HC

H

H

H

O

H

H

HC

H

H

H

O

H

H

kWh

kWh

O

OC

O

OC

O

OC

OO

C

O

OC

OO C

H

C HH

H

O

H

H

H

C HH

H

O

H

H

kWh

kWh

H

C HHH

O

HH

H

C HHH

O

HH

kWh

kWh

HC

H

H

H

O

H

H

HC

H

H

H

O

H

H

kWh

kWh

O

OC

O

OC

O

OC

OO

C

O

OC

OO C

H

C HH

H

O

H

H

H

C HH

H

O

H

H

kWh

kWh

H

C HHH

O

HH

H

C HHH

O

HH

kWh

kWh

HC

H

H

H

O

H

H

HC

H

H

H

O

H

H

kWh

kWh

O

OC

O

OC

O

OC

OO

C

O

OC

OO C

H

C HH

H

O

H

H

H

C HH

H

O

H

H

kWh

kWh

H

C HHH

O

HH

H

C HHH

O

HH

kWh

kWh

HC

H

H

H

O

H

H

HC

H

H

H

O

H

H

kWh

kWh

O

OC

O

OC

O

OC

OO

C

O

OC

OO C

H

C HH

H

O

H

H

H

C HH

H

O

H

H

kWh

kWh

H

C HHH

O

HH

H

C HHH

O

HH

kWh

kWh

Elin Stenius Charlotta Carlqvist

Energitjuven flyttar ut

Stoppa Energitjuven!I Sverige använder vi mycket energi. Vi använder till exempel energi till att värma hus och vatten och att köra bil. Det går också åt energi för att göra alla saker vi köper, till exempel leksaker, kläder och mat.

All energi vi använder påverkar naturen. Därför behöver vi använda lagom mycket energi och stoppa Energitjuven.

Gäääsp, vad trött jag är. Jag kan inte sova när Energitjuven är

uppe och stökar hela natten. Jag måste få Energitjuven att flytta ut här ifrån.

Ja, jag måste stoppa Energitjuven!

Lamporna är tända, datorn är på, kranen droppar… Jag ääälskar

när det lyser och låter!

För dig som läser boken för barn

På www.vettochwatt.se finns det mer information om de olika energispartips som vi berättar om i boken.

Jag frågar Max och Minna om de kan hjälpa mig.

Det finns energi överalltDet finns energi i allt möjligt, till exempel i mat, bränsle, ved och sopor. Det finns också energi i vatten och vind. Det går inte att se eller ta på energi. Det går inte heller att tillverka eller förstöra energi. Det går bara att göra om den från en form till en annan. Energin i vinden kan göras om till el. Och energin i elen kan göras om till ljus i lampan. Även om du inte kan se själva energin, kan du alltså se vad energin gör.

Lampan i taket lyser för

att det kommer energi

i den när du trycker på

lampknappen.

När du äter får du energi

i kroppen så att du orkar

springa.

Bilen kan åka för att den får

energi när den är tankad.

Vi kan komma förbi nu på en gång innan vi cyklar till skolan.

Ny bild: De går ut från något annat rum än TV:rummet. Draken går och prickar av på sin lista/skattkarta/karta.

Stoppa Energitjuven i datorn och tv:nSå här stoppar du Energitjuven i datorerna och tv-apparaterna: Stäng av datorn och tv:n när du inte använder dem. Om en tv eller dator är i viloläge brukar det lysa en liten lampa på dem. Då är de inte helt avstängda, utan tar fortfarande energi. Det är bättre att stänga av dem helt.

– Vi behöver en plan för hur vi ska kunna stoppa Energitjuven.

Va? Ska ni redan stänga av?Du kan till exempel stänga av

tv:n. Energitjuven tycker om när tv:n står på fast ingen tittar.

Vi kan gå runt på tjuvjakt.

Stoppa Energitjuven i lampanSå här stoppar du Energitjuven i lamporna: Släck lampan i rum där ingen är.

Och så kan du släcka lampan. Energitjuven tycker om när det

lyser i rum fast ingen är där.

Hallå? Vart tog ljuset vägen?

Vad ska du göra idag?

Först ska jag duscha. Sedan ska jag åka och handla.

Energitjuven tycker om när du duschar länge, så duscha

bara en kort stund idag.

Stoppa Energitjuven när du spolar vattenBåde kallvatten och varmvatten tar energi. Men varmvatten tar mest energi. Varje person använder ungefär 200 liter vatten per dygn. Det är lika mycket som ryms i 200 mjölkpaket.

Så här mycket vatten går det åt på

ett år om du duschar i 20 minuter

4 gånger i veckan.

Så här mycket vatten går det

åt på ett år om du duschar i

3 minuter 4 gånger i veckan.

Så här stoppar du Energitjuven i vattnet: Det går åt mindre varmvatten om du duschar kortare tid. Du kan också stänga av vattnet när du tvålar in dig och schamponerar håret.

Du kan också spara vatten om du stänger av kranen medan du borstar tänderna.

3 minuter

50 kubikmeter vatten

7 kubikmeter vatten

Ny bild: Här kan Max o Minna stå och fundera på mat också. Storleken på frukterna och grönsakerna dras ner på uppslaget.

Vinter

Vår

Sommar

Höst Året runt

Vad ska jag bjuda er på till kvällsmat? Köttbullar är gott.

Eller ska jag laga en biff?

Kött är gott. Kött-soppa. Köttpaj. Köttgryta. Kött, kött, kött!

Energitjuven tycker om när du äter mycket kött. Ikväll kan vi äta

grönsaker och frukt i stället.

Stoppa Energitjuven i matenMat både ger och tar energi. Alla människor behöver mat för att få energi. Men det går också åt energi för att göra maten. Så här stoppar du Energitjuven i maten:

• Ät mycket fisk. Välj fisk som har en miljömärkning. Det kan till exempel stå MSC på förpack-ningen.

• Om du äter kött kan du välja naturbeteskött eller kött från vilda djur. Då har djuren ätit det som växer i hagar, på ängar och i skogar.

• Välj frukt och grönsaker efter årstid.

Stoppa Energitjuven när du åker till skolanSå här stoppar du Energitjuven i bilen: Cykla eller gå i stället för att ta bilen. Eller åk tåg eller buss.

Du tänker väl inte ta bilen till affären? Då blir du inte av med Energitjuven.

Då tar jag cykeln i stället.

Jag ääälskar att åka bil.

Stoppa Energitjuven i alla nya sakerDet går åt väldigt mycket energi för att tillverka alla saker vi har. Så här stoppar du Energitjuven: Var rädd om dina saker. Om du använder dina saker länge behöver det inte tillverkas så många nya saker hela tiden. Du kan också byta leksaker med dina kompisar i stället för att köpa nya.

Jag undrar om jag ska köpa en ny ryggsäck. Och en kikare vore kul att ha. Nej förresten. Energitjuven

tycker om när jag köper nya saker. Jag kan använda min gamla ryggsäck. Och jag behöver egentligen ingen kikare.

Jag cyklar hem och lagar kvällsmat i stället.

Den här vill jag ha!

Ungefär samma bild fast det finns lite mer matlagnings-saker på bordet.

Stoppa Energitjuven när du lagar matDet går att spara energi när du lagar maten och diskar: • Använd en vattenkokare i stället för att koka vatten

på spisen. Ska du bara koka vatten till en kopp kan du göra det i mikron.

• Skrapa av matresterna från tallriken. Då sparar du energi jämfört med om du sköljer tallriken.

Kan vi spara energi när vi lagar mat?

Ja, du kan ha lock på kastrullerna.

Och så kan du stänga av ugnen eller spisplattan en stund innan maten är klar. Det finns värme kvar i ugnen och kastrullen.

På med ugnen och alla plattorna. Jag ääälskar när alla lampor på spisen lyser.

Oj, vad mycket nytta mina matrester kan göra!

1. Matrester kan bli biogas. Biogasen blir energi till

bussar och bilar så att de kan köra. En påse mat-

rester kan få en bil att åka tre kilometer. Biogas kan

också ge el och värme i hus.

2. Det som blir över när man

gör biogas kallas rötrester.

Det går att använda som

gödsel på odlingar eftersom

det ger energi till växterna.

Matrester kan bli jord

som du kan odla nya

grönsaker i.

Även om du äter upp allt på

tallriken blir det matrester,

till exempel potatisskal och

äppelskrutt.

Lotta, två sidor (ett uppslag)?

1. Skapa inte skräp 2. Återanvänd

Skapa så lite skräp som möjligt. Ett sätt är att ta tyg-kassar till affären i stället för att köpa plastkassar.

Försök att återanvända dina saker. Du kan till exempel ge bort sådant som du inte vill ha längre. Att panta glasflaskor är också ett sätt att åter-använda.

Finns det något mer jag kan göra för att Energitjuven ska flytta härifrån?

Ja, du kan gå upp för skräptrappan.

Att stå på översta trappsteget är som att vinna en tävling och stå överst på prispallen.

Här uppe är det bäst att vara! Här sparar du

jättemycket energi.

3. Återvinn 4. Skapa energi av skräpet genom att elda det i ett värmeverk

5. Lägg skräpet på hög

När det inte går att åter-använda en sak kan du återvinna den. Det gör du genom att lämna tidningar, papp, plast och metall till en returstation. Då blir det nytt tidningspapper, nya papp-kartonger, ny plast och ny metall av dem.

Om du inte kan återvinna skräpet kan det bli energi av det. Skräpet måste eldas i ett värmeverk för att det ska kunna bli energi. Ett värmeverk är en fabrik där de gör värme.

Om det inte går att åter-använda, återvinna eller skapa energi av skräpet läggs det på en stor hög. Det kallas deponi. Skräpet bara ligger där utan att någon har nytta av det.

Jag gillar inte trappor!

I ett kretslopp återanvänds allt – det går runt, runtVäxter och djur skapar inte skräp. Allt som blir över blir till en del i en annan växt, ett annat djur eller en annan människa. Inget försvinner från jordklotet, utan allt kommer tillbaka på ett eller annat vis. Det kallas kretslopp.

Människor är inte så duktiga på kretslopp än. Vi skapar skräp som inte kan återanvändas i naturen.

Vattnets kretsloppVatten finns i dig och i alla andra levande varelser. Det försvinner inte, utan åker runt, runt i ett kretslopp. Det vatten som finns i dig har en gång varit i havet.

Solen värmer upp havens vatten

så att det blir vattenånga.

Vindarna för vattenångan ut i

atmosfären. I atmosfären är det

kallt. Kylan gör att vattenångan

pressas ihop och blir till moln.

Vattnet åker runt, runt, runt ...

Vindarna flyttar molnen runt jordklotet och små bitar

moln kolliderar med varandra och växer ihop.

Till slut faller vattnet ned på jorden i form av regn, snö

eller hagel. Det vatten som inte hamnar i hav, sjöar, floder,

åar eller bäckar går ned i marken. Vattnet i marken kallas

grundvatten.

En del av vattnet i marken tar växterna upp med sina

rötter. Vattnet blir sedan ånga som vindarna för ut i

atmosfären. Resten av vattnet som finns i marken rinner

till slut ut i haven igen.

Samma hus som på första sidan fast nu med mörka fönster och bara draken är uppe på toaletten.

Undrar var kisset tar vägen när jag spolar?

För att det här kretsloppet ska fungera är det viktigt att du bara spolar ned kiss, bajs och toalettpapper. Skräp, så som gammal medicin, bomulspinnar och bomullstussar, slänger du i soppåsen.

3. Vattnet pumpas

upp i ett vattentorn.

4. Från vattentornet rinner

vattnet i rör till kranarna

du har hemma.

1. När du spolar i en kran och när

du kissar ut vattnet i en toalett,

rinner vattnet i avloppsrör till ett

reningsverk.

2. I reningsverket blir vattnet rent

igen så att det kan rinna tillbaka ut

i naturen. Den massa som blir över

när vattnet renas kallas slam.

Människan har skapat ett eget kretslopp för vattnet:

Hurra, vi klarade det! Vi stoppade Energitjuven!

Jag drar. Här går det ju inte att bo längre.

Idag känner jag mig pigg. Energitjuven är borta!

Mer om Vett & WattVill du se en film om Vett & Watt? Gå in på www.vettochwatt.se och klicka på fliken Filmer. Du kan också söka på Vett & Watt på Youtube.Gilla gärna Vett & Watt på Facebook. Du hittar oss på www.facebook.se/vettochwatt.

– Ingen vet riktig vart Energitjuven flyttade. Vet du var Energitjuven är nu? Bor Energitjuven i din skola eller hemma hos dig?

Här finns mer informationOm att spara pengar och miljö i vardagen

www.fa21.se

Om energi

www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet

www.energimyndigheten.se/

www.energimyndigheten.se/Statistik/

http://www.svensksolenergi.se

www.boverket.se/sv/byggande/energideklaration/

Om mat och miljö

www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Miljosmarta-

matval

www.konsumentverket.se/Vara-omraden/Privat-

ekonomi/Hushallets-ekonomi/Mat

http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesom-

raden/livsvillkor-och-levnadsvanor/livsmiljo/

hallbara-matvanor/

Om konsumtion och klimatpåverkan

www.konsumentverket.se/Vara-omraden/Hallbar-

konsumtion/Miljomassigt-hallbart/Konsumtion-

och-klimatpaverkan/

http://www.klimatkontot.se/

Om avfall

www.vafabmiljo.se/skolinfo/

Om el och värme

http://www.malarenergi.se/sv/privat/energismart/

www.malarenergi.se/sv/om-malarenergi/skola/Elsaj-

ten/

Om klimatet

www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-

luft/Klimat/

www.smhi.se/tema/klimat-i-forandring

http://miljomal.se/

www.trafikverket.se/Privat/Miljo-och-halsa/Klimat/

Övrigt

http://www.elsakerhetsverket.se/sv/Skola/

Komtek i Västerås: http://komtekvasteras.se/

Vett & Watt för vuxna

Samla gärna vänner och kollegor och delta i en Vett

& Watt-utbildning. Du som är intresserad kan kon-

takta Förbundet Agenda 21 på kansliet@fa21.se eller

070-247 66 13.

HC

H

H

H

O

H

H

HC

H

H

H

O

H

H

kWh

kWh

O

OC

O

OC

O

OC

OO

C

O

OC

OO C

H

C HH

H

O

H

H

H

C HH

H

O

H

H

kWh

kWh

H

C HHH

O

HH

H

C HHH

O

HH

kWh

kWh

HC

H

H

H

O

H

H

HC

H

H

H

O

H

H

kWh

kWh

O

OC

O

OC

O

OC

OO

C

O

OC

OO C

H

C HH

H

O

H

H

H

C HH

H

O

H

H

kWh

kWh

H

C HHH

O

HH

H

C HHH

O

HH

kWh

kWh

HC

H

H

H

O

H

H

HC

H

H

H

O

H

H

kWh

kWh

O

OC

O

OC

O

OC

OO

C

O

OC

OO C

H

C HH

H

O

H

H

H

C HH

H

O

H

H

kWh

kWh

H

C HHH

O

HH

H

C HHH

O

HH

kWh

kWh

HC

H

H

H

O

H

H

HC

H

H

H

O

H

H

kWh

kWh

O

OC

O

OC

O

OC

OO

C

O

OC

OO C

H

C HH

H

O

H

H

H

C HH

H

O

H

H

kWh

kWh

H

C HHH

O

HH

H

C HHH

O

HH

kWh

kWh

Energiinformation för barnDen här barnboken är en del av Vett & Watt som drivs av Förbundet Agen-da 21. Boken riktar sig till barn i förskoleklass och lågstadium. Genom Vett & Watt vill vi öka kunskapen om energi- och klimatfrågor, minska energi-användningen samt öka andelen förnybar energi. Vett & Watt började som en studiecirkel för vuxna med fokus på energi- och klimatfrågor. Nu har vi också tagit fram ett utbildningspaket för barn och ungdomar.

I Vett & Watt för barn och ungdomar ingår förutom den här boken även korta filmer om energi. Till detta har Förbundet Agenda 21 låtit skapa en gycklarshow med Vett & Watt-tema. Gycklargruppen Trix har både produ-cerat filmerna och showen. Förbundet Agenda 21 har också gjort en check-lista för nyblivna föräldrar. Där får föräldrar tips på hur de kan minska sin energianvändning.

Förbundet Agenda 21E-post: kansliet@fa21.se

Telefon: 070-247 66 13