personal- och utbildningsbokslut 2016...3 personal- och utbildningsbokslut 2016 stockholms läns...
TRANSCRIPT
Personal- och utbildningsbokslut 2016
LS 2017-0873
Produktion: Landstingsstyrelsens förvaltning, SLL Personal och utbildning Grafisk form: Fidelity Tryck: Danagård Litho Foto framsida: Anna Molander
InnehållPersonal- och utbildningsbokslut 2016 ........................................................................... 3
I förändringens tid ............................................................................................................ 4
Vi är på rätt väg ................................................................................................................. 5
Kompetensförsörjning ..................................................................................................... 7
Chef- och ledarskap .........................................................................................................12
Jämställdhet, jämlikhet och mångfald ..........................................................................14
Arbetsmiljö och hälsa ..................................................................................................... 16
Utbildning och pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete ............................... 20
Medarbetarna i siffror ................................................................................................... 25
Jämförelse med Region Skåne och Västra Götalandsregionen .................................. 30
Kontaktuppgifter ........................................................................................................... 31
Framsidan: Medarbetare med utländsk vårdutbildning på Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Namn: Ayako Miayakawa, överläkareUtbildning: JapanKom till Sverige för: KärlekProvtjänstgöring för svensk legitimation: 6 månaderLevt i Sverige: 10 år”Jag vet att Sverige är ett av de bästa länder i världen när det gäller jämställdhet men det är inte tillräckligt jämställt än.”
Namn: Rodolfo Sanchez Salas, ST-läkare, urologUtbildning: VenezuelaKom till Sverige för: Att komplettera sin urologutbildning med robotkirurgiProvtjänstgöring för svensk legitimation: 6 månaderLevt i Sverige: 4 år”Oavsett var du är, oavsett var du kommer ifrån: gör ditt bästa.”
Namn: Taraneh Nayyer Tabrizi, legitimerad sjuksköterskaUtbildning: IranKompletterande sjuksköterskeutbildning i Sverige: 1 årArbetar på Karolinska Universitetssjukhuset Solna sedan 2015Levt i Sverige: 6 år”Jag har läst alla kurser i svenska på SFI vilket har tagit lång tid.”
3
Personal- och utbildningsbokslut 2016Stockholms läns landstings uppdrag är att se till att de drygt två miljoner invånarna i Stockholms län, Sveriges snabbast växande storstadsregion, har tillgång till en väl fungerande hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Landstinget ansvarar också för regionplanering och för att bidra till ett fritt och tillgängligt kulturliv i länet. Uppdraget utförs av drygt 44 000 medarbetare i landstingets olika verksamheter.
Välkommen att ta del av Stockholms läns landstings arbete inom dessa områden under 2016.
Attrahera
Rekrytera
Behålla Utveckla
Avsluta
En viktig förutsättning för att lands-tinget ska kunna fullgöra sitt uppdrag är att kompetensförsörjningen fungerar. En väl fungerande kompetensförsörj-ning innebär att landstinget kan attra-hera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som behövs för att möta invånarnas behov av hälso- och sjuk-vård och kollektivtrafik. Bra avslut för de som väljer att lämna landstinget är värdefulla och ingår också i processen. För att landstinget ska vara framgångs-rikt är det viktigt att jobba med alla de fem stegen.
All rekrytering ska ske utifrån kom-petens. Genom att arbeta aktivt med kompetensplanering och använda gemensamma verktyg kan vi lättare få kunskap om vilken kompetens som finns och vilken kompetens som behö-ver utvecklas.
Landstinget behöver vara en attrak-tiv arbetsgivare och det kräver att vi all-tid är öppna för att utveckla arbetssätt och förbättra våra verksamheter. Vi behöver också säkra att vi både har rätt mix av kompetens och att vi använder den kompetens vi har på rätt sätt.
Landstinget ska erbjuda jämställda och jämlika arbetsplatser med en hållbar arbetsmiljö.
Det räcker inte att arbeta med kom-petensförsörjning utifrån dagens behov av kompetens. Landstinget måste även säkra morgondagens behov. Ett sätt är att tidigt möta unga för att skapa ett intresse för de yrken och möjligheter som finns inom landstinget. Lands-tinget ska även erbjuda elever och stu-denter verksamhetsintegrerat lärande av hög kvalitet för att säkra den lång-siktiga kompetensförsörjningen.
4
I förändringens tid
Stockholms läns landsting är en av Sveriges största arbetsgivare med drygt 44 000 med-arbetare. De flesta arbetar inom hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Landstinget genomför för närvarande de största föränd-ringarna i modern tid inom ramen för Fram-tidsplanen för hälso- och sjukvården. Föränd-ringsarbete skapar alltid påfrestningar och utmaningar i en organisation. Som forsknings- och personallandstingsråd är jag därför ofta ute i verksamheterna för att träffa er med-arbetare och diskutera aktuella frågor för att vi tillsammans ska göra landstinget till en ännu attraktivare och konkurrenskraftigare arbetsgivare.
Det många av er medarbetare vittnar om när jag är ute på mina verksamhetsbesök är bristen på vårdpersonal. Som ansvarigt lands-tingsråd har jag därför intensifierat arbetet med kompetensförsörjning. Under 2016 fattade landstingsfullmäktige beslut om en kompetens-försörjningsstrategi med fem strategiska områden – kompetensförsörjning, utbildning, vidareutbildning, lönebildning och ledarskap – där vi som arbetsgivare kan, och behöver bli bättre. Strategin kommer att kompletteras med en handlingsplan med konkreta förbättrings-åtgärder som ska verkställas under framför allt 2017–2019.
Som forsknings- och personallandstingsråd är jag imponerad av den drivkraft och kompe-
tens som finns ute i våra verksamheter. Detta uppmärksammar vi bland annat vid den årliga utdelningen av Gyllene Äpplet – ett pris som premierar eldsjälar vars goda idéer har bidragit till att utveckla våra verksamheter. Ett annat projekt som varit framgångsrikt och som bidrar till att förbättra såväl arbetsmiljö, arbetssätt som patientupplevelsen, är Arbetsmiljölyftet.
För att Stockholms läns landsting även framgent ska vara en attraktiv och konkurrens-kraftig arbetsgivare som kan attrahera, behålla och utveckla medarbetarna, behöver vi tillsam-mans möta de utmaningar som ni upplever i er vardag. Jag kommer att fortsätta med mina verksamhetsbesök för att vi som fått förtroen-det att leda landstinget ska kunna fatta de beslut som behövs för att utveckla landstinget i takt med invånarnas behov.
Under mina besök möter jag ständigt fantastiska medarbetare från världens alla hörn som har en imponerande erfarenhet och kunskap, till gagn för patienter och resenärer. Därför är det viktigt att vi lär av varandra i det förändringsarbete som vi genomför vid Stockholms läns landsting. Vi ses.
Peter CarpelanForsknings- och personallandstingsråd
FOT
O: A
NN
A M
OL
AN
DE
R
5
Långsiktig och hållbar kompetensförsörjning är en förutsättning för att kunna uppnå lands-tingets övergripande mål.
Landstinget ska attrahera, behålla och utveckla den kompetens som hälso- och sjuk-vården och landstingets övriga verksamheter behöver för att klara sina uppdrag. I och med att landstingsfullmäktige i höstas beslutade om en ny kompetensförsörjningsstrategi, har hela landstinget nu ett kraftfullt styrdokument som stöd i viktiga frågor, som utbildning, arbets-miljö och ledarskap. Samordning och gemen-sam riktning går som en röd tråd genom kom-petensförsörjningsstrategin. Det ger oss goda förutsättningar att på bästa sätt fullfölja vårt uppdrag för invånarna i Stockholms län.
Steget från kompetensförsörjning till jäm-ställdhet och jämlikhet är inte långt. En jäm-ställd och jämlik arbetsplats bidrar till en bra arbetsmiljö och är ett prioriterat område i Stockholms läns landsting. Landstinget ska bedriva ett målinriktat arbete för att förebygga och motverka all form av diskriminering. Som ett led i det arbetet erbjuder landstinget sina anställda flera olika webbaserade utbildningar inom området jämställdhet och jämlikhet. Utbildningarna är uppskattade och flertalet förvaltningar och bolag följer idag upp i vilken omfattning de anställda har genomfört utbild-ningarna. Landstinget erbjuder även chefer en
certifierad utbildning inom området jämställd-het och jämlikhet.
Resultatet från den årliga medarbetarenkä-ten bekräftar att vi är på rätt väg, även om vissa utmaningar återstår. Många medarbetare har en stark motivation och upplever att de har meningsfulla arbetsuppgifter. Ledarskapet upplevs i stort som positivt, en stor andel chefer anser att de har goda förutsättningar att utöva sitt ledarskap.
De utmaningar vi har handlar främst om hög arbetsbelastning och brist på möjlighet till återhämtning. När det gäller andelen ambassa-dörer har vi ökat tre procentenheter sedan 2015 men siffrorna ligger fortfarande på en alltför låg nivå. Glädjande nog är svarsfrekvensen fortfarande hög, 78 procent, vilket är ett kvitto på att verksamheten verkligen använder med-arbetarenkäten som det viktiga utvecklings-verktyg det är.
Maria EnglundPersonaldirektör
Vi är på rätt väg
FOT
O: A
NN
A M
OL
AN
DE
R
6
Förvaltningar och bolag gör varje år en kompetens-försörj ningsplan där de beskriver åtgärder som genom-förts och planeras, dels för att attrahera och rekrytera nya medarbetare, dels för att behålla och enga gera befintliga medarbetare.
FOT
O: L
ISA
TH
OR
SÉN
FOT
O: D
AN
ISH
SA
RO
EE
7
Stockholms läns landsting är en av Sveriges största arbetsgivare med drygt 44 000 anställda. Arbetsmiljön är god, ledarskapet bra och arbetsplatserna jämlika och jämställda. Genom att ta vara på befintlig kompetens och verka för rätt inflöde, kan kompetensförsörj-ningen säkras. Som huvudman för hälso- och sjukvården i länet samarbe-tar landstinget med regionens lärosäten för att kvalitetssäkra innehåll och inriktning i vårdutbildningarna och utveckla lärandemiljöer.
Strategiskt arbete med
kompetensförsörjning
Strategiskt arbete med kompetens-försörjning är ett av landstingets mest prioriterade områden. Som ett stöd för arbetet med att säkra kompetensför-sörjningen antog landstingsfullmäktige under hösten en landstingsövergri-pande strategi. Den är ett styrande dokument som syftar till att Stockholms läns landstings ska ha ett tydligare koncernperspektiv på kompetensför-sörjning. Strategin tydliggör bland annat att en utvecklad arbetsorgani-sation, strukturerad kompetens-utveckling och ett gott ledarskap är förut sättningar för rätt och tillräcklig kompetens. Grunden är ökad samord-ning men med fortsatt tydligt ansvar för förvaltningar och bolag att bemanna med rätt och tillräcklig kompetens för att klara sina respektive uppdrag.
Arbetet med att ta fram en handlings-plan kopplad till strategin påbörjades under året.
Patientens behov ska vara styrande för vårdens organisation och planering. Landstingsfullmäktige gav därför vård-verksamheterna i uppdrag att börja för-bereda genomförandet av behovsstyrd planering av läkares arbetstid. Syftet är att ge patienter bättre och säkrare vård, skapa förutsättningar för team arbete, uppfylla krav på jämlik vård, främja en god arbetsmiljö samt att trygga och säkra kompetensförsörjningen av läkare och specialistläkare.
Förvaltningar och bolag gör varje år en kompetensförsörjningsplan där de beskriver åtgärder som genomförts och planeras, dels för att attrahera och rekrytera nya medarbetare, dels för att behålla och engagera befintliga medar-betare. Att utveckla och ta tillvara med-arbetarnas kompetens och ge förutsätt-ningar för hållbart chefs- och ledarskap har varit prioriterat under året. Framti-dens hälso- och sjukvård innebär utö-kade, förändrade uppdrag och struktur-förändringar vilket landstinget möter genom att utveckla både organisation och arbetssätt.
Rekrytering har fortsatt att vara en stor utmaning inom flera yrkesgrupper. Det gäller främst att möta efterfrågan på grund- och specialistutbildade sjuk-sköterskor men även läkare inom vissa specialiteter, till exempel ögon och psy-
kiatri. Tandvården beskriver svårighe-ter att rekrytera tandvårdspersonal, främst tandsköterskor.
Det råder en hård konkurrens om kvalificerad kompetens på Stockholms arbetsmarknad. Detta har även varit märkbart för landstingets verksamheter som rekryterar bland annat kvalifice-rade projektledare, IT-specialister och upphandlare.
För att minska obalansen när det gäller tillgång och efterfrågan samt minska personalomsättningen, har landstinget genomfört satsningar på studielön för utbildning till specialist-sjuksköterska. För att skapa trygghet i yrkesrollen och täcka kompetensgapet mellan teoretisk utbildning och praktisk
KompetensförsörjningLandstingets uppdrag växer. Det beror framför allt på genomförande av Framtidens hälso- och sjukvård, stora satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik samt att befolkningen i Stockholms län fortsätter öka. Inom landstinget finns ett kontinuerligt behov av både ny och utvecklad kompetens, liksom en välfungerande arbetsorganisation och arbetsflöden.
Controller till Folktandvården Stockholms län ABLäs mer på vår hemsida: www.folktandvardenstockholm.se/jobb
folktandvardenstockholm.se
Sjuksköterskatill AkutmottagningenVar med och bygg upp vår nya verk- samhet inom akutmottagningen. Hos oss har du även stora möjlig heter att påverka dina arbetstider.Läs mer på sodersjukhuset.se/jobb
8
verklighet har introduktionsprogram införts för bland annat sjuksköterskor, undersköterskor och tandvårdsperso-nal. Att se över vilken kompetens som används till olika arbetsuppgifter har också varit prioriterat under året. Syftet är att ta tillvara och använda kompetens på bästa sätt.
Att ha rätt kompetens är avgörande för att nå uppsatta mål. Därför behöver verksamheten ha kunskap om vilken kompetens som finns och vilken som behöver utvecklas. Inom landstinget används KOLL – en modell för kompetens planering, för att arbeta
strukturerat och systematiskt. Modellen ger tillsammans med IT-stödet Pro-Competence, ett bra underlag för plane-ring och uppföljning av medarbetarnas kompetens utifrån verksam hetens mål och uppdrag.
KOLL utgår från de roller och kom-petenser som krävs för att utföra arbets-uppgifterna. För medarbetarna innebär modellen att deras kompetenser synlig-görs. Utifrån konstaterade kompetens-gap går det att planera, prioritera och samordna insatser. Dessutom blir det tydligt vilka kompetenser som krävs för
att utföra olika arbetsupp gifter. Det gör det möjligt att omfördela arbetsupp-gifter och uppgiftsväxla för att effekti-visera verksamheten eller hantera brist på en viss yrkeskategori.
Rollerna i KOLL är gemensamma för hela landstinget och samma krav ställs för likvärdiga uppdrag, vilket ger förut-sättningar för en kvalitetssäker vård. Under året har ett antal nya roller tagits fram, bland annat fler läkarroller samt roller inom områdena operation, ögon-vård, laboratorieverksamhet, arkiv, säkerhet och beredskap.
DEFINITIONEN AV KOMPETENS
Förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter.
FÄRDIGHET
ER
FARENH
ET
K
UNSKAP
Antal sökande per utannonserad tjänst
Biomedicinsk
analytiker
Läkare
Chef
Administra
tiv
personal
Paramedici
nsk
personal
Sjuksk
ötersk
a/
barnmorsk
a
Undersköte
rska/
sköta
re
2012 2013 2014 2015 2016
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Danderyds Sjukhus AB minskade inhyrnings-kostnaderna under 2016 jämfört med 2015, bland annat på grund av lägre personal-omsättning bland sjuksköterskor och fortsatt utbyggnad av det egna beman-ningscentret.
Södersjukhuset AB följde upp antalet tillsvidareanställda sjuk sköterskor och specialistsjuksköterskor som arbetat längre än 24 månader. Arbetar med nyckeltal och bemanningsnycklar för optimal kompetens- och professionsmix.
Karolinska Universitetssjukhuset provar nya bemanningsmixer med till exempel vårdnära service.
TioHundra AB har ett pilotprojekt där man testar undersköterskor i rollen som samordningsansvarig, vilket avlastar sjuk-sköterskorna, medför kompetensutveckling
för undersköterskorna och bidrar till bättre arbetsmiljö. Arbetar aktivt med kompetens-växling för att minska behovet av inhyrning och ökar samarbetet med grundskola för att tidigt väcka intresse för vården.
S:t Eriks Ögonsjukhus AB anställer och vidareutbildar fler optiker för att förstärka kompetensen.
Södertälje Sjukhus AB provar nya arbets-sätt på en ny avdelning. För att underlätta för vårdverksamheten har vårdnära service organiserats om med utökat antal transpor-törer och förrådspersonal.
Folktandvården i Stockholms län AB erbjuder nyutexaminerade tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister ett introduktionsår för att de ska få en bra inskolning och utveckling i sin yrkesroll.
Landstingsstyrelsens förvaltning 700 av förvaltningens 800 med arbetare och chefer använder nu den landstingsgemensamma modellen KOLL för systematisk kompetens-planering.
MediCarrier AB arbetar bland annat med det interna ambassadörskapet för att stärka arbetsgivarvarumärket.
Locum AB har tagit fram kompetenstrappor för projektledare och fastighetsförvaltare.
Trafikförvaltningen har utvecklat och digi-taliserat uppföljningen av nyanställningar och avgångsintervjuer. Ersätter konsulter med egen, anställd kompetens.
Revisionskontoret har satsat på kontors-gemensamma utbildningar för att utveckla och bevara enhetliga arbetssätt och säker-ställa kvaliteten.
Goda exempel kompetensförsörjning
9
För närvarande finns omkring 500 olika roller i ProCompetence och antalet har fortsatt öka under året. Rollerna revideras en gång per år enligt framta-gen rutin. När nya verksamheter inför modellen sker en kvalitetssäkring av roller och kompetenser. Det bidrar till att rollerna blir mer stringenta för varje ny verksamhet som inför KOLL.
Metoderna för införande av modell och revision har utvecklats ytterligare under året. De instruktionsfilmer som tagits fram tidigare upplevs som ett bra stöd för chefer, stödfunktioner och medarbetare.
Den förvaltar- och supportorganisa-tion för KOLL och ProCompetence som byggts upp på Danderyds Sjukhus AB vidareutvecklades under våren. Den används nu som ett gott exempel för förvaltning av modellen.
Av landstingets förvaltningar och bolag har drygt 80 procent infört eller påbörjat införandet av modellen. Detta innebär att målet för 2016 inte uppnåtts, vilket bland annat beror på att lokala processledare och införande-planer har saknats hos vissa förvalt-ningar och bolag.
Under hösten har Ambulanssjuk-
vården i Storstockholm AB, trafik-förvaltningen, patientnämnden och Stockholm Care AB startat införandet av modellen. Karolinska Universitets-sjukhuset och Södertälje Sjukhus AB har under hösten tillsatt processledare och därmed intensifierat införandet.
Under året har ytterligare stöd-material utvecklats, till exempel Tips till chefen – så jobbar du med rapporter, Tips till HR/utbildningsledare – så jobbar du med rapporter, samt Förtydligande och stöd vid skattning och bedömning av kompetensnivå.
Kompetensmodeller
En landstingsgemensam kompetens-modell för sjuksköterskor i klinisk vård har förberetts under våren och arbetet har fortsatt under hösten. Arbete med en motsvarande kompetensmodell för undersköterskor pågår.
Syftet med kompetensmodeller och stegar är att tydliggöra möjligheter till karriär- och kompetensutveckling för olika yrkesgrupper. Utvecklingen ska utgå från verksamhetens och patienternas behov, samt integrera vårdutveckling och forskning i det kliniska arbetet.
Möten med unga
Behovet av långsiktig kompetensplane-ring och allt större konkurrens om arbetskraften, ställer krav på att tidigt möta ungdomar och studerande för att informera om landstingets yrken och marknadsföra landstinget som framtida arbetsgivare.
Sommarjobb
Landstinget erbjuder sedan många år ungdomar i åldern 16–18 år sommar-jobb, bland annat för att landstingets arbetsplatser och verksamheter ska inspirera ungdomar att välja yrken inom dessa. För kommunikation och marknadsföring av platserna använder landstinget sociala medier som Instagram och Facebook. Ungefär 7 000 ungdomar sökte sommarjobb och av dessa fick drygt 750 en plats. Jobben är mycket uppskat-
Andel medarbetare i procent som infört KOLL
AB SLL InterfinansAmbulanssjukvården i Storstockholm AB
Danderyds Sjukhus ABFolktandvården Stockholms län AB
Förvaltning för utbyggd tunnelbanaHälso- och sjukvårdsförvaltningen
Karolinska UniversitetssjukhusetKulturförvaltningen
LandstingsrevisorernaLandstingsstyrelsens förvaltning
Locum ABMediCarrier AB
PatientnämndenS:t Eriks Ögonsjukhus AB
Stockholms läns sjukvårdsområdeSödersjukhuset AB
Södertälje Sjukhus ABTillväxt- och regionplaneförvaltningen
TioHundra ABTrafikförvaltningen
Andel medarbetare som skapat en utvecklings-plan i förhållande till antalet anställda.
Andel medarbetare som skattat sina kompetenser i förhållande till antalet anställda.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Visste du att …
… du som är 16, 17 eller 18 år och bor i Stockholms län
kan söka sommarjobb i landstinget?
16 17 18
10
tade. I den årliga uppföljningsenkäten angav drygt 90 procent att de varit mycket nöjda eller nöjda med sitt sommarjobb.
Prao
Landstingets verksamheter tog emot högstadieelever på prao i sammanlagt omkring 300 veckor. Eleverna fick följa
en undersköterska i arbetet under en eller två veckor. Praon utvärderades via en webbenkät där 96 procent svarade att de blev väl omhändertagna och 87 procent kunde rekommendera sjuk-vården som prao till en kompis. Alla svarade ”ja” eller ”kanske” på frågan om de kunde tänka sig ett arbete inom hälso- och sjukvården i framtiden.
På landstingets webbplats för unga finns mer information om sommarjobb och prao samt intervjuer med sommar-jobbare, praoelever och handledare.
SACO studentmässa
I landstingets monter på studentmässan medverkade ambassadörer från många av hälso- och sjukvårdens yrken för att berätta om sitt arbete och svara på frågor. Mässan riktar sig till gymnasieelever i årskurs tre som står inför sitt högskoleval.
Bilden av arbetsgivaren Stockholms
läns landsting
Arbetet med att stärka bilden av lands-tinget som attraktiv arbetsgivare är långsiktigt. Övergripande budskap och gemensamma kommunikationsinsatser där flera av landstingets verksamheter medverkar, bidrar till bilden av lands-tinget som en arbetsgivare med många möjligheter. Den mest välbesökta sidan på landstingets webbplats är Arbeta hos oss med cirka 12 000 besökare per månad. För många är det den första kontakten med landstinget som arbets-givare och webbplatsen är därför en viktig kanal för att visa utbudet av yrken och bredden av verksamheter. Även medarbetarporträtt har använts för att skapa intresse för landstinget som arbetsgivare.
”Överlag har jag lärt mig mycket om vården vilket har varit väldigt roligt. De som jobbade på min avdelning var väldigt trevliga och snälla och jag kände mig välkom-men direkt.”
”Det har varit en lärorik sommar. Jag fick se vården inifrån och mina arbetsuppgifter var enkla. Personalen bemötte mig bra och svarade på frågor, vilket gjorde allt mycket roligare.”
”Alla var trevliga, man kunde verk-ligen prata med alla, vare sig de var sjuksköterskor eller kirurger.”
”Erbjud flera arbeten, jag tycker att detta arbete gav bra inblick i hur det är att arbeta på en riktig arbetsplats med människor.”
Sommarjobbare
”Denna vecka har gett mig erfarenheter för livet och har varit en viktig del inför mitt gymnasieval.”
”Jag har stort intresse för yrken inom sjukvården och att få vara med och se och få förklarat för mig vad som händer har ökat intresset ännu mer.”
”Min handledare var alltid närva-rande och förklarade saker som jag kanske inte förstod. Jag fick också följa med på undersök-ningar vilket jag tyckte var bra.”
Praoelever
Landstinget medverkade vid SACO studentmässa 2016.
FOT
O: D
AN
ISH
SA
RO
EE
11
Gyllene Äpplet
Stockholms läns landsting delar årligen ut priset Gyllene Äpplet. Priset upp-märksammar initiativ som utvecklar både enskilda individer och hela verk-samheter. Utmärkelsen ska även inspirera till förbättringar i andra verksamheter.
Förstapristagare
Förstapris 2016 gick till Annica Filander, Gunnar Cleve, Johan Malmros, Linn Pettersson, Margareta af Sandeberg och Ulrika Persson vid Barnonkologen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset.
Juryns motivering: ”Från pärm till app. En dynamisk informationskälla för korrekt, aktuell och förebyggande information till barn som vårdas för cancer och deras familjer. I en tid med stora förändringar har ett bra ledarskap möjliggjort ett viktigt utvecklingsarbete för patienter och vårdpersonal.”
När ett barn behandlas för cancer är det viktigt för familjen att enkelt få rätt information. Barnonkologen har löst det genom att ta fram en mobilapplika-tion som ersätter avdelningens informa-tionspärm. Informationen är alltid upp-daterad och tillgänglig. Föräldrarna och barnen kan välja att läsa när de vill och orkar, och anhöriga och vänner kan enkelt få samma information. I appen finns bland annat vanliga frågor och
svar, rutiner för provtagning, informa-tionsfilmer och möjlighet för använda-ren att ge synpunkter på funktionerna.
Andrapristagare
Maria Danell Möller, Jeanette Anders-son och Helen Isberg på Kirurg- och urologkliniken, Danderyds Sjukhus AB, tilldelades andrapriset.
Juryns motivering: ”Med nya arbetssätt där farmaceuter ingår i vård-teamet har den samlade kompetensen ökat som i sin tur leder till förbättrad kvalitet och patientsäkerhet.”
Det nya arbetssättet som infördes på en avdelning vid Kirurg- och urologkli-niken, innebär bland annat att farma-ceuten arbetar hela dagen på avdel-ningen i stället för som tidigare bara två timmar per dag. En klinisk farmaceut har bland annat ansvar för att gå igenom och uppdatera patientens läkemedels-lista och upptäcka och rapportera läke-medelsrelaterade problem.
Med det nya arbetssättet deltar den kliniska farma ceuten i ronden och det efterföljande mötet med vårdsamord-nare och läkare. På det viset blir kommu-nikationsvägarna kortare och den sam-lade kompetensen ökar, vilket i sin tur leder till förbättrad kvalitet och patient-säkerhet.
Förstapris Gyllene Äpplet 2016 gick till Annica Filander, Gunnar Cleve, Johan Malmros, Linn Pettersson, Margareta af Sandeberg och Ulrika Persson vid Barnonkologen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset.
Maria Danell Möller, Jeanette Andersson och Helen Isberg på Kirurg- och urologkliniken, Danderyds Sjukhus AB, tilldelades andrapriset Gyllene Äpplet 2016.
Goda exempel attraktiv arbetsgivare
Danderyds Sjukhus AB har fortsatt pro-
duktionen och utvecklingen av podcasten
Akutsjukhuset där medarbetare berättar.
Syftet är att attrahera nya medarbetare
och att lyfta fram och förstärka vi-känslan
på sjukhuset.
Landstingsstyrelsens förvaltning
samordnade landstingets medverkan på
Bazaren, en årlig mässa för rekrytering,
utbildning och starta eget, som har
omkring 10 000 besökare. Bazaren är
även en samlingsarena för integrations-
insatser.
Locum AB använder sociala medier i allt
större grad för att attrahera personal.
LinkedIn är nu deras främsta kanal för
rekryteringar.
Trafikförvaltningen har tillsammans
med förvaltningen för utbyggd tunnel-
bana, medverkat på Kungliga Tekniska
högskolans arbetsmarknadsdag och
berättat om verksamheterna och utveck-
lingen av kollektivtrafiken i regionen.
FOT
O: D
AN
ISH
SA
RO
EE
12
För att säkerställa tillgången på chefer arbetar Stockholms läns landsting sys-tematiskt och långsiktigt med chefsför-sörjning. För att främja mångfalden har landstinget en kompetensbaserad pro-cess för rekrytering av chefer. Chefs-tjänster utannonseras, bedömning och urval sker utifrån tydligt fastslagna
kompetenskrav och kriterier samt standar diserade urvalsmetoder.
Tillväxt och utveckling av chefer
och chefsförsörjning
För att säkra tillväxten av framtida för-valtningschefer har landstinget under året påbörjat planering av det sjätte
ledarutvecklingsprogrammet Regioner-nas utvecklingsprogram för framtida förvaltningsledning. Arbetet sker tillsammans med Västra Götalands-regionen och Region Skåne.
För att ytterligare utveckla koncern-övergripande chefsstöd har landstinget även påbörjat arbetet med ett chefs- och
Chef- och ledarskapEtt väl fungerande chefs- och ledarskap är en viktig förutsättning för att landstinget ska utvecklas och effektiviseras. Chefer inom landstinget är tydliga arbetsgivare som driver och utvecklar verksamheten tillsammans med medarbetarna.
FOT
O: O
LOF
HO
LDA
R
13
ledarskapsprogram. Nästa steg är en pilotomgång för verksamhetschefer med handledning i grupp som leds av internt utbildade samtalsledare. Målet är att kunna erbjuda hand ledning till medarbetare på alla chefsnivåer.
För att öka kunskapen om lands-tingets uppdrag, värdegrund och styrning, arrangerar landstinget en introduktionsdag för nytillträdda chefer två gånger per år. Under året deltog 110 chefer.
Landstingets nätverk Ung och chef, som vänder sig till chefer som är yngre än 37 år, träffades fyra gånger under året. Målet med nätverket är att behålla
och utveckla unga chefer, attrahera unga att vilja bli chef och öka rörlig-heten av chefer inom landstinget. Under året deltog i snitt 50 chefer per nätverks-träff, en ökning med cirka 10 deltagare per träff jämfört med förra året.
Ledarskapsindex för året var 76, vilket är ett bra resultat. Eftersom landstinget från och med 2016 har en ny basenkät, är årets resultat inte jämför-bart med tidigare år.
Stockholms läns landsting har totalt cirka 2 200 chefer. Av dem är 73 procent kvinnor vilket är en lägre andel än den totala andelen anställda kvinnor i landstinget som är 80 procent.
Goda exempel chefs- och ledarskap
Kännetecknande för chefs- och ledarut-vecklingsprogram inom Stockholms läns sjukvårdsområde är att grupperna sätts samman så att de består av deltagare från olika verksamhetsområden och professio-ner, samt utifrån perspektiven kön och mångfald. Programmen utformas utifrån de olika verksamheternas uppdrag och revideras fortlöpande.
Karolinska Universitetssjukhuset har under året byggt upp en organisation för ledarskapsutveckling, etablerat en styr-grupp som leds av sjukhusdirektören samt etablerat ett grundläggande ledarskaps-ramverk som bland annat består av metoder, verktyg och processer.
Folktandvården i Stockholms län AB genomför årligen ett traineeprogram för klinikchefer och ett för arbetsledare. Programmen pågår under nio månader och omfattar både teori och praktik.
Antal och andel chefer på olika nivåer fördelat på kön*)
2016 2015
Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
Antal Andel Antal Andel Antal Antal Andel Antal Andel Antal
AA – chef direkt underställd politisk nämnd/styrelse 11 50 % 11 50 % 22 9 45 % 11 55 % 20
BA – chef direkt underställd AA-chef 38 62 % 23 38 % 61 45 58 % 33 42 % 78
BB – mellanchef underställd AA/BA-chef 166 65 % 91 35 % 257 186 67 % 90 33 % 276
BC – chef direkt överställd C-chef 95 81 % 22 19 % 117 81 79 % 22 21 % 103
C – 1:a linjens chef 1 307 74 % 464 26 % 1 771 1 200 76 % 388 24 % 1 588
Totalt 1 617 73 % 611 27 % 2 228 1 521 74 % 544 26 % 2 065
*) Med chef menas person med personal-, budget- och verksamhetsansvar.
FOT
O: O
LOF
HO
LDA
R
14
Likabehandling
Alla verksamheter inom landstinget ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt. Ingen får diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, könsidentitet, etnisk eller kulturell bakgrund, religion, ålder, funktionsnedsättning eller andra individuella egenskaper. Landstingets verksamheter ska ha metoder och verk-tyg för systematiskt arbete kring jäm-ställdhet, jämlikhet och mångfald.
Landstinget erbjuder webbaserade utbildningar inom jämställdhets- och jämlikhetsområdet. Flertalet förvalt-ningar och bolag följer idag upp i vilken omfattning de anställda har genomfört utbildningarna. Både utbildningen med fokus på funktionsförmåga, Att undan-röja hinder, och utbildningen om homo-sexuella, bisexuella och transpersoner, hbt, vänder sig till alla anställda inom landstinget och till anställda hos leve-rantörer som har avtal med landstinget.
Under året färdigställdes ytterligare en webbaserad utbildning, Etnicitet, normer och möten i vardagen. Utbild-ningen syftar till att öka medvetenheten om allas rätt att känna sig som en del av samhället och att det är vårt gemen-samma ansvar att säkerställa denna rättighet.
Jämställdhets- och jämlikhets-
utbildning samt verksamhets-
utveckling
Samtliga chefer inom landstinget, och verksamheter som har avtal med lands-tinget, får erbjudande om att delta i en certifierad utbildning. Syftet med utbildningen är att ge förutsättningar att utveckla ett normmedvetet ledar-skap samt att sprida kunskap inom området. Under året genomfördes nio utbildningar med totalt omkring 200 deltagare. Av nio utbildningar var sex för chefer och tre för handläggare. Totalt var 78 procent av deltagarna kvinnor och 22 procent män, vilket motsvarar den totala könsfördelningen bland landstingets anställda.
Kopplat till utbildningen finns möj-lighet att söka ekonomiskt bidrag för att arbeta vidare med jämställdhet och jämlikhet i den egna verksamheten.
Hbtq-utbildning
Landstinget erbjuder vårdgivare att genomgå en hbtq-utbildning om homo-sexuella, bisexuella, trans- och queer-personer. Utbildningen leder till diplo-mering av enskilda medarbetare och verksamheter som lever upp till kraven. Idag finns ungefär 40 diplomerade verk-samheter och under 2016 tillkom 14 nya. Uppföljningsarbetet och översynen av redan diplomerade verksamheter fortsatte också under året.
Jämställdhet, jämlikhet och mångfaldLandstinget bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt förebygga och motverka all form av diskriminering och kränkande särbehandling. En jämställd och jämlik arbetsplats bidrar till en bra arbetsmiljö. Arbetsmiljön är viktig för att ge en bra vård och service till länets invånare. Stockholms läns landstings strategier för arbetet med jämställdhet, jämlikhet och mångfald är utbildning, utveckling och uppföljning.
Andel medarbetare i procent med utländsk bakgrund*)
20%
22%
24%
26%
28%
30%
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
*) Person som är född utomlands eller har föräldrar som båda är födda utomlands.
15
Utländsk bakgrund
Arbetet med nyckeltal för personal med utländsk bakgrund fortsätter. Nyckel-talen ligger till grund för ett framgångs-rikt, strategiskt mångfaldsarbete.
Landstinget har totalt sett en hög andel anställda med utländsk bakgrund. Andelen med europeisk eller utomeuro-peisk bakgrund har ökat sedan den tidigare mätningen, medan andelen med svensk och nordisk bakgrund har minskat.
Störst andel med utomnordisk bak-grund har Folktandvården Stockholms län AB, vilket de även haft i tidigare kart-
läggningar. Närmare hälften av med-arbetarna har utomnordisk bakgrund.
Andelen chefer med europeisk och utomeuropeisk bakgrund har ökat något och Folktandvården utmärker sig även här med en högre andel chefer med utländsk bakgrund.
Funktionsnedsättning
Landstinget bedriver ett aktivt arbete för att underlätta anställning av perso-ner med funktionsnedsättning. Under året tog förvaltningar och bolag till-sammans emot 17 praktikanter med funktionsnedsättning.
Goda exempel på jämställdhet, jämlikhet och mångfaldUnder året anordnades en mångfaldsdag av representanter från Södertälje Sjukhus AB och organisationer i Söder-tälje. Vid detta tillfälle belystes kognitiv mångfald i ett europeiskt perspektiv. Syftet var att uppmuntra till nyfikenhet och att ta vara på olikheter.
Locum AB nominerades till Sankt Julian-priset för fysisk tillgänglighet. Den publicitet som utmärkelsen gav ökade kunskapen om deras arbete med bemö-tande och information.
Stockholms läns sjukvårdsområde har under året aktivt deltagit i den landstingsövergripande diplomerings-utbildningen i hbtq-frågor riktad till vårdverksamheter. 13 verksamheter diplomerades 2016.
Patientnämndens förvaltning har tydliga rutiner för rekrytering. Vid lika meriter ges företräde för manliga sökande, personer med funktionsned-sättning, yngre sökande samt personer med annan etnisk bakgrund än svensk.
Mottagningen Sesam Danderyd tilldela-des RFSL:s pris ”Guldstjärnan” för sitt goda bemötande av hbtq-personer.
FOT
O: A
NN
A M
OL
AN
DE
R
Alla chefer får erbjudande om att delta i en certifierad jämställdhetsutbildning.
16
Organisatorisk och social arbetsmiljö
Arbetsmiljöverkets nya föreskrift, Organisatorisk och social arbetsmiljö, infördes under våren. Den organisato-riska arbetsmiljön omfattar villkor och förutsättningar för arbetet och inklu-derar krav, resurser och ansvar samt ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme och fördelning av arbetsuppgifter.
Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet, och inkluderar socialt samspel samt samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor. Syftet med före-skrifterna är att medarbetare inte ska bli sjuka på grund av ohälsosam arbets-belastning eller kränkande särbehand-
ling. Viktiga fokusområden är arbets-belastning, arbetstider samt kränkande särbehandling.
Inom Stockholms läns landsting har bolag och förvaltningar under året genomfört informations- och utbild-ningsinsatser, bland annat med stöd av webbutbildning om organisatorisk och social arbetsmiljö. Målsättningen är att säkerställa att landstingets chefer och skyddsombud har kunskap om hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs, att arbetstidernas förläggning inte ska leda till ohälsa, och att den teknik som används ska vara utformad och anpas-sad till det arbete som ska utföras.
Medarbetaruppföljning
Landstingets årliga medarbetarupp-följning är ett styrinstrument för att undersöka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, identifiera förbätt-ringsområden och stödja verksamheter-nas utvecklingsarbete. Resultaten från uppföljningen ligger till grund för det lokala åtgärdsarbetet. Från och med 2016 har landstinget ett nytt ramavtal för medarbetaruppföljningen. Frågor är baserade på landstingets personalpolicy och föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö.
Samtliga verksamheter har genom-fört medarbetaruppföljningen och svarsfrekvensen var 78 procent. Upp-följningen sker genom tre landstingsge-mensamma index, medarbetarskapsin-dex, ledarskapsindex och totalindex. Resultatet var 75 procent respektive 76 och 73 procent.
Arbetsmiljö och hälsaDen organisatoriska och sociala arbetsmiljön är central för att landstinget ska fortsätta att vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Arbetsmetoder, bemanning, kompetens och stöd från chefer och kollegor ska anpassas till kraven i arbetet, och arbets tiden ska förläggas så hälsosamt som möjligt.
MEDARBETARUPPFÖLJNING
Styrkor
Stolta och motiverade medarbetare
Ledarskapet
Utvecklingsområden
Utsatthet
Hälsoproblem
FOT
O: O
LOF
HO
LDA
R
17
Danderyds Sjukhus AB har i utbildningar och övergripande processer haft ett hälso-främjande perspektiv. Som ett led i att stärka chefers kompetens inom området organisatorisk och social arbetsmiljö, har en workshopserie anordnats med temana kränkande särbehandling, arbetstider samt arbetsbelastning.
TioHundra AB har påbörjat implemente-ringen av Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, och en plan för en gemensam utbildning för chefer och skyddsombud har tagits fram. Vidare har man utvecklat sin tidigare alkohol- och drogpolicy till en policy kring riskbruk och skadligt bruk. I samband med detta har chefer och fackliga representanter inbjudits till ett seminarium.
Södertälje Sjukhus AB har genomfört en utbildning med fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete, organisatorisk och social arbetsmiljö och samverkan för chefer och skyddsombud. Syftet med utbildningen var bland annat att skapa dialog, samsyn och kunskap om de vanligaste risk- och friskfak-torerna.
Karolinska Universitetssjukhuset har tagit fram en ny policy och riktlinje om kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier.
Södersjukhuset AB har haft inspirations-veckor, aktivitetskampanjer och nätverks-träffar, samt genomfört hälsofrämjande kurser för att bearbeta arbetsbelastning och stress. I samband med de stora ny- och
ombyggnadsprojekt som pågår har sjuk-husets ergonomer kopplats in i ett tidigt skede för att implementera ergonomiska arbetssätt och minska risken för arbets-skador.
Stockholms läns sjukvårdsområde har genomfört ledarskapsutbildningen Arbets-miljö och Hälsa vid ett flertal tillfällen under året. Utbildningen är obligatorisk för samt-liga chefer.
Locum AB har genomfört en utbildning för alla chefer med syfte att öka kunskapen om vad det innebär att ha ansvar för medarbe-tarnas arbetsmiljö. Vidare har en workshop om Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö genomförts för att säkerställa att chefer och skyddsombud har tillräckliga kunskaper inom området.
Goda exempel strategiskt arbetsmiljöarbete
Strategiskt arbetsmiljöarbete
Det strategiska arbetsmiljöarbetet har vidareutvecklats med inriktning på att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och öka frisktalen. I enlighet med lands-tingets nya policy och riktlinjer för säkerhet har arbetet med att förebygga, bemöta och följa upp hot och våld varit ett prioriterat område. Verksamheterna har gjort särskilda satsningar i sam-verkan med företagshälsovården och Försäkringskassan.
Förutom friskvårdsaktiviteter erbjuder landstingets bolag och förvalt-ningar sina medarbetare friskvårds-bidrag och i vissa fall också en frisk-vårdstimme per vecka på betald arbetstid. Bidraget kan skilja sig mellan olika bolag och förvaltningar och upp-gick till mellan 1 500 och 3 000 kronor per medarbetare och år.
Arbetsmiljölyftet
Under 2014 – 2017 satsar Stockholms läns landsting totalt 150 miljoner kronor i projektet Arbetsmiljölyftet. Projektet möjliggör särskilda arbets-miljösatsningar och förstärkt arbets-miljöarbete inför och under genom-förandet av Framtidsplanen för
hälso- och sjuk vården. Projekten utgör en kraftsamling utöver det ordinarie och löpande arbetsmiljöarbetet, och planeras i dialog och samverkan med lokala fackliga företrädare.
Under året har 50 miljoner kronor anslagits för Arbetsmiljölyftet, förde-lade på 54 förbättringsprojekt. Förutom projektsatsningar har verksamheten omfattat konferenser och erfarenhets-utbyte för att sprida resultat och erfarenheter vidare inom sjukvården. Vid en konferens med temat Hållbar arbetsmiljö för säker vård redovisades resultat av projekt som även inneburit förbättringar av patient säkerheten.
Samtliga avslutade projekt inom Arbetsmiljölyftet har publicerats på en särskild webbplats som lanserades under året. Det har underlättat kommu-nikationen och spridningen av goda idéer och är ett mycket uppskattat och effektivt sätt att nå ut till verksamhet-ens chefer och medarbetare. Tio av projekten sammanfattas även som filmer för att underlätta spridning. Under hösten inkom 154 ansökningar inför 2017, varav 29 beviljades. Totalt har 113 projekt inom Arbetsmiljölyftet beviljats medel.
Danderyds Sjukhus AB har infört elektro-nisk identitetskontroll vid blodtransfusion för att förbättra den psykosociala arbets-miljön och höja patientsäkerheten.
Satsningen innebär att man förenklar registrering och identitetskontroll vilket leder till minskad stress och oro för med-arbetarna samt en säker blodtransfusion för patienten.
Hjärtdagvården vid Karolinska Universitets-sjukhuset har utformats som en modell som kan kopieras för fler diagnosområden. Grundkonceptet är att göra vården mer till-gänglig och trygg för patienterna, samti-digt som personalen på vårdavdelningen och akutmottagningen avlastas. Dessutom fungerar dagvården som utvecklingsmiljö för nya arbetssätt.
Nu finns också Akut dagvård för barn med cancer och Dagvård för barn med hormon-sjukdomar. Fler dagvårdsavdelningar av denna typ är på väg inom olika delar av Karolinska Universitetssjukhuset och sex andra sjukhus har visat intresse för modellen.
Goda exempel Arbetsmiljölyftet
18
Arbetsskador
Uppföljning av risker, tillbud och arbetsskador inom hälso- och sjuk-vården sker med stöd av arbetsmiljö-processen i landstingets system för avvikelserapportering, HändelseVis. Från och med 2016 infördes en ny modell för klassificering. Det är till exempel inte längre möjligt att regist-rera en händelse som både ”risk” och ”smitta”, vilket gör att antalet rapporte-rade fall blir lägre och statistiken för 2016 inte är jämförbar med tidigare år.
Antalet inrapporterade arbetsskador uppgick till totalt 2 250. De vanligaste skadegrupperna var fallolyckor, våld och hot samt stick- och skärskador.
Elektronisk identitetskontroll vid blodtransfusion är ett av projekten inom Arbetsmiljölyftet.
Fall-olyckor
Belastnings-skador
Organisatoriska/psykiska/sociala
ÖvrigaVåld och hot
Stick-/skär-
skador
Smitta
*) Med arbetsskador menas här anmälda arbetsskador, både arbetsolyckor och arbetssjukdomar inklusive så kallade nollolyckor, det vill säga olyckar utan sjukfrånvaro. Exklusive tillbud.
0
100
200
300
400
500
600
Antal arbetsskador*)
FOT
O: L
ISA
TH
OR
SÉN
19
Goda exempel förebygga ohälsa
Stockholms läns sjukvårdsområde har startat ett projekt inom psykiatrin med syfte att hitta effektiva verktyg och meto-der för minskad sjukfrånvaro. Projektet genomförs i samverkan med företagshälso-vården och omfattar initialt två enheter. Vid slutet av året hade såväl kort- som långtidssjukfrånvaro minskat.
Södertälje Sjukhus AB har haft ett konti-nuerligt arbete för att fånga upp och ge stöd till medarbetare med upprepad kort-tidssjukfrånvaro. Rutinen innebär att kontakt med företagshälsovården tas efter femte sjuktillfället under en 12-månaders-period, vilket har bidragit till att sjuk-frånvaron minskat under året.
TioHundra AB har vidtagit särskilda åtgär-der för att förebygga psykisk ohälsa. Under året minskade det genomsnittliga antalet sjukdagar per medarbetare med tre dagar. För att bidra till minskad psykisk ohälsa och arbetsrelaterad sjukfrånvaro ska samtliga enheter ta fram handlingsplaner 2017.
Folktandvården i Stockholms län AB utvecklar sitt sam arbete med Försäkrings-kassan för att få ner långtidssjukskrivning-
arna. Bolaget har tagit fram en reviderad rehabiliteringsprocess där arbetsgivarans-varet för både korta och långa sjukskriv-ningar tydliggjorts och där chefens ansvar för medarbetaren under hela sjukskriv-ningsprocessen betonas.
S:t Eriks Ögonsjukhus AB har infört en rutin med så kallade omtankesamtal som innebär att en medarbetare som har haft fler än fem sjukfrånvarotillfällen under en 12-månadersperiod har ett samtal med sin chef och en representant från personal- avdelningen. Syftet är att främja trivsel och öka frisktalen.
Trafikförvaltningens proaktiva hälsosats-ning Hälsospåret har fortsatt med aktivite-ter som inspirationsföreläsningar och yoga-pass. Förvaltningen arbetar med tidiga rehabiliteringsinsatser och har ett nära sam-arbete med företagshälsovården. Målsätt-ningen är att identifiera ohälsa i ett tidigt skede och att försöka återfå medarbetare i tjänst genom snabba insatser. Under året har man även anordnat chefsutbildning om psykosocial arbetsmiljö.
Landstingsstyrelsens förvaltning arbetar förebyggande för att öka frisktalen inom förvaltningen, bland annat genom att erbjuda stödsamtal. Under våren erbjöds även en sömnskola genom företagshälso-vården. Samtliga medarbetare har paus-gymnastik via sina datorer. Vidare har alla chefer genom företagshälsovården erbju-dits utbildning i föreskriften om organisato-risk och social arbetsmiljö.
MediCarrier AB har utarbetat en strategi i syfte att öka tidiga insatser och minska sjuk-talen. För att vända trenden med ökande sjukfrånvaro påbörjades under hösten ett arbete med att se över arbetssätt och arbetsbelastning samt företagets rehabili-teringspolicy. Man använder även företags-hälsovårdens telefontjänst Frisklinjen, där medarbetarna i samband med sjukanmälan kan få råd av sjukvårdskunnig personal.
Ambulanssjukvården i Stockholms län AB har som mål att förebygga långtids- sjukskrivningar genom exempelvis tidig kontakt med företagshälsovården vid miss-tanke eller vetskap om problem eller ohälsa. För att minska långtidssjukfrånvaron har samtliga chefer och skyddsombud utbildats i rehabilitering. Under året minskade både den totala sjukfrånvaron och långtidssjuk-frånvaron något.
Förebygga ohälsa
Resultatet av medarbetaruppföljningen visar att var fjärde medarbetare upp-lever hälsoproblem som huvudsakligen har samband med arbetet. Det överens-stämmer med Arbetsmiljöverkets upp-följning där det rapporterades att 24 procent av de sysselsatta i Sverige hade någon form av besvär relaterade till arbetet. Uppföljningen av arbetsrelate-rade hälsoproblem kan användas som stöd i verksamheternas aktiva åtgärds-arbete för att kartlägga riskgrupper, identifiera tidiga signaler på ohälsa och förebygga sjukfrånvaro.
Med syfte att underlätta arbets-återgång bland medarbetare som är sjukskrivna för psykisk ohälsa, deltar Stockholms läns landsting sedan 2015 i en forskningsstudie som har initierats av Karolinska Institutet och Centrum för arbets- och miljömedicin.
Under året har representanter från förvaltningar och bolag vidareutvecklat och verksamhetsanpassat HälsoSAM, ett IT-system för att dokumentera akti-viteter och åtgärder i samband med sjukskrivning och rehabilitering som bidrar till ett effektivare rehabilite-ringsarbete.
FOT
O: A
NN
A M
OL
AN
DE
R
20
Stockholms läns landsting samverkar med högskolor, universitet, gymnasie- och yrkeshögskolor kring verksamhets-integrerat lärande, VIL. Utbildnings-uppdraget innebär att högskolor i Stockholms län samt Högskolan i Gävle, Mälardalens högskola och Uppsala uni-versitet årligen tillhandahåller ett stort antal utbildningsplatser. Landstinget bidrar aktivt till ett pedagogiskt inriktat forsknings- och utvecklingsarbete genom utlysningar av medel för pedago-giska projekt. Verksamheternas utbild-ningsuppdrag följs upp i ett separat utbildningsbokslut.
Samarbete med lärosäten och
nytt regionalt ALF-avtal
Landstinget tecknade 2016 ett nytt sam-verkansavtal om verksamhetsintegrerat lärande med Röda Korsets högskola, Mälardalens högskola samt apotekar-, receptarie- och dietistprogrammet vid Uppsala universitet. Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet utformade en ny samverkansorgani sa-tion utifrån det nya regionala ALF- avtalet. Det är ett avtal mellan svenska staten och vissa landsting om ett sam-arbete avseende grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveck-ling av hälso- och sjukvården. Ett utbildningsråd bildades för hantering av gemensamma utbildningsfrågor och landstinget utsåg ledamöter till samt-
liga beslutsorgan. Framtagande av en gemensam strategi för implementering av avtalet påbörjades.
Landstinget har, tillsammans med Karolinska Institutet, KI, och de tre enskilda högskolor som bedriver sjuk-sköterskeutbildning i Stockholm, arbetat med att bygga upp en ny samverkans-form kring gemensamma frågor och aktiviteter inom ramen för VIL. Detta har tidigare hanterats inom Centrum för klinisk utbildning. Från och med 2016 sker samverkan i ett utvidgat utbildnings-råd där KI och de enskilda högskolorna ingår. För att säkerställa tillgången på utbildningsplatser av god kvalitet initie-rades flera arbetsgrupper där landstinget och lärosätena finns representerade.
Landstinget fortsatte satsningen på adjungerade kliniska adjunkter, AKA, vilket är en funktion med ett särskilt pedagogiskt uppdrag. Satsningen har bidragit till en ökad samverkan mellan verksamhet och lärosäte och stärker kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen.
Samarbetet med Kungliga Tekniska högskolan, KTH, om kompetensutveck-ling inom områden i skärningen mellan teknik, vård och hälsa fortgick under året. Två kurser inom medicinsk teknik genomfördes för olika målgrupper och fick goda resultat vid utvärderingarna och två nya kurser startade under hös-ten. Samarbetet med högskolan utvid-
gades till att även omfatta områdena trafik och regionplanering.
Gymnasie-, vuxen- och yrkes-
högskoleutbildning
Landstinget samverkar med gymnasie-skolor och vuxenutbildning genom att erbjuda utbildningsplatser för arbets-platsförlagt lärande, APL, inom vård- och omsorgsprogrammet. Efterfrågan på antal platser är större än landstinget kan erbjuda. Ytterligare en gymnasie-skola anslöt sig till Vård- och omsorgs-college Stockholm, där landstinget är en part. Vid Danderyds Sjukhus AB genomfördes en handledarutbildning för undersköterskor i samverkan med en skola inom Vård- och omsorgscollege Stockholm.
De yrkeshögskoleutbildningar som landstinget främst samverkar med kring lärande i arbete är utbildningar till medicinsk sekreterare, barnspecia-listundersköterska och ambulanssjuk-vårdare. Det finns ett fortsatt behov av ambulanssjukvårdarutbildning i stor-stadsregionerna.
Personer med utländsk
vårdutbildning
Stockholms läns landsting har under året erbjudit ett antal personer med vårdutbildning från länder utanför EU och EES möjlighet till auskultations- och praktikplatser. Den största gruppen
Utbildning och pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbeteAll landstingsfinansierad hälso- och sjukvård i länet omfattas av ett utbildningsuppdrag. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att stärka den pedagogiska kompetensen, utveckla goda lärandemiljöer och optimera studentflödena över terminerna.
21
utgörs av specialistläkare som gör eller har gjort provtjänstgöring inför svensk legitimation. Övriga som fått stöd är grundutbildade läkare, sjuksköterskor, tandläkare och psykologer.
Under 2016 har Socialstyrelsen gjort om legitimationsprocessen för personer med utländsk utbildning. Den nya pro-cessen blir enhetlig för samtliga legiti-mationsyrken och innebär att alla kom-mer att genomföra ett medicinskt kunskapsprov samt praktisk tjänstgö-ring, förutom svenska språket och svenska författningar, vilket ger en mer kvalitetssäkrad process.
Allmäntjänstgöring för läkare, AT
Efter avlagd läkarexamen krävs allmän-tjänstgöring under minst 18 månader för att få läkarlegitimation. Tjänstgöringen, i form av en anställning som läkare för allmäntjänstgöring, ska ske under hand -ledning. Innehållet regleras i patient-säkerhetsförordningen och i Social-styrelsens föreskrifter. Allmäntjänst-göringen omfattar minst nio månaders tjänstgöring inom medicinska och kirurgiska specialiteter på akutsjukhus samt tre månader inom psykiatri och sex månader inom allmän medicin.
Samtliga landsting och regioner i Sverige ska erbjuda tillräckligt många AT-tjäns-ter för att alla som avlagt läkarexamen ska kunna fullgöra kravet för att få läkarlegitimation.
År 2016 fanns det i genomsnitt omkring 500 AT-tjänster, vilket är lika många som året innan. Efterfrågan på AT-tjänster är stor och under år 2016 påbörjades omkring 200 tjänster.
Specialiseringstjänstgöring
för läkare, ST
För att en legitimerad läkare ska uppnå specialistkompetens ska han eller hon genomgå genomgå specialiseringstjänst-göring under minst fem år. Detta görs genom en särskild tjänst som ST-läkare.
Specialiseringstjänstgöringen regle-ras av Socialstyrelsens föreskrifter. Det finns en målbeskrivning för varje medicinsk specialitet med krav på kun-skaper och färdigheter som ska vara uppfyllda. När samtliga mål för specia-liteten är uppnådda utfärdar Social-styrelsen specialistkompetensbevis. ST-tjänsterna inom Stockholms läns landsting är tillsvidareanställningar.
Hälso- och sjukvårdslagen anger att det inom landstingen ska finnas möjlig-
heter till anställning för läkares specia-liseringstjänstgöring i den omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet. År 2016 fanns det cirka 2 000 ST-tjänster i Stockholms läns landsting.
Praktisk tjänstgöring för
psykologer, PTP
Praktisk tjänstgöring för psykologer är en ettårig tjänstgöring efter examen som leder till psykologlegitimation. Under året finansierade landstinget 100 sådana tjänster. Ett centralt utbildnings-program erbjuds alla PTP-psykologer oavsett vilken verksamhet de tjänstgör i. Landstinget anordnade tio föreläs-ningar motsvarande fem hel dagar.
En central introduktion för alla nyanställda hålls i början av varje termin. Utöver det centrala program-met finns lokala utbildningsprogram, framför allt på psykiatriska kliniker. Systematiska utvärderingar görs konti-nuerligt av både utbildningsinslag och hela PTP-tjänstgöringen.
En utbildning för handledare under fyra halvdagar hölls i samverkan med Centrum för psykiatriforskning. För första gången hölls även en introduk-tion för handledare och enhetschefer.
FOT
O: A
NN
A M
OL
AN
DE
R
”Det svåraste med svenska språket är prepositioner och speciella uttryck.”
22
Nationella lärandemål har utvecklats i samarbete med nätverket för Sveriges landstings studierektorer. Utifrån detta har Stockholms läns lands tings sub-specialiserade mål uppdaterats och reviderats för vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri och primär-vården. Lärandemål för habilitering och somatisk vård är under utveckling.
Kliniskt placeringsprogram, KliPP
Administration av platser för verksam-hetsintegrerat lärande sker i IT-syste-met KliPP. Under året har arbetet fort-satt för att registrera ytterligare studerandegrupper i systemet. För att underlätta uppföljning och statistik avsattes medel för ytterligare utveckling av KliPP.
Tabellen visar antalet studerande-veckor under året enligt centralt framta-gen statistik. Eftersom alla placeringar ännu inte finns registrerade är tabellen inte komplett. Tidigare år har verksam-heternas rapportering skett manuellt.
Särskilda utbildningssatsningar
Vårdverksamheterna har i uppdrag att tillhandahålla kliniska interprofessio-nella lärandemiljöer för kärn-IPE som är obligatoriska kursmoment för arbets-terapeut-, fysioterapeut-, sjuksköterske- och läkarstudenter. Kapaciteten vid Kli-nisk utbildningsavdelning och Klinisk utbildningsmottagning ökade under året men behöver fortsatt utökas på
grund av ett ökande antal studenter. Ersättningen till verksamheterna förde-lades från och med 2016 efter antalet genomförda studerandeveckor föregå-ende år vid dessa enheter. Ansvaret för finansieringen delas mellan Stockholms läns landsting och lärosätena.
Landstinget avsatte en miljon kro-nor för start och uppbyggnad av Center för kliniskt interprofessionellt lärande. Centret, som är placerat vid Södersjuk-huset AB, är ett landstingsövergripande kunskapscentrum för kliniskt inter-professionellt lärande för medarbetare inom vårdens alla professioner.
Kliniska träningscenter, KTC
KTC är specialutrustade enheter där studenter och medarbetare kan träna, utveckla och reflektera kring viktiga moment i sitt arbete tillsammans med pedagoger. Ersättningen från lands-tinget till verksamheterna på akutsjuk-husen baseras från och med 2016 på förvaltningarnas och bolagens totala antal studerandeveckor före gående år.
Akademiska lärandemiljöer
Arbetet med att utveckla pedagogiska lärandemiljöer inom Akademiska vård-centraler, AVC, Akademisk ambulans och Akademisk geriatrik, har fortsatt i
samverkan med lärosäten och skolor. Dessa plattformar omfattar både lands-tingsägda och privata vårdgivare. Sats-ningarna på handledarutbildning inom dessa verksamheter har fortsatt. Inom AVC har ett arbete påbörjats med upp-byggnad av fysiska lärandemiljöer. Ambulanssjukvården används nu i större omfattning som arena för verk-samhetsintegrerat lärande inom sjuksköterskeprogrammen och inter-professionella aktiviteter för olika stu-dentkategorier har genomförts. Inom Akademisk geriatrik har ett gemensamt lärande, erfarenhetsutbyte och utveck-ling över verksamhetsgränser skapats med ökat fokus på utbildningsfrågor.
Landstinget har inom ramen för samarbetet med Karolinska Institutet utlyst medel för uppbyggnad av fysiska lärandemiljöer för studerande inom primärvård och psykiatri.
Satsning på specialistsjuksköterskor
Stockholms läns landstings satsning på specialistsjuksköterskeutbildning inom prioriterade områden fortsatte under året, dels som uppdragsutbildning med studielön, dels som löneförmån under reguljär specialistsjuksköterskeutbild-ning. Användningen av uppdragsutbild-ning fasas successivt ut.
FOT
O: O
LOF
HO
LDA
R
Studerandekategori Antal veckor
Arbetsterapeut 1 330
Audionom 261
Barnmorska 2 453
Biomedicinsk analytiker 1 201
Dietist 53
Fysioterapeut 3 439
Logoped 700
Läkare 44 808
Medicinsk strålnings fysiker 60
Psykolog 1 520
Röntgensjuksköterska 703
Sjuksköterska 23 351
Socionom 673
Specialistsjuksköterska 3 308
Legitimations grundande praktik
Kiropraktor 131
Naprapat 327
Gymnasieelever, APL 7 685
Yrkeshögskoleelever, LIA 1 676
Totalt 93 679
23
Projektets hemvist Projekttitel Belopp kr
Stockholms läns sjukvårds område, Ektorps vårdcentral Utveckla studerandemiljö 20 100
Stockholms läns sjukvårds område, Liljeholmens AVC Uppbyggnad av interaktiva, interprofessionella mötesplatser för studerande i primärvården med hjälp av IT-verktyg och virtuella nätverk
880 000
Stockholms läns sjukvårdsområde, Jakobsbergs AVC Utveckling av kliniska lärmiljöer för studenter i Jakobsbergs aka-demiska vårdcentrals nätverk – kliniskt träningscentrum (KTC)
100 000
Stockholms läns sjukvårds område, Akademiskt primärvårdcentrum
Digitalisering som en del av den fysiska lärandemiljön i Primärvården
465 000
Stockholms läns sjukvårds område, Rehab Västra Fysisk flexibel studentmiljö 105 000
Stockholms läns sjukvårds område, Älvsjö AVC Framtidens lärandemiljö för studenter på Vårdcentral 321 130
Stockholms läns sjukvårdsområde, Huddinge AVC Utveckling av interprofessionell lärandemiljö för studerande inom Huddinge akademiska primärvårdscenter
880 000
Stockholms läns sjukvårds område, Hässelby-Akalla AVC Virtuellt akademiskt mötesrum för Hässelby Akalla akademiska vårdcentral
68 300
Stockholms läns sjukvårds område, Nacka Rehab Centrum
Ökad samverkan mellan olika studerandekategorier vid Nacka RehabCentrum
89 262
Stockholms läns sjukvårds område, Rehab City och S:t Eriks AVC
IPE i stimulerande lärandemiljöer med hjälp av videolänk vid Rehab City och S:t Eriks akademiska vårdcentral
880 000
Kvartersakuten Matteus Uppbyggnad av fysisk lärandemiljö för studerande inom primärvård
200 000
Stockholms läns sjukvårdsområde, Norra Stockholms psykiatri
Uppbyggnad av enhet för klinisk träning och studiemiljö, Kliniskt Psykiatri Centrum (KPC), Norra Stockholms psykiatri
549 900
Stockholms läns sjukvårds område, Psykiatri sydväst Upprättande av ett kliniskt psykiatriskt träningscentrum. 900 000
Stockholms läns sjukvårds område, Psykiatri Södra Stockholm
Uppbyggnad av fysiska lärandemiljöer för studerande inom Psykiatri Södra Stockholm, Stockholms läns sjukvårdsområde, Stockholms läns landsting. Äldrepsykiatri
560 000
Stockholms läns sjukvårds område, Psykiatri Nordväst Lära med, av och om varandra på en klinisk utbildningsavdel-ning. Uppbyggnad av fysisk lärandemiljö inom psykiatrisk vård
110 500
Stockholms läns sjukvårdsområde, Beroendecentrum Stockholm
Klinisk utbildningsavdelning inom beroendevården, Beroendecentrum Stockholm
120 000
Totalt beviljat belopp 6 249 192
Medel för uppbyggnad av fysiska lärandemiljöer inom primärvård och psykiatri
Inriktningen är att specialistsjuk-sköterskeutbildning ska ske inom hög-skolans reguljära utbud. Under 2016 var studielönen 18 000 kronor i månaden vid heltidsstudier, varav landstingssty-relsens förvaltning finansierar 50 pro-cent. Vid halvfartsstudier med inrikt-ning kardiologi ersatte landstinget verksamheten med 20 procent av den studerandes månadslön.
Specialistinriktningen i kardiologi pågick som pilotprojekt i nära samver-kan mellan lärosäte och verksamhet. Studielönen omfattar reguljär specia-listsjuksköterskeutbildning inom ope-ration, anestesi eller medicin/kirurgi med valbara kurser inom kardiologi,
alternativt andra specialistinriktningar som verksamheterna själva prioriterar.
Uppdragsutbildningar som avsluta-des under våren: • Intensivvård, 30 platser.• Hälso- och sjukvård barn och ung-
dom, 30 platser.• Hälso- och sjukvård barn, inriktning
neonatologi, 20 platser.
Under hösten startade uppdragsutbild-ning till specialistsjuksköterska inom Hälso- och sjukvård barn med inrikt-ning neonatologi, 25 platser. Detta på grund av ett fortsatt kompetensbehov och att den inriktningen inte finns inom reguljärt utbud.
Pedagogiskt forsknings- och
utvecklingsarbete
I samverkan med Karolinska Institutet, KI, avsätter Stockholms läns landsting årligen resurser från ALF-medel för pedagogiskt forsknings- och utveck-lingsarbete. Projekten ska ha en tydlig koppling till kvalitetshöjning i de vårdutbildningar som KI och övriga högskolor bedriver. Medel kan sökas för ett, två eller tre år.
24
Av landstingets med-arbetare arbetar 96 procent inom hälso- och sjukvården.
FOT
O: L
ISA
TH
OR
SÉN
25
Fakta om landstingets medarbetare
Antalet anställda har ökat med mindre än en procent. Sysselsättningsgraden är densamma som föregående år, 97 procent. Andelen tillsvidareanställda medarbe-tare var 80 procent vilket är densamma som föregående år.
Medarbetarna i siffrorAntalet medarbetare i landstinget var vid årets slut 44 573 personer. Av dessa arbetade 96 procent inom hälso- och sjukvården, inklusive tandvården. Av de anställda var 80 procent kvinnor och 20 procent män.
Anställda per verksamhetsområde1)
Förändring Andel fördelat på kön2016 2015 i procent Kvinnor Män
Hälso- och sjukvård 42 583 42 559 0 80 20
Kollektivtrafik 709 681 4 53 47
Kultur 61 58 5 64 36
Regionplanering 41 29 41 66 34
Övrig verksamhet2) 1 179 1 153 2 50 50
Totalt 44 573 44 480 0 79 21
Varav inom förvaltningarna 29 599 29 620 0 77 23
Varav inom bolagen 14 974 14 860 1 82 18
1) Ny verksamhetsuppdelning from 2016, siffrorna för 2015 har justerats i enlighet med den.2) I övrig verksamhet ingår AB SLL Internfinans, landstingsrevisorerna, landstingsstyrelsens förvaltning, och Locum AB.
Källa: SLL Bokslut
Antal anställda med mera
Förändring Andel fördelat på kön2016 2015 i procent Kvinnor Män
Antal anställda 44 573 44 480 0 79 21
Antal årsarbetare1) 43 194 43 016 0 79 21
Sysselsättningsgrad2) 97 97 0 97 98
Andel tillsvidareanställda 80 80 0 81 79
Andel heltidsanställda 88 87 1 86 93
Andel med utländsk bakgrund3) 26 26 0 75 25
1) Summerad sysselsättningsgrad. Exempel, två månadsavlönade som arbetar 50 procent blir en årsarbetare.2) Sysselsättningsgrad i förhållande till antal anställda.3) Person som är född utomlands eller har föräldrar som båda är födda utomlands.
FOT
O: L
ISA
TH
OR
SÉN
26
Administrativ personal
Arbetsterapeut
Barnmorska
Biomedicinsk analytiker
Biträdande överläkare
Chef administration
Chefbarnmorska
Chefsjuksköterska
Kurator
Medicinsk sekreterare
Psykolog
Sjukgymnast/fysioterapeut
Sjuksköterska, allmän
Sjuksköterska, specialist
Skötare
Specialistläkare
ST-läkare/leg. läkare
Tandläkare
Tandsköterska
Underläkare
Undersköterska
Överläkare/distriktsläkare
Övrig hälso- och sjukvårdspersonal
Övrig personal
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000
2015
2016
Antal anställda per yrkesgrupp
Yrkesgrupper
Den största yrkesgruppen var sjuk-sköterskor, totalt över 11 000 anställda. Av dessa var något mer än elva procent män, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. De mest jämställda yrkesgrupperna var biträdande över-läkare, skötare och överläkare/distrikts-läkare.
Antal anställda per yrkesgrupp samt fördelning i procent på kön
Yrkesgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män
Administrativ personal 3 597 1 468 5 065 71 29
Arbetsterapeut 589 33 622 95 5
Barnmorska 1 111 5 1 116 100 0
Biomedicinsk analytiker 1 121 153 1 274 88 12
Biträdande överläkare 294 268 562 52 48
Chef administration 371 213 584 64 36
Chefbarnmorska 33 0 33 100 0
Chefsjuksköterska 414 60 474 87 13
Kurator 639 77 716 89 11
Medicinsk sekreterare 1 491 9 1 500 99 1
Psykolog 875 255 1 130 77 23
Sjukgymnast/fysioterapeut 756 125 881 86 14
Sjuksköterska, allmän 6 342 801 7 143 89 11
Sjuksköterska, specialist 3 116 430 3 546 88 12
Skötare 758 726 1 484 51 49
Specialistläkare 582 396 978 60 40
ST-läkare/leg. läkare 1 160 760 1 920 60 40
Tandläkare 540 202 742 73 27
Tandsköterska 864 10 874 99 1
Underläkare 517 311 828 62 38
Undersköterska 5 469 498 5 967 92 8
Överläkare/distriktsläkare 1 210 1 213 2 423 50 50
Övrig hälso- och sjukvårdspersonal 1 968 383 2 351 84 16
Övrig personal 1 313 1 047 2 360 56 44
Totalsumma 35 130 9 443 44 573 79 21
27
Åldersfördelning
Den största andelen medarbetare fanns i åldersgrupperna 50–59 år. Genom-snittsåldern var 46 år, vilket var samma som föregående år.
Bemanningskostnader och löner
Personalkostnader
Personalkostnaderna ökade med två procent, vilket är två procentenheter mindre än året innan. Kostnaden för övertidsersättning ökade med sju pro-cent, året innan minskade de med en procent.
Kostnader för inhyrd personal inom hälso- och sjukvård, inklusive tandvård
Kostnaderna för inhyrd personal var omkring 130 miljoner kronor högre än förra året, vilket innebär en ökning med 40 procent. Kostnaden för inhyrd personal i relation till den totala perso-nalkostnaden ökade något, från 1,2 pro-cent till 1,6 procent
Löneutveckling i kronor
Medellönen var 36 146 kronor per månad, vilket motsvarar en ökning med 780 kronor från 2015. Kvinnornas medellön var 34 380 kronor, en ökning med 802 kronor. Männens medellön var 42 846 kronor vilket var en ökning med 596 kronor. Männens högre medel-lön beror på att det finns proportionellt fler män bland läkare än i andra yrkes-grupper. Läkare har generellt ett högre löneläge. Tio procent av medarbetarna hade en månadslön på 24 000 kronor eller mindre och tio procent hade en månadslön på 58 000 kronor eller mer. Medianen låg på 31 600 kronor. Medi-anen anger den brytpunkt där 50 pro-cent har lägre lön och 50 procent högre.
Löneutveckling i procent
Den totala medellöneutvecklingen var 2,2 procent. Kvinnorna hade en medel-löneutveckling på 2,4 procent. Motsva-rande siffra för männen var 1,4 procent.
Kostnad för inhyrd personal inom hälso- och sjukvård inklusive tandvård, miljoner kronor
2016 2015 2014 2013 2012
Läkare 160 134 171 134 136
Sjuksköterska 209 175 180 105 100
Övrig personal*) 100 29 55 29 28
Totalt 470 338 407 267 264
*) Ökningen för övrig personal beror på en justering av konsultkostnader till att istället avse kostnad för inhyrd personal.
Personalkostnader, miljoner kronor
2016 2015Förändring
i procent
Lönekostnader 18 499 18 172 2
varav -sjuklön 331 321 3
-semester 2 239 2 180 3
-ersättning för övrig frånvaro 3 004 2 926 3
-övertidsersättning 344 323 7
Pensionskostnader 3 937 3 963 –1
Sociala avgifter 5 653 5 543 2
Övriga personalkostnader*) 505 482 5
Summa personalkostnader 28 593 28 160 2
*) Företagshälsovård, friskvård, utbildnings- och konferenskostnader, personalrepresentation, kostnadsersättningar samt förändring av semesterlöneskuld.
Löneutveckling i kronor*)
2016 2015
Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
10 perc 24 000 24 010 24 000 23 500 23 600 23 500
Median 31 000 35 950 31 600 30 200 35 200 30 900
Medel 34 380 42 846 36 146 33 578 42 250 35 366
90 perc 47 374 73 400 58 000 46 220 72 000 57 200
*) Avser grundlön plus fast lönetillägg uppräknat till heltid.
Andel anställda i procent i olika åldersgrupper
2016 2015
Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
–19 0 0 0 0 0 0
20–29 11 10 11 11 10 11
30–39 24 26 25 24 26 24
40–49 25 27 25 26 26 26
50–59 26 24 26 27 24 26
60–65 12 11 12 12 12 12
66– 1 2 1 1 2 1
Löneutveckling i procent 2016*)
2016
Kvinnor Män Totalt
10 perc 2,1 1,7 2,1
Median 2,6 2,1 2,3
Medel 2,4 1,4 2,2
90 perc 2,5 1,9 1,4
*) Avser grundlön plus fast lönetillägg uppräknat till heltid.
28
Sjukfrånvaro och frisktal
Sjukfrånvaron mäts på två sätt; procen-tuellt i relation till ordinarie arbetstid och i ett genomsnittligt antal sjukdagar per anställd. Mätt i antalet sjukdagar var den genomsnittliga sjukfrånvaron 21 dagar per person, samma som förra året. Sjukfrånvaron mätt i relation till
ordinarie arbetstid var på ungefär samma nivå som förra året, drygt 6 procent.
Sjukdagar per anställd och kön
Kvinnor hade i genomsnitt dubbelt så många sjukdagar som män, 24 dagar i jämförelse med tolv.
Sjukdagar per yrkesgrupp
Det genomsnittliga antalet sjukdagar för alla yrkesgrupper var 21. Yrkes-gruppen chef administration hade lägst antal sjukdagar, fem dagar, medan undersköterskor hade det högsta, 34 dagar.
Antal sjukdagar i genomsnitt per yrkesgrupp
Undersköterska
Skötare
Kurator
Barnmorska
Medicinsk sekreterare
Sjuksköterska, specialist
Arbetsterapeut
Sjuksköterska, allmän
Tandsköterska
Övrig hälso- och sjukvårdspersonal
Biomedicinsk analytiker
Psykolog
Övrig personal
Administrativ personal
Sjukgymnast/fysioterapeut
Tandläkare
Överläkare/distriktsläkare
Chefbarnmorska
Biträdande överläkare
Specialistläkare
ST-läkare/leg. läkare
Chefsjuksköterska
Underläkare
Chef administration
0 5 10 15 20 25 30 35
2015
2016
Antal sjukdagar i genomsnitt per anställd och kön
0
5
10
15
20
25
30
Kvinnor
Män
Totalt
2012 2013 2014 2015 2016
Kvinnor 19 20 21 23 24
Män 10 10 10 12 12
Totalt 17 18 19 21 21
29
0 dagar 1–5 dagar
Kvinnor 27 32
Män 38 27
Totalt 29 31
Obligatorisk sjukfrånvaro redovisning
Sjukfrånvaroandelen i relation till ordi-narie arbetstid har stigit marginellt, från 6,4 procent till 6,5. Kvinnors sjuk-frånvaroandel är nästan dubbelt så hög som mäns, 7,2 procent respektive 3,8. Andelen sjukfrånvaro som utgörs av 60 dagar eller mer är densamma som förra året, 53 procent.
Frisktal
Frisktal avser andelen anställda med inga eller högst fem sjukdagar per år. Av landstingets medarbetare hade totalt 60 procent mindre än fem sjuk-dagar och 29 procent hade inte någon sjukdag alls. Frisktalet var högre för män än för kvinnor, 65 i jämförelse med 59 procent.
Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning i procent
Sjukfrånvaroandel i relation till ordinarie arbetstid*) 2016 2015
Kvinnors sjukfrånvaroandel 7,2 7,1
Mäns sjukfrånvaroandel 3,8 3,8
Totala sjukfrånvaroandelen 6,5 6,4
29 år eller yngre 5,9 5,8
30–49 år 6,0 5,9
50 år eller äldre 7,2 7,2
Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i relation till total sjukfrånvarotid 53 53
*) Ordinarie arbetstid avser avtalad tid exklusive frånvaro.
Andel anställda i procent med noll eller högst fem sjukdagar
Kvinnor TotaltMän
0 dagar 1–5 dagar
0
10
20
30
40
50
60
70
30
Jämförelse med Region Skåne och Västra GötalandsregionenStockholms läns landsting har sedan flera år ett samarbete med Region Skåne och Västra Götalandsregionen. För att kunna göra jämförelser med andra organisationer som är ungefär lika stora och som har liknande verksamhet har nedanstående gemensamma nyckeltal tagits fram.
Stockholms läns landsting
Västra Götalands- regionen
Region Skåne
Antal anställda 44 573 49 091 34 590
Kvinnor 79% 79% 80%
Män 21% 21% 20%
Andel heltidsanställda 88% 86% 89%
Kvinnor 88% 84% 87%
Män 93% 93% 95%
Andel tillsvidareanställda 80% 92% 92%
Kvinnor 81% 93% 93%
Män 79% 88% 86%
Antal årsarbetare 43 194 47 133 33 575
Kvinnor 79% 78% 79%
Män 21% 22% 21%
Medelålder 46 46 46
Kvinnor 46 47 46
Män 45 46 45
Medellön 36 146 33 535 34 064
Kvinnor 34 380 31 952 32 306
Män 42 846 39 486 40 880
Genomsnittlig sysselsättningsgrad 97% 96% 97%
Kvinnor 96% 96% 96%
Män 98% 98% 98%
Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, andel av ordinarie arbetstid
Kvinnor 7,2% 7,6% 6,4%
Män 3,8% 4,2% 3,6%
Totalt 6,5% 6,8% 5,8%
29 år eller yngre 5,9% 5,4% 5,1%
30-49 år 6,0% 6,3% 5,3%
50 år eller äldre 7,2% 7,7% 6,5%
Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i relation till total sjukfrånvarotid
53,0% 57,2% 50,6%
31
KontaktuppgifterFörvaltningar Organisationsnummer SLL: 232100-0016
Bolag
Förvaltning för utbyggd tunnelbanaBox 22550104 22 StockholmE-post: [email protected]
Hälso- och sjukvårdsförvaltningenBox 6909102 39 StockholmTel: 08-123 132 00E-post: [email protected]
KulturförvaltningenBox 38204100 64 StockholmTel: 08-690 51 00E-post: [email protected]
Landstingsstyrelsens förvaltningBox 22550104 22 StockholmTel: 08-737 25 00E-post: [email protected]
Patientnämndens förvaltningBox 17535118 91 StockholmTel: 08-690 67 00E-post: [email protected]
RevisionskontoretBox 22230104 22 StockholmTel: 08-737 25 00E-post: [email protected]
Tillväxt- och regionplane- förvaltningenBox 22550104 22 StockholmTel: 08-737 25 00E-post: [email protected]
TrafikförvaltningenBox 30103105 73 Stockholm Tel: 08-686 16 00E-post. [email protected]
Förvaltningar som bedrivs under bolagsliknande former
Karolinska UniversitetssjukhusetHuddinge141 86 StockholmTel: 08-585 800 00www.karolinska.se
Karolinska Universitetssjukhuset Solna171 76 StockholmTel: 08-517 700 00www.karolinska.se
Stockholms läns sjukvårdsområde Box 17914118 95 StockholmTel: 08-123 400 00E-post: [email protected]
Ambulanssjukvården i Storstockholm ABOrg.nr. 556461-6695Box 5191121 18 JohanneshovTel: 08-123 120 00E-post: [email protected]
Danderyds Sjukhus ABOrg.nr. 556575-6169182 88 DanderydTel: 08-123 550 00www.ds.se
Folktandvården Stockholms län ABOrg.nr. 556574-3597Box: 6420113 82 StockholmTel: 08-123 166 00E-post: [email protected]
Landstingshuset i Stockholm ABOrg.nr. 556477-9378Box 22550104 22 StockholmTel: 08-737 25 00 E-post: [email protected]
Locum ABOrg.nr. 556438-7909Box 17201104 62 StockholmTel: 08-123 170 00www.locum.se
MediCarrier ABOrg.nr. 556543-6168Box 42039126 12 StockholmTel: 08-123 128 00E-post: [email protected]
S:t Eriks Ögonsjukhus ABOrg.nr. 556574-3589Polhemsgatan 50112 82 StockholmTel: 08-672 30 00www.sankterik.se
Stockholm Care ABOrg.nr. 556253-1896Box 6423113 82 StockholmTel: 08-672 24 00E-post: [email protected]
AB Stockholms Läns Landstings InternfinansOrg.nr. 556449-9183Box 22550104 22 StockholmTel: 08-737 25 00
AB Storstockholms LokaltrafikOrg.nr. 556013-0683105 73 StockholmTel: 08-686 16 00www.sl.se
Södersjukhuset ABOrg.nr. 556595-7403Sjukhusbacken 10118 83 StockholmTel: 08-616 10 00www.sodersjukhuset.se
Södertälje Sjukhus ABOrg.nr. 556775-9922152 86 SödertäljeTel: 08-550 240 00E-post: [email protected] www.sodertaljesjukhus.se
TioHundra ABOrg.nr. 556595-7395Box 905761 29 NorrtäljeTel: 0176-10 100E-post: [email protected]
Waxholms Ångfartygs ABOrg.nr. 556087-9859Box 7422103 91 StockholmTel: 08-686 16 00E-post: [email protected]
Landstingsstyrelsens förvaltningBox 22550, 104 22 StockholmTelefon: 08-737 25 00www.sll.se