Kriminologiska institutionen

”Du blir ju alltid stämplad

på nåt sätt…”

En kvalitativ studie om invandrarungdomars uppfattning

om brottslighet bland ungdomar med invandrarbakgrund.

Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen 2014 Zardewa Faizi

2

Förord______________________________________________

Arbetet med denna uppsats har varit givande och lärorikt ur flera synpunkter och jag hoppas att ni

som läser denna studie finner den intressant och spännande.

Jag vill ge mina intervjudeltagare ett stor tack för att ni ställde upp och gav mig innehållsrika och

intressanta intervjuer. Utan er hade inte denna studie varit genomförbar. Jag vill även tacka Martin

Bergqvist, min handledare, som med sin kunskap och positiv anda gett mig hopp om att få ihop min

uppsats.

Tack alla!

Stockholm 14/5 2014

Zardewa Faizi

”Det finns ingen kunskap som inte är värdefull.”

(Edmund Burke 1729-1797)

3

Sammanfattning

De två största studierna i Sverige kring invandrares brottslighet har genomförts av

Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Den första publicerades 1996 och drygt tio år senare utkom en ny

rapport. Båda rapporterna visade att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i

brottsstatistiken. Flertal studier visar dock att förklaring till överrepresentation bland

invandrarungdomar är den svaga anknytningen till det svenska samhället samt diskriminering. Ju

starkare anknytning desto mindre risk för brottslighet, vilket stämmer väl med kriminologiska

teorier kring orsakerna till brottslighet. Det finns en risk för invandrarungdomar att diskrimineras av

polisen, inom rättsväsendet samt inom andra samhällssektorer. Det finns en utbredd stereotyp

föreställning om invandrarungdomar som särskilt kriminella i det svenska samhället.

Syftet med uppsatsen är att beskriva invandrarungdomars uppfattning kring brottslighet bland

ungdomar med invandrarbakgrund, samt förstå invandrarungdomars överrepresentation i

brottsstatistiken. De frågeställningar uppsatsen ska svara på är; Vilka faktorer kan bidra till

invandrarungdomars överrepresentation i brottsstatistiken? Vilka uppfattningar har

invandrarungdomar om brottslighet bland ungdomar med invandrarbakgrund?

Metoden jag använder för att belysa syftet är av en kvalitativ ansats, då den söker djupare

förståelse för invandrarungdomars överrepresentation i brottsstatistiken och dess orsak. Det

empiriska materialet består av intervjuer med 4 invandrarungdomar och i studiens teoretiska del har

två teoretiska ramar använts, stämplingsteori och social desorganisationsteori.

Resultatet i denna studie påvisar att diskriminering, segregation och utanförskap är de

omständigheter som kan påverkar invandrarungdomar negativt. De genomgår en identitetskris,

allteftersom de känner sig utanför det svenska samhället och känner sig diskriminerade. De är

varken svenskar eller invandrare. De skapar en stor gemenskap med andra ungdomar i samma

situation, denna gemenskap beror till stora delar på segregation. Ungdomarna lär sig att inneha

värderingar och normer som i viss mån avskiljs från det svenska samhällets normer och värderingar.

Tidigare forskning samt teorier visar att dessa omständigheter kan utveckla ett brottsligt beteende

hos ungdomar.

4

Innehållsförteckning

1.Inledning s. 6

1.1 Syfte och frågeställningar s. 6

2.Tidigare forskning s. 7

2.1 Brottslighetens omfattning bland invandrare s. 7

2.1.1 Invandrares brottsdeltagande s. 7

2.1.2 Överrepresentationen s. 8

2.2 Orsak till överrepresentationen s. 10

2.2.1 Diskriminering som orsak till överrepresentationen s.10

2.2.2 Identitetsskapande och sociala villkor s. 12

3.Teoretiska utgångspunkter s. 13

3.1 Stämplingsteori s. 13

3.2 Social desorganisationsteori s.14

4.Metod s. 15

4.1 Vetenskapsteoretiska utgångspunkt s. 15

4.2 Val av metod s. 16

4.3 Urval och material s.16

4.3.1 Presentation av intervjupersoner s. 16

4.3.2 Definitioner och centrala begrepp s. 17

4.4 Förberedelse och genomförande s. 17

4.4.1 Förberedelse s. 17

4.4.2 Genomförande s. 18

4.5 Analysmetod s. 19

4.6 Validitet och reliabilitet s. 20

4.7 Generalisering s. 21

4.8 Etiska övervägande s. 23

5.Resultat och analys s. 23

6.Avslutande diskussioner s. 27

5

7.Litteraturförteckning s. 30

8.Bilagor s. 32

8.1 Bilaga 1 s. 32

8.2 Bilaga 2 s. 34

8.3 Bilaga 3 s.35

6

1. Inledning

Den svenska debatten om invandrarungdomars brottslighet har fått ett stort utrymme i det svenska

samhället och särskilt i media (Sarnecki 1993, s. 16). Kriminalstatistiken visar att invandrare och

barn till invandrare är överrepresenterade i brottsligheten bland Sveriges befolkning. Debatten

uppkom under slutet av 1970-talet, där pockettidningen R publicerade en artikel som bland annat

innehöll statistik som visade att invandrare var överrepresenterade när det gäller lagförda brott (von

Hofer, Sarnecki & Tham 1996, s. 76). Tidigare forskning visar att invandrarungdomar på grund av

diskriminering, segregation och låg socioekonomisk status, riskerar att utveckla en kriminell karriär

(Estrada & Flyghed 2007, s. 37; Pettersson 2007, s. 192). Ungdomstiden är en period i livet där

samhället varken ser personerna som barn eller vuxna. De både förväntas och tvingas agera på ett

bestämt sätt samtidigt pågår en process som går ut på att slå sig fri från auktoritära makter (Estrada

& Flyghed 2007, s. 11). Varje ungdom har förmodligen en bild över vilka mål de har med livet och

hur de vill forma sin framtid. Men för invandrarungdomar är möjligheterna för att uppnå målen på

ett socialt accepterat sätt färre (von Hofer, Sarnecki & Tham 1996, s. 90). Konsekvensen blir

känslan av utanförskap, uppgivenhet och misstro. Utanförskapet leder också till att olika

bostadsområden får en symbolisk beteckning för invandrartäthet, fattigdom och ökad brottslighet

samt otrygghet (Alinia 2006, s. 65). Det blir lättare för invandrarungdomar att hamna i omväxlande

identitetsbildningar, då spänningar mellan de kulturella värderingar och det stora samhället ökar. De

brukar ofta ansluta sig till sina egna och skapar en miljö som ställer krav på olika sätt (Ålund 1997,

s. 14ff). Ålund anser att svenska ungdomar inte genomgår en sådan process, då deras föräldrar och

samhället i övrigt delar liknande normer och värderingar (Ålund 1997, s. 50).

Den ökande separationen mellan svenskar och invandare har bidragit till att frågor kring

invandrares brottslighet aktualiserats och blivit ett ämne för debatt (Ålund 1997, s. 22). Många i

samhället har en negativ bild av invandrarungdomar, denna bild stannar lätt kvar när

invandrarungdomar kommer i kontakt med polisen i olika situationer. Det är väldigt lätt att låta sig

styras av fördomar och inte förstå problemet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syfte med denna uppsats är att förstå varför invandrarungdomar är överrepresenterade i

brottsstatistiken och tolka invandrarungdomars uppfattningar om brottsligheten bland

invandrarungdomar. Jag vill med denna uppsats försöka nyansera bilden av problemområdet genom

att undersöka varför invandrarungdomar hamnar i brottsligheten och vilka omständigheter som kan

påverka invandrarungdomar att begå brott. Utifrån detta syfte har jag formulerat följande

7

frågeställningar:

Vilka faktorer kan bidra till invandrarungdomars överrepresentation i brottsstatistiken?

Vilka uppfattningar har ungdomar om brottslighet bland invandrarungdomar?

2. Tidigare forskning

2.1 Brottslighetens omfattning bland invandrare

2.1.1 Invandrares brottdeltagande

Det har gjorts en hel del svenska studier kring brottsligheten bland invandrare och deras barn.

Årligen publiceras kriminal- och domstolsstatistik i Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som sedan

1994 har ansvarat för den officiella rättsstatistiken (BRÅ 2005:17, s. 17). Den tidiga svenska

studien om invandrares brottslighet gjordes 1966 (Sveri 1966) därefter fram tills idag har det gjorts

flera studier inom ämnet. Den största studien som gjorts om invandrares brottslighet presenterades

av Brå 1996, Invandrare och invandrares barns brottslighet. I denna studie, undersöktes 3,5

miljoner personer födda åren 1945-1974 och folkbokförda i Sverige. Studien visar den misstänkta

brottsligheten bland invandrare och invandrares barn mellan åren 1985-1989 (Ahlberg 1996:2, s.

13). Ahlberg analyserar hur stor andel av brotten som begås av invandrare respektive svenskar

under denna period. Han delar upp populationen i olika grupper beroende på vilken nationalitet de

tillhör. Ahlbergs undersökning visar att invandrare från Asien, USA och vissa delar av Västeuropa

har ett lägre brottsregister än invandrare från nordiska länder. Det har även visat att mängden av

dem som under perioden 1985-1989 har registrerats för brott varierar. Brottsligheten skiljer sig

markant beroende på vilken nationalitet man tillhör. Invandrare från Tunisien, Algeriet, Libyen,

Marocko och Chile är överrepresenterade. Medan övriga arabländer, Afrika, Östeuropa och

Sydamerika ligger på en lägre nivå (Ahlberg 1996:2, s. 50f).

Ahlbergs skriver vidare att invandrares barn begår mindre brott jämfört med sina föräldrar,

däremot är invandrare överrepresenterade i brottsstatistiken jämfört med svenskar (Ahlberg 1996:2,

s. 75). Den visar också att 14 procent av de anmälda brotten i Sverige under perioden 1985-1989

begicks av invandrare. Av dessa stod 8 procent för invandrare från nordiska länder och 6 procent för

de utomnordiska invandrare (Ahlberg 1996:2, s. 88). Överrepresentationen är störst när det gäller

grövre brott. Bland invandrare registreras 30 procent för mord och dråp samt 38 procent för

våldtäkt. Överrepresentationen bland invandrare gäller också för misshandelsbrotten, rån och

butiksstöld (Ahlberg 1996:2, s.33).

Hur kan denna överrepresentation förklaras? Enligt Ahlberg kan faktorer som socioekonomisk

8

status, bostadsort samt kön och ålder inte förklara skillnader i brottslighet. Överrepresentationen är

dock tydlig och kvarstår bland invandrarpopulationen i brottsstatistiken. Istället hänvisar han till två

huvudhypoteser som kan förklara överrepresentationen; anpassningssvårigheter till det nya landet

(invandringssituations hypotes) eller (selektions hypotes) att en stor andel människor som utvandrat

hade sedan tidigare en brottslig karriär eller att dessa grupper har högre risk att begå brott (Ahlberg

1996:2, s. 88-90). Även von Hofer, Sarnecki och Tham (1996) hänvisar till selektionshypotesen i

sin forskning. De menar att en liten del av de människor som invandrat till Sverige, hade sedan

tidigare personliga problem. De ger ett exempel på en studie (Lenke 1983) om invandrargrupper

som kom från Finland till Sverige på 1970-talet, dessa grupper utvisades från Sverige på grund av

brottslighet. Det visades sig att dessa grupper hade uppvisat allvarliga problem redan i sitt

ursprungsland. De sökte sig till Sverige för att lättare kunna klara sig, på grund av skillnader i den

finska och svenska socialrättsliga system (von Hofer, Sarnecki & Tham 1996, s. 89).

2.1.2 Överrepresentationen

Nästan tio år senare publicerades en ny studie från Brå (2005:17) ur ett mångkulturellt perspektiv,

Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet. Studien omfattar anmälda brott till

polisen under åren 1997-2001 och den inkluderar även de personer i populationen som var

registrerade som skäligen misstänkta för dessa brott. Populationen i studien består av personer

folkbokförda i Sverige i åldern 15-51 år och det rör sig om ca 4,4 miljoner personer. Brå:s studie

visar att utlandsfödda tenderar att i större utsträckning registreras för en brottsmisstanke jämfört

med personer som är födda i Sverige. Är man född i Sverige men har en eller två utrikesfödda

föräldrar tenderar även de att i större utsträckning registreras för en brottsmisstanke. De flesta

internationella studier om brottslighet ur ett mångkulturellt perspektiv visar samma resultat som i

Sverige. Men i Sverige är invandrares överrepresentation i brottsstatistiken högre än deras barn,

vilket så är inte fallet internationellt. I andra länder har andra generationens invandrare högst

överrisk att registreras för en brottsmisstanke enligt Brå (Brå 2005:17, s. 7-8).

Vidare belyser Brå att det finns stora statistiska skillnader mellan invandrare och svenskfödda

personer, med båda föräldrar födda i Sverige, när det gäller misstanke för brott. Enligt Brå är det 2,5

gånger vanligare att invandrare misstänks för brott jämfört med svenskfödda och det är 1,6 gånger

vanligare att en person med en eller två utrikesfödda föräldrar registreras för en brottsmisstanke

jämfört med personer med svenskfödda föräldrar (Brå 2005:17, s. 8). Skillnaden finns även bland

invandrarna som är registrerade för brott. Andelen personer som registreras för brottsmisstanke är

större i vissa invandrargrupper, exempelvis personer från Nordafrika och Västasien. Enligt Brå

begås de flesta brott i Sverige av personer som ursprungligen kommer från Danmark, Norge och

9

Finland. Förklaringen till det är att dessa grupper är mycket större än andra invandrargrupper i

Sverige (Brå 2005:17, s. 35-36). Men även om dessa grupper begår flest brott så löper exempelvis

personer från Nordafrika att i större utsträckning registreras misstänkta för brott då deras

urvalsgrupp är mindre bland Sveriges befolkning.

Sedan förra studien (1996:2) har överrisken att som invandrare registreras för en brottsmisstanke

ökat något. Den tidiga studien från Brå (1996:2) visade att det var 1,5 gånger vanligare att personer

med en eller två föräldrar födda utomlands var registrerad för brott än de med två svenskfödda

föräldrar. Enligt Brå är det i princip oförändrat jämfört med det senaste studie (1,6 ). Men när det

gäller överrisken att registreras för en brottsmisstanke hos invandrare har ökat från 2,1 till 2,5 (Brå

2005:17, s. 34). Brå menar att ökningen av överrisken bland invandrare förmodligen kan bero på att

antalet utrikesfödda personer ökat sedan förra studien. Sedan Brås:s studie från 1996 (1996:2) har

det skett stora ekonomiska förändringar i samhället. Sverige drabbades av en kraftig ekonomisk kris

under 1990-talet, vilket ledde till arbetslöshet och stora neddragningar inom den offentliga sektorn.

Det var svårare för en invandrare att få ett arbete och anpassa sig till det svenska samhället.

Samtidigt ökade den etniska boendesegregationen, där det var många invandrare, särskilt från

utomeuropeiska länder, som var överrepresenterade i storstädernas låginkomstområden (Brå

2005:17, s. 14).

Vilka bakgrundsfaktorer som enligt Brå kan bidra till att invandrare oftare misstänks för brott

beskrivs under tre huvudteman.

1. Det är svårt att bryta upp från sitt hemland och bosätta sig i ett nytt land med en helt

annan miljö, språk och kultur. Man är tvungen att separera från vänner och släktingar och

man lämnar bakom sig den miljö man är van vid. Det blir svårare att anpassa sig till det nya

landets kultur och miljö eftersom anknytning till hemlandet är stark. Den svaga

anpassningen till det nya landet leder till utanförskap och man upplever bristande

livschanser som enligt Brå kan vara orsak till att ett brottsligt beteende utvecklas (Brå

2005:17, s.12). En punkt som är viktig att framföra är att invandrare som kommer till

Sverige under sina första levnadsår har lättare att anpassa sig än de som kommer när de är i

skolåldern. De invandrargrupper med högst procentuell risk för att registreras för en

brottsmisstanke, är de som kom till Sverige mellan skolåldern och tonåren (4-16 år).

Däremot är de invandrargrupper med lägst antal registrerade för misstanke av brott de som

kommit till Sverige innan skolåldern (Brå 2005:17, s. 38).

2. Det är vanligare bland invandrare att på grund av sociala faktorer utveckla ett

brottsligt beteende. Det finns studier som visar att invandrargrupper har en sämre social

situation och sämre sociala förutsättningar. Det gäller exempelvis utbildning, arbete,

10

inkomst, boende samt fysisk och psykisk hälsa.

3. Det finns brister i mottagandet av invandrare i Sverige, på grund av utbredda fördomar

som finns bland myndigheter och olika institutioner runt om i landet. Fördomarna skapar en

ökad etnisk boendesegregation och olika invandrargrupper utsätts för en strukturell negativ

särbehandling. Invandrarnas möjligheter till att integreras i det svenska samhället försvåras

och skapar ett vi och dom tänkande. På vissa håll har det lett till att de flesta

invandrarfamiljer söker sig till sina egna och träffar sällan personer som inte har utländsk

bakgrund. Brå menar att dessa faktorer, särskilt för ungdomar, ökar risken för brottsligt

beteende (Brå 2005:17, s. 12-13).

Det bör dock poängteras att när man talar om överrepresentation menar man i förhållanden till

omfånget på gruppen, det är sällan fler invandrare än personer med svensk bakgrund som begår

brott, utan en större andel i förhållande till gruppen invandrare (Kardell 2011, s. 13). En annan

aspekt som också bör framhävas är att problematiken med de flesta studier som belyser

problemområdet har svårt att definiera vem som är invandrare. Begreppet invandrare kan ha flera

definitioner och att den ibland kan bli missvisande. Vilka är och vilka är inte invandrare? Ska man

även inkludera utrikesfödda personer men som har svenskt medborgarskap eller turister eller

ungdomar som är födda i Sverige men har en eller två utrikesfödda föräldrar?

2.2 Orsak till överrepresentationen

2.2.1 Diskriminering som orsak till överrepresentation

Johan Kardell har i en rapport (2011), om registrerad brottslighet bland personer med utländsk

bakgrund, redovisat resultaten av svensk forskning om invandrarnas överrepresentation i

brottslighet. Kardell skriver att samtliga studier visar att invandrare är överrepresenterade vad det

gäller den registrerade brottsligheten. Men trots stora förändringar med en ökad ut- och invandring i

Sverige, har överrepresentationen bland invandrare varit ganska oförändrad. Kardell menar att

invandrares överrepresentation i den svenska brottsstatistiken troligtvis kan bero på deras situation i

Sverige. Invandrare som utsätts för diskriminering och orättvisor på grund av deras etniska

tillhörighet blir utsatta för en negativ särbehandling inom det svenska rättsväsendet (Kardell 2011,

s. 41-42). Det innebär att redan vid misstanke av brott förekommer en viss särbehandling av

invandrare (Kardell 2011, s. 96). Enligt Kardell läggs förundersökningen oftast ner med personer

med utländsk bakgrund, detta menar Kardell beror på att invandrare oftare bli skäligen misstänkta

för brott än personer med svensk bakgrund (Kardell 2011, s. 38). Jerzy Sarnecki belyser

problematiken kring diskriminering inom rättsväsendet i Är rättvisan rättvis (2006) och menar att

diskriminering bland invandrare växer och påverkas av andra samhällsområde. Vilket innebär att

11

diskriminering inom det svenska rättsväsendet är en följd av mellaninstitutionella effekter. Detta

kan enlig Sarnecki ske när man uppmärksammar invandrares brottslighet som ett samhällsproblem

via media, vilket i sin tur påverkar polisens arbete och leder till att invandrare döms hårdare i

rättegångar (Sarnecki 2006:30, s. 4-5).

Selektion i samband med anmälan skulle kunna vara en av orsakerna till överrepresentationen.

Sarnecki menar att det inte finns någon forskning som tyder på att allmänheten i större utsträckning

polisanmäler personer med invandrarbakgrund än personer med svensk bakgrund. Men det finns

psykologiska/socialpsykologisk forskning om stereotyper och fördomar om olika etniska grupper

som enligt Sarnecki kan anses vara en förklaring till att invandrare diskrimineras i samband med

anmälan av brott. Sannolikheten för att bli anmäld är också större för dem som inte beter sig enligt

det etablerade kulturmönstret eller har språkliga kommunikationsproblem. Dessutom har personer

med icke-svenskt utseende lättare för att bli utpekad misstänkt för brott i område där majoriteten är

personer med svensk bakgrund (Brå 2005:17, s. 22-23).

En annan förklaring till överrepresentationen kan vara polisens särbehandling. För att polisen ska

kunna binda någon till ett brott krävs oftast vittnesutsagor eller att gärningsmannen grips på bar

gärning. Det är mindre vanligt att personer knyts till ett brott genom ett spaningsarbete. Det talar

därmed för att det inte finns utrymme för negativ särbehandling av invandrare från polisens sida.

Men när det gäller de grövre brotten, exempelvis mord, dråp och grov våldtäkt, sätts

spaningsinsatser in även om ingen misstänkt finns i ett första skede (Ahlberg 1996, s. 39). Med

tanke på det ovanstående är att invandrare är överrepresenterade just i den grövre brottsligheten,

innebär detta att resultaten från polisens spaningsarbete kan ifrågasättas? Finns det en dold negativ

särbehandling av invandrare från polisens sida?

Förklaringen kanske ligger i att polisen prioriterar att klara upp den grövre brottsligheten, vilket

leder till att invandrare i statistiken står för en större andel av samtliga anmälda brott än vad de

egentligen gör. En annan förklaring kan vara att invandrare oftast associeras till de grövre brotten,

vilket i sin tur leder till att polisen vid spaning eller patrullering observerar och kontrollerar

invandrare i högre utsträckning än personer med svensk bakgrund. Det finns flera internationella

studier från exempelvis USA och England som visar att personer som tillhör en annan etnisk

bakgrund kontrolleras av polisen i högre grad än personer med europeiskt utseende (Brå 2005:17, s.

23).

Sammanfattningsvis kan man utgå ifrån att risken att bli upptäckt och anmäld för brott är

densamma för svenskar som för invandrare. Däremot förekommer troligtvis risk för att invandrare

uppmärksammas och selekteras av polis vid anmälan, i rättsväsendet och av omgivningen.

Invandrare har alltså lättare att registreras i kriminalstatistiken än svenskar och detta sker redan från

12

polisanmälan och brottsutredning till det att påföljden verkställs eller att ärenden läggs ner på grund

av brist i förundersökningen (Kardell 2011, s. 40). Enligt Sarnecki är det därför viktigt att definiera

begreppet brottsuppklaring, då det är lätt att utifrån uppgifter om skäligen misstänkta eller lagförda

personer, dra slutsatsen om brottslighetens omfattning (Sarnecki 2009, s. 77).

2.2.2 Identitetsskapande och sociala villkor

Begreppet identitet avser individens uppfattningar om vem denne är och vad som är meningsfullt

för individen. Kön, nationalitet, samhällsklass och etnicitet är de selektiva egenskaper som

symboliserar identitet. Varje individ i samhället är unik och utvecklas via interaktion i den sociala

kontext som denne befinner sig i (Giddens 2003, s. 43). Tonårstiden är den period där ungdomar

förbereds till att bli vuxna. Som jag nämnde tidigare ställs de flesta ungdomar inför krav som

självständighet och skapandet av nya sociala roller. För att nå en positiv identitet krävs en trygg

bakgrund och en god förutsättning. Sämre relation till de vuxna och dåligt självförtroende skapar en

negativ identitet som leder till att man söker sig till andra kamrater eller gäng i samma situation. I

den nya umgängeskretsen bemöts individen av prövningar och krav på att följa gruppens regler för

att bli accepterad, vilket ökar dennes identitetsskapande (Ekbom 2006, s. 137).

Att forma sin identitet i ett mångkulturellt samhälle är komplext. Ungdomar har genom sina

föräldrar tagit del av deras ursprungskultur men också av det svenska samhället som de lever i. Det

handlar ofta om ett strävande efter att återskapa och identifiera sig med sin ursprungliga bakgrund

och sitt nuvarande sammanhang. Identitetsprocessen innebär att ungdomarna utvecklar en

mångkulturell livsstil som betyder att de tar till sig olika delar av olika kulturer. Den nya livsstilen

förklaras som att ungdomarna slits mellan den kultur som deras föräldrar representerar och den

kultur som finns i det svenska samhället. Dessa ungdomar kallar Aleksandra Ålund för

"multikultiungdomar" (Ålund 1997, s.166f ).

Aleksandra Ålund som har forskat kring frågor om etnicitet har gjort flera studier om

invandrarungdomar. I sin ungdomsforskning koncentrerar hon sig på det mångkulturella samhällets

problem. Ålund menar att ungdomar som lever i ett socialt utanförskap, i en segregerad miljö, oftast

framställs som de främmande och utestängs från samhället. Invandrarungdomar har i många

avseenden enlig Ålund, liknande erfarenheter av segregerade bostadsmiljö, diskriminering samt

stigmatisering. Detta kan enlig Ålund skapa subkulturer som i sin tur formar ungdomarnas identitet

(Ålund 1997, s. 38-40). Ålund konstaterar att brottsligheten bland invandrarungdomar aldrig kan

sökas i föräldrarnas ursprungskultur, utan endast i deras sociala villkor i Sverige (Ålund 1997, s. 62-

64). Vidare skriver hon att invandrarungdomar i hög grad är transkulturella, vilket innebär att

ungdomarna tänker och handlar på ett gränsöverskridande sätt i ett ömsesidigt kulturellt utbyte.

13

Dock poängterar Ålund att ungdomar som är födda i Sverige men som har utrikesfödda föräldrar, är

svenskar snarare än invandrare. Deras gemensamma behov är dock att få känsla av att de hör till det

svenska samhället (Ålund 1997, s 5f).

Även Ahmadi (2003) tar upp problematiken kring frågan om invandrarungdomars identitet. Han

menar att samhället skapar motstånd hos ungdomar, där de väljer att inte bry sig om samhällets

normer och lätt bryter mot dem. Ahmadi menar att diskriminering av invandrarungdomar i

samhället samt samhällets isoleringar formar ungdomarna till att bli något som inte förespråkas i det

konventionella samhället. Diskriminering och segregation kan enligt Ahmadi påverka ungdomar på

ett negativ sätt och gör att de kan utveckla ett kriminellt beteende som en motreaktion på det

diskriminerande samhället (Ahmadi 2003, s. 72-73).

3. Teoretiska utgångspunkter

3.1 Stämplingsteori

Enligt teorin om stämpling finns orsaker till brottslighet i det etablerade samhället och dess krav på

individen (Sarnecki 2009, s. 201). När man talar om det stämplingsteoretiska perspektivet är

Howard Becker den som främst nämns. Enligt Becker utvecklas en individs beteendemönster

sekventiellt, alltså avvikandet sker under en process där den brottsliga handlingen definieras som

avvikande i förhållande till de rådande normerna (Becker 2006, 31-34). När omgivningen utpekar

en individ som avvikare kan det leda till att individen till slut accepterar denna syn på sig själv. Det

blir som en självuppfyllande profetia där avvikaren utför handlingar som han eller hon tror

omgivningen förväntar sig att han eller hon ska utföra (Becker 2006, s. 41). Stigmatiseringen leder

till att individen saknar tillhörighet till samhället och därefter fortsätter att bryta mot samhällets

normer i ännu större utsträckning. Enligt Becker betraktas han som ”Outsiders” (Becker 2006, s.

17). Eftersom individer är beroende av att ingå i samhörighet uppstår subkulturer och grupper där

de skapar en egen gemenskap, egna normer och regler. I gruppen har avvikelsen i sig ingen negativ

klang utan den förses med en god identitet (Becker 2006, s. 44). Detta kan förklara varför

invandrarungdomar i utsatta förorter söker sig till sina ”egna” och har så svårt att integrera i det

svenska samhället.

Enligt Becker är det själva strukturen i samhället som kategoriserar avvikande handlingar och vi

människor skapar regler som bestämmer vad vi ska betrakta som avvikande och icke-avvikande

(Becker 2006, s 22). Becker tar upp olika typer av avvikelseformer:

Rent avvikande: Ett beteende som bryter mot reglerna och uppfattas också av andra i

omgivningen som samhällets regelbrytare.

14

Falsk anklagelse: Ett beteende som inte bryter mot samhällets normer men som andra

betraktar som normbrytare.

Hemlig avvikande: beteende som bryter mot samhällets regler men som andra inte

betraktar som samhällets regelbrytare (Becker 2006, s. 31).

Vidare skriver Becker att de handlingar som vi betraktar som avvikande kan skilja sig åt

beroende vilket samhälle vi befinner oss i. Exempelvis ett beteende som vi här i Sverige tycker är

accepterad, kanske inte är det i ett annat land eller vice versa (Becker 2006, s. 35). Becker talar

också om att den status som man har i samhället kan påverka hur man blir behandlad och bedömd.

Inom stämplingsteorin talar man ofta om en primär avvikelse och en sekundär avvikelse. Med

primär avvikelse menas att många ungdomar begår brott under sin ungdomstid och att det kan ses

som en naturlig del i individens liv. Men samhällets reaktion på detta beteende, i form av hårda

straff eller felaktiga misstankar, kan leda till att individen fortsätter med ett brottsligt beteende, så

kallad sekundär avvikelse (Becker. H. i Sarnecki 2009, s. 201).

3.2 Social desorganisationsteori

Social desorganisationsteori utgår ifrån att brottsligheten kan förklaras genom ett socioekologiskt

perspektiv, genom att undersöka den sociala strukturen i en stadsdel. Man hävdar att brottsligheten

uppstår i de ekonomiskt och socialt svaga områdena, som kännetecknas av bostadsområden som

ständigt förändras, där det finns fattigdom, sämre levnadsförhållanden och social isolering (Swärd

& Ohlsson 1994, s. 109-110). Dessa egenskaper i sin tur påverkar invånarnas gemensamma

värderingar och utövandet av social kontroll. Enligt teorin minskar en stadsdel sin förmåga att

kontrollera beteende hos människor och därmed öka sannolikheten för brott. Fattigdomen gör att det

blir ännu svårare att hantera sociala problem och man saknar de sociala resurser som behövs för att

ta itu med brottsligheten. Isoleringen från de allmänna institutioner blir en del ungdomar förvirrade

om vad som är ett lämpligt beteende (Swärd & Ohlsson 1994, s. 112).

Clifford Shaw och Henry McKay är en av de viktigaste social desorganisationsteoretiker som

använde sig av den allmänt kända zonindelningen över städer, där en stad är indelad i fem olika

zoner:

1. Central business district (affärsdistrikt), är den innersta zonen.

2. Transitional zone består av fabriker, övergivna och nedgångna bostäder som har en

hög andel nyanlända immigranter. Brottslighet i denna zon är högre jämfört med de övriga

zonerna. Dessutom finns i denna zon även andra problem såsom hög dödlighet, dålig

folkhälsa etc.

3. Working class zone, bostadsområden med yrkesutbildade arbetstagare.

15

4. Residential zone, ett bättre område med bostäder och villor.

5. Cummuter zone, förstäder (Shaw & McKay i Sarnecki 2009, s. 171).

Shaw och McKay menar att i de socialt svaga och fattiga områden finns värderingar och normer

som stödjer brottsligt beteende. De tar upp ett exempel på transitional zone, där det bor många

fattiga och nyanlända immigranter som väntar på att området ska förändras. Många människor bor

där tillfälligt och relationerna mellan invånarna blir kortvariga och opersonliga. Dessa förhållanden

orsakar brottsligt beteende som kan överföras mellan generationer (Sarnecki 2009, s. 171-172).

Enligt Shaw och McKay kan de stora etniska och kulturella skillnader hindra framväxten av starka

sociala institutioner och gör kommunikationen svår. Shaw och McKay skriver vidare att när familjer

med olika etniska bakgrund flyttar från dessa områden (transitional zone), minskar deras brottlighet

kraftig. Detta innebär att etnicitet eller kulturella egenskaper hos dessa grupper har mindre påverkan

på brottsligheten än grannskapets struktur (Swärd & Ohlsson 1994, s. 110-111).

4. Metod

4.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt

Jag valde att utgå ifrån den hermeneutiken, skälet till det är för att mitt syfte utgick från att

djupgående förstå invandrarungdomarnas upplevelser och uppfattningar. Hermeneutiken beskrivs

som en tolkningslära som eftersträvar att skapa förståelse för en företeelse eller ett skeende

(Sohlberg & Sohlberg 2009, s. 247). Den intresserar sig för att genom tolkningar nå en djupare

förståelse av en individs situation snarare än enbart beskriva det, något som gjorde valet av ansats

enkelt för min del (Sohlberg & Sohlberg 2009, s. 95). För en hermeneutiker är förförståelse inget

hinder, utan den kan snarare beskrivas som ett hjälpmedel i forskarens förståelse -och

utvecklingsprocess (Sohlberg & Sohlberg 2009, s. 246-247). Vi som forskare och även som

privatpersoner har en del förkunskaper om ett skeende eller en företeelse. Förförståelse finns alltid

med i bakhuvudet, eftersom vi ser de tidigare kunskaperna som värdefulla för förståelsen och för

tolkningarna. Förförståelse är nödvändigt för att förståelse överhuvudtaget ska vara möjligt

(Sohlberg & Sohlberg 2009, s. 73).

Min förförståelse för ämnet anser jag har till stor del formats av mina funderingar kring fenome-

net och också debatter som förts i ämnet, till exempel om utanförskap och diskriminering. De erfa-

renheter jag har haft är att jag har upplevt att de flesta invandrarungdomar och deras föräldrar inte

delar liknande normer och värderingar som samhället i övrigt. Därför har invandrarungdomar lättare

att hamna i brottslighet då de har en svag anknytning till det konventionella samhället. Men på

16

grund av min förförståelse för ämnet har jag under hela processen varit medveten om att det varit

extra viktigt för mig att vara öppen och inte påverkas av de fördomar jag har. Därför har det varit

viktigt för mig att försöka balansera min förförståelse så att den kommer fram i rätt syfte och läggs

från då den kan leda till övertolkningar.

4.2 Val av metod

För att uppfylla uppsatsens syfte och frågeställningar, har jag valt att använda den kvalitativa

forskningsmetodiken med både deskriptiv (beskrivande) och explorativ (undersökande) ansats

(Kvale & Brinkmann 2009, s. 46, 121). Kvalitativa metoder används då man vill undersöka hur

människor ser på meningen med sig själva och sin relation till omgivningen inom sin livsvärld.

Kunskap om denna mening får vi genom att tolka det vi ser och vad som sägs (Kvale & Brinkmann

2009, s. 43). Anledningen till att jag valt använda den kvalitativa metoden är för att målet med

uppsatsen är att förstå och gå på djupet för att utforska problemområdet. Avsikten är inte att enbart

bevisa och beskriva något, utan undersöka något på djupet och få så mycket detaljerad information

som möjligt.

4.3 Urval och material

För att besvara mina frågeställningar har jag valt att intervjua fyra invandrarungdomar.

Intervjudeltagarna består av personer som har varit tillgängliga för mig i min omgivning och

målgruppen för min studie är invandrarungdomar mellan 18-22 år som är födda i Sverige eller

utomlands. Kön eller vilket land de kommer ifrån har ingen betydelse, dock var kravet att

intervjupersonerna skulle vara bosatta eller hade bott på ett invandrartätt område i Sverige.

Anledning till kravet var för att förstå intervjudeltagarnas erfarenheter av invandrartäta områden i

Sverige, De ungdomar som deltog i undersökningen var alla över 15 år, det innebär att det inte var

nödvändigt att inhämta vårdnadshavares samtycke, vilket har underlättat forskningsprocessen

(Vetenskapsrådet s. 9).

4.3.1 Presentation av intervjupersoner

IP 1: En 21 årig invandrartjej som är född i mellanöstern och har bott ca 15 år i Sverige. Hon

studerar IMER på Malmö Högskola och bor i Rosengård med sin familj. Mamman är hemmafru och

pappa är på grund av sjukdom förtidspensionär.

IP 2: En 18 årig kille som är född i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Han går sista året på

gymnasiet och bor i Malmö. Föräldrarna har bott ca 20 år i Sverige och båda två jobbar.

17

IP 3: En 18 årig tjej som är född i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Hon går sista året på

gymnasiet och bor i Malmö. Pappan har bott i Sverige sedan han var 18 år och mamman har bott ca

22 år i Sverige och de äger ett eget företag.

IP 4: En invandrarkille som är 19 år, är född i Asien och har bott ca 12 år i Sverige. Han tog

studenten förra året och är arbetssökande. Han bor på ett invandrartätt område i Malmö med sin

familj. Mamman är hemmafru och pappan jobbar som taxichaufför. I sitt hemland var mamman

lärare och pappa var ingenjör.

4.3.2 Definitioner och centrala begrepp

För att få förståelse kring det jag vill undersöka i denna uppsats, är det viktigt att man klargör några

centrala begrepp som jag kommer använda mig utav och resonera kring.

Invandrare: Begreppet invandrare kan förklaras på många olika sätt men är samtidigt väldigt

diffust. Någon konkret definition om vem som betraktas som invandrare existerar inte. Begreppet

används allt ifrån att gälla utrikes-födda till att avse även personer som är födda i Sverige med

minst en utrikes-född förälder (Regeringskansliet Ds: 2000:43, s. 20f). Enligt nationalencyklopedin

definieras begreppet invandrare som "en person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta

sig där under en längre tid". Statistiska centralbyråns (SCB) definition av begreppet invandrare är

personer som brutit upp från sitt hemland och inte kan eller vill återvända till sitt hemland, bosätter

sig i ett annat land. Man betraktas först som invandrare då man har tillstånd att vistas i landet och

tänker göra det mer än ett år (SCB 2001).

Invandrarungdomar: Begreppet invandrarungdomar kommer i denna uppsats associeras till

ungdomar som är födda i ett annat land men bor i Sverige (första generationens invandrare). Samt

ungdomar som är födda och bor i Sverige men har minst en förälder som är född i ett annat land

(andra generationens invandrare).

4.4 Förberedelse och Genomförande

4.4.1 Förberedelse

Studiens forskningsprocess inleddes med att jag började studera och bekanta mig med litteraturen

inom mitt aktuella forskningsområde. För att underlätta tillvägagångssättet i själva intervjuandet har

jag med hjälp av de sju stadier som beskrivs av Kvale och Brinkmann inlett intervjuprocessen med.

1. Tematisering: Jag har inför intervjun klargjort syfte med studien och skaffat mig

kunskap om problemområdet och om de olika intervjuteknikerna.

2. Planering: Redan tidigt i forskningsprocessen har jag planerat studiens upplägg, vilket

18

innebär att jag har planerat de sju stadierna samt målsättningen med intervjuandet.

3. Intervju: Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide (bilaga 1). Målet är att

eftersträva kunskap och att inneha en god relation till intervjudeltagarna för att intervjun ska lyckas.

4. Utskrift: De ljudinspelade intervjuerna lyssnas noga och överföras till skriftspråk för

att underlätta analysprocessen.

5. Analys: Jag har utifrån undersökningens syfte och målsättning valt en kvalitativ

analysmetod som jag ansåg var lämpligast.

6. Verifiering: Jag har försökt fastställa intervjuernas validitet och reliabilitet, alltså

trovärdigheten i själva intervjuresultatet. Som jag nämnde tidigare har ingen hänsyn till

generalisering tagits då studien syftar till att enbart beskriva och exemplifiera.

7. Rapportering: Avslutningsvis ska undersökningens resultat rapporteras till en läsbar

text (Kvale & Brinkmann 2009, s. 118ff).

Inom den kvalitativa forskningsmetoden finns det olika former av intervjuer, jag valde att

genomföra semistrukturerade intervjuer (även kallad halvstrukturerade), vilket innebär att intervjun

liknar mer ett samtal än en intervju och fokus under intervjun ligger på att låta intervjupersonerna

tala öppet om sina tankar och åsikter. Man skapar en intervjuguide med ett antal teman som ska

besvara studiens frågeställningar (Kvale & Brinkmann 2009, s. 43). Min intervjuguide (bilaga 1)

bestod av tre huvudteman: Bakgrund, brottslighet bland invandrarungdomar och identitet. Dessa

huvudteman täckte in studiens problemområde väl och utifrån dessa teman utvecklades mina

intervjufrågor. Kvale och Brinkmann skriver att i en intervjuguide anges de ämnen som är föremål

för undersökningen och kan beskriva i stort de ämnen som ska behandlas. I den semistrukturerade

intervjun innehåller guiden en översikt över de teman som ska tas upp och förslag till frågor (Kvale

& Brinkmann 2009, s. 139-140).

Det har varit av vikt att formuleringen av intervjufrågorna ska främja ett positiv samspel mellan

mig som intervjuare och intervjupersonerna. Eftersom mina intervjupersoner enbart består av

ungdomar har jag försökt undvika för långa frågor och försökt formulera frågorna på ett enkelt sätt

och just därför är det viktigt att inte använda sig av ett akademiskt språk (Kvale & Brinkmann 2009,

s. 182). Enkla och korta frågor gör det lättare för ungdomarna att förstå och det blir även lättare för

de att besvara frågorna.

Enligt Kvale och Brinkmann finns det olika typer av intervjufrågor när det kommer till den

semistrukturerade intervjun. Jag har i denna studie använt mig utav två typer; sonderande frågor och

tolkande frågor. Sonderande frågor bland annat går ut på att man som intervjuare försöker få

intervjupersonen att berätta utförligt om ett visst ämne genom att fråga ”Kan du berätta mer om det?

- Kan du ge några exempel på det?” etc. Tolkande frågor går ut på att man formulerar om

19

intervjupersonens svar för att försöka förtydliga det som sagts exempelvis ”Du menar alltså

att...eller – Enligt dig är alltså… etc. (Kvale & Brinkmann 2009, s. 151-152).

4.4.2 Genomförande

Den första kontakten jag fick med en av mina intervjupersoner, var genom en bekant till mig. Efter

visat intresse tog jag kontakt via E-post och skickade ett missivbrev med information om etiska

regler och studiens syfte. Under det första intervjutillfället fick jag ytterligare förslag på flera

personer som passade in i min studie. Samtliga intervjuer inleddes med att intervjudeltagarna

informerades om intervjuns upplägg och vilka teman som skulle behandlas. Med hjälp av

intervjuguiden (bilaga 1) har jag försökt belysa mitt syfte med studien och besvara mina

frågeställningar.

Det har varit viktigt för mig att under hela processen skapa en trygg och bekväm

intervjusituation för de personer som ska delta i intervjun, därför har jag låtit intervjudeltagarna

bestämma i vilken miljö intervjun skulle genomföras. Intervjupersonerna för denna studie valde att

utföra intervjuerna hemma i sin bostad och intervjuerna varade i ca 60 min. Under varje

intervjutillfälle fick jag omformulera vissa frågor och det tillkom även en del följdfrågor som en

naturlig del av processen (Kvale & Brinkmann 2009, s. 154-156). Intervjuguiden (bilaga 1) gav mig

en trygghet under intervjusituationen, som ledde till att jag hade ett bra avslappnat förhållningsätt

till intervjupersonerna. Jag kunde i och med detta hålla en bra fokus på samtalet och behövde inte

känna mig osäker i situationen, då jag hade frågor att stödja mig på. Samtliga intervjupersoner

intervjuades enskilda och för att underlätta analysarbetet använde jag mig utav en ljudinspelare.

Kvale och Brinkmann menar att det är en fördel att spela in en intervju, då kan man som intervjuare

istället fokusera på intervjusituationen och temat för undersökningen (Kvale & Brinkmann 2009, s.

195).

Eftersom jag ville att intervjun skulle bli mer av en berättelse fick intervjupersonerna berätta

relativt fritt men då och då uppmanades de att utveckla resonemanget. Målet är att

intervjupersonerna skall uppleva intervjusituationen som ett verkligt samtal där jag både ger och tar

och där jag visar empatisk förståelse för invandrarungdomars åsikter och uppfattningar vilket

förhoppningsvis resulterar i mer realistisk bild av deras uppfattningar om invandrarungdomar som

begår brott (Kvale & Brinkmann 2009, s. 182). Det är också viktigt att jag försöker se till att vi

uppnår ett klimat i intervjusituationen där intervjupersonen inte ger mig svar som de tror är politiskt

korrekta för då kommer jag inte uppnå syftet med undersökningen. Kvale och Brinkmann menar att

samtalsklimatet som framkommer under en intervjusituation sker genom ett mellanmänskligt möte

mellan olika parter. Där intervjupersonen är med och styr intervjun i och med att den väljer att delge

20

det som den vill förmedla. Dock är båda parterna sedan med och formar hur intervjun blir (Kvale &

Brinkmann 2009, s. 47f).

4.5 Analysmetod

Eftersom jag ovan redogjort för val av ett hermeneutiskt förhållningsätt är det naturliga valet för

analysmetod ett kvalitativt sådant. Då texter är mångtydiga och kan tolkas på olika sätt ansåg jag

det var lämplig metod då materialet är av kvalitativt slag och beskriver intervjupersonernas

uppfattningar och erfarenheter. Det främsta argumentet till att jag valde kvalitativ analysmetod, är

för att jag anser den kan medföra en djupare förståelse för problemområdet och genom tolkning kan

jag få fram svar på mina frågeställningar. Det eftersträvas inte någon absolut sanning i denna

uppsats, eftersom jag inte avser att granska intervjupersonernas svar utifrån sanningshalten utan det

handlar snarare om att beskriva och tolka intervjusvaren.

För att på ett bästa sätt få ett bra resultat som möjligt, tog jag hjälp av den hermeneutiska cirkeln

i analysen. I den hermeneutiska cirkeln är förförståelsen och kunskap en viktig del för att skapa

förståelse. Förståelsen sker genom tolkning, där tolkningen växlar mellan datamaterialets delar och

helhet (Bergström & Boréus 2005, s. 24-25). För att skapa förståelse för vad som egentligen sägs i

en skriven text behöver man ta hänsyn till bakgrund och sammanhang som det tolkande har sin

förankring i (Kvale & Brinkmann 2009, s. 226-227).

Efter de genomförda intervjuerna transkriberades varje intervju så nära inpå intervjutillfälle som

möjligt för att underlätta analysprocessen. Intervjuerna skrevs i stort sett ordagrant men

upprepningar av vissa ord har utelämnats. Det som har utelämnats har inte påverkat innebörden i det

som sagts utan syfte har varit att citaten som kommer användas i uppsatsen ska vara lättare att läsa

och förstå. Den transkriberande texten lästes flera gånger innan det viktigaste började komma fram.

Först markerades meningar i texten som besvarade mina frågeställningar. Dessa kondenserades för

att lättare kunna kodas inför tolkning (bilaga 2). Detta innebär att den textuella mängden minskades

utan att förlora meningen (Kvale & Brinkmann 2009, s. 221). Dessa lästes sedan flera gånger och

justerades. Sedan fördes de ihop under huvudkategorin och skrevs in i en tabell (bilaga 3).

4.6 Validitet och reliabilitet

Validitet i en kvalitativ undersökning handlar om att få fram så informationsrika beskrivningar som

möjligt från de intervjuade där dessa i detalj fått uttrycka sina uppfattningar och upplevelser.

Validiteten har sålunda att göra med huruvida läsaren kan göra sig en tydlig bild av det som studeras

via forskarens beskrivningar, kategoriseringar och analyser (Kvale & Brinkmann 2009, s. 267f). För

21

att resultaten i så hög grad som möjligt ska överensstämma med intervjupersonernas beskrivningar,

går det inte att utesluta reliabilitet och validitet i kvalitativa undersökningar (Kvale & Brinkmann

2009, s. 263). Det är därför viktigt att forskaren ska ha en förmåga att ifrågasätta, kontrollera samt

teoretiskt tolka sina upptäckter (Kvale & Brinkmann 2009, s. 268-271).

En annan detalj som kan påverka studiens validitet är förförståelsen. Bergström och Boréus

skriver att en god förförståelse kan öka undersökningens validitet, då forskaren tolkar resultaten.

Detta har jag haft i åtanke och försökt att eftersträva under analysens gång (Bergström & Boréus

2005, s. 34f). Min förförståelse kan också bli ett hinder, då jag i förväg kan ha bildat mig

förutfattade meningar som kan göra att jag tolkar intervjuerna på ett sätt som kanske inte stämmer

överens med vad intervjupersonerna egentligen menar. När jag analyserar intervjuerna finns det en

risk att jag kategoriserar in svaren efter mina förkunskaper vilket kan påverka reliabiliteten.

Jag har under hela forskningsprocessen försökt ifrågasätta, kontrollera och teoretiskt tolka de

upptäckter som gjorts. Enligt Bergström och Boréus ska de material som används för att styrka

uppgifter i en bevisföring bedömas källkritiskt när det kommer till deras trovärdighet (Bergström &

Boréus 2005, s. 36). Delar av det material jag kommer att använda mig av har uppkommit i en viss

kontext vilket jag tar hänsyn till, men jag avser inte att bevisa om det som sägs i texterna är sant

eller inte. Jag kan inte räkna med att få ett entydigt resultat eftersom verkligheten är

flerdimensionell och innehåller tolkningar som ständigt förändras. Genom att visa citat eller att

beskriva de teoretiska utgångspunkterna kan validitet säkras (Kvale & Brinkmann 2009, s. 270-

271).

Eftersom jag använt mig av kvalitativ metod med intervjuer gäller inte resonemanget om

reliabilitet på samma sätt om undersökningen vore av kvantitativ karaktär, där man räknar och

mäter. I denna studie görs ingen direkt mätning, utan studien vill främst upptäcka och beskriva ett

visst fenomen. Skulle någon annan utföra samma undersökning på mina intervjupersoner är det inte

säkert att dessa ungdomar skulle besvara mina intervjufrågor på samma sätt (Kvale & Brinkmann

2009, s. 263).

Det finns många andra faktorer som också kan påverka svaren hos intervjupersonerna,

exempelvis intervjuarens ålder, utseende, klädsel, kulturell bakgrund etc. Jag anser att min etniska

bakgrund har bidragit till ett bättre och mer avslappnat diskussionsklimat i och med de kunskaper

jag har om intervjupersonernas språk, villkor, gester och kulturella koder. Med hänsyn till min

etniska bakgrund har jag kunnat distansera mig från min roll som forskare som står för det

konventionella i samhället och alltid haft i baktanken att min roll som forskare inte ska påverka

intervjupersonerna. Då jag intervjuat ungdomar kan min roll som forskare påverka deras uttalanden

genom att de svarar det de tror jag vill få fram och är acceptabelt.

22

4.7 Generalisering

Enligt Bryman ska man inom kvalitativ forskning generalisera resultaten till snarlika situationer

eller kontexter (Bryman 2008, s. 364f). Det kan finnas väldigt många olika beskrivningar av en och

samma sociala verklighet. För att underlätta generaliseringen ska man enlig Bryman göra en

noggrann och omfattande beskrivning av sin studie där man förser läsaren med en fyllig

redogörelse, med vars hjälp läsaren kan bedöma hur pass överförbart resultaten är till en annan

miljö (Bryman 2008, s. 363). Eftersom urvalet i denna studie är alldeles för liten, kan resultatet inte

generaliseras till en hel population (Kvale & Brinkmann 2009, s. 187). Jag gör inga anspråk på att

kunna presentera ett generaliserbart resultat utan fokus har varit i att undersöka och förstå samt

presentera en bild av hur det kan se ut och vilka uppfattningar invandrarungdomar har om

invandrarungdomars brottslighet.

4.8 Etiska övervägande

När man ska använda sig av den kvalitativa forskningsmetoden är det viktigt att man reflekterar

över de forskningsetiska frågorna som kan komma i fråga då man som forskare tar del av personlig

information från intervjudeltagarna. Forskaren bör fundera över ifall det går att genomföra studien

utan att göra intrång på den personliga integriteten. Enligt Kvale och Brinkmann är etiska

avgöranden aktuella under hela forskningsprocessen och etiska frågor ska finnas med från

undersökningens början till slut (Kvale & Brinkmann 2009, s. 78-80). Redan vid planering av en

vetenskaplig undersökning kan etiska problem uppstå; svårigheten att erhålla intervjupersonernas

samtycke till att delta i undersökningen, att säkra anonymitet samt överväga vilka konsekvenser

deltagandet kan medföra för intervjupersonen. Även faktorer som påverkar resultatet i en

intervjusituation ska enligt Kvale och Brinkmann beaktas.

Ett annat etniskt dilemma som kan uppstå är problemet med utskriften och tolkningen av

intervjumaterialet. Enligt Kvale & Brinkmann är det viktigt att inte förvränga sanningen och skriva

ned det som faktiskt har sagts i intervjun. Kvale och Brinkmann skriver vidare att själva analysen av

intervjumaterialet också kan bli problematiskt i hur djupt intervjun kan analyseras och hur stort

inflytande intervjupersonen skall ha över sina uttalanden. Vidare är även verifiering och

rapportering av den färdigställda studien ett etiskt problem. Det är av vikt att forskaren inte ställer

frågor som kan sätta intervjudeltagaren i svåra moraliska dilemman och redovisar en säker och

verifierad kunskap. Inför publiceringen ska man som forskare överväga möjliga negativa

konsekvenser för berörda deltagare (Kvale & Brinkmann 2009, s. 78-79).

Eftersom uppsatsen behandlar ett ämne som är känslig och där de allra flesta har en åsikt, har jag

23

under hela processen funderat över vilka etiska ställningstaganden jag behöver ta för att inte kränka

någon av intervjupersonerna. Med tanken på att undersökningen berör ungdomar har det varit

betydelsefullt att formulera och ställa mina intervjufrågor på ett sätt som inte är nedvärderande eller

kränkande. För att inte röja intervjupersonernas identitet hänvisar jag till de som IP 1, IP 2 osv. En

viktig del av uppsatsen har varit att hålla en god etik genom att på bästa möjliga sätt uppfylla de

fyra grundkrav som hör till god forskningsetik (Kvale & Brinkmann 2009, s. 93). Dessa är:

Informationskravet: Inför varje intervjutillfälle har samtliga intervjupersoner

informerats om studiens syfte och om vilka moment som ingår i studien. De har även informerats

om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan avböja att svara på en fråga eller helt

avbryta sin medverkan utan negativa påföljder (Vetenskapsrådet 2005, s. 7).

Samtyckeskravet: Samtliga intervjupersoner har gett sitt samtycke till att medverka i

undersökningen och det deltar inga personer under 18 år, därför kan intervjupersonerna själva

avgöra om de vill delta i intervjuer och de har även gett sitt samtycke till att spela in intervjun.

(Kvale & Brinkmann 2009, s. 87).

Konfidentialitetskravet: Intervjupersonerna har försäkrats om största möjliga

ansträngning från min sida att låta deras medverkan vara anonym, vilket innebär att den personliga

information som jag tagit del av inte kommer att presenteras i uppsatsen på någon sätt som kan

avslöja deras identitet. Därför har jag valt avidentifiera samtliga intervjupersoner i allt transkriberat

material men uppgifter såsom ålder, bostadsområde och etnisk bakgrund har jag behållit då jag inte

tror detta kan röja deras anonymitet (Kvale & Brinkmann 2009, s. 88). Anledning till det är att jag

anser att det är viktigt för studiens karaktär att bakgrunden för dessa ungdomar är tydlig (Kvale &

Brinkmann 2009, s. 71).

Nyttjandekravet: Uppgifter som samlas in om intervjupersonerna bara får användas

för forskningsändamål. Uppgifterna kommer inte heller finnas tillgängliga för någon utanför studien

samt att inspelningen av intervjun enbart ska användas i studiesyfte och sedan raderas

(vetenskapsrådet 2005, s. 14).

5. Resultat och Analys

Begreppet invandrare har intervjupersonerna förknippat med personer från mellanöstern som vuxit

upp med kultur, traditioner och normer. De är personer som inte talar bra svenska och som inte är

integrerad i det svenska samhället. Även personer som är födda i Sverige med minst en utrikes-född

24

förälder, är enligt dem en invandrare. Intervjupersonerna påpekar även att utseende spelar en stor

roll när det gäller att skilja på vem som är och inte är invandrare.

IP 1: "Alltså alla, även de som är födda i Sverige med invandaraföräldrar är invandrare. Oavsett

vilken generation det är så att idag kan man mer säga att invandrare är de som kommer från tredje

land. De europeiska invandrare anses inte vara invandrare man accepterar de mer än invandrare som

kommer typ från mellanöstern eller de länderna. "

IP 3: "En person som inte kan jätte bra svenska och en som inte har full förståelse för det svenska

samhället. Alltså en typisk person som är invandrare så tänker jag på arab, det är väl det första

bilden jag får. Någon som typ är från mellanöstern."

IP 4: "Asså utseendet...fan...det är det som avgör. Asså en typisk invandrare är inte någon typ från

England eller Norge som kommer hit till Sverige..de ser de som svenskar. Men ifall man ser någon

som typ har mörkt hår så vet man ju direkt att den här personen är invandrare.

Segregation, utanförskap och diskriminering är det mina intervjupersoner mest har diskuterat.

Brottslighet bland invandrare innebär enligt intervjupersonerna unga invandrarkillar i ett

gäng/grupp som vill ha uppmärksamhet. De provar på nya ”saker” och begår brott som snatteri,

narkotikabrott, våld eller skadegörelse. Av intervjuerna framgår det att invandrarungdomar lever i

en värld där de inte känner sig som en del av det svenska samhället och därför är frustrerade.

Mycket av intervjupersonernas uttalande kan relateras till Ålunds (1997) forskning om

invandrarungdomarnas problem i det mångkulturella samhället. Ålund menar att orsaken till

brottslighet bland invandrarungdomar kan sökas i deras sociala villkor i Sverige (Ålund 1997, s.

39). Ålund beskriver invandrarungdomars utanförskap och menar att många invandrarungdomar i

idag lever i en värld där de inte känner sig accepterade i det svenska samhället (Ålund 1997, s. 38-

40). Invandrarungdomars identitetsutveckling kan bli konfliktfylld då de slits mellan två kulturer,

föräldrars ursprungskultur och det svenska samhällets kultur (Ålund 1997, s. 167). Detta är ett

problem som lyfts fram av intervjupersonerna; att hamna mellan två kulturer innebär en typ av

identitetskris. Intervjupersonerna menar att när föräldrarnas kulturella bakgrund och det svenska

samhällets normer och värderingar möts hamnar ungdomar i ett slags mellanrum. Ungdomarna

ställs inför en svår avvägning om vilken kultur man egentligen tillhör. Därför söker sig de flesta

invandrarungdomar till andra som har liknande bakgrund som de själva, där de känner en

gemenskap. De söker ständigt efter acceptans och tillhörighet, eftersom de känner sig svikna av

samhället och känner att de inte har någon plats i samhället.

IP 2: ”…oftast har väl de invandrarungdomar lite svårare än vad svenska ungdomar har i samhället.

För det förekommer ju rasistiska situationer, alla invandrare har ju upplevt det någon gång. Jag har

själv upplevt det många gånger. Man blir ju alltid stämplad på nåt sätt, men någon gång var det

liksom en tant som skrek efter mig typ ”åk tillbaka till dit land, ni tar vår skatt” och sånt där. Så man

25

kände ju direkt ja men jag är ju född här det känns jobbigt för mig det är ju inte så att jag begår brott

som andra gör, men att får hör det ibland det händer. Vilket är inte acceptabelt men jag får liksom ta

det som det är och skita i.”

IP 4: Asså jag vet att vi invandrare inte har lika många möjligheter i livet som svenskarna

har…invandrare är lika med brott…Jag vet, jag har själv fått de blickarna när till exempel jag är ute

på stan med kompisarna. Jag tror det är därför de flesta invandrarungdomar begår brott...eller det

blir lättare för dem att begå brott.

Att konstant bli utpekad och stämplad som annorlunda kan enligt intervjupersonerna öka risken

för ett kriminellt beteende bland invandrarungdomar. Det ökar även avståndet mellan

invandrarungdomar och svenskar menar intervjupersonerna. Då det inte finns några broar som

förbinder dem, utan de har skapat negativa föreställningar om varandra och resultatet blir att

avståndet mellan dessa grupper växer. Detta kan relateras till Beckers teori där han tolkar

brottslighet som ett samspel mellan avvikare och icke-avvikare. Exempelvis välbärgade kontra

fattiga, majoriteter kontra minoriteter eller män kontra kvinnor (Becker 2006, s. 28). Becker menar

att brottslighetens orsak är samhällets reaktion på avvikande beteende. Enligt Becker formas en

individs självuppfattningar och handlande av de stämplar som samhället sätter på dem. Den rykte

eller stämpel man får av sin omvärld kan uppmuntra en att begå något avvikande (Becker, 2006, s.

42).

IP 1: ”De är mer utpekade. Men det kan ju också vara så att invandrare gör det bara för att de är

segregerade och är arbetslösa, de har ingenting att göra...som jag sa innan det är just den stämpel vi

ger dem, så klart om någon hade kallat mig för ”kriminell kriminell” då till sist hade ju jag gjort

någonting. Det är ingenting man är från barndom utan man blir till en kriminell...så det är mer som

att vi alltså allmänheten gör de till kriminella.”

IP 2: ”… folk ser liksom det är bara invandrare som begår brott. Och att det är så typiskt också att

när man får veta att det är en invandrare som begår brott så är det helt vanligt…jamen det är klart

det är ju de som alltid håller på sånt här. Det känns ibland som om de bara lyfter fram invandrares

brott inte så speciellt om svenskar. Det känns ju så, för jag hör ju bara om invandrare när det

kommer till ungdomsbrott…

IP 3: ”Det finns många som ser alltså ner på invandrare lika ändå om de inte begår brott.”

Uppväxt- och boendemiljö är också en omständighet som enligt intervjupersonerna kan innebära

en ökad risk för utvecklande av brottslighet bland invandrarungdomar. Enligt intervjupersonerna

kan segregation leda till att människor känner sig utanför och man blir inte integrerad i det svenska

samhället. Man kommer inte ut i det svenska samhället, man lär sig inte språket och tar del av de

värderingar och normer som är generella för den svenska samhällsstrukturen. Enligt Brå (2005) är

Sveriges storstäder ofta segregerade, vilket gör att många invandrarungdomar och deras familjer får

en sämre social relation till majoritetssamhället. Detta beror på att det finns brister i mottagandet av

invandrare i Sverige. Brå menar att vid ankomsten till det nya landet förväntas det att invandrare

26

ska ta till sig en ny kultur och miljö samt lära sig ett nytt språk. De som har svårt att anpassa sig kan

uppleva utanförskap och har svårt att integreras i det svenska samhället. Detta kan leda till en ökad

risk för kriminellt beteende, särskilt bland invandrarungdomar (Brå 2005:17, s. 12-13).

Boendemiljö är enligt intervjupersonerna en tydlig riskfaktor för utvecklande av brottslighet.

Lever man i ett område där flera kulturer existerar i ett och samma område innebär det

kulturkonflikter, som i sin tur leder till ökad brottslighet menar intervjupersonerna.

Intervjupersonernas uttalande kan relateras till det Shaw och McKay förespråkar, att brottsligheten

uppstår i de ekonomiskt och socialt svaga områdena. I dessa områden finns värderingar och normer

som stödjer brottsligt beteende enligt Shaw och McKay (Sarnecki 2009, s. 171).

Även Ahmadi (2003) säger att segregation påverkar ungdomar negativt. Ahmadi menar att

många invandrarungdomar bor i segregerade områden med sämre hälsa och sociala förutsättningar

än svenskar. Vilken kan vara en bidragande faktor till att de löper större risk att hamna i brottslighet

(Ahmadi 2003, s. 101-103).

IP 1: ”Självklart finns det område där det sker alltså mer brott då måste det också vara område där

det bor folk från olika kulturer. Då skapas alltid konflikter mellan dessa folkgrupper.”

IP 2: ”Jag har ingen bra bild av typ Rosengård i Malmö eller Rinkeby här i Stockholm. Man ska

inte bara gå och stoppa in invandrare i en hög någonstans, det blir alltid fel. Om alla politiker

blandar ihop svenskar och invandrare, alltså att alla invandrartäta område försvinner det kommer

förändra mycket. Det blir mindre brott för att de får lära sig att umgås med folk som inte begår

brott.

IP 4:…Rosengård, Rinkeby o andra område..asså shit riktiga ghetto…asså media de typ hela tiden

säger att alla kriminella finns i Rosengård och Rinkeby, varje gång man läser en tidning så är det

invandrare blabla i Rosengård…asså vet du vad jag vill…typ alla svennar ska flytta till typ

Rosengård, så får de se hur det är att bo på Rosengård typ. En helt annan land asså...

Att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken tror intervjupersonerna beror på

diskriminering. Enligt dem finns det stereotypa föreställningar som kan påverka redan från polisens

kontroller till rättsprocessen. Vi och dom- tänkandet är tydlig menar intervjupersonerna. ”Vi” är en

symbol för den grupp man känner tillhörighet med och ”Dom” är en annorlunda och svag grupp

som man inte vill liknas med eller ingå i. ”Vi” (svenskar) har negativa och stereotypa föreställningar

om ”Dom” (invandrare) och dessa föreställningar vill man på något sätt legitimera.

Intervjupersonerna menar att diskriminering har gjort det svårare för invandrarungdomar att

känna sig likställd med svenska ungdomar. Enligt dem leder särbehandling till fortsatt uppdelning,

utanförskap samt brottslighet. Giddens menar att när man skapar en identitet verkar individens

förhållanden till omgivningen vara en viktig faktor (Giddens 2003, s. 44). Brottslighet bland

invandrarungdomar kan alltså provoceras fram och utvecklas som en motreaktion mot

27

diskriminering säger Ahmadi. (Ahmadi 2003, s. 73). Eftersom fler forskare nämner diskriminering

som möjlig orsak till överrepresentationen och att invandrare oftare har lägre status i samhället, kan

detta bidra till att dem kan känna att dem inte förlorar något på att begå brott.

IP 2: ”Rasism, kanske vill de visa att de inte vill bli behandlade på det sättet och kämpar emot på

någon sätt bara för att visa.”

Baserat utifrån de få studier som bedrivits har det visat att det finns fördomar bland myndigheter

och institutioner som skapar en strukturell negativ särbehandling (Kardell 2011, s. 41, Brå 2005:17,

s. 13). Att diskriminering förekommer till exempel i rättsprocessen är det ingen tvekan om enligt

Kardell (2011) och Sarnecki (2006). Sarnecki (2006) menar att diskriminering inom det svenska

rättsväsendet är en följd av mellaninstitutionella effekter, till exempel när man uppmärksammar

brottsligheten bland invandrare som ett samhällsproblem via media (Sarnecki 2006, s. 4-5). Medias

roll var en annan viktig aspekt som framkom i intervjuerna. Intervjupersonerna berättar hur media

pekar ut invandrare som kriminella, genom att alltid använda begreppet invandrare sammankopplat

med kriminalitet. De berättar vidare hur media kan påverka människors och deras egen syn på

invandrare.

IP 1: ”Media och polisen har ju en negativ syn på invandrare. Det krävs mycket av oss alltså

invandrarungdomar, vi måste ändå anstränga oss väldigt mycket för att vissa att vi alla är inte

kriminella. ”

IP 2: ” Asså när jag hör ordet ungdomsbrottslighet så tänker jag direkt på invandrare. För att det är

ju oftast invandrare som begår brott, man har fått en sån bild av media.”

IP 4: Jag vet det finns knasiga blattar (skratt) men man kan inte säga att alla är knasiga eller

puckade. Asså det blir lätt för invandrarungdomar att välja kriminella vägen, för de får inte chansen

typ få bra jobb till exempel, de får ju typ skit jobb eller inget alls. Ser man invandrarungdomar ute

på stan till exempel så tror alla tanter och gubbar att de är typ kriminella och svenska ungdomar, de

vill typ inte ha med de att göra…”

6. Avslutande diskussioner

Syftet med denna uppsats har varit att förstå invandrarungdomars överrepresentation i

brottsstatistiken samt diskutera invandrarungdomars uppfattning om brottslighet bland ungdomar

med invandrarbakgrund. Uppsatsens arbetsprocess har genomgående varit en intressant resa som

har gett mig kunskap i ämnet som jag inte tidigare hade. Genom att belysa mötet med det svenska

28

samhället kan man lättare förstå vad som har påverkat och kan påverka andra invandrarungdomar

att hamna i brottslighet. Analysen visar att på grund av utanförskap, diskriminering och segregation

utvecklar invandrarungdomar ett brottsligt beteende. Utanförskap, segregation och diskriminering

är de ämnen som mest diskuteras under intervjuerna. Mycket av intervjupersonernas uttalande i

denna uppsats kan relateras till stämplingsteorin, socialdesorganisationsteorin och tidigare forskning

som presenteras i uppsatsen.

Uppsatsen har behandlat två frågeställningar; Vilka faktorer kan bidra till invandrarungdomars

överrepresentation i brottsstatistiken? Vilka uppfattningar har invandrarungdomar om brottslighet

bland ungdomar med invandrarbakgrund ?

Många utav tidigare studier visar att invandrarungdomar upplever ett stort utanförskap och

känsla av stigmatisering. Fler forskare menar att integrationen av invandrare inte har varit lyckad i

Sverige. Klyftan mellan ”invandrare” och ”svenskar” är djup och konstant. Fördomar och

stereotypa föreställningar hindrar invandrare att etablera sig i det svenska samhället. Men det är inte

bara den första generationens invandrare som har haft det svårt att få en jämställd plats i det svenska

samhället utan också deras barn som är födda och uppväxta i Sverige. Brottsligt beteende hos

invandrarungdomar beror inte i första hand på kulturella skillnader, utan på deras situation här i

Sverige (Brå 2005:17, Kardell 2011 & Sarnecki 2006). Ålund (1997) menar att invandrarungdomar

slits mellan två världar där det ena är det svenska samhället och den andra är en annan kultur som

innebär en annan miljö, språk och värderingar. Dessa ungdomar har en helt annan socioekonomisk

bakgrund och en helt annat socialt skyddsnät än svenska ungdomar. Ungdomarna kan känna sig

som främlingar i det samhälle de nu tillhör samtidigt som man inte känner full tillhörighet med sin

kulturella bakgrund. Invandrarungdomars livssituation ökar enligt Shaw och McKay risken för

brottslighet. Det ligger nog i det faktum att invandrarungdomar är väldig knutna till det område de

bor i, där de flesta i deras umgänge lever under samma eller liknande socioekonomiska

förhållanden. Det blir svårt för dem att bryta upp från de socioekonomiska förhållanden, vilket

innebär dålig utbildning, sämre social situation etc. (Swärd & Ohlsson 1994, s. 100ff).

Många invandrarfamiljer i Sverige har försökt hålla fast vid sin kulturella identitet, dess normer

och värderingar. Det är en naturlig process att försöker behålla sin identitet och att man bär med sig

sina värderingar, traditioner och normer till det nya landet (Brå 2005:17, s. 38). Invandrarfamiljer

placeras oftast i områden där invandrartätheten är hög och där det lever andra människor i samma

situation som dessutom ofta delar liknande normer, värderingar och traditioner. Men det innebär

också konflikter och en sämre förståelse för de svenska normer och värderingar som ligger till

29

grund för det svenska samhället. Enligt Ahmadi (2003) är det tillhörigheten till en grupp som ger en

person en social ställning och därmed en identitet. Intervjupersonerna och Ahmadi belyser vikten av

att ha en identitet eftersom det möjliggör att känna tillhörighet och förstå sin plats i omgivning.

Många invandrarungdomar känner en avsaknad av identitet i det svenska samhället menar Ålund

(1997). Enligt Ahmadi och Ålund indikerar detta på att dessa omständigheter kan utveckla ett

brottsligt beteende hos invandrarungdomar.

Att man som ungdom med invandrarbakgrund känner sig diskriminerad medför en risk för ökat

utanförskap och i förlängningen ökad risk för utvecklande av ungdomskriminalitet (Ahmadi 2003).

Både intervjumaterialet och tidigare forskning samt teorier påvisar att diskriminering utav

invandrare leder till att de hamnar i en social situation som ökar risken för brottslighet. I likhet med

Kardell (2011), behöver det inte vara frågan om någon medveten diskriminering från till exempel

rättsväsendets eller polisens sida, utan utförandet kan vara ett resultat från tidigare erfarenheter som

förstärkt den stereotypa föreställningen hos dessa aktörer om invandrare som särskilt kriminella. Ett

sådant förfarande från rättsväsendets och polisens sida leder dock till att flertalet

invandrarungdomar blir oskyldigt misstänkta och deras överrepresentation i brottsstatistiken blir

hög. Överrepresentationen i sin tur leder till att stereotypa föreställningar förstärks vilket ökar

risken för att personer med invandrarbakgrund diskrimineras i ännu större utsträckning. Här har

media ett stort ansvar säger Sarnecki (2006). Intervjupersonerna uttryckte vid vissa tillfällen att

media sprider ”dåliga rykten” om invandrare. Att medias överdrifter i nyhetsrapporteringen kring

invandrarungdomar och förortsområden reproducerar bilden av invandrare som farliga och

kriminella. Följden av detta blir missuppfattningar och negativa reaktioner mot dem från

omgivningen. Man läser mycket om invandrarungdomar som begår brott som bidrar till att

människor förknippar begreppet invandrarungdom med kriminalitet. Detta kan också tolkas utifrån

stämplingsteori, stämplingen som media bidrar till en problembild av invandrare. Detta gör att det

växer fram attityder och beteenden gentemot invandrarungdomar. Attityder och beteenden som till

stor del grundar sig på okunskap och fördomar. Detta resonemang anser jag är extra viktigt när det

gäller invandrarungdomars identitetsskapande. Becker menar att stämplingen inte bara påverkar

hur andra människor uppfattar individen utan även vad individen kommer ha för bild av sig själv,

som kan påverka eller uppmuntra individen att begå brott (Becker 2006, s. 42). Att bli utpekad som

avvikare kan leda till att man som individ blir påverkad och uppmuntras att avvika när omgivningen

behandlar och ser en negativ.

Avslutningsvis vill jag säga att ungdomarna är framtiden och därför är det relevant att forska

30

kring deras sociala problem. För att förhindra brottslighetens konsekvenser, dels för

invandrarungdomarna, dels för samhället, är det nödvändigt att sätta in olika åtgärder. Idag finns det

en rad brottsförebyggande åtgärder för att minska ungdomsbrottsligheten, men jag anser att det

behövs fler resurser. Skolan och föräldrarna bör ha en större roll när det gäller att förbygga

ungdomsbrottsligheten.

7. Litteraturförteckning

Ahlberg, J (1996) Invandrares och invandrares barns brottslighet- En statistisk analys. BRÅ-

rapport 1996:2. Brottsförebyggande rådet, Fritzes, Stockholm

Ahmadi, N (2003) ”Om jaguppfattningens betydelse för tolkning av sociala roller”. I: Ahmadi, N

(red.), Ungdom, kulturmöte, identitet. s. 49-78. Stockholm: Liber AB

Alinia, M (2006) ”Invandraren, ’förorten’ och maktens rumsliga förankring. Berättelser om

vardagsrasism”. I: Kamali, M, Den segregerande integrationen: om social sammanhållning och

dess hinder: Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Statens offentliga

utredningar, SOU 2006:73, Stockholm

Becker, H (2006) Utanför. Avvikandets sociologi. Lund: Arkiv förlag

Bergström, G och Boréus, K (2005) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig

text- och diskursanalys (red.). Lund: Studentlitteratur

Bryman, A (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB

Brå (2005) Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet. BRÅ-rapport 2005:17.

Brottsförebyggande rådet, Fritzes, Stockholm

Ekbom, T mfl. (2006) Människan, brottet, följderna: Kriminalitet och kriminalvård i Sverige.

Stockholm: Natur och kultur

Estrada, F (2007) ”Ungdomsbrottslighetens utveckling”. I: Estrada, F & Flyghed, J (red.). Den

31

svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur

Giddens, A (2003) Sociologi. Lund: Studentlitteratur

Gustafsson, B m.fl. (2005) Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel.

Vetenskapsrådets rapportserie 2005:1. Vetenskapsrådet, Stockholm

Kamali, M (2005) ”Den segregerande integrationen” (Red.) Rapport av utredningen om makt,

integration och strukturell diskriminering. Statens offentliga utredningar, SOU 2005:56, Fritzes,

Stockholm

Kardell, J (2011) Utländsk bakgrund och registrerad brottslighet- överrepresentation i den svenska

kriminalstatistiken. Kriminologiska institutionens rapportserie Rapport 2011:1, Stockholm

Kvale, S och Brinkmann, S (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB

Ohlsson, L & Swärd, H (1994) Ungdom som samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur

Pettersson, T (2007) ”Etnicitet och ungdomsbrottslighet”. I: Estrada, F & Flyghed, J (red.). Den

svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur

Regeringskansliet (2000) ”Begreppet invandrare- användning i myndigheters verksamhet.

Regeringskansliet Ds 2000:43. Kulturdepartementet, Stockholm

Sarnecki, J (1993) ”Ungdomsbrottslighetens omfattning, karaktär och orsaker”. I: SOU 1993:35,

Reaktion mot ungdomsbrott, del B. Stockholm: Justitiedepartementet.

Sarnecki, J (2009) Introduktion till kriminologi. Lund: Studentlitteratur

Sarnecki, J (2006) ” Strukturell diskriminering i rättsväsendet på grund av etnisk och religiös

tillhörighet. En introduktion och sammanfattning”. I: Sarnecki, J Är rättvisan rättvis?, s. 9-38

Rapport av Utredingen om makt, integration och strukturell diskriminering. Statens offentliga

utredningar, SOU 2006:30, Fritzes, Stockholm

SCB. (2001) Befolkningsstatistik 2000. Folkmängden efter kön, ålder och

medborgarskap. Del 1-3. Örebro: Statistiska centralbyrån.

Sohlberg, P och Sohlberg, B (2009) Kunskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod.

Malmö: Liber AB

Trost, J (2008) Att skriva uppsats med akribi. Malmö: Studentlitteratur

Von Hofer, Sarnecki & Tham (1996) ”Invandrarna och brottsligheten”. I: Socialvetenskapliga

forskningsrådet m.fl. Att möta det mångkulturella- Socialtjänsten och invandrarna.

Ålund, A (1997) Multikultiungdom. Kön, etnicitet, identitet. Lund: Studentlitteratur

32

8. Bilagor

8.1 Bilaga 1

Intervjuguide

Intervjun inledda med en presentation av dig själv och din studie samt berätta om studiens syfte.

Ge information till respondenten om vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer:

1. Informationskravet, att forskaren informerar de som berörs av forskningen om dennas

syfte.

2. Samtyckeskravet, att deltagarna själv skall bestämma över sin medverkande.

3. Konfidentialitetskravet, att de inblandade personerna skall ges största möjliga

konfidentialitet/anonymitet.

4. Nyttjandekravet, uppgifter som samlats in om enskilda personer bara får användas för

forskningsändamål.

Respondenten får när som helst avböja att svara på en fråga eller helt hållet avbryta

intervjun. Berätta återigen om att intervjun ska spelas in och enbart ska användas för

uppsatsen.

Bakgrund

Berätta lite om dig själv? (Låt respondenten berätta om sitt liv överskådligt fram till

nutid, vem är personen?)

- Ålder och kön?

- Skolan och intressen?

- I vilken stadsdel bor du?

- Etnisk bakgrund, född i Sverige eller utomland? Om inte, hur länge har du varit i

Sverige?

- En eller två utrikesfödda föräldrar? Hur länge har de bott i Sverige?

- Vilken sysselsättning har dina föräldrar?

Brottslighet bland invandrarungdomar

Vem är en invandrare enligt dig?

Är det ok att prata om svenskfödda och invandrare eller är det en visst tabu?

Hur upplever du att allmänheten ser på invandrare och invandrarungdomar?

Hur upplever du att invandrarungdomar i vårt samhälle mår idag?

Vilken inställning har du till förorter/invandrartäta områden i Sverige?

Hur tror du samhällets krav/normer/regler påverkar ungdomars beteende? Till

exempel hur man ska se ut, bete sig och vad som är accepterande i vårt samhälle.

Om jag säger ordet ungdomsbrottslighet, vad tänker du då?

33

Om jag säger invandrarungdomars brottslighet, vad tänker du då?

Hur ser du på brottslighet bland invandrarungdomar i Sverige?

Hur upplever du att allmänheten ser på invandrarungdomar som begår brott?

- Hur tror du att allmänhetens uppfattning i sin tur påverkar individen?

Anser du att invandrarungdomar begår mer brott än svenskfödda med svenskfödda

föräldrar?

- Berätta vad du tror det beror på?

- Upplever du att den har ökat eller minskat? I så fall på vilken sätt har den

ökat/minskat?

Vad anser du är orsaken till att invandrarungdomar begår brott?

Det finns forskning (Brå 2005:17) som visar att invandrare är överrepresenterade i

brottsstatistiken, vad tror du det beror på?

- Vilka faktorer tror du ligger bakom sådan statistik?

Vad tror du krävs för att lyckas minska brottsligheten bland invandrarungdomar?

Identitet

Hur ser du på dig själv? Anser du att du är svensk?

Är du en del av det svenska samhället?

- Vad tycker du om Sverige?

- Vad tycker du om svenskar (Personer född i Sverige med svenskfödda föräldrar)?

Vilket land ser du som ditt hemland? Varför?

Med vilka kompisar känner du dig mest hemma?

Blir du annorlunda beroende på vem du umgås med? Exempelvis beroende av etnicitet

eller kultur etc.? I så fall på vilken sätt?

Känner du mer gemensamt med personer med samma etnisk/ kulturell bakgrund som

du? I så fall varför?

Tror du att du hade varit annorlunda om du växte upp på ett område där majoriteten

var svenskar? Om så är fallet, på vilken sätt?

Kan du berätta hur det är att tillhöra en annan etnisk bakgrund i det svenska

samhället?

Hur tycker du miljön är där du bor? Kan du beskriva hur det är att bo i det område?

- Hur kommer det sig?

Finns det någon/några i din omgivning som du ser upp till och varför?

Hur ser din framtid ut?

Är det något du vill tillägga?

Tack för att du ställde upp!

34

8.2 Bilaga 2

Meningsenhet Meningskoncentrer

ing

Kod Underkategori Kategori

”…oftast har väl de

invandrarungdomar

lite svårare än vad

svenska ungdomar

har i samhället. För

det förekommer ju

rasistiska situationer.

Alla invandrare har

ju upplevt det någon

gång. Jag har själv

upplevt det många

gånger. Jag har alltid

känt av det i

allmänheten när man

till ex. är med

kompisar eller typ

man är ute, du blir ju

alltid stämplad på

nåt sätt…”

Invandrarungdomar

har lite svårare än

svenska ungdomar.

Det förekommer

rasistiska situationer

där de blir

stämplade.

Utpekad

Har en stämpel på

sig

Diskriminering

”Självklart finns det

område där det sker

alltså mer brott då

måste det också vara

område där det bor

folk från olika

kulturer. Då skapas

alltid konflikter

mellan dessa

folkgrupper.”

Konflikter mellan

olika folkgrupper

orsakar brottslighet

Kulturkonflikt Övervikt av brott i

område med olika

kulturer

Segregation

35

8.3 Bilaga 3

Tema och kategorier: Förklaring till brottsligheten bland invandrarungdomar

Olika nationaliteter

Segregation

Media svartmålar

Område väldigt kompakt och isolerad

Pågående grupperingar

Söker sig till de man känner

Lättare att dras in i vad som helst

Kulturkonflikter

Övervikt av kriminalitet

Vi och Dom

Utanförskap och diskriminering

Stereotypa föreställningar

Utpekad

Har en stämpel på sig

Ingen större anknytning till det svenska samhället

Kulturkrock

Identitetsökning

Varken svensk eller invandrare

Vill hitta en identitet

Vill förstärka sin identitet

Frustation