offentliga affärer nr-4 2010

Jag vill se mer innovationsupphandling!Charlotte Brogren

Bättre upphandlingar

utlovasNär kammarkollegiet tar över

Storstäder i topp när gröna

bilister rankar våra kommuner

Nr

4 20

10 |

Art

onde

årg

ånge

nU

PPH

AN

DLI

NG

EK

ON

OM

I jU

rID

IK

Utb

ILD

NIN

G

vårD

LE

DA

rSK

AP

MIL

jö

KO

NfE

rEN

SPr

is 7

9 kr

Leverantörer får ingripa vid otillåtna avtalVad innebär det i praktiken?

Pr

ofi

len

Per Mårts – Så leder du individer till ett vinnande lag

Informations- säkerhet

i kommunala verksamheterVi summerar erfarenheter

från MSB´s konferens

2 Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se2

www.iss-fs.se 020-155 155

Visserligen tar outsourcingleverantören över personalen,

men hur kommer de att trivas?

Det goda företaget tar hand om sina medarbetare. Det är en själv-klarhet för de flesta av oss. De medmänniskor som valt att engagera sig i en verksamhet gör det i utbyte mot ersättning, intressanta arbets-uppgifter och en möjlighet att växa. Bandet mellan de ansvariga för verksamheten och medarbetarna kännetecknas av respekt, omtanke och omsorg.

Den här fullständigt självklara omsorgstanken hamnar i fokus i samband med outsourcing. När vi åtar oss ett uppdrag tar vi också hand om den personal som tidigare utfört arbetet hos vår kund. När ansvaret flyttas över till oss uppstår ibland osäkerhet. Kan vi verkligen erbjuda samma trygghet, stimulans och möjligheter till utveckling?

Det glädjande svaret är att vi nästan alltid överträffar det tidigare anställningsförhållandet. Skälet är ganska enkelt. Det som vanligen outsourcas är arbetsuppgifter som ligger vid sidan av kärnverksam-heten hos vår kund, medan samma arbetsuppgifter tillhör den absoluta kärnverksamheten hos oss. Det betyder att den personal vi tar över ingår i ett inspirerande sammanhang med fokus på professionalism, på vidareutbildning och på tydliga möjligheter att växa och avancera. Våra medarbetare är helt avgörande för vår konkurrensförmåga och uppskattas därefter.

Ur serien ”Myt och verklighet om outsourcing” www.iss-fs.se

3www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010 3

www.iss-fs.se 020-155 155

Visserligen tar outsourcingleverantören över personalen,

men hur kommer de att trivas?

Det goda företaget tar hand om sina medarbetare. Det är en själv-klarhet för de flesta av oss. De medmänniskor som valt att engagera sig i en verksamhet gör det i utbyte mot ersättning, intressanta arbets-uppgifter och en möjlighet att växa. Bandet mellan de ansvariga för verksamheten och medarbetarna kännetecknas av respekt, omtanke och omsorg.

Den här fullständigt självklara omsorgstanken hamnar i fokus i samband med outsourcing. När vi åtar oss ett uppdrag tar vi också hand om den personal som tidigare utfört arbetet hos vår kund. När ansvaret flyttas över till oss uppstår ibland osäkerhet. Kan vi verkligen erbjuda samma trygghet, stimulans och möjligheter till utveckling?

Det glädjande svaret är att vi nästan alltid överträffar det tidigare anställningsförhållandet. Skälet är ganska enkelt. Det som vanligen outsourcas är arbetsuppgifter som ligger vid sidan av kärnverksam-heten hos vår kund, medan samma arbetsuppgifter tillhör den absoluta kärnverksamheten hos oss. Det betyder att den personal vi tar över ingår i ett inspirerande sammanhang med fokus på professionalism, på vidareutbildning och på tydliga möjligheter att växa och avancera. Våra medarbetare är helt avgörande för vår konkurrensförmåga och uppskattas därefter.

Ur serien ”Myt och verklighet om outsourcing” www.iss-fs.se

Somliga påstår att kunskap är dyrt, men har de provat okunskap?Till årets upphandlingsdagar kom över 500 kunskapstörstande delegater och samtliga gick därifrån rikare på kunskap och väl förberedda på ett nytt upphandlingsår något som gynnat såväl den egna organisationen som alla oss skattebetalare.Den 2 februari 2011 är det dags igen. Inom kort anländer nästa års välmatade program som du med fördel laddar hem på: www.upphandlingsdagarna.se Vi välkomnar såväl gamla som nya deltagare till Sveriges största mötesplats för alla som berörs av offentlig upphandling och inköp.

offentlig förvaltningVentelo har vunnit den

offentliga upphandlingen

för att leverera fast och

mobil telefoni till merpar-

ten av Sveriges universitet och högskolor.

Totalt handlar det om all fast telefoni via

högskolornas växlar, 7 300 mobilabonne-

mang och samtliga mobila bredbandsan-

slutningar. Uppdraget är värt 40 miljoner

kronor över tre år.

Högskolornas upphandling är det första

avropet enligt kammarkollegiets ramavtal

för fasta och mobila operatörstjänster

samt transmission, där Ventelo blev den

högst rankade leverantören vid utvär-

deringen. Andra avropet blev att Ventelo

vann uppdraget för kommunerna Arvika,

Eda, Filipstad, Hagfors, Hammarö, Munk-

fors, Storfors, Sunne och Torsby.

Förutom den totala fasta telefonin,

2 300 mobilabonnemang och samtliga

mobila bredbandsanslutningar får kom-

munerna också tillgång till det webba-

serade verktyget Ventelo Connect som

på ett enkelt sätt ger full kontroll över

kostnader, abonnemang och rapporter.

Ventelo vill tacka sina nya kunder inom

Köp direkt 0200-120 110 | www.ventelo.se

Vill även din organisation dra nytta av en

trygg, effektiv och komplett kommunika-

tionslösning är du varmt välkommen att

höra av dig till Göte Dahlbäck, Försäljnings-

chef Offentlig Sektor på Ventelo.


Charlotte Brogren

14

24

58

19

32

innehåll Offentliga Affärer nr 4 2010

14 Profilen – Charlotte Brogren– Vi behöver ha ett öppet sinne och ta till vara på det som vi är väldigt bra på och fortsätta utveckla det. Vi behöver få igång våra offentliga investeringar att driva innovationsupphandling och lansera begreppet ”Innovated in Sweden” som ett svenskt styrkeområde. Det säger Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova.

24 JuridikÅsidosatta leverantörer har stora förhoppningar på möjligheten att ogiltigförklara avtal som ingåtts i strid med lagen. I denna artikel ifrågasätts hur effektivt rättsmedlet i själva verket är för en klagande leverantör, samt vilket rättighetsskydd som egentligen ges en avtalsslutande leverantör. Eva-Maj Mühlenbock och Mikael Engström från Lindahls Advokatbyrå förtydligar.

19 50 procent av alla livsmedelsupphandlingar överprövasDet måste vara något fel när hälften av alla livsmedelsupphandlingar går till överprövning. Offentliga Affärer har pratat med producenter och grossister för att belysa ett aktuellt problem som kostar pengar för alla inblandade.

32 KommekGoda råd är inte dyra i offentlig sektor. Besökarna på årets Kommek reste hem med nyvunna kunskaper i bland annat bokföringstekniska frågor, att jämföra verksamheter och mäta resultat. Vi tar upp några av många intressanta punkter.

58 Patienten i fokus med LeanHög belastning och långa patientköer blev till slut vändpunkten för arbetet på Capio S:t Görans Sjukhus i Stockholm. Vad som från början var en kartläggning av förbättringsarbetet blev starten på Leanfilosofin som nu genomsyrar hela arbetet. Nu nomineras S:t Görans till Svenska Leanpriset.

BIC Ecolutions™ Clic Stic™ KulspetspennaFärg: Blå. SvartTillverkad av 62% återvunnet material - 2 km skrift

BIC Matic Ecolutions™ Stiftpenna 0,7 mmFärg: Blå. Grå. Grön Tillverkad av 76% återvunnet material - 3 stift á 90 mm - 10 km skrift

BIC Ecolutions™ Round Stic™ Kulspetspenna Färg: Svart. BlåTillverkad av 74% återvunnet material

NF Environnement är den officiella franska miljömärkningen för skrivprodukter. Den tilldelas produkter som har reducerat miljönpåverkan och bibehåller likvärdig prestationsförmåga som tidigare. Användningen av de produkter som bär märkningen NF Environment samt de som är märkta med den europeiska miljömärkningen, bidrar till ansvarsfullt ekologiskt konsumentbeteende.

www.bicecolutions.com

Miljövänlighetingår i priset

9

KOMMEK-mässan är landets ledande mötes-plats för alla som jobbar med eller är intresserade av kommunal ekonomi i kommuner, landsting och regioner. Här möttes politiker, forskare, journalister, konsulter och ekonomer under två kunskapsintensiva dagar som ger höstens arbete en flygande start.

Det vackra vädret bidrog till att många passade på att ta frisk luft i pauserna mellan seminari-erna. Här redovisades många goda exempel där kommuner från runt om i landet berättade om sina erfarenheter. Kommuner som prövat andra lösningar än de traditionella.

Den kommunala ekonomin är högintres-sant inför årets val och mycket riktigt präglades mässan i Malmö av politik. Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros mötte kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell i en debatt. I stora drag höll sig debattörerna till att prata kommunal ekonomi och självständighet. Och vid ett flertal tillfällen poängterades det att de höll med varandra. Men skillnaderna fanns också.

Skärpta regler ska sätta stopp för otillåtna upphandlingar Från den 15 juli 2010 finns det nya regler i upphandlingslagstiftningen som ska leda till att fler följer regelverket och att fler upphandlingar konkurrensutsätts.

Upphandlingar som bryter mot reglerna kan leda till att avtal ogiltighetsförklaras och upphand-lande myndigheter och enheter kan dömas att betala böter, så kallad upphandlingsskadeavgift. Denna avgift kan dömas ut av en förvaltnings-domstol efter ansökan av Konkurrensverket.

Mututredningen klarDen svenska lagstiftningen mot mutor har länge varit föremål för en hel del kritik och diskussioner. I och med det betänkande som regeringens utre-dare överlämnade den 8 juni kan förändringar vara att vänta.

Företag utan särskilda förebyggande processer och policys mot mutor riskerar stora problem om förslaget blir verklighet, vilket förutspås kunna ske den 1 januari 2012.

Ett nyckelord inom framtidens eFörvaltning är samverkanAtt verka tillsammans för medborgarnas bästa, att den framtida förvaltningen ska erbjuda ökad transparens och möjlighet till ökat deltagande i offentlig debatt är något som ska prioriteras inom EU.

Gränsöverskridande teknisk samverkansför-måga, vad avser e-handel, elektronisk identifie-ring och upphandling är ytterligare exempel på områden där ordet samverkan är centralt.

För att samverkan ska kunna ske behövs möten med andra i samma situation.

Därför har vi skapat en mötesplats där vi årligen kan utbyta erfarenheter, lyssna till experter och börja skapa förutsättningar för samverkans-projekt.

Välkomna till eFörvaltningsdagarna 2010 – den 17-18 november i Stockholm.

Fokus på innovationer och innovations-upphandlingRegeringen redovisade i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) sin avsikt att låta utreda förutsättningarna för hur offentliga aktörers investeringar i samband med upphandling i ökad utsträckning kan bidra till utvecklingen av kunskapsintensiva företag.

I november 2009 tillsatte regeringen en särskild utredare, Hans Jeppson, för att utreda förutsätt-ningarna för offentlig innovationsupphandling i Sverige samt lämna förslag till åtgärder för att öka tillämpningen av innovationsupphandling.

Offentlig upphandling av innovationer är när stat, kommun och landsting för att effektivisera sin verksamhet köper varor eller tjänster som inte finns eller behöver utvecklas. En genomtänkt innovationsupphandling kan ge både tillväxt i näringslivet och annan samhällsnytta, till exempel uppnådda klimat- och miljömål eller minskad energi- och råvaruförbrukning.

Hans Jeppson är en av deltagarna i ett estrad-samtamtal om upphandlingens potential, tillväxt och utveckling på Upphandlingsdagarna 2011 som arrangeras i Stockholm den 2-3 februari.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

ISSN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista,

kontakta vår annonsavdelning.

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

EkonomiLina [email protected]

RedaktionsledningKlas [email protected]

JournalisterArne österKlas bergqvisttina Lundberg åsénMalin Ulfvarsson

Krönikörtina Lundberg åsén

AnnonsbokningMartin Nymantel: 031-719 05 [email protected]

Prepress och tryckElanderswww.elanders.se

Projektledning GöteborgMartin [email protected] [email protected] [email protected] bö[email protected]

Projektledning StockholmAnita Sanderholm [email protected] [email protected]

Adress-/namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group Abfiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg tel: 031-719 05 00fax: 031-719 05 29

Adress Stockholm: Hexanova Media Group AbDrakenbergsgatan 2117 41 Stockholmtel: 031-719 05 00fax: 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Jag vill se mer innovationsupphandling!Charlotte Brogren

Bättre upphandlingar

utlovasNär kammarkollegiet tar över

Storstäder i topp när gröna

bilister rankar våra kommuner

Nr

4 20

10 |

Art

onde

årg

ånge

nU

PPH

AN

DLI

NG

EK

ON

OM

I jU

rID

IK

Utb

ILD

NIN

G

vårD

LE

DA

rSK

AP

MIL

jö

KO

NfE

rEN

SPr

is 7

9 kr

Leverantörer får ingripa vid otillåtna avtalVad innebär det i praktiken?

Pr

ofi

len

Per Mårts – Så leder du individer till ett vinnande lag

Informations- säkerhet

i kommunala verksamheterVi summerar erfarenheter

från MSB´s konferens

Offentliga Affärer utges av

ledare

KOMMEK – högintressant inför årets val

10 Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se

nyheter

Om KAmmARKOLLEGiEtS uPPHAnDLinGSStöD Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för uppskatt-ningsvis 500 miljarder. Kammarkol-legiets upphandlingsstöd har sedan 1 januari 2009 regeringens uppdrag att bidra till en förenklad upphand-lingsprocess för såväl upphandlande såväl myndigheter som leveran-törer. Upphandlingsstödet utvecklar vägledningar för upphandlingspro-cessen och driver utvecklingen av elektronisk upphandling. Läs mer på www.upphandlingsstöd.se

PrESSMEDDELANDE:

Agneeta Anderson blir ny chef för Kammarkollegiets upphandlingsstödDen 1 september tar Agneeta Anderson över som chef för Kammarkollegiets upphandlings-

stöd. Agneeta har arbetat som upphand-lingsspecialist vid Upphand-l i n g s s t ö d e t sedan april 2010 och har gedigen och bred erfarenhet av offentlig

upphandling. Agneeta kommer närmast ifrån AB Svensk Bilprov-ning där hon varit inköpschef och har tidigare varit upphandlingschef på Skatteverket och i Solna Stad.

– Vi har ett viktigt uppdrag och som jag ser det finns det inom ramen för detta stora möjligheter att med rätt stöd bidra till en förenklad upphandlingsprocess. På så sätt ökar förhoppningsvis intresset för offentlig upphandling samtidigt som den offentliga upphandlingens strategiska betydelse stärks. Nu gäller det att vidareutveckla och förvalta upphandlingsstödet. Vi kommer naturligtvis att fortsätta att driva utvecklingen av elektronisk upphandling. En ambition är också att vi i större utsträckning ska vara ute i olika sammanhang för att infor-mera om och fånga upp synpunkter på vårt arbete, säger Agneeta Anderson.

Chefen för Upphandlingsstödet rapporterar till Kammarkollegiets Generaldirektör Claes Ljungh som i rekryteringsprocessen sökt en god ledare med förankring i upphand-lingshantverket. Claes Ljungh är mycket nöjd med utnämningen av Agneeta Anderson och kommen-terar:

– Agneeta har en stark förankring i upphandlingsvärlden och jag är övertygad om att hon kommer att bli en framgångsrik chef. Hennes dokumenterade erfarenhet av ledar-skap kommer också att vara av stor betydelse för arbetet med att vidare-utveckla Upphandlingsstödet.

Agneeta Anderson tar över från Martin Sundelius som varit tillför-ordnad chef sedan januari 2010 och som nu återgår till sitt arbete som verksamhetscontroller på Kammar-kollegiet.

Micasa fastigheter genomför unik driftupphandling Upphandlingen sker med tyngdpunkt på kvalitet, till skillnad från tidigare driftupp-handlingar där priset oftast varit styrande.

Micasa Fastigheter genomför under året den största driftupp-handling som gjorts i Sverige inom ett begränsat geografiskt område. Upphandlingen sker genom att tillsyn, skötsel och felavhjälpande underhåll för varje fastighet åsätts

ett fast pris och entreprenörerna presenterar vilka resurser de avser att avsätta.

Det är sammanlagt 1 015 000 kvm BRA och 71 fastigheter av bola-gets totala bestånd av ca 1 046 000 kvm BRA och 134 fastigheter som läggs ut på entreprenad. I förslaget uppgår det fasta arvodet till 30,5 miljoner kr per år.

För fastighetsbranschen är det helt nytt att enbart använda kvali-tetskriterier. Tanken är att Micasa Fastigheter ska få bättre styrning och kontroll av driftekonomin på varje fastighet och av kvaliteten på det

utförda arbetet. Utvärderingskrite-rier är exempelvis resurser, personal, organisation, ledningssystem och utbildning. Samarbete och förbätt-ringsarbete är nyckelord.

Micasa Fastigheter bestämmer vilket resultat som ska uppnås och entreprenören bestämmer arbets-metoden. Det gör att entreprenören blir mer av en kreativ partner och det skapar också engagemang för förändrings- och förbättringsarbete.

– Det har hittills funnits en tendens att diskussioner mellan parterna handlar om gränsdrag-ningar och pris och krav på extra

ersättning. En fokusering på lägsta pris i upphandlingar är begrän-sande. Nu får vi möjlighet att i stället premiera samarbete och utveck-ling, säger Ander Nordstrand, VD, Micasa Fastigheter.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB, dotterbolag till Stockholms Stadshus AB, är ett fastighetsbolag som äger och förvaltar Stockholms stads omsorgsfas-tigheter. Bolaget har cirka 75 medar-betare. Fastighetsbeståndet omfattar cirka 130 fastigheter om drygt 1 miljon kvm och är värderat till 9,3 miljarder kronor.

Tryggt med standard för bevakningstjänsterNu finns en standard som gör det enklare att köpa bevakningstjänster. Den beskriver olika bevakningsupp-drag och vad kunden och bevak-ningsföretaget behöver komma överens om vid köpet. Standarden finns tillgänglig hos SIS, Swedish Standards Institute.

Den nya standarden gör det enklare för bevakningsföretag att beskriva sina tjänster och hur de utförs. Den ger trygghet för kunden som lättare kan beskriva sina önskemål och krav på leverantören. Standarden blir ett stöd för myndigheter och andra organisationer som upphandlar bevakningstjänster.

– Standarden gör det enklare att specificera vad olika väktartjänster innebär och vilken kompetens väktarna har. Det är en trygghet för både bevakningsföretag och kunder, säger Markus Pettersson på Trans-portarbetareförbundet som varit med och utformat standarden.

Utöver beskrivning av olika bevakningsuppgifter, innehåller standarden även riktlinjer för arbets-miljö och etik. Standarden heter SS 99100 Bevakningstjänster – Orga-nisation, ledning och personal och finns tillgänglig hos SIS.

SIS kommitté heter Bevaknings-tjänster, SIS/TK 492. De företag och organisationer som varit med och arbetat fram standarden är: Almega

AB, BYA Bevakningsbranschens Yrkes- & Arbetsmiljönämnd, Secu-ritas Sverige AB, Sweguard Service AB, Svensk BevakningsTjänst AB och Svenska Transportarbetareför-bundet. Sverige deltar även i det europeiska standardiseringsarbetet inom bevakningstjänster där flyg-platsbevakning är det första område som behandlas.

Källa: SIS

11www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010

nyheter

Inspirationsdag om e-handel

I ett trygghetsboende hos Micasa Fastigheter har man som hyresgäst tillgång till:

•Trygghetslarm•En Micasavärd som koordinerar

aktiviteter och social samvaro•Möjlighet till gemensamma

måltider•Gästlägenhet•Gemensamhetslokal

Trygghetsboendet är en vanlig hyresbostad och det krävs därför inget biståndsbeslut från stadsdels-nämnden för att få flytta in. Om man har behov av stöd och hjälp kan du ansöka om hemtjänst. Det gör man via sin stadsdelsförvaltning. När det gäller hälso- och sjukvård vänder du dig till landstingets primärvård.

Lägenheterna i trygghetsbo-endet förmedlas av Stockholm Stads Bostadsförmedling utifrån kötid, och eventuell förtur av medicinska/sociala skäl, enligt de förtursregler som finns. Kötid hos bostadsför-medlingen tillgodoräknas från det att personen fyllt 70 år.

Micasa Fastigheter har fått i uppdrag av Stockholms stad att omvandla tio servicehus, cirka 800 lägenheter, till trygghetsboende.

Det första trygghetsboendet – Skärholmens trygghetsboende invigdes den 30 juni 2010. Ytterli-gare nio servicehus omvandlas till trygghetsboende mellan år 2010 och 2014.

Inflyttningsdatum för Vädurens och Fästmanssoffans trygghetsbo-enden blir hösten 2011. För övriga trygghetsboenden är inflyttningsda-tumen inte fastställda ännu.

Följande servicehus ska omvandlas till trygghetsboenden: •Måsholm en 15 – Skärholmens

servicehus (inflyttning, första etapp, juni 2010)

•Väduren 16 – Väduren servicehus •Fästmanssoffan 1 – Nälsta servi-

cehus •Kastanjen 7 – Kastanjens servi-

cehus•Svalrocken 17 – Långbroberg

servicehus •Lektionen 6 – Hammarbyhöjdens

servicehus•Tunet 1 – Tunets servicehus•Rio 9 – Rio servicehus •Svärdet 8 – Tanto servicehus •Kvarnberget 2 – Rinkeby servi-

cehus

Källa: Micasa Fastigheter

Statlig styrning löser inte skolans problem – en statlig detaljstyrning av skolan skulle lägga en våt filt på skolans kärnuppdrag att bedriva och utveckla god undervisning. Skoldebatten behöver istället fokusra på behovet av ökad kvalitet i skolan, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting i en kommentar.

Lärarnas Riksförbund uppger i sin rapport om skolan och valet att många väljare vill förstatliga skolan för att öka resurserna till skolan.

– Vi har inget emot mer resurser till skolan. Men det är inte brist på pengar som är problemet i svensk skola. Skolans kvalitet och elevernas resultat avgörs främst av att eleverna har tillgång till skickliga lärare och den bästa undervisningen – en fråga som tyvärr helt saknas i LR:s under-sökning, säger Per-Arne Andersson, chef för avdelningen lärande och arbetsmarknad på SKL.

– Det är också en myt att under-visningsgrupperna överlag är stora, i snitt är det 24 elever per klass i grundskolan och ofta ännu mindre undervisningsgrupper. Debatten handlar alltför ofta om kvantitet istället för kvalitet, säger Per-Arne Andersson.

SKL frågar sig hur staten bättre skulle klara att styra och utveckla verksamheten för drygt 5 000 skolor än kommunerna som har kunskap om de lokala behoven.

– Många friskolor har idag goda resultat trots att de ofta har en lägre lärartäthet och finansieras av kommunerna. Det visar att det är andra faktorer– inte statlig central-styrning och finansiering – som leder till bättre resultat i skolan, säger Per-Arne Andersson.

I en aktuell enkät pekar landets rektorer ut ökat samarbete mellan lärare som skolans viktigaste förbätt-ringsområde. Lärare behöver arbeta mer tillsammans för att utvärdera arbetsmetoder, dela med sig av fram-gångsrika arbetssätt och arbeta fram gemensamma tolkningar av mål och betygskriterier. En bättre lärarutbild-ning står också högt på önskelistan.

Källa: SKL

TrygghetsboendeMicasa fastigheter erbjuder trygghets-boende för personer över 75 år och som är folkbokförda i Stockholms stad.

Samtidigt lanserades Handelsplats Wermlands nya hemsida, full med information och goda exempel på hur man lyckas med e-handel.

Handelskammaren Värmland pratade, tillsammans med Sunne kommun, om trender inom den statliga och offentliga verksamheten gällande elektronisk handel och faktura.

Företagen Sleep in Silk, Handels-boden Skinn- & MC-käder och

Specialelektronik delade med sig av sina erfarenheter av att använda webben för marknadsföring och försäljning, medan SYSteam pratade om hur man kan nå affärsnytta med e-handel/affärssystem och Two om hur man når affärs- och kundnytta genom att använda sin webbplats på rätt sätt.

Källa: Handelskammaren Värmland

tillsammans med Karlstads universitet bjöd Handels-kammaren värmland in till en inspirationsdag om e-handel. vilka trender finns inom e-handel och hur når man affärs- och kundnytta på webben?

12

nyheter

Ett utvidgat skydd mot åldersdiskrimineringUtredningen om stärkt skydd mot åldersdis-kriminering överläm-nade den 27 augusti sitt betänkande ”ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering” (SOU 2010:60) till stats-rådet nyamko Sabuni.

I svensk lagstiftning finns i dag inget heltäckande förbud mot åldersdiskri-minering. För att stärka skyddet mot sådan diskriminering föreslår utred-ningen att ett förbud mot diskrimi-nering som har samband med ålder införs på följande samhällsområden: varor, tjänster och bostäder, allmän sammankomst och offentlig tillställ-ning, hälso- och sjukvården, social-tjänsten, socialförsäkringen, arbets-löshetsförsäkringen, studiestöd och offentlig anställning.

Utredningens förslag innebär att ålder får samma grundskydd som övriga diskrimineringsgrunder i

diskrimineringslagen, till exempel kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning.

Utredningens kartläggning visar att många åldersgränser, både författ-ningsreglerade och sådana som används i praktiken, är berättigade. För att inte sådana ska träffas av förbudet föreslår utredningen att ett generellt undantag införs för befogad särbehandling på grund av ålder. Undantaget innebär att sådan särbe-handling ska vara tillåten om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvän-diga för att uppnå syftet. Undan-taget medför att en avvägning måste göras. Det syfte som identifieras ska vara värt att skydda i sig och det ska vara tillräckligt viktigt för att moti-vera avsteg från likabehandlings-principen. Åtgärden - användandet av en åldersgräns - måste också vara både lämplig och nödvändig för att uppnå syftet. Finns det andra mindre ingripande handlingsalternativ utgör handlandet diskriminering i strid med lagen.

Utredningen föreslår också två specifika undantag. Det ena

gäller bilstöd, det vill säga stöd till funktionshindrade för inköp och anpassning av bil. Utredningen anser att det finns anledning att ur ett åldersdiskrimineringsperspektiv ifrågasätta vissa åldersgränser när det gäller bilstödet. Att föreslå reformer på detta område har inte legat i utredningens uppdrag. För att inte nuvarande bestämmelser om bilstöd ska strida mot det åldersdis-krimineringsförbud som föreslås införs ett uttryckligt undantag som inte bygger på en avvägning. Det andra undantaget avser försäkrings-tjänster. Utredningen anser här att särbehandling på grund av ålder under vissa förutsättningar ska vara tillåten och ska regleras i en särskild bestämmelse. Eftersom arbete pågår på Europanivå och då frågan om motsvarande undantag avseende kön bereds inom Regeringskansliet bör detta arbete avvaktas innan en sådan bestämmelse införs. Utredningen föreslår därför att försäkringstjänster tills vidare undantas från förbudet.

Förslaget kommer att ha bety-delse för enskilda personer som i dag riskerar att utsättas för åldersdiskri-

minering. Det kommer förhopp-ningsvis också på sikt - vilket inte är mindre viktigt - att bidra till en förändrad attityd i samhället vad gäller åldersfrågor. Åldersgränser kommer inte slentrianmässigt att kunna läggas till grund för olika ställningstaganden. Oberättigad särbehandling på grund av ålder kommer därigenom sannolikt att minska.

ÖvrigtUtredningens direktiv har varit att föreslå hur ett skydd mot ålders-diskriminering ska införas på de samhällsområden - utom värnplikt och civilskydd - som saknar ett sådant skydd i diskriminerings-lagen. I dag finns ett förbud mot åldersdiskriminering endast när det gäller arbetslivet i vid mening och på utbildningsområdet. Syftet med utredningen är att säkerställa samma nivå av skydd oavsett diskrimine-ringsgrund.

Källa: Integrations- och jämställdhets-departementet

Konkurrensverket granskar Arena vänersborg Ekfors Kraft åläggs att ansluta el till väg- belysning

nu ska Konkur-rensverket granska Arena Vänersborg för att få veta mer om hur den offent-liga upphandlingen av byggentreprenörer gick till. Bygget som var kostnadsberäknat till 90 miljoner en gång, växte till 176, därpå till 234. Men det räcker inte. Med obetalda och betalda fakturor är beloppet nu 285 miljoner.

– Vi har ett viktigt uppdrag ochDen stora inomhusarenan i Vänersborg är pampig och vacker. Stans elitlag i bandy har en av landets finaste arenor. Det har också varit en del andra evenemang i hallen.

26 miljoner obetaldaMen för 285 miljoner får man rätt mycket. Och många skattebetalare tycker att allt är en pinsam historia. Men turerna runt arenan är långt ifrån slut. Exempelvis är 26 miljoner ännu inte betalda.

Ekfors Kraft AB åläggs av Konkur-rensverket att koppla in el till gatu- och vägbelysningsnät i Haparanda kommun. Om detta inte sker ska företaget betala ett vite på 750 000 kronor.

Inom fyra veckor ska Ekfors Kraft AB ha kopplat in el till belysnings-nätet. Konkurrensverket skriver i sitt beslut att Ekfors Kraft AB, genom att vägra ansluta Haparanda till sitt elnät, hindrar kommunen från att träda in och agera på marknaden för gatu- och vägbelysning. Ekfors agerande leder till att konkurrensen på denna marknad påverkas nega-tivt.

Ekfors Kraft har missbrukat sin dominerande ställning, något som är förbjudet enligt konkurrenslagen.

Källa: Konkurrensverket

Konkurrensverket har också fått upp ögonen skandalen och hallen ingår numera i tillsynen av upphand-lade byggentreprenader.

Från Vänersborgs kommun vill verket ha in annonsen om upphand-lingen av byggentreprenad för arenan. Verket vill också se vilka förutsättningar och krav som ställdes inför anbuden, beslutet om vilken entreprenör som fick uppdraget samt själva avtalet.

Dessutom vill verket veta om Vänersborgs kommun har genomfört några ytterligare och kompletterande byggentreprenader utanför grund-kontraktet för arenan. Kommunen uppmanas också att redogöra för de eventuella problem som har före-kommit i upphandlingen av arena-entreprenaden och om det finns andra problem som brukar uppstå i samband med upphandlingen av byggentreprenader, till exempel vid planeringen.

När uppgifterna kommit in ska Konkurrensverket kontrollera om kommunen följt lagen om offentlig upphandling.

Konkurrensverket är tillsyns-myndighet över den offentliga upphandlingen. Totalt har 17 svenska kommuner valts ut att ingå i granskningen, verket har framför allt valt ut stora och dyra byggpro-jekt som genomförs i kommuner, statliga myndigheter och bolag. En av de andra stora byggentreprenader som ingår i kartläggningen är Arena Skövde.

Utifrån de svar som kommunerna skickar in kan Konkurrensverket komma att inleda tillsynsärenden.

Arne Öster

Offentliga Affärer 4 2010 | www.offentligaaffarer.se

PrOdUKtnytt

Vill du skapa en miljövänligare arbetsplats?

Vi kan hjälpa dig! Inte bara för att våra pro-dukter uppfyller EUs miljökrav och att våra IP-telefoner har miljöklass 1 för lägsta ener-giförbrukning. Utan för att våra system har utvecklats för att kunna administreras och underhållas på distans, vilket sparar in på resor för teknikerna. Och för att vi erbjuder mobilitet och avancerade UC-applikationer

som gör det lätt att samarbeta oberoende av geografisk placering. Genom att arbeta var du vill kan du spara in på onödiga resor och på så vis skapa en miljövänlig arbetsplats.

Vill du veta mer om miljövänliga lösningar från Aastra? Besök vår hemsida www.aastra.se eller ring oss på 08-568 670 00

www.aastra.se


Det vi gör ska vi göra

riktigt bra


PrOfiLen | ChArLOtte BrOgren – generALdireKtör för VinnOVA

Hon förbannar väckarklockan när den ringer och att hon gick och lade sig för sent, men när hon väl stiger upp tycker hon det är roligt. jätteroligt med en ny dag.

– Det är oerhört inspirerande att möta nya människor hela tiden. jag sitter som spindeln i ett jättenät och träffar så intressanta människor! De brinner för sin sak och det ger mig väldigt mycket energi tillbaka, till skillnad mot att peta i siffror som jag också måste göra, skrattar Charlotte brogren general-direktör för vinnova.

Det är alltid lika givande att inter-vjua människor som prestigelöst berättar om små anekdoter från vardagen till sina visioner och klara mål. Charlotte Brogren är som hon talar - öppen, rak, direkt. Nära till hands finns skrattet, enkelheten och drivet som smittar av sig.

– Känner man mig via jobbet känner man mig nog rätt väl, man tror nog inte att jag är någon gene-raldirektör. Madame Terror kallar min man och mina barn mig för när jag skall få fart på dem. Har man fem tonårsbarn och en man som tycker om korsord så får man gnata lite och se till att de kommer igång, fortsätter hon. Själv kan jag inte låta bli att dra på mun.

Vad gjorde du under semestern?– Lagade mat, njöt av solen, drack

vin och småpratade inpå småtim-marna. Vi var i vår sommarstuga i Småland och hade en ström av besö-kare hela tiden. Ungarna hade med sig sina kompisar och vi hade våra, så jag har nog lagat mat till 12-13 personer varje dag.

Charlotte bor i Västerås med man och barn, därifrån pendlar hon till arbetet i Stockholm.

”Innovated in Sweden”– Vi behöver ha ett öppet sinne

och ta till vara på det som vi är väldigt bra på och fortsätta utveckla det. Vi behöver få igång våra offent-liga investeringar att driva inno-vationsupphandling och lansera begreppet ”Innovated in Sweden” som ett svenskt styrkeområde.

Charlotte menar att vi i Sverige måste förstå att det inte är på gamla meriter som vi kommer att vinna ny mark, utan vi behöver anpassa oss till en spelplan som ändras hela tiden i takt med globaliseringen.

– Utvecklingsländer investerar häftigt i ny teknik och i kompetens-utveckling, vi måste titta på vad som sker utanför gränserna för att förstå konsekvenserna om vi inte hänger med.

Ingen samlad innovationspolitik– Många länder har insett vikten

av innovationsförmåga för landets

framtida konkurrenskraft och därför skapat sig en innovationspolitik som sträcker sig över alla politiska områden. Men här i Sverige har vi ingen samlad politik, utan vi sätter alltför ofta likhetstecken mellan forskning och innovation. Forsk-ningen är givetvis en viktig kompo-nent för att skapa innovation, men det är mycket mer som krävs.

Bristerna i det svenska systemet gäller allt från rörligheten mellan akademi och näringsliv, medel för att verifiera FoU-resultat i demonstra-tionsanläggningar, till tillgången på kapital för nya företag.

– Vi behöver säkerställa att vi har system som gynnar innovationskli-matet både för existerande näringsliv och nya företag. Vi behöver göra en mängd satsningar som möjliggör goda idéer och vidare kunskap som leder till nya eller förbättrade produkter, tjänster och system. Det kommer ge nya jobb och exportin-täkter till Sverige.

Vi behöver mer behovsmoti-verad forskning– Större delen av statens medel satsas på så kallad inomvetenskaplig forsk-ning på universitet och högskolor, där forskarna själv sätter agendan

medan mindre än 15 procent går till behovsmotiverad forskning där det finns en ”kund” som är redo att ta hand om resultatet. Här behövs en bättre balans och ett ökat samspel, för det finns inga studier som visar att den behovsmotiverade forsk-ningen har sämre vetenskaplig kvalitet – tvärtom! En ökad spets inom både forskning och innovation är bland det viktigaste vi kan göra för svensk tillväxt framåt, detta slår även Globaliseringsrådet fast i sin slutrap-port.

Fantastiska förutsättningar– Vi har en utmärkt utgångspunkt för detta med fantastiska förutsätt-ningar, men då måste alla svenska aktörer som är aktiva inom forsk-ning, utveckling och innovation bli bättre på att samordna insatserna för att säkerställa att svenska skattemedel investeras på bästa sätt. Det måste också finnas ett system som både uppmuntrar och stöttar företagande från idé till praktik, oavsett om man jobbar nära eller långt ifrån kommer-sialiseringen. Vi behöver också skapa ett bättre samspel mellan vetenskap-ligt djup och verklighetens praktik, för att klara av en allt hårdare global konkurrens. Det är detta många andra länder redan har insett.

Spelar det någon roll vilka som vinner valet?

– Endast i marginalen. Jag upplever att uppdraget Vinnova har, har fullt stöd av båda blocken. Båda har nu satt innovation som en de viktigaste frågorna för välfärden. Det som är viktigare för mig är vem personen är som blir min närmaste chef, än vilken partifärg som vinner. Det viktigaste är inställningen och att personkemin stämmer.

Skulle bli veterinärDen röda tråden genom Charlottes liv har varit forskning och utveck-ling, en logisk kedja även om den inte alltid har varit planerad. Hon hade inte tänkt att arbeta med forsk-ning, utan skulle bli veterinär, men så började hon studera teknik vid

FAKtAVINNOVA, Verket för innovations-system, är en statlig myndighet som skall bidra till att höja tillväxten och välståndet i hela landet. Målen delar Vinnova med många, men sättet att gå till väga är i högsta grad myndig-hetens eget.

Myndighetens speciella ansvarsom-råde är innovationer kopplade till forskning och utveckling, det vill säga nyskapande, framgångsrika produkter, tjänster och processer med vetenskaplig bas. Myndighetens uppgift är att finansiera den behovs-motiverade forskningen som ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett välmående samhälle behöver och att stärka de nätverk som är nödvändiga kring arbetet.

VINNOVA ligger under Näringsdepar-tementet och har cirka 200 medar-betare och en årsbudget på cirka 2 miljarder kronor till sitt förfogande.

Charlotte Brogren. General-direktör för Vinnova sedan förra hösten.

Lund och blev teknologie doktor – och på den vägen blev det.

Under åren 1989–1990 jobbade Charlotte som projektledare vid AGA Innovation AB. Mellan 1990-1995 var hon projektledare vid ÅF-IPK, därefter arbetade hon i ledande befattningar inom ABB:s forsknings- och utvecklingsorganisa-tion. Den 29 april 2009 utsåg reger-ingen henne till ny generaldirektör för Vinnova och den 1 september 2009 tillträdde hon posten.

Uppenbart är att Charlotte vill att det händer saker. Hon vill se resultat. Oavsett om hon är generaldirektör, Madame Terror eller mamma som lagar mat till alla som kommer på besök. Det där ger liv och energi, tänker jag medan Charlotte själv just uttrycker att hon är väldigt vanlig.

Tina Lundberg Åsén


UPPhAndLing

Kammarkollegiet ska göra bättre ramavtalNär Kammarkollegiet tar över de statliga ramavtalsupphandlingarna vid årsskiftet hoppas man på bättre upphandlingar och tydligare kommu-nikation med både myndigheter och näringsliv.Bättre styrning, uppföljning och kontroll hoppas regeringen åstad-komma när ansvaret för de statliga ramavtalen samlas hos Kammarkol-legiet. Dessutom vill man ge bättre förutsättningar för kompetensut-veckling för de anställda.

– Att vi samlar kompetensen skapar absolut förutsättningar att förbättra ramavtalsupphandlingarna. Vi får också ett enhetligare teknik-stöd och medarbetarna kan vara ett stöd för varandra, säger Claes Ljungh, generaldirektör på Kammarkollegiet.

Hektiskt få allt på platsKammarkollegiet har en hektisk period i att hinna verkställa den nya organisationen till årsskiftet. En upphandlingschef håller på att rekry-teras, men ännu finns inga nyheter kring tillsättningen. Totalt kommer den nya inköpsavdelningen att bestå av 50 medarbetare, vilket innebär att man kommer att rekrytera cirka 25 personer till avdelningen.

Innebär det en minskning av det totala antalet upphandlare?

– Det har jag ingen bra uppfatt-ning om. Man får räkna på årsar-betskrafter, på många ställen har det funnits deltidsarbetande upphand-lare som skött uppgiften.

Just nu arbetar man med att hämta in information om verksam-heten hos de nio myndigheter som Kammarkollegiet tar över uppdraget ifrån. Dels vilka arbetsuppgifter de har utfört och dels om de har några pågående upphandlingar.

Att det blev just Kammarkolle-giet som får ta hand om de statliga ramavtalen har två huvudsakliga orsaker. Dels att de idag ansvarar för det största statliga ramavtalsområdet,

IT-produkter och IT-tjänster. Dels att de även är involverade i att driva utvecklingen av e-handel i offentlig sektor.

Stora förväntningarPå näringslivsorganisationen Almega är man positiv till Kammarkollegiets övertagande av de statliga ramavtals-upphandlingarna.

– Det bör leda till en stark organi-sation med duktiga och kompetenta upphandlare, som ges rätt förutsätt-ningar för att göra bra upphand-lingar, säger Ted Ekman på Almega.

Det finns också förväntningar på mer enhetliga förfrågningsunderlag, något som starkt kan underlätta för leverantörer som vill lämna anbud. Claes Ljungh tycker att förväntning-arna är rimliga.

– Nu samlar vi kompetensen och tar till vara goda erfarenheter från de tidigare inköpsorganisationerna. Det är klart att kompetensen och resurserna har varierat ute på de olika myndigheterna, säger han.

Ted Ekman på Almega passar på att lämna ett önskemål.

– Det är vår förhoppning att Kammarkollegiet öppnar upp för dialog med leverantörerna inför upphandlingarna, Ted Ekman på Almega.

Statskontoret utreder vidareEn ytterligare förbättring man hoppas åstadkomma är utförlig statistik. Idag saknas tillräckliga underlag för att beräkna omfattningen och värdet av den offentliga upphandlingen. Statis-tiken är viktig för att kunna förutse och beräkna effekterna av olika åtgärder och initiativ på upphand-lingsområdet.

Det finns idag en transaktions-databas med uppgifter om statliga

FAKtARegeringen har beslutat att samla den statliga inköpssamordningen hos en myndighet – Kammarkollegiet från den 1 januari 2011. Ansvaret att upphandla statliga ramavtal har hittills varit fördelat, beroende på upphandlingsområde, på ett antal myndigheter. Dessa är Arbetsför-medlingen, Förvarets Materielverk, Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Lantmäteriet, Rikspolisstyrelsen, Skat-teverket och VHS Verket för högsko-leservice. Även Riksgälden och Ekonomistyrningsverket upphandlar statliga ramavtal, och Riksgälden behåller den uppgiften. ESV förlorar den centrala inköpssamordningen till Kammarkollegiet, men det är idags-läget oklart vem som ska ansvara för ESVs ramavtal. De samordnade ramavtalsupphandlingarna finan-sieras via avgifter och så kommer det även fortsättningsvis att vara.

Genom att samla kompeten-sen kan vi höja kvaliteten på statens ramavtalsupphand-lingar, menar Kammarkol-legiets generaldirektör Claes Ljungh.

myndigheters inköp av varor och tjänster från utomstående leveran-törer men dagens system har fått kritik för att inte hålla måttet.

En pågående utredning hos Stats-kontoret ska föreslå förbättringar i myndigheternas informationsinsatser och andra stödverksamheter kring upphandling. Idag ägnar sig ett flertal myndigheter åt sådana hjälpinsatser och Statskontorets rapport väntas föreslå en samordning även här för att nå bästa nytta.

De som har störst behov av stöd, de små och medelstora företagen, ovana inköpare och beställare av ramavtal, har ofta svårt att hitta och ta del av den hjälp som erbjuds. Och behovet av hjälp kommer inte att minska när förändringar i lagen om offentlig upphandling görs.

Malin Ulfvarson


UPPhAndLing

Innovationsupphandling av en fungerande produkt

Dock har de senaste årens debatt kring vad innovationsupphandling egentligen är, och framförallt vad man ska göra, haft en tendens till att mer diskutera termer och namnkon-cept, snarare än att fokusera på det konkreta görandet.

Att begreppsförvirringen är stor beror troligtvis på att man med namnet innovationsupphandling har velat kommunicera flera olika former av innovationsfrämjande upphand-lingar. De kanske mest vanliga formerna som diskuterats är Pre Commercial Procurement (PCP), Teknikupphandling och den i Stor-britannien förekommande metoden Forward Commitment Procurement (FCP).

Det kan vara på sin plats att förklara visa grundläggande skill-nader mellan dessa tre olika former av upphandlingar.

PCP är som antyder en upphand-lingsform fokuserad på upphandling av FoU-tjänster. Formen är intressant då innovationsfronten befinner sig relativt långt från marknaden och det finns en osäkerhet kring vilken slut-produkt som man kan, och vill, efter-fråga. Då är det en fördel att kunna välja mellan flera olika leverantörer över tid.

Teknikupphandling skiljer sig markant från PCP genom att en beställargruppering, bestående av flera kunder som gått samman, i upphandlingen efterfrågar leverans av en installerad fungerande enhet som idag inte finns tillgänglig på marknaden. I denna upphandling efterfrågas således en innovation som ligger på, eller mycket nära, marknadsintroduktion men som inte riktigt är där ännu. Teknikupp-handlingens potential att verka inno-vationsdrivande är väldokumenterad genom det energieffektiviseringspro-gram som Energimyndigheten och NUTEK (Tillväxtverket) drev under 1990-talet. Goda exempel på lyckade upphandlingar är t.ex. värmepumpar, treglasfönster, kylskåp och miljöbilar. Electrolux och Ford är exempel på företag som vann kontrakt och där upphandlingen medförde att både vinnande företag, och hela bran-schen, gjorde betydande teknik-språng i en snabbare takt.

Teknikupphandling som fenomen bygger sin styrka i att flera mindre aktörer (kunder) samordnar sig i en beställargrupp och gentemot leverantörerna tydligt visar upp en kravspecifikation på en produkt som inte finns, men som bedöms ha förutsättningar att kunna utvecklas och sättas på marknaden inom 1-2 år. Beställargrupperingen förbinder sig att köpa produkten, förutsatt att

funktionskraven uppnås. Tekniken har sin förebild i framförallt Försvars-maktens upphandlingar av militära materiel ex. ubåtsmotorer. Försvars-makten kunde utifrån sin egen storlek och köpkraft agera teknik-drivande, utan att behöva alliera sig med andra köpare. Det är således beställargrupperingens samlade köpkraft som är den drivande kraften i teknikupphandlingen.

Det engelska konceptet FCP påminner därför i hög grad om de svenska teknikupphandlingarna, men bygger istället på att för mark-naden visa upp en tydlig vilja att upphandla en framtida lösning, av en vara eller tjänst, som idag inte existerar kommersiellt, mot en krav-specifikation som dagens produkter inte tillgodoser , i sådana nivåer att det blir kommersiellt intressant att utveckla produkten enligt de kost-nader och krav som ställs.

Enkelt sammanfattat bygger FCP på att man mot tydliga köpgarantier vill få marknaden att utveckla en lösning som fyller önskad funktion.

Vid en teknikupphandling förs processen ett steg vidare, så att det genom en öppen internationell tävling utses en vinnare som slutligen får leverera produkten till kunderna.

Teknikupphandling som redskap för att arbeta med energieffekti-viserande åtgärder avslutades för 10 år sedan. Energimyndigheten och NUTEK hade då under 10 års tid investerat ca 1 miljard inom programmet vilket bl.a. resulterat i 50 lyckade upphandlingar. Den samlade kunskap som finns om hur Teknikupphandling kan verka inno-vationsdrivande är idag överlägsen de andra formerna av innovationsupp-handling som diskuteras.

Sedan några år tillbaka bedriver Jegreliusinstitutet för tillämpad Grön kemi en satsning på att använda konceptet teknikupphandling för att uppnå miljömålet Giftfri Miljö och samtidigt stimulera till ett miljö-drivet företagande. Tillsammans med bl.a. Miljöstyrningsrådet har vi ex. funnit att förutsättningarna för att arbeta med konceptet är stora inom Sveriges landsting.

En beställargrupp bestående av representanter från ett flertal av Sveriges landsting vill nu kunna köpa en PVC-fri blodpåse och anser att det inte är möjligt med vanlig upphand-ling. Dagens blodpåsar för röda blod-kroppar består oftast av PVC med den hormonstörande ftalaten DEHP som mjukgörare. I en förstudie har möjligheterna att använda teknikupphandling undersökts för att erhålla en PVC-fri blodpåse. Förutom att undersöka teknikupp-

handling har målet varit att stimulera utvecklingen av ett giftfritt alternativ till dagens blodpåsar.

Arbetet i projektet har handlat om att ta fram en kravspecifikation, att förankra kravspecifikationen, att analysera marknaden och att under-söka olika upphandlingsförfaranden ur ett rättsligt perspektiv.

Marknadsanalysen visar att intresset är svalt för att utveckla en PVC-fri blodpåse trots lagstiftning som pekar på riskerna med DEHP i medicintekniska produkter. Leve-rantörerna efterlyser en större efter-frågan. Projektet har därför arbetat med en avsiktsförklaring för svenska landsting att underteckna samt en namninsamling för sjukvårdsorgani-sationer globalt.

Det som är intressant är att i fallet blodpåsar verkar teknikupp-handling inte vara en lämplig väg då en produkt befinner sig för långt ifrån marknadsintroduktion. Initia-tivet som sådant har dock fört med sig att ett demonstrationsprojekt planeras där landsting och leveran-törer samverkar för att göra en mark-nadsintroduktion möjlig på sikt. En tekniksprångsfrämjande samarbete som troligen inte hade tillkommit utan teknikupphandlingsprocessen.

Ett annat problemområde inom Giftfri Miljö är påväxt på båtbottnar.

I decennier har problemet varit känt att båtbottenfärger, innehål-lande ex. tenn och koppar, kan ha mycket negativa sidoeffekter på havs-miljön. Skärpt lagstiftning har gjort att flera färger har blivit förbjudna och fler miljöanpassade alternativ har introducerats på marknaden.

Utbudet av miljövänliga lösningar är dock fortfarande begränsat och fler alternativ behövs för att passa olika typer av fartyg och fritidsbåtar som används i skilda havsmiljöer. Dessutom finns det oklarheter hur miljövänliga de nya alternativen verkligen är.

Jegreliusinstitutet har därför startat initiativet ”Ren botten utan gifter” för att undersöka förutsätt-ningarna för att snabba på mark-nadsintroduktionen av fler och bättre tekniker som kan hålla båtars botten rena utan användning av giftiga kemikalier.

Syftet är att undersöka om det är möjligt att samordna många kunder till en köpstark beställargruppering som på marknadsmässiga villkor kan få leverantörer att tillhandahålla lösningar som svarar upp mot funk-tionskravet ”Ren botten utan gifter”.

Initiativet, som finansieras av Naturvårdsverket och följs av bl.a. Svenska Båtunionen, Sveriges Redareförening, Kustbevak-ningen, Sjöfartsverket, Kemikalie-inspektionen, Transportstyrelsen och Vinnova, kommer bl.a. till Båtmässan Allt för Sjön, 4-13 mars 2011, bjuda in och visa upp 10-15 av de mest lovande giftfria alternativen. Varje utställare kommer bli bedömd av en jury bestående av presumtiva köpare. I anslutning kommer semi-narier och workshops anordnas som underlättar för kunder och leveran-törer att träffas.

Under maj 2011 kommer en rapport att färdigställas till Natur-vårdsverket med förslag på hur en skarp innovationsupphandling kan komma att genomföras utifrån de kravspecifikationer som initiativets beställargrupperingar föreslår.

Vilket innovationsupphandlings-koncept det blir återstår därför att se. Det viktigaste är dock att fler inno-vationsupphandlingar blir av för att stimulera miljödrivet företagande och bättre offentliga affärer i Sverige – oavsett om det heter PCP, FCP eller Teknikupphandling.

Erik Noaksson Miljötoxikolog & Chef för Jegrelius-

institutet för tillämpad Grön kemi

Området innovationsupphandling har rönt allt större intresse under de senaste åren, politiskt såväl som på tjänstemannanivå. Möjligheten att använda skattebetalarnas pengar mer innovationsstimulerande för att ta tekniksprång, exempelvis genom att ställa proaktiva miljökrav, ses som mycket tilltalande.

Teknikupphandlingar kräver många ingående kompetenser. Teamet på Jegreliusinstitutet består från vänster av Jonas Köping (jurist), Sven Wadman (miljöinnovationsexpert), Ida Sjölund (fö-retagskoordinator), Lena Stigh (innovationsupphandlingsexpert), Tomas Östberg (kemikaliesubstitutionsexpert) och Erik Noaksson (miljötoxikolog och chef).


UPPhAndLing

Fortfarande för få anbud

Gör det du är duktig på, vi tar hand om dina brev och paket. Vi hämtar och lämnar, sorterar och frankerar och sköter svarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20.

mycket tid!

Tjäna

Tjäna

Tjäna

En del av din dag.

FAKtAKammarkollegiets nationella upphandlingsstöd ska bidra till en mer effektiv, kvalitetsmedveten och rättssäker offentlig upphandling. Målet är att konkurrensen på mark-naden bättre tas tillvara så att skatte-medel kan användas på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offent-liga sektorn och näringslivet.

Upphandlingsstödet ska:

•bidra till en förenklad upphand-lingsprocess till nytta för såväl upphandlande myndigheter som leverantörer

•sprida genomarbetade och välför-ankrade metoder och hjälpmedel för upphandlingsprocessen, exem-pelvis mer enhetliga förfrågnings-underlag

•utveckla hjälpmedel som stärkerupphandlingens strategiska bety-delse för den offentliga verksam-heten

•underlätta för små och medel-stora företag att delta i offentliga upphandlingar

Källa: Kammarkollegiet

Offentliga Affärer har frågat samtliga partiledare vilken deras viktigaste fråga är att förändra om de får väljarnas förtroende inför kommande mandatperiod.

• Socialdemokraterna

– Att fler får arbete. I dag är 466 000 människor arbetslösa, hela 9,5 procent av arbetskraften. En rödgrön regering kommer att investera i fler jobb, bland annat genom satsningar i infrastruktur, bostäder och offentlig sektor. Vi vill också underlätta för småföretagen genom lägre arbetsgivaravgifter och bättre tillgång till riskkapital, säger Mona Sahlin.

• Centerpartiet

– Att fortsätta på den inslagna vägen att göra det enklare och lönsam-mare att vara företagare så vi får se fler jobb i nya och växande företag, säger Maud Olofsson.

• Kristdemokraterna

– Jag tänker fortsätta arbetet för en värdig, trygg och säker vård och omsorg. Vi har denna mandatperiod brutit trenden med långa vårdköer och ser nu att tillgänglig-heten ökar över hela landet. Vi är en bra bit på väg men vi har mer att göra. Nästa steg är att korta väntetiderna på akuten. Ingen ska behöva vänta oräkneliga timmar för att få hjälp, säger Göran Hägglund.

• Folkpartiet

– Det viktigaste för Folkpartiet är att fort-sätta det stora reformarbete som vi har påbörjat på skolområdet för att höja kunskapsresultaten i svensk skola. Det gör vi bland annat genom att höja kraven i lärarutbildningen, ge lärarna tydligare befo-genheter för att få ordning och studiero i skolan, och införa betyg från årskurs 6 för att tidigt kunna se om en elev behöver extra stöd, säger Jan Björklund.

• Nya moderaterna

– Jobben är den viktigaste frågan. För att fler ska få jobb måste vi ha fortsatt stabila offent-liga finanser och en politik som ser till så att att det lönar sig att arbeta. Därtill behöver vi en utbildning av god kvalitet som förbereder för arbetslivet och bra matchning på arbets-marknaden. Det måste också bli enklare att starta och driva företag. Vi har förslag på alla dessa områden, säger Fredrik Reinfeldt.

• Vänsterpartiet

– Arbetslösheten är viktigast. Det finns idag stora behov i sjukvården, förskolan och skolan, äldreomsorgen och kulturen samtidigt som många går arbetslösa. Så kan vi inte ha det. Därför vill vi satsa pengar på att skapa jobb för unga i välfärden. Vi vill också öka antalet utbildningsplatser och skapa jobb genom att investera i järnvägar, bostäder och ny energi- och miljöteknik. Dessutom måste vi minska klyftorna i samhället och bygga ut välfärden utan vinstintresse. Skat-tepengar ska inte gå till aktieutdelningar i riskkapitalbolag. De senaste fyra åren har vi haft en regering som konsekvent har ökat klyftorna i samhället genom att försämra för arbetslösa, sjuka, pensionärer och föräldralediga. Det är dags för förändring nu, säger Lars Ohly.

• Miljöpartiet de gröna

– Klimatfrågan, att minska utsläppen. Det är inte bara den viktigaste frågan inför kommande mandatperiod utan världens största utmaning som vi känner till, säger Maria Wetterstrand.

– Nej jag är inte nöjd, jag tycker fortfarande att det är för få anbud på offentliga kontrakt, säger kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.

– Färsk statistik från K o n k u r -r e n s v e r k e t gjord i varje län påvisar att meridian-värdet låg på mellan tre till sex anbud per upphand-

ling 2006. Nuteks mätning 2007 bedömde att snittet låg på 4,3 anbud per offentlig upphandling, då kan man inte säga att jag är nöjd - det är fortfarande för få anbud.

– Regelverket känns krångligt, men jag tror inte det är lagen det är fel på, utan tillämpningen. Det gör att vi har gett Kammarkollegiet

ett väldigt omfattande uppdrag nu, fortsätter han.

Viktiga förändringarSamtidigt tror Mats Odell att viktiga förändringar har skapats. Dels inom lagstiftningen med bland annat nya rättsmedel och fasta direktupp-handlingsgränser, men också inom metodutvecklingen på området genom uppdragen till Kammarkol-legiet och Konkurrensverket.

Fler små- och medelstora företag– Upphandlingsområdet är kompli-cerat. Men det tuffaste är trots allt att få fler små- och medelstora företag att ge anbud på offentliga kontrakt. Där har vi fortfarande en

bit kvar innan vi kan vara nöjda, säger han.

Dra nytta av upphandlings-stödet

– Vi har nu en mandatperiod av mycket ny lagstiftning på området bakom oss, om vi får fortsatt förtro-ende nästa mandatperiod föreställer jag mig att den kommer att handla om att sektorn lär sig lagstiftningen.

– Från regeringens sida måste vi nu följa utvecklingen för små upphandlare och små- och medel-stora företag. Jag hoppas också att företagen får nytta av de upphand-lingsstöd som vi har dragit igång på kammarkollegiet.


inför VALet 2010

Den viktigaste frågan för partiledarna

UPPhAndLing

nästan dagligen kan man läsa i tidningarna om hur bristfällig mat som serveras på framför allt äldreboende men också i skolbespisningar. i vissa fall handlar det om långa transporter av mat tillagad i centralkök, i andra fall handlar debatten om närproducerat men också om hur näringsriktig maten är.

Gör det du är duktig på, vi tar hand om dina brev och paket. Vi hämtar och lämnar, sorterar och frankerar och sköter svarspost. Dessutom bär vi ut din samhällsinformation, adresserad och oadresserad. Vi hjälper dig även med större utskick av fakturor och andra meddelanden. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20.

mycket tid!

Tjäna

Tjäna

Tjäna

En del av din dag.

Offentlig mat berör

Offentliga Affärer har låtit frågan gå vidare till både producenter och grossister i branschen.

Upphandlarens rollAv de samtal vi haft med bran-schen låter man oss förstå att det är väldigt skiftande kvalitet mellan olika kommuner. I bästa fall är anbudsförfrågan utformad på ett sådant sätt att man fångar upp alla särskilda aspekter man vill fånga upp i en upphandling. De upphandlingar som är bäst är de som är konkreta och enkla och en professionell upphandlande enhet utmärks av att man har tillräckligt god förståelse för livsmedel, gedigen kunskap och erfarenhet av LOU, samt även en affärsmässighet i hur man vill driva sitt sortimentsurval. Att inköparna

skulle vara så dåliga som de fram-ställs i framförallt kvällspressen är dock sällsynt.

Sammansatta sortimentskravVi ser en trend att det ställs fler och mer sammansatta sortimentskrav i upphandlingarna. Något som bran-schen välkomnar i de fall man ser en tanke bakom kravställandet som har en förankring i hur marknaden för det specifika livsmedlet fungerar. Dock ser man ibland upphandlingar med väldigt många detaljerade sorti-mentskrav där produktspecifikatio-nerna inte finns att tillgå. En annan oroande trend är då man till exempel ställer krav på en viss förpacknings-storlek istället för att inrikta sig på det mer väsentliga näringsinne-hållet. Ett sätt att komma runt detta

problem vore kanske att upphand-larna samråder med oss leverantörer innan de formulerar sin förfrågan. Om det vore vanligare skulle vi säkert undvika många överpröv-ningar.

Överprövningar ett problemI många kommuner har frågan om maten till skolor och äldre kommit att bli lite av en valfråga. Tyvärr har det också inneburit att politikerna ställer krav som upphandlarna har svårt att motstå, trots att de många gånger ligger långt från verklig-heten. Som det är nu sker överpröv-ning i allt för stor utsträckning, ca 50 procent av alla livsmedelsupp-handlingar överprövas. Och när det överprövas är det inte alltid lätt för domarna i förvaltningsdomstolarna

att avgöra vad som är rätt och vad som är fel. Vad vet de till exempel om näringsvärden i pannkakor och köttbullar?

En framkomlig vägÖverprövningarna kostar pengar för alla inblandade parter. Många gånger kan hela förtjänsten på en affär försvinna bara genom att kostnaden för att ta fram nya anbud urholkar förtjänsten om man skulle lyckas få uppdraget. För att få bukt med detta slöseri med tid och pengar är det nog viktigt att parterna på marknaden träffas och samråder innan anbuds-förfrågan lämnas ut.

Klas Bergqvist

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till [email protected]

Expertpanelen svarar?!?!?!

Anna Ulfsdotter Forsell

Sedan den 15 juli riskerar kom-muner och andra upphandlande myndigheter som inte följer reglerna att få betala böter, en så kallad upphandlingsskadeav-gift. i det enklaste fallet är det om man gjort en otillåten direk-tupphandling utan föregående annonsering.

Har ni utifrån er erfarenhet någon uppfattning om hur stort detta problem varit? Och kom-mer den nya lagtexten att ändra på detta?

Omfattningen är svår att bedöma. vad jag har hört så känner många beställare/inköpsberättigade till att det finns någon form av avgift numera, vilket kanske manar till korrekta upphandlingar på sina håll.

jag vet inte hur stort problemet har varit eller är, men det finns där. Det är därför bra att regler om upphandlingsskadeavgift införs och jag hoppas att det kan leda till ett minskat antal otillåtna direktupp-handlingar. De allra flesta upphand-lande myndigheter och enheter är dock seriösa och ansvarstagande sådana och ägnar sig inte åt olag-ligheter utan vill göra rätt för sig samt göra bra affärer.

jag har ingen egen erfarenhet av detta som gör att jag skulle vilja kalla det ett problem. Men det före-kommer, eftersom jag ser artiklar i media som beskriver detta.

Att bryta mot lagen borde avskräcka i sig. tillsammans med att det även kan bli dyrbart, tror jag gör att vi kommer att se ytterst få otillåtna direktupphandlingar som omfattar större belopp.

Otillåten direktupphandling kan också handla om att en upphan-dling delas upp i flera mindre delar bara för att kringgå lags-tiftningen. Hur vanligt är detta enligt din uppfattning?

En upphandling skall göras i konkurrens oavsett upphandlings-förfarande. Det är snarare enklare att göra en förfrågan som annon-seras, där man möjliggör att anta mer än en leverantör. Har ingen uppfattning att detta är vanligt förekommande idag.

Inte heller här har jag någon uppgift om hur vanligt förekom-mande det är, men jag vet att det förekommer.

jag tror inte det är särskilt vanligt.

Enligt pressmeddelandet från KKV krävs det att någon leverantör vänt sig till domstol för att få ett ingånget avtal ogiltigförklarat. Först därefter kan KKV gå till domstol och begära upphandlingsskadeav-gift. Vore det inte enklare om leverantören kunde vända sig direkt till KKV och låta dem pröva om det begåtts några fel vid upphandlingen?

Har inga synpunkter på detta.

Konkurrensverket är tillsynsmyn-dighet och måste prioritera bland sina ärenden. När en otillåten åtgärd kan angripas av en skadeli-dande privat aktör i allmän förvalt-ningsdomstol bör detta ske i första hand. Den föreslagna ordningen är därför bra.

Enklare visst, men jag tycker det är bättre att låta domstolen hantera detta.

Roland Petterssonupphandlingskonsult.se

Ann Linde Koolman

Qbranchs mission är att få IT att fungera. Vår strategi är att växa genom riktigt nöjda kunder och vi har stor erfarenhet av kunder inom den offentliga sektorn. I februari 2010 tecknade Kammarkol-legiet ramavtal med Qbranch inom området helhetsdrift.

Qbranch är det första företaget i Sverige som tilldelats den internationella certi-fieringen ISO/IEC 20000. Detta är ett bevis på att Qbranchs tjänste- och produktleveranser möter standardens högt ställda krav på kvalitet.

Qbranch är en av Sveriges BästaArbetsplatser och i år kom vi på fjärdeplats i Great Place to Works arbets-platsundersökning, något vi givetvis är glada och stolta över.

Vi är nämligen övertygade om att nöjda medarbetare och nöjda kunder går hand i hand. Medarbetare som trivs och gillar att gå till jobbet gör en bra arbetsinsats vilket gynnar vårt arbete med att skapa IT-branschens mest nöjda kunder.

Läs mer om vårt erbjudande på www.qbranch.se

QBRANCH: DIN IT-LEVERANTÖR!

Samtidigt införs nya undantag-sregler för statliga och kom-munala myndigheter. Kommer detta att innebära att verksam-het som kommunen driver i helägda bolag på en konkur-rensutsatt marknad kan komma att undantas från upphandling-sreglerna?

Har inga synpunkter på detta.

Undantaget gäller i vissa fall när en statlig eller kommunal myndighet upphandlar från en leverantör som den helt eller delvis äger. Undantaget gäller endast om den upphandlande myndigheten utövar en kontroll över den denna som motsvarar den som den utövar över sin egen förvaltning.

Det är inte är fråga om något automatiskt undantag utan en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om förutsättningarna inte är uppfyllda riskerar den upphandlande myndigheten att göra sig skyldig till en otillåten direktupphandling.

Som jag förstår det så är det så, men under en begränsad tidsperiod. Under tiden utreds om undantaget ska permanentas eller inte.


InbjudanNu är programmet för e-Förvaltningsdagarna 2010 uppdaterat och klart. Den 17 november, på Kistamässan i Stockholm samlas sakkunniga och inspiratörer för att ge dig de ytterligare kunskaper du kan behöva för att gå vidare i din organisation.Väl på plats tar du del av både utmaningar och de många möjligheterna som finns med e-förvaltning.

Den 17 november 2010 tar vi ett ordentligt kliv mot framtidens digitala samhälle, vi tror att du kan bidra...

Anmäl dig redan idag så undviker du att bli utan plats!

Program

Stockholm 17-18 november 2010

Välkommen till mötesplatsen

för dig som berörs av smartare

tjänster och arbetssätt för

framtidens samhällsbyggnad

och verksamhetsutveckling

i offentlig förvaltning!

Tillsammans bygger vi

framtidens digitala

samhälle redan idag

Mediepartner: Medarrangörer och partners:

Arrangeras av:

Hexanova Event AB

Ett företag inom Hexanova Media Group

Program Stockholm 17-18 november 2010

Välkommen till mötesplatsen för dig som berörs av smartare tjänster och arbetssätt för framtidens samhällsbyggnad och verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning!

Tillsammans bygger vi framtidens digitala samhälle redan idag

Mediepartner: Medarrangörer och partners:Arrangeras av:

Hexanova Event AB Ett företag inom Hexanova Media Group





Arrangeras av:Hexanova Event AB Ett företag inom Hexanova Media Group

Vi välkomnar dig som berörs av frågorna kring framtidens samhällsbyggnad. Anmäl dig redan idag så undviker du att bli utan plats, du blir inte ensam, intresset är stort... Anmäl dig på: www.eforvaltningsdagarna.se

Missa inte programmet som finns bifogat i tidningen.


InbjudanNu är programmet för e-Förvaltningsdagarna 2010 uppdaterat och klart. Den 17 november, på Kistamässan i Stockholm samlas sakkunniga och inspiratörer för att ge dig de ytterligare kunskaper du kan behöva för att gå vidare i din organisation.Väl på plats tar du del av både utmaningar och de många möjligheterna som finns med e-förvaltning.

Den 17 november 2010 tar vi ett ordentligt kliv mot framtidens digitala samhälle, vi tror att du kan bidra...

Anmäl dig redan idag så undviker du att bli utan plats!

Program

Stockholm 17-18 november 2010

Välkommen till mötesplatsen

för dig som berörs av smartare

tjänster och arbetssätt för

framtidens samhällsbyggnad

och verksamhetsutveckling

i offentlig förvaltning!

Tillsammans bygger vi

framtidens digitala

samhälle redan idag


Arrangeras av:

Hexanova Event AB

Ett företag inom Hexanova Media Group




Mediepartner: Medarrangörer och partners:Arrangeras av:

Hexanova Event AB Ett företag inom Hexanova Media Group





Arrangeras av:Hexanova Event AB Ett företag inom Hexanova Media Group

Vi välkomnar dig som berörs av frågorna kring framtidens samhällsbyggnad. Anmäl dig redan idag så undviker du att bli utan plats, du blir inte ensam, intresset är stort... Anmäl dig på: www.eforvaltningsdagarna.se

Missa inte programmet som finns bifogat i tidningen.


jUridiK

åsidosatta leverantörer har stora förhoppningar på möjligheten att ogiltigförklara avtal som ingåtts i strid med lagen. En rad

frågor återstår dock för både lagstiftaren och rättstillämparen att besvara innan dessa förhoppningar kan infrias. I denna artikel

ifrågasätts hur effektivt rättsmedlet i själva verket är för en klagande leverantör, samt vilket rättighetsskydd som egentligen

ges en avtalsslutande leverantör.

Oklar ogiltighet


jUridiK

Mikael Engström är verksam som biträdande jurist på Lindahls kontor i Stockholm sedan 2010. Han ingår i Lindahls kompe-tensgrupp för tvistelösning och processer.

Eva-Maj Mühlenbock är advokat och delägare vid Advokat-firman Lindahl. Hon är specialiserad på offentlig upphandling och konkurrensrätt och har mer än 20 års erfarenhet inom rätts-områdena. Hon ingår i Lindahls kompetensgrupp för Offentlig upphandling och i Lindahls branschgrupp för Offentlig sektor. Hon är rankad som nummer ett i Sverige i Chambers Global avseende offentlig upphandling.

Den 15 juli trädde de nya reglerna i LOU och LUF i kraft som bland annat innebär att avtal som, i graverande fall, ingåtts i strid med upphandlingslagen ska kunna ogil-tigförklaras av domstol (se Offentliga affärer nr 6, 2009 och nr 3, 2010, där vi tidigare redogjort för de nya reglerna). Vid allvarliga överträdelser av lagen, till exempel en otillåten direktupphandling, kan således en missnöjd leverantör nu föra talan om ogiltigförklaring av det otillåtet direktupphandlade avtalet.

Ändringen i den svenska lagstiftningen har sin grund i ett EU-direktiv, det så kallade rätts-medelsdirektivet, vars främsta syfte är att förse medlemsstaterna med effektiva rättsmedel mot otillåtna direktupphandlingar. Man menar att bestämmelsen om ogiltighet är ett effektivt sätt att återupprätta konkurrens och skapa nya affärs-möjligheter för de leverantörer som på olagligt sätt har berövats sina konkurrensmöjligheter.

Vilken följd en dom om ogil-tighet ska ha för parterna har överlå-tits till medlemsstaterna att besluta. Den svenska lagstiftaren har valt att låta ogiltigheten medföra ett retroak-tivt upphörande av alla avtalsskyldig-heter. Det har inte ansetts nödvän-digt eller lämpligt att i LOU och LUF särskilt reglera rättsverkning-arna av en domstols ogiltigförklaring av avtalet. Enligt allmänna avtals-rättsliga principer gäller emellertid i denna situation att alla prestationer som redan utförts ska gå åter och, om detta inte är möjligt, ska ”förmö-genhetsläget återställas”.

Risk för ineffektivt rättsmedel?Tillämpningen av bestämmelsen, i den del som avser återgång av utförda prestationer, förväntas medföra en rad praktiska svårigheter. Lagstiftaren motiverar valet av rätts-följd med den preventiva verkan som den förväntas få på upphandlande myndigheter samt med hänsyn till att leverantörer allmänt sett har ett större intresse av att föra talan om ogiltighet om det finns en möjlighet

att vid en förnyad upphandling tilldelas hela kontraktet. Förutsätt-ningarna för att dessa, av lagstiftaren tänkta, effekter ska inträda riskerar dock att brista.

Klart är att en upphandlande myndighet, då dess avtal med en leverantör 1 ogiltigförklaras av domstol på talan av en leverantör 2, inte kommer att kunna fort-sätta prestera enligt avtalet. En fortsatt avtalsprestation skulle nämligen betraktas som en otill-låten direktupphandling, för vilken den upphandlande myndigheten riskerar att påföras en upphandlings-skadeavgift. Så långt tycks det nya rättsmedlet onekligen verka preven-tivt. Det är emellertid först när den upphandlande myndigheten tvingas låta prestationerna gå åter som rätts-medlet fyller sin funktion av att dels verka preventivt, dels förmå den upphandlande myndigheten till en förnyad upphandling varvid övriga leverantörer får möjlighet att erhålla kontrakt.

Att dessa eftersträvade effekter faktiskt kommer att realiseras går emellertid inte att garantera. I dags-läget saknas nämligen möjlighet för annan än avtalsparterna själva att se till att domen verkställs. I många fall kommer säkerligen den upphand-lande myndigheten och leve-rantör 1 att efterleva domen varvid upphandlingsbehovet kan kvarstå. Vår erfarenhet är också att de allra flesta upphandlande myndigheter önskar göra rätt för sig. I andra fall, då kanske hela eller den huvudsak-liga delen av den avtalade tjänsten har utförts, finns emellertid en stark anledning för avtalsparterna att avstå från att låta prestationerna gå åter och därigenom undgå såväl ytterligare kostnader och praktiska problem som själva upphandlings-behovet.

Den upphandlande myndigheten och leverantör 1 torde inte löpa någon risk genom att strunta i att låta prestationerna återgå/återställa förmögenhetsläget. Även för det fall att denna ”underlåtenhet” skulle kunna betraktas som domstolstrots,

vilket i sig är mycket tveksamt, saknas i upphandlingsrättsliga sammanhang sanktioner för Konkurrensverket att tillgripa. Så länge den upphand-lande myndigheten inte fortsätter att handla enligt det nu ogiltiga avtalet kommer inte heller någon upphand-lingsskadeavgift att bli aktuell.

Om efterlevnad av domens rätts-verkningar inte går att tvinga fram, och domen som sådan i många fall inte medför en förnyad upphand-ling, riskerar leverantörer att sakna det såväl nödvändiga som förväntade incitamentet för att föra talan om ogiltighet. Mot en sådan bakgrund kan rättsmedlet framstå som tämligen ineffektivt, kanske till och med i sådan grad att dess implemen-tering i den svenska lagstiftningen kan anses stå i strid med rättsmedels-direktivet och EU-rättens krav på effektiva rättsmedel.

Vilket rättsligt skydd har den avtalsslutande leverantören?Vi har tidigare skrivit i Offentliga affärer om talerätt för den leve-rantör, leverantör 1, som tilldelats ett upphandlingskontrakt (nr 2, 2009). Av praxis framgår att leverantör 1 inte får inträda som part i ett mål om överprövning av det aktuella till-delningsbeslutet och inte heller har rätt att överklaga en därpå meddelad dom genom vilken det förordnas om rättelse. Regeringsrätten har inte heller ansett att leverantör 1, trots sin bristande partsställning, ska ha rätt att överklaga domen ifråga.

Under det lagstiftningsarbete som föregått ändringarna i LOU och LUF har flera remissinstanser anmärkt på att den nya bestämmelsen om ogil-tighet möjligen bör föranleda en ändring i frågan om talerätt för leve-rantör 1. I propositionen menade regeringen att tillräckligt underlag saknades för att ta ställning till ett eventuellt behov av reglering i lag av denna fråga. Här riskerar emellertid regeringen att ha satt såväl rättstil-lämparen som marknadsaktörerna i en knepig sits.

Av processrättsliga principer följer att en doms rättskraft i regel är

begränsad till parterna i målet. Enligt denna huvudregel kan alltså en dom som ogiltigförklarar ett avtal mellan myndigheten och leverantör 1 (som ju inte är part i målet) inte vara rätts-ligt bindande för den senare. Eller med andra ord, en överenskommelse mellan en upphandlande myndighet och leverantör 2 om att leverantör 1 inte längre ska ha rätt till avtalet, kan inte ha några som helst rättsföljder för leverantör 1. En sådan överens-kommelse skulle, precis som en dom enligt ovan, inte utgöra hinder för leverantör 1 att efteråt göra sin rätt till avtalet gällande i en ny process.

Det framstår inte som helt klart hur de mål om ogiltighet som snart blir en del av vardagen för förvalt-ningsdomstolarna ska behandlas. Om domen inte är avsedd att ha rättskraft mot leverantör 1 blir rätts-medlet ett tämligen trubbigt verktyg för att ingripa mot förekomsten av otillåtet direktupphandlade avtal, särskilt eftersom avtalet i teorin skulle kunna förklaras ogiltigt i en domstol för att senare förklaras giltigt i en annan. Om domen däremot är avsedd att ha rättskraft mot leverantör 1 bör denna leve-rantör rimligen ha rätt att inträda i målet som självständig part, med tillkommande rätt att överklaga domen. Kanske det till och med behövs en ordning där leverantör 2 för talan mot den upphandlande myndigheten i förening med leve-rantör 1 (s.k. nödvändig process-gemenskap). Därmed skulle båda avtalsparterna ges partsställning i ett och samma mål och deras rätts-förhållande avgöras genom en och samma dom med rättskraft för båda. Det kan annars starkt ifrågasättas om leverantör 1 åtnjuter det skydd för sina rättigheter som EU-rätten uppställer och den rätt till en rättvis rättegång som Europakonventionen föreskriver.

Eva-Maj Mühlenbock Mikael Engström


PerSOnAL & LedArSKAP


bristen på jämställdhet är inte bara ett demokratiprob-lem, utan hotar också svensk konkurrenskraft och vår försörjning av chefer. Det skriver Annika Elias, Ledar-nas ordförande, och Klara Adolphson, jämställdhets-expert på Ledarna, tillsammans med fler representan-ter från näringslivet i en debattartikel i SvD.

I debattartikeln i Svenska Dagbladet skriver de bland annat:

”Bristen på ett jämställt näringsliv är i grunden ett demokratiproblem, men det stannar inte där. Det är Sveriges ledarförsörjning som står på spel. 40-talisterna, med hög andel chefer, lämnar nu i allt snabbare takt

arbetsmarknaden och måste ersättas. I de yngsta generationerna på arbets-marknaden är viljan att bli chef inte självklar med nuvarande förutsätt-ningar. Vi måste göra upp om myter och fördomar om hur en chef ska se ut. Det handlar om Sveriges konkur-renskraft.”

Kvotering ökar kompetensen

det är inte för inte som Pär Mårts är ny förbunds-kapten för tre Kronor. Vad är det han gör, hur tänker han när han gång på gång lyckas leda sitt lag till seger.

– jag går mycket på magkänslan, inte efter förnuftet eller en massa strategier. Känslan kommer direkt som svar på om något är bra eller dåligt, det är viktigt att lita på den.

Som ledare är det viktigt att erkänna för sig själv att man inte kan allt, det tror Pär är en insikt man måste ha.

– För mig är det viktigt att våga lyfta blicken och se att det finns andra människor som kan annat, man behöver inte konkurrera, utan istället hjälpa varandra, fortsätter han.

Alla är olika– Allt hänger ihop, men det viktiga med att skapa ett vinnande lag är att få in en förståelse för att vi alla är olika. Ju mer olika vi är, desto mer utbyte kan vi få. Dels handlar det om att förstå det, och sedan hitta var och ens olika färdvägar för att lyckas.

Förstå den andres perspektivOm Pär upplever att något känns konstigt eller att det ligger en konflikt i luften mellan honom och en spelare, följer han sin magkänsla och börjar med ett samtal.

– Jag berättar vad jag känner och ger min bild om hur jag upplever det.

En upplevelse är alltid äkta, därmed inte sagt att min bild är den enda rätta. Här tycker jag att det är viktigt att jag försöker byta bild och sträva efter att förstå den andre, istället för att ”gå upp i huvudet och tänka rätt eller fel”. Det leder ingen vart.

– Vi kan ju inte komma ifrån att utifrån den bild vi har, agerar vi. Jag kanske tycker du gör fel, men inte du. Det blir helt fel om vi fastnar i det, men många gånger är det så här vi människor håller på. Vi tycker att andra skall ha samma bild som oss, men så funkar det ju inte, vi är alla väldigt, väldigt olika.

Fokusera det som är ”inunder”– Sedan måste man gilla människor när man jobbar som ledare. Jag tycker många gånger att det läggs alldeles för mycket fokus på det som är ”ovanpå” för att nå ett mål, istället för att fokusera det som är ”inunder”. Vi är för ytliga, tycker jag, jag tycker istället att det är mycket

inför ChefSdAgArnA 8-9 SePteMBer heLSingBOrg

Att leda individer till ett vinnande lag

viktigare att lägga fokus på vad som är ”inunder” oss människor - vad det är som driver oss och hur och varför vi funkar som vi gör.

– Om man exempelvis tycker något var jättebra, handlar det om för mig att tydliggöra vad det var som var bra, att man konstaterar vad det är. För mig handlar det om att jobba med känslor och det vi inte ser.

Får sin egen färdväg– När jag försöker leda ett lag, leder jag en mängd individer. Eftersom alla är så olika, måste också alla få sin egen färdväg. Som jag sa förut handlar det om att få en förståelse för att alla är olika, det är det som är ingångssteget för mig. Vi har ett mål och ett uppdrag som vi skall genomföra.

Sedan tycker jag att man skall vara noga med att sätta upp spelreg-lerna och prata igenom dem, vi har alla ett ansvar. Vi har också ett ansvar att tala om hur andra påverkar oss. Det kan handla om att två i laget har en konflikt och att de andra känner att ”det här påverkar mig negativt” – då är det viktigt att var och en är tydlig och ärlig med den känslan ganska tidigt, annars tappar vi direkt 100 procent fokus. Själv sätter jag mig ner med dem och säger vad jag upplever och ser.

Vad gör du om någon tvivlar på sig själv?

– Jag försöker tydliggöra för spelaren vad han själv tycker att han är bra och mindre bra på. Sedan om

han vill höra vad jag tycker, berättar jag det. Därefter sätter vi upp mål.

– Ibland tycker jag att vi har för bråttom med att döma att ”så här är det”. Då försöker jag istället ge den som tvivlar ett större ansvar och förtroende, sedan tydliggör jag också prestationerna. Jag ger så mycket han kan bära, det är ju så man utvecklas och växer.

– Ibland kan det hända att någon spelare känner att han inte får spela tillräckligt mycket, då pratar vi igenom vad och hur mycket han kan bidra med. Ligger tvivlet djupare, får man gräva i det.

Fundamentala saker– Media ser många gånger bara stjär-norna, då försöker jag tydliggöra de andras insatser. Sedan handlar det också om fundamentala saker som har funnits i över 50 000 år – att få tillhöra, att få bidra och att få utvecklas.

– Får du inte tillhöra gruppen dör du, får du inte bidra så dör du, får du inte utvecklas så överlever du inte, så funkar det även idag.

Skapar förutsättningar– Det handlar om att bygga människor och klara av kriget man skall gå igenom – att ge förutsätt-ningar är väl det som mitt jobb går ut på.


Debattartikelns författare skriver också att med kvotering som verktyg kan vi slå hål på strukturerna som gör att vi idag baserar ledarskapet på normer istället för kompetens.

”Vi menar att med en jämnare fördelning av män och kvinnor i börsbolagens styrelser, kommer fler kvinnor med kompetens för företagsledning att bli rekryterade till direktörsjobben, vilket i sin tur öppnar dörrar för kvinnor på alla chefsnivåer.”

”Vi vill se en blocköverskridande överenskommelse om kvotering i börsbolagens styrelser innan valet.”

Källa: Ledarna


Lägg grunden till en frisk höst!

Unna dina medarbetare en motions-kick!

En tjänst från tidningen

När du ansluter ditt företag till MotioMera når du ut brett med din friskvårdssatsning. Dina medarbetare kommer att börja promenera som aldrig förr, samtidigt som lagandan får ett rejält uppsving.

Konceptet är enkelt. På motiomera.se registrerar man sina steg, eller annan motion, varje dag. Allt omvandlas sedan till steg som man går genom Sverige med. Ni tävlar både lagvis inom företaget och mot andra företag. Varje vecka finns det chans att vinna fina priser!

Den stora hösttävlingen startar 27/9 och pågår i 5 veckor.Anmälan senast den 20/9 på www.motiomera.se/foretag.

Gå med i Sveriges roligaste stegtävling för företag

Liselotte Stålbergchefredaktör på tidningen MåBra

Gå genom Sverige

Tävla i lag

Anmäl dig och ditt företag idag på www.motiomera.se/foretag

Just nu:

289:– per deltagare

inkl. stegräknareExkl. moms. Frakt ingår!

*

* Hela summan är avdragsgill som motionsaktivitet



Kommunen hade tidigare ansökt om utbildningsmedel i LEAN för 1,2 miljoner, men fått avslag. Då klev Johan Brandeby in och erbjöd en LEAN-utbildning för 60 000 kronor.

– Efter en kortare diskussion insåg vi att de kan få utbildningen anpassad för hela tjänstestaben, från administration till chefer och linjeanställda, fortsätter han.

Kontentan Kontentan vänder sig till större orga-nisationer, chefer och nyckelmed-arbetare som är i konstant behov av nya impulser. Det handlar om kunskap i koncentrerad form.

– För organisationer med ett behov av ständig kompetensutveck-ling, är våra skräddarsydda lösningar helt oslagbara, kunden spar tid inte minst pengar, menar Johan Bran-deby.

Vad är det ni gör?– Vi har något som heter webbib-

lioteket och e-affärskolan där vi dels sammanfattar den senaste manage-mentlitteraturen, och dels har en helt unik modul där vi skräddarsyr steget från teori till praktik för att täcka in kundens behov. Kunden får via sitt eget intranät total access till allt material vi har.

Kontentans webbibliotekI Kontentans webbibliotek finns över 300 boktitlar att välja mellan, här kan den som vill förkovra sig i allt från organisationsutveckling, ledar-skap, stresshantering till personlig utveckling göra det. Dessutom finns ett antal färdiga litteratururval kopplade till tester inom respektive område.

– Vi sammanfattar det viktigaste av den senaste managementlittera-turen. På bara 20-30 minuter kan du som kund sedan läsa igenom bokens sammanfattning som annars skulle ta

flera timmar att läsa. Ett exempel är chefer som ska ha utvecklingssamtal, de kan gå in på i webbiblioteket och plocka fram en sammanfattning som snabbt ger överblick och en check-lista att följa.

Företag som lyckas– Jag tänker på en sammanfattning från en bok som redovisar material från ett femårigt forskningsprojekt. Syftet var att påvisa vad som skiljer medelmåttiga företag med dem som lyckas riktigt, riktigt bra. Skillnader lyfts fram vad gäller företagens ledar-skap, attityder och kulturer, vilket i och för sig inte är något nytt - men däremot överraskar slutsatserna.

Vad handlar slutsatserna om?– Insikter, den första beskiver att

chefer på högsta nivå sätter ”vem” före ”vad”. I en förändringspro-cess lägger de inte ut kursen förrän de har skaffat sig rätt besättning. Den andra insikten handlar om att se verkligheten i vitögat utan att ta blicken från målet. Tredje handlar om att enbart göra det du brinner för, kan bli bäst på och ta bra betalt. Den fjärde om att låta disciplinen ersätta byråkrati och hierarkier. Den femte om att man med hjälp av rätt

teknik och små små steg skapar full fart framåt. Och slutligen den sjätte - konsten att behålla framgångarna.

Vilka kunder har ni?– I dagsläget har vi över 80 större

bolag som använder våra webb-tjänster. Kommuner som, Troll-hättan Stad, Falköpings kommun, Ale och Nybro för att nämna några samt företag som Volvo Cars, Skanska, Stena Metall, Scania för att nämna några.


SAmmAnFAttninGARnA FRÄmJAR inLÄRninGPsykologer vid Göteborgs Univer-sitet och Carnegie-Mellon University i Pittsburgh lät försökspersoner läsa antingen ett helt kapitel på 4500 ord ur en faktabok eller en sammanfatt-ning på cirka 1000 ord.

De som läste sammanfattningen lärde sig innehållet mycket bättre. Forskarna menar att detaljerna i en lång text skymmer det centrala och gör texten svårare att överblicka. Undersökningen finns redovisad i Forskning och Framsteg.

Lean administration

Personalvetare från hela landet fick under Personalvetardagarna fördjupa sig i hur man motiverar medarbetare, aktuell arbetsrätt, nya sjukvårdsreformen, kompetensförsörjning och mycket mer.

Gunnar Axén från riksdagens soci-alförsäkringsutskott pratade om den nya sjukvårdsreformen och vikten av att vi följer upp och hjälper arbetsta-gare tillbaka till arbetet.

– Att gå sjukskriven under lång tid är en stark källa till depression och ohälsa, sa Gunnar Axén.

Han passade också på att uppmana personalcheferna i publiken att ta ökat ansvar för sjuk-skriven personal.

– Det är inte så att riksdagen kan skapa trygghet i arbetslivet. Vi kan bidra men ni arbetsgivare måste också bidra för att åstadkomma förbättringar, sa Gunnar Axén.

Dagen efter visade Annamaria Westregård från Lunds Universitet att frågan är komplex och skulle

behöva utredas vidare. Hon var bland annat kritisk till att reformen inneburit en stor andel av sjuknär-varo på våra arbetsplatser.

Byter erfarenheterBland utställarna fanns en mång-fald av branscher representerade, bland annat jurister, hälsostrateger, administrativa personaltjänster och utbildning.

I Växjö kommuns monter visade personalstrateg Cathrine Rönnmark hur de marknadsför kommunens yrkeskår inför rekrytering. Trosa kommuns personalchef Torbjörn Unnebäck lät sig inspireras.

_ Vår närhet till Stockholm gör att vi kan attrahera unga människor men de stannar i regel bara 3-4 år,

Personalfrågorna viktigare än någonsinsedan letar de sig vidare till nya tjänster. Vi samarbetar därför med grannkommunerna för att kunna erbjuda nya karriärmöjligheter, berättar Torbjörn Unnebäck.

Sveriges mr HRSverige har fått sin första utmärkelse inom området personalfrågor. Priset som delades ut under konferensen, har namngetts efter den förste pris-tagaren, nämligen professor Magnus Söderström. Han är professor i peda-gogik och har en lång och gedigen erfarenhet av personalvetarfrågor, både i Sverige och internationellt. Han har skrivit ett flertal böcker och rapporter på området och han var en av ideologerna bakom bildandet av Sveriges första personalvetarutbild-ning.

- Jag är glad och överraskad över priset, säger Magnus Söderström. Det är kul att området uppmärk-sammas med ett eget pris.

Underhållningen av Björn Elmgren på kvällen var enormt uppskattad och det var bra drag på dansgolvet. Personalvetare vet verk-

Lars Brandeby, smartare än sin bror, i varje fall när det gäller Lean.

ligen hur man rockar loss. Konfe-rensen avslutades med en debatt kring sociala medier. Samtliga debattdeltagare pratade om möjlig-heten att synas via nya kanaler, ingen var särskilt förtjust i tanken på förbud utan ansvaret måste ligga på medarbetarna.

- Vi är mycket nöjda med årets konferens och med placeringen i Växjö, säger Carina Laurin Stensson, från Akademikerförbundet SSR.

Malin Ulfvarson

FAKtAPersonalvetardagarna arrangeras av Akademikerförbundet SSR. Årets konferens vad den nionde i följd och hölls i Växjö konserthus. Ett nytt HR-pris delades för första gången ut i samband med Personalvetardagarna. Utmärkelsen har fått sitt namn efter den första mottagaren och heter Magnus Söderström-priset. Bakom priset står Linnéuniversitetet, Växjö kommun och Akademikerförbundet SSR.

– jag precis pratat med kommunchefen Peder Koldeus i dals eds kommun och saken är klar - det blir affär, säger johan Brandeby, storkundsansvarig vid Kontentan.


SäKerhet

30

Den 14 september slår Stockholmsmässan upp portarna till Nordens största och viktigaste evenemang för alla som arbetar med säkerhet. På en utställn-ingsyta av 8 500 kvm kommer drygt 260 utställare att visa upp det senaste inom branschen. tillsammans med många intressanta paneldebatter, ett digert konferensprogram och realistiska säkerhetsövningar utlovas fyra sprängfyllda mässdagar.

Nordens största inom säkerhet, brand och räddning

Hur får vi bukt med det nya anti-sociala beteendet som växer fram i storstädernas förorter. Vi läser i tidningarna om nya spektakulära rån, om attitydförändringar som bland annat lett till att räddnings-tjänstpersonal utsätts för hot och våld i form av stenkastning, antalet anlagda bränder och annan skadegö-relse upplevs öka.

Vem äger problemet och hur ökar vi samverkan mellan de offentliga och de privata resurser som finns att tillgå?

Hur hanterar vi dagens hårda samhällsklimat? är namnet på första dagens paneldebatt under ledning av Hasse Aro.

Behövs en ny myndighet för bevakningsbranschen

Under öppningsdagen leder Leif GW Persson en paneldebatt om behovet av en ny myndighet för tillsyn av bevakningsbranschen. Leif GW sätter fokus på för- och nack-delar med att organisera tillsynen av bevakningsbranschen genom en enda myndighet.

Det kommer bokstavligen att stå en tom stol för den nya generaldi-rektören på scenen. Representanter för branschen, RPS, länsstyrelserna, Transport och polisfacket deltar i debatten.

Debatten äger rum på Bevak-ningstorget. En gemensam satsning

där stora delar av bevakningsbran-schen samordnas kring en gemensam mässatsning under ledning av BYA, Bevakningsbranschens Yrkes och Arbetsmiljönämnd.

Bevakningstorget ramas in av montrar med 14 utställare från bevakningsbranschen. I mitten av torget placeras en scen där Leif GW Persson - kriminolog, författare, samhällsdebattör, med mera - är moderator för en lång rad debatter och miniseminarier. Här finns också plats för mingel och möten när det inte är seminarier.

Offentlig upphandlingUnder dag tre och fyra genomförs

Hasse Aro leder invigningsde-batten om hur vi skall hantera dagens hårda samhällsklimat.

Har ni digitaliserat och automatiserat era fakturaprocesser? Stockholm

08 28 49 08

Tillgänglig webbplats?

Rådgivning och utvecklingsstöd Analys av kodTester med användare

Vi kan hjälpa dig med:

Drygt en miljon människor i Sverige har en funktionsnedsättning. Det behöver inte vara ett hinder.

Göteborg 031 733 48 24

Piteå 0911 738 90

[email protected]

Utbildningar för redaktörer och beslutsfattare

Tillgängliga pdf-dokument


två viktiga seminarier om offentlig upphandling. Först en debatt med företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sweguard, kommunpolitiker och även privata upphandlare. Frågor som tas upp är hur kvaliteten kan kontrolleras och hur mycket priset styr. Som fortsättning på debatten presen-teras för första gången en handbok för offentlig upphandling av bevak-ningstjänster.

Tre butiker rånas varje dagUnder förra året satsade handeln rekordstora summor på olika säker-hetsåtgärder. Under SKYDD 2010 vill Svensk Handel belysa den allvar-liga utvecklingen som inte bara är ett problem för handeln utan i högsta grad ett samhällsproblem. På mässan har de samlat ett antal aktörer inom säkerhet, bevakning och betalsystem i en autentisk butiksmiljö för att visa branschens senaste nyheter i ett verk-ligt sammanhang.

IT- säkerhetFörra mässan introducerades IT-säkerhet som en ny och mycket uppskattad avdelning av mässan i samarbete med Dataföreningen och SIG Security.

Eftersom IT-säkerheten allt mer integreras i traditionella säkerhets-lösningar har mässan också kommit att bli en naturlig mötesplats för verksamma inom IT som säkerhet och skydd. Efterfrågan på integre-rade lösningar medför också krav på bredare kompetens samt behov av nya kontaktytor och samarbeten över gränserna. SKYDD 2010 erbjuder mötesplasten för alla intres-serade av IT säkerhet.

Brand och räddningDet kommer bland att bli ett live-spel med en trafikolycka där bilen med nya tekniken själv larmar om olyckan. När räddningspersonalen är på plats visas hur förare och passa-gerare i olycksbilen fixeras på plats i bilsätena. Efter att ha gjort detta spränger man loss hela stolen med

®

Hitta �len!Hitta �len!

FotoWare Lösningar

Sök, bearbeta och dela med dig av dina bilder och mediafiler!

- Världens behov av digital lagringsyta kommeratt öka med 1000 % från 2006 till 2011.

”The Expanding Digital Universe”, IDC March 2008

- Upp till 30 % av en anställds arbetstid ägnas åt att leta efter eller återställa information som redan finns sparat inom företaget“

Enterprise Content Management Selection Guide”, 2006, Daniel Figueiredo

- 90 % av allt marknadsföringsmaterial används aldrig eftersom det är föråldrat eller inte relevant. För USA:s 100 största företag på den sk Fortune 100 listan, utgör detta ett slöseri på $30 miljarder varje år!

“Driving profitable growth through marketing asset management”, 2005, Accenture

- Ett högteknologiskt företag med 1000 anställda riskerar årligen förlora 4 miljoner euro genomatt inte hitta vad de söker.

”The Expanding Digital Universe”, IDC March 2007

besök oss på www.buildpix.se

Leif GW leder debatten på Bevakningstorget. Leif GW vill ha en ny myndighet för bevakningsbranschen.

den skadade sittandes kvar för vidare transport.

Security Awards och Detektor International AwardSecurity Awards är säkerhetsbran-schens största tävling. Security Awards är tävlingen som premierar personer och företag som utmärkt sig med nyskapande, konstruktiva och framgångsrika lösningar och metoder som bidrar till säkrare och tryggare samhälle och näringsliv.

Security Awards arrangeras av tidningen Skydd & Säkerhet i samar-bete med Stöldskyddsföreningen och SKYDD 2010 och priserna delas ut torsdag 16 september på scenen A21:40 kl. 13.00.

Detektor International Awards är instiftat för att uppmuntra och premiera företag som utvecklat produkter som präglas av innovativ och marknadsanpassad teknik.

Selektion av produkter som kan komma ifråga för Detektor Inter-national Award görs av Detektors redaktion ur det nyhetsutbud vad gäller produkter som har presente-rats på den internationella mark-naden under den senaste 12-måna-dersperioden.

Detektor International Award delas ut under SKYDD-Banketten onsdag kväll den 15 september.

Klas Bergqvist

SKYDD 2010 pågår den 14 till 17 september på Stockholmsmässan.


Goda råd är inte dyra i offentlig sektor. besökarna på årets Kommek reste hem med en uppsjö av nya kontakter och nyttig information.

Allt om KommeK

Under Kommekmässan i Malmö redovisades många goda exempel från runt om i landet. Kommuner som prövat andra lösningar än de traditionella.

Mats Odell och Thomas Östros möttes i en debatt om den ekono-miska politiken. Sverige har klarat den ekonomiska krisen bättre än många andra länder och Finansde-partementet förutspår en starkare tillväxt framöver. Thomas Östros, socialdemokraternas finansminis-terkanditat, tycker att prognosen är glädjande och rimlig. Däremot tycker han att den borgerliga reger-ingen inte gjort tillräckligt för att sänka arbetslösheten. Siffror tyder på att dagens arbetslöshet på 8,5 procent sjunker till 6 procent först år 2014.

Debattledare Lena Horngren var i efterhand missnöjd över att debat-tanterna inte höll sig till ämnet kommunalekonomi, utan hänföll till politiska dagfrågor.

– Antagligen för att det är där deras åsikter går mest isär, skrev hon på sin blogg samma dag.

Utjämna berg och dalarNär ekonomin går upp och ned uppstår behov att utjämna skillna-derna ute i kommunerna. Det blir

allt vanligare att göra avsättningar till olika typer av resultatutjämnings-fonder. Det visar en undersökning som genomförts av SKL och som presenterades under ett seminarium. Syftet är att hantera balanskravet, som idag är utformat så att överskott inte får lov att användas kommande år.

De bokföringstekniska åtgärder som många kommuner nu tar till är ett sätt att ändå avsätta medel för kommande år. SKL:s ekonom Anders Nilsson betraktade det som en tänjning av reglerna, medan Ilija Betljan, s-oppositionsråd i Stock-holms landsting menade att det är fullt rimligt.

Inte läge att slappna avMorten Ögård, professor från universitetet i Agder, Norge, pratade om den moderna offentliga organi-sationen och konstaterade att många kommuner har följt med bra i förändringarna. Men det finns ingen anledning att slappna av, konstant förnyelse krävs av moderna organi-sationer.

Några viktiga punkter att foku-sera på är bland andra att förvalta kunskap, inte bara personal, att jämka olika strategiska intressen, inte

bara en politisk majoritet. Vår nuva-rande starka fokus på verksamhetens processer behöver kompletteras med relationer, både interna och externa. Vi ser också en ökad komplexitet i mätning av resultat, att mäta resultat utifrån flera dimensioner.

Vad händer i regionfrågan?Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco talade om regionfrågan och propagerade för att låta regioner ansvara för frågor som Sveriges kommuner är för små för att klara, och då syftade han bland annat på gymnasieskolan.

Han var besviken över att Mats Odell i sitt inledningsanförande inte nämnde ergionfrågan. Vid förra Kommek i Malmö sa Odell att han hoppades att regionfrågan skulle lösas ”nästa torsdag”. Två år senare saknas ännu svar på frågan.

Högt pris ger inte kvalitetJämförelser och resultat används som underlag för verksamheten, men att mäta kvalitet har varit en knäckfråga under lång tid. Sveriges Kommuner och Landsting har modigt drivit på utvecklingen och redovisade de senaste mätningarna där en majoritet av Sveriges kommuner deltar.

– Kommek är den största samlings-punkten i landet för oss som arbetar med kommunal ekonomi. Jag kommer i första hand hit för att träffa folk, sa Clas Olsson, utredare från Finans-departementet.

– Jag kommer hit för en omvärldsbe-vakning. Bland annat har jag tittat närmare på marknaden för ekonomisystem och framförallt då kring-tjänster eftersom vi nyligen har investerat i ett nytt system, sa Eva Samuelsson från Landstinget Dalarna.

– Seminarierna har varit bra, men jag måste säga att det var en något ensidig presentation av fria vårdval. Många posi-tiva aspekter lyftes fram, men inga nega-tiva, sa revisor Bengt Ek från Norrbottens läns landsting.

eKOnOMi


eKOnOMi

– Det mest anmärkningsvärda är nog att vi kan se att det inte finns något tydligt samband mellan pris och kvalitet, sa Lars Strid, projektle-dare på SKL.

I januari lanseras en ny Kommun- och Landstingsdatabas på internet där det finns analysverktyg för att kunna jämföra med sin egen verk-samhet.

– För ett par år sedan fanns det kommuner som inte ville delta av rädsla för att märka ut sig negativt.

Idag vill alla vara med, nu fokuserar man på förbättringsarbetet istället, säger Derk DeBeer som presenterade den nya databasen i SKLs monter.

Nöjda arrangörerArrangörerna Jan-Åke Troedsson från Malmö Stad och Ingrid Bengtsson från Region Skåne var mycket nöjda med mässan. Utan att ha några slut-giltiga siffror till hands uppskattade de att antalet besökare och utställare varit ungefär som tidigare år.

– Det enda vi egentligen haft bekymmer med i år har varit värmen i lokalerna. Under torsdagen var det något bättre, men inför nästa Kommek i Malmö hoppas vi att de nya mässlokalerna står klara, sa Jan-Åke Troedsson från Malmö Stad.

Värmen i lokalerna och fint väder bidrog till att många samlades utomhus mellan programpunkterna och det uppskattades mindre av vissa utställare.

Den kommunala ekonomin är högintressant inför årets val och mycket riktigt präglades Kommek-mässan av politik. Den politiker som drog ned flest applåder var från Svinarp.

Eftersom karaktären Lars-Göran Bengtsson är socialdemokrat har man valt att lägga premiären av tv-serien efter det svenska valet den 19 september.

Malin Ulfvarson

FAKtAKommekmässan behandlar ekonomi- och ledningsfrågor i kommuner och landsting. Arrangörer är Föreningen Sveriges Kommunalekonomer, Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne och Malmö Stad i samarbete med Sydexpo.

Läs det här och tjäna529.000 SEK

Svenska företag, organisationer, kommuner och landsting är förmodligen de mest välskötta i världen. Men med stora transaktionsvolymer, slimmade organisationer, outsourcing, nya rutiner och system, är kapitalläckage ändå ett faktum. Som mest har vi hittat och återvunnit 12,1 Mkr i ett företag med en omsättning på 4,1 miljarder kronor. I genomsnitt har vi hittat 529.000 SEK hos de företag som anlitat oss hittills. Vi heter Refero (latin för återbörda) och vi arbetar enbart med att hitta pengar som inte skulle ha betalats ut. Vi återbördar dem och sedan ger vi er verktyg så ni kan åtgärda orsakerna. Kan man inte göra det här själv på företaget? Jo visst, men det är svårt, tar tid och kräver de rätta verktygen. För oss är det enkelt, vi gör ingenting annat.

Är det inte tidskrävande och jobbigt? Nej, inte alls. Vi behöver högst en timmes information. Sedan tar vi hand om allt inklusive kontakterna med de som fått utbetalningarna. Och det kostar egentligen ingenting. Vår ersättningsmodell bygger på att vi delar det återvunna kapitalet med vår uppdrags-givare. Det handlar ju om pengar som du inte visste att du borde ha haft. Hittills har vi hittat kapitalläckage i samtliga företag vi granskat. Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi kan hämta tillbaka ditt vilsegångna kapital. Och skulle vi mot förmodan inte hitta något har du följande garanti: Hittar vi inget, betalar du inget. Välkommen.

www.refero.se, 08-22 61 50

[R] Refero Vi finner kapitalläckage

– Det är givande med seminarier där andra kommuner berättar om sina erfa-renheter. I år är jag särskilt intresserad av olika samarbetsformer mellan kommuner, sa Anette Lindholm, redovisningschef i Mora kommun.

– Kommek är vår viktigaste mässa. Alla som har något att säga till om är här. Men vi tycker att lokalerna är sämre i år, besökarna står ute och fikar eftersom det är så varmt här inne, säger Tomas Bergman, utställare från företaget Aditro.

I Offentliga affärers monter; Arn Omanovic och Martin Nyman från Hexanova samt Annette Sturesson och Susanne Hallencreutz från Easyfair.


eKOnOMi

den 8 juni lämnade regerings utredare över sitt betänkande rörande mutbrott. Pricewaterhous-eCoopers experter anser att utredningen har landat rätt på många punkter, men höjer ett varningens finger till det stora antal företag som idag inte är aktiva med att förebygga korruption. företag utan särskilda förebyggande processer och policys mot mutor riskerar stora problem om förslaget blir verklighet, vilket förutspås kunna ske den 1 januari 2012.

Den svenska lagstiftningen mot mutor har länge varit föremål för en hel del kritik och diskussioner. I och med det betänkande som reger-ingens utredare överlämnade den 8 juni kan förändringar vara att vänta.

– I grunden är detta ett förslag i rätt riktning. Tydligare och hårdare regler föreslås. Nu är frågan om en ny lagstiftning verkligen kommer att utformas i linje med förslaget och i synnerhet hur de rättsvårdande instanserna väljer att tillämpa denna, säger Ulf Sandlund, ansvarig för specialistenheten Forensic Services inom PricewaterhouseCoopers.

Ett viktigt inslag i betänkandet är kopplingen till en starkare själv-reglering. Förslaget innehåller en ny näringsrättslig svensk kod om gåvor, belöningar och förmåner i näringslivet. Koden föreslås bland annat utgöra en allmän grundläg-gande vägledning till näringslivet om tillåtna och otillåtna förmåner och gåvor, undersöknings- och över-vakningsplikt vid användning av exempelvis agenter. Den korta tiden innan förslaget blir lag kan leda till problem för många företag.

– Många företag kommer i prak-tiken att ha svårt att hinna förbättra

sina interna processer vilket kan komma innebära straffansvar. Våra undersökningar visar att mer än hälften av de börsnoterade bolagen saknar processer för att bedöma risker för oegentligheter. När det gäller korruptionsrisker är läget ännu sämre, säger Ulf Sandlund.

Ulf Sandlund saknar också kraft-fullare sanktionsmöjligheter än dem som diskuterats i förslaget.

– Förutom fängelsestraff och att vinster från brott kan förverkas, är den maximala summan för företags-böter 10 miljoner kronor. I förhål-lande till de enorma transaktioner som görs i affärslivet är summan knappast avskräckande, särskilt inte för resursstarka företag. Utredaren har berört detta i betänkandet, men tyvärr inte behandlat frågan vidare, avslutar Ulf Sandlund.

Betänkandet i korthet•Utredaren har vid utformningen

av förslaget till ny lagstiftning mot mutor tagit sikte på några typfall som ansetts särskilt skyddsvärda.

•Mutor till anställda i företag och organisationer i syfte att gynna givaren eller tredje man som samti-digt skadar företaget.

Nya bestämmelser om mutbrott och en kod om förmåner i näringslivet

•Mutor till anställda hos myndig-heter i syfte att påverka myndig-hetsutövning.

•Det tredje typfallet man vill försöka komma åt är otillbörliga förmåner som ges i samband med födelsedagar, högtider eller som ett led i marknadsföring och byggande av affärsrelationer.

•Betänkandet adresserar också särskilt mutor som lämnas i syfte att sätta den fria konkurrensen ur spel, exempelvis ett företag agerar otillbörligt i samband med upphandlingar.

•Mutor i samband med vadslag-ning, exempelvis riggade tävlingar förslås att regleras särskilt med en egen paragraf.

•Ytterligare en viktig nyhet är att vårdslös finansiering eller annat slags främjande av muta före-slås bli kriminaliserad. Orsaken till detta är att lagstiftaren vill få bättre möjligheter att angripa otillbörliga ersättningar som sker via nyttjande av agenter, mellan-händer och koncernföretag i såväl Sverige som utomlands. Förslaget är konstruerat så att det räcker med grov oaktsamhet för att straffansvar ska kunna bli aktuellt. Ett typex-empel på detta kan vara att före-tagsledningen för ett företag inte har sett till att adekvata korrup-tionsförebyggande processer och rutiner finns på plats och samtidigt blundar för att agenter eller försälj-ningsorganisationen i ett dotter-bolag agerar otillbörligt.

Så minskar vi risken för korruptionHelena Herlogsson, auktoriserad revisor vid Ernst & Young, styrelse-ledamot i Far (branschorganisation för revisorer och rådgivare) och Dan Brännström, generalsekreterare i Far pekar i en nyligen publicerad debatt-

artikel på några vägar för att minska risken för korruption:

Tydligt ansvarAlla har ett ansvar men i ett företag eller i en organisation är det ledning och styrelse som ska visa vägen. Det kräver ansvarstagande, kompetens och integritet. Det går inte att skylla på att man inte är informerad eller att man inte har förstått. Eller ännu värre - att ansvaret är någon annans. Istället krävs ett ansvarsfullt ledarskap och då måste särskilt styrelsens funktion och ansvar lyftas fram och tydliggöras.

Öppen företagskulturEn öppen företagskultur förutsätter rätt ton från toppen och ett modernt ledarskap som gör att företaget konti-nuerligt arbetar med att utveckla rutiner för såväl intern som extern rapportering och kommunikation.

Interna policys mot korruption På samma sätt som företag idag arbetar utifrån CSR-policys och håll-barhetsplaner bör det vara självklart att ha interna riktlinjer för antikor-ruption. Genom självkontroll och eget ansvarstagande minskas behovet av kontroller via lagstiftning. Det nyligen presenterade förslaget till en näringslivskod om gåvor, belöningar och andra förmåner är ett steg i rätt riktning men mer kan göras.

Stärkt skydd för så kallade whistle blowersSverige ligger ur ett internationellt perspektiv fortfarande efter när det gäller att erbjuda personer som avslöjar oegentligheter i näringslivet ett fullgott meddelarskydd. Om alla ska kunna ta ansvar måste det finnas en tillräcklig trygghet för den enskilde.

Arne Öster

AL-2060

MX-M363NMX-M283NAR-M316

AR-M256AR-M207AR-M165AR-M201AR-M200

MX-M453NMX-M363U

MX-C311MX-C310DX-B450PDX-B350P

MX-M503UMX-M503NMX-M453U

MX-C380

MX-4101NMX-4501NMX-3501NMX-3100NMX-2600N

MX-2300NMX-1800NMX-C381

AL-2040AL-2020

MX-2301N

30 nyanser av SharpSamtliga av våra multifunktionssystem har granskats från råvara till avfall utifrån deras miljöpåverkan. Ingen lätt granskning men det var inte det vi sökte. Resultatet: 30 modeller som ger dig allt du behöver i fråga om säker dokumenthantering – Svanenmärkt.

Du hittar alla 30 modeller och mer om vårt miljöengagemang på www.sharp.se


eKOnOMi

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2010UPPHANDLING

Sveriges nya marknad för upphandlare och leverantörer

Parkförvaltning sökesMed nya Eniro Upphandling blir det smidigare att hitta

nya leverantörer och spara pengar. Tjänsten är till för

både inköpsavdelningar och enskilda företagare.

Du får ständig tillgång till Eniros leverantörsregister

och företagstjänster. Dessutom är det enkelt att

komma igång, så anmäl dig redan idag!www.eniroupphandling.se

1011089tg-upphandling_park_so kes_210x146.indd 1 2010-01-19 10.42

Själv kan jag inte låta bli att dra på mun när jag hör vad han säger.

Hur menar du nu?– Ni journalister vill gärna spegla

konflikt och konfrontation och kvällstidningarna sälja lösnummer. Jag tycker att media ägnar sig alldeles för mycket åt spelet runt omkring, jag tänker på klädstil, retorik, ja rent skvaller helt enkelt. Medan det konkreta innehållet i det politiska budskapet får mindre utrymme. En sak som jag däremot tycker är riktigt bra är Aftonbladets – Lögndetek-torn –, deras faktagranskning av våra politiska utspel nu inför valet är riktigt, riktigt bra.

Vad är bra med det?– Jag tycker att det är bra när

man ifrågasätter och tar reda på vad den andre menar. Jag tycker om när journalistiken förmedlar kunskap och eftersträvar att få människor att förstå, lika viktigt som det är med kritiskt granskande.

Den omstridda sjukförsäkringsre-formen?

– Jag har träffat på människor som har varit sjukskrivna i många

år, den som har varit det längst har varit det i 21 år – det är ju helt ofatt-bart! Människor har bara slussats ut i utanförskap. Det finns alltid en risk att gå in i depression vid sjukskriv-ning och att man utvecklar andra symptom än det man sjukskrevs för. Förr kunde det vara så att du blev sjukskriven för ryggont, men under tiden du gick hemma blev du orolig, fick ångest och gick in i depression.

Så?– I huvudsak upplever jag mig

ha mött en mycket positiv respons. Många upplever att de har tillgång till insatser och möjligheter nu på ett sätt som de aldrig har haft tidigare, men sedan är det givetvis ytterst ledsamt när det inte har fallit väl ut för alla, men om vi jämför med förut är det ett enormt lyft överlag.

Om ni vinner valet vad vill du då?– Det finns två stora områden

jag tänker på om vi får förtroendet igen. Dels vill jag att vi går vidare och fokuserar unga människor, vi har alldeles för många unga som går in i förtidspension nu. Många har legat efter i skolan, har inte klarat

gymnasiet och sedan har de tappat självförtroendet. Det här är inte rätt, här måste vi göra mycket mer. Vi måste se till att alla unga människor får en meningsfull vardag och bidrar till samhällsutvecklingen.

– Det andra är att tidigarelägga och möjliggöra rehabiliteringsin-satser, ingen skall behöva få vänta. Här måste vi också göra mer.

Varifrån kommer ditt engagemang?– Det började nog i mellansta-

diet då politikerna bestämde att vi elever skulle ha något som hette – en samlad skoldag?. Vi skulle vara i skolan hela dagen och kombinera undervisning med något som hette – fria aktiviteter–, vilket jag inte alls gillade. Jag tyckte inte om att politikerna talade om för mig vad jag skulle göra på min fritid, jag hade massor av andra saker som jag ville göra. Jag ville vara i skolan när jag hade skolundervisning - men fritiden den ville jag bestämma själv över. Här såddes nog fröet till min politiska karriär, även om jag inte förstod det då.

– Jag jobbar med politik för att

få utlopp för mitt samhällsintresse, jag berörs av människor och deras levnadsöden och är övertygad om att det vi gör är rätt.

Hur tycker du att alliansen har lyckats överlag under mandatperioden?

– Vi har ett bättre företagsklimat nu, en bra tillväxt, nya jobb och har lyckats bryta en del av utanförskapet, det har vi gjort samtidigt som vi har gått igenom en tuff ekonomisk kris.

Hur upplever du alliansens samar-bete?

– Vi är verkligen en allians, vi har blivit väldigt väl sammansvet-sade, det känns mer som att jag är en representant för alliansen än för moderaterna.

Vad är viktigaste om ni vinner valet?

– Arbetslösheten och satsningar som skapar bra förutsättningar.

Om ni vinner vad är det första du gör då?

– Då går jag hem och lägger mig för då lär jag behöva sömn.


gUnnAr Axén tyCKer tiLL– Vi kommer aldrig få en löpsedel där det står –10 000 färre deprimerade tack vare sjukför-säkringsreformen – trots att vi garanterat kommer ha många som mår betydligt mycket bättre om några år, säger gunnar Axén ordförande i socialförsäkringsutskottet.


rePOrtAgeSerie OM MOLnBASerAde tjänSter

Molnet – ett flexibelt och kostnadseffektivt alternativMed molntjänster går det snabbt att få tillgång till mer kapa-citet om verksamheten växer. Det går också kvickt att komma igång eftersom det inte krävs egna investeringar i servrar och mjukvara.

Molnbaserade tjänster (Cloud Computing) anses allmänt vara ett sätt att frigöra användaren från behovet av att förstå varifrån infor-mationen kommer eller hur den produceras rent tekniskt.

Grunden i en molnbaserad prenumerationstjänst (SaaS), där IT och telefoni hyrs ut som funktion, är en effektiv och industriell drift av stora serverparker. Ovanpå detta fysiska serverlager finns ett lager av virtuella servrar och ett lager av olika tjänster.

De flesta leverantörer erbjuder endast tjänster i ett eller två lager. Ofta med ett stort inslag av kundan-passade tjänster. Det börjar dock komma fram några leverantörer som har ett komplett erbjudande av stan-dardtjänster i alla tre lagren. Detta krävs om leverantören har som ambi-tion att leverera en hel IT-avdelning konstruerad av prenumerationsbase-rade tjänster, oavsett hur ett företags

behov ser ut. Denna möjlighet är ett helt nytt sätt att gradvis outsourca delar av ett företags IT och telefoni-funktioner. Man behöver således inte längre ta stora, riskabla och ofta i det närmste oåterkalleliga beslut om outsourcing av helheten direkt.

Själva molnet består egentligen av virtualiseringslagret, eller ett stort antal virtuella servrar, som kan införa redundans även för servrar, operativ-system och tillämpningar. Ett virtua-liseringslager kan i ytterligheterna optimeras antingen för minimal kostnad alternativt maximal driftsä-kerhet.

Genom att erbjuda kompletta slutanvändartjänster baserade på en molntjänst erhålls en driftsäkerhet och skalbarhet utan motstycke. Nya tjänster kan också relativt enkelt läggas till utan att viktiga baskom-ponenter i de lägre lagren behöver realiseras på nytt för att garantera driftsäkerhet och skalbarhet.

Molnbaserade prenumerations-tjänster möjliggör således ett betyd-ligt större sortiment av standard-tjänster utan att ge avkall på vare sig kvalitet eller kostnad. Detta beror självfallet på det skiktade angrepps-sättet där driftsäkerhet, prestanda och personalkostnad för underhåll och övervakning industrialiserats i och under virtualiseringslagret. Tvärtom kan kvaliteten öka när inslaget av kundanpassade tjänster minimeras. Detta är väsentligt för att kunna nyttja skalfördelar genom att exakt samma tjänster används av många. Vidare ökar detta driftsäker-heten markant genom att misstag orsakade av den mänskliga faktorn i samband med kundanpassningar minimeras.

FlexibilitetEtt stort antal standardtjänster utan bindningstid möjliggör att man hela tiden betalar för exakt de funk-

tioner varje användare har behov av. Ekonomiavdelningen, försäljnings-avdelningen, ledningen, o s v kan alla ha olika IT- och telefonifunk-tioner.

En molnbaserad prenumerations-arkitektur möjliggör att varje använ-darkategori kan få en unik uppsätt-ning standardtjänster. Man kan således skräddarsy en IT-avdelning för varje företag samtidigt som man kan dra nytta av en hög standardise-ringsgrad med alla de fördelar detta medför.

Oavsett om användarnas behov ändras, antalet användare ökar eller minskar betalar företaget för exakt de tjänster som efterfrågas. Notera att inga inlåsningseffekter existerar orsakade av investeringar i maskin-vara eller programvara. IT-avdel-ningen kan fokusera på sin bestäl-larroll och riskerar heller inte att vara överdimensionerad eller alldeles otillräcklig.


rePOrtAgeSerie OM MOLnBASerAde tjänSter

IT-säkerhetIT-säkerhet har länge varit en aspekt som diskuterats flitigt och utbudet av säkerhetsprodukter är stort. Samti-digt är det en oöverstiglig uppgift för de flesta organisationer att hänga med i den snabba utveckling som sker inom området.

Ambitionen tenderar dessutom att vara större än betalningsviljan vilket tyvärr ofta resulterar i en brist-fällig säkerhet.

Med rätt designade molnbase-rade prenumerationstjänster får man

ett fullständigt säkerhetskoncept på köpet så att säga. Kontrollera att du minst får ett system med säker-hetsloggar, rätt uppsatta brand-väggar, antivirusprogram, löpande patchuppdateringar, krypterade VPN-förbindelser om du vill till-gängligöra informationen mobilt och ett intrångssystem som i realtid rapporterar intrångsförsök. Se också till att säkerhet är en stående punkt i den löpande uppföljningen av leve-rantörens prestation så att du kan kontrollera det förebyggande arbetet.

En riktigt bra leverantör ska dess-utom ha regelbundna externa revi-sioner av säkerhetssystemet.

KostnadseffektivitetBortsett från den uppenbara fördelen att hela tiden betala för exakt det aktuella behovet finns det en rad andra kostnadsfördelar. Genom att hyra IT och telefoni undviker man att binda kapital som istället kan användas till kärnverksamheten. Samtidigt möjliggör skalfördelarna att kostnaden för en viss funktion

är betydligt lägre än om den skulle produceras i egen regi. Kostnaden för att upprätthålla kompetens för slutanvändarsupport, teknisk jour, drift, övervakning och backup är i praktiken oöverstigliga för de flesta företag resulterande i en klart sämre användarnöjdhet. Stora volymer möjliggör dessutom nyttjandet av skalfördelar beträffande inköp av både maskinvara och programvara.

Arne Öster

UPPHANDLINGSveriges nya marknad för upphandlare och leverantörer

Parkförvaltningfinnes

Med nya Eniro Upphandling blir det smidigare

att hitta nya affärer och tjäna pengar. Tjänsten är

till för både små och stora företag. Du får ständig

tillgång till affärsmöjligheter för flera miljarder

kronor. Dessutom är det enkelt att komma igång.

Anmäl dig redan idag och börja bjuda på nya affärer!

www.eniroupphandling.se

1011089tg-upphandling_park_finnes_210x146.indd 1 2010-01-19 10.37


it

E-förvaltning handlar inte bara om e-tjänster utan om demokrati. Professor jane fountain berättar om möjligheter och utmaningar under eförvaltningsdagarna i Stockholm den 17-18 november.

Jane Fountain är professor i statskun-skap vid universitetet Massachusetts Amherst. Hon är också grundare och direktör för ett forskningsin-stitut kring e-förvaltning, National Center for Digital Government. Nu kommer hon för första gången till Sverige och talar på eFörvaltnings-dagarna.

– Jag planerar att prata om vad jag kallar för ”digitalt medierade institu-tioner” och då syftar jag på organisa-tioner som använder allt mer infor-mationsteknik vilket bidrar till att forma våra förvaltningssystem. Det innebär också en större inblandning av privata företag som hjälper till att sköta tjänster och infrastruktur och nära samarbeten med externa orga-nisationer vars arbete också berör förvaltningens.

Jane Fountain kommer också att

beröra sociala medier och hur de driver innovation och användning inom förvaltningen. Hon menar att sociala medier uppmuntrar till över-läggning, kunskapsdelning, allmän-hetens deltagande och innovation.

– De ger möjligheten för medbor-garna att göra sin röst hörd, att öka och fördjupa allmänhetens delta-gande.

Det tredje ämnet som hon tänker ta upp är det som kallas nätverks-förvaltningen.

– Jag kommer att nämna ett exempel inom EU där man arbetat mycket innovativt med digitala verktyg och lösningar. Det är ett mycket bra exempel på e-förvaltning som en katalysator för förbättringar av service och, på ett djupare plan, för den integrerade staten och ekonomiska system, berättar hon.

Hallå! vad kan du lära oss om e-förvaltning?

Inför besöket i Sverige har hon höga förväntningar.

– Sverige har alltid varit ett inno-vativt och framåtblickande land. Det gäller även inom e-förvaltning. Jag ser fram emot att lära mer om de senaste strategiska planerna, utma-ningar, innovativ användning av teknik och sociala medier och den institutionella utvecklingen.

Kärnan, menar hon, är att få fråga människor om deras liv har förbätt-rats av den tekniska utvecklingen.

– Så jag kommer att leta efter tecken på att demokratin fungerar bättre, att den ekonomiska utveck-lingen förbättras och att det civila samhället utnyttjar alla dessa otro-liga digitala verktyg för att förbättra vardagen.

Malin Ulfvarson

Jane Fountain, en av värl-dens ledande forskare och föreläsare inom eFörvaltning kommer till Sverige på eFörvaltningsdagarna i november.

Webbinformation för Haninges företagare bland de bästa i landetHaninge placerade sig bland de 20 bästa kommunerna i SKLs undersökning av kommunernas webbplatser utifrån ett företagarperspektiv. Många kommuner har en hemsida med bra information till företagen, men många kan förbättra sin företagsinformation med enkla förbättringar. Haninge kommun uppfyllde 82 procent av de frågor som SKL sökte svar på via hemsidan.

Ny lagstiftning ställer allt högre krav på att myndigheter och kommuner ska förbättra service och tillgäng-lighet till företagen och att ärende-hantering ska kunna ske elektroniskt.

Undersökningen syftar till att ge en landsomfattande bild av kommu-nernas tillgänglighet och service för företagare. Varje enskild kommun får också ett samlat underlag för analys av hur informationen står sig i förhållanden till andra kommuner.

20 kommuner har fått med mer än 80 procent av det SKL efterfrågat. Informationen till företagare är både omfattande och tydlig. De goda exemplen är Haninge tillsammans med Ale, Avesta, Boden, Borlänge, Bromölla, Gnesta, Halmstad, Hults-fred, Järfälla, Kungsbacka, Lidingö,

Ljusdal, Ludvika, Luleå, Simris-hamn, Umeå, Upplands Väsby, Örebro och Östersund.

Parallellt med webbundersök-ningen har SKL också utvärderat kommunernas service till företag via telefon och e-post för att ge en bild av vilket stöd företagen fått när de tagit kontakt med kommunen.

Resultat•De goda exemplen >80 procent av

efterfrågad information •Bra hemsidor 70-80 procent av

efterfrågad information •Godkända hemsidor 50-69

procent av efterfrågad information •Underkända hemsidor <50 procent

av efterfrågad information

Källa SKL

Konsumenterna i dagligvaruhandeln känner oss genom våra bröd. T ex Lingongrova, Jättefranska och Äntligen Subs. De köps dagligen av många brödälskare. Så många att bröden är Sveriges mest sålda! För att de är goda och nyttiga, men också upplevs som färska länge. Vi bakar med kärlek!

Sveriges mest älskade!

• Brett sortiment• Mjöl från egen kvarn

• Egna kontrakterade odlare• Strikt råvarukontroll

• Funktionella förpacknings-storlekar

Kontakta din grossist för sortiment och priser.

www.pagen.se


it

Att genomföra en övergång från It-drift i egen regi till outsourcad drift innebär en stor förändring som ofta är mycket omfattande och komplicerad. Kam-markollegiet har därför utarbetat en vägledning med syfte att hjälpa avrops-berättigade organisationer i samband med avrop mot Kammarkollegiets ra-mavtal inom området It-drifttjänster.

Kammarkollegiet ansvarar för upphandling och förvaltning av ramavtal inom de fyra ramavtalsom-rådena för IT-drifttjänster:

HelhetsdriftRamavtalsleverantören svarar för helhetsåtaganden från ramavtalsleve-rantören, i form av att de omfattar drifttjänster inom flera infrastruk-turområden (Servrar, Datalagring, Kommunikation, och Klienter).

HostingRamavtalsleverantören svarar för applikationsdrift och andra drift-tjänster utanför myndigheten.

PåplatsdriftRamavtalsleverantören svarar för drift av myndighetens IT-miljö genom bemanning hos myndig-heten.

Inom varje region finns ramav-talsleverantörer som kan leverera påplats-tjänster inom regionen. Vid avrop ska myndighet välja bland leverantörer som har ramavtal som täcker den eller de regioner som avropet avser.

Användarnära funktionerRamavtalsleverantören svarar för användarnära funktionsåtaganden med fokus på Klienter (bärbara datorer, stationära datorer, skrivare, scanningenheter, multifunktionsen-heter och multimediautrustning).

Legalt sett är ramavtalsområdena fristående områden som upphandlats var för sig, med olika kravställning för olika behov. Det är upp till myndig-heten att välja att avropa inom det ramavtalsområde som enligt myndig-hetens bedömning bästa svarar mot myndighetens behov.

Det är inte tillåtet att avropa samma sak parallellt inom flera ramavtalsområden.

Avsnitt ”OUTSOURCA ELLER INTE?” innehåller råd inför myndighetens beslut att outsourca vissa drifttjänster. Avsnittet belyser viktiga frågor som en myndighet kan ställa sig inför detta beslut. Till exempel bör myndigheten ha svar på frågorna vad som ska outsourcas och varför.

Avsnitt HUR/FÖRBERE-DELSER innehåller en rad frågeställ-ningar som går in på hur en outsour-cing ska förberedas, till exempel vilket

Vägledning inför avrop av IT-Drifttjänster 2010ramavtalsområde som ska väljas och vilken dialog som kan genomföras med ramavtalsleverantörerna innan avropet. Svaret på dessa frågor är myndighetens strategi för avropet.

Avsnitt AVROPET omfattar råd och exempel på hur avropspro-cessen kan genomföras, från förbe-redelser till färdigt Leveransavtal. I detta avsnitt förklaras också de olika delarna av Leveransavtalet. I några utvalda fall exemplifieras hur ett avrop kan genomföras.

Vägledningen finns tillgänglig fr.o.m. torsdag den 24 juni 2010 på avropa.se under respektive ramav-talsområde samt på Kammarkolle-giets webbplats.

Begreppen outsourcing och tjänst är medvetet brett skrivna för att täcka in alla typer av IT-drifttjänster som kan avropas från Kammarkolle-giets ramavtal.

Den breda definitionen av begreppet tjänst innebär att tjänster inkluderar såväl bemanning och funktionella åtaganden t ex som ”utskrift som funktion”. Leverans av funktioner betraktas som en speciell typ av tjänst, som kännetecknas av att leverantören tar en hög grad av ansvar. Leverantörens tjänstele-veranser stöttas av tillgångar (t ex servrar och stödsystem), personal och processer (t ex enligt ITIL).

Oavsett om myndigheten utför drifttjänster i egen regi eller redan har outsourcat bör myndigheten ha svar på frågan om VARFÖR drift-tjänster ska outsourcas. Det är viktigt att såväl myndighetens ledning som de som ska genomföra och förvalta outsourcingen har svaret på frågan och förstår resonemanget bakom.

Exempel på motiv till att outsourca:

•Vill fokusera på kärnverksamheten•Vill skära kostnader genom att

outsourca

•Vill åstadkomma förutsägbara kostnader

•Vill kravställa IT-driften på ett affärsmässigt sätt

•Det finns ingen möjlighet att utföra drifttjänster i egen regi.

Upphandling på egen handMyndigheter som väljer att upphandla på egen hand, det vill säga utan stöd av Kammarkollegiets ramavtal kommer att möta följande utmaningar:

•Ingen möjlighet att genomföra enkla avrop med korta tidsfrister (under lagstadgade tider)

•Ingen accept från leverantörerna för Kammarkollegiets avtalsvillkor

•Inget stöd från Kammarkollegiet under ramavtalsperioden

•Utöver detta bedömer Kammar-kollegiet att följande två fördelar finns för de myndigheter som avropar mot Kammarkollegiets ramavtal:

•Överprövningsrisken minskar om avrop sker mot redan ”färdiga” avtalsvillkor och enligt de mallar och råd som Kammarkollegiet står bakom.

•Högre konkurrens då leverantö-rerna får lägre offertkostnader på grund av ”standardiserat” förfa-rande och avropsunderlag (villkor, språkbruk/begrepp m m).

Myndigheter som väljer att genom-föra upphandling på egen hand istället för att avropa mot dessa ramavtal inom aktuella ramavtals-områden ska anmäla detta till ESV enligt 4 § förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning, samt redovisa skälet till detta. Myndig-heten måste ocksån motivera på vilket sätt man finner att en annan form av avtal sammantaget är bättre.

Arne Öster

Tre år är lång tid att vänta på en dagis-plats men inte för att bygga en motorväg.Ett sjusiffrigt belopp på en prislapp har helt olika betydelse beroende på om den sitter på en penna eller ett hus. Det handlar om att se saker i sitt sammanhang. Att koppla ihop punkterna.

Varje företag eller organisation har olika förutsätt-ningar och mål. Därför kan utveckling inte köpas i färdiginslagna paket.

Det är här Ekan kommer in. Vi förenar egenskaper med möjligheter. Genom noggranna analyser och ut-värderingar hittar vi er organisations unika egenskaper och ger er sedan redskap inom styrning, verksamhetsutveckling och införande av IT-system.

Vi kallar det “connecting the dots”.

www.ekan.com

Ekan annons off affarer 185x65 (4.0).indd 1 09-02-09 09.19.39


it

drygt 24.000 it-arbetsplatser har nu leverats till Stockholms stad sedan början av november förra året.

Ett antal brister har identifierats i leveransen från Volvo IT, enligt Stockholms stads IT-direktör Anette Holm. De båda parterna har inte heller varit överens om vad vissa åtaganden i avtalet innebär. Det framgår av en skriftlig överenskom-melse som de båda parterna tagit fram under våren. I överenskom-melsen listas bristerna i leveransen, åtgärderna som ska göras och hur tidsplanen för dessa ser ut.

Anette Holm förklarar att tvis-terna uppstått efter att det omfat-tande arbetet inleddes september 2008.

– Det finns saker som dyker upp på vägen, teknikutveckling, beslut som har fattats som delvis förändrar kravbilden och önskemål om utökad funktionalitet.

Bland annat handlar det om ären-dehanteringsprocessen, hur registre-ring och hur ärenden åtgärdas, samt hur återkoppling och kommunika-tion sker till stadens anställda. En annan viktig fråga för supporten är överlämning och samverkan med andra leverantörers support.

Som i alla större projekt är logis-tiken en utmaning. Varje delprojekt tar omkring ett halvår från start till slut. Totalt berörs 2.000 verksam-hetsställen, 48.000 medarbetare och 80.000 elever inom Stockholms stad av förändringen.

− Projektet och dess teammed-lemmar har gjort ett enastående arbete som inte hade varit möjligt utan hängivna och kunniga medar-betare. För närvarande driver vi

omkring 200 parallella projekt och mobiliserar kraft för att fokusera på migreringarna under sommaren, säger Marleen van Stam Rydehell, kundansvarig på Volvo IT.

Kunden satte upp en utmanande tidsplan som gjorde att arbetet med att rulla ut klienter fick startas paral-lellt med utvecklingen av tjänsterna. Etableringen av de tre huvudtjäns-terna (användarsupport, arbets-platssystem och en koordinerad serverdrift) omfattade mer än 1.000 testfunktioner, av vilka i princip alla nu har färdigställts.

E-tjänster med dubbel nyttaParallellt med IT-plattformsbytet satsar Stockholms stad stort på att införa nya e-tjänster för medbor-garna. 650 miljoner kronor har avsatts för detta – ungefär lika mycket som stadens brandförsvar kostar under två år.

– Tanken är att hitta smarta e-tjänster som är till dubbel nytta. Med det menar vi att lösningen både ska underlätta för medborgaren och effektivisera vår administration så att vi sparar pengar. På sikt ska det bli ett nollsummespel genom att vi förändrar våra arbetssätt och drar ner på manuell ärendehantering och telefonkontakter. Om man kan göra det mesta på nätet tar minskar behovet av sådana handläggnings-uppgifter, säger IT-direktör Anette Holm och framhåller att flera nya e-tjänster redan har kommit igång.

Arne Öster

Mer än 50 % av datorerna levererade till Stockholms stad


it

I slutet av augusti anordnade MSb, Myndigheten för sam-hällskydd och beredskap, en konferens i Stockholm. Ett av seminarierna var då informationssäkerhet verksamheter.

Exemplen kom uteslutande att handla om kommuners och myndigheters verksamheter. Sex föreläsare gavs 15 minuter var för att summera sina erfarenheter.

Informationssäkerhet i kommunala verksamheter

SvisaFörst ut är Helena Andersson från MSB, Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap. Hon inleder med att tala om arbetet med vägled-ning för systematiskt informations-säkerhetsarbete. Presentationen av SVISA handlar framförallt om den särskilda webbplatsen för ämnet, www.informationssäkerhet.se, där material finns att hämta för den vetgirige.

Definition av arbetet inom SVISA finns i Handlingsplan för samhällets informationssäkerhet 2008, kap 5. Syftet är som sagt att stödja syste-matiskt informationssäkerhetsarbete. Ledningssystemet för informations-säkerhet finns i ISO/IEC 27000. Man har märkt att en springande punkt för projektet varit samverkan mellan olika aktörer. Dessa har också varit många. Myndigheter, olika organi-sationer och näringslivet har bidragit med sina synpunkter och perspektiv över ämnet på en gemensam platt-form (SVISA). MSB:s egna före-skrifter MSBFS 2009:10 om statliga myndigheters informationssäkerhet ersätter Vervas tidigare föreskrifter. Som stöd för arbetet finns också stan-darder (om än komplexa) i ISO/IEC 27001 och 27002.

Föreskrifter om krav och stan-darder om hur man skall göra utgör tillsammans med dokumentationen på webbplatsen kedjan för hela arbe-tets gång.

SVISA har tre delar:

•Ramverket, nationella regler med stöd för införande av lednings-system. Även vägledning och annat material ingår.

•Information till ledningen och ”informationspaket” om behov och användning av säkra kryptografiska funktioner. Mallar för presentation till organisationers ledning samlas också här.

•Produktkrav och upphandling, det vill säga stöd för att öka använd-ningen av säkra (CC) produkter samt stöd i form av goda rutiner vid upphandling (vilka tagits fram i samarbete med kammarkollegiet)

SVISA kännetecknas också av extern kommunikation. Den externa projektwebbplatsen är till för att inhämta material från marknaden och samla erfarenheter. Säkerhet är i fokus och syftet är att lägga upp projektets fortskridande och mål, presentera material, förankra halvfär-diga dokument och vara en samman-hållande portal.

300 sidor vägledning och filmer om kurser m.m. finns att hämta på www.informationssäkerhet.se avslutar Helena, som uppmanar alla att bidra genom att besöka webb-platsen och delge sina erfarenheter och önskemål.

Skydd av IT-systemMagnus Wakander från FMV före-läser om samordnat skydd av stats-förvaltningens IT-System. Syftet är att etablera effektiv samordning av arbetet. Vidare finns en uppgift i att möta fastställd handlingsplan för området samt följa internatio-nell utveckling och bidra till en höjd säkerhetsnivå. Hur ska man då uppnå detta frågar man sig? Arbetet menar Magnus tar sin utgångspunkt i en grundläggande fråga, eller rättare sagt två. ”Vad är säkerhet?” Och i ”Hur väljer vi produkter?” Det är långt ifrån säkert att dyrast produkt är bäst. Det är nog snarare ett undantag än en regel. Det går heller inte att köpa allt för att garantera sig mot alla hot. Istället är kravet på rik funktion, lågt pris och så snabb leve-rans som möjligt utgångspunkterna.

Säkra produkter betyder att de skall möta varje teknisk funktion som skapar utrymme för sårbarhet. MSB föreskriver att vissa lösningar skall certifieras mot definierade krav på skyddsprofiler. Och man arbetar därför för certifiering av produkter enligt så kallad ”Common Criteria”. MSB:s föreskrifter ger härvid vägled-ning. Produkter kan matchas mot föreskrifterna och leverantörer kan ansöka (CSEC) om certifiering enligt dessa kriterier.

USB-minnet har kommit att användas i hög utsträckning och skyddsprofilen för dessa är:

HOT(obehörig tillgång) - KRAV PÅ SKYDD (kryptering)- TILLGÅNG (USB minnet).

Föreskrifter och första skyddspro-filen utformas till den 1 mars 2011 och vägledningen för detta arbete skall ske under hösten 2010.

Någon undrar om det finns kopp-ling till informationssäkerhetsnivå och arbetet inom organisationen och inte bara se tekniskt på profilar-betet? Frågan lämnas dock hängande i luften och lovas att besvaras vid senare tillfälle.

DriftsäkerhetStaffan Lindmark, vid PTS, föreläser om Driftsäkerheten i stadsnät.

Med stadsnät menas nät som byggs, ägs och drivs av kommunala bolag. Tillhandahållaren är alltså en kommun eller ett kommunalt bolag. Reglerna på området gäller givetvis även för dessa aktörer.

Hur ser då regleringen ut? Lagen om elektronisk kommunikation (LEK) reglerar att den som tillhan-dahåller nät och skall se till att verk-samheten uppfyller rimliga krav på god funktion och säkerhet m.m.

Säkerhetsarbetet skall enligt PTS också vara kontinuerligt och syste-matiskt, framåtsyftande, långsiktigt, men också omfatta och ta hänsyn till normal drift såväl som extraordinära händelser.

Tillsyn skedde 2009 över 10 olika stadsnät. De områden som undersöktes var: Hur och när sker riskanalyser? Hur hanteras risker? Hur hanteras avbrott? Hur följs störningar upp? Hur säkras viktiga funktioner (som till exempel elförsörjning)? Hur säkras viktiga förbindelsevägar? Hur genomförs uppgradering/installationer? Hur ser skyddet ut mot logiska hot?

Staffan poängterar att stadsnäten har kunder som ofta lagt all kommu-nikation i näten och dessa blir därför särskilt viktiga för verksamheten (och därmed också säkerhetsfrå-gorna).

Slutsatserna av tillsynen är att alla stadsnät bedriver ett aktivt säker-hetsarbete. Säkerhetsfrågor som

relaterar till fysisk infrastruktur är väl omhändertagna. Man har till exempel tänkt på redundans i elför-sörjningen. Däremot är det förebyg-gande säkerhetsarbetet, till exempel riskanalyser och planering m.m. undermåligt eller i alla fall inte lika väl utvecklat eller prioriterat. Andra erfarenheter är att personberoendet behöver minskas och att dokumen-tation behöver utvecklas för att bättre säkerställa kvalitet, enhetlighet och kontinuitet. Även beredskap behöver utvecklas och formaliseras för att säkra till exempel felavhjälp-ning. Ansvaret för funktion och säkerhet behöver också vara tydligt i komplexa stadsnätsmodeller. Allt detta finns utförligt beskrivet i PTS rapport, PTS ER 2010:2.

FörsäkringskassanNäste föreläsare är Olof Eggestig (försäkringskassan) med ämnet Ett sätt att införa LIS (ledningssystem för informationssäkerhet).

Bakgrunden till kassans arbete är en förstudie som genomfördes 2008 (jämte Vervas föreskrifter). Projektet inleddes i september 2009 och skall vara klart i juni 2011.

Förstudien omfattade en så kallad GAP-analys avseende LIS. Studien utfördes enligt Vervas föreskrifter. En översyn skedde också av informa-tionsstyrningen. Resultatet visade att mycket redan fanns på plats men att behovet av just informationsstyrning var starkt.

Angreppssättet blev ett beslut om att införa ett integrerat lednings-system och integrering med kassans så kallade MLS. Ett Integrerat ledningssystem skall nu ta hand om alla processer. Endast befint-liga processer skall dock hanteras. Modellen är att inte skapa nya processer om det inte är absolut nödvändigt.

Frågan som ställs i studien är också vad som orsakar säkerhets-brister. Upp till 80 % menar man beror på mänsklig faktor och endast 20% hänförlig till teknik.

LIS skall följa MSBFS 2009:10. Förordningen för intern styrning


it

och kontroll (FISK) styr kassans ledningssystem. Målet är att säker-hetskrav samt krav på säkerhetsmed-vetande skall uppfyllas. Rätt säkerhet diskuteras och är ambitionsnivån och även en del av visionen.

Projektet följer idag plan och budget och har lett till mycket gott samarbete med andra intressenter. Framgångsfaktorerna för ett lyckat system, menar Olof, har varit engage-mang, engagemang och engagemang. Och därtill även god kommunika-tion och information m.m. som lett till att ett brett synsätt varit möjligt och delaktighet från många håll. Effekterna av arbetet har också blivit att olika delar i verksamheten enga-gerats vilket bland annat lett till även förbättrad intern kommunikation.

Från gammalt till nyttMonica Lundin Andersson, (KB) ger sin syn på säkerhet ur kommuners perspektiv

Behöver vi tänka nytt när det gäller hantering av informations-säkerhet i kommuner och mindre myndigheter? Hur ser behovet av nytänkande ut med hänsyn till nya krav i utvecklingen av e-förvaltning och gällande beslutsmodeller inom kommunal sektor?

Utmaningen menar Monica är att gå ifrån det traditionella arbetet inom administrativa nät som idag sköts inom olika verksamhetsgrenar. Nätdriften beror ofta på ett eget initiativ som en följd av kommunalt självstyre. Svårigheter råder så klart i form av bristande resurser. Ofta är resurserna dock väldigt knappa eftersom IT-frågorna hamnar på administrationsavdelningen tillsam-mans med en rad andra frågor.

Det nya förhållningssättet är i stället en utvecklad processorien-terad e-förvaltning. Hur ser flödet ut? Vilka olika system finns? Utbyte av data? Olika roller? Osv. Att ändra omställning och synsätt är dock svårt, menar Monica. Åtkomstmöj-ligheter måste tas till vara men även hantering av intern data och säkerhet vid åtkomst utifrån den egna orga-nisationen. Arvet från gamla system finns fortfarande kvar till viss del vilket sätter särskilda krav på hur man hanterar säkerhetsfrågorna vid övergång till e-förvaltningsmodell.

Hur fungerar en e-tjänst? Ett exempel visas här med (numera) traditionell säkerhetsinloggning för direktåtkomst i en webbaserad appli-kation.

Många kommuner hanterar dessa frågor för vård, skola och omsorg. Däremot saknas det ofta resurser menar Monica som ser med viss oro över utvecklingen och bristen på resurser för dessa viktiga frågor.

Med andra ord verkar det alltså råda ett oförstående hos kommuner inför säkerhetsbristerna och resurskrav och vem som bär ansvaret.

Dagens metoder räcker inte till för den komplexitet som känne-tecknar ett arbete och utveckling av en e-förvaltning. Helikopterper-

spektiv saknas i riskbedömning och metoder behövs för att presentera dessa frågor på ett tydligt sätt inför beslutsfattare avslutar Monica.

Norge bättre än Sverige på säkerhetDet avslutande seminariet i denna del handlar om Informationssä-kerhet i de Skandinaviska länderna, vilket här presenteras av Perry Göransson vid Stockholms Läns Landsting, SLL.

En Webbenkät om säkerhets-arbete har genomförts, riktad till kommuner i Danmark, Grönland, Norge och Sverige.

Var fjärde kommun (204 st.) i de olika länderna deltog. Under-sökningen är gjord så att den ska motsvara kraven i ISO 27000. Resultatet kan tyckas vara lite blekt inleder Perry, men noterar raskt att alla regioner, 21 st. i Sverige, deltog i studien. 31 av Sveriges 290 kommuner deltog.

Undersökning visade att skill-nader är tydliga mellan ”de bästa och sämsta i klassen”. Det är kanske inte helt solklart vad som härmed avses men klart är att många kommuner är bra på det formella arbetet med att skriva policy och vägledning m.m. Däremot visar det sig att många också brister i genomförande och uppföljning.

Områdena för enkäten har varit ”styrdokument” , ”risk manage-ment”, ”awareness” (utbildning) och ”integritet” (dataskydd).

En nordisk jämförelse mellan regi-onerna visar till exempel att Norge är bättre på alla områden än Sverige förutom i området utbildning. Förklaringen enligt Per är idag svår att tydliggöra eftersom materialet är så färskt. Konsekvenser visar bland annat att den rättsliga efterlevnaden inte alltid är tillfyllest vilket natur-ligtvis inte är acceptabelt. Metod, handlingar och uppföljning framgår och svenska kommuner brister i allmänhet på uppföljning men är betydligt bättre på både metod och upprättande av handlingar. Per avslutar med att kasta handsken till stat och myndigheter och menar att det är dags för myndigheterna att ställa upp på liknande värdering och mätning för att jämföra med kommunernas resultat.

Jag (och säkert många åhörare med mig) kan inte låta bli att konsta-tera att det fanns en hel del poänger som förtjänade mer utrymme på konferenspodiet men som tyvärr fick ge vika pga den knappa tiden. Blocket innehöll tyvärr för många föreläsare varav ett par som tyvärr inte bidrog med särskilt mycket annat än projektadministration och föreläsningslogistik.

Per Hammarstedt

• Upphandlingslagarna (LOU, LUF, LOV)• Förordningar, tillkännagivanden och speciallagar• Förarbeten• EU-direktiv (klassiska, försörjningssektorn, försvar

och säkerhet)

Underlätta ditt personalarbete!

Offentlig upphandling2010/2011

Information och beställningTel. 08 402 75 [email protected]

Nya regler från 15 juli 2010

• HR-volymen 2010• Rekrytering och anställning • Medarbetarsamtal och lönesamtal• Ledighet och sjukskrivning• Uppsägning och avsked

Läs mer och beställ på www.farforlag.se

Introduktions -erbjudande

166:–/månad

HR-guiden – allt inom HR direkt i din dator

Våra HR-böcker

Upphand_HR_OA_90x270_Layout 1 2010-08-19 08.51 Sida 1


I EU driftsattes vindkraftverk motsvarande 39 procent av all ny kraftproduktion i EU under 2009. Det gör vindkraft till den snabbast växande energikällan i Europa. Den europeiska vindkraftsorganisationen EWEA räknar i sin prognos för vindkraftsutbyggnaden i Europa för 2010 med att hela 10 giga-watt (GW) ny vindkraftskapacitet kommer att installeras i EU under året. Detta innebär en ökning med 13 procent jämfört med 2009.

Bakom den kraftiga utbyggnaden av vindkraften i Sverige finns allt från enstaka lantbrukare till stora börsbolag. Och expansionen ser ut att fortsätta. Sammanlagt har olika bolag offentliggjort planerade sats-ningar på långt över 100 miljarder kronor.

Den svenska riksdagen har också beslutat om en klimat- och energi-politik, som bland annat lagt fast den fysiska planeringsramen för svensk vindkraft. Den omfattar 20 TWh på land och 10 TWh till havs år 2020.

Två större parker färdigställdes förra året: I Strömsund finns Havsnäs, Sveriges största landba-serade park på drygt 96 MW. Det havsbaserade Vindpark Vänern, med 10 vindkraftverk på 3 MW, tillver-kade av finska Winwind.

Danska vindkraftjätten Vestas har drygt 50 procent av marknaden i Sverige men fler leverantörer har

2009 bLEV rEKOrDår För VINDKrAFTEN Svensk vindkraft har fått rejäl snurr. 2009 blir med bred marginal ett rekordår för vindkraften i Sverige, enligt Svensk vindenergi. Många bäckar små gjorde att den installerade effekten av vindkraft i Sverige ökade med 512 MW förra året. Det är de många, enskilda vindkraftverken som installerades i södra Sverige som har bidragit till den 49-procentiga ökningen.

kommit in och den trenden fort-sätter under 2010, enligt Svensk Vindenergi.

I exempelvis Tyskland finns det ett stort kunnande och lång erfarenhet som kan utnyttjas vid utbyggnaden av svensk vindkraft.

Under 2010 kommer flera stora projekt att byggas i norra Sverige: Stor-Rotliden i Dorotea kommun och Uljabuouda i Arjeplog. Skel-lefteåkraft kommer att fatta investe-ringsbeslut om etableringen Blaiken i år. Statkraft-SCA räknar med att få tillstånd för sex projekt om sammanlagt 450 verk i Jämtland och Ångermanland.

2009: •1 419 vindkraftverk•1 516 MW totaleffekt •2,5 TWh per år i produktion

Prognos för 2010:•1 620 vindkraftverk•3,7 TWh per år i produktion

Ny vindkraftsamordnare i norr Stefan Lundmark från Piteå blir ny nationell vindkraftsamordnare i Västerbotten och Norrbotten.

Så kan Sverige satsa havbaserat De länder som bygger vindkraft till havs har särskilda stödsystem. I rapporten ”Havsvind” som Power Väst låtit ta fram, skissas förslag

på ett svenskt stödsystem som inte belastar statsbudgeten.

Invigning av Havsnäs Vind-kraftparkNordisk Vindkraft AB och HG Capital inviger Sveriges största land-baserade Vindkraftpark i höst. Den 4 september 2010 inbjuds allmän-heten till Sågbacken i Havsnäs för att delta i invigningen av Havsnäs Vindkraftpark.

Samarbete för storsatsning på vindkraft på Gotland 800 delägare satsar 750 miljoner kronor på vindkraft på Näsudden. När de 21 nya vindkraftverken tas i bruk årsskiftet 2010-2011 kommer vindkraften att stå för cirka 40 procent av öns totala elbehov!

Svensk Vindenergi bedömer att det fordras en årlig utbyggnad om cirka 450 MW vindkraft fram till år 2020 för att Sverige ska klara reger-ingens mål för förnybar energi.

Att vindkraften i Sverige trots den stora tillväxten hittills har en relativt blygsam omfattning har bland annat att göra med att vi inte har ett lika stort beroende av fossila energikällor som till exempel Tyskland. Förnybara energikällor, som till exempel vatten-kraft, svarar redan i dag för en stor andel av energiproduktionen.

Arne Öster


MiLjö

TCO-märkta bildskärmarDet finns idag tre aktuella tCO-märkningar för bildskärmar. Gemensamt för dessa är att de garanterar att bildskärmen uppfyller viktiga krav på bland annat hög bildkvalitet, låg energiförbrukning och minimering av miljöfarliga ämnen.

Oron för strålning från datorskärmar och syn- och belastningsbesvär hos tiotusentals människor på 80- och 90-talet var ursprunget till TCO-märkningen.

Om en bildskärm är TCO-märkt kan man vara säker på att den uppfyller höga krav när det gäller strålningsnivåer, bildkvalitet och energisnålhet. Över 7 000 bild-skärmsmodeller har certifierats av den fackliga organisationen TCO sedan 1993, när den första märk-ningen lanserades. Varje år tillverkas cirka 150 miljoner bildskärmar och hälften av dem, 75 miljoner, är TCO-certifierade.

Tack vare TCOs kvalitets- och miljömärkning av bildskärmar har strålningen från skärmarna halverats på 15 år och utsläppen av bromerade flamskyddsmedel har minskat med mer än 50 000 ton.

TCO Certified Displays 5Detta är en märkning för bild-skärmar avsedda för professionellt kontorsarbete både på arbetsplatsen och hemmakontoret. Bildskärmar märkta med TCO Certified Displays 5 är testade på ett oberoende labo-ratorium och uppfyller bland de strängaste kraven i världen gällande miljöpåverkan, bildkvalitet och säkerhet för användaren.

Produkterna har låg energiför-brukning, bildkvalitet i världsklass samt elektriska och magnetiska fält så låga som bakgrundsnivån i rummet innan produkterna introducerades. Produkterna har minimal klimat- och miljöpåverkan under hela livscy-keln och kemikalier som kan påverka användaren har minimerats.

Tillverkarna av TCO-märkta produkter arbetar aktivt med att förbättra arbetsförhållandena under hela tillverkningsprocessen. TCO har krav för att skapa system för åter-vinning av bildskärmar i länder där sådana system inte finns.

TCO Certified Edge – Spjut-spetsmärkning för IT-produkterTCO Certified Edge är en certifie-ring för de produkter som ligger i den yttersta framkanten inom områ-dena användbarhet/ergonomi eller minskad miljöpåverkan.

För produkter som överträf-far de miljömärkningar som finns idag TCO Certified Edge är en tilläggs-certifiering för de produkter som

redan uppfyller miljö- och använd-barhetskraven i TCO Certified och som dessutom ligger i framkanten inom områdena användbarhet/ergo-nomi eller minskad miljöpåverkan.

Uppfyller både TCO Certified och spjutspetskrav Varje produkt som är märkt med TCO Certified Edge uppfyller kraven i både TCO Certified för sin produktkategori OCH ett komplet-terande spjutspetskrav i TCO Certi-fied Edge, så du kan vara säker på att en produkt verkligen är den bästa som finns tillgänglig på marknaden idag ur miljö- eller användarsyn-punkt.

Inspirerar till banbrytande produktutveckling! Syftet med TCO Certified Edge är att driva på utvecklingen av IT-produkter med allt bättre miljö- och användaregenskaper och att uppmärksamma de varumärken som är ledande inom det här området. TCO Certified Edge ska inspirera till banbrytande produktutveckling!

TCO’06 Media/TV-skärmarEn multifunktionsskärm är en

skärm som används för att visa rörliga bilder vid t ex övervakning eller för att visa rörlig grafik. Dessa skärmar märks med TCO-märk-ningen TCO’06 Media Displays. Multifunktionsskärmar kan också användas för TV-monitorer, framfö-rallt av LCD-typ.

En TCO-märkt multifunktions-skärm garanterar: Bra bildkvalitet för rörliga bilder

•Höga synergonomiska krav på skärmbilden vilket medför hög bildkvalitet och god färgåtergiv-ning.

•Bra kvalitet även när skärmen visar rörliga bilder genom så kallad kort responstid, bra svartnivå och höga krav på grånivåerna.

Låg grad av strålning

•Kraftig minskning av magnetiska och elektriska fält.

Låg energiförbrukning •Låg energiförbrukning i stand-by

läge både när apparaten är i gång och när den är inställd på stand-by-läge eftersom det belastar vår miljö mindre.

Minimerad påverkan på miljön

•Tillverkare ska vara certifierade enligt ISO 14001 eller EMAS miljöledningssystem.

•Minskad spridning i naturen av bromerade och klorerade flam-skyddsmedel och tungmetaller. (Uppfyller även RoHS-direktivet från 1 juli 2006).

•Att bildskärmen är förberedd för återvinning vilket underlättare materialåtervinning.

Så fungerar en platt skärmDe flesta platta bildskärmar är av TFT-LCD typ (Thin Film Transistor Liquid Chrystal Display). Förenklat kan man säga att TFT-skärmen består av två glasskikt med flytande

kristaller emellan. Det främre glas-skiktet är belagt med ett färgfilter medan det bakre skiktet är fyllt med transistorer.

En bakgrundsbelysning lyser upp den bakre delen av glaset. När trans-istorn får spänning böjer sig kris-tallen och släpper därmed genom ljus och bildar en bildpunkt, (engelska pixel). Det främre glasskiktet med färgfilter ger varje bildpunkt sin egen färg. Kombinationen av dessa bild-punkter skapar tillsammans en bild som användaren kan se.

Arne Öster

www.pvesweden.se

PV Enterprise är ett svenskt framtidsföretag speciali - serat på utveckling och tillverkning av solcellspaneler. Med innovativa och högkvalitativa produkter kon kurre - rar PV Enterprise framgångsrikt på den internatio nella, snabbväxande marknaden för förnyelsebar energi. I sortimentet finns lösningar för såväl företag som villor och flerbostadshus – och just nu finns möjlig - het att söka statligt solcellsbidrag för installation av miljövänliga solceller på den egna fastigheten!

Framtidens energi – för både företag och bostäder

Stöd för solvärme! Läs mer på boverket.se om hur du kan få stöd för att investera i miljövänlig solvärme. Gäller både för villor och hyreshus!

För mer information vänligen kontakta Mikael Abaji,tel: 0733-77 19 35, e-mail: [email protected]


fOrdOn

Ännu större avtryck i omställ-ningsarbetet kan kommunerna göra genom att ställa miljöbilskrav då de upphandlar färdtjänst, skolskjuts och andra transporter. Här är situationen inte lika ljus. Endast 24 procent av de deltagande kommunerna kan klart redogöra för att de styr mot miljöbilar i upphandlingsprocessen.

Fordonsgas säljs i allt fler kommuner 38 kommuner uppger att de medverkar i lokal produktion av något förnybart bränsle, i de allra flesta fall biogas.

– En bra målsättning är att alla kommuner år 2015 ska medverka i produktionen av ett förnybart bränsle, och att ett tankställe för ett lokal-producerat bränsle ska finnas i alla kommuner, säger Jakob Lagercrantz, ordförande i Gröna Bilister. Att Lilla Edet med sina 13 000 invånare till-verkar egen biogas och säljer den till allmänheten visar att alla kommuner kan göra det, stora som små.

Syftet med Kommunranking 2010 är att sporra kommunerna till krafttag i omställningsarbetet genom att ge dem möjlighet att jämföra sig med varandra. Kommunerna är nyckelaktörer i omställningen till en hållbar bilism. Gröna Bilister vill också samla in goda exempel som andra kommuner kan använda som inspiration. Listan över poäng-grundande insatser kan ses som en provkarta över vad som är möjligt att göra. Gröna Bilister bedömer bland annat den kommunala bilparken, upphandlingsregler för fordon och transporter, arbetet för att källsortera bort onödiga kommunala bilresor, miljöbilsförmåner till allmänheten, samt tillgång till och produktion av förnybara bränslen.

Källa Gröna Bilister

Gröna Bilisters ideal kan samman-fattas med orden ”kör snålt, kör förnybart, och kör inte i onödan”. Detta tredelade ideal präglar Gröna Bilistrers bedömning när de gran-skar kommunernas arbete för att minska bilismens miljöpåverkan. Några huvudpunkter som tas upp till bedömning är:

•Andelen miljöbilar i den kommu-nala bilparken

•Miljökrav vid kommunal fordons-upphandling

•Arbetet för att minska miljöpå-verkan från kommunala tjänste-resor

•Miljökrav vid kommunal upphandling av transporter, som färdtjänst och skolskjuts

•Förmåner för miljöbilsanvändare som t.ex. gratis parkering

•Lokal tillgång till bilpool och kommunal hjälp till den som önskar starta bilpool

•Tillgången till förnybara bränslen och laddstolpar för elbilar

•Initiativ till miljövänligare stads-planering

Göteborg blev den första kommunen i landet som fick högsta betyg (10 av 10 stjärnor) i juni 2009. Det var ett utmärkt tillfälle att förnya bedöm-ningssystemet, eftersom de facto alla kommuner fått en del nybörjar-poäng fram till dess. I det förnyade bedömningssystemet är gransknings-omfånget något vidare och betygs-kriterierna strängare.

I det förnyade systemet ges ett betyg mellan 1 och 10 gröna bilar. Under ett övergångsskede ges betyg enligt både det gamla och nya systemet, så att bakåtjämförelser ska kunna göras.

Det är viktigt att komma ihåg att betyg bara är en morot. Det centrala i Gröna Bilisters kommungransk-ningar är att lyfta fram vad som görs bra, ge rekommendationer på vad som kan göras bättre, och sprida goda exempel från kommun till kommun.

Stockholm är Bästa kom-mun och Lilla Edet är Bästa småkommun. Göteborg och Trollhättan skuggar Stock-holm i Sverigetoppen. I Kommunranking 2010 tas ett brett grepp på kommunernas arbete för en grönare bilism. Fokus ligger på utförda åtgärder och uppnådda resultat, snarare än på visioner och mål. Enkätundersökningen har genomförts med stöd av Trafikverket. Planen är att den landsomfattande rankingen ska genomföras varje år framöver.

Sammanfattning av resultatet Miljöbilsandelen i kommunernas fordonsflottor stiger snabbt. År 2005 var andelen 19 procent. I år är den 54 procent. Att 79 procent av de delta-gande kommunerna kräver miljö-bilar då nya bilar anskaffas borgar för att miljöbilsandeln kommer fortsätta att stiga.

Gröna bilister har sedan år 2004 genomfört relativt djupgående granskningar av vilket ansvar enskilda kommuner tar för att minska bilismens miljö- och hälsopåverkan. fler än 100 kommuner har granskats, varav många har gran-skats flera gånger. Granskningen tjänar som vägledning för de lokala aktörer som vill bidra aktivt till ett bättre lokalt miljöarbete inom bilismens område.

Gröna bilister rankar våra kommuner

Plats Kommun Poäng1 Stockholm 692 Göteborg 683 Trollhättan 644 Östersund 605 Linköping 596 Malmö 577 Växjö 557 Örebro 559 Umeå 549 Västerås 54

TIO I TOPPDen maximala poängen i Kommunranking 2010 är 100. De 10 bästa kommunerna är:

Elbilen i MIEV från Mitsubishi börjar säljas under 2010.

Alltid på väg

EHR

ENST

RÅ

HLE

BB

DO

Sverige är fullt avplatser som förtjänarett bättre öde.

Svevia är ledande i Sverige på att sanera gamla industritomter och andra förorenade platser, så att de kan komma till klokare och roligare användning. Vi berättar gärna mer om vår unika kompetens och våra erfarenheter från några av Sveriges mest omtalade och komplicerade saneringsutmaningar, som till exempel Teckomatorp. Vill du veta mer, hittar du oss på svevia.se

3010236-2tg_Svevia_Marksanering_210x297-IsoCv2_300.indd 1 10-08-18 15.39.19


ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Skellefteå i norr till Stenungsund i söder.

LAndet rUntta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Skellefteå i norr till Stenungsund i söder.

Skellefteå: Unikt energiprojekt •Sedan årsskiftet driver Skel-lefteå kommun och de kommunala bolagen ett gemensamt projekt för energieffektivisering.

Målet är att minska förbruk-ningen av energi med tjugo procent till 2016, och att skapa en grund för hållbar utveckling.

– Den här formen av samarbete och gemensamt krafttag för att göra energieffektiviseringar inom hela kommunkoncernen är unik i Sverige, säger Helena Markgren, fastighetschef, Skellefteå kommun.

Det finns stora möjligheter till miljövinster och att spara pengar genom effektivare energianvändning i offentliga lokaler. På många arbets-platser används en stor del av energin när ingen är där.

– Vi kan genom att använda belysning, kontorsapparater och annan utrustning på rätt sätt, både spara pengar och vara klimatsmarta. Om alla gör lite grann, blir det samlade resultatet mycket stort!

Energimyndigheten har under åren 2010 - 2014 beviljat projektet stöd med totalt 1,7 miljoner kronor. I projektet ingår bland annat ener-gikartläggningar, tekniska åtgärder, driftoptimeringar, uppdatering av kommunens energiplan samt utbild-nings- och informationsinsatser.

– Jag vet att det finns goda förut-sättningar att minska förbrukningen av energi, säger projektledaren, Therese Niemann, Skellefteå Kraft AB. Lyckas vi engagera alla som använder de olika lokalerna, så finns det mycket goda förutsättningar att nå målen.

En projektgrupp med represen-tanter från de kommunala bolagen och förvaltningarna har utsetts och projektledare är Therese Niemann, chef Energitjänster, Skellefteå Kraft AB.

Sollefteå: Konsument Sollefteå får bra betyg•I en undersökning som gjorts av Konsumentverket hamnar konsu-mentrådgivningen i Sollefteå som en av de fem bästa konsumentverksam-heterna i landet.

Sollefteå kommuns konsument-rådgivare Ingrid Jacobsson, är stolt över utmärkelsen.

– Det ovanliga och positiva i det hela är att det är Regeringen som

har beställt olika rapporter om hur landets konsumentverksamhet fung-erar och framför allt hur kunniga Sveriges konsumenter egentligen är, säger Ingrid Jacobsson.

Konsumentdelegationen i Sollefteå är kontinuerligt ute bland medborgarna för att berätta om verksamheten och öka medborgarnas medvetenhet om vilka rättigheter de har som konsument.

Tre politiker och nio represen-tanter från olika näringsgrenar ingår i delegationen. Micael Melander (s), som ingår i gruppen menar att nyckeln till framgång är att alla i delegationen är starkt engagerade och att man arbetar mycket med utåtriktad verksamhet.

Delegationen brukar vara med vid diverse evenemang, som till exempel Sollefteå Marknadsmässa och ibland i samband med olika aktiviteter ute på stan.

Sundsvall: Miljövänligare fordon•Det nyligen fattade beslutet om att börja byta ut kommunens bilar till biogasbilar och elbilar samt att använda kommunens bilar på ett mer miljövänligt sätt innebär att:

137 av kommunens bilar ska bytas ut till biogasbilar under 2010.

Utbyte till elbilar får göras efter redovisning av kostnaden samt särskilt beslut av kommundirektören.

Service- och teknikförvaltningen ska göra en inventering och utby-tesplan, utifrån miljöaspekter och kostnader, för övriga fordon och maskiner.

– Vi från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har ett tydligt politiskt mål att halvera koldioxidutsläppen från kommu-nens egna fordon och att hälften av bilarna ska drivas av förnyelsebara bränslen. Det känns helt rätt att satsa på biogasbilar eftersom vi produ-cerar biogas i Sundsvall, säger Bodil Hansson, ordförande i service- och tekniknämnden.

Sollentuna: Tryggt och Snyggt i hela Sollentuna•Under Satellitens föräldrakvällar ”Underbara ungdomar” togs intitia-tivet att starta Nattvandrarna i Ture-berg, vilket betyder att Tryggt och Snyggt nu finns i samtliga kommun-delar i Sollentuna.

Initiativet till att starta Nattvand-rarna i Tureberg togs av Renzo Noé, själv trebarnsfar, tillsammans med andra engagerade i församlingen Kyrkan för alla. De kvällar man vet att många ungdomar är ute arbetar man tillsammans med fältassistenter och polis, för att göra Tureberg tryg-gare.

Sedan Tryggt och Snyggt star-tade i Rotebro år 2005 har det vuxit och finns nu i alla kommundelar. Verksamheten bygger helt på ideella krafter och aktiviteterna är många. Det finns rastfaddrar, grannstödsbil, klottersanering och mycket annat. Det är invånarna själva som styr vilka aktiviteter det blir, utifrån behov och intresse.

Skövde: En plattform för Skövderegionens utveckling. •Kommunfullmäktige har beslutat om en vision för Skövderegionens utveckling. Samtliga partier har haft möjlighet att påverka innehållet i Vision Skövde 2025, vilket skapar goda förutsättningar för att arbeta långsiktigt och strategiskt för Sköv-deregionens utveckling.

– Visionen ger oss en tydlig färdriktning för framtiden, säger kommunstyrelsens ordförande, Tord Gustafsson.

I visionen används begreppet Skövderegionen. Det är en tydlig markering för att vi nu måste satsa på att ta ett steg ytterligare i att utveckla former för samverkan mellan olika aktörer. Skövde kommun åtar sig i och med beslutet att aktivt verka för att visionen ska förverkligas genom att bland annat bjuda in till gemen-samma träffar med företrädare för andra kommuner och myndigheter, näringsliv, föreningar m fl.

Arbetet med att ta fram en Vision Skövde 2025 har pågått under cirka ett år. Alla har haft möjlighet att vara med och påverka visionens utform-ning genom att delta i en webbenkät. Träffar har också arrangerats där Skövderegionens framtid diskute-rats.

Till hösten startar Skövde kommun ett varumärkesarbete som ska komplettera visionen genom att lyfta fram det som är unikt för Skövde.

LAndet rUnt

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 4 2010

LAndet rUnt

VAd händer i er KOMMUn?Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunenkäten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspire-rande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig [email protected] om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

Stenungsund: Utveckling av 8 fjordar nominerat till Årets Leader!•Leaderprojektet Utveckling av 8 fjordar, som nominerats av LAG Terra et Mare, har efter en omröst-ning bland landets alla Leader-grupper blivit ett av fyra projekt som slutnominerats till Årets Leader.

Slutlig vinnare kommer att beslutas av Landsbygdsnätverkets styrgrupp och presenteras vid Lands-bygdsgalan i Stockholms stadshus den 23 november.

I projektet samverkar fem kommuner tillsammans med företag, ideella organisationer och privatper-soner för att genomföra åtgärds-förslag som framfördes i samband med arbetet och redovisningen av kunskapsöversikten 8-fjordar.

I projektet vill man uppnå:•Förbättradvattenkvalitetgenom

åtgärder som minskar närsalthalterna• Minst två åtgärder som ökar

tillgången/produktionen av fisk och skaldjur

•Förlängdturistsäsonggenomettutökat utbud av maritima naturupp-levelser

• Livskraftiga maritima företagverksamma inom 8-fjordar området

• Utökade möjligheter tillfriluftsliv i och omkring ett fjordom-råde i biologisk balans

Leader är en metod inom Lands-bygdsprogrammet som bygger på samverkan mellan offentlig, privat och ideell sektor med fokus på lokal utveckling. Det unika är även att en så kallad LAG-grupp har beslutande-rätt över hur pengar ur regeringens landsbygdsprogram ska fördelas till lokala projekt.

Leaderområdet Terra et Mare består av kommunerna Udde-valla, Stenungsund, Orust, Tjörn, Kungälv, Öckerö samt Göteborgs Stad Södra skärgården. Undantaget är tätorterna Uddevalla, Stenung-sund samt Kungälv.

KonferenSGUIDENKonferenSGUIDEN

SvENSKA MötEN

Herrgård, slott eller mitt i City?– Det finns så oerhört många skäl till att arrangera möten - utbildning, gruppmöte, teambuilding och kick-offer, då gäller det att kunden får det han vill ha, säger johan fägerblad, vD för Svenska Möten.

FAKtASvenska Möten består av över 100 utvalda mötesplatser över hela Sverige. Alla medlemsanläggningar är klassificerade och utvalda för att de kan erbjuda de bästa förutsättningarna för möten och konferenser. I dagsläget representerar Svenska Mötens medlemmar cirka 25 procent av den totala mötesindustrin och omsätter drygt två miljarder fördelat på cirka en miljon gästnätter. Som ledande mötespartner tar Svenska Möten ett tydligt ansvar för att driva branschens utveckling, bland annat genom strategin om möteshan-tering för större organisationer och i projekt som Svenska Mötesmodeller. Svenska Möten är certifierade enligt ISO 9001 Kvalitetsled-ningssystem, ISO 14001 Miljöledningssystem och OHSAS 18001 Arbetsmiljöledningssystem. Samtliga dagkonferensanläggningar är medlemmar i Nätverket: Köp Miljömärkt, samtliga logianläggningar är Svanenmärkta.

Ofrånkomligt vet Johan Fägerblad vad han talar om. Svenska Möten är proffs på att boka konferenser och planera möten, gång på gång lämnar kunder konferenser fyllda av vitalitet och företagsanda.

Svenska Möten är en dynamisk mötespartner som hjälper företag och verksamheter att effektivisera och förenkla hanteringen av möten och konferenser. Med sin specialist-kompetens utvecklar Svenska Möten kundens möte genom att använda sig utav olika mötesmodeller, lämp-liga aktiviteter, utvärdering och mötesuppföljning.

– Vi ser till att kunden spar tid och pengar genom att erbjuda total-lösningar inom möten, konferenser och events av alla storlekar och inrikt-ningar, fortsätter Johan Fägerblad.

Leda fram till resultatSvenska Möten vill som ledande aktör i branschen se till att kundens möten skall vara så effektiva som möjligt och leda fram till exakt det resultat som önskas.

– Vi bokar snabbt och enkelt, kunden har ett förslag inom ett par timmar. Vi skräddarsyr en lösning just för kundens företag, säger Johan Fägerblad.

Saknas ofta kvalitets-uppföljningDet visar sig att 25 procent av ett företags resurser går åt till möten,

trots det sker ingen kontroll och uppföljning av mötenas kvalitet i likvärdig skala.

– Man är ofta konservativ i sitt sätt att tänka och gör som man alltid har gjort. Man kan ha kontroll på taxikvitton, men inte över vilka som har varit med. Här försöker vi hjälpa kunden, säger Johan Fägerblad.

Mer om och kring sig– Kunder borde vara ännu mer om och kring sig när det gäller sina möten. Både när det gäller själva mötet såväl som hanteringen av mötet både före, under och efter mötet. Det handlar om att ställa sig ett antal enkla frågor innan man bestämmer sig. Vad vill jag uppnå, vad är syftet, vilka skall vara med, utifrån det kan man styra mötet och hitta rätt plats. Ibland behöver kunden en extrem avskildhet, ibland en oerhört kreativ miljö, det är olika - det viktiga är att komma ihåg att

miljön påverkar oss mycket mer än vad vi tror.

– Har man detta klart för sig, kan man göra ett bra upplägg och har på så sätt mycket större förutsättningar att lyckas. Många kunder tänker inte på de här, det är så självklart att man tar det för givet och glömmer av.

Är Svanenmärkta och kvalitetssäkradeSvenska Möten har varit igång sedan 1981 och har idag 120 medlemmar med en ägarandel var.

Från och med den 1 juli i år är samtliga konferensanläggningar medlemmar Svanenmärkta. Miljö-certifieringen ingår som en del i Svenska Mötens kvalitetscertifiering och är ett bevis på att miljöpro-grammet efterlevs.

– Vi garanterar redan från början hög kvalitet hos samtliga anlägg-ningar. Genom ett femgradigt klassificeringssystem utgår vi från två bedömningsområden Möten/Konferens och Hotell/Restaurang. Vi har också säkerhetscertifiering som innebär ett kontrollprogram med fokus på Första hjälpen, kris-hantering, brand och utrymning.

– Vi månar om vår kvalitets-stämpel, den skall genomsyra allt, säger Johan Fägerblad.


Johan Fägerblad, VD Svenska Möten.Foto: Niklas Palmklint

Utdelning av Svanendiplom.

KonferenSGUIDEN

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22.www.wreta.com

För att se klart på sin egen världbehöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningaratt ha din konferens hos oss.Välkommen till Wreta. Inte somandra ställen.

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anled-ningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com

Konferens med spa– bäst mellan himmel & hav!

www.hotellhavsbaden.se tel 0175-309 30

Välgörande inspiration. Kontakta oss för fräscha idéer och färdiga paket!

KONFERENS,

SPA & WEEKEND

I ROSLAGEN

F i r s t H o t e l R e i s e n

Unna eR det lilla extRaFri tillgång till internet / gym / bastu / avsvalkningspool - och vår populära FrukostbuFFe

F i r s t H o t e l r e i s e n / t: +46 08-22 32 60 / www.Firsthotels.se

www.ehandel.kommunexperten.se018-14 60 30

Skriver Du offerter till kommuner?Dina konkurrenter har tillgång till

Kommunexpertens digitala bibliotek

Kunskap är pengar!

SVENSK KOMMUNRATING AB

Internet: www.kommunrating.seE-post: [email protected]

TelefonVäxel: 018-14 60 30Direkt: 018-14 60 32Mobil: 0705-14 60 32

AdressSmedsgränd 2a753 20 UPPSALA

SVENSK KOMMUNRATINGVD Hans Jensevik

KommunanalytikerChefredaktör Kommunexperten

Ovanstående till: [email protected]

Marieborgs KursgårdKonferera i Norrköping!Kurser, konferenser och boende i nyrenoverade rum till bra priser.

Telefon: 011-21 96 11www.marieborg.net

WretaMöten nära Stockholm, i underbar miljö Konferenser · Dagkonferenser · FestVilla Söderås, Elfvik, Lidingö. 08 765 28 95. www.villasoderas.se

Mötesplats Fjällen

www.valadalen.se 0647-35300

Mitt i den Jämtländska fjällvärlden erbjuder Vålådalen utmärkta konferensmöjligheter med genuin miljö och moderna möteslokaler. Pris från 1196:- ex moms/person och dygn med helpension och konferensservice.

KonferenSGUIDEN


De bästa upplevelserna hittar du på EventdagarnaEventdagarna är tillbaka med nya aktiviteter, nytt innehåll

och ett kreativt monterlandskap som sätter fantasin i rörelse.

Här hittar du mängder av spännande uppslag för komman de

events, konferenser och möten. Knyt kontakter, utbyt erfaren

heter och ta del av de senaste rönen. Vi bjuder på lärorika semi

narier, heta paneldebatter, bubblande mingel och spännande

happenings med branschens mest intressanta och namn

kunniga profiler.

Välkommen till Skandinaviens enda heltäckande forum inom

Event Marketing, sponsring, evenemang och möten!

Se hela programmet och registrera ditt besök på www.eventdagarna.se

Eventdagarna • 15 – 16 september 2010 • Svenska Mässan, Göteborg Arrangör

Acc

ent R

ekla

mby

rå

Läsarerbjudande!

Gratis entré och 50% på seminarier och case.

Registrera dig på: www.eventdagarna.se

Ange kod: Evdgr2010. Välkommen!

Dagens Sekreterare A4.indd 1 2010-06-30 10.43

GlobeSoft erbjuder webbaserade lösningar för effektiv rekrytering, kompetensinventering och talent management (ReachMee/SeeMee) samt verktyg för medarbetar- och kundundersökningar (Rezponse). GlobeSoft levererar HR-system till kunder som ställer höga krav på: användarvänlighet, tillgänglighet och stabilitet både inom offentlig och privat sektor.

ReachMee är marknadens effektivaste verktyg för att attrahera, rekrytera och behålla de bästa talangerna. ReachMee innebär stora besparingar genom effektivisering av rekryterings-processens samtliga steg. Organisationen kan enkelt tillgodogöra sig nya publiceringskanaler och även tryckt media genom automatisk annonsexport. Intresseanmälningar, gallring av sökande, intervjubokning och riktad kommu-nikation hanteras med minimal arbetsinsats. Varför ReachMee? Helt integrerat på er hemsida och intranät. Ert arbetsgivarmärke i fokus! Stöd för Icke-diskriminerande rekrytering baserat på FAIR

(FramtidsAnpassad Inkluderande Rekrytering). ReachMee har stöd för både Malin Lindelöws och SHL’s kompetensmodell.

Anpassningsbart, ni bestämmer utseende och omfattning på ansöknings-formuläret samt kan anpassa innehåll och benämningar i gränssnittet

Moderna och attraktiva publiceringskanaler som t.ex. Facebook, Spotify Integrerade färdighets- och personlighetstester från Assessio och SHL Lokal leverantör med utveckling och drift i Sverige Vill du veta mer? Kontakta säljansvarig Mia Svensson, 0701-30 23 53.

Rezponse - 15 års erfarenhet av undersökningar satt i system. Rezponse är ett professionellt och kostnadseffektivt undersökningssystem för kompletta medarbetarmätningar, kundundersökningar men även enklare mätningar. Utvärdering av t.ex. kurser/produkter/tjänster/projekt eller admi-nistrativa rutiner, hälsa, ledarskapsprofiler (360), kompetenstest osv. Varför Rezponse? Kostnadseffektivt och flexibelt Paketerade undersökningar, t.ex. MMI (Motiverad Medarbetar Index) Kontroll över hela processen, från insamling till rapportering Webbaserad modul där cheferna kan göra egna analyser och jämförelser Uppföljningsverktyg, planering av nästa steg Vill du veta mer? Kontakta säljansvarig Lena Båth, 073-416 20 51.


För maximal nytta av läkemedel

Alla vinner när patienterna mår bättreBättre hantering och användning av läkemedel ger större säkerhet för patienten och lägre kostnader för samhället, när rätt läkemedel ges till rätt patient i rätt dos vid rätt tillfälle.

Vår affärsidé är att erbjuda våra kunder innova tiva försörjnings och farmacitjänster för en patient säker vård och omsorg.

Vi är en partner till vården som erbjuder väl beprövade och värdeskapande tjänster.

Våra tjänster skapar värde genom att minska kostnader för vård och behandling och öka patientsäkerheten. Därigenom bidrar vi till bättre hälsa och hållbar utveckling.

Våra kännetecken är lång erfarenhet och gedigen kunskap om läkemedel där vi förenar trygghet och nytänkande.

Läs mer om oss på apoteketfarmaci.se

Apoteket Farmaci AB, ett dotterbolag till Apoteket AB, erbjuder läkemedelsförsörjning, extemporetillverkning och farmacitjänster till landsting, kommuner och företag. Vi verkar för en kostnadseffektiv och säker läkemedels försörjning i hela vårdkedjan samt för högre patientsäkerhet, bättre läkemedels användning och hållbar utveckling.

apoteketfarmaci.se

Men vad mår jag bra av?Inte är det när jag babblar på,

eller håller med. Inte heller är det speciellt roligt just i stunden att gå där motströms, men hellre det än att lägga mig på kvällen och känna att jag inte har stått upp för det jag tror på. Visst önskar jag att jag kunde lära mig vara lite smidigare ibland, men det är svårt när jag tycker viktiga saker är fel.

”Lär dig kommunicera för fan när du är arg, och sluta svära” - sa min far när jag växte upp och inte gjorde som han sa.

Visst hade han rätt, för kommu-nikation är nyckeln till mycket, men därtill behövs också annat. Respekt, förståelse, omsorg och viktiga människor nära som tror. Exakt här föds kraften som behövs för att ge allt för att nå den där drömmen!

Tänker på Pär Mårts som jag intervjuade härom dagen. Tänker framförallt på två saker som han sa. Det ena handlade om att inte slåss om rätt och fel, utan att söka förstå-else. Det andra upplever jag att han går stick i stäv mot de flesta:

Det finns människor jag mött som bara pratar på, andra som håller med och några som går likt kärringen mot strömmen. visst har jag gjort allt det där själv.

KröNIKA

Kloka ord

”Vad gör du när någon tvivlar?– Jag försöker tydliggöra för

spelaren vad han själv tycker att han är bra och mindre bra på. Sedan om han vill höra vad jag tycker, berättar jag det. Därefter sätter vi upp mål.

– Ibland tycker jag att vi har för bråttom med att döma att ”så här är det”. Då försöker jag istället ge ett större ansvar och förtroende, sedan tydliggör jag också prestationerna. Jag ger så mycket han kan bära, det är ju så man utvecklas och växer.”

Kloka ord till chefer, lag och andra. Inte minst till mig själv. Tack Pär.



Vård

Patienten i fokus med LeanHög belastning och långa patientköer blev vändpunkten för arbetet på Capio S:t Görans Sjukhus i Stockholm. vad som från början var införande av processtyrt arbets-sätt blev starten på Leanfilosofin som nu genomsyrar hela arbetet. Nu nomineras Capio S:t Görans Sjukhus till Svenska Leanpriset. Det ständiga förbättringsarbetets syfte är att öka kvaliteten för patien-terna på Capio S:t Görans sjukhus. Leanfilosofin som man jobbar utifrån är framförallt ett förhållningssätt och ett tankesätt. Arbetet involverar alla roller, alla professioner och sker över klinikgränser med patientens bästa i centrum.

– År 2005 började vi med värde-flödesanalyser för att identifiera våra fokusområden och vår högsta prio-ritet var akutmottagningen, varför vi började där, säger Ewa Börjesson Lean koordinator, Capio S:t Görans Sjukhus.

Specialisten förstArbetet med förbättringar har gjort väntetiderna kortare genom att

patienten får träffa en läkarspecialist först, i kombination med tvärprofes-sionellt teamarbete med patientens behov i fokus.

Vi arbetar systematiskt med att göra rätt saker och ta bort det som är slöseri. På detta sätt får vi bättre kvalitet och sparar tid som kan användas på bättre sätt, fortsätter Ewa.

Lean sprider sig Efter att Leanarbetet etablerats på akutmottagningen har fortsatt fokus lagts på vårdavdelningarna.

– Utan vårt förändrade arbets-sätt hade vi haft svårt att klara av det ökade patientflöde som vi fått de senaste åren.

Arbetet med Lean sprider sig över avdelningarna med ändrade arbets-

rutiner och r e s u l t a t som visar på kortare v å r d t i d e r vilket gett fler nöjda p a t i e n t e r och medar-betare. Alla är enga-g e r a d e vilket visat sig skapa en bättre

arbetsmiljö. Ledningen och cheferna ansvarar för att driva förändringsar-betet men medarbetarna ger förslag om hur förbättringar kan göras och genomföras.

Ewa Börjesson, Lean Coordina-tor, Capio S:t Görans Sjukhus.

Inga förhöjda kostnaderAtt arbeta med Lean innebär ingen extra kostnad för Capio S:t Görans Sjukhus utan förbättringsarbetet sker inom ramen av befintliga resurser.

– Leanfilosofin är ett långsiktigt arbete och ett förhållningssätt vi använder för att nå våra mål. Vi är övertygade om att kvalitet lönar sig.

Nominerade till Svenska LeanprisetKraven för att kunna bli Svenska Leanprisets vinnare är att de sökande skall kunna visa resultat i Leanar-betet och därmed inspirera andra organisationer till Leanfilosofin. Att ha ett långsiktigt Leantänkande, eliminera slöserier och att alltid jobba för förbättringar och lärande, är några av målen som krävs och som Capio Sankt Görans sjukhus bevis-ligen uppfyller.

Vi arbetar kontinuerligt med förbättringar för att nå våra mål och vi har kommit en bra bit på väg. Vi är också jätteglada för nomineringen eftersom det blir ett erkännande för arbetet och att vi är på rätt väg, avslutar Ewa Börjesson.

Stina Rangmar

59www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 4 2010 59

Lindahl. Når resultat.

s t o c k h o l m g ö t e b o r g h e l s i n g b o r g m a l m ö u p p s a l a ö r e b r o www.lindahl.se

Finns det någon motsättning mellan professionalism och humanism? Mellan kompetens och kontinuitet? Affärsmässighet och erfarenhet? Inte enligt oss.

På Lindahl anser vi tvärtom att det ena bygger och förstärker det andra. Därför månar vi om våra klienter – precis som vi månar om våra anställda. Kompetens, professionalism och helhetssyn är för oss självklara, men även kontinuitet, erfarenhet och personligt engagemang. Positiva relationer föder nämligen positiva resultat. Det är vi säkra på. Det är det som gjort oss till vad vi är idag. Årets Advokatbyrå 2009.

Advokatbyrån som bevisligen når resultat.

rEtUrADrESS: Hexanova Media Group Ab

fiskhamnsgatan 2414 58 Göteborg

posttidning

Alla språktjänster på samma ställe

www.semantix.se | [email protected] SVERIGE STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ NORRKÖPING UPPSALA UMEÅ FINLAND HELSINGFORS ULEÅBORG NORGE OSLO TRONDHEIM STAVANGER HAMAR

Med Semantix professionella tolktjänster kan du kommunicera säkert och smidigt.

När du vill ha personlig service ska du ringa till Semantix Contact Center. Då får du tala med en av våra erfarna tolkrådgivare som hjälper dig med din beställning.

Om du redan vet vad du behöver kan du enkelt beställa tolk via eTolk, vår tolktjänst på webben. Det är lika säkert men ännu snabbare. Logga in på ditt personliga konto för att hantera och överblicka dina beställningar. Har du inte använt eTolk? Anmäl ditt intresse på www.semantix.se/tolkning.

Myndighetstolkning: 0770-45 74 00 (dygnet runt)Översättning och övriga tjänster: 0774-40 05 50

offentliga affärer nr-4 2010

Documents