omtanke nr 1 2013

LINGHED satsar på snabb uppkoppling • IGELkottarNa tänker till om vatten rESIDENSEt sorterar på dasset • FJÄrrVÄrME hälften av elpriset • SÅPBUBBLor så gör du!

E N T I D N I N G F R Å N F A L U E N E R G I & V A T T E N N o 1 2 0 1 3

Maja Sandin och Alva Bäckström hade tagit klädnypor med sig till Främby om

det skulle lukta illa.

ÄNtLIGEN Är VÄrMEN HÄr!Vi har haft en ovanligt lång vinter i år, men till er som har fjärrvärme är det bara att gratulera – ni har haft det skönt och problemfritt. För er som inte har fjärrvärme är det aldrig för sent, ni är välkomna att kontakta oss och bli en del av vårt smarta energisystem. Det man kanske inte tänker på är att fjärrvärmen är en restprodukt från vår elproduktion. Så ju mer fjärrvärme vi kan leverera, ju mer klimatneutral el kan vi producera vid våra kraftvärmeverk. Bra va!

Vi tycker att den el som vi producerar från kraft-

värmeverken, vattenkraften, vindkraften och från en

gasmotor vid reningsverket, ska komma våra kunder i Falun

tillgodo. Därför undersöker vi nu möjligheterna att starta

elhandel så att vi kan göra det möjligt. Jag vill återkomma

till er om det i vårt höstnummer.

En annan viktig sak som händer hos oss är ledningarna

som vi bygger mellan Falun och Borlänge. Vi kan

verkligen säga att vi nu knyter samman städerna, både

fysiskt men också med en rad samarbeten. Vatten- och

fjärrvärmeledningarna är i full gång med att byggas och vi

startar i Borlänge. Båda städerna kommer att få stor nytta

av samarbetet och det unika med ledningarna är att lika

mycket energi kommer att gå åt båda hållen, men vid olika

tidpunkter. Vi får med andra ord bättre effektivitet och vi

sparar pengar som istället kan bli till nytta för

våra kunder.

På sidorna 6-7 har vi varit på besök

vid residenset och träffat bland annat

landshövdingens husfru Malin

Engström. Tack vare Malin, och

alla ni andra i kommunen, kan vi

konstatera att 98 procent av allt

som kommer till oss i form av avfall

kan tas om hand och återvinnas.

Det är imponerande

– så ett stort tack för att ni hjälper

oss och vår natur!

Bengt Gustafsson, VD

Omtanke produceras av Falu Energi & Vatten AB och skickas till samtliga

hushåll i Falu kommun. Den kommer ut några gånger per år. Nästa nummer

kommer hösten 2013. ReDaktiOnSanSVaRig: Mikaela Trapp 023-77 49 39

OmSLagSFOtO: Henrik Hansson FOtO: Falu Energi & Vatten, Henrik Hansson

och iStockphoto. gRaFiSk FORm: 26 tRYCk: Henningsons Tryckeri AB.

UPPLaga: 33.000 ex. Omtanke är tryckt på ett miljövänligt papper.

9

Har du kommit igång med din odling? Vi har jorden.

5Läcker det energi? Vi följer med vår energioptimerare Mazdak Haghanipour till Grycksbo.

6–7malin engström är husfru på landshövdingens residens i Falun. Vi hälsade på och tittade in i deras soprum – dasset!

4emil andersen på avloppsreningsverket i Främby visar Igelkottarna från Söderbaumska skolan saker man inte ska spola ner i toaletten.

10

elräkningen. Har du någon gång funderat på vad du får för det du betalar?

För några veckor sedan läste jag lokalpressens insändarsidor och blev på gott humör. Tindra, 11 år, tycker att vi ska tänka mer på miljön. Hon skrev om hur man kan samåka till skolan eller jobbet, cykla och tänka på att släcka lampor om de inte behövs.

I slutklämmen skrev hon: ”Tänk hur vår framtid kommer att se ut om 50 år. Vi måste verkligen börja tänka på hur vi vill att vår miljö ska se ut!”

Jag håller med henne. Vi ska dra vårt strå till stacken.

SPaNING

2 FALU ENERGI & VATTEN

FALUN

LINGHED

LINGHED MötEr FraMtIDEN MED SNaBB UPPkoPPLING

Jakob Ebner, ordförande i Framtid i Linghed, Jennie Vestlund, bybo, och Jan Lindeberg, ordförande i Linghedsservice är förväntansfulla inför att Linghed ska få sitt fibernät. Curly coated retrivern Xavi fick också vara med på bild.

För sju år sedan startade Linghedsborna ett arbete för att göra byn attraktivare för framtiden. En viktig del i arbetet är att byn ska få bredband via fibernät.

Linghed är en by i de norra delarna av Falu kommun. Där bor cirka 600 personer och på senare år har allt f ler barnfamiljer valt att bosätta sig i byn.

– Vi har förstått att vi måste möta framtidens unga och inflyttare, säger Jakob Ebner som är aktiv i byns ekonomiska förening, Lingheds-service, och ordförande i intresseföreningen Framtid i Linghed.

ByGGEr För HELa ByN

Ett steg mot framtiden är att bygga ett fiber-optiskt bredbandsnät. För hela byn.

– Tillsammans med de två föreningarna och Falu Stadsnät har vi jobbat med ett projekt som ska ge 254 av byns 304 hushåll möjlighet att ansluta sig till nätet, säger Jakob.

– Målet är att vi ska ha 90 hushåll som väljer att ansluta sig under projekttiden, inflikar Jan Lindeberg, ordförande i Linghedsservice.

ProJEktPENGar FrÅN LEaDEr

För att ta reda på kostnader för en utbyggnad av fiberoptiskt bredband har Framtid i Ling-hed fått projektpengar från Jordbruksverkets utvecklingsprogram för landsbygden – Leader. Utbyggnaden av fibernätet i Linghed är också

speciellt på det sättet att man valt ett nät som täcker hela byn.

– Vi bygger för att få ett fibernät som är drift-säkert, prisvärt och som kommer att hänga med i utvecklingen även om fem år när våra barn behöver det, säger Jan.

SakNar SNaBB UPPkoPPLING

Idag har de flesta hushållen tillgång till bredband via telekabel eller mobilt internet. Hastigheten duger för dagens behov, men inte framtidens.

– Jag pratade nyligen med min son om vi skulle skaffa en ny hårddisk eller satsa på en moln-tjänst för att kunna spara våra filer. Han tittade på mig och sa med hopplös stämma: ”Då behöver vi en SNABB uppkoppling!”, berättar Jakob, som även saknar möjligheten att kunna använda uppkopplingen för videokonfe-renser och webbmöten med sitt arbete.

– Det kanske fler av oss gör. Möjligheten att kunna arbeta hemifrån stärker byar som har ett pendlingsavstånd till stan.

Under sommaren startar grävningen från stamnätet. Jan och Jakob har samma mål:

– Innan slutet av året kommer vi att ha fiberoptiskt bredbandsnät i Linghed!

SMarta ELNÄt PÅ LUGNEtVårt elnät, som ser till att du får elen fram till din bostad, är byggt för att klara dagens krav. Nu är det dags att ta nästa steg mot framtidens smarta elnät. – Ett smart elnät innebär ett ännu mer driftsäkert nät. Vid driftstörningar ska vi med hjälp av ny utrustning i elnätet snabbt kunna koppla ur delar som inte fungerar och kunna förkorta avbrottstiderna väsentligt, säger Christer Johans-son, Falu Elnät.

På Lugnet pågår ett pilotprojekt inför skid-VM 2015. Området har ett eget elnät med tiotalet nätsta-tioner och under sommaren kommer stationerna förses med fjärravläsning.

– Det gör att vi kan koppla om strömmen och målet är att den ska vara tillbaka inom fem minuter med den här typen av utrustning.

Nästa steg i projektet är att omkopplingen sker automa-tiskt.

– Då blir avbrottstiden vid en störning några sekunder, om det är ett jordfel så blir det inget avbrott alls. Men där är vi inte än.

tIPS INFör ByProJEkt

• Gå ut och knacka dörr.

• Ta fram en enkel broschyr som förklarar vad ett fiberoptiskt bredbandsnät är.

• Satsa på ett nät för hela byn.

• Jobba tillsammans med en projektör som kan hjälpa till med att hålla ihop projektet och upphandlingar.


VI Gör EN VattENBok!Om två år får Faluborna sitt dricksvatten från Lennheden och Badelundaåsen.

Det är ett viktigt steg mot ett tryggare vatten och ett nytt kapitel i kommunens vatten-historia. Därför vill vi passa på att skriva en bok om vattnets väg till Falun. Författaren Ann-Louise Ebberstein jobbar med projektet:

– Boken ska vara klar under hösten 2014 och vi gräver djupt i arkiven för att hitta guldkorn. Vi kommer också att söka inspiration i dagens samhälle, berättar Ann-Louise.

– Tillsammans med några barn från Söderbaumska skolan ska vi till exempel arrangera en utställning med vattentema. Utställningen kommer att ha vernissage under Runndagarna den 10–11 augusti.

Hur kan vatten smaka olika? Varför ska man inte dricka varmt vatten ur kranen? Det var några frågor som Johnny Ström på Falu vattenverk bombarderades med när Igelkottarna från Söderbaumska skolan kom på besök.

Axel, Emma och alla de andra barnen från årskurs 1–2 överraskade med att kunna väldigt mycket om vatten – och det de inte visste hade Johnny svar på. Han berättade för de nyfikna besökarna att i dag får alla falubor hushålls- vatten från Rogsjön och att det går en 14 kilometer lång ledning från sjön ner till vattenverket. – Det måste ha varit jobbigt att gräva, utbrast Olof Olsson.

När Johnny berättade att Falun för tre år sedan fick pris för Sveriges godaste dricksvatten hördes ett unisont ”åh”.

SPÄNNaNDE PÅ FrÄMBy

Från vattenverket fortsatte resan med buss mot avloppsreningsverket i Främby där Emil Andersen stod och väntade med saft och bullar. Under fikat ritade han bilder som för-klarade varför salt vatten är salt – en fråga som Johnny tidigare inte kunde svara på.

Mer intressant tyckte dock eleverna det var när Emil visade upp en lång inplastad rulle med saker man inte ska spola ner i toaletten; trosor, trasor, kammar och ett par jättestora kalsonger!

– Finns mitt bajs här? frågade plötsligt Mini Vallström.

– Om du bor i centrala Falun så finns det här, svarade Emil och pekade på bassängerna utanför fönstret.

– Finns mitt bajs här? undrade Maja Sandin. Eftersom Maja bor i Grycksbo svarade Emil att det finns ett reningsverk i Grycksbo som

tar hand om avloppsvattnet i den delen av Falun.

– Hur blir smutsigt vatten rent? frågade Axel Klingberg som suttit och funderat en stund.

Emil berättade om en gigantisk sil som filtrerade bort stora par-tiklar och hur avloppsvattnet gick

igenom olika behandlingar för att bli rent. Sedan släpps det rena vattnet

ut i Runn.

FIck VIktIGt UPPDraG

Efter ett par timmar var det dags att avrunda studiebesöket, men innan avresa till skolan frågade Ann-Louise Ebberstein, som ska skriva en bok om Faluns vatten, om barnen kunde ta ett viktigt uppdrag:

– Kan ni hjälpa mig att beskriva vad vatten betyder för er? Ni kanske kan rita, skriva dikter eller vad som helst om vatten. Jag behöver få inspiration, höra idéer och få veta hur ni tänker kring vatten.

Och, naturligtvis, ville Igelkottarna hjälpa till.

IGELkottar INSPIrErar VID BESök

– Visst är vatten viktigare än mat?


En pyramid är enligt Mazdak Haghanipour, energioptimerare på Falu Energi & Vatten, något man ska ”klättra på” när man arbetar med åtgärder för att spara energi. Det berättar han på vägen till reningsverket i Grycksbo.

– Vi ska kolla hur vi själva sköter oss, säger han och svänger ner till reningsverket.

Den pyramid han syftar till kallas Kyotopyra-miden där första steget är att minimera värme-behovet. Nästa steg är att minimera elbehovet, sedan ska man utnyttja solenergin. Steg fyra är att visa och reglera och i sista hand byter man energikälla.

– Det viktigaste är att börja i rätt ände, oavsett om det är i ett flerbostadshus, en villa eller en industri.

LEtar "ENErGIBoVar"

Vid reningsverket tar Mazdak fram en stor väska med instrument, något han inte behöver vid första ”energiboven”.

– Här ser man direkt att det läcker värme, säger han och petar rakt igenom ett hål i fasaden.

Några kliv till och han ser nästa:– Där vid dörren är det en stor glipa i neder-

kant. Det kan man lätt åtgärda genom att sätta en tätlist längs kanten.

Inne i reningsverket tar han fram en värme- kamera som han riktar mot ett hörn. Det lyser blått i kamerans fönster, vilket visar att det kom-mer in kyla utifrån.

– De flesta av våra reningsverk är gamla och det har inte gjorts något åt fastigheterna under

alla år. Nu har vi tagit tag i våra egna fastigheter för att bli energieffektivare. Vi ska vara en förebild för våra kunder!

När Mazdak gjort sin analys skriver han rapport och ger förslag på åtgärder. Han föreslår att ta de lätta åtgärderna först, åtgärder som laga hål i fasaden, täta kring dörrar och fönster samt sänka inomhustemperaturen.

– Skulle vi sänka värmen här på reningsverket från 22 till 15 grader minskar vi energikostna-den med 35 procent. Det är en hel del pengar!

Vad kan du och Falu Energi & Vatten erbjuda era kunder?– Tillsammans med kunden tittar vi på fastig- heten, ventilationen, el- och värmesystemet och allt annat som har med energi att göra. – Utifrån det tar vi fram en rapport med åtgärdsförslag för att minska energiförbrukning-en. Det kan vara allt från att tilläggsisolera och byta fönster till att styra och reglera värmesyste-met. Vill kunden ha hjälp med genomförande av åtgärden tar vi hand om det också.

Jobbar du bara mot företag?– Jag hjälper alla som vill ha hjälp. Ska man till exempel bygga ett nytt hus – ring oss för vi har energitänket!

Mazdak börjar i rätt ändeMazdaks värmekamera visar direkt var det kommer in kyla på reningsverket i Grycksbo.

tÄNk ENErGISMart

NÅGra tIPS För FLErBoStaDSHUS

Installera skymningsrelä för

utomhusbelysningen och

närvarodetektorer för inomhus-

belysningen. Installera konstant-

ljus i trapphus som styrs efter

dagsljuset.

Byt hissmotorn mot en energi- effektiv motor. Behovsstyr belysningen i hissen.

Installera värmeåtervinning av ventilationsluften, spara upp mot 85 procent av energikostnaden vid till- och frånluftsventilation.

Installera snålspolande dusch- munstycken.


aVFaLLEtS VÄG tILL rESIDENSEtS DaSSPå landshövdingens residens i Falun kastas avfallet i ett flera hundra år gammalt utedass. Husfrun Malin Engström bär dagligen soporna över gården ut till dasset där avfallskärlen förvaras – ett för brännbart, ett för komposterbart och ett vardera för färgat och ofärgat glas.

rEPortaGE

Malin Engström är husfru på residenset och visar fotografen det gamla dasset som i dag fungerar som återvinningsrum.6 FALU ENERGI & VATTEN

Periodvis blir det mycket sopor bero-ende på hur många tillställningar och gäster vi har, berättar Malin. Hon visar runt på residenset. I mat-

salen har hon förberett en lunchbuffé som ska serveras dagen efter. På borden ligger strukna dukar där glas, bestick och servetter är prydligt placerade. Under eftermiddagen kommer snitt-blommor att ställas fram.

– Jag köper färska blommor när vi har gäster. Varje kväll ställer jag in dem i en kyl så att de håller längre, säger Malin och plockar bort en vas med tulpaner som blommat över.

tÄNkEr PÅ MILJöN

Vi sätter oss ner i mottagningssalongen en trappa upp, där kaffe och hembakad kaka står framdukat, och pratar om hennes soprutiner.

– Brännbart och komposterbart töms varje vecka. Glas, metall och tidningar går till åter-vinning. När det blir fullt i de kärlen ringer jag till Falu Energi & Vatten för hämtning.

Glödlampor, batterier och trasig elektronik kastar hon i kärl hos länsstyrelsen på andra sidan gatan.

– Där ligger en termometer och en elvisp som gjort sitt, säger Malin och pekar på en hink i köket.

Malin berättar att när hon började på residen-set, för snart åtta år sedan, fanns det olika kärl för sortering och ett stort miljötänk. Minskning av energi på residenset görs med lågenergilam-por, timers och låg temperatur inomhus.

– Det får inte vara för varmt då vi har konst och möbler som mår bättre i lite kallare tempe-ratur, säger Malin.

Även när hon handlar mat har hon ett miljötänk:

– Jag köper hellre bönor och tomater i papp-kartonger än i metallburkar. Jag försöker också tänka på att maten ska vara närproducerad.

ELBIL För korta tUrEr

För transporter använder hon länsstyrelsens nyinköpta elbil.

– Det är ett bra initiativ att skaffa en elbil. Den passar perfekt för mig som kör många korta vändor.

Malin kommer in på städning och understry-ker att starka rengöringsmedel inte används på residenset.

– Jag dammar alltid torrt. Bordet som vi sitter vid till exempel, är patinerat med bladguld och skulle jag använda rengöringsmedel tar jag bort guldet. På sin höjd använder jag lite vatten.

BJUDEr PÅ kraNVattEN

Sedan tre år tillbaka tas dricksvatten ur kran, kolsyra tillsätts och sedan slås vattnet upp i glas-tillbringare prydda med Dalarnas vapen.

– Det var Maria som tyckte att vi skulle sluta köpa vatten på flaska, säger Malin. Hon hade läst i tidningen om att Falun har Sveriges godaste vatten och det var då som vi gjorde slag i saken, säger Malin. Miljötänket finns även med när Malin diskar. Är inte maskinen full diskar hon för hand.Återanvändning har dock aldrig varit aktuellt på residenset.

– Nej, här byts inte möbler ut så ofta. Det är väl ett par hundra år sedan, säger Malin och skrattar.

SJÄLVkLart att SoPSortEra

När vi lämnat Malin till dagens sysslor ringer vi upp landshövding Maria Norrfalk som är på resande fot.

– Har du varit ut och tittat på dasset? Visst är det fint, säger hon, på väg hem från Stockholm.

– För oss är sopsortering en självklarhet då vi genererar mycket sopor. Falun är ju en föregång-are i Sverige med avfall, något som blir märkbart när jag är ute och reser. I Stockholm har de inte nått lika långt med sortering. Glasflaskor, me-tallburkar och tidningar kastas på återvinnings-stationer, annars blandas det mesta. Det känns inte bra, fortsätter landshövdingen.

taGIt FraM ENErGI- ocH kLIMatStratEGI

Maria Norrfalk har ett genuint intresse för energi- och miljöfrågor. Hon är bland annat ordförande i Energiintelligent Dalarna, en regional samverkan mellan aktörer från offentliga och regionala sektorn samt från näringslivet.

– Vi har tagit fram en gemensam energi- och klimatstrategi för Dalarna och har nu satt mätbara mål. Vår strävan är att minska energianvändningen och öka andelen förnybar energi som till exempel vindkraft, avslutar Maria Norrfalk.

Falun är ju en föregångare i Sverige med avfall, något som blir märkbart när jag är ute och reser."

Maria Norrfalk, landshövding

Foto: Ulf Palm

VarFör kÄLLSortEra?

Det tar 450 år innan en plast-

flaska bryts ner i naturen.

Lämnar du den till återvinning kan

den istället bli en ny flaska, en

diskborste eller ett staket.

Återvinn cykeln – då sparas lika mycket koldioxid som om du kört bil mellan Karlstad och Kumla – 12 mil.

Plast från elavfall kan återvinnas till plastpåsar eller PET-flaskor.

En konservburk som återvinns spar energi som räcker till 7 timmars tv-tittande.

Om alla lämnar in sina kapsyler till återvinning, räcker stålet till 2 200 nya personbilar. Varje år!

Du kan koka 38 koppar kaffe på din dagstidning – så mycket energi sparas om den återvinns.


VÄStErMaLMSVErkEt

SVÄrDSJöBJUrSÅS

GryckSBo

källa: Rapporten Uppvärmning i Sverige

2012 från Energimarknadsinspektionen

och Energimyndigheten.

ELPaNNa 29 700 kr

FJÄrrVÄrME 20 100 kr

PELLEtS 23 800 kr

BErGVÄrME 21 600 kr

LUFt-/VattENVÄrME20 300 kr

NatUrGaS26 700 kr

I dag finns det många alternativ att välja mellan när det gäller uppvärmning av byggnader. Vi levererar ett av dessa alternativ, fjärrvärme. Johan Anell

är projektledare och han ska ger en bild av hur fjärrvärmen står sig mot andra värmekällor.

För nästan 30 år sedan, 1984, fick vi vår första fjärrvärmekund. Då producerades fjärrvärmen av spillvärme från syrafabriken i Falun. Tio år senare togs det första kraftvärmeverket i drift. I dag är fjärrvärme ett av det mest effektiva sätten att minska utsläppen av koldioxid.

– Istället för att alstra värme genom att brän-na kol eller använda el återanvänds bland annat returträ från avfallshanteringen och rester från skogsavverkning, berättar Johan.

ELDar MILJöVÄNLIGt BIoBrÄNSLE

I våra kraftvärmeverk eldar vi till mer än 98 procent med miljövänligt biobränsle. Bränslet tas inom en radie av 10 mil från Falun och består till största delen av bark, flis och spån. Askan som blir kvar efter eldningen knyter sedan ihop kretsloppet när den återförs till naturen.

– Vi har också fått kvitto på att vår fjärr- värme är skonsam för miljön, genom Svenska Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval. Världens tuffaste miljömärkning, säger Johan.

Alla vill vi göra miljön en tjänst, men vi tittar också i plånboken. Hur prisvärt är fjärrvärme som värmekälla?

– I Falun har vi kostnadsbaserad prissättning. Det innebär att priset på fjärrvärmen styrs av vilka kostnader vi har för att kunna ha en leveranssäker och miljövänlig värme till våra kunder. Vi jobbar hela tiden med att hitta bättre lösningar för att priset ska vara så lågt som möjligt och målet är att fjärrvärmen ska vara minst lika prisvärd som alternativen. Den senaste undersökningen från Energimarknads- inspektionen och Energimyndigheten visar också att så är det i Falun.

Fjärrvärmepriserna skiljer sig åt i landet. Hur står sig Falupriset mot övriga? – Priset skiljer sig stort mellan landets kommu-ner, bland annat för att olika bränslen används i produktionen och vi har olika geografiska förutsättningar.

Hur står sig vårt fjärrvärmepris mot övriga kommuners?– Vi ligger under medelpriset i Sverige, sedan har en villakund i Falun helt rörligt pris utan fasta avgifter. Det gör att kunden verkligen kan spara både i kronor och på miljön om man minskar sin energiförbrukning.

Hur jobbar vi för att hålla nere priserna?– Den långsiktiga målsättningen att det ska vara hälften av elpriset för att kunna konkurrera med värmepumpar. Ett plus för fjärrvärmekunder är också låga underhållskostnader för den central som finns i bostaden. Den är enkel i sin kon-struktion och driftsäker.

När jag lyssnar på dig så slår mitt miljöhjärta lite extra, men kan alla Falubor få fjärrvärme?– Vi skulle givetvis vilja erbjuda alla Falubor fjärrvärme. Vi bygger främst ut vårt befintliga nät som finns i de centrala delarna av Falun, men vi har också lokala nät i centrala Grycksbo, Bjursås och Svärdsjö. Är du intresserad av en anslutning kan du gå in på www.fev.se. Där ser du om du bor inom ett befintligt eller angränsande fjärrvärmenät.

FJÄrrVÄrME – PrISVÄrt ocH SMart

VISStE DU att…

Världens första kommersiella (affärsmässiga) fjärrvärmesystem togs i drift 1877 i Lockport, USA. Systemet baserades på att distribuera ånga. Till Europa kom fjärrvärmen först till tyska Hamburg år 1921. I början av 1900-talet fanns det även planer i Sverige på att starta ett fjärrvärmesystem, men det skulle dröja till 1948 innan det blev verklighet i Karlstad. I dag finns det fjärrvärmesystem i merparten av alla svenska städer.

VaD koStar DE oLIka VÄrMEkÄLLorNa?Tabellen jämför den årliga kostna-

den för att värma upp ett småhus

i Falu kommun. Kostnaden är

baserad på ett nybyggt hus med

ett värmebehov på 20 000 kWh.

HäR FinnS FjäRRVäRme

Läs mer på www.fev.se/fjarrvarme och www.svenskfjarrvarme.se


Nu äger vi Faluåns kraftstationSedan februari har vi skött om driften av Faluåns kraftstation, men i slutet av april blev det klart att vi även köper den. – Nu kommer vi att utöka vår förnyelsebara elproduktion.

I dag kan vi tillgodose 20 procent av Falubornas elbehov med kraft

från fem vattenkraftverk, tre vindkraftverk, två kraftvärmeverk

och biogasmotorn i Främby, berättar Daniel Asplund, chef för Kraft.

Faluån ligger högt upp i listan över Sveriges mest

översvämningsdrabbade vattendrag och

det kommer bli en utmaning att sköta

vattenregleringen på ett bra sätt.

– Säkerheten är oerhört viktig.

De som bor i närheten av sjöarna,

eller vistas på och i dem ska kunna

känna sig trygga. Det pågår ett

projekt inom Falu kommun för att

samla olika aktörer och kunna före-

bygga framtida översvämnings-

problem. I det samarbetet är vårt

förvärv av Faluåns kraftstation och

vattenregleringsansvaret en väldigt

viktig del, säger Daniel.

Läs mer på www.fev.se/forsaljning

Våra arbetsfordon har förändrats under årens lopp. Det äldre fotot är från 1908 och elverket har fått sin första bil. I dag står framtidens fordon parkerade i garaget. Våra senaste fordon är två sopbilar som ingår i ett forsknings- och utvecklings-projekt som vi driver tillsammans med Volvo. Bilarna är en viktig del i vår klimatsatsning och unika i sitt slag. De är

så kallade elhybrider och drivs med både el och diesel. Bilarna kan köra på el upp till 35 kilometer i timmen. Skåpet drivs helt med el och har två fack som hämtar både brännbart avfall och kompost. Det smarta

med bilarna är också att batterierna laddas vid inbromsningar. Som pricken över i:et laddas batterierna under natten med el från kraftvärmeverket och våra egna vind-kraftverk. Miljövänligt och tyst!

Då & nu

Foto sopbilen: Lars Rindeskär/A

nnonsbladet

Under vårmarknaden i Falun fanns vi på plats i Geislerska parken för att bjuda på något som ni i allra högsta grad är med och tar fram – jord. När ni sorterar ert matavfall kan vi sedan ta hand om det och producera jord. Det är ett fantastiskt kretslopp som vi skapar tillsammans och vi ville visa upp slutprodukten. Nu hoppas vi att vårt planteringskit kom till användning och att smörgåskrassen smakade bra!

Vill du köpa jord?Passa på när du besöker återvinningscentralen på Ingarvet i Falun. Där kan du köpa jord för olika ändamål, både i lösvikt, säck och bärkasse. Du får 10 liter planteringsjord för 15 kronor.

HUr GIck DEt MED kraSSEoDLINGEN?

FaLUÅNS kraFtStatIoN

Kraftstationen byggdes 1940 och ligger intill Hanröbron där Södra Mariegatan korsar ån. Till kraftstationen hör regleringsansvar för sjöarna Varpan, Rogsjön, Utgrycken, Gopen, Hyttsjön och Rällsjön. Stationen producerar 1,4 miljoner kWh el, vilket motsvarar 700 elvärmda villor eller 3 500 elbilar som kör 1 500 mil per år.


Läs mer på blogg.fev.se

På vår webbplats har det bloggats sedan sommaren 2011. Per Dahlberg är chef för Elnät & Falu Stadsnät och en av våra bloggare.Varför bloggar du på fev.se? – För att det är ett forum där man snabbt, enkelt och lite mindre formellt kan uttrycka sina tankar, åsikter och funderingar. Jag kan inte säga att jag är en speciellt aktiv bloggare, men jag tycker att det är kul att uttrycka mig i text. Sedan hoppas jag att det i alla fall är någon av våra kunder som läser bloggen.

Vad bloggar du om? – Saker som berör mig på något speciellt sätt. Det kan vara artiklar eller insändare som man läst i tidningen, spännande beslut vi själva tagit eller myndighetsbeslut som kan vara både bra och dåliga, men får konsekvenser för våra kunder. Det jag brukar blogga om berör oftast på något sätt el eller bredband.

Följer du någon bloggare? – Nej, det gör jag inte. Men jag brukar läsa till exempel Mikael Styrmans blogg och Svensk Energis blogg i Bryssel, energiforum.

Söndagsöppet på återvinningscentralen!nu testar vi att ha öppet under söndagar på återvinningscentralen i Falun. Under sju söndagar med start den första söndagen i maj till och med söndagen före midsommar kommer du att kunna besöka oss. Öppettiderna är kl 9–15. Hanna Bergman är chef för Avfalls-verksamheten och hon har fått många frågor kring just söndagsöppet: – Många vill gärna att vi har öppet en dag till under helgen och därför vill vi testa hur stor efterfrågan det kommer att vara under dessa söndagar.

Vad får du för dina pengar?Har du någon gång funderat på vad du får för det du betalar på din elräkning?

Om vi säger att 1 kWh kostar cirka 1:50* kronor inklusive el och elnät.

Vi kan ta ett somrigt exempel

glassOm du istället för att köpa en glass för

22 kronor skulle köpa el för pengarna,

vad räcker de till då?

+ Ladda din mobil 1 vecka

(räcker 168 dagar)

+ Ha LeD-lampa tänd i 2 veckor

+ köra 5 tvättmaskiner

+ titta på tV i 46 timmar

+ använda din laptop 46 timmar

= 22 kronor, motsvarar cirka 15 kWh

* Pris baseras på Statistiska centralbyråns uppgifter om

genomsnittskostnad för nätavgiften för en villa, ettårigt

elavtal inklusive kostnad för energiskatt, elcertifikat och

moms. Cirka 40 procent av priset är skatt och moms.

FöLJ oSS PÅ BLoGGEN

Handelsbankens första år med elbil!nu har det gått snart ett år sedan Handelsbankens kontor i Falun började hyra en av våra elbilar.

Bilen är en Mitsubishi i-MiEV som man hyr av oss under minst ett år. Samarbetet är en del av vårt elfordonsprojekt som ska ge företag och kommunala förvaltningar i Falun möjligheten att prova hur elbilar fungerar i deras verksamheter. Hur har det gått då? Andreas Borgefors är ställföreträdande kontorschef, och en glad sådan: – Bilen har fått ett stort genomslag på kontoret, hos kunder, men också på koncernledningsnivå. Den har fött ett intresse för elbilar hos ytterligare ett antal kontor. Sedan är reklamvärdet i en elbil stort, den sticker ut ur stadsbilden och vi har fått många positiva reaktioner.

Hur länge behöver du arbeta för att ha råd med 1 kWh?

1890 – 3 timmar

1940 – 10 minuter

2011 – ½ minut


SÅ Gör DU JÄttE-SÅPBUBBLor!Såpbubblor kan du göra i nästan alla väder, men siktar du på riktigt stora bubblor så ska du tänka till. För mycket vind kan få bubblorna att spricka, passa istället på när det är vindstilla. Det är också lättare att göra bubblor när det är fuktigare ute, till exempel på förmiddagen eller efter en regnskur.

ReCePt

1 del vanligt handdiskmedel12 delar vatten

Blir inte såpalösningen så bra kan du prova att hälla i 3–4 matskedar glycerin som finns på apoteket eller sirap. Det kan vara bra vid torrt väder.

Rör om försiktigt, det ska inte bli löddrigt. Låt stå över natten.

Så gÖR DU

Gör ett handtag av en blompinne eller nå-gon annan pinne som finns hemma. Ta ett tygband, knyt ihop det och fäst knuten med en gummisnodd längst fram på pinne. Häng en liten bricka eller tyngd i bandet.

Blöt tygbandet så att det är riktigt indränkt i såpalösningen. För ihop bandet så att ”öglan” stängs. Se om det finns bubbelfilm mellan bandets båda sidor, annars får du göra om igen.

Dela sedan försiktigt på bandet och sväng runt med pinnen så att luft fyller bubblan mellan banden. När det blivit nog stor, stäng banden så att bubblan stängs och flyger iväg. Fortsätter du att fylla bubblan med luft blir det en lång tub.

minDRe BUBBLOR?

Vill du göra mindre bubblor kan du göra en egen såpbubblemakare.1. Ta en piprensare eller ståltråd.2. Böj till den som bilden visar.3. Dekorera handtaget med till exempel träkulor.4. Klart! Du har gjort din egen såpbubble-makare!

TEsTaMoroTEN!Moroten är en rot som suger upp vatten från jorden. Men hur kommer vattnet från rot-en till blasten som är ovanför jorden när moroten växer?

Vi testar med ett experiment.

1. Fyll två glas med vatten. Häll i tio droppar karamellfärg i varje glas så att vattnet blir färgat.

2. Be en vuxen skära spetsen av morötterna. Ställ ner morötterna i vattnet.

3. Låt glasen stå i ett soligt fönster eller under en stark lampa. Vänta i minst två timmar.

4. Be en vuxen hjälpa dig att dela moroten på längden, så att du kan se hur den ser ut inuti.

5. Titta noga så kan du se hur det färgade vattnet har sugits upp i moroten till blasten.

VISStE DU att… I moroten finns det ett ämne som heter karoten. Det ger moroten den oranga färgen. I kroppen omvandlas karoten till A-vitamin som är bra för till exempel mörkerseende.

VISStE DU att… Det går att göra såpbubblor som är långa som bilar eller stora som lekstugor? Världens största såpbubbla gjordes i London 2009 av Sam Heath också kallad SamSam Bubbleman. Bubblan var lika stor som Hemglass-bilen!


Vi är cirka 160 personer som jobbar på Falu Energi & Vatten. Inom bolaget finns det många olika typer av yrken och här får du möta några ansikten bakom yrkestitlarna.

Hej, Johnny Petersson!HUr GaMMaL Är DU?

– 55 år.

VaD JoBBar DU MED?

– Jag är mätartekniker. Det låter väl fint? Jag arbetar främst med elmätare, men även med fjärrvärme- och vattenmätare.

NÄr BörJaDE DU arBEta MED DEt?

– Började på elnätet den 7 mars 1983 och bytte sedan till mätarverkstan 2003 då det blev aktu-ellt med mätare för fjärravläsning.

trIVS DU?

– Ja, det gör jag. Fast fina vår- och höstdagar kan jag längta ut på ”linjen”.

HUr SEr EN VEcka Ut PÅ JoBBEt?

– Jag kollar om mätare fungerar, byter trasiga mätare och sätter upp nya mätare bland annat. Var sjunde vecka har jag jour på fjärrvärme och på kraftstationerna. Jag har inte varit rör-mokare förut, men visst klarar jag av att byta en packning.

SÅ DEt BrUkar LöSa SIG?

– Det har det gjort än så länge. Peppar, peppar…

VaD Är DEt BÄSta MED JoBBEt?

– Det har alltid varit en bra stämning. Visst är det lite ge och ta, men det är så det ska vara.

VaD Gör DU NÄr DU Är LEDIG?

– Ägnar mig åt familjen. Har två grabbar som spelar bandy som tar mycket tid, men oj vad roligt vi haft genom åren. En vecka på året jagar jag älg och ibland fiskar jag, helst ädlare valörer.

JoBBar DU kVar tILL PENSIoNEN?

– Det tror jag. Det är ett utvecklande arbete i och med den nya tekniken där vi fjärravläser mätare via dator. Lite skillnad mot förr när man gick runt manuellt och läste av närmare 30 000 elmätare.

Falu Energi & Vatten AB Box 213 791 25 Falun www.fev.se

Johnny Petersson

VaD Är DEt BÄSta MED DItt JoBB?

jenny grankvist, 40 år, process-ingenjör på Främby avloppsrenings-verk. – Att det är varierande med olika förbättringsområden med rening av gruvvatten, avloppsvatten, rötning av slam och framställning av metangas.

jan Backlund, 58 år, återvinnings-expert på Falu återvinningscentral. – Det bästa med mitt jobb är att få träffa folk och ledsaga dem så att de slänger sitt avfall rätt. Det är ett fritt arbete under eget ansvar.

kjell appelkvist, 54 år, process- tekniker på Västermalmsverket. – Jag arbetar med drift och under-håll av fjärvärme- och pellets- anläggningen. Det bästa är att vi har en otrolig sammanhållning och kamratskap där alla ställer upp för varandra.

Måndag– fredag, kl 8–16Växel ..........023-77 49 00 Fax ............... 023-77 49 50 E-post .......... [email protected]

kUnDtjänStMåndag– fredag, kl 8 –15Tisdag Elnät, kl 9–15Växel ..........023-77 49 00

FeLanmäLan Måndag– fredag, kl 8 –15Vid allvarliga fel på elnät, fjärrvärme eller vatten/avlopp.Växel ..........023-77 49 00

När växeln är stängd kopplas ditt samtal vidare till SOS Alarm.

Gäller din felanmälan bredbandstjänster ska du kontakta din leverantör av dessa tjänster.

Falu Energi & Vattens kundtjänst har till uppgift att hjälpa dig till rätta. Vi tar emot alla samtal och svarar på dina frågor om våra olika affärsområden. Du är alltid välkommen att höra av dig till oss.

Vi finns till för dig

omtanke nr 1 2013

Documents