o2 granskningsrapport juni 2009

Sida: 1/79

GRANSKNINGSRAPPORT- KONCEPT

Datum: 2009-06-16 Vår referens: SSM 2008/170 Tillståndshavare: OKG Aktiebolag Objekt: Oskarshamn 2

Granskningsgrupp: Lars Axelsson, Lars Bennemo, Tomas Jelinek, Tage Eriksson, Jan Gällsjö, Klas

Idehaag, Ingemar Lund, Anders Wiebert, Ann-Christin Hägg, Oddbjörn Sandervåg,

Jan in de Betou, Johan Ljung, Karen Gott, Ninos Garis, Kostas Xanthopoulos

Författare: Kostas Xanthopoulos

Samråd: Anne Edland, Carl-Magnus Larsson, Jan Hanberg, Lars Skånberg, Leif Karlsson, Svante Ernberg

Fastställd: Lennart Carlsson

Granskning av ansökan om tillstånd att höja den termiska effekten i reaktorn Oskarshamn 2

Sammanfattning OKG Aktiebolag (OKG) har ansökt om tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet att höja den termiska effekten från 1800 MW till 2300 MW i kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 2 (O2). Till ansökan har bifogats underlag som bl.a. beskriver den planerade effekthöjningens påverkan på anläggningen, de ändringar och andra åtgärder som planeras genomföras i anläggningen samt en miljökonsekvensbeskrivning. Ett effekthöjningsärende innehåller granskning av fyra ansökningar. Dessa är ansökan om regeringstillstånd, ansökan om godkännande av preliminär säkerhetsredovisning (PSAR), ansökan om provdrift och ansökan om rutinmässig drift. Denna granskning avser ansökan om regeringstillstånd och syftar till att göra en bedömning av effekthöjningsärendet med hänsyn till säkerhet och strålskydd. Beslut i tillståndsfrågan fattas därefter av regeringen. Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) granskning har omfattat underlag som behandlar organisation och styrning av effekthöjningsprojektet, underlag rörande påverkan på anläggningens system, säkerhetsfunktioner, barriärer och djupförsvar vid effekthöjning, samt den miljökonsekvensbeskrivning

GRANSKNING AV ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT HÖJA DEN TERMISKA EFFEKTEN I REAKTORN OSKARSHAMN 2

Sida: 2/79

(MKB) som tagits fram enligt krav i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. SSM:s sammanfattande bedömning och värdering SSM bedömer att projektet PLEX – Effekthöjning har utifrån sin organisation, styrning och ledning de förutsättningar som behövs för att genomföra aviserade analyser och åtgärder. För att dessa analyser och åtgärder skall kunna utföras med tillräcklig bra kvalitet från säkerhets- och strålskyddssynpunkt behöver projektet förfoga över kompetent personal. SSM bedömer också att OKG har identifierat effekthöjningens huvudsakliga påverkan på simulatorn. SSM har ingenting att invända mot OKG:s avsikt att integrera de förändringar som påverkar simulatorn med O2:s säkerhetshöjning som helhet. Detsamma gäller OKG:s valda strategi för arbetet med att förändra och anpassa drift- och störningsinstruktioner samt säkring av driftpersonalens kompetens. SSM bedömer att OKG huvudsakligen identifierat de delar av anläggningen och anläggningens säkerhetsredovisning inklusive säkerhetsfunktioner, barriärer och djupförsvar som kan komma att påverkas av effekthöjningen. OKG har också identifierat att ett flertal säkerhetsanalyser behöver ses över och att en del nya analyser behöver tas fram. SSM finner att relativt omfattande analyser och utredningar behöver genomföras från säkerhets- och strålskyddssynpunkt inför den kommande redovisningen av PSAR. Effekthöjningens påverkan på flödesinducerade vibrationer och felfunktioner i matarvattensystem är exempel på frågeställningar som behöver utredas och värderas ytterligare inför redovisningen av PSAR. SSM bedömer att den planerade effekthöjningen kan medföra snävare marginaler och känsligare dynamik i anläggningen, d.v.s. kan påverka negativt nivå 1 och 2 i djupförsvaret. Inför den kommande redovisningen av PSAR behöver därför OKG utreda de ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att upprätthålla nödvändig robusthet och kontroll över driftstörningar i anläggningen i enlighet med vad nivå 1 respektive nivå 2 i djupförsvaret kräver. SSM finner i sin bedömning av MKB att miljökvalitetsnormerna har beaktats och att samrådsförfarandet har följt syftet med berörda krav i miljöbalken. SSM bedömer också att OKG uppfyller de allmänna hänsynsregler som är aktuella i den fråga som nu är föremål för prövning. Inför den kommande redovisningen av PSAR behöver dock OKG ytterligare klargöra vissa frågeställningar avseende bl.a. utsläpp i luften och


Sida: 3/79

miljöpåverkan de olika alternativen av processkoppling i turbinanläggningen kan ha. SSM noterar att OKG fortfarande inte har lämnat någon närmare information till Svenska kraftnät (SvK) om den planerade effekthöjningen så att SvK kan påbörja en utredning angående stamnätets möjlighet att ta emot den ökade effekten från O2. SSM delar SvK:s bedömning att driftsäkerheten i stamnätet kan komma att försämras p.g.a. ökad effekt från O2 om inte åtgärder vidtas. SSM konstaterar vidare att en försämrad driftsäkerhet i stamnätet påverkar reaktorsäkerheten negativt. I och med att många viktiga analyser och utredningar återstår att göras, kan SSM i detta skede inte bedöma om alla nödvändiga säkerhetsmarginaler avseende bl.a. påverkade delar i barriärer och säkerhetsfunktioner kan innehållas vid den högre effekten. SSM delar därmed OKG:s säkerhetsvärdering enligt kap 6.5 i den inlämnade redovisningen [9] där det bl.a. framgår att ytterligare säkerhetsanalyser behöver göras för att säkerställa att samtliga acceptanskriterier uppfylls vid 2300 MW termisk effekt. SSM:s samlade bedömning är att i detta skede finns det inte faktorer som på ett avgörande sätt talar emot möjligheten att höja nuvarande effektnivå på 1800 MW i O2. SSM kan dock i detta skede inte bedöma om alla säkerhets- och strålskyddskrav kommer att uppfyllas vid den effektnivå som ansökan avser (2300 MW). Eftersom hitintills genomförda analyser och utredningar har utgått ifrån 2300 MW termisk effekt, bör emellertid denna effektnivå ses som en övre gräns.


Sida: 4/79

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 6 2. Syfte med granskningen 8 3. Granskningens genomförande 9 4. Krav 9 5. Analys 12 5.1 Organisation och styrning 12 5.2 Tekniska lösningar och inverkan på säkerhetsredovisningen 15 5.2.1 Byggnader, 100-system 15 5.2.2 Reaktor och hjälputrustning, 200-system 16 5.2.3 Reaktor och hjälputrustning, 300-system 18 5.2.4 Turbin och generatoranläggning, 400-system 20 5.2.5 Kontrollsystem, 500-system 23 5.2.6 Elektriska kraftsystem, 600-system 24 5.2.7 Reaktor och hjälputrustning, 700-system 28 5.2.8 Påverkan på belastningar, hållfasthet och material 29 5.3 Inverkan på anläggningsplats och omgivning 30 5.4 Inverkan på härden 30 5.5 Anläggningens radioaktiva ämnen 33 5.6 Strålskydd 35 5.7 Säkerhetsanalyser 38 5.7.1 Felfunktioner i reaktorn 38 5.7.2 Felfunktioner i matarvattensystem 38 5.7.3 Felfunktioner som berör ångledningar 39 5.7.4 Rörbrott utanför reaktorinneslutningen 40 5.7.5 Rörbrottinnanför reaktorinneslutningen 41 5.7.6 Felfunktioner i hjälpkraftsystem 42 5.7.7 Felfunktioner i system för radioaktiva avfall 43 5.7.8 Felfunktioner i turbinsystem 43 5.7.9 Felfunktioner i andra system 44 5.7.10 Missöden i bränslehantering 45 5.7.11 Jordbävning 45 5.7.12 Brand 45 5.7.13 Bortfall av snabbstoppsystemet vid förväntade störningar 46 5.7.14 Yttre påverkan 47 5.7.15 Inre händelser 48 5.7.16 Cykelspecifika analyser och driftbegränsningar 48 5.7.17 Svåra haverier 49 5.7.18 Probabilistiska säkerhetsanalyser (PSA) 50 5.7.19 Analys av komplexa sekvenser 51 5.7.20 Övriga analyser 52 5.8 Påverkan på barriärer, djupförsvar och säkerhetsfunktioner 52 5.8.1 Barriärer 52


Sida: 5/79

5.8.2 Djupförsvar 54 5.8.3 Säkerhetsfunktioner 56 5.9 Säkerhetsvärdering 58 5.10 Primär- och fristående säkerhetsgranskning 60 5.11 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 60 5.11.1 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll 61 5.11.2 Samrådsförfarande 64 5.11.3 Allmänna hänsynsregler 64 5.11.4 Miljökvalitetsnormer 67 5.11.5 Avfall 67 5.11.7 SSM:s samlade bedömning av MKB 70 6. Yttrande från allmänheten och myndigheter 70 6.1 Yttrande från allmänheten 70 6.2 Yttrande från svenska myndigheter 70 6.3 Yttrande från myndigheter i grannländer 72 7. Sammanfattande bedömning och värdering 73 8. Referenser 75


Sida: 6/79

1. Bakgrund Projekt PLEX (Plant Life Extension) startade 2004 i syfte att planera och genomföra nödvändiga säkerhetshöjande åtgärder fram till och med år 2012 vid O2 i enlighet med för anläggningen gällande övergångsplaner. Under våren 2006 fick projekt PLEX i uppdrag att även projektera och utreda möjligheten att höja reaktorns termiska effekt. Under våren 2007 beslutade OKG:s styrelse om att en höjning av den termiska effekten vid O2 skall genomföras inom ramen för projekt PLEX. Ett effekthöjningsärende initieras genom att en tillståndshavare som har planer på effekthöjning i en reaktor ansöker om tillstånd. Detta görs efter att tillståndshavaren genom förstudier har övertygat sig om möjligheterna att driva reaktorn vid den högre effekten med uppfyllande av säkerhets- och strålskyddskrav. OKG har utifrån resultaten från två olika leverantörers förslag till åtgärder för en termisk effekthöjning, tagit fram en rekommendation i två förstudierapporter [1],[2]. Ansökan adresseras till regeringen men skickas till SSM vars uppgift inledningsvis är att granska ansökan och göra en bedömning samt baserat på denna värdering ta fram ett yttrande till regeringen. Beslut i tillståndsfrågan fattas därefter av regeringen. Allmän om höjning av den termiska effekten Syftet med att öka den termiska effekten i en rektor är för att kunna producera mer el. Detta görs genom att förse turbinen med mer ånga. Ångproduktionen ökar genom höjning av reaktorns termiska effekt. Turbinanläggningen behöver således anpassas för att ta emot ett större ångflöde. Detsamma gäller reaktorn för att kunna producera detta flöde. Uppbyggnaden av reaktorhärden kan anpassas så att reaktorns totaleffekt ökar utan att maximala belastningar för enskilda bränsleelement överskrider acceptansgränser. Allmänt om säkerhets- och strålskyddspåverkan av effekthöjning Vid en effekthöjning kommer mängden av radioaktiva ämnen att öka. Neutronbestrålningen på komponenter nära reaktorhärden kommer således att öka. Detta innebär att programmen för kontroll av bestrålningsförsprödning och bestrålningsinducerad spänningskorrosion behöver ses över. Resteffekten kommer att öka vilket innebär ökad belastning på de system som skall tillföra kylvatten till reaktorn samt kyla bort resteffekten. Mängden


Sida: 7/79

radioaktivt avfall kommer att öka på grund av ökad energiproduktion. Tryckfallet i ångledningarna kommer också att öka p.g.a. ökat ångflöde. Ovanstående är exempel på ändrade förhållanden och parametrar på grund av en effekthöjning som behöver identifieras och bedömas mot berörda säkerhets- och strålskyddskrav. Innehållet i ansökan OKG inkom med en ansökan [3] den 26 september 2007 adresserad till regeringen men ställd till dåvarande Statens kärnkraftinspektion (SKI) om att höja den termiska effekten i O2 från 1800 MW till 2300 MW. Till ansökan bifogades underlag som beskriver hur projektet skall styras och ledas, vilken inverkan föreslagen effekthöjning har på anläggningens säkerhetsredovisning, planerade anläggningsändringar på en övergripande nivå, en säkerhetsvärdering, samt en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Dessutom bifogades ett antal referenser. Effekthöjningsstrategin för Oskarshamn 2 Sedan anläggningen togs i drift har erfarenheten av anläggningsdriften, utvecklingen av använda analysmetoder samt moderna bränslekonstruktioner medfört i vissa fall ökning av säkerhetsmarginalerna mellan beräknade värden i t.ex. säkerhetsanalyserna och motsvarande acceptansvärden för s.k. licensiering. Detta tillsammans med en del ombyggnader av reaktorsystemen och vissa ändringar inom turbinanläggningen kan möjliggöra en säker drift av O2 vid en högre termisk effektnivå. Enligt OKG:s senaste tidplan beräknas alla planerade åtgärder för effekthöjning bli klara år 2011. Miljöprövning För att höja en reaktors termiska effekt krävs ett nytt tillstånd enligt kärntekniklagen, 5 § i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (KTL). Av 5b § följer att vid prövning av ärenden enligt KTL skall vissa bestämmelser i miljöbalken (MB) tillämpas. Dessutom skall en miljökonsekvensbeskrivning ingå i en ansökan. Detta innebär att SSM i beredningen av effekthöjningsärendet även prövar om berörda bestämmelser i miljöbalken är uppfyllda. Förutom detta tillstånd krävs även ett tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Bestämmelserna framgår av avsnitt 4.10 nedan. OKG har därför lämnat ansökan till Miljödomstolen i Växjö om tillstånd för verksamheten vid Oskarhamn 2. Ansökan innefattar planerade


Sida: 8/79

effekthöjningar. Detta innebär att parallellt med SSM:s granskning sker en prövning vid en miljödomstol av redovisad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 2. Syfte med granskningen Syftet med denna granskning är att bedöma om det finns nödvändiga förutsättningar för att genomföra den planerade effekthöjningen. Detta innebär att granskningen omfattat följande:

- Om ledningen, styrningen och den interna granskningen av PLEX-projektet är sådan att planerade analyser, tekniska anläggningsändringar och övriga åtgärder kommer att kunna genomföras som avsett och med hög kvalitet ur säkerhets- och strålskyddssynpunkt.

- Att alla de delar av anläggningen som kan påverkas av drift vid den högre effekten är identifierade och att gjorda värderingar av anläggningens påverkade delar är korrekta. Bland annat innebär detta en systematisk genomgång av anläggningens barriärer, säkerhets-, drift- och hjälpfunktioner för att kunna bedöma om redovisade ställningstaganden är korrekta vad gäller påverkan på respektive barriär och funktion samt att nödvändiga säkerhetsmarginaler i olika avseenden kommer att innehållas.

- Genomförda analyser och utredningar av hur respektive barriär, funktion och verksamhet påverkas bedöms med avseende på bl.a. omfattning, inriktning och använd metodik samt gjorda och planerade analyser och utredningar granskas med avseende på omfattning, inriktning och använd metodik.

- Att härden skall kunna kylas på ett fullt acceptabelt sätt även efter den aviserade effekthöjningen och att de beräkningsverktyg som används är validerade även för sådana fall.

- Att nödvändiga åtgärder vidtas så att gällande säkerhets- och strålskyddskrav uppfylls. Vid sådana bedömningar skall även eventuella beslut som fattats med stöd av övergångsbestämmelserna i SSMFS 2008:17 beaktas.

- Genomförd primär- och fristående säkerhetsgranskning. - Att de förändringar av driftinstruktioner samt utbildning och träning av

driftpersonal som behöver genomföras är identifierade. - Effekthöjningens påverkan på miljön och att redovisad

miljökonsekvensbeskrivning (MKB) uppfyller berörda krav. Här är det viktigt att bedömningarna sker även med stöd av yttranden från berörda myndigheter, som Svenska Kraftnät.


Sida: 9/79

3. Granskningens genomförande Följande personer har från SSM:s avdelningar deltagit i granskningen och handläggningen av detta ärende: Avdelningen för Kärnkraftssäkerhet: Lars Axelsson, Jan Gällsjö, Klas Idehaag, Lars Bennemo, Tomas Jelinek, Tage Eriksson, Jan in de Betou, Oddbjörn Sandervåg, Karen Gott, Johan Ljung, Ninos Garis, Kostas Xanthopoulos. Avdelningen för Radioaktiva ämnen: Anders Wiebert, Ann-Christin Hägg, Internationella avdelningen: Ingemar Lund Kostas Xanthopoulos från avdelningen för Kärnkraftssäkerhet, enheten för Reaktorteknik, har varit sammanhållande. 4. Krav Nedan redovisas de krav som beaktats vid granskning och beredning av OKG:s ansökan.

4.1 Kärntekniklagen (KTL) och Kärnteknikförordningen (KTF) - 5 § i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (KTL) som anger att

frågor om tillstånd för kärnteknisk verksamhet prövas av regeringen.

- 5 b § i KTL som ställer krav på att vid prövning av ärenden enligt denna lag skall 2 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas. Denna paragraf innehåller även bestämmelser om att en miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om tillstånd att uppföra, inneha eller driva en kärnteknisk anläggning. Vidare anges att när det gäller förfarandet för att upprätta miljökonsekvensbeskrivningen och kraven på denna samt planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken.

- 24 § i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet (KTF) som anger att i de fall en ansökan avser en fråga som regeringen skall pröva, skall myndigheten skaffa behövliga yttranden och med ett eget yttrande överlämna handlingarna i ärendet till regeringen.

- 4 §, första och andra stycket i KTL som ställer krav på att säkerheten vid kärnteknisk verksamhet skall upprätthållas genom att vidta de åtgärder som krävs för att förebygga fel i eller felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande eller annat som kan leda till en radiologisk olycka.


Sida: 10/79

4.2 Strålskyddslagen

- 6 § i strålskyddslagen (1988:220) som ställer krav på att den som bedriver verksamhet med strålning skall bl.a. vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada på människor, djur och miljö.

4.3 SSMFS 2008:1 angående säkerhet i kärntekniska anläggningar

- 2 kap. 1 § och 3 kap 1-4 §§ som preciserar bestämmelserna i 4 § KTL vad gäller grundläggande säkerhets- och konstruktionskrav.

- 2 kap. 7-9 §§ som ställer krav på ledning och styrning av verksamheten inklusive uppföljning av leverantören.

- 3 kap. 1-4 §§ som ställer grundläggande konstruktionskrav.

- 4 kap. 1 § som innehåller bestämmelser för värdering och redovisning av säkerheten i en anläggning.

- 5 kap. 1-2 §§ som ställer krav på säkerhetstekniska driftförutsättningar och instruktioner.

- 6 kap. 2-3 §§ som ställer krav på inneslutning av kärnämne och kärnavfall.

4.4 SSMFS 2008:17 angående konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer

Dessa föreskrifter skall beaktas i den utsträckning som följer av de enskilda tillståndsbeslut som fattats när det gäller tidpunkter för att uppfylla kraven i föreskrifter. Följande paragrafer har beaktats:

- 3-8 §§ avseende konstruktionsprinciper för djupförsvar.

- 17 § avseende miljökvalificering.

- 23-27 §§ avseende reaktorhärden. Vidare beaktats, i samverkan med myndighetens projekt för moderniserings-granskningar, vissa andra bestämmelser i SSMFS 2008:17 där analys och införande av åtgärder enligt fattat övergångsbeslut kan ha betydelse för att ta ställning till planerad effekthöjning.

4.5 SSMFS 2008:13 angående mekaniska anordningar - 2 kap., 4 kap. och 5 kap. om grundläggande krav för mekaniska

anordningar och krav vid om- och tillbyggnader.


Sida: 11/79

- 3 kap. 6 § om krav för återkommande hållfasthetsprovning av bestrålat reaktortryckkärlsmaterial.

4.6 SSMFS 2008:26 angående personstrålskydd

- 4-5 §§ om krav på att stråldoser begränsas så långt som det är rimligt möjligt med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer.

4.7 SSMFS 2008:23 angående skydd av människors hälsa och miljön

- 3-6 §§ om begränsning av utsläpp av radioaktiva ämnen baserade på optimering av strålskyddet och genom utnyttjande av bästa möjliga teknik, samt 9 § om krav på handlingsplaner för att begränsa utsläpp av radioaktiva ämnen i samband med bränsleskador, strategier för att undvika sådana och 11 § om krav på utredningar av konsekvenser av nya/förändrade utsläppsvägar/utsläppskällor.

4.8 SSMFS 2008:22 angående hantering av radioaktivt avfall och kärnavfall

- 3-4 §§ och 6-9 §§ om krav på avfallsplaner respektive registrering och mätning samt dokumentation.

4.9 SSMFS 2008:19 angående planering inför och under avveckling av kärntekniska anläggningar

- 3 § om krav på att innehavaren av tillståndet för en kärnteknisk

anläggning skall se till att, när en anläggning uppförs eller byggs, aspekter som stråldoser, utsläpp av radioaktiva ämnen och avfallsmängder vid en framtida avveckling beaktas.

4.10 Bestämmelser i miljöbalken som skall tillämpas i effekthöjningsärenden

Vid prövning av ärenden enligt 5b § i KTL skall följande bestämmelser i miljöbalken (1998:808) tillämpas: - 2 kap. med bestämmelser om allmänna hänsynsregler - 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § med bestämmelser om miljökvalitetsnormer

och miljökonsekvensbeskrivning - 6 kap. med regler för hur MKB:n skall upprättas och kraven på denna

samt planer och planeringsunderlag.


Sida: 12/79

5. Analys 5.1 Organisation och styrning Berörda krav 2 kap 7 och 9 §§ SSMFS 2008:1 OKG:s redovisning och bedömning OKG redovisar en övergripande bild av omfattningen av projektet PLEX samt hur projektet skall arbeta, organiseras och genomföras. Beställare av projektet är OKG:s verkställande direktör (VD). Beställaren bistås av såväl ett beställarombud samt av en styrgrupp. I den redovisade projektledningsplanen [4] med tillhörande anvisningar (projekthandboken) och delprojekteringsplaner beskrivs hur projektet skall ledas och styras. Kvalitetsledningssystemet för projektet följer OKG:s verksamhetssystem inklusive projektrutiner. Den bildade projektorganisationen leds av en projektledare och denna har till stöd en projektgrupp bestående av personal från OKG samt av inhyrda konsulter. Projektorganisationen är uppbyggd med en stab och sju delprojekt: Säkerhet, Process, El och I/C, Bygg/Brand, Turbin, Teknik/Implementering samt Rekombinator. Arbetsstrukturen för projektet är indelad och baserad på delprojekten och det arbete som skall utföras i respektive delprojekt. Projektledaren ansvarar för de långsiktiga strategiska frågorna, ekonomi samt redovisning mot styrgrupp, VD och styrelse. Projektet har också en biträdande projektledare som delegerats ansvar för den dagliga operativa verksamheten. Av redovisningen framgår även generella ansvarsområden samt ansvar och befogenheter för delprojektledare och andra funktioner inom projektorganisationen. Dessutom gäller generellt att alla medarbetare har ett fackmannaansvar som gäller för den avdelning/enhet som medarbetaren tillhör. Berörd avdelning/enhet ansvarar för kompetenssäkringen av fackmannaansvar såväl för egen som för inhyrd personal. Projekt PLEX avser följa den framtagna projektmodell, som är parallellt framtagen med OKG:s projektmodell. Försvårande för PLEX är att det är ett projekt som skall hantera de flesta större investeringsåtgärderna på O2 fram till och med 2012. Det finns därmed åtgärder som befinner sig i olika


Sida: 13/79

projektfaser. PLEX består av tre etapper och den generella projektmodellen gäller för var och en av dessa etapper. Då varje etapp inte kan vara den andra helt lik i fråga om exempelvis beslutspunkter så beskrivs alla avsteg från PLEX generella projektmodell i delprojektens projektledningsplaner. Projektledningen har ansvar för att planerat arbete utförs och för styrningen av projektets genomförande i enlighet med projektledningsplanen och de anvisningar/rutiner som tas fram och kopplas till projektledningsplanen. En projekthandbok finns som består av projektledningsplaner, projektplaner, anvisningar, planer, mallar, granskningsplaner och uppdragsbeskrivning. Projekthandboken finns tillgänglig elektroniskt i projektets arkiv. OKG anger att projektledningsplanen skall uppdateras vid viktiga förändringar i projektet såsom väsentligt ändrad omfattning eller tidsplan. Ändringar är identifierade som en risk och det anges att ändringar skall analyseras noga. OKG anger vidare att projektet skall kvalitetsgranska framtagna dokument. Även interna projektrevisioner skall genomföras för att följa upp att projekthandboken efterlevs och är tillämpbar. Dessutom skall auditering av leverantörer och uppföljningar av leverantörens arbete genomföras genom hela projektet. Arbetet med uppdatering av anläggningens säkerhetsredovisning (SAR) och säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF) kommer att genomföras av både OKG och leverantörerna. Hanteringen av SAR och STF beskrivs i [5]-[7]. Sakgranskning skall utföras av linjeverksamheterna med styrning av projektet. Den fristående granskningen utförs av avd S enligt OKG:s ordinarie rutiner. Även kvalitetskontroll (QC) är organiserat inom delprojekten Bygg/Brand, El/I&C, Process och Turbin. Om ändringar eller avvikelser uppstår i projektet mot OKG:s verksamhetssystem finns särskild rutin framtagen för detta ändamål och eventuell åtgärd godkänns på behörig nivå enligt projekthandbokens anvisning. Även OKG:s ordinarie avvikelserutiner skall användas i projektet och detta är även refererat i projekthandboken. Det anges också att hanteringen av MTO-aspekter vid anläggningsändringar är omhändertagen i projektplaneringen. Projektet har identifierat att vikten av säkringen av MTO-aspekterna och en specifik anvisning och MTO-plan finns framtagen. Förutom organisatoriska aspekter som delvis berörts ovan avseende arbetsfördelning och roller omfattar MTO-delarna även utformning såsom gränssnitt och arbetsmiljö, rutiner och arbetssätt såsom instruktioner samt kompetens och bemanning.


Sida: 14/79

Arbetet med att förändra och anpassa drift- och störningsinstruktioner kommer övergripande att styras av projektets rutiner för MTO-arbetet inom området ”Arbetssätt och rutiner”. Säkring av slutanvändarens kompetens utifrån de anläggningsändringar som genomförs i samband med effekthöjningen kommer övergripande att styras av projektets rutiner för MTO-arbetet under området ”Kompetens och bemanning” [8]. I båda fall kommer arbetet att styras av detaljerade rutiner som finns i projektspecifika anvisningar vilka är ett komplement till OKG:s ordinarie rutiner för instruktionsuppdatering respektive kompetenssäkring. OKG anger att effekthöjningens största påverkan på simulatorn är kopplad till de kapacitetsökningar som kommer att genomföras i både drift- och säkerhetssystem, vilket påverkar processmodellen i simulatorn. De förändringar som påverkar simulatorn till följd av effekthöjningen kommer att integreras med O2:s säkerhetshöjning som helhet. Om det under projektets genomförande skulle uppkomma ytterligare personalbehov skall man i första hand vända sig till linjen innan extern personal används. Projektet skall presentera en tänkt bemanningsplan inför varje nytt budgetår som linjen skall ta ställning till så att resurssäkring kan göras. Projektledare/projektledning ansvarar för projektteamet, för projektmedlemmarnas kompetensutveckling, samt för förutsättningar för samverkan. Om utbildningsbehov föreligger skall detta planeras in som en del av projektets åtagande. Om förändringar sker i projektets inriktning eller om nya projektmedlemmar tillkommer skall detta värderas och hanteras och eventuell anpassad utbildning ske. Projektet hanterar även dess påverkan på personalens kompetensbehov. Enligt OKG finns en särskild rutin för att säkerställa kompetensen på berörda personalgrupper samt för klarställande av anläggningsändringens eventuella påverkan på bemanningsbehovet. SSM:s bedömning SSM bedömer att den inlämnade redovisningen innehåller en tillräcklig detaljerad beskrivning av projektets omfattning, ansvar och befogenhetsfördelning. Samma bedömning gäller projektets organisation och styrning, kvalitetssäkring av interna revisionsuppföljningar och granskningar, samt hantering av avvikelser. SSM bedömer också att OKG har identifierat effekthöjningens huvudsakliga påverkan på simulatorn. SSM har ingenting att invända mot OKG:s avsikt att integrera de förändringar som påverkar simulatorn med O2:s


Sida: 15/79

säkerhetshöjning som helhet. Detsamma gäller OKG:s valda strategi för arbetet med att förändra och anpassa drift- och störningsinstruktioner samt säkring av driftpersonalens kompetens. SSM anser att resursbehov och resurssäkring utgör en viktig del i stora projekt som PLEX. Detta förutsätter en god samverkan mellan projekten och linjeverksamheten och att såväl projektledning som OKG har en kontinuerlig kommunikation kring dessa frågeställningar. SSM förutsätter att projektet förfogar över kompetent personal så att god kvalitet säkerställs vid genomförandet av analyser, ändringar och utredningar. Mot bakgrund av att OKG bedriver flera stora projekt parallellt är det också av stor vikt att sådana projekt inte negativt påverkar anläggningens dagliga drift och säkerhet. Särskild uppmärksamhet behöver således ägnas åt detta av såväl beställaren som anläggningschefen för O2 och hela OKG:s ledning. Sammantaget bedömer SSM att projektet PLEX har utifrån sin organisation, styrning och ledning de förutsättningar som behövs för att genomföra aviserade analyser och åtgärder för planerad effekthöjning. För att dessa analyser och åtgärder skall kunna utföras med tillräcklig bra kvalitet från säkerhets- och strålskyddssynpunkt behöver projektet förfoga över kompetent personal. 5.2 Tekniska lösningar och inverkan på säkerhetsredovisningen 5.2.1 Byggnader, 100-system Berörda krav 3 kap. 1-2 §§ och 4 kap 1-3 §§ SSMFS 2008:1, 2 kap 1-4 §§ SSMFS 2008:13, samt 3-4 §§ och 7-8 §§ SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedömning I denna grupp ingår system med uppgifter att bl.a. föra havsvatten till kylvattensystem, bära upp den del av reaktorns hjälpsystem och annan processutrustning som finns utanför inneslutningen, skydda omgivningen mot okontrollerade utsläpp av radioaktivitet, säkerställa PS-funktionen samt inrymma, bära upp och skydda säkerhetsklassad utrustning. Av redovisningen [9] framgår det att OKG beslutat att införa ett djupvattenintag för bortledning av kylvatten till Oskarshamn 1 och 2 samt utföra en ny intagsbassäng för kylvatten vid Tallskär i samband med


Sida: 16/79

genomförandet av effekthöjningen i O2. Åtgärden är resultatet från en tidigare dom från miljödomstolen i Växjö den 16 augusti 2006 avseende OKG:s tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk vid Simpevarp. OKG har vid Växjö tingsrätt ansökt om tillstånd enligt 9 kap. och 11 kap. miljöbalken till miljöfarlig verksamhet respektive vattenverksamhet att införa ovanstående åtgärder. Till ansökan bifogades en miljökonsekvens-beskrivning. SSM:s bedömning SSM har inget att erinra mot OKG:s redovisning men vill dock uppmärksamma OKG att aktuella åtgärder som omfattas av bestämmelserna i SSMFS 2008:1 och SSMFS 2008:13 behöver anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten. 5.2.2 Reaktor och hjälputrustning, 200-system Berörda krav 3 kap. 1-2 §§ och 4 kap. 1-3 §§ SSMFS 2008:1, 2 kap. 1-4 §§ och 3 kap 6 § SSMFS 2008:13, samt 3-4 §§ och 7-8 §§ SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedömning I denna grupp ingår system med uppgifter att bl.a. innesluta och avleda producerad ånga, innesluta reaktorns kylmedel, bära upp och stödja härden, skilja fallspalten från härdområdet, avskilja ångan från ångvattenblandning samt manövrera styrstavarna in och ut i härden. Av ref [9] framgår det att reaktortryckkärlet, matarvattenfördelarna och härdstommens olika komponenter kommer att påverkas av effekthöjningen genom att flöden och flödesförhållanden i reaktortryckkärlet förändras och genom en ökad neutronbestrålning. Matarvattenfördelarna kommer dessutom att påverkas genom att matarvattenflödet ökar. Fuktavskiljaren kommer att påverkas av effekthöjningen genom att det totala ångflödet ökar. Fuktavskiljarens förmåga att avskilja fukt är beroende av det totala ångflödet och ångkvalitet som erhålls efter ångseparatorerna. OKG bedömer att befintligt reaktortryckkärl kommer att klara den planerade effekthöjningen. Bedömningen baseras på att trycket och rörbrottsareorna


Sida: 17/79

förblir oförändrade samt att matarvattentemperaturen bibehålls eller höjs marginellt. Vidare bedömer OKG att reaktortryckärlet kommer att klara de nya högre dosrater efter den planerade effekthöjningen. Av ref [10] framgår det att bl.a. den planerade effekthöjningen kommer att ge en viss förskjutning av den s.k. HTG-kurvan, att för vissa interndelar kommer den återkommande kontrollen att bli mer omfattande och att skaderisken för dessa delar kommer att öka. OKG bedömer dock att denna risk inte är av den graden att den förhindrar den planerade effekthöjningen OKG avser att utföra analyser för att avgöra om matarvattenfördelarna behöver bytas ut eller inte. Dessa analyser kommer att utföras under konstruktionsfasen. För att erhålla tillräckligt lågt fuktinnehåll i ångan kommer den befintliga fuktavskiljaren att bytas ut. OKG planerar att genomföra s.k. CFD-analyser i syfte att identifiera oönskade effekter (vibrationer) på nivåmätning och ångledningar. Dessutom kommer utrustningen för hantering av fuktavskiljaren att behöva modifieras. Ångseparatorerna samt härd- och bor-strilen byttes ut år 2003 i samband med projekt MÅS. Enligt OKG har dessa anordningar dimensionerats för 2400 MW termisk effekt. I ref [11] ges en utförlig beskrivning och värdering av huruvida den planerade effekthöjningen kommer att påverka var en av de systemdelar som ingår i 200-gruppen. SSM:s bedömning Den inlämnade redovisningen bedöms innehålla en tillräckligt detaljerad kartläggning av de systemdelar som kommer att bli påverkade av den planerade effekthöjningen. Av denna kartläggning framgår det att bl.a. effekthöjningens inverkan på flödesinducerade vibrationer och materialdegraderingar är av central betydelse för de aktuella systemdelarna. Inför den planerade effekthöjningen behöver således OKG utreda effekthöjningens inverkan på flödesinducerade vibrationer i bl.a. reaktortryckkärlets interna delar. En sådan utredning behöver bl.a. omfatta värderingar av teoretiska analyser av flödesinducerade vibrationer, tänkbara åtgärder som t.ex. vibrationsmättningar i anläggningen, frekvens- och dämpningshöjande åtgärder, samt förändringar av strömningsförhållanden i områden med vibrationsrisk.


Sida: 18/79

OKG behöver också utreda effekthöjningens påverkan på primärsystemets integritet, bl.a. reaktortryckkärlet och dess interna delar. En sådan utredning behöver bl.a. omfatta hur förändringar i vattenkemi och strömningshastighet tillsammans med en förväntad förhöjd belastningsnivå i samband med en effekthöjning kan öka risken för IGSCC (Inter-Granular Stress Corrosion Cracking) och FAC (Flow-Accelerated Corrosion). 5.2.3 Reaktor och hjälputrustning, 300-system Berörda krav 3 kap. 1-2 §§ och 4 kap 1-3 §§ SSMFS 2008:1, 2 kap 1-4 §§ SSMFS 2008:13, samt 3-4 §§ och 7-8 §§ SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedömning I denna grupp ingår främst systemen som skall utföra säkerhetsfunktionerna, samt systemen som skall begränsa utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen vid så kallade svåra haverier. OKG anger följande i sin redovisning [9]-[11] om den planerade effekthöjningens påverkan på dessa system: Strömningshastigheten i ångledningssystemet (311) kommer att öka. Detta kan resultera i ökade vibrationer, ökat tryckfall och troligen ökad risk för obefogad stängning av de inre skalventilerna. Genom att byta dessa till annan typ reduceras denna risk till självstängning. Inga andra potentiellt negativa konsekvenser har identifierats. Risken för oacceptabla vibrationer i ångledningarna bedöms inte vara signifikant vid den högra effektnivån. Matarvattenflödet och därmed strömningshastigheten i matarvatten-ledningarna (312) som ansluter mot reaktortanken kommer att öka. Enligt OKG:s bedömning kommer den högre strömningshastigheten att med god marginal understiga maximalt tillåten strömningshastighet. Nivåsänkningen i reaktortanken kommer att bli större i händelse av matarvattenbortfall. Enligt OKG behöver en utredning göras för att klarställa om snabbstopp på matarvattenbortfall behöver införas för att säkra spädmatningskapaciteten i hjälpmatarvattensystem (327). Tryckavsäkringskapacitet i avblåsningssystemet (314) behöver ökas. För att möta detta behov behöver ett antal åtgärder genomföras, t.ex. bygga om en av de befintliga säkerhetsventilerna till en nedblåsningsventil och sänka öppningstrycket för både säkerhets- och nedblåsningsventilerna.


Sida: 19/79

Det hydrauliska snabbstoppsystemets (354) förmåga att skjuta in samtliga styrstavar tillräckligt snabbt i härden vid den mest utmanande händelsen för systemet kommer att påverkas. Dessutom ställer kravet på att systemet skall kunna göra reaktorn underkritisk oberoende av avblåsningssystemet ytterligare krav på systemet. För att upprätthålla ett tillräckligt högt tryck i systemet under hela inskjutningsfasen av styrstavarna behöver gasvolymen och/eller trycket i systemet ökas. Eventuellt behöver utrustning införas för att begränsa trycket i snabbstoppstankarna och därmed styrstavarnas inskjutningshastighet till acceptabla värden vid låga reaktortryck. Vid mycket osannolika händelser behöver öppningstrycket av sprängblecket i system för tryckavlastning av inneslutningen via scrubbern (362) utredas. Även öppningstrycket i system för tryckavsäkring av inneslutningen direkt till atmosfären (361) behöver justeras om öppningstrycket för system 362 ändras. Detta för att lämpliga marginaler mellan system 361 och 362 skall innehållas. Haverianalyserna behöver också uppdateras med avseende på ändrad härd. Sprinklersystem för reaktorinneslutningen (322) samverkar med havsvattenkylsystem (712) och sekundärkylsystem (721). För att kylkedjan 322/712/721 skall kunna klara av en större resteffekt och därmed begränsa kondensationsbassängens temperatur till tillåtna värden behöver kylkedjans kapacitet ökas. Slutlig utläggning av kylkedjan fastställs under konstruktionsskedet. Systemets värmeväxlare kan komma att bytas till nya värmeväxlare med högre kapacitet. Vidare kan åtgärder i systemet i form av rörbyten och pumpmodifikationer komma ifråga för att öka flödet. Enligt OKG [1] behöver genomföras vidare studier för att optimera ändringarna, eftersom många alternativ är möjliga. OKG anger vidare att reningsflödet i reningssystem för reaktorvatten (331) kommer att bibehållas trots att matarvattenflödet ökar. Konsekvensen blir att reningsgraden i systemet av föroreningar, t.ex. klorider, som huvudsakligen tillförs via matarvattnet kommer att minska med 0,5% till 1,5 %. Ett ökat reningsflöde skulle å andra sidan resultera i bl.a. ökad mängd sulfater i reaktorvattnet. OKG bedömer de negativa konsekvenserna av ett ökat reningsflöde vara övervägande. Enligt tidigare myndighetskrav skall det införas automatisk aktivering av borsystemet (351) från reaktorskyddssystemet, senast den 31 december 2012.


Sida: 20/79

SSM:s bedömning Den inlämnade redovisningen bedöms innehålla en tillräckligt detaljerad kartläggning av de systemdelar som kommer att påverkas av den planerade effekthöjningen. SSM förutsätter att risken för oacceptabla vibrationer i ångledningarna utreds och analyseras på ett mer detaljerat sätt inför den planerade effekthöjningen. SSM förutsätter också att OKG följer tidigare myndighetskrav enligt beslut (SKI 2005/1405, 2007-05-10) från dåvarande Statens kärnkraftinspektion att automatisering av borsystemet så att reaktivitetskontrollen diversifieras skall vara genomförd i enlighet med vad som gäller enligt 10 § SSMFS 2008:17, innan anläggningen drivs vid en förhöjd termisk effekt. Vid analys av automatisk aktivering av borsystemet behöver OKG beakta även ATWC1-sekvenser, d.v.s. sekvenser där inga styrstavar tillgodoräknas. Se även avsnitt 5.7.13 i denna granskningsrapport. Detsamma gäller genomförandet av åtgärder avseende snabbstopp utan tillgodoräknande av tryckavsäkring enligt 4 § i dessa föreskrifter. SSM noterar att det råder osäkerhet om vilka ändringar i kylkedjan 322/712/721 som behöver genomföras så att tillräcklig kylkapacitet uppnås för att kunna begränsa kondensationsbassängens temperatur till tillåtna värden. SSM delar således OKG:s bedömning att ytterligare studier behöver genomföras. SSM:s bedömning av konsekvenserna av bibehållet reningsflöde i 331-system framgår av avsnitt 5.5, 5.6 och 5.11.5 nedan. Sammantaget konstaterar SSM att ett flertal analyser som berör 300-systemen behöver genomföras inför den planerade effekthöjningen. 5.2.4 Turbin och generatoranläggning, 400-system Berörda krav 3 kap. 1-2 §§ och 4 kap 1-3 §§ SSMFS 2008:1, 2 kap 1-4 §§ SSMFS 2008:13, samt 4 § SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedömning

1 Anticipated Transients Without Control road


Sida: 21/79

Ingående system i turbin och generatoranläggningen är inte klassade som säkerhetssystem (2 § SSMFS 2008:17) men dessa system har grundläggande betydelse för att driva anläggningen utan störningar eller händelser som utmanar säkerheten. 400-systemens uppgift är att omvandla reaktorångans termiska energi till elektrisk energi. OKG anger i sin redovisning [9] att den planerade effekthöjningen kommer att medföra ett ökat ång- och matarvattenflöde vid oförändrat tryck och eventuellt marginellt höjd matarvattentemperatur. Mattarvattenflödets rening kommer troligen, efter utredning, att ändras med s.k. framåtpumpning innebärande att en mindre del passerar kondensatrening med viss påverkan på vattenkemin. Ett flertal komponenter kommer att bytas ut som t.ex. regler- och snabbstängningsventiler, högtrycksoljesystem, dumputrustning, ejektorer, HT-turbin, LT-turbin, förvärmaranläggning, fuktavskiljare och mellanöverhettare. Förändringar i turbinreglering och logik kommer att behöva göras. Samma gäller turbinautomatik och turbinskydd. OKG anger också att val av en ur säkerhetssynpunkt bättre ”icke brännbar” turbinreglerolja har nackdelar från miljösynpunkt. Vissa komponentbyten har sin grund i såväl åldringsbytesskäl som dimensionering för det högre ång- och matarvattenflödet. En del åtgärder görs dock för att få en bättre anläggningsverkningsgrad. OKG anger vidare att en del analyser och ställningstaganden kommer att göras senare vid arbetet med detaljkonstruktion. Nedan redovisas påverkan på och/eller åtgärder för vissa utvalda system/funktioner: OKG anger tre olika tekniska lösningar för dränagets processkopplingar i turbinanläggningen: i) behålla befintlig processkoppling ii) införa lågtrycksframåtkoppling iii) införa högtrycksframåtkoppling. Utredning om val av teknisk lösning kommer att göras i ett senare skede.

Fuktavskiljare och mellanöverhettare (412) samt ledningar och ventiler byts ut av åldersskäl. Dessutom införs ny styrning och övervakning. Syftet är att förbättra verkningsgraden. Detaljlösning och styrning av ventiler kommer att klarställas under kommande projektering. Beroende på val av högtrycksventiler kan det bli aktuellt med ett nytt regleroljesystem (417/418). Även dumpventiler kan få ett nytt regleroljesystem. Vid nya oljesystem kan valet bli ”icke brännbar” hydraulolja som inte är fördelaktig ur miljösynpunkt. Beslut om val av hydraulolja kommer OKG att fatta under detaljprojektering. Detsamma


Sida: 22/79

gäller val av isolering i syfte att minska brandrisk. Detaljlösning och styrning av ventiler kommer att klarställas under kommande projektering. Befintliga dumpventiler i dumputrustningssystemet (432) kommer att ersättas med nya ledningar till kondensor. Även ny styrning och övervakning införs. Högtrycks- och lågtrycksförvärmare i förvärmarsystem (441) byts ut och anpassas för de nya förhållandena. Trycket i avtappningsledningar till förvärmarna höjs något och kommer sannolikt att bytas ut. Lågtrycksdränageinpumpningen kommer att minska om framåtpumpat högtrycksdränage införs. Dagens dränagepumpar behålls men optimeras för den nya kapaciteten. Befintliga kondensatpumpar (442) kommer att kunna användas, men för att kunna klara det ökade flödet (från 535 till 678 kg/s) krävs att tre pumpar i stället för två är i drift samtidigt. Byte av HT-, MÖH- och dumpventiler medför att turbinregulatorn (461) påverkas så att bl.a. logik och funktion behöver anpassas. Ett eventuellt införande av vidhetsbypassventil medför omfattande ändringar i logiken. Även ventillägesregulator byts vilket kräver ny driftsättning av systemet och av anslutande manöversystem och hydraulik. Bytet kan medföra även justering av turbinskyddssystemets (466) funktioner (trippellogik). Mekanisk rusningsvakt utgår och ersätts av en mjukvarubaserad. Övriga skyddsfunktioner blir anpassade beroende på vald processkoppling.

SSM:s bedömning Turbinanläggningen fungerar som värmesänka för inkommande ånga samt levererar kylvatten (matarvatten) till reaktorn. Turbinanläggningens driftsäkerhet har därigenom en indirekt och viktig betydelse för reaktorsäkerheten. De planerade åtgärder som beskrivs ovan och som krävs för drift vid den högre effektnivån är inte direkt säkerhetsrelaterade. SSM vill dock betona betydelsen, vid en så omfattande ombyggnad, att en analys av dess konsekvenser för den säkerhetsrelaterade delen av anläggningen är nödvändig. SSM förutsätter att vid val av teknisk lösning av processkopplingar i turbinanläggningen beaktas bl.a. risken för dos till personal och omgivning samt påverkan på avfall. Enligt SSM:s bedömning kan behovet av att ha alla tre kondensatpumpar i drift för att klara av det ökade kondensatflödet vid den högre effektnivån påverka anläggningens tillgänglighet och bl.a. ge störningar på reaktornivåregleringen, d.v.s. påverka negativt nivå 1 och 2 i djupförsvaret,


Sida: 23/79

se avsnitt 5.8.2. I sammanhanget skall påpekas att anläggningen, vid den högre effektnivån, har snävare marginaler och känsligare dynamik vilket ger snabbare genomslag i processen. Inför effekthöjningen behöver därför OKG utreda de ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att upprätthålla nödvändig robusthet och kontroll över driftstörningar i anläggningen i enlighet med vad nivå 1 respektive nivå 2 i djupförsvaret kräver. 5.2.5 Kontrollsystem, 500-system Berörda krav 3 kap. 1-2 §§ och 4 kap. 1-3 §§ SSMFS 2008:1, 2 kap. 1-4 §§ SSMFS 2008:13, 3-4 §§ samt 7-8 §§ SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedömning OKG anger [9]-[11] att inom ramen för projekt PLEX-säkerhetshöjning kommer ny säkerhets - och driftklassad kontrollutrustning att införas. Införandet kommer att påverka kontrollrummets utformning. För övriga 500-systemen gäller generellt att deras principiella funktioner kvarstår oförändrade, samt att utformningen anpassas till de ändringar som införs i 300-, 400- och 700-systemen. Nedan redovisas påverkan på och/eller åtgärder för vissa system. Utformningen av driftområdetsövervakning liksom utlösande villkor och logik anpassas till den högre effekten i reaktorskyddssytemet (516). Turbinens regler- och skyddsutrustning påverkas av total teknisk lösning såsom processkoppling och byte av HT-, MÖH- och dumpventiler. Enligt OKG kan man välja att antingen anpassa befintligt MMC-system eller byta ut det mot ett annat system. Effekthöjningen medför att ett nytt driftområde definieras, se vidare avsnitt 5.4. Mätområdes- och gränsvärdesinställningar i system för neutronflödesmätning (531) behöver anpassas till dessa förutsättningar. Enligt OKG:s bedömning är detta möjligt med befintligt system. Ökad reaktoreffekt och därigenom ökat ångflöde, samt ny utformning av interna delar, påverkar nivå- och tryckmätningen. Ökat ångflöde medför ökad divergens mellan nivåmätkanalerna. Vid transienter erhålls förändrade svängningsförlopp. Resultatet av bland annat den planerade CFD-analysen i samband med införandet av den nya fuktavskiljaren får avgöra om


Sida: 24/79

ytterligare åtgärder behöver genomföras i system för reaktorns instrumentering (536). Den högre strömningshastigheten i ångledningarna vid den högre effekten kommer att leda till ett ökat aktivitetsflöde. Detta innebär att inställda gränsvärden i systemet för aktivitetsmätning för ångledningar (551) behöver justeras. SSM:s bedömning Den inlämnade redovisningen bedöms innehålla en tillräcklig bra kartläggning av de systemdelar som kommer att bli påverkade av den planerade effekthöjningen. Beskrivningen av vissa system kunde dock vara mer detaljerad. Det kan t.ex. nämnas att av redovisningen framgår endast att ”kablar mellan transformatorer och ställverk kan behöva uppgraderas”. Enligt SSM:s bedömning kommer effekthöjningen att bl.a. kräva ytterligare tillkommande kraftkablar till större och nya objekt, framför allt i turbinsystemen. Det blir således förändringar i system 515 (kablar, kabelvägar och kabelgenomföringar). SSM bedömer vidare att nedstyrningsrampen (dess optimalt utseende) i effektregulatorn (535) behöver ses över avseende bränslets design. Nedrampningen vid den föreslagna nya reaktorskyddsfunktionen (516), då en eller två HC-pumpar (313) skall trippas vid snabbstopp eller öppning av avblåsningssystemet (314), behöver också ses över med hänsyn till bränslets design. Enligt SSM:s bedömning behöver dessa frågeställningar belysas inför framtagningen av PSAR. 5.2.6 Elektriska kraftsystem, 600-system Berörda krav 2 kap 1 och 10 §§, 3 kap 1 § samt bilaga 2 SSMFS 2008:1, 14 § SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedömning OKG anger i sin redovisning [9]-[11] att de förändringar i 600-system som är drivna av effekthöjningen är begränsade dels till de system som överför


Sida: 25/79

den producerade eleffekten till yttre nät och dels i utbyggnad/utbyte 6 kV ställverk (icke säkerhetsklassat) för att ge plats för tillkommande matningar av nya objekt, huvudsakligen pumpar för framåtpumpning. Dessutom byts reläskydden i de ombyggda 6 kV ställverk och övriga reläskydd ses över för eventuella parameterändringar p.g.a. högre effektuttag till matade objekt. Även vissa andra elkraftsystem som inte tillhör 600-gruppen påverkas, t.ex. huvudgenerator med hjälpsystem samt kablar. OKG anger att kylningen för huvudgenerator, huvudtransformator, stationstransformator, starttransformator och magnetiseringstransformator kan behöva förbättras. Magnetiseringssystem, generatorskenstråk och generatorbrytare behöver bytas. Dessutom kommer kortslutningsströmmar i flera delar av elkraftanläggningen att förändras (höjas). Utbytet av dieselgeneratorer, icke säkerhetsklassade 6 kV-ställverken samt introduktionen av nya säkerhetsklassade ställverk (69x system) anges inte vara en konsekvens av effekthöjningen. OKG påpekar att effekthöjningen troligen kommer att leda till att kravet om tålighet mot kortslutningar i nätet enligt Svenska Kraftnäts föreskrifter SvKFS 2005:2 inte kommer att kunna innehållas. OKG anger vidare vilka analyser i säkerhetsredovisningen som påverkas av elkraftsystemets ändrade utformning vid effekthöjningen. OKG anger att analyserna av olika sekvenser av felfunktioner i hjälpkraftsystem som instabilitet hos yttre nät, bortfall av yttre nät, lastfrånslag, bortfall av yttre nät med misslyckad övergång till husturbindrift, samt bortfall av enskild skena blir påverkade. Befintliga sekvenser av yttre påverkan kommer att kompletteras med en ny sekvens ”Kraftsystemteknisk påverkan” OKG anger också att beräkningar behöver göras för kortslutningsströmmar, när den tekniska lösningen avseende pumpar och andra större objekt som styr modifiering av reläskydd blivit klarställd. SSM:s bedömning Flera av de elektriska kraftsystemen är direkt nödvändiga för att anläggningens säkerhetsfunktioner skall kunna utföras. Kraftförsörjning från yttre nät utgör därför en viktig del av djupförsvaret. I de allmänna råden till bilaga 2 föreskrifterna SSMFS 2008:1 anges ”Redovisningen av konstruktionsförutsättningarna för elektrisk utrustning bör utöver de händelser, händelseförlopp och förhållanden som kan


Sida: 26/79

uppkomma i anläggningen även omfatta störningar och andra omständigheter som kan förekomma i det yttre kraftnätet”. Utformningen av de elektriska kraftsystemen styrs därför i huvudsak av en stor samling övergripande och detaljerade konstruktionskrav (normer och standarder) som framgår av anläggningens SAR och kompletteras av detaljerade konstruktionskrav (t.ex. TBE) samt allmänna och specifika anläggningsvisa konstruktionskrav. Centrala normer och standarder är 10CFR50 App. A Criterion 17 samt IEEE standarderna 308, 387, 608 och 765. SSM bedömer följande: 1. Samverkan med Svenska kraftnät (SvK) OKG uppger i sin redovisning att kravet om tålighet mot kortslutningar i nätet enligt SvK:s föreskrifter SvKFS 2005:2 inte kommer att uppfyllas vid den högre effekten. Av SvK:s yttrande, se avsnitt 6.2, framgår det att OKG ännu inte ansökt om undantag från dessa föreskrifter. Dessutom uppger SvK att OKG inte lämnat någon närmare information om den planerade effekthöjningen och att p.g.a. det har SvK inte påbörjat några studier angående stamnätets möjlighet att ta emot den ökade effekten på O2. SvK indikerar vidare att driftsäkerheten i stamnätet kan komma att försämras p.g.a. ökad effekt från O2 om inte åtgärder vidtas (nätförstärkning med ytterligare en 400 kV-ledning). SSM instämmer i denna bedömning. SSM bedömer att vid en försämrad driftsäkerhet i stamnätet ökar risken för att få fler nätstörningar och därmed ökad risk för negativ påverkan på reaktorsäkerheten. En driftsäkerhetsfråga ur ett stamnätsperspektiv kan således även vara en reaktorsäkerhetsfråga. Denna frågeställning behöver OKG belysa inför den planerade effekthöjningen. 2. Analyser avseende felfunktioner i hjälpkraftsystem och yttre påverkan Analyserna kopplade till felfunktioner i hjälpkraftsystem och yttre påverkan, som t.ex. ”Kraftsystemteknisk påverkan”, är beroende av korrekt information och samsyn mellan nätägare och producent om konfigurationen och dynamiken i de yttre näten. Denna samsyn har uppenbarligen inte etablerats. Om dessutom en nätförstärkning blir nödvändig kommer detta att påverka förutsättningarna för ovanstående analyser samt eventuellt också analysen ”Tryckalstrande händelser (Kortslutning i ett ställverk)” under ”Inre påverkan”.


Sida: 27/79

I redovisningsdelen som behandlar Yttre påverkan anges inte heller någon ökad påverkan av blixtnedslag p.g.a. effektökningen, något som troligen blir en konsekvens av effektökningen om inga motverkande åtgärder genomförs i kraftnätet. Enligt SSM:s bedömning är det viktigt att ovanstående analyser har rätt förutsättningar så att händelser såsom den i Forsmark år 2006 kan förhindras genom en robust samdimensionering av yttre nät och hjälpkraftanläggningen. Riktigheten i dessa analyser är av betydelse för reaktorsäkerheten. 3. Konfiguration och dynamik i yttre nät Korrekt information om konfigurationen och dynamiken i de yttre näten är också en förutsättning för att kunna bedöma amplitud, frekvens och varaktighet på de pendlingar i elektrisk generatoreffekt och spänning som kan uppkomma vid störningar i yttre nät och som kan ge återverkan på reaktorns stabilitet. Sammantaget bedömer SSM att av redovisningen inte riktigt framgår vad som behövs för att kunna visa att anläggningen på ett robust sätt skall kunna samfungera med yttre nät efter en genomförd effekthöjning (påverkan på nivå 1 i djupförsvaret, se avsnitt 5.8.2). Av ovanstående framgår att grundorsaken till det är en otillräcklig kommunikation mellan OKG och Svenska kraftnät angående den planerade effekthöjningen. Vidare bedömer SSM att följande behöver göras inför effekthöjningen: Utformningen av HC pumparnas drivsystem, motorgeneratorenhet (650), påverkas enligt ref [2] av den direkta signalering som anges skall tillkomma från stationens säkerhetssystem (516). Denna påverkan på system 650 behöver utredas. Utökade effekter och eventuella förändringar i kortslutningsström hos dieselgeneratorer och matade objekt (p.g.a. effekthöjningen och moderniseringen) behöver tydligare flaggas eftersom detta utgör dimensioneringsgrund för en del av de nya system 69X-utrustningarna. Dessutom behöver OKG belysa hur samdimensioneringskraven mellan PLEX-effekthöjning och PLEX-säkerhetshöjning hanteras. Ett behov av förstärkning av yttre 400 kV nät kan eventuellt påverka den av OKG redovisade bedömningen att de elkrafttekniska huvudkomponenterna (såsom generator och transformatorer) inte behöver bytas. OKG behöver utreda nätförstärkningens eventuella påverkan på huvudkomponenterna.


Sida: 28/79

OKG behöver belysa hur nya normer och standarder har beaktats. 5.2.7 Reaktor och hjälputrustning, 700-system Berörda krav 3 kap. 1-2 §§ och 4 kap. 1-3 §§ SSMFS 2008:1, 2 kap. 1-4 §§ SSMFS 2008:13, 3-4 §§ samt 7-8 §§ SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedömning OKG anger följande i sin redovisning [9]-[11] avseende effekthöjningens påverkan samt behov av åtgärder. Den ökade effekten kommer att medföra en ökning av resteffekten. Havsvattenkylsystem för start och avställning (712) samverkar med sprinklersystem för reaktorinneslutningen (322) och sekundär system för start och avställning (721). För att kylkedjan 322/721/712 skall klara av att begränsa kondensationsbassängens temperatur till tillåtna värden behöver kylkedjans kapacitet utökas. Slutlig utläggning av kylkedjan fastställs under konstruktionsfasen. Åtgärder för att öka flödet i kylkedjan i form av rörbyte, pumpmodifikationer/byte av pumpar och värmeväxlare kan komma ifråga. Kylvattenbehovet kan komma att öka på grund av bl.a. nya komponenter. En genomgång av havsvattenskylsystem för driftbehov (713) kommer att göras under detaljkonstruktionsfasen för att klargöra om det finns behov av åtgärder för att öka kylkapaciteten i systemet.

Det ökade kylvattenflödet till kondensorn och införandet av djupvattenintag kommer att medföra att vattennivån i utloppsbassängen i rensverk för havsvatten (711) sjunker. För att kompensera den lägre vattennivån i utloppsbassängen skall en ombyggnad av havsvattenkylsystem för dieslar (714) genomföras. Ventilationssystemet för icke kontrollerade utrymmen (743) respektive övriga kontrollerade utrymmen (742) kan eventuellt behöva kompletteras med extra luftkylare p.g.a. bland annat nya komponenter. En utvärdering kommer att göras i samband med detaljkonstruktionen. Dessutom kommer befintliga kylare i sekundärkylsytem för driftbehov (723) ersättas med nya.


Sida: 29/79

SSM:s bedömning Den inlämnade redovisningen bedöms innehålla en tillräckligt detaljerad kartläggning av de systemdelar som kommer att bli påverkade av den planerade effekthöjningen. 5.2.8 Påverkan på belastningar, hållfasthet och material Berörda krav 2, 4 och 5 kap samt 3 kap 6 § SSMFS 2008:13. OKG:s redovisning och bedömning Enligt OKG [9], [12] kan den planerade effekthöjningen innebära att temperatur, tryck och massflöde ändras för vissa system/systemdelar. Dagens belastningsunderlag kan således behöva omvärderas och eventuellt revideras för att täcka ändringarna. Eftersom belastningsunderlaget utgör indata till hållfasthetsanalyser kan även dessa analyser behöva omvärderas eller revideras. Detsamma gäller vid utbyte av komponenter, ändrad rördragning, nytillkomna system, ändrade eller nya driftrutiner samt nya myndighetskrav. OKG nämner att vissa lokala laster som t.ex. tryckslagslaster och temperaturtransienter i vissa systemdelar kommer att förändras. Pooldynamiska laster och seismiska laster kommer dock att bli oförändrade. Vidare nämns att reaktortankens interna delar och blandningspunkter kommer att bli påverkade. Fenomen av typ vibrationer, erosion och korrosion kommer att beaktas i samband med detaljkonstruktion. Även risken för flödesinducerade vibrationer p.g.a. ändrade flödesförhållanden i reaktortanken avser OKG att studera. Säkerhetsklassad utrustning som krediteras vid olika händelser kommer att miljökvalificeras mot de nya förutsättningarna för normal driftmiljö och för haverimiljö. SSM:s bedömning Effekthöjningens inverkan på flödesinducerade vibrationer och materialdegraderingar i vissa system/systemdelar bedöms vara av central betydelse. OKG behöver därför belysa dessa frågeställningar inför den planerade effekthöjningen. Se även avsnitt 5.3.2.


Sida: 30/79

Av 2 kap 1a § SSMFS 2008:13 följer att förnyad kontroll skall göras av alla mekaniska anordningar som påverkas av en effekthöjning så att säkerhetskrav upprätthålls vid alla händelser till och med händelseklass osannolika händelser. Detta innebär att konstruktionsförutsättningar, belastningsunderlag och hållfasthetsanalyser skall ses över för berörda delar. 5.3 Inverkan på anläggningsplats och omgivning Berörda krav 6 § i strålskyddslagen (1988:220), 3-6 §§ samt 9 § och 11 § SSMFS 2008:23. OKG:s redovisning och bedömning Av redovisningen framgår det att effekthöjningen kommer att påverka anläggningsplatsen och omgivningen genom

- värmeutsläpp till havet via uppvärmt kylvatten, - utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten, - produktion av radioaktivt avfall.

Enligt OKG:s preliminära bedömningar kommer gällande och föreslagna dosvärden till omgivningen vid postulerade missöden att innehållas. OKG bedömer vidare att mängden lågaktivt avfall inte kommer att påverkas. Däremot beräknas produktionen av högaktivt avfall att öka. Genom utsläppsreducerade åtgärder förväntas inte heller att utsläppen av radioaktiva ämnen vid normal drift skall öka efter effekthöjningen. SSM:s bedömning SSM:s bedömning framgår av avsnitt 5.6, 5.11.1 och 5.11.5. 5.4 Inverkan på härden Berörda krav 3 kap 1, 2 §§ SSMFS 2008:1, 6 kap 2 § SSMFS 2008:1, 23 – 27 §§ SSMFS 2008:17.


Sida: 31/79

OKG:s redovisning och bedömning För att verifiera att det är möjligt att höja effekten i O2 till 2300 MWt har OKG dimensionerat en jämnviktshärd2 med bränsle av konstruktionen SVEA 96 Optima 2 [13] och utfört en bränslespecifik säkerhetsredovisning för bränsle och härd [14]. De använda metoderna är desamma som används vid nuvarande effektnivå. I princip verifieras bränsle och härd vid 2300 MWt mot samma krav som gäller vid nuvarande effektnivå. Jämnviktshärden har konstruerats med krav på minst 10 % marginal på de termiska konstruktionsgränser, dvs. för minsta avställningsmarginal, minsta torrkokningskvot, TMOL3-marginal och LOCA4-marginal. Dessa konstruktionsgränser verifieras i ref [14]. OKG har också genomfört analyser för att visa att reaktivitetskoefficienterna uppfyller kraven på negativ återkoppling vid drift [14]. För den effekthöjda reaktorn förutsätts att nukleär värmning påbörjas vid 65 ºC jämfört mot nuvarande 20 ºC. OKG har undersökt hur kraven på kriticitetssäkerhet uppfylls vid förvaring och hantering av bränslet i torrförråd och bränslebassäng samt vid transport till och förvaring i CLAB. Enligt OKG uppfylls kraven för mottagningen (upptiningsanläggningen), torrförråd och bränslebassänger. För transport till CLAB gäller att utbränningen får vara högst 50 MWd/kgU och maximala nodmedelanrikningen högst 4,0 viktsprocent U-235 med en BA-insats på 5 stavar med 2,55 viktsprocent Gadoliniumoxid. I OKG:s analys anges batchmedelutbränningen till 50 MWd/kgU vilket innebär att enskilda bränslepatroner kommer att få en högre utbränning. I OKG:s analys är högsta anrikning 4,14 viktsprocent U-235, men med en BA-insats på 12 stavar med mellan 4 och 5 viktsprocent Gadoliniumoxid. Ett arbete med att licensiera transportbehållare till CLAB för högre utbränning har påbörjats. Härdladdningen förändras genom att härdens semirand kommer att bestå av hälften av det högreaktiva ettåriga bränslet, vilket medför att neutronbestrålningen av reaktortanken kommer att öka. I randen kommer det lägst reaktiva bränslet att laddas medan övriga delar av härden laddas så jämnt som möjligt.

2 Jämnviktshärd innebär att konsekutiva identiska driftcykler beräknas där identiskt lika bränsleknippen laddas. 3 Thermal Mechanical Operating Limit 4 Loss Of Coolant Accident


Sida: 32/79

OKG redovisar att styrstavarna är utformade för att klara den högre effekten, men att styrstavarna kommer att brännas ut snabbare. OKG har kontrollerat att reaktorn kan göras underkritisk med styrstavarna i ref [13]. OKG har också kontrollerat att reaktorn kan göras underkritisk med borsystemet. För att driva reaktorn med tillräckliga termiska marginaler vid 2 300 MWt behöver minsta huvudcikulationsflöde vid fulleffekt ökas från 5 000 kg/s till 5 500 kg/s. Nuvarande maximala flöde 7 700 kg/s är tillräckligt. OKG har också analyserat härden med avseende på stabilitet och funnit att driftområdets vänstra begränsning behöver justeras för att härden skall uppfylla kraven på stabilitet vid normal drift. Snabbstoppslinjerna kommer att flyttas närmare driftområdet och följa driftområdets vänstra begränsningslinjer. Även delsnabbstoppslinjerna kommer att följa driftområdets vänstra begränsningslinjer. H2-händelser med uteblivet snabbstopp kommer att analyseras med avseende på stabilitet. OKG:s slutsats är att härden kan konstrueras för den högre effekten och att kostruktionskraven för härden uppfylls.

SSM:s bedömning SSM bedömer att det är nödvändigt att vid en effekthöjning undersöka hur bränsle och härd samt driftområdet påverkas. SSM bedömer att de analysmetoder som används idag också kan användas vid den högre effektnivån eftersom metoderna och modellerna inte är direkt beroende av effekt utan mer beroende på bränslets utbränning. SSM bedömer att OKG i säkerhetsredovisning för bränslet [14] visat att kraven uppfylls på patronutbränning, tryckdifferens över boxvägg, maximalt patronkylflöde och marginal mot lyftning av patron samt att medelvoiden i vattenkorset inte överstiger 1 %. SSM bedömer också att OKG har verifierat att kraven uppfylls för minsta avställningsmarginal, minsta torrkokningskvot, TMOL-marginal och LOCA-marginal. SSM bedömer också att OKG har visat att reaktivitetskoefficienterna uppfyller kraven på negativ återkoppling vid effektdrift samt att kraven på härdens stabilitet blivit beaktade. Att den nukleära värmningen kommer att påbörja vid 65 ºC jämfört mot nuvarande 20 ºC bedöms vara av mindre betydelse. Det viktiga i sammanhanget är att operatörerna känner till och är utbildade på att starta reaktorn med positiv moderatorkoeficient. Det förhållandet skiljer sig inte mot vad som gäller idag. SSM bedömer vidare att licensieringen av transportbehållare för transport av bränsle med högre utbränning skall ske i god tid innan det blir aktuellt för


Sida: 33/79

O2 att skicka bränsle med en batchmedelutbränning på 50 MWd/kgU till CLAB. När transportlicensen uppdateras kan det vara lämpligt att se över anrikningsgränser i kombination med BA-insats som anges i licensen samt eventullt också bränslestavarnas diameter. En analys behöver också göras på resteffekten av det utbrända bränslet och vid vilken tidpunkt efter avklingning som bränslet kan transporteras till CLAB. Vad det gäller bränslet som använts i analysen kan detta förvaras i CLAB, men att en kontrollberäkning behöver utföras. SSM noterar att borsystemet kommer att automatiseras före effekthöjningen. Den sammanfattande bedömningen är att ur härd- och bränslesynpunkt finns förutsättningar för att driva reaktorn vid den högre effekten. 5.5 Anläggningens radioaktiva ämnen Berörda krav 4 och 5 §§ SSMFS 2008:26. OKG:s redovisning och bedömning OKG har i [9] sammanfattat de ändringar av produktion, koncentration och spridning av radioaktiva material i anläggningen under normal drift och avställning som följd av effekthöjningen. OKG har bedömt att det i detta skede är tillräckligt att basera redovisningen på en proportionering mot redovisade inventarier i nuvarande SAR för O2. OKG har redovisat effekthöjningens påverkan på härdinventarier, produktion av radioaktiva nuklider som finns i reaktorvattnet och ångan, aktiverade korrosionsprodukter i reaktorvattnet, dimensionerande bränsleläckage och radioaktiva nuklider i system och byggnader under normal drift och avställning. Med härdinventarier menas de klyvningsprodukter (fissionsprodukter) och aktinider som bildas i bränslet under drift. I princip innebär en effekthöjning en proportionell ökning i effekttätheten och en motsvarande ökning i produktionsraten av de kortlivade fissionsprodukterna. Mängden av långlivade fissionsprodukter påverkas främst av bränslets genomsnittliga slutbränning vilket inte förväntas öka varför inventariet inte kommer att förändras. Vid normal drift har en ökning i inventariet inte någon signifikant radiologisk inverkan däremot påverkas utsläpp vid stora bränsleskador.


Sida: 34/79

I O2 doseras vätgas till matarvattnet i syfte att reducera risken för interkristallin spänningskorrosion i austenitiska konstruktionsmaterial. Effekthöjningen kommer att resultera i högre dosrat i fallspalten [17]-[18] på grund av en ökad belastning på bränslet i härdens yttre del. Till följd av det kommer doseringsbehovet av vätgas att reduceras. Radioaktiva nuklider bildas i härden under radiolys av vatten. En del av dessa är flyktiga och överförs till ångan och därmed utgör en strålningskälla i ångledningar. Halveringstider för de viktigaste nukliderna (N-16 och C-15) är korta. Produktionen av dessa nuklider förväntas öka proportionellt med den högre termiska effekten. Det ökade ångflödet leder till ökade dosrater i ångledningar. Det förväntas dock att det lägre doseringsbehovet av vätgas kommer att kompensera dessa genom att övergången av N-16 till ångledningar blir lägre. Strålningsnivån runt O2 (s.k. ”sky-shine”) efter en effekthöjning förväntas vara oförändrad eller eventuellt öka marginellt jämfört med nuvarande situation. Korrosionsprodukter som deponeras på bränslet aktiveras. Deponeringshastigheten ökar vid en effekthöjning. Inventariet av aktiverade korrosionsprodukter antas öka proportionellt med effekthöjningen. OKG pekar också på anläggningsändringar som kan påverka inventariet, t.ex. framåtpumpat högtrycksdränage som leder till en fördubbling av kobolthalten i bränslecrud. Att Co-60 deponeras på systemytor med en ökad dosrat som följd kan motverkas genom fortsatt dosering av zink. Ett dimensionerande bränsleläckage5 har definierats utifrån säkerhetsredovisningen för Oskarshamn 3. Sedan dess har bränslekonstruktionerna förbättrats och erfarenheterna av bränsleskador har visat att läckage är betydligt mindre än det antagna läckaget i det dimensionerande fallet. OKG anser att det dimensionerande bränsleläckaget kommer att bli oförändrat eller lägre för flertalet av de ur omgivningspåverkan intressanta nukliderna och därför inte kommer att resultera i ökade radiologiska konsekvenser med anledning av en effekthöjning. SSM:s bedömning Enligt SSM:s bedömning har OKG på ett tillfredsställande sätt analyserat de frågeställningar som rör ändringar i produktion, koncentration och spridning

5 Ett tänkbart stort bränsleläckage som skulle kunna inträffa vid normal drift utan att leda till omedelbar avstängning av reaktorn.


Sida: 35/79

av radioaktiva material i anläggningen under normal drift och avställning till följd av en effekthöjning. SSM bedömer också att OKG har identifierat de flesta faktorer som förväntas påverka inventariet av aktiverade korrosionsprodukter vid en effekthöjning. Det är dock inte enbart effekthöjningen som har en stor inverkan på inventariet utan även det planerade införandet av framåtpumpat dränage till matarvattensystemet. Om OKG:s huvudalternativ framåtpumpat högtrycksdränage införs, kommer det att medföra en fördubbling av mängden kobolt i bränslecruden med en motsvarande ökning av Co-60 och ökade dosrater i systemen. Det är därför mycket viktigt att kobolt källor minimeras vid utbyte av komponenter och val av material. SSM vill dessutom påpeka att utöver de faktorer som OKG har identifierat kan yttillståndet hos nya komponenter väsentligen påverka mängden korrosionsprodukter tills ett stabilt oxidskikt etableras. SSM bedömer vidare att eventuella radiologiska konsekvenser till omgivningen från det dimensionerande bränsleläckaget kommer att vara oförändrade eller lägre efter en effekthöjning, dock bör analyserna och O2:s säkerhetsredovisning uppdateras med hänsyn till vunna erfarenheter av verkliga bränsleläckage. De radioaktiva ämnen som produceras på olika sätt transporteras från härden med reaktorvattnet till andra system. OKG:s planer på att införa ett framåtpumpat högtrycksdränage (huvudalternativ) kommer att påverka korrosionsproduktbalansen på ett signifikant sätt genom att mängd och fördelning av korrosionsprodukter förändras. Dessa utgör grundvärden för den systemvissa genomgång av strålskyddsaspekter som bedöms i avsnitt 5.6 nedan. 5.6 Strålskydd Berörda krav 4 och 5 §§ SSMFS 2008:26, 3 § SSMFS 2008:19, SSI-beslut [15]

OKG:s redovisning och bedömning OKG anger i [9] att vid den planerade effekthöjningen ökar bränslets inventarium av fissionsprodukter och produktionen av radioaktiva ämnen i


Sida: 36/79

exponerat material och kylmedel. OKG anger att strålnivåer i anläggningen ökar och att åtgärder skall vidtas i enlighet med ALARA-principen6. OKG anger att produktionen av radionukliderna 16N (t1/2 = 7,1 sek) och 15C (t1/2 = 2,5 sek) ökar proportionellt mot termisk reaktoreffekt. Av nämnda nuklider har 16N störst radiologisk betydelse. Effektökningen ger ett högre ångflöde vilket ökar överföringen av 16N till turbinsidan. OKG anger [9] att högre dosrater i fallspalten beroende på ökad effekt-belastning i bränslehärdens yttre delar kan komma att reducera behovet av vätgasdosering (HWC-drift) [17]-[18]. Detta motverkar nämnda effekter av ökad 16N-produktion och högre ångflöde och reducerar överföringen av kväve till turbinsidan (mindre ammoniak). Enligt OKG förväntas, om så är fallet, gammakällstyrkan vid ångledningarnas gräns mot turbinsidan då att endast öka marginellt. OKG avser införa framåtpumpat högtrycksdränage (huvudalternativ) och därmed ökar mängden aktiverade korrosionsprodukter i reaktorvattnet [9]. OKG redovisar [19]-[20] att kobolthalten i matarvatten kan öka med en faktor två om högtrycksdränaget framåtpumpas. Tillförseln av mängden järn kan öka med upp till en faktor tio (max. 0,6 ppb i matarvattnet). OKG menar att ökad järnhalt ger utrymme för ökad zinkdosering vilket motverkar deponering av 60Co på systemytor. Gammastrålning från aktiverade korrosionsprodukter, speciellt 60Co, dominerar personstråldoser i kokvattenreaktorer. OKG poängterar betydelsen av att halterna av nickel, zink och järn i primärkretsen är sådana att stabila oxider (spinellformer) dominerar i crud och på systemytor [20], [22]. Det är svårt att nu exakt förutse halterna av järn, kobolt och nickel, speciellt i samband med HWC-drift, eftersom då interna källor då bidrar till järnhalten. OKG avser att säkerställa att kobolthaltigt material undviks och att erosionsbeständiga material väljs vid upphandling och utformning av nya system. OKG har identifierat behovet av att utföra nya beräkningar av neutronflödestätheter i och utanför härden med lämpliga Monte Carlo program. Den föreslagna effekthöjningen innebär att härden får en ”flackare” effektfördelning vilket innebär en, relativt tidigare, högre effekt i randelementen av härden. OKG har identifierat behovet av att i och utanför 6 ALARA – As Low As Reasonably Achievable – Tillämpningen av principen innebär att man så långt rimligt möjligt, med hänsyn till kostnader och andra samhälleliga faktorer, minskar antalet personer som exponeras, deras stråldoser samt risken för att bli exponerad.


Sida: 37/79

härden beräkna neutronaktiveringen för olika komponenter. OKG förutser en ökning av mängden neutroninducerad aktivitet men anger att tidigare beräkningar innehåller betydande konservatism. OKG har identifierat behovet av att kontrollera strålskärmningen utanför reaktortanken (neutron- och gammadosrater). OKG anger vidare ett behov av att kontrollera källstyrkor i övriga system och komponenter. Eventuella svaga punkter kan leda till kompenserande åtgärder (omklassning, skärmning ). OKG påpekar att effektökningen under drift leder till ökad 16N-produktion och genom det ökade ångflödet kortare tid för radionuklidens sönderfall innan ångan når turbinsidan. OKG planerar en större ombyggnad av turbinanläggningen [20]. Nya komponenter och rör kan bli nya ”källtermer” för strålning utanför turbinbyggnaden (”16N skyshine”). OKG förutser framtagning av en referensrapport som redovisar strålnivåer i och utanför den ombyggda turbinbyggnaden. Strålnivåer i en avställd kokarreaktors turbinanläggning domineras normalt av de korrosionsprodukter som når turbinsidan via fukt i reaktorångan. Låg fukthalt i primärångan ger låga strålnivåer på turbinsidan. Ångseparatorerna vid O2 är tidigare utbytta och OKG planerar utbyte av reaktorns fuktavskiljare. OKG har i detta sammanhang som kravbild angett en fukthalt lägre än 0,1 %.

SSM:s bedömning SSM bedömer att OKG, i samband med den planerade effekthöjningen, identifierat effekter och reaktorsystem av betydelse för strålnivåer och stråldoser vid reaktordrift, revisionsavställning, underhåll samt framtida rivning. SSM bedömer att OKG angett relevanta åtgärder att utvärdera och beakta i det fortsatta arbetet inför en effekthöjning. SSM bedömer att OKG identifierat beräkningar, kontroller och processtyrning som behövs för att säkerställa att produktionen av radioaktiva ämnen minimeras eller, relativt nyttan av den termiska effektökning, hålls på acceptabelt låg nivå (strålskyddet optimeras). SSM har vid sin granskning av strålskyddsaspekter inte funnit faktorer som på ett avgörande eller betydelsefullt sätt talar emot om att höja den termiska effekten vid O2 . Stråldoser under normaldrift beror primärt på produktionen och spridningen av aktiverade korrosionsprodukter i reaktoranläggningen. SSM avser att i ett


Sida: 38/79

senare skede mer detaljerat granska av OKG planerade och utförda åtgärder för att vidmakthålla god vattenkemi samt låga strålnivåer och stråldoser vid O2. 5.7 Säkerhetsanalyser 5.7.1 Felfunktioner i reaktorn

Berörda krav 2 kap 1 § och 3 kap 1 § SSMFS 2008:1 samt 3 § SSMFS 2008:17.

OKG:s redovisning och bedömning OKG anger i sin redovisning [9] att felfunktioner i reaktorn kan vara flödesinitierande transienter såsom ökning/minskning av reaktorns huvudcirkulationsflöde och blockering av kylflödet till en bränslepatron, eller reaktivitetsinitierade transienter såsom fallande styrstav, felaktig styrstavsmanöver och drift med felaktigt laddad patron. OKG anger också att samtliga dessa händelser påverkas av effekthöjningen och kommer att analyseras utifrån aspekter på risken för bränsleskador och tryckavsäkring av primärsystemet.

SSM:s bedöming SSM bedömer att OKG har kunnat identifiera de händelser i reaktorn som påverkas av effekthöjningen. Samtliga dessa händelser behöver således analyseras. Riktigheten i tillämpade acceptanskriterier avser SSM bedöma vid ett senare skede i samband med den kommande granskningen av anläggningens preliminära säkerhetsredovisning (PSAR). 5.7.2 Felfunktioner i matarvattensystem

Berörda krav 2 kap 1 §, 3 kap 1 § och 4 kap 1 § SSMFS 2008.

OKG:s redovisning och bedömning OKG anger [9] att felfunktioner i matarvattensystemet omfattar fel som innebär påverkan på matarvattentemperaturen eller matarvattenflödet. Felaktigt minskad eller ökad tillförsel av matarvatten och variationer i matarvattentemperaturen kan påverka härdens säkerhet. Vid lägre


Sida: 39/79

matarvattentemperatur kommer reaktiviteten att öka. Torrkokningskvoten kan påverkas genom ändringar i matarvattenflödet. En ökning i matarvattenflödet kan leda till toppfyllning av reaktortanken. En minskning av matarvattenflödet kan leda till sjunkande nivå i reaktortanken. Matarvattentransienterna analyseras med avseende på risken för bränsleskador, med avseende på tryckavsäkring av primärsystemet, med avseende på toppfyllning av reaktortanken, samt med avseende på resteffektbortförsel. OKG anger också att analyser baserade på händelsesekvenserna minskad matarvattenförvärmning, ökande/minskande matarvatten- och hjälpmatarvattenflöde, samt övriga händelser som medför ökande flöde till reaktortanken påverkas av effekthöjningen.

SSM:s bedömning Ett antal händelser med störningar i matarvattensystemen har förekommit i svenska reaktorer, bland annat i O2. Matarvattentransienter har förekommit tillsammans med andra latenta fel och samverkat med reaktorns normala regler- och skyddssystem, vilket har orsakat reaktivitetsstörningar och instabilitet. Även nivåtransienter har förekommit på grund av störningar i matarvattenflödet. SSM bedömer att säkerhetsbetydelsen av störningar i matarvattenflödet kan ha varit undervärderad på grund av den relativt höga frekvensen. För att syftet med kraven enligt 4 kap 1 § SSMFS 2008:1 skall kunna uppfyllas behöver OKG göra en kartläggning av ett spektrum av hypotetiska matarvattenstörningar vid den högre effektnivån. Enligt SSM:s bedömningr behöver specifika analyser av de mest utmanande förloppen genomföras vid den högre effekten. En lämplig utgångspunkt för sådana analyser kan vara de transienter som har inträffat med verklighetsnära beskrivning av samverkan med reaktorns regler- och skyddssystem. 5.7.3 Felfunktioner som berör ångledningarna

Berörda krav 2 kap 1 §, 3 kap. 1 § och 4 kap. 1 § SSMFS 2008:1, samt 4 § (b) SSMFS 2008:17.

OKGs redovisning och bedömning OKG anger att felfunktioner kan leda till ökat eller minskat ångflöde. Transienter som innebär att ångflödet reduceras leder till tryckökning och högre effekt i reaktorn och kan därmed utmana tryckavsäkringen av


Sida: 40/79

primärsystemet. Transienter som innebär en ökning av utflödet av ånga kan orsaka jäsningsförlopp som kan leda till att vatten strömmar in i ångledningarna. Ett ökat ångflöde kan också leda till ökat tryckfall över ventilerna och självstängning vilket leder till en tryckhöjning. OKG överväger att byta ut ventiler i ångledningssystemet för att minska sannolikheten för självstängning. OKG anger att analyser baserade på händelsesekvenser som leder till tryckökning p.g.a. minskande ångflöde respektive trycksänkning p.g.a. ökande ångflöde påverkas av effekthöjningen. Dessa händelser kommer att analyseras utifrån aspekter på termiska marginaler för bränslet, tryckavsäkring av primärsystemet, härdnödkylning och bortförsel av resteffekt, samt isolering av ångledningarna.

SSM:s bedömning Konsekvenser av störningar i ångledningssystemet, såsom ångblockering eller ökande ångflöde, har stark koppling till effektnivån och behöver därför analyseras noga. Det högre trycket vid blockering av ångflödet i den effekthöjda reaktorn kan påverka tiden för inskjutning av styrstavar. Den högre ångledningshastigheten kan negativt påverka andra system/komponenter som t.ex. fuktavskiljare och ångavblåsningsventiler. SSM förutsätter att ovanstående beaktas inför effekthöjningen. SSM förutsätter också att OKG inför effekthöjningen visar att kravet på oberoende mellan säkerhetsfunktionerna reaktorsnabbstopp och reaktortryckavsäkring är uppfylld (4 § (b) SSMFS 2008:17). I övrigt avser SSM att bedöma riktigheten i tillämpade acceptanskriterier vid ett senare skede i samband med den kommande granskningen av anläggningens PSAR. 5.7.4 Rörbrott utanför reaktorinneslutningen

Berörda krav 2 kap 1 §, 3 kap 1 § och 4 kap. 1 § SSMFS 2008:1, samt 26 § SSMFS 2008:17.

OKG:s redovisning och bedömning OKG anger i sin redovisning [9] att yttre rörbrott analyseras med hänsyn till härdens kylning, verifiering av 20-tonskriteriet, belastningar på byggnader i form av tryck och temperatur för berörda rum, ångskalventilernas förmåga


Sida: 41/79

att stänga innan tvåfasflöde når upp till ångledningsstutsarna, samt med hänsyn till utsläpp och konsekvenser. OKG anger också att analyser som baseras på händelsesekvenserna yttre ångledningsbrott, matarvattenledningsbrott och yttre rörbrott på kylsystem för avställd reaktor påverkas av effekthöjningen. Dessa händelser utgör paraplyhändelser för övriga yttre rörbrott.

SSM:s bedömning SSM bedömer att OKG har identifierat de rörbrottssekvenser utanför reaktorinneslutningen som påverkas av effekthöjningen. Samtliga dessa händelser behöver således analyseras. Riktigheten i tillämpade acceptanskriterier avser SSM bedöma vid ett senare skede i samband med den kommande granskningen av anläggningens PSAR. 5.7.5 Rörbrott innanför reaktorinneslutningen

Berörda krav 2 kap 1 §, 3 kap 1 § och 4 kap 1 § SSMFS 2008:1 4 kap 1 § samt 22 och 26 §§ SSMFS 2008:17.

OKG:s redovisning och bedömning OKG anger [9] att rörbrott innanför reaktorinneslutningen analyseras med hänsyn till härdnödkylning, tryck- och temperaturförlopp i reaktorinneslutningen, pooldynamiska belastningar, samt med hänsyn till utsläpp och konsekvenser. OKG anger också att analyser baserade på händelsesekvenserna ångledningsbrott, matarvattenledningsbrott, uppfläktnings- och giljotinbrott på HC-ledning, rörbrott i härdnödkylningssystem, rörbrott i tryckavsäkringssystem, samt rörbrott innanför biologiska skärmen, påverkas av effekthöjningen.

SSM:s bedömning SSM bedömer att OKG har identifierat de rörbrottssekvenser innanför reaktorinneslutningen som påverkas av effekthöjningen. Samtliga dessa händelser behöver således analyseras. Riktigheten i tillämpade acceptanskriterier avser SSM bedöma vid ett senare skede i samband med den kommande granskningen av anläggningens preliminära säkerhetsredovisning (PSAR).


Sida: 42/79

5.7.6 Felfunktioner i hjälpkraftsystem

Berörda krav 3 kap 1 § och 4 kap 1 § SSMFS 2008:1, samt 10 och 11 §§ SSMFS 2008:17.

OKG:s redovisning och bedömning Vid störningar på yttre nät kan även hjälpkraftförsörjningen påverkas. Enligt OKG kommer redovisningen att innefatta vilka olika händelseförlopp med avseende på spänning och frekvens på yttre nät som anläggningen skall tåla. Det skall framgå att säkerhetsfunktioner inte blockeras genom att komponentskydd löses ut och att en återkommande spänning efter en nätstörning kan tas om hand på ett korrekt sätt. Vid bortfall av yttre nät är anläggningen konstruerad för att förse anläggningen med el till det egna nätet, så kallad husturbinövergång. Vid ytterligare fel i yttre nät kommer dieslarna att startas. Pålastningsekvenser kommer därför att analyseras för att verifiera att dieslarna inte överbelastas. Ett kriterium för effekthöjningen är att den inte får försämra möjligheten till husturbinövergång. Effekthöjningen påverkar förmågan att omlänka ångflödet till kondensorn och åtgärder för att förstärka dumpkapaciteten är därför planerade för att anläggningens respons inte skall försämras. Förstärkning av dumpkapaciteten medverkar också till oförändrad anläggningsrespons vid lastfrånslag. Även bortfall av yttre nät med misslyckad övergång till husturbindrift kommer att analyseras.

SSM:s bedömning SSM gör bedömningen att hjälpkraftsystemen har en stor säkerhetsmässig betydelse och att omfattande analyser av tillgång på hjälpkraft behöver genomföras. Vid en nätstörning i Forsmark år 2006 förmådde inte block 1 svara på förväntat sätt genom att viktig utrustning felfungerade på grund av skydd som löste ut på överspänning och underfrekvens. Mot denna bakgrund bedömer SSM att långsiktiga åtgärder för att uppnå robusthet i elsystemen behöver utredas även för O2. Anläggningens respons är beroende av systemens driftläggning och analyserna behöver därför innefatta alla de driftläggningar som är möjliga för anläggningen. Dessa utredningar och analyser behöver genomföras inför framtagningen av PSAR. Enligt SSM:s bedömning behöver hanteringen av driftplanering och driftläggning klargöras för att undvika brister av den typ som identifierades i Forsmark.


Sida: 43/79

SSM anser att händelser beskrivna i SAR avseende anläggningens elsystem behöver redovisas separat för de olika driftläggningarna av elsystemet samt för de olika driftmoderna för anläggningen. 5.7.7 Felfunktioner i system för radioaktiva avfall

Berörda krav 2 kap 1 § SSMFS 2008:1.

OKG:s redovisning och bedömning OKG anger [9] att aktuella händelsesekvenser här är brott i fördröjningstanken och brand i kolfiltren i systemet för aktiva gaser (341). OKG anger att analyser baserade på dessa händelsesekvenser påverkas av effekthöjningen genom att t.ex. inventariet av radioaktiva nuklider förändras

SSM:s bedömning SSM konstaterar att analyser baserade på aktuella händelser behöver ses över med hänsyn till effekthöjningens påverkan. 5.7.8 Felfunktioner i turbinsystem

Berörda krav 2 kap 1 § och 3 kap 1 § SSMFS 2008:1.

OKG:s redovisning och bedömning OKG anger [9] att vid förhöjd effekt, och därmed högre ångflöde, ger snabbstängning av turbinen en större tryck- och effekttransient i reaktortanken. Marginalerna till utlösning av snabbstopp på högt tryck och neutronflöde kan därmed komma att minska varför förnyade analyser behöver göras. Man kommer även att genomföra nya analyser av turbinsnabbstängning med samtidigt dumpförbud. Under denna transient blåses ånga från reaktorn till kondensationsbassängen via avblåsnings-systemet. OKG anger vidare att turbinsnabbstängning med misslyckad frånkoppling kan leda till stopp av HC-pumparna. Störningar kan leda till omgivningskonsekvenser motsvarande yttre rörbrott. Vid den högre effekten


Sida: 44/79

blir det högre tryck i förvärmare och mellanöverhettare vilket kan påverka missilanalyserna.

SSM:s bedömning Turbinanläggningen fungerar som värmesänka för inkommande ånga samt levererar kylvatten (matarvatten) till reaktorn. Vid störningar eller bortfall av yttre nät är det befintliga turbinsystemet ett alternativt sätt att förse reaktorns säkerhetssystem med elkraft. Det har även funnits exempel på att störningar i yttre nät kan sprida sig till reaktorn genom turbinsystemet. Turbinanläggningens driftsäkerhet har därigenom en indirekt och viktig betydelse för reaktorsäkerheten. SSM bedömer att OKG har identifierat de händelsesekvenser i turbinsystem som påverkas av effekthöjningen. Analyser baserade på dessa händelser behöver således ses över inför effekthöjningen. 5.7.9 Felfunktioner i andra system

Berörda krav 2 kap 1 § samt 3 kap 1 och 3 §§ SSMFS 2008:1.

OKG:s redovisning och bedömning De felfunktioner som beaktas här [9] är brott på instrumentledning, fel i kylvattensystemet, fel i tryckgassystemet och bortfall av kylning av bränslebassängen. OKG anger att de felfunktioner som kan påverkas av effekthöjningen är fel på instrumentering ansluten till RCPB genom att inventariet av radioaktiva nuklider i reaktorn förändras i samband med rörbrott på instrumentledning. Andra felfunktioner som kan påverkas av effekthöjningen är fel i kyl- och reningssystem för bränsleförvaringsutrymmen (324) genom att tiden för manuella åtgärder för att förhindra otillåten temperatur i bränslebassängen minskar p.g.a. att resteffekten i det förvarade bränslet ökar.

SSM:s bedömning SSM bedömer att OKG har identifierat de övriga händelser som påverkas av effekthöjningen. Analyser baserade på dessa händelser behöver således ses över inför effekthöjningen. Riktigheten i tillämpade acceptanskriterier kommer att bedömas i samband med den kommande granskningen av anläggningens PSAR.


Sida: 45/79

5.7.10 Missöden vid bränslehantering Berörda krav 4 kap 1-2 §§ och 6 kap 2 § SSMFS 2008:1.

OKG:s redovisning och bedömning OKG hänvisar till O2 SAR där händelseförlopp och konsekvenser av missöden vid bränslehantering beskrivs. Enligt OKG:s bedömning medför effekthöjningen ingen förändring i risken för kriticitet eftersom det görs bränslespecifikt för varje anrikningsdesign. Däremot påverkas analysen av mekaniska bränsleskador eftersom inventariet av radioaktiva nuklider kommer att ändras. Det medför också att aktivitetsutsläpp till omgivningen kommer att påverkas.

SSM:s bedömning Den inlämnade redovisningen bedöms innehålla en tillräcklig kartläggning av de missödeshändelser som kan uppstå vid bränslehantering. SSM förutsätter att analyser baserade på händelsesekvenser som påverkas av effekthöjningen kommer att ses över. 5.7.11 Jordbävning Berörda krav 14 § SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedömning OKG anger [9] att jordbävningen som händelse beaktas i projekt PLEX-säkerhetshöjning. Enligt OKG:s bedömning påverkas inte händelsen jordbävning av effekthöjningen. SSM:s bedömning SSM instämmer i OKG:s bedömning. 5.7.12 Brand Berörda krav 3 kap 1§ SSMSF 2008:1, 14 § SSMFS 2008:17.


Sida: 46/79

OKG:s redovisning och bedömning OKG anger att händelsen brand beaktas i projekt PLEX-säkerhetshöjning. Enligt OKG:s bedömning [9] orsakar brand inte någon otillåten påverkan på barriärerna eller utsläpp i varken den moderniserade eller effekthöjda anläggningen. SSM:s bedömning Brandanalyserna kommer att bedömas i samband med den kommande granskningen av anläggningens PSAR. 5.7.13 Bortfall av snabbstoppsystemet vid förväntade

störningar Berörda krav 4 kap 1§ SSMFS 2008:1,14 § SSMFS 2004:2. OKG:s redovisning och bedömning OKG hänvisar till O2 SAR där uteblivet snabbstopp vid händelser inom händelseklass förväntade händelser avseende tryckavsäkring i primärsystemet redovisas. Händelserna avser ångblockering vid maximalt licensierat effekt. OKG anger [9] att analyser baserade på ATWS7-händelser påverkas av effekthöjningen genom att analysförutsättningarna förändras. SSM:s bedömning SSM delar OKG:s bedömning att effekthöjningen påverkar analyserna baserade på aktuella händelser. SSM förutsätter därför att dessa analyser ses över inför effekthöjningen. SSM förutsätter att OKG följer tidigare myndighetskrav enligt beslut (SKI 2005/1405, 2007-05-10) från dåvarande Statens kärnkraftinspektion att automatisering av borsystemet skall vara genomförd i enlighet med vad som gäller enligt 10 § SSMFS 2008:17, innan anläggningen drivs vid en förhöjd termisk effekt. Vid analys av automatisk aktivering av borsystemet behöver

7 Anticipated Transients Without Scram


Sida: 47/79

OKG beakta även ATWC8-sekvenser, d.v.s. sekvenser där varken hydraulisk inskjutning eller elektrisk inskruvning av styrstavar tillgodoräknas. Se även avsnitt 5.2.3 och 5.7.19 i denna granskningsrapport. 5.7.14 Yttre påverkan Berörda krav 4 kap 1 § SSMFS 2008:1,14 § SSMFS 2004:2. OKG:s redovisning och bedömning OKG hänvisar till O2 SAR där händelseförloppet och konsekvenserna av yttre påverkan samt de analyser och beräkningar som genomförts för typ av händelse redovisas.

I redovisningen [9] listas de yttre händelser som bedöms komma att ingå i anläggningens nya säkerhetsredovisning. Dessutom kommer redovisningen att kompletteras med avseende på kraftsystemteknisk påverkan. Med kraftsystemteknisk påverkan menas att anläggningen kan utsättas för avvikelser i bland annat frekvens och spänning samt transienter i sin elektriska anslutning till det yttre kraftsystemet. Anläggningen skall därför vara försedd med skyddsfunktioner som kopplar bort anläggningen från det yttre kraftsystemet då avvikelserna överstiger anläggningens tålighet. Denna redovisning påverkas av effekthöjningen. OKG bedömer också att analyser som baseras på händelsesekvensen föroreningar i kylvattenkanalen kommer att påverkas av effekthöjningen genom att resteffekten påverkar tidsförloppet i störningen. Detsamma gäller analyser baserade på händelsesekvensen höga kylvattentemperaturer i 316-bassängen och havet. Övriga händelsesekvenser som t.ex. föroreningar i atmosfären, extrema utomhustemperaturer och extrema nederbördsmängder bedöms av OKG inte bli påverkade av effekthöjningen. SSM:s bedömning Den inlämnade redovisningen bedöms innehålla en tillräcklig kartläggning av de yttre händelser som kommer att ha inverkan på den planerade effekthöjningen. SSM förutsätter att analyser baserade på händelsesekvenser som påverkas av effekthöjningen kommer att ses över. SSM förutsätter

8 Anticipated Transients Without Control rods


Sida: 48/79

också att OKG utreder risken för ökad mängd insläpp av föroreningar från havet genom att kylvattenflödet ökar. 5.7.15 Inre händelser Berörda krav 4 kap 1 § SSMFS 2008:1,14 § SSMFS 2004:2. OKG:s redovisning och bedömning OKG hänvisar till O2 SAR där händelseförloppet och konsekvenserna vid olika typer av inre händelser redovisas. En inre händelse orsakas av ett fel inom anläggningen. Enligt OKG:s bedömning [9] påverkar effekthöjningen de analyser som baseras på händelsesekvensen inre översvämning och eventuellt analyserna vid händelsen inre missiler, bland annat kvävgasförråden. Händelsesekvenserna missöde vid tunga lyft och tryckalstrande händelser (kortslutning i ett ställverk) bedöms inte påverkas av effekthöjningen. SSM:s bedömning Den inlämnade redovisningen bedöms innehålla en tillräcklig kartläggning av de yttre händelser som kommer att ha inverkan på den planerade effekthöjningen. SSM förutsätter att analyser baserade på händelsesekvenser som påverkas av effekthöjningen kommer att ses över. 5.7.16 Cykelspecifika analyser och driftbegränsningar Berörda krav 4 kap 2 § SSMFS 2008:1.

OKG:s redovisning och bedömning OKG anger [9] att härddimensioneringen inför en ny driftcykel är en anläggningsändring. Det görs då en noggrann kontroll och redovisning av att förutsättningar för reaktorns säkerhetsanalys och bränslets konstruktions- och säkerhetsanalys innehålls. Detta redovisas i en cykelspecifik säkerhetsredovisning. Den kommer att påverkas av ombyggnade eftersom


Sida: 49/79

vissa systemfunktioner ändras och av ändrade driftförhållanden när ändringar i processparametrar för säkerhetssystem införs. OKG anger också att för att kunna höja effekten måste bränslets anrikning höjas. Detta i sin tur påverkar härdens reaktivitetsegenskaper och aktivitetsinventarie. Analyserna påverkas eftersom analysförutsättningarna ändras vid en effekhöjning.

SSM:s bedömning SSM instämmer med OKG:s beskrivning och bedömer att den cykelspecifika analysen behöver uppdateras med de förutsättningar som gäller för den effekthöjda reaktorn. 5.7.17 Svåra haverier Berörda krav 4 kap 1 och 2 §§ SSMFS 2008:1. OKG:s redovisning och bedömning OKG värderar i ansökan hur effekthöjningen påverkar de två analyserade designsekvenserna för de konsekvenslindrande systemen vid O2:

1. Stort ångledningsbrott i reaktorinneslutningen i kombination med maximalt brott på ett nedblåsningsrör

2. Transient i kombination med bortfall av alla icke batterisäkrade nät inklusive gasturbinanläggningen

För den första sekvensen gör OKG bedömningen att det initiala förloppet inte kommer att påverkas av effekthöjningen så länge öppningstrycken för sprängblecken i system 361 resp. 362 inte ändras. Det fortsatta förloppet överensstämmer med händelsen inre rörbrott (ångledningsbrott) som redovisas i SAR avsnitt 6.5. Den andra sekvensen påverkas av effekthöjningen och analysförutsättningarna ändras. Förnyade analyser kommer att genomföras. På grund av att marginalen mot acceptanskriterierna för utsläpp med nuvarande effekt är mycket god, bedömer OKG att det är troligt att acceptanskriterierna kommer att uppfyllas även vid den nya effektnivån.


Sida: 50/79

SSM:s bedömning Svåra haverier är mycket osannolika händelser och inträffar när reaktorns härd inte kan kylas vilket leder till att bränslet i härden smälter och stora mängder radioaktiva ämnen frigörs. Efter ett regeringsbeslut 1986 infördes vid samtliga svenska kärnkraftverk system för konsekvenslindring efter svåra haverier. Inför införandet av systemen analyserades olika händelsesekvenser och systemens konstruktion baserades på s.k. designsekvenser. SSM bedömer att OKG i tillräcklig omfattning identifierat behovet av översyn av analyserna av de två designsekvenserna och delar OKG:s preliminära bedömningar. SSM vill påpeka det faktum att analysen av förloppet vid ett inre rörbrott (ångledningsbrott) påverkas av effekthöjningen, vilket framgår av OKG:s ansökan avsnitt 5.8.5, varför även analysen av den första designsekvensen påverkas. Härdnödkylning (system 323) och inneslutningssprinkling (system 322) fungerar dock som avsett, vilket innebär att acceptanskriterierna för svåra haverier kommer att uppfyllas med god marginal för den första designsekvensen även efter den planerade effekthöjningen. SSM vill vidare påpeka att de ytterligare sekvenser som analyseras i SAR för att täcka in osäkerheter i analyserna också kan påverkas av effekthöjningen. Även för dessa sekvenser kan det behövas förnyade analyser med de nya förutsättningarna. När det gäller den andra designsekvensen behöver OKG visa att tryckavsäkringskapaciteten i system 314 är tillräcklig för att säkerställa ett lågt tryck i reaktortanken vid tiden för tankgenomsmältning och på så vis undvika en s.k. högtrycksgenomsmältning. SSM noterar att det finns en s.k. öppen fråga i nuvarande SAR avsnitt 6.17 som behandlar tryckavsäkringens funktion vid de förhållanden som råder vid ett svårt haveri. OKG behöver belysa denna fråga inför den planerade effekthöjningen. 5.7.18 Probabilistisk säkerhetsanalys (PSA) Berörda krav 4 kap 1 § SSMFS 2008:1 OKG:s redovisning och bedömning


Sida: 51/79

OKG anger i sin redovisning [9] att PSA nivå 1-analyserna avseende sannolikhet för härdskada kommer att påverkas av effekthöjningen p.g.a. av ändrade analysförutsättningar, t.ex. ändring i system för reaktivitetskontroll. PSA nivå 2-analyserna avseende sannolikhet för radioaktiva utsläpp till omgivningen kommer också att påverkas av effekthöjningen då utgångspunkten för nivå 2-analyser är resultaten från nivå 1-analyser. SSM:s bedömning SSM delar OKG:s bedömning att den planerade effekthöjningen kommer att påverka PSA-analyserna. I detta skede bedöms redovisningsomfattningen av aktuellt område vara tillräcklig. 5.7.19 Analys av komplexa sekvenser Berörda krav 10 § SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedömning OKG anger [9] att säkerhetsredovisningen kommer att kompletteras med ett nytt avsnitt om analys av komplexa sekvenser. De områden som har identifierats är komplexa sekvenser av typen ATWS, dvs. förväntade händelser utan hydrauliskt snabbstopp, händelser som analyseras med avseende på tryckavsäkring av reaktortanken, samt analys av CCF 9 i säkerhetsfunktion. Enligt OKG:s bedömning påverkas samtliga analysområden av effekthöjningen. SSM:s bedömning Komplexa sekvenser eller speciella händelser är sådana händelser som inte har beaktats vid anläggningens konstruktion men som nu skall analyseras som en följd av 10 § SSMFS 2008:17 där det ställs krav på att anläggningen skall dimensioneras med rimliga tekniska och administrativa åtgärder för att motverka CCf-fel. Med tekniska åtgärder menas åtgärder för diversifiering. SSM bedömer att omfattningen av områden för komplexa sekvenser som OKG identifierat enligt ovan behöver kompletteras med ATWC-sekvenser vid analys av automatisk aktivering av borsystemet (se även avsnitt 5.2.3 och 5.7.13) samt med komplexa förlopp som har inträffat i den egna

9 Common Cause Failures


Sida: 52/79

anläggningen eller i andra anläggningar. Exempel på sådana händelser är kortslutningen i ställverket i Forsmark 1 år 2006 och matarvattentransienten i O2 år 1999 som ledde till instabilitet. Sådana inträffande komplexa förlopp, liksom de som OKG identifierat, behöver analyseras och värderas inför effekthöjningen. 5.7.20 Övriga analyser Berörda krav 10 § SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedömning OKG anger [9] att säkerhetsredovisningen kommer att kompletteras med ett nytt avsnitt där övriga analyser redovisas. De områden som har identifierats är inledande händelser med uteblivet snabbstopp på första villkoret efter H2- eller H3-händelser (rörbrott och spricka i rör undantas). Enligt OKG genomförs dessa analyser i syfte att pröva anläggningens djupförsvar och utgör därför inget formellt krav. Enligt OKG:s bedömning påverkas dessa analysområden av effekthöjningen. SSM:s bedömning SSM bedömer att omfattningen av identifierade områden för övriga analyser är tillräcklig. SSM kan dock inte se varför avsnittet om övriga analyser inte integreras med avsnittet om komplexa sekvenser (avsnitt 5.8.19). Det handlar ändå om inledande händelser med uteblivet snabbstopp i första villkoret, dvs. inledande händelser i kombination med CCF i säkerhetsfunktion. 5.8 Påverkan på barriärer, djupförsvar och säkerhetsfunktioner 5.8.1 Barriärer Berörda krav 2 kap 1 § SSMFS 2008:1 OKG: redovisning och bedömning Här ges en kortfattad beskrivning och bedömning av den planerade effekthöjningens inverkan på för anläggningen fem olika definierade


Sida: 53/79

barriärer: Bränslekutsens kristallstruktur, bränslekapslingen, reaktorns primärsystem, reaktorinneslutningen och reaktorbyggnaden. Bränslekapslingen och bränslekutsens kristallstruktur OKG anger att antalet bränslekutsar som drivs vid högre effekt ökar. Detta medför högre temperatur i bränslematerial och därmed ökad mängd frigjorda klyvningsprodukter. Om kapslingen skadas leder detta till ökad aktivitetsfrigörelse från härden. Det anges vidare att andelen bränsleelement som drivs närmare till kapslingens driftbegränsningar blir större genom att medelvärdet av effekttätheten i härden ökar. Driftbegränsningar som skyddar bränslet från belastningar som kan ge skador är maximalt tillåten stavbelastning (LHGR), maximalt tillåten linjär medelbelastning (LOCA-begränsning), minsta tillåtna torrkokningkvot (CPR) och maximalt tillåten effektökningshastighet (PCI). Enligt OKG:s bedömning kan härden konstrueras för den föreslagna effekten. OKG bedömer också att samtliga konstruktionskrav kommer att uppfyllas. Reaktorns primärsystem (RCPB) OKG anger att den planerade effekthöjningens belastning på RCPB kommer att ställa ökade krav på tryckavsäkringskapaciteten genom högre ångflöde från reaktorn. Enligt OKG:s bedömning behöver åtgärder vidtas för att kraven på tryckavsäkring skall kunna innehållas. Dessutom behöver ångskalventilerna bytas ut för att undvika risken för sekventiell självstängning. Reaktorinneslutningen OKG anger att vid ett stort inre rörbrott får den planerade effekthöjningen endast marginell påverkan på barriären reaktorinneslutning i korttidsförloppet. För långtidsförloppet bedömer dock OKG att det krävs förstärkning av kylningen av kondensationsbassängen då temperaturen i bassängen blir högre vid högre effektnivå. För att bibehålla nödvändiga säkerhetsmarginaler kommer kapaciteten för kylkedjan att ökas. Reaktorbyggnaden Enligt OKG:s bedömning kommer barriären reaktorbyggnad inte att utsättas för någon otillåten påverkan som följd av effekthöjningen. Vid utsläppsberäkningar krediteras reaktorbyggnadens avskiljande förmåga. Denna förmåga förändras inte av effekthöjningen. De beräknade


Sida: 54/79

utsläppsnivåerna kommer emellertid att påverkas genom att aktivitetsinnehållet i härden ökar vid högre effekt. SSM:s bedömning Den inlämnade redovisningen bedöms innehålla en tillräckligt detaljerad kartläggning av hur de fem olika barriärerna kommer att bli påverkade av den planerade effekthöjningen. SSM noterar att merparten av den aktuella redovisningen berör frågor som bedöms i särskilda avsnitt i denna rapport. 5.8.2 Djupförsvar Berörda krav 2 kap 1 § SSMFS 2008:1, 3 – 8 §§ SSMFS 2008:17. Enligt allmänna råd till 2 kap. 1 § SSMFS 2008:1 bör djupförsvaret tillämpas i fem olika nivåer enligt följande: Nivå Syfte Huvudsakliga medel 1 Förebyggande av driftstörningar och fel Robust konstruktion och höga krav på

utförandet, driften och underhållet 2 Kontroll över driftstörningar och detektering

av fel Regler- och skyddssystem samt övervakning och tillståndskontroll

3 Kontroll över förhållanden som kan uppkomma vid konstruktionsstyrande haverier

Tekniska säkerhetsfunktioner samt störnings- och haveriinstruktioner

4 Kontroll över och begränsning av förhållanden som kan uppkomma vid svåra haverier

Förberedda tekniska åtgärder och en effektiv haverihantering vid anläggningen

5 Lindrande av konsekvenser vid utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen

Effektiv samverkan med ansvariga myndigheter för skydd av omgivningen

OKG:s redovisning och bedömning Nivå 1 OKG anger att effekthöjningen kan ge snävare marginaler mellan drift-, larm- och utlösningsnivå för vitala parametrar. Vidare anges att vissa tekniska funktioner och system kommer delvis att byggas på modernare


Sida: 55/79

produkter än vad som hitintills använts och att beteendet hos anläggningen i vissa driftlägen inte kommer att vara detsamma. OKG konstaterar därför att särskild uppmärksamhet behöver ägnas vid utformningen av de tekniska systemen samt vid driftsättning och utvärdering av funktioner i de modifierade anläggningsdelarna. OKG konstaterar vidare att utbildnings- och träningsinsatserna behöver ses över vad gäller omfattning och djup. Nivå 2 OKG anger att driften av anläggningen vid den planerade effektnivån kommer att ställa ökade krav på de tekniska system som övervakar processen genom att störningar i processen får ett snabbare genomslag. Nivå 3 Här anges att för att få kunskap om de förhållanden som uppstår i samband med ett haveri, som t.ex. belastningar på mekaniska konstruktioner och dynamiska förlopp i elkraftsystem, krävs att ett omfattande analysarbete genomförs för att bl.a. verifiera funktionen hos ombyggda säkerhetsfunktioner. Kunskap om haveriförlopp krävs även för framtagning av bl.a. störningsinstruktioner och uppdatering av STF. Nivå 4 OKG anger att här behöver visas att de konsekvenslindrande systemen har den kapacitet som krävs för den nya effektnivån. Vidare anges att behovet av haverihantering också kan påverkas genom att förloppen blir snabbare eller genom att fenomen uppträder på annorlunda sätt. Nivå 5 OKG anger att kunskap krävs om eventuella förändringar av tidsramar som kan förväntas vid utsläpp av radioaktiva ämnen, för att samverkan med berörda myndigheter skall kunna ske på ett bra sätt. Vidare anges att kunskap om sammansättning och spridning av skadliga ämnen för människa och miljö behöver förnyas och att denna information behöver delges och kommuniceras väl med berörda myndigheter. SSM:s bedömning Enligt SSM:s bedömning har OKG identifierat och beskrivit i tillräcklig omfattning den planerade effekthöjningens inverkan på djupförsvarets fem


Sida: 56/79

olika nivåer. SSM instämmer i OKG:s bedömning att den planerade effekthöjningen kan medföra snävare marginaler och känsligare dynamik, d.v.s. kan påverka negativt nivå 1 och 2 i djupförsvaret. SSM noterar att merparten av den aktuella redovisningen berör frågor som bedöms i särskilda avsnitt i denna rapport. 5.8.3 Säkerhetsfunktioner Berörda krav 3 och 9 §§ SSMFS 2008:17. Säkerhetsfunktionernas huvudsyfte är att skydda och säkra barriärernas funktion. OKG anger att anläggningen är försedd med sex olika säkerhetsfunktioner: Reaktivitetskontroll, härdnödkylning och resteffektkylning, trycksäkring av primärsystemet, isolering och skydd av reaktorinneslutningen, nödventilation samt kylning av använt kärnbränsle. OKG:s redovisning och bedömning Reaktivitetskontroll Reaktivitetskontrollfunktionens uppgift är att skydda barriärerna bränslekapsling och bränslekutsarnas kristallstruktur, men även en förutsättning för övriga barriärers integritet. OKG anger att den planerade effekthöjningen kommer att ställa högre krav på det hydrauliska snabbstoppsystemets snabbhet, samt eventuellt krav på kortare utbytetsintervall av bränslet. Vidare anger OKG att snabbstoppssystemet behöver modifieras för att möta kravet på oberoende mellan säkerhetsfunktionerna reaktivitetskontroll och tryckavsäkring av primärsystemet. Vid nuvarande effektnivå är kravet på oberoende uppfyllt. Härdnödkylning och resteffektkylning Även dessa säkerhetsfunktioners uppgift är att skydda barriärerna bränslekapsling och bränslekutsarnas kristallstruktur, men också barriärerna RCPB och reaktorinneslutningen. OKG anger att spädmatningen med hjälpmatarvattensystemet (327), härdnödkylningen med härdnödkylningssytemet (323) och kylkedjan 322-721-712 kommer att påverkas av den planerade effekthöjningen.


Sida: 57/79

Enligt OKG:s bedömning är spädmatningen med system 327 tillräcklig även vid den förhöjda effekten under förutsättning att vissa snabbstoppsvillkor kompletteras. Vad det gäller 323:s befintliga kapacitet att kyla härden vid dimensionerande rörbrottsfall bedömer OKG att detta är möjligt vid den förhöjda effekten genom en lämplig konstruktion av härden. Vidare bedömer OKG att kylkedjans kapacitet att hålla kondensationsbassängens temperatur under dimensionerande värden efter inträffat haveri behöver förstärkas. Tryckavsäkring av primärsystemet Tryckavsäkringens uppgift är att säkra primärsystemets integritet, d.v.s. primärsystemets förmåga att utan läckage bibehålla sin tryck- och lastbärande funktion. Berörda säkerhetsfunktioner är reaktivitetskontroll samt härdnödkylning och resteffektkylning. Enligt OKG:s bedömning behöver denna säkerhetsfunktion modifieras för ökad kapacitet då effekthöjningen medför en högre ångproduktion och därmed större volym av ånga som behöver avbördas. Isolering och skydd av reaktorinneslutningen Säkerhetsfunktionens uppgift är att säkra kravet på inneslutningens täthet och integritet, samt kravet på att minska mängden luftburen aktivitet i inneslutningen. Enligt OKG:s bedömning behöver ångskalventilerna åtgärdas eller bytas ut till följd av effekthöjningen. OKG bedömer också att skyddet mot övertryckning av reaktorinneslutningen vid mycket osannolika händelser (H5) via tryckavlastning till atmosfären och filtrering via scrubber kan påverkas av effekthöjningen genom att tidsförlopp och flöden blir förändrade. Nödventilation Nödventilationens uppgift är att minska utsläppt av radioaktiva ämnen via filtrering och styrning till huvudskorstenen. Enligt OKG:s bedömning blir påverkan på denna säkerhetsfunktion mindre, eftersom mängden aktivt läckage från reaktorinneslutningen inte påverkas nämnvärt av effekthöjningen. Kylning av använt kärnbränsle Säkerhetsfunkionens uppgift är att skydda barriärerna bränslekuts och bränslekapsling för använt kärnbränsle i bränslebassänger och öppen


Sida: 58/79

reaktortank. OKG anger att för att tillförsäkra tillräcklig vattentäckning behöver bassängernas temperatur begränsas så att vattennivån inte sjunker genom avdunstning. Enligt OKG:s bedömning påverkas denna säkerhetsfunktion genom att restvärmet i det förvarade bränslet ökar efter effekthöjningen. OKG anser därför att systemfunktioner för kylning av förvaringsbassänger behöver dimensioneras upp för att möta behovet. SSM:s bedömning Den inlämnade redovisningen bedöms innehålla en tillräckligt detaljerad kartläggning av hur anläggningens säkerhetsfunktioner kommer att bli påverkade av den planerade effekthöjningen. SSM förutsätter att inför framtagning av PSAR analyseras hur förändrade tidsförlopp och flöden till följd av effekthöjningen vid mycket osannolika händelser (H5) påverkar skyddet mot övertryckning av reaktorinneslutningen via tryckavlastning till atmosfären och filtrering via scrubber. I övrigt noterar SSM att merparten av den aktuella redovisningen berör frågor som bedöms i särskilda avsnitt i denna rapport. 5.9 Säkerhetsvärdering OKG:s redovisning och bedömning OKG anger här att en kokvattenreaktor vanligen dimensioneras för en överkapacitet på 5%. För O2 var överkapaciteten något högre och anläggningen effektanpassades 1980 till 105,9 % termisk effekt. Enligt OKG:s bedömning kan effekthöjningar i storleksordningen 20-35 % vara möjliga genom begränsade ombyggnader av reaktorsystemen. OKG anger också att genom användning av moderna bränsletyper med större konstruktionsmarginaler till termiskt gränsvärde för lägsta tillåtna torrkokningskvot och längdvärmebelastning kan en jämnare effektfördelning uppnås. OKG konstaterar dock att effekten i ett genomsnittligt bränsleelement kommer att öka vid en effekthöjd härd vilket kommer att leda till att en större andel bränsleelement kommer att närma sig sina konstruktionsgränser.


Sida: 59/79

OKG anger vidare att säkerhetsanalyserna behöver ses över i samband med effekthöjningen och att anläggningen skall uppfylla samma acceptanskriterier efter effekthöjningen som vid den nuvarande effektnivån. Baserat på resultaten från en förstudie [1], där en övergripande genomgång av reaktorsystemen gjorts för att fastställa den planerade effekthöjningens påverkan, beskriver OKG vissa faktorer som blir följden av effekthöjningen. OKG betonar vikten av att t.ex. noggrant utreda frågorna rörande vibrationer och erosion/korrosion p.g.a. ökat matarvatten- och ångflöde, samt vikten av att ytterligare analysera hjälpmatarvattensystemets spädmatningskapacitet vid den förhöjda effektnivån. OKG redovisar också erhållna kommentarer inom ett antal områden på efterfrågade erfarenheter från effekthöjningsprojektet av GE-reaktorer [23]. Berörda områden är anläggningens tillgänglighet, behov av nya skyddsvillkor i reaktorskyddssystemet, materialpåverkan och nivåmätning. Baserat på denna säkerhetsvärdering gör OKG bedömningen att O2 kan drivas säkert vid en signifikant högre termisk effektnivå efter det att nödvändiga konstruktionsändringar införts. OKG konstaterar dock att ytterligare säkerhetsanalyser behöver göras för att säkerställa att samtliga acceptanskriterier uppfylls vid 2300 MW termisk effekt med de planerade förändringarna. OKG konstaterar vidare att om något acceptanskriterium inte uppfylls vid säkerhetsanalysen, måste antingen den termiska effekten reduceras till en nivå där samtliga acceptanskriterier uppfylls, eller föreslå ytterligare förändringar som åstadkommer förbättrade marginaler i säkerhetsanalyserna. SSM:s bedömning Redovisningen bedöms innehålla en tillräcklig detaljerad värdering av den planerade effekthöjningen. SSM noterar dock att merparten av den aktuella redovisningen berör frågor som bedöms i särskilda avsnitt i denna rapport. SSM delar i princip OKG:S värdering att O2 kan drivas vid en högre termisk effektnivå, men att ytterligare säkerhetsanalyser behöver göras för att kunna bedöma om anläggningen kan drivas vid 2300 MW termisk effekt så att säkerhets- och strålskyddskraven uppfylls.


Sida: 60/79

5.10 Primär- och fristående säkerhetsgranskning Berörda krav 4 kap 3 § SSMFS 2008:1 OKG:s redovisning och bedömning Den primära säkerhetsgranskningen (PSG) [24] har skett genom att ansökans underlag granskats hos olika fackområdesenheter i OKG:s organisation. Samtliga granskningskommentarer med tillhörande svar från projektet har sedan sammanställts i bil 1 till ref [25]. Enligt OKG har svaren från projektet accepterats av samtliga som utfört den primära säkerhetsgranskningen. Den fristående säkerhetsgranskningen (FSG) [26] har lagt mest fokus på att ställda krav och förutsättningar för den planerade effekthöjningen är uppfyllda och tillräckligt beskrivna i tillståndsansökan. Enligt FSG:s bedömning har tillståndsansökan för effekthöjningen av O2 hanterats på ett acceptabelt sätt ur kvalitets- och säkerhetssynpunkt. SSM:s bedömning Enligt SSM:s bedömning är både PSG och FSG av tillräcklig omfattning. SSM bedömer också att båda granskningar har utförts med tillräckligt djup. 5.11 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) OKG har vid tidigare miljöprövning den 16 augusti 2006 fått tillstånd enligt miljöbalken (MB) för hela sin verksamhet inklusive ökad uttag av havsvatten för kyländamål upp till 115 m3/s. Som ett villkor angavs att OKG skall anlägga och ta i drift ett djupintag för kylvatten till Oskarshamn 1 och 2. Den nu aktuella ansökan avser ändring av tillståndet med avseende på den termiska effekten på O2 samt ansökan om tillstånd för installation och drift av ett djupvattenintag för Oskarshamn 1 och 2. Vid miljöprövning i Växjö tingsrätt miljödomstolen den 20 februari 2009 har OKG fått tillstånd (mål nr M 2635-07 ) att bl.a. anordna ett djupvattenintag för bortledning av kylvatten till reaktorerna O1 och O2 under vissa villkor. Vid prövningen av effekthöjningsansökan enligt kärntekniklagen behöver SSM ta ställning till om den redovisade MKB [26] inklusive samrådsförfarandet uppfyller vissa av de krav som MB ställer. Berörda krav anges i avsnitt 4.1, andra strecksats, i denna granskningsrapport.


Sida: 61/79

5.11.1 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll Enligt 6 kap 7 § miljöbalken skall följande uppgifter anges i MKB:n - beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om

lokalisering, utformning och omfattning, - beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar skall

undvikas, minskas eller avhjälpas, - de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga

inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra,

- redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa

utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, samt

- en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges ovan. OKG:s redovisning och bedömning I redovisad MKB beskrivs bl.a. kärnkraftverkets lokalisering och omgivning samt OKG:s organisation, miljö- och strålskyddsarbete. Vidare ges en teknisk beskrivning av anläggningen, planerade ändringar och åtgärder på bl.a. reaktor- och turbinsidan, anläggningens grundläggande konstruktion och utformning med avseende på säkerhet mot utsläpp av radioaktiva ämnen samt hur denna vidmakthålls och utvecklas. OKG:s alternativredovisning10 omfattar bl.a. en utvärdering av miljöpåverkan vid uppförande av djupvattenintaget samt effekterna på miljön till följd av ändringar av kylvattentemperaturen och driftomläggningen från nuvarande fullflödesrening av matarvattnet (nollalternativ) till framåtpumpat dränage (två alternativa sätt av processkoppling i turbinanläggningen, lågtrycks- respektive högtrycksturbinen. Det sistnämnda är huvudalternativet). De olika alternativen av processkoppling i turbinanläggningen beskrivs mer i detalj i ref [9], se även avsnitt 5.2.4, 5.5 och 5.11.5.

10 Andra jämförbara sätt att nå samma syfte med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens miljöpåverkan.


Sida: 62/79

Dessutom finns uppgifter om omgivningskontrollen vid OKG, uppgifter om transporter av avfall och färskt uranbränsle, uppgifter om resursanvändning avseende kärnbränsle, kemiska produkter och egen elförbrukning, uppgifter om effekthöjningens inverkan på avfall och utsläpp av radioaktiva och konventionella ämnen till luft/vatten/mark, samt en beskrivning och bedömning av konsekvenser för människans hälsa och miljö utgående bl.a. ifrån miljöbalkens hänsynsregler och miljökvalitetsnormer (se även avsnitt 5.11.3 och 5.11.4). Speciellt när det gäller utsläpp till vatten och luft anger OKG att deras övergripande ambition är att utsläppen av radioaktiva ämnen till luft och till vatten från Oskarshamns kärnkraftverk som helhet inte skall öka efter en effektökning vid O2. I samband med den tidigare miljöprövningen [27] av verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk som helhet och effekthöjningen vid O3 där från början även O2:s effekthöjning ingick fastställdes ett utsläppsbegränsande program [28] med målvärden för utsläppsnivåerna år 2011. OKG har valt att använda dessa målvärden som utgångspunkt för att belysa de konsekvenser som den planerade effektökningen förväntas leda till. OKG anger också att utgående från 2011 års målvärden kommer utsläppen från Oskarshamns kärnkraftverk som helhet att vara lägre år 2013 (efter effekthöjningen) om de utsläppsbegränsande åtgärder som framgår av [9] införs. OKG anger även att vattenutsläppen från O1/O2 förväntas minska mellan åren 2011 och 2013 trots effektökningen. För luftutsläppen är bilden en annan. Viktiga delar av det ovan nämnda programmet som till exempel införande av rekombinatorer och syredosering vid O2 har redan genomförts och därför tillgodoräknats i 2011 års målvärden. När det gäller effekthöjningens påverkan på avfall anges en mer detaljerad beskrivning av OKG:s redovisning under avsnitt 5.11.5 nedan. I redovisningen beskriver OKG två alternativ: drift vid nuvarande termisk effekt på 1800 MW, s.k. nollalternativ, och drift efter effekthöjning till 2300 MW termisk effekt. Nollalternativet beskriver såsom den förväntas se ut 2011. Enligt OKG:s bedömning kommer transporter, resurser och produktion av radioaktivt avfall att öka något till följd av effekthöjningen. Detsamma gäller produktionen av radioaktiva ämnen. Genom vidtagna och tillkommande åtgärder bedömer emellertid OKG att utsläppsmängden av radioaktiva ämnen inte kommer att bli större jämfört med förre effekthöjningen. OKG bedömer också att miljöbalkens hänsynsregler uppfylls.


Sida: 63/79

OKG:s samlade bedömning är att den planerade effekthöjningen inte kommer att medföra ökad risk för människors hälsa eller miljö. SSM:s bedömning SSM konstaterar att idag inte föreligger underlag med åtgärder som visar att effekthöjningen inte kommer att resultera i ökat utsläpp av ädelgaser jämfört med målvärden för 2011. Ingen bedömning kan således göra i denna fråga. SSM konstaterar också att OKG:s bedömning att utsläppen av aerosoler inte kommer att öka genom effekthöjning görs under förutsättning att inga bränsleskador inträffar. Bränsleskador tillhör de parametrar som bidrar till ökad produktion av aerosoler. Enligt SSM:s bedömning kan dock inte helt uteslutas att bränsleskador kommer att inträffa, och därmed större utsläpp av aerosoler, efter effekthöjningens genomförande. Vad gäller reducering av utsläpp till vatten från O2 bedömer SSM att förutsättningar finns för att kraven på bästa möjliga teknik skall uppfyllas om man fortsatt arbetar för att uppfylla kraven i program för utsläppsreducering [28]. Alternativredogörelsen i MKB är ett viktigt underlag för att klargöra att huvudalternativet påvisar klara miljömässiga fördelar gentemot andra alternativ. Enligt SSM:s bedömning har OKG i rimlig grad beaktat miljöbalkens krav på alternativredogörelse i sin MKB. SSM bedömer vidare att OKG:s alternativredogörelse avseende utvärdering av effekterna på miljön till följd av val av processkoppling i turbinanläggningen inte är av tillräcklig omfattning och djup. I redogörelsen saknas bl.a. en analys av hur lågtrycksframåtpumpat dränage påverkar miljön, ställd i relation till noll- respektive huvudalternativet. OKG behöver därför inför den kommande redovisningen av PSAR ytterligare utreda vilken miljöpåverkan de olika alternativen kan ha. Resultaten av denna utredning tillsammans med andra säkerhetsmässiga aspekter skall ligga till grund för val av processkoppling i turbinanläggningen. Detta underlag inklusive en motivering till det gjorda valet skall ingå i PSAR-redovisningen. SSM:s bedömning av huruvida de allmänna hänsynsreglerna uppfylls samt bedömningen av effekthöjningens påverkan på avfall framgår av avsnitt 5.11.3 respektive 5.11.5 nedan.


Sida: 64/79

5.11.2 Samrådsförfarande Av 6 kap. 4 § miljöbalken framgår det att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kräver tillstånd skall samråda med myndigheter, kommuner, samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. OKG:s redovisning och bedömning Samråd har genomförts vid två tillfällen, ett samråd med myndigheter den 14 februari 2007 i Simpevarp och ett annat med särskilt berörda, allmänhet och miljöorganisationer, den 14 mars 2007 i Simpevarps by. I bilaga A till [26] redovisas alla handlingar från samråden som t.ex. kallelser, minnesanteckningar och skriftliga yttranden. Av två stycken sammanställningar i tabellform framgår hur OKG har hanterat inkomna skriftliga frågor och kommentarer som bedömts vara av störst betydelse. SSM:s bedömning SSM finner ingenting att anmärka mot det genomförda samrådsförfarandet och bedömer därmed att syftet med kraven enligt 6 kap. 4 § miljöbalken är uppfyllda. SSM noterar att vid samråd med myndigheter den 14 februari 2007 deltog representanter från dåvarande myndigheter SKI och SSI. Efter samrådet meddelade SKI att man inte har några ytterligare synpunkter på förslaget till disposition för MKB. 5.11.3 Allmänna hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap. miljöbalken som är aktuella i den fråga som nu är föremål för prövning kan sammanfattas enligt följande: Kunskapskravet (2 kap. 2 §). Anger att alla som bedriver en verksamhet eller avser att vidta en åtgärd skall skaffa den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.


Sida: 65/79

Försiktighetsmått och bästa möjliga teknik (2 kap. 3 §). Anger att alla som bedriver en verksamhet eller som avser att vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller hindra att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Av samma skäl skall bästa möjliga teknik användas. Produktvalsprincipen (2 kap. 4 §). Anger att alla som bedriver en verksamhet eller avser att vidta en åtgärd skall undvika att använda sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön om de kan ersättas med andra, mindre farliga, produkter. Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 §). Anger att alla som bedriver en verksamhet eller avser att vidta en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheten till återanvändning och återvinning. Skälighetsregeln (2 kap. 7 §). Anger att ovan nämnda krav skall gälla i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Reglerna gäller för all verksamhet som påverkar miljön och innebär att nödvändiga skyddsåtgärder och försiktighetsmått måste vidtas. OKG:s redovisning och bedömning Kunskapskravet: OKG anger att all personal genomgår en generell miljöutbildning, att för vissa arbetsuppgifter finns specialanpassade utbildningar och att anlitade entreprenörer utbildas i och informeras om strålskydd- och miljörutiner. Enligt OKG:s bedömning är verksamheten kunskapsintensiv och egenkontrollen säkerställer att ett tillräckligt kunskapsunderlag finns för olika ställningstaganden. OKG bedömer också att man uppfyller kompetenskraven enligt SSMFS 2008:1, kraven om personskydd i verksamheter med joniserande strålning vid kärntekniska anläggningar enligt SSMFS 2008:26, samt 2 kap. 2 § miljöbalken och Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens kontroll Försiktighetsmått och bästa möjliga teknik: OKG anger att de utredningar om utsläppsreducerade åtgärder som planeras genomföras har för


Sida: 66/79

målsättning att förhindra att utsläppen av radioaktiva ämnen ökar genom effekthöjningen på O2. De är ett led i OKG:s strävan att identifiera skyddsåtgärder och försiktighetsmått som skall uppfylla kravet på bästa möjliga teknik men som också skall ligga inom ramen för skälighetsprincipen. Åtgärderna omfattar både tekniska lösningar och ändrade rutiner/arbetsmetoder. Enligt OKG:s bedömning uppfyller åtgärderna kraven på bästa möjliga teknik. Produktvalsprincipen: Här anges att OKG:s kemikaliegrupp utvärderar förutom de kemiska produkternas påverkan på människors hälsa och den yttre miljön även produkters påverkan på anläggningens materialintegritet och radiologiska status, brandfarlighet samt innehållet av ämnen som eventuellt kan påverka förhållanden vid slutförvaring av kärnavfall. Genom sådana kontroller anser OKG uppfylla miljöbalkens produktvalsprincipen. Hushållnings- och kretsloppsprincipen: Enligt OKG är en effekthöjning i ett befintligt kärnkraftverk mer resurssnålt än att anlägga en ny energianläggning. Dessutom konstaterar OKG att verkningsgraden på O2 kommer att höjas genom de planerade åtgärderna. Skälighetsregeln: OKG anger att de utredningar om utsläppsbegränsande åtgärder som genomförs kommer att underlätta avvägningen mellan användning av bästa möjliga teknik, försiktighetsprincipen och skälighetsregeln. SSM:s bedömning SSM:s erfarenhet genom sin tillsynsverksamhet riktad mot OKG är att OKG har den kunskap som behövs för att driva O2 på ett tillräckligt säkert sätt för att skydda människors hälsa och miljön mot skada och olägenhet. OKG har sedan anläggningens drifttagande successivt moderniserat och utvecklat sin verksamhet för att anpassa den till nytillkomna krav. Enligt SSM:s bedömning genomför OKG nödvändiga skyddsåtgärder och vidtar de försiktighetsmått som behövs ur kärnsäkerhets- och strålskyddsperspektiv för att inte skada människors hälsa eller miljön. OKG tillämpar således den bästa möjliga tekniken inom området för att motverka skador eller olägenheter för människor och miljön. I övrigt har SSM inget att erinra mot OKG:s arbete avseende energi- och råvaruhushållning, produktvalsprincipen och skällighetsregeln.


Sida: 67/79

5.11.4 Miljökvalitetsnormer Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer som anges i 5 kap. miljöbalken infördes i samband med att miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999. Syftet med dessa normer är att skydda miljön eller människors hälsa eller för att avhjälpa redan uppkomna skador och liknande olägenheter. Normerna används som styrmedel för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen och EU:s krav. SSM:s uppgift är att bedöma hur dessa normer uppfylls i de ärenden som prövas enligt kärntekniklagen. OKG:s redovisning och bedömning Enligt OKG:s bedömning påverkas inga miljökvalitetsnormer av den planerade effekthöjningen på O2. OKG bedömer också att den planerade effekthöjningen ryms inom ramarna för nationella och regionala miljömål. SSM:s bedömning SSM konstaterar att för joniserade strålning inte finns någon miljökvalitetsnorm. OKG beskriver emellertid i sin redovisning [26] förmågan hos anläggningens tekniska barriärer och djupförsvar att förebygga radiologiska olyckor, samt kraven på anläggningen och hur dessa uppfylls. OKG har därmed beaktat miljökvalitetsnormerna i sin redovisning. 5.11.5 Avfall Berörda krav 3-4 §§ och 6-9 §§ SSMFS 2008:22, 3 § SSMFS 2008:19. OKG:s redovisning och bedömning OKG:s planer för hur effekthöjningen skall åstadkommas ännu är preliminära, och några avfallsplaner för det låg- och medelaktiva avfallet som kan förväntas uppstå till följd av ombyggnationen har därför inte tagits fram. OKG anger att avfallsplaner kommer att tas fram inför anläggningsändringarna. För det driftavfall som fortlöpande produceras anger OKG att mängden medelaktivt avfall i form av jonbytarmassor beräknas vara oförändrad efter effekthöjningen, men att aktivitetsnivåerna i avfallet förväntas öka. Mängderna kortlivat avfall och konventionellt industriavfall bedöms inte bli påverkade av effekthöjningen. Vad det gäller det använda kärnbränslet anger OKG att effektökningen i första hand skall åstadkommas genom en ökad årlig användning (99


Sida: 68/79

bränsleknippen kommer årligen att bytas, mot dagens 78) och genom att en större andel bränns ut till en högre utbränning. OKG anger att man skall öka den generella utbränningen av kärnbränslet, men att utbränningen av de mest utbrända elementen inte skall öka. SSM:s bedömning Låg- och medelaktivt avfall I underlaget har inte OKG klargjort vilken teknisk lösning av processkopplingen i turbin- och generatoranläggning som man avser att genomföra. OKG diskuterar olika möjligheter och anger att man i ett senare skede avser att bestämma om man skall behålla den nuvarande kopplingen, eller införa framåtpumpat lågtrycksdränage alternativt högtrycksdränage. Vilken lösning man väljer kommer att påverka avfallsproduktionen i någon utsträckning och om det föreligger behov av att t.ex. bygga om avfallssystemen, som kapaciteten hos kondensatreningsanläggningen (KRA). Avsaknaden av mer genomarbetade och definitiva planer gör det svårt eller omöjligt för SSM att ta ställning till dessa delar av underlaget. Utgående ifrån OKG:s huvudalternativ för dränagets processkopplingar i turbinanläggningen, d.v.s. införande av framåtpumpat högtrycksdränage, bedömer SSM följande: Genom att införa framåtpumpat högtrycksdränage kommer mängden korrosionsprodukter i reaktorvattnet att öka. Dessa korrosionsprodukter kan sedan aktiveras vid härdpassage och således påverka avfallets innehåll och sammansättning av radioaktiva ämnen. Vilka korrosionsprodukter och sedermera aktiveringsprodukter som bildas förväntas i första hand bero på materialvalet i högtrycksturbinen. SSM anser att OKG behöver utreda vilken påverkan olika alternativ kan ha på det producerade avfallet innan slutligt val av processkoppling görs. I synnerhet behöver OKG utreda produktionen av den långlivade aktiveringsprodukten nickel-59. OKG planerar att hålla flödet genom reningssystemet 331 konstant samtidigt som ångflödet ökar med 25 %. Detta leder till att det relativa reningsflödet av reaktorvattnet minskas från 2 % till 1,5 %. OKG behöver klargöra vilken betydelse denna ändring, tillsammans med införandet av framåtpumpat högtrycksdränage kan ha från strålskyddssynpunkt, t.ex. vad det gäller avfallets egenskaper. Beroende på vilken processkoppling som väljs, kommer förutsättningarna i vakuumsystemet (system 433) att förändras, vilket OKG konstaterar. Detta kan i sin tur påverka hur stor andel av det kol-14 som produceras som


Sida: 69/79

kondenserar och hamnar i KRA (system 332). Detta behöver beaktas när systemutformningen slutligen väljs. Slutanvänt kärnbränsle Vad det gäller produktion och uppkomst av använt kärnbränsle är det inlämnade underlaget delvis oklart. I ref [9] anger OKG att effekthöjningen skall åstadkommas genom att ett större antal bränsleknippen årligen kommer att användas och att en större andel av dessa utbränns till som mest 45 MWd/kgU. OKG poängterar å ena sidan i ansökan att utbränningen i de mest utbrända elementen inte skall öka, men att anrikningen sannolikt kommer att ökas. Å andra sidan anges i referens [13] en batchmedelutbränning på 50 MWd/kgU och att detta innebär att enskilda bränslepatroner får högre utbränning. SSM anser att OKG i kommande steg inför den planerade effekthöjningen behöver redovisa en entydig strategi för effekthöjningen, så att påverkan på det använda kärnbränslet till följd av effekthöjningen skall kunna bedömas. OKG presenterar ingen analys av vilken påverkan som effekthöjningen kan ha på slutförvarssystemet, mer än att man konstaterar att antalet bränsleelement som årligen byts ut kommer att öka från 78 till 99. SSM anser att det är helt klart att en ökad mängd högutbränt bränsle kan leda till bl.a. svårigheter att uppfylla begränsningarna på maximal effekt i kopparkapslarna, för närvarande angiven av SKB till 1700 W. Granskningen av Fud-program 2004 av dåvarande myndighet SSI visade att det för högutbränt bränsle kan bli svårt att uppfylla detta kriterium och att SKB behövde ta fram en strategi för hur detta bränsle skall hanteras (se SSI rapport 2005:11). En ökad årlig produktion av använt kärnbränsle kommer i sig också att innebära skärpta krav på produktionskapaciteten hos slutförvarssystemet, dvs. hur många kapslar som behöver deponeras per år. Från transportsynpunkt av det använda kärnbränslet konstaterar OKG i [13] att transportbehållarna behöver omlicensieras till en ökad utbränning och möjligen även för den högre anrikningen. Ett arbete för detta har initierats. Effekthöjningen kan därför i hög grad komma att påverka slutförvarsprogrammet som tillsammans med transportsystemet behöver ta hänsyn till och eventuellt modifieras för att kunna omhänderta bränslet från effekthöjda reaktorer.


Sida: 70/79

5.11.7 SSM:s samlade bedömning av MKB SSM finner i sin bedömning av MKB att OKG inför den kommande redovisningen av PSAR behöver genomföra följande:

Ta fram en åtgärdsplan för hur utsläppen av ädelgaser skall begränsas till nivå med målvärden för 2011.

Belysa påverkan av ökat utsläpp av aerosoler i samband med bränsleskador.

Utreda vilken miljöpåverkan inklusive påverkan på det producerade avfallet olika alternativ av processkoppling i turbinanläggningen kan ha. Resultaten av denna utredning tillsammans med andra säkerhetsmässiga aspekter skall ligga till grund för val av processkoppling i turbinanläggningen.

Analysera effekthöjningens påverkan på slutförvarssystemet för använt kärnbränsle.

I övrigt bedömer SSM att miljökvalitetsnormerna har beaktats och att samrådsförfarandet har följt syftet med berörda krav i miljöbalken. SSM bedömer också att OKG uppfyller de allmänna hänsynsregler som är aktuella i den fråga som nu är föremål för prövning. 6. Yttrande från allmänheten och myndigheter 6.1 Yttrande från allmänheten I enlighet med förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet, har SSM i samband med beredningen av detta ärende, via kungörelse i Oskarshamns-Tidningen samt Post- och Inrikes Tidningar beskrivit att beredningen pågår och att allmänheten kan lämna sitt yttrande över MKB till SSM. MKB-dokumentet har, vilket också angavs i kungörelsen, funnits tillgänglig för allmänheten på Miljö- och hälsoskyddskontoret i Oskarshamns kommun. Inga synpunkter från allmänheten rörande effekthöjningen har inkommit. 6.2 Yttrande från svenska myndigheter I enlighet med förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet, har SSM i samband med granskningen av ansökan skickat en begäran om yttranden över ansökan till Räddningsverket, Fiskeriverket, Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Kalmars län, Miljö- och hälsoskyddskontoret i Oskarshamns


Sida: 71/79

kommun, Lokala Säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk, samt Svenska kraftnät. Svenska kraftnät (SvK) noterar i sitt yttrande [29] att ännu OKG inte lämnat någon närmare information om den planerade effekthöjningen. SvK har därför inte kunnat påbörja någon utredning angående stamnätets möjlighet att ta emot den ökade effekten från O2. SvK noterar vidare att av OKG:s redovisning [9]framgår det att kraven enligt föreskrifterna SvKFS 2005:2 inte kommer att uppfyllas. OKG indikerar att O2 inte kommer att uppfylla kravbilden vad gäller tålighet mot kortslutningar i nätet. SvK uppger att fortfarande inte inkommit någon ansökan om undantag från dessa föreskrifter. SvK konstaterar att analyser av stamnätets möjlighet att ta emot den ökade uteffekten kan ta upp till ett år om inte näförstärkning behöver göras. SvK indikerar vidare att driftsäkerheten i stamnätet kan komma att försämras p.g.a. ökad effekt från O2 om inte åtgärder vidtas , nätförstärkning med ytterligare en 400 kV-ledning). Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk noterar i sitt yttrande [30] att produktionen av radioaktiva ämnen och utbränt bränsle kommer att öka, men att utsläppen av konventionella ämnen i luft, mark och vatten inte kommer att förändras av den planerade effekthöjningen. Säkerhetsnämnden anser det motiverat att väl fungerade anläggningar nyttjas bättre så länge detta kan ske med fortsatt hög nivå av säkerhet och tillgänglighet. Säkerhetsnämnden anser vidare att OKG bör få nyttja senaste teknik på området för driften av anläggningen när detta både ökar säkerhet och effektivitet. Enligt säkerhetsnämndens uppfattning finns förutsättningar för att både säkerhet och effektivitet gynnas vid modernisering och effekthöjning av O2 samt förutsättningar för att belastningen av radioaktiva ämnen i den yttre miljön minskar. Säkerhetsnämnden förutsätter att hänsyn till det ökade behovet av förvaringsutrymme tas i beaktande när det gäller den ökade mängden avfall från underhåll och modernisering. När det gäller säkerhets- och strålskyddsfrågorna anser säkerhetsnämnden att dessa får bedömas av berörda tillsynsmyndigheter. Samhällsbyggnadsnämnden uppger [31] att nämnden har beslutat, enligt miljö- och byggavdelningens yttrande § SBN0005/09 bilaga 1, att tillstyrka OKG:s ansökan om att höja den termiska effekten i O2 under förutsättning att OKG vidtar funktionella skyddsåtgärder som minimerar omgivningspåverkan, främst med avseende på strålning och radioaktiva utsläpp samt att SSM:s krav på säkerhet uppfylls. Nämnden anser att anläggningen skall utformas så att det underlättar för framtida tillvaratagande av energin i kylvattnet.


Sida: 72/79

Arbetsmiljöverket uppger i sitt yttrande [32] att remissen har granskats ur arbetsmiljösynpunkt och att man inte har några synpunkter som rör arbetsmiljö. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap uppger i yttrandet [33] att man inte har några synpunkter på förslaget till ändring. Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Länsstyrelsen i Kalmar län avstår från att lämna synpunkter på remissen [34],[35],[36] 6.3 Yttrande från myndigheter i grannländer Med hänsyn till överenskommelse enligt noteväxling [37] mellan Sverige, Finland, Danmark och Norge om riktlinjer för kontakt i säkerhetsfrågor rörande kärnenergianläggningar vid gränserna har information sänts till berörda myndigheter i grannländerna. SSM har därvid informerat om ärendet och planeringen av dess handläggning samt gett möjlighet att lämna synpunkter som bör beaktas vid SSM:s granskning av ansökan och i yttrandet till regeringen. Den information om ansökan som skickades var huvudrapporten [9], MKB [27], ministeriell noteväxling nr. 48 [37] och promemoria SKI-PM 04:11. Statens strålevern i Norge noterar i sitt yttrande [38] att inför den planerade effekthöjningen kommer OKG att redovisa [26] detaljerade scenarier för allvarliga olyckor och påföljande konsekvenser vid den förhöjda effekten, samt hur säkerheten på O2 påverkas. Statens strålevern emotser att bli informerad om denna redovisning. Statens strålevern konstaterar att det är viktigt att effekthöjningen inte bidrar till ökad risk för allvarliga olyckor och att utsläppen av radioaktiva ämnen behöver bli så låga som möjligt. Statens strålevern emotser att bli informerad om vilken påverkan effekthöjningen har på säkerheten i Oskarshamns kärnkraftverk och på hälsan och miljö. Vidare tycker Statens strålevern att det är viktigt att kunna delta i konsekvensutredningsprocessen. Beredskabsstyrelsen i Danmark uppger i sitt yttrande [39] att de gärna vill hållas orienterade om genomförandet av väsentliga punkter i SSM:s fortsatta granskning av O2:s effekthöjningsärende. STUK i Finland noterar i sitt yttrande [40] att projektledningsplanen innehåller samtliga element enligt SKI-PM 04:11. STUK noterar också att OKG har utfört en systematisk identifiering och värdering av förändringar som OKG anser är nödvändiga för effekthöjningen samt en systematisk genomgång och värdering av säkerhetsanalyser med avseende på


Sida: 73/79

effekthöjningen. STUK påpekar att en modern bränsleknippe har komplicerad geometri och att detaljerade analyser därför behöver göras för att verifiera att härdstrilningen via system 323 kan ge tillräcklig kylning i varje bränsleknippe. STUK ser fram emot att följa SSM:s fortsatta arbete i detta ärende. 7. Sammanfattande bedömning och värdering SSM:s granskning har omfattat underlag som behandlar organisation, ledning och styrning av projekt PLEX, underlag rörande påverkan på anläggningens system, säkerhetsfunktioner, barriärer och djupförsvar vid effekthöjning, samt miljökonsekvensbeskrivningen. Dessutom har SSM under beredningen samlat in remissyttranden från berörda svenska myndigheter, informerat myndigheter i grannländer, samt informerat den närboende allmänheten genom kungörelse av ärendet. SSM bedömer att projektet PLEX-effekthöjning har utifrån sin organisation, styrning och ledning de förutsättningar som behövs för att genomföra aviserade analyser och åtgärder. För att dessa analyser och åtgärder skall kunna utföras med tillräcklig bra kvalitet från säkerhets- och strålskyddssynpunkt behöver projektet förfoga över kompetent personal. SSM bedömer också att OKG har identifierat effekthöjningens huvudsakliga påverkan på simulatorn. SSM har ingenting att invända mot OKG:s avsikt att integrera de förändringar som påverkar simulatorn med O2:s säkerhetshöjning som helhet. Detsamma gäller OKG:s valda strategi för arbetet med att förändra och anpassa drift- och störningsinstruktioner samt säkring av driftpersonalens kompetens. SSM bedömer att OKG har identifierat de delar av anläggningen och anläggningens säkerhetsredovisning inklusive säkerhetsfunktioner, barriärer och djupförsvar som kan komma att påverkas av effekthöjningen. OKG har också identifierat att ett flertal säkerhetsanalyser behöver ses över och att en del nya analyser behöver tas fram. SSM har i sin granskning funnit att ytterligare utredningar, analyser och åtgärder behöver genomföras inför den kommande redovisningen av PSAR. Effekthöjningens påverkan på flödesinducerade vibrationer och primärsystemets integritet, risken för oacceptabla vibrationer i ångledningarna, felfunktioner i matarvattensystem, samt frågor rörande elkraftsystem är exempel på frågeställningar som behöver utredas och värderas ytterligare inför redovisningen av PSAR.


Sida: 74/79

SSM bedömer att den planerade effekthöjningen kan medföra snävare marginaler och känsligare dynamik i anläggningen, d.v.s. kan påverka negativt nivå 1 och 2 i djupförsvaret. Inför den kommande redovisningen av PSAR behöver därför OKG utreda de ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att upprätthålla nödvändig robusthet och kontroll över driftstörningar i anläggningen i enlighet med vad nivå 1 respektive nivå 2 i djupförsvaret kräver. SSM finner i sin bedömning av MKB att miljökvalitetsnormerna har beaktats och att samrådsförfarandet har följt syftet med berörda krav i miljöbalken. SSM bedömer också att OKG uppfyller de allmänna hänsynsregler som är aktuella i den fråga som nu är föremål för prövning. I sin samlade bedömning av MKB i avsnitt 5.11.7 ovan bedömer dock SSM att inför den kommande redovisningen av PSAR behöver OKG klargöra vissa frågeställningar avseende bl.a. utsläpp i luften och miljöpåverkan inklusive påverkan på avfallet olika alternativ av processkoppling i turbinanläggningen kan ha. SSM noterar att OKG fortfarande inte har lämnat någon närmare information till Svenska kraftnät (SvK) om den planerade effekthöjningen så att SvK kan påbörja en utredning angående stamnätets möjlighet att ta emot den ökade effekten från O2. SSM delar SvK:s bedömning att driftsäkerheten i stamnätet kan komma att försämras p.g.a. ökad effekt från O2 om inte åtgärder vidtas. SSM konstaterar vidare att en försämrad driftsäkerhet i stamnätet påverkar reaktorsäkerheten negativt. SSM noterar att sedan den inlämnade redovisningen tagits fram har föreskrifterna SSMFS 2008:1 (tidigare SKIFS 2004:1) blivit uppdaterade. SSM förutsätter att OKG beaktar de förtydliganden och kompletteringar som nyligen införts i dessa föreskrifter rörande säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisningar. I och med att många viktiga analyser och utredningar återstår att göras, kan SSM inte bedöma om alla nödvändiga säkerhetsmarginaler avseende bl.a. påverkade delar i barriärer och säkerhetsfunktioner kommer att innehållas. SSM delar därmed OKG:s säkerhetsvärdering enligt kap 6.5 i den inlämnade redovisningen [9] där det bl.a. framgår att ytterligare säkerhetsanalyser behöver göras för att säkerställa att samtliga acceptanskriterier uppfylls vid 2300 MW termisk effekt (se avsnitt 5.9 sista stycket i denna granskningsrapport). SSM:s samlade bedömning är att i detta skede finns det inte faktorer som på ett avgörande sätt talar emot möjligheten att höja nuvarande effektnivå på 1800 MW i O2. SSM kan dock i detta skede inte bedöma om alla säkerhets-


Sida: 75/79

och strålskyddskrav kommer att uppfyllas vid den effektnivå som ansökan avser (2300 MW). Eftersom genomförda analyser och utredningar har utgått ifrån 2300 MW termisk effekt, bör emellertid denna effektnivå ses som en övre gräns som inte får överskridas. 8. Referenser 1. Per Åkesson. Oskarshamn 2- Projekt PLEX – Förstudierapport –

Effekthöjning till 2300 MW – Reaktor. Reg. nr 2006-14907 utgåva 1. OKG Aktiebolag 2007-04-27

2. Ulf Lundström. Oskarshamn 2- Projekt PLEX – Förstudierapport –

Effekthöjning till 2300 MW – Turbin. Reg. nr 2007-05246 utgåva 1. OKG Aktiebolag 2007-04-13.

3. Peter Widsäter. Ansökan enligt kärntekniklagen om tillstånd att höja den

termiska effekten från 1800 MW till 2300 MW för kärnkraftblocket Oskarshamn 2. Reg. nr 2007-21107. OKG Aktiebolag 2007-09-21.

4. Anders Helmersson. Oskarshamn 2 – Projekt PLEX –

Projektledningsplan. Reg. nr 2005-02244 utgåva 6. OKG Aktiebolag 2007-06-12.

5. Mauritz Gärdinge. Utformning av SAR-rapporter. Reg. nr 2004-05384

utgåva 2. OKG Aktiebolag 2006-11-03. 6. Mauritz Gärdinge. Hantering av ändringar i SAR. Reg. nr I-7735 utgåva

5. OKG Aktiebolag 2006-07-31. 7. Krister Andersson. Arbetsrutiner vid ändring ar i STF. Reg. nr I7593

utgåva 5. OKG Aktiebolag 2005-03-16. 8. Urban Björk. Oskarshamn 2 – Projekt PLEX – Anvisning för MTO-

område, kompetens och bemanning. Reg. nr 2006-04094 utgåva 1. OKG Aktiebolag 2006-12-08.

9. Peter Widsäter. Oskarshamn 2 – Projekt PLEX – Ansökan om tillstånd

för höjning av termisk effekt. Reg. Nr 2007-01507 utgåva 1.0. OKG Aktiebolag 2007-06-20.

10. Bengt Bengtsson. Oskarshamn 2 – Projekt Plex – Materialpåverkan vid

effekthöjning. Reg. nr 2007-02786 utgåva 1.0. OKG Aktiebolag 2007-02-05.


Sida: 76/79

11. Peter Widsäter. Oskarshamn 2 – Projekt PLEX – Tidig Anmälan. Reg.

nr 2006-04257 utgåva 2.0. OKG Aktiebolag 2007-03-28. 12. Thomas Probert. Oskarshamn 2 – Projekt PLEX – Delprojekt SÄK

Effekthöjningens påverkan på belastningar och hållfasthet samt behov av nya hållfasthetsberäkningar. Reg. nr 2007-05523 utgåva 1. OKG Aktiebolag 2007-02-13.

13. Kjell Adielson. Oskarshamn 2 – Nukleär konstruktion av 2300 MW

jämnviktshärd med SVEA96 Optima2. Reg. Nr 2006-12178, utgåva 1. OKG Aktiebolag 2006-09-08.

14. Henrik Eisenberg. Oskarshamn 2 – Bränslespecifik säkerhetsredovisning

för SVEA96-Optima2 vid 2300 MW. Reg. Nr 2007-08402, utgåva 2. OKG Aktiebolag 2007-07-26.

15. SSI Dnr 560/3150/03, Redovisningskrav från Statens strålskyddsinstitut

vid höjning av den termiska effekten vid ett kärnkraftblock, 2003-10-23 16. Studsvik/N(K)-01/034, Utveckling av verktyg för optimering av HWC-

samband mellan reaktordrift och korrektionspotential, utgåva 0, 2002-09-30

17. OKG Rapport Oskarshamn 2 – Behov av vätgas för att upprätthålla

HWC-drift, 2003-04379, utgåva 1, 2003-04-28 18. Oskarshamn 2 – Plex – Framåtpumpning kontra fullflödesrening ur ett

radiologiskt perspektiv, 2007-08731, utgåva 1, 2007-04-16 19. Oskarshamn 2 – Projekt Plex – Delprojekt SÄK – Underlag för ansökan

om effekthöjning: Radioaktiva ämnen, strålskydd och aktivitetsutsläpp, 07-0017R, utgåva 0, 2007-06-20

20. Mats Ullberg. Bränslecrudens kemi i BWR, Studsvik rapport K96:1-2 21. SSI-rapport Inquiry into the radiological consequences of power uprates

at light-water reactors world-wide, T B Zabric et al, SSI 2007:07, ISSN 0282-4434, maj 2007.

22. Oskarshamn 2 – Projekt Plex – Extended Power Uprate Safety

Assessment. Reg. nr 2007-18188 utgåva 1.0. OKG Aktiebolag 2007-08-17


Sida: 77/79

23. Charlotta Idh. Oskarshamn 2 – Projekt Plex – Komplettering till ansökan enligt kärntekniklagen om tillstånd att höja den termiska effekten från 1800 MW till 2300 MW för kärnkraftblocket Oskarshamn 2. Reg. nr 2009-06998. OKG Aktiebolag 2009-03-02.

24. Peter Widsäter. Oskarshamn 2 – Projekt Plex – Behandling av

granskningskommentarer på ansökan om tillstånd för höjning av termisk effekt. Reg. nr 2007-01507 utgåva 1. OKG Aktiebolag 2007-08-17.

25. Charlotta Idh. Komplettering till ansökan enligt kärntekniklagen om

tillstånd att höja den termiska effekten från 1800 MW till 2300 MW för kärnkraftblocket Oskarshamn 2. Reg. nr 2008-27972. OKG Aktiebolag 2008-10-30.

26. Catarina Barkefors. MKB för djupvattenintag för O1/O2 och

effekthöjning O2. Reg. nr 2007-11989 utgåva 1. OKG Aktiebolag 2007-05-23.

27. Tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk vid

Simpevarp i Oskarshamns kommun , Miljödom vid Växjö tingsrätt, M 3171-04

28. Oskarshamnsverket – Åtaganden för att begränsa de radioaktiva

utsläppen under åren 2006-2011, Reg. nr 2005-14634. 29. Stefan Arnborg. Remiss av ansökan om tillstånd till höjning av den

termiska effekten vid kärnkraftblocket Oskarshamn 2 (SSM 2008/170). Reg. nr 1457/2008/AN20. Svenska kraftnät 2009-01-12

30. Ted Lindquist. Yttrande över OKG:s ansökan om tillstånd enligt

kärntekniklagen att höja den termiska effekten vid kärnkraftblocket Oskarshamn 2. Lokal säkerhetsnämnden vid kärnkraftverket i Oskarshamn 2009-01-16.

31. Simpevarp 1:8, ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen att höja den

termiska effekten från 1800 till 2300 MW vid kärnkraftblocket Oskarshamn 2. Sammanträdesprotokoll dnr 00015/9 (2008-1145). Oskarshamns kommun Samhällsbyggnadsnämnden 2009-01-14.

32. Janez Marinko. Yttrande över remiss om ansökan om tillstånd enligt

kärntekniklagen att höja den termiska effekten från 1800 MW till 2300 MW vid kärnkraftblocket Oskarshamn 2, Oskarshamn kommun, Kalmar län. Reg. nr RE2 2009/47917. Arbetsmiljöverket 2009-01-15.


Sida: 78/79

33. Monika Rhodiner. Remiss: Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen att höja den termiska effekten från 1800 MW vid kärnkraftblocket Oskarshamns kommun, Kalmars län. Reg. nr 2009-971. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2009-01-15.

34. Staffan Asplind. Yttrande angående remiss avseende OKG AB:s

ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen att höja den termiska effekten från 1800 MW till 2300 MW vid kärnkraftblocket Oskarshamn 2, Oskarshamns kommun. Dnr 511-8362-08 Rm. Naturvårdsverket 2009-01-13.

35. Charlott Stenberg. Remiss angående OKG AB:s ansökan om tillstånd

enligt kärntekniklagen att höja den termiska effekten från 1800 MW till 2300 MW vid kärnkraftblocket Oskarshamn 2, Oskarshamns kommun. Dnr 35-5245-08. Fiskeriverket 2009-01-13.

36. Lotta Bohman. Ansökan enligt kärntekniklagen från OKG Aktiebolag

om tillstånd att höja den termiska effekten vid kärnkraftblocket Oskarshamn 2, Oskarshamns kommun. Länsstyrelsen Kalmar län 2009-01-13.

37. Sveriges överenskommelser med främmande makter SÖ 1977:48.

Ministeriell noteväxling mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge om riktlinjer för kontakt i säkerhetsfrågor rörande kärnenergianläggningar vid gränserna mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige. Stockholm, Köpenhamn, Helsingfors och Oslo den 15 november 1976. Noteväxling nr 48.

38. Mahwash Ajaz. Kommentar til miljökonsekvensutredning for ökning av

den termiske effekten ved den andre reaktorenheten ved Oskarshamn kjernekraftverk. Reg. nr 2008/01125/532/MAA. Statens strålevern 2009-02-02.

39. Michael Boesgaard Brondel. Vedr.: Information enligt ministeriell

noteväxling Nr. 48 om ansökan om tillstånd att höja den termiska effekten i kärnkraftreaktorn Oskarshamn 2. Reg. nr 2009/011349. Beredskabsstyrelsen 2009-04-03.

40. Risto Sairanen. Information enligt ministeriell noteväxling nr. 48 med

anledning av ansökan om tillstånd att höja den termiska effekten i kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 2. Reg. nr 14/752/08. STUK 2009-04-08.


Sida: 79/79

Kopia till OKG Aktiebolag Miljödomstolen i Växjö Strålsäkerhetscentralen (STUK) i Finland Statens strålevern i Norge Beredskabsstyrelsen i Danmark Naturvårdsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (tidigare Räddningsverket) Fiskeriverket Arbetsmiljöverket Länsstyrelsen i Kalmar län Miljö- och hälsoskyddskontoret i Oskarshamns kommun Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk Svenska kraftnät Internt: Granskningsgruppen, GD, cStaben, cK, cR, cRD, cKR, cKM, cKD, cKS.

o2 granskningsrapport juni 2009

Documents