Personalens uppfattning om

vårdklimat på serviceboende

-en enkätstudie

Butnicka Kristiina

Torsson Sally

Högskolan på Åland

serienummer 22/2013

Vård

Mariehamn 2013

ISSN 1458-1531

Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Vård Författare: Butnicka Kristiina & Torsson Sally Arbetets namn: Personalens uppfattning av vårdklimat på serviceboende en

enkätstudie Handledare: Santamäki-Fischer Regina Uppdragsgivare: Abstrakt:

Vårdklimat är en helhet som består av de fysiska, psykiska och psykosociala miljöerna inom olika vårdinstitutioner. Personalen ansvarar för att vårdklimatet ska kännas tryggt och hemtrevligt för de patienter som bor där. Den här studien har sitt ursprung i ett utvecklingsarbete som startade på den ena av två serviceboenden. Tillstånd för personalens deltagande gavs av respektive institutions enhetschefer som även varit med i utvecklandet av verksamheten på serviceboendena. Denna studie är en kvantitativ enkätstudie med deskriptiv och jämförande modell som baserar sig på Edvardssons, Sandmans & Rasmussens (2006) Person-Centred Climate Questionnaire Staff version (PCQ-s) frågeformulär med 14 påståenden och denna studie ingår i ett större projekt om hur vårdklimatet uppfattas på serviceboenden. Syfte med denna studie är att mäta hur vårdpersonal skattar vårdklimatet på sin arbetsplats på två serviceboenden. Problemformuleringen blev hur personalen uppfattar vårdklimatet på sin arbetsplats och hur vårdklimatet kan påverka förhållandet mellan personal och äldre samt den äldres människans välbefinnande. I resultatet framkom att vårdklimatet blev högt skattat vid de två serviceboenden som ingick i enkätstudien. Det framkom ändå en viss oenighet i tre påståenden: nr 8 En plats där det finns ett lugn, nr 9 En plats där det finns möjlighet att skingra tankarna & nr 10 En plats där det är rent och snyggt. Vårdklimatets roll bör undersökas kontinuerligt eftersom fler serviceboenden med största sannolikhet kommer att byggas i framtiden, allt för att de boende samt personal ska trivas så bra som möjligt. Nyckelord (sökord): Vårdatmosfär, äldre, personal, sjukskötare, miljö, estetik

Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 22/2013 1458-1531 Svenska 25 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande: 17.5.2013 29.05.2013 31.5.2013

Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Health and Caring Sciences

Author: Butnicka Kristiina & Torsson Sally Title: Staff Perceptions of Caring Climate in Nursing Homes A

Questionnaire Study Academic Supervisor: Santamäki-Fischer Regina Technical Supervisor: Abstract: The environment plays an essential part within different caring circumstances. The staff is responsible for making the caring climate acceptable and pleasant for the patients residing in nursing homes. This thesis is part of a larger study of how the caring climate is perceived at nursing homes. The aim of the thesis is to evaluate how staff at two different nursing homes rated the caring climate. This was performed by using the Person-Centred Climate Qustionnaire - Staff version (PCQ-s), consisting of 14 items, designed by Edvardsson, Sandman & Rasmussen (2006). The object of interest in our thesis was how staff rate the caring climate. As a result the caring climate was highly rated. However a slight discrepancy was found in the three items 8 A calming environment, 9A reflective environment & 10 A neat and tidy environment. The increasing population of the elderly people in need of nursing homes indicates that the caring climate should be evaluated from time to time, to ascertain positive environmental conditions within nursing homes.

Key words: Caring atmosphere, elderly, staff, nurse, environments, aesthetics Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 22/2013 1458-1531 Swedish 25 Handed in: Date of presentation: Approved on: 17.5.2013 29.5.2013 31.5.2013

INNEHÅLL

1.1 Bakgrund………………………………………………………………………..3

1.1.1 Vårdmiljö……………………………………………………………………....4

1.1.2 Hur vårdklimatet påverkar patienter……………………………………...........7

1.1.3 Vårdpersonalens arbetssituation……..……………………………….………..7

1.2 Problemformulering……………………………………………………………...8

1.3 Syfte……………………………………………………………………………...8

1.4. Metod……………..………………………………………………………….….9

1.4.1Forskningsmiljö..………………………………………………………….….....9

1.4.2Urval………………………………………………………………………….…9

1.4.3 Procedur……………………………………….……………………………....10

1.4.4 Datainsamling………………………………………………………...……….10

1.4.5 Analys……………………………………………………………..…………..11

1.4.6 Etiskt förhållningssätt………………………………………………………….11

2 RESULTAT………………………………………………………...……………...12

3 DISKUSSION……………………………………………………………………..15

3.1 Metoddiskussion………………………………………………………………....15

3.2 Resultatdiskussion……………………………………………………………..…15

4 SLUTSATS………………………………………………………………………...20

KÄLLOR…………………………………………………………………………….21

Bilagor

3

1 INLEDNING Den äldre befolkningen på Åland som är över 65 år ökar och kommer att fortsätta öka

under de närmaste åren (ÅSUB, 2012). De äldre människorna i dag har fler sjukdomar,

är i sämre skick och mer beroende av andra än förr (Teeri, Leino-Kilpi & Välimäki,

2006). De äldre som bor på effektiverade serviceboenden lider ofta av demens och är

svårt sjuka. Vid ett serviceboende hyr den äldre en lägenhet eller ett rum. Vårdpersonal

finns stationerad dygnet runt. Vårdpersonalen har ett stort ansvar för att de äldre får en

trivsam tillvaro och det är då av yttersta vikt att förstå hur de upplever vårdklimatet.

Det var redan under 1800-talet som Nightingale betonade miljöns betydelse för

välbefinnandet samt tillfrisknandet och för att återhämtnings-processen ska lyckas

måste den fysiska miljön och patienten fungera som en helhet (Nightingale, 1860).

Stress kan enligt Nightingale uppkomma i en smutsig miljö med mycket oväsen. Detta

påverkar patienten negativt och förhindrar tillfriskandet. Hon betonar att den fysiska

miljön ska innehålla ljus och omväxling i form av färg. Patienten ska även känna

välbefinnande och ha möjlighet omväxling. Den psykosociala miljön, där interaktionen

människor emellan tar plats, påverkar personalens hälsa och välbefinnande både positivt

och negativt. De negativa konsekvenserna kan minimera kvaliteten på arbetet och en

långvarig stress hos vårdpersonalen kan förorsaka psykiskt illabefinnande samt reducera

arbetskvaliteten där patienter blir lidande (Nightingale, 1860).

1.1 Bakgrund Miljö definieras som omgivning och omgivande förhållanden samt atmosfären.

Omvärlden kan delas in i fyra olika miljöer: fysisk, psykisk, social och psykosocial.

(Nationalencyklopedin, 2013). Miljö är ett centralt begrepp inom omvårdnad och ingår i

de fyra viktigaste koncepten i vårdandet utöver människa, hälsa och omvårdnad

(Rasmussen & Edvardsson, 2007). Miljön är det begrepp som är mest utvecklat och

beskrivet i Nightingales omvårdnadstänkande (Fawcett, 1995). Nightingale hävdar att

människan påverkas av sin miljö och att denna miljöpåverkan kan vara av positiv eller

negativ art (Nightingale, 1860). Vårdklimatet påverkas av den estetiska och den

psykosociala miljön. Samspelet som formas mellan vårdare och patienter är av stor

4

betydelse för hälsa och välbefinnande hos alla parter. Den psykosociala miljön är viktig

för skattning av vårdklimatet.

Edvardsson (2005) beskriver i sin doktorsavhandling ”Atmosphere in care settings

towards a broader understanding of the phenomenon” de olika miljöernas mening och

betydelse för vårdklimatet. Han använder uttrycken: Den uttänkta och planerade miljön,

Den stödjande miljön samt Den berörande och bemötande miljön. Dessa uttryck

kommer att vara struktur för texten nedan.

1.1.1 Vårdmiljö Edvardson (2005) beskriver i den uttänkta och planerade miljön hur olika fysiska

miljöer väcker känslor som i sin tur påverkar beteende. Människor har alla sina egna

associationer även då det gäller fysiska miljöer. De olika associationerna kan bidra till

att den sociala förmågan och samspelet människor emellan påverkas. Likaså är

självkänslan och tankar på vem jag är som person nära förbundet med var jag befinner

mig. När en äldre person flyttar från sitt hem till en institution borde det ske en

förändring i vårdinrättningen. Det nya ”hemmet” borde bli hemlikt även om den äldre

flyttat till ett boende med andra äldre. Ändå visar studier på att vårdinstitutioner är

personalens plats (Edvardsson, 2005).

Sjukhusmiljöer och serviceboenden är ofta opersonliga och fyllda med föremål som inte

känns hemtrevliga. De långa korridorerna som allt som oftast brister i trevligt

möblerade oaser gör det svårare för personer att mötas. Allt detta samt att den äldre

patienten tvingas avstå från vissa ägodelar bidrar till en avpersonifierande upplevelse. I

en sådan miljö kan det vara svårt att upprätthålla en bra relation mellan sjukskötare och

patienter då patientens behov blir förbisett (Edvardsson, Sandman & Rasmussen, 2005).

Spartanskt möblerade utrymmen i vårdmiljöer uttrycker att patienten är ett objekt och

inte en individ, vilket i sin tur verkar hämmande på patientens autonomi och integritet.

Är utrymmet däremot möblerat med känsla, vacker konst samt snygga funktionella

möbler signalerar det att personerna som bor i huset är individer med egna karaktärer

(Edvardsson, 2005). Byggnader och den rumsliga arkitekturen är en återspegling av vad

som pågår i samhället på ett socialt, politiskt och kulturellt plan. Bristande resurser kan

påverka personalens arbetsbörda, men även resurserna till att göra vårdavdelningen

5

hemtrevlig, estetisk samt ergonomisk. Platser och utrymmen formar oss i lika stor

utsträckning som vi påverkas och formas av våra medmänniskor (Wikström, 2003).

Nightingale ger även uttryck för att den stödjande miljön är familjär och naturnära, det

vill säga motsatsen till en institutionsmiljö (Wikström, 2003).

Vidare beskriver Edvardsson (2005) betydelsen av den stödjande miljön. Människor

som drabbas av obotliga sjukdomar och tillbringar sin sista tid på institution eller

serviceboende blir mycket känsliga för vilket vårdklimat de befinner sig i. Där blir den

stödjande miljön mycket viktig. Den palliativa vården ingår i den stödjande miljön.

Den palliativa vårdens syfte är att bidra till god livskvalitet i livets slut och samtidigt ge

möjlighet till ett så aktivt liv som möjligt både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt

(Edvardsson, 2010). Smärta och lidande uppträder ofta i samband med svåra sjukdomar.

Med hjälp av en stödjande miljö kan livskvaliteten understödjas. Forskning visar att

behovet av smärtstillande läkemedel minskar vid den stödjande naturnära vården

(Edvardsson, 2005). Den palliativa vården som del av den vårdande kulturen är långsam

och eftertänksam i vårdandet av den sjuka patienten. De anhöriga upplever den

palliativa vården som fridsam och värdig där hela patienten tas omhand, vilket även

innebär att de anhöriga får stöd och bekräftelse (Edvardsson, 2010).

Vårdpersonalen måste ta ställning till frågan om hur patienter och deras anhöriga

uppfattar avdelningens vårdklimat (Edvardsson, Rasmussen & Riessman, 2003 ). Att

förmedla värme, inspiration, lugnande och välkomnande med hjälp av estetiska

företeelser är delar av den vårdkultur som befrämjar återhämtning och helande

(Edvardsson, 2005). En bra psykologisk och synfysiologisk miljö består av en

samverkan mellan belysning, färgsättning och material (Liljefors, Brieditis & Fridell,

1985).

Vår syn och koncentrationsförmåga samt hur vi tänker och förstår är faktorer som

påverkar vår perception av omgivningen. Där ingår även yttre faktorer som ljussättning,

störande stimuli och igenkänning. Med stigande ålder kan ögonfunktionen börja svikta.

Exempel på detta är minskad ackommodationsförmåga, det vill säga en förminskad

möjlighet att fokusera. Då linsen grumlas innebär det att ögat behöver mer ljus för att se

normalt. Samtidigt blir personen mer utsatt och känsligare för bländning (Wijk, 2004).

6

Det är viktigt att tänka på färgsättning på ett serviceboende. Färger är en integrerad del

av den fysiska miljön som ofta används inom estetiken för att bekräfta känslor (Acheson

Cooper, 1999). Dessutom kan rätt färg på rätt plats förhindra fallolyckor vilket medför

en större säkerhet för både äldre och personal vid olika boenden. För att hjälpa äldre

personer som kan vara påverkade av nedsatt synförmåga eller demens kan en

genomtänkt konsekvent färgsättning på ett serviceboende bidra till minskad förvirring

och bättre orientering (Acheson Cooper, 1999).

Meei-Fang Lou, 2001 hänvisar till musikens läkande kraft och hur en viss sorts musik

har lett till ökad aptit hos dementa patienter. Dessutom tillåter musiken åhöraren att ta

itu med olika känslor på det psykiska planet genom att öppna upp kanaler för känslor

som har blivit nedtryckta. Med musikens hjälp kan patienterna drömma sig bort för en

stund för att och uppleva glädje och tillfredställelse samt lindring av smärta (Forsgren,

1998 & Wikström, 2002).

En annan faktor som kan leda till välbehag hos patienter är dämpning av oljud med

hjälp av ljudisolerande material i form av draperier och inredning. Bra ljus- och

färgsättning bidrar till ett stödjande av ett aktivt dagligt liv (ADL) samt orientering och

rumsuppfattning. Dessutom kan bra belysning öka säkerheten och minska vårdlidande

(Edvardsson, Sandman, & Rasmussen, 2005).

Edvardsson(2005) går vidare med att beskriva den berörande och bemötande miljön,

samt dess inverkan på vårdpersonal och patienter. Vårdpersonal får möjlighet att lindra

smärta och ge lugn med hjälp av taktil beröring. Detta resulterar i ett samförstånd

mellan den som berör och den som tar del av beröringen. Patienten får en möjlighet att

visa upp en annan sida av sin personlighet som inte genomsyras av sjukdom.

En studie visar att vårdpersonalen som utförde taktil massage på äldre fick ett säkrare

handlag och en ökad fysisk medvetenhet. Detta skedde allteftersom vårdpersonal som

utförde massagen tog lärdom av hur mycket de kunde ta i samtidigt som de upptäckte

var gränsen gick mellan skön och smärtsam beröring för den enskilda individen samt att

de fick en bättre överblick över patientens fysiska kondition. Som ett resultat av detta

minskade även oron över att åsamka patienterna skada genom ovarsamt handlande

(Edvardsson, Sandman & Rasmussen, 2002).

7

Den bemötande miljön innebär att vårdpersonalen ska respektera patientens person,

ålder och livssituation. Detta görs genom att respekt visas för patienters värdighet och

självbestämmande samtidigt som kulturella värden och personliga åsikter hörsammas

(Teeri, Leino-Kilpi & Välimäki, 2006). Ordet respekt härstammar från latinets respicere

med betydelsen att se tillbaka eller att se åter (Websters, 1996). Uppmärksamhet är en

central del av begreppet respekt och det är genom att uppmärksamma och ta en

medmänniska på allvar som vi visar respekt för den personen. (Sung, Kim & Torres-

Gil, 2010). Sjukskötaren är ansvarig för att den etiska och estetiska omvårdnaden håller

hög standard (Teeri, Leino-Kilpi & Välimäki, 2006).

1.1.2 Hur vårdklimatet påverkar patienter Vårdklimatet i sjukhusmiljöer kännetecknas ofta av opersonliga miljöer. Oftast saknas

utrymmen där möten kan uppstå mellan patienter och vårdare (Edvardsson, 2010). I en

sådan miljö kan det vara svårt att upprätthålla en bra relation mellan sjukskötare och

patienter. I dessa fall kan patientens behov bli förbisedda. Sjukskötaren uppfattar inte

alltid vad patienten anser är viktigt i de olika omvårdnadsdelarna. Detta bidrar till att

patienter kan uppleva en minskad självbestämmanderätt då deras egna och

vårdpersonalens åsikter går isär (Papastavrou, Efstathian & Charalambous, 2011).

1.1.3 Vårdpersonalens arbetssituation Vården av äldre har under senare år blivit tyngre och mer teknologisk. Samhällets

inbesparingar bidrar till att många fler bor hemma i livets slutskede. Det finns tydliga

samband mellan hög personalomsättning, pressade arbetssituationer och stress. Hasson

& Arnetz (2008), menar att det finns behov av flera högutbildade personer inom

äldreomsorgen för att motverka utbrändhet. Jämvikten mellan efterfråga och kompetens

är en väldigt viktig del av vårdklimatet (Edvardsson, Sandman & Rasmussen, 2005).

Då det gäller vårdpersonal är de psykosociala arbetsförhållanden generellt sett sämre i

jämförelse med andra yrkeskategorier, vilket leder till ökad sjukfrånvaro (de Castro,

Fujishiro, Rue, Tagalog, Samaco-Paquiz & Gee, 2010).

Frustration och utbrändhet leder till återhållsamhet och utanförskap vilket tvingar bort

sjukskötare från sina anställningar vid sjukhus. Detta bidrar i sin tur till att göra vården

mindre säker för patienterna (Reinick & Furino, 2005). Flera tenderar att byta jobb pga.

dåliga arbetsförhållanden såsom: höga krav, bristande kontroll, dåligt socialt stöd och

8

stress. De långa arbetsturerna leder även till att personalen inte hinner återhämta sig (de

Castro, Fujishiro, Rue, Tagalog, Samaco-Paquiz & Gee, 2010).

Stress på arbetsplatsen har en negativ påverkan för hälsan och välbefinnandet hos

anställda (Letvak & Buck, 2008). Viljan att stanna kvar inom vårdprofessionen är direkt

förknippad med arbetstillfredsställelse och omväxling på arbetsplatsen (Letvak & Buck,

2008).

Det blir ett centralt problem då arbetsgivaren inte är intresserad av vad personalen

åstadkommer vilket leder till brist i engagemang och motivation hos personalen (May et

al., 2004). Därför finns ett ständigt ökat behov av bra ledare inom vården. Att inneha ett

ledarskap innebär ett ansvar att kunna lotsa sina medarbetare mot ett gemensamt mål.

För att klara av detta krävs kompetens inom det verksamma området samt att ledaren

har en djupare förståelse för kollegornas arbetssituation (Albinsson & Strang, 2002).

Enligt Letvak & Buck (2008) kan minskad professionell skicklighet bero på en familjs

situation. Ett exempel kan vara en ensam familjeförsörjare med ekonomiska bekymmer

som är ansvarig för barnuppfostran. Dålig arbetsorganisation och verbal misshandel

ingår i arbetsvillkor som inte är önskvärda men även hälsoaspekter som högt BMI,

sömnproblem och trötthet bidrar till oförmåga att göra ett bra jobb. Om personalen inte

har eller får tillräckligt med resurser blir de överarbetade och den känsliga jämvikten

som ingår i vårdklimatet sätts ur spel (Edvardsson, Sandman & Rasmussen, 2005). Det

innebär således att personalens arbetssituation kan påverka vårdklimatet.

1.2 Problemformulering Det finns en del forskning om hur den äldre människan samt vårdpersonalen upplever

vårdklimatet men det finns ändå behov av kontinuerlig forskning inom området för att

det ska utvecklas. Långvarig stress hos vårdpersonal kan förorsaka psykiskt

illabefinnande samt reducera arbetskvaliteten där patienten blir lidande. Få studier

beskriver hur vårdpersonal upplever vårdklimatet.

1.3 Syfte Syftet med studien är att mäta hur vårdpersonal skattar vårdklimatet på sin arbetsplats

på två serviceboenden.

9

1.4 Metod Ifrågavarande studie är en kvantitativ studie av deskriptiv och jämförande modell.

Studien utfördes som en enkätstudie och ingår i ett större projekt, som startade 2009 och

vars data insamlades av en forskare vid Umeå Universitets institution för omvårdnad.

Vid det tillfället insamlades data från patienter, anhöriga och personal om upplevelser av

vårdklimatet. Denna studie berör endast personalens enkätsvar.

1.4.1 Forskningsmiljö Enligt nationalencyklopedin, (2013) innebär serviceboende ett bostadshus med utökad

service i form av tillsyn, städning och matlagning. Serviceboende A var år 2009 ett

intensifierat serviceboende med 60 vårdplatser fördelade på tre avdelningar med

institutionsvård. En avdelning fungerade som demensavdelning. Medelåldern på de

boende var 86 år. Personalen bestod av 49 personer, fördelat på tre sjukskötare, en

ansvarig sjukskötare och resten närvårdare eller annan personal med motsvarande

utbildning. Serviceboende B var år 2009 även ett intensifierat serviceboende med 33

platser fördelade på tre olika typer av gruppboenden för personer med olika vårdbehov.

Personalstyrkan bestod av 23 personer som i huvudsakligen var närvårdare eller hade

annan motsvarande utbildning.

1.4.2 Urval Personalen fick ett informationstillfälle om vad undersökningen och hela projektet

innebär. Dessutom gavs muntliga instruktioner till arbetet med enkäten. Bakgrundsdata

var kön, ålder, yrke samt arbete inom vården. I yrkeskategorin ingick närvårdare,

sjukskötare och annan. ”Annan” innebär övrig personal, såsom köksarbetare,

lokalvårdare och fastighetsskötare. I studien deltog 56 personer, varav 55 var kvinnor.

Därför bortföll analysen av könsfördelningen. Två enkäter bortföll ur studien på grund

av för lite bakgrundsdata.

Könfördelningen hänvisas för nedan i figur 1.

10

Figur 1. Antal deltagare/Könsfördelning

1.4.3 Procedur Studien har sitt ursprung i ett utvecklingsarbete som startade på det ena av de två

serviceboendena. Tillstånd för personalens deltagande gavs av respektive institutions

enhetschefer som även varit med i utvecklandet av verksamheten på serviceboendena.

1.4.4 Datainsamling För insamlandet av data om vårdpersonalens skattning av vårdklimatet användes PCQ-s,

Person-centred Climate Questionnaire - staff version, utvecklad av Edvardsson,

Sandman & Rasmussen (2006) vid Umeå Universitet. Skalan består av 14 påståenden

(se bilaga 1). Skalan är tidigare använd (2009). Innehållet och giltigheten av PCQ-s

utvärderades och bedömdes tillförlitlig genom beräkningar av intern konsistens och test-

retest reliabilitet (Edvardsson, Sandman & Rasmussen, 2009). Skalan är validitet och

reliabilitet prövad (2009).

Samtlig personal inbjöds att delta. Enhetscheferna på de respektive serviceboendena

förmedlade enkäterna som sedan returnerades i slutna kuvert. Totalt returnerades 56

enkäter. Svarsalternativ fylldes i utifrån deltagarnas uppfattningar om vilka påståenden

som stämmer helt, delvis eller inte alls. De fjorton påståenden angående vårdklimat som

ingick i enkät studien redovisas i bilaga nr 2, tabell 2. Efter insamlandet numrerades och

kodades enkäterna vidare för respektive serviceboende A och serviceboende B.

Män

Kvinnor

11

1.4.5 Analys Den insamlade kvantitativa data som framgår i enkätstudien analyserades med hjälp av

deskriptiv statistik. Det är en metod för att organisera, summera och presentera data på

ett tillgängligt sätt. Den deskriptiva analysen beskrivs med procent och

genomsnittsberäkningar. I denna studie användes dataprogrammet SPSS version 21.

SPSS är ett datorprogram för statistisk analys. SPSS betyder Statistical Package for the

Social Sciences. Den ursprungliga versionen utgavs år 1968 och den uppdateras med

jämna intervall (Wahlgren, 2008).

1.4.6 Etiskt förhållningssätt PCQ-S utvecklades av Edvardsson, Sandman & Rasmussen, (2009). Detta gjordes i en

studie som var etiskt granskad och godkänd av medicinska fakulteten vid Umeå

Universitet. Detta är en uppföljning av en enkätstudie som påbörjades år 2010 på Åland.

Studien har fått tillstånd av en lokal etisk forskningskommitté. Frågeformulären har

behandlats konfidentiellt. Föreståndare för vardera serviceboende har distribuerat samt

samlat in enkäterna. Dessa har returnerats i förseglade kuvert. Konfidentialitet omger

studien på så sätt att fastigheterna inte är nämnda i arbetet.

12

2 RESULTAT Syftet är att mäta hur vårdpersonal skattar vårdklimatet på sin arbetsplats på de två

serviceboendena. Från serviceboende A deltog 19 närvårdare, 6 sjukskötare samt 9

annan personal, såsom lokalvårdare, kökspersonal och fastighetsskötare. Det betyder att

73,5% av de anställda från serviceboende A deltog. Från serviceboende B deltog 15

närvårdare och 5 annan personal, vilket betyder att 86,9 % av de anställda från

serviceboende B deltog. Allt som allt deltog 77,8 % av personalen. Ingen sjukskötare

deltog från serviceboende B. Medelåldern på deltagarna var 45 år. Detta redovisas

nedan i figur 2.

Figur 2. Antal deltagare i enkätstudie på två olika serviceboenden på Åland

Sammanställning mellan variablerna: ålder, yrke och arbete inom vården gav följande

resultat. I tabell 1 kommer en redovisning av jämförelsen mellan serviceboende A och

B, med följande information: hur många som deltog, medelåldern, antal år i vården samt

antal år på serviceboende.

Tabell 1. Sammanställning mellan variablerna: antal deltagare, ålder, arbete inom vården samt arbete på serviceboende. Serviceboende Antal

deltagare Medel ålder

Antal år i vården

Antal år på serviceboende

A 36 44 år 19 år 10 år B 20 43 år 10 år 5 år

0 5 10 15 20

Serviceboende B

Serviceboende A

Antal deltagare (personal) i enkätstudie på två olika serviceboenden på Åland

Annan personal Sjukskötare Närvårdare

13

Antal deltagare på serviceboende A var 36 personer och från serviceboende B deltog 20

personer. Det visade sig att personalen på serviceboende A som deltog i enkätstudien,

hade sammanlagt arbetat i totalt 9 år på samma arbetsplats. På serviceboende B hade

personalen sammanlagt arbetat i totalt 4 år på samma serviceboende. Personalen på

boende A hade sammanlagt arbetat i totalt 19 år inom vården och personalen på boende

B hade sammanlagt arbetat i totalt 10 år inom vården. Medelåldern på samtliga

deltagare var 45 år. För sammanfattande data om deltagarnas åldrar se bilagor 3 och 4.

Resultatet av enkätstudien blev att vårdklimatet på vardera arbetsplatsen skattades högt

av nästan samtliga. Skattningen av vårdklimat på två olika serviceboenden var relativt

hög. Serviceboende A skattade 4,5 poäng och serviceboende B 5,2 poäng av max 6

poäng på skalan. Detta redovisas för nedan i tabell2.

Tabell 2. Skattning av vårdklimat.

14

Skillnader visade sig i påståendena: Nr 8. En plats där det finns ett lugn.

Nr 9. En plats där det finns möjlighet att skingra tankarna. Nr 10. En plats där det är

rent och snyggt. Detta redovisas för nedan i tabell 3.

Tabell 3. Skattning av de 14 påståenden som användes i enkätstudien om vårdklimat.

Dessa redovisas i tabellen enligt skalan: ”Ja, helt enig, Ja i stort sett enig, delvis enig”

sammanslaget.

Hus A 36 deltagare Hus B 20 deltagare

1. En plats där jag känner mig välkommen.

34/36 20/20

2. En plats där jag känner mig sedd som person.

34/36 19/20

3. En plats där jag kan vara mig själv.

34/36 20/20

4. En plats där personerna är i säkra händer.

35/36 19/20

5. En plats där personalen använder språk som personerna kan förstå.

34/36 19/20

6. En plats där det kan kännas hemtrevligt för personerna trots att de är på institution.

30/36 19/20

7. En plats där det finns något vackert att vila ögonen på.

29/36 18/20

8. En plats där det finns ett lugn.

21/36 18/20

9. En plats där det finns möjlighet att skingra tankarna.

20/36 17/20

10. En plats där det är rent och snyggt.

20/36 19/20

11. En plats där det är enkelt för personerna att hålla kontakt med sina nära och kära.

33/36 19/20

12. En plats där det är enkelt för personerna att ta emot besök.

31/36 19/20

13. En plats där det är enkelt för personerna att prata med personalen.

36/36 20/20

14. En plats där personerna har någon att prata med om de så önskar.

32/36 20/20

15

3 DISKUSSION De flesta som deltog i enkätundersökningen 2009 var närvårdare och annan personal.

Endast ett fåtal sjukskötare deltog från serviceboende A och från serviceboende B deltog

ingen sjukskötare på grund av att de hyrs in på konsultbasis från annan vårdinstans. Den

största delen av personalen som deltog i studien var kvinnor över 45. de hade lägre

utbildning men hade arbetat länge inom vården och specifikt i serviceboende.

Personalen skattade vårdklimatet på respektive arbetsplats som relativt gott.

3.1 Metoddiskussion Enkäterna utdelades till båda serviceboendena där de anställda deltog i ett muntligt

informationstillfälle. Därefter ansvarade föreståndare vid respektive boende för att så

många som möjligt fick ta del av enkätstudien. Styrkan i enkätstudien var instrumentets

validitet och reliabilitet. Svårigheter som kan ha uppstått med enkätstudien och som har

gjort den mindre valid och reliabel kan vara hur information delgetts till den

vårdpersonal som svarat på frågorna. Språket i enkäterna och de olika kombinationerna

av svarsmöjligheter (siffror blandat med påståenden) samt de olika kombinationerna kan

ha lett till oklarheter och missförstånd. Något som även var påtagligt var att flertalet

svarande inte hade fyllt i bakgrundsdata. Enligt Friberg (2006) är validitetsaspekten en

viktig del av analysförfarandet. Flera faktorer i enkätundersökningen kan ha bidragit till

att analysförfarandet inte blev optimalt vilket eventuellt kan ha påverkat deltagarnas

svar om påståenden angående vårdklimatet. Exempelvis var serviceboende A under

starkt behov av renovering och att sjukskötare på serviceboende B var inhyrda på

konsultbasis.

3.2 Resultatdiskussion

Syftet med studien är att mäta hur vårdpersonal skattar vårdklimatet på sin arbetsplats

på två serviceboenden. Resultatet visade att personalen skattade vårdklimatet ganska

jämt vid de båda serviceboendena. Personal på serviceboende A visade ändå på större

skillnad i påståenden 8, 9, 10. De påståenden där personalen inte var helt enig var

följande:

En plats där det finns ett lugn. Det vill säga att det kan bedömas att man uppfattade att

det saknades lugn och ro. Detta kan bero på att det finns otillräckligt med personal eller

16

att patienterna är vårdtunga eller på annat sätt kräver mer personal. Allt detta kan

resultera i en konstant stress för personal och en känsla av otillräcklighet.

Personer som befinner sig under konstant stress kan enligt Redfern, Hannan, Nurdman

& Martin (2002) inte vara dynamiska eller trivas på arbetet. Den stressade personalen

ger dessutom ingen kompetent vård till de äldre patienterna. En annan orsak till stress

kan vara att medarbetare inte kommer överens sinsemellan hur praktiska arbetsuppgifter

ska utföras (Redfern et al, 2002).

Om ett serviceboende har tydliga riktlinjer om standarden på avdelningen kan detta

bidra till tydliga gränser, bättre förståelse för hur alla i personalgruppen arbetar och all

personal vet var de kan få stöd om det blir konflikter sinsemellan. Detta kan medföra att

ett etiskt vårdklimat växer fram som gynnar både personal och de äldre patienterna

(Silén, Kjellström, Christensson, Sidenvall & Svantesson, 2012).

Vidare skattade man lägre påståendet En plats där det finns möjlighet att skingra

tankarna. Detta kan tolkas som att det finns mindre tid att ta pauser i arbetet på grund

av en ökad arbetsbelastning. Ett pressat schema kan ha samband med personalbrist som

kanske uppstår på grund av dåligt sammarbete samt dålig kommunikation mellan

anställda och ansvarig sjukskötare. Det är en viktig egenskap hos den ledande

sjukskötaren att kunna motivera sina kollegor. Kekana, Du Rand & Van Duke (2007)

menar att om sjukskötaren sköter sin arbetsledande roll skickligt blir de andra

medarbetarna trygga. Detta resulterar i ett mer tillfredsställande arbete, vilket

patienterna kommer att känna av och dra nytta av i slutändan. Enligt Batch, Barnard &

Windsor (2009) utvecklas vårdyrket i en rasande fart. Därtill ökar även

deltidsanställningar och förordnaden blir kortare.

Ekonomiska orsaker till stress är enligt Eith, Stummer, & Schusterschitz (2011) ofta

följderna av organisatoriska förändringar på grund av begränsade resurser. Gregory et

al (2007) och McCarthy et al (2007) beskriver hur ledande tjänstemän inom politiken

eftersträvar att utveckla och utföra olika politiska insatser som syftar till att skapa

stödjande arbetsmiljöer. Det hjälper i sin tur hjälper till att skapa ett ökat förtroende för

arbetsgivare. Som ett resultat av detta ökar trivselgraden hos medarbetarna, men bidrar

även till en minskad personalomsättning (Gregory et al 2007 & McCarthy et al 2007).

17

Påståendet En plats där det är rent och snyggt ger större avvikelser från det annars högt

skattade vårdklimatet på serviceboende A. Detta kanske kan bero på att lokalen var

föråldrad och därmed inte uppfyllde krav på rätt belysning, ventilation samt

levnadsutrymme för de inneboende. Enligt Rowlands & Noble (2008) bidrar

enpersonersrum till att minska ljudnivåer. Infektionsspridningen mellan de äldre

minskar samtidigt som utrymmet ger ökad möjlighet för förtrolighet mellan patient och

vårdare. Dessutom blir det lättare att planera för att hålla rummet snyggt. Tsai (2007)

påvisar att kvinnor i allmänhet var mindre nöjda med renligheten i de fysiska miljöerna

i deras helhet och i synnerhet på toaletterna. Detta kan vara aktuellt eftersom kvinnor

traditionellt sätt tar på sig ansvaret för renligheten i hemmet, vilket kan bidra till att de

ser orenheter på ett annat sätt när de kommer till andra byggnader.

Majoriteten av svarande var kvinnor över 45 år. Dessa arbetade som närvårdare. De

flesta hade arbetat länge inom vården. Enligt Batch, Barnard & Windsor (2009) är den

äldre vårdpersonalen tryggare i sig själv och nöjdare på arbetet, medan de yngre och

nyutexaminerade medarbetarna visar större osäkerhet och även större missnöje över

arbetssituationen. Äldre sjukskötare är ett stort stöd både fysiskt och psykiskt inom

vården. Med all sin förvärvade kunskap bidrar de till en tryggare stämning bland

patienter och personal (Batch, Barnard & Windsor, 2009). Det faktum att medelåldern

bland personalen som deltog i enkätstudien var över 45 år kan ha bidragit till att

vårdklimatet skattades så tillfredsställande. Det börjar ändå bli ett problem i samhället

att andelen vårdpersonal som är över 45 ökar samtidigt som vårdpersonal under 35 år

minskar (Batch, Barnard & Windsor, 2009).

En möjlig orsak till att andelen yngre sjukskötare minskar inom serviceboende och

sjukhus kan vara att sjukskötare idag har oändliga möjligheter att arbeta inom andra

instanser än vården. De kanske rentav väljer att inte arbeta på sjukhus på grund av

problem inom arbetsmiljön. Hinshaw (2008), belyser att det oftast rör sig om oro över

otillräcklig bemanning, över att kunna ge säker vård och samtidigt arbeta långa timmar

starkt påverkade av trötthet. Det noteras även att det finns en känsla av att inte värderas

eller få delta i processer som rör patienter (Hinshaw, 2008).

18

Det finns en tydlig gemensam faktor för samtliga sjukskötare och den är yrkesstoltheten

och viljan att arbeta som sjukskötare. För att utveckla sin arbetsidentitet och glädjen i

sin arbetsmiljö behöver sjukskötaren möjlighet att utföra vårdåtgärder ordentligt med

rätt utrustning, stöd och resurser. Detta blir ett incitament att vilja stanna inom vårdyrket

(Shacklock & Brunetto, 2012). Arbetsuppgifter och relationer skapar en övergripande

känsla av mening, betydelse och syfte (Bowie, 1998).

Det är vanligt att en sjukskötare leder teamet av närvårdare. Oelke, White, Besner,

Doran, Mchillis & Giovannetti (2008) beskriver sjukskötaren som ett element i en

multidisciplinär grupp, där samarbete och goda relationer krävs för att kunna bedriva

kvalitativ vård. För att bibehålla goda relationer i vårdteamet, kanske det skulle vara

värt att titta igenom positiva och negativa aspekter av sjukskötarens roll som enbart

konsulterande. Arbetsuppgifter och relationer skapar en övergripande känsla av mening,

betydelse och syfte (Bowie, 1998). Linton & Farrel (2009) beskriver att det är viktigt att

sjukskötaren både betraktar sig som en viktig medlem i arbetsgruppen och som en

ledare för samma grupp.

Silén, Kjellström, Christensson, Sidenvall & Svantesson (2012) menar att för att uppnå

en bra etisk standard på vårdklimatet är det vissa kriterier som bör uppfyllas inom

vårdteamet, såsom delat ansvar liksom stödjande av andra inom personalgruppen.

Arbetsgrupper som bidrar till ett positivt etiskt klimat åstadkommer detta genom att

respektera de andra medarbetarna i teamet samt att utbyta information och ge stöd,

samtidigt som de tillgodoser patienters och anhörigas behov på ett ödmjukt,

tillmötesgående sätt (Silén, et al., 2012). Den äldre vårdpersonalen är här en väldigt

viktig resurs. Den personal som har kommit högre upp i åldern kanske är i behov av att

trappa ner på grund av olika orsaker, exempelvis klimakteriebesvär och fysiska

förslitningar (Fitzgerald, 2007) Ändå är de i behov av att finnas i ett socialt

sammanhang, att vara betydelsefulla och att vårda människor.

Det finns ett behov av att låta de äldre vårdarbetarna förmedla sina praktiska, tysta och

människokännande kunskaper till nästa generations vårdare (Shacklock & Brunetto,

2012). Genom att ordna ordentliga inskolningsperioder, där äldre vårdare visar ny

personal rutinerna och visar hur de bemöter en äldre människa kan det finnas anledning

19

att tro att bättre samhörighet skulle infinna sig bland vårdpersonal. Samtidigt skulle det

goda vårdklimatet få växa sig starkare.

20

4 SLUTSATS Det framkommer att det finns ett behov av att fortsätta studera vårdklimatet eftersom

äldre patienter blir mer krävande då de lever längre och samtidigt blir mer sjuka. Det är

stor skillnad på äldre som haft förmånen av ett friskt liv före en sen sjukdomsdebut och

de som har haft tidig sjukdomsdebut och levt länge med sina sjukdomar. Båda

kategorier är vårdtunga på sitt sätt.

I framtiden behöver det utföras fler studier som mäter vårdklimat, eftersom förändringar

sker konstant. Effektiverade serviceboenden kommer med all sannolikhet att bli

vanligare i takt med att äldre människor lever längre.

21

KÄLLOR Acheson Cooper, B. (1999). The utility of functional colour cues. Scandinavian Journal

of Caring Sciences, 13, 186-192

Albinsson, L & Strang, P (2002). Staff opinions about the leadership and organisation

of municipal dementia care. Health soc care community. 2002, 10(5) 313-322.

Batch, M., Barnard, A., & Windsor, C. (2009). Who´s talking? Communication and the

casual/part-time nurse: A literature review.

Bowie, N. E. (1998). A Kantian theory of meaningful work. Journal of Business Ethics,

17, 1083–1092.

Chun-Yen Tsai, Mu – Chia Wang, Wei- Tsen Liao, Jui-Heng Lu, Pi-hung Sun, Blossom

yen-ju Lin & Gerald – Mark Breen. (2007) Hospital outpatients perceptions of the

physical environment of waiting areas: the role of patient charateristics in one academic

medical centre. BMC Health Service Research 7:198

de Castro, A., Fujishiro, K., Rue, T., Tagalog, E., Samaco-Paquiz, L., & Gee, G. (2010).

Associations between work schedule characteristics and occupational injury and

illness. International Nursing Review, 57(2), 188-194.

Edvardsson, J., Sandman, P., & Rasmussen, B. (2005). Sensing an atmosphere of ease:

a tentative theory of supportive care settings. Scandinavian Journal Of Caring Sciences,

19(4), 344-353

Edvardsson, D., Sandman, PO., & Rasmussen, B. (2009). Developement and

psychometric properties of the Swedish Person-Centred Climate Questionnaire – Staff

version. Journal of Nursing Management 17, 790-795

Edvardsson, D. (2005) Atmospheres in care settings towards a broader understanding

of the phenomenon. Diss. (sammanfattning) Umeå: Univ., 2005. Umeå.

22

Edvardsson, D., Sandman, P-O., & Rasmussen, B (2002) Meanings of giving touch in

the care of older patients: becoming a valuable person and professional. Journal of

Clinical Nursing 12.601-609

Edvardsson, D., Rasmussen, Birgit, & Riessman, C (2003) Ward atmospheres of horror

and healing: a comparative analysis of narrative. Sage Publications 7 (4) p377-396

Edvardsson, D. (red.) (2010). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. (1. uppl.)

Lund: Studentlitteratur.

Eith, T. K., Stummer, H., & Schusterschitz, C. (2011). Career success perception and

work-related behaviour of employees in geriatric care - a pilot study in a German

geriatric care facility. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(1), 45-52.

Fawcett, J. (1995). Analysis and evaluation of conceptual models of nursing.

Philadelphia: F.A. Davis Company.

Fitzgerald, D. (2007). Aging, experienced nurses: Their value and needs. Volume 24,

Issue 2, April 2007. Contemporary Nurse 24: 237-243.

Forsgren, T. (1998). ”Som en smekning på själen”. En intervjustudie om estetikens

betydelse för människan i vården (Diss.). Göteborg: Göteborgs universitet, Instutionen

för vårdlärarutbildning

Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Gregory, D.M., et al. (2007) Predictors of registered nurses’ organizational commitment

and intent to stay. Health Care Management Review, 32, 119–127.

Hasson, H., & Arnetz, J. E. (2008). Nursing staff competence, work strain, stress and

satisfaction in elderly care: a comparison of home-based care and nursing homes.

Journal of Clinical Nursing, 17(4), 468-481.

23

Hinshaw, A.S. (2008) Navigating the perfect storm. Balancing a culture of safety with

workforce challenges. Nursing Research, 57 (Suppl 1), S4–S10.

Kekana, HPP & Du Rand, EA & Van Wyk, NC (2007). Job satisfaction of registered

nurses in a community hospital in the Limpopo Province in South Afrika. Curationis,

2007 Jun; 30(2):24-35.

Letvak, S. & Buck, R. (2008). Factors influencing work productivity and intent to stay

in nursing. Nursing Economic$, 26(3), 159-166.

Liljefors, A., Brieditis, M.& Fridell, S. (1985). Ljus och färg i lokala sjukhem (Spri

rapport). Stockholm: AB Primo.

Linton, J & Farrell, M J (2009). Nurses perceptions of leadership in an adult intensive

care unit: A phenomenology study. Intensive and Critical Care Nursing, 25 64-71.

Lou, Meei-Fang. (2001). The use of music to decrease agitated behaviour of the

demented elderly: the state of the science. Scandinavian Journal of Caring Sciences; 15

(2), p165-173.

May, D., Gilson, R., & Harter, L. (2004). The psychological conditions of

meaningfulness, safety and availability and the engagement of the human spirit at work.

Journal of Occupational and Organizational Psychology, 77, 11–37.

McCarthy, G., Tyrrell, M.P. & Lehane, E. (2007) Intention to ‘leave’ or ‘stay’ in

nursing. Journal of Nursing Management, 15, 248–255.

Nationalencyklopedin. (2013). Hämtad 15.03.2013

http://www.ne.se/

Nightingale, F. (1860). Notes on nursing: what it is and what it is not. London: Harrison

and sons.

24

Oelke, D N & White, D & Besner, J & Doran, D & Mchillis Hall, L & Giovannetti, P

(2008). Nursing Workforce Utilization: An Examination of Facilitaators and barriers on

Scope of Practice. Nursing Leadership, 21 (1) 58-71.

Papastavrou, E., Efstathou, G., & Charalambous, A. (2011). Nurses' and patients'

perceptions of caring behaviours: quantitative systematic review of comparative studies.

Journal of Advanced Nursing 67(6), p1191-1205

Rasmussen, B., & Edvardsson, D. (2007). The influence of environment in palliative

care: supporting or hindering experiences of 'at-homeness'. Contemporary Nurse: A

Journal for the Australian Nursing Profession, 27(1), 119-131.

Redfern, S., Hannan, S., Norman, I., & Martin, F. (2002). Work satisfaction, stress,

quality of care and morale of older people in a nursing home. Health & Social Care In

The Community, 10(6), 512-517.

Reinick, C., & Furino, A. (2005). Nursing career fulfillment: Statistics and statements

from registered nurses. Nursing Economics$, 23, 25–30.

Rowlands, J. & Noble, S. (2008) How does the environment impact on the quality of

life of advanced cancer patients? A qualitative study with implications for ward design.

Palliative Medicine (2008); 22: 768-774

Shacklock, K. & Brunetto, Y. (2012) The intention to continue nursing: work variables

affecting three nurse generations in Australia. Journal of Advanced Nursing 68 (1), 36-

46.

Silén, M., Kjellström, S., Christensson, L., Sidenvall, B., & Svantesson M. (2012).

What actions promote a positive ethical climate? A critical incident study of

nurses´perception. Nursing Ethics, 19 (4) p 501-512.

Sung, Kyu-Taik ,Kim, Bum Jung, &Torres-Gil, Fernando. (2010).Respectfully Treating

the Elderly: Affective and Behavioral Ways of American Young Adults. Educational

Gerontology; 36 (2), p127-147.

25

Teeri, S., Leino-Kilpi, H., & Välimäki, M. (2006). Long-term nursing care of elderly

people: identifying ethically problematic experiences among patients, relatives and

nurses in Finland. Nursing Ethics, 13(2), 116-129.

Wahlgren, L. (2008). SPSS steg för steg. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Webster´s new universal unabridged dictionary. (1996). New York: Barnes & Nobel

Books.

Wikström, B-M. ( 2003). Estetik och omvårdnad (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Wikström, B.M. (2002). Nurses´ strategies when providning för patients´ aesthetics

means of expression. Clinical Nursing Research, 11(1), 22-33.

Wijk, H. (red.) (2004). Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Lund: Studentlitteratur.

Ålands statistik- och utredningsbyrå. (2012) Befolkningen 2011 (Statistik, nr 2012:4).

Mariehamn: Ålands statistik- och utredningsbyrå. Från http://www.asub.ax/archive.con

Bilaga1. Vårdklimat studien Personalenkät. Scanner kopia.

Titel och informationsbladet samt IV delen av enkätstudien med 14 påståenden om

vårdklimat.

Bilaga 2. Tabell 4. Deltagarnas ålder på serviceboende A

Serviceboende A

Ålders fördelning

Närvårdare Sjukskötare Annan personal

Deltagare 31 - 25 - - - - 23 - 58 51 60 48 43 56 36 58 36 19 46

39 - - 49 41 46 52

50 - 57 57 24 50 60 32 37 50 10

Totalt 36

Bilaga 3. Tabell 5.

Deltagarnas ålder på serviceboende B

Serviceboende B

Ålders fördelning

Närvårdare Sjukskötare Annan personal

Deltagare 29

60

23

30

36

49

58

25

27

46

50

58

49

41

43

0 43

28

38

58

55

Totalt 20