neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ur ett kvinnoperspektiv

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ur ett

kvinnoperspektiv.

2012-04-25

Girls with Social and/or Attention impairments

Svenny Kopp (2010)

Neuropsykiatri – vad är det?

Gränslandet mellan somatik och psykiatri

De svårigheter en människa har som har sin grund i hur hjärnan arbetar och fungerar.

Stor variation finns beroende på vilka resurser en individ har för övrigt.

04/19/23Monica Nordlander

Diagnostik en balans mellan subjektiva bedömningar och

objektivt material.

En ökande medvetenhet – mycket har hänt

Det tog tid!Under de senaste 2 årtionden har ett växande andel

forskningsartiklar tydligt visat att NPF inte huvudsakligen är manliga diagnoser

En del studier från vuxen psykiatriska kliniker visar att fler kvinnor än män diagnosticeras (Almeida Montes et al.2007)

ADHD hos flickor/kvinnor anses som ett stort och allmänt hälsoproblem (Staller & Faraone 2006)



Olika perspektiv kan resultera i olika diagnoser

Flera diagnoser kan förekomma


AD/HD

AspergersyndromDAMP

Tourettessyndrom

Autismspektrumsstörning

Läs och skrivsvårigheter

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

ADHD diagnos könsskillnaderRucklidge, J. Gender differences in attention-deficit/hyperactivity disorder;2010, 33 :357—

373

◊ Flickor med ADHD fortsätter att underidentifieras genom bristfällig eller felaktig remittering

◊ Mycket talar för att endast de mest funktionsnedsatta flickorna remitteras till klinik.

◊ De flickor som utreds har större svårigheter än pojkarna ( Nydén, Hjelmquist, Gillberg 2000)

◊ Detta försvårar ytterligare tolkningen av de forskningsresultat som framkommit


Vad innebär det att ha NPF? Det innebär att ha ett lite annorlunda funktionssätt

Det gäller kognitivt, kontroll av känslor, energinivå och beteendet

Problem med att utföra det man egentligen vet man borde göra

Det innebär svårigheter inom många funktionsområden, vars betydelse varierar utifrån ålder och miljö


Allmänt om ADHD hos flickor. ∞ Flickor får oftast diagnos senare än pojkar och oftare i tonåren

∞ Pojken med ADHD är den vanliga ” ADHD-pojken” medan flickan är den ovanliga ”ADHD–flickan” (Gaub & Carlson 1997)

∞ Forskning och kunskap om ADHD hos flickor ökar, men fortfarande är den mesta forskning baserad på pojkar

∞ Kriterierna är uppgjorda efter pojkars ADHD symptom i åldern 7-11 år (det förs en diskussion om färre kriterier skall krävas för flickor eller kriterierna ändras) (Barkley & Biederman, Quinn & Nadeau 2002, Jenova & Ohan)

∞ Omgivningen tenderar att bedöma flickor och pojkars psykiska symptom olika (Sharp 1999, Newcorn 2001, Hartung 2002, Brewis 2003, Jackson 2004,Gardner 2002, Bussing 2003)

∞ Flickor med ADHD behandlas i mindre utsträckning med farmaka än pojkar med ADHD (Angold 2000, Miller 2004)

∞ Flickor har lägre självkänsla än pojkar med ADHD (Rucklidge & Tannock 2001, Quinn & Wigal 2004)


Förekomst av ADHD

Populationsstudier 1999-2005 på skolbarn

ADHD hos flickor (Kopp, Pettersson, Hellgren, Rehnqvist, 2005 SBU-rapport)

Förekomsten varierar mellan 2-5% hos flickor (1.5-10.3% , 6-18 år)

Totalt 5-8%

Könskvot varierar mellan 1.1:1 – 3.7:1 (pojke:flicka)

Jämn förekomst av ADHD i barndom och ungdomsår för flickor medan pojkar har den högsta förekomsten mellan 7-11 års ålder


04/19/23 Monica Nordlander

Centrala begrepp - i flera sammanhang och miljöer över tid fast på olika sätt

Aktivitet - myror i kroppen, springer omkring, på högvarv psykomotoriskt

Impulsivitet - kan inte vänta på sin tur, avbryter andra, hamnar ofta i bråk, stör andra

Uppmärksamhet - ouppmärksam, kan ej fokusera, svårt att lyssna, ingen uthållighet, lättdistraherad

Mentalisering Theory of mind

Central Coherens att kunna sammanföra delar till en helhet , associera, kategorisera, generalisera,

Exekutiva funktioner - Svårigheter med planering, genomförande, organisation av erfarenheter, korttidsminne


Exekutiva funktioner• Prioritering, aktivering

• Fokusering, skifta fokus, behålla fokus

• Reglering av vakenhet, orka hålla ut, processhastighet

• Arbetsminne

• Kontroll självreglering

• Strategibyte – när det inte blir som jag tänkt mig

• Exekutiva funktioner mäts bl.a. med psykologiska test. Ex WISC-IV, WAIS-III, D-KEFS

• Funktionsutredning.


Vanligt förekommande karaktärsdrag

Ex.

Temperamentsutbrott

Stresskänslighet

Organisationssvårigheter, planering, övergångar

Snabba och kraftiga förändringar i sinnesstämningen

Ojämn begåvningsprofil

Svårt med flexibilitet och anpassningsförmåga


Vanligt förekommande problematik

Ex.

Ofrivilligt utanförskap

Motoriska svårigheter, perceptionsstörningar

Dyslexi /Dyskalkuli

Minnesstörningar

Ångest

Depression

Missbruk

Kriminalitet

Psykisk ohälsa


Symtom under skolåldern Pratar mycket

Är glömsk

Argumenterar

Oorganiserad

Läxproblem

Dagdrömmer

”Svårstartad”

Utanför i klassen

Svårväckt

Huvudvärk

Hänger inte med i skolan

Ofta snabba och häftiga aggressionsutbrott

Rastlös

Fritidsproblem

Hamnar ofta i konflikter

Svårt att arbeta självständigt

Skolk

Riskbeteenden

Motivationsbrist

Drar sig undan


Diagnostik och det svåra med flickor.

• DSM IV-TR kriterierna

• Symtomdebut före 3års (Autism) och 7 års ålder( ADHD) – svårt upptäcka flickorna

• Problem i minst två miljöer ex skolan och hemmet

• Kriterierna satta efter pojkar 6 –11 år (ADHD).

• Bättre yt-fungerande

• Fungerar oftast optimalt i en till en situation ( psykologtestning)


Hyperaktivitet hos flickor med ADHD Flickprojektet 1999-2001

o Rastlös och rör sig mycket, men lämnar sällan sin plats i skolan

o Pillande, skrivande, kladdande, tuggande

o ”Hyperpratar”

o Hyperreagerar

o Hypersocial (vet vad alla gör, Facebook, bloggar)

o Lämnar aktiviteter, låg uthållighet (matbordet)

o Pedantiskt städande

o ”Tanketrängsel”


NPF-symptom varierar med åldern Vanliga svårigheter hos flickor med NPF

under späd- och småbarnsåren

*sömnproblem

*skrikighet

glupsk

inte nöjd

måste bäras extra

mycket

överaktiv

lyssnar inte

*”ilskeutbrott”

”svår att handskas med ”

konflikter med andra barn

känslig för kläder som sitter åt

*Regulatoriska problem


NPF associerade symptom i tonåren


Risker för flickor med NPF


Andra psykiska problem vid NPF• Högst förekomst bland kliniska fall

- Dyslexi

• - Trotssyndrom hos barn- Beteendestörning, tidig kriminalitet- Depression- Bipolär sjukdom- Ångeststörning- Tics- Annan NPF diagnos 30% av flickorna i projektet m ADHD har autistiska drag ( Kopp 2010)


Differentialdiagnostik – Vad kan det annars vara?

Normala barn – ”omogna i sin utveckling”

Stressade barn och vuxna

Omvårdnadssvikt för barn, sociala problem, svåra livshändelser

Anknytningsproblem hos barn

PTSD

Depression

Bipolär sjukdom

Somatisk sjukdom

Autism, Asperger, Tourettes


Vad vet vi om skillnader mellan flickor med ADHD och flickor utan ADHD

Skolprestationer (Biederman 1999, Hinshaw 2002)

Kamratproblem (Berry 1985, Hinshaw 2002, Blachman 2002, Mikami 2003)

Självkänsla och svårigheter att tygla sitt beteende (Blachman2002,Thurber 2002)

Oftare utsatta för auktoritär föräldrauppfostran (Hinshaw 2002)

Mer språkliga svårigheter (Hinshaw 2002)

ADL-Mässigt mer omogen. (NPF)


Diagnostiska svårigheter – många förklaringsmodeller.

o Förskoleflickor med extrem hyperaktivitet

o Utagerande tonårsflickor

o Traumatiserade flickor

Svår ålder att utreda flickor med ADHD 14-16 år


Se bortom pålagringarna – vad är grogrunden till svårigheterna som uppstår i

vardagen?

Kriminalitet

SvårbehandladMissbruk

Rädslor, ångest KontaktsvårigheterSömnstörningar

tvångsmässighet

IlskaUtanförskap

Sysslolöshet

Aktivitetsnivå

Begränsningar i fantasi Uppmärksamhetsstörning

Exekutiva funktioner

Central coherens

Mentalisering

AD/HD, ASD, Tourettes Tidiga och bestående tecken


Utvecklings- och beteende skillnader mellan flickor och pojkar

som skulle kunna ha en inverkan på upptäckten av ADHD symtom hos flickor

≈ Flickor utvecklas tidigare än pojkar både socialt, språkligt (18 mån.) och finmotoriskt

≈ Pubertetsutvecklingen är i genomsnitt 18 månader tidigare hos flickor än pojkar

≈ Pojkar får högre poäng (större problem) på skattningsskalor på de flesta områden som mäter problem (Kadesjö 2004, Korkman 2004)

≈ Pojkar och flickor har olika lekstil (Macoby& Jacklin 1974, Macoby 1998)

≈ Pojkar är mer dominerande och mer aggressiva både språkligt och fysiskt (Björkvist et al 1992)


Omgivningens bedömning av ADHD- symptom hos flickor och pojkar

≈ Lärare bedömde att flickor hade mindre ADHD svårigheter än pojkar (Sharp 1999, Newcorn 2001, Hartung 2002, Brewis 2003)

≈ Lärare tolkade oftare pojkars trotsiga beteende som ADHD och flickors ADHD symptom som trotsbeteende (Jackson 2004)

≈ Lika symptom hos pojkar och flickor bedömdes olika av barnläkare (Gardner 2002)

≈ Föräldrar såg lika stora svårigheter men utredde sonen 5 ggr oftare än dottern (Bussing 2003a)

≈ Mödrar hade olika förklaringar på orsak till döttrar och söners ADHD symptom (Bussing 2003b)

≈ Lärare upplevde större svårigheter att handskas med pojkar än med flickor med samma ADHD symptom ( Maniadaki 2006)


04/19/23

Flickor med ASD Mer allmänna psykiska besvär än pojkar

- Ångeststörning, ätstörning, depressivitet

Upptäcks senare, bättre ytfungerande

Har något större social kompetens än pojkar

Särintressen kan handla om husdjur, hästar men inte lika uttalade särintressen som vissa pojkar med Asperger

Skaffar sig ”hjälpjag” bland kamrater

Har ofta haft AD/HD-liknande problem tidigare

Vanligt att man får ompröva AD/HD-diagnos från barndomen när flickorna blir äldre för att istället sätta Aspergerdiagnos


Att leva med en tonårig flicka med ADHD

Ständig vara i tjänst dygnet runt, leva på gränsen av sin förmåga

Behövde väcka flickan, se till att hon kom ur sängen

Se till att hon tog sin medicinHjälpa henne ur svåra situationerRingde mödrarna många ggr per dag Måste släppa allt för händer för att se till så att

hon inte gick igångSvårt att resa iväg för mödrarna för att flickan inte

trygg med ngn annan


Att leva med en tonårig flicka med ADHD forts.

Föräldrarna kunde inte lita på att flickan gjorde bra val kände sig trygg med ngn annan

Flickans välmående kunde växla på sekunden

Mödrarna kämpade med att försöka leva ett ” normalt familjeliv”

Inte ovanligt med fysisk ”misshandel” och grova förolämpningar gentemot modern

Flera mödrar hade utvecklat stressrelaterade sjukdomar eller kroniska smärtsyndrom

Mödrarna hade kämpat för att komma till utredning (tagit flera år)

Småbarnstiden tar aldrig slut.


Svårt modifiera sitt sociala beteende till skiftande sociala

behov

Långsamma att uppfatta sociala koder vilket

ökar risken för missförstånd

Missbedömer situationen p.g.a impulsivt, snabbt (felaktigt) beteende, som då är grundat på för lite information

Mer lättstressade vilket leder till sämre omdöme/val

Tonårsflickor med ADHD och socialt samspel


Tonårsflickan med ADHD har svårare att leva upp till det

förväntade kvinnliga beteendet Hennes impulsivitet, högljuddhet och snabba

humörsvängningar gör att omgivningen lättare dömer ut henne


ADHD och östrogen Många kvinnor med ADHD bekräftar att de mår som bäst under

tiden de var gravida (Quinn & Nadeau, 2002)

ADHD symptom rapporteras försämras under menopausen (Quinn 2005)


Utmaningar att vara medveten om.

Annorlunda socialiseringsmönster och annorlunda specialintressen,

kvinnor som utreder kvinnor?


Socialinteraktion kräver mycket energi.

Underförstådda meningar, dolda agendor.

Vad används rasten till?

Intrycksvila.

” Jag har inga sociala muskler. Därför blir jag fort trött tillsammans med andra”

Gunilla Brattberg


Sammanfattningsvis om flickor med NPF

◊ För få flickor remitteras och utreds

◊ Beakta funktionsnedsättningen vid bedömning

◊ Utred brett! Ångest, depression, ätstörning och autistiska drag

◊ Använd könsnormerade skattningsskalor

◊ Öka/inför ett Genusmedvetande/tänkande

◊ Fråga om övergrepp

◊ Studier bör sträva mot jämn könsfördelning


Hur kan vi hjälpa flickor med NPF◊ Lyssna på vad föräldrarna säger.

◊ Ju äldre flickan är desto längre tid har hon misslyckats, och har sämre självförtroende

◊ Utred oftare och tidigare och helst före 14 års ålder

◊ Uppmärksamma varningsklockor!

Flickor som skolkar, inte lämnar in arbeten i tid, inte deltar i

gymnastik, röker, har problem med kamrater, är påtagligt trötta efter skoldagen, använder ofta standardsvar.

Flickor som har svårt med förändringar – bästisen flyttar, stadieövergång, vikarie i skolan.

◊ Ställ frågan VARFÖR hon beter sig som hon gör.


Starka sidorBegåvning

Minnet

Ungdomlighet

Ärlighet

Spontanitet

Kreativitet

Idérikedom

Nyfikenhet

Observant

Associationsrik

Innovatör

Noggrannhet

Mm.


Vänta inte för länge!

Se svårigheterna i tid!

Sluta prata om barn med NPF. Prata istället om flickor med NPF

och pojkar med NPF (Kopp)


Kvinnor som hjälper oss att förstå:

Gunilla GerlandGunnel Norrö

Gunilla BrattbergTemple Grandin

Hanna Danmo KällmanLotta Abrahamsson

mfl.Alla andra som generöst delar med sig av sitt omvärldsbild


neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ur ett kvinnoperspektiv

Documents