Oktober 2019

Nya vägar till

arbetslivet – kompetenspolitik för

lågutbildade unga och nyanlända

Jonas Olofsson

Martin Kvist

Nyavägartillarbetslivet–kompetenspolitikförlågutbildadeungaochnyanlända

©ArenaIde,Stockholm,oktober2019Forfattare:JonasOlofssonochMartinKvist,Malmöuniversitet

Redaktor:GermanBender,ArenaIdeISBN979-91-985542-2-9

Omslagsfoto:WikimediaCommons/Robande[CCBY3.0

(https://creativecommons.org/licenses/by/3.0)]Rapportenkanladdasnerfrånwww.arenaide.se/rapporter

3

FörfattarpresentationJonasOlofsson(rapportförfattare)ärprofessorihälsaochsamhällemedsocialpolitiskinriktningvidMalmöuniversitet.Hansforskningkretsarkringungasetableringpaarbetsmarknaden,medettsärskiltfokuspåyrkesutbildningochvälfärdspolitik.MartinKvist(rapportförfattare)ärdoktorandpåInstitutionenförsocialtarbetevidMalmöuniversitet.Hansavhandlingundersökeretableringsförutsättningarförlågutbildadeungautifrånderasgeografiskahemvistochhurvälfärdspolitiskainstitutionerkompenserarfördessaskillnader.GermanBender(redaktör)ärprogramchefpåArenaIdeochdoktorandvidHandelshögskolaniStockholm.HanhartidigareharvaritutredareochtalskrivarepåTCOochLO,ochärutbildadjournalistochcivilingenjör.

RAPPORTENIKORTHET...........................................................................6SAMMANFATTNING....................................................................................7SOCIALUTSATTHETURARBETSMARKNADS-OCHKOMMUNPERSPEKTIV............8ETTNYTTKOMMUNALTETABLERINGSINDEXFÖRUNGA.........................................8KOMPETENSPOLITIKFÖRMINSKADESOCIALAOCHREGIONALAKLYFTOR......12

1.INLEDNINGOCHBAKGRUND.............................................................141.1.DETLÅNGSIKTIGAPERSPEKTIVET.....................................................................141.2.VÄLFÄRDSPOLITISKAMOTIVFÖRSTÖDTILLLÅGUTBILDADEOCHNYANLÄNDA......................................................................................................................161.3.STUDIENSUPPLÄGGNING......................................................................................171.4.NÅGRAVÄGLEDANDEUTGÅNGSPUNKTEROCHÖVERGRIPANDEFRÅGOR19

2.ÖVERGÅNGARTILLARBETE..............................................................212.1.KAPITALISTISKAVÄLFÄRDSSTATEROCHSOCIALREPRODUKTIONAVARBETSKRAFTEN.............................................................................................................222.2.KRITIKAVREGIMPERSPEKTIVET–APROPÅWORK-WELFARECYCLING...242.3.OJÄMLIKAETABLERINGSFÖRUTSÄTTNINGARISVERIGE–ETTKOMMUNPERSPEKTIV.....................................................................................................27

3.FÖRUTSÄTTNINGARFÖRLÅGUTBILDADEOCHNYANLÄNDA..453.1.ENSTARKKONJUNKTUROCHGENERATIONSVÄXLINGHARUNDERLÄTTATETABLERINGENFÖRNYANLÄNDA...............................................................................463.2.LÅGUTBILDNINGBLANDUTRIKESFÖDDA.......................................................483.3.STORAUTMANINGARÅTERSTÅR........................................................................503.4.OMDETKOMMUNALAAKTIVITETSANSVARETOCHDENKRYMPANDEANDELENUNGAUTANGYMNASIEUTBILDNING........................................................51

4.MATCHNINGSPROBLEMOCHKOMPETENSFÖRSÖRJNING.........554.1.KORTSIKTIGAOCHLÅNGSIKTIGAPERSPEKTIVPÅMATCHNING..................564.2.MÖNSTERIUNGASUTBILDNINGSVAL................................................................584.3.ANSVARETFÖRMATCHNINGEN–ETTEFFEKTIVITETSPERSPEKTIV..........654.4.ETTOMVÄRLDSPERSPEKTIVPÅFELMATCHNINGISVERIGE........................684.5.FELMATCHNING–ENVÄXANDEUTMANING....................................................69KOMPETENSSPRIDNINGOCHUTBILDNINGENSLIKVÄRDIGHET...........................70

5.KOMPETENSPOLITIKENSDRIVKRAFTEROCHVERKTYG..........725.1.FLERAINSTITUTIONELLAAKTÖRER..................................................................735.2.KOMPETENSPOLITIKINOMEU...........................................................................745.3.UTBUDS-OCHEFTERFRÅGESTYRNING..............................................................75

6.KOMPETENSPOLITIKFÖRUNGAOCHNYANLÄNDA....................786.1.INTRODUKTIONSPROGRAMMEN.........................................................................786.2.ENTYDLIGARESTYRNINGOCHETTSTARKAREYRKESUTBILDNINGSFOKUSINOMINTRODUKTIONSPROGRAMMEN.......................................................................816.3.SVAGTINTRESSEFRÅNPARTEROCHBRANSCHER.........................................856.4.ARBETSMARKNADENSPARTEROCHINTRODUKTIONSPROGRAMMEN–OMSOCIALSTÄNGNING.........................................................................................................906.5.YRKESPAKETENOCHBRANSCHERNASVALIDERINGSMODELLERSKAPARMÖJLIGHETER...................................................................................................................926.6.AKTIVITETSANSVARET–NÅGRAKONKRETAFÖRSLAGPÅREFORMER.....946.7.PARTERNASOCHMYNDIGHETERSGEMENSAMMAINITIATIVFÖRATTFÖRBÄTTRAMATCHNINGEN.........................................................................................986.8.ETTNÄRMANDEMELLANARBETSMARKNADSPOLITIKENOCHDETREGULJÄRAUTBILDNINGSSYSTEMET........................................................................1026.9.BETYDELSENAVREGIONALSAMORDNING.....................................................104

5

7.SLUTSATSER.........................................................................................1077.1.SOCIALAPRODUKTIVITETSKOALITIONER.......................................................1087.2.FÖRUTSÄTTNINGARFÖRNYAPRODUKTIVITETSKOALITIONERISVERIGE...........................................................................................................................................1107.3.DENSTORAUTMANINGEN..................................................................................111

BILAGA:KOMMUNALTETABLERINGSINDEX–KONSTRUKTIONOCHRANGORDNING...............................................................................113REFERENSER.............................................................................................120

RAPPORTENIKORTHETLågutbildadeungaochnyanländamåstegesbättreförutsättningaratterhållajobbmedgodautvecklings-ochförsörjningsmöjligheter.Alternativetärväxandeklyftorochstorasocialakostnadernäralltflerfastnariosäkrajobbochbidrag.Idennarapportpresenterasettheltnyttkommunaltetableringsindex,somgerenbredbildavetableringsförutsättningarnaihelalandetochgördetmöjligtattjämföravillkorenförungaiSveriges290kommuner.Någraavslutsatsernavikandraärföljande:

l Julägreindexvärdeenkommunhar,destohögreärandelenungavuxnamedsocialaersättningar.IkommungruppenmedlägstindexfinnervihuvudsakligenkommunerimellerstaochnorraSverige.Kommunernamedhögstetableringsindexfinnsiellernärastorstadsområden.

l Andelenutrikesföddaungaiåldern16–19årärmerändubbeltsåstoride29kommunersomharlägstindexjämförtmedidekommunersomharhögst.Detåterspeglarisinturattmindreochlandsbygdsprägladekommunerhartagitettbetydandeansvarförflyktingmottagandetundersenareår.

l Andelennyanländaeleverigrundskolanärdrygtfyragångersåhögikommunernamedsvagastetableringsförutsättningarsomikommunernamedbästetableringsförutsättningar.Kommunernamedsämstresurserochsvagastförutsättningarställsdärmedinförstorautmaningarundermångaårframöver.Sverigeäristortbehovavnyakompetenspolitiskainitiativ,i

syfteavattförbättraetableringsvillkorenförlågutbildadeungaochnyanlända,minskaderegionalaklyftornaochbrytadenökandesegmenteringenavarbetsmarknaden.Ikorthetföreslårviblandannatföljande:

l Flätaihoputbildnings-ocharbetsmarknadspolitiken–samverkanmellanoffentligainstitutioner,arbetsmarknadensparterochnäringslivet.

l Flerochmerkvalificeradeyrkesinslagigymnasieskolan–framföralltinomintroduktionsprogrammen.Ävenhärärarbetsmarknadensparternyckelaktörer.

l Skärpdetkommunalaaktivitetsansvaret–stärkdetvälfärdspolitiskalikvärdighetsperspektivetochinvolveraarbetsmarknadensparter.

l Byggsocialaproduktivitetskoalitioner–merregionalsamverkanbehövsmellandetoffentligaocholikaintressenterinäringslivocharbetsliv.

7

SAMMANFATTNINGDenhärstudienhandlaromförutsättningarnaförlågutbildadeungaochnyanländaattfåjobbmedgodautvecklings-ochförsörjningsmöjligheterpådensvenskaarbetsmarknaden.Attskapaalternativautbildningsmöjligheterochvägarini

arbetslivetfördenstoragruppenungamedsvagutbildningutgörenavderiktigtstorautmaningarnafördensvenskamodellen.Omdetinteskapasnyamöjlighetertillyrkesutbildningärriskenstorattvifårseytterligaretudelningavsamhället,enförstärktsegmenteringavarbetsmarknadenochstorasocialakostnadernäralltflerfastnariennegativrundgångmellanosäkrajobbochbidrag.Myckettalarnuförattvistårinförenlågkonjunktur.Urdet

perspektivetärdetbekymmersamtattlågutbildadeochutrikesföddahaftproblemattfåjobbtrotsenstarkarbetsmarknadpåsenareår.Förutsättningarnafördehärgruppernablirännusämreienlågkonjunkturochmönstretkommerinteattförändrasutanförändringaravarbetsmarknads-ochutbildningspolitiken.VitalardåinteomdeförändringarsomtvingatsframavArbetsförmedlingensomorganisationochjanuariavtaletsskrivningaromattgeännustörrespelutrymmeförprivataaktörer.1Iställetargumenterarviidennarapportförensammanhållenkompetenspolitikochgerkonkretaexempelpåangelägnaförändringarframföralltinomgymnasieskolan,menocksåpåarbetsmarknadsområdet.Detfinnsstarkavälfärdspolitiskamotivtillattskapaparallella

möjlighetertillyrkesutbildningförindividermedstudiesvårigheterochenkortvistelsetidiSverige.Dethandlaromstoragrupperavunga.Arbetslivetbehöverfleryrkesutbildadeochungabehöverutvecklings-ochförsörjningsmöjligheter.Meravsamverkanmellanskolorocharbetslivförattutvecklayrkesutbildningsinslageninomintroduktionsprogrammenochgeelevernanyakontaktytormotarbetsplatserskulleidetperspektivetvarahögstangeläget.Vägentillsocialintegrationochsammanhållninggårintevia

avregleringarochökadeinkomstskillnader,utanviaenbredvälfärds-ochkompetenspolitiskoffensivmedsärskiltfokuspåväxandeochutsattagrupperidetsvenskasamhället.Vibehövermeravsamverkanochomfördelningavinkomsterpåindivid-ochkommunnivå,ochmindreavmarknadslösningarochojämlikhet.

1UtkasttillsakpolitisköverenskommelsemellanSocialdemokraterna,Centerpartiet,LiberalernaochMiljöpartietdegröna(2019-01-11).

Socialutsattheturarbetsmarknads-ochkommunperspektivIrapportengervitillattbörjamedenöverblickavförutsättningarnapåarbetsmarknaden,därmatchningsproblemenstårifokus.Sverigedelarenvanligtförekommandeproblembildmedalltsvårareetableringsförutsättningarförlågutbildadeochnyanlända.Oavsetthurvälfärdspolitikenärriggadiolikaländeridentifierasstoraproblemförlågutbildadeochnyanländaattetablerasigpåarbetsmarknaden.Mångahamnarpåarbetsmarknadensmestbräckligasegment,därmanärhänvisadtillatypiskajobbochlångaperioderavväxlingarmellankortvarigajobbochunderstöd,såkalladwork-welfarecycling.Mendetärocksåviktigtattsedestoraskillnaderietablerings-

ochvälfärdsvillkorsområderiolikadelaravlandet,dvs.utifrånettkommunperspektiv.Förutsättningarnaärmycketojämlikapåregionalochkommunalnivå.Destoraskillnadernaavseendeutbildningsförhållandenocharbetsmarknadsvillkoråterfinnsmellankommuneristorstadsregionerochkommuneriglesbygd.Dessaskillnadersamspelarmedsociodemografiskaförhållandenochpåverkar,iförlängningen,kommunernasförutsättningarattlevaupptillgrundläggandevälfärdsåtaganden.

EttnyttkommunaltetableringsindexförungaIrapportenanalyserasungasetableringsvillkormedutgångspunktfråndeskildaförutsättningarsområderpåkommunnivå.Viharutvecklatettnyttmått,ettetableringsindex,somgördetmöjligtattjämföravillkorenförungaikommunerna.Statistikenförlandets290kommunerhargrupperatspåtreområden:sociodemografiskafaktorer,utbildningsrelateradefaktorerochslutligenarbetsmarknadsrelateradefaktorer.Ianslutningtillvarjebakgrundsområdeharvigenomförtenfaktoranalysföratturskiljadevariablersomharstarkastinbördessambandochförklaringsvärdeiförhållandetillskillnadernaiförutsättningarpåkommunnivå.Desociodemografiska,utbildnings-och

arbetsmarknadsrelateradefaktorernasammanfattasiettetableringsindex,somgerenhelhetsbildavetableringsförutsättningarnapåkommunnivåiolikadelaravlandet.Vårtindexsammanfattarsåledesvillkorenkoppladetillsociodemografiskaförhållandenikommunen,utbildningsprestationerochutbildningsnivåsamtförhållandenrelateradetillarbetsmarknaden.Julägreindexvärde,destomer

9

ogynnsammaförutsättningar.Dessaskillnader,somframkommerivårtindex,illustrerasitabell-ochkartformikapitel2.Härföljernågraexempelpådessaillustrationer.Ibildennedan(somhämtatsurkapitel2)harvidelatin

kommunernaitiogrupper,därdenminstgynnadedecilgruppen(nr1)harlägstindexvärdenochdenmestgynnadedecilgruppen(nr10)högstindexvärden.Kommungrupperna,enligtvårtindex,harisinturrelateratstillettgenomsnittförandelenungavuxnaiåldern20–29årikommunernasomförsörjersigviabidragochsocialaersättningar.Iuppgifternaomsocialaersättningaringårförsörjningsstöd,ersättningvidöppenarbetslöshet,sjukpenning,aktivitets-ochsjukersättningsamtföräldrapenning.Uppgifternaäromräknadetillhelårsekvivalenter,vilketinnebäratttvåhalvtidsersättningaromräknastillenfulltidsersättning,fyraersättningarmotsvarande25procentomräknastillfulltidsersättningförenindividetc.Kommunernaindeladeidecilgruppereftervärdenpåetableringsindex

Bildenvisarandeliåldern20–29årmedsocialaersättningar(y-axeln)ochkommungruppen(x-axeln).Uppgifternaavsergenomsnittföråren2014–18.Källa:EgnaberäkningarmeddatafrånArbetsförmedlingen,SCB,SKL,SkolverketochSocialstyrelsen. Somframgåravbildenfinnsdetettmycketstarktsamband

mellankommunernasindexvärdenochandelenungavuxnasom

leverpåsocialaersättningar:julägreindexvärde,destohögreandelungavuxnamedsocialaersättningarikommunen.Ikommungruppenmedlägstindexåterfinns,medettfåtal

undantag,mestkommunerimellerstaochnorraSverige,alltfrånFlenochVingåkeriSörmland,FilipstadiVärmland,LjusnarsbergiÖrebroläntillÖverkalixochÖvertorneåiNorrbotten.Flertaletavkommunernaärbefolkningsfattigaochmångaocksåsåkallatgeografisktavlägsna.Ikommungruppenmedhögstetableringsindexåterfinns15kommuneriStockholmslän,sexkommunerinärhetenavGöteborgochfyrakommunerinärhetenavMalmö.

Sverigeskommunerfärgkodadeenligtetableringsindex

Källa:EgnaberäkningarmeddatafrånArbetsförmedlingen,SCBochSkolverket.

11

Kartanvisualiseraretableringsförutsättningarnasgeografiska,dvs.platsbundna,dimension.Mönstretärdetförväntade,givetspridningenavsociodemografiskaförutsättningarochojämlikavillkorkoppladetillutbildningocharbetsmarknad.Vivillunderstrykadenansamlingavogynnsammaochgynnsammafaktorersomliggerbakometableringsförutsättningarnaochsomkommertilluttryckivarjeenskildkommunsindexvärde.Dethandlaromalltfrånbefolkningsrelateradefaktorersominvånarnasålderochflyttningsmönster,tillhurmångasomklararutbildningskravenpågrundläggandeochhögrenivåer,tillhurstorandelsometablerarsigpåarbetsmarknadenochklararsinegenförsörjningochdärmedblirnettobidragsgivaretilldenoffentligaekonomin.Andelenutrikesföddaungaiåldern16–19årärmerändubbelt

såstoride29kommunersomharlägstindexvärdenjämförtmeddekommunersomharhögst.Detåterspeglarisinturattmindreochlandsbygdsprägladekommunerhartagitettbetydandeansvarförflyktingmottagandetundersenareår.Dettaställerhögaresurskravpåkommunersomredanharsvårtattuppfyllakvalitets-ochlikvärdighetskraveniskolan,blandannatpågrundavsvårigheternaattrekryterabehörigalärare.Nedanillustrerasfördelningenavnyanländaeleverperkommungrupp(våren2017)irelationtillvårtetableringsindex.Kommungruppsindelningenligtetableringsindex

Bildenvisarandelnyanländaeleverigrundskolan(y-axeln)ochkommungrupper(x-axeln).Källa:EgnaberäkningarmeddatafrånSkolverket.

Somframgåravbildenärandelennyanländaeleverigrundskolandrygtfyragångersåhögikommunernamedsvagastetableringsförutsättningarjämförtmedikommunernamedbästetableringsförutsättningar.Detbetyderipraktikenattkommunernamedsämstresurserochsvagastförutsättningarställsinförstorautmaningar,utmaningarsomkankommaattpåverkakommunernasverksamheterundermångaårframöver.Vikonstaterarattderesursersomkommuneriglesbygdharatttillgåärlångtifråntillräckliga–äveninräknatdenförändringavdetkommunalautjämningsystemetsomharaktualiseratsinförjanuari2020.EnligtSKL(SverigesKommunerochLandsting)beräknasantaletsysselsattabehövaökamed124000personerframtill2025.

KompetenspolitikförminskadesocialaochregionalaklyftorVimenarattdetbehövsnyakompetenspolitiskainitiativförattbådeförbättraetableringsvillkorenförlågutbildadeungaochnyanlända,minskaderegionalaklyftornaochbrytadenökandesegmenteringenavarbetsmarknaden.

Samverkanmellanutbildnings-ocharbetsmarknadspolitikenMeduttrycketkompetenspolitikavserviennärmaresamordningavarbetsmarknads-ochutbildningspolitiken,vilketkräverettsamspelmellanfleraaktörer:offentligainstitutioner,parternaiarbetslivetochnäringslivet.

PartsgemensammainitiativIdennarapportlyfterviframolikaexempelpåkompetenspolitiskainitiativinomochutanfördetreguljärautbildningssystemetiSverigeochdiskuterarutmaningarkoppladetillennärmaresamverkanmellanarbetsmarknadspolitikenochutbildningsystemet.Vipekarpåenradinitiativ,blandannatsnabbspåret,därparternaiarbetslivetspelarenviktigrollförattimplementeranyaåtgärder.

MeryrkesinslagigymnasieskolanStörstintresseägnasemellertidintroduktionsprogrammenigymnasieskolanochmöjligheternaattintroduceramerkvalificeradeyrkesutbildningsmoment(blandannatviayrkespaket)inomprogramsomyrkesintroduktionochspråkintroduktion.Irapportenpresenterarviresultatetavenheltnyintervjubaseradundersökningsomhargenomförtsmedföreträdareförbransch-ochpartsorganisationer.Intervjuerna

13

handlarommöjligheternaattutvecklamerkvalificeradeyrkesutbildningsinslaginomramenförintroduktionsprogrammen,främstianslutningtillsåkalladeyrkespaket.Intervjuernatalardessvärreförattintressetärmycketbegränsat,någotsomböradresserasomgående.

DetkommunalaaktivitetsansvaretVitarocksåuppfrågoromdetkommunalaaktivitetsansvaret.Kommunernaharettaktivitetsansvarförungasomintestuderarigymnasieskolanellerinågonannanutbildningsformochsomännuintefyllt20år.Målgruppenbeståravungaiåldrarna16–19årsomintebedrivernågrastudier.Ävenomaktivitetsansvaretharreformeratsifleraomgångarsaknasettvälfärdspolitisktlikvärdighetsperspektivochengenomtänktkompetenspolitiskstrategiförinsatserna.Arbetslivetsparterärimycketlitenutsträckninginvolveradeiarbetetmedaktivitetsansvaret.

SocialaproduktivitetskoalitionerDeökadeskillnadernaivälfärdochetableringsförutsättningarmellankommunernamåsteocksåmötasmedmeravregionalsamverkan.Inomforskningentalarmaniblandom”socialaproduktivitetskoalitioner”,samverkanmellandetoffentligaocholikaintressenterinäringslivocharbetsliv.Poängenäratthittalösningarsomunderlättaromställningochekonomisktillväxtochsomsamtidigtkompenserardemsomförlorar(kortsiktigt)påstrukturförändringarnaiekonomin.Härfinnsdetstarkatraditionerinomramenfördensvenskamodellen.Menidagmåstedettillmeravkraftsamlingförattmötaväxandeskillnaderitermeravbådesysselsättningochförsörjningsmöjligheterförindividerochgrundläggandevälfärdpåkommunnivå.Detbehövsmeravplaneringochsamordningpåregionalochnationellnivå,mindreavprivatiseringarochnewpublicmanagement.

1.INLEDNINGOCHBAKGRUNDDenhärstudienhandlaromförutsättningarnaförlågutbildadeungaochnyanländaattfåjobbmedgodautvecklings-ochförsörjningsmöjligheterpådensvenskaarbetsmarknaden.Enbetydandegruppungaharsvårigheterattklaragrundläggandeutbildning.Myckettalarnuförattvistårinförenlågkonjunktur,menviharhaftenstarkarbetsmarknadpåsenareårochtrotsdetharlågutbildadeochutrikesföddahaftproblemattfåjobb.Detmönstretkommerinteattförändrasutanförändringaravarbetsmarknads-ochutbildningspolitiken.VitalardåinteomdeförändringarsomtvingatsframavArbetsförmedlingensomorganisationochöverenskommelseniJanuariavtaletomattiställetgeännustörrespelutrymmeförprivataaktörer.Viargumenterarförennyorienteringiriktningmotensammanhållenkompetenspolitikochillustrerarvåraresonemangmedkonkretaexempelpåangelägnaförändringar,framföralltavintroduktionsprogrammenigymnasieskolan.Ianslutningtilldenkompetenspolitiskaansatsenframhållsocksåbetydelsenavattutvecklameravpartssamverkan,inteminstregionalt,kopplattilldetarbetsmarknadspolitiskaochkommunalastödetförlågutbildadeochnyanlända.Vägentillsocialintegrationochsammanhållninggårinteviaavregleringarochökadeinkomstskillnader,somnyliberalerförespråkar,utanviaenbredvälfärds-ochkompetenspolitiskoffensivmedsärskiltfokuspåväxandeochutsattagrupperidetsvenskasamhället.Vibehövermeravsamverkanochomfördelningavinkomster,påindivid-ochkommunnivå,mindreavmarknadslösningarochojämlikhet.1.1.DetlångsiktigaperspektivetFörutsättningarnapådensvenskaarbetsmarknadenharförändratspåtagligtundersenaredecennier.Innebördenavdetbliruppenbarommananläggerettmerlångsiktigtperspektiv.Deförstadecenniernaefterandravärldskrigetprägladesavfull

sysselsättning.Ungdomsarbetslöshetenframstodintesomnågotträngandenationelltproblem,ävenomdetfannsregionerdärungapåverkadesnegativtavstrukturomvandlingen.Urbaniseringengickiniennyintensivfasochmönstretattungafrånglesbygdertvingasflyttatillstorstadsregionerförattfåjobbochutbildninggrundlades.Arbetskraftsinvandringenvarstorfrånslutetav1940-taletoch

deefterföljandedecennierna.Invandringenvarbetydandefrån

15

FinlandochsydeuropeiskaländersomItalienochfornaJugoslavien.Härhandladedetihöggradomerfarenochyrkesutbildadarbetskraftsomefterfrågadesinomdensvenskaindustrin(Lundh&Ohlsson1999,Wadensjö1972).2Föreandravärldskrigetvarinvandringendäremotmycketblygsam.EnligtenfolkräkningutgjordeandelenutrikesföddaiSverige1procentavbefolkningenår1930(Åslundm.fl.2017).1970hadeandelenökattill7procent.Efter1970-taletharandelenutrikesföddaökatänsnabbareochstegtill17procentavtotalbefolkningenår2015.Desåkalladeguldårenundersvenskefterkrigstidmedhöga

sysselsättningsnivåer,främstförmän,upphördepå1970-talet.Förändradeinternationellakonkurrensförhållandenochindustrikriserpåverkadeetableringsförutsättningarnapåarbetsmarknaden.Denekonomiskautvecklingenmättitermeravekonomisktillväxtgickinienbetydligtmerdämpadfas(Schön2000).Övergångenskola–arbetslivblevmerutdragen.Gymnasieutbildningframstodalltmersomettgrundkravförinträdeiarbetslivet,menarbetslöshetenlågkvarpålåganivåerochnyasysselsättningsmöjligheteröppnadesigförfrämstkvinnoridenväxandekommunsektorn.Ennysammanhållengymnasieskolaetableradesibörjanavårtiondet.Detstoraflertaletungagickvidaretillgymnasiestudiereftergrundskolan,mendetfannsfortfarandeengruppsomsöktesigdirektutiarbetslivet.Arbetslöshetsriskernaochdeframtidaförsörjningsmöjligheternafördengruppenväcktetilltagandeoro.31980-taletprägladessedanavhögkonjunkturochfrågornaom

ungdomsarbetslöshetenförsvannfråndenpolitiskadagordningen.Underdeinledandeårenav1990-taletföljdedäremotenmycketkraftigekonomisknedgång,medfallandesysselsättningochökadarbetslöshet.Arbetslöshetstaleniåldersgruppen20–24årökadefråncirka4procent1989till23procent1993(SCBAKU).Efter1990-taletsinledandekrisårstabiliseradesförhållandena,menarbetslöshetenhardärefterintesjunkittilldelåganivåersom

2Arbetskraftsinvandringendomineradeunderdeförstaefterkrigsdecennierna.Mendetförekomocksåflyktinginvandring,tillexempelkomfångarfråndetyskakoncentrationslägrenochpersonersomflyddedebaltiskastaternadirektefterkriget.DetkomocksåvågoravflyktingarisambandmedrevolteniUngern1956ochdensovjetiskainmarscheniTjeckoslovakien1968.3Straxinnandenintegreradegymnasieskolanstillkomstår1971tillsattesutredningenomskolansinrearbete(densåkalladeSIA-utredningen).Utredningenföljdesuppienpropositionimittenavårtiondetdärmanblandannatkonstateradeföljande:”Enrelativtstorandelungdomar,minstvarfjärdeelevfrångrundskolan,sökersigalltsåandravägarförutbildningellerövergårtillarbetenellerförblirarbetssökandeocharbetslösa.Dessa25%ungdomarbörföljasvidareundernågontideftergrundskolansslutförattdeskallkunnaerbjudasytterligarestudieorienteringellerlämpligaarbetenidenmåndesjälvainteharkunnatskaffasigutbildningellerarbeten.SIA:sundersökningarkringstudieavbrottharvisat,attdetfinnsettstortbehovavhjälpåtdessaungdomar.”(Prop.1975/76:39,s.132).

råddeföredettaårtionde.Denfullasysselsättningenfrånefterkrigsdecenniernaharinteåterställtsochdenekonomiskapolitikenharväglettsavandramål.Politikenhariallthögregradinriktatspåökadproduktivitetochstärktkonkurrenskraft,blandannatviastorautbildningssatsningarochinflationsbekämpning.Andelenhögskolestuderandeökadesnabbt.Blandkvinnoriåldrarna20–24årökadeandelenstuderandefrån18procentår1993till29procent2002,dvs.meddrygt10procentenheterunderentioårsperiod.Ökningenblandmännenvarintefulltsåstark,menändåpåfallande:från15procent1993till22procent2002(SCBBefolkningensutbildning).Isvallvågornaefterfinanskrisenislutetav2000-taletsförsta

årtiondeökadearbetslöshetenåterigentillrunt20procentiåldrarna20–24år.Ungdomsarbetslöshetenkomalltsååterifokusfördenpolitiskadebatten.Sedan2009haremellertidarbetslöshetenminskat,frånennivåpådrygt20procentblandungavuxnaiåldern20–24årtillcirka12procent2018(SCBAKU).Detbetyderattarbetslöshetenärfortsattrelativthög,intebarahistorisktsettutanocksåjämförtmedandranordiskaländer(undantagetFinland).JämförtmedgenomsnittetinomEUliggerSverigedocknågotlägre.4Arbetslöshetsriskernaharändratkaraktärochdrabbarfrämstvissagrupper,somlågutbildadeochutrikesfödda.

1.2.VälfärdspolitiskamotivförstödtilllågutbildadeochnyanländaVälfärdspolitiskamotivtalarförenmångfaldavinsatserförettunderlättaförlågutbildadeochnyanländaattsåsnabbtsommöjligtetablerasigisamhälletviautbildningocharbete.Utbildningocharbeteskaparintebaramöjlighetertillegenförsörjningutanocksåbredaresocialanätverkochbättreförutsättningarfördelaktighetisamhället.Förutompositivavälfärdseffekterförindividenfinnsenradomedelbaravälfärdsvinsterpåsamhällsnivå.Färreblirberoendeavbidragochsocialaersättningarochflerkaniställetbidratilltrygghetssystemengenomattbetalaskattochsocialaavgifter.Enframgångsriketableringiettsamhällehandlargivetvisommeränutbildningochförvärvsarbete,menförvärvsarbeteärurmångasynpunkterenavgörandeförutsättningfördelaktighetochvälbefinnande.Mångfaldenavinsatserärviktig.Omviutgårfrångruppen

nyanländautgördeenheterogengruppmedolikaförutsättningar

4Jämförelsenavserår2017(Eurostat2018b).

17

uretableringssynpunkt.Detfinnsintenågonstandardiseradmodellsomkanförväntasfungeraföralla.Enavgörandeskillnadärrelateradtillmigrantersutbildningsbakgrund.Enförstautmaningärattnyttiggörakompetensenhosindividersomharhögreutbildningsedantidigare,hittasnabbarevägartillyrkensommatcharutbildningsbakgrunden(Damm&Åslund2017).Dethandlardåoftaomsåkalladeöverbryggningsåtgärdersomkanomfattavalidering,kompletterandeutbildningsinsatserochspråkträningmedsiktepåyrkenpåhögrekvalifikationsnivådärdetoftaförekommerkravpåcertifieringelleryrkeslegitimationer.Enheltannanutmaningärattskapaförutsättningarförstadigvarandesysselsättningochgodainkomstmöjligheterförindividermedlägreutbildning.Härhandlardetoftaommerlångsiktigtinriktadeinvesteringarivägledningochutbildningmedalltfrånmentorsstödochövningidetnyaspråkettillgrundläggandesamhälls-ochyrkeskunskaper.Ibådafallenärsamarbetetmedparternaiarbetslivetheltavgörandeförattmanskakunnasäkerställaattmigranternaerbjudsstödochkvalifikationersommotsvarararbetsgivaresefterfrågan.Entydligmålbildförlärandetkopplattillarbetslivetärocksåviktigturmotivationssynpunkt,bådeförnyanländamedhögreutbildningsedantidigareochfördemmedsvagareutbildningsbakgrund.1.3.StudiensuppläggningSyftetmeddenhärstudienärattdiskuterayrkesutbildningensbetydelseochförsökenattutformanyavägartillarbetslivetförlågutbildadeungaochnyanländaiSverige,blandannatviagymnasieskolansintroduktionsprogramochöverenskommelseromriktadestödinsatserdärparternapåarbetsmarknadenmedverkar,tillexempelianslutningtilldesåkalladesnabbspåren.Detärviktigtattinteenbartsefrågornaurettnationelltperspektivutanattocksåsedeavgörandeskillnadersområdetregionaltochlokalt.Förutsättningarnaurettetableringsperspektivvarierarhögstpåtagligt.Innanvikommerinpåmerspecifikafrågorom

förutsättningarnaförmatchningochetableringgesikapitel2enbredöversiktometableringsmönsterirelationtillolikaländersvälfärds-ochutbildningssystem.Häranknytervitillinternationelltjämförandeforskningomövergångsregimer.Ärbegreppetövergångsregimeranvändbartförattförstådeutmaningarochetableringsproblemsomfrämstdrabbarlågutbildadeochutrikesföddapåsvenskarbetsmarknad?Oavsettövergångsregimtyckslågutbildadeochutrikesföddaoftafastnailångaperioderavwork-

welfarecycling,ettväxlandemellanperioderavarbetslöshetocharbetsmarknadsinsatserochkortvarigaperioderavförvärvsarbete.Detgårattidentifieraettmönsterdärflersysselsättsiatypiskajobbochleverienalltstarkaresocialutsatthet.Vivillisammanhangetocksålyftaframdestoraskillnadersompräglaretableringsvillkoreniolikadelaravlandet,regionaltochlokalt.Ikapitletpresenterarviolikamåttpåetableringsförutsättningarnapåkommunnivå.Vårslutsatsärattsociodemografiskaochsociogeografiskaskillnaderärväldigtutslagsgivandeochenbartdelviskompenserasavpolitiskainsatserinomarbetsmarknads-ochutbildningspolitiken.Kapitel3inledsmedenöversiktomförutsättningarnapå

arbetsmarknadenmedsärskildtonviktpåutmaningarnaförlågutbildadeochnyanlända.Därefterbehandlasmatchningsproblemennärmareikapitel4medutgångspunktfrånbådesvenskaprognoserochjämförelserpåeuropeisknivå.Vilkautmaningarkoppladetillutbildningsvalkanidentifierasirelationtilldematchningsproblemvistårinför?HurkanmansepåmatchningsproblemeniSverigeietteuropeisktperspektiv?Ärmatchningsproblemenmerellermindreomfattande?Ikapitel5behandlasolikaperspektivpåkompetenspolitik,dvs.

insatseribredmeningförattbättrematchakompetensförsörjningenmotarbetslivetsbehov.Hurkanmantolkaintentionernamedkompetenspolitikeniolikaländer?Skillnadernaärstarktkoppladetillstyrningsambitionerna.Densvenskamodellenmedmeravefterfrågestyrningkontrasterasmotmerregleradeochutbudsstyrdamodeller.Ikapitel6framhållsaktuellakompetenspolitiskainitiativi

Sverige,blandannatmedmedverkanfrånparternapåarbetsmarknaden,föratthittalösningarpådeutmaningarsvagtetableradegrupperstårinför.Merpartenavutrymmetägnasåtattanalyseramöjligaförändringarförattstärkayrkesutbildningsinslageninågraavgymnasieskolansintroduktionsprogram.Gårdetattöverbryggadetmotståndsomfinnshosolikagrupperiarbetslivet,ettmotståndsomkankarakteriserasitermeravsocialstängning?Vilyfterocksåfrågoromkommunernasaktivitetsansvarförungaiövretonårensomintebedrivernågonutbildning.Hurkanaktivitetsansvaretutvecklasförattbättrenåmålenförverksamheten,attunderlättaungasåtergångtillstudierocherbjudaerfarenheterfrånarbetslivet?Ikapitletdiskuterasäveninitiativföratterbjudayrkesutbildningutanförgymnasieskolan,initiativsomocksåomfattararbetslivetsparter.Hurkanmansepådeinitiativsomtasvia

19

överenskommelsermellanparterna,kommunernaochstatenförattlösaproblemenkoppladetillofullständigutbildningochetableringsproblem?Dethandlarbådeomutbildningsinsatserpågrundläggandenivåriktadetilllågutbildadeochöverbryggningsinsatserspeciellttillrättalagdaförnyanländamedenstarkareutbildningsbakgrund.Serviettmönsteravnyasocialaproduktivitetskoalitionerochkonturernatillenframtidakompetenspolitikföratthanteradematchningsproblemarbetsmarknadenstårinför?Densistnämndafråganlyftsframistudiensavslutandekapitel.

1.4.NågravägledandeutgångspunkterochövergripandefrågorDensvenskaarbetsmarknadenkännetecknasavrelativthögaingångslönerochregleradanställningstrygghet,någotsomökarbehovenavutbildningsinsatserocharbetsmarknadspolitiskaåtgärderförattmöjliggöradenrörlighetochanpassningsomärenförutsättningförekonomiskstrukturomvandlingochuthålligekonomisktillväxt(Arbetsmarknadsekonomiskarådet2016,NordströmSkansm.fl.2017).Densvenskamodellenharihöggradsyftattillattgeindividersompåverkasnegativtavomvandlingstrycketiarbetslivetresurserattställaomochanpassasigtillnyaförutsättningar.Fråganäralltsåomdeutmaningarviseridag,medettbehovavattintegrerastoragrupperavlågutbildadeochnyanländapåarbetsmarknaden,kanhanterasinomramenfördensvenskamodellenelleromdetförutsättsenkursändringtillenmermarknadsstyrdordningmedsänktaingångslöner,flersåkallatenklajobbochmindreregleradeanställningsförhållanden.Yrkesutbildningsinsatserärnödvändigaochcentralaingredienserienpolitiksomsyftartillattskapastabilainkomstmöjligheterochgodajobbförmigranter,oavsettomdethandlarominvandraremedsvagutbildningsbakgrundelleromindividermedmeravanceradutbildningsedantidigare(Bentonm.fl.2014,Konle-Seidl&Bolits2016).Enpolitiksominteerbjuderutrikesföddaochnyanländastödförattutvecklasitthumankapitalilinjemedarbetslivetsbehovidetnyahemlandetriskerarattförstärkasegmenteringenavarbetsmarknaden,skapaökadesociogeografiskaklyftorochenalltstörreunderklassdomineradavföredettamigranter(Offe2016).Densvenskaarbetsmarknads-ochvälfärdsmodellenstår

följaktligeninförenbetydandeutmaning.Gårdetattskapaetthögrearbetsmarknadsdeltagandeblandlågutbildadeungaochnyanländautanattbetalaetthögtsocialtprisiformavväxande

samhällsklyftor?Gårdetattöverbryggadestorageografiskaskillnaderietableringsförutsättningarsomfinnsmellanolikaregionerochkommuner,främstmellanstorstadsnäraochlandsbygdsprägladeregioner?Gårdetattöverbryggadetendensertillsocialstängningsomkanurskiljaspådensvenskaarbetsmarknaden?Vårundersökningtalarförattdetfinnsenmisstromotlågutbildadeblandutbildningsföreträdareiflerabransch-ochpartsorganisationer,någotsomiförlängningenkanbidratillattförsvåraförlågutbildadeungamedbådesvenskochutländskbakgrundattkommainpåarbetsmarknaden.IlikhetmedArbetsmarknadsutredningen(SOU2019:3)menar

viattettdetkrävsettbredarekompetenspolitisktperspektivpåetableringsfrågorna.Kommunerochregionermedstorasociodemografisktbetingadeutmaningarmåstefåettbetydligtstarkarestödänidag.Engrundläggandeförutsättningärattmanlyckasutformaverktygförattförmedlayrkeskvalifikationerochhöjaanställningsbarhetenhoslågutbildadeochnyanlända.Ochansvaretfördessainsatserkanintebaravilapåreguljärautbildningsinstitutionerochenskildakommunerutanmåsteiallthögregradinvolveraregionerna,parternaiarbetslivetochenskildaföretag.

21

2.ÖVERGÅNGARTILLARBETEFrågornaommatchningochetableringpåarbetsmarknadenärrelateradetillvadsomideninternationellaforskningenoftakallasförövergångsregimer(setillexempelWalther2006).Begreppetövergångsregimerharsittursprungivälfärdspolitisktochinternationelltjämförandestudierdärsyftetärattidentifieraförutsättningarnaförolikamedborgargrupperattetablerasigpåarbetsmarknadenochfågodautvecklingsmöjligheteriarbetslivetochtryggaförsörjningsvillkor.Uttrycketharvaritvanligtförekommandeistudieromungdomarsvillkor,menärrelevantiallasammanhangdärfrågoromförutsättningarnaförförvärvsarbeteochförsörjningbehandlas.Begreppetövergångsregimerindikerarattförutsättningarnaför

etableringenpåarbetsmarknadenpåverkasavattländerharolikaregelverkochinstitutionellaförhållandenianslutningtillarbetsmarknad,utbildningochvälfärdspolitik,medomedelbaraeffekterpåinträdesmönsteriarbetslivet,vadgällersåvältidsmässigaaspektersomvolymerochjobbenskaraktär.UttrycketregimeranspelarisammanhangetpåGøstaEsping-Andersensuppdelningmedenskandinavisk,enkontinentalochenanglosaxiskvälfärdskapitalistiskregim(Esping-Andersen1990).Regimernautgöridealtyper,dvs.avsiktenärinteattbeskrivaenskildaländersförhållandenidetaljutanatturskiljamönstersomgördetmöjligtattförstådecentralabeståndsdelarnaiettsocialtsystem.Regimuppsättningarnapåverkarsåledesbådekvalitativaoch

kvantitativaaspekterpåövergångsmönstren,bådetillgångenpåarbetstillfällenochjobbenskaraktär.Envanliguppfattningärattövergångsregimenidenordiskaländerna,oftakaraktäriseradsomdensocialdemokratiskaregimen,skapargynnsammaförutsättningarförövergångartillarbetslivet(EUResearchonSocialSciencesandHumanities2004,Busemeyer2016).Dettaansesberopåenuniverselltinriktadvälfärdspolitiksominkluderarresurssvagagrupperochminimerarnegativaeffekteravkonjunktursvängningar.Manpekarocksåpåattutbildningssystemetpågrundläggandenivåundvikerentidigsorteringavelever,istudiebenägnaochmindrestudiebenägna,ochdärmedgerallabättremöjlighetertillvidareutbildning.Tilldettakommerenarbetsmarknadsomreglerasviarikstäckandekollektivavtalochsominteinågonstörreutsträckningmissgynnaroutsiders.

Denkontinentalaellerkonservativaregimenförknippasdäremotmedhårdareregleringaravarbetsmarknaden,blandannatettmerlångtgåendeanställningsskydd,somgårutöverunga,kvinnorochinvandraresomsaknarfastetableringiarbetslivet.Dessutomförknippasdenkonservativaregimen,somoftaexemplifierasmedländersomTysklandochNederländerna,medenlångtgåendedifferentieringavutbildningssystemetochettsocialttrygghetssystemsombaseraspåfastanställningochfamiljetillhörighet.Detsistnämndaminskarintebaradensocialarörlighetenutanmissgynnarocksåkvinnorochpersonermedutländskbakgrund.Denanglosaxiskaellerliberalaregimenärisinturförknippad

medStorbritannienochUSA.Deoffentligavälfärdspolitiskaåtagandenärbegränsade,utbildningssystemetharingatydligalänkartillarbetsmarknadenocharbetslivetsaknarihöggraddenregleringviakollektivavtalochlagstiftningsomkännetecknarsåväldennordiskasomdenkontinentalaregimen.Dettaansesoftaledatillettövergångsmönsterdärdetskapasmångajobb,menjobbavolikakvalitetinnehålls-ochförsörjningsmässigt.Lågutbildadeharlättattfåjobb,menbetydligtsvårareattfåjobbsomgerutvecklingsmöjligheterochtillfredsställandeförsörjningsmöjligheter.Diskussionernaometableringsförutsättningariolikaländermed

utgångspunktfrånregimbegreppetharinspirerattillenradbådeteoretisktorienteradeochempirisktinriktadestudier.Detfinnsentraditioninomsociologisk,historiskochekonomiskforskningdärstudietavinstitutionerochinstitutionellförändringstårifokus(seexempelvisNorth1990,Schön2000,Pierson2004ochLundh2010).Häranläggsoftaettlångsiktigthistorisktperspektivdäridentifieradeinstitutionellakluster,tillexempelpåarbetsmarknadenochinomvälfärdspolitiken,antasgeupphovtillenspårbundenhetiutvecklingenochensjälvförstärkandekomplementaritetmellanolikadelaravvälfärdsregimen.Medutgångspunktfrånföreställningaromspårbundenhetochkomplementaritetvillmanförklaravarförolikaregimerharsåväsensskildadragochvarfördetintegåratturskiljanågonkonvergensövertid.

2.1.KapitalistiskavälfärdsstaterochsocialreproduktionavarbetskraftenEnvidareutvecklingavstudiernaomvälfärds-ochövergångsregimerharblivitskolbildandeunderbeteckningenVarietiesincapitalism(Hall&Soskice2001).Nationalekonomer,

23

statsvetareochsociologerharfördjupatdenkomparativavälfärdsforskningengenomattgåfrånmerbeskrivandeochfunktionalistiskabetraktelsesättpåregimuppsättningartillstudierdärmakroperspektivpåinstitutionellaklusterförankrasiteorieromindividershandlingsmotiv.Utgångspunktenärdåattolikasocialasystemgerupphovtillvarierandeincitamentsstrukturersompåverkarindividershandlingsmönster.Skillnaderiindividersutbildningsvalärenfaktorsomoftatillskrivsmycketstorbetydelse(Soskice1998,Ashtonm.fl.2001).Iregimerdärtraditionellyrkesutbildningoch

kompetensutvecklingviaarbetsmarknadspolitikenharensvagställning,främstinomliberalamarknadsekonomiersomStorbritannienochUSA,skapasenstarkareuppdelningmellaninternaochsekundäraarbetsmarknaderdärenbetydandedelavbefolkningenharsocialaförmånerpåmycketlågnivåochhänvisastilljobbmedlågalöner.Rörlighetenärstormenmöjligheternaattutvecklaavanceradeyrkesrelateradekvalifikationersmå.Desomharresurserochförutsättningarattklarameravanceradeutbildningarkanetablerasigpåinternaarbetsmarknaderochdärmedfådelavmeravanceratyrkeslärande,kvalificeradejobbocharbetsplatsanknutnasocialaförmåner.Utgångspunktenärdåblandannatattdenordiskaländernaföreträderettannatslagskapitalismsomkännetecknasavenmindreskarpuppdelningmellaninternaochsekundäraarbetsmarknader,medstarkareincitamentförenskildaattväljayrkesutbildning,rikaremöjlighetertillkvalificeratyrkeslärandepåarbetsplatser,generelltstarkaresocialaskyddsnätochenjämnareinkomstfördelning.Urettmarxistisktperspektivskullemankunnatolkadeolika

regimuppsättningarnasommodellerfördensocialareproduktionenavarbetskraftinomettkapitalistisktekonomisktsystem(McDermott2007).Iindustrisamhälletsbarndomvarreproduktionenavarbetarnasarbetsförmåga,dvs.denfysiskaenergiochdekunskapersomomsättsiproduktionenavvarorochtjänster,intenågotsomvarföremålförsamhälleligainsatser.Upprätthållandetavarbetsförmåganuppfattadessomindividensegetansvarocharbetaresomintelängrevararbetsförmögnahänvisadestillfamiljensomsorg,fattigvårdellerprivatvälgörenhet.Itaktmeddenekonomiskautvecklingenochväxandekravpåarbetskraftensproduktivaförmågaframstoddetocksåförarbetsgivaresomalltmerrationelltattorganiserareproduktionenavarbetskraftenefterkollektivalinjer.Utifrånettmarxistisktperspektivärdettadetgrundläggandemotivetförvälfärdsstatligainsatser,inteminstpåutbildningsområdetochinom

arbetsmarknadspolitiken(Bowlesm.fl.2017).Insatsernabidrartillatthöjalöntagarnasproduktivitetochomfördelarkostnadernaförreproduktionen.Förklaringarnatillattdesocialareproduktionssystemenskiljersigåtmellanolikakapitalistiskaekonomier,pålikvärdigutvecklingsnivå,brukartasinutgångspunktiklassmässigaochpolitiskamaktförhållanden.Iländerdärarbetarrörelsenharlyckatsmobiliseraettstarkarefackligtochpolitisktinflytandeharmanformatrelationerpåarbetsmarknadenochvälfärdsstatligasystemsomärmerinkluderandeochmindresocialtdifferentierande.2.2.Kritikavregimperspektivet–apropåwork-welfarecyclingForskningenomregimuppdeladesocialasysteminomramenförkapitalistiskaekonomier,prägladeavinstitutionellaklustersomgerupphovtillolikautfallianslutningtillutbildning,sysselsättningochinkomstfördelning,harfåttstorgenomslagskraftmenocksåväcktkritik.Enkritiskutgångspunktharhandlatomattregimperspektivetblirförfunktionalistiskt.Dethandlarombeskrivningarsnarareänomförklaringartillskillnaderochutvecklingsmönster.Teoriutvecklingenianslutningtillforskningenom”VarietiesofCapitalism”utgörivissmånettsvarpådenkritiken.Härärjuavsiktenattförankraanalysenavinstitutionellastrukturerpåövergripandemakronivåiteorieromindividershandlande.Enmergrundläggandekritiskutgångspunktharhandlatomatt

förändringarnaavdeeuropeiskaochamerikanskakapitalistiskaekonomiernaärmermångfacetteradeänvadsomkommerframiregimforskningen.Bildenavsammanhållnaregimeransesalltmindrerelevant,blandannatmotbakgrundavdenglobalaekonomiskaintegrationenochinformationsteknologinseffekterpåproduktionocharbetsmetoder.Förutsättningarnafördenindustriellamassproduktionsombaruppdenekonomiskatillväxtenochvarmotornbakomdenfullasysselsättningenideledandekapitalistiskavälfärdsstaternaunderdecenniernaefterdetandravärldskriget,harförändratsradikalt.Iblandtalasdetomentredjeindustriellrevolutionkoppladtillfordismensupplösningochpåsenareåromenfjärdeindustriellrevolutionispårenavavanceradinformationsteknologiochhelautomatiseradetillverkningsprocesser(Magnusson1990,Iverothm.fl.2018).TilldettakommerattanpassningentillEU:sekonomisk-politiska

regelverkanseshabegränsatförutsättningarnaförattbedrivaenvälfärdspolitikefterkeynesianskalinjer.Detbetyderisinturatt

25

möjligheternaattunderbalanseraoffentligabudgetarisyfteattsatsameroffensivtpåutbildningocharbetsmarknadspolitikunderlågkonjunkturerkringskärs.Nedgångariekonomisktillväxtochökadarbetslöshetmötsmedbesparingariställetförutgiftsökningar.Itaktmedattmermarknadsliberalaföreställningarfåttdikterautgångspunkternafördenekonomiskapolitikenharfokushamnatpåutbudsrelationersnarareänpåefterfrågeförhållanden.Detbetyderexempelvisattsocialaproblemsomarbetslöshetinteförklarasmedotillräckligefterfråganiekonomin,ienlighetmeddenkeynesianskadoktrinen.Arbetslöshetensessomettresultatavhögalönenivåer,regleringaravanställningsskyddochersättningsnivåervidarbetslöshet,somdelsgördetmerriskfylltförarbetsgivareattanställa,delsminskararbetslösasintresseförattsökajobb.Detfinnsocksåenradstudiersomtalarförattdetfinnsandra

grundläggandeförändringsmönsteriarbetslivetiutveckladekapitalistiskaekonomier,sompåverkarallaländeroavsettregimtillhörighet.GuyStandingsstudieromprekariatetharfåttstarktgenomslag(Standing2014,2016).Igrundenhandlardetomenalltmerpåtagligsocialdifferentieringispårenavglobaliseringen,försvagadefackligaorganisationerochgenomslagetförenmermarknadsorienteradekonomiskpolitikivästvärldensäldreindustriländer.Politikenformasavstarkaekonomiskaintressegruppersomallierarsigmedenkrympandemenvälbeställdmedelklasssamtidigtsomväxandegrupperavunga,migranterochresurssvagafåralltsämreutbyteavden”gamla”välfärdsstaten.Iarbetslivethänvisasdetillatypiskaanställningsförhållanden,osäkraochtidsbegränsadejobbmedsvaglöneutvecklingochbegränsadesocialaförmåner.DetväxandeintressetförUVAS-gruppenifleraländer,dvs.ungasomvarkenarbetarellerstuderar,ärenfingervisningomattvårautveckladeekonomierrymmerrelativtstoragruppermedsvagaresurserochbetydandesocialutsatthet(SOU2013:74).Studiertalarförentilltagandesegmenteringav

arbetsmarknadensomföljerfleraparallellalinjer,koppladetillojämställdavillkormellankvinnorochmän,bräckligaetableringsförutsättningarförutomeuropeiskainvandrareochogynnsammavillkorförmångaungavuxna.DethärärocksånågotsomharframhållitsiEuropeiskakommissionensrekommendationeromåtgärderförenmeraktivsocialinkluderingochiriktlinjernaförmedlemsstaternasgemensammasysselsättningspolitik.

Iettstörreeuropeisktforskningsprojektmeddeltagarefrånfleraolikaländerpresenteradesuppgifterometableringsvillkorensombekräftarattalltflermedborgarepåverkasavsocialariskerkoppladetillsårbaraanställningsförhållanden,återkommandearbetslöshetsperioderochlågainkomster(Frazer&Marlier2010).Närdetgällerdenordiskaländernakonstateradesattandelenungavuxnamedvaraktigtlåginkomst,ellersåkalladfattigdomsrisk,varbetydligthögreänblandmedelåldersochäldre.SkillnadernamellangenerationernavarstörreängenomsnittetinomEU.5Myckettalarocksåförattdessaskillnaderkanhatilltagititaktmedenväxandeflyktinginvandring,koncentreradtillungaåldrar,ochfortsattautmaningarmedenstorandelungasomharsvårigheterattklarautbildningskravenpågrundskole-ochgymnasienivå.ISverigevar,enligtEurostat,dengenomsnittligaandelen20–24-åringarmedsvagsocialställningochfattigdomsrisk33procentåren2011–17jämförtmed31procentiStorbritannienoch27procentiTyskland.GenomsnittetförhelaEUvar31procent(Eurostat2019).Marxistisktinspireradeforskareharpekatpåattdetfinnsen

inneboendedynamikkoppladtillförändringarnaiindustrisamhället,dvs.upplösningenavdenfordistiskaellermassproduktionsinriktadeekonomin,dentilltagandesocialadifferentieringenochdenutbreddatrendenattbantaochprivatiseradelaravvälfärdsstaten.Vidsidanavmerkunskapsintensivajobbbidrardenekonomiskaomvandlingentillflerlågkvalificeradejobbinomservicesektorn.Privatiseringarskaparutrymmeförmarknadsrelationerochvinstdrivandeproduktioninomnyasektorerutanförindustrisektornsamtidigtsomaktiveringspolitik,hårdarekravpåarbetslösaochsänktaersättningargaranterardenarbetskraftsreservsombehövsförattbärauppprivataföretagsintressensinmarschpånyamarknader(Jessop1993,2013).Ivälfärdspolitiskforskninghardettalatsomfenomenetwork-

welfarecycling(McCollum2012).Begreppetharingenetableradsvensköversättningmensyftarpåattstoragrupperavfrämstunga,migranterochlågutbildadetenderarattfastnaipendelrörelsermellankortvarigaochokvalificeradejobbocharbetslöshetsperiodermedsocialtunderstöd.Dessapendelrörelserinnebärenbetydandesocialsårbarhetfördeberördaindividernaochgenererarocksålångsiktigakostnaderförknippademedohälsaochsvagaförsörjningsmöjligheter.Kostnadernabärsavdeberörda

5EnbartettantalländeriSydeuropaochÖsteuropauppvisadestörreskillnader.

27

individernaochskattebetalarna.Mendetframhållsocksåattwork-welfarecyclingtillfredsställerbehovenavlöstanknutenarbetskraftpåsekundäraarbetsmarknader,därkravenpåbådeyrkeskunskaperochföretagsspecifikkompetensärlågaochdärdejobbsomerbjudsoftaärkortvariga.Arbetsgivarestilltagandebenägenhetatterbjudajobbutananställningstrygghetochmöjlighetertillkompetensutvecklingharstärktsviaavregleringaravarbetsrättenikombinationmedenaktiveringspolitikbaseradpåjobbförst-principer,ochbidragittillettalltstarkaresegmenteringsmönsterpåarbetsmarknaden(McTier&McGregor2018).Work-welfarecyclingförekommerisåvälliberalasommerregleradevälfärdsstater.Intemyckettalarförattländermedstörreinkomstojämlikhetochmindreregleringarpåarbetsmarknadenharbättreförutsättningarattundvikanegativaeffekteravarbetsmarknadenssegmenteringavdethärslaget(Olofsson&Panican2019).Detärviktigtattbetonaattdethärintehandlaromdetsomen

delarbetsmarknadsforskarekallarförjobb-shopping,enövergåendeperiodiungaårdåindividenprovarpåolikajobbförattslutligennåenetableradochmeratryggposition.Härhandlardetomattindividerriskerarattsuccessivtfåalltsvagaremöjligheterpåarbetsmarknadengenomattkunskaperochfärdigheterföråldrasochmöjlighetertilllärandeochutvecklingärstängda.Tilldettakommerallaandrasocialariskerförknippademedsvagarbetsmarknadsförankring,ohälsaochsvagtutveckladenätverk.Marginaliseringsprocessenblirlättsjälvförstärkandeochriskerarattresulteraifullbordadexkludering.

2.3.OjämlikaetableringsförutsättningariSverige–ettkommunperspektivSettibredaresvensktperspektivkanvikonstateraattövergångarnatillarbetevarierarpåtagligtiolikadelaravlandet.Detärknappastöverraskande,menskillnadernaärhögstbetydande.Utgårmanfrånföreställningenomensammanhållenövergångsregimriskerardestoraskillnaderietableringsförutsättningarsomungaochmigrantermöteriolikadelaravlandetattosynliggöras.Detförsvårarocksåutformningenavkonstruktivapolitiskalösningareftersomproblembilderochbehovvarierarmellanlandetsregionerochkommuner.Förattillustreraskillnadernasammanfattashärnågracentrala

bakgrunds-ochutfallsfaktorerianslutningtilletableringsvillkoren

påkommunnivåiSverige.6Statistikenförlandets290kommunerhargrupperatspåtreområden:sociodemografiskafaktorer,utbildningsrelateradefaktorerochslutligenarbetsmarknadsrelateradefaktorer.Ianslutningtillvarjebakgrundsområdeharenfaktoranalysgenomförtsisyfteatturskiljadevariablersomharstarkastinbördessambandochförklaringsvärdeiförhållandetillskillnadernaiförutsättningarpåkommunnivå.Uppgifternaavseråren2011tillochmed2017(ienstakafall2018).

A.DensociogeografiskabakgrundenIdensociodemografiskadimensioneningåruppgifterombefolkningensålderssammansättningikommunen,andelenungamän,andelstuderandetotalt,andelhögskolestuderande,förändringiandelutrikesföddaungavuxna(mellanåren2007och2017),skattesatsikommunenochandelsysselsattaikommunalverksamhet(iåldrarna20–64år).Ianslutningtillfaktoranalysenkonstrueradesettindex.Etthögreindexvärdebetyderattkommunenkännetecknasavenungålderssammansättning,enrelativthögandelungakvinnor,enhögandelstuderande,enlågskattesatsliksomenmindreandelkommunaltsysselsatta.Ibild2.1.nedanrelaterasindexvärdenatilluppgifteromdengenomsnittligainkomstenikommunenperpersonöver16år.

6Uppgifternapåkommunnivåhärstammarfrånolikakällor.HuvuddelenavstatistikenharsamlatsinfrånSCB:sdatabaser.MenävenoffentligstatistikfrånArbetsförmedlingen,Folkhälsoinstitutet,Försäkringskassan,Skolverket,SocialstyrelsenochSverigesKommunerochLandsting(SKL)harnyttjatsikartläggningen.

29

Bild2.1Kommunernaindeladeidecilgruppereftermedelinkomst

Bildenvisarsociodemografisktindex(y-axeln)ochfördelningavkommunereftergenomsnittliginkomstnivå(x-axeln).Uppgifternaavserettgenomsnittföråren2011–17.Källor:EgnaberäkningarmeddatafrånSCBochSKL. Somframgåravbildenärsambandetmellanvärdenapåindexet

ochmedelinkomstenikommungruppernamycketstarkt.Detbetyderattkommunermedenhögmedelinkomstperinvånarekännetecknasavenrelativtungbefolkningssammansättning,enrelativtstorandelungakvinnorochensvagareökningavandelenutrikesföddapåsenareår.Deharocksåenrelativtlågskattesatsochenlägreandelsysselsattaikommunalaverksamheter.Deomvändaförhållandenagällerförkommunermedgenomsnittligtlägremedelinkomster.Tittarvinärmarepåvilkakommunersomdöljersigbakomde

olikakommungruppernaframkommerettväntatmönster.Identiondelavkommunernasomharhögstindexvärdenär13av29kommunerlokaliseradeiStockholmslän.ÄvenGöteborg,Linköping,LundochMalmöingåridennakategori.Dethandlaromkommunermedenrelativtstorochungbefolkning,medlärosätenochenbetydandeandelstuderande.IdenandraändenavskalanåterfinnsfrämstmindrenorrländskaochmellansvenskakommunersomArjeplog,Kramfors,Munkfors,Pajala,VingåkerochÖvertorneå.Indexetindikerarattsmåkommunermedenåldrandebefolkningintebaradrabbasavenväxandeförsörjningsbördaochetthögtskattetryckutanocksåharhaftensnabbtväxandeandelutrikesföddaungavuxna.Enlågandelstuderandekanhämma

utvecklingenavdetlokalaochregionalanäringslivetochförsvåraetableringsförhållandenapåsikt.Denhögaandelenungamänfårsesiljusetavattkvinnorärmerutbildningsbenägnaochflyttartillortermedlärosätensamtidigtsomflermänänkvinnoringåridenväxandegruppenungautrikesfödda.

B.UtbildningsbakgrundenEnanalysavkommunernasförutsättningarpåutbildningsområdethargjortspåsammasättsomanalysenavseendedesociodemografiskaförutsättningarna.Efterenfaktoranalysurskildesföljandevariablerianslutningtillutbildningsbakgrunden:genomsnittligameritvärdenigrundskolan,andelenobehörigatillgymnasieskolansyrkesprogram,andeleneleverpågymnasieskolansyrkesprogram,andeleneleverpåintroduktionsprogramochandeleniåldern20–24årsomsaknarfullbordadgymnasieutbildning.Dessutomingickförändringariandelenutrikesföddaungavuxnaochandelenidenvuxnabefolkningensomharlågekonomiskstandard.7Motivettillattinkluderauppgifteromlågekonomiskstandardärattekonomiskutsattheterfarenhetsmässigtharenavgörandebetydelseförutbildningsresultaten.Förändringariandelenutrikesföddapåverkarocksåstudieresultaten.Omvidåkonstruerarettindexsomillustrerar

utbildningsdimensionenpåkommunnivå,medutgångspunktfråndevariablersomharpresenteratsovan,ochrelaterardettatilldengrupperingavkommunernasomerhöllsviavårtsociodemografiskaindex,framkommeretttydligtmönster.

7Varaktigtlågekonomiskstandarddefinierassomandelenindividersomtillhöretthushållsomharendisponibelinkomstperkonsumtionsenhetsomunderstiger60procentavvärdetförsamtliga.SCBpresenteraruppgifterpåkommunnivåförår2016(SCBInkomströrlighet–Län/kommun).

31

Bild2.2Kommunernaindeladeidecilgruppereftervärdenpåsociodemografisktindex

Bildenvisarutbildningsindex(y-axeln)ochsociodemografiskgrupperingavkommunerna(X-axeln).Uppgifternaavserettgenomsnittföråren2011–17.Källor:EgnaberäkningarmeddatafrånSCB,SKLochSkolverket.Sambandetärsomsynesstarkt.8De29kommunersomhar

högstsociodemografisktindexharettutbildningsindexsomnärmarsig0,7jämförtmedettgenomsnittpåunder0,2förde29kommunersomharlägstsociodemografisktindex.Ävenomdetfinnsanledningattbetonaattdetfinnsenspridninginomkommungruppernaärdeninternaspridningenbegränsadiförhållandetillspridningenmellangrupperna.Trekommunerstickerutmedoväntathögautbildningsindexiförhållandetilldetsociodemografiskaindexet:Båstad,HöganäsochPajala.Itoppskiktetfinns11kommuneriStockholmslänochortermedstoralärosätensomUppsalaochUmeå.Detfinnsocksånegativaavvikelseriförhållandetilldetsociodemografiskaindexet.DetgällerexempelvisGöteborgsomtillhördecilgruppenmednästhögstetableringsindex.FörMalmösdeläravvikelsenbetydligtstörre.Malmöhamnariettmellanskikt,idendecilgruppsomkommerpåfemteplats.Mengenerelltsettbetyderdettaattkommunermeden

ogynnsamålderssammansättning,enlågandelstuderande,enhögreandelungamänochensnabbtväxandeandelutrikesfödda8Korrelationskoefficientenuppgårtill0,85.Enkorrelationskoefficientpå0innebärattdetsaknasettsambandmedan1innebärettfullständigtsamband.Positivavärdenindikerarpositivasambandmedannegativavärdenillustrerarnegativasamband.

ocksåuppvisarsämreutbildningsprestationerigrundskolanochgymnasieskolan.Degenomsnittligameritvärdenaärlägre,enhögreandelungakvalificerarsigintetillgymnasieskolansyrkesprogram,enstörreandelhänvisastillintroduktionsprogrammenochenstörreandeluppnårintegymnasiekompetens.Dessakommunerkännetecknasocksåavattenstörreandelavbefolkningenlevermedenvaraktigtlågekonomiskstandard,ellermedfattigdomsrisk.Densistnämndaandelenharocksåvuxitisambandmedattgruppenutomeuropeiskainvandrareharökat,mendetärintedenendaförklaringen.Ävenblandinrikesföddaärgruppenmedekonomiskutsatthetstörre.Detförstärkermönstretmedsvagautbildningsresultat.Svagaprestationerigrundskolanochgymnasieskolangersämremöjligheterförvidarestudier,förlivslångtlärandeochriskerarisinturattledatillvaraktigasocialariskerkoppladetillarbetslöshet,lågainkomsterochohälsa.

C.ArbetsmarknadsbakgrundenViharalltsåocksåvaltatturskiljaettantalvariablersomsammanfattarvillkorenikommunernaurarbetsmarknadssynpunkt.Analysenavuppgifternaomförutsättningarnapåarbetsmarknadenikommunernahargenomförtspåsammasättsomtidigare.Enfaktoranalysresulteradeiattföljandevariablervaldesutförvårtarbetsmarknadsindex:andelenavdenungarespektivevuxnabefolkningensomvarkenarbetarellerstuderar(UVAS),andelenarbetslösablandungaochungavuxna,andelenungarespektivevuxnasomförvärvsarbetar(sysselsättningsgrad),inflyttningsöverskottikommunen(positivtellernegativt)samtensocioekonomisksorteringsnyckel(SKL)förattskattaandelenavbefolkningenmedöverriskerattvaraberoendeavförsörjningsstöd.Omarbetsmarknadsindexetrelaterastill

kommungruppsindelningenenligtdetsociodemografiskaindexeterhållsföljandemönster.

33

Bild2.3Kommunernaindeladeidecilgruppereftervärdenpåsociodemografisktindex

Bildenvisararbetsmarknadsindex(y-axeln)ochkommungruppsindelning(X-axeln).Uppgifternaavserettgenomsnittföråren2011–17.Källor:EgnaberäkningarmeddatafrånArbetsförmedlingenochSCB.Somframgåravbildenärsambandetmellanindexenstarkt,om

änintelikastarktsommellanutbildningsindexetochdetsociodemografiskaindexet.9ÅterigenärkommunernaiStockholmsregionenpåtagligtöverrepresenteradeblandkommunernamedhögaindexvärden.ElvakommuneriStockholmslänåterfinnsidenförstadecilgruppen.Mendetfinnsocksåkommunersomavviker,totaltfem.DekommunersomavvikermestnegativtiförhållandetilldetsociodemografiskaindexetärLandskronaochMalmöiSkånelän.Bådakommunernaharrelativthögaarbetslöshetstalblandungavuxnaochenhögandelutrikesföddaibefolkningen.GällivareochKirunaiNorrbottenavvikerpositivtmedetthögrevärdeivårtarbetsmarknadsindexänvadsomkundeförväntasgivetplaceringenenligtdetsociodemografiskaindexet.Slutsatsenärattkommunermedenhögandelinvånaresom

varkenarbetarellerstuderar,enhögandelarbetslösaochenlågsysselsättningsgrad,istorutsträckningocksåkännetecknasavoförmånligasociodemografiskavillkormedenogynnsamålderssammansättningochenbetydandeutflyttningavungatillutbildningsorterochstorstadsregioner.Samtidigtharkommunernamedsvagarbetsmarknadtagitemotenbetydandeandelutrikes

9Korrelationskoefficientenuppgårtill0,6.

föddapåsenareår,framföralltiyngreåldrar.Ökningenavandelenutrikesföddaharvaritmermarkantimindreochlandsbygdsprägladekommuneränistorstäder.

D.EttnyttkommunaltetableringsindexDetreindexsomhardiskuteratskannusammanfattasiettetableringsindex,somgernågotavenhelhetsbildavetableringsförutsättningarnapåkommunnivåiolikadelaravlandet.Etableringsindexetsammanfattarvillkorenkoppladetillsociodemografiskaförhållandenikommunen,utbildningsprestationerochutbildningsnivåsamtförhållandenrelateradetillarbetsmarknaden.Julägreindexvärde,destomerogynnsammaförutsättningar.Ibildennedanharkommunernagrupperatsitiogrupper,enligtvårtetableringsindex,därdenlägstadecilgruppen(nr1)harlägstindexvärdenochdenhögstadecilgruppen(nr10)högstindexvärden.Kommungrupperna,enligtvårtindex,harisinturrelateratstillettgenomsnittförandelenungavuxnaiåldern20–29årikommunernasomförsörjersigviabidragochsocialaersättningar.Iuppgifternaomsocialaersättningaringårförsörjningsstöd,ersättningvidöppenarbetslöshet,sjukpenning,aktivitets-ochsjukersättningsamtföräldrapenning.Uppgifternaäromräknadetillhelårsekvivalentervilketinnebäratttvåhalvtidsersättningaromräknastillenheltidsersättning,fyraersättningarmotsvarande25procentomräknastillheltidsersättningförenindivid,etc.

35

Bild2.4Kommunernaindeladeidecilgruppereftervärdenpåetableringsindex

Bildenvisarandeliåldern20–29årmedsocialaersättningar(y-axeln)ochkommungruppen(x-axeln).Uppgifternaavsergenomsnittföråren2014–18.Källa:EgnaberäkningarmeddatafrånArbetsförmedlingen,SCB,SKL,SkolverketochSocialstyrelsen. Somframgåravbildenfinnsdetettmycketstarktnegativt

sambandmellankommunernasindexvärden,enligtvårtetableringsindex,ochandelenungavuxnasomleverpåsocialaersättningar.10Julägreindex,destohögreandelungavuxnamedsocialaersättningar.Ikommungruppenmedhögstetableringsindexåterfinns15kommuneriStockholmslän,sexkommunerinärhetenavGöteborgochfyrakommunerinärhetenavMalmö.Ikommungruppenmedlägstindexåterfinns,medettfåtalundantag,mestkommunerimellerstaochnorraSverige,alltfrånFlenochVingåkeriSörmland,FilipstadiVärmland,LjusnarsbergiÖrebroläntillÖverkalixochÖvertorneåiNorrbotten.Flertaletavkommunernaärbefolkningsfattigaochocksågeografisktavlägsna.Utfalletkanillustreraspåenkarta.PåSverigekartannedanär

kommunernafärglagdafrångulttillrött.Röttmotsvararetthögtvärdepåetableringsindex,dvs.förmånligaetableringsvillkor,medangultmotsvararettlågtindexvärdeochoförmånligaetableringsvillkor.

10Korrelationskoefficientenuppgårtill-0,85.

Bild2.5Sverigeskommunerfärgkodadeenligtetableringsindex

Källa:EgnaberäkningarmeddatafrånArbetsförmedlingen,SCBochSkolverket.Kartanvisualiseraretableringsförutsättningarnasgeografiska,

dvs.platsbundna,dimension.Mönstretärnaturligtvisvadsomkundeförväntasgivetspridningenavsociodemografiskaförutsättningarochojämlikavillkorkoppladetillutbildningocharbetsmarknad.Detäråterigenviktigtattsedenansamlingavogynnsammaochgynnsammafaktorersomliggerbakometableringsförutsättningarnaochsomkommertilluttryckivarjeenskildkommunsindexvärde.Dethandlaromalltfrån

37

befolkningsrelateradefaktorersominvånarnasålderochflyttningsmönster,tillhurmångasomklararutbildningskravenpågrundläggandeochhögrenivåer,tillhurstorandelsometablerarsigpåarbetsmarknadenochklararsinegenförsörjningochdärmedblirnettobidragsgivaretilldenoffentligaekonomin.Denuppdelningavkommunersomkanurskiljas,enligtvårt

etableringsindex,påminnermenöverensstämmerinteheltmedtvåandra,besläktade,kommungruppsindelningar.DenkommungruppsindelningsomoftastnyttjasharutformatsavSKL.Härlaborerarmanmednioolikakommuntyperundertrehuvudgrupper:fördetförstastorstäderochstorstadsnärakommuner,fördetandrastörrestäderochkommunernärastörrestadochfördettredjemindrestäder/tätorterochlandsbygdskommuner(SKL2017).Myndighetenförtillväxtpolitiskautvärderingarochanalyser

(Tillväxtanalys)harbearbetatSKL:skommunindelningochutvecklatenegenindelningbeståendeavsexkommuntyper(Tillväxtanalys2014).Befolkningskoncentrationenochpendlingsmönsterärutslagsgivandeförkommunindelningen.Utifrånvårtetableringsindexkanvikonstateraattavde29

kommunersomharhögstvärdenåterfinnsflertaletistorstadsregioner.UtgårvitillenbörjanfrånSKL:skommuntyperär23avkommunernasåkalladependlingskommunernärastorstäder(dvs.kommunernäraStockholm,GöteborgellerMalmö).Restenutgörsavstörrestäderochhärfinnsocksåenstorstad(Stockholm).Meränhälftenavkommunernaidecilgruppenmedlägstindexvärdenåterfinnsdäremotblandlandsbygdskommunerochpendlingskommunertillmindrestäder/tätorter.UtgårvifråndenkommunindelningsomTillväxtanalystagit

framkanviurskiljaettlikartatmönster.Samtligakommuneridecilgruppenmedhögstetableringsindextillhörtvåkategorier:antingenstorstadskommunerellertätbefolkadekommunernärastorstad.Avde29kommunersomharlägstindexvärdentillhör18någonavföljandekommunkategorier:avlägsetbelägnalandsbygdskommunerellermycketavlägsetbelägnalandsbygdskommuner.

E.FleraspekterpåkommunernasförutsättningarFörutsättningarnaikommunernakanbeskrivasutifrånolikaperspektiv.Blandannatärohälsanmättitermeravohälsodagar,detsåkalladeohälsotalet,meromfattandeikommunermedsämreetableringsförutsättningar.Förgruppenmedsämst

etableringsförutsättningarärantaletohälsodagariåldrarna20–29årigenomsnittsexflerjämförtmedkommungruppenmedbästetableringsförutsättningar.11Andeleniåldrarna20–29årsomuppbäraktivitetsersättning,dvs.densocialaersättningsomtidigaregickundernamnetförtidspension,är30procenthögre.Deolikasociodemografiskaochsocioekonomiska

förutsättningarnaåterspeglasocksåivarierandeväljarbeteendenivalen.Ibildennedanillustrerasstödetför”röda”respektive”blåa”partieridetvåsenasteriksdagsvalen(2014och2018).

Bild2.6Kommunernaindeladeidecilgrupperefteretableringsindexochväljarmönster

Bildenvisarvärdenpåetableringsindex(x-axeln)samtprocentuelltstödför”röda”respektive”blåa”partieririksdagsvalen2014och2018(y-axeln),förkommuneriolikadeciler.Värdetietableringsindexetstigeråthögeribilden.Källa:EgnaberäkningarochSCB.SomframgåravbildenärstödetförSocialdemokraterna,

VänsterpartietochMiljöpartietstarkareikommunermedsvagareetableringsförutsättningarochettlågtindexvärde,medan11Iohälsotaletingårantaletersättningarkoppladetillsjukpenning,rehabiliteringspenningsamtsjuk-ochaktivitetsersättning.Uppgifternapresenterassomdetgenomsnittligaantaletdagarperpersonochårienvissåldersgrupp.2018uppgickohälsotalettillknappt14dagariåldersgruppen20–29år(Försäkringskassan2019).

39

motsatsengällerförstödettillModeraterna,Centerpartiet,LiberalernaochKristdemokraterna.Sociodemografisktochsocioekonomisktmissgynnadekommunerär,somväntat,mer”röda”.ÄvenstödetförSverigedemokraternaärstarkareikommunermedsvagareetableringsförutsättningar,ävenommönstretinteärlikatydligtsomnärdetgällerde”röda”och”blåa”partierna.12Väljareikommuneristorstadsregionermedenyngrebefolkningssammansättning,enhögreutbildningsnivåochgynnsammarevillkorpåarbetsmarknadenröstariallmänhetmerborgerligt,mindrepåvänsterorienteradepartierochimindreutsträckningpåSverigedemokraterna.Demografiskafaktoreräravavgörandebetydelseför

kommunernasmöjligheteratthanterasinavälfärdsåtaganden(setillexempelSNSkonjunkturråd2019).Vård,omsorgochskolaärdetungaverksamhets-ochkostnadsområdena.Kommunermedenogynnsamåldersstrukturochenhögandelinvånareiicke-förvärvsaktivålderharsvårareattfinansieradessaåtaganden,behovetavstatligatillskottochintäkterviadetkommunalainkomst-ochkostnadsutjämningssystemetökar.Utmaningarförknippademedetableringenavungaochnyanländakanbidratillattförvärraobalansernaochgöradetsvårareförenskildakommuneratttillgodosemedborgarnasönskemålomgodochhögkvalitativservice.HärkanmöjligenfinnasenytterligareförklaringtilldettilltagandemissnöjesomliggerbakomSverigedemokraternasväxandeväljarstöd.Fördelningenavnyanländaungaflyktingarmellankommunerna

kanhabidragittillattökamissnöjet.Andelenutrikesföddaungaiåldern16–19årärmerändubbeltsåstoride29kommunersomharlägstetableringsindexjämförtmeddekommunersomharhögst.Detåterspeglarisinturattmindreochlandsbygdsprägladekommunerhartagitettbetydandeansvarförflyktingmottagandetundersenareår.Detställerstoraresurskravpåkommunersomredanharsvårtattuppfyllakvalitets-ochlikvärdighetskraveniskolan,blandannatpågrundavsvårigheternaattrekryterabehörigalärare.Skolverketharunderdesenasteårenarbetatmedettsärskiltregeringsuppdragförattstärkautbildningenskvalitetförnyanländaelever.Detharbådehandlatomgenerellainsatserförattutvecklaundervisningenochomriktadeinsatsermedsamordnings-ochverksamhetsstödtillkommunermedensärskilt

12KorrelationskoefficientenmellanetableringsindexochväljarstödetförSverigedemokraternairiksdagsvalen2014och2018uppgårtill-0,44jämförtmed-0,55förde”röda”partiernaoch0,76förde”blåa”partierna.

storandelnyanländaelever(Skolverket2018f).13Nedanillustrerasfördelningenavnyanländaeleverperkommungrupp(våren2017)irelationtillvårtetableringsindex.

Bild2.7Kommungruppsindelningenligtetableringsindex

Bildenvisarandelnyanländaeleverigrundskolanoktober2017(y-axeln)ochkommungrupper(x-axeln).Källa:EgnaberäkningarmeddatafrånSkolverket. Somframgåravbildenärandelennyanländaeleveri

grundskolandrygtfyragångersåhögikommunernamedsvagastetableringsförutsättningarjämförtmedikommunernamedbästetableringsförutsättningar.Detbetyderipraktikenattkommunernamedsämstresurserochsvagastförutsättningarsannoliktställsinförstorautmaningar,utmaningarsomkankommaattpåverkakommunernasverksamheterundermångaårframöver.IenekonomiskprognosnyligenräknadeSverigesKommuner

ochLandsting(SKL)medattdetbehövsbetydandeekonomiskaförstärkningarbådeiettkortsiktigtochiettlångsiktigtperspektivförattgaranteradagensnivåpåvälfärdsåtagandena(SKL2018).Dethandlaromdemografisktbetingadekostnadsökningarispårenavflerindividerigruppenungaiåldern0–19årsamtfleräldre

13Dentidigareregeringenbeslutadeblandannatattfrån2016höjaschablonersättningentillkommunernaförasylsökandebarnsskolgångochförskolamed50procent.För2019beräknadesdetmotsvaraetttotalbelopppå224miljonerkronor.Skolverketdisponerade2018medelmotsvarandedrygt500miljonerföruppdragianslutningtillnyanländaelever(Skolverket2018f).

41

individeröver79år.Behovenavresurseribådeskolaochäldreomsorgväxer.Framtill2022talasdetombehovavinkomstförstärkningarpå43miljarder,enförstärkningmotsvarandecirka10procentavkommunernasskatteintäkterjämförtmedbudgetåret2018.Antaletsysselsattaberäknasbehövaökamed124000personerframtill2025.Skattpåarbetsinkomsterärkommunernasviktigaste

inkomstkällasamtidigtsomskattekraften,somframgått,ärmycketojämntfördeladmellankommunerna.Dedemografiskaförändringarnakommeralltsåattbidratillatttrycketpåskattehöjningarökarkraftigareikommunernamedmestogynnsammaförutsättningar.Detkommerattställaskravpåeffektiviseringaravverksamheternaförattdämpabehovetavskattehöjningar,blandannatviameravdigitaliseringochsjälvservice.Dessutomkommerbehovetavsamverkanochregionaliseringattskärpas,inteminstpåutbildningsområdet.Menförattmotverkaalltförstoraskillnaderiserviceutbudochkvalitet,ochförattbromsautvecklingenmotökadesocioekonomiskaochgeografiskavälfärdsklyftor,kommersannoliktkravenpåstatligatillskotttillkommunsektornocksåattöka.RegeringenharnyligenkommitöverensmedsamarbetspartiernaCenternochLiberalernaomjusteringariutjämningssystemetförattgynnakommuneriglesbygdsprägladeregioner,mendetkommerocksåattkrävasökadestatligatillskott.

F.TudeladeetableringsförutsättningarHurskamandåförstådestorageografiskaskillnadernaiförhållandetill”övergångsregimen”ochregleringenavungasochnyanländasväginpåarbetsmarknaden?Denkomparativtochhistorisktinriktadevälfärdspolitiskaforskningengertveklöstviktigaledtrådaromskillnadermellanländervadgällerinstitutionellaförutsättningarförvälfärdenpåövergripandenivå,mendemönstersomframkommerbehöverocksåfördjupasochförankrasikunskaperomlokalaochregionalaförutsättningar.Talarviommöjligheternaförungavuxnaochutrikesföddaattetablerasigpåarbetsmarknaden,fåvaraktigajobbmedgodaförsörjningsmöjligheter,blirdetuppenbartattvillkorenskiljersigstarktmellanolikaregionerochkommuner.Detgeografiskautgångsläget,platsendärmanväxeruppellerditmankommer,haravgörandebetydelseförenskildaindividerskarriärvägarochsocialavillkor.

Förändringarnapåarbetsmarknadeniformaventilltagandesegmenteringochuppdelningiarbetsvillkor,blandannatkoppladtillutbildningsnivåochfödelseland,gördetänmerangelägetattdiskuteraomdenbildsomerbjudsiforskningenomnationellaövergångsregimeråskådliggörförutsättningarnapåetträttvisandesätt.Detgällerinteminstbeskrivningenavdennordiskaellersocialdemokratisktprägladeregimen.Förändradeförutsättningarförutbildning,arbeteochväxande

inkomstskillnaderillustrerarattdensocialdemokratiskaregimenärsattunderettbetydandetryck.Entydligförändringpåsenareär,baraföratttaettkonkretexempel,gällerframväxtenavalltflertidsbegränsadejobb.Tidsbegränsadeanställningargeriallmänhetintesammamöjlighetertilllärandeochmedinflytandepåarbetsplatsensomentillsvidareanställning.Ungaäravnaturligaskälöverrepresenteradeblandtidsbegränsatanställda.Kvinnorhartraditionelltvaritöverrepresenterade,menandelenharocksåvuxitpåtagligtblandmänunderdensenasteperioden.Blandpersonermedutländskbakgrundärendubbeltsåstorandeltidsbegränsatanställdasomblandpersonermedsvenskbakgrund,enfjärdedeljämförtmed12–13procentblandanställdamedsvenskbakgrund.SCB:sstatistikombefolkningenslevnadsförhållandentalaräven

härförattdetfinnsenplatsbundendimension.Andelentidsbegränsatanställdaärhögreikommunernautanförstorstadsregionerna.Enbetydligthögreandellågutbildadehänvisasocksåtilltidsbegränsadeanställningar.Möjligheternapåarbetsmarknadenpåverkasföljaktligenav

såvälsociogeografiska,socioekonomiskasometniskabakgrundsfaktorer.Personermedlågutbildning,iyngreåldrarochmedutländskbakgrundärihögregradhänvisadetillatypiskajobb,ettmönstersomärpåtagligtiallakommuner,inteminstistorstädernasinvandrartätaförortsområden,mensombliränmerutslagsgivandeikommunerlångtfrånstorstadsregionerna.Detbehövsbredainsatserbådeförattmotverkatendensernatill

ökadsegmenteringpåarbetsmarknadenochförattförebyggadenegativasocialakonsekvensernaavökadeskillnaderietableringsförutsättningar.Idenhärstudientalarvimycketombehovetavkompetenspolitiskainsatser,ettnärmandemellanutbildnings-ocharbetsmarknadspolitikliksomomettbredareengagemangfrånparternaiarbetslivet.Viutgårfrämstfrånvillkorenblandungamedsvagutbildningsbakgrund,oftaiföreningmedutländskbakgrund,menvillalltsåbetonaattdeutmaningarsomtasuppocksåmåstesesiettsociogeografisktperspektiv.Förutsättningarnaiolikadelaravlandetskiljersigåt,närmast

43

dramatiskt.Beaktarmanintedessaskillnaderblirdetsvårtattutformaverkningsfullainsatser.Detblirdessutomomöjligtatterbjudaarbetsmarknads-ochutbildningsinsatsersomkommerinärhetenavdegrundläggandevälfärdspolitiskamålenomlikvärdigaförutsättningar.Medutgångspunktivarierandesocialaochgeografiska

förutsättningarblirdetocksåtydligtattkompetenspolitikenbörvarasammanhållen,menflexibeltutformadochomfattaalternativalösningar.Enavgörandeutgångspunktärattpolitikenmåstetasiktepåmeräninstrumentellsysselsättningspolitik.Denjobbförst-linjesompräglatmycketavarbetsmarknadspolitikeniSverigeochandraländerpåsenareårbryterintedealltstarkaretendensernatillsocialofärd,exkluderingochutestängning.Enpolitikförinkluderingavindividerochgruppermedogynnsammaförutsättningarmåsteocksåomfattamaktaspekter.Detsistnämndabetyderattmöjlighetertilllärandeochutbildningkommerifokus.Hurkanlågutbildadeindividersochgruppersmöjlighetertill

godajobb,tryggaekonomiskavillkorochinflytandeiarbets-ochsamhällslivstärkas?Dethandlarommöjligheterattfåproduktivaochutvecklandejobbmedenlöneutvecklinginivåmedandraetableradegrupperpåarbetsmarknaden.Enlångsiktigtrendmotprofessionaliseringochuppkvalificeringavjobbengördettaänmerangeläget(Gangl2000).14Omdessamålskanåsförutsättsmöjlighetertillyrkesutbildningochlärandeiarbetslivetfördeberördaindividernaochettökatengagemangfrånarbetsmarknadensparter,branscherochföreträdareförenskildaarbetsplatser.Dengenerellatrendenattfärreväljeryrkesutbildning,somvaritsåstarkiSverigemenäveniandranordiskaländersomräknastilldensocialdemokratisktprägladevälfärdsregimen,måstebrytas.Fortsättningsviskommerviattbehandlaförutsättningarnaför

enkompetenspolitik,utifrånbådeettsvensktochettbredareinternationelltperspektiv,förattslutligenlandainågrakonkretaexempelochrekommendationerpåområdendärutmaningarnaärväldigttydliga:ungassvårigheterattklarautbildningpågrundläggandenivå,introduktionsprogrammenigymnasieskolanochandrainsatserutanfördetreguljärautbildningssystemetmed

14IenstudieomstrukturellaförändringariungasövergångarfrånskolatillarbetlivbehandladedentyskearbetsmarknadsforskarenMarkusGangl(2000)erfarenheternaitolveuropeiskaländer.Studienfokuseradepåutvecklingenunder1980-och1990-talenochSverigeingickinteiundersökningen.MenmyckettalarförattresultatenocksåärrelevantaförSverige.Enkraftigutbildningsexpansion,enhårdarekonkurrensomjobbendärformellautbildningsmeritervägertyngreochenfortgåendeprofessionalisering,dvs.formaliseradeyrkeskriteriersomkravförtillträdetilljobben,harförsvagatlågutbildadesställningpåarbetsmarknadenytterligare.

fokuspålågutbildadeochnyanlända.Meninnanvikommerinpåolikakomponenterinomkompetenspolitikenskaviförstiettparkapiteldiskuteranågraaspekterpådensvenskaarbetsmarknadensomharlyftsframalltoftarepåsenareår,ochsomberördesheltkortinledningsvis,desåkalladematchningsproblemen.Fleraavdesentidainitiativsomhartagitskopplattillkompetenspolitiken,iSverigeochandraländer,kaninteförståsommaninteförstborrarlitedjupareiproblembildenpåarbetsmarknaden.

45

3.FÖRUTSÄTTNINGARFÖRLÅGUTBILDADEOCHNYANLÄNDAArbetslöshetenharminskatpåtagligtundersenareår,ävenomvialltsåfortfarandeliggerlångtöverdenivåersområddeföredenekonomiskakrisenibörjanav1990-talet.Ävenomvikanskestårinförennylågkonjunkturtalardetmestaförattdennuvarandearbetslöshetenihöggradärstrukturelltbetingad,dvs.inteiförstahandettresultatavlågarbetskraftsefterfrågansompå1990-talet.Denhängerihopmedmatchningsproblem,regionalaobalanser,lågutbildninghosmångaarbetslösaochsvårareetableringsförutsättningarförutrikesfödda.Matchningsproblemenkanblandannathärledastillföljande

förhållanden:Samtidigtsomarbetskraftsbristenärmycketkännbarpådelaravarbetsmarknadenärintressetföryrkesutbildningpågymnasialnivårelativtsvagt.Densnabbatillväxtenavandelenutrikesföddaliksomdenstoragruppensominteklarargymnasieskolanutgörocksåenstorutmaningfördensvenskautbildnings-ocharbetsmarknadsmodellen.Iåldersgruppen15–19årökadeandelenutrikesföddaiSverigefråncirka10procent2012tilldrygt18procent2017(SCBBefolkningsstatistik).Motsvarandeandelariåldrarna20–24årvar14procent2011respektive19procent2017.Iåldersgruppen25–34årvarandelarna25procentår2012och26procentår2017.Denkraftigaökningenavflyktinginvandringenunderåren2014och2015varkoncentreradtillrelativtungaåldrar.15Ökningenavgruppennyanländaitonårenharisinturåterspeglatsienkraftigökningavantaletpersoneriettavdefemintroduktionsprogramsominfördesigymnasieskolanisambandmedgymnasiereformen2011(Gy11):språkintroduktion.Andeleneleverispråkintroduktionharfördubblatsochharmotsvaratungefär10procentavdettotalaelevantaletigymnasieskolandetvåsenastredovisadeläsåren:2016/17och2017/18(SkolverketElevstatistik).16Denpreliminärastatistikenförläsåret2018/19taladedockförenminskadandel.

15Gruppeninvandrareharföljaktligenocksåenannansammansättningidagänundertidigaredecennier.Andelenarbetskraftsinvandrareärmindreochandelenflyktinginvandrarestörre(Lundh&Ohlsson1999).DetärettmönstersomocksåärmyckettydligtpåEU-nivå.Åren2011–2013utgjordearbetskraftsinvandrarnacirka20procentavdettotalaantaletmigrantertillEU-regionen.Andelenflyktingarochanhöriginvandrarevarbetydligtstörre(Martinm.fl.2015).16Tysklandvarettannatlandsomtogemotmångaungaasylsökandeåren2014–2015.IolikadelaravTyskland,blandannatBayern,initieradesintressantaprojektmedlärlingsutbildningförasylsökandeinomramenförlandetstudeladeutbildningssystem.Lärlingsutbildningerbjödssomenpåbyggnadefterentvåårigetableringsutbyggnadochkombineradesmedspråkutbildning,

Utmaningarnakoppladetillintegrationenavnyanländapåsvenskarbetsmarknadärbetydande.Flyktingarställsinförstörreetableringsproblemäninhemsktfödda,menocksåjämförtmedandramigrantgrupper.Dettaförhållandeharfleranaturligaorsaker.Ienbrettupplagdeuropeiskstudiefrån2016framhöllstreförklaringar(BertelsmannStiftung201617):flyktingarsutbildningsbakgrundocharbetslivserfarenheter,psykologiskafaktorerkoppladetillsvåraupplevelserihemlandetochisambandmedflyktensamtekonomiskaincitamentianslutningtillmottagarlandetsbidragssystemocharbetsmarknadspolitik.Generelltsettkanosäkerhetenommöjligheternaattfåstannaiettlandocksåminskadeindividuelladrivkrafternaattsatsapåutbildningocharbete(OECD2016a).18SCB:sstatistikvisarattdettaråtskilligaårförflyktingarattnå

enhögreetableringsgradibetydelsenenhögreandelsysselsatta.Utgårvifrånindividersomvariåldrarna20–24närdeanländetillSverigeår2008varenbart16procentförvärvsarbetandetreårefteråt,år2011(SCBRegisterdataförintegration).Tioårefteråt,år2017,förvärvsarbetade56procent.Detvarförvissoenlågandel,menskillnadenvårdåintefulltsåstorjämförtmedsamtligaindivideriåldersgruppen.2017uppgickandelenförvärvsarbetandeiåldersgruppen20–24årtilldrygt65procentenligtSCB:sregisterbaseradearbetsmarknadsstatistik.Erfarenheternatalarförattdetfinnsenåldersaspektkoppladtilletableringsprocessen.Ungaetablerarsigsnabbareänäldre.

3.1.EnstarkkonjunkturochgenerationsväxlingharunderlättatetableringenförnyanländaSCB:sstatistikvisarocksåattetableringsprocessenhargåttsnabbarepåsenareår,någotsomkanförklarasavkonjunkturellaförhållandenochenstarkareutvecklingpåarbetsmarknaden.Blandflyktingariåldern20–24årsomanländetillSverige2008förvärvsarbetade,somframgickovan,enbart16procent2011,dvs.treårefterankomsten.Avdemsomkom2014förvärvsarbetadeknappt43procent2017.Motsvarandepositivautvecklingkanurskiljasiåldersgruppen25–34år.BlanddemsomanländetillSverige2008förvärvsarbetadeknappt25procenttreårefteråt.

mentorsstödochsocialastödinsatser.Programmetharväcktstortintressehosbådestoraochsmåochmedelstoraindustriföretag.MeromdettakanmanläsaiAnderson(2018).17SeävenKonle-Seidl&Bolits(2016)förenöversiktavolikastudieromflyktingarsetableringsvillkorinomEU.18Lagenfrån2016omtidsbegränsadetreårigauppehållstillståndförflyktingariSverigeharifrågasattsmeddenutgångspunkten.

47

Blanddemsomanlände2014förvärvsarbetadenära51procent2017.Idesistnämndaåldrarnaäremellertidsysselsättningsgradenhögreänblandyngrevilketinnebärattavståndetgentemotsamtligaindivideriåldersgruppenvarstörre.SysselsättningsgradenblandsamtligabosattaiSverigeiåldrarna25–34åruppgickenligtSCB:sregisterbaseradearbetsmarknadsstatistiktilldrygt76procentår2017.JämförelserpåEU-nivåtalarförattSverigeharenmyckethög

andelsysselsattablandinrikesfödda.Detgällerintebaraiettlängretidsperspektivutanocksåförsenareår(2015–2017).Blandinrikesföddaiåldersgruppen20–64var85procentsysselsattaiSverigeår2017jämförtmed73procentsomgenomsnittinomEU(Eurostat2018a).NivånvarintebarahögrejämförtmedEU-genomsnittetutanocksåhögreäniandranordiskaländer.Andelensysselsattablandutrikesföddavarbetydligtlägre.2017

varandelensysselsattablandutrikesföddaiåldern20–64år70procent.DetvarenhögrenivåängenomsnittetinomEU,menlägreänitillexempelStorbritannienochTyskland.SettöverenlitelängreperiodharsysselsättningsgradenblandutrikesföddadockökatpåtagligtiSverige.1997uppgickandelensysselsattatill52procent.Sysselsättningsgradenharökatblandbådeinrikesföddaochutrikesföddaalltsedanslutetav1990-talet,menutvecklingenharvaritmestpositivförutrikesfödda.Denrelativtstarkautvecklingenskaintebararelaterastill

konjunkturellaförhållandenutanocksåsesiljusetavdendemografiskautvecklingen.SverigedelardetallmännamönstretinomEU.Viharenåldrandebefolkningochenpågåendegenerationsväxlingpåarbetsmarknaden.Trendenärattbefolkningenökarmestihögreåldrar.Befolkningsframskrivningarnatalarförentotalbefolkningsökningpå1448000personermellanåren2015och2040(Lindbladm.fl.2015).Antaletäldreöver65årförväntasökamed773000.Överhälftenavbefolkningsökningenskeralltsåblandpersonersomharuppnåttnuvarandepensionsålder.Detbetyderisinturattförsörjningsbördantenderarattstiga.Ettsättattillustreraförsörjningsbördanärattutgåfråndenså

kalladedemografiskaförsörjningskvotensomangerrelationenmellanantaletindivideriarbetsförålder(20–64år)ochandelenunga(0–19år)samtäldre(65årochäldre)somförsörjsavdemsomäriarbete.2013uppgickkvotentill1,76,dvs.detgick1,76individeriförsörjningsberoendeålderpåvarjeindividiarbetsförålder.2040beräknaskvotenökatill1,86.Iochmedattinvandringenärkoncentreradtillpersoneriungaåldrarmed

mångaårkvartillpensionsåldernbidrardentillenmerdämpadutvecklingavförsörjningskvoten.FaktumärattSverigesförsörjningskvotförväntasutvecklasmerfördelaktigtunderperiodenframtill2040jämförtmedflertaletandraländerinomEU.Detberorpåenstörreförväntadinvandring,menocksåpåattfödelsetaleniSverigeinteharsjunkitpåsammasättsomimångaandraeuropeiskaländer(Lindbladm.fl.2015,Martinm.fl.2015).Menenförutsättningförattdepotentielltpositivaeffekternaavenlägreförsörjningskvotskainfriasärattinvandrarefårlättareattetablerasigpåarbetsmarknaden.Dessutommåstevitahänsyntillbetydanderegionalaochkommunalavariationer.Somframgickavföregåendekapitelärdedemografiskaförutsättningarnabetydligtmerogynnsammailandsbygdsprägladekommuneränistorstadsområden.Desociodemografiskaskillnadernamellankommunernaförväntasökaunderdekommandeåren.Dessutomärförutsättningarnapåarbetsmarknadensvårareochetableringsmöjligheternaförutrikesföddasvagareutanförstorstadsregionerna.

3.2.LågutbildningblandutrikesföddaEngenerellutmaningärattandelenlågutbildadeärbetydligtstörreblandutrikesföddaänblandinrikesfödda.Arbetsmarknadsinträdetgårlättareförmigrantermedhögreutbildning(SCB2018).19Skillnadernaärsärskiltpåtagligaommanjämförindividersomenbartharutbildningpågrundskolenivåmedindividermedfullbordadgymnasieutbildning(Åslundm.fl.2017).Blandinrikesföddamäniåldrarna25–34årärdetcirka10procentsomtillhörgruppenförgymnasialtutbildade,dvs.deharintefullbordatenutbildningpågymnasialnivå(SCBBefolkningensutbildning).20Blandkvinnornaärandelen6procent.Dessaandelarharvaritrelativtstabilasedanår2000.Blandutrikesföddamäniåldrarna25–34årärandelen

förgymnasialtutbildade32procent,dvs.meräntregångersåstorsomblandinrikesföddamän.Andelenlågutbildadeharocksåökatundersenareår.Blandutrikesföddakvinnorisammaåldersgruppärandelenförgymnasialtutbildade26procent,meränfyragångersåstorsomblandinrikesfödda.AvflyktingarnasomkomtillnågotavEU-ländernaår2014–15beräknas15procenthahaft19Försörjningsvillkorenochetableringsförutsättningarnapåarbetsmarknadenärrelateradetillflerafaktorer,menutbildningsbakgrundenharstorbetydelse.SCBgjorde2018enuppföljningavvillkorenförflyktingarochflyktinganhörigasomkomtillSverigeåren1997–2001.Blandgruppersomundermångaårlevtmedekonomisktbiståndochsomhaftbetydandeproblemattetablerasigpåarbetsmarknadendomineradepersonermedförgymnasialutbildning(SCB2018).20Deharintehellernågonfullbordadkortaregymnasieutbildning(kortareäntreår).

49

eftergymnasialutbildning,40–50procentutbildningpågymnasialnivåoch30–40procentförgymnasialutbildning(BertelsmannStiftung2016).21Skillnadernaäremellertidstoraberoendepåflyktingarnasursprungsland.BlanddeflyktingarsomkomtillSverige2014vardettillexempel40procentavdemsomkomfrånSyriensomhadegymnasieutbildningsomhögstautbildningsnivåjämförtmed20procentblandafghanernaoch10procentblanderitreanerna.Andelenförgymnasialtutbildadevarbetydligtstörreblandmigranternafråndetvåsistnämndaländerna(OECD2016a).Samtidigtärdetviktigtattintehaenförmekanisksynpå

betydelsenavformellautbildningsmeriter.Bedömningarnaavdeframtidakvalifikationsbehoventalarinteförattdestoraflaskhalsarnaframövergällertillgångenpåeftergymnasialtutbildadarbetskraft.ÖversikteravförhållandenablandEU-ländernavisardessutomattutbildningpåeftergymnasialnivågerlägreavkastningförutrikesföddaochindividermedflyktingbakgrundjämförtmedpersonersomföttsilandet(TheAdeccoGroup2017).22Vikommerattåterkommatillfrågornaomdeframtida

kompetensbehoveniSverige,menhärräckerdetmedattkonstateraattSverigeilikhetmedandraländerinomEUstårinförstörreknapphetsproblemvadgällertillgångenpåarbetskraftpåkvalifikationsnivåersomunderstigereftergymnasialnivå(Martinm.fl.2015).Deformellakvalifikationersomförmedlasviareguljärautbildningsinstitutionerärintehellerheltavgörande.Detfinnsalternativavägarattnådenkompetenssomefterfrågaspåolikadelaravarbetsmarknaden,viainformelltlärande,arbetslivserfarenhetochstudierutanfördetreguljärautbildningssystemet.Möjlighetertillarbetsplatsförlagtlärandeochvalideringkanhaavgörandebetydelse,närdetgällerkompetenserpåbådelägreochhögrenivåer.Vadsombristeräroftainformationomdealternativavägartilllärandeochförvärvsarbetesomfaktiskterbjuds,viautbildningssystemet,arbetsmarknadspolitikenochbranschernasegnakriterierförlärande.Informationsbristerdrabbarbådearbetssökandeindividerocharbetsgivareoch

21Förgymnasialtutbildadeomfattarocksåenbetydandegruppanalfabeter.Totaltkomcirka1,3miljonerflyktingartillEuropaunder2015,flertaletfrånSyrien,AfghanistanochIrak.83procentvarunder35årochmändomineradehelt.160000flyktingarsöktesigtillSverige.DetbetyderisinturattSverigenästefterUngernvardetlandiEuropasomtogemotflestflyktingarsomandelavtotalbefolkningen(1,67procent).22Detkannaturligtvisfinnasfleraförklaringartilldetta,varavenärdiskriminering.Arbetsgivaressvårigheterattvärderautbildningsmeriterfrånandraländerärenannan.

renderarvälfärdsförlusterförenskildasåvälsomförsamhälletistort.

3.3.StorautmaningaråterstårEttbredarekompetensförsörjningsperspektivikombinationmedvälfärdspolitiskautgångspunktertalarförbehovetatthittanyavägarförattmatchalågutbildadeochnyanländatillvaraktigsysselsättning.Ävenomarbetsmarknadenalltsåharutvecklatsväldigtstarktochskapatnyamöjligheterförresurssvagagrupperpåsenareår,återstårenradutmaningar.EnligtenkartläggningsomSCBgenomförtavseendeåren2005till2016minskadeantaletindivideriåldersgruppen25–64årmedenbartförgymnasialutbildningfrån841000till610000personer(SCB2017b).Samtidigtförändradessammansättningenavgruppenpåtagligt.Gruppenföryngradesochomfattadeflerutomeuropeisktfödda.Andelensomvariåldern20–34årökadefråncirka20till30procent.Andelenutomeuropeisktföddaökadetillcirka30procent.Arbetslöshetenochdenlågaetableringsgradenförlågutbildade

ochutomeuropeisktföddautgörfortsattmycketstorautmaningar.Arbetslöshetenförlågutbildadeökadesamtidigtsomsysselsättningsgradenminskadeunderperioden.EnrapportfrånArbetsförmedlingenbekräftardetta(Arbetsförmedlingen2018a).AntaletinskrivnapåArbetsförmedlingensomsaknarfullbordadgymnasieutbildningharfördubblatspåtioår,från53000individer2008till1060002018.Tvåtredjedelaravdessaharutomeuropeiskbakgrundochdrygthälftensaknarfullständiggrundskoleutbildning.Mångaigruppenmedlågutbildningförvärvsarbetar,mendehar

osäkraanställningsförhållandenochåterkommandearbetslöshetsperioder.Över200000harjobbsomnormaltförutsätterfullbordadgymnasieutbildning.Ivikandekonjunkturerochisambandmeduppsägningarlöperdestörreriskattbliarbetslösaänandraanställda.Samtidigtsommatchningsproblementilltarochföreträdareför

mångabranschersignalerarakutarekryteringsproblemkvarståralltsåenrelativtbetydandegruppmedstoraetableringssvårigheter.Härfinnsenpotentialförattförbättrakompetensförsörjningenochmatchningenpåsvenskarbetsmarknad,givetattlågutbildadeochnyanländakanerbjudaskvalifikationersommotsvararkravenföranställningsbarhetpåenarbetsmarknaddärjobbensomenbartförutsätterförgymnasialutbildningbliralltfärre.Dettasocksåendelstegidenriktningen.Längreframidenhärstudien,ikapitel6,

51

återkommervitillnågranyakonkretainitiativochverktygkoppladetillutbildningocharbeteförlågutbildadeochnyanlända.

3.4.OmdetkommunalaaktivitetsansvaretochdenkrympandeandelenungautangymnasieutbildningAndelenungaochungavuxnautanfullbordadgymnasieutbildningharminskatövertid.Gymnasieutbildningenharbyggtsutochutbildningarnaharförlängts.Enmycketlitenandelungaavståridagfrånatttastegetövertillgymnasieskolandirekteftergrundskolan,trotsattgymnasieutbildningformelltsettärfrivillig.Ävenblanddemsominteärbehörigaattstuderapåettnationelltprogramfortsätterföljaktligendetstoraflertaletattstuderapågymnasiet.ÄvenomgymnasieutbildningiSverige,tillskillnadfrånflera

andraländer,alltsåärfrivilligfinnsdetregleriblandannatskollagensomvisarattdensjälvklarautgångspunktenändåärattungdomariövretonårenförväntasägnasigåtgymnasiestudier.Detärocksådegrundläggandeproblemenkoppladetillarbetsmarknadsetableringochförsörjningsommotiverarettstarktfokuspåinsatsersommöjliggörförflerungaattfullföljastudier.Bådegrund-ochgymnasieskolanrymmerfleramöjlighetertillförebyggandeochstödjandeinsatser.Identidigarealliansregeringensungdomspolitiskapropositionfrånmars2014framhållsnågra(Prop.2013/14:191):Detskafinnasmöjlighetertill”stödinomramenfördenordinarieundervisningen,särskiltstödochåtgärdsprogram,rättattgåomenkurs,möjligheterattstuderaenligtettindividuelltanpassatprogramellerettreduceratprogram”(s.124).Isammaandetagtalasdetomattdetkommunalaaktivitetsansvaretskasessom”detsistaskyddsnätet”omalladessamöjlighetertillförebyggandeinsatseräruttömda.Kommunernaharettansvar–ettsåkallataktivitetsansvar23–

gentemotdeungdomariåldrarnamellan16och20årsomavnågonanledninginteharpåbörjatellerharhoppatavengymnasieutbildning.24Gruppensomvarkenarbetarellerstuderar(UVAS)iåldrarna15–19årärstor.Dethandlaromcirka7procentblandinrikesföddakillarochennästandubbeltsåstordelblandutrikesfödda.Blandtjejernaärandelarnaenprocentenhetlägre,bådeförinrikesföddaochförutrikesfödda.Dessaungdomarskaerbjudasåtgärdersomiförstahandsyftar

tillattdeskafullföljasinastudier.Avdeindividersomförsta23Tidigaretaladesdetomettinformationsansvar.24Kommunernasaktivitetsansvarförungdomarreglerasi29kap.9§iskollagen(Skollagen2010:800).

halvåret2018ansågstillhöramålgruppenföraktivitetsansvaret–ochdethandladeomcirka77900personer–var60procentmänochenmajoritet(57procent)hadeutländskbakgrund,dvs.devarantingenutrikesföddaellerhadeföräldrarsomvarföddaiettannatland(Skolverket2018).25Överentredjedelavungdomarnavarnyanlända,dvs.dehadeinvandrattillSverigeunderdesenastefyraåren,ochstuderadepåettintroduktionsprogram.Cirka27procentavungdomarnavarenligtSkolverketsredovisninginågonverksamhet,flertaletavdessastuderadepåettintroduktionsprogram.Desomvarsysselsattaviaenaktivitetförmedladviaaktivitetsansvaretutgjordeennärmastförsumbarandel(6procentavsamtligasomregistreradessomsysselsattaförstahalvåret2018),vilketsägernågotomkommunernassvårigheterattuppfyllaintentionernamedregelverket.Flertaletavdeungdomarsomingåttimålgruppenför

aktivitetsansvaretharvaritstuderandepåintroduktionsprogramigymnasieskolan.Enligtdesenastereglernaföraktivitetsansvaretsomgällerfrånjuli2018skaungdomarsomärinskrivnapåettintroduktionsprogramigymnasieskolanintelängreomfattasavaktivitetsansvaret(Prop.2017/18:183).Aktivitetsansvaretskaenbartomfattaungasomintebefinnersigigymnasieskolan.NyanländasominteärfolkbokfördaochsaknarpersonnummeriSverigeomfattasintehelleravansvaret.Detbetyderattmålgruppenförkommunernasregistrerings-ochuppföljningsskyldighetidagärbetydligtmindreäntidigare.26Dethargjortsåtskilligauppföljningarochomläggningarav

reglernaföraktivitetsansvaretliksomdessföregångareövertid,menmyckettalarförattdetfortfarandefinnsenradproblem(Skolinspektionen2018).Enligtanvisningarnaskahuvudsyftetvaraattmöjliggöraförungdomarnaattåtergåtillstudier,iandrahandskadethandlaomatterbjudapraktikocharbete.Deutmaningarsomaktivitetsansvaretstårinförsammanfallerivissutsträckningmeddeutmaningarsomkanidentifierasianslutningtillintroduktionsprogrammenigymnasieskolan.Utredningenomenutveckladstudie-ochyrkesvägledningharocksåpekatpåsambandenmellanbehovetavförstärktkarriärvägledningochinsatsernaförungainomramenföraktivitetsansvaret,inteminst

25Från1juli2018hardetskettenradförtydligandenavreglernaomvilkasomutgörmålgruppenföraktivitetsansvaret.Ungasomharfullbordatengymnasieutbildningmedexamenskainteomfattasavinsatserna.Intehellereleversomärinskrivnapåintroduktionsprogrammenskaalltsåomfattasavaktivitetsansvaret.26Antaletsomomfattasavaktivitetsansvaretharredanminskatbetydligt.NärSkolverketgjordedenförstasammanställningenavmålgruppensstorlekpåriks-ochkommunnivåår2016omfattadesmerän115000unga.

53

stödetförnyanlända(SOU2019:4).Isambandmedattvidiskuterarintroduktionsprogrammenikapitel6återkommervitillförutsättningarnafördetkommunalaaktivitetsansvaret.Jämförtmed1980-taletochbörjanav1990-taletärdetidag

färresomintefullföljerengymnasieutbildningochinteuppnårdenkompetenssombetraktassomenförutsättningförvaraktigetableringpåarbetsmarknaden,mengruppensstorlekmåsteändåbetraktassombetydande.Sålångtframitidensominpå1980-talet,dvs.föreinförandetavprogramgymnasietunder1990-taletsförstahälft,vardetfortfarandecirka10–15procentsomintetogstegetvidareövertillgymnasieskolandirekteftergrundskolan.Före1990-talskrisenfannsdetettvisstutrymmepåarbetsmarknadenförungautangymnasieutbildning.Detutrymmetäridagmycketmerbegränsat.Bild3.1Sysselsättningsgradiolikaåldraråren1983–2017

Källa:SCB,Arbetskraftsundersökningarna(AKU).1990-talskrisensloghårtmotyngrepåarbetsmarknaden,vilket

framgåravbild3.1.Andelensysselsattaiåldersgruppen16–19århalverades.Samtidigtöverdrivseffekternanågotibilden.Iarbetskraftsundersökningarnaräknasindividersomsysselsattaomdearbetatentimmeunderdenveckasomundersökningengenomförtsochmångaungaarbetarbetydligtmindreänvadsommotsvararheltid(vidsidanavstudier,underkvällarochhelger).Dessutomtillkommerattdetvåårigayrkeslinjernaförlängdestilltreårigaprogramisambandmedprogramgymnasietsinförandeibörjanav1990-talet.Detfickdenomedelbaraeffektenattarbetskraftsutbudetminskadeblandunga.Andelenungasomintepåbörjarelleravslutaren

gymnasieutbildningharföljaktligenminskatövertid.Detidsserier

0102030405060708090100

198319851987198919911993199519971999200120032005200720092011201320152017

Sysselsättningsgrad20-64år Sysselsättningsgrad20-24år

Sysselsättningsgrad16-19år

somStatistiskacentralbyrån(SCB)presenterargårintesålångttillbakaitiden,menmankanurskiljaetttydligtmönsterfrånmittenav1980-talet.Ibild3.2illustrerasandelenungavuxnaiåldrarna20–24årsomsaknarkompetensmotsvarandeentvååriggymnasieutbildning.Andelenutangymnasiekompetenspådennivånminskadepåtagligtframtillbörjanav1990-talet,menhardärefterstabiliseratsrunt15procent.Ungamänäröverrepresenteradeigruppenliksomutrikesföddaochungafrånstudieovanahemmiljöer.Bild3.2Andel20–24-åringarmedförgymnasialutbildningåren1985–2017

Källa:SCB,Befolkningensutbildning.

0

5

10

15

20

25

30

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

Riketmänmindreän2år Riketkvinnormindreän2år

55

4.MATCHNINGSPROBLEMOCHKOMPETENSFÖRSÖRJNINGNärutbildningsfrågordiskuterasianslutningtillarbetsmarknadenlandardiskussionenoftaifrågoromtillkortakommandengällandematchningenmellanarbetsgivarnasefterfråganpåarbetskraftochtillgångenpåarbetssökande.Dethandlarinteenbartomtillgångenpåarbetskraftutanomattarbetsgivarnaskvalifikationskravinteöverensstämmermedarbetssökandeskompetensprofiler.Matchningsproblemenkoppladetillkompetensförsörjningenpåarbetsmarknadenuppfattasintesällansombetydande,detgälleriSverigeliksomifleraeuropeiskaländer.Ommatchningenintefungerarförsämrasförutsättningarnaförverksamhetsutvecklingiprivatochoffentligsektorsamtidigtsomarbetssökandeindividerdrabbasavenradnegativavälfärdseffektersomenföljdavförlängdaarbetslöshetsperioderochlågainkomster.Analysernaavmatchningsproblemenrymmeroftatvåaspekter:

fördetförstatillgångenpåarbetskraftmedolikayrkesprofilerocharbetsgivaresrekryteringsmöjligheter,närmarebestämtbristpåarbetskraftmedefterfrågadyrkeskompetens,ochfördetandradesysselsattaskunskaperochfärdigheterochhurväldessaäranpassadetilldearbetsuppgifterdeutför.Idetförstafalletdefinierasproblemenmedutgångspunktfrånarbetsgivaressvårigheteratttillsättavakantatjänster,idetandrafalletdefinierasmatchningsproblemenmedutgångspunktfrånsysselsattasegnabedömningaravhurvälderasyrkeskunskapermotsvarardetjobbdeutför.Bådatypernaavfelmatchningskaparföljaktligenproblem.Idethärkapitletskavidiskuteravaddetärförslagssvårighetersomkanurskiljas,vilkakonsekvenserdefårochvaransvaretföratträttatillproblemenligger.Detskaomedelbartsägasattriskernaförmatchningsproblem

generelltsettärstörreföryngreänföräldrepåarbetsmarknaden(OECD2015,OECD2016c).Problemsomhänförsigtillattindividerharenutbildningsomgördemöverkvalificeradeellerunderkvalificeradeirelationtillbefintligajobbkankompenserasavinformelltlärandeiarbetslivet.Ungaharavnaturligaskälintefåttdelavlikamycketlärandeiarbetslivetsommererfarenarbetskraft.Detsistnämndaärsärskiltuppenbartiländer,somSverige,därgymnasieskolan–ochdåävenyrkesprogrammen–omfattarganskaliteavarbetslivsanknutenutbildning.Detärviktigtatthålladettaiåtanke.Enindividkanipraktikenvaravälmatchadvadgällerutbildningsnivån(ochtillochmedöverutbildad),menändå

samtidigtunderkvalificeradirelationtilldefaktiskakravsomställspåarbetsplatsen.Omväntbehöverinteenlågformellutbildningsnivåvaraettavgörandehinderförindividersförmågaattvaraproduktivaochkreativaisinyrkesrollgivetattindividernatillgodogjortsiggrundläggandeochspecifikkompetenspåandravägar,ochdåframföralltviaorganiseratarbetslivsorienteratlärande.Vifåranledningattåterkommatilldetta.

4.1.KortsiktigaochlångsiktigaperspektivpåmatchningDetfinnsbådekortsiktigaochlångsiktigaperspektivpåmatchningen.SåväliSverigesomiandrajämförbaraländerharmankunnatkonstateraattarbetsgivaresutbildningskravivissmånstyrsavkonjunkturellaförhållanden.Itidernärtillgångenpåarbetssökandeärstor,dvs.underlågkonjunkturer,ökarutbildningskravenochunderomvändakonjunkturförhållandensänkskraven.Under1990-taletskrisochfinanskrisen2008–09innebardetattarbetssökandemedhögreutbildadefickaccepterajobbpålägrekvalifikationsnivåer.Ipraktikenbetyderdetattlågkonjunkturerkännetecknasavattlågutbildadeträngsundanfrånarbetensomnormaltintekrävernågonhögreutbildningsnivå.Utbildningfungerarsomettsorteringsinstrumentalldelesoavsettomutbildningsinnehålletärrelevantiförhållandetilldekravsomarbetsuppgifternaställer(Håkansson&Nilsson2018,SOU2019:3).Iolikaprognoserkoppladetillutvecklingenpådensvenska

arbetsmarknadenpåkortareochlängresiktbetonas”systematiska”obalanseriutbudetochefterfråganpåarbetskraft.IArbetsförmedlingenspublikationerVarfinnsjobben?(Arbetsförmedlingen2018c)ochArbetsmarknadsutsikternavåren2018(Arbetsförmedlingen2018b)samtiSCB:sArbetskraftsbarometern2017(SCB2017a)behandlasdenärmasteårensutmaningar.Samtidigtsomdetfinnsenlångsiktigtrendiriktningmotenökadefterfråganpåeftergymnasialtutbildadarbetskrafthämmarbristenpågymnasialtyrkesutbildadarbetskraftrekryteringsmöjligheternaibådeprivataochoffentligaverksamheter.Dettaledertillflaskhalsarsombegränsartillväxtmöjligheterna.Detgällerframföralltbyggnadsverksamhet,tillverkningsindustrisamtvård-ochomsorgssektorn.Mendetfinnsockså,somframhållits,enannanutmaning.

Parallelltmedattförfågrundskoleeleverväljeryrkesutbildningarsomledertillkompetensersomefterfrågaspåarbetsmarknaden,ärdetförmångaungasominteharenfullständiggrundskole-ochgymnasieutbildning.Utrymmetpåarbetsmarknadenförpersonersomsaknargymnasieutbildningfortsätterattminska.Detärockså

57

ettmönstersombekräftasiSCB:slångaframskrivningaravutvecklingen.ITrenderochprognoser2017(SCB2017c)ärsiktetinställtpåår2035.Härframträderenbildavattdensammantagnabristenkommerattblimerpåtaglignärdetgällergymnasialtyrkesutbildadäneftergymnasialtutbildadarbetskraft,givetattdetinteskernågrastoraförändringaravungaindividersutbildningsval.Efterfråganpåförgymnasialtutbildadarbetskraftkommerattfortsättaattminskasamtidigtsomefterfråganpåhögskole-ochuniversitetsutbildadesomsaknartydligprofessionsinriktningocksåkommerattavta.LångtidsutredningarnaiSverigehartraditionelltspelatenviktig

rollförpolitisktbeslutsfattandeochsamhällsplanering.27Detgällerinteminstbedömningaravframtidademografiskaförändringar,arbetskraftsbehovochutbildningsvolymersamtvilkakravförändringarnaiarbetslivetställerpåutbildningssystemet.ILångtidsutredningenfrån2015(LU2015)konstaterasblandannatattviharochkanförutsebetydandeobalanserochmatchningsproblempådensvenskaarbetsmarknaden.TidsperspektivetiLångtidsutredningenvarcirka25årochprognosernainställdapåår2040.Iutredningenanalyseradeshurväldesysselsattas

utbildningsnivåochutbildningsinriktningmatchadebefintligaochframtidakravpåyrkeskvalifikationer(setillexempelLindbladm.fl.2015).Detkonstaterasattenbetydandegrupppåsvenskarbetsmarknadinteuppnårdeformellautbildningskravsomställsiarbetslivet.35procentavdesysselsattahadeår2012enlägreutbildningänvadsommotsvarartreårigtgymnasium.Mångaavdessaarbetadeiyrkensomdeinteuppfylldeutbildningskravenför.47procentavdesysselsattaibefolkningenhadejobbdärentreåriggymnasieutbildningärettgrundkrav,menenbart26procentavdesysselsattahadeentreåriggymnasieutbildningsomhögstautbildningsnivå.Problemenbedömskvarståframtill2040.Underdetsistnämndaåretantas45procentavsamtligajobbställakravpåtreåriggymnasieutbildningsamtidigtsomenbart29procentavdesysselsattaförväntashaenhögstautbildningpådennivån.Enslutsatsärföljaktligenattmatchningsproblemenmellan

arbetslivetsbehovocharbetskraftenskompetenskommerattkvarstå.Manutgårocksåfrånattmigrationenintekommerattlösadessaproblem.Åenasidanframhållsattmångabedömareöverskattatbehovetavarbetskraftmedlängreutbildningpåeftergymnasialnivåsamtidigtsommanunderskattatstorlekenpå27DenförstaLångtidsutredningenpresenterades1948ochdärefterharutredningargjortsregelbundetmedcirkafemårsmellanrum.

gruppensominteharelleruppnårkvalifikationermotsvarandeentreåriggymnasieutbildning.Åandrasidankonstateras,somvivarinnepåtidigare,attrelationernamellankvalifikationskravochutbildningsnivåerintefårtolkasförstatiskt.Bristeriformellutbildningkankompenserasviainformelltlärande,dvs.viaarbetslivserfarenhetochlärandepåarbetsplatser.Detsistnämndagällerframföralltyrkeskvalifikationerpågymnasialnivå.Samtidigtärförutsättningarnafördetinformellalärandetsannoliktvarierandepåolikayrkesområdenocholikadelaravarbetsmarknaden.Individermedlägregrundutbildning,otryggareochmindrestabilasysselsättningsförhållandenfårimindreutsträckningdelavinformelltlärandepåarbetsplatserjämförtmedpersonermedfastaochlängreanställningar.IanslutningtillbedömningarnaiLU2015fickMyndighetenför

tillväxtpolitiskautvärderingarochanalyserochArbetsförmedlingenettgemensamtregeringsuppdragattstuderakompetensförsörjningenpåregionalnivå(TillväxtanalysochArbetsförmedlingen2016).IrapportengjordemyndigheternalitemeroptimistiskaantagandenänLU2015närdetgälldeivilkenutsträckningdenökademigrationenskullekunnakompenseraförkompetensbristerpånationellochregionalnivå.Menslutsatsernablevändålikartade.Destoraflaskhalsarnaunderperiodenframtill2040gällerintesåmyckettillgångenpåarbetskraftmedeftergymnasialutbildningutanframföralltarbetskraftmedyrkesinriktadutbildningpågymnasialnivå.Irapportenutgickmanfrånenregionalindelningmedsåkalladefunktionellaanalysregioner(FA-regioner).EnFA-regionomfattarettgeografisktområdeinomvilketindividerkanbo,studeraocharbetautanalltförlångapendlingsavstånd.DetförväntasatttvåavtreFA-regionerkommerattkännetecknasavbristpågymnasialtutbildadarbetskraftår2040.Blandåtgärdernaförattmotverkadessabristfenomenrekommenderasökademöjlighetertillvalideringavyrkeskompetens,menframföralltinsatserförattökarekryteringentillyrkesprogrammenigymnasieskolan.

4.2.MönsteriungasutbildningsvalUtmaningarnaianslutningtillattmatchautbildningsutbudetmotarbetslivetsefterfråganärmångbottnade.Vadärdetsompåverkareleversutbildningsval?Detkaninledningsvisfinnasanledningattlyftaframnågramönsteriungasvägfrångrundskolantillgymnasieskolan.Talarviomvalentillgymnasieskolankanviidentifieratydligamönsteriutbildningsvalenkoppladetilleleversgeografiskahemvist,socioekonomiskabakgrund,könochetnicitet.

59

Dessamönsterärförvissovälkända,mentrotsdetviktigaattframhållanärförutsättningarförenbättrematchningmellanutbildningssystemetocharbetslivetdiskuteras.Deolikabakgrundsfaktorernatyckshaenriktningsgivandebetydelseförutbildningsvalen,någraärrelateradetillvarandramedanandraärfristående.DemönstersomkanurskiljasiSverigeärlångtifrånunikaochgårigeniandrajämförbaraländeriEuropa.InnanvigårinpådeaktuellamönstrenskadetåterigenbetonasattandeleneleverpåyrkesprogramharminskatiSverigeövertid.Nedgångenharocksåvaritganskadramatiskpåsenareår,efterGy11-reformen.Andelenstuderandepåyrkesprogramharminskattillcirka27procentavdettotalaelevantaletigymnasieskolanläsåret2017/18(Skolverket2018a).28Detskasägasattdennedåtgåendetrendenblandungaattsökayrkesutbildningarpågymnasialnivålångtifrånärnågotuniktsvensktfenomen,ävenomdenexaktafördelningenavelevermellanstudieförberedandeutbildningarochyrkesutbildningarigymnasieskolanihöggradskiljersigåtmellanländer(SOU2016:77,sekapitel7).

A.DetsociogeografiskarummetharbetydelseförutbildningsvaletEleverikommunermedfärreinvånareväljerihögregradyrkesutbildningjämförtmedeleveristörrekommuner.Ibefolkningsrikakommunerväljereleveristörreutsträckninghögskoleförberedandeutbildning.Ibild4.1ärkommunernaiSverigeindeladeitiogrupper(decilgrupper)efterbefolkningsstorlek(frånsmåtillstora).Staplarnavisardenprocentuellaandeleneleverpåyrkesutbildningrespektivehögskoleförberedandeutbildning(genomsnittföråren2011–17).Detkanparentetisktnoterasattenstorandelavyrkeselevernastuderarpåengymnasieskolaienannankommunändärdebor.Höstterminen2017vardet43procentavyrkeselevernasomföljdeutbildningenienannankommunänhemkommunen(Skolverket2018c).

28Detkandocknoterasattdenlånganedgångeniintressetförattsökayrkesprogramvändesiensvaguppgångläsåret2017/18.Detåterstårattseomdethandlarometttrendbrott.

Bild4.1Andeleleverpåolikagymnasieprogramirelationtillkommunstorlek

Bildenvisarandeleleveryrkesprogramochhögskoleförberedandeprogramirelationtillkommunstorlek(totalbefolkning),genomsnittåren2011–17.Källa:EgnaberäkningarmeddatafrånSkolverket2018aochSCBStatistikdatabasen.Påintroduktionsprogrammenstuderardeeleversominteär

behörigaattläsaettnationelltprogramigymnasieskolan,dvs.deharinteuppnåttenutbildningsommotsvararmålenigrundskolan.Totalthandladedetomcirka17procentavdettotalaelevantaletläsåret2017/18(Skolverket2018a).Tittarmanpåfördelningavelevernapåintroduktionsprogrammen(IM)mellanstoraochsmåkommunerärmönstretintelikatydligtsomfördelningenaveleverpåyrkesprogramrespektivehögskoleförberedandeprogram.AndeleneleverpåIMtenderarattvarastörreismåochstorakommunermedanandelenärnågotmindreimellanstorakommuner.Totaltgick14200eleverläsåret2017/18pådetvåintroduktionsprogramsomharmestyrkesutbildningsinslag,yrkesintroduktionochprograminriktatval.59000elevervarinskrivnapånågotavdefemintroduktionsprogrammenvarav32000följdespråkintroduktion(Skolverket2018a).

B.DensocioekonomiskabakgrundenpåverkarutbildningsvaletDetfinns,somframgickikapitel2,enradolikamåttpåsocioekonomiskavillkorienkommun.Såvälandeleninvånaremed

61

varaktigtlågekonomiskstandard29ellerfattigdomsrisksomandeleneftergymnasialtutbildadeavdenvuxnabefolkningenikommunenvisarstarkasambandmedeleversvaltillgymnasieskolan.Ibild4.2illustrerasandeleneleverpåyrkesprogramochhögskoleförberedandeprogramirelationtillandelenvuxnainvånareikommunernamedeftergymnasialutbildningiåldersgruppen35–64år.Kommunernaärindeladeidecilgrupperefterhurstorandelavdenvuxnabefolkningensomhareneftergymnasialutbildning(frånlägsttillstörst).Bild4.2Andeleleverpåolikagymnasieprogramirelationtillkommunalutbildningsnivå

Bildenvisarandeleleverpåyrkesprogramochhögskoleförberedandeprogramirelationtillandelenhögskoleutbildadeikommunerna(iåldern35–64år),genomsnitt2011–17.Källa:EgnaberäkningarmeddatafrånSkolverket2018aochSCBBefolkningensutbildning.Fördelningenpåminneromdetmönsterförutbildningsvalen

somkundeurskiljasianslutningtillbefolkningsstorlekenikommunerna.Detfinnsnaturligtvisettsambandmellankommunernasbefolkningsstorlekochandeleneftergymnasialt

29Varaktigtlågekonomiskstandarddefinierassomandelenindividersomtillhöretthushållsomharendisponibelinkomstperkonsumtionsenhetsomunderstiger60procentavvärdetförsamtliga.SCBpresenteraruppgifterpåkommunnivåförår2016(SCBInkomströrlighet–Län/kommun).

utbildade.Andeleneftergymnasialtutbildadeärbetydligtstörreibefolkningsrikakommuneränimindrekommuner.Ochjustörreandeleftergymnasialtutbildadeikommunerna,destofärreungaväljeryrkesutbildningeftergrundskolan.Somframgickikapitel2ärandeleneftergymnasialtutbildadesärskiltlågilandsbygdskommunerlångtfrånstorstadsregionerna.Detfinnsockså,somväntat,ettstarktsambandmellanandelen

eftergymnasialtutbildadeochandeleneleveriIMikommunerna.JuhögreandeleftergymnasialtutbildadeikommunendestolägreandeleleverpåIM.30Genomsnittligtföråren2011–17uppgickandeleneleverpåIMtillcirka8procentidentiondelavkommunernasomhadehögstandeleftergymnasialtutbildadeibefolkningeniåldrarnaöver35år,medanandelenidentiondelavkommunernasomhadelägstandeleftergymnasialtutbildadeutgjordecirka18procent.

C.FlickorochpojkargörolikautbildningsvalFlerpojkaränflickorväljerattstuderapåyrkesprogramigymnasieskolan.DetomvändagälIerförhögskoleförberedandeprogram.Ibild4.3relaterasandelenpojkarochflickorpåyrkesprogramtillsammakommunindelningsomibild4.2,dvs.kommunernaharrangordnatsidecilgrupperefterhurstorandelavdenvuxnabefolkningensomhareftergymnasialutbildning.

30Korrelationskoefficientenuppgårtillstraxunder-0,6.DetnegativasambandetmellanandelvuxnamedeftergymnasialutbildningocheleverpåIMikommunernaäralltsåstarktävenomsambandetmellanbefolkningsstorlekochandeleleverpåIMinteärlikaframträdande.

63

Bild4.3Andelungamänochkvinnorpåyrkesprogram

Bildenvisarandelungamänochkvinnorpåyrkesprogramirelationtillandelhögskoleutbildadeikommunerna(iåldern35–64år),genomsnitt2011–17.Källa:EgnaberäkningarmeddatafrånSkolverket2018aochSCBBefolkningensutbildning.EnbetydligtstörreandelpojkaränflickoråterfinnspåIM,vilket

bådeåterspeglarpojkarssvagareprestationerigrundskolanochdenstoraandelenpojkarblanddenyanländaideaktuellaåldrarna.Skillnadernaärgenomgåendestora,menstörreikommunernamedlägreandeleftergymnasialtutbildade(ochmindrebefolkningsstorlek)änikommunermedstörreandelhögutbildade.

D.ElevermedutländskbakgrundäröverrepresenteradeigruppensomintefullföljergrundläggandeutbildningElevermedutländskbakgrundbeståravbarnochungdomarsomärutrikesföddaellerföddaiSverigemedtvåutrikesföddaföräldrar.Gruppenklararimindreutsträckningmålenigrundskolanochgymnasieskolan.EnligtSkolverketssammanställningavstudieresultatenigrundskolanförläsåren2012/13tillochmed2016/17vardetcirka91procentavelevernamedsvenskbakgrundsomuppnåddekravenförbehörighettillettyrkesprogramigymnasieskolanjämförtmed68procentavelevernamedutländskbakgrund(Skolverket.Betygochprov–Riksnivå).

SamtidigtskadetnoterasattdetframföralltäreleversomharkommitsenttillSverigesomharsvårigheterattfullföljautbildningen.BlandeleversomvarföddautomlandsochanlänttillSverige2008ellersenarevardet47procentsomuppnåddekravenförbehörighettillettyrkesprogram.DettabidrarocksåtillatttillströmningentillIMochframföralltprogrammetspråkintroduktionigymnasieskolanblirstor.Samtidigtärfördelningenavnyinvandradeelevermycketojämnmellanolikakommuner.Servitillandelennyanländaeleverigrundskolan,dvs.eleversomkommittillSverigedesenastefyraåren,ärdetviktigtattbetonaattävenomdetstörstaantaleteleverfinnsistorstädernaärandelennyinvandrade,somframgickikapitel2,betydligtstörreimindrekommuner.Isåkalladependlingskommunernäramindrestädersamtilandsbygdskommunervarandelennyinvandradegrundskoleelevercirkadubbeltsåstor(runt14procent)jämförtmedriksgenomsnittethösten2017(Skolverket2017a).Detfinnssomframhöllstidigareettstarktnegativtsambandmellanandelennyinvandradeeleverigrundskolanochsocioekonomiskaförutsättningarikommunernaitermeravandeleftergymnasialtutbildadeochgenomsnittliginkomst.Högstandelnyinvandradeeleverhadeföljandetrekommuner:HögsbyiKalmarlän,LjusnarsbergiÖrebrolänsamtLesseboiKronobergslän.Idessatrekommunervarandelennyinvandradeeleverhögreän30procent.Utgårvifrånredovisningenavstudieresultatföravgångselever

pånationellaprogram,idettafallläsåret2016/17,kanvikonstateraattandelenelevermedutländskbakgrundsomuppnårkravenförgymnasieexamenärcirka10procentenheterlägrejämförtmedelevermedsvenskbakgrund(81respektive92procent).HärärskillnadenintesåstormellaneleversomkommitsenttillSverigeochuppgiftenförhelagruppenmedutländskbakgrund.Skillnadernaiprestationermellanelevervarsföräldrarharolikautbildningsnivåärstörreänskillnadernamellanelevermedsvenskochutländskbakgrund.Detskaocksåsägasattelevernasvalmellanyrkesprogramoch

högskoleförberedandeprogramskiljersigåt.Elevermedutländskbakgrundväljerihögregradhögskoleförberedandeprogramänelevermedsvenskbakgrund.Läsåret2017/18hade32procentavelevernaigymnasieskolanutländskbakgrund(Skolverket2018a).Deutgjorde23procentavelevernapånationellaprogram.Derepresenteradeemellertidenbart19procentavelevernapå

65

yrkesprogramjämförtmed25procentavelevernapåhögskoleförberedandeprogram.Sammanfattningsviskanvisehurfördelningenaveleverpå

högskoleförberedanderespektiveyrkesinriktadgymnasieutbildningvisartydligasambandmedkommunersbefolkningsstorlek,ungassocioekonomiskabakgrund,könochetnicitet.Dessastrukturellamönstermåsterimligtvispåverkasomutbildningsvalenskaledasienriktningsomihögregradmotsvararaktuellaochframtidakompetensbehoviarbetslivetochsomsamtidigtgerenskildaindividerbästatänkbaraförutsättningarattutvecklasienlighetmedegnaförutsättningarochintresseinriktningar.Härskaframföralltdenförstautmaningenlyftas,matchningsproblemenkoppladetillarbetslivetsbehov.InnanviavrundardettakapitelskavitauppprincipiellafrågorrörandeansvaretförmatchningenochgeytterligarenågraomvärldsperspektivpåhurmatchningsvillkoreniSverige.

4.3.Ansvaretförmatchningen–etteffektivitetsperspektivHurkanmandåsepåansvaretförmatchningen?Detskaomedelbartsägasattansvaretförenfungerandematchningintebarafallerpåstatochkommun.Uttrycketkompetenspolitik(Skillspolicy),somblandannatanvändsflitigtiOECD:sochILO:srapporter,omfattartvådimensioner:möjlighetenförmedborgareattutvecklasinakompetenserunderhelalivscykeln(detlivslångalärandet)såvälsomattnyttjadekompetenserdeharpåeffektivastmöjligasätt.Härblirdettydligtattenskildaarbetsgivareochlöntagareocksåharettansvar.Ettmålmedvetetarbeteförattutvecklaarbetsplatsermedattraktivajobbochkarriärmöjligheterförpersonalenunderlättararbetskraftsrekrytering,ochpåverkarocksåindirektutbildningsvalen.EnkartläggningsomavsågförhållandenaisamtligaEU-länderår

2012urskilde20yrkesområdensomomfattadesåkalladeflaskhalsyrken,dvs.yrkendärarbetsgivarerapporteradeattdetvarsvårtattrekryteranyarbetskraftellerdärrekryteringsprocessentoglångtid(Martin2015).31Resultatenavkartläggningenunderstrykerarbetsgivarnasansvarförattmildramatchningsproblemen.Inomsjuyrkesområdenframstoddenbristandetillgångenpåutbildadesomdetavgörandeproblemet.Jobbenslågaattraktionskraftocharbetskraftensbegränsade

31Åttaavyrkesområdenaomfattadekravpåutbildningpåeftergymnasialnivå.

rörlighetframstodsomlikatungtvägandeorsakertillrekryteringsproblemen.Kompetensförsörjningenpåverkasinteenbartavutbildning

inomdetreguljärautbildningsystemet.Informelltlärandeiarbetslivetärenviktigförutsättningförkompetensutvecklingochförinnovationskraftiföretagsåvälsomioffentligaverksamheter,liksomförindividersvälbefinnandeochomställningsförmåga.ISverigeärdetocksåenrelativtstorandelavdeanställdasomdeltarinågonformavorganiseratlärandeianslutningtillförvärvsarbetet,samtidigtsomenrelativtbegränsadandelgårkurserpåfritiden.32Menävenomfleraaktörerärinblandadeharstatochkommuner

ettsärskiltansvarförattmatchningenfungerar,främstgenomutbildningssystemetsocharbetsmarknadspolitikensutformning.Inteminstgymnasieutbildningenförbådeungaochvuxnaärenviktigpusselbitidennationellakompetensförsörjningenmedomedelbaraeffekterpåetablerings-ochförsörjningsvillkorförindividerliksompåutvecklingsmöjligheterförprivataochoffentligaverksamheter.Talarviomproblemrörandekompetensmatchningenförungaochandranytillkommandepåarbetsmarknadenärdetoffentligaansvaretmeruttalat.Dåhandlardetiförstahandomhurvälutbildningssystemetärorganiseratförattmötaarbetslivetskrav,inteomförutsättningarnaförinformelltlärandeiarbetslivet(OECD2016c).Statochkommunerharocksådetövergripandeansvaretförattinvolveraarbetsmarknadensparterliksomföreträdareförbranscherochföretagisträvandenaefterattutvecklakompetensförsörjningenienriktningsombättremotsvarararbetslivetsbehov.Samtidigtfinnsdetviktigaeffektivitetsaspekterpå

kompetenspolitikensåsomdentillexempelformulerasiOECD:srapporter.Effektivitetsaspektenärocksåcentraliallafrågoromhurutbildningiolikaformerskaplanerasföratttillgodosegrundläggandekravpåkvalitet,likvärdighetochtillgänglighet–iföreningmedattutbildningsutbudetsålångtsommöjligtskamotsvaraindividersönskemålocharbetslivetsbehov.Attförenaalladessaambitionerärnaturligtvisintelätt,detkanfinnasåtskilligamålkonflikter.Resursernaärintehellerouttömliga.Desomansvararförutbildningssystemetpåolikanivåer,alltfrånden32EnligtuppgifterfrånEUärandelensomunderettårhardeltagitinågotorganiseratlärandeunderarbetstidknappt70procentiSverigejämförtmeddrygt60procentsomgenomsnittiEU.Motsvarandeuppgifteravseendeandelarnasomdeltagitikurserpåfritidenär17procentiSverigeochdrygt30procentiEU.SverigeuppvisardennästlägstanivånförfritidsstudierblandsamtligaEU-länder.SeCedefop(2015),figur55.

67

enskildehuvudmannentillansvarigapåstatlignivå,ställsinförvalgällandehurresursernaskanyttjaspåbästasättförattinfriaintealltidheltlättförenligamål.IOECD-rapportenResponsiveSchoolSystems(OECD2018)

framhållsbetydelsenavattsamverkanochsamordningavutbildning,pålokalochregionalnivå,intebaraskaparförutsättningarförattreducerautbildningskostnadenperelevutanocksåihögregradgördetmöjligtattmötadifferentieradeutbildningsbehov,koppladetillenskildaeleverochdetomgivandearbetslivet.Möjligheternaökaratterbjudasärskiltstödtilleleversomäribehovavdettaliksomattihögregradgörautbildningarnalikvärdiga.Dethandlaralltsåinteenbartomattundvikakostnadsgenererandefragmentiseringochsmåskalighetpåutbildningsområdetutanomattanvändaresursernamereffektivtförattnåmålsomökadundervisningskvalitet,likvärdighetochriktatstödtillelevermedsärskildabehov–samtidigtsomförutsättningarnaattformautbildningarnaefterenskildaeleversintressenocharbetslivetsbehovfaktisktförbättras.Härfinnsenlatentmotsättningmellanettdecentraliseratstyrningssystemsomgerstoretableringsfrihetförolikaaktörerpåutbildningsområdetochbehovetavenrationellorganisationmedhögakravpåkostnadseffektivitet,utbildningskvalitetochlikvärdighet.IenstudiesomOECDpresenteratomyrkesutbildningeni

gymnasieskolaniSverigeframhållsliknandesynpunkter(Kuczera&Jeon2019).Detkonstaterasattskolenheternasomerbjuderyrkesutbildningärrelativtsmå,setttilldetgenomsnittligaantaletelever,vilketbådebidrartillhögagenomsnittskostnaderförlokalerochutrustningochförsvårarettmerdifferentieratutbildningsutbud.Manpekadeocksåpåattförekomstenavolikakommunalaochprivata(fristående)utbildningsarrangörer,somkonkurreraromelevernaundermarknadsliknandeförhållanden,försvårarensamordningpåyrkesutbildningsområdetförattbättretillgodosearbetslivetskompetensbehov.IOECD:sstudiererkännssamtidigtattalltförlångtgående

strävandenefterkostnadseffektivitetkangåutövernödvändighetenattgegodautbildningsmöjligheterutanöverdrivnakravpåpendlingimindrebefolkningstätaregioner.Rationaliserings-ochlikvärdighetsperspektivetfårinteenbartodlasutifrånstorstadsregionernasperspektiv.Utbildningmåstetillgängliggörasocksåiglestbefolkadelandsändar.Behovetavsamverkanslösningarmellanolikahuvudmänbliränmerträngandeiglesbygd,menpendlingsavståndensätterengränsförhurgeografisktspriddasamverkansområdenakanbli.

4.4.EttomvärldsperspektivpåfelmatchningiSverigeHurserdåutmaningarnagällandekompetensförsörjningenutiSverigeiljusetavförhållandenaiandraländer?EU:syrkesutbildningsorganCedefophartagitdeförstastegenattutvecklaetteuropeisktkompetensindex(Europeanskillsindex).33Syftetmeddettaindexärintebaraatturskiljagenomsnittligautbildningsnivåerövertid,ochidentifieraskillnadermellanEU-länder,utanocksåattvärderahurvälbefolkningenskompetensiolikaländermotsvarararbetslivetsbehov.Detsamladeindexetbaseraspåensammanvägningav

indikatorerundertrehuvudområden:kompetensaktivering,kompetensutvecklingochkompetensmatchning.Idetförstahuvudområdetvägerinsatserinomarbetsmarknadspolitikentungt.Idetandrahuvudområdetåterspeglasbefolkningensutbildningsnivå,utbildningsinriktningochfärdigheterpåolikaområden(enligtblandannatPISA-undersökningarnaav15-åringarskunskaper/färdigheter).Dettredjehuvudområdetmätergradenavfelmatchning(”mismatch”),blandannatviauppgifteromlångtidsarbetslöshetochandelöverkvalificerade(irelationtillarbetsuppgifter).DengenerellabildenärattSverigeliksomdeövriganordiska

ländernafallervälut.Sverigetilldelasmyckethögavärdennärdetgällersåvälaktiveringsomkompetensutveckling(ävenomdetfinnsendelfrågeteckengällandehurmanmäterdeolikaindikatorerna).Utfalletvadgällerkompetensutvecklingförsämraspågrundavattandelenungasomdeltariyrkesutbildningigymnasieskolanärlåg.Sverigesrelativapositionförsämrasocksåavattutfalletpådettredjehuvudområdet,gällandekompetensmatchning,ärsvagt.Dethandlaralltsåintebaraommatchningenmellandejobbsomutförsochdeförvärvsarbetandesutbildningsnivå(såkalladöver-ellerunderutbildning).Dethandlarommatchningenmellanjobbenskompetenskravochkaraktärenpådekunskaperochfärdighetersomarbetstagarebesitter(över-ellerunderkvalificering).UppgifternaförstärkerbildenavattkopplingenmellanutbildningssystemetocharbetsmarknadenärenutmaningförSverige.Mendettalarocksåförbehovetavbättremöjlighetertilllärandeiarbetslivet.Iflerarapporterochprognoserframhållsattenalltstörreandel

avarbetskraftenuppleverattderaskunskaperochfärdigheterinte

33UtförligauppgifteromhurindexetärkonstrueratochhurolikamedlemsländerfallerutfinnspåhemsidanSkillsPanorama(http://skillspanorama.cedefop.europa.eu/bg/node/13006).

69

nyttjasfulltutiarbetet,ettfenomensomoftakallasföröverkvalificeringochbliralltvanligareimångaländer(Cedefop2017).34DetgälleriSverigesåvälsomiandraländer.Bådeunder-ochöverkvalificeringfårogynnsammaåterverkningarförberördaindividerochiförlängningennegativaeffekterpåarbetsproduktiviteten.35Flerafaktorerspelarrollisammanhanget.Personervarskompetenserärdåligtmatchademotdearbetsuppgifterdeutfördrabbasenligtflerastudieravsämrelöneutvecklingochsvagarekarriärutvecklingochkännermindretillfredsställelseijobbet(OECD2016c).Detsistnämndakanledatillstörrekostnaderförpersonalomsättningarochsjukskrivningar.Menbristandeanpassningmellananställdaskompetensmässigaförutsättningarocharbetsuppgifterkanocksåledatillsvagareinnovationsförmågaochökadesvårigheterattintroduceranyteknikienskildaarbetsorganisationer.Samtidigtkaninlåsningenavöverkvalificeradarbetskraftimindreproduktivaverksamheterskaparekryteringsproblemimerproduktivaochväxandeorganisationer,någotsomiförlängningendämpartillväxtkrafteniekonominsomhelhet.

4.5.Felmatchning–enväxandeutmaningProblemenmedfelmatchningiSverigeuppmärksammadesocksåiettprojektsomgenomfördesavOECDförettparårsedandärenstudiespecifiktbehandladevillkoreniSverige(OECD2016b).Istudienpåtalasatt34procentavdeanställdaiSverigehadeettjobbsomintevarrelaterattillderastidigareutbildningochatt39procentuppgavattderaskvalifikationerintematchadekraveniarbetet(dvs.dekundebetraktassomantingenunder-elleröverkvalificerade).ProblemenmedbristandekompetensmatchningkanenligtOECDintehärledastillattdetsaknasanvändbarabedömningaromkompetensbehovpåsvenskarbetsmarknad.TvärtomkonstaterasattSverigeliggerlångtframmenärdetgällerprognoserrörandearbetsmarknadensutvecklingochframtidakompetensbehov.Däremotpekarmanpåglappetmellanstatligamyndigheterochkommunersomhardethuvudsakligaansvaretförkompetensförsörjningen.Kommunernasaknariflertaletfallkapacitetenattmed

utgångspunktfrånnationellaprognosergöraegnabedömningarav

34Detskasamtidigtbetonasattindividermedeftergymnasialutbildningäröverrepresenteradebland”överkvalificerade”.35Ienprognos(2018SkillsForecast)presenterasbedömningarförvarjemedlemsstat.Prognosernatäckerperiodenframtill2030.Härtalasdetmycketomriskerförtilltagandejobbpolariseringochmatchningsproblem.SeCedefop2018asamtCedefop2018b.

lokalaarbetsmarknads-ochutbildningsbehov.Detbehövsmersamverkanpåregionalnivåförattmöjliggörakvalificeradebedömningaravkvalifikationsbehoveniolikadelaravlandet.Problemet,somocksåbetonas,ärbaraattregionernainteharnågonoperativrollnärdetgällerkompetensförsörjningsfrågor.Encentralrekommendationärdärförattregionernabordegesettstarkaremandatrörandeorganiseringenavkompetensförsörjningen(OECD2016b,s.15).Nupågårettarbetemeddessafrågorinomramenförenoffentligutredningomgymnasieskolansstyrningochdimensionering.Vifårsevadsomfallerutavdenutredningen.Vidareframhållsattutbildningarnagenerelltsettbordeanknyta

mertillarbetslivet.Yrkesutbildningarnabordeihögregradkvalitetssäkrasochgörasmerattraktivagenomattarbetslivetsparterinvolverasmerochgesettstörreoperativtansvarförutbildningarna.Dessutombordeutbildningarnaanknytatillyrkesutbildningpåeftergymnasialnivå,främstutbildningarnainomyrkeshögskolan.Genomattlänkatilleftergymnasialautbildningarskulleutbildningsstandardenhöjassamtidigtsomutbildningarnasattraktionskraftblanddeungasannoliktskulleöka.Rekommendationernaomfattarocksåförslagommerresurser

tillstudie-ochyrkesvägledning.Studie-ochyrkesvägledarnaikommunernabordevägledafärreeleverochocksåfåmerstödiformavuppdateradinformationomförutsättningarnapålokalaochregionalaarbetsmarknader.Idenoffentligautredningomstudie-ochyrkesvägledningsompresenteradesibörjanav2019följsendelavförslagenupp(SOU2019:4).Utredningenföreslårattarbetetmeddenbredastudie-ochyrkesvägledningen–ibetänkandetkallatförgenerellkarriärvägledning–igrundskolanskareglerasochpreciserasianslutningtillettnyttkunskapsområdeförhögstadieelever:framtidsval.Dessutomskarättentillsåkalladindividuellkarriärvägledningstärkasisåvälgrundskolansomgymnasieskolan.Studie-ochyrkesvägledningenskatydligareknytastilldetkompensatoriskauppdragetgenomuttryckligakravpåattnyanländaochungairiskzonenattlämnaskolanutanfullbordaderesultatskaerbjudasindividuellavägledningssamtal.KompetensspridningochutbildningenslikvärdighetStyrningsfrågornatangerarsamtidigtandraaspekterpåutbildnings-ochkompetensfrågor,somintesynliggörsidetindexsomharkonstrueratspåeuropeisknivåochintehellerlyftsframiandrastudieromobalanseriarbetskrafts-och

71

kompetensförsörjningen.Internationellaundersökningar(IALSochPIAAC36)visarattrelationenmellanutbildningsnivåocholikaslagskompetenser/förmågor(skills)inteärgivna.Spridningenavindividerskompetenseräralltsåintebararelateradetillutbildningsnivåerutanvariationenkanvaramerellermindrebetydandeiolikaländerpåenochsammautbildningsnivå.Frågoromkompetensförsörjningochmatchning,dvs.relationenmellanutbildningsutbudetocharbetslivetsefterfråganpåarbetskraftmedolikakvalifikationer,anknyterdärmedocksåtillfrågoromutbildningarskvalitetochlikvärdighet.Storspridningiresultatmellanochinomolika

utbildningsenheter,ochindirektilärandeochkompetensutvecklingförindividerpåsammautbildningsnivå,minskarutbildningssystemetsträffsäkerhetirelationtillarbetslivetochdenhögreutbildningen.Förutsättningarnaförindivideriövergångenskola–arbetslivförsämras.Spridningeniresultatkanbottnaibådekvalitetsskillnaderrelateradetillundervisningenochsocioekonomiskaskillnaderblandelever,meniförlängningenfårosäkerheternaomvadutbildningengerförutfallikonkretaförmågornegativaåterverkningarpåarbetsgivaresrekryterings-ochinvesteringsförutsättningarliksompåenskildaindividersetableringsmöjligheterpåarbetsmarknaden.37EttproblemsomlyftsframavOECD,ianslutningtillutbildning

pågymnasialnivå,äratteleversomföljeryrkesinriktadutbildningharsvagarekognitivafärdigheter(blandannatläs-ochräkneförmågor)äneleversomföljtutbildningarsomförberederförhögrestudier(OECD2017).Dettakanisinturhamedelevernasförutsättningarattgöra,dvs.irelationtillsocioekonomiskbakgrund,menocksåvaraettresultatavutbildningensuppläggningochskolenhetersresurser.Förattskapaförutsättningarförökadlikvärdighetrekommenderasstörreinsatserförattkvalitetssäkrautbildningarna,blandannatgenom

36IALSstårförInternationalAdultLiteracySurvey(IALS)ochgenomfördespå1990-talet.Ett20-talländeromfattadesavundersökningarna,blandannatdenordiskaländerna(exklusiveIsland).Syftetvarattmätadenvuxnabefolkningensförmågaatthanteraskrivenochkvantitativtext.PIAACstårförProgramforInternationalAssessmentofAdultCompetencesochomfattade34länder.Sverigedeltogiundersökningenåren2011–12.Iundersökningenmättesfrämstläsförmåga,räkneförmågaochproblemlösningsförmåga.Sverigeliksomdeövriganordiskaländernavisadegenomsnittligtgodaresultat–bättreförsvenskdeläniPISA-undersökningarnagällande15-åringarsförmågor–menspridningenkringgenomsnittetvarsamtidigtstor(Mellander2017).37IOECDSkillsOutlookdiskuteraskompetensförsörjningenochnationellakompetensförsörjningssystemiförhållandetillnationellaekonomiersanpassningochspecialiseringinomramenförglobalavärdekedjor.Yttersthandlardetomkompetensförsörjningensbetydelseförinternationellkonkurrenskraft,särskiltkopplattillhögteknologiskvaruproduktionochavanceradserviceverksamhet(OECD2017).

störrekravpålärarnasämnesmässigaochpedagogiskakompetenserochgenomattarbetsmarknadenspartermedverkarmeraktivtförattgaranteraattutbildningarnaerbjuderdekunskaperochfärdighetersomefterfrågaspåolikadelaravarbetsmarknaden.DetskatilläggasattinitiativisådanriktningocksåtasiSverige.Ettparexempelpådettaärdenationellayrkespaketeninomvuxenutbildningensomsyftartillattsynliggöragenerellaanställningskrav,utifrånarbetslivetsbehovsbild,påolikabranschområdenliksomförsöksverksamhetenmedyrkesprovinomkommunalvuxenutbildningochgymnasieskolansyrkesutbildningar.38Viåterkommertilldessaexempelikapitel6.

5.KOMPETENSPOLITIKENSDRIVKRAFTEROCHVERKTYGSverigebrottassåledesilikhetmedmångaandraländermedsvårighetergällandehurvälutbildningssystemettillgodoserarbetslivetsarbetskrafts-ochkompetensbehov.Iinternationellasammanhang,inteminstinomEU,harskillsgovernanceväcktalltstörreintresseisambandmeddiskussioneromobalanserpåarbetsmarknaden(Cedefop,EFT&ILO201639).Begreppetharingenallmäntvedertagendefinitionochvadvivetintehellernågonetableradsvensköversättning,mennationellkompetensstyrningärkanskeetttänkbartalternativ.MedinspirationfråndensenasteArbetsmarknadsutredningen(SOU2019:3)harvivaltattanvändauttrycketkompetenspolitik.40Detärviktigtattframhållakompetenspolitikensmångdimensionellakaraktär.Denomfattarolikaaktörerochkansyftatillattmöjliggörabådeformelltochinformelltlärande.Detengelskauttrycketskillssåsomdetoftaförstås

(förmågor/kompetenser)ärsmaltisammanhanget.41

38Bådeyrkespaketenochyrkesprovenkankommaattanvändasinomramenförintroduktionsprogrammen.Viåterkommertilldettaikapitel6.NärdetgällereleverpåIM,därutgångspunktenärattutbildningarnasålångtsommöjligtskaanpassasefterindividensförutsättningarochbehov,gällerdockattyrkespaketenkaningåiutbildningenefterenindividuellprövning.39DenrefereraderapportenvardenförstaienradstudiersomtogsframinomramenförettsamarbetsprojektmellanCedefop,EuropeanTrainingFoundation(ETF)ochILO.40Begreppetkompetenspolitikskaidennarapportläsassomensynonymtillbegreppetkompetensförsörjningspolitik,såsomdetanvändsiexempelvisArbetsmarknadsutredningen(SOU2019:3).41Viaprojektet”OECDSkillsStrategy”harOECDkartlagtsvagheterochstyrkorikompetenspolitikeniolikaländer(avdenordiskaländernaharNorgevaritföremålförenstudie).Inomprojektetdefinieras”skills”som”thebundleofknowledge,attributesandcapacitiesthatcanbelearnt,thatenableindividualstosuccessfullyandconsistentlyperformanactivityortask,andthatcanbebuiltuponandextendedthroughlearning”(OECD2012).Projektetsyftartillatt

73

Kompetenspolitikhandlaripraktikenomattskapaenberedskapförocheffektivaformerförkompetensförsörjningenpåbådekortochlångsikt:enkombinationavförmågorattutföradekonkretauppgiftersomförekommeriarbetslivetochenbredareanpassnings-ochförändringskapacitetsomärenförutsättningförattindividerocharbetsorganisationerskavarafortsattproduktivaochkonkurrenskraftigaiendynamiskekonomi.Idetkapitelsomnuföljerkommerviattbehandlainnebörden

avbegreppetkompetenspolitikmergrundligt,blandannatmedutgångspunktfrånstudiersominitieratsinomEU.

5.1.FlerainstitutionellaaktörerDestrategiersomutvecklasföratttillgodosekompetensförsörjningsbehovenomfattarheltnaturligtfleraverktygochinstitutionellaaktörer.Ansvarsfördelningenförkompetensförsörjningenvilarsomframhöllstidigarepåolikaaktörer:samhälletibetydelsendetoffentligaharettbrettansvar,menävenprivataochoffentligaarbetsgivare,fackligaorganisationerochenskildamedborgareharettbetydandeansvar.Enuppdateradocheffektivyrkesutbildningförutsätternärabandmellanarbetslivochskolor.Dekompetensersomdetreguljärautbildningssystemeterbjuderutgörettslagsgrundförattbygganyakunskaperochförmågoriettlivslångtlärande-perspektiv.Detgälleralltsåinteenbartstudieförberedandeochgenerelltinriktadutbildning.Detlärandesomskeriskolförlagdaformerförädlasochförnyasimötetmedkonkretaarbetsuppgifterochfunktioneriarbetslivet.Detbetyderisinturattfortsattlärande,inteminstmöjligheternatillinformelltlärande,äravavgörandebetydelseocksåiettmatchnings-ochkompetensförsörjningsperspektiv.Härhararbetsgivare,fackligaorganisationerochenskildaindividerettansvarvidsidanavstatochkommuner.Exakthuransvarsfördelningengestaltasberorpåinstitutionellaförhållanden(traditionerochmaktförhållandenmellanolikaaktörer)ochvarierandevärderingsmässigautgångspunkter.Settietthistorisktperspektivhar,somframhöllsikapitel2,det

gemensammasamhällsansvaretförutbildningstärktsiallaindustrielltutveckladevälfärdsstater.Samtidigtkvarstårstoraskillnaderihurutbildningstyrs,organiserasochdimensionerasmellanländerna.Ävenomdetsåledesgåratturskiljagemensammahistoriskatrenderochmönster,tillexempelenbetydandegåfrånenbegränsadsynpåindividerskompetens,koppladtillantaletutbildningsår,tillenbredaresyndärmanutgårfråndekompetensersommänniskorfaktisktutvecklar,använderochupprätthåller.

utbildningsexpansionispårenavväxandeBNPochettökatindividuelltvälstånd,återspeglarnationerpålikartadutvecklingsnivåenradolikaansatserochstrategierförattskapaförutsättningarförenkompetensförsörjningsombådetillgodoserbehoveniarbetslivetochmedborgerligaönskemålomenutbildningfördemokratiskochsocialdelaktighet.Ipraktikenhamnarländernaoftaiavvägningarmellanönskemålochförväntningarsomintealltidsjälvklartlåtersigförenasmedarbetslivetsbehovidetkortaperspektivet.Olikatidshorisonterpåverkaravvägningargällandeansvars-ochresursfördelninginuet.Exakthurdessaavgöranden/avvägningarhanterasberor,återigen,ihöggradpåtraditioner,historisktetableradenormerochstyrkeförhållandenmellanolikainstitutionellaaktörer.

5.2.KompetenspolitikinomEUIettantalstudierinitieradeavEUharkompetenspolitikeni

någraavmedlemsländernakartlagts.42Kompetenspolitikdefinierasidessastudiersomsystemsomivarierandegradsyftartillattplanera,samordnaochkontrolleranationernasutbudpåformellt,icke-formelltochinformelltlärande.Komplexitetenisystemenlyftsfram.Dethandlaromettutbytedärfleraolikaaktörersintressentillgodosesinomramenförenförhandlingsmodell.Förhandlingarnarymmeralltfrånarbetsgivaretilllöntagareochföreträdarefördetreguljärautbildningsystemetochfrivilligsektorn.Systemetskainriktaspåatttillgodosedekompetensbehovsomställspåindividersomärpåväginiarbetslivetochsamtidigtskapaförutsättningarförutvecklingavnyakunskaperochfärdigheteritaktmedattförutsättningarnaiarbetslivetförändras.43Medlenförattskapabalansmellanutbudochefterfråganpåkompetenserkanomfattaolikakombinationeravdirektaregleringarförattpåverkaelevvolymerpåolikautbildningsområden,arbetsmarknadspolitiskainsatserochekonomisktstödföratt

42SesammanfattanderedovisningariEEPO2014samtEEPO2015.StudiernatogsframinomramenförettprojektsomarbetadepåuppdragavEuropeanEmploymentPolicyObservatory(EEPO).Iettförstasteggjordesenmergrannlagakartläggningochutvärderingavnationellakompetensförsörjningssystemisexmedlemsländer.DanmarkochFinlandvartvåavdessaländer.Ienuppföljandestudiegjordesenmindredetaljeradgranskningsomtäcktesamtligamedlemsländer.43Detreguljärautbildningssystemetrymmernaturligtvisflersyftenänattmötaarbetsmarknadensbehov,mentalarviomsystemför”skillsgovernance”äruppmärksamhetenfrämstinriktadpåkompetensförsörjningiarbetslivet.Utgångspunktenärattsystemenskainriktaspåattsålångtsommöjligttillgodosebehoveniföretagochoffentligaverksamheter,alltisyfteattundvikaobalanseriefterfråganochutbudpåkompetens.Dethandlaralltsåinteiförstahandomkompetensförsörjningenslångsiktigabetydelseförutvecklingenavarbetsorganisationerellerinnovationsmönsterutanomförutsättningarförjämviktpåarbetsmarknaden.

75

expanderautbildningpåbristområdenliksomekonomiskaincitament(viasänktaskatterochbidrag)riktadetillmedborgareocharbetsgivareförattstimulerastudiedeltagandeochlärandepåarbetsplatser.Studiernahandlarblandannatomhurolikaländertarfram

kunskaperomkompetensbehov,dvs.omprognosverksamheter,ochivilkenutsträckninginformationeniprognosernanyttiggörs.Hurserförutsättningarnaföreneffektivprognosverksamhetutochanvändsinformationenombefintligaochframtidaarbetskrafts-ochkompetensbehovförattplaneraochdimensionerautbildningarpåolikaområdenisyfteattförekommaobalansermellanefterfråganochutbudpåkompetenseriarbetslivet?Encentralslutsatsärattenmerträffsäkerstyrningav

utbildningsutbudetförutsätterlokalochregionalsamordningochennärasamverkanmellanmyndighetersomhanterarreguljärutbildningocharbetsmarknadspolitik,åenasidan,ochföreträdareförarbetslivet,dvs.arbetsmarknadensparterochbranschorganisationer,ådenandra.Därdetfinnsetableradetraditioneravnärasamverkanmellanföreträdareförreguljärutbildning,arbetsmarknadspolitikochrepresentanterförarbetslivet,påolikanivåer,underlättasocksåenstyrningavutbildningenefterarbetsmarknadensbehov.Detgällerdåutbildningpåbådegymnasialnivåocheftergymnasialnivå.

5.3.Utbuds-ochefterfrågestyrningEttsättattförståskillnadernaikompetenspolitikmellanländer,blandannatirelationtillutbildningpågymnasialnivå,äratttautgångspunktiettutbudsstyrnings-ochettefterfrågestyrningsperspektiv.Samtligautbildningssystemharinslagavbådeutbudsstyrningochefterfrågestyrning,menstuderarviSverigeochdeandraländernainomEUkanvitrotsdettakonstateraattdebefinnersigenbrabitifrånvarandrapåskalanmellanpolernaavrenodladutbudsstyrningkoppladtillnationellaochregionalaarbetsmarknadsbehov(viaregelverk)ochrenodladefterfrågestyrningdärenskildaeleversvalavutbildningarstyrutbildningsutbudet(enligtenmarknadsmodell).IenbilagatillLångtidsutredningen2015(Löfbom&Sonnerby

2015)utvecklasjustettsådantsynsättpåstyrnings-ochdimensioneringsfrågorna.IbilagantillLU2015diskuterasfrämstförutsättningarförgymnasieutbildningliksomutbildningpåhögskole-ochuniversitetsnivå.Detkonstaterasattreformernapåutbildningsområdetundersenaredecenniergåttiriktningmotettalltmerdecentraliseratellerefterfrågestyrtsystem.Politikoch

offentligabeslutpånationellochlokalnivåsätterramarförhurmångautbildningsplatsersomkaninrättasochförutbildningarnaslängd.Mendeslutgiltigabeslutenomantaletutbildningsplatsertasavutbildningsanordnarna–kommunerochprivatahuvudmännärdetgällergymnasieutbildningochenskildalärosätennärdetgällerhögreutbildning.Inomramenfördetdecentraliseradesystemetstårutbildningsanordnarnaiettmerellermindreutpräglatkonkurrensförhållandetillvarandra.Ibilagandiskuterasocksåförutsättningarnaförungas

utbildningsval.Blandannatframhållsbetydelsenavungassocioekonomiskabakgrundochkön,ienlighetmedvadsombelystestidigare.Detkonstaterasattforskningenintegernågonentydigbildavhurekonomiskaincitament,itermeravutbildningspremier,påverkarutbildningsvalen.Iettdecentraliseratutbildningssystem,somdetsvenska,ärlättillgängligochrättvisandeinformationavavgörandebetydelseförmöjligheternaattgörarationellaval.Ungamedenbakgrundifamiljerdärföräldrarnasaknarerfarenhetaveftergymnasialutbildninghamnaroftaiettunderlägeinformationsmässigt.Dettalarförbehovetavstörreinsatseravstudie-ochyrkesvägledning.Iutredningenrefererastillinternationellforskningsomvisarattstudie-ochyrkesvägledningenharstörstbetydelseförungafrånmindreprivilegieradesocialahemförhållanden,riskenförfelvalochavhoppminskar.ManlyfterocksåframettkonkretförslagsompresenteradesienbilagatillLångtidsutredningenfrån2008(Angelovm.fl.2008).Förslagetutveckladesisambandmedattmanutreddefaktorersompåverkarvalavhögreutbildning,faktorersomkanförklaraförekomstenavsocialsnedrekrytering.Allalärosätenskullepubliceratabellermeduppgifterometableringsmönsterförstudenterpåolikautbildningar,meddetaljeradochhandfastinformationomsysselsättningsförhållanden(generelltochirelationtillmålyrken),löneutvecklingocharbetslöshetsrisker.Sådanatabellerbordeocksåkunnatasframgällandeprogrampågymnasialnivå,medsammanvägdauppgifterförenskildaregioner.Detskullekunnavaraettavfleramedelförattgeförutsättningarfördetsomoftaframhållssomdetcentralasyftetmedstudie-ochyrkesvägledning:attskapaförutsättningarförvälgrundadeutbildningsval.Detkannoterasatterfarenheternafrånvåranordiska

grannländer,främstdedanskaochfinskaerfarenheterna,jämförtmeddesvenska44,ihögregradtalarförenstyrningav44IAnxo&Ericson(2015)diskuterasolikapusselbitaridensvenskakompetensstyrningen.Författarnapekarblandannatpåsystemenmedskolpengochfrittskolvalbyggerpå

77

gymnasieutbildningarnautifrånettnationelltochregionalttillväxt-ocharbetsmarknadsperspektiv.Utbildningarochinstitutionersomerbjuderutbildningarprövasirelationtillarbetslivetsbehovdäroffentligamyndigheter,regionalainstitutionerochföreträdareförarbetsmarknadensparterharettavgörandeinflytande.Ävenomrättentillutbildningpågymnasialnivåomfattarallaunga–ochävenihöggradlågutbildadevuxna–styrsochdimensionerasutbildningarnainteuteslutandeutifrånindividersefterfrågan.Behovetavutbildningsinsatser,förankradeidemografiskaförhållandenochuppgifteromandelen”utbildningssvaga”,vägssammanmedandrabehovskriterier:behovetavspecifikakompetenserkoppladetillgrundläggandeyrkesutbildningliksombehovetavarbetskraftmedutbildningpåeftergymnasialnivå.Detärföljaktligeninteenbartindividersefterfrågansomskastyrasammansättningenavolikautbildningar,ochindirektavgöravolymernapåolikautbildningsområden,utanocksåihöggradbeslutpånationell,regionalochlokalnivåmedutgångspunktfrånbedömningaravkonkretaarbetsmarknads-ochkompetensbehov.45Efterdennagenomgångavsynenpåkompetenspolitiken

internationelltskavinukommainpåkonkretakompetenspolitiskainitiativmedfokuspåungalågutbildadeochnyanländaiSverige.

förväntningaromatteleverväljerutbildningarsomledertillkompetensersomefterfrågasiarbetslivet.Denminskadeefterfråganpåyrkesutbildningikombinationmedsvårigheternaattfåentillräckligspridningavutbudetavyrkesutbildningillustrerarsvårigheternakoppladetilldendecentraliserade(efterfrågestyrda)finansieringsmodellen.45Idensvenskaskollagenheterdetdäremotattkommunernaansvararförattutbudetpåutbildningarochutbildningsplatser”sålångtdetärmöjligt”skaanpassastillelevernasönskemål(Skollagen2010:800,15kap.30§).

6.KOMPETENSPOLITIKFÖRUNGAOCHNYANLÄNDADeobalansersomskapasavattarbetsgivareharsvårtattrekryteraarbetskraftmedefterfrågadkompetens,samtidigtsomyrkesutbildningensattraktionskraftharminskatochenbetydandegruppsaknarkvalifikationerpågymnasialnivå,harbidragittillettökatintresseförnyakompetenspolitiskainitiativ,bådeiochutanförgymnasieskolan.SåäveniSverige.Idetkapitelsomnuföljerdiskuterasnågraavdessainitiativ.Inledningsvisgesettnågotstörreutrymmeåtaktuellainitiativochreformergällandegymnasieskolansintroduktionsprogram.46Vilyfterocksåframförslagkoppladetilldetkommunalaaktivitetsansvaretförungautanförgymnasieskolanochaktuellainitiativutanfördetreguljärautbildningssystemetföratterbjudautbildningocharbetsplatslärandeförlågutbildadeochnyanlända.6.1.IntroduktionsprogrammenHistorisktsettkannedgångeniandelenungasominteuppnårgymnasiekompetenssessomettuttryckförattgymnasieskolanharomfattatalltstörregruppersamtidigtsomdörrentillarbetsmarknadenharstängtsfördemutangymnasieutbildning.Somframgickikapitel3vardetsålångtframitidensom1992och1993mellan10och15procentavdesökandetillgymnasieskolansominteantogstillnågonutbildning.Efterprogramgymnasietsinförandepå1990-taletminskadedenandelentill2–3procent.Iställetökadeandeleneleverpådetindividuellaprogrammet.OchnärindividuellaprogrammetisambandmedGy11ersattesmeddenuvarandeintroduktionsprogrammenökadeandeleneleverigymnasieskolansominteföljdeettnationelltprogramänmer,vilketframgåravbild6.1.Deungdomarsominteärformelltbehörigaattläsaettnationelltprogramigymnasieskolanhänvisastillnågotavintroduktionsprogrammen.

46Isambandmeddenhärstudienharvigenomfört16intervjuermedrepresentanterförarbetsmarknadensparter.Företrädareförsåvälarbetsgivarorganisationersomfackligaorganisationerpåförbundsnivåharfåttsvarapåfrågorometableringsförutsättningarnaförungaindividersomintefullföljerengymnasieutbildning.ViharocksåintervjuatföreträdareförSkolverket.

79

Bild6.1EleverpåIVochIM,samtandelutrikesföddaiåldern16–19

BildenvisarandeleleverpåIVsamtIM(efter2011)samtandelutrikesföddaiåldern16–19år,undertidsperioden2000–2017.Källa:SkolverketJämförelsetalsamtSCBBefolkningsstatistik.Läsåret2017/18varsomframgåtttidigaredrygt59000elever

ellercirka17procentavsamtligaeleverigymnasieskolaninskrivnapåettintroduktionsprogram.Avdessaeleverdeltog32000,dvs.meränhälften,påspråkintroduktionsomäravsettförnyanlända.Uppgångeniantaleteleverpåintroduktionsprogrammenharettsambandmeddesenasteårensökningavantaletutrikesföddablandungaigymnasieåldernochtillväxtenavantaleteleverinomspråkintroduktion.Baraunderårenfrån2011till2017ökade,somframgåtttidigare,andelenutrikesföddaiåldersgruppen16–19årfråncirka10procenttill18procent.Andelenavsamtligagymnasieeleversomdeltogispråkintroduktionökadefrånknappt6tilldrygt10procent.Ökningenavandelenutrikesföddavarsärskiltpåtagligunderdenstoraflyktingvågen2014till2016.TyvärrsträckersigdenstatistikomutrikesföddasomärtillgängligviaSCB:sdatabasenbarttillbakatillår2000.Enligtdessauppgiftervarandelenutrikesföddaidenaktuellaåldersgruppenstabilrunt10procentunderårenfrån2000till2011(sebild6.1).Detvåmestyrkesinriktadeintroduktionsprogrammen,

programinriktatindividuelltvalsamtyrkesintroduktion,samladesomframgåtttotaltdrygt14000eleverläsåret2017/18.Densistnämndasiffrankanjämförasmedattdrygt94000eleverdeltogiyrkesorienteradenationellaprogram.Detvåintroduktionsprogrammensamlarungefärlikamångaeleversomstuderadepådetstörstayrkesprogrammet,el-ochenergiprogrammet.

Destoravolymernaiintroduktionsprogrammenharväcktfarhågoreftersomenbartcirka20procentavdessaelevererfarenhetsmässigtfullbordarengymnasieutbildning.Skolverketharinitieratettutvecklingsarbete,blandannatkopplattillyrkesintroduktion,ochdetharocksåskettenförändringvadgällersammansättningenavintroduktionsprogrammen.Från1juli2019finnsfyraintroduktionsprogram:individuelltalternativ,programinriktatval,språkintroduktionochyrkesintroduktion.Individuelltalternativriktarsigtilleleversominteärbehöriga

attläsapåettyrkesprogramochsomharstorakunskapsbristerochlågstudiemotivation.Detkanocksåhandlaomeleversomärosäkrapåframtidastudie-ochyrkesvalochsombehövermycketindividuellvägledning.Ettsyftemedprogrammetärattförberedaelevernaföryrkesintroduktion.Elevernakanläsagrundskoleämnen,menävendelaravellerhelagymnasiekurser.Undervisningenärheltindividuelltupplagdochanpassadtillelevensstudieförmåga.Dettainnebärocksåattdetinteförekommernågraundervisningsgrupperochutbildningenärintesökbar.Antaleteleverpåindividuelltalternativharökatnågotpåsenareårochuppgickläsåret2017/18tilldrygt4400.Programinriktatvalersätterhöstterminen2019detsomtidigare

kalladesprograminriktatindividuelltval.Programmetharväntsigtilleleversomvaritinriktademotettyrkesprogrammenkommerfortsättningsvisattvaraöppetförallaeleveroavsettvilketnationelltprogramdesiktarpå.Inomramenförprogrammetkanmanläsaindegrundskoleämnenmansaknarförbehörigheten,menocksåstuderakurserochföljaarbetsplatsförlagtlärande(apl)kopplattillettsärskiltnationelltprogram.Syftetärattelevernasåsnabbtsommöjligtskakommavidaretillettnationelltprogram.Undervisningenkanbedrivasigrupperochprogrammetärsökbart.Antaleteleverharökatochuppgicktill6750läsåret2017/18.Språkintroduktionärföljaktligendetallrastörsta

introduktionsprogrammet.Inomspråkintroduktionerbjudsnyanländamöjligheterattlärasigdetsvenskaspråket.Utbildningenärindividuelltanpassad,menerbjudsiävenikollektivaundervisningsformer(Skolverket2018e).EnligtnyabestämmelserispårenavpropositionenEngymnasieutbildningföralla(Prop.2017/18:183)skautbildningenbaseraspåeninledandebredbedömningavelevenskunskapsstatus,intebaraspråkkunskaper.Dethandlarocksåomattkartläggaolikaämneskunskaperochtidigarearbetslivserfarenhet.Ävenommåletärattelevernaskatillägnasigtillräckligaspråkfärdigheterförattkunnatasigvidaretillettannatprogramskaspråkintroduktion

81

ocksåkunnaomfattaandramoment,alltfrånstudieravtraditionellaskolämnentillarbetsplatsförlagtlärande.Utbildningenskaanpassasefterindividensförutsättningarochbehov.Detkannoterasattantaleteleverharminskatpåspråkintroduktionefterdenkraftigauppgångeniantaletnyanlända2015.Minskningenförväntasfortsättaframöveritaktmedattantaletasylsökandeharavtagit(Skolverket2018).Menspråkintroduktionärfortfarandedetfjärdestörstaprogrammetigymnasieskolan.47Yrkesintroduktionärettintroduktionsprogramsomvändersig

tilleleversominteärbehörigaattstuderapåettyrkesprogram.Programmetsyftartillattgeelevernamöjligheterattkommavidaretillettnationelltprogramellertillatterbjudatillräckligakvalifikationerföranställningsbarhetpåarbetsmarknaden.Yrkesintroduktionkanhavarierandeutformningochenmerellermindretydligprogramstruktur.Utbildningenkanvaraheltindividuelltutformadellergruppbaseradochsökbar.Ivissafallfinnsenmyckettydliganknytningtillettyrkesprogramochelevernastuderarvaldakursertillsammansmedelevernapåyrkesprogrammet.Antaleteleverpåyrkesintroduktionharnästanfördubblatssedan2011ochutgjordenärmare7400läsåret2017/18.

6.2.EntydligarestyrningochettstarkareyrkesutbildningsfokusinomintroduktionsprogrammenDesenastereformernaavintroduktionsprogrammenharinneburitattstyrningenavutbildningarnaharökat(Prop.2017/18:183,Skolverket2018b).Detskergenomtydligakravpåhuvudmännenatttaframutbildningsplanersominnehållerbestämmelseromprogrammensmål,innehållochlängd.Varjeelevskaocksåhaenindividuellstudieplansomgerelevenmöjligheterattvaramedochbestämmavadutbildningenskainnehålla,vilketstödsombehövsochvadsomskavaramåletmedutbildningen.Dessutomskaelevernagaranterasenminstautbildningstidom23timmariveckan.SkolverketsochSkolinspektionensuppföljningarharvisatattdetfinnsbristeridessaavseenden.Imångafallsaknasenutbildningsplanellersåärutbildningsplanenochdenindividuella

47Detkanocksånoterasattelevernapåintroduktionsprogrammenibetydligthögregradänandragymnasieeleverstuderarpåenskolamedkommunalhuvudmanänandragymnasieelever.15procentavelevernapåintroduktionsprogrammenstuderadeläsåret2018/19påenfriståendeskolajämförtmed29procentavelevernapåyrkesprogramoch30procentavelevernapåhögskoleförberedandeprogram.Avelevernapåspråkintroduktionstuderadeenbart7procentpåenfriståendeskola(Skolverket.Gymnasieskolan.Skolorochelever).Språkintroduktionerbjödsitotalt245avSveriges290kommuner.

studieplanenintetillräckligtdetaljerad.Undervisningstidenkanvaramycketvarierande.IbetänkandetfrånUtredningenomeleversomkommertill

Sverigeundergrundskolanssenareårskurser(SOU2017:54)behandlasfrämstförutsättningarnaförnyinvandradeeleverigrundskolan,menmanpekarocksåpåbehovetavförändringargällandeprogrammetspråkintroduktion.Detframhållsattundervisningeninteärtillräckligtanpassadtillenskildaeleversbehov,denärförstandardiseradtrotsattreglernatalarförattkollektivaundervisningsformerskaundvikas.Iutredningenframhållsocksåattenensidiginriktningpåspråkundervisninggörattelevernakanförlorastudiemotivationen.Flerbordefåmöjlighetattläsaandraämnenänsvenskaochsvenskasomandraspråk.Flereleversomidagärinskrivnapåspråkintroduktionskulleocksåkunnakommainpåprograminriktatindividuelltval,yrkesintroduktionochindividuelltval.Alltförfåeleverkommervidareefteratthalästspråkintroduktion.Kommunalvuxenutbildningskullekunnavaraettbättrealternativföreleversompåbörjarsinastudierilitehögreålder.Skolverkethargjortettantaluppföljningaraveleverpå

språkintroduktionochandraintroduktionsprogram.Uppföljningarnakartläggerövergångsmönstertillandrautbildningarochverksamheterutanförgymnasieskolan.Generelltsettärgenomströmningenitermeravandeleneleversomtarexamenfrånintroduktionsprogrammensvag,vilketkanförklarasmedelevgruppenssammansättningochattsyftetmedprogrammenskiljersigfråndenationellaprogrammen.Ienrapportfrånapril2018konstateradeSkolverketattknappt7procentavelevernasompåbörjatettintroduktionsprogram2014uppnåttenexamenpåettnationelltprogramtreårefteråt(dvs.2017).Avelevernasompåbörjadeettnationelltprogram2014hade66procentnåttenexamentreårefteråt(Skolverket2018b).2018presenteradeSkolverketocksåensärskilduppföljning

avseendespråkintroduktion(Skolverket2018).Detvisadesigattungefärentredjedelavdeungdomarsompåbörjatspråkintroduktionåren2011och2012iettsenareskedehadegåttövertillettnationelltprogram.Flertaletgickförrellersenarevidaretillvuxenutbildning,mångaefteratthavaritinskrivnapånågotannatintroduktionsprogram.Ettproblemsompekadesuthärvarattyrkesutbildningsutbudetpåkomvuxoftauppfattassomförbegränsatochihuvudsakbeståravkurserkoppladetillvård-ochomsorgsprogrammet.Enstörrebreddpåyrkesutbildningsutbudetivuxenutbildningenpågymnasialnivå

83

efterfrågas.Mångaavdesompåbörjadeettnationelltprogramellerstudierpåkomvuxhadedessutomsvårigheterattfullföljautbildningarna.Yrkesintroduktionvardetintroduktionsprogramsomomfattadeflesttidigareeleverpåspråkintroduktion.48Cirka10procenthadeingenannanregistreradutbildningänspråkintroduktionsexårefterpåbörjadestudier.Enambitionmeddesenasteförändringarnaav

introduktionsprogrammenärattskapatydligaremålbilderochenmerenhetligstrukturförutbildningarna.Skolhuvudmännenskautformautbildningarnaefterelevernasbehovochharmöjligheterattanpassautbildningarnatilllokalaförutsättningar,bådevadgällernärhetentillandrautbildningar(inomgymnasieskolanochkomvux)ochdetlokalaarbetslivet.Menambitionenattanpassatillindividuellabehovochlokalaförutsättningar,åenasidan,ochintentionenatterbjudalikvärdigautbildningar,åandrasidan,skaparlättmålkonflikter(Skolverket2018b).Dendåvaranderegeringengavundervåren2017Skolverketi

uppdragattutredamöjligheternaattocksåutnyttjadesammanhållnayrkesutbildningar,ävenkalladekurspaketelleryrkespaket,somutformasförregionalyrkesinriktadvuxenutbildning,inomintroduktionsprogrammen(Regeringsbeslut2017-04-20).Dettaansågsmestnaturligtinomyrkesintroduktion,menframhöllsocksåsomlämpligtinomspråkintroduktion.Detbetonadesattdettaskulleskeefterenprövningavindividernasförutsättningar.Förslagethadesinbakgrundidensåkallademigrationsöverenskommelsenmellanregeringen,Centerpartiet,Liberalerna,ModeraternaochKristdemokraternaår2015(Migrationsöverenskommelsen2015).Manframhöllattförslagetskullesesmotbakgrundavutmaningarnaispårenavdenstoraflyktinginvandringenliksomgenomströmningsproblemenigymnasieskolanmergenerellt.Genomattprövamöjligheternaattanvändayrkespaketiundervisningenpåintroduktionsprogrammenskullemangeelevernabådeenmerstruktureradvägtillvidarestudierpåettyrkesprogramellerinomvuxenutbildningochenbättreförberedelseinförarbetslivet.Såkalladesammanhållnayrkesutbildningarelleryrkespakethar

funnitsunderlångtidinomvuxenutbildningen,menfrämstanväntsinomvård-ochomsorgsutbildningar.49Yrkespaketenbestår,enligt

48Detskadockpåtalasattdenregisterbaseradeuppföljningeninteärheltäckande.Uppgifteromeleversomsaknarpersonnummersaknas.Enbartfolkbokfördamedpersonnummertäcksavundersökningen.49EnredovisningfrånSkolverketavseendeavgångseleverfrånKomvuxår2014visaratt12500eleverdeltagitpådeltidellerheltidiyrkeskursersomomfattademinst800poäng(cirkaettårsheltidsstudier)och6900iyrkeskursersomomfattademellan400och800poäng.Idenförsta

Skolverketsdefinition,aven”kombinationavgymnasialakursersommatchararbetsmarknadenskravförattkunnaanställa”(Skolverketyrkespaket).Idagfinnsettmycketstortantalyrkespaketpåolikautbildningsområden.Paketenbeståravettvarierandeantalkurser,deraslängdskiljersigåtochdemotsvararocksåolikanivåeravyrkeskompetens,ävenomkursernaformelltmotsvarargymnasialnivå.Vissakurserhargrundläggandekaraktärmedanandraharpåbyggnadskaraktär.BlandyrkespaketenpågrundläggandenivåkannämnasBarnskötare–elevassistentBas(900poäng50),IndustriBas(700poäng)ochVårdbiträde(800poäng).YrkespaketenharutformatsavSkolverket,mendettaharskettisamverkanmedbranschernaochisamrådmeddenationellaprogramråden.Innehålletipaketenärunderkontinuerligomprövning,blandannatviadetutbytesomSkolverketharmedparternaochbranschföreträdareiprogramråden.Någragrundläggandeutgångspunkterärattyrkespaketenska

beståavetableradekurserpågymnasialnivåochattdeskaledatillanställningsbarhetenligtdekriteriersomdeolikabranschernadefinierar.Deskaocksåhaennationellkaraktär,dvs.deskavaralikvärdigainnehållsmässigtoavsettvarilandetdeerbjuds.Dessutomskadevarapåbyggnadsbara,dvs.utgöraengrundförfördjupatlärandeochmeravanceradekvalifikationer.Somtidigareframhöllshandlardetomattläggaengrundbådeföranställningochförfortsattastudier.Parallelltmedarbetetmedattutredamöjligheternaattanvända

yrkespaketinomramenförintroduktionsprogramigymnasieskolanfickSkolverketocksåettregeringsuppdragattanalyseraförutsättningarnaföryrkesprovinomyrkesutbildningenpåkomvux,iyrkesprogrammenigymnasieskolanochinomintroduktionsprogrammen(Skolverket2017,Skolverket2018d).Enförsöksverksamhetharpåbörjats.Motivetärattdetfinnsgodaerfarenheteravyrkesprovivåranäragrannländer,tillexempelDanmark,FinlandochNorge.Yrkesprovenslegitimitetbyggerpåattdegerbådedenenskildeelevenochpresumtivaarbetsgivare

elevgruppenutgjordeandelensomlästkursermedinriktningpåvårdochomsorg60procentochidenandraelevgruppen33procent.Barnochfritidsamthandelochadministrationutgjordeocksårelativtbetydandekursområden(Skolverket.Etableringsstatus2015förolikaelevgruppersomavslutatkomvux2014).Olikaregeringarharundersenareårförsöktattuppmuntrameravyrkesutbildningpåkomvux,elleryrkesvux.Ettaktuelltexempelärstatsbidragetförregionaltinriktadvuxenutbildningfrån2016(SFS2016:937).Förutsättningenförstatsbidragvarattminsttrekommunersamverkadeomyrkeskurser.Mengenomslagetharvaritsvagt,förutomgällandevård-ochomsorgsutbildning.50Vidfulltidsstudiermotsvararenveckasstudierungefär20poäng.900poängmotsvararsåledesenutbildningstidpå45veckor.

85

signaleromattindividenharuppnåttdekvalifikationersomärnödvändigaförattklaraenvissyrkesroll.ProblemetiSverigeärattviinteharhaftnågotenhetligtsystemföryrkesprov,sombindersammanbranschernasegnakriterierochbedömningarmedskolornas.Vidsidanavgymnasieskolornasexamensutgångartillämparvissabranscheregnaochkompletterandekravförattenindividskabetraktassomanställningsbarochfulltutbildadinomettvisstyrke.Dessaförhållandenskaparosäkerhetochåterspeglarenklyftamellanbranschernaskvalifikationskravochdeutbildningargymnasieskolornaerbjuderpåyrkesutbildningsområdet.Skolverketvillävenprövamöjlighetenattintroducerasåkallade

yrkesdelprovinomintroduktionsprogrammen.Dethandlarsomnamnetantyderomdelaravettyrkesprovkopplattillenmerbegränsadyrkesroll.Densvenskagymnasieskolanomfattarnärmare170olikayrkesutgångarochettyrkesdelprovskullekunnagetillträdetillettyrkeellerenbiträdesfunktiontillettetableratyrke.

6.3.SvagtintressefrånparterochbranscherMyckettalarförattdetfinnsspänningarmellanhurförslagenomyrkespaketochyrkesprovinomgymnasieskolanochintroduktionsprogrammenuppfattas,delsmellanbransch-ochpartsorganisationer,delsmellanaktörernaiarbetslivetochmyndighetersomSkolverket.Förslagenpåyrkespaketkanuppfattassomhotfullaomdeintekopplastillkravpåattelevernaskahagymnasiekompetens.Omdettillexempelhandlaromvuxnasmöjlighetertillyrkesväxlingärdetfåsomharinvändningar.Handlardetdäremotomeleverpåintroduktionsprogrammensomskafullföljayrkespaketförattuppnåanställningsbarhetkopplattillenrelativtsmaltdefinieradyrkesroll,ärinvändningarnameruttalade.DetframkommerocksåiSkolverketsredovisningavsittutbytemedbranschföreträdareidenationellaprogramråden(Skolverket2018d).51Enkänsligfrågaärocksåommanskaerkännakvalifikationerpålägrenivåänvadsommotsvarargymnasienivå(dvs.undernivå4iSverigesreferensramförkvalifikationer(SeQF)).Bildenbekräftasifleraavdeintervjuervihargenomfört.Såväl

representanterförarbetsgivarorganisationersomfackligaföreträdareuttryckerenskepsismotyrkespaketinomramenför

51Ävenintervjuersomgenomförtsmedföreträdareförbranschorganisationerochfackligaorganisationertalarförattdetfinnsenstarktveksamhet.

gymnasieskolansintroduktionsprogram.Engemensamfarhågabottnariuppfattningenattyrkespaketenförserelevernamedenhalvutbildning.DärmedkonstruerasettslagsB-lagpåarbetsmarknaden.Fördessaindividerkandetvarasvårtatthävdasigpåarbetsmarknadenitideravlågkonjunkturelleromkonkurrensenomjobbenhårdnaravandraanledningar.…omjagskullebörjaplockabortlitekurserochbestämmasåhär

attnämenSkolverketharbestämtattdetfinnsnågotsomheter”nästan-mekaniker”ochdenhär”nästan-mekanikern”denkaninteallt.Denkan70procentavvadenmekanikerkan.(…)alltsåriskenmantardåärjuattviutbildarfolksomnärkonjunkturenvänder,såärdetjudesomkommerbliuppsagdaochintevaraanställningsbara.Dåsitterdemedenutbildningsominteärklar.(RepresentantTransportföretagen)Liknandeuppfattningarkommerframifleraintervjuer.En

ombudsmanfrånByggnadsharettsnarliktperspektiv,menbetonarocksåattyrkespaketeninnebärensänktambitionsnivåföryrkesutbildningengenerellt.Detstridermothurbranschernauppleversinakompetensbehov.Skamanfåenkvalitetsökningochenstatushöjningpåvårayrken

ochyrkesutbildningarsåtrorjagtvärtomattmanmåsteökakraven.Ökautbildningsnivånochlängden.(Ombudsman,Byggnads)RepresentantenfrånSkolverketharenannanuppfattning.Hon

menarattutbildningenpåintroduktionsprogrammentidigareharvaritalldelesförostruktureratorganiserad.Förendelprogram,särskiltindividuelltalternativ,finnsentydligambitionatthuvudmänskakunnaformautbildningenefterlokalaförutsättningarochbehov.Intentionenharvaritindividanpassadeutbildningarmedrelevansförenvidareframtidinomutbildningssystemetellerarbetsmarknaden.Problemet,enligtrespondenten,ärattlikvärdighetenbrister,kvalitetenpåutbildningenvarierarliksomindividanpassningen.Yrkespaketenärendelavarbetetmedatthjälpahuvudmännenattstyraupputbildningen.Apropåkritikenfrånendelföreträdareomattyrkespaketenerbjuderhalvfärdigautbildningarsägerhonsigkännaigenresonemanget,menhonköperdetinte.Utifrånmittperspektivatttänkapåkvalitet,innehåll,utbildning,

attsåsommanhargjortidaginomyrkesintroduktionsåserjagbarapositivtpåattmanslängerinkursersomelevernafaktisktfårläsa.Iställetförattmanintefårläsanånting.Såförindividentänkerjagattdetärbättremedenhalvutbildningäningenalls.(Representant,Skolverket)

87

Honmenarvidareattbranschernasskeptiskainställningtillnationellayrkespaketinomramenförintroduktionsprogrammenocksåäruttryckförenokunskapomeleverna.Honbetonarattdethandlaromenheterogengruppdärendelharstorautmaningarochstårväldigtlångtfrånarbetsmarknaden,medanandrabarasaknarnågraenstakabetyg.Isinadialogermedbranschföreträdaremenarhonattbildenärattelevernaharsåsatsigigenomgrundskolanochäromotiverade,vilketenligthenneintealltidstämmer.Detfinnsdesomärjättemotiveradeochambitiösaochsåfinnsdet

desomharsvårigheterochendelsomkanskeharsvårtatthittamotivation.Jagtrorattdetharattgöramedvilkenkunskapmanharochvilkaerfarenhetermanhar.Senhardetattgöramedhurpassstorabehovolikabranscherharavkompetensochvilkentypavkompetens.(Representant,Skolverket)Attdetfinnsenskepsismotelevernapå

introduktionsprogrammenbekräftasdelvisiandraintervjuer.EnrepresentantförElektrikernasintresseorganisation(EIO)menartillexempelattförslagenpåyrkeskurserinomramenförintroduktionsprogrammenärkontraproduktiva.Elevernadärär,enligthonom,ibehovavheltandratyperavinsatserochstöd.Respondentenvisarettpåtagligtengagemangföreleverpåintroduktionsprogrammenochserriskermedattlåtaindividertillgodogörasigettyrkespaketpåbekostnadavenfullständiggymnasieutbildning.Attdetpånågotsättskullevaramöjligtattgöra…

anställningsbarapersoneravmajoritetenavdesomfinnsiintroduktionsprogrammen,dåmisslyckasmanmedtvåsaker.Delssänkermanstatusenpåyrkesutbildningenännumer.Ochsensåfårdehärungdomarnaintedetdebehöver.Nämligenvuxenkontaktersomhjälperdemattblivuxna.(Representant,EIO)Misstronmotmöjligheternaattanvändanationellayrkespaket

inomintroduktionsprogrammenäralltsåpåtaglig.Detgällerförsåvälarbetsgivarrepresentantersomfackligaföreträdare.Däremotserman,somvinämndeovan,merpositivtpåmöjlighetenattanvändayrkespaketinomramenfördenkommunalavuxenutbildningenellersomenresursföryrkesväxling.Detärmedandraordintekonceptetsomsådantmanärkritisktill.Snararetycksdethandlaomattelevernapåintroduktionsprogrammeninteuppfattassomenlämpligmålgrupp.Närdetgällerrepresentanternafrån

arbetsgivarorganisationernapåtalarfleraattdethosdeföretagderepresenterarfinnsenmisstrogällandeanställningsbarhetenhos

introduktionsprogramseleverna.Manbetonarattanställningsprocesserärförknippademedpåtagligariskerochkostnader.Detgällerinteminstförsmåföretag.Gymnasieutbildningenanvändssomettslagslägstanivåisorteringenavdearbetssökande.Individersomintenårupptilldennivånuppfattasintesomanställningsbara.Föreställningenärattdessaeleverharbristerkoppladetillförmågorsomattkommaitid,slutföraarbetsuppgifterochfungerasocialtpåenarbetsplats.Detärintesåsvårtattföreställasigommantänkerpåatt92

procentavvåramedlemsföretagharfärreän25anställda.Deflestaliggerrunt10.Ochgörmanenfelrekryteringellerrekryterarenpersonsomdettarganskalångtidattlärauppfårmanminusresultat.Ochivärstafallkanföretagetgåikonkurs.Detärfruktansvärtdyrtattgöraenfelrekrytering.OchdetärdärförviharskapatETG52.Ochdetharvilitemererfarenhetavnu.Detärfaktisktsåatt90procentavelevernasomklararETG:syrkesprovanställsavvårbransch.Detfinnsintepåkartanattenelevpåettintroduktionsprogramskullefixadetyrkesprovet.Möjligennågonenstakariktigsupertalang.(Representant,EIO)Bildenärdocksplittrad.Andrarespondenterpåtalaratt

introduktionsprogrammenselevsammansättningärheterogen.Därfinnseleversombarasaknarettbetygförattuppnåbehörighettillettnationelltprogram,mendärfinnsocksåeleversomiprincipinteharnågonutbildningsbakgrund.Respondenternamedenmerpositivsynpåintroduktionsprogramselevernamenarattdetpotentielltfinnsmycketattvinnapåattgedessaeleverenchanspåarbetsmarknaden.Dethandlargivetvisomenskildaindividersmöjlighetertilletableringochförsörjning,menocksåommöjligheternaatttillgodoseföretagenskompetensförsörjningsbehov.Ävenderespondentersomärmerpositivtinställdatill

yrkespaketinomintroduktionsprogrammenbetonarattmåletförsamtligaeleverbörvaraattuppnågymnasiekompetens.Däremotbehöverdetinteskeinomramenförgymnasieskolanstreåriganationellaprogram.Yrkespaketenkanurettsådantperspektivfungerasomstegpåvägenmotfullständigakvalifikationerpågymnasialnivå.Desomtillgodogjortsigettyrkespaket,menintelyckatsfullföljaettnationelltprogram,kanlämnagymnasieskolanmednågotmeribagagetänenbartettmisslyckande.

52Elteknikbranschensgymnasiekoncept(ETG)ärettsamarbetemellanelteknikbranschenspartersomsyftartillattstärkakvaliteteniutbildningenavelektrikersamtgörautbildningenmerattraktiv.Blandannatinnebärkonceptetattlärlingsutbildningen,somannarsföljerefteravslutadegymnasiestudier,ärinbakadidentreårigaprogramutbildningen.

89

Förutsättningenärattdetlängreframgårattbyggavidarepåyrkespaketenochtaytterligarestegmotenfullständigutbildning.Förattdekvalifikationersomerbjudsgenomyrkespaketenskavararelevantakrävsattdeärframtagnaavrättaktörer,ellervadenrepresentantfrånSverigesbyggindustrierkallarförlegitimakvalifikationsägare.Detärintesäkertattdetärvisomärdelegitimaägarnaav

kvalifikationen.Manbehöverinvolverafleraaktörer.Ochdethäräregentligenettproblemsomberörhelastrukturenpåskolan.Viharenutbildningsomärskapadföretableradeyrkesrollerochdärparternapåarbetsmarknadenharvaritaktivaochmedverkatiutformningenavgymnasieskolan,mendeallraflestayrkenfinnsinteensinomgymnasieskolan.(Representant,Sverigesbyggindustrier)Icitatetovanlyftsenviktigpoäng.Imångabranscherharman

tagitframegnamodellerföratterkännayrkeskompetens.Detfinns25valideringsmodelleriSverigesomtäckercirka140yrken,alltfrånfastighetsskötaretillstädare.Oftahardessamodellerutvecklatsinompartssammansattayrkesnämnder.Iblandsyftarvalideringentillattprövaheladenkompetenssommotsvarasavengymnasialyrkesutbildning(tillexempelvård-ochomsorgsprogrammet),iblandhandlardetomenmerbegränsadkompetensprövning.Detfinnserfarenhetersomtalarförattresultatenkanvaragodanärutbildningarnainomintroduktionsprogrammenknytstillcertifikatellerbranschintyg(Skolverket2015),tillexempelsomtruckförarutbildning,hjullastarutbildning,fastighetsskötarutbildning,städserviceutbildningetc.Menmerskullealltsåkunnagöras.Fleraktörerfrånarbetslivetbehöverengagerasförattidentifierasådanayrkesrollersomidagfallerutanförutbildningarnainomgymnasieskolan.Däreftermåstetydligakvalifikationerkoppladetilldessayrkesrollerochutbildningarsomlederframtilldemtasframisamverkanmellanarbetsliv,Skolverketochhuvudmän,naturligtvismedolikaelevgruppersförutsättningaribeaktande.MedutgångspunktfråndetsistnämndalåtervidenyrkespaketsskeptiskerepresentantenfrånEIOavrundadettaavsnitt.Omjagfårstyrautbildningspolitikensåskullejagviljahaenrätt

progressivledarskapsutbildningförintroduktionsprogrammen.Ochsenindividuelltiordetsrättabemärkelse.Attmanhittartalangerochambitionerhosvarjeenskildindividochsåbyggermanensortsmöjlighetattklivainpåarbetsmarknadenutifråndet.(Representant,EIO)

6.4.Arbetsmarknadensparterochintroduktionsprogrammen–omsocialstängningInomforskningennyttjasiblandbegreppetsocialstängning(setillexempelBrante2009).Uttrycketanvändsinomprofessionsforskningenochsyftarpåettmönsterdärhögutbildadegrupper,intesällanmedyrkeslegitimationer,strävarefterattbevarasinexklusivitetgenomattutestängaangränsandeyrkesgrupperfrånmöjligheterattkonkurreraomnäraliggandejobb.Viurskiljerettlikartatmönsteripartersochbranschorganisationersförhållningssätttillmöjligheternaattutvecklayrkesutbildningsmomentinomramenförintroduktionsprogrammen.Dettycksfinnasenrädslaförattgedennaelevgruppenstatussomanställningsbarainomdedelaravarbetsmarknadensomrespondenternarepresenterar.Resultatetblirettslagssocialstängningidenmeningenattmanskaparhinderförinträdepåarbetsmarknaden.Samtidigtärdetnaturligtvisviktigtattsekomplexitetenbakom

fenomenetsocialstängning.Detfinnsenrationalitetisträvandenaattupprätthållakravpåyrkeskvalifikationerochtraditioner.Utanettvisstmåttavkartelliseringförsvårassannoliktbådekompetensutvecklingochiförlängningenocksåbredareförnyelsesträvandeninomenskildabranscherocharbetslivetistort.Dessutomvisarerfarenheternaattorganisationersomföreträderbredasocialaintressegrupper,påbådelöntagar-ocharbetsgivarsidan,ihögregradtvingasbeaktaettsamhällsintressesnarareänettsärintresse.Dethartraditionelltframhållitssomenstyrkahosdesvenskaintresseorganisationernapåarbetsmarknadenjämförtmedmindrevälförankradeorganisationeriandraländer.Ändåkanviurskiljaettmotståndmotennyorienteringav

introduktionsprogrammeniriktningmotmeryrkesutbildning.Detfinnsenoroförattnyautbildningsformerochvägarinirespektivebranschskulleunderminerastatusenfördesomföljtdenreguljärautbildningsvägen(ipraktikenoftanationellayrkesprogram,iblandmedenpåbyggnadsomlärling).Motståndetskulleurdetperspektivet,frånfackligsynpunkt,kunnatolkassomettuttryckförsolidaritet.Mendetfinnstvåsidoravmyntet.Enlägreformellkvalifikationsnivåskulleförvissokunnamotiveralägrelöner,menocksåöppnaupparbetsmarknadenfördesomidagstårutanför.Dethandlarinteomattförsämraarbetsvillkorenförnågragrupperutansnarastomattminskasegmenteringenpåarbetsmarknadengenomattgegruppersomidagslägetsaknarbådeyrkeskompetensochförutsättningarförordnadeanställningsförhållanden

91

möjlighetertillnågotannatänatypiskajobbochenrundgångmellanarbetslöshetsperioderochtillfälligajobb,dvs.detviikapitel2kalladeförwork-welfarecycling.Frånettarbetsgivarperspektivkanmotståndetförståsuren

annansynvinkel.Detbörnoterasattarbetsgivarorganisationernainteärgenerelltskeptiskatillinitiativsomyrkespaket.OrganisationersomSvensktNäringslivharuttrycktettvisstpositivtintresse(SvensktNäringsliv2017).Utgångspunktenärbehovetavattökaantaleteleveriyrkesutbildningförattunderlättarekryteringenavarbetskraft.Skepsisenmotyrkespakettycksvaramerpåtagligjunärmre

verkstadsgolvetmankommer.Arbetsgivarföreträdareframhållerbetydelsenavtilltagandekomplexitetochalltmeravanceradearbetsuppgifterispårenavdigitaliseringochökadekravpåkundanpassning.Urdetperspektivetmotiverasmotståndetmotyrkespaketmedattframtidensarbetsuppgifterkommerattställahögrekravpåutbildning.Slutsatsenblirdåattinitiativsomyrkespaketutgörettstegifelriktning.Enytterligareaspektpåarbetsgivarnasskepsismot

introduktionsprogrammenhar,somframgickiavsnittetovan,attgöramedsynenpåelevgruppen.Attintelyckatsblibehörigtillettnationelltprogramsessomettmisslyckande.Dettamisslyckandeuppfattasiblandsomettresultatavindividuellatillkortakommandenochbrister.Attanställaindividermedenhistoriaavutbildningsmisslyckandenförknippasdärmedmedpåtagligarisker.Resonemangetliggernäravadsomskullekunnakallasett

medikaliseringsperspektivpåintroduktionsprogramselever.Föreställningenhossåvälarbetsgivaresomfackligamotparterärattdessaindividersnarareänutbildningbehöversocialtoch/ellerhälsorelateratstöd.Deuppfattasheltenkeltintevararedoförarbetsmarknaden,oavsettomdeerbjudsrelevantayrkeskvalifikationerellerej,ochansvaretförgruppenfallerdärmedvarkenpåarbetsgivarnaellerpåfackföreningarna.Detbordeemellertidintebehövavaraså,givetattman

kollektivavtalsvägendefinierarutbildningskravpåolikanivåerochdifferentierarlönernaiförhållandetillolikayrkeskvalifikationer.Ochbildenäralltsåinteheltentydig.Detframkomävenivåraintervjuer.

6.5.YrkespaketenochbranschernasvalideringsmodellerskaparmöjligheterYrkespaketengerentydligstrukturochtydligamålförutbildningen.Menävenbranschmodellernasomliggertillgrundförvalideringkananvändasförattskapaenstrukturochförattkvalitetssäkrabådeskolförlagtocharbetsplatsförlagtlärande(SOU2017:18).Dekompetenskriteriersomliggertillgrundförerkändakvalifikationerkoppladetilletableradeyrkenpåolikabranschområdenformarsammantagetenkursplan,utgörenchecklistaförhandledningochgerförutsättningarföråterkopplinggällandevadenelevharlärtsig,liksomvadsombehöverutvecklasochkompletteras.Dettabordevarafulltmöjligtinomintroduktionsprogrammen,

givetattmanuppfattaryrkespaketochbranschdefinieradelärandemålsomenetapppåvägentillvidarelärande.Alltlärandemåstevarapåbyggnadsbart.Givetvisharocksåeleversominteomedelbartgårvidaretillettnationelltprogramefteratthaslutförtettintroduktionsprogramrättattfåsinakvalifikationerbedömda.Detförutsätterensamverkanmedbranscherna.Enutmaningäråterigenattintressetärbegränsat.Detfinnsintehellerordnadeinstitutionellaformerförsamverkanmedbranschernaocharbetsmarknadensparter.Detsaknastillexempelnationellaochlokalaprogramrådförintroduktionsprogrammen.Detfinnsexempelpåvälfungerandelokaltsamarbetemellanintroduktionsprogramocharbetsliv,mendethandlaromenstakaexempel.Inomramenfördensvenskamodellenochpartssamarbetet

bordedetvaramöjligtattgöramerförungapåintroduktionsprogrammen.Dethandlarintebaraomsocialtansvarstagandeutanocksåomattmötaalltstarkareflaskhalsarpåarbetsmarknaden,dvs.omattgaranteraarbetskrafts-ochkompetensförsörjningen.Yrkespaketenskulleikombinationmedyrkesintroduktionsanställningar,dvs.kollektivavtaladeochstatligtsubventioneradelärlingsanställningar,kunnaläggaengrundförlärlingsutbildningdärskolförlagdamomentkombinerasmedlärandepåarbetsplatser.Yrkesintroduktionsanställningarnaskulledåinnehållakompetensgivandedelarienlighetmedbranschernasvalideringsmodellerförolikayrken.Detskullegehögreocherkändayrkeskvalifikationerochunderlättavägentillförvärvsarbete,godalönerochmöjlighetertillvidarelärandeiarbetslivet.Mendetförutsätterettfördjupatengagemanghosarbetsmarknadensparterochbättresamverkansformermellanskolorochföreträdareförarbetslivet.

93

YrkespaketendiskuterasocksåsomenmöjlighetienrapportomsvenskyrkesutbildningfrånOECD(Kuczera&Jeon2019).Härsesyrkespaketeniförstahandsomettverktygföryrkesväxling,kopplattilldenkommunalavuxenutbildningen.Menirapportenställermansigocksåförsiktigtpositivtillattanvändayrkespaketeninomintroduktionsprogrammen,framföralltförnyanländaeleverinomspråkintroduktion.Etthuvudbudskapäremellertidattallaeleverfrämstskauppmuntrasattfullbordaettnationelltprogram.Yrkespaketenuppfattasintehellersomfullgodakvalifikationer,mantalaromdelvisaellerpartiellakvalifikationer.Detsistnämndavisaregentligenattförfattarnatillrapporten

inteuppfattatdenfullainnebördenavyrkespaket.Enhuvudpoängärjuattyrkespaketenintebaraskarelaterastilletableradeutbildningsprogramutantillerkändakvalifikationeriarbetslivet.Idetsistnämndafalletskulledetkunnahandlaomkvalifikationersomtagitsframavparternainombranschenochsomanknytertillbranschernasegenhändigtdefinieradekvalifikationskriterierochvalideringsmodeller.OECDtycksiställetlutaåtenbedömningsomkommerframivissaavdeintervjuervihargenomförtdärföreträdareförpartsintressentenderarattseyrkespaketensommindredelaravettetableratyrkesprogram,ellertillochmedettyrkesprogramiminiatyr,ochintesomutbildningarrelateradetilldefinieradeyrkensomledertillkvalifikationersomstårpåegnaben.Vimenarattdetärenförtrångsynsomtillattbörjamedgördet

svårtatttillgodoseettavmålenmedyrkespaketen,dvs.attmötabehovenavyrkeskompetenspåområdendärdetidagrådersvårbristoch/ellerdärdeetableradeyrkesprogrammeniskolaninteharnågrautgångarmotdeaktuellayrkena.Iförlängningenbidrardetdessutomtillattgöradetänsvårarefördeberördaungdomarnaattfåjobbsommedgerutvecklingsmöjligheterochtryggainkomstförhållanden.Detmåstefinnas–ochfinnsredan–olikavägartillyrkeskvalifikationer.Dettaärigrundenpositivt.Somframhöllsikapitelfyra,apropådiskussionenommatchningsproblemenpåarbetsmarknaden,finnsdetanledningattintestirrasigblindpåbetydelsenavformellutbildningsnivå.Ofullständiggymnasieutbildningkan,somviharargumenteratförhär,kompenserasviakompletterandeutbildningarochorganiseratlärandeiarbetslivet.Fråganomhurvälmatchadenindividärirelationtillsittarbeteavgörsinteenbartavommanuppnåttenvissutbildningsnivåellerejutanavkunskaperochfärdigheteridetpraktiskaarbetet.Härfinnsstoramöjligheterattkompenserabristeriformellutbildningviamerinformelltlärande.Menett

ensidigtfokuspåformellutbildningsnivå,blandmyndighetersåvälsombranscherochpartsorganisationer,riskeraripraktikenattförhindrasådanakompensatoriskainsatser.Dessutomkanintefråganomyrkeslärandereducerastillatt

enbarthandlaomgymnasieskolansyrkesprogram.Iettlivslångtlärande-perspektivmåstemansemöjligheternatilllärandeiarbetslivetliksomfortsattlärandeiandrautbildningsinstitutioner.Givetdettabörmanockså,iförlängningen,kommavidaremedfrågoromhurallaskagararanterasbästatänkbarastödförfortsattkompetensutveckling.Dethandlardåomalltfrånmöjlighetertillkvalificeratlärandepåarbetsplatser,tillfällentillvalidering,närhettillutbildningsinstitutionerochmöjlighetertillledighetochutbildningsfinansiering.Nyanländaochpersonermedsvagareförankringidetreguljärautbildningssystemetharocksåettänstörrebehovavstödiformavstudie-ochyrkesvägledning.MotdenbakgrundenärdetpositivtattUtredningenomenutveckladstudie-ochyrkesvägledningnyligenharpresenteratförslagomförstärktvägledningsstödförnyanländaocheleverispråkintroduktion(SOU2019:4).Vifåranledningattåterkommatilldenutredningennärviinästaavsnittberörkommunernasaktivitetsansvarförungautanförgymnasieskolan.

6.6.Aktivitetsansvaret–någrakonkretaförslagpåreformerUtmaningarnagällandeintroduktionsprogrammentalarförbehovetavtydligarestrukturerochmeravsamverkan,bådeförattgaranteratydligaremålförutbildningarnaochföreffektivarekvalitetssäkring.Sammasakgälleregentligendetkommunalaaktivitetsansvaret.Utmaningenärattförenadetdecentraliseradeansvaretochflexibiliteteniutförandet,inteminstiljusetavolikaindividersvarierandebehov,medgrundläggandekravpålikvärdigaförutsättningarochkvalitetiinsatserna.Målgruppenföraktivitetsansvaretminskar,sompåtalatstidigare,iochmedattelevernapåintroduktionsprogrammenintelängreomfattasavkommunernasaktivitetsansvar.Mendetkommerändåattåterståenbetydandegrupp16–19-åringarsominteharnågonanknytningtillgymnasieskolanellernågonannanutbildningsform(folkhögskolaellerkomvux).Myckettalarförattdetbehövsytterligareåtgärderförattstärkainsatsernainomaktivitetsansvaretfördengruppen,förattmöjliggörabådefortsattutbildningochkontaktermedarbetslivet.Olikauppföljningarvisarattdetsaknasetableradeformerför

samverkanmellankommunernaocholikarelevantaaktörer

95

koppladetillaktivitetsansvaret.Inommångakommunerfinnsettetableratsamarbetemellanskolornasstudie-ochyrkesvägledning,socialtjänstocharbetsmarknadsenheterianslutningtillaktivitetsansvaret.IntesällanförekommerocksåsamverkanmedArbetsförmedlingen.Däremotärdetovanligtmedsamverkanmedföretagochfackligaorganisationer.Detinnebärisinturattdetärsvårtatterbjudamöjlighetertillpraktikochlärandepåarbetsplatserutanförkommunensegnaverksamheter.Myckettalarocksåförattdetskullebehövasettmerutvecklatsamarbetemellankommunerna,påregionalnivå,kringaktivitetsansvaret.Dethandlardelsomatterbjudaanpassadeutbildningslösningar,tillexempelplatspåfolkhögskoloriandrakommuner,delsomattsamordnaarbetetmedpraktikplatsförmedling.Arbetsförmedlingensrollinomaktivitetsansvaretbör

uppmärksammas.Härfinnsendubbelhet.ProgrammetJobbgarantiförungaärjuöppetförarbetslösaungdomarfrån16årsålderochuppåt.Utredningenomungasomvarkenarbetarellerstuderar(SOU2013:13)pekadepåbehovetavmerflexiblainsatserochfleraaktörerföratttillgodosedevarierandebehovenhosmålgruppen.EnutgångspunktvarattArbetsförmedlingenskullekunnahanteradeungasomhademinstbehovavsärskiltstödochstodnärmastarbetsmarknaden.Menfråganäromdettaärenrimligutgångspunkt.Omdetbakomliggandesyftetmedaktivitetsansvaretverkligenärattunderlättaåtergångtillutbildningärkopplingentillkommunalaochandrautbildningsinstitutioner(tillexempelfolkbildningen)meravgörande.Arbetslivserfarenheterbordeocksåkunnaerbjudasviakommunernaochisamverkanmedföreträdareförarbetslivet,tillexempelgenomattenmotsvarighettillgymnasieskolanslokalaprogramrådupprättasfördetkommunalaaktivitetsansvaret.Yrkespaketenbordevaraettalternativävenfördeungasomomfattasavaktivitetsansvaret.Finansieringsfrågornainomaktivitetsansvaretbordeockså

uppmärksammasmer.Ungasominteärinskrivnaigymnasieskolanärinteberättigadetillstudiehjälp.Dettagällerävenomdedeltariensärskiltanpassadkommunalåtgärd.UngasomärarbetslösaochdeltarijobbgarantinförungaiArbetsförmedlingensregiharinterätttillutvecklingsersättning(sommotsvararstudiebidraget)förrändeharfyllt18år.53Fråganärominteallaungasomomfattasavaktivitetsansvaretocksåbordeharätttillenersättningmotsvarandestudiebidragetistudiehjälpen(ochutvecklingsersättningenförarbetslösasomsaknarfullbordad

53Sammaåldersgränsgällerförekonomisktbistånd.

gymnasieutbildningochäriåldrarna18–20år)?Detskullesannoliktunderlättakommunernaskontaktermedmålgruppenochstärkaincitamentenfördeberördaungdomarnaattdeltaiåtgärder.Enangränsandefrågahandlaromkommunernashanteringav

kostnadernaförinsatsernainomaktivitetsansvaret.Närdetgällereleverpåprogramigymnasieskolanharkommunernasärskildaberäkningsmodellerförkostnadstäckning(grundkostnader,programkostnader,extrakostnaderetc.).Beräkningsmodellernakanvarieramellankommunerna,mendetfinnsetableradesystem.Förungasomomfattasavaktivitetsansvaretochinteföljerettintroduktionsprogramfinnsintemotsvarandekostnadsberäkningar.Omen”skolpeng”togsframävenfördennagruppskulledetvaralättareattbådeskärskådakostnadsbildenochsemöjligaåtgärdsalternativ(tillexempelutrymmetförattanlitaexternaaktörer).Detskulleocksåvaralättareattbedömaochjämförakommunernasengagemangpånationellnivå.Iprop.2013/14:191Medfokuspåungaframhölldendåvaranderegeringenattallakommunerbörhaenekonomiskberedskapföratterbjudaungaenutbildningsplatsigymnasieskolan.54Härbordedetgörasettförtydligandeavseendedeltagandeiutbildnings-ocharbetslivsrelateradeåtgärderinomramenföraktivitetsansvaret.EnytterligarefrågahandlaromhurGy11-reformenoch

avvecklingenavdedåvarandeindividuellaprogrammen(IV)harpåverkatförutsättningarnaförkommunernasarbetemeddeberördaungdomarna.Enmajoritetavdeungasomsorterarunderaktivitetsansvaretharföljtettintroduktionsprogram.IV-programmenrymdeävenmångasomhadebehörighetattstuderapåettnationelltprogram.DekundeerbjudaspraktikochanpassadestudievägarinomramenförIV.Introduktionsprogrammenskasomregel(omdetintefinns”synnerligaskäl”)riktasigtillungasominteärbehörigaattstuderapåettnationelltprogram.Innebärdettaattkommunernaharfåttstörresvårigheteratthittalösningar(praktik-ochutbildningsplatser)fördeungdomarsomsorterarunderaktivitetsansvaretochsomärbehörigaattläsapåettnationelltprogram,mensomavolikaskälintegördet?Ettutvecklataktivitetsansvarmåsterymmaocksådessagrupper.Denfrågankvarstårnäraktivitetsansvaretnuintelängreskaomfattaelevernapåintroduktionsprogrammen.HarGy11-refomeninneburitattdet54”Kommunernaärskyldigaatterbjudavarjeungdomihemkommunenenutbildningsplatsigymnasieskolan.Enplatsigymnasieskolankostarmellan80000och190000kronorperindividochläsårberoendepåkommunochprogram.Dettabörbetydaattmedelförgymnasieplatsfinnsavsattaförvarjeungdomideaktuellaåldrarnaunderdeårdeberäknasgåigymnasieskolan,dvs.iåldern16–19år.”(Prop.2013/14:191s.158)

97

blivitsvårareatthittaindividanpassadelösningarföreleverigymnasieskolan–ochdärmedbidragittillattökaantaletpersonersommåsteomfattasavaktivitetsansvaret?Ireglernaföraktivitetsansvaretframhållsattdetsyftetmed

insatsernaiförstahandskavaraattunderlättaförungdomarnaattåtergåtillutbildning,iandrahandskadethandlaommöjlighetertillarbetslivserfarenhet.Förattgöradetmöjligtattinfriabådamålenkundekommunernaupprättaindividuellautbildningsplanerfördesomomfattasavaktivitetsansvaret.Utgångspunktenmåstevaraattdeåtgärdersomsättsinkanmotiverasmedutgångspunktfrånmåletattdenungeskaåtergåtill/påbörjaenutbildningpågymnasialnivåellerfåenpraktikplatssomgermöjlighetertillkvalitetssäkratlärande.Kombinationeravpraktikochstudierärattföredraframförpraktikpåheltid.FleraavförslagenibetänkandetfrånUtredningenomen

utveckladstudie-ochyrkesvägledningkanbidratillatthöjakvalitetenochträffsäkerheteniarbetetmedaktivitetsansvaret(SOU2019:4).Detgällerblandannatförslagetomattallanyanländaigymnasieskolanskaerbjudasindividuellasamtalisambandmedutformningenavdenindividuellastudieplanen.Allaeleverispråkintroduktionskaomfattasavsådantkontinuerligtstöd.Allaeleversomriskerarattlämnagymnasieskolanmedofullständigabetyg,dvs.ettstudiebevisiställetförenexamen,skaocksåomfattasavriktadeinsatseriformavindividuellvägledningförvidareutbildningellerarbete.Utredningenbetonarsärskiltbehovetavvägledningblandnyanländasomsaknarkunskaperomdetsvenskautbildningsystemetocharbetsmarknaden.Nyanländaungdomarsaknardessutomoftastdesocialanätverksomförinrikesföddakangehjälpochingångar,vadgällerbådevidarestudierochmöjligheteriarbetslivet.Detfinnsalltså,sammanfattningsvis,ävenanledningattseöver

förutsättningarnaochformernaförkommunernasarbetemedaktivitetsansvaret.Liksomnärdetgällerintroduktionsprogrammenhandlardetomattförenaambitionenattgeettflexibeltochindividanpassatstödmedgrundläggandevälfärdspolitiskakravpålikvärdighetochkvalitetiinsatserna.Dessutomfinnsdetanledningattseävenarbetetmeddetkommunalaaktivitetsansvaretiettbredarekompetenspolitisktperspektiv.Ungdomarnasmotivationförfortsattastudierstärksviaarbetslivserfarenhetochlärandepåarbetsplatser.Bådeföreträdareförarbetslivet,kommunerochmyndigheterbörsedenpotentialtillsåvälarbetskrafts-somkompetensförsörjningsomfinns,intebaraviadeinsatsersomkangörasgenomintroduktionsprogrammen,utanocksåviadeinsatser

somskullekunnagörasförungasomomfattasavaktivitetsansvaret.Idagfinnsdetemellertidintemycketsomtalarförattdetfinnsnågotstörreintresseförsamverkan.

6.7.ParternasochmyndighetersgemensammainitiativförattförbättramatchningenÄvenomvialltsåkankonstateraattdetfinnsuppenbaratveksamheter,ochivissafallettuttalatmotstånd,bidrararbetskraftsbristenikombinationmedgenerationsväxlingtillettväxandeintresseförfrågoromhurungamedsvagutbildningsbakgrundochnyanländaskagesbättreetableringsmöjligheterpåarbetsmarknaden.Introduktionsprogrammensyftaridettasammanhangintebara

tillattkompletteratidigaregrundskolebetygförattgetillträdetillnationellaprograminomgymnasieskolanutankanocksåutformasförattgeindividerkunskaperochförmågorsomledertillanställningsbarhet.Utbildningarnaskautgåfrånindividensbehovochindividensmålsättningar,detfinnsingenetableradprogramstruktursompådenationellaprogrammen.Samtidigtlederambitionernaattökayrkesutbildningsinslageniintroduktionsprogrammenrimligentillettstörrebehovavattseöverutbildningarnasförutsättningarochkvalitetochtillensträvanefterstörrelikvärdighet.Arbetskraftsbristenharlettframtillkonkretainitiativföratt

tillgodosearbetskrafts-ochkompetensbehovenmedandrainsatserängymnasieskolansyrkesprogramochyrkesutbildningarpåkomvux.Dethandlaromattetableraenskildaochpåbyggnadsbaramoduleravyrkesutbildningar,bådeförattökaflexibilitetenurdeltagarnasperspektivochföratttydligarestämmaavinnehålletirelationtillarbetslivetsbehov.LiknandestrategierharutvecklatsiTyskland,somilikhetmedSverigehartagitemotettstortantalflyktingarpåsenareårochdärdentraditionellatudeladeyrkesutbildningeninteharuppfattatssomtillräckligtanpassningsbarföratttillgodoseutbildningsbehovenhosnyanlända(Desiderio2016).55Denyasträvandenatarsigsompåtalatsblandannatuttryckienönskanattintroducerayrkespaketochyrkesdelprovpåintroduktionsprogrammenigymnasieskolan.Iflerafallhandlardetomåtgärdersombyggerpå

55DettudeladesystemetiTysklandbyggerpåsamverkanmellanyrkesskolorochutbildningilärlingsformpåarbetsplatser.Deutmaningarsomurskiltspåsenareårhandlarbådeomutbildningarnaslängdochomnyanländasstorasvårigheterattfåanställningarsomlärlingar.Nyanländaochpersonermedutländskbakgrundärstarktunderrepresenteradeinomyrkesutbildningen.

99

överenskommelsermedochmellanparterna.YrkespaketenharalltsåutformatsisamverkanmellanSkolverketochbranschernaochkanutgörakombinationeravyrkesämnensomdefinieraranställningsbarhetpåolikanivåer.Fleraandrainitiativhartagitspåsenareår.Etableringsjobb

bottnarienöverenskommelsemellanregeringen,LO,UnionenochSvensktNäringslivochkommerattintroducerasunder2019(Landsorganisationen2018).Dethandlaromenkombinationavsubventioneratarbeteochutbildningsomriktarsigtillnyanländaochlångtidsarbetslösa.56Totaltskacirka10000personerkunnaerbjudasetableringsjobbnärreformenärfulltutbyggd.Parternamedverkarocksåiregeringenssatsningpåsåkallade

snabbspårinomramenförArbetsförmedlingensetableringsinsatser,enmodellförattintroduceranyanländamedtidigareutbildningocharbetslivserfarenhetsombehövspåolikadelaravsvenskarbetsmarknad(Hellstrand2018).Detfinnspartsöverenskommelserkoppladetill14snabbspårinomolikabranscherochcirka8000individerhardeltagitisvenskundervisning,praktikochvalideringinomramenförsnabbspårenenligtdensenasteuppföljningenfrånArbetsförmedlingen(Arbetsförmedlingen2018).Vårvintern2019varknappt1000individerengageradeienaktivitetinomsnabbspåret.Överenskommelseromsnabbspårfinnsinomalltfrånsjukvårdsyrkentillyrkeninomelteknik-ochbyggnadsbranschen.Olikaaktörermedverkariinsatsernaberoendepåbranschochyrkesinriktning.Arbetsförmedlingensrollärattanvisadeltagare,samordnaolikainvolveradeaktörerochupphandlatjänster.Parternaskaviaavtalengaranteraattinsatsernamöterdekravsomställsinombranschen(antingenkoppladetilllagregleradelegitimationskravelleravparternasjälvaöverenskomnacertifieringsreglerochutbildningskrav).Regeringenharvaritpådrivandeochtoginitiativettilldeförstatrepartssamtalenimars2015.Inomramenförsnabbspårenerbjudsföljaktligenolikainsatser

somskavaraanpassadetillkraveninomrespektivebranschsamttilldenenskildesbehov.Dethandlarinteomnågonstandardiseradarbetsmarknadspolitiskinsats.Blandinsatsernaingårspråkträning,56Enligtöverenskommelsenskaarbetsgivarenslönekostnadföranställningenuppgåtillhögst8400kronorpermånad2019.Utöverdettafårdenanställdeenindividersättningdirektfrånstatensommotsvararhögst9870kronorpermånad.Modellenattsubventionengårdirekttilldenanställdeiställetförtillarbetsgivarenavvikerfråntraditionellaanställningssubventioner.Individersättningenkanutgåunderhögsttvåårenligtdenavsiktsförklaringometableringsjobbsomslötsmellanparternaochregeringenimars2018.Arbetsförmedlingenskahaenmerunderordnadbetydelsekoppladtilletableringsjobben.Intentionernaärattexternaaktörerskaståförhuvuddelenavmatchningentilletableringsjobb.

yrkessvenska,vägledning,validering,yrkespraktikochkompletterandeyrkesutbildning(upphandladarbetsmarknadsutbildning).Närdetgällerlegitimationsyrkensomläkareochlärareansvararakademiskalärosätenfördelaravutbildningsinsatserna.Generelltkansägasattsnabbspårenintevändersigtillnyanländamedsvagutbildningsbakgrundutantillpersonermedutbildningarocherfarenheterfrånarbetepåyrkesområdendärdetråderbetydandearbetskraftsbrist.Dethandlaromvadsominternationelltbrukarkallasföröverbryggningsinsatserförgruppermedentydligkompetensprofilsommotsvararväldefinieradebehovpåarbetsmarknaden(Desiderio2016).Dethandlarinteominsatserfördemmedensvagellerodefinierbarutbildningsbakgrund.Arbetsförmedlingenssenasteuppföljningfrånfebruari2019

visadeattandelensomharfåttjobbefteratthalämnatinsatsenvarieradebetydligtmellanolikasnabbspår.Dettarlängretidfördemsomföljersnabbspårsomärkoppladetilllegitimationsyrken.Efterdrygtettårhade27procentavdeltagarnainomsnabbspåretförhälso-ochsjukvårdenfåttjobb(Arbetsförmedlingen2019).Motsvarandeandelblandmålarnavar38procent.Undantarmanlegitimationsyrkesspårenhade54procentavdeltagarnajobbefteratthaavslutatettsnabbspår.Delegationenförunga&nyanländatillarbete(DUA)har

tillsammansmedArbetsförmedlingenochkommunernatagitframenegenvariantförsnabbspårsomärmerindivid-ochföretagsanpassad.Dethandlaromsåkalladelokalajobbspår.Enskildaföretagochkommunalaverksamhetersomharbristpåarbetskraftkanfåstödmedkompetensutvecklingavnyanlända,heltanpassattilldenegnaorganisationensbehov(Delegationenförunga&nyanländatillarbete2018).Utbildnings-ochpraktikperiodernakanuppgåtillalltfråntremånadertilltvåår.Deltagarnauppbäringenlönundertidensomdedeltarijobbspåretutanerbjudssocialaersättningar.Efterutbildningochpraktik,somfinansierasheltavArbetsförmedlingenochkommunen,finnsmöjligheterattanställapersonenviadetanställningsstödsomkallasförintroduktionsjobb.57Huvudsyftetäremellertidattjobbspårenskaledaöverienordinarieanställning.

57Introduktionsjobbersatteimaj2018femandrastödformer:särskiltanställningsstöd,förstärktsärskiltanställningsstöd,instegsjobb,traineevälfärdochtraineebrist.Stödetuppgårtill80procentavlönekostnadenupptilletttakpå20000kronorpermånad.Tilldettakommeretthandledarbidrag.Ioktober2018vardet5177individersombeviljatsintroduktionsjobbenligtArbetsförmedlingensmånadsstatistik.EnmergenerösanställningssubventionfrånArbetsförmedlingenärkoppladtilldesåkalladeextratjänsterna.Häruppgårsubventionentill100procentochstödetärriktattillnyanländaochpersonersomunderlångtidvaritsysselsatta

101

DUAhartagitinitiativtilllokalaavtalmellankommunerochArbetsförmedlingenförattkartläggainsatsbehovförungasochnyanländasetablering.2017erbjödsstödtillkommunersomslötavtalomfördjupadsamverkanmedArbetsförmedlingenmedsärskiltfokuspånyanlända.Hösten2018fannsdetsådanasamarbetsavtali243kommuner.LokalajobbspårärenavdeinsatserkommunernaochArbetsförmedlingenarbetarmed.Jobbspårvarettvillkorförstödtillfördjupadesamarbetsavtal.Enligtenförstaenkätbaseraduppföljningfrånoktober2018fannsdetviddettatillfälle410jobbspårmedcirka5700deltagare(Viklund2018).Inärmare70procentavfallenbestodaktiviteternaavenkombinationavpraktikochstudierpåkomvuxelleravarbetsmarknadsutbildning.80procentavdeltagarnahadeenbartförgymnasialutbildning.Enmajoritetavdeltagarnajobbadehosenprivatarbetsgivare,mendenstörstabranschenvarkommunalvårdochomsorgsomsamladeungefärenfjärdedelavdeltagarna.Drygthälftenavdeltagarnaiuppföljningenhadelämnatjobbspåretioktober2018ochgåttvidaretillettreguljärtarbete.Parternahardirektellerindirektvaritinblandadeiflerainitiativ

gällandekompetensutveckling.Dethandlardåintebaraommöjligheternatillyrkeslärandeförgruppersomstårutanförarbetsmarknadenutanocksåomförutsättningarnaförkompetensutvecklingförredananställda.EttexempelpådetsistnämndaärUtredningenomettmerkonkurrenskraftigtsystemförstödvidkorttidsarbetesomtillsattesavregeringenifebruari2018ochsomleddesavIFMetallsordförandeAndersFerbe(SOU2019:10).Bakgrundentillutredningenärerfarenheternafråndesvårighetersomdrabbadeexportindustrinisambandmedfinanskrisen2008–09ochdenöverenskommelsesomdåslötspånationellnivåmellanfackocharbetsgivareomarbetstidsförkortningförattförebyggauppsägningar.Ambitionenvarattdenfrigjordaarbetstidenskulleutnyttjasförkompetensutveckling.Iutredningenomstödtillkompetensutvecklingvidkorttidsarbeteföreslåsettsystemdärstatenocharbetsgivarnadelarpåkostnadernaförbådekompetensutvecklingsinsatserochvalideringavanställdaskompetensisambandmedattlokalaparterslutitavtalomkorttidsarbete.Yrkesintroduktionsanställningar,somomnämndestidigare,ärett

exempelpåensubventioneradanställnings-ochutbildningsform

viajobb-ochutvecklingsgarantin.Individerkanenbarterbjudasextratjänsterföranställningarinomoffentligsektorrespektiveideellaorganisationer.Blandungaärextratjänsterdenvanligasteanställningssubventionen.Introduktionsjobbenkommerpåandraplats.

sombyggerpåöverenskommelsermellanparternapåolikabranschområdenochsomförmedlasviaArbetsförmedlingen(Wadman2017).Påflerabranschområdenanvändesyrkesintroduktionsmodellensomenanställningsformfördelärlingarsomtidigareanställtsenligtbranschensfärdigutbildningsavtal,menpåsenaretidharocksåmöjligheternadiskuteratsochprövatsattanvändayrkesintroduktionsanställningarförungaochungavuxnasomsaknarfullbordadgymnasieutbildningochförattuppnådelaravenyrkesbehörighetviayrkesdelprov.Sådanadiskussionerharförtsinomelteknikbranschenliksominombyggbranschen.Inombyggbranschenfinnsavtalomsåvälyrkesintroduktionsanställningar(traditionelllärlingsutbildning)somsåkalladyrkesorienteringspraktiksomvändersigtillallasomoberoendeavutbildningsbakgrundochtidigarearbetslivserfarenhetskullekunnatänkasigattblibyggnadsarbetare.Yrkesintroduktionsanställningarnaharintenåttförväntade

volymer,enligtdesenastemånadsredovisningarnahandlardetom500till600anställningar,menarbetetmedyrkesintroduktionsavtalenharökatintressetförarbetsplatsförlagtlärandeblandparter,branscherochföretagochharbidragittillinitiativpåandraområdenförattstärkakompetensförsörjningen.DetsistnämndagällertillexempelarbetetmedattutvecklabranschspecifikavalideringsmodellersomkanliggatillgrundförSkolverketsyrkespaket.

6.8.EttnärmandemellanarbetsmarknadspolitikenochdetreguljärautbildningssystemetArbetsförmedlingenharpåsenaretidutvecklatettnärmaresamarbetemedreguljärautbildningsorganisationer,främstkomvuxochfolkhögskolor.Detkantolkassomstegiriktningmotenbredarekompetenspolitik.Tidigarevargränsdragningenmellandenstatligaarbetsmarknadspolitikenochdetreguljärautbildningssystemetmeruttalad.EttnyttexempelärArbetsförmedlingensarbetemedsåkallade

utbildningskontraktsomriktarsigtillungaindividersomsaknarfullbordadgymnasieutbildning.Ungaarbetslösagesmöjlighetattläsainkurserpågymnasienivåförattuppnåfullbordadgymnasiekompetens,tillexempelpåenfolkhögskola.Totalthar

103

volymernaiinsatsenökatochharomfattatettgenomsnittpåcirka3500deltagarepermånadsedanhösten2017.58Arbetsförmedlingenharutvidgatsamarbetetmed

folkhögskolornagenomattarbetslösainomjobb-ochutvecklingsgarantinochdeltagareietableringsuppdragetkanerbjudasmöjligheternaattföljaenbristyrkesutbildningpåenfolkhögskolapåupptilltvåår(Arbetsförmedlingen2018e).Utbildningarnaärfrämstinriktadepåsocialaochpedagogiskayrkensomlärarassistenter,elevassistenter,behandlingsassistenterochboendestödjare.Under2017omfattadeutbildningarnacirka500deltagare(Folkbildningsrådet2018).Myckettalarförattvolymernakommerattöka,menattinriktningenävenframöverhuvudsakligenkommerattvarasocialaochpedagogiskayrkenpålägrenivå.Andelenutrikesföddaäridagmycketstorblandfolkhögskolornasdeltagare,framföralltpådenallmännakursen.Samtidigtsaknasbredareyrkesutbildningstraditioner,förutomförestetiskaochsocialayrkensomtillexempeljournalisterochfritidsledare.Deltagaremedlångainskrivningstiderijobb-ochutvecklingsgarantinochlågutbildningkanocksåstuderaandrautbildningarpåfolkhögskolor,liksompåkomvux,medaktivitetsstödfrånArbetsförmedlingen.Sedan1januari2018råderutbildningspliktförnyanländainom

Arbetsförmedlingensetableringsuppdrag.Utbildningspliktengällerförpersonerinometableringsprogrammetsomharlågutbildningochintebedömskunnamatchasmotettarbete.Huvudalternativetskadåvarastudierinomreguljärutbildning,påiförstahandkomvuxellerfolkhögskola.EnligtenredovisningfrånArbetsförmedlingenvardetdrygthälften,ellernärmare7400personer,somvarinskrivnaietableringsprogrammetochsomsaknadefullbordadgymnasiekompetensislutetavapril2018.Avdessabedömdesisinturhälftenkunnamatchasmotjobbmedanhälftenbedömdesomfattasavutbildningsplikten.Totalthandladedetom3335individer(Arbetsförmedlingen2018b).Uppföljningenvisadeemellertidattfåavdessadeltogireguljärutbildning,färreän50individer.59FlertaletdeltogiställetiförberedandeinsatserpåArbetsförmedlingen.Möjligenåterspeglasdeökade

58Uppgiftenavserperiodenfrånnovember2017tilloktober2018.59EnligtArbetsförmedlingenfinnsdetenradutmaningarkoppladetillutbildningsplikten.Dethandlaromkommunernasochfolkhögskolornasberedskapatterbjudaenutbildningförindividersominteenbartharmycketbegränsadekunskaperisvenskautansomocksåoftaharmycketbegränsadeerfarenheteravutbildningsedantidigare.Tilldettakommerbehovetavinsatserochvägledningföratthöjastudiemotivationenhosdeenskildaindividerna.

utbildningskraveninågonmåniattflerungaanvisastillutbildningskontrakt.Arbetsförmedlingenharsedan2017fåttettmeruttalatuppdrag

attarbetssökandemedlågutbildningskaerbjudasmöjligheterattuppgraderasinutbildningpågrundskole-ochgymnasienivå(SOU2019:3).Utbildningharlyftsframsomettuttalatverksamhetsmål.Flerdeltagare,inteminstinometableringsuppdraget,skahänvisastillreguljärastudier.Utbildningspliktenärettuttryckfördetta.Manharocksåintroduceratettsärskiltstudiestartsstödsomskagestarkareekonomiskaincitamenttillattpåbörjautbildningpåkomvuxellerfolkhögskola.Menenligtenuppföljningförbrukadesendast5procentavdeavsattamedlenunder2017.Denövergripandestrategin”matchningtilljobbgenomutbildning”harocksågåtttrögt.EnligtuppgifteriArbetsmarknadsutredningenvardetbara0,7procentavdeinskrivnautanfullständiggymnasieutbildningsomgickövertillreguljärastudier2017(SOU2019:3,s.313).Avdelångtidsarbetslösasomvarinskrivnaijobb-ochutvecklingsgarantinvardet2,8procentsomövergicktillreguljärastudiersammaår,flerkvinnoränmän.Generelltsettharalltsåsträvandenaattuppmuntramerav

utbildningstöttpåbetydandesvårigheter,någotsomocksåbehandlasutförligtiArbetsmarknadsutredningensompresenteradesibörjanavår2019.Utredningenförespråkarentydligaresamordningavkompetenspolitiken,blandannatgenomattmanföreslårupprättandetavennymyndighetmedansvarförkompetenspolitikenochetttydligaremandatförregionaltutvecklingsansvarigaattplaneraochsamordnaarbetetmedkompetensförsörjningocharbetsmarknadsutveckling.

6.9.BetydelsenavregionalsamordningRegeringaravskiftandepartipolitiskafärgerharutformatstrategierförsåkalladregionaltillväxtochutvecklingskraft.Igrundenhandlardetombehovetavattplaneraochdimensionerautbildningblandbådeungaochvuxnaförattbättrematchaarbetslivetskompetensbehov.Denregionalautvecklingspolitikenrymmerdåintebaradetreguljärautbildningssystemetutanocksåolikainitiativsompåverkarkompetensförsörjningeniarbetslivet,dvs.densamladekompetenspolitiken.Intressetförderegionalakompetensplattformarna,varsbetydelsevarierariolikadelaravlandet,liggerilinjemeddessasträvanden.Valideringsdelegationensarbeteutgörettannatexempel.Ytterligareettexempelärstatsbidragetförregionaltyrkesvux(SFS2016:937).Förutsättningenförstödetärattminsttrekommuner

105

gårsammanochsamverkarvadgälleryrkeskurserivuxenutbildningen.Ilikhetmedvillkorenförstödettillyrkeshögskoleutbildningarförutsättsocksåattdetskafinnasettlokaltochregionaltdokumenteratbehovavutbildningarna,någotsomalltsåförutsätterkontaktermedarbetslivetinnankursverksamhetenpåbörjas.Mensompåtalatstidigarehardetvisatsigsvårtattfåtillentillräckligbreddpåyrkesutbildningsutbudetinomvuxenutbildningen.Behovetavenregionalsamordningharocksåpåtalatsav

internationellagranskareavsvenskyrkesutbildning,senastientidigareomnämndrapportutgivenavOECD(Kuczera&Jeon2019).Härlyftsbådeekonomiskaeffektivitetsargumentocharbetsmarknadsskälförenbättreregionalsamordningavdenyrkesutbildningpågymnasialnivåsomerbjudsilandetskommuner.Gymnasieenheternadäryrkesutbildningenorganiserasärigenomsnittsmå,setttillantaletelever,vilketledertillhögagenomsnittskostnaderförlokaler,utrustningochpersonal.Samtidigtminskarmöjligheternatillettmerdifferentieratutbildningsutbud.Systemetmedmångaochkonkurrerandehuvudmäninomenochsammaregiongördetocksåsvårareattsamordnautbildningsutbudetirelationtillefterfrågebildenpåarbetsmarknaden.Modellenmedenkvasimarknadpåutbildningsområdet,medolikakonkurrerandekommunalaochprivatautbildningsarrangörer,skaparhinderurbådeettkostnads-ochettmatchningsperspektiv.Utgångspunktenärattdetbehövsenstarkareregionalstruktur

koppladtillkompetensförsörjningen,förattsynliggörabehov,samordnaallarelevantaaktörerochunderlättaenmerträffsäkerkompetensförsörjning.Iljusetavdettabördeinitiativsomtasbådeinomochutanförgymnasieskolanochvuxenutbildningensessomdelaravbredareregionalastrategierförattmötakompetensbehoveniarbetslivetochminskautanförskapochförsörjningsberoende,inteminstblandlågutbildadeochnyanlända.Detbehövssannoliktstarkareochbredareplattformarförregionaltsamarbete,blandannattätarebandmellanskolaocharbetslivpåbådelokalochregionalnivå,föratttavarapådenmångfaldavinitiativsomnutasförattöppnaarbetsmarknadenförnyanländaochindividermedsvagareutbildningsbakgrund.Dethandlardåomalltfrånstarkareyrkesutbildningsinslagiintroduktionsprogrammenochenmerträffsäkerutformningavdetkommunalaaktivitetsansvarettillsatsningenpåsnabbspår,lokalajobbspår,bristyrkesutbildningpåfolkhögskolorochetableringsjobb(från2019).

Formerförsådansamordningsaknasidag.Deregionalakompetensplattformarnaharännuintefåttdenbetydelsesomdebordekunnafå.Mycketavsamordningenpåutbildningsområdet,framföralltgällandegymnasieutbildningochvuxenutbildning,skerienskildakommunerellerviasamverkanmellannäraliggandekommuner(inomsåkalladesamverkansområden).Samarbetetinomarbetsmarknadspolitikenärocksåihöggrad

begränsattillkommunerna,viaavtalmellanArbetsförmedlingenochenenskildkommun.Deregionalaförutsättningarnaförsamverkankringkompetensförsörjningsfrågorbehöverutvecklas.

107

7.SLUTSATSERIntressetförfrågorsomrörkompetenspolitikökarinternationelltliksomiSverige.Detärtydligtiflerasammanhang,blandannatgenomolikastudierochpolitiskainitiativinomEUochförslagfrånOECD.ISverigepresenteradesnyligenenstörreoffentligutredningsomgavstortutrymmeåtfrågorrörandekompetenspolitik(SOU2019:3).Detökadeintressetkanhärledastillfleraförhållanden,

relateradetillarbetsgivaresmöjligheteratthittakvalificeradarbetskraftsåvälsomenskildaindividersmöjligheterattfåjobbsomgaranterarförsörjningochmöjlighetertillkarriärutveckling.Detsistnämndaharblivitenalltstörreutmaning,intebarakopplattillungasövergångskola–arbetslivutanocksåispårenavdenomfattandeflyktinginvandringentillfleraländerinomEU.Somframgåttivårstudieförsmycketavdiskussionernainom

EUmedutgångspunktfrånbegreppet”skillsgovernance”.Viharvaltattöversättbegreppettilljustkompetenspolitik.Fokusliggerpåhurvälkompetenspolitikenpåfleraolikaområden,alltfrånutbildningspolitikentillarbetsmarknadspolitiken,utformasförattgruppersomidagtenderarattstängasutefrånarbetslivetskagesbättreetablerings-ochförsörjningsmöjligheter.Medutgångspunktfrånbegreppetförsökermanringainhurvälkompetensförsörjningenriggasföratttillgodoseaktuellaochframtidabehoviarbetslivet.Engrundförutsättningärattdetfinnsfungerandeprognosinstrumentkoppladetillarbetsmarknadensutvecklingochkompetensbehov,menocksåattolikaaktörer,alltfrånreguljärautbildningsinstitutionertillarbetsmarknadsorganisationer,samverkarförattorienterautbildningssystemetienriktningsommöjliggörbådeekonomisktillväxtochsocialtrygghetförmedborgare.Ettcentraltbudskapärocksåattdetbehövsmeravsamverkanpåregionalnivåförattekonominsocharbetsmarknadensbehovskafåstörregenomslagiutbildningarnasutformningochdimensionering.Detgällerisärskilthöggradyrkesutbildningen.Istudiendiskuteradesocksåerfarenheternaav

kompetenspolitikochkompetensstyrningmedutgångspunktfrånettefterfråge-ochutbudsstyrningsperspektiv.Ifleraländerivårnärhet,blandannatDanmarkochFinland,finnsambitionerattstyrabådeutbildningsutbudochefterfråganstarkareutifrånetttillväxt-ocharbetsmarknadsperspektivjämförtmedförhållandenaiSverige.Detkommertilluttryckiarbetetmedattimplementera

resultatenavarbetsmarknads-ochutbildningsprognoser,påregionalnivåochskolenhetsnivå,itillståndsgivningenförutbildningarochistyrningenavutbildningar.FöreträdareförarbetsmarknadensparterinvolverasmeriplaneringenochdimensioneringenavutbildningenpågymnasialnivåäniSverige.Dessutomärarbetetmedstudie-ochyrkesvägledningmersamordnat(regionaltochlokalt)ochinriktatpåattinfriamålkoppladetillkompetensförsörjningenpåarbetsmarknaden.Ävenutformningenavsocialaungdomsgarantiersamverkarmedövergripandetillväxtorienterademålomattökaandelenungaiyrkesutbildningförattminskaandelenförsörjningsberoendeochunderlättakompetensförsörjningeniarbetslivet.Studiernaomnationellkompetenspolitikoch

kompetensstyrningtalarförattbredsamverkankringutbildningenpånationell,regionalochlokalnivåärviktigaförutsättningarförattundvikaobalanserikompetensförsörjningenochunderlättaindividersvägarfrånutbildningtillegenförsörjning.Närvitalaromsamverkanidettasammanhangomfattasalltfrånföreträdareförreguljärutbildningtillarbetsmarknadensparter,företrädareförbranscherochprivataochoffentligaarbetsgivareliksomföreträdareförfrivilligsektorn.7.1.SocialaproduktivitetskoalitionerForskareanvänderiblandbegreppetsocialaproduktivitetskoalitionerförattillustreraförutsättningarförochbetydelsenavsamverkanmellanföreträdareförolikaintressen.Ursprungligenanvändesbegreppetproduktivitetskoalitionerförattbeskrivaochförklarasamarbetsmönstermellanarbetsgivareochanställdapåföretagsnivå.Dethandladeoftaomatttydliggörabevekelsegrundernaförderelationersomutvecklaspå”interna”arbetsmarknader:ökadomställningsförmågaochproduktivitetiutbytemotanställningstrygghet(Windolf1989).Undersenaretidharbegreppetanväntsmerbrettföratt

illustrerabetydelsenavalliansermellanolikasocialaintressenisyfteattmöjliggöraeffektivareresursanvändningochökadvälfärd(McLaughlin2013).Begreppetomfattarbådesamverkankringfördelningsstrategier,utbildningochproduktivitetshöjandeinsatser.Utgångspunktenärattallianseretablerassomgårutövertraditionellamarknadsrelationerochsomisamverkanmedandrainstitutionerbidrartillattmöjliggörahandlingsstrategierochinvesteringarsomgynnarsamtligaberördaparter.Yrkesutbildningenärettområdedärproduktivitetskoalitioner

kanhaenavgörandebetydelse.Detfinnsenövergripande

109

intressegemenskappåutbildningsområdet.Såväloffentligamyndighetersomföreträdareförnäringslivochfackligaorganisationerharanledningattuppmuntraenyrkesutbildningsomärvälförankradiarbetslivetochsomocksåerbjuderdeltagareettutvecklingsorienteratinnehåll.Yrkeskunskaperochkontinuerligtlärandeärviktigaförutsättningarförföretagskonkurrenskraftienekonomisombyggerpåhögförädlingsgradochomställningsförmågasnarareänstandardiseradmassproduktionochlågalönekostnader.Samtidigtfinnsdetenradfalluckorsomförhindrarrationelltsamarbeteochinvesteringilärande.Dethandlartillexempelomattföretagalltidmåstesträvaefterattkapakostnaderochomattosäkrainvesteringar,iblandannatyrkesutbildning,riskerarattkommaandraföretagtillnyttautanattpåtagligtstärkadenegnakonkurrenskraften(påkortsikt).Denhärtypenavsamarbetssvårigheterkanöverbryggasviaproduktivitetskoalitionerdärdelångsiktigagemensammaintressenakommerföredetsomkortsiktigtkantesigrationelltfördenenskildeaktören.Detärviktigtattbådeföreträdareförarbetsgivarintressenoch

fackligaorganisationermedverkar.Arbetsgivarnasavgörandebetydelseförattgörainsatsernainomdetkompetenspolitiskaområdetframgångsrikaharbetonatsfleragångeristudien.Menävendefackligaorganisationernamåstetillskrivasenavgörandebetydelse(setillexempelBridgford2017).Defackligaorganisationernastårlöntagarintressenanärmastochkanförmedlastödbehovkoppladetillkompetensutvecklingochförändringsprocesseriarbetslivet.Defackligaorganisationernautgöroftagarantierförkvalitetochlikvärdighetvadgällersåvälformerförsombedömningaravarbetsplatsförlagtlärande.Givetattdetfinnsettinstitutionelltramverkochtraditioneri

samhälletsomuppmuntrarsamverkanochgerideologisklegitimitetåtsamverkanmellanolikasocialaintressenskapasförutsättningarförmerstabilaproduktivitetskoalitioner.Ytterstvilardocksamverkanpåattinblandadeparterupplevermervärdetavalliansen.Baradåblirkoalitionenstabil.

7.2.FörutsättningarförnyaproduktivitetskoalitioneriSverigeISverigefinnsprecissomideövriganordiskaländernaenlångtraditionavsamverkangällanderelationernapåarbetsmarknaden.Närdetgällerutbildningsfrågorfinnsdäremotintesammatraditioner.Härhardetoffentligaansvarethistorisktsettvaritmertydligtmarkeratsamtidigtsomdesenastedecenniernasstarkadecentraliserings-ochmarknadstrenderintebidrartillattunderlättaframväxtenavproduktivitetskoalitioner.Fråganäromdetskullevaramöjligtattetableraförutsättningarförmeravsocialaproduktivitetskoalitionerkoppladetillutbildningenpågymnasialnivå(oavsettomdethandlaromutbildningochlärandeinomellerutanförgymnasieskolan).Detfinnstveklöstintentionersompekaridenriktningen,menensådansamverkankandåinteenbartomfattakommunerochhuvudmänförgymnasieskolorochvuxenutbildning.Istudienharvipekatpåenradnyainitiativochexempelpå

samverkanmellanmyndigheterochföreträdareförarbetslivetliksomutbildningsaktörerutanfördetreguljärautbildningssystemetsomfolkhögskolorna.Reformernaavintroduktionsprogrammensyftartillattintroduceraochuppgraderayrkesutbildningsinslageniettparavprogrammen,yrkesintroduktionochspråkintroduktion.Genomatterbjudaengrundläggandeyrkesutbildning,somtydligtmotsvararkvalifikationskraveninomettyrkesområde,ökarintebaraetableringsmöjligheternaiarbetslivetutanocksåtillgångentillutvecklandeochbättreavlönadejobb.Etableringenavsnabbspår,lokalajobbspår,yrkesintroduktionsanställningar,etableringsjobbochbristyrkesutbildningarpåfolkhögskolorutgörnågraandraexempelpåsentida”otraditionella”kompetenspolitiskainitiativ.Vilkaförutsättningarharmandåattnåframgångiljusetavdestorautmaningarkoppladetillmatchningochintegrationsompräglararbetsmarknadenochsamhälletistort?Syftetmedinsatsernaärattutformabryggoriniarbetslivetför

attförebyggadestorasocialakostnadersomföljerpålångvarigtutanförskapmedtilltagandeskillnaderiinkomsterochlevnadsvillkor.Genommöjlighetertillyrkesutbildningochtillgångtillnätverkiarbetslivetkanlångaperioderavförsörjningsmässigrundgång,såkalladwork-welfarecycling,undvikas.Mankanocksåseinitiativensomalternativtillmermarknadsorienteradelösningardäravregleringarinomdenarbetsrättsligalagstiftningenochökadelöneskillnadersessomförutsättningarförenöppnarearbetsmarknadochminskadeskillnadermellansåkalladeinsiders

111

ochoutsiders.Tilldettakommerattinitiativsomledertillattarbetslivetsparterengagerasmerikompetensförsörjningkanbidratillenhögregradavkvalitetssäkringochlikvärdighetilärandet.Samtidigtkanvikonstateraattantaletdeltagareideinsatser

somhittillsharinitierats,blandannatsnabbspåretochdelokalajobbspåren,ärförhållandevisblygsamt.Trotsattregeringenharinförtenutbildningspliktförnyanländamedsvagutbildningsbakgrundärdetfåigruppensomföljerenutbildning.Detsistnämndaillustrerarförmodligensvårigheterkoppladetillenskildasmotivationattdeltailängreutbildning,givetenosäkerhetommanfårstannailandetellerej,samtidigtsomdetfinnsproblemkoppladetillutbildningsinstitutionerskapacitetatterbjudaanpassadeochrelevantautbildningar.Tilldettakommerattparternaiarbetslivetsannoliktärmest

intresseradeavattvaramedochutformainsatserförindividersomharrelativtgodaförutsättningarattfåettjobb,givettidigareutbildningocharbetslivserfarenhet.Snabbspåretärettexempelpåensådanåtgärdsomriktarsigtillgruppersombedömshagodamöjligheterattetablerasigpåsvenskarbetsmarknad.Intressetförattmedverkatillmerkvalificeradeyrkesutbildningsinslaginomramenförintroduktionsprogrammenyrkesintroduktionochspråkintroduktionharhittillsvaritmerbegränsat.Ytterligareensvårighetärattdetsaknasetableraderegionala

strukturerförsamverkankringkompetenspolitikeniSverige.Detfinnsingentydligsamordningochintehellernågraaktörerpåregionalnivåmedettoperativtansvarfördekompetenspolitiskafrågorna.Deregionalakompetensplattformarnautgörengrund,menderasmandatärotydligtochderasbetydelsevarierarmellanregionerna.Denyainitiativensomhartagits–koppladetillalltfrånArbetsförmedlingen,kommunernaochparternaiarbetslivettillfolkhögskolorna–behöversamlasunderenregionalutvecklingsstrategiförattintereducerastilleffektlösaadhoc-lösningar.Detfinnsenuppenbarriskförfragmentisering.

7.3.DenstorautmaningenDenstorautmaningenförmyndighetersomArbetsförmedlingenochSkolverkettillsammansmedkommunernaochparternapåarbetsmarknadenrörgruppenmedsvagutbildningsbakgrund.DetärengruppsomharvuxitstarktblanddeinskrivnapåArbetsförmedlingenochvarsvillkorinteharpåverkatspositivtavdesenasteårensstarkautvecklingpåarbetsmarknaden.Förmårdeinstitutionellaaktörernainomdensvenskamodellenhitta

bärkraftigalösningarfördengruppen?Kanmanhittanyalösningarkoppladetillyrkesutbildningarsomledertillvaraktigsysselsättningutannegativakonsekvenseriformavökadeinkomstskillnaderochenmertudeladarbetsmarknad?Vadkangörasförungainomintroduktionsprogrammenochförmålgruppenfördetkommunalaaktivitetsansvaret?Dessafrågoråterstårattbesvara.Skadensistnämndautmaningenöverbryggaskrävsen

nyorienteringochökadöppenhetförnyavägartillkompetensutvecklingocharbetskraftsrekryteringinomolikayrkesområden.Vitolkardetsominsatsersommöjliggörmindreavsocialstängningochmeravsocialinkludering.Menskasådanainsatsermöjliggöraskrävsocksåmeravsamverkanmellanmyndigheterochpolitikområden,åenasidan,ochföreträdarnaförarbetslivetåandrasidan.Arbetsmarknadspolitiken,utbildningssystemetochbranschernasegnautbildningskriterierochvalideringsmodellerrymmermångafruktbaraverktygförattskapaförutsättningarförkompetensutvecklingienlighetmedbådearbetslivetsochsocialtutsattagruppersbehov.Detsomsaknasärentydligstrategiochformerförsamverkankringenkompetenspolitiksomsiktarpåattmötabådekraveniarbetslivetochetableringsbehovenhoslågutbildadeochnyanlända.Detsaknasocksåenkompetenspolitiksomtarsiktepådestora

regionalaochlokalaskillnaderietableringsförutsättningarsompräglardensvenskaarbetsmarknaden.Skillnadernaietablerings-ochutvecklingsförutsättningarmellanolikadelaravlandet,mellanolikaregionerochkommuner,måstebetraktassomheltotillfredsställandeurettvälfärdspolitisktlikvardighetsperspektiv.Kompetenspolitikenmåstedärförförankrasienregionalutvecklingsstrategi.Detfinnsförvissoansatseridenriktningen,blandannatviaderegionalakompetensplattformarna,mendetstannarvidansatser.

113

BILAGA:KOMMUNALTETABLERINGSINDEX–KONSTRUKTIONOCHRANGORDNINGFörutsättningarnaförungasutbildningochetableringpåarbetsmarknadenvarierariolikadelaravlandet.Förattillustreradessavariationer,ochdärmedökaförståelsenfördensociogeografiskakontextensbetydelseförungasetableringsförutsättningar,harettetableringsindexkonstrueratsmedhjälpavolikastatistiskavariabler.HuvuddelenavstatistikenharhämtatsfrånSCB:sdatabaser,menvianvänderossocksåavoffentligstatistikfrånArbetsförmedlingen,Folkhälsoinstitutet,Försäkringskassan,Skolverket,SocialstyrelsenochSverigesKommunerochLandsting(SKL).Syftetmedattskapaettindexäroftastattetableramåttpåett

bredarefenomen,ivårtfallhandlardetomattillustrerastrukturellaskillnaderietableringsförutsättningar.Inomsamhällsvetenskapligforskningärdetvanligtattmannyttjaruppgifteromolikaförhållanden,exempelvisinkomsterochutbildningsnivå,förattsäganågotomettbredarefenomen,tillexempelsocialklasstillhörighet.60Vivillunderstrykaattvårtetableringsindexintepånågotsätt

recenserardenpolitiksombedrivsinomvarjekommun.Syftetärsnarareatttecknaenbredbildavhurstrukturellavillkorpåverkarungasarbetsmarknads-ochförsörjningsförutsättningarochivilkenomfattningdessaförutsättningarvarierarmellanSverigeskommuner.Detbörävenpåpekasattindexetinteförklararnågot;viharinte

genomförtnågonregressionsanalys.Indexetåskådliggörsambandsomkanbliföremålförytterligareanalysochsomkanutgöraunderlagförendiskussionomnödvändigapolicyinsatser.Viharvägtsammanenradolikavariablerkoppladetilldetredimensionersompresenterasnedan.Ianslutningtillvarjedimensionharviocksågenomförtenfaktoranalysföratturskiljadevariablersomharstarkastgemensamvariation.Faktoranalysensyftartillatturskiljaunderliggandeellerlatentavariablersompåverkardesambandsomkanurskiljasmellandeursprungligavariablernavihararbetatmed.

60SetillexempelBlaikie,Norman(2009).AnalyzingQuantitativeData.FromDescriptiontoExplanation.London:SAGE.

Konstruktionenavetableringsindexetharföljaktligenutgåttfråntredimensioner:ensociodemografisk,enutbildningsrelateradochenarbetsmarknadsrelaterad.Detredimensionernaärtänktaattåterspeglavadforskningensägeromhurstrukturellavillkorpåverkarungasarbetsmarknadsetablering(Olofssonetal.2012;Olofsson,2014).Idenförstadimensionen,densociodemografiska,ingår

uppgifterkoppladetilldenåldersmässigasammansättningenikommunen,andelenungamän,andelenstuderandetotalt,andelenhögskolestuderande,förändringenavandelenutrikesföddaungavuxnamellanåren2007och2017,skattesatsenikommunensamtandelenkommunaltsysselsatta.Dethandlarsåledesdelsomdekommunala,resursmässigaförutsättningarnaförkommunerattmötautmaningarkoppladetilletableringssvårigheterförunga,delsomförekomstenavgruppersomoftastöterpåhinderpåvägenmotarbetslivet.Ungamänärmindreutbildningsbenägnaänungakvinnor(SCB,2019).Delämnaroftaregymnasieskolanutanattfullbordautbildningen,vilketförmedsigetableringssvårigheter(Skolverket.2019).Utrikesföddaärengruppvarsarbetsmarknadsetableringkanvaraproblematisk(ESO,2017;Skolverket,2012).Idethärfallethandlardetomungautrikesfödda,engruppsomintebaramötersvårigheterkoppladetillattvaraung,utanocksåkoppladetillattvarautrikesfödd.Densistnämndaerfarenhetenkaninnebäraavsaknadenavrelevantakontaktersomunderlättarövergångentillarbetslivetellerattmanutsättsfördiskrimineringpåarbetsmarknadenpåettsättsommotverkaretableringen.Denandradimensionen,utbildningsdimensionen,innefattar

uppgifteromgenomsnittligameritvärdenigrundskolan,andelenobehörigatillgymnasieskolansyrkesprogram,andeleneleverpåintroduktionsprogrammensamtandeleniåldern20–24årsomsaknarfullbordadgymnasieutbildning,förändringenavandelenutrikesföddaungavuxnasamtandelenidenvuxnabefolkningenmedlågekonomiskstandard.Attandelenutrikesföddaungavuxnaåterkommeriutbildningsdimensionenberorpåattförändringeniandelenutrikesföddapåverkarstudieresultaten(ESO,2017).Atttamedandelenvuxnaibefolkningenmedlågekonomiskstandard,definieratsomandelenindividersomtillhöretthushållsomharendisponibelinkomstperkonsumtionsenhetsomunderstiger60procentavvärdetför

115

samtliga,motiveraspåettliknandesättavattekonomiskutsatthetpåverkarutbildningsresultaten(Skolverket,2018).Densistadimensionen,arbetsmarknadsdimensionen,

illustrerarvillkorenikommunernaurettbredarearbetsmarknadsperspektiv.Uppgifternarörsåvälungasspecifikasituationsomsituationenförbefolkningeniarbetsföråldertotaltsett.Devariablersomingårär:

l Andelenungarespektivevuxnaibefolkningensomvarkenarbetarellerstuderarl Andelenungarespektivevuxnasomförvärvsarbetarl Inflyttningsöverskottikommunen(positivtellernegativt)l SocialstyrelsenssocioekonomiskasorteringsnyckelMedandraordåterspeglardimensionenivilkenutsträckningde

ungairespektivekommunärsysselsattaelleralternativtbedrivernågonformavstudier,menocksåhurarbetsmarknadenikommunenfungerarmergenerellt.FörattskattaandelenavbefolkningenmedöverriskerattvaraberoendeavförsörjningsstödharviinkluderatSocialstyrelsenssocioekonomiskasorteringsnyckelsomenvariabel.Nyckelnärbaseradpåkommuninvånarnasarbetsmarknadsanknytningochinkomstnivåochgerenuppfattningomkommunernassocioekonomiskaförhållanden.Dimensionernaharförtssammaniettetableringsindex,tänktatt

geenövergripandebildavhurförutsättningarnaförungasarbetsmarknadsetableringskiljersigmellanolikakommuner.Vårförhoppningärattetableringsindexetskabidratillförståelsenfördensociogeografiskakontextensbetydelseförungasetableringsförutsättningar.Etableringsindexetkanocksågeenbildavhurnationelltinrättadeinstitutioner,tillexempelianslutningtillutbildningssystemetellerarbetsmarknadspolitiken,påverkardessaförutsättningar. Indexetbaseraspågenomsnittligaårligauppgifterförsamtliga

variableravseendeperioden2011tillochmed2017.Förattfåettenhetligtindexharvifåttvändapåendelvariablersåattsamtligavariablerpekarisammariktning(enligtformelnmaxvärde+minvärde–variabel).Viharocksånormeratvariablernatillattgåmellan0och1.Detinnebärattviinteharviktatnågonvariabelellerdimensionhögreännågonannan.Normeringenharskettviaformeln(variabel–minvärde)/(maxvärde–minvärde).DäremotharvialltsåursprungligengenomförtenfaktoranalysochslutligenocksåettCronbachsalfa-testförattfåenuppfattningomstyrkanivariablernasgemensammavariation.Avslutningsvisharindexen

fördetredimensionernavägtssammanochdivideratsmedtre(Cronbachsalfa=0,89).Iföljandelistaärsamtligasvenskakommunerrangordnade

enligtvårtetableringsindex.

RangordningKommun Index RangordningKommun Index1 1864Ljusnarsberg 0,04 146 2023Malung-Sälen 0,442 0482Flen 0,09 147 2062Mora 0,443 0761Lessebo 0,12 148 2582Boden 0,444 1447Gullspång 0,12 149 0513Kinda 0,455 1782Filipstad 0,13 150 0980Gotland 0,456 2305Bräcke 0,16 151 0884Vimmerby 0,467 1762Munkfors 0,17 152 1280Malmö 0,468 0821Högsby 0,18 153 2031Rättvik 0,469 2518Övertorneå 0,18 154 2404Vindeln 0,4610 2583Haparanda 0,18 155 0560Boxholm 0,4711 1760Storfors 0,2 156 0584Vadstena 0,4712 1461Mellerud 0,21 157 0662Gislaved 0,4713 1783Hagfors 0,21 158 1715Kil 0,4714 1982Fagersta 0,21 159 2460Vännäs 0,4715 2101Ockelbo 0,21 160 0127Botkyrka 0,4816 2303Ragunda 0,21 161 1287Trelleborg 0,4817 0428Vingåker 0,22 162 1462LillaEdet 0,4818 2282Kramfors 0,22 163 1470Vara 0,4819 2283Sollefteå 0,22 164 1493Mariestad 0,4820 1275Perstorp 0,23 165 0581Norrköping 0,4921 1785Säffle 0,23 166 0617Gnosjö 0,4922 2463Åsele 0,23 167 1080Karlskrona 0,4923 2513Överkalix 0,23 168 1266Hörby 0,4924 0563Valdemarsvik 0,24 169 1381Laholm 0,4925 1730Eda 0,24 170 1471Götene 0,4926 1764Grums 0,24 171 1485Uddevalla 0,4927 1863Hällefors 0,24 172 2180Gävle 0,4928 2182Söderhamn 0,24 173 2281Sundsvall 0,4929 2313Strömsund 0,24 174 2309Krokom 0,4930 2462Vilhelmina 0,24 175 2482Skellefteå 0,4931 0319Älvkarleby 0,25 176 0586Mjölby 0,532 1256ÖstraGöinge 0,25 177 0685Vetlanda 0,533 2104Hofors 0,25 178 1264Skurup 0,534 1460Bengtsfors 0,26 179 1278Båstad 0,535 1862Degerfors 0,26 180 1283Helsingborg 0,5

117

36 1885Lindesberg 0,26 181 1435Tanum 0,537 1904Skinnskatteberg 0,26 182 1446Karlsborg 0,538 1962Norberg 0,26 183 1466Herrljunga 0,539 2034Orsa 0,26 184 1497Hjo 0,540 2084Avesta 0,26 185 2284Örnsköldsvik 0,541 2183Bollnäs 0,26 186 0480Nyköping 0,5142 2260Ånge 0,26 187 0686Eksjö 0,5143 1081Ronneby 0,27 188 1265Sjöbo 0,5144 1781Kristinehamn 0,27 189 1285Eslöv 0,5145 1860Laxå 0,27 190 1445Essunga 0,5146 2161Ljusdal 0,27 191 1452Tranemo 0,5147 0860Hultsfred 0,28 192 1881Kumla 0,5148 1737Torsby 0,28 193 2082Säter 0,5149 2417Norsjö 0,28 194 2321Åre 0,5150 0760Uppvidinge 0,29 195 0192Nynäshamn 0,5251 1438Dals-Ed 0,29 196 0781Ljungby 0,5252 1473Töreboda 0,29 197 0882Oskarshamn 0,5253 1492Åmål 0,29 198 1442Vårgårda 0,5254 1765Årjäng 0,29 199 1491Ulricehamn 0,5255 2181Sandviken 0,29 200 0382Östhammar 0,5356 0481Oxelösund 0,3 201 0604Aneby 0,5357 0767Markaryd 0,3 202 1382Falkenberg 0,5358 1277Åstorp 0,3 203 1421Orust 0,5359 1960Kungsör 0,3 204 1427Sotenäs 0,5360 2132Nordanstig 0,3 205 1444Grästorp 0,5361 2326Berg 0,3 206 2029Leksand 0,5362 2280Härnösand 0,31 207 0461Gnesta 0,5463 2403Bjurholm 0,31 208 2523Gällivare 0,5464 2425Dorotea 0,31 209 0191Sigtuna 0,5565 2521Pajala 0,31 210 0486Strängnäs 0,5566 0483Katrineholm 0,32 211 0765Älmhult 0,5567 1260Bjuv 0,32 212 0642Mullsjö 0,5668 1315Hylte 0,32 213 0665Vaggeryd 0,5669 2083Hedemora 0,32 214 1463Mark 0,5670 2085Ludvika 0,32 215 1980Västerås 0,5671 0764Alvesta 0,33 216 2026Gagnef 0,5672 1060Olofström 0,33 217 0136Haninge 0,5773 2422Sorsele 0,33 218 0188Norrtälje 0,5774 2505Arvidsjaur 0,33 219 0512Ydre 0,5775 2506Arjeplog 0,33 220 1490Borås 0,5776 0834Torsås 0,34 221 1494Lidköping 0,57

77 0862Emmaboda 0,34 222 2584Kiruna 0,5778 1276Klippan 0,34 223 0582Söderköping 0,5879 1282Landskrona 0,34 224 1267Höör 0,5880 1439Färgelanda 0,34 225 1284Höganäs 0,5881 2039Älvdalen 0,34 226 1814Lekeberg 0,5882 2361Härjedalen 0,34 227 2080Falun 0,5883 2401Nordmaling 0,34 228 2581Piteå 0,5884 0763Tingsryd 0,35 229 0381Enköping 0,5985 1907Surahammar 0,35 230 0139Upplands-Bro 0,686 2121Ovanåker 0,35 231 0840Mörbylånga 0,687 2514Kalix 0,35 232 1440Ale 0,688 0562Finspång 0,36 233 2380Östersund 0,689 0885Borgholm 0,36 234 0114UpplandsVäsby0,6190 1472Tibro 0,36 235 1286Ystad 0,6191 1861Hallsberg 0,36 236 1292Ängelholm 0,6192 1983Köping 0,36 237 1380Halmstad 0,6193 0484Eskilstuna 0,37 238 1880Örebro 0,6194 1257Örkelljunga 0,37 239 0123Järfälla 0,6295 1272Bromölla 0,37 240 0683Värnamo 0,6296 1291Simrishamn 0,37 241 0780Växjö 0,6397 1430Munkedal 0,37 242 1489Alingsås 0,6398 1984Arboga 0,37 243 1496Skövde 0,6399 2081Borlänge 0,37 244 0126Huddinge 0,64100 2262Timrå 0,37 245 1780Karlstad 0,64101 0360Tierp 0,38 246 0488Trosa 0,65102 0509Ödeshög 0,38 247 1415Stenungsund 0,65103 0583Motala 0,38 248 2580Luleå 0,65104 1273Osby 0,38 249 0305Håbo 0,66105 1763Forshaga 0,38 250 0880Kalmar 0,66106 1766Sunne 0,38 251 1419Tjörn 0,66107 1883Karlskoga 0,38 252 1443Bollebygd 0,66108 2184Hudiksvall 0,38 253 1480Göteborg 0,66109 2510Jokkmokk 0,38 254 1263Svedala 0,67110 2560Älvsbyn 0,38 255 1383Varberg 0,67111 0181Södertälje 0,39 256 1761Hammarö 0,67112 1981Sala 0,39 257 0680Jönköping 0,68113 2021Vansbro 0,39 258 0183Sundbyberg 0,69114 2061Smedjebacken 0,39 259 0580Linköping 0,7115 2409Robertsfors 0,39 260 1407Öckerö 0,7116 0682Nässjö 0,4 261 0128Salem 0,71117 0881Nybro 0,4 262 0643Habo 0,71

119

118 1231Burlöv 0,4 263 1230Staffanstorp 0,71119 1270Tomelilla 0,4 264 1261Kävlinge 0,71120 1487Vänersborg 0,4 265 0138Tyresö 0,72121 1499Falköping 0,4 266 0140Nykvarn 0,72122 2418Malå 0,4 267 1482Kungälv 0,72123 0883Västervik 0,41 268 0120Värmdö 0,73124 1293Hässleholm 0,41 269 1402Partille 0,73125 1486Strömstad 0,41 270 2480Umeå 0,74126 1784Arvika 0,41 271 0117Österåker 0,75127 1882Askersund 0,41 272 1441Lerum 0,75128 1884Nora 0,41 273 1401Härryda 0,76129 1961Hallstahammar 0,41 274 1481Mölndal 0,77130 2421Storuman 0,41 275 0380Uppsala 0,78131 2481Lycksele 0,41 276 1281Lund 0,78132 0561Åtvidaberg 0,42 277 1384Kungsbacka 0,78133 0861Mönsterås 0,42 278 0180Stockholm 0,79134 1082Karlshamn 0,42 279 0187Vaxholm 0,79135 1083Sölvesborg 0,42 280 0115Vallentuna 0,8136 1484Lysekil 0,42 281 0163Sollentuna 0,8137 0687Tranås 0,43 282 0330Knivsta 0,8138 1214Svalöv 0,43 283 1233Vellinge 0,8139 1290Kristianstad 0,43 284 0125Ekerö 0,81140 1465Svenljunga 0,43 285 0182Nacka 0,84141 0331Heby 0,44 286 0186Lidingö 0,85142 0684Sävsjö 0,44 287 0184Solna 0,86143 1488Trollhättan 0,44 288 1262Lomma 0,86144 1495Skara 0,44 289 0160Täby 0,9145 1498Tidaholm 0,44 290 0162Danderyd 0,92

REFERENSERAdeccoGroup,The(2017).`Thelabourmarketintegrationof

refugees´whitepaper–AfocusonEurope.HeidelbergUniversityofEducation.https://www.adeccogroup.com/wp-content/themes/ado-group/downloads/labour-market-integration-of-refugees-focus-europe.pdf.Anderson,Philip(2018).”Chancesforyoungrefugees.Onaccess

tovocationaltrainingandthedynamicsoflabourmarketintegrationinGermany”,iPeopleontheMove.AdvancingtheDiscourseonMigration&Jobs.https://www.justjobsnetwork.org/wp-content/uploads/2018/12/People-on-the-move-v3-web.pdf.Angelov,Nikolay,Johansson,Per&Kennerberg,Louise(2008).

Väljafrittochväljarätt.Drivkrafterförrationellautbildningsval.Bilaga8tillLångtidsutredningen2008(SOU2008:69).Stockholm:EditaSverigeAB.Anxo,Dominique&Ericson,Thomas(2015).Adhocrequests.

CountryfichesonskillsgovernanceintheMemberStates–Sweden.Bryssel:PublicationOfficeoftheEuropeanUnion.Arbetsförmedlingen(2019).Arbetsförmedlingens

nulägesbedömningavarbetetmedsnabbspår.Februari2019.Stockholm:Arbetsförmedlingen.https://mb.cision.com/Public/1326/2741772/a9e52a874025498c.pdf.Arbetsförmedlingen(2018a).Perspektivpåarbetsmarknadsläget

förpersonermedkortutbildning.Arbetsförmedlingenanalys2018:5.http://mb.cision.com/Public/1326/2640007/8426b9f0797e92b3.pdf.Arbetsförmedlingen(2018b).Arbetsmarknadsutsikternavåren

2018.Prognosförarbetsmarknaden2018-2019.https://www.arbetsformedlingen.se/download/18.37122d2f163f1d684111104d/1528878046529/arbetsmarknadsutsikterna-vt-2018.pdf.Arbetsförmedlingen(2018c).Varfinnsjobben?Bedömningarför

2018ochpåfemårssikt.https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-och-publikationer/Prognoser/Prognoser/Riket/2018-02-08-PrognosVar-finns-jobben-2018.html.Arbetsförmedlingen(2018d).Utbildningspliktfördeltagaremed

kortutbildningietableringsprogrammet.Återrapport31maj2018.Stockholm:Arbetsförmedlingen.Arbetsförmedlingen(2018e).Flererbjudsyrkesutbildningpå

folkhögskola.https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Hitta-jobb/Inspiration-i-

121

jobbsokandet/Nyheter/Nyheter-for-Arbetssokande/2018-01-26-Fler-erbjuds-yrkesutbildning-pa-folkhogskola.html.Arbetsmarknadsekonomiskarådet(2016).

Arbetsmarknadsekonomiskrapport.Dagsförstörrelönespridning?Stockholm:ErlandersSverigeAB.Ashton,David,Sung,Johnny&Turbin,Jill(2000).”Towardsa

FrameworkfortheComparativeAnalysisofNationalSystemsofSkillFormation”,iInternationalJournalofTrainingandDevelopment4(1).Benton,Meghan,Sumption,Madeleine,Alsvik,Kristine,Fratzke,

Susan,Kuptsch,Christiane&Papademetriou,DemetriosG.(2014).AimingHigher.PoliciestoGetImmigrantsintoMiddle-SkilledWorkinEurope.Washington,DC:MigrationPolicyInstituteandInternationalLabourOffice.BertelsmannStiftung(2016).FromRefugeestoWorkers.Mapping

Labour-MarketIntegrationSupportMeasuresforAsylumSeekersandRefugeesinEUMemberStates.Volume1:ComparativeAnalysisandPolicyFindings.http://cadmus.eui.eu/handle/1814/43504.Bowles,Samuel,Roosevelt,Frank&Edwards,Richard(2017).

UnderstandingCapitalism.Competition,CommandandChange.Oxford:OxfordUniversityPress.Brante,Thomas(2009).Vadärenprofession?Teoretiskaansatser

ochdefinitioner.HögskolaniBorås.https://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/vad-ar-en-profession-teoretiska-ansatser-och-definitioner(88443310-a9a0-4a57-82a9-c8834a26e216).html.Bridgford,Jeff(2017).Tradeunioninvolvementinskills

development:aninternationalreview.Genève:ILO.https://www.ilo.org/skills/pubs/WCMS_585697/lang--en/index.htm.Busemeyer,MariusR.(2016).SkillsandInequality.Partisan

PoliticsandthePoliticalEconomyofEducationReformsinWesternWelfareStates.Cambridge:CambridgeUniversityPress.Cedefop(2015).Skills,qualificationsandjobsintheEU:the

makingofaperfectmatch?http://www.cedefop.europa.eu/files/3072_en.pdf.Cedefop(2018a).Canworkandtechnologygohand-in-hand?

http://skillspanorama.cedefop.europa.eu/en/blog/can-work-and-technology-go-hand-hand.Cedefop(2018b).Lessbrawn,morebrainfortomorrow’sworkers.

http://www.cedefop.europa.eu/en/news-and-press/press-and-media/press-releases/less-brawn-more-brain-tomorrows-workers.Cedefop,EFT&ILO(2016).UsingLabourMarketInformation.

GuidetoAnticipatingandMatchingSkillsandJobs.

http://www.ilo.org/skills/areas/skills-training-for-poverty-reduction/WCMS_534314/lang--en/index.htm.Damm,AnnaPiil&Åslund,Olof(2017).”Foreword”iNordic

EconomicPolicyReview.LabourMarketIntegrationintheNordicCountries.TemaNord2017:520.Delegationenförunga&nyanländatillarbete(2018).Lokala

jobbspår.SäkrakompetensenIdittföretagochgörsamhällsnytta.Stockholm:ErlandersSverigeAB.Desiderio,MariaVincenza(2016).IntegratingRefugeesintoHost

CountryLaborMarkets:ChallengesandPolicyOptions.Washington,DC:MigrationPolicyInstitute.EEPO(2014).SkillsGovernanceinEurope.Finalreport2014.

Bryssel:PublicationOfficeoftheEuropeanUnion.EEPO(2015).SkillsGovernanceintheEUMemberStates.

SynthesisReportfortheEEPOAugust2015.Bryssel:PublicationOfficeoftheEuropeanUnion.Esping-Andersen,Gøsta(1990).TheThreeWorldsofWelfare

Capitalism.Cambridge:CambridgeUniversityPress.EUResearchonSocialSciencesandHumanities(2004).Youth

PolicyandParticipation.Potentialsofparticipationandinformallearningforyoungpeople’stransitionstothelabourmarket.AcomparativeanalysisintenEuropeanregions.YOYO.Finalreport.Bryssel:EuropeanCommission.Eurostat(2018).Pupilsenrolledinuppersecondaryeducationby

programmeorientation,sex,typeofinstitution,andintensityofparticipation.https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-datasets/product?code=educ_uoe_enrs04.Eurostat(2018a).Employmentratesbysex,age,educational

attainmentlevelandcountryofbirth(%).https://ec.europa.eu/eurostat/web/migrant-integration/data/database.Eurostat(2018b).Unemploymentratesbysex,ageandcitizenship

(%).http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/submitViewTableAction.do.Eurostat(2019).Peopleatriskofpovertyorsocialexclusionby

sexandage.https://ec.europa.eu/eurostat/web/youth/data/database.Folkbildningsrådet(2018).ÅterrapporteringYrkeskurserinom

bristyrken2017.http://www.folkbildningsradet.se//globalassets/rapporter/uppfoljning/yrkeskurser-inom-bristyrken/slutrapportering-bristyrkeskurser-2017.pdf?epieditmode=true.

123

Frazer,Hugh&Marlier,Eric(2010).In-workpovertyandlabourmarketsegmentationintheEU:Keylessons.Synthesisreport.https://www.researchgate.net/publication/284027971_In-work_poverty_and_labour_market_segmentation_in_the_EU_Key_lessons.Försäkringskassan(2019).Statistikomohälsomått.

https://www.forsakringskassan.se/statistik/sjuk/ohalsomatt.Gangl,Markus(2000).ChangingLabourMarketsandEarly

CareerOutcomes:LabourMarketEntryinEuropeoverthePastDecade.Arbetspapiere–MannheimerZentrumfürEuropäischeSozialforschung.Nr.26,2000.Hall,PeterA.&Soskice,David(red.)(2001).Varietiesof

Capitalism.TheInstitutionalFoundationsofComparativeAdvantage.Oxford:OxfordUniversityPress.Hellstrand,Joel(2018).“Newarrivals,newopportunities.

TailoringlabourmarketpoliciestonewchallengesinSweden”,iPeopleonthemove.AdvancingtheDiscourseonMigration&Jobs.https://www.justjobsnetwork.org/wp-content/uploads/2018/12/People-on-the-move-v3-web.pdf.Håkansson,Peter&Nilsson,Anders(2018).”Gettingajobwhen

timesarebad.RecruitmentpracticesinSwedenbefore,duringandaftertheGreatRecession”,iScandinavianJournalofEconomicHistory.https://doi.org/10.1080/03585522.2018.1543729.Iveroth,Einar,Lindvall,Jan&Magnusson,Johan(red.)(2018).

Digitaliseringochstyrning.Lund:Studentlitteratur.Jessop,Bob(1993).“TowardsaSchumpeterianWorkfareState?

PreliminaryremarksonaPost-FordistPoliticalEconomy”,iStudiesinPoliticalEconomy40(1).Jessop,Bob(2013).”Hollowingoutthe‘nation-state’andmulti-

levelgovernance”,iKenneth,Patricia(red.).HandbookofComparativeSocialPolicy.Cheltenham:EdwardElgar.Konle-Seidl,Regina&Bolits,Georg(2016).LabourMarket

IntegrationofRefugees:Strategiesandgoodpracticies.StudyfortheEMPLCommittee.Bryssel:EuropeanParliament.http://www.europarl.europa.eu/studies.Kuczera,Małgorzata&Jeon,Shinyoung(2019).Vocational

EducationandTraininginSweden.OECDReviewsofVocationalEducationandTraining.Paris:OECDPublishing.https://doi.org/10.1787/g2g9fac5-en.Lindblad,Sverker,Thyselius,Ulf,Danell,Torbjörn,Pichler,

Wolfgang&Anderstig,Christer(2015),Demografinsregionalautmaningar.Bilaga7tillLångtidsutredningen2015.SOU2015:101.Stockholm:ErlandersSverigeAB.

Lundh,Christer(2010).Speletsregler.Institutionerochlönebildningpådensvenskaarbetsmarknaden1850–1990.Stockholm:SNSFörlag.Lundh,Christer&Ohlsson,Rolf(1999).Frånarbetskraftsimport

tillflyktinginvandring.Stockholm:SNSFörlag.Löfbom,Eva&Sonnerby,Per(2015).Utbildningförframtidens

arbetsmarknad.Bilagan5tillLångtidsutredningen2015(SOU2015:90).Stockholm:ErlandersSverigeAB.Magnusson,Lars(1990).Dentredjeindustriellarevolutionen.

Stockholm:Norstedts.Martin,Iván,diBartolomeo,Anna,deBreucker,Philippe,

Salamonska,Justyna&Venturini,Alessandra(2015).ExploringnewavenuesforlegislationforlabourmigrationtotheEuropeanUnion.Directorate-GeneralforInternalPolicies.PolicyDepartmentC.Citizens’RightsandConstitutionalAffaris.http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2015/536452/IPOL_STU(2015)536452_EN.pdf.McCollum,David(2012).Towards(un)sustainableemployment?

Exploringpolicyresponsestowork-welfarecycling,iPolicyStudies33:3.McDermott,JohnF.M.(2007).“ProducingLabor-Power”,i

Science&Society71(3).McLaughlin,Colm(2013).“TheRoleofProductivityCoalitionsin

Buildinga‘highroad’competitivestrategy:ThecaseofDenmarkandIreland”,iEuropeanJournalofIndustrialRelations19(2).McTier,Alexander&McGregor,Alan(2018).”InfluenceofWork-

WelfareCyclingandLabourMarketSegmentationonEmploymentHistoriesofYoungLong-TermUnemployed”,iWork,EmploymentandSociety(32(1).Mellander,Erik(2017).Internationellaundersökningaravvuxnas

utbildningochfärdigheter.VIS/11april,2017.http://www.visnet.se/internationella-undersokningar-av-vuxnas-utbildning-och-fardigheter/.Migrationsöverenskommelsen2015.Insatsermedanledningav

flyktingkrisen.https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2015/10/insatser-med-anledning-av-flyktingkrisen/.NordströmSkans,Oskar,Eriksson,Stefan&Hensvik,Lena

(2017).Åtgärderföreninkluderandearbetsmarknad.Konjunkturrådetsrapport2017.Stockholm:SNSFörlag.North,DouglassC.(1990).Institutions,InstitutionalChangeand

EconomicPerformance.Cambridge:CambridgeUniversityPress.

125

OECD(2012).BetterSkills,BetterJobs,BetterLives:AStrategicApproachtoSkillsPolicies.Paris:OECD.OECD(2016a).MakingIntegrationWork.Refugeesandothersin

needofprotection.Paris:OECD.OECD(2016b).GettingSkillsRight:Sweden.Paris:OECD.OECD(2016c).GettingSkillsRight.AssessingandAnticipating

ChangingSkillNeeds.Paris:OECD.OECD(2017).OECDSkillsOutlook2017.SkillsandGlobalValue

Chains.Paris:OECD.OECD(2018).ResponsiveSchoolSystems.ConnectingFacilities,

SectorsandProgrammesforStudentSuccess.Paris:OECD.Offe,Claus(2016).”ForARobustPolicyOfIntegrationOf

Refugees”.SocialEuropeonline.https://www.socialeurope.eu/robust-policy-integration-refugees.Olofsson,Jonas,Lovén,Anders&Delier,Erik(2017).Styrning

ochorganisationavdenbredastudie-ochyrkesvägledningen.Enbakgrundochtrefallstudier.Stockholm:Skolverket.Olofsson,Jonas&Panican,Alexandru(2019).“Labourmarket

regulations,changesinworkinglifeandtheimportanceofapprenticeshiptraining.Along-termandcomparativeviewonyouthtransitionfromschooltowork”,iPolicyfuturesineducationhttps://doi.org/10.1177/1478210319831567.Pierson,Paul(2004).PoliticsinTime.History,Institutions,and

SocialAnalysis.Princeton:PrincetonUniversityPress.Prop.1975/76:30Omskolansinrearbetem.m.

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-skolans-inre-arbete-mm_FZ0339.Prop.2013/14:191Medfokuspåunga–enpolitikförgoda

levnadsvillkor,maktochinflytande.https://www.regeringen.se/49b70c/contentassets/e005ea3010f94b60b5e9cebf6c061e8e/med-fokus-pa-unga--en-politik-for-goda-levnadsvillkor-makt-och-inflytande-prop.-201314191.Prop.2017/18:183Engymnasieutbildningföralla.

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2018/03/en-gymnasieutbildning-for-alla/Regeringsbeslut20170420.Uppdragomsammanhållna

yrkesutbildningarigymnasieskolan.https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2017/04/uppdrag-om-sammanhallna-yrkesutbildningar-i-gymnasieskolan/.SCB(2017a).Arbetskraftsbarometern2017.Vilkautbildningar

gerjobb?Stockholm:SCB.https://www.scb.se/contentassets/24d533b997c5430d9d0427804fadbd2f/uf0505_2017a01_am78br1705.pdf.

SCB(2017b).Arbetsmarknadenförpersonermedlågutbildning2005till2016.Statistiskameddelanden.AM110SM1704.Stockholm:SCB.https://www.scb.se/contentassets/bfca27069b504896af1244d3c837f544/am0401_2017k03_sm_am110sm1704.pdf.SCB(2017c).Trenderochprognoser2017.Befolkningen,

utbildningen,arbetsmarknadenmedsiktepå2035.Stockholm:SCB.https://www.scb.se/contentassets/60312e5030114512b5b58a94a4ae25e2/uf0515_2017i35_br_am85br1701.pdf.SCB(2018).Deförsta15åren–flyktingarsförsörjningiSverige.

Integration:Rapport12.Stockholm:SCB.https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/integration--analys/pong/publikationer/de-forsta-15-aren--flyktingars-forsorjning-i-sverige/.SCB.Arbetskraftsundersökningarna(AKU).Statistikdatabasen.SCB.Befolkningensutbildning.Statistikdatabasen.SCB.Befolkningsstatistik.Statistikdatabasen.SCB.Registerdataförintegration.Statistikdatabasen.SCB.Inkomströrlighet–Län/kommun.Andelpersonermed

varaktigtlågekonomiskstandard,perkommunår2016.https://www.scb.se/hitta-statistik/sok/?query=lag&sort=relevance&page=3&category=Excel&DateChangedCategory=None.Schön,Lennart(2000).Enmodernsvenskekonomiskhistoria.

Tillväxtochomvandlingundertvåsekel.Stockholm:SNSFörlag.SFS2016:937Förordningomstatsbidragförregional

yrkesinriktadyrkesutbildning.https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2016937-om-statsbidrag-for-regional_sfs-2016-937.SKL(2017).Kommungruppsindelning2017.

https://skl.se/tjanster/kommunerregioner/faktakommunerochregioner/kommungruppsindelning.2051.html.SKL(2018).Ekonomirapporten,december2018.Om

kommunernasochlandstingensekonomi.Stockholm:SKL.Skolinspektionen(2018).Attmotiveraungdomartillbakatill

utbildning.Enuppföljandekvalitetsgranskningavkommunersaktivitetsansvar2018.Tematiskkvalitetsgranskning2018.https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2018/aktivitetsansvaret/att-motivera-ungdomar-tillbaka-till-utbildning.pdf.

127

Skollagen(SFS2010:800).Stockholm:Utbildningsdepartementet.https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800.Skolverket(2015).Elevrösteromyrkesintroduktionomenvägtill

arbete.Enstudieomungdomarmedarbeteefterutbildningen–vilkaärframgångsfaktorerna?https://www.skolverket.se/publikationer?id=3577.Skolverket(2017a).Antalochandelnyinvandradeelever

inklusiveelevermedokändbakgrundperkommun,15oktober2017.https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokC&omrade=Skolor%20och%20elever&lasar=2017/18&run=1.Skolverket(2017b).Redovisningavuppdragomhuryrkesprov

kanutvecklayrkesutbildningen.Dnr2017:252.https://www.skolverket.se/publikationer?id=3778.Skolverket(2018).Gymnasieskolan–Kommunernas

aktivitetsansvarförstahalvåret2018.https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokC&verkform=Gymnasieskolan&omrade=Kommunernas%20aktivitetsansvar&lasar=F%C3%B6rsta%20halv%C3%A5ret%202018&run=1.Skolverket(2018a).Elevstatistik(eleversombörjadehösten

2011ellersenare,oktobervaltår).https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning.Skolverket(2018b).Uppföljningavgymnasieskolan2018.Datum:

2018-04-18.https://www.skolverket.se/publikationer?id=3951.Skolverket(2018c).Samladredovisningochanalysinom

yrkesutbildningsområdet.Stockholm:Skolverket.https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3988.pdf?k=3988.Skolverket(2018d).Delredovisningavuppdragavseendeen

försöksverksamhetmedyrkesprov.Dnr2018:302.https://www.skolverket.se/publikationer?id=3939.Skolverket(2018e).Uppföljningavspråkintroduktion.

Beskrivandestatistikpånationellnivåochnyanländaeleversövergångartillochfrånspråkintroduktion.Rapport4692018.Stockholm:Skolverket.https://www.skolverket.se/publikationer?id=3770.

Skolverket(2018f).Redovisningavuppdragattgenomförainsatserförattstärkautbildningenskvalitetförnyanländaeleverochvidbehovförelevermedannatmodersmålänsvenska.DnrU2018/00404/S.https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3996.pdf?k=3996.Skolverket.Betygochprov–Riksnivå.Behörighettill

gymnasieskolansnationellaprogramföreleversomavslutatårskurs9läsåren2012/13–2016/17.https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning.Skolverket.Gymnasieskolan.Skolorochelever.Statistikpå

riksnivå.https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokC&verkform=Gymnasieskolan&omrade=Skolor%20och%20elever&lasar=2018/19&run=1.Skolverket.Jämförelsetal.Databasen.Gymnasieskola.Skolverketyrkespaket.Yrkespaketinomkomvuxpågymnasial

nivå.https://www.skolverket.se/undervisning/vuxenutbildningen/komvux-gymnasial/laroplan-for-vux-och-amnesplaner-for-komvux-gymnasial/yrkespaket-for-komvux-gymnasial.Soskice,David(1998).”OpennessandDiversityinTransatlantic

EconomicRelations”,iEichengreen,Barry(red.).TransatlanticEconomicRelationsinthePost-ColdWarEra.NewYork1998.SOU2013:74Ungasomvarkenarbetarellerstuderar–statistik,

stödochsamverkan.SlutbetänkandeavUtredningenomungasomvarkenarbetarellerstuderar.Stockholm:Fritzes.SOU2016:77Engymnasieutbildningföralla–åtgärderföratt

allaungaskapåbörjaochfullföljaengymnasieutbildning.Betänkandeavgymnasieutredningen.Stockholms:ErlandersSverigeAB.SOU2017:18Ennationellstrategiförvalidering.Delbetänkande

avValideringsdelegationen2015–2019.Stockholm:ErlandersSverigeAB.SOU2017:54Flernyanländaeleverskauppnåbehörighettill

gymnasiet.BetänkandefrånUtredningenomeleversomkommertillSverigeundergrundskolanssenareårskurser.Stockholm:ErlandersSverigeAB.SOU2019:3Effektivt,tydligtochträffsäkert–detstatliga

åtagandetförframtidensarbetsmarknad.SlutbetänkandeavArbetsmarknadsutredningen.Stockholm:ErlandersSverigeAB.

129

SOU2019:4Framtidsval–karriärvägledningförindividochsamhälle.BetänkandeavUtredningenomenutveckladstudie-ochyrkesvägledning.Stockholm:ErlandersSverigeAB.SOU2019:10Stödförvalideringellerkompetensåtgärderi

sambandmedkorttidsarbete.SlutbetänkandeavUtredningenomettmerkonkurrenskraftigtsystemförstödvidkorttidsarbete.Stockholm:ErlandersSverigeAB.Standing,Guy(2014).APrecariatCharter.FromDenizensto

Citizens.London:BloomsburyAcademic.Standing,Guy(2016).ThePrecariat.TheNewDangerousClass.

London:BloomsburyAcademic.SvensktNäringsliv(2017).Gymnasieskolans

språkintroduktionsprogramurettelevperspektiv.Stockholm:SvensktNäringsliv.Utkasttillsakpolitisköverenskommelsemellan

Socialdemokraterna,Centerpartiet,LiberalernaochMiljöpartietdegröna(2019-01-11)https://www.socialdemokraterna.se/globalassets/aktuellt/utka

st-till-sakpolitisk-overenskommelse.pdfTillväxtanalys(2014).Bättrestatistikförbättreregional-och

landsbygdspolitik.Rapport2014:04.http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.201965214d8715afd16a35b/1432803718514/rapport_2014_04_rev1.pdf.TillväxtanalysochArbetsförmedlingen(2016).Framskrivning

ochanalysavkompetensförsörjningsbehovtill2040.Redovisningavregeringsuppdragomframtagandeavkunskapsunderlagomkompetensförsörjningsbehov.https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-och-publikationer/Rapporter/Ovriga/2016-11-30-Prognos-och-analys-av-kompetensforsorjningsbehov-till-2040.html.Viklund,Emil(2018).Lokalajobbspår.Sammanfattningav

enkätuppföljning,oktober2018.Stockholm:DUA.https://mb.cision.com/Public/12478/2665868/b0abb106c046197f.pdf.Wadensjö,Eskil(1972).Immigrationochsamhällsekonomi.

Immigrationensekonomiskaorsakerocheffekter.Expertgruppenförutredningsverksamhetiarbetsmarknadsfrågor(Inrikesdepartementet).Lund:Lundsuniversitet.Wadman,Mats(2017).Översynavstödetför

yrkesintroduktionsanställningarna.Stockholm:Arbetsmarknadsdepartementet.https://www.regeringen.se/4af464/contentassets/82bf9f52172d48e

697d272fd97e3956c/oversynen-av-stodet-for-yrkesintroduktionsanstallningarna.Walther,Andreas(2006).“RegimesofYouthTransitions.Choice,

flexibilityandsecurityinyoungpeople’sexperiencesacrossdifferentEuropeancontexts”,iYoung14(2).Windolf,Paul(1989).“ProductivityCoalitionsandtheFutureof

EuropeanCorporatism”,iIndustrialRelations28(1).Åslund,Olof,Forslund,Anders&Liljeberg,Linus(2017).”Labour

marketentryofnon-labourmigrants–Swedishevidence”,iNordicEconomicPolicyReview.LabourMarketIntegrationintheNordicCountries.TemaNord2017:520.

131