ol 05/06 #7

OSQ

LED

AREN

#7

Osqledaren #7.indd 1 06-07-02 18.48.43

KTHs ingenjörer på tio-i-topp lista 50 000 stipendiekronor för Examensarbete på KTH Examensarbete vid KTH ba-kom teknik som belönas med Stora Teknikpriset 100 gratisbiljetter till CARMINA BURANA Åk med Osquar i tunnel-banan KTH bildar symfoniorkester Kvinnor i fokus Kårstrid Så ska Sveriges fors-kning stärkas F ö r e taga r -f a b r i k e n KTH Aus-t r a l i e n vill ha F L e r sve n -s k a s t

udenter Formel 1 cirkusen till KTH

“KTH-attaché” i Kina Börskra-

schen nära fälla k å r h u s b y g g e

Onödigt med cocktailmixer?

KTH-forskare löser 40 å

r gammal kontrovers

Morgonda-gens le-

dare het-er Karin

KTH och K i n a

bildar solen-

e r -g i c e

n t r u

Kan man förstå matematik med

hjälp av opera? KTH uppFInning vann

30 000 dollar och FLer smarta uppF-

nningar på gång Fyra av fem in-

genjörer från KTH har jobb

ett år efter e x a m e n

Kvinnliga civilingen-

jörer allt o f t a r e

näring-schefer

Mäkti-gast i

F o r -skni

n g s s

v e r -i g e Svenska c i v i l i n -g e n j ö r e r på väg bli en

u t a r m a d avart Den

k r e a t i v a och håll-

bara sta-den Jor-

d e n s fram-

t i d - h

im-

mel eller

helve-te?

Kan man äta genmodi-

FIerad mat? KTH har fått

nya grannar H ö g s ko l e -

propp med stora ny-

h e t e r K T H s

i n -genj

ö r e

r

P å t i o - i-topp l i s ta 5 0 0 0 0 s

t i p e n d i e k ronor för

Examen-sar b

e t e p

å K T H

Examen-sarbete vid

KTH bakom teknik som

be lönas m e d

S t o -

KTH-EKOT Kul att Läsa! Bra att Veta!

KTH-ekot har sänt 1000-tals intressanta notiser om KTH och högskolevärlden sedan början av 1990-talet. Allt finns sparat i

ett arkiv som fylls på varje dag.

Kul att Läsa! Bra att Veta! Enkelt att prenumerera! http://www.kth.se/aktuellt/kthekot.html

KTH-ekot en unik e-post kanal som du själv väljer att vara med i.

Osqledaren #7.indd 2 06-07-02 18.48.48

OSQLEDAREN #7 05/06

Chefredaktör & ansvarig utgivareHelen [email protected]

Grafisk formgivning & layoutHelen Silvander

SkribenterSara Gustavsson, Mikael Nilsson, Elin Li, Oskar Zander, KJ Andersson, Per Ganbar, Ingela Bjurhager, Per Pettersson, Alexan-der Wojt, Jenny Sundén, Felix Alnemark, Catrin Eriksson, Studentjuristerna, Markus Axelsson, Helen Silvander

IllustratörerMarcus Nirbrant, Per Pettersson, Josefin Karlsson, Elin Li, Kamila Swiezewska, Anna Eliasson, Fabian Göransson, Helen Silvander

FotograferDavid Asplund, Helen Silvander

AnnonsansvarigOskar [email protected] - 790 98 71070 - 739 53 67

Redaktör för THS sidorSthig [email protected]

OmslagHelen Silvander

Repro & tryckWallin & Dalholm Boktryckeri AB

Kontakt08 - 790 98 70070 – 790 98 [email protected]/osqledaren

AdressOsqledaren, THS, 100 44 StockholmKårhuset Nymble, Drottning Kristinas v19

ISSN 0347 – 0164Postgiro 1937 – 2Bankgiro 572 – 3192Org nr 802005 – 9153

Får du inte Osqledaren trots att du beta-lat kåravgiften? Ring Kårexpeditionen på 08 – 10 45 72 eller CityMail på 0200 – 211 911 och kolla att din adress stämmer.

Ett stort tack tillÅsa Ankarkrona, Olle Blomqvist, Annicka Fröberg, HC-Z, Liza Ladenberg, Emma Karlsson, Wikipedia, Camilla Engström på EMI, Högskoleverket, Reclaim KTH, våra annonsörer och alla som hjälpt oss skapa denna tidning!

Bidrag Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila [email protected]. Manusstopp för #8 är den 8 maj. Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras icke. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs medlemstidning. Tidningen ges ut 8 gånger per år med en upplaga på 20 000 ex. Osqledaren är fullständigt annonsfinansierad och skickas kostnadsfritt till alla studenter och anställda på KTH.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom KTH och THS.

T E K N I S K A H Ö G S K O L A N S S T U D E N T T I D N I N G < OSQLEDAREN

KTH vs SU 14Var är studierna egentligen hårdast? Osqledaren utser vinnaren en gång för alla.

TEMA: Demokrati 20Ett ämne vi är så vana vid att vi inte ser det för alla träd.

XY-Z 28KTH:s nya dokusåpa.

We Are Scientist 34Den melodiösa supertrion från Brooklyn.

VI ÄR INGA NARRAR”De flesta dvärgar är narrar. De ska säga lustigheter och göra konster som kommer herrskapet och gästerna att skratta. Jag har aldrig förnedrat mig till något sådant. Ingen har ens föreslagit mig det. Redan mitt utseende förbjuder en sådan användning av mig. Min uppsyn passar inte ihop med löjeväckande upptåg. Och jag skrattar aldrig. Jag är ingen narr. Jag är dvärg och ingenting annat än dvärg. Däremot har jag en skarp tunga som möjligen kan vara somliga i min omgivning till något nöje. Det är inte detsamma som att vara deras narr.” ur Dvärgen av Per Lagerkvist

Inga vimmelbilder, inget tjafs om vem som hjärtar vem. Bara 44 sidor Osqledaren. Varsågod.

HELEN SILVANDER chefredaktör

Ledare 5 – Nyheter 7 – Forskning & Teknik 11 – Debatt 10 – Poänggivande kurser 12 – Doktorander föder doktorander 15 – Studenten mår skit 16 – Akademisk frihet 17 – Studentjuristerna 18 – 1337 - nördelitens språk 33 – Musik, Film, Teater, Böcker 36 – THS sidor 38 – Dokument du inte visste fanns, del 2 41 – Fabian Göransson säger 42

Reclaim KTH 30Träffa grabbarna som verkligen ogillar overaller.

udenter Formel 1 cirkusen till KTH

“KTH-attaché” i Kina Börskra-

schen nära fälla k å r h u s b y g g e

Onödigt med cocktailmixer?

KTH-forskare löser 40 å

r gammal kontrovers

Morgonda-gens le-

dare het-er Karin

KTH och K i n a

bildar solen-

e r -g i c e

n t r u

mel eller

helve-te?

Kan man äta genmodi-

FIerad mat? KTH har fått

nya grannar H ö g s ko l e -

propp med stora ny-

h e t e r K T H s

i n -genj

ö r e

r

å K T H

Examen-sarbete vid

KTH bakom teknik som

be lönas m e d

S t o -

and make it easier for new modern traditions to evolve. - Ny Norm was a good initiative and we hope to take off where they started. But to be able to work more effi ciently, we choose to stay anonymous.Even though Reclaim KTH has experienced a lot of protests, they seem to have even more followers. Osqledaren has often been given the question “Who are they and how do I join them?”.

There are however no plans on organizing an offi cial society.- Reclaim KTH is nothing you join, it is something you are. It is all up to you if you want to ‘reclaim’ or not. We hope that Reclaim will spread and grow by itself, once people get to know what we want to accomplish.

60-70-talet började även den mer slittåliga overallen dyka upp. Rykten säger att B-frackskulturen till en början startade som ett politiskt ställningstagande där teknologer tog avstånd från den övre medelklassfamilj de kom ifrån genom att förlöjliga den kläd-sel som ansågs vara den absolut fi naste; fracken.

HUR SER FRACKENS/OVERALLENS POLITISKA AGENDA UT IDAG?– Nu känner vi av förståliga skäl inte speciellt många människor som bär overall, men några vi känner till är Overallens Vänner. Vi betvivlar starkt att de har någon agenda förutom att dricka öl och bli allmänt sviniga. Overallens Vänner för er som inte känner till dem är en samling människor som gillar att ha overall på sig och ogillar att andra tycker illa om att de har det.

HUR SKULLE DAGENS ”STUDENT-KOSTYM” SE UT IDAG IFALL MAN HADE SAMMA UPPRORISKA AGENDA?– Varför ha en kostym? Hela resonemanget är absurt. Varför skulle stu-denter bära någon sorts kostym eller uniform för att göra uppror? Dagens upprorsmakare spammar amerikanska försvarsdatorer eller kastar tårtor på Bosse Ringholm.

VARFÖR TROR NI ATT STUDENTIKOSA TRADITIONER ÄR VAN-LIGARE PÅ TEKNISKA ÄN PÅ HUMANISTISKA UTBILDNING-AR?– Till att börja med är det en myt att teknologer är studentikosa. Av 17 000 studenter på KTH är det en minoritet som bär overall. Dock fi nns det en tydlig korrelation mellan folks sociala skills och overallsbärande. Är

man socialt hämmad och var mobbad/utanför under skolgången så funkar overallen som ett socialt glidmedel, man hamnar i en fl ock och kan känna gemenskap. Skitbra förutom att resten av världen tycker att man är ett rikspucko. Skitdåligt eftersom resten av världen tror att KTH befolkas av rikspuckon.

TROTS ALLA BITTRA MOTREAKTIONER på Reclaim KTH har det visat sig fi nnas minst lika många anhängare. Osqledaren har vid fl era tillfällen fått frågan ”Vilka är de och hur går man med?”. Några tankar på att bilda en offi ciell anti-overall-förening är det dock inte tal om.

– Reclaim KTH är inget man går med i, det är något man är eller inte är, ungefär som en phösare. Den stora skillnaden är att vi inte försöker pracka på andra vår inställning. Vill du Reclaima står det dig fritt att göra det. Vår förhoppning är att Reclaim kommer att sprida sig av sig själv när fl er får upp ögonen för vad vi står för.

HÅLLER KTH PÅ ATT DELAS UPP i två läger, de med märken och de utan? Eller är det någonting som alltid funnits där, men som bara nu kommer upp till ytan? Rikspuckon eller ej, i vilket fall som kan det fi nnas en poäng i att fundera över hur studenterna på KTH ska marknadsföras och vilken roll de studentikosa tradi-tionerna egentligen ska ha på ett universitet år 2006.

VAD HÄNDER NU?– Reclaim KTH är enkom i sin vagga. Ni kommer att märka oss.

31

– Vi är en gr

upp som helt en

ke

lt tröttnat på att bli

associerade med socialt handikap

pade

, spa

rkdrä

ktsbärande och dräggiga människor som tyvärr också pluggar

på K

TH.

Osqledaren #7.indd 3 06-07-02 18.49.19

��

��

��

��

Examensring

Svenskt Guldsmide & Design AB har till-verkat examensringar sedan 1800-talets slut. Än idag tillverkas ringar hantverksmässigt av erfarna guldsmeder.

Beställ ringen till din utbildning utanför kår-expeditionen, fredagar 11.30 till 15.00 eller i vår butik: SANDBERG, Nybrogatan 9 Vardagar 11.00 till 18.00 Lördagar 11.00 till 16.00

Svenskt Guldsmide & Design ABwww.examensring.com, Tel. 08-679 90 20

��

Osqledaren #7.indd 4 06-07-02 18.49.44

FIGHTING FIRE WITH FIREKTH has during the last few years put a lot of effort into getting more female students to apply to KTH. One of these projects is a new summer course in technology and science, given ex-clusively for undergraduate females. The method of opening a wider door for girls and trying to fight fire with fire will, without a doubt, improve the admission statistics. However, it will not solve the actual problem.

The question we need to ask ourselves is what kind of view the board of KTH has on women if they feel they need to pamper undergraduate girls to get them to apply?The fight against injustices is truly a noble one. Nevertheless, the next time KTH decides to put on a Superman outfit, it ought to be done in a way where they don’t become a part of the prob-lem.

“KONSTRUERA ROBOTAR, undersöka solceller och tillverka läppstift. Det är några av de aktiviteter som väntar deltagarna i KTH sommarkurs för flickor i grundskolan.” Så står det i en notis under aktuellt på KTH:s hemsida. En sommarkurs. För flickor.

KTH HAR UNDER DE SENASTE ÅREN drivit en rad olika satsn-ingar för att förändra den skeva könsfördelningen på skolorna. Ovannämnda kurs är en av dem. Det svarta fåret i samman-hanget verkar gå under namnet ”rekrytering”. Idag är det inte längre en fråga om kompetens eller intresse. Det är allmänt känt, och understött av flera studier, att kvinnliga teknologer uppnår minst lika goda resultat som sina manliga kollegor, både inom den akademiska sfären och i näringslivet. Förutsatt att de kommit in i klubben, det vill säga.

KTH HAR SÅLEDES BÖRJAT se det som sin skyldighet att agera inkastare till den tekniska världen, där flickor får dörren öppnad lite bredare än pojkar. I höstas funderade man till och med på ett projekt där kvinnliga teknologer skulle hjälpa gymnasietjejer med läxläsningen för att få dem att öppna upp ögonen för teknik. Metodiken i att ge VIP-pass till alla kvinnliga teknologer och på så sätt försöka bekämpa eld med eld förbättrar utan tvekan in-tagningsstatistiken. Tyvärr löser den inte det egentliga problemet. Tvärtom.

FRÅGAN VI MÅSTE STÄLLA OSS är vilken kvinnosyn KTH egentligen har, när de känner att de måste dadda med grund-skole- och gymnasietjejer för att få dem att söka en teknisk ut-bildning. Den här sortens behandling är inte bara onödig. Den är dessutom kränkande. Det verkar som om man har förstått att jämställdhet och jämlikhet är viktigt, men inte varför.

KAMPEN MOT DISKRIMINERING och orättvisor, av alla de slag, har alltid varit och kommer alltid att förbli beundransvärd. Om det inte hade existerat individer som passionerat kämpat för sina övertygelser, hade kvinnor i dagens samhälle kanske fortfarande

varit livegna. Och det ÄR beundransvärt att ett av Europas främ-sta universitet vill dra sitt strå till stacken. Men nästa gång KTH väljer att ta på sig Superman-dräkten kanske de borde göra det på ett sätt där de inte försöker lösa problemet genom att bli en del av det.

Helen Silvanderchefredaktör

FRÅGAN VI MÅSTE STÄLLA OSS ÄR VILKEN KVIN-NOSYN KTH EGENTLIGEN HAR, NÄR DE KÄNNER ATT DE MÅSTE DADDA MED GRUNDSKOLE- OCH GYMNASIETJEJER FÖR ATT FÅ DEM ATT SÖKA EN TEKNISK UTBILDNING. DEN HÄR SORTENS BEHANDLING ÄR INTE BARA ONÖDIG. DEN ÄR DESSUTOM KRÄNKANDE.

LEDAREPOSITIV SÄRBEHANDLING

vår tids populäraste myt

Illustration: HELEN SILVANDER

05Osqledaren #7.indd 5 06-07-02 18.49.53

��

��

��

��

��

Osqledaren #7.indd 6 06-07-02 18.50.04

��

��

��

��

��

Text: CATRIN ERIKSSON & KTH-ekot NYHETER

KTH:S INGENJÖRER PÅ TIO-I-TOPP LISTA

Imperial College bad lärare och internationella partners att ranka världens tio bästa ingenjörsutbildningar. På den listan återfinns fem amerikanska universitet, MIT, Stanford, Berkeley, Carnegie Mellon, Georgia Tech, ett asiatiskt, National Uni-versity of Singapore och fyra europeiska, KTH, ETH Zürich, Cambridge samt det egna Imperial College.

Imperial College vill utveckla sin ingenjörsutbildning och efter sommaren ska gruppen lägga fram ett förslag, det kommer troligen att innehålla delar hämtade från KTH:s utbildningssys-tem.

KTH ON TOP TEN LISTTeachers at the Imperial College among international partners were asked to rank the 10 best educations within engineering and KTH was one out of four European universities on the list. It is possible that the Imperial College will implement parts from the educational system at KTH while developing their educations further.

46 PROCENT AV STUDENTERNA ÄR FATTIGA

Andelen fattiga studenter har ökat markant sedan början av 90-talet, detta enligt en rapport som Socialstyrelsen pre-senterat. I åldersgruppen 20-24 år klassas 46 procent av studenterna som fattiga, det dubbla gentemot 1991.

46 percent of students between the ages of 20-24 years are considered to be poor. That is twice as many as in 1991.

ARBETSLÖSA STUDENTER SYNS INTE I STATISTIKEN

Undersökningar från SCB visar att antalet heltidsstuderande som söker arbete har ökat dramatiskt. I december ökade antalet till 89 000 studenter som ville ha arbete. Arbetslösa studenter syns inte i statistiken när de studerar då de inte kan få ett arbete, det är omöjligt att skriva in sig som aktiv ar-betssökande när man studerar. Studenter som går arbetslösa saknar såväl hjälp att söka jobb som rätten att finnas med i statistiken.

NO STATISTICS ON UNEMPLOYED STUDENTS The amount of full time students hunting for a job has been increasing dramatically. Unemployed students are invisible in the statistics and not allowed to sign in on the unemployment-office to get help while job searching.

STUDIEMEDLET

HÖJS(MED 300 KRONOR)STUDIEMEDLET HÖJS MED 300 KRONOR

Den 1 juli i år höjs studiemedlet med 300 kronor per stud-iemånad, varav 100 kronor är bidrag och 200 kronor är lån. Denna reform kommer att kosta närmare 500 miljoner kronor per år när den får full effekt.

– Det är ett viktigt steg att förstärka ekonomin för stud-erande. Med det tilläggsbidrag som infördes vid årsskiftet innebär detta att en studerande med två barn får närmare 1100 kronor mer i plånboken varje månad i studiestöd från 1 juli, säger Lena Hallengren, minister för vuxnas lärande.

From the 1st of July this year the student aid will be raised by 300 SEK.

OSQLEDAREND I N B Ä S T A K O M P I S

Osqledaren #7.indd 7 06-07-02 18.50.13

��

��

��

��

��

��

Osqledaren #7.indd 8 06-07-02 18.50.22

��

��

��

��

��

��

Text: CATRIN ERIKSSON & Högskoleverket NYHETER

8 AV 10 STUDENTER FÄLLS FÖR PLAGIAT

Plagiat är vanligaste orsaken till att studenter på högskolan blir avstängda. 2005 ökade både antalet avstängda studenter och varningar. 261 för plagiat, 73 använde fusklappar eller andra otillåtna hjälpmedel, 59 körde med otillåtet samarbete, 12 störde undervisningen, 7 ändrade sina tentamenspoäng och 3 fälldes för sexuella trakasserier. Vid avstängning, stängs stu-denten vanligtvis av från undervisningen i mellan sex veckor och två månader.

8 OUT OF TEN SUSPENDED FOR PLAGIARISMPlagiarism is the most common reason to be suspended from universities, 2005 the amount of suspensions and warnings in-creased. A suspension usually lasts from about six weeks to two months of time.

30 MILJONER KRONOR TILL HÖGSKOLEREFORMEN

Regeringen har beslutat att fördela 30 miljoner kronor till landets lärosäten. De ska bland annat användas inför införandet av en ny utbildnings- och examensstruktur och ett nytt poängsystem i högskolan. 2007 års högskolereform innebär enligt Leif Pagrot-sky skärpta krav, höjd kvalitet och fördjupad internationalisering av den högre utbildningen. Bland förändringarna ingår nya exa-mensbeskrivningar för samtliga examina, mål och nivåbestämn-ing för varje kurs, införande av masterexamen, nytt poängsystem et cetera. Syftet är att främja möjligheterna till rörlighet för stu-denter såväl nationellt som internationellt, samt bidra till svensk högre utbildnings kvalitet, jämförbarhet, attraktivitet och gång-barhet internationellt.

30 MILLIONS TO HIGHER EDUCATION REFORMThe government decided to give extra resources to higher edu-cation. The goal is among other things to increase national and international mobility for students as well as higher Swedish edu-cation quality.

KONFERENS OM ECTS OCH BETYGSÄTTNING

Frågan om betygsskalor och examination står på dagord-ningen i de länder som är engagerade i Bologna-proces-sen. Detta Kommer även att diskuteras vid en stor inter-nationell konferens i Umeå 7-9 juni. Temat är “ECTS and assessment in higher education”. En rad talare från olika länder kommer att delta.

An international ECTS conference will take place in Umeå 7-9 of June.

KVALITATIV GRÄNSÖVERSKRIDNING I UNESCO-REFORM

Olika former för högre utbildning som bedrivs över na-tionsgränser har ökat väsentligt under senare år, så kallad “Cross-border Higher Education”. Detta gäller all högre utbildning, men framför allt inom olika specialinriktade yrkesutbildningsområden. Det är svårt att bedöma kval-iteten i de nya utbildningsformerna. Därför har Unesco och OECD startat ett gemensamt projekt med syfte att utveckla en strategi för att stärka rättssäkerhet och kvalitet. De har lämnat en rad rekommendationer till bland an-nat regeringar, universitet och högskolor samt studentsam-manslutningar.

Cross-border Higher Education is becoming more and more popular. UNESCO and OECD have now together started a project to evaluate and enhance the quality of these education forms.

Illustr

atio

n: A

NN

A E

LIASS

ON

Osqledaren #7.indd 9 06-07-02 18.50.35

Vart åker du i helgen-? London, Paris, Rom…?

TulipMs bredbandstelefoni

www.tulipm.se

Enklare - Du kan ringa med TulipMs telefonibox över din bredbandsanslutning billigare än någon annan lösning.

Smartare - Du behöver ingen dator och det är säkert tack vare att brandvägg ingår.

Roligare – I erbjudandet ingår en flygvoucher till en spännande stad i Europa.

Osqledaren #7.indd 10 06-07-02 18.50.57

Vart åker du i helgen-? London, Paris, Rom…?

TulipMs bredbandstelefoni

www.tulipm.se

Enklare - Du kan ringa med TulipMs telefonibox över din bredbandsanslutning billigare än någon annan lösning.

Smartare - Du behöver ingen dator och det är säkert tack vare att brandvägg ingår.

Roligare – I erbjudandet ingår en flygvoucher till en spännande stad i Europa.

BÄTTRE DIAGNOS FÖR BRÖSTCANCER

Hans Bornefalk på KTH har i sin doktorsavhandling “Com-puter-aided Detection and Novel Mammography Imaging Techniques” påvisat ny effektivare kontraströntgen med ökad bildkvalitet.

Den nya tekniken har bara prövats i testuppställningar men kan öppna vägen för tidigare och säkrare diagnos av till exempel bröstcancer. I längre perspektiv kan man tänka sig en rad andra radiologiska tillämpningar.

Normalt krävs en serie bilder för att få fram kontrastbilden, med den nya metoden räcker en enda röntgenbild för att kunna dra nytta av kontrastinformationen. Metoden leder till sänkt stråldos då varje röntgenstråle spåras och registreras var för sig eller till kraftigt förbättrad bildkvalitet.

In his thesis “Computer-aided Detection and Novel Mammog-raphy Imaging Techniques” Hans Bornefalk introduced a new more effective X-ray, which makes it easier to improved pic-ture quality without having to make several photos. This opens up for earlier diagnosis on for example breast cancer.

NORDISKT FYSIKINSTITUT TILL ALBA NOVA

Nordiska Institutet för Teoretisk Fysik, Nordita, som grundades 1957 på initiativ av bland andra fysikerna Niels Bohr och Torsten Gustavsson, flyttas 2007 till Alba Nova, Stockholms centrum för fysik, astronomi och bioteknik.

Nordita bedriver grundforskning inom teoretisk fysik men un-der senare år har det även skett en utveckling mot biologisk fysik.

The Nordic Institute for Theoretical Physics will move into Alba Nova in 2007.

KTH HJÄLPER DIG ENERGIDEKLARERA DIN BOSTAD

Från 1 oktober ska de svenska bostäder som byter ägare vara energideklarerade. I nuläget är hur certifieringen av en-ergiexperterna som behövs ska gå till oklart. 14 mars pre-senterade kursdeltagare från KTH-kursen “Byggnaders ener-gianvändning” exempel på energideklarationer av småhus och flerfamiljshus.

Energideklarationerna ska innehålla uppgifter om husets en-ergianvändning per kvadratmeter, area, isolering och typ av värmekälla, och kommer 2009 att krävas för alla bostäder och en hel del offentliga byggnader. Kravet innebär en stor arbetsmarknad för energiexperterna som ska upprätta dekla-rationerna.

On the 1st of October all Swedish accommodations will have to be energy declared. The declaration posts the amount of energy used per square meter, area, isolation and source of heat. Students taking the course ”Usage of energy of build-ings” at KTH, have already presented an energy declaration proposition.

KONSTEN ATT HITTA TRÅDEN IGEN I ETT SAMTAL

I fyra olika studier visar Cajsa Ottesjö vid Göteborgs Uni-versitet hur olika språkliga uttryck kommer till användning för att skapa sammanhang mellan olika icke fullföljda delar av kommunikativa projekt. Hon diskuterar dels språkliga handlin-gar där en talare fortsätter precis där den blev avbruten och sådana där fortsättningen binds till det tidigare med en kon-junktion. Cajsa Ottesjö ger en utförlig beskrivning av ordet ”så”, ett av samtalsspråket mest använda ord med flertalet funktioner för att strukturera samtalet och vägleda lyssnarna vad gäller tolkning av det kommande yttrandet i förhållande till det som tidigare sagts.

THE ART OF RESUMING A CONVERSATIONIn four studies Cajsa Ottesjö proves how expressions are used to connect unfulfilled parts of a conversation. She describes the word ”so”, one of the most common ones with plenty of functions to administer conversations and guide listeners in relation to what was said earlier.

Text: CATRIN ERIKSSON & KTH-ekot FORSKNING & TEKNIK

Illustr

atio

n: A

NN

A E

LIASS

ON

Osqledaren #7.indd 11 06-07-02 18.51.17

SKU

LLE DU

VILJA

LÄSA

en KT

H-kurs i körverksam

het? Eller

vad sägs om 5p spexvetenskap? Just så extravagant kanske det

inte blir, men diskussioner pågår för fullt rörande m

öjligheten att i större utsträckning kunna göra poänggivande kurser av diverse

föreningsaktiviteter. Från KT

H:s sida betonas vikten av att kurs -

erna är matnyttiga och erbjuder ny och viktig kunskap. E

xempel

på sådana kurser skulle kunna vara projektledning eller förening -sekonom

i, ämnen som

återses i de flesta föreningar. Quarnevalen

och KT

H racing är två föreningar som

redan idag är aktuella för en sådan uppstart. V

i väntar med spänning för att se i vilken ut-

sträckning CV-poäng kan förvandlas till riktiga sådana.

Illustration: JOSEFIN

KARLSSO

N

Ett inlägg i debatten omPO

ÄN

GG

IVA

ND

E KU

RSER

Osqledaren #7.indd 12 06-07-02 18.51.18

DOCTORAL CANDIDATES REPRODUCING Education and knowledge has obtained a greater meaning when it comes to one’s chances of attaining a desirable career. The Swedish National Agency for Higher Education recently investi-gated if sex and social background operate on one’s tendency of

studying for a doctor’s degree. The study showed that sex had no significant influence in the matter. The affecting factor seems to be the level of education at the parents. Children of those with postgraduate degrees have an almost twice as large tendency to head for a doctor’s degree than other students.

13

EN DOKTORANDANSTÄLLNING på en högskola kan anses som något eftersträvansvärd då posten oftast förknippas med arbeten med höga inkomster och lägre arbetslöshetsrisker. Representeras hela samhällets grupper eller förekommer det en skev social sam-mansättning inom forskarutbildningen? Högskoleverkets studie ”Forskarutbildning och forskarkarriär – betydelsen av kön och socialt ursprung” har följt en examenskull under ett antal år för att se vilka som antagits till forskarutbildningar. Tidigare har man endast undersökt andelen kvinnor och män på olika nivåer inom högskolor, vid två olika tillfällen. Eftersom man då analyserat ol-ika individer leder det till en osäkerhet i resultatet. När man tittat på olika företagspyramider finner man få kvinnor på toppen men många i basen, kan det vara så att kvinnor reducerats på vägen genom den akademiska karriären?

SÄRSKILT BLAND TEKNISKA HÖGSKOLOR är det en större an-del män än kvinnor som påbörjar och avslutar sin utbildning. Andelsskillnaden förs vidare till nästa steg och kvinnor utgör en minoritet även bland doktorerande. Läsåret 2003/2004 bestod 76 procent av nybörjarna på civilingenjörsutbildningarna av män. Studien visar att kvinnor fortsätter i lika stor utsträckning som män med forskarutbildning, och man kan därför konstatera att det inte sker någon kvinnlig avlänkning på vägen mellan grundut-bildning och forskarutbildning.

ÖVERGÅNGSBENÄGENHETEN är således könsneutral bland te-kniska utbildningar men har föräldrarnas samhällsklass och ut-bildningsnivå någon inverkan? Generellt sett påverkar föräldrar-nas samhällsklass inte barnens tendens att fortsätta forskarstudier. Den verkande faktorn är istället föräldrarnas akademiska grad, det är en större sannolikhet att barn till forskarstuderande fort-sätter forskarstudier jämfört med barn till föräldrar med endast grundutbildning. Fördelningskvoten skiljer sig så mycket som 2,06 till 1,08.

DET FÖREKOMMER DOCK INGEN social snedrekrytering till for-skarutbildningen, skillnaderna mellan de olika sociala grupperna uppstår redan i steget mellan grundskola och gymnasium. Arbe-tarbarn hävdar sig väl och fortsätter forskarutbildning i större ut-sträckning än exempelvis barn till högre tjänstemän. Men varför dominerar barn till doktorander bland doktoranderna? Spekula-tionerna är många, ett skäl kan vara att doktoranders barn har större utbildningsförhoppningar. Ett annat skäl är att dessa in-divider, via föräldrarna, har en större inblick i hur man ska ta sig till väga då vägen till forskarutbildning är ganska diffus i Sverige. Det är individens färdigheter och meriter som ska inverka, inte dennes könstillhörighet eller sociala bakgrund.

Studien involverade 33 674 studerande som examinerades mellan 1995-1997, samtliga var under 55 år. Läs hela studien på www.hsv.se.

DOKTORANDER FÖDER DOKTORANDERUNDER DE SENASTE ÅREN HAR UTBILDNING OCH KUNSKAP FÅTT ETT ALLT STÖRRE VÄRDE PÅ ENS MÖJLIGHETER ATT NÅ EN EFTERTRAKTAD POSITION I SAMHÄLLET. DÄR-FÖR ÄR DET VIKTIGT ATT FRÄMJA UTBILDNINGSMÖJLIGHETERNA SÅ ATT KUNSKAPEN STÅR ÖPPEN FÖR ALLA MÄNNISKOR. HÖGSKOLEVERKET HAR GJORT NYLIGEN UN-DERSÖKT I VILKEN OMFATTNING SOM KÖN OCH SOCIALT URSPRUNG INVERKAR PÅ BENÄGENHETEN ATT FORTSÄTTA TILL FORSKARSTUDIER.

Text: ELIN LI Illustration: HELEN SILVANDER

+ =

Osqledaren #7.indd 13 06-07-02 18.51.21

Osqledaren #7.indd 14 06-07-02 18.51.23

KTH vs SU

Many times have I heard KTH students complaining about hav-ing a bigger workload than the students at the Stockholm Uni-versity, SU. Therefore I was startled when I once heard the exact opposite from two SU students. If both sides consider their own education to be the most difficult one, then who is right? Well, in fact there are huge differences between the curricula. A math course, for example, at KTH is not necessarily similar to the one at SU. At KTH one mainly learns how to apply equations into real

situations, while the main goal at SU is understanding their struc-ture. The biggest difference may also be that SU students have a lot less lectures on the schedule. Instead the students are expect-ed to do most of the work on their own. The education board at SU calls this a “freedom under responsibility”. This makes it very difficult to compare the two universities. Perhaps the internal dif-ferences at KTH are even larger than the external.

ATT KTH:ARE TROR SIG HA DET TYNGRE sina kolleger på SU är väl ingenting nytt, men när jag för första gången fick höra det motsatta blev jag helt ställd. På bussen på väg upp till Alba Nova hörde jag två SU:are gnälla: ”Alltså, fatta va skönt att gå på KTH! Ok, de måste va i skolan åtta till fem, men sen SLUTAR de ju! Vi har en föreläsning men sen måste vi PLUGGA resten av dan! Tänk va skönt att bara kunna gå hem!” Hur paff jag än blev fick jag mig ändå en tankeställare, är det så att gräset alltid är grönare? Vilka har egentligen rätt?

SANNINGEN VERKAR VARA att båda har rätt. Studier vid SU och KTH skiljer sig stort, både i programupplägg och i inne-håll. Den mest märkbara skillnaden är att studenterna på SU har mycket mindre schemalagd undervisning – fyra föreläsningar i veckan är inte alls ovanligt på fysiklinjen. Istället uppmuntrar man till självstudier och har räkneövningar och i vissa fall anordnade gruppdiskussioner. Tanken är att man, genom att själv söka kun-skapen, ska få en större förståelse för ämnet. Av samma orsaker lägger man tyngdpunkten i undervisningen på olika saker på de två högskolorna. Medan man på KTH lär sig beräkningsmetoder och lägger ner mycket krut på att lära sig tillämpningar går man på SU istället igenom grunderna mer noggrant. Matematikkurs-erna består till stor del av att lära sig att bevisa satser. Att man går igenom varje element mer grundligt gör också att kurserna på SU inte blir lika omfattande som på KTH. Ett exempel: grundkursen i matematik (20 poäng) på SU innehåller en introduktionskurs i matematik, analys 1 och 2 samt algebra 1. Detta motsvarar på KTH envariabelanalysen (vanligtvis 6-8 poäng, men det är olika för olika linjer) samt en inledande kurs i linjär algebra (4 poäng). Den stora poängskillnaden beror som sagt till stor del på att man går in på djupet mycket mer på SU.

SU HAR HELLER INGA INTENTIONER ATT TÄVLA med KTH om att vara tuffast. På deras hemsida finns en jämförelse mellan fysikstudierna på KTH och SU till vägledning för dem som fun-derar på att söka. Där sticker man inte under stol med att man på SU inte har lika mycket schemalagt, men att förklaringen ligger i att det är för att studenterna på egen hand ska få mer tid på sig att arbeta in stoffet. De kallar det ”frihet under ansvar.” Men frågan är om arbetsbelastningen ändå motsvarar de erhållna poängen vid kursens slut. Behöver man verkligen lägga ner så mycket tid på självstudier, eller pluggar man lika mycket på KTH ändå? Att SU dessutom har ett annorlunda poängsystem där varje termin består av fyra fempoängsblock, medan man på KTH istället läser i fem fyrapoängsblock kan göra att man pressar in mer i de korta KTH-kurserna.

HUR ÄR DET MED AVHOPPAREN? Högskoleverkets granskning har visat att endast en femtedel av alla som påbörjar en civilin-genjörsutbildning vid KTH klarar av att avsluta den inom fem år. Motsvarande siffror för SU fanns inte att få tag i, men visst hop-par studenter av även här. En typisk minskning efter första året är från 80 till 50 studenter.

DEN ENDA SLUTSATS man egentligen kan dra är att det är my-cket svårt att jämföra utbildningarna vid de olika högskolorna eftersom de är så olika i sitt upplägg. Och folk i allmänhet verkar ha en tendens att tro att just deras situation är den värsta. Men visst, på KTH har man fler föreläsningar. Man bör dock ha i åtanke att skillnaden i arbetsbelastning mellan kurserna internt också är stora, och kanske även större än de externa.

15

KTH vs SU

KVITT ELLER DUBBELT – om poängjakten på högskolornaMER ÄN EN GÅNG HAR JAG HÖRT KTH:ARE BEKLAGA SIG ÖVER ORÄTTVISAN I ATT DET SKULLE VARA EN BARNLEK ATT PLOCKA POÄNG PÅ SU, JÄMFÖRT MED DET SLIT MAN MÅSTE UPPBÅDA FÖR SAMMA RESULTAT HÄR. HÅLLER KTH INNE MED POÄN-GEN FÖR ATT HÅLLA STATUSEN UPPE? ELLER ÄR DET EN MYT ATT STUDIERNA HÄR ÄR TYNGRE?

Text: SARA GUSTAVSSON Illustration: MARCUS NIRBRANDT

Osqledaren #7.indd 15 06-07-02 18.51.24

16

AN UNBEARABLE STUDENT SITUATIONEvery year a very expensive student survey is made to analyze the environment and well being of the students at KTH. The investigation from 2005 shows that students, and especially the ones within the field of architecture, are feeling worse than ever.

About every third student finds his or her situation to be unbear-able and almost 40% have considered quitting. Today, almost a year later, nothing has been done. Lets hope the next survey report, that is being released in the beginning of May, won’t pass straight to the trash this time.

VARJE ÅR GENOMFÖRS en omfattande undersökning bland två tusen av KTH:s studenter för att kartlägga hur de mår och hur de upplever sin studiemiljö. Enkäten riktar sig främst till dem som kommit en bit in på utbildningen, under 2005 års version var det samtliga som läste termin 6 på civilingenjörsprogrammen och arkitektprogrammet samt alla studenter som läste termin 4 på högskoleingenjörsprogrammet som inkluderades.

OAVSETT VILKA PARAMETRAR man tittar på, är resultatet förb-luffande uniformt: KTH-studenten mår sämre än någonsin. Var tredje ingenjörsstudent och varannan arkitekturstudent uppger att studiesituationen någon gång känts så svår att de behövt hjälp från andra än studiekamraterna, och nästan 40% har någon gång funderat på att göra ett studieuppehåll.

ARKITEKTURSTUDENTERNA är för övrigt den grupp som alltid utmärker sig på må-dåligt-skalan. Medan 38% av ingenjörss-tudenterna är nöjda med sina studieresultat, är endast 18% av arkitekturstudenterna det. Medan 43% av ingenjörsstudenterna är nöjda med lärarnas stöd och uppmuntran i studierna, är en-dast 24% av arkitekturstudenterna det. Även när det handlar om narkotika-användning eller negativ särbehandling är det tre gånger så vanligt på andra sidan Valhallavägen. Vad är det som pågår egentligen?

FÖRVÅNANSVÄRT nog uppgav endast 10% av alla studenterna i undersökningen att de uppfattade svårighetsgraden på utbildnin-gen som för hög. Däremot ökade siffran till 24% när man istäl-let frågade om utbildningstempot (47% hos arkitektur). Kan det kanske hänga ihop med faktumet att det endast är en femtedel av civilingenjörsstudenterna som tar ut sin examen på utsatt tid?

MELLANÅRSENKÄTEN kostar KTH hundratusentals kronor. Och ändå finns den inte nämnd en enda gång på hela KTH:s hemsida. Trots att den skickas ut till bland annat universitetssty-relsen, har man ingen konkret beläggning för huruvida den läses eller ej. Då läget inte har förändrats kan man gissa på det senare alternativet. Vad finns det för värde i att ha statistik på student-ers obefintliga välbefinnande, om man ändå inte har tänkt göra någonting åt det?

NÄSTA SAMMANSTÄLLNING av mellanårsenkäten tros utkom-ma i början av maj. Låt oss hoppas att det blir ett dokument som för ovanligheten skull inte hamnar i KTH-ledningens pap-persåtervinning.

MellanårsenkätenSTUDENTEN MÅR SKIT (FORTFARANDE)VARJE ÅR FÅR KTH KONKRET STATISTIK PÅ EXAKT HUR ELÄNDIGT STUDENTEN MÅR, I FORM AV ETT FENOMEN VID NAMN ”MELLANÅRSENKÄTEN”. IDAG, NÄSTAN ETT ÅR EFTER SENASTE RAP-PORTEN, HAR FORTFARANDE INGENT-ING GJORTS.

Text: HELEN SILVANDER Illustration: ELIN LI

Osqledaren #7.indd 16 06-07-02 18.51.25

17

ACADEMIC FREEDOMThe Swedish National Agency for Higher Education has recently presented a report on the subject ”Academic freedom”. It shows

that students are more interested in intellectual development than social or personal growth. Especially students at technical universities a likely to assign this trend.

VARFÖR STUDERAR MÄNNISKOR? Söker vi intellektualism eller drivs vi av en bildningssträvan? Hur ser studenternas akademiska ideal ut i verkligheten? Det är några av frågorna som Katarina Bar-rling Hermansson besvarar i Högskoleverkets rapport ”Akademisk frihet i praktiken – en rapport om tillståndet i den högre utbildnin-gen”.

ENLIGT OVANNÄMNDA RAPPORT verkar det främsta studiemo-tivet vara intresset för ett visst ämne, och i viss mån, tankar på framtida yrkesmöjligheter. Man verkar dessutom anse att högsko-lan i första hand skall främja de studerandes intellektuella utveck-ling och bara i andra hand den personliga och sociala.

UNDERSÖKNINGEN VISAR dessutom att betoningen på den in-tellektuella utvecklingen är större hos universitetsstuderande i jämförelse med dem som läser på högskolor. Även på de högre nivåerna inom högskoleväsendet framhålls denna utvecklig. Om man sedan väljer att titta områdesvis blir det tydligt att det intelle-ktuella idealet främst sätts av teknologer, matematiker, naturve-

tare, medicinare och jurister, medan den sociala och personliga utvecklingen föredras inom vård-, lärar- och konstutbildningar samt bland teologer.

VARFÖR ÄR DET SÅ? Kan det verkligen stämma att teknologer är ointresserade av lärandet som lärande? Eller har vi bara lärt oss att allting som inte går att sätta i upp i ett MATLAB-program är mindre värt? Har det gått så långt att teknologer börjar känna sig vilse utan sin BETA?

EN INTRESSANT FRÅGA är i vilken utsträckning och på vilket sätt frågan som akademisk frihet aktualiseras i den högre utbild-ningen. Studien visar att de flesta studenter är obekanta med både begreppet och dess förhållande till undervisningen. Trots detta verkar de flesta sympatisera med de ideal som står bundna med den akademiska friheten. Dock står det tydligt att studenten, inte på något sätt, funderar över vad som krävs av såväl utbildning som student för att den akademiska teorin skall kunna omsättas i praktiken.

SKILLNADEN MELLAN TEORI OCH PRAKTIK

VARFÖR STUDERAR DU? FRÅGAN ÄR VÄLDIGT EN-KEL. SVARET ÄR BETYDLIGT SVÅRARE. DET VISAR HÖGSKOLEVERKETS RAPPORT OM AKADEMISK FRIHET I PRAKTIKEN.

Text: HELEN SILVANDER Illustration: KAMILA SWIEZEWSKA

Akademisk frihet

Osqledaren #7.indd 17 06-07-02 18.51.28

Bli en framgångsrik projektledareLäs och examinera 5 p projektledning helt via nätet!Använd din vår eller sommar på rätt sätt. Information och anmälan: www.dsv.su.se/projektledningInstitutionen för data- och systemvetenskap

HEJ SEBASTIAN!

OM INGENTING HAR SAGTS om anställningsformen så har den anställde normalt sett en fast anställning, eller som lagen uttrycker det, en tillsvidareanställning. Då inget kontrakt har skrivits ligger det på din arbetsgivare att bevisa att ni muntligen avtalat om något annat.

ARBETSGIVAREN KAN AVTALA med en arbetstagare om en provanställning i upp till 6 månader. Anställningen kan då av-brytas utan beaktande av uppsägningstid och inga särskilda skäl måste anges. Syftet med provanställningen är att arbetsgivaren under en kortare period ska få möjlighet att bedöma arbetstaga-rens kompetens och inte genast behöva känna sig tyngd av det starka skydd som en tillsvidareanställning innebär för arbetsta-garen. Efter prövotiden övergår provanställningen per automa-tik i en tillsvidareanställning om inte arbetsgivaren minst två veckor före prövotidens utgång givit något annat besked.

EFTERSOM DU VARIT ANSTÄLLD i sju månader så har du, oavsett vad ni kommit överens om, en tillsvidareanställning. Anställnin-gen gäller då tills vidare, eller med andra ord tills dess att den sägs upp av arbetsgivaren eller av arbetstagaren. Om inget annat har avtalats så har du enligt lag rätt till minst en månads uppsägn-ingstid. En uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. Saklig grund kan antingen utgöras av arbetsbrist (ex-empelvis neddragning av tjänster) eller av omständigheter som kan hänföras till arbetstagaren personligen (allvarlig misskötsel). Saknar uppsägningen saklig grund kan du vara berättigad till skadestånd som inom arbetsrätten kan vara relativt generösa.

Studentjuristerna

HEJ STUDENTJURISTERNA!HAR EFTER SJU MÅNADERS ANSTÄLLNING HELT PLÖTSLIGT BLIVIT UPPSAGD AV MIN CHEF. HAN HADE INGEN DIREKT MOTIVERING UTAN HÄNVISADE TILL ATT VI HADE KOMMIT ÖV-ERENS OM EN PROVANSTÄLLNING OCH ATT HAN DÄRFÖR KUNDE GÖRA SOM HAN VILLE. FÅR HAN VERKLIGEN GÖRA SÅ HÄR? FINNS DET NÅGRA REGLER SOM KAN HJÄLPA MIG? VAD MENAS MED EN PROVANSTÄLLNING? DET FINNS INGET SKRIVET ANSTÄLLNINGSKON-TRAKT OCH JAG KOMMER INTE IHÅG VAD SOM SADES MUNTLIGEN EFTERSOM JAG VAR SÅ GLAD NÄR JAG FICK JOBBET.

Sebastian

STUDENTJURISTERNA PÅ SSCO HETER NAHALE KARIMI OCH MATHIAS WALLIN. DE FINNS PÅ STU-DENTPALATSET (Norrtulsgatan 2) OCH ERBJUDER STOCKHOLMS STUDENTER KOSTNADSFRI JURIDISK RÅDGIVNING. KONTAKTA DEM PÅ 08-674 76 68 ELLER [email protected].

Osqledaren #7.indd 18 06-07-02 18.51.31

Bli en framgångsrik projektledareLäs och examinera 5 p projektledning helt via nätet!Använd din vår eller sommar på rätt sätt. Information och anmälan: www.dsv.su.se/projektledningInstitutionen för data- och systemvetenskap

OSQVIK vol 2 PLUSMENY EXTRA ALLT

KÅRENS ÄLSKADE “SPORTSTUGA” HAR FÅTT EN TUSENMILASERVICE OCH ÄR BÄTTRE ÄN NÅGONSIN. OSQLEDAREN BERÄTTAR OM UPPGRADERINGEN.

Text: KJ ANDERSSON

19

NÄR JAG BÖRJADE PÅ TEKNIS 2001 förknippade jag Osqvik med tre saker; kalla duschar efter bastun (förutsatt att inte ledn-ingarna frusit och det inte gick att duscha alls), skrämmande ute-dass och förbannat roliga fester. Men det var då, och nu är nu. Kåren har de senaste åren fixat och rustat på Osqvik, och vi har talat med kanslichefen Mårten Dahlberg som varit med genom hela projektet.

VAD ÄR DET NI HAR GJORT?– Det är två stora saker vi arbetat med. Nu senast har vi rivit den gamla dassbyggnaden och byggt ett nytt hus med mulltoasystem. För två år sedan gjorde vi dessutom en stor renovering av bastun.

HUR HAR BASTUN FÖRÄNDRATS?

– Bastuaggregatet var ju halvfungerande och svårt att få bra värme i. Sedan var det problem med vattenförsörjningen, det kunde lätt frysa på vintern. Så det blev nytt aggregat, vi gjorde om duschutrymmet, lade om taket, såg över fönstre-na och kollade bjälkar. Plus att det sattes in en värmekabel i vattenledningen, så nu har man rinnande vatten året runt.

DASSEN VAR ETT ABER, BÅDE ATT ANVÄNDA OCH HÅLLA EFTER. HUR SER DET UT NU?– Den gamla toalettlängan är riven och en ny byggnad är uppförd på samma ställe. Kraven från kommunen vad gäller latrintunnor ökade hela tiden och mot slutet så fick tunnorna bara vara halvfulla, fastän vi betalade lika

mycket. Tömningskostnaderna låg på 50 000 kronor om året, så med en avskrivning på tio år blir den årliga kostnaden lika stor som tömningskost-naden var tidigare. Med det nya förmultningssystemet behöver man inte göra några tömningar, det är stora tankar som tar hand om det. De är dimen-sionerade för att folk även ska kunna kissa i dem.

EN TREVLIG NYHET FÖR ALLA TJEJER.– Ja precis. Till den nya byggnaden finns det också en ramp, så från toalet-tperspektiv är de lite mer tillgängligt än tidigare. Nu är ju i och för sig Osqvik ganska otillgängligt, men om man väl kommer över bergknallen från parkeringen med en rullstol så kan det fungera hyfsat uppe vid huset.

VAD HAR NI GJORT FÖR ATT ÖKA INTRESSET FÖR OSQVIK?– Hyressättningen har ändrats, genom att vi har sänkt priserna ganska or-dentligt för sektioner och sektionsverksamhet, då vi märkt att det är många som drar sig för att hyra eftersom det kostar en del. Uthyrningsstatistiken har visat att uthyrningen under vintern är väldigt låg, och då har vi ett spe-cialerbjudande som innebär att det under vardagar bara kostar 500:- per dag för alla. Nu finns det även möjlighet att hyra en hel vecka till ett rabatterat pris. Vi hoppas även att fler upptäcker att man kan hyra Osqvik privat.

DET NYA FÖRBÄTTRADE OSQVIK verkar har alltså en bättre bas-tu och en mycket trevligare toalett. Så jag får nog numera stryka de första två synonymer med Osqvik, och då blir det bara en kvar; förbannat roliga fester!

OSQVIK vol 2.0: SUPERSIZE EXTRA EVERYTHINGTHS “sports cabin” Osqvik has been given a makeover and is better than ever. When I started here in 2001 Osqvik meant three things for me; cold showers (if they weren’t frozen), scary out-houses and damn great parties. But that was then. During the last years THS has fixed and mended Osqvik. Two years ago they

renovated the sauna and the plumbing system, so now both sau-na and showers can get nice and hot. The outhouse was terrible, to use and to manage, so the old building was thorn down and replaced by a new modern facility, that is more manageable for disabled people. So now I have to delete my two first statements and focus on the third: damn great parties!

Osqledaren #7.indd 19 06-07-02 18.51.37

TEMA: DEMOKRATIETT ÄMNE VI ÄR SÅ VANA VID ATT VI INTE SER DET FÖR ALLA TRÄD

Osqledaren #7.indd 20 06-07-02 18.51.38

A SYSTEM FOR DE-POLITICIZED CITIZENSThe parliamentary system is built upon a mind-boggling paradox. In order for it to work the constituency has got to be made up by a sizeable portion of de-politicized and ideologically non-com-mitted citizens. Without this minority (perhaps majority in some

cases) it would not be possible for the great shifts between the ideological blocs that are made obvious in opinion polls. Without it the ‘left’ could not steal voters from the ‘right’. But people can be taught to be ideologically committed just as they can be taught to be ambiguous. Take control over your own mind and do democracy a favor!

EN AV VÅRT POLITISKA SYSTEMS STORA PARADOXER är fenomenet med att för många medborgare inte får ha ideologiska övertygelser. Om den absoluta majoriteten av medborgarna verk-ligen var medvetet politiserade så skulle vi följaktligen aldrig se ett maktskifte i svensk politik. Det kan visserligen av många ses som någonting positivt, men ett sådant samhälle förvandlar poli-tiken till populism. I ett sådant system har de politiska partierna ett intresse i att avideologisera en stor del av medborgarna och göra dem partipolitiskt ambivalenta, eftersom de är beroende av dessa för att flytta fram sina positioner.

SYSTEMET TILLÅTER visserligen en stabil bas av väljare som av tradition eller övertygelse alltid röstar på samma parti, men utöver detta krävs det ett ”obestämt” skikt som flyter omkring, och som är redo att vända kappan efter vinden vid varje val. Detta ger som konsekvens ett politiskt system där ideologi helt får träda tillbaka till förmån för vilka frågor som för tillfället råkar vara på agendan.

VÅR FORM AV DEMOKRATI bygger alltså på att invånarna inte vet vad de, i politisk mening, egentligen vill. Det förutsätter att människor inte har visioner om vilket samhälle de vill leva i, al-ternativt att de inte har någon uppfattning om hur de vill uppnå detta samhälle.

DETTA KAN NOG SES som en ganska sorglig utveckling, politisk medvetenhet borde vara någonting attraktivt och eftersträvans-värt. En demokrati borde jobba hårt för att göra sina medborgare politiskt medvetna. Sant folkstyre förutsätter att invånarna kan fatta informerade beslut, och att de tillåts av de folkvalda att göra det.

DETTA ÄR NÅGONTING ATT TÄNKA PÅ när du går och röstar i höst. Visst skulle man kunna göra den så kallade ”demokratin” en tjänst genom att bibehålla sin okunskap, och fortsätta dränkas

i den kväljande smörja som fyller vår kvällspress och våra TV-ap-parater. Eller så kan man göra precis tvärtom; läsa, vara kritisk, bilda sig en egen uppfattning, och framför allt: agera och tänka själv. Vad vill du leva i för samhälle? När du har bestämt dig, gå då ut och kräv det.

SYSTEMET TILLÅTER VISSERLIGEN EN STABIL BAS AV VÄLJARE SOM AV TRADITION ELLER ÖVERTY-GELSE ALLTID RÖSTAR PÅ SAMMA PARTI, MEN UTÖVER DETTA KRÄVS DET ETT “OBESTÄMT” SKIKT SOM FLYTER OMKRING OCH SOM ÄR REDO ATT VÄNDA KAPPAN EFTER VINDEN VID VARJE VAL.

ETT SYSTEM FÖR DE IDEOLOGILÖSASÅ HÄR I VALTIDER REDOVISAR PRESS, RADIO OCH TV STÄNDIGT NYA OPIN-IONSSIFFROR SOM TALAR OM VEM SOM LEDER OCH VEM SOM HALKAT EFTER. VAD ÄR DET FÖR SAMHÄLLE SOM EGENTLIGEN SPEGLAS I DESSA UN-DERSÖKNINGAR? ETT SAMHÄLLE DÄR STORA GRUPPER AV VÄLJARE HELT PLÖTSLIGT BYTER PARTITILLHÖRIGHET; OCH TILL OCH MED KLIVER ÖVER IDE-OLOGISKA BLOCKGRÄNSER. KAN DET VARA SÅ ATT DET PARLAMENTARIS-KA SYSTEMET FÖRUTSÄTTER AVIDEOLOGISERADE MEDBORGARE?

Text: MIKAEL NILSSON Foto: DAVID ASPLUND

21Osqledaren #7.indd 21 06-07-02 18.51.39

TEMA: DEMOKRATIPARTIERNA DU INTE VISSTE FANNSOM NÅGRA MÅNADER ÄR DET DAGS FÖR RIKSDAGSVAL IGEN. DIN RÖST BLIR AVGÖRANDE FÖR VEM SOM SKA STYRA SVERIGE UNDER DE KOM-MANDE FYRA ÅREN. HAR DU NÅGON-SIN FUNDERAT LÄNGRE ÄN TILL SOS-SARNA ELLER MODERATERNA? LÅT OSQLEDAREN GUIDA DIG GENOM ETT PAR AV DE MER OTIPPADE KONSTEL-LATIONERNA.

Text: PER PETTERSSON Bild: HELEN SILVANDER

BESÖKER MAN VALMYNDIGHETEN HEMSIDA hittar man en komplett lista på alla registrerade partibeteckningar inför höstens val, både lokalt och på riksnivå. Kanske brinner du för de mjukare värdena i livet och sätter livsglädje framför ekonomisk tillväxt? Eller tycker du att den äldre generationen har för dålig representation i riksdagen? Det finns partier för alla smaker! Osqledaren har tagit på sig tropikhjälmen och gett sig ut på safari i partidjungeln enbart för din skull. För dig som inte redan visste det finns det ytterligare en in-tressant detalj att ha i åtanke. I Sverige finns det ett krav i vallagen att man måste ha minst 1 500 namnunderskrifter som stödjer en partiregistrering för riksdagsval, 100 för land-stingsfullmäktige och 50 för kommunfullmäktige för att den ska godkännas av Valmyndigheten...

POLITICAL PARTIES YOU NEVER THOUGHT EXISTEDSwedens next general elections are on the 17th of Septem-ber this year. Apart from the seven current political parties in the Swedish parliament “Riksdagen”, there are a lot more registered parties at the Swedish Election Authority. Some stranger than others. Keep in mind that a party has to have at least 1 500 people supporting a national registration (100 for a regional and 50 for a local) for it to be accepted by the Election Authority...

Osqledaren #7.indd 22 06-07-02 18.51.44

BJORNPARTIETBjornpartiet är ett parti, som inte anser sig kunna plac-eras på den rådande vänster-höger-skalan, såsom den ser ut i riksdagen. ”Bjornpartiets ändamål är att få sam-hället att genomsyras av den gällande tolkningen av den bjornska ideologien” står det i partistadgan. De kämpar för en jämlik bjornsk värld, fri från religiöst och annat tvång.

The Bjorn party aims for an equal Bjorn world, free from religious and other obligations. partiet.thebjorn.com

ENHETTycker du också att det har gått för långt med ekonomi och tillväxt i dagens samhälle? Ta dig en titt på partiet Enhet, som står för de mer mänskliga värdena. Enhet vill enligt sin hemsida föra in kärleksfulla visioner i poli-tiken och därmed samhället. Partiet arbetar framför allt för att tillgodose människans andliga behov. Miljö, em-pati, livskvalité, livsglädje och fredsarbete är ledord för partiet.

Enhet (=unit) wants to fulfill the spiritual need through environment, empathy and peace.www.enhet.se

FOLKETS VILJAFolkets vilja - är folkets vilja. Enligt partiets hemsida. Partiet vill att makten förskjuts från stat och myndighet till medborgare. Framför allt vill man stoppa utby-ggnaden av 3G och TETRA, olika mikrovågsbaserade kommunikationssystem, eftersom dessa enligt partiet gör folk sjuka, oförmögna att arbeta och tvingar män-niskor från hus och hem. Artiklar om hur strålning från mobilmaster påverkar hälsan negativt fyller partiets hemsida från topp till botten.

Folkets Vilja (The Will of the People) main goal is to stop the 3G network, since they believe it makes people physically ill.

www.folketsvilja.seNIHILISTMISANTROPERNA (NM)Nihilistmisantropernas mål är att helt och hållet utrota människan då hon egentligen bara utgör ett gift på na-turen. Om alla människor utrotas kan naturen återfödas och bli frisk igen. Meningen är att skapa en ny kraft i svensk politik och ge en plats hos dem som vill se män-skligheten dö ut.

The Nihilistmisantropes strive for the political extinc-tion of mankind, to enable Earth to recover from mans abuse.www.webspawner.com/users/partiet/index.html

INTERNETPARTIETInternetpartiet startade som en idé vid en diskussion kring partiprogram i augusti 2002. Normalt ställer man sig bakom det parti som bäst överensstämmer med ens personliga åsikter. Internetpartiet ser en poäng i att man genom teknikens under skulle kunna bedriva direktdemokrati och på ett enkelt sätt kunna visa vilka av punkterna i programmet man ställer sig bakom och vilka av punkterna man tar avstånd från.

The Internet party’s main objective is to give people the power through internet direct democracy.www.internetpartiet.com

PRIORITETSPARTIETPrioritetspartiet vill ta makten från poli-tiker och ge den till medborgarna genom att införa en form av direktdemokrati. De vill dessutom byta ut skattesystemet till ett som är enklare och rättvisare.The Priority party wants to give the power to the people.

www.prioritetspartiet.seSVARTSKALLEPARTIET (SSP)Svartskallepartiet vill utföra Sveriges första revolution. De kallar sig själva ett svartskalleparti som tar avstånd från alla svartskalleparasiter, det vill säga de som partiet anser utnyttjar det svenska välfärdssystemet. SSP strävar efter att få alla medborgare att få ett selektivt syn-sätt på icke svenska medborgare. “Vi hatar de svartskallarna som försöker skada detta samhälle, lika mycket som vi hatar skinnskallarna om inte ännu mer. Vi ska göra allt vi kan för att hjälpa svenska myndigheter att omintetgöra alla typer av ”kancersvullnader” på den svenska nationens kropp.” står det på deras hemsida.

The members of the Svartskalle party are immigrants who want to detach themselves from other immigrants who are taking advantage of the Swedish sys-tem.www.svartskallepartiet.se

Osqledaren #7.indd 23 06-07-02 18.51.48

BEING A LIVING TRADEMARKIn almost every book on marketing the phrase “a genuine trade mark” is used to illustrate the difference between life and death within a company. Lately, due to increasing market competition,

I NÄSTAN VARENDA BOK om marknadsföring används uttryck-et ”ett framgångsrikt varumärke” för att förklara skillnaden mel-lan de företag som klättrar på de översta trappstegen och de som faller platt på marken. Medan ett välskött varumärke ur köparens synvinkel uppvisar trygghet och är en kvalitetsgaranti, är det ur säljarens synvinkel i princip skillnaden mellan liv och död.

LÄNGE HAR EN PRODUKTS VARUMÄRKE definierats av kom-petensen hos marknadsavdelningen, men i samma takt som konkurrensen stegrats, har även kundens förväntningar och krav ökat. Idag måste man i princip vara felfri på alla fronter, privat som professionellt, för att hålla sig kvar i spelet. Människorna bakom en rörelse, är idag minst lika stor del av varumärket som rörelsen i sig. På så sätt påverkas en organisation i betydligt större utsträckning än förr av enskilda individers handlingar. Ett lysande exempel på detta är den mycket omtalade Skandia-skandalen. Än idag kämpar man hårt för att tvätta bort det dåliga rykte som en handfull direktörer gett en koncern med 5800 anställda.

SÄESKILT INOM DEN POLITISKA SFÄREN verkar de levande var-umärkena spela stor roll. Presidenter avgår på grund av vänster-prassel och politiker avsätts på grund av krogslagsmål, faktorer som förmodligen säger väldigt lite om deras kapacitet att leda landet framåt. Kanske är det på grund av att ett partis produkt är

TEMA: DEMOKRATIATT VARA ETT LEVANDE VARUMÄRKE“OLOF OCH ANNA, NU FÅR NI INTE VARA FULLA EN ENDA GÅNG UNDER DET NÄRMSTA ÅRET”, SADE MAN TILL DET NYBLIVNA KÅR-PRESIDIET UNDER ÖVERLÄMNINGSMIDDA-GEN FÖRRA ÅRET. UTTALANDET VAR MENAT SOM ETT SKÄMT, MEN DET LIGGER NÅGON-TING I DET. I ALLA SAMMANHANG DÄR MAN BLIR VALD ATT REPRESENTERA EN VISS GRUPP, BLIR MAN AUTOMATISKT ÄVEN ETT VARUMÄRKE FÖR DENSAMMA. VART GÅR EGENTLIGEN GRÄNSEN MELLAN DET PRIVA-TA OCH DET OFFENTLIGA JAGET?

Text & foto: HELEN SILVANDER

Osqledaren #7.indd 24 06-07-02 18.51.51

every part of an organization, private or professional, is consid-ered to be a part of the trademark, which leaves the representa-tives with a greatly enhanced responsibility. This phenomenon is especially distinguished in the political world. Presidents resign because of adultery and officials are fired for being in bar fights,

even though the incidents have very little to do with the working ability of these representatives. The question we need to ask our-selves is whether a life in public means we have to renounce a piece of our own personality or if it means that we should start treating our selves as merchandise.

dess ideologi. Det verkar som om man, i samband med sitt man-dat, även får uppdraget att vara moralens väktare.

EN LIKNANDE UTVECKLING uppvisas med jämna mellanrum även på THS. En av de hetaste debatterna på kårens nätburna debattforum förra månaden rörde representativiteten hos en av de sökande till kårens arvoderadegrupp. På dennes personliga hemsida fanns bland annat ett kåseri över Muhammed-tecknin-garna, vars utformning väckte frågan över hur denne kandidat skulle uppfattas externt, av individer som inte var införstådda i sammanhanget. Hur pass ”extrema” åsikter kan och får man egentligen ha när man representerar en större massa?

DENNA TYP AV FRÅGESTÄLLNINGAR är långt ifrån ovanliga. Särskilt när det rör de icke-valda talesmännen, det vill säga de vars handlingar eller tycken blir ett omedvetet varumärke för verk-samheten. Nyligen förklarade till exempel Akademikerförbundet SSR i ett pressmeddelande att de efter omfattande diskussioner beslutat att utesluta en medlem som var aktiv i Sverigedemokra-terna. Förklaringen löd att ”det skadar förbundets anseende att som den nu uteslutna medlemmen gör, aktivt arbeta för ett sam-hälle enligt Sverigedemokraternas värderingar”.

(Självfallet kan man ifrågasätta det demokratiska tänkandet i att utesluta en medlem på grund av sina åsikter. Hur långt kan man

skylla på eller skyddas av yttrandefriheten? Posten gjorde den tydliga markeringen att yttrandefriheten står högst när de tillät Sverigedemokraterna distribuera sin valkampanj till de svenska hushållen, medan man på Ytterbyskolan i Kungälv underkänner elever i samhällskunskap om de någon gång gjort nazistiska ut-talanden. Är det verkligen försvarbart att utnyttja betygssystemet eller medlemsregistret som en metod att bestraffa ”obekväma” åsikter? Har man inte ett ansvar att istället förändra de värderin-gar som finns?)

SKULLE VÅR BILD AV KÅRPRESIDIETS KOMPETENS förän-dras om vi såg dem raglandes ut från Crazy Horse? Förmodli-gen. Skulle deras kapacitet att fullfölja sitt uppdrag förändras? Förmodligen inte (förutsatt att de fortfarande blir tagna på al-lvar inom verksamheten). Men det skulle kanske inte heller spela någon roll. I dagens samhälle verkar det nästan vara lika viktigt att saker ”ser” bra ut som att de faktiskt är det.

I SLUTÄNDAN KVARSTÅR frågan över hur mycket av ens pri-vatliv som tillhör det företag eller den grupp man företräder. In-nebär en offentlig position att man automatiskt måste göra avkall på delar av sig själv? Eller bara att det egna jaget måste börja behandlas som en handelsvara?

Osqledaren #7.indd 25 06-07-02 18.51.54

26

BITTERSWEET TAXESSweden is known for being one of the heaviest tax countries in the world. But how is the tax moral among the citizens? Every-one seem to find education, healthcare, environment and so on, important, but when it comes to paying for it everyone starts complaining about the taxes being too high.

Studies show that young people are the ones most likely to cheat with their taxes. The Swedish National Tax Board estimates the annual cheating cost to be between 90 and 110 million.There seems to be a huge difference between wanting certain services and actually wanting to pay for them.

FÅ LÄNDER I VÄRLDEN är så intimt förknippade med höga skat-ter som Sverige. Vi har kämpat oss upp till en åtråvärd toppo-sition på en av den globala ekonomins olika listor över diverse mer eller mindre intressant statistik: världens högsta skattetryck. Nivåerna kulminerade efter finanskrisen i början av 1990-talet med drygt 55%, och utgör än idag lite mer än hälften av det totala BNP.

DETTA VET de flesta. Vad färre verkar medvetna om är den his-toriska utvecklingen. På 1950-talet låg det totala skattetrycket på cirka 20% av BNP, och även om vi redan då låg högt upp på motsvarande topplista var skillnaden mot andra länders skat-tetryck betydligt lägre än idag, då OECD-snittet är cirka 37%. Det beror till mångt och mycket på den relativt oansvariga sven-ska inflationspolitik som fördes under många decennier, då fokus snarare låg på full sysselsättning än på stabila offentliga finanser. Resultatet blev massarbetslöshet i den privata sektorn, vilken kompenserades med en kraftig expansion av den offentliga sek-torn. Denna volym lever vi alltså med än idag, de offentliga ut-gifterna som andel av BNP är drygt 50%. Klart högst i världen.

HUR ÄR DET då med skattemoralen? Svenskarna tycker i allmän-het att det är viktigt med vård, omsorg, utbildning, miljö med mera, men när det är dags att betala för det klagas det på skat-terna är för höga.

UNDERSÖKNINGAR SOM PUBLICERATS de senaste åren tyder på att framför allt de unga är benägna att skattefuska. Skattever-ket kom till exempel fram till att en av fyra i åldrarna 16 – 20 tycker att det är okej att jobba svart. I åldersgruppen 18 – 19 var läget ännu värre enligt Riksrevisionsverket; en tredjedel kunde tänka sig att ta ett svartjobb. En måhända mindre professionell

TEMA: DEMOKRATIDE BITTERSÖTA SKATTERNA

Text: OSKAR ZANDER Bild: HELEN SILVANDERopinionsundersökning utförd av Aftonbladet visade att 4 av 10 svenskar tyckte det var rätt att leva på bidrag för att kunna utöva sina fritidsintressen, något som på sätt och vis blivit verklighet med det populära så kallade friåret.

SAMTIDIGT gör både privatpersoner och politiker suspekta avdrag för allt tänkbart, och åker med jämna mellanrum fast vid granskningar av deklarationer. Skatteverket räknar med att den totala kostnaden för fusket uppgår till mellan 90 och 110 mil-jarder kronor varje år, i form av presumtiva skatteinkomster som aldrig betalas. Av dessa utgör svartjobb ungefär hälften och un-dangömmande av pengar utomlands omkring 10%.

DET VERKAR ALLTSÅ finnas ett visst glapp mellan värderingen av att ha ett högt skattetryck och att själv vilja bidra med pengar. Är detta egentligen så konstigt? Människan är trots allt begåvad med ett egenintresse, och ser sålunda hellre till att få egna fördelar än att bereda väg för andras. Därför kan de flesta vara överens om att skola, vård och omsorg ska vara ”gratis”, men då ska det också vara just gratis. Någon annan kan väl betala? Inte heller förefaller det speciellt märkligt att just ungdomar kan tänka sig att tänja på lagarna. Vilken annan generation har fått mer serverat på silver-bricka utan att lyfta ett finger än vår? Och vilken generation är det som har betalat för oss? Behöver jag nämna köttberget?

MITT UPPDRAG I DENNA ARTIKEL är inte att peka finger åt någon, eller att erbjuda teoretiska patentlösningar på problemet. Jag kan däremot dryfta mig till att erinra om dåvarande par-tisekreterare Mona Sahlins inspirerande mantra från 1994: “Om man är socialdemokrat, då tycker man att det är häftigt att betala skatt.”

OS

QLE

DA

REN

#7

05/0

6 TE

MA

: DEM

OK

RAT

I

Osqledaren #7.indd 26 06-07-02 18.52.30

27

THE PERFECT POLITICAL PARTYWhich issues should the perfect political party work with? All ef-forts on childcare and the elders perhaps? And what about unem-ployment due to centralisation? The fact that a lot of people who cannot afford appartments in the city are forced to work in the central areas should be looked at. One also needs to consider the work environment as well as the technical development, so we

also need to be able to educate people. Should we put the priority on higher education or on the undergraduate one? There are a lot of different desires in a community. I give up when it comes to creating a perfect political party. We will just have to hope that if everyone votes for the party and politicians that seems to be best suited to represent and run the country, we will have at least a few guidelines to what people see as high priority matters.

EVENTUELL MARKNADSHYRA gör att hyrorna åter höjs. Arbet-smiljön är en viktig bit, speciellt som man vill motverka utbränd-het och onödiga sjukperioder som tär på stadskassan. Vill vi ha ökad konkurrenskraft och positiv teknisk utveckling så får inte studierna komma i kläm. Det är nog högre studier som ska hög-prioriteras. Men barnpassning, vård och trygghet för de anhöriga behövs kanske också för att man ska kunna fokusera sig på stud-ierna, för att hänga med behövs även fullgoda grundläggande studier. Det är kanske grundskolan som ska högprioriteras och kvalitetsäkras, är det kanske där huvudinsatsen ska in?

BEKVÄMLIGHET KONTRA ENERGIBESPARINGARergibespar-ingar, lokala kontra nationella satsningar, lönehöjningar kontra arbetsmiljöförbättringar och bevarande kontra modernisering. Samhället består av många viljor och drar ofta individen åt två eller flera håll vad gäller hur samhället ska skötas.

Jag ger upp i frågan vad gäller att skapa det perfekta partiet. När det kommer till kritan är vi alla individer och det är summan av al-las ansträngningar som ger resultatet. Om alla röstar på det parti och de personer som man tror är bäst lämpat att representera och styra vårt land så har vi i alla fall gett ledtrådar till vilka huvud-frågor svenska folket vill prioritera under nästa mandatperiod.

INOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN har de lågavlönade gjort sig förtjänta av bättre arbetsmiljö, fler medarbetare och högre lön. Vi vill ha teknisk konkurrenskraft och nya fräcka lösningar samt en hållbar utveckling som lämnar någonting kvar till kommande gen-erationer. Hur skulle det perfekta partiets politik vara utformad? Man kan ju inte satsa hela kakan på endast barn och äldreomsorg. Eftersom många äldre är beroende av färdtjänsten, så är även vägunderhållet av vikt för att inte tala om miljöfrågan och om-sorgen om gångtrafikanterna. Bra vägar höjer medelhastigheten och det blir bekvämt att ta bilen, även om kommunaltrafiken är helt okej. En pr-kampanj för kommunaltrafiken och trängselskatt skulle minska trafiken i centralorten, ge mindre trafikstockningar och kanske gå ut över lokala varutransporter.

SÅ VAR DET den där lilla byn i utkanten som slagits med arbet-slöshet på grund av centraliseringshysterin, då alla företag verkar vilja in till centralorten. En drive skulle kunna påvisa den högre markhyran, de högre levnadsomkostnaderna och de högre stors-tadshyrorna (om man ens får tag i någonstans att bo utan att köa i 10 år). Problemen är intet på långa vägar lösta, stockholmarna som precis ska flytta hemifrån och de som rekryteras till jobb i centralorten får hoppa mellan andrahand och inneboendes. Ny-byggen blev mest bostadsrätter som kräver kontantinsats som ingen nyutexaminerad eller nyrekryterad som varit arbetslös en längre tid har råd med. Höjda hyror, där flertalet vill bo, ger att de med mindre pengar tvingas ut från centralorten där många arbetar inom låglöneyrken.

TEMA: DEMOKRATIDET PERFEKTA PARTIETKAN ETT SÅDANT EXISTERA?Text: CATRIN ERICSSON Illustration: HELEN SILVANDER

- Du

är

ju helt perfekt!

- N

ej, DU. Du är helt

perfekt!

Osqledaren #7.indd 27 06-07-02 18.53.27

�

��

ARE YOU THE ONE WE ARE LOOKING FOR?Are you part of the jet set in Stockholm and work in TV, media or PR? Are you between 25

and 35, have a trendy apartment in Sofo, a hot partner, a well-paid job and designer clothes

from London, Milan and Paris? Do you have a feeling there is more to life than apple martinis

at Riche? Is the word equation synonymous to anxiety for you? Then YOU are the one we are looking for to our new reality show XYZ!

På sex veckor får du lära dig att lösa andragradsekvationer under ledning av den legendaris-

ka professorshjärnan Göran Manneberg! Tillsammans med de övriga deltagarna i XYZ ställs

du inför en mängd tuffa utmaningar på din väg till hobbyteknolog. 24-timmars programmer-

ingspass, gasque, overallutprovning, ölhäv, spritpicknick och nolleuppdrag är några av de

tuffa uppdrag som står på agendan.

Passar beskrivningen in på dig eller din bästa partypolare?

Anmäl dig nu på www.kth.se/xyz!

Rör du dig i Stockholms innekretsar och jobbar med tv, media eller reklam? Är du mellan 25 och 35, har en proffsstajlad lägenhet i Sofo, supersnygg partner, ett välbetalt jobb och designerkläder från London, Milano och Paris?Innanför den välputsade fasaden anar du att livet har mer att erbjuda än svindyra äppel-martinis på Riche och yogapass på S.A.T.S Stureplan. Det mest matematiskt avancerade du gjort sen gymnasiet är att plussa ihop kvittona från representationsresorna till Côte d’azur. Känner du igen dig? Är ordet ekvation synonymt med ångest för dig?Då är det DIG vi söker till den nya dokusåpan XYZ!

ÄR DU DEN VI SÖKER?

�

Osqledaren #7.indd 28 06-07-02 18.54.01

29

XYZ – THE NEW KTH REALITY SHOWOsqledaren proudly presents XYZ, the reality show that is brought to your doorstep. XYZ provides you with information about the Swedish Establishment that you have never heard be-fore!Among thousands of applicants only a few lucky were selected. What they didn’t know was that six weeks later they would be faced with a challenge that has frightened the toughest of tech-nology students – the introduction math exam! With help from the sharpest of the sharp, the physics Professor Göran Man-neberg they were unwillingly forced to exchange their Spy Bar VIP cards for access cards to NADA.

The group faced serious problems when they were compet-ing with pre-school-students in counting. Manneberg decided to tighten the group with a 24-h programming session. After a series of attempted escapes the participants were bribed with a crate of Jolt Coke in order to stay in front of the computers at NADA.After a few weeks, everyone in XYZ had myopia, an incipient beer belly and all their beloved ones had left long ago. Dark clouds loomed in the sky above Borggården and scandals lurked around the corner. Will XYZ pass the math exams? What will happen next? Don’t miss the next episode of XYZ!

EFTER EN UTTAGNINGSPROCESS som sett tusentals sökande få sin dröm slagen i spillror hade till sist ett dussin lyckligt utvalda fått chansen att bli del av XYZ. Deltagarna anlände en efter en och vandrade uppför Osquars Backe ovetande om att de sex veckor senare skulle ställas inför en utmaning som skärrat de bästa av teknologer, tentan i intromatte! En samlad trupp Rolex-bestyckade modelejon möttes upp av mannen som skulle hjälpa dem att förtränga trauman från högstadiets mattelektioner, Göran Manneberg, KTH:s kanske skarpaste föreläsare. Motvilligt tog de nyanlända på sig lagtröjorna som pryddes av pi:s decimaler och bytte vip-korten på Spy Bar mot passerkort på NADA.

DEN FÖRSTA VECKAN blev kaosartad. Efter att ha förlorat en huvudräkningsduell mot mellanstadieelever förstod Manneberg att gruppen behövde svetsas samman för att ha en chans på den kommande tentan. XYZ genomgick sin första kris och det enda som kunde få deltagarna att börja samarbeta igen var ett 24-tim-mars programmeringsmaraton.

INLÅSTA I EN DATASAL och efter en rad flyktförsök började täv-lingsläkarna oroa sig för de tävlandes hälsa. Särskilt ängsliga blev de för Jean-Pierre, den franska stilikonen som kommit in i täv-lingen som en joker och som nu försökte teleportera sig själv via e-mail. Manneberg uppfattade faran och skickade in en back jolt-cola vilket fick deltagarna att sjunka ner framför skärmarna igen.

ETT PAR VECKOR IN i tävlingen hade XYZ gjort framsteg vad det gällde matten och livet som teknolog verkade inte längre lika avskräckande. Gasquerna hade avlöst varandra och halva tiden

på KTH var nu avklarad, men de nästkommande veckorna skulle komma att bli kritiska.

DEN EXPLOSIONSARTADE FÖRÄNDRINGEN skedde med bara två veckor kvar till tentamen. Plötsligt hade samtliga deltagare fått ett synfel på minst 0,5, blivit singlar och arbetat upp en ölmage av klass. Det var inte längre pinsamt att gå på stan i overall och

nudlar var inte längre nödproviant. Deltagarnas nära och kära hade sedan länge sagt upp kontakten och i St. Tropez hade man satt ett pris på Jean-Pierres huvud. Mutationen hade satt igång, hjulen hade börjat snurra.

MANNEBERG VAR STOLT över sina adepter och visste från allra första början att det krävdes mer än bara disciplin och attityd för att lära någon att räkna. Framtiden såg ljus ut för XYZ men mörka moln tornade upp sig över borggården då en rad skan-daler skulle komma att prägla de kommande veckorna.

KOMMER XYZ KLARA TENTAN i intromatte? Kan Jean-Pierre någonsin återvända till Rivieran? Missa inte nästa avsnitt av XYZ!

MOTVILLIGT TOG DE NYANLÄMDA PÅ SIG LAGTRÖJORNA SOM PRYDDES AV PI:S DECIMALER OCH BYTTE VIP-KO-RTEN PÅ SPY BAR MOT PASSERKORT PÅ NADA.

KTH:s nya dokusåpa

OSQLEDAREN ÄR STOLT ÖVER ATT FÅ PRESENTERA XYZ, DOKUSÅPAN SOM TRILLAR RAKT NER PÅ DIN DÖRRMATTA OCH SOM GER DIG EN ALDRIG TIDIGARE SKÅDAD BILD AV DET SVENSKA ETABLISSEMANGET!

Text: ALEXANDER WOJT & JENNY SUNDÉN

��

Rör du dig i Stockholms innekretsar och jobbar med tv, media eller reklam? Är du mellan 25 och 35, har en proffsstajlad lägenhet i Sofo, supersnygg partner, ett välbetalt jobb och designerkläder från London, Milano och Paris?Innanför den välputsade fasaden anar du att livet har mer att erbjuda än svindyra äppel-martinis på Riche och yogapass på S.A.T.S Stureplan. Det mest matematiskt avancerade du gjort sen gymnasiet är att plussa ihop kvittona från representationsresorna till Côte d’azur. Känner du igen dig? Är ordet ekvation synonymt med ångest för dig?Då är det DIG vi söker till den nya dokusåpan XYZ!

XY Z

Osqledaren #7.indd 29 06-07-02 18.54.04

KTH wants to raise.- We are a group who‘s simply sick and tired of being associated with socially challenged, jump suit wearing trash, that unfortunately also study at KTH.Reclaim KTH is not the first group to question the student tra-ditions. In 2002 a network called Ny Norm KTH (New Norm KTH) wanted to change the image of the typical KTH student

REDAN DAGEN EFTER att de beryktade lapparna dök upp på anslagstavlorna i kårhuset kom den massiva motreaktionen. Pap-persblad rycktes ned, som om de vore cancersvulster, för att ersättas av egen propaganda. ”Overaller är sexiga”. ”Snyggt och praktiskt”. Nästan som för att lugna den björn som vaknat. Som ett behov att återställa ordningen. Reclaim KTH hade dock inga planer på att sova vidare.

– Vi minns alla hur det var på dagis, ibland var man tvungen att ha overall på sig, speciellt när man skulle ut och leka i lervällingen. Ibland kanske det till och med var kul att ha den på sig. Dock slutar man gå på dagis när man är 5 år. Det handlar absolut inte om förakt, utan det handlar om att vi alla fritt ska få välja om vi vill grisa ner oss eller om vi inte vill det. Mycket av det studentikosa är av en påtvingande natur, antingen gillar man det eller så gör man inte det, men om man inte gillar det får man redan under mottag-ningen stämpeln av att vara annorlunda. Vi vill visa att det i själva verket är ett omvänt förhållande, att personer som ifrågasätter gamla traditioner i verkligheten är normala. Dessutom har vi under årens lopp fått det pinsamt klart för oss det faktum att vissa grupper på KTH får synas allt för mycket, speciellt i officiella sammanhang.

VILKA ÄR RECLAIM KTH?– Vi är en grupp som helt enkelt tröttnat på att bli associerade med socialt handikappade, sparkdräktsbärande och dräggiga människor som tyvärr också pluggar på KTH.

HUR BÖRJADE DET?

– Vi har alla olika bakgrund och anledningar till att ogilla personer som bär overall, dock eskalerade det hela när vissa personer sjöng visor på fel fest. Den typen av fest sjunger man helt enkelt inte på. Det resulterade i att vi bestämde oss för att mobilisera motståndet.

RECLAIM KTH ÄR INTE DE FÖRSTA som ifrågasatt de studentiko-sa traditionerna som florerat på KTH. Senast hösten 2002 bed-revs en väldigt upprörd debatt på THS Forum på kårens hemsida rörande uppstartandet av Ny Norm KTH (NNK), ett nätverk som ville förändra den bild som fanns av KTH-studenten och ge ökade möjligheter för skapandet av nya och modernare förenin-gar och traditioner.

– Ny Norm var ett bra initiativ och vi hoppas att kunna ta vid där de slutade. Problemet Ny Norm KTH råkade ut för var att de gick ut officiellt med att de ville förändra bilden av KTH och studenterna som pluggar här. Tyvärr blev det en omöjlig uppgift då de personer som är mot förändring kunde mobilisera många personer som kunde skriva långa motsägande in-lägg om studenikosismen i allmänhet på THS Forum. För att slippa bli nerrackade på för att vi har en annan inställning än en klar minoritet av KTH:s 17 000 studenter väljer vi att vara anonyma.

B-FRACKEN, ÄVEN KALLAD SPYFRACKEN, sägs ha uppstått under början av 1900-talet, då frack var den enda tänkbara festk-lädseln för en teknolog. Vid mindre formella fester hade man då en smutsig frack som man kunde vara mindre rädd om. Under

OS

QLE

DA

REN

#7

05/0

6 R

ECLA

IM K

TH

30

RECLAIM KTH MEET THE GUYS WHO REALLY HATE JUMP SUITSKTH has always been famous for having a lot of outrageous student traditions. One of them being the classic jump suit, often clattered with patches and stickers. But does this scenario really represent the typical KTH student? That is a question Reclaim

RECLAIM KTHGRABBARNA SOM VERKLIGEN OGILLAR OVERALLERDET HELA BÖRJADE MED ELVA SMÅ ORD. ”OVERALLER ÄR INTE BARA VANLIGA, DE ÄR FULA OCKSÅ. /RECLAIM KTH”. EN DAG I DECEMBER MÅNAD FÖRRA ÅRET FANNS DE HELT PLÖTSLIGT DÄR. LAPPARNA. RECLAIM KTH. GRUPPEN SOM IFRÅGASATTE. OCH SEDAN BRAKADE HELVETET LÖS.

Text & illustration: HELEN SILVANDER

Osqledaren #7.indd 30 06-07-02 18.54.28

and make it easier for new modern traditions to evolve. - Ny Norm was a good initiative and we hope to take off where they started. But to be able to work more efficiently, we choose to stay anonymous.Even though Reclaim KTH has experienced a lot of protests, they seem to have even more followers. Osqledaren has often been given the question “Who are they and how do I join them?”.

There are however no plans on organizing an official society.- Reclaim KTH is nothing you join, it is something you are. It is all up to you if you want to ‘reclaim’ or not. We hope that Reclaim will spread and grow by itself, once people get to know what we want to accomplish.

60-70-talet började även den mer slittåliga overallen dyka upp. Rykten säger att B-frackskulturen till en början startade som ett politiskt ställningstagande där teknologer tog avstånd från den övre medelklassfamilj de kom ifrån genom att förlöjliga den kläd-sel som ansågs vara den absolut finaste; fracken.

HUR SER FRACKENS/OVERALLENS POLITISKA AGENDA UT IDAG?– Nu känner vi av förståliga skäl inte speciellt många människor som bär overall, men några vi känner till är Overallens Vänner. Vi betvivlar starkt att de har någon agenda förutom att dricka öl och bli allmänt sviniga. Overallens Vänner för er som inte känner till dem är en samling människor som gillar att ha overall på sig och ogillar att andra tycker illa om att de har det.

HUR SKULLE DAGENS ”STUDENT-KOSTYM” SE UT IDAG IFALL MAN HADE SAMMA UPPRORISKA AGENDA?– Varför ha en kostym? Hela resonemanget är absurt. Varför skulle stu-denter bära någon sorts kostym eller uniform för att göra uppror? Dagens upprorsmakare spammar amerikanska försvarsdatorer eller kastar tårtor på Bosse Ringholm.

VARFÖR TROR NI ATT STUDENTIKOSA TRADITIONER ÄR VAN-LIGARE PÅ TEKNISKA ÄN PÅ HUMANISTISKA UTBILDNING-AR?– Till att börja med är det en myt att teknologer är studentikosa. Av 17 000 studenter på KTH är det en minoritet som bär overall. Dock finns det en tydlig korrelation mellan folks sociala skills och overallsbärande. Är

man socialt hämmad och var mobbad/utanför under skolgången så funkar overallen som ett socialt glidmedel, man hamnar i en flock och kan känna gemenskap. Skitbra förutom att resten av världen tycker att man är ett rikspucko. Skitdåligt eftersom resten av världen tror att KTH befolkas av rikspuckon.

TROTS ALLA BITTRA MOTREAKTIONER på Reclaim KTH har det visat sig finnas minst lika många anhängare. Osqledaren har vid flera tillfällen fått frågan ”Vilka är de och hur går man med?”. Några tankar på att bilda en officiell anti-overall-förening är det dock inte tal om.

– Reclaim KTH är inget man går med i, det är något man är eller inte är, ungefär som en phösare. Den stora skillnaden är att vi inte försöker pracka på andra vår inställning. Vill du Reclaima står det dig fritt att göra det. Vår förhoppning är att Reclaim kommer att sprida sig av sig själv när fler får upp ögonen för vad vi står för.

HÅLLER KTH PÅ ATT DELAS UPP i två läger, de med märken och de utan? Eller är det någonting som alltid funnits där, men som bara nu kommer upp till ytan? Rikspuckon eller ej, i vilket fall som kan det finnas en poäng i att fundera över hur studenterna på KTH ska marknadsföras och vilken roll de studentikosa tradi-tionerna egentligen ska ha på ett universitet år 2006.

VAD HÄNDER NU?– Reclaim KTH är enkom i sin vagga. Ni kommer att märka oss.

31

– Vi är en gr

upp som helt en

ke

lt tröttnat på att bli

associerade med socialt handikap

pade

, spa

rkdrä

ktsbärande och dräggiga människor som tyvärr också pluggar

på K

TH.

Osqledaren #7.indd 31 06-07-02 18.54.43

��

��

��

� � � ��

� � � � � ��

� � � � � ��

� ��

� � ��

� ��

� ��

� ��

��

� � ��

� ��

� � ��

��

��

��

bokusbokus

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

ph33r my 1337 64min6 5k1llz 1337 55 d4 h4xx0r5 d00d 0m6 n00b 101 y00 i5 d4 m4n 607 w4n6? w3 pwn5 y00 (4n 1 ??00? ?0?r p0r7? m4?b3 br?73 ?0r(3 m? w0rm 7hr0?9h ?0?r b4(|{?00r....$n1?? $0m3 p4(|{37$ p3rh4p$? <H4ndalfTehGh3y> "D00d! j00 sh0tz0r m333!11!11 Wut r u?!?!? 4 FFFFAAAAGGG?!!!?!" 1 h4d $3x b3ph0r3, ju$7 n3v3r w17h 4 p3r$0n 1$ 17 (0n$1d3r3d 0r41 $3x 1f my p( 903$ d0wn 0n m3??? NE SXE/F W/P N A/S/L PM ME PLZ IF U R D 1 2 C 4 A BJ KTHX w1r313$$ m34n$ n3v3r h4v1n9 70 $4y, "4fk, b47hr00m" 1 w4$ up 1n W1nn3p39 4nd $0m3 9uy 0n 7h3 $7r337 4$|{3d m3 1ph 1 h4d 7w0 600n13$ f0r 4 700n13. 1 7h0u9h7 h3 w4$ 901n9 70 r4p3 m3 0r $0m37h1n9. 17 d03$n'7 74|{3 mu(h m0r3 7h3n 4 b0r3d (0??393 $7??3n7, 4n? 4n 0?n(3 0? p07 70 $p4wn 4 n3w w4r32 n37w0r|{. 37h4n - ?0 ? |{n0w b? 4n? (h4n(3 h0w 70 937 r1? 0? $0m37h1n9 0?7 0? ?3v m4n493r 1n w1n?0w$ xp? 17 $4?$ 17 (4nn07 ?3?373 17 b3(4?$3 17 m4? b3 r3q?1r3? ?0r 7h3 (0mp?73r 70 b007 1 w0n?3r 1? r3? ?r. p3pp3r w1?? (0?n73r4(7 b??3 p3p$1 1 ?p9r4?3? 70 7h3 1n73rn37 8.0 4$ $00n 4$ 40? r3?34$3? 17 M$N 1$ ??(|{3? ?p, 1 (4n'7 3v3n 937 0n 13 ph33r my 1337 64min6 5k1llz 1337 55 d4 h4xx0r5 d00d 0m6 n00b 101 y00 i5 d4 m4n 607 w4n6? w3 pwn5 y00 (4n 1 ??00? ?0?r p0r7? m4?b3 br?73 ?0r(3 m? w0rm 7hr0?9h ?0?r b4(|{?00r....$n1?? $0m3 p4(|{37$ p3rh4p$? <H4ndalfTehGh3y> "D00d! j00 sh0tz0r m333!11!11 Wut r u?!?!? 4 FFF-FAAAAGGG?!!!?!" 1 h4d $3x b3ph0r3, ju$7 n3v3r w17h 4 p3r$0n 1$ 17 (0n$1d3r3d 0r41 $3x 1f my p( 903$ d0wn 0n m3??? NE SXE/F W/P N A/S/L PM ME PLZ IF U R D 1 2 C 4 A BJ KTHX w1r313$$ m34n$ n3v3r h4v1n9 70 $4y, "4fk, b47hr00m" 1 w4$ up 1n W1nn3p39 4nd $0m3 9uy 0n 7h3 $7r337 4$|{3d m3 1ph 1 h4d 7w0 600n13$ f0r 4 700n13. 1 7h0u9h7 h3 w4$ 901n9 70 r4p3 m3 0r $0m37h1n9. 17 d03$n'7 74|{3 mu(h m0r3 7h3n 4 b0r3d (0??393 $7??3n7, 4n? 4n 0?n(3 0? p07 70 $p4wn 4 n3w w4r32 n37w0r|{. 37h4n - ?0 ? |{n0w b? 4n? (h4n(3 h0w 70 937 r1? 0? $0m37h1n9 0?7 0? ?3v m4n493r 1n w1n?0w$ xp? 17 $4?$ 17 (4nn07 ?3?373 17 b3(4?$3 17 m4? b3 r3q?1r3? ?0r 7h3 (0mp?73r 70 b007 1 w0n?3r 1? r3? ?r. p3pp3r w1?? (0?n73r4(7 b??3 p3p$1 1 ?p9r4?3? 70 7h3 1n73rn37 8.0 4$ $00n 4$ 40? r3?34$3? 17 M$N 1$ ??(|{3? ?p, 1 (4n'7 3v3n 937 0n 13NE SXE/F W/P N A/S/L PM ME PLZ IF U R D 1 2 C 4 A BJ KTHX w1r313$$ m34n$ n3v3r h4v1n9 70 $4y, "4fk, b47hr00m" 1 w4$ up 1n W1nn3p39 4nd $0m3 9uy 0n 7h3 $7r337 4$|{3d m3 1ph 1 h4d 7w0 600n13$ f0r 4 700n13. 1 7h0u9h7 h3 w4$ 901n9 70 r4p3 m3 0r $0m37h1n9. 17 d03$n'7 74|{3 mu(h m0r3 7h3n 4 b0r3d (0??393 $7??3n7, 4n? 4n 0?n(3 0? p07 70 $p4wn 4 n3w w4r32 n37w0r|{. 37h4n - ?0 ? |{n0w b? 4n? (h4n(3 h0w 70 937 r1? 0? $0m37h1n9 0?7 0? ?3v m4n493r 1n w1n?0w$ xp? 17 $4?$ 17 (4nn07 ?3?373 17 b3(4?$3 17 m4? b3 r3q?1r3? ?0r 7h3 (0mp?73r 70 b007 1 w0n?3r 1? r3? ?r. p3pp3r w1?? (0?n73r4(7 b??3 p3p$1 1 ?p9r4?3? 70 7h3 1n73rn37 8.0 4$ $00n 4$ 40? r3?34$3? 17 M$N 1$ ??(|{3? ?p, 1 (4n'7 3v3n 937 0n 1NE SXE/F W/P N A/S/L PM ME PLZ IF U R D 1 2 C 4 A BJ KTHX w1r313$$ m34n$ n3v3r h4v1n9 70 $4y, "4fk, b47hr00m" 1 w4$ up 1n W1nn3p39 4nd $0m3 9uy 0n 7h3 $7r337 4$|{3d m3 1ph 1 h4d 7w0 600n13$ f0r 4 700n13. 1 7h0u9h7 h3 w4$ 901n9 70 r4p3 m3 0r $0m37h1n9. 17 d03$n'7 74|{3 mu(h m0r3 7h3n 4 b0r3d (0??393 $7??3n7, 4n? 4n 0?n(3 0? p07 70 $p4wn 4 n3w w4r32 n37w0r|{. 37h4n - ?0 ? |{n0w b? 4n? (h4n(3 h0w 70 937 r1? 0? $0m37h1n9 0?7 0? ?3v m4n493r 1n w1n?0w$ xp? 17 $4?$ 17 (4nn07 ?3?373 17 b3(4?$3 17 m4? b3 r3q?1r3? ?0r 7h3 (0mp?73r 70 b007 1 w0n?3r 1? r3? ?r. p3pp3r w1?? (0?n73r4(7 b??3 p3p$1 NE SXE/F W/P N A/S/L PM ME PLZ IF U R D 1 2 C 4 A BJ KTHX w1r313$$ m34n$ n3v3r h4v1n9 70 $4y, "4fk, b47hr00m" 1 w4$ up 1n W1nn3p39 4nd $0m3 9uy 0n 7h3 $7r337 4$|{3d m3 1ph 1 h4d 7w0 600n13$ f0r 4 700n13. 1 7h0u9h7 h3 w4$ 901n9 70 r4p3 m3 0r $0m37h1n9. 17 d03$n'7 74|{3 mu(h m0r3 7h3n 4 b0r3d (0??393 $7??3n7, 4n? 4n 0?n(3 0? p07 70 $p4wn 4 n3w w4r32 n37w0r|{. 37h4n - ?0 ? |{n0w b? 4n? (h4n(3 h0w 70 937 r1? 0? $0m37h1n9 0?7 0? ?3v m4n493r 1n w1n?0w$ xp? 17 $4?$ 17 (4nn07 ?3?373 17 b3(4?$3 17 m4? b3 r3q?1r3? ?0r 7h3 (0mp?73r 70 b007 1 w0n?3r 1? r3? ?r. p3pp3r w1?? (0?n73r4(7 b??3 p3p$1 1 ?p9r4?3? 70 7h3 1n73rn37 8.0 4$ $00n 4$ 40? r3?34$3? 17 M$N 1$ ??(|{3? ?p, 1 (4n'7 3v3n 937 0n 1NE SXE/F W/P N

Osqledaren #7.indd 32 06-07-02 18.54.59

��

��

��

� � � ��

� � � � � ��

� � � � � ��

� ��

� � ��

� ��

� ��

� ��

��

� � ��

� ��

� � ��

��

��

��

bokusbokus

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

1337 – A LANGUAGE FOR GEEK ELITEElite, leet-speak or 1337 is a result of the internet relay chats and later on every kind of web forum where a lot of computer geeks in general and Internet geeks in particular meet. The basic idea is to replace letters with numbers and also to change some of the spelling to make it look cooler, or “c00|3r” as the case

may be. The reasons for this is to exclude the non-initiated and especially parents, but also to circumvent different restrictions in forums like a ban on the words “porn” or “hacking”. The re-placements for these particular words are “pr0n” and “h4xx0r”. If you would like to learn the language of the elite IRC users there are a number of websites to your aid. Good luck and have fun or 600d |uck 4nd h4v3 fun.

ORDLISTA – DICTIONARY – d1c710n4ry

H3y, h0w U d01nʼ? = Hey, how U doin’?1ʼm hun6ry! = I’m hungry!6006|3 15 50 p455é = Google is so passéC4p741n Zu|u w45 n07, 1 r3p347 N07 64y! = Captain Zulu was not, I repeat NOT gay!1f y0u c4n r34d 7h15 y0u n33d 70 637 |41d = If you can read this you need to get laid.

1337 (UTTALAS ‘LEET’) är nästintill en spridande folksjukdom. Det som är mest typiskt för 1337-ister är att de tror sig vara ”c00l4” (coola) när det använder sitt ”språk”, och ju mer de förvränger språket, desto 6rymm4r3 (=grymmare) är de. Detta har lett till att man kan bli 1337 på flera olika sätt. Använda num-mer istället för bokstäver är en metod, medan vissa hellre ägnar sig åt att förkorta ord.

1337. Är inte det en riktigt sjuk beteckning på ett språk? Faktum är att det bygger på dessa tre siffror. Om du tittar riktigt noga ser du att 1 ser ut som ett litet L, treorna som spegelvända E och sjuan liknar ett T. Andra vanliga ”bokstäver” är 4 som motsvarar ett A, |2 som får vara R, 5 är S, 6 blir B och G och slutligen 0 som får illustrera O. Det finns ett klart krux här med för detta språk. Om jag skulle ta och skriva ”600613”, hur skulle du då veta om jag säger ”Google” eller ”Bobbie”? Det kan nog bli rätt pinsamt om det tolkas fel.

PÅ SAMMA SÄTT SOM LUNARSTORM startades som en re-ligiös sekt så hade även 1337 sin början med något som kallades USENET. USENET var bra, tills ett problem uppstod. Hackers började använda USENET för att prata om hacking. Då bör-jade några moderatorer att blockera ord som hack, hacker, hack-ing and so on. Vad gjorde hackarna då? De gjorde det hackers

alltid gör. De kringgick systemet. De började använda ord som ”h4x0r”, vilket gjorde att det kunde passera löjliga förbud.

LEET HAR IDAG ÖVERGETT sitt ursprungliga syfte. Detta för att något hemskt skedde. 12-åringarnas attack! Dessa små barn kom in på USENET och började använda 1337-språket för att im-ponera för sina vänner. Det är inte ”c00lt”. Det hade nästan varit acceptabelt (lägg märke till ordet nästan) om de lyckats hålla sig till old fashion 1337, att använda nummer istället för bokstäver. Men nej, då, de skulle prompt börja förkorta ord och mixtra med grammatiken för att öka på sin nördstatus. Skapats har en korsn-ing som ser ut som Swahili och JavaScript.

ph33r my 1337 64min6 5k1llz 1337 55 d4 h4xx0r5 d00d 0m6 n00b 101 y00 i5 d4 m4n 607 w4n6? w3 pwn5 y00 (4n 1 ??00? ?0?r p0r7? m4?b3 br?73 ?0r(3 m? w0rm 7hr0?9h ?0?r b4(|{?00r....$n1?? $0m3 p4(|{37$ p3rh4p$? <H4ndalfTehGh3y> "D00d! j00 sh0tz0r m333!11!11 Wut r u?!?!? 4 FFFFAAAAGGG?!!!?!" 1 h4d $3x b3ph0r3, ju$7 n3v3r w17h 4 p3r$0n 1$ 17 (0n$1d3r3d 0r41 $3x 1f my p( 903$ d0wn 0n m3??? NE SXE/F W/P N A/S/L PM ME PLZ IF U R D 1 2 C 4 A BJ KTHX w1r313$$ m34n$ n3v3r h4v1n9 70 $4y, "4fk, b47hr00m" 1 w4$ up 1n W1nn3p39 4nd $0m3 9uy 0n 7h3 $7r337 4$|{3d m3 1ph 1 h4d 7w0 600n13$ f0r 4 700n13. 1 7h0u9h7 h3 w4$ 901n9 70 r4p3 m3 0r $0m37h1n9. 17 d03$n'7 74|{3 mu(h m0r3 7h3n 4 b0r3d (0??393 $7??3n7, 4n? 4n 0?n(3 0? p07 70 $p4wn 4 n3w w4r32 n37w0r|{. 37h4n - ?0 ? |{n0w b? 4n? (h4n(3 h0w 70 937 r1? 0? $0m37h1n9 0?7 0? ?3v m4n493r 1n w1n?0w$ xp? 17 $4?$ 17 (4nn07 ?3?373 17 b3(4?$3 17 m4? b3 r3q?1r3? ?0r 7h3 (0mp?73r 70 b007 1 w0n?3r 1? r3? ?r. p3pp3r w1?? (0?n73r4(7 b??3 p3p$1 1 ?p9r4?3? 70 7h3 1n73rn37 8.0 4$ $00n 4$ 40? r3?34$3? 17 M$N 1$ ??(|{3? ?p, 1 (4n'7 3v3n 937 0n 13 ph33r my 1337 64min6 5k1llz 1337 55 d4 h4xx0r5 d00d 0m6 n00b 101 y00 i5 d4 m4n 607 w4n6? w3 pwn5 y00 (4n 1 ??00? ?0?r p0r7? m4?b3 br?73 ?0r(3 m? w0rm 7hr0?9h ?0?r b4(|{?00r....$n1?? $0m3 p4(|{37$ p3rh4p$? <H4ndalfTehGh3y> "D00d! j00 sh0tz0r m333!11!11 Wut r u?!?!? 4 FFF-FAAAAGGG?!!!?!" 1 h4d $3x b3ph0r3, ju$7 n3v3r w17h 4 p3r$0n 1$ 17 (0n$1d3r3d 0r41 $3x 1f my p( 903$ d0wn 0n m3??? NE SXE/F W/P N A/S/L PM ME PLZ IF U R D 1 2 C 4 A BJ KTHX w1r313$$ m34n$ n3v3r h4v1n9 70 $4y, "4fk, b47hr00m" 1 w4$ up 1n W1nn3p39 4nd $0m3 9uy 0n 7h3 $7r337 4$|{3d m3 1ph 1 h4d 7w0 600n13$ f0r 4 700n13. 1 7h0u9h7 h3 w4$ 901n9 70 r4p3 m3 0r $0m37h1n9. 17 d03$n'7 74|{3 mu(h m0r3 7h3n 4 b0r3d (0??393 $7??3n7, 4n? 4n 0?n(3 0? p07 70 $p4wn 4 n3w w4r32 n37w0r|{. 37h4n - ?0 ? |{n0w b? 4n? (h4n(3 h0w 70 937 r1? 0? $0m37h1n9 0?7 0? ?3v m4n493r 1n w1n?0w$ xp? 17 $4?$ 17 (4nn07 ?3?373 17 b3(4?$3 17 m4? b3 r3q?1r3? ?0r 7h3 (0mp?73r 70 b007 1 w0n?3r 1? r3? ?r. p3pp3r w1?? (0?n73r4(7 b??3 p3p$1 1 ?p9r4?3? 70 7h3 1n73rn37 8.0 4$ $00n 4$ 40? r3?34$3? 17 M$N 1$ ??(|{3? ?p, 1 (4n'7 3v3n 937 0n 13NE SXE/F W/P N A/S/L PM ME PLZ IF U R D 1 2 C 4 A BJ KTHX w1r313$$ m34n$ n3v3r h4v1n9 70 $4y, "4fk, b47hr00m" 1 w4$ up 1n W1nn3p39 4nd $0m3 9uy 0n 7h3 $7r337 4$|{3d m3 1ph 1 h4d 7w0 600n13$ f0r 4 700n13. 1 7h0u9h7 h3 w4$ 901n9 70 r4p3 m3 0r $0m37h1n9. 17 d03$n'7 74|{3 mu(h m0r3 7h3n 4 b0r3d (0??393 $7??3n7, 4n? 4n 0?n(3 0? p07 70 $p4wn 4 n3w w4r32 n37w0r|{. 37h4n - ?0 ? |{n0w b? 4n? (h4n(3 h0w 70 937 r1? 0? $0m37h1n9 0?7 0? ?3v m4n493r 1n w1n?0w$ xp? 17 $4?$ 17 (4nn07 ?3?373 17 b3(4?$3 17 m4? b3 r3q?1r3? ?0r 7h3 (0mp?73r 70 b007 1 w0n?3r 1? r3? ?r. p3pp3r w1?? (0?n73r4(7 b??3 p3p$1 1 ?p9r4?3? 70 7h3 1n73rn37 8.0 4$ $00n 4$ 40? r3?34$3? 17 M$N 1$ ??(|{3? ?p, 1 (4n'7 3v3n 937 0n 1NE SXE/F W/P N A/S/L PM ME PLZ IF U R D 1 2 C 4 A BJ KTHX w1r313$$ m34n$ n3v3r h4v1n9 70 $4y, "4fk, b47hr00m" 1 w4$ up 1n W1nn3p39 4nd $0m3 9uy 0n 7h3 $7r337 4$|{3d m3 1ph 1 h4d 7w0 600n13$ f0r 4 700n13. 1 7h0u9h7 h3 w4$ 901n9 70 r4p3 m3 0r $0m37h1n9. 17 d03$n'7 74|{3 mu(h m0r3 7h3n 4 b0r3d (0??393 $7??3n7, 4n? 4n 0?n(3 0? p07 70 $p4wn 4 n3w w4r32 n37w0r|{. 37h4n - ?0 ? |{n0w b? 4n? (h4n(3 h0w 70 937 r1? 0? $0m37h1n9 0?7 0? ?3v m4n493r 1n w1n?0w$ xp? 17 $4?$ 17 (4nn07 ?3?373 17 b3(4?$3 17 m4? b3 r3q?1r3? ?0r 7h3 (0mp?73r 70 b007 1 w0n?3r 1? r3? ?r. p3pp3r w1?? (0?n73r4(7 b??3 p3p$1 NE SXE/F W/P N A/S/L PM ME PLZ IF U R D 1 2 C 4 A BJ KTHX w1r313$$ m34n$ n3v3r h4v1n9 70 $4y, "4fk, b47hr00m" 1 w4$ up 1n W1nn3p39 4nd $0m3 9uy 0n 7h3 $7r337 4$|{3d m3 1ph 1 h4d 7w0 600n13$ f0r 4 700n13. 1 7h0u9h7 h3 w4$ 901n9 70 r4p3 m3 0r $0m37h1n9. 17 d03$n'7 74|{3 mu(h m0r3 7h3n 4 b0r3d (0??393 $7??3n7, 4n? 4n 0?n(3 0? p07 70 $p4wn 4 n3w w4r32 n37w0r|{. 37h4n - ?0 ? |{n0w b? 4n? (h4n(3 h0w 70 937 r1? 0? $0m37h1n9 0?7 0? ?3v m4n493r 1n w1n?0w$ xp? 17 $4?$ 17 (4nn07 ?3?373 17 b3(4?$3 17 m4? b3 r3q?1r3? ?0r 7h3 (0mp?73r 70 b007 1 w0n?3r 1? r3? ?r. p3pp3r w1?? (0?n73r4(7 b??3 p3p$1 1 ?p9r4?3? 70 7h3 1n73rn37 8.0 4$ $00n 4$ 40? r3?34$3? 17 M$N 1$ ??(|{3? ?p, 1 (4n'7 3v3n 937 0n 1NE SXE/F W/P N

1337 ETT SPRÅK FÖR NÖRDELITENUNDER DE SENASTE ÅREN HAR MAN TVINGATS GENOMLIDA FAKTUMET ATT FOLK I CHATTER, PÅ BBS:ER OCH TILL OCH MED MSN/ICQ HAR BÖRJAT ANVÄNDA ”1337$p34k”, ÄVEN KALLAT LEET-SPEAK.

Text: OSQLEDARENS PRAKTIKANT MARKUS AXELSSON Illustration: PER PETTERSSON

Osqledaren #7.indd 33 06-07-02 18.55.11

We are Scientists

DEN MELODIÖSA SUPERTRION FRÅN BROOKLYNWE ARE SCIENTISTS BILDADES I KALIFORNIEN 2001 EFTER ATT NÅGON SETT DE SMÅNÖRDIGT KLÄDDA KILLARNA PÅ EN FEST OCH FRÅGAT OM DE VAR VETENSKA-PSMÄN. KEITH MURRAY (SÅNG/GITARR), CHRIS CAIN (BAS) OCH MICHAEL TAPPER (TRUMMOR) SÅG, EFTER DEN FÖRSYNTA FRÅGAN, INGEN ANNAN UTVÄG ÄN ATT STARTA ETT BAND.

Text: FELIX ALNEMARK

Osqledaren #7.indd 34 06-07-02 18.55.15

35

THE MELODIC BROOKLYN SUPER TRIO We are Scientists formed in California in 2001. Someone had seen the nerdy looking guys at a party and asked if they were scientists. Keith Murray (Vocals/guitar), Chris Cain (bass) and Michael Tapper (drums) found, after that snappy remark, no other option that to start a band. Since last summer the three indie boys have mostly been spend-ing their time touring in Europe and especially in the UK. Brit-ish press seems to adore the band and English radio stations are spinning singles from their debut album “With Love and Squal-or” twenty-four-seven. - I don’t know why the UK likes us so much. I wouldn’t like to think that there’s something British about our music that makes British people like it.

I’m sure that USA will adore us just as much, as soon they get the chance. However, the UK seems to be the only country that doesn’t get their sense of humor. - They act like it’s raining every time we start joking around. I have a strange feeling that our humor completely fails to hit home in the UK, Chris says. The debut album is up beat and melodic, rocky but dancable. We are Scientists are often compared to British Franz Ferdinand or other New York bands as The Strokes, The Killers or The Yeah yeah yeahs. All of the above will soon get their asses kicked, though, as the intense USA promotion starts this summer, to make “We are Scientist” prophets at the other side of the Atlan-tic as well.

WE ARE SCIENTISTS sitter i sin turnébuss på väg från Oslo till Stockholm. Plötsligt kränger bussen för att sedan tappa fart och stanna mitt i den värmländska skogen. – Jag tror att det var ett sabotage! utbrister basisten Chris Cain och låter som en detektiv från någon 70-talsfilm när jag träffar honom på rockklubben Debaser i Stockholm, strax före Europaturnéns sista spelning.

GRUPPEN TOG SINA FÖRSTA ACKORD tillsammans i Kaliforn-ien, men flyttade efter ett år till New York. Efter några egenfin-ansierade EP:s spelades debutskivan ”With Love & Squalor” in med egna pengar för att sedan släppas av skivbolagsjätten Virgin i höstas.

BANDET HAR PRECIS suttit i intervju med MTV och i princip skämtat bort varenda fråga de fått. Det märks att de är ett de-butband, för ännu har de inte tröttnat på att ge intervjuer. Chris och gitarristen Keith pratar i munnen på varandra och fyller i varandras skämt, medan trummisen Michael mest sitter och fnis-sar. Medlemmarna är alla av formatet smala rockkillar, men ändå väldigt olika. Basisten Chris hörs mest, i sin mustasch, sin tighta läderjacka och manchesterbyxor. Frontmannen Keith har sned-lugg och är tillräckligt snygg för att passa i ett pojkband. Trum-misen Michael är mer bohemisk och tillbakalutad i skägg och t-shirt.

TROTS DE STORA FRAMGÅNGARNA i Storbritannien tycker Chris att det är det enda landet som inte förstår deras skämt.

– Där beter de sig som om det regnar när vi håller på, så jag har fått intry-cket att vår humor fullständigt misslyckas med att gå hem där, medan resten av världen verkar tycka att vi är rätt roliga. Vi gillar ju engelska serier som The Office och Little Britain, så det är konstigt att britter ytterst sällan blir tagna av vår humor.

SEDAN FÖRRA SOMMAREN har den mesta tiden gått åt till att spela i Europa och framför allt Storbritannien. Brittisk press äl-skar trion och engelska radiostationer plockade snabbt upp ban-dets singlar.

– Jag vet inte varför just Storbritannien gillar oss så mycket, säger Chris trevande. Jag tror inte att det är något typiskt brittiskt över vår musik som får just britter att gilla den. Jag vill tro att USA kommer gilla oss lika mycket så fort de fått chansen.

DEBUTSKIVAN ÄR TEMPOFYLLD och melodiös, rockig men dansvänlig. Jag har svårt att hitta några direkta inspirationskäl-lor till musiken. Finns det några band som We are Scientists kan nämna som ”Vi-skulle-inte-låtit-så-här-om-det-inte-varit-för-dem”? Förvånansvärt nog nämner Chris mest samtida band från hemstaden.

– Det finns en skara av New York-band som vi lyssnat på väldigt mycket de senaste fem åren. En del av dem har haft en uppenbar effekt på oss medan andra har haft en mer osynlig sådan.

WE ARE SCIENTISTS brukar nämnas i samma andetag som brit-tiska Franz Ferdinand, men kanske mest i samband med andra New York-band som The Strokes, The Killers och Yeah Yeah Yeahs. Ändå känner de inte att de tillhör någon specifik New York-scen.

– Visst känner vi folk som spelar i band men inte några av de mer kända. Ljudmässigt tycker jag att det finns likheter men det är inte så att vi träffas och grillar och ger varandra rösttips på söndagarna, säger Chris.

DET SOM SKILJER We are Scientists mest från de band som de jämförs med är deras genomarbetade låtar. De försöker alltid att testa så många idéer som de kan komma på för varje låt. Varje instrument pressas för att komma så långt från det uppenbara som det är möjligt. Basen gör alltid något som distanserar sig från gitarrmelodin medan trummorna spelar något annat intressant. En annan punkt som bandet skiljer sig på är deras sättning. Enligt Chris finns det både för- och nackdelar med att bara vara tre.

– Baksidan med att vara en trio är att det är begränsat med vad varje instru-ment kan göra. Man måste i större utsträckning hålla sig till låtens skelett, till skillnad från om du har tre gitarrer och en bas, för då behöver egentligen bara ett instrument hålla sig till grunden.

FÖR GRUPPEN HAR TRIOFORMATET trioformatet bara varit positivt. Här behövs ingen extra gitarr eller keyboard, musiken vinner på enkelheten. Bandet var månt om att fånga sitt liveljud på albumet ”With Love & Squalor”. Ingenting som inte skulle framföras på en konsert skulle hamna på skivan.Innan debutskivan släpptes jobbade Chris, Keith och Michael på reklambyrå, TV-kanal och bank. Idag är bandet huvudprioritet och efter kvällens spelning väntar intensiv promotion i USA för att göra We are Scientists till profeter även i hemlandet.

Osqledaren #7.indd 35 06-07-02 18.55.16

MUZAAK FILM TEATER BÖCKER

At War with the MysticsThe Flaming Lips Ingen trodde att det var möjligt, men new age/hippie/undergroundbandet The Flaming Lips har lyckats skapa en låt som är mer irriterande än ”Pretty Fly (for a White Guy)” och Bamselåten tillsam-mans. Den heter ”the Yeah Yeah Yeah Yeah Song” och har, likt resten av skivan, influenser från både the Cure, Manfred Mann och Den Store Bob. Med hjälp av lugna, men melodiska poplåtar vill de frälsa välden från ondo, som ofta intar for-men av Bush-administrationen. ”At War with the Mystics” är varken särskilt värld-somvälvande eller nyskapande, men likväl en spännande och välarbetad hyllning till den psykedeliska konstformen.

The Flaming Lips new melodic pop album ”At War with the Mystics” is out to save the world from evil (taking the shape of the Bush administration). They don’t really move mountains, but do however serve as an exciting and talented tribute to the psychedelic new age art form.

Helen Silvander

Förfärligt roliga faktaUtvecklas eller döPhil Gates

I den åttonde boken i serien ”Förfärliga fakta” får vi bland annat lära oss varför muterade myggor är människans värsta fiende, hur det kommer sig att Darwin stoppade skalbaggar i munnen, samt hur man kan illustrera kontinentalförskjutnin-gen med vaniljsås. ”Utvecklas eller dö” är en charmig och underhållande faktabok för nyfikna barn i alla åldrar. Vassare, ro-ligare och mer pedagogiskt än Hjärnkon-toret och Göran Manneberg tillsammans. (Nästan)

”Evolve or Die” by Phil Gates is a charming and cleverly disguised cultivating book that, among other things, teaches us why mutating mosquitoes is mans worst enemy and how the continental displacement can be illustrated with a bowl of vanilla sauce.

Helen Silvander

Life on the Murder SceneMy Chemical Romance

My Chemical Romance verkar vara ett levande bevis på att musikbranschen har börjat klona sig självt. Fast å andra sidan är det svårt att skapa ett sound inom ga-ragerockssfären som låter ny och fräsch. Visst är det något klyschigt, förutsägbart och naivt, men de fem New Jersey-grab-barna gör det åtminstone med bravur.

”Life on the Murder Scene” by My Chemi-cal Romance is the latest clone on the ga-rage rock market. Somewhat naive and predictable, but still cleverly executed.

Helen Silvander

Det dunkelt tänktaErik Åsard Undertiteln “Konspirationsteorier om morden på John F. Kennedy och Olof Palme” skapar förväntningar som bara knappt uppfylls. Tillsam-mans fyller fakta och teorier om JFK och Palme knappt tre femtedelar av boken. Det resterande är kon-spirationshistoria och brottstycken från kända konspirationsteorier. Upplägget skulle vara okej, om det inte vore för det hetsiga tem-pot. Brottstycken av teorierpresenteras, de självklara felak-tigheterna pekas ut och snabbt vidare till nästa teori. Boken är varken en bred översikt eller en ordentlig fokusering.Åsards febrila försök att finna likheter mellan de båda morden och teorierna däromkring gör att man undrar om han inte själv har smittats av sina undersökningar.

KJ Andersson

En av årets sämsta filmer Tristram Shandy Premiär: 21/4 ”Tristram Shandy” är en komedi uppby-ggd som ett kostymdrama och/eller fejk-dokumentär som parodiserar det klassis-ka brittiska verket” The Life and Opinions of Tristram Shandy, Gentleman”. Det är intressant i ungefär tio minuter. Sedan blir det trist, för att slutligen dö ut helt och hållet. Lägg din tid och dina pengar på någonting annat.

“Tristram Shandy” is a parody of the fa-mous book “The Life and Opinions of Tris-tram Shandy, Gentleman”. Unfortunately this movie is far worse than can be ex-pected.

Per Ganbar

När en yrkesmördare går i väggen Matador Detta är en rätt spännande och oförutsägbar action med Pierce Brosnan i rollen som den världs-vane ungkarlen och yrkesmörd-aren Julian, som på bar i Mexico träffar en otippad följeslagare; den gifte och timide affärsman-nen Danny. Mötet mellan dessa blir avgörande för både Danny som söker spänning och för Ju-lian som söker ny mening med sitt liv.

Pierce Brosnan plays the bachelor hit man who meets and hooks up with the timid salesman Danny. An encounter that forces both of them to doubt their own way of living.

Per Ganbar

Osqledaren #7.indd 36 06-07-02 18.55.26

En midsommarnattsdrömStockholms Stadsteater tom 21 september

Stockholms stadsteaters lysande sagospel ”En midsommarn-attsdröm” av William Shakespeare utspelas i Värmlands huvud-stad Atén, eller närmare bestämt i stadens folkpark med kulörta lyktor, dansbana och dansband med 60-talspop och 60-talskläder där kortkort verkligen är kortkort, till det också mängder av öl och hembränt. I Atén planeras storbröllop mellan Värmlands landshövding Teseus och den amerikanska drottningen Hippolyta. Dessutom vill den unga Hermia vill gifta sig med Lysander och inte med Demetrius, som hennes far bestämt. Hennes väninna Helena vill ha Demetrius, men han är mer tänd på Hermia. På natten flyr Hermia och Ly-sander till folkparken förföljda av Demetrius som är jagad av den mycket kärlekstörstande Helena. Till parken kommer också ett teatersällskap för att repetera den pjäs de skall uppföra på det stundande bröllopet. På natten regerar Oberon, men han är osams med sin drottning Titania. På dagen är de Tesues och Hippolyta, men sommarnatten inbjuder till ett annat liv. Gerhard Hoberstorfer gör Teseus till medelålders politiker som åtrår Hippolytas unga skönhet. Som Oberon, härskaren över nat-tparken, är han en bossig typ med gott öga till parkens tonårs-flickor. Maria Salah är en kyligt tveksam Hippolyta medan hon som nattdrottningen Titania lever ut sina mesta erotiska drömmar. Frida Hallgren är en intensivt närvarande Hermia och Frida West-erdahls trashiga Helena i ultrakort kjol gör vad som helst för litet ömhet medan syntaren Lysander (Andreas Kundler) och rockaren Demetrius (Johannes Bah Kuhnke) grälar om vem som älskar vem mest.I folkparken finns alfen Puck (Rikard Wolff) som roat betraktar män-niskorna. Han bär omkring på en plastdunk med hembränt, när han häller en försvarlig skvätt av det hembrända över en sovandes ögon blir denna förälskad i den förste han eller hon får syn på vid uppvaknandet. Det är inte särskilt praktiskt eftersom Puck genom ett mindre misstag råddar till det för parens kärleksmöten. Han för-blindar fel pojke med kärlek till rätt flicka. Men till slut blir det i alla fall rätt pojke med rätt flicka och trippelbröllop, ty även Theseus och Hippolyta blir besprutade med Pucks magiska dryck. I den töntiga skådespelartruppen som skall framföra bröllopsspelet dominerar den magnifike Dan Ekborg som spelar skådespelaren Thommy Berggren(!) som kan tänka sig att själv ta alla rollerna i pjäsen. Berggren, eller om det är Ekborg, får – till sin egen förtjusn-ing – också en viktig roll i Titanias sexdrömmar. Puck förvandlar Berggren till en älg(!) som Titania blir passionerat förälskad i. Nu lät ju Shakespeare sin amatörskådis bli en åsna och det var inte så konstigt: Åsnan har i bildkonsten ofta varit en symbol för omåttlig sexuell lust. Men en älg? Visserligen välutrustad, men ändå.”En midsommarnattsdröm” är en underhållande och mycket sevärd föreställning med lysande skådespelarna i en oväntad miljö. Dessu-tom verkar alla på scenen verkar ha lika roligt som publiken.

We CollideMesh Likt de flesta electropopband idag har Mesh kommersialiser-ats och ampassats för att tilltala den bredare publiken. I denna utveckling har de tappat en stor del av den bittersöta svärta och mystik som tidigare utmärkt dem. Bristoltrions nya album är, bortsett från vissa klassiska guldklimpar, en stor besvikelse. ”Monotont och tråkigt” eller ”det var bättre förr” är båda korrekta benämningar.

”Monotone and dull” or “we miss the good old days” are both phrases that can be used in ex-plaining the Bristol electro pop trio Mesh’s latest album “We Col-lide”. I am sorry, but this is a huge disappointment.

Helen Silvander

RösternaChrista von Bernuth

En elitskola för samhällets övre skikt. En sektliknande kamrat-grupp. Ett mord. Och sedan ännu ett. En hemlig länk där emellan. Har du hört det förr kanske? Trots att Bernuth använt sig av en av vår tids absolut trendigaste plot, lyckas hon skapa en mystisk, fängslande och brutal atmosfär där karaktärerna våldsamt spelas ut mot varandra.

”The Voices” by Christa von Ber-nuth is a brutal and captivating tale about murder and secrets at a private school for young elite students.

Helen Silvander

Älskade FormTomas Eriksson

”Älskade form” be-skriver hur svensk design och form utvecklats under 50-70-talet. Svensk industri gick på hög-varv under denna period, exporten ökade och svensk kvalitet och design blev känt världen över. För intresserade av designhistoria är den rena bibeln! En säker julklapp med andra ord. Fast man behöver inte vara någon större nos-talgiker för att gilla boken: den erbjuder intressant och inspir-erande läsning även för blivande ingen-jörer.

“Älskade form” is a retrospective to Swedish industrial design during the 50-70s. The book describes a brief his-tory of some of the most famous Swed-ish products and companies and also contains a lot of in-teresting and inspir-ing photos.

Per GanbarSthig Jonasson

MUZAAK FILM TEATER BÖCKER

Osqledaren #7.indd 37 06-07-02 18.55.32

THS SIDORTEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Nuförtiden är titta på TV är nå-got som jag inte har haft tid med sedan jag började på KTH, varken som student eller arvoderad i kårsty-relsen. Men förra året köpte jag en DVD med inspelningsmöjligheter. Tack vare min älskade DVD så kan jag nu spela in mitt senaste favvo-program – Prison Break.

Egentligen är det en ganska lus-tig historia. En man som frivilligt ser till att hamna fängelse för att kunna hjälpa sin dödsdömde bror att fly. Varför ska man titta på det? Det började med Peter Stormare. En svensk skådis i en populär Ameri-kansk serie, måste bara ses. Sedan upptäckte jag att handlingen rakt igenom handlar om beräkningar, planering, ingenjörskonst och ren och skär genialitet! För hör och häpna huvudrollen är inte en över-intelligent läkare eller en aggressivt paragrafridande advokat, utan en briljant ingenjör!

Någon som oss! Även om just den här ingenjören

inte är utbildad på KTH så kan jag inte låta bli att mysa lite och tänka att han likväl skulle kunna vara det. Jag hoppas ju inte att vi kommer att behöva våra kunskaper till att bryta oss ut ur ett maximalt bevakat fäng-else, men att vi skulle kunna det om det behövdes.

Vilket erkännande! Nu är det inte bara samhället som skriker efter oss briljanta ingenjörer – utan också Hollywood!

Watch out!

KF 8: 2006 04 18KF 9: 2006 05 08

Kårfullmäktiges möten

Foto: THS bildarkiv

Anna Bongenhielm:

BOOLIBOMPA! Kom-mer ni ihåg hur den trudelutten fick en att som liten frene-tiskt börja leta efter närmsta TV-apparat?

��

Dunja Vujovic Roger Ström Fredrik Jäfvert Sara Eriksson

Björn-Emil Jonson

Ida Klasén

Nya arvoderade

Rickard Frithiof

��

THS AB söker studeranderepresentanter

THS sidor OL3-06.indd 2 2006-03-30 12:40:49


THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19. Redaktör är Sthig Jonasson, [email protected].

ISS söker faddrar

��

��

Gorav Puri vann Diversity Challenge 2006��

��

��

��

��

��

��

��

��

Foto: Sthig Jonasson

Armadaintyg��

THS sidor OL3-06.indd 3 2006-03-30 12:40:51Osqledaren #7.indd 38 06-07-02 18.55.39


Nuförtiden är titta på TV är nå-got som jag inte har haft tid med sedan jag började på KTH, varken som student eller arvoderad i kårsty-relsen. Men förra året köpte jag en DVD med inspelningsmöjligheter. Tack vare min älskade DVD så kan jag nu spela in mitt senaste favvo-program – Prison Break.

Egentligen är det en ganska lus-tig historia. En man som frivilligt ser till att hamna fängelse för att kunna hjälpa sin dödsdömde bror att fly. Varför ska man titta på det? Det började med Peter Stormare. En svensk skådis i en populär Ameri-kansk serie, måste bara ses. Sedan upptäckte jag att handlingen rakt igenom handlar om beräkningar, planering, ingenjörskonst och ren och skär genialitet! För hör och häpna huvudrollen är inte en över-intelligent läkare eller en aggressivt paragrafridande advokat, utan en briljant ingenjör!

Någon som oss! Även om just den här ingenjören

inte är utbildad på KTH så kan jag inte låta bli att mysa lite och tänka att han likväl skulle kunna vara det. Jag hoppas ju inte att vi kommer att behöva våra kunskaper till att bryta oss ut ur ett maximalt bevakat fäng-else, men att vi skulle kunna det om det behövdes.

Vilket erkännande! Nu är det inte bara samhället som skriker efter oss briljanta ingenjörer – utan också Hollywood!

Watch out!

KF 8: 2006 04 18KF 9: 2006 05 08

Kårfullmäktiges möten

Foto: THS bildarkiv

Anna Bongenhielm:

BOOLIBOMPA! Kom-mer ni ihåg hur den trudelutten fick en att som liten frene-tiskt börja leta efter närmsta TV-apparat?

��

Dunja Vujovic Roger Ström Fredrik Jäfvert Sara Eriksson

Björn-Emil Jonson

Ida Klasén

Nya arvoderade

Rickard Frithiof

��

THS AB söker studeranderepresentanter

THS sidor OL3-06.indd 2 2006-03-30 12:40:49


THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19. Redaktör är Sthig Jonasson, [email protected].

ISS söker faddrar

��

��

Gorav Puri vann Diversity Challenge 2006��

��

��

��

��

��

��

��

��

Foto: Sthig Jonasson

Armadaintyg��

THS sidor OL3-06.indd 3 2006-03-30 12:40:51Osqledaren #7.indd 39 06-07-02 18.55.45

studieskuld?Nu har du chansen till extra utdelning

– bli tidningsbud! Vi söker dig som fyllt

18 år, har körkort samt tillgång till bil om

du vill arbeta i förort. Du arbetar klockan

02.00–06.00 och får dagarna fria till annat

som känns viktigt. Läs mer om arbetet på

www.premo.se, mejla [email protected]

eller ring 08–632 45 45.

Vi ger dig utdelning.

Premo (Pressens Morgontjänst) ansvarar för distributionen av allaprenumererade morgontidningar i Storstockholm.

träffa människor från hela världen,bli internationell fadder!

www.ths.kth.se/fadder

bli internationell

fadder

www.ths.kth.se/fadder

få 0,2 poängs påslag på betygsmedlet vid uttagningen till utbytesstudier.

Osqledaren #7.indd 40 06-07-02 18.55.53

41

THS ROUTINES DOCUMENTS YOU NEVER THOUGHT EXISTEDEVERYONE ELSE HAS THEM AND SO DOES OUR STUDENT UN-ION: A HOARD OF PROPERLY STRUCTURED ROUTINES FOR DOING ALMOST ANYTHING. THS routines for copier and parking license:(...) The parking licenses are free. In order to get one, you must have a valid Mecenat card. New students who haven’t recieved their card yet can show their ”entrant symbol” instead.So this is what you do with the ugly nameplate/ cap/ ball/ fun-nel/ mug you were forced to wear since your first day at KTH!THS routines for the student board’s own ”coffee lady”:

Each new week a member of the student board is elected for ”coffee lady”. (...) Being ”Coffee lady” of the week implies:Water the potted plants. (...)Do the dishes, and get angry with everyone who forgets their coffee cups all around the place. (...)Make sure that everyone’s happy.This explains everything. The ”coffee lady” seems to be your mother (obviously, since she’s not working at any other office in Sweden; ”Do your dishes, your mother doesn’t work here!”). Instead she is hanging at Nymble, cleaning and watering, yelling at people and trying to make them happy at the same time. You knew it, didn’t you?!

UR THS RUTINER FÖR FÖDELSEDAGSFIRANDE:Den som utses till födelsedagsansvarig har i uppgift att se till att kanslichefens och alla arvoderades födelsedagar firas. Ta i början av varje termin reda på när alla fyller år och upprätta en lista, som med fördel kan införas på terminens Kaffetantlista. Att fira någon innebär att komma ihåg dem samt att fixa fika.

DEN SOM BLIVIT UTSEDD till födelsedagsansvarig får i dokumentet för födelsedagsrutiner en diger lista på personer som skall firas, kan vi konstatera. Något annat som verkar intressant här är Kaffe-tanten. För första, men långtifrån sista gången finns hon omnämnd bland dokumenten. Vem är hon? Vad gör hon? Vad är hon? För att få veta det måste vi gräva än djupare...

UR THS RUTINER FÖR KOPIERINGSKORT OCH PARKERING-STILLSTÅND:(...) Parkeringstillstånd delas ut av kårstyrelsen när kårexpeditionen inte har öppet. Parkeringstillstånden ligger i kassaskrinet i serverrummet. Parkering-stillstånden är gratis. För att få ett parkeringstillstånd ska personen kunna visa ett giltigt Mecenatkort. Nyantagna som ännu inte fått sitt Mecenatkort ska kunna visa sin nollesymbol.

ISTÄLLET FÖR ATT SÄTTA MYROR I HUVUDET på läsaren och oroa med okända begrepp som ”kaffetantlista”, kommer nästa doku-ment om kopieringskort och parkeringstillstånd som en räddning. Här finns svaret på något man grubblat över sedan man för första gången satte sin fot på KTH, nämligen: ”Vad ska jag egentligen göra med den där fula kepsen/ bollen/ tratten/ skylten/ hålko-rtet/ muggen?” (Aj, aj, aj! Är det så illa att du är en av dem som, så fort nollningen var över, kastade bort din keps/ boll/ tratt/ skylt/ hålkort/ mugg? Förutsatt att du även slarvat bort ditt Mecenat-kort finns det bara två alternativ: 1. ”låna” någon annans nollesymbol, eller 2. förfalska en nollesymbol. Tyvärr lär tricket bara fungera i nollningstider, och dit är det fortfarande långt kvar.)

UR THS RUTINER FÖR PAPPERVIKNINGSMASKINEN:

(...) Steg 5 – AvslutningFäll återigen in pappersmataren, tryck in lagringshyllan och fäll ner STOP/ SET-spaken. Gläd dig åt dina nya fina vikta papper!

DET ÄR LUST, jubel och gamman, det är en fröjd och ett un-der när pappret till slut klarat sig igenom hela pappersvikaren och kommer ut som det ska. Klart som korvspad att användaren ska uppmanas att vara glad. (Kan tilläggas att de fyra föregående punkterna i dokumentet för pappersvikningsrutiner inte alls var lika lättsamma som den femte, utan snarare andades trögmanövr-erad dinosaurie-maskin från juraperioden.)

UR THS RUTINER FÖR KÅRSTYRELSENS KAFFETANT: Varje vecka är en av kårstyrelsens ledamöter Kaffetant. Ett schema för detta görs upp i början av varje termin, lämpligen fördelas veckorna på löpande schema i telefonnummerordning. Att vara Kaffetant innebär att man skall:Se till att det är snyggt och rent i styrelserummetVattna blommorna.Ansvara för att kaffebryggaren mm. är fräsch, särskilt fredag e.m. (...)Se till att alla muggar som står och dräller blir diskade, samt bli arg på alla som glömmer muggar här och där.Hjälpa till att dela ut kårbladet måndag morgon.Se till att alla är glada.

DET ÄR ALLTSÅ DIN MAMMA som är Kaffetanten (eftersom hon inte jobbar på några andra kontor i hela Sverige; ”din mamma jobbar inte här!”). I stället står hon nere på Kåren och diskar muggar, skäller på slarvpellar, påtar i jorden med gröna fingrar, vattnar krukväxter och ser till att alla som inte redan är glada av pappersvikningsmaskinen blir det. Och eftersom kårstyrelsens ledamöter en i taget är Kaffetant, måste det ju betyda att din mamma sitter med i Kåren. Enkel logik. Ja, har du inte alltid känt dig lite iakttagen när du smyger förbi kårhuset? Och kände du dig inte lite skamsen sist, och drog på dig mössan igen utan att veta varför? Här har du svaret!

Dokumenten du inte visste fanns, del 2

THS RUTINER 04/05JODÅ, VÅR STUDENTKÅR HAR DEN OCKSÅ: BIBBAN MED VACKERT OCH STRUK-TURERAT NEDSKRIVNA RUTINER FÖR HUR ALLTING PÅ KÅREN SKA SKÖTAS, GÖRAS, STÖTAS OCH BLÖTAS, REGLERAS OCH HANTERAS. HÄR KAN DEN NY-FIKNE BLAND ANNAT LÄRA SIG VART ALLA KÅRENS BORTTAPPADE PRYLAR TILL SLUT HAMNAR (DET ÄR INTE DEN DÄR PLANETEN FÖR ENSAMMA STRUMPOR), OM MYSTISKA KAFFETANTER OCH ETT HITTILLS OKÄNT ANVÄNDNINGSOMRÅDE FÖR DIN NOLLESYMBOL... (FÖR DEN HAR DU VÄL KVAR?!)

Text: INGELA BJURHAGER Illustration: KAMILA SWIEZEWSKA

Osqledaren #7.indd 41 06-07-02 18.56.02

FABIAN GÖRANSSON för Osqledaren

Osqledaren #7.indd 42 06-07-02 18.56.07

Osqledaren #7.indd 43 06-07-02 18.56.08

Bli en framgångsrik projektledareLäs och examinera 5 p projektledning helt via nätet

Använd din vår eller sommar på rätt sätt.Information och anmälan: www.dsv.su.se/projektledning Institutionen för data- och systemvetenskap

Oavsett var du kommer att arbeta är förmågan att fram-gångsrikt driva och leda projekt en avgörande merit. Dethjälper dig att lyckas när du är ansvarig mot kund ellernär du har andra tydliga eller tidsbegränsade uppdrag därprestation ställs mot insats.

I den nätbaserade kursen i projektledning om 5 poängfår du en mycket god inblick i de kunskaper som krävsför att bli en skicklig och rutinerad projektledare. Du lärdig hur ett bra projektteam byggs upp, vilka risker du

måste ta hänsyn till och hur nya krav ska bemötas. Du fåren dagsaktuell uppdatering av hur olika projekt genom-förs och drivs hos stora företag idag.

Kursen omfattar dels individuella uppgifter, dels nät-baserade grupparbeten. Dina studier och examination påkursen sker helt via nätet, ingen närvaro på institutionenkrävs. Du startar när du vill och läser i den takt som passardig, i ständig dialog med några av våra främsta lärare påområdet. Välkommen till oss!

B PosttidningOsqledaren, THS, 100 44 Stockholm

Osqledaren #7.indd 44 06-07-02 18.56.11

ol 05/06 #7

Documents