o visor i urval av sven-bertil taube - manadensbok.se · piano och dragspel martin Östergren...

Inspelningarna av musiken till denna bok fi nns utgivna av

Universal Music och är därmed tillgängliga på Spotify,

Itunes och Wimp.

© Bokförlaget Max Ström 2013

www.maxstrom.se

Text och musik Evert Taube

Urval Sven-Bertil Taube

Samtliga texter Petter Karlsson

Bildredaktör illustrationer/målningar Maria Taube

Bildredaktör foton Jacob Forsell

Piano och dragspel Martin Östergren

Flöjt Magnus Båge

Fiol Hanna Helgegren

Trumpet Jonas Lindeborg

Notskrift Andreas Andersson

Inspelning och mix Roger Krieg

Faktagranskning Sanna Hodell och Göran Gynne

Formgivning Mikael Engblom

Handkolorering omslagsbild Isabelle Alsén

Ett större urval av Evert Taubes noter och texter fi nns i

boken Evert Taube – Sångboken av Anders Palm och

Johan Stenström, utgiven av Bonnier Fakta 2011

Electronic Module published by arrangement

with becker&mayer! LLC, Bellevue, WA

www.beckermayer.com. All rights reserved.

Alla rättigheter förbehålles fabrikanten och ägaren till på

detta fonogram inspelade verk. Utan tillstånd är kopiering,

uthyrning, utlåning och användning av detta fonogram till

offentligt framförande och radiosändning förbjudet.

Repro Linjepunkt

Tryckt i Kina 2013

ISBN 978-91-7126-275-2

bokförlaget max ström

text petter karlsson

musikarrangemang martin östergren

5o visor i urval av sven-bertil taube

Evert Taube

Innehåll

Förord av Sven-Bertil Taube 7

visorna 11

Noter och texter a–ö 12

biografi 175

Västkusten 177

Sydamerika 191

Sjösala 209

Medelhavet 225

Stockholm 243

Kronologi 260

Ordlista 261

Register 262

7

kära läsare, lyssnare och sångare !

Som mycket ung levde jag i tron att alla pappor skrev och sjöng visor.

Många skapades vid den vackra gamla spinetten som stod i min fars

kammare. Jag hörde honom ofta prövande repetera ord och toner där

inne bakom stängda dörrar. Ibland kom han ut med lutan till hands och

framförde något nytt han skrivit. Familjen var ju den närmsta publiken.

”Vad tycker du om det här, Lillefar?” kunde han säga. Jag svarade efter

bästa förmåga. Dessa ögonblick gjorde att jag tidigt fängslades av visans

speciella konstart.

Everts sånger är ju ofta fyllda av märkliga gestalter, fagra kvinnor,

hjältar, dramatiska äventyr och exotiska platser. På en skolavslutning

blev jag ombedd att sjunga en av pappas visor. Jag valde den längsta jag

kunde, ”Möte i monsunen”. Efteråt sa fröken: ”Hälsa pappa att han får

godkänt i geografi .”

Min far Evert blev 86 år och skrev omkring trehundra visor. Det har

inte alltid varit lätt, men ett stort nöje att välja ut femtio stycken ur denna

omfattande repertoar. Av största värde är att min vän och ackompanjatör

Martin Östergren står för den musikaliska utformningen. Urvalet har

jag gjort för att i möjligaste mån spegla rikedomen och mångfalden i

hans produktion. Här fi nns mycket av Everts poetiska och musikaliska

landskap: bondvalser och wienervalser, sjömansvisor och skillingtryck,

hyllningar till kärleken och till naturen, italienska madrigaler, episka

ballader, argentinsk tango ...

Alla dessa visor står mig mycket nära. Jag själv har sjungit in dem på

skiva och gestaltat dem på scen. Då tolkade jag dem på mitt sätt. Nu är

det din tur. En visa kan sjungas på så många olika sätt. Det fi nns ingen

slutgiltig version. Även idag upptäcker jag nya saker i hans musik och

texter som påverkar mitt utförande.

Everts visor är en skatt att glädjas åt idag, en skatt att föra vidare till

kommande generationer. Jag citerar min far: ”Utan sång som går till

hjärtat kan människan inte leva!”

Sjung, av hjärtat, sjung!

Sven-Bertil Taube

Förord av Sven-Bertil Taube

Pappa Taube inbjöd

tidigt yngste sonen i en

visvärld som saknar mot-

stycke. Sista framträdan-

det tillsammans blev på

Gröna Lunds scen som-

maren 1975. Då var Evert

85 år, Sven-Bertil 40.

Följande uppslag :

Nationalskalden i sitt

arbetsrum på Grev Ture-

gatan. Notera de eleganta

skorna under spinetten.

11

visorna”jag har skrivit en del visor. Några av dem har blivit bra”, sa Evert

Taube blygsamt. I själva verket skapade han en odödlig visskatt som har

blivit den mest älskade av alla. Taubes rim är aldrig krystade, hans historier

alltid starka, hans melodier i perfekt samklang med den svenska folksjälen.

Att sjunga Taube är att uppleva livet lite starkare, lite tydligare, lite mer.

Att använda ljudspelaren:

• Tryck på mittenknappen för att starta spelaren. Detta aktiverar också

den lilla lcd-skärmen som visar numret för den senast uppspelade visan.

• Tryck på mittenknappen igen för att spela visan.

• Välj den önskade visans nummer med hjälp av knapparna < (bakåt) och

> (framåt). För att fl ytta framåt/bakåt med ett spår i taget trycker man en

gång. Genom att hålla en av dessa knappar intryckt kan man snabbspola

framåt eller bakåt.

• Stoppa en uppspelning genom att trycka en gång på mittenknappen.

• Öka eller minska ljudet genom att trycka på + eller – på den övre

knappen. Den valda ljudvolymen visas till vänster på displayen.

• Spelaren stängs automatiskt av efter trettio sekunders inaktivitet. Vill man

stänga av spelaren manuellt hålls mittenknappen intryckt i tre sekunder.

• Spelaren kommer vid ny start att vara inställd på den senast spelade visan.

• Spelaren innehåller tre aaa-batterier. För att byta batterierna skjuts

batteriluckan nedåt.

• På sidan av spelaren fi nns ett uttag för hörlurar.

• Utsätt inte spelaren för fukt eller stötar.

En gentleman i alla

lägen. Evert Taube kunde

både kyssa prinsessor på

hand och slå sig i slang

med hamnsjåare. Visorna

avslöjar en sann humanist

som både var folklig och

världsmedborgare.

12

68& bDet var ,,Blue

Dm

Bird,, av Hull, det var Blue,,

A7

Bird,,, en brigg, som med

& bsvik

Dm

ta- de- stum

Gm

par

A7

- stod på

Dm Gm Dm

ö ver- So ten- i

& bsnö

C

storm- med ner

D

i- sad- rigg

Gm

själ va- jul

C7

af- ton,- sjut ti- o- -

& btvå.

F

Sur ra- sven

Gm

sken- till rors!

Dm

Han kan dre

A7

ja- en spak, ro par-

& bskep

C7

parn.- All right boys, lös av!

F

Och Karl Stran

Dm

ne- från Smö gen- blev

& bsur

Gm

rad- till rors

A

på ,,Blue Bird

Dm

,, som var dömd

A7

att bli vrak.

Dm

œ œj œ ™ œ œj œ ™ œ œj œ œj œ œj œ ™ œ œj

œ ™ œ œj œ ™ œ œj ˙ ™ œ ™ œ œj œ ™ œ œj

œ ™ œ œj œ ™ œ# œj œ ™ œ œj œ ™ œ œJ œ ™ œ# œj

˙ ™ œ ™ œ œj œ ™ œ œj œ ™ œ œj œ ™ œ œj œ ™ œ œj

œ ™ œ œj œ ™ œ# œj ˙ ™ œ ™ œ œj œ ™ œ œj œ ™ œ œj

œ œJ œ œ# j œ ™ œ œj œ ™ œ œj œ ™ œ œj ˙ ™ œ ™

1. Balladen om briggen ”Blue Bird” av Hull

13

5

– Sa ni ”Blue Bird”, kapten,

briggen ”Blue Bird” av Hull?

Gud i himlen! Var är då min son?

Var är pojken, kapten? För vår Frälsares skull!

Det blev dödstyst bland männen i vrån.

(Instrumentalt)

6

Gubben Stranne tog sakta sydvästen utav.

– Spara modern, kapten, denna kväll!

Nämn ej namnet på briggen, som har gått i kvav –

nämn ej ”Blue Bird” av Hull är Ni snäll!

Och kaptenen steg upp. Han var grå, han var tärd –

stormen tjöt, knappt man hörde hans ord –

när han sade med skälvande röst till sin värd:

– Karl stod surrad och glömdes ombord!

2

Han fi ck Hållö fyrs blänk, fast av saltstänk och snö,

han stod halvblind – han fi ck den i lo,

och i lä, där låg Smögen, hans hem, där hans mor

just fått brevet ifrån Middlesbrough.

– Nå vad säger du Karl, går hon klar? – Nej, kapten!

– Vi får blossa, för här är det slut!

Vi har Hållö om styrbord och brott strax i lä.

– Ut med ankarna! Båtarna ut!

3

Men hon red inte opp. Och hon fi ck ett par brott,

som tog båten de hade gjort klar.

– Jag tror nog, sa Karl Stranne, att far min har gått

ut emot oss. Jag litar på far!

Båt i lä! Båt i lä! Det är far – Det är vi!

Det är far min från Smögen! Hallå!

Båt i lä! sjöng han ut, di är här! Jumpa i

alle man – I blir bärgade då!

4

Det var Stranne den äldre, en viking, en örn,

som på julafton sjuttiotvå

tog sitt renade brännvin ur vinskåpets hörn

till att bjuda de skeppsbrutna på.

– Hur var namnet på skutan, han sporde och slog

nio supar i spetsiga glas.

– Briggen ”Blue Bird”! – Det tionde glaset han tog

och han slog det mot golvet i kras!

15

balladen om briggen ”blue bird” av hull · 1929

I Smögen träffade Taube den gamle ostronfi skaren Samuel Frisk. De bör-

jade prata oväder. Frisk berättade om den värsta orkanen Smögen skådat.

”Det var 1871, jag var ute och bärgade skepp hela natten. En skuta från

Hartlepool hade gått på grund. Kvar ombord blev en liten skeppspojke.

Honom hade vi glömt.” Det var alltså varken ”själva julafton -72” eller

ens en brigg från Hull, utan en skuta vid namn ”Nymph” från Hartlepool.

Skepparen G S Stone hade sköljts överbord i Sotefjorden klockan 04.40.

När briggen gick i kras mot Sandö, blev en pojke, en liten krabat, kvar på

däck. Grabben lyckades dock klättra upp i masttåget och tog ett språng

i land i samma ögonblick som revet knäckte skrovet och masten gick av.

När Taube återberättade historien för sina barn, lade han dessutom till att

när de skeppsbrutna karlarna fi ck snaps, fi ck pojken en kopp varm mjölk.

Läser man Bohusläns tidning från 1871, fi nns också mycket riktigt en notis

om ”Nymphs” skeppsbrott. Däremot inte ett ord om den kvarglömde

pojken. I samma text nämns också ett annat fartyg, ”Blueheard” från usa,

som fastnat i en skreva i samma veva och bärgats. Var det den som blev

”Blue Bird”, kanske? Att familjen i visan fi ck heta Stranne var heller inget

som Taube bara grep ur luften. Hos fi skarparet Eduard och Adeline i

Smögen hyrde han rum från och till 1917–19. Huset ligger kvar än idag,

men har ny adress: Evert Taubes väg 12. När Sven-Bertil Taube fi ck en

bankkontakt på seb i Göteborg som hette Margareta Stranne, visade hon

sig för övrigt vara barnbarnsbarn till Lars Stranne, som var sjökapten och

gärna delade en god historia med Taube. I släkten fanns också en Karl

Stranne, men denne var krympling med klumpfot och hade aldrig varit

till sjöss, än mindre stått surrad till rors och glömts vid ett skeppsbrott.

Att tragedin utspelar sig nära Hållö är kanske heller ingen slump. Det var

där Everts äldre bror Fredrik drunknade 1906. Som så ofta var Taube

inte helt nöjd med sin originalversion av visan. Han fortsatte att fi nslipa

texten och andra strofen ”saltstänk och snö” fi ck omsider ge vika för

”snöglopp och stänk”. Notera också att den gastkramande slutklämmen

fi nns i två versioner. Den andra lyder: ”Och han tog sig åt hjärtat och såg

på sin värd: Jesus Christ! There’s a man left on board!” Men kanske insåg

Taube att hans publik inte behärskade det engelska språket lika väl som

han själv?

16

4

På nittitalet kom jag till New York som matros

på Clara, sade Blom, det var en brigg från Mönsterås,

i Nordatlanten fi ck vi en snöstorm ifrån nord,

kaptenen, styrman och vår däckslast, allt gick över bord,

kaptenen, styrman och vår däckslast, allt gick över bord.

5

Som jag var äldst i skansen, så tog jag nu befäl

och segla på kompassen till New Foundland, allt gick väl,

och när vi kom till New York så blev där rättegång,

men jag gick klar och seglade som båtsman till Geelong,

men jag gick klar och seglade som båtsman till Geelong.

Med gam

D

la- High land- Ro ver,- en båt

G

från A ber- deen,- vi

låg

A7

ut i- San Ped ro- och las

D

ta- ga

E7

so- lin.

A

- Där

träf

D

fa- jag i doc kan- på Te

G

xa- cos- kon tor- en

man

A7

från San Fran cis

D

- co,- som ha

G

de- mött

A7

min bror,

D

en

E7

man

A7

från San Fran cis

D

- co,- som ha

G

de- mött

A7

min bror.

D

68

24

24

& ##

& ##

& ##

& ##

& ##

œj œ œj œ œj œ ™ œ œj œ œj œ œj œ ™ œ œJ

œ œj œ œj œ œj œ œj œ œj œ œj œ ™ Œœj

œ œj œ œj œ ™ œ œj œ œj œ œj œ ™ œ œJ

œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ

œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ ™

2. Balladen om Gustaf Blom från Borås

2

Men det var inte detta jag skulle tala om,

det var om mannen själv och hans namn var Gustaf Blom,

jag smugglade åt honom en fl aska calvados,

han var från Västergötland och uppfödd i Borås,

han var från Västergötland och uppfödd i Borås.

3

Han talte med polisen och fl askan den gick klar,

vi lämnade San Pedro och körde till en bar,

det var ett slags speak easy, men Blom han var betrodd

i Wilmington, Los Angeles och själva Hollywood,

i Wilmington, Los Angeles och själva Hollywood.

17

9

Där har jag nu min business, jag har ett slakteri,

butiken ville jag att pojken skulle stå uti.

Men han sov alla dagar och söp varenda natt.

Hans hud var vit, hans ögon blå, men själen, den var svart,

hans hud var vit, hans ögon blå, men själen, den var svart.

10

Nu sitter han i Sing-Sing utmärglad som ett lik,

och själv går jag och sörjer i min blodiga butik,

men mina svarta pojkar från Fidji, kära bror,

de plöjer Söderhavet blå och hedrar far och mor,

de plöjer Söderhavet blå och hedrar far och mor.

11

Jag tänker på den tiden – jag längtar ner till dem,

de är ju nästan svarta, men de har ett lyckligt hem.

En skiftning i kulören, det gör väl ingenting –

nej, hellre snälla svarta barn än vita i Sing-Sing,

nej, hellre snälla svarta barn än vita i Sing-Sing!

6

Jag kom i själva rushen och reste för den skull

som digger ut till Narrowmine, jag ville gräva gull.

Jag grävde och jag vaska och skötte min affär,

och när jag kom till Melbourne, ja, då var jag millionär,

och när jag kom till Melbourne, ja, då var jag millionär.

7

Jag ville ut och segla, jag ville lukta hav,

jag köpte mig en skonare, till Queensland mej begav.

Jag börja fi ska pärlor, jag tappade mitt gull,

förlorade en halv million blott för en kvinnas skull,

förlorade en halv million blott för en kvinnas skull.

8

Hon var från Fidji Island, jag föll i hennes garn,

och tvillingar hon fi ck, det var två nästan svarta barn.

Så kom den tredje pojken, men den, månntro, var vit –

jag for till San Francisco och tog pojken med mej dit,

jag for till San Francisco och tog pojken med mej dit.

18

balladen om gustaf blom från borås · 1936

Baltisk adel av börd, men Evert Taube var alltid noga att umgås med alla,

såväl hög som låg. Sven-Bertil minns att pappa betonade att ”junkervälde

och översitteri har aldrig betraktats med sympati i den här familjen”. Som

16-åring hade Evert sminkat sig svart till Barnens Dag i Göteborg och fått

sparbössan fullproppad med hundralappar av baron Oscar Dickson som

sa: ”Du förstår, jag har egentligen ingenting emot de färgade.” Resorna

runt jorden skulle göra honom själv i det närmaste färgblind när det

gällde rasfrågan, som annars var en het potatis både här och var. Att

1936 skriva att ”En skiftning i kulören, det gör väl ingenting – nej, hellre

snälla svarta barn, än vita i Sing-Sing” var inte okontroversiellt ens i ett

svenskt folkhem. Som ung sjöman hade Taube sett med vilken råhet och

förakt de färgade hamnsjåarna ofta behandlades. Hela sitt liv skulle han

ha mycket svårt för verklig grymhet. Han var och förblev en sann huma-

nist. Gustaf Blom ska ha varit ”en rekorderlig svensk varvsarbetare, grov

och stark”, som Taube träffade i Kalifornien. Själv tyckte Taube att bal-

laden var en av hans viktigaste: ”En av kardinalvisorna i min fortlöpande

skildring av svenska pionjärer beyond the seas. Det är en trader av den

gamla hårda sorten, den vilda och ädla, det gäller. Handlingen överens-

stämmer nästan fullständigt med verkligheten. Den frihet jag tar mig som

poet är obetydlig i jämförelse med den noggrannhet jag tillämpar i verk-

lighetsskildringen. Därvid utnyttjar jag mitt goda bild- och hörselminne.

Jag kan efter 20, 30 år minnas de allra minsta detaljer i ett händelseför-

lopp – personernas utseende, klädsel, ordval och tonfall – och allt i en

berättelse som gjort intryck på mig förmår jag nästan ordagrant återge i

de vändningar och den rytm, som var typisk för berättaren.”

20

34&PapDet

C

pa,ta--

komhar

hem!jag

G7

skriFör vi

vit- näsläng

tantar-- ef

baterra--

dej!själv

C

ochKom

A7

injag

nanska- som

bör

Dm

marnja

-- i

är

3

&slut,sko

G7

lillan-

latill- pap

hös

C

pa!ten.--

ÅsPap

kanpa

--

harkom

gått,hem!

G7

ochJag

omvet nåkväl

gotlen-- blir

somdetdu får!mörkt,

C

&stjärNu

C7

norslu

- natar-- bre

syns

F

nuvet-

påfrån

himdin

G7

lenEl

- ili-

gen.nor.

C

--

Fine

Allt

A‹

jag vill ha

E3

&är

F

ett hals band- av ko rall,

C

- ing en- ting- an

D‹

nat,- det kos

C

tar- för myc

G7

ket.-

&På

C

vå ran- tomt

G7

är det nu så myc ket- bär

C

och

C7

fullt med ung

F

ar- har

3

&fåg

G7

larna- där.

C

Sjön

A‹

är så varm

Em

och

F

jag ba dar- var je- dag,

C

œ œ œ ˙ ™ œ œ œ œ œ œ ˙ ™ œ œ œ œ œ œ ™ œj œ

œ œ œ œ ˙ œ œ œ ˙ ™ œ œ œ œ œ œ ˙ ™

œ œ œ œ œ œ œ ™ œj œ ™ œj œ ˙ Œ œ œ ™ œJ ˙ Œ

œ œ# œ œ œ œ ˙ ™ œ ™ œj œ œ œ œ œ œ œ œ œ Œ

œ œ œ ˙ ™ œ œ œ œ œ œ ˙ ™ œ œ œ œ œ œ œ œ

œ ™ œj œ ˙ Œ œ œ ™ œj ˙ Œœ œ# œ œ œ œ ˙ Œ

&och

Dm

jag hop par- i u

A‹

tan- att bli rädd, för

B7

nu sim mar- jag så bra.

E7

Vi

A‹

har så fint

E7

œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ# œ ˙ Œ œ œ ™ œj ˙ Œ

3. Brevet från Lillan

21

&nu

F

i vå rat- lil la- skjul,

C

och

Dm

en li ten- gran har

A‹

vi ock så- sett, den som vi ska ha

E7

till jul.

A‹ D.C. al Fine

œ œ# œ œ œ œ ˙ Œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œœ œ œ œ œ œ œ# ˙ Œ

brevet från lillan · 1938

Det smått sensationella dokumentet bevaras i en av de många bruna

kartongerna på Taubearkivet i Göteborg och är från Evert till hustrun

Astri: ”San Remo 18 juli 1937. Jag måste ha ett dikterat brev från Ellinor

om vädret, blommor, sjön, vad de gör och hur det är och vad hon vill

m.m.” Och så slutklämmen som inte ger minsta utrymme för diskussioner:

”Ordna det!” Som ofta under dessa år satt nationalskalden under ett

fi konträd vid Rivieran och skrev visor med reservoarpenna. Nu var idéer-

na tillfälligt slut. Vad göra? Varför inte sätta ungarna i arbete, det kanske

kunde ge något? Och Ellinor skrev. På order, utan tvekan. Resultatet blev

en text med ett starkt stråk av vemod, inte minst när sommaren börjar ta

slut, precis som i visan: ”Åskan har gått, och om kvällen blir det mörkt.”

Brevet från Ellinor blev ”Brevet från Lillan” och redan samma höst en

hit i folkhemmet. När Evert efteråt fi ck frågan hur han kommit på temat,

ljög han friskt: ”Det var mycket märkligt. En dag satt jag nere vid Rivie-

ran och så dimper det ner ett brev från min dotter Ellinor som skriver om

hur hon har det hemma på Sjösala. Det var en så underlig stämning i det

där brevet. Jag kunde helt enkelt inte låta bli att skriva en visa om det.”

Typiskt en man som alltid hävdade att dikten inte alls måste vara mindre

sann än verkligheten.

22

24& ##EnNäsgångta- årstod

D

ijagblomhär i

ster-hamti- dennen-- står

när ettjagskeppå

G

lågter- iklart

denatt gåhamn,

D

tilldärVästJohn

inTay

G

- dienlor

-- seg

medlaten-

& ##lastbort

D

avijärnfrån

E7

- sinom bord.

vän.

A

-OchMed

A7

jagden flic

såg

D

kanhans-

fästtryckt

möi

-famvän

nenta-- med

som beett

drali

G

-tetgit--

migbarn i

just

& ##dåfamn

D

stodoch

enpå

ungred

G

sjöden- löp

man-teoch-

talskep

D/A

tepet--

desin

A7

sai- ord:

gen.

D

-AliDå

,,komce,- älsk

bu

G

ling,det:--

närJohn

tillär

& ##våbor

Em

renta,--

alkom

lamer--

ängal

A7

ardrig--

ståmer

iiblom,gen.

D

-ja,Där

närstod

roAli

Em

sence

--

knopmed sitt

pas,- himbarn.

A7

meDå-

steglen- blir

jagblå,fram:

D

& ##,minnsDet, är

att dåsvårt

B7

äratt

dinva raJohn-

Taykvin

Em

lorna,--

rege

danmig- full

bar

A7

benet,--

fadu- ren

skall- sai

fin

D

lorna:--

ochfast

då,du

& ##älsksvek

G

ling,mig,-

Alikan vi

ce,-gifäl

D/A

taskar--

oss,jag

A7

vidig

två.än.

D

,,,,

Da Capo

œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ

œ œ œ# œ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ

œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ ˙ Œ œ œ œ œ œ œ

œ œ œ œ œ œ œ œ# œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ Œ

Œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ

œ œ œ œ œ œ œ œ ˙ œ

4. Brittisk ballad

23

brittisk ballad · 1954

Det walesiska rugbylagets kapten John Taylor blev sedermera sportkom-

mentator för bbc i London. Där bor sedan 1973 Sven-Bertil Taube och

dessa båda infl yttade ”londoners” blev omsider bekanta. Sven-Bertil kunde

inte låta bli att visa John Taylor sin pappas visa om hans namne, den

svekfulle sjömannen. ”Ah, det är ju en typisk walesisk visa på alla sätt”,

utbrast den yngre Taylor. ”Dels hör efternamnet Taylor (skräddare) till de

vanligare. Dels kan man höra en klang från en hel knippe folkvisor, som

går ungefär sådär i melodin. Det fi nns tio femton, kanske tjugo sånger

från mitt hemland som låter nästan exakt som din pappas visa.” Evert

själv hade ju en gång hoppat av sitt fartyg på de brittiska öarna, i North

Shields nära Newcastle. Den fl ykten blev berättad 40 år senare i visan om

”Mary Strand”. ”Brittisk ballad” tog däremot avstamp i vänskapen med

den seglande författarvännen Martin Koch. År 1933 hade denne publi-

cerat visan ”Sailor song”, byggd efter samma mönster som traditionella

brittiska sjömansmelodier. 1941 sjöngs den in av Kochs kusin Karin Juel

och först ytterligare tolv år senare slog sig Evert Taube ner vid spinetten

och gjorde ett eget försök att komponera en ballad med brittisk touch.

24

I Ros

C

la- gens- famn på den blom man- de- ö, där vå

Dm

gor- na- kluc

G7

ka- mot

strand,

C

och vas sar- na- vag ga- och ny slaget- hö det dof

Dm

tar- e -

mot

G7

mig i bland,

C

- där sit

Am

ter- jag ut

D7

i- ber sån

G

- på en bänk

Em

och tit

A‹

tar- på

tär

D7

nor- och mås

G

som stör

C

ta- mot fjär den- i glit ter- och stänk på

jakt

Dm

ef ter- fö

G7

dan- gu nås.

C

- Själv blan

F

dar- jag fred ligt- mitt kaf

B¨

fe- med

kron

Gm7

till an

C7

ge- näm- styr ka- och smak

F

och lyss nar- till drag spe- lets-

loc

B¨

kan- de- ton

Gm7

som hörs

C7

från mitt stu gu- ge- mak.

F

- Jag är

F

som en

poj ke,- fast far

B¨

far- jag är,

Gm7

ja ros

C7

pig- gen- sprit ter- i mig!

F

Det

34&3 3

&3

&

&3

& b

& b 3

3

& b3

& b 3

3

œ œ œ œ œ œ œ œ# œ œ œ ™ œj ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ

˙ ™ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ# œ œ œ ™ œj ˙ œ œ œ ‰ œ# j

œ œ ‰ œj ˙ ™ ˙ œ œ œ œ œ# œ œ œ œ ™ œj ˙ œ œ œ œ#

œ œ# ™ œj ˙ ™ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ# œ œ œ ™ œj ˙ œ

œ œ ‰ œ# j œ œ ‰ œj ˙ ™ œ Œ œ œ œ œ œ œ œ œ# œ œ ™ œJ

˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ# ˙ ™ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ#

œ œ ™ œJ œ ™ œj œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ ˙ ™ ˙ œ œ œ œ

œ œ œ œ# œ œ ™ œJ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ# ˙ ™ ˙ œ

5. Calle Schewens vals

25

blir

F

ba ra- vär re- med å

B¨

ren- det där med dans

C7

och med jän tor- nas- blig.

F

Se

G

må

C

sen- med lö jan- i näbb han fick sitt! Men jag

Dm

fick en arm

G7

ommin

& b

& b n 3 3

œ œ ™ œj œ œ ™ œj œ œ ™ œj œ ™ œ œœj œ œ œ œ œ œ œ œ ˙ ™

œ Œ œ œ œ œ œ œ œ œ# œ œ œ ™ œj ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ

hals!

C

O, e vi- ga- ung dom,- mitt hjär ta- är ditt, spel opp,

Dm7

jag vill

dan

G7

sa- en vals!

C

Det dof

Am

tar,- det sjung

D7

er- från skog

G

och från sjö,

Em

i natt

A‹

- skall du

va

D7

ra- min gäst!

G

Här dan

C

sar- Cal le- Sche wen- med Ros la- gens- mö och

so

Dm7

len- går ner

G7

i nord väst.

C

- Då vi

Am

lar- min blom man- de- ö

E7

vid din

barm,

Am

du dun

F

kel- blå,- vind

Am

stil- la- fjärd,

E7

och ju

Am

li- natts- skym- ning- en-

smy

E7

ger- sig varm

Am

till so

F

vande- bus

E7

kar- och träd.

Am

Min äl

A7

va,- du

&3

&

&3

& 3

& 3 3

& 3

˙ ™ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ# œ œ œ ™ œj ˙ œ œ œ ‰ œ# j

œ œ ‰ œj ˙ ™ ˙ œ œ œ œ œ# œ œ œ œ ™ œj ˙ œ œ œ œ#

œ œ# ™ œj ˙ ™ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ# œ œ œ ™ œj ˙ œ

œ œ ‰ œ# j œ œ ‰ œj ˙ ™ œ Œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ ™ œ# j

˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ ™ œj œ ˙ œ œ# œ# œ œ œ œ œ œ œ œ

œ œ ‰œ# j ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ ™ œj ˙ ™ ˙ œ œ œ œ

26

hej,

C

al la- vän ner- som gäs ta- min ö! Jag är

Dm7

bå de- nyk

G7

ter- och klok!

C

När

mor go- nen- gryr skall jag vål ma- mitt hö

A7

och vitt

Dm7

ja- två hun

G7

- dra- de- krok.

C

För dö

Am

- me- dig, skym

D7

ning,- och drag

G

nu din kos!

Em

Det brin

Am

ner- i mar

D7

tal- lens-

&3 3

&

&3

œ œ œ œ œ œ œ# œ œ œ ™ œj ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ ˙ ™ ˙ œ

œ œ œ œ œ# œ œ œ ™ œj ˙ œ œ œ ‰ œ# j œ œ ‰ œj ˙ ™

˙ œ œ œ œ œ# œ œ œ œ ™ œj ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ

dan sar- så lyss

Dm

nan- de- tyst

E

och tän

Dm

ker- att kar

B7

lar- är troll,

E7

den

skäl

Am

ver,- din barns li- ga- hand,

E7

som jag kysst

Am

och

val

F

sen- för kling

E7

- ar- i moll.

Am

Men

G

&

& 3

& 3

œ# œ ™ œj œ œ ™ œ# j ˙ œ œ œ ™ œj œ œ ™ œj œ ˙ œ œ# œ#

œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ ™ œ# j ˙ œ œ

œ œ œ œ œ œ œ œ ˙ ™ œŒ œ

27

topp!

G

Här dan

C

sar- Cal le- Sche wen- med Ros la- gens- ros,

A7

han

dan

Dm7

sar- när so

G7

len- går opp!

C

&3

&

˙ ™ ˙ œ œ œ œ œ œ œ œ œ# œ œ œ ™ œj ˙ œ

œ œ ™ œj œ œ œ ˙ ™ ˙ Œ

29

Verklighetens Calle

Schewen fångad på sin ö

Håtö Svansar. Året var

1949 och blivande världs-

foto grafen Lennart Nilsson

kunde intyga att det var

äkta Kronbrännvin i fl askan.

calle schewens vals · 1936

Taubes kanske mest populära visa föddes en julinatt 1931 på Håtö Svan-

sar i norra Roslagen. Folk på orten påstår visserligen att Taube jobbade

i fl era dagar med texten, men i hans egen version skrevs den under några

intensiva timmar på en kartongbit ute på en udde tillhörande godsägare

Karl von Scheven (som egentligen stavade så). Många kulturella giganter

hade samlats där: tecknaren Albert Engström, konstnären Bruno Lilje-

fors, xylografen Karl Andersson och de andra i sällskapet Pelarorden, en

herrklubb full av begåvningar. Albert Engström skrev efteråt: ”Här trivdes

Anders Zorn och tog gubbarna med storm och man påstår falskeligen att

jag här en gång somnat i en myrstack.” Nu skulle unge Taube upptas i

det vittra sällskapet. Mitt under lunchen ”arresterades” han av en patrull,

beordrades att avlägsna sig och inte återkomma förrän han skrivit en

dikt till ”ståthållarens” ära. I instruktionerna ingick att dikten skulle

vara ”utförd på ett sådant sätt att den liksom andas den stockholmska

skärgårdens och Roslagens högsommarluft och småningom allt dunklare

julinätter”. I Taubes version föddes visan i samma ögonblick som han

råkade få syn på Karl von Scheven, som slagit sig ner i en berså. En vit-

klädd fl icka lösgjorde sig ur snåren. Deras blickar möttes och tillsammans

virvlade de bort i dans. Efter Taubes examensprov fi ck han stormande

applåder av ordenskamraterna. Men en roslagsgubbe i 80-årsåldern,

med hakskägg, blå korderoj och stärkkrage, ska ha vänt sig mot Karl

von Scheven och sagt med hög röst: ”Det där gjorde du bra, Kalle!”

260260

1890: 12 mars föds Evert Taube i Göteborg, nummer fyra i en

barnaskara på tretton. Modern Julia och sonen far ut

till hemmet på Vinga där fadern, sjökaptenen Carl

Gunnar Taube, är fyrmästare.

1897: Evert börjar i skolan på Vinga.

1904–1905: Familjen fl yttar in till Göteborg. Evert går en tid

i skola i Malmö, bor hos farbrodern Axel. Sedan Latin-

läroverket i Göteborg.

1906: Familjen fl yttar till Kustens varv. Evert slutar skolan och

börjar studera konst, på Valand och hos teatermålarna

på Storan.

1907: Evert ”rymmer” till Stockholm för att bli konstnär,

hankar sig fram och försöker komma in på Konst-

akademien. Han blir antagen, men får inte ekonomiskt

stöd hemifrån.

1908: Evert tvingas gå till sjöss, första resan ombord på S/S

”Australic” till bl.a. Australien. Arbetar som sjöman i

sammanlagt ett och ett halvt år.

1909: Tillbaka i Stockholm, bohemliv med konstnärsvänner.

1910: Evert prövar på konststudier i London, tvingas åter gå

till sjöss. Denna gång med S/S ”Princess of Wales” till

Sydamerika. Han blir kvar nära fem år i Argentina.

1915 : Första världskriget tvingar Evert att resa hem för att

göra värnplikt. Efter en sommar i Bohuslän återvänder

han till Stockholm och konststudierna.

1916–1917: Värnplikt vid fl ottan. Efter hemförlovningen för

Evert ett ambulerande liv som konstnär och skribent

i Stockholm och på västkusten. Möter åter Albert

Engström, som blir hans läromästare. Evert skriver sig

och bor ofta hos Albert i Grisslehamn, och är en tid

förlovad med Alberts dotter Malin.

1918: Evert debuterar som scenartist i Smögen, och som

författare med prosaboken Inte precis om kvinnorna.

1919 : Första vissamlingen: Sju sjömansvisor och Byssan Lull.

1920: Evert möter konstnärinnan Astri Bergman i Paris. De

tillbringar en tid i San Remo och förlovar sig i Florens,

men Astri kallas hem och förbindelsen bryts för fyra år.

1922: En seglats från Stockholm till Bohuslän, med konstnä-

ren Kurt Jungstedt och Everts lillebror Gösta, resulterar

i genombrottsboken På kryss med Ellinor. Evert gör sig

ett namn som visartist och far på riksturné.

1924: Instiftar sällskapet Pax Aurea på Den Gyldene Freden.

Återförening med Astri, de förlovar sig igen på hösten.

1925: Astri och Evert gifter Sig i Jacobs kyrka, bröllopsfest

på Freden, bröllopsresa till Italien.

1926: Sonen Per-Evert föds.

1928: Evert gör en halvårslång sjöresa med M/S ”Mirrabooka”

till Sydamerika, USA och Australien.

1930: Dottern Ellinor föds.

1931 : Evert diktar ”Calle Schewens vals” pa Håtö Svansar i

Stockholms skärgård. Stor succe!

1934: Andre sonen föds: Sven-Bertil. Evert försörjer familjen

med konserter, tidningsartiklar och föredrag.

1936: Evert instiftar samfundet Visans Vänner.

1937: Sommarhuset byggs pa Sjösala vid Stavsnäs i Stock-

holms skärgård. Här fi nner Evert ro att skriva, och här

föds snart fi guren Rönnerdahl.

1942: Under krigsåren vistas Evert ofta på Ängön i Bohuslän

och inspireras till nya visor och böcker.

1945: Andra resan till Argentina, Evert återser bl.a. ”Sambo-

rombón”.

1948: Under efterkrigsåren gör Evert konsertturnéer runt

Skandinavien och en långresa med dottern Ellinor till

Mellanamerika.

1950: På sin 60-årsdag får Evert Taube ta emot Svenska

Akademiens Bellmanspris.

1951: Vid Medelhavet fi nner Evert sitt tusculum, La Petite

Réserve i Antibes. Hit ska han återvända regelbundet

varje år till 1970, och här får han en nytändning som

prosaförfattare, bl.a. med fl era artikelserier för

Tidningen Vi och med fl era prosaböcker.

1952: Resa till Guatemala.

1955: Leder opinionen mot avfallsdumpning i Riddarfjärden.

Debuterar i teve.

1958: Ingriper för att rädda Mosebacke och Södra Teatern i

Stockholm.

1960: Evert får Samfundet De Nios stora pris. Instiftar med

Tidningen Vi Taube-stipendiet, blir själv första stipen-

diaten på sin 70-årsdag.

1961: Mottager Frödingstipendiet. Uppträder för första

gången på Gröna Lund.

1964–1965: För en teveserie återvänder Evert för tredje

gången till Argentina, inspelningar även i Frankrike,

Italien, Brasilien och Sverige.

1966: Evert blir fi losofi e hedersdoktor vid Göteborgs

universitet.

1969: Sista stora turnén genom Sverige. Sjösala förstörs

i en mordbrand.

1970: Evert väljs in i Musikaliska Akademien.

1971: Evert uppträder på Liseberg, sista besöket i Göteborg.

Skriver visan ”Änglamark” till fi lmen Äppelkriget.

1972: Konstutställningen ”Tre syskon Taube”: Evert, Karin och

Märta på Kronhuset i Göteborg.

1973: Sista framträdandet pa Gröna Lund.

1974: En ny visa av Evert publiceras i Tidningen Vi, ”Balladen

om Midsommarön”.

1976: Evert Taube avlider 31 januari på Saltsjöbadens

sjukhus.

Källor: bl.a. Inga-Britt Fredholms bildbiografi er

När jag var en ung caballero och Kom i min famn.

Evert Taube 1890–1976

261261

Backen – överbyggnad i fören på ett fartyg

Bahia – delstat i Brasilien

Baldakin – takhimmel av orientaliskt ursprung, dyrbart tyg

Balsamiska – väldoftande

Bardisan – spjut

Bark – segelfartyg med tre till fem master. Sista masten –

aktra masten, har gaffelsegel, övriga råsegel – alltså

rektangulära segel

Blomsterkonungen – Carl von Linné

Boliner – rep (tåg) som är fästa vid ett råsegel och kan

spänna seglet förut – framåt

Box – förvaringsutrymme för kol

Brassa för fyllning – vrida råseglen så att de fylls med vind

Brigg – tvåmastat segelfartyg med råsegel på båda masterna

Buckla – sköld

Burnus – arabisk yllemantel med kapuschong

Byssan – köket ombord. Även en ordlek med verbet vyssja

Cadiz – kuststad i sydvästra Spanien

Camarin på Malabár – ort på Indiens sydvästkust

Chilenita – lilla chilenskan

Conquistadór – spanska erövrarna på 1400–1500-talen

Cordilljären – bergskedjan Cordillera de la Costa

Crêpe de chine – lövtunt, genomskinligt tyg i natursiden

Dagg – pinoredskap bestående av kort repstump, med knutar

Donkeyman – besättningsman som skötte den lilla ångmaskin

på däck som användes vid lastning och segelhissning

Dreja en spak – stå till rors och styra skeppet

Estancia – farm, herrgård

Feiths – konditori i Stockholm

Flying jib – seglet som sitter längst fram på skeppets bog-

spröt och alltså är det förligaste seglet

Fyrar – eldstäderna i en ångpanna

Gasolin – bensin

Gastar – besättningsmän

Geelong – hamnstad i södra Australien

Gipp – när en segelbåt seglar med vinden och seglen förs

över från den ena sidan till den andra

Good Hope – Godahoppsudden i Sydafrika

Gå sex om sex – Jobba i sextimmarsskift

Hagenbeck – djurpark i Hamburg

Hard up – pank

Hornet – Kap Horn, brukar kallas Sydamerikas sydligaste

udde, men är egentligen en ö; ökänd för sina stormar

Jam – sylt, marmelad

Kadens – Avslutande ackordföljd, fri solistisk improvisation

vid slutet av en sats

Kalkar – blomkalkar

Kastilien – region i Spanien

Kesar – skutta glatt omkring

Kistelärka – liten förvaringslåda i sjömanskista

Koketter – person som uppträder utmanande eller eggande,

jämför franskans coquette, liten tupp

Kolbox – lastutrymme för kol vid ångpannan

Kron – Kronbrännvin

Källnymf – mytologiskt vattenväsen, najad

Lova upp – styra upp ett skepp mot vinden

Lull – av verbet ”lulla” i betydelsen vagga och nynna,

jämför engelskans lullaby (vaggvisa)

Manlucka – lucka genom vilken man kan krypa ner i en

ångpanna eller tank

Martall – förkrympt och knotig tall

Mesan – snedsegel på masten närmast aktern

Narrowmine – guldgrävardistrikt i Australien

Paulun – himmelssäng

Regina – biograf i Stockholm

Riggad – välklädd

Rio de la Plata – fl odmynning mellan Argentina och Uruguay

Rivoli – biograf i Stockholm

Rospigg – invånare i Roslagen

Råsegel – rektangulärt segel som i överkant är fäst vid en rå,

en grov tvärgående stång av trä eller järn

Salopp – kort ärmlöst damplagg i tunt tyg

San Pedro – hamnstad i Kalifornien, USA

Santa Cruz – hamnstad på Teneriffa

Segla på värmen – segla i tropikerna

Sing-Sing – fängelse utanför New York

Skonare – segelfartyg med två eller fl era master

Skot – lina som man reglerar seglets förhållande till vinden med

Skott’na – skotten, väggar som går tvärs i fartyget och delar

det i olika sektioner

Slagga – bryta loss och raka ut utbränt kol i ångpannan

Slinger – krängningar, jämför ”slingra”

Släjs, släjsa – ett spett som användes för att hacka loss och

krossa utbränt kol i ångpannan

Slör – segla med vinden snett bakifrån

Speak easy – lönnkrog

Sphinx – danssalong i Stockholm

Steamer – ångfartyg

Stimen – ångtrycket i en ångmaskin; jfr engelskans steam

Stora Skuggan – område på Norra Djurgården i Stockholm

Sviktade stumpar – revade segel; stumparna var ett smek-

namn för en typ av råsegel

Tarapacá – En region i norra Chile

Trimmer – lassare av kol

Tusculum – antik stad söder om Rom, viloplats efter ett

långt arbetsliv

Tyll – tunt tyg

Tåg – rep

Valparaiso – kuststad i Chile

Vamos a bailar este tango! – Låt oss dansa denna tango!

Vattras – ge vågmönster

Vålma – räfsa ihop slaget gräs och lägga det i högar, vålmar,

för att torka till hö

Wilmington – stad i North Carolina, USA

Ordlista

262262

BALLADEN OM BRIGGEN ”BLUE

BIRD” AV HULL

Musik och text: Evert Taube

© 1956 AB Nordiska Musikförlaget. Tryckt

med tillstånd av Ehrlingförlagen AB.

BALLADEN OM GUSTAF BLOM

FRÅN BORÅS


© Universal Elkan & Schildknecht AB

Tryckt med tillstånd av Gehrmans

Musikförlag AB.

BREVET FRÅN LILLAN


© Körlings Förlag AB. Tryckt med till-

stånd av Gehrmans Musikförlag AB.

BRITTISK BALLAD


© Reuter & Reuter Förlag. Tryckt med

tillstånd av Gehrmans Musikförlag AB.

CALLE SCHEWENS VALS




Musikförlag AB.

DAMEN I SVART MED VIOLER


© Intersong-Förlagen AB, adm. av

Warner/Chappell Music Scandinavia AB

Tryckt med tillstånd av Notfabriken

Music Publishing AB/Faber Music Ltd.

DANSEN PÅ SUNNANÖ


© Tryckt med tillstånd av Schlager-

förlaget Lani Musik.

DEN GLADE BAGARN I SAN REMO




DEN LYCKLIGE NUDISTEN

(EN GLA’ POLKETT)


© Tryckt med tillstånd av Schlager-

förlaget Lani Musik.

ELDAREVALSEN




Musikförlag AB.

ELLINOR DANSAR


© 1946 Intersong-Förlagen AB, adm. av


Tryckt med tillstånd av Notfabriken Mu-

sic Publishing AB/Faber Music Ltd.

FLICKAN I HAVANNA

Musik: Horatio Palmer Text: Evert Taube


(50%). Tryckt med tillstånd av Gehrmans

Musikförlag AB.

FRAGANCIA




FRITIOF ANDERSSONS

PARADMARSCH




Musikförlag AB.

FRITIOF I ARKADIEN




FRITIOF OCH CARMENCITA




HAVSÖRNSVALS




HULDAS KARIN


© Gehrmans Musikförlag AB

Tryckt med tillstånd.

HÄR ROSEMARIE, SYNS BLÅA

NÄMDÖFJÄRDEN




Musikförlag AB.

HÄR ÄR DEN SKÖNA SOMMAR




INBJUDAN TILL BOHUSLÄN




KARL-ALFRED OCH ELLINOR




Musikförlag AB.

KNALLE JULS VALS




KOM I MIN FAMN (SOMMARNATT)




Musikförlag AB.

LINNÉA (JAG HAR SKRIVIT TILL

MIN FLICKA)




Musikförlag AB.

MAJ PÅ MALÖ






Register

263263

MIN ÄLSKLING






MÖTE I MONSUNEN




Musikförlag AB.

NOCTURNE




OXDRAGARSÅNG




PEPITA DANSAR




PIERINA (BLÅ ANEMONERNA)




ROSA PÅ BAL


© 1946 AB Nordiska Musikförlaget

Tryckt med tillstånd av Ehrling -

förlagen AB.

SJÖSALA VALS


© 1962 Intersong-Förlagen AB, adm.




SJÖSALAVÅR


© Intersong-Förlagen AB, adm. av




SKÄRGÅRDSFRUN



Tryckt med tillstånd av Ehrling-

förlagen AB.

SOM STJÄRNOR SMÅ






STOCKHOLMSMELODI


© 1941 AB Nordiska Musikförlaget. Tryckt

med tillstånd av Ehrlingförlagen AB.

SÅ LÄNGE SKUTAN KAN GÅ




SÅ SKIMRANDE VAR ALDRIG

HAVET




TANGO I NIZZA




TATUERAREVALSEN




Musikförlag AB.

VALS I FURUSUND




VALS I GÖKOTTAN




VALS I VALPARAISO






VALS PÅ MYSINGEN




VIOLAVÀ (TARANTELLA I

DÅRARNAS GRÄND)



Tryckt med tillstånd av Ehrling-

förlagen AB.

VÄSTANVIND






ÄLSKLIGA BLOMMOR SMÅ




ÄNGLAMARK




264

Alla illustrationer och målningar av Evert Taube, med undan-

tag för målningen på sid 109, som är gjord av Astri Bergman

Taube. © Evert Taube / BUS 2013/© Astri Bergman Taube /

BUS 2013. Bilderna på följande sidor är hämtade från Moderna

Museet/Albin Dahlström: 19, 23, 27, 35, 49, 61, 67, 71, 74, 77,

93, 99, 105, 112, 116, 121, 123, 128, 131, 132, 151, 162, 171, 172.

Omslag Oscar Norberg

Sid 6 Roland Palm, Sjöbergs bilder

Sid 8–9 Roland Andersson

Sid 10 Oscar Norberg

Sid 28 Lennart Nilsson, Scanpix

Sid 37 Marianne Greenwood

Sid 64 Oscar Norberg

Sid 82 Taubearkivet, Göteborgs universitetsbibliotek

Sid 143 Ur Lisebergs samlingar, foto: Jacob Forsell


Sid 174 H. Bergström, Marstrand 1922

Sid 176 Åke Dahl



Sid 186 Bonnierarkivet, Scanpix

Sid 190 Ur Sven-Bertil Taubes samlingar




Sid 198 Ur familjen Bonniers samlingar

Sid 201 Bild från estancian San Martín, Argentina

Sid 203 Kirre Johansson


Sid 205 Gunnar Nilsson

Sid 207 Fotograf okänd

Sid 208 Karl Sandels, IBL bildbyrå

Sid 210 Karl Sandels, IBL bildbyrå

Sid 213 Lennart Nilsson, Scanpix

Sid 214 Jonny Graan, Expressen, Scanpix

Sid 218 Anders Svahn, Sjöbergs bilder

Sid 221 Ur familjen Taubes samlingar

Sid 224 John Wahlbärj


Sid 228 John Wahlbärj


Sid 233 Ur Inga-Britt Fredholms samlingar


Sid 237 Lars Nyberg, Expressen, Scanpix


Sid 241 Zeders studio, Stockholm


Sid 245 Ur Lisebergs samlingar

Sid 246 Anders Svahn, Sjöbergs bilder

Sid 249 Jacob Forsell

Sid 251 Bo Schreiber, Aftonbladet, IBL bildbyrå

Sid 253 Fotograf okänd


Sid 256 Tommy Wiberg, Expressen, Scanpix


Sid 258 Per Kagrell, Expressen, Scanpix

Bildregister

ETT SÄRSKILT TACK TILL:

Jette Binger

Inga-Britt Fredholm

Christer Hederström

Kaspar Kofod

Anders Larsson

Carl Magnus Lilienberg

Ehrling Matz

Moderna Museet

Margareta C Nilsson

Helen Näslund

Herman Omstedt

Anders Ramstedt

Pia Schmidt de Graaf

Jonas Sjöberg

Stefan Ståhle

Erik G Svensson

Jesper Taube

Mikaela Taube

Eva Wahlbärj

o visor i urval av sven-bertil taube - manadensbok.se · piano och dragspel martin Östergren...

Documents