projektplan - medtech4health · 2018. 10. 31. · datum 2016-03-30 dnr 2 (22) definitioner och...
TRANSCRIPT
Projektplan
Gemensamt ramverk av standards fo r interoperabilitet och fo ra ndringsledning
Innehåll
Grundläggande information ........................................................................................... 8
1. Bakgrund .............................................................................................................. 8
2. Syfte och mål ........................................................................................................ 9
3. Effektmål .............................................................................................................. 9
4. Projektmål ......................................................................................................... 9
5. Prioritet ............................................................................................................... 10
6. Krav på projektet ............................................................................................. 10
6.1. Förutsättningar och beroenden ...................................................................... 10
6.2. Avgränsningar .................................................................................................. 11
7. Planer ................................................................................................................... 12
7.1. Tidplaner .......................................................................................................... 12
7.2. Milstolpar och beslut........................................................................................ 12
7.3. Övergripande aktivitetslista etapp 1 och etapp 2 ............................................ 13
8. Resursplan ........................................................................................................ 15
8.1. Projektbudget ...................................................................................................16
9. Projektorganisation ..........................................................................................16
9.1. Projektorganisation ..........................................................................................16
9.2. 5.2 Organisationsschema ................................................................................. 17
10. Kommunikation .............................................................................................. 18
10.1. Kommunikation och rapportering inom projektet ..................................... 18
5.1 Intressentanalys och kommunikationsplan ................................................... 18
11. Kvalitet ............................................................................................................ 18
11.1. Kvalitetsstrategier ........................................................................................ 18
11.2. Granskningar ............................................................................................... 18
11.3. Kvalitetssäkringar .........................................................................................19
12. Projektrutiner ...................................................................................................19
12.1. Ändringar och avvikelser ..............................................................................19
12.2. Säkerhet ........................................................................................................19
12.3. Risker ............................................................................................................19
13. Leverans och överlämningsprocedur (PB4 och ev. BP3:or) .......................... 20
13.1. Projektavslut (BP5) ...................................................................................... 20
13.2. Referenser och bilagor ................................................................................. 20
Datum 2016-03-30
Dnr 1 (22)
Dokumenthantering
Ansvar Roll Namn Ägare Projektägare Anna Lefevre Skjöldebrand
Informeras Styrgruppsordförande Johan Lidén
Referenser
Ref Dokument ID Dokument [1] [2]
Datum 2016-03-30
Dnr 2 (22)
Definitioner och förkortningar Nedan ordlista förklarar begreppens innebörd så som de används i detta projekt.
Begrepp/förkortning Förklaring Interoperabilitet definieras som förmåga hos system, organisationer eller
verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs (NI, Socialstyrelsen)
Teknisk interoperabilitet I detta projekt:
Kännetecknas av att information som är specificerad hur
semantisk interoperabilitet hanteras elektroniskt
Utifrån internationella standarder skapa tekniska
förutsättningar för digitala systems förmåga att utbyta
information
Interoperabilitetsramverk
Ett av dem vi tittat på: Ett interoperbilitetsramverk definieras på följande sätt: "An interoperability framework is an agreed approach to interoperability for organisations that wish to work together towards the joint delivery of public services. Within its scope of applicability, it specifies a set of common elements such as vocabulary, concepts, principles, policies, guidelines,recommendations, standards, specifications and practices." Syftet med European Interoperability Framework (EIF) är
- att främja och stödja tillhandahållandet av europeiska offentliga tjänster genom att främja gränsöverskridande och tvärsektoriell interoperabilitet
- att vägleda offentliga förvaltningar i deras arbete för att tillhandahålla offentliga tjänster till europeiska offentliga tjänster till företag och medborgare
- att komplettera och knyta samman de olika nationella interoperabilitetsramverken ( NIF ) på en europeisk nivå
Källa: http://ec.europa.eu/isa/documents/isa_annex_ii_eif_en.pdf (2010)
Semantisk interoperabilitet Struktur på information som ska kommuniceras på ett entydigt
och enhetligt sätt och som är implementations oberoende Standard/Standardisering En standard är en gemensam lösning på ett återkommande
problem.
Syftet med standarder är att skapa enhetliga och
transparenta rutiner som vi kan enas kring. Det ligger ju i
allas intresse att höja kvaliteten, undvika missförstånd och slippa
uppfinna hjulet på nytt varje gång. På köpet får du en effektivare
och mer resurssnål produktion. Det underlättar också vid
upphandling och när avtal ska skrivas, eftersom det blir tydligt
vad en vara eller tjänst innehåller så att köpare och leverantörer är
Datum 2016-03-30
Dnr 3 (22)
eniga.
Standardisering är själva processen när intressenter
träffas och kommer överens om vad standarden ska
innehålla och hur den ska utformas. Eftersom världen
ständigt förändras måste även riktlinjer och gemensamma
överenskommelser förnyas och tas fram för nya produktområden.
Det är en ständigt pågående process. I dagens globaliserade värld
är det viktigt, för att inte säga avgörande, att hålla sig à jour med
internationella standarder. De fungerar som en entrébiljett till nya
marknader och främjar handel, samarbete och internationellt
utbyte av information. Standarder etablerar en hög lägstanivå och
bidrar till att höja kvaliteten generellt och att undvika
missförstånd. Standarder utgör en grund för forskning och
utveckling och innebär en möjlighet att snabbt få acceptans för
nya rön och sprida information. Standardisering är viktigt för
Sverige rent samhällsekonomiskt. Det hjälper svenska företag och
organisationer att exportera produkter och tjänster över hela
världen. Därför ger svenska staten årligen ett bidrag till
standardiseringen. Vissa standarder är beställda av EU-
kommissionen för att förenkla för aktörer att uppfylla krav i EU-
direktiv. De kompletterar lagstiftningen med riktlinjer som
underlättar för alla att följa lagarna. (SIS)
Ramverk I StandIN projektet: en samling standarder och konventioner,
samt tillämpningar, för att uppnå interoperabilitet.
Zachman Ramverket beskriver de olika resultat (artefakter) som ska finnas
på plats i en verksamhetsarkitektur och visar på detta sätt alla resultat som måste finnas för att vi ska ha en heltäckande bild av en verksamhet. En viktig begränsning är att ramverket inte reglerar vilka metoder eller modellspråk som krävs för att åstadkomma dessa utan bara visar vad som ska finnas.
TOGAF Open Group Architecture Framework är framtagen av OMG
(Object Management Group) för att beskriva ett ramverk och en
metod för att ta fram och förvalta verksamhetsarkitekturer
(Enterprise Architecture). Vård och Omsorg Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst,
stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar” (Socialstyrelsen) Avgränsning Fas 1, StandIN projektet Inom Socialtjänsten tar vi inte med t ex ekonomiskt bistånd, barnomsorg mm huvudfokus är hemtjänst. De standarder vi tittat på är i första hand de ”kliniska processerna”
Förändringsledning Rikstermbanken
Förändringsledning
Datum 2016-03-30
Dnr 4 (22)
o Ledning av en övergripande process med syfte att
förändra arbetssätt och strategier för att uppnå nya
mål för en verksamhet (Baseline management)
o Samordningen av en strukturerad övergång från
situation A till situation B för att uppnå varaktig
förändring inom en verksamhet,
Förändringsledning omfattar minst tre olika
aspekter: anpassning, kontroll och genomförande.
(Källa: www.businessdictionary.com (Change
Management) 2010-11-15) (E-delegationen)
StandIN projektet
Begreppet förändringsledning används i
uppdragsformulering och i StandINs projektplan.
Projektet tolkar detta som att det är förutsättningar för att
bedriva vård av hög kvalitet som ska stödjas.
En term för detta som är mera vanligt förekommande
inom vården är verksamhetsutveckling vilket bland
annat medför att aspekter på systematisk kvalitetsledning
inkluderas i uppdraget.
Standarder som beskriver krav på ledningssystem för
kvalitet inkluderas därmed också i ramverket av
standarder som är relevanta för framtidens
vårdinformationssystem.
SWElife projektet och StandIN projektet samordnar
leveransen inom detta område utifrån respektive projekts
leveranser
Revisionshantering
Ver Datum Summering av förändringar i förhållande till föregående version
Ändringar markerade (j/n)
V.0.04 2015-10-23 V.0.05 2015-10-27 Fyllt på definitioner, förslag på struktur för syfte,
mål och nyttoeffekter
V.0.06 2015-11-05 Förslag till styrgrupp. Gulmarkering är arbete som kvarstår
V.0.07 2015-11-12 Genomgång med Johan och Håkan n V.0.08 2015-11-13 Fortsätter uppdatering av projektplan n V.0.09 2015-11-15 Genomgång med Johan n V.1.0 2015-11-16 Återkoppling från styrgrupp n V.1.02 2015-12-11 Uppdaterat referensgrupp, uppdateringar efter
internat n
V.1.3 2016-01-13 Uppdaterad efter WS n
Datum 2016-03-30
Dnr 5 (22)
V.1.4 2016-02-09 Uppdatering som skett under arbetet med Leverans 1
n
V.1,5 2016-03-08 Uppdatering inför styrgruppsmöte n V.1.6 2016-03-14 Förtydligade nyttoeffekter, aktiviteter n V1.7 2016-03-31 Uppdaterar aktivitetslistan. Tidigarelagd
slutrapport från 30/6 till 13/6 n
Datum 2016-03-30
Dnr 6 (22)
Projektnamn: StandIN, Gemensamt ramverk av standards för interoperabilitet
och förändringsledning
Projektägare/beställare: Anna Lefevre Skjöldebrand
Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ
Målen för projektet är tydliga och dokumenterade både gällande kostnad/resurser, tid och resultat
Effektmålen är dokumenterade samt hur de skall följas upp och av vem
Miljöpåverkan analyserad i generella termer
Analys av eventuell påverkan av gällande miljömål enligt gällande Miljöpolitiskt program är gjord
Mottagaren av projektets leverans är identifierad och har ett tydligt åtagande för att realisera den förväntade nyttan från projektet
Förväntat resultat (leverans) från projektet är tydligt definierat, dokumenterat och kopplat till verksamhetens mål och strategier
Risker och osäkerheter i projektet är tydligt dokumenterade i riskanalysen, inklusive en handlingsplan för att hantera dem
Projektplanen är tidsatt och resurssatt per fas
Projektmedlemmar och referensgrupp är utsedda
Samtliga resurser för projektet är säkrade med resurskontrakt och införstådda med åtagandet
Projektets begränsningar är tydligt definierade och dokumenterade
Tidpunkt för leverans är väl vald och förankrad hos mottagaren
Följdkostnader för projektet är identifierade och dokumenterade
Juridiska och finansiella aspekter har beaktats
Projektet är uppdelat i tydliga faser med BP3:or kopplade till de huvudsakliga leveranserna i projektet
Datum 2016-03-30
Dnr 7 (22)
Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller;
JA NEJ Kommentar:
Beslut att starta Initieringsfasen, BP2
Beslut att bordlägga
Datum och underskrift Styrgruppsordförande Namnförtydligande Datum och underskrift av Projektledare Namnförtydligande
Datum 2016-03-30
Dnr 8 (22)
Grundläggande information
1. Bakgrund
Vården och omsorgen möter idag en allt större efterfrågan och ett ökande vårdbehov från en åldrande befolkning. Invånarna (vård- och omsorgs kunder) har i och med den digitalisering som sker i samhället även en helt annan förväntan på tillgänglighet i vård och omsorgstjänster samt individens tillgång till information. Etablerade strukturer och kultur kommer att behöva utvecklas för att realisera framtida krav på hälso- och sjukvården. Digitaliseringen i samhället ger oss möjlighet att möta dessa utmaningar och skapa en hållbar, hälsoekonomisk vård och omsorg med hög kvalitet genom verktyg för exempelvis egenvård, en mer personcentrerad vård, patientmakt, processtöd och bättre användande av insamlad data. Idag är vårdens och omsorgens Vårdinformationssystem byggda för enskilda regioner, landsting och kommuner. Exempelvis finns det idag fem dominerande journalsystem och tre dominerande omsorgssystem och till dessa integreras olika specialistsystem samt andra mindre system – vilket skapar en flora av unika, och många gånger inkompatibla, informationssystemsmiljöer. Kostnaderna för drift, underhåll, licenser och integrationer för dessa system är omfattande och utgör en betydande del av landstingens totala kostnader om ca 8 miljarder per år, och kan antas vara lika mycket för kommunerna i Sverige. Omvandlingen av sjukvårdens informationshantering där standarder för insamling och hantering av data samt för interoperabilitet är definierade, alltså en stor samhällsuppgift med avsevärd ekonomisk betydelse och positiva effekter på patientsäkerhet och patientintegritet. Centralt i denna omstrukturering är att IT-stöden förbättras för att stödja verksamhetsutveckling, styrning och förändringsledning. IT-stödet ska ge vårdprofessionen frihetsgrader i sin verksamhet att välja de verktyg som fungerar bäst för deras respektive verksamhet. Samtidigt behöver informationsutbytet fungera bättre och smidigare mellan vårdens olika IT-stöd och organisationer. Av vikt är också att ta tillvara den resurs som står till förfogande i dagens system för forskning, kvalitetstyrning och innovation, såsom de nationella kvalitetsregistren. Sverige står inför ett avgörande steg i att modernisera vården och omsorgen. Två grupperingar, SUSSA-landstingen (Västerbotten, Västernorrland, Örebro, Sörmland och Blekinge ) samt 3R (Stockholm, VGR och Skåne), arbetar, i varsin gruppering, för att under 2016 gå ut med upphandlingsunderlag för morgondagens vårdinformationssystem. Här ska hänsyn tas bland annat till samordning mellan patientregister och anpassning till lagar och regler om informationshantering. Vårdinformationssystem. ska givetvis kunna interagera med modern informationsteknik som exempelvis appar i smartphones samt med omsorgssystem och statliga myndigheter. Ytterligare en grupp bestående av åtta landsting har redan valt en plattform för vårddokumentation och erfarenhet från detta arbete ska inkluderas i projektet. Omvandlingen av sjukvårdens informationshantering är en förutsättning för att knyta samman informationen i vård- och omsorgssystemen och därmed skapa förutsättningar för att leda och utveckla vården, ökad användbarhet för personalen, ökad patientsäkerhet/-integritet, patientnytta och patient delaktighet, men även för den innovationskraft som finns i svenskt näringsliv. Projektet genomförs tillsammans med representanter för svensk vård och omsorg, företag, myndigheter, nationella specialister på verksamhetsutvecklingsområdet. Projektet ska bedrivas öppet och transparent. Till projektledaren knyts en industrigrupp som organiseras under Swedish Medtech och representerar majoriteten av journal- och omsorgssystemleverantörer till svensk vård och omsorg. Förutsättningarna är därmed goda
Datum 2016-03-30
Dnr 9 (22)
att skapa en solid grund för den integrationsutveckling som behövs. Industrigruppen kan nyttja den kompetens och erfarenhet som finns både nationellt och internationellt från respektive företag. Projektet ska genomföras med patientens behov i centrum.
2. Syfte och mål
Syfte Att förstärka Sveriges innovations, konkurrens och attraktionskraft. Mål Att i nära samarbete mellan vård och omsorg, företag, myndigheter, universitet och högskolor bidra till framtidens vård och omsorg genom att ta fram ett underlag för att fastställa ramverk för standarder.
3. Effektmål
Vårdinformationssystem tillgängliggörs för behörig Interoperabilitet.
Nationell samordning av ramverk för standarder och riktlinjer.
Med samordning kan Sverige ta en mer aktiv roll i linje med internationellt standariseringsarbete.
Gemensamma standarder underlättar implementering av nya lösningar.
Ger förutsättningar för innovation för aktörer inom Hälso- och sjukvård och omsorg, inklusive företag som verkar i Sverige.
Ökad tillgänglighet från vårdinformationssystem för utdata för forskning, utveckling och kvalitetsäkring.
Förutsättningar förbättras inom Hälso- och sjukvård och omsorg för uppföljning av: - patientflöden, - arbetsprocesser för medarbetare, - verksamhetutveckling, - ökad delaktighet för patienterna,
Underlättar för en långsiktig förvaltning.
4. Projektmål
Skapa ett ramverk av internationella standarder, konventioner1 och samordnad tillämpning av dessa som möjliggör interoperabilitet för samverkan inom vård och omsorg.
Ramverket ska underlätta upphandling och utveckling av informationssystem för vård och omsorg för kommuner, landsting, regioner och leverantörer.
Identifiera vad som saknas för att bidra till interoperatbilitet.
Bidra till förutsättningar för verksamheterna att leda, styra och förändra verksamheten mot god kvalitet.
Visa på exempel som möjliggör för verksamheter att sätta mål och mäta måluppfyllnad.
Identifiera en nationell aktör som säkerställer att ramverket av standarder och
riktlinjer förvaltas och uppdateras löpande (Identifiera kompetenser för en nationell
expertgrupp inom området interoperablitet och verksamhetsutveckling/styrning som
löpande kan följa utvecklingen.
1 formell överenskommelse om angelägenheter av gemensamt intresse
Datum 2016-03-30
Dnr 10 (22)
5. Prioritet
Detta projekts resultat kommer i första hand att styras på tid och i andra hand på budget.
1. Tid. 2.Kostnad 3.Resultat
6. Krav på projektet
6.1. Förutsättningar och beroenden
Projektet kommer att förhålla sig till SIS beskrivning av standard och standardisering, se ordlista. Nr Förutsättningar Beskrivning Ansvarig
SWElife Samordning genom att:
vi deltar i varandras referensgrupp
projektledarna stämmer av varannan vecka
ta del av statusrapporter, minnesanteckningar och andra relevanta dokument
Förtydligande av ansvarsområden o StandIN har fokus på de tekniska
aspekterna av informationsmiljön och därmed på hur informationshanteringen ska stödjas elektroniskt (teknisk interoperabilitet).
o Projektet som drivs från Swelife har fokus på verksamhetens krav på hur informationshanteringen ska kunna ge stöd för verksamhetsutveckling och forskning.
Samordning utifrån respektive projekts leveranser
o Identifierar behov och goda internationella exempel på framgångsrika förändringsarbeten i vården och omsorgen.
o Ta fram beskrivande exempel på hur standardisering stödjer förändringsledning/ verksamhetsutveckling.
o StandIN har fokus på det tekniska perspektivet men måste också visa spårbarhet till respektive konsekvenser för möjligheter för tekniska lösningar att bidra till att uppfylla krav i informations- och verksamhetsperspektiven
Projektgrupp
2 www.ihe.net Standarder att förhålla sig till Projektgrupp
Datum 2016-03-30
Dnr 11 (22)
3 www.continuaalliance.org Bevaka arbetsgrupp som har i uppdrag att tittar på Nordens behov för omsorgsområdet
Utsedd ansvarig i Projektgrupp
4 Svensk lagsstiftning
inom området
PDL, PUL, LOU, Patientlagen, Patientsäkerhetslagen, Sekretesslagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Konkurrenslagen
Nr Beroende /inleveranser
Beskrivning Ansvarig
1 Rätt information i vård och omsorg
Utredningen om rätt information i vård och omsorg har i uppdrag att lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Lena Lundgren
2 E – hälsokommittén Rapport om ”Nästa fas i e-hälsoarbetet”
Sören Olofsson
3 Hur vården kan använda sina resurser mer ändamålsenligt och effektivt
Uppdrag av regeringen Göran Stiernstedt
4 SUSSA gruppen Tidplanen för detta projekt styrs av deras upphandling av vårdinformationssystem
5 3R Tidplanen för detta projekt styrs av deras upphandling av vårdinformationssystem
6 SKL Pågående arbeten rörande standardisering hos SKL samt inom ramen för landstingens gemensamma arbete som en förutsättning/beroende
7 eHälsa i landstingen Rapport, framtagen på uppdrag av SLIT (Landstingens IT-strateger/IT – chefer)
Lars Jerlvall
Thomas Pehrsson
6.2. Avgränsningar
I detta projekt ingår inte:
semantisk interoperabilitet
att hantera de i Sverige pågående arbeten inom området (bevakas och beaktas)
att konkretisera aktiviteter som görs inom SWElife
följande aspekter i ramverk; policys, principer
standarder för ekonomihantering
standarder för personalhantering
Datum 2016-03-30
Dnr 12 (22)
7. Planer
7.1. Tidplaner
Projektet är indelat i två etapper:
Etapp 1 – startdatum 2015-10-15 slutdatum 2016-05-30 som i sin tur är indelad i två faser. - Fas 1 (fram till och med den 15 november 2015) inkluderar att ta fram följande:
en detaljerad projektplan arbetspaketsbeskrivningar (WBS) riskanalys med åtgärdsplan kompetensprofiler för projektmedlemmar förslag till projektgrupp förslag till referensgrupp intressent och kommunikationsplan
- Fas 2 efter den 15 november 2015: Under förutsättning att den detaljerade projektplanen som tas fram i Fas 1 godkänns av VINNOVA skall den detaljerade projektplanen börja gälla från och med den 15 november 2015.
Etapp 2 – startdatum 2016-06-30 slutdatum 2017-05-30
7.2. Milstolpar och beslut
Varje avslutad Milstolpe (MS) innebär leverans för bedömning och beslut om fortsättning av projektet.
Beslut/MS
Benämning Kommentar Datum
MS1 Projektplan Kvalitetssäkrad projektplan av styrgrupp 2015-11-13 BP2 Beslut att starta
projektet. Godkänd projektplan
Beslut Vinnova 2015-11-16
BP3 Beslut att fortsätta projekt
Styrgruppsbeslut 2015-11-20
MS3 WP, Etablerad projektgrupp
Organisationer/verksamheter är kontaktade. Resurskontrakt skrivna
2015-11-30
MS4 Leverans WP 2 och 3:1
Version 1 = arbetspaket till SUSSA och 3R inför deras beslut om upphandling
2016-02-03
BP3:1 Godkänna leverans Styrgrupp godkänner WP 2 och 3:1 2016-02-05 MS5 Leverans WP 3:2 2016-03-01 BP3:2 Godkänna leverans Styrgrupp godkänner WP 3:2 2016-03-04 MS 6 Leverans WP 3:3 2016-04-01 BP3:3 Godkänna leverans Styrgrupp godkänner WP 3:3 2016-04-01 MS7 Leverans WP 4 Rapport till Vinnova 2016-04-22 BP3:4 Styrgrupp godkänner WP 4 2016-04-22 MS 7 Rapport Vinnova Till Styrgrupp 2016-05-02 BP4 Godkänna Rapport Styrgrupp godkänner rapport till Vinnova 2016-05-06 MS 8 Rapportering till
Vinnova Rapport om leverans och överlämning till beslutad mottagare och/eller beställare
2016-05-10
BP5 Godkänd slutrapport
Etapp 1 avslutas 2016-06-13
Datum 2016-03-30
Dnr 13 (22)
7.3. Övergripande aktivitetslista etapp 1 och etapp 2
Aktivitet Etapp 1 Start datum
Slut Datum
Ansvarig
Arbetspaket 1 2015-11-15 2015-11-30
Framtagande av projektplan, detta dokument
2015-10-15 2015-11-15 Projektledare Styrgrupp
Projektetablering 2015-10-15 2015-11-30 Projektledare Styrgrupp
Arbetspaket 3:1 2015-12-01 2016-02-03 Ta fram ramverk, riktlinjer och krav på standarder som sker parallellt och i dialog med 3R, SUSSA gruppen och övriga landsting. Version 1.
2015-12-01 2016-02-01 Projektgrupp
Påbörja arbetet med att identifiera en nationell aktör som säkerställer att ramverket av standarder och riktlinjer förvaltas och uppdateras löpande.
2016-03-01 2016-04-22 Konsult
Begreppsmodell som också visar behoven av verksamhets- och semantisk interoperabilitet
2016-03-01 2016-02-01 Projektgrupp
Arbetspaket 3:2 2016-02-01 2016-03-01 Fortsatt arbete med framtagande av ramverk och förslag till urval av standarder för vård och omsorg för teknisk interoperabilitet som sker parallellt och i dialog med 3R.2
2016-02-15 2016-03-01 Projektgrupp
Tillämpningsanvisningar för föreslagna standards, analys av identifierade standard
2016-02-15 2016-03-01 Projektgrupp
Arbetspaket 3:3 2016-03-01 2016-04-22 Fortsatt arbete med framtagande av ramverk och förslag till urval av standarder för vård och omsorg för teknisk interoperabilitet som sker parallellt och i dialog med 3R.
2016-03-01 2016-04-04 Projektgrupp
Genomförbarhetsstudie för etapp 1 på föreslagna ramverk, riktlinjer och kravprofiler (Hjärtsviktprocessen, I rapport framtidens sjukvård)
2016-03-01 2016-04-22 Projektgrupp
Beskriva exempel på förändringsarbeten inom vård och omsorg i Sverige som visar på verksamhetsutveckling mot framtidens vård och omsorg. Samt visa på internationella arbeten där användning av standarder varit en väsentlig del
2016-03-01 2016-04-22 Projektledare Projektgrupp
2 SUSSA gruppen har på grund av sekretesskäl i kommande upphandling avsagt sig samarbete med StandIN projektet
Datum 2016-03-30
Dnr 14 (22)
Kartläggning av ett urval av system, i syfte att belysa komplexiteten inom de olika landstingen.
2015-12-01 2016-04-03 Projektledare Projektgrupp
Ta fram beskrivande exempel på hur standarder kan bidra till att standardisering stödjer verksamhetsutveckling.
2015-12-01 2016-04-22 Projektledare Projektgrupp
Arbetspaket 4 2016-03-01 2016-04-22 Identifiera kompetenser för en nationell expertgrupp inom området interoperablitet och verksamhetsutveckling/styrning som löpande kan följa utvecklingen.
2016-04-04 2016-04-22 Projektgrupp
Fortsatt arbete med framtagande av ramverk och förslag till urval av standarder för vård och omsorg för teknisk interoperabilitet som sker parallellt och i dialog med 3R.
2016-04-01 2016-04-22 Projektgrupp
Kvalitetssäkring av genomförbarhetsstudie för etapp 1 på föreslagna ramverk, riktlinjer och kravprofiler.
2016-04-01 2016-04-22 Projektgrupp
Identifiera en nationell aktör som säkerställer att ramverket av standarder och riktlinjer förvaltas och uppdateras löpande.
2016-03-01 2016-04-22 Konsult
Slutrapport 2016-04-18 2016-06-13 Slutrapport Version 0.9 till Vinnova och Styrgrupp
2016-04-18 2016-06-10 Projektledare Projektgrupp
Leveransrapport inför leverans till Vinnova
2016-04-18 2016-05-10 Projektgrupp
Slutgiltig slutrapport 2016-05-10 2016-06-13 Projektgrupp Kommunikationsaktiviteter 2015-11-01 2016-07-15 Intressent och Kommunikation/löpande dialog med relevanta aktörer och initiativ. Se separat punkten kommunikation
2015-11-16 2016-07-15 Projektledare Projektgrupp
Förslag
Aktivitet Etapp 2 Start datum
Slut Datum
Ansvarig
Projektetablering etapp 2 2016-06-30 2017-05-30 Framtagande av implementeringsplan som beskriver fortsatt möjlig utveckling och införande utarbetas och presenteras
Kommunikationsstrategi med handlingsplan i syfte att sprida möjliggörande teknologier, nya arbetssätt och nya värdekedjor
En genomförbarhetsstudie del 1,PÅFÖRESLAGNA RAMVERK RIKTLINJER OCH KRAVPROFILER som fokuserar på standardiseringsaspekter samt hur IT-lösningar ska underhållas och utvecklas.
Datum 2016-03-30
Dnr 15 (22)
Förslag till implementationsplan utarbetas under del II
2017-02-01 2017-03-30
Slutrapportering del I och del II 2017-05-30
8. Resursplan
Kompetens och erfarenhet Ska ha minst 5 års erfarenhet inom sin spetskompetens. Ytterligare beskrivning hänvisas till bilaga, Kravprofil kompetenser.
Kompetens Beskrivning Period Muntligt/Skriftligt
Medicinsk informatiker
Har goda kunskaper om internationellt standardiseringsarbetet inom Hälsoinformatik (t ex IHE, HL7, ICF, Snomed CT, LM, informatisk standardisering, forskningsstandarder)
Kompetens om hur man med hjälp av informationsteknik kan stödja, styra och utveckla vård och omsorg
2015-12-01–2016-06-01 Skriftligt
IT-arkitekt Har goda kunskaper om hur information som utbyts mellan organisationer samt de elektroniska tjänster som tillhandahålls för att behandla information (interoperabilitets-arkitektur)
2015-12-01–2016-06-01 Skriftligt
Utrustning
Benämning Syfte Kronor Muntligt/ Skriftligt
Konferensrum Möten med styr/projekt och referensgrupp
Lokal tillhandahålls av Swedish Medtech
Muntligt
Skrivare Utskrifter av dokument inom projektet
Muntligt
Arbetsplats till projektledare
Tillhandahålls av eHälsomyndigheten
- Muntligt
Datum 2016-03-30
Dnr 16 (22)
8.1. Projektbudget
Övergripande budget 10, 8 miljoner.
9. Projektorganisation
9.1. Projektorganisation
Projektmedlemmar
Kompetens informatik x flera Kompetens Arkitektur x flera
Kompetens Nationell eHälsa Examensarbete KTH
Projektägare (PÄ)
Anna Lefevre Skjöldebrand
Styrgrupp
Johan Lidén, ordförande Anna Lefevre Skjöldebrand
Sara Meunier Fredrik Frimodig
Mats Palerius Ann Hellenius Karin Pihlgren
Reidar Gårdebäck (adj) Linda Swirtun (adj)
Projektledare
Hilkka Linnarsson
Referensgrupp
eHälsoinstitutet Vårdförbundet Läkarförbundet
Kommunal LIF
Region Östergötland ”Cambioanvändare”
Ortopediska implantat -SwMT Kardiologi SwMT
SWELife Region Skåne
KSL/108K Socialstyrelsen
SIS Inera VGR
Nationell Cosmic samverkan
Kvalitetsgranskare/ Senior rådgivare
Håkan Nordgren
Datum 2016-03-30
Dnr 17 (22)
9.2. 5.2 Organisationsschema
Projektet har en styrgrupp som utgörs av tre industrirepresentanter, två vårdrepresentanter, en representant för e-hälsomyndigheten och en från SKL. Vinnova är adjungerad till styrgruppens möten. En referensgrupp tillsätts med representanter från Inera, Vinnova, standardiseringsorgan, universitet, Socialstyrelsen, patientföreträdare samt nationella kompetenscentra för förändringsledning. Projektkoordinatorn/seniora rådgivaren ska ha internationell erfarenhet från vård och industri med ett omfattande relevant nätverk inom industri och vård. Projektledaren ska ha verifierad kunskap inom området med särskild erfarenhet av omfattande projekt inom hälso- och sjukvården med koppling till e-hälsa. Projektledaren ska även ha erfarenhet av förändringsledningsprojekt. Roll Namn Verksamhet Projektägare/ styrgruppsmedlem
Anna Lefevre Skjöldebrand VD, Swedish Medtech
Styrgruppsordförande Johan Lidén Intel Styrgruppsmedlem Sara Meunier SKL Styrgruppsmedlem Fredrik Modig eHälsomyndigheten Styrgruppsmedlem Mats Palerius Zenicor Styrgruppsmedlem Karin Pihlgren Stockholms Läns Landsting (SLL) Styrgruppsmedlem Ann Hellenius Stockholm stad Adjungerande Styrgruppsmedlem
Reidar Gårdebäck Medtech4Health
Adjungerande Styrgruppsmedlem
Linda Swirtun Vinnova
Senior rådgivare Håkan Nordgren Intersystems
Projektledare Hilkka Linnarsson Meditude AB
Projektgrupp Kompetens informatik x flera Kompetens Arkitektur x flera Kompetens Nationell eHälsa Examensarbete KTH Referensgrupp eHälsoinstitutet Vårdförbundet Läkarförbundet Region Östergötland ”Cambioanvändare” (landsting) Kommunal LIF Ortopediska implantat SwMT
Kardiologi SwMT SweLife Region Skåne KSL/108K Socialstyrelsen SIS Inera VGR Nationell Cosmic samverkan
Datum 2016-03-30
Dnr 18 (22)
10. Kommunikation
10.1. Kommunikation och rapportering inom projektet
Styrgruppsmöten med protokoll och enligt fastställd frekvens.
Projektmöten med mötesanteckningar, och enligt fastställd frekvens.
Gemensam lagringsyta på SharePoint enligt överenskommelse. Ger åtkomst för styrgrupp till projektets dokumentation.
Statusrapporter enligt överenskommen mall och frekvens.
Rapportering till Vinnova fastställd frekvens och media.
E-post.
Avstämningsmöten efter behov.
Informationsbrev från projektet på Medtech4Healths hemsida enligt beslutad frekvens och vid behov.
5.1 Intressentanalys och kommunikationsplan
Syftet med en kommunikationsplan är att identifiera aktiviteter som syftar till att ge korrekt information och når den rätta mottagaren vid rätt tidpunkt. Övrigt hänvisas till bilaga, Intressent-och kommunikationsplan uppdaterad 2016-03-15.
11. Kvalitet
11.1. Kvalitetsstrategier
Projektet kommer att kontinuerligt att granska resultatet av projektets leveranser enligt nedan beskriven granskning. Erfarenheter, relevanta från andra projekt kommer att beaktas. Utvärdering och återkoppling till projektledare genomförs av Projektägare enligt överenskommelse.
11.2. Granskningar
Granskningar Ansvarig Frekvens Projektgranskning Projektledare/Styrgrupp/Senior Advisor Inför
styrgruppsmöten
Vid behov Dokumentgranskning Projektledare/Styrgrupp Inför
styrgruppsmöten
Vid behov Leveransgranskning3 Projektledare/Styrgrupp/referensgrupp Fortlöpande via
statusrapporter Milstolpegranskning Styrgrupp/ Vinnova Vid leverans av
milstolpar
Fortlöpande via statusrapporter
Processgranskning Projektledare/projektgrupp/styrgrupp Vid leverans av milstolpar
Fortlöpande via statusrapporter
3 Här ingår även identifierade beroenden för tidplanen samt som kravställare (SUSSA, 3R och SWElife)
Datum 2016-03-30
Dnr 19 (22)
11.3. Kvalitetssäkringar
Projektets leveranser kommer att kvalitetssäkras fortlöpande genom:
Nulägesrapporter till Vinnova via Intressentportalen enligt överenskommelse.
Veckovisa statusrapporter till styrgrupp där följande områden belyses: - viktiga genomförda aktiviteter samt kommande aktiviteter - beroenden till andra projekt/delprojekt eller aktiviteter utanför
ansvarsområde - behov av beslut - lärdomar och erfarenheter - avvikelser från projektplan
Kontinuerlig utvärdering och uppdatering av genomförd riskanalys med handlingsplan.
Projektgranskning enligt tabell ovan.
12. Projektrutiner
Projektet använder sig av styrgruppen beslutade dokument och projektmallar. All dokumentation ska versionshanteras.
12.1. Ändringar och avvikelser
Avvikelser och ändringar ska dokumenteras i mall ”Ändringsbegäran”. Ändringsbegäran ska beskriva bakgrunden till de ändringar som beställaren vill genomföra i projektet efter det att projektplanen är godkänd och projektet är uppstartat. Beslut tas av styrgrupp.
12.2. Säkerhet
Inte Aktuellt
12.3. Risker
Riskmatris visar fördelningen av identifierade risker inom områdena; Tid, resurser/kompetens, leveransförmåga, extern påverkan och ambitionsnivå. Övrigt hänvisas till separat dokument ”Riskanalys med handlingsplan”.
Datum 2016-03-30
Dnr 20 (22)
13. Leverans och överlämningsprocedur (PB4 och ev. BP3:or)
Projektet levererar leveranser i form av dokumentation samt att resultatet presenteras på styrgruppsmöten. Dokumentationen ska vara styrgruppen tillhanda två arbetsdagar innan styrgruppsmötet.
Leveranser levereras av projektledare och vid behov deltar spetskompetens.
Godkännande av delleverans eller slutprodukt ska ges på överlämningsmöte i samband med leveransen.
13.1. Projektavslut (BP5)
Projektet är avslutat när: Slutrapporten (inklusive restlista) är godkänd av projektägaren/beställaren.
All projektdokumentation är arkiverad på bestämd plats.
Överlämnad leverans är godkänd av utsedd mottagare.
Ansvarig är utpekad för att förvalta och följa beskrivna effektmål.
Projektägaren har förklarat projektet avslutat
13.2. Referenser och bilagor
Kravprofil för kompetenser som krävs för projektet
Intressent- och kommunikationsplan
Riskanalys med handlingsplan