreni tex, vilken

betydelse spelar anhöriga, psykofarmaka etc?

24. Definiera begreppet paranoia? Är det en psykos eller neuros/ångestsjukdom?Motivera!

25. Vad utmärker bipolär störning

26. Vilka två huvudsakliga typer av bipolär störning finns det och vad är skillnaden dem

emellan?

27. Vad innebär borderline? Är det en psykos, neuros/ångestsjukdom eller

personlighetstörning? Motivera!

28. Vilka kännetecken har en borderlinepersonlighet? Vad tror man orsakar borderline?

29. Redogör för narcissistisk störning; symtom, orsak, behandling?

30. Redogör för antisocial personlighetsstörning (psykopati); orsak, symtom? Varför är

det så svårt att behandla personer som har antisocial personlighetsstörning?

31. Vad är en diagnos? Vilka två stora klassifikationssystem finns?

32. Vilka fördelar och brister finns det med att sätta diagnos på en individ?

33. Vad menas med stress och sårbarhetsmodellen? Vad orsakar känsligheten?