ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f.Fiskets utvecklingsorganisation www.fishpoint.net

______________________________________________________

Individuella skillnader hos gädda – från personligheter till tillväxtskillnader

Marina Nyqvist

Stora variationer finns mellan individer av samma art

Kroppsstorlek den vanligaste skillnaden mellan individer

Shell brooding cichlid Lamprologus callipterus

Fjällröding Salvenlius alipnus

Speciellt stora variationer i kroppsstorlek finns hos fisk

Storleksdimorfism

- det förekommer stora och små individer av samma ålder i en population, har ofta samband till kön

• Studier på lämpliga modellarter (speciellt bland fisk) efterlyses för att reda ut orsaker till storleksdimorfism och hur det leder till olikheter i beteende och ekologi (Blanckenhorn 2005)

Gäddan – en bra modell fiskart för att undersöka vad som orsakar storleksdimorfism.

Floden Frome and sidokanaler, sydvästra England

­

0 0.1 0.2 Km

Rushton ditch

Railway ditch

Flood relief channel

Millstream

Main River Frome

Roads

River and ditches

U.K.

Dorset

0 200 400 Km

Study site: River Frome and tributaries near East Stoke, Dorset.

METHODS

Fråga 1. När växer gäddorna isär?

Två gäddor fångade inom en vecka i floden Frome, båda 280 mm.

0+ 3+

0

20

40

60

80

100

120

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

FL (m

m)

Age (years)

Females Males

0

10

20

30

40

50

60

70

80

1 2 3 4 5 6

FL (cm)

Age (years)

Males

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0 1 2 3 4 5 6 7

FL (cm)

Age (years)

Females

Fråga 2. Vad orsakar skillnader i tillväxt hos gäddan?

1) personligheter?

2) rörelser/aktivitet?

3) födan eller tidpunkten då

de flyttar från sina barnkammare?

Akvarie-experiment

Fältundersökelser

1. AKVARIE-EXPERIMENT maj-oktober 2009 & 2010 för att undersöka personligheter

Film analyser:

- Tiden det tog till första attacken (s)- Antalet fångade byten- Aktivitet (s)

Kontroll: ingen risk

Lika stor gädda: låg risk

Större gädda: hög risk

År 2009

Nyqvist et al. 2012. PLoS ONENyqvist et la. 2013. Ethology

Gäddan har personligheter – individerna beter sig konsekvent över olika risksituationer och tid, skygga och djärva individer.

Unga gäddors födoval och rörelser undersöktes åren 2008-2011

Fältarbete - Floden Frome

Metoder - fältarbete

23 mm PIT tag

Metoder -fältarbete

Rörelser hos gäddan genom PIT telemetri

• 42 undersökningar

-3 perioder på 6 veckor långa

•0+ (n=27)

1+ (n=11)

Metoder - fältarbete

43 (n=7)

24 (n=5)

22 (n=6)

20 (n=7)

18 (n=5)

16 (n=5)

15 (n=8)

3 (n=8)

2 (n=8)

1

3

5

7

9

11

13

15

17

19

Location (patch numbers)

108 (n=15)

106 (n=13)

101 (n=14)

49 (n=14)

47 (n=14)

39 (n=14)

38 (n=15)

37 (n=13)

26 (n=10)

25 (n=25)7 (n=16)

9 (n=6)

10 (n=9)

0

2

4

6

8

10

12

11 (n=8)29 (n=6)

30 (n=6)

31 (n=9)

32 (n=7)

53 (n=9)

54 (n=7)

13579

11131517192123

Railway

Flood relief

Rushton

-Individerna rörde sig mycket olika inom sidokanalerna (CV>50%).

- 72 % av alla märkta gäddor detekterades och återfångades igen efter undersökningsperioden

- Inga dygns-specifika rörelsemönster hittades

Do individuals move differently?

När flyttar gäddorna ut från sidokanalerna till huvudfloden?

Metoder - fältarbete

Större individer rör sig mera i sidokanalera

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Mean focal distance (m)

50

100

150

200

250

300

Init

ial

fork

len

gth

(m

m)

Resultat -fältarbete

r=0.41, p=0.018

Mindre som äter mer insekter flyttar bort först från sidokanalera

Resultat - fältarbete

Stayer Leaver120

140

160

180

200

220

240

260

280

Leng

th/m

m

Stayers Leavers2.7

2.8

2.9

3.0

3.1

3.2

3.3

3.4

3.5

3.6

3.7

Tro

phic

pos

itio

n

n=27

n=23

n=23

n=27

Blir de mindre avskräckta av de större individerna som rör sig mera och tvingade att lämna sidokanalerna för att inte bli uppätna?

?

Konsekvenser av storleksskillnader?

A) Snabbt-växande- 0+ (25/02/2009) - 234 mm -fiskätande

B) Långsamt-växande- 0+ (24/02/2009) - 120 mm - evertebratätande

Stora dominanta hanarStora honor

Små hanar -Smygande beteende, protandri Mindre honor, protandri

• En population med stor variation i beteende/strategier har större chans att klara av en förändrande miljö (Gosling 2003)

• Variation hos en population kan bibehållas genom att bevara alternativa livsmiljöer eller föda (Bolnick et al. 2003; 2011)

• Speciellt viktigt hos små populationer (Durell 2000).

Varför viktigt att förstå variation i en population?

Konklusioner

Tack till

Rudy GozlanRob BrittonJulien CucheroussetBill Beaumont