om förändringar, emigration och nya levnadsvillkor

▪ Under slutet av 1800-talet

genomfördes en av de största

förändring som svensk landsbygd

varit med om.

▪ Många byar splittrades när bönder

fick flytta ut till sina nya ägor som

kanske låg långt bort från byns

gamla gemensamma tomtplats.

▪ Men nu var det fritt fram för nyheter

och förbättringar.

▪ Ingen var längre beroende av

grannen om man ville prova nya

sätt att bruka jorden.

Och nyheterna kom en efter en.

▪ Jordbruket förbättrades och utvecklades på en lång rad områden. Mycket tack vare industrialiseringen

▪ De gamla träredskapen byttes ut mot spadar och plogar helt i järn.

▪ Tröskverk och skördemaskiner ersatte slagan och lien.

▪ Nya grödor (växtsorter) blev vanliga. Viktigast var potatisen.

▪ Nya metoder infördes.

▪ Växelbruk blev vanligt. Det innebar att man bytte gröda på åkrarna efter ett eller flera år. Jorden blev då inte utsugen utan skördarna ökade istället.

▪ Ängarna som tidigare bara producerat hö plöjdes upp till åkermark med hjälp av de förbättrade plogarna.

▪ Vallodling med klöver och timotej ingick i växelbruket och gav mycket större skörd av hö.

▪ Konstgödsel började användas.(gödsel som framställs av industri med kemikalier)

▪ Djur och växter förbättrades och gav mer genom avel och förädling. Korna i början av 1900-talet lämnade dubbelt så mycket mjölk som de kor man mjölkade 100 år tidigare.

▪ Vid den här tiden bodde fortfarande de flesta på landsbygden. De grupper som ökade mest där var de så kallade obesuttna, som inte ägde egen jord eller gård.

▪ Många fick försörja sig som drängar och pigor i hela sitt liv. Andra kunde kanske få arrendera (hyra) ett torp och bli torpare.

▪ Torpare innebar att de gjorde dagsverken hos bonden som ägde torpet. Men de blev sällan ägare till torpstugan och jorden de brukade.

▪ En annan grupp bland landsbygdens jordlösa var statarna. De var lantarbetare på större gårdar och gods. Statarna var ofta gifta och hela familjen arbetade på gården, kvinnorna som mjölkerskor. Lönen fick de delvis i jordbruksprodukter, ”stat”, som har gett namn åt hela yrkesgruppen.

▪ De allra sämsta levnadsvillkoren hade nog backstugusittarna och inhyseshjonen

▪ Backstugusittarens enda tillgång var bostaden, backstugan.

▪ Det var ofta små, oansenliga hus, ibland som jordhålor, som låg i skogs- eller ängsbackar på mark som ägaren bedömde som mer eller mindre värdelös. Backstugusittaren var beroende av tillfälliga arbeten.

▪ Inhyseshjonen var gamla, sjuka eller personer som av någon anledning inte kunde försörja sig själva.

▪ Därför hystes de in hos någon bondefamilj under längre eller kortare tid.

▪ I många socknar löste man problemet genom att inrätta en särskild fattigstuga där gamla, handikappade och sjuka fick bo.

▪ Som vi har sett förändrades jordbrukarlandet Sverige under 1800-talet och folkökningen var stor.

▪ Människorna nyodlade och bröt ny jordbruksmark men jorden ville ändå inte räcka till.

▪ När en bonde dog blev gården uppdelad i allt mindre delar mellan arvingarna, vilken gjorde att marken blev bara mindre och mindre.

▪ För småbönder och bonddrängar i Sverige lät det som en dröm att man kunde få jord gratis i USA.

▪ Så stod det i homesteadlagen, som innebar att alla som redan var eller ville bli amerikanska medborgare hade rätt att gratis få 65hektar jord.

▪ Kravet var att du brukade jorden i minst 5år, vilket en del hade problem med och förlorade då marken.

▪ Det var vad storbönder och herrgårdar ägde hemma i Sverige. Full äganderätt till jorden fick man när man bebott och brukat den i fem år.

▪ För de flesta svenskar som utvandrade på 1870- och 1880-talen var det löften om gratisjord som lockade.

▪ Men för den som inte var intresserad av att bli lantbrukare i det nya landet fanns det ändå gott om arbetstillfällen.

▪ USA utvecklades snabbt och det behövdes järnvägsbyggare, industriarbetare, timmerhuggare och byggnadsarbetare.

▪ I de amerikanska hemmen fick svenska flickor arbete som hembiträden. I brev hem till Sverige kunde utvandrarna berätta om de höga lönerna i det nya landet.

▪ Det kunde också finnas andra orsaker till utvandringen. 1800-talets Sverige var ett samhälle med stora skillnader mellan fattiga och rika.

▪ Överheten, representerad av präst och länsman, hade stor makt. I det nya landet var alla lika, i alla fall på papperet.

▪ De flesta hade rösträtt och kunde delta i valet av USA:s president och det rådde religionsfrihet.

▪ Myndigheternas möjlighet till makt och insyn i medborgarnas liv var mycket mindre.

▪ Nyfikenhet och lust för äventyr hade säkert också betydelse för många som utvandrade.

▪ Men för den som inte var intresserad av att bli lantbrukare i det nya landet fanns det ändå gott om arbetstillfällen.

▪ USA utvecklades snabbt och det behövdes järnvägsbyggare, industriarbetare, timmerhuggare och byggnadsarbetare.

▪ I de amerikanska hemmen fick svenska flickor arbete som hembiträden och i brev hem till Sverige kunde utvandrarna berätta om de höga lönerna i det nya landet.

▪ Det kunde också finnas andra orsaker till utvandringen. 1800-talets Sverige var ett samhälle med stora skillnader mellan fattiga och rika.

▪ Överheten, representerad av präst och länsman, hade stor makt.

▪ I det nya landet var alla lika, i alla fall på papperet.

▪ De flesta hade rösträtt och kunde delta i valet av USA:s president och det rådde religionsfrihet.

▪ Myndigheternas möjlighet till makt och insyn i medborgarnas liv var mycket mindre.

▪ Nyfikenhet och lust för äventyr hade säkert också betydelse för många som utvandrade.

▪ Oavsett var de slog sig ner var svenskarna oftast nyanlända och betraktades därför som utomstående i det etablerade samhället där de bodde.

▪ Liksom fallet är med invandrare nästan överallt uppstod stereotypa bilder av dem – både positiva och negativa –och det hände att svenskarna förlöjligades och förringades.

▪ Den positiva sidan var att svenskar betraktades som renliga, gudfruktiga, ärliga och arbetsamma.

▪ De svenska flickornas höga arbetsmoral och goda kunskaper gjorde att de i många fall var eftersökta som husor.

▪ James J Hill, entreprenören som anlade Great NorthernRailroad, som förbinder Minnesota med nordvästra USA, lär ha sagt: ”Ge mig bara snus, whisky och svenskar, så kan jag bygga en järnväg till helvetet.”

▪ Negativa fördomar om svenskarna var att de var lata och trögtänkta suputer.

▪ När det var dåliga tider med mycket arbetslöshet, anklagades svenskarna för att ta jobb från icke-immigranter.

▪ Det nedsättande uttrycket ”dumb Swede” användes ofta, kanske inte för att de svenska immigranterna ansågs vara dumma, utan för att de inte talade engelska.

▪ För en del blev inte livet i Amerika vad de hade hoppats på. Konkurrensen om jobben var hårda, speciellt i storstäderna.

▪ Vissa som hade blivit lovade stora landägor fann att i vissa fall att den inte alls var speciellt stor eller för den delen gick att odla på.

▪ Många Svenskar stannade ändå och blev jordbrukare, medan andra blev skogsarbetare, gruvarbetare, hantverkare, grovarbetare, fabriksarbetare, butiksinnehavare, lärare, präster, läkare, sjuksköterskor, advokater, journalister, författare, underhållare, politiker med mera.

▪ Några levde hårda liv, men en del klarade sig riktigt bra.

1. Hur förändrades jordbruket och varför?

2. Beskriv kort hur människorna som levde på landet hadedet. Hur jobbade dom, var bodde dom etc?

3. Vad var den största anledningen till att man emigrerade till Amerika?

4. Vad innebar ”homesteadlagen” och fungerade den?

5. I det nya landet var alla lika, i alla fall på papperet. Men hur var det i verkligheten?