1

Ortsanalys för VallåkraOrtsanalys för Vallåkradecember 2003

2

O:\64mas\7152xx\715244\L_proj\pagemaker\ortsanaöysför Vallåkra.pm65

SCANDIACONSULT SVERIGE ABRegion SydMark och samhälle

Isbergs gata 3211 19 MALMÖTfn 040 - 10 54 00Fax 040 - 12 66 50

3

Geografi...........................................................5

Historia.............................................................6

Landskap och grönstruktur............................11

Huvudstrukturer..............................................13

Funktioner & folkliv.........................................14

Trafikmönster.................................................16

Starka och svaga sidor..................................17

Sammanfattning............................................18

Förord InnehållVallåkra bestod ursprungligen av två byar, NorraVallåkra och Södra Vallåkra, som splittrades genomenskiftet 1806. Den egentliga utvecklingen satte farttill följd av utbyggnaden av järnvägen mellan Helsing-borg och Billeberga, som invigdes 1865. Vallåkra ut-vecklades till ett stationssamhälle och huvudort i dennybildade Vallåkra kommun. Men ortens historia ärmycket äldre än så. Denna ortsanalys söker beskrivaVallåkras utveckling och den karaktär orten har i dag.

Ortsanalys är en arbetsmetod som bygger påden norska metoden ”stedsanalys”. Den innebär ensystematisering av kunskap för att förstå en orts histo-ria, dess aktuella situation och förutsättningar samt dessutvecklingsmöjligheter. Ortsanalysen beskriver ortensform som ett resultat av en historisk process där bådeövergripande samhällsutveckling såväl som lokala ini-tiativ och drivkrafter har medverkat till ortens utveck-ling. Resultatet av detta sammanfattas i ortens starkaoch svaga sidor samt i exempel på hur ortens kvalite-ter kan förbättras och utvecklas.

Vallåkra, Gantofta, Påarp, Ödåkra och Hasslarpär alla mindre orter eller byar i närheten av Helsing-borg. Alla orter utom Hasslarp har pågatågstrafik. Or-terna har goda boendemiljöer och är attraktiva för nybebyggelse. Kan en utbyggnad ske, i så fall på vilketsätt och vad är viktigt att ta fasta på vid en utbyggnad?För att belysa dessa frågor och för att få underlag tillfortsatt planering tar Helsingborgs Stadsbyggandskontorfram ortsanalyser för de fem orterna.

Ortsanalysen för Vallåkra är utförd av Scandia-consult i Malmö under hösten 2003. De övriga analy-serna har parallellt tagits fram av Stadsbyggnadskon-toret. Kerstin Nilermark är beställare av ortsanalysen.Den är utförd av Ylva Pålstam med Kristina Hermans-son som handläggare. Börje Larsson, boende i Vallåkraoch redaktör för boken ”Livet i Vallåkra”, har varit tillstor hjälp i beskrivningen av Vallåkras historia. Desvartvita fotografierna på sidan nio tillhör Börje Lars-sons samlingar. Övriga fotografier är tagna avScandiaconsult.

Malmö i december 2003

Ylva Pålstam

4

GeografiUnder medeltiden bestod Vallåkra av två byar i tvåsocknar på ömse sidor om Råån, Norra Vallåkra iFjärestads socken och Södra Vallåkra i Kvistoftasocken. Till följd av den kommunalförordning som blevlag 1866 bildades Vallåkra kommun med Vallåkra somhuvudort. Vallåkra inkorporerades därefter med Hel-singborgs kommun 1970.

Vallåkra är en by på landet, men avståndet ärinte långt till stora städer. Till Helsingborg och Lands-krona är avståndet ca en mil. Det övergripande väg-nätet, motorvägnätet nås på fem kilometer.

Slutsatser¶ Vallåkra är en by på landet med god kontakt med

det övergripande vägnätet Det är fem km till på-och avfarten till E6. Avståndet till Helsingborg ochLandskrona är cirka en mil.

¶ Byn har goda kollektivtrafikförbindelser med påga-tåg, cirka ett tåg i timmen. Busslinje till Helsing-borg med något färre avgångar per dag. Det ärlätt att nå Helsingborg, Lund, Malmö, Kastrup ochdärmed övriga världen.

¶ Vallåkra är i huvudsak en boendeort.

¶ Byn har en lägre andel invånare i åldrarna 20 till44 år samt en större andel invånare i åldersgruppen45 till 64 år och pensionärer än riket i övrigt.

¶ Det finns arbetstillfällen i Vallåkra, men utpend-lingen är större än inpendlingen.

Orten trafikeras av pågatåg, med tåg i båda rikt-ningarna i stort sett en gång i timmen, från tidig mor-gon till sen kväll. Under lördagar och helger går detnågot färre tåg. Det tar 13 minuter till Helsingborg, 35minuter till Lund, 55 minuter till Malmö och cirka enoch en halv timma till Kastrup och Köpenhamn. Detgår även en busslinje mellan Vallåkra och Helsingborg,med cirka sju avgångar under vardagar. Med buss tardet cirka en halvtimma till Helsingborg C.

Idag bor knappt 600 invånare i Vallåkra (586invånare år 2002). Andelen barn och ungdomar i åld-rarna 0 till19 år är ungefär som riksgenomsnittet.Åldersgruppen 20 till 24 år, den åldersgrupp som i all-mänhet går någon form av utbildning, är hälften så storsom riksgenomsnittet, medan andelen i åldrarna 25 till64, den yrkesverksamma gruppen, är lika som riks-genomsnittet, dock med en tyngdpunkt på personermellan 45 och 64 år. Andelen pensionärer är högre änriksgenomsnittet. Flyttningsnettot var negativt, ca mi-nus 1 %, under 2002.

Sysselsättningen inom statistikområdet Vallåkra,som är större än själva byn, domineras av närings-grenarna offentlig förvaltning, utbildning och vård(cirka 30 % sysselsatta), jordbruk (knappt 26 %) samthandel och kommunikation (cirka 20 %). I förhållan-det till riket i övrigt är antalet arbetstillfällen drygt sjugånger fler inom jordbruksnäringen, en tredjedel såmånga inom närningsgrenarna offentlig förvaltning,utbildning och vård samt ungefär som riket inomnäringsgrenarna handel och kommunikation. De flestapendlar till arbeten utanför Vallåkra.

5

Adresskarta över Vallåkra Översiktskarta

6

HistoriaFörhistoriskt tidRååns dalgång ha varit en förutsättning för bosättningi trakten. Den erbjöd möjlighet till jakt, fiske och trans-port för den tidiga jägarbefolkningen. De översilandemarkernas kraftiga bete och goda slåtterängar har ut-gjort grunden för den första bofasta jordbruksbe-folkningen. Dalgången med sina sidoraviner har haftstor betydelse för den historiska odlingsstrukturen. Fleraraviner har fungerat som odlingsgränser mellan ängoch åker.

Ovanför den branta bäckravinen mot norr iVallåkra, ligger den så kallade Borgen. Den anses varaen naturlig, men bearbetad försvarsanläggning frånjärnåldern (400 f Kr – 1050 e Kr), uppförd någrahundra år före 1000-talet för att skydda folk som boddevid Rååns övre lopp. Vallåkraborgen bör vara äldre änHelsingborgen.

Medeltid till 1800-talNamnet Vallåkra har förmodligen betydelsen ”åkernpå fältet” eller ”åkrarna på slätten”. Förleden vall be-tyder slät mark, slätt eller fält. Namnet nämns förstagången 1346, då som Walaker.

Vallåkra bestod ursprungligen av två byar, NorraVallåkra som låg i Fjärestads socken och Södra Vallåkrasom låg i Kvistofta socken. Sockengränsen gick längsRåån. Byarna låg i ett fullåkerslandskap där de skogs-bevuxna delarna i huvudsak var knutna till Rååns dal-gång. Genom socknarna löpte flera stora och betydel-sefulla vägsträckningar. Vägen från Landskrona ge-nom Vallåkra till Mörarp, vägen från Helsingborg tillLandskrona och vägen från Fjärestad till Nymölla (nu-varande Gantofta). Vid Vallåkra fanns ett vadställe som

så småningom ersattes med en träbro. Träbron fannsnär Linné stannade till i Vallåkra den åttonde juli 1749,på färden från Bälteberga till Helsingborg. I anslutningtill det gamla vägnätet fanns gästgiverier och skjut-stationer för byte av hästar, knutna till det statligt reg-lerande skjutsväsendet. I Södra Vallåkra börjadegästgivaregården som reservskjutsstation omkring 1765.I korsningen mellan Mörarpsvägen och vägen till Kvist-ofta, ligger fortfarande den skjutsstation kvar som upp-fördes vid 1700-talets slut.

Råån har varit betydelsefull som kraftkälla. Ös-ter om bron, på platsen för nuvarande Edenhalls me-kaniska, låg tidigare en vattenkvarn som tros härstammafrån medeltiden. Kvarnen nämns i danska skrifter från1574 och 1629.

I slutet av 1700-talet bestod Södra Vallåkra avsex gårdar, samtliga var frälsehemman (frälsehemmaninnebar frihet från grundskatt till kronan). Kvistofta vardå huvudort och kyrkligt centrum. Södra Vallåkra bylåg vid korsningen mellan vägen till Landskrona/Mör-

Skånska rekogniseringskartan 1812-1820

7

arp och vägen till Kvistofta. Norra Vallåkra bestod aven samling gårdar norr om Råån, i anlutning till vägentill Mörarp.

Enskiftet genomfördes 1806 i Norra och SödraVallåkra. I Södra Vallåkra splittrades bykärnan ochgårdarna flyttades ut med all mark samlad kring res-pektive gård. Vallåkragården flyttades till sin nuvarandeplats, strax öster om den gamla byn. Byggnaderna ärfrån 1810.

Enskiftet medförde att socknens mark odladesupp fullständigt. Våtmarker dikades ut för att få merodlingsbar mark, vilket förändrade förutsättningarna förvattenmöllorna, som ersattes av vindmöllor. NorraVallåkra Stubbamölla uppfördes på höjden norr om Råånpå 1860-talet. Kvistofta Mölla, av holländsk typ, bygg-des 1858 strax söder om Vallåkra. Kvarnen var i brukfram till 1959 och brann ner 12 juli 1969 till följd av ettåsknedslag.

Leran - industrialiseringenNaturtillgångarna i Rååns dalgång har spelat roll förutvecklingen av Vallåkra. I Norra Wallåkra stenkols-gruva, i Borgen, bröts stenkol under åren 1738-53, vil-ket Linné beskriver i sin Skånska resa. Stenkolsflötsernavar inte stora, 15-18 cm och gångarna blott cirka 60cm i diameter. Stenkolsbrytningen blev inte långvarigoch först på 1860-talet inriktades intresset igen påVallåkra, då Wallåkra Stenkolsaktiebolag bildades.Brytningen blev även denna gång inte långvarig , utanupphörde 1867.

För att utvinna stenkol var exploatörerna tvungnaatt bryta lera. Det låg nära till hands att söka använd-ning för den mängd lera som lagrats på platsen efterstenkolsbrytningen. Av den anledningen grundades 1864

Wallåkra Lerkärlsfabrik. Fabriken etablerades i bottenav bäckravinen, Hålabäcken, som rinner ut i Råån.Lerkärlsfabriken bytte sedermera namn till WallåkraStenkärlsfabrik. Tillverkningen bestod, och består fort-farande av saltglaserade bruksföremål som krukor ochinläggningskärl.

Ytterligare en fabrik låg i bäckravinen, WallåkraLervarufabrik AB, som tillverkade saltglaserade rör,kloakbrunnar, grenrör samt krubbor för stall och ladu-gårdar. Höganäsbolaget köpte 1919 Lervarufabrikenoch lade därefter ner den. Fabriksbyggnaden revs 1931.Brytning av lera fortgick dock. När täkten i norraVallåkra tog slut började en brytning under 1960-taletsöder om järnvägen, strax intill den plats där Lervaru-fabriken tidigare låg. I den lertäkten hittades dinosaurie-fotspår 1974. Sedan mitten av 1970-talet har det intebrutits någon lera i Vallåkra.

Stationssamhället och kommunhuvudortenÅr 1865 anlades järnvägen mellan Helsingborg ochBilleberga. Strävan att undvika nivåskillnaderna med-förde att järnvägen drogs längs Rååns dalgång. Att järn-vägsstationen blev förlagd till Vallåkra och inte till Kvist-ofta, som då var betydlig större, kan endast spekulerasi. Kanske var det den inflytelserika godsägaren frånVallåkragården och Bälteberga som hade ett finger medi spelet. I folkmun talade man förr om att RyttmästareS Coijett, som ägde Vallåkragården, skänkt behövligmark till Järnvägsaktiebolaget för att stationen skulleanläggas i Vallåkra. Bispår byggdes senare till VallåkraLervarufabrik, Vallåkra Lantmannaaffär samt till bet-lastning vid Vallåkragårdens ägor.

Järnvägen medförde att den gamla bondbynVallåkra utvecklades till ett modernt stationssam-

hälle.Utvecklingen tog ytterliggare fart när Vallåkra blevhuvudort i den nybildade Vallåkra kommun.

En ny väg förbi stationen, nuvarande NorraVallåkravägen, och en ny stenvalvsbro i två spann överRåån, som ersatte den gamla träbron, byggdes 1890.Byns äldsta bebyggelse finns fortfarande knuten tilljärnvägsspåren, i huvudsak i form av små enfamiljshusi tegel. Vallåkra blev en ort med många hantverkareoch verksamheter. År 1903 fanns följande industriellaanläggningar och näringsidkare: Kvistofta kvarn,Vallåkra Andelsmejeri, Ostfabrik, Wallåkra Lerindustri,Hvens tegelbruksaktiebolag, Wallåkra Lerkärlsfabrik,Tegelbruk, bagare, gästgivare, mjölnare, murare, sa-delmakare, skomakare, skräddare, slaktare, toffelmak-are, trädgårdsmästare, tunnbindare och vagnmakare.

Vallåkra mejeri bildades 1874. Det första meje-riet låg mitt emot stationen. Mjölken kom från om-kringliggande gårdar och sändes med tåg till Helsing-borg och mjölkaffärerna. När tetra pak, den trekantigapappersmjölkförpackningen, introducerades minskadelösförsäljningen av mjölk och mejeriet lades ner 1961.

Den gamla vattenkvarnen upphörde 1880. Påsamma plats startade 1898 Walo Ysteri en tillverkningav ostar. Skummjölken kom får Vallåkra mejeri ochvasslan gick till Vallåkragården som svinfoder. Ysterietdrevs till 1942 då Vallåkra mejeri inte längre kunde le-verera skummjölk.

Qvistofta Sockens Sparbank grundades 1874 och ficksedermera namnet Vallåkra sparbank. Banken etable-

8

rades i Vallåkra. År 1980 invigdes den nya banklokalenmitt emot tågstationen. Banken är nu nerlagd.

Grönadal var, och är ett fortfarande, en viktiglokal för nöjes- och föreningslivet i Vallåkra. GamlaGrönadal var från början en såg- och snickeriverkstadsom drevs av vattenkraft och låg nere i ravinen, vidHålabäcken, strax norr om Stenkärlsfabriken. Här ord-nades dans första gången 1891 på en utedansbana. På1930-talet fanns en scen både inomhus och utomhus.Förutom dans var här en mängd aktiviteter som film-visningar, revyer och uppträdande av kända artister somEdvard Persson, Ulla Billqvist och Sven-Olof Strand-berg. Den sista utedansen ordnades midsommardagen1959. Dansbanan var i dåligt skick och revs sommarenefter.

I februari 1949 brann Grönadal ner. NuvarandeGrönadal, som uppfördes ovanför ravinen, invigdes ettår senare. I de nya lokalerna ordnades inga offentligadanser men däremot föreningsfester, revyer, privata till-ställningar och gammaldansaftnar.

Vallåkra Konsumtionsförening bildades 1900.Affärsverksamheten drevs fram till 1967. Lokalernasåldes till då Filadelfia, som nu bedriver sin veksamheti huset.

Vallåkra småskola startade 1904 i lokaler på Vall-åkragården. Skolan flyttades senare till lokaler på Dal-stigen. År 1913 stod den nya skolbyggnaden vid Rya-vägen färdig. Skolan lades ner 1983, inte i brist på barni Vallåkra utan i brist på barn i Gantofta nya skola.

Vallåkra Frivilliga brandkår bildades 1911. Denförsta brandstationen uppfördes 1924 och den nuva-rande byggdes 1965.

Ett gemensamt ålderdomshem byggdes under1920-talet för Kvistofta, Härslöv och Fjärestads sock-nar. Ålderdomshemmet fick namnet Borgvalla och lig-ger i korsningen mellan Ryavägen och Norra Vallå-kravägen. Ett kommunhus byggdes under 1930-taletdär bl a brandkåren hade sina bilar, innan den fristå-ende brandstationen byggdes.

I Vallåkra fanns ett flertal föreningar. Vallåkramejeriförening, Vallåkra uppköpsförening, Vallåkra,handelsförening, Vallåkra arbetarförening och VallåkraSkytteförening för att nämna några. Vallåkra idrotts-förening bildades 1913 i syfte att väcka intresse föridrott och gymnastik. I början fick föreningen användabetupplagsplatsen till sportaktiviteter, när den inte vartäckt av betor. Sportplaner och fotbollsplaner anladessenare på området väster om Grönadal. Under 1960-talet var föreningen framgångsrik i fotboll och speladei Mellanskånska serien div II. År 1984 fick klubben enegen klubbstuga.

EfterkrigstidenEfter andra världskriget började en försiktig utbygg-nad i Vallåkra. I första hand längs genomfartsvägenoch i området kring ålderdomshemmet Borgvalla.

En utbyggnad av större omfattning startade i slu-tet av 1960-talet i området väster om Alstigen och sö-der om Ryavägen. Under 1980-talet bebyggdes områ-det öster om korsningen Norra Vallåkravägen/Vallåk-ravägen.

Slutsatser¶ Rååns dalgång och den omgivande rika jordbruks-

marken har utgjort förutsättningar för byn Vallå-kras tillblivelse.

¶ Vallåkras historia går tillbaka till förhistorisk tid.Ett synligt spår är försvarsanläggningen Borgen.

¶ Vallåkras historia är mångfacetterad och har läm-nat tydliga spår från olika epoker. Den gamla väg-strukturen som stammar från medeltiden, bl a dengamla ”hålvägen” från gästgiveriet ner till NorraVallåkravägen. Dagbrott och Stenkärlsfabriken vi-sar spåren från en tidig industrialisering med bryt-ning av stenkol och lera och tillverkning av sten-kärl. Stationssamhället och kommuncentrat medbyggnader som skola, ålderdomshem och kommun-hus.

¶ Wallåkra Stenkärlsfabrik är ett stycke levande his-toria i dagens samhälle med en unik ”äkthet”.

¶ Trots att järnvägstationen är riven illustrerar om-rådet kring spåren fortfarande samhällets historiasom järnvägssamhälle.

9

Vallåkra station

Kvistofta mölla

Vattenkvarnen vid Edenhalls Mekaniska

Stenvallsbron över Råån Vallåkragården Skjutsstation/gästgivaregård

1 0

Landskap och grönstrukturLandskapet domineras av den skarpt nedskurna Råånmed biflöden. Nivåskillnaden mellan dalgångens bot-ten och den omgivande jordbruksmarken är längs långasträckor upp mot 25-30 meter. Vid Vallåkra rinner tvåbäckar ut i ån. Båda har skurit ner djupa ravindalar.Vid den norra, Fjärestadsbäcken, ligger Borgen på enhögt belägen trekantig ängsplatå, drygt 20 meter överRååns yta. Vid den södra, Härslövsån eller Hålabäcken,är Stenkärlsfabriken belägen. Topografin har varit sty-rande för väg- och järnvägssträckningar samt förbebyggelsens utbredning.

Längs Rååns dalgång växer skog besående avask, alm, bok och ek och längs sluttningarna ner motån finns fina betesmarker. På ömse sidor om dalgångenutbreder sig högvärdig jordbruksmark.

Berggrunden är uteslutande av sedimentärt ur-sprung, avsatt i form av stora floddeltan som sedankonsoliderades genom tryck och värme. Den bildadesför cirka 200 miljoner år sedan i övergången mellantrias och jura, en period kallad rätlias. Rätlias-formationen domineras av dess växlingar mellan sand-stenar, mostenar, lerstenar, leror och stenkolflötser.Jorden i trakten tillhör den så kallade baltiska nord-västmoränen som domineras av närings-, ler- och kalk-rika jordar. Jorden är högt klassad som åkermark, klass7-9 dominerar där 10 är den högsta.

Carl von Linné besökte Vallåkra den åttonde juliunder sin Skånska resa 1749. Han kallade Råån förWallåkra bäck och beskrev stenkolsbrytningen i Bor-gen och alla de växter som växte i dalgången.

Lokalklimatet vid ravinens sluttning mot söderär gynnsamt. Tidigare låg fruktträdsodlingar i slutt-ningen norr om Råån. Nere i ravinbotten är lokal-klimatet sämre. Här samlas kalluft under vinterhalvå-ret. Dalbotten är fuktig och har en högt liggande grund-vattennivå.

En av Nordeuropas få rika fyndplatser fördinosauriefotspår finns i Vallåkra. När arbetarna vidHöganäsbolget bröt växellagrad sandsten och lerskif-fer för keramiskt ändamål fann de 1970, till sin storaförvåning, skikt med dinosauriefotspår. Dagbrottet, somnu är nerlagt, ligger cirka 300 meter norr om Stenkärls-fabriken. Fotspåren varierar i längd, upp till cirka 30cm och härrör från en hjord Dilophosaurus, en rovdjurs-dinosaurie som kunde bli sex till sju meter lång. Deförstenade sedimenten är från tidig juratid, ungefär 200miljoner år gamla. På den tiden var klimatet betydligtvarmare och vegetationen frodigare och dinosauriernatrampade omkring bland vegetationen i vattenbrynetvid en slammig lagun. Det är för övrigt samma dino-saurie som framträdde i filmen Jurassic Parc undernamnet ”raptosaurus”.

Grönstrukturen i Vallåkra består av ett samman-hängande nät av skog längs Råån och längs Håla-bäcken, av betesmarkerna i sluttningarna ner mot Råån,den gamla ”hålvägen” från den tidigare skjutsstationentill Backstigen och alléerna längs Norra Vallåkravä-gen, norr om bron, samt vägsystemet till Vallåkragården.

Slutsatser¶ Rååns rika naturtillgångar i form av vattenkraft,

stenkol och lera har varit en viktig förutsättningför Vallåkras utveckling.

¶ Topografin har varit styrande för väg- och järn-vägssträckningar och för bebyggelsens utbredning.

¶ Lokalklimatet är gynnsamt längs ravinens syd-sluttningar och mindre gynnsamt i dalbotten.

¶ Vallåkraborna har tillgång till fin natur och finavandringsstråk av varierande längd. En förbindandestig saknas dock mellan Borgen och dammarnanorr om järnvägen. Stigen skulle skapa en möjlig-het att gå runt dalgången.

¶ Dalgången och dagbrottet med dinosauriefotspårutgör en stor naturpedagogisk resurs.

¶ Norra Vallåkravägen liksom vägsystemet kringVallåkragården har gamla alléer med olika arterav träd.

1 1Ravinen vid stenkärlsfabriken Råån´s dalgång Allé till Vallåkragården Skog längs dalgången

Hålabäcken

1 2

HuvudstrukturerVallåkras struktur präglas mycket tydligt av Råånsdalgång och de bäckraviner som biflödena skapar.Vägsystemet, järnvägen och bebyggelsen har formatsefter dalgången.

Den tidigaste bebyggelsen, den medeltida byn,låg i den östra delen av nuvarande Vallåkra, där Vallå-kravägen svänger 90 grader mot väster. Vallåkravä-gen fortsatte på den tiden rakt norrut, ner mot bronöver Råån. I dag ligger den gamla gästgiveribyggnadenfrån slutet av 1700-talet på platsen för den ursprung-liga byn. Längs järnvägen byggdes enfamiljs tegel-byggnader. Husen finns till stora delar kvar och utgörgrunden i Vallåkra by. Denna bebyggelse komplettera-des senare med hus längs genomfartsvägen, NorraVallåkravägen och Ryavägen. Den stora utbyggandenstartade först i början av 1970-talet genom utbyggnadav bostadsområden ovanför dalgången.

Bebyggelsen kan delas in i följande områden:Stationssamhällets bebyggelse från sekelskiftet 1800/1900 på båda sidor om järnvägen och den gamla be-byggelsen längs huvudgatan Norra Vallåkravägen/Rya-vägen. Området som tillkom när Vallåkra blev admi-nistrativ centralort i kommunen med bl a kommunhusfrån 1930-talet och brandstation, belägen i fortsättningpå stationssamhället, längs järnvägen väster om NorraVallåkravägen. Området väster om korsningen Rya-vägen och Norra Vallåkravägen, med en första utbygg-nad längs Björkstigen, Tallstigen och Drejarstigen ochsenare utbyggnad från 1970-talet väster om Alstigen.Området söder om Ryavägen med de äldsta byggna-derna närmast vägen, bebyggelse med hus från 1960-talet fram till Trädgårdstigen och söder därom bebyg-

gelse från 1970- och 1980-tal. Området öster om kors-ningen Vallåkravägen och Norra Vallåkravägen är detsenast tillkomna bostadsområdet, utbyggt under 1980-talet.

Ryavägen, Vallåkravägen och Norra Vallåkravä-gen utgör huvudstråk genom orten. Järnvägen är enbarriär som kan passeras i på tre ställen. Korsningar iplan finns längs Norra Vallåkravägen i öster och längsBokstigen, vid Vallåkra Lantmannaaffär. En planskildkorsning, en gångpassage under järnvägen, finns längsstigen längs Hålabäcken till Borgen.

Knutpunkt i orten är korsningen mellan Rya-vägen, Vallåkravägen och Norra Vallåkravägen. Knut-punkten har således förskjutits ett par hundra metervästerut sedan medeltiden.

Genom de markanta nivåskillnaderna skapas finautblickar från Vallåkra över dalgången mot betes-markerna norr om byn, liksom det erbjuds lika fina ut-blickar från norr mot Vallåkra.

Landmärkena består av dalgångens branter ochskogsbestånden längs dalgången. Silobyggnader pågården väster om Vallåkra utgör ett tydligt landmärkepå slätten liksom Vallåkra Stubbamölla norr om byn.

Slutsatser¶ Rååns dalgång med sidoraviner är av stor bety-

delse för Vallåkras struktur. Vägsystemet och järn-vägen, liksom bebyggelsen har anpassats efter dal-gången. Strukturen är logisk och tydlig.

¶ Dagens knutpunkt ligger cirka 400 meter västerom den historiska knutpunkten.

¶ Järnvägen är en barriär, men passage finns vid deviktiga nord-sydliga stråken.

¶ Vallåkra har karaktär av boendeort med välsköttahus och trädgårdar.

¶ Variationen i bebyggelsen uttrycker utvecklingenfrån sent 1800-tal till idag.

¶ Bebyggelsen kan kategoriseras i bebyggelse i dal-botten och bebyggelse ovan dalgången.

¶ Den moderna bebyggelsen har inte fångat upp dekvaliteter som den gamla stationssamhällets be-byggelse hade.

¶ Landmärkena består av dalgångens branter ochskogsbestånden i dalgången. Silobyggnader pågården väster om Vallåkra liksom Vattåkra Stubba-mölla norr om byn utgör tydliga landmärken på slät-ten.

1 3Byn längst Rååns dalgång

Bebyggelse från 1950-talet

Ryavägen, huvudstråk genom byn

Bebyggelse från 1980-talVallåkra Stubbamölla

1 4

Funktioner & folklivVallåkra är tydligt uppdelat i verksamhetsområdet ochstationssamhällets bebyggelse i Rååns dalbotten ochden nyare bostasdsbebyggelsen ovanför dalgången.I dag är den största lokala arbetsplatsen Edenhall Me-kaniska som tillverkar betupptagningsmaskiner. Eden-halls Mekaniska ligger på platsen som tidigare var WaloYsteri och innan dess en vattenkvarn.

Wallåkra Stenkärlsfabrik ligger vackert belägeni Hålabäckens ravin. Fabriken grundades 1864 och harhaft olika ägare under årens lopp, men drivs sedan 1988av Åsa Orrmell. Det unika med Wallåkra Stenkärls-fabrik är att man tillämpar i stort sett samma tekniksom för 150 år sedan. Rundugnen, en av de sista iNorden, rymmer 7 500 kärlliter. Ugnen eldas i fyrhålmed stenkol och till varje bränning åtgår cirka åtta tonkol. Det tar cirka tre dygn att få upp värmen till 1 300grader. Då slängs salt in som i den höga temperaturenförgasas och dess natrium förenas med lerans kisel-syra och överdrager hela ugnens innehåll. Råbrän-ningoch glasyrbränning sker alltså samtidigt. Efter bränn-ingen måste ugnen stå och självsvalna i upp till tio da-gar. Lerkärlsfabriken har konferenserslokaler och ord-nar en mängd aktiviteter som naturvandringar, matlag-ningskvällar, kurser i drejning etc. I magasinsbyggnadenfinns en krog som är öppen vardagar och söndagar.

I byn finns en omfattande skolverksamhet somdrivs av Vallåkrabygdens skolor, en friskola med etttemainriktat arbetssätt med profilering mot natur-orienterad teknik, idrott, forskning och ridning. Skolangrundades 1982, när den kommunala skolan lades ner.Skolverksamheten bedrivs på fyra ställen: I den gamlaskolbygganden vid Ryavägen, Trollgården med skolår3-6, i Vallåkra skola på Grönadal med skolår 6-9 samt

förskolorna Vallmon, Hålabäck, Blåklinten och Präst-kragen. Sammanlagt finns cirka 150 förskole- och skol-barn. Skolan har upptagningsområde i fyra kringlig-gande kommuner.

Vallåkra har ingen direkt centrumpunkt, utan deviktiga funktionerna finns utspridda längs huvudgatanRyavägen/Norra Vallåkravägen. I dalbotten, i den gamlastationsbyn ligger Vallåkra Lantmannaaffär, en pizze-ria, en matvaruaffär, en bensinmack och ett konditori.Ovanför dalgången, i korsningen mellan Ryavägen/Norra Vallgatan, ligger den offentliga servicen i formav servicehuset Boragvalla och distriktssköterske-mottagning.

Några av de föreningar som bildades i början avförra seklet är fortfarande verksamma. VallåkraIdrottsförening har fotbollsplaner och klubbstuga väs-ter om bykärnan vid Vallhaga idrottsplats. Vallåkragammaldansförening har danskurser på Grönadal.Vallåkra Intresseförening, som bildades för drygt 50 årsedan, arbetar med att utveckla och förbättra Vallåkraoch för att byn ska få behålla sin service. De ser där-för mycket positivt på en utbyggnad med bostäder. Förde lite äldre ungdomarna finns ingen samlingsplats utande åker in till Helsingborg för att träffas eller delta iolika aktiviteter.

Kvistofta ridskola har sommarstall i Vallåkra. Islutet av april flyttar ridskolan till stall beläget vid Bälte-bergavägen, cirka en kilometer öster om byn.

Vallåkraträffen är ett årligt evenemang som ärväl känt lånt utanför Vallåkra och Skåne. Det är Nordensstörsta bilträff för ombyggda, stylade och original-renoverade europeiska bilar. Träffen startade 1982 somen ren Volvoträff med modifierade Volvobilar. Från

början ställdes bilarna upp på fotbollsplanerna men flyt-tades senare till flygplatsen sydost om Vallåkra när be-söksantalet blev för stort. Nu kommer drygt 15 000besökare från Norden och övriga Europa.

Andra årliga evenemang är valborgsmässofi-rande som sker norr om järnvägen, mellan dammarnaoch midsommarfirande som sker på ängsmarken sö-der om Hasselstigen

Många kända profiler har bott eller vistats iVallåkra. Bland dem kan nämnas Brazil Jack eller CarlMax Alexander Rhodin (1871 – 1952) som hade sinahästar inhyrda i en lada bredvid Grönadal. Hästarnatränades på en plats nere vid ravinen, en urgrävd halv-cirkel i backen öster om Hålabäcken, som är synlig änidag.

Slutstats¶ Wallåkra Stenkärlsfabrik har en viktig funktion i

Vallåkra. Den står för en historik kontinuitet, kun-skap om hantverkstraditionen och skapar en tydligprofil i Vallåkra.

¶ Vallåkrabygdens skolor är också profilskapande.Drygt hundra elever, förskole- och skolbarn, är ettviktigt inslag i det dagliga livet i en ort med knappt600 invånare.

¶ Det finns flera arbetsplatser i Vallåkra, men ortenhar dock karaktär av villaort.

¶ Det finns flera verksamma föreningar i Vallåkra,men det saknas en samlingslokal för ungdomar ochäldre samt en hall för inomhusidrott.

1 5Grönadal Vallhaga Idrottsplas Vallåkras framtid

Vallåkra hembageri

Borgvalla sevicehem

1 6

TrafikmönsterGenom socknen löpte två av de gamla, stora och bety-delsefulla vägsträckningarna. dels vägen mellan Mör-arp och Landskrona, som passerar genom, Vallåkra,dels kustvägen mellan Helsingborg och Landskrona,väster om Vallåkra. Vallåkra hade även en förbindelsevästerut till Kvistofta. Vägarna finns kvar idag, om änombyggda och uträtade. Mörarpsvägen har fått en nysträckning genom Vallåkra, men den gamla hålvägenär fortfarande synlig, som en urgröpt stig som går frånden gamla gästgivaregården ner till Backstigen, straxsöder om korsningen med järnvägen. Motorvägen E6mellan Helsingborg och Lund, som byggdes 1966, lö-per i långa stycken parallellt med den gamla kustvä-gen. Från Vallåkra är det fem kilometer till på- ochavfarten till E6.

Ryavägen, Vallåkravägen och Norra Vallåkravä-gen utgör genomfartsvägar och är tillika huvudvägar iVallåkra. Till dessa vägar ansluter de lokala villagatorna.Korsningen mellan Ryavägen, Vallåkravägen ochNorra Vallåkravägen är en viktig korsning där bilisterpå Vallåkravägen/Norra Vallåkravägen har företräde.Norra Vallåkravägen går därifrån i en brant backe nermot stationen.

I dalgångens botten går järnvägen. Järnvägenkan passeras på tre ställen. I plan vid Norra Vallåkra-vägen och Bokstigen samt planskilt vid gångstigen tillBorgen.

Alla bostadsområden har genomgående trafik,utom bostadsområdet väster om Hylliestigen.

Längs Ryavägens södra sida, mellan Vallahagaidrottsplats och Trollgårdens skola går en gång- ochcykelväg. Längs resterande sträcka av Ryavägen,

Vallåkravägen och Norra Vallåkravägen finns trottoarav varierade standard. Från Ryavägen går kortaregång- och cykelvägar in till bostadsområdena, norr res-pektive söder om vägen. Runt bostadsområdena ochlängs bäckravinen finns gångvägar.

Slutsats¶ Vallåkra ligger nära det övergripande vägnätet med

bara 5 kilometer till motorvägen E6.

¶ Ryavägen/Vallåkravägen/Norra Vallåkravägen ut-gör genomfart och huvudgata genom byn.

¶ Kollektivttrafikförbindelser finns med tåg och buss.Tågen går en gång i timmen.

¶ En gång- och cykelvägen saknas längs huvud-gatorna Ryavägen/Vallåkravägen/Norra Vallå-kravägen. I dag slutar gång- och cykelvägen vidTrollgården.

1 7

”Hålvägen” mellan gamla skjutsstationen och Backstigen

JärnvägskorsningenGång- och cykelvägGångstig runt bostadsområdeRyavägen

18

Vallåkras styrka och svaghetStarka sidor¶ Vallåkra är en by på landet med god förbindelse

med och nära till det övergripande vägnätet, mo-torvägen E6.

¶ Orten har kollektivtrafikförbidelser med pågatågoch buss. Det är lätt att nå Helsingborg, Lund,Malmö, Kastrup och därmed övriga världen.

¶ Rååns dalgång är en tillgång för Vallåkra. Dessnaturtillgångar har möjliggjort grunden för etable-ring av orten och bidragit starkt till dess struktur.

¶ Vallåkras historia går tillbaka till förhistorisk tid, medsynliga spår från olika tidsepoker.

¶ Wallåkra Stenkärlsfabrik är ett stycke levande his-toria i dagens samhälle som har en unik ”äkthet”.

¶ Vallåkrabygdens skola, en friskola med förskolaoch grundskola, skapar ett folkliv i Vallåkra. Sko-lan liksom Stenkärlsfabriken bidrar till Vallåkraskaraktär.

¶ Vallåkra har fina villaområden.

¶ Variationen i bebyggelsen uttrycker utvecklingenfrån sent 1800-tal till idag.

¶ Vallåkraborna har tillgång till fina naturområden ochvandringsstråk av varierande längd. Vandrings-stråk som går längs bäcksravinen till Borgen, sti-gen - den gamla vägen hålvägen från skjuts-stationen till Backstigen, samt vägsystemet runtVallåkragården.

Svaga sidor¶ Vallåkras befolkning har minskat något under den

senatse femårsperioden. För att säkra en fortsattservice är en utbyggnad av orten önskvärd.

¶ Kollektivttrafikförbindelser finns med tåg och buss.Tågen går en gång i timmen, bussen mer sällan.Turtätheten bör förbättras för att utgöra ett slag-kraftigt alternativ till bil.

¶ Den moderna bebyggelsen har inte fångat upp dekvaliteter som det gamla stationssamhällets bebyg-gelse hade.

¶ I byn saknas en samlingsplats för ungdomar ochäldre samt en hall för inomhusidrott.

¶ En gång- och cykelväg saknas längs hela huvud-vägen genom Vallåkra.

¶ Dalgången och dagbrottet med dinosauriefotspårutgör en stor naturpedagogisk resurs som inte ärutnyttjad.

¶ En gångstig saknas längs Rååns norra sida somförbinder Borgen med dammarna, naturområdetnorr om stationen. Denna stig skulle skapa enmöjlighet att gå runt dalgången.

1 9

Sammanfattning och rekommendationerVallåkras karaktärVallåkra har en tydlig karaktär av stationssamhälle ochradby, med gammal bebyggelse längs huvudgatan.(Radby är benämning på en by vars gårdsbebyggelseligger i rad på endera eller båda sidorna om en väg).Byn är vackert belägen vid och nere i Rååns dalgångvars karaktäristiska topografi och gamla skogsbeståndstår i kontrast mot omgivande jordbruksmark. Dal-gången bidrar starkt till byns struktur vad gäller väg-och järnvägssystemet samt bebyggelsens utbredning.De historiska spåren från de olika tidsepokerna är syn-liga i dagens Vallåkra, men skulle kunna förstärkas.

Stenkärlsfabriken ger Vallåkra en tydlig identi-tet, med sin gamla hantverkstradition och stora ”äkt-het”. Vallåkrabygdens skolor bidrar också till byns ka-raktär. Båda verksamheterna skapar ett folkliv i bynsom förtar känslan av ”sovstad”

Kompletterande bebyggelseFör att få en jämnare åldersfördelning och bättre un-derlag för service bör en försiktig utbyggnad ske. Bynhar fina kvaliteter att bygga vidare på: en levande his-toria, en naturskön omgivning, en fin boendemiljö, braskolor och pågatågsförbindelse. En möjlighet är attomvandla ej utnyttjade verksamhetsområden i dalbot-ten, en annan är att bygga vidare på radbyns tema ochbinda samman den befintliga bebyggelsen med den ti-digare bykärnan vid den gamla gästgivaregården. Be-byggelsen bör utformas på radbyns princip och stations-samhällets tegelarkitektur.

Gör genomfartsvägen till bygataRyavägen, Vallåkravägen och Norra Vallåkravägen ärbåde genomfartsvägar och huvudgator. Vägarna bordefå gatans karaktär, det vill säga trottoarer på båda si-dor, en cykelväg genom hela byn och kanske en träd-rad längs gatan förbi stationen, vilket den tidigare hade.

Ekomuseum i VallåkraUtnyttja den naturpedagogiska potentialen som finns iVallåkra. Visa de unika spåren av dinosaurier, natur-miljön och dalgångens bildningshistoria. Skapa ett Eko-museum vid det gamla dagbrottet där de spårbärandeskikten kan blottläggas och dinosauriespår kan visas.

20

Litteratur

Livet i Vallåkra, en krönika i ord och bild överVallåkra, redaktör Börje Larsson,Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstad1994

Kulturminnesvårdsprogram för Helsingborgskommun, Helsingborgs museum 1991

Naturvårdsprogram för Helsingborgs kommun,Helsingborgs kommun,Stadsbyggnadskontoret, Pl 1987:73, 1982

Kartor

Charta öfwer storskiftesdelningen uppå inägorne tillNorra Wallåkra by uti MalmöhusHöfgingedöme, från 1765

Charta öfwer storskiftesdelningen uppå inägorne tillSödra Wallåkra by uti MalmöhusHöfgingedöme, från 1782

Skånska Rekognoseringskartan IIW 202 och IW202, 1812-1820

Ekonomiska kartan från 1911, skala 1:20 000, RiketsAllmänna kartverk på bekostnad avMalmöhusläns Hushållningssällskap

Ekonomiska kartan, 3C 1d Vallåkra, skala 1:10 000,edition 1, september 1970, Rikets AllmännaKartverk

Jordartskartan Helsingborg SV, Serie Ae nr 16, Skala1.50 000, Sveriges Geologiska undersökningar

ReferenserMuntliga referenser

Börje Larsson

Karl-Erik Wilhelmsson, Vallåkra Intresseförening

Bertil Nilssom, Vallåkrabygdens skolor

Åsa Orrmell, Wallåkra Stenkärlsfabrik

Internet

www.vallakra.com