mv nr 1 2015

NÄSVITTNE / KAROTISKROPP / ORMSKRÄCK

SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ PPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPP ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ VVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVV EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE RRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA VVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVV

FÖRDJUPNINGLäs expertsvaren på kluriga frågor

VÅ R D P R O F E S S O R N

E X P E R T E R N A

ANNONS

Innehåll

№1—2015Framsteg7 Lukten avslöjar brottsling 8 Rädslans ursprung klarläggs 10 Närkoll på karotiskropparna

I fokus22 Nyfiken på: Ensamhet – brist på social samvaro kan leda till ohälsa

38 Perspektiv: Så ska fler forskningsupptäckter nå ut

Möt forskarna11 Hallå där Caroline Graff: Donerade hjärnor ger svar

16 Tre forskare berättar: De lever som de lär

40 Intervjun med Carol Tishelman: Dödsbra frågor om livets slutskede

52 Krönika: ”Delad föräldra- försäkring kan minska hälsoskillnader”

54 Ögonblicket med Anna Martling: ”Vår forskning räddade honom”

På djupet: Hälsosamt åldrande28 Så håller vi oss friska in i det sista32 Hundraåringen: ”Jag känner mig ung”34 Testa din demensrisk

Alltid i MV9 Kroppen runt12 I korthet14 Utblick 20 Tidslinjen: Hepatit45 Frågor och svar49 Boktips50 Topplistan53 Aktuellt vid KI

35

16

822

Årsrik. Barbro Wester-holm, 81 år och fullt yrkesverksam, vill att vi ser äldre som en resurs.

Öde. Ofrivillig ensamhet skadar

vår hälsa.

Fika. Därför väljer han

grönt te.

Hjälp! Ormar upptäcks snabbare än spindlar.

Succesivt. Idogt forskande ledde till

genombrott.

54

3Medicinsk Vetenskap №1–2015

4 Medicinsk Vetenskap №1–2015

Redaktören har ordet

Medarbetarei detta nummer

Joel Nilsson & Henric LindstenFotograferDuon Henric Lindsten och Joel Nilsson har arbetat tillsammans sedan 2013. De turas om att

plåta och den som inte håller i kame-

ran fixar med studioljuset. I det här numret har de porträtt-

terat Barbro och Birgitta om hälso-

samt åldrande.– Själva är vi inte alls rädda för

att bli gamla. Nästan alla våra fotografiska förebilder har pas-serat pensionsåldern och plåtar bättre nu än någonsin! Titta till exempel på franska fotogra-fen Patrick Demarchelier, han är över sjuttio år men jobbar fortfarande stenhårt och är en av världens främsta modefoto-grafer. Vi ser fram emot 40 år till i branschen.

Jenny TolletPraktikant på Medicinsk VetenskapJenny Tollet har studerat, fors-kat och jobbat på tre kontinenter med allt från fysiologi och kommer-sialisering till skrivande och översättning. Hon satsar nu på en framtid som vetenskapsjourna-list för att kunna dela med sig av sin entusiasm för medicin och naturvetenskap.

Dessutom: Mattias Alm, Fredrik Hedlund, Ann-Cathrine Johns-son, Anders Nilsson, Annika Lund, Martin Stenmark, Karin Söderlund Leifler, Frida Wen-nerholm.

N VECKA INNAN MIN MORMOR DOG FICK HON EN stroke. Hon var klar i huvudet men kunde plötsligt varken tala eller skriva. Vi anhöriga fick föra hennes talan. I en sådan situation var det skönt att vi alla stod henne nära. Jo, vi tror verkligen att hon njöt när min syster läste högt ur boken om Salikons vissnande ro-sor som hon själv läst för oss när vi var små. Och vi är ganska säkra på att hon somnade in skönt till Mozarts

Laudate Dominum. Att prata med sina närmaste om döden, innan den är tätt inpå oss,

kan förebygga svåra situationer som kan uppstå i livets slutskede. Men det är inte alltid lätt. Professor Carol Tishelman, som intervjuas i detta nummer, driver forskningsprojektet DöBra som handlar om att öka medvetenheten om att döden är en normal del av livet. En frågeställning är hur vi ska få igång fler samtal med våra närstående om hur vi vill ha det under vår sista tid. Vården kring döendet behö-ver individualiseras – vem vi är och hur vi levt påverkar också hur vi vill dö – men den behöver samtidigt standardiseras, menar hon. Idag är tillgången på specialiserad palliativ vård ojämnt fördelat med avseende på diagnos och var i landet man befinner sig.

Men innan vi ska dö vill vi gärna ha ett så bra liv som möjligt. I vår fördjupning undersöker vi denna gång hur man kan främja ett hälsosamt åldrande. Det visar sig att det finns en hel del du själv kan göra för att påverka hur de sista åren ser ut: motionera, minnesträna och inte äta för många kalorier, hälsar forskarna. Arbeta vidare på ditt jobb om du trivs, engagera dig i meningsfullt hjälparbete eller odla din trädgård och gör din egen sylt, är tips från de pigga äldre som vi intervjuat.

Men våra äldre intervjupersoner vittnar också om en av de negativa sidorna med att bli gammal: Vi blir ofta mer ensamma. Och när vi i detta nummer tittar närmare på den ofrivilliga ensamhetens effekter på hälsan visar det sig att det är en större riskfak-tor för att dö i förtid än både fetma och fysisk inaktivitet. Forskning pekar samtidigt på att det finns sätt att bryta social isolering men tyvärr vet vi idag ganska lite om hur vi kan stödja en sådan utveck-ling på bästa sätt. Att det kan vara så livsfarligt att känna sig ensam borde uppmärksam-mas mer. Fo

to: H

enric

Lin

dste

n, J

onas

Erik

sson

, Jen

s Elia

sson

CeciliaOdlind:

Tips! Medicinsk

Vetenskap anordnar en programpunkt om

ensamhetens effekter på hälsan i Göteborg i

april, läs mer på vetenskapsfestivalen.se

E


Redaktionen

Snyggaste omslaget hittills

Ansvarig utgivareChristina Bostedt,Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

ChefredaktörCecilia Odlind08–524 861 [email protected]

RedaktörOla Danielsson (tjänstledig)

JournalistHelena Mayer08–524 861 [email protected]

Art DirectionAgnes [email protected]

Omslagsfoto: Nasa/Gettyimages

AnnonserJan [email protected]

RedaktionsrådLaura Fratiglioni, Ola Hermanson, Jan Carlstedt-Duke, Mattias Öberg.

Tryck E-print

Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Insti-tutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. Karolinska Institutets uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa.

I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar.

Följ oss på Facebook!facebook.com/ medicinskvetenskap

En bebis i magen plåtad av fotografen Lennart Nilsson pry-der Medicinsk Vetenskaps bästa omslag genom tiderna (se ovan). I alla fall enligt er som lämnade en röst under tidnin-gens jubileumsevent (läs mer på sidan 53). På andra plats kom omslag nr 1/2014 (kyla) och på delad tredje plats kom nr 2/2013 (lukt) och nr 3/2013 (lust), som alla syns nedan.

Missade du att rösta?

Alla omslagen från tidningens start 1994 till idag ligger i ett album på

Facebook. Gå in och gilla ditt

favoritomslag.

BÄST!Nummer 2/2012 blev

framröstad som bästa omslag när Medicinsk

Vetenskap nyligen firade 20 år.

ANNONS

7

Det senaste inom medicinsk forskning

Näsvittne bättre än ögonvittne

Vi har alla sett deckare där gärningsmannen identifieras utifrån ett urval av bilder. Men tänk om det var mörkt eller mannen var maskerad? Skulle han i så fall kunna identifieras på luk-ten? Metoden används inte i dag, men att det är möjligt har nu visats i en studie som gjorts i Portugal, ledd av Mats Olsson, professor i

psykologi vid Karolinska Institutet.Försöksdeltagarna fick se

antingen en våldsam eller en neutral video. Samtidigt fick de känna en kropps-lukt och informerades om att lukten tillhörde personen

i videon. De fick sedan identi-fiera personen utifrån fem olika lukter.

Som Mats Olsson misstänkt blev resultatet bättre än vid ett slumpmässigt val. Mer förvånan-de var att de som fått se den våldsamma videon var bättre på att identifiera rätt person jämfört med de som sett den neutrala. Det är tvärtemot vad som händer vid synidentifikation där offret har svårare att pricka rätt efter stressande situationer.

– Det behövs mer studier på området men resultaten talar för att kroppslukt faktiskt kan användas för identifiering då förövaren varit nära, som vid våldtäkt. Intressant ur ett forsknings-perspektiv är att det visar att lukt och syn lagras i minnet på olika sätt och att luktminnen blir starkare om situationen är känslomässigt laddad, säger Mats Olsson. Jenny Tollet Plos One januari 2015

LÄS MERom kroppsliga upp-

täckter i vår resa runt kroppen. Sidan 9.

Foto

: Isto

ckph

oto,

Ulf

Sirb

om

Medicinsk Vetenskap №1–2015

Sidan 9.

AP O R , G NAG AR E O C H AN D R A D J U R lär sig gärna från andra individer av samma art, men forskning har visat att de ofta är petiga med exakt vem de lär sig från. Djur tar större notis om faror i omgivningen om de observerar släktingar eller individer med hög social status. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att människor fungerar på liknande sätt.

I ett experiment fick försökspersoner se en film där en person fick en elchock samtidigt som en orm visades. Försöks-personerna lärde sig på så sätt att känna rädsla kopplat till ormen, så att en förstärkt rädsloreaktion kunde uppmä-tas när de senare fick se bilder på enbart ormen. Mest rädsla för ormen visade de personer som observerat en person som liknande dem själva. I studien användes

Rädsla från våra förfäder…Att instinktivt undvika farliga situationer är ett evolutionärt utvecklat beteende. Ny forskning vi-sar nu att ormar upptäcks mer effektivt än andra faror, till exempel spindlar. Ormarna observerades väldigt snabbt, både i situationer då de var kamou-flerade men även när de figurerade i periferin, något som kan ha gynnat människans överlevnad i många tusentals år. PLOS ONE december 2014

... och vårt innerstaNy forskning visar att graden av rädsla kan bero på förekomsten av en speciell transportör av signal-substanser i hjärnan. I försök fick personer se en symbol i kom-bination med en elektrisk stöt eller en annan symbol utan stöt, samtidigt som mängden aktiva transportörer mättes. Rädslan för en stöt visade sig vara större vid låga nivåer av transportö-ren. Resultaten kan öka förståelsen för hur ångestframkallade tillstånd som posttraumatiskt stressyndrom uppkommer. International Journal of Psychophysiology december 2014

Framsteg 3 × rädsla

Våra rädslor får vi delvis genom att lära oss från andras erfarenheter. Särskilt nojiga blir vi av att observera människor som liknar oss själva, visar ny forskning.

Texter: Ola Danielsson och Frida Wennerholm

Grupptillhörighet påverkar rädslor

olika hudfärg som en markör för känsla av grupptillhörighet.

I ett annat experiment fick försöks-personerna inledningsvis lära in en ormrädsla genom att själv uppleva elchocken. Sedan fick de observera personer som inte fick någon elchock, utan som var helt lugna. Detta resul-

terade i att rädslan mildrades – ormen var inte så farlig trots allt. Även denna lärdom fastnade lättare när läromästare och observatör liknande varandra och resulterade i att rädslan för ormen inte kom tillbaka.

– I denna studie har vi valt att titta på hudfärg för att skilja mellan olika grup-per, men vi följer nu upp detta genom att studera om liknande effekter gäller för andra sociala grupper som inte är baserade på visuella skillnader som hudfärg eller etnicitet, säger forskaren Armita Golkar, som genomfört studien med bland andra Andreas Olsson vid institutionen för klinisk neuroveten-skap. Biology Letters januari 2015

Foto

: Isto

ckph

oto


SKRÄCK- INJAGANDE

Ormrädsla sitter djupt i oss men kan också

förstärkas eller mildras på oväntade sätt, visar

ny forskning.


Kroppen runt FramstegIll

ustr

atio

n: Is

tock

phot

o. F

oto:

Isto

ckph

oto

Följ med Medicinsk Vetenskap på en resa genom kroppen och ta del av de senaste forskningsnyheterna.

H J Ä R TAT Fler med hjärt-svikt kan få hjälpIdag används så kallade beta-blockerare för att skydda hjärtat mot de skadliga stresshormoner som utsöndras vid hjärtsvikt då hjärtat inte orkar pumpa runt blodet i kroppen. Nu visar en studie att dessa mediciner även sänker dödligheten vid dia-stolisk hjärtsvikt, en vanlig men lite bortglömd typ av hjärtsvikt där hjärtat har svårt att slappna av.

Källor: Hjärnan: Dias J med flera, Neuron, november 2014. Hjärtat: Lund L med flera, JAMA, november 2014. Bukspottskörteln: Almaca J med flera, PNAS, november 2014. Tarmarna: Braniste V med flera, Science Translational Medicine, november 2014. Musklerna: Lindholm M med flera, Epigenetics, december 2014.

H J Ä R N A N Tidssignal styr ut-veckling av hjärncellerEn studie har för första gången visat att

en signalmolekyl, TGF-beta, kan reglera nervcellers utvecklings-

potential över tid, exempelvis styr signalen att en stamcell ska sluta producera en viss typ av nervcell och istället

göra en annan. Ökad kunskap om stamcellers utveckling

till nervceller kan leda till nya behandlingsmetoder för neurodegene-rativa sjukdomar.

TA R M A R N A Tarmbakterier påverkar hjärnanBlod-hjärnbarriären skyddar hjärnan från skadliga ämnen i blodet. I en ny studie visade det sig att möss som fötts upp i en helt bakteriefri miljö hade blod-hjärnbar-riärer med högre genomsläpplighet. Efter att mössen försetts med normala tarm-bakterier genom en avföringstransplan-tation blev genomsläppligheten normal.

B U KS P OT T KÖ R T E L N Nya rön om åldersdiabetesNär vi åldras ökar risken för typ

2-diabetes som bland annat kan orsakas av att de celler

som producerar in-sulin slits ut. En

ny studie har visat att det istället kan

vara blodkärlen som förser cel-lerna med syre och

näring som inte fungerar som de ska, för när dessa byttes ut hos möss med diabetes så kom insulinproduktionen igång och sockerbalansen återställdes.M U S K L E R N A Långvarig

träning slår på och av muskelgenerI en studie fick friska försökspersoner cykla på enbenscykel och sen jäm-fördes genuttrycket i det tränade benets muskler med det otränade. De tränade musklerna hade epigenetiska förändringar, vilket innebär att vissa gener slagits på och andra stängts av. Re-sultaten kan hjälpa till att förklara varför träning är så viktigt för att förebygga hjärtsjukdomar, diabetes och fetma.

Text: Jenny Tollet


Hur?Syrehalten avläses av så

kallade glomusceller i karotiskropparna, men hur det går till är okänt. Forskning pågår för

att ta reda på om den avgörande mekanismen exempelvis sker på cellmembranet, i mitokondrierna

eller genom en ändrad balans av reaktiva syreföreningar

i cellen.

Och?Kronisk syrebrist till följd av

lungsjukdom eller vistelse på hög höjd kan leda till över-

känsliga karotiskroppar, med hyperventilation och påverkan

på hjärt-kärlsystemet som följd. Narkosmedel kan tvärtom

minska karotiskropparnas känslighet, vilket i värsta fall kan

leda till livsfarliga andningsup-pehåll. Genom att lära sig mer om karotiskropparna hoppas

forskarna kunna motverka dessa tillstånd.

Framsteg Närkoll på

Karotiskropparna

När?Om karotiskropparna känner av syrebrist signalerar de via

sinusnerven till andnings-centrum i hjärnan. Inom

några sekunder höjs and- ningsrytmen automatiskt

och förblir förhöjd under 5–10 minuter. Karotiskropparnas

svar syftar till att återställa den viktiga kemiska

balansen i blodet.

Text: Ola DanielssonIllustration: Anders Kjellberg

Källa: The human carotid body in sensing

and signaling of oxygen and inflammation, avhandling

från 2014 av Jessica Kåhlin, institutionen för fysiologi och farma-

kologi, Karolinska Institutet.

Vad?Karotiskropparna är två små

cellstrukturer, en i vardera halspulsåder, som fungerar

som kemiska sensorer. Deras huvuduppgift är att

övervaka syrehalten i blodet, men de kan också reagera på

förändringar i koldioxidhalt, pH-värde, temperatur och

blodsocker.


Text: Frida Wennerholm Foto: Stefan Zimmerman

för att se om de motsvarar symtomen personen hade i livet. På så sätt kan vi se om patienten fick rätt diagnos. Nuförtiden obduceras väldigt få avlidna om man jämför med förr vilket betyder att vi under många år förlorat kunskap om hur hjärnan ser ut på patienter med olika tillstånd under olika åldrar. Min forskning fokuserar på demenssjukdo-mar men det finns även andra tillstånd som bottnar i hjärnan som till exempel Tourettes syndrom och autismspek-trumtillstånd. Vi tittar även efter helt vanliga variationer mellan individer, vi är ju alla lite olika.

Behöver ni hela hjärnan?− Då varje millimeter är unik och

har specifika funktioner vill man ta

Vad är Hjärnbanken och varför är det viktigt att veta om att den finns?

− Det är en biobank för hjärnvävnad och ryggmärg. Med tillgång till materia-let kan forskare studera proteiner och processer i verkligheten istället för att gå omvägen via till exempel djurförsök. Forskningen behövs då hjärnan är ett komplext organ som vi fortfarande vet förhållandevis lite om. För att förstå hur den fungerar normalt, hur den utveck-las och vad som händer vid olika sjuk-domstillstånd behöver vi lära oss mer.

Vad händer med min hjärna efter donation?− Medarbetarna vid Hjärnbanken tar

tillsammans med ordinarie personal vid Karolinska Universitetssjukhuset proverna efter att donatorn avlidit. Vi lägger stor vikt på att göra detta på ett respektfullt sätt och har ofta nära kon-takt med anhöriga. Det är även viktigt för oss medarbetare, som bedriver egen forskning, att detta görs på bästa sätt för att få bra kvalitet på materialet. För att tillgodose olika forskningsområden krävs sedan olika behandling av vävna-den. Dels tar man prover till frysning, huvudsakligen till biokemiska studier men även för att kunna titta på DNA och RNA. Vi fixerar även vävnad så att man ska kunna titta på den i mikro-skop och studera strukturer på cellnivå.

Vad kan man hitta?− Om vi vet att patienten hade en

sjukdom letar vi främst efter avvikelser

tillvara hela hjärnan. På så sätt kan man titta på de olika regionerna för att få en helhetsförståelse. Vill man till exempel studera funktionen för syn så behöver man ha tillgång till både den bakre syn-barken som hanterar synintryck men även övriga områden där synsignalerna går, från ögat till nacken där synbarken sitter.

Hur ser du själv på hjärnan?− Hjärnan är det mest fascinerande

organ vi har och där finns en enorm styrka och kraft. Det finns mycket kvar att upptäcka och stora vinster att göra genom att öka förståelsen, både för den enskilda personen, anhöriga och hela samhället. Tips! Läs mer på ki.se/brainbank

Sätt in din hjärna på banken så kan du bistå forskning i hundratals år framöver.

Det menar Caroline Graff, chef för Hjärnbanken vid

Karolinska Institutet.

Hallå där Framsteg

Stöd hjärna forskningen

CAROLINE GRAFF

är överläkare och professor i genetisk demensforskning vid

institutionen för neurobio-logi, vårdvetenskap och

samhälle.


Aktiv med prostata-cancer lever längreLivsförlängare. Daglig mo-tion i 20 minuter eller mer kan förlänga livet på patien-ter med prostatacancer. Fors-kare vid Karolinska Institutet har följt 4 623 män som 5-10 år efter diagnos fick svara på hur fysiskt aktiva de var. Resultaten visar att de med en aktiv livsstil hade 39 procents lägre risk att dö på grund av cancern.

– Hälsofördelarna med fysisk aktivitet är kända sedan tidigare, vår studie utökar detta till att gälla även överlevnaden efter prosta-tacancer säger Stephanie Bonn, forskarstuderande vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatis-tik. Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention december 2014

Antibiotika orsakar inte barnastma

Framsteg I korthet

Johan Hansson, professor vid Karolinska Institutet, kommenterar en ny studie gjord på 450 000 ljushyade amerikaner som visade att kaffe minskade risken att drabbas av hud-cancer. Råden att undvika att bränna sig och att undersöka sin hud är dock viktigare om man vill undvika sjukdomen. Källa: SVT

Feltolkat. Tidigare rön om att antibiotikaanvändning under graviditet eller under barnets första år ökar risken för astma ifrågasätts nu. I en ny studie där forskare vid Karolinska Institutet studerat närmare en halv miljon svenska barn kan ing-et samband ses mellan dessa faktorer. En av orsakerna till att man tidigare dragit andra slutsatser är att nydebuterad astma hos små barn ibland feldiagnostiseras som luftvägsinfektioner. Det kan då resultera i att barn med astma får (onödig) antibiotika, vilket kan ha lett till att antibiotikan felaktigt utpekats som boven.

– Vi vill trycka på vikten av korrekt diagnostisering av barn med luftvägssym-tom, där misstänkta symtom på astma bör skiljas från luftvägsinfektioner som i sig kan öka risken för astma. Resultaten tyder på att antibiotika inte verkar or-saka astma men trots det bör läkemedlen användas med försiktighet med tanke på hotande antibiotikaresistens, säger Catarina Almqvist Malmros, barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, som lett studien.

En annan förklaring kan vara att man inte tidigare tagit hänsyn till övriga faktorer, som till exempel livsstil och hemmiljö, som kan öka risken för astma. British Medical Journal november 2014

” Substanser i kaffet kan skydda mot ultraviolett ljus.”

Forsknings-nyheter från

Karolinska Institutethämtade från

ki.se

Foto

: Isto

ckph

oto

Livsstilen kan öka risken för barnastma men antibiotika är oskyldigt, visar en stor studie.

Immunsystemet behöver virusFörsvar. Genetiskt material från retrovirus har sedan länge varit inbyggt i vår arvsmassa, men det har varit oklart vad det har för funk-tion. I ett samarbete med amerikanska forskare kunde forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet visa att aktivering av endogena retrovirus krävs för att framkalla en viss typ av så kallat T cells-obero-


ende antikroppssvar, bland annat mot bakterier.

- Att retrovirus kan gynna människans utveckling genom att ge oss ett starkare immunförsvar kan vara en möjlig anledning till varför de blivit en bestående del av vårt genom, säger Gunilla B. Karlsson Hedestam, profes-sor i vaccinforskning, som deltog i studien. Science december 2014

Webbsurfande skvallrar om akutbesökKoll. Det första man gör när man känner sig krasslig är att söka information på nä-tet. Detta kan utnyttjas, visar ny forskning vid Karolin-ska Institutet. Studien, där data retrospektivt samlats in och analyserats, visade ett klart samband mellan trafik på regionala medicin-ska webbsidor och ett ökat patientantal på regionens akutmottagningar.

- Webbstatistik som denna skulle kunna an-vändas till att förutsäga arbetsbelastningen på akut-mottagningar, både för hela geografiska regioner och för individuella sjukhus. Man skulle troligen kunna snap-pa upp plötsliga beteende-förändringar i befolkningen innan det märks på aku-ten och eventuellt kunna anpassa personalstyrkan därefter, menar Andreas Ekström, forskarstuderande vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset. Annals of Emergency Medi-cine december 2014

Ny medicin mot biverkningar vid ParkinsonbehandlingLabbfynd. Trots vanligt förekommande biverkningar som ofrivilliga rörelser förblir levodopa det mest effektiva läkemedlet vid behandling av Parkinsons sjukdom.

Nu har forskare vid Karo-

linska Institutet i samarbete med Lunds universitet visat att ett preparat som idag används mot psykiatriska åkommor, eltoprazine, kan minska dessa biverkningar i stor omfattning.

– Läkemedlet har redan testats på andra patientgrup-per, men det här är första gången som det görs försök

när det gäller Parkinsons sjukdom. Det som är särskilt roligt är att vi har lyckats överföra fynd i labbet till klinisk användning, säger Per Svenningsson, professor i neurologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap och läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Brain februari 2015

Illus

trat

ion:

Bria

n S

tauf

fer/

The

ispo

t

Ta bort äggledare och minska cancerriskenFörebyggande. Kvinnor som är bärare av en mutation i den så kallade BRCA-genen är mer benägna att få ägg-stockscancer. För att minska risken erbjuds dessa kvin-nor att ta bort äggledare och äggstockar. Ny forskning vid Karolinska Institutet visar att risken även minskar när enbart äggledarna avlägs-nas. Resultatet stärker hy-potesen att äggstockscancer till största del uppstår i just

äggledarna.– Detta ingrepp skulle

även kunna erbjudas vid hysterektomi och steri-liseringsoperationer för att effektivt minska ris-ken för äggstockscancer generellt i befolk-ningen, menar Henrik Falconer, överläkare

och forskare vid institu-tionen för kvinnors och

barns hälsa. Journal of the National Cancer Institute november 2014

överlever ett hjärtstopp.

Att omedelbart påbörja hjärt-lungräddning (HLR) kan tredubbla

chansen till överlevnad. Forsknings-studien TANGO-2 ska nu undersöka om

HLR utfört med bröstkompressioner fung-erar lika bra med eller utan inblåsningar. Det är viktigt att fastställa vilken metod som är bäst då det i förlängningen kan

rädda liv menar ansvariga för stu-dien vid Hjärtstoppscentrum vid

Södersjukhuset och Karo-linska Institutet.

Kollar du upp symtom på webben

när du är sjuk? Du är inte ensam.


Utblick

cellerna i området omedel-bart känna av saltbalansen i kroppen, vilket skulle kunna vara en av anledningarna till att törst regleras just där. Nature januari 2015

Jordbakterier gav nytt antibiotikumHoppingivande. Genom att använda ny teknik har en in-ternationell samling forskare nu kunnat odla tusentals nya bakteriestammar från jordbakterier, varav vissa producerar antibiotika. Den nya metoden går ut på att låta jordbakterier växa till på ett så kallat iChip, placerat i en miljö som liknar bakteriernas naturliga omgivning. Först låter man den jordbakterie som ska undersökas koloni-sera chippet, sedan tillsätts bakterier som normalt orsa-kar sjukdom. Dör de nya bak-terierna vet man att de första kolonisatörerna producerat och utsöndrat antibiotika. På detta sätt upptäcktes teixo-bactin, ett nytt antibiotikum Fo

to: G

etty

imag

es, Is

tock

phot

o

Törstreglerade krets identifierad hos mössUpptäckt. Amerikanska forskare har nu för första gången kunnat identifiera vilka specifika nervceller i hjärnan hos möss som styr törst. Efter att ha försett olika celler med ljuskänsliga molekyler kunde ljussignaler användas för att stimulera dem. Därigenom kunde fors-karna stänga av och sätta på nervsignaler och upptäckte då att mössens dricksvanor kunde kopplas till ett speci-fikt område i hypotalamus. Forskarna kunde identifiera celler som triggade törst men också törsthämmande celler. Så länge de törsttriggande cellerna stimulerades drack mössen massiva mängder vatten, men om de häm-mande cellerna stimulerades vägrade musen dricka trots att den led av vätskebrist. Det aktuella området är lokaliserat utanför blod- hjärnbarriären och har därmed direktkontakt med cirkulationssystemet. Då kan

nya syntetiska byggstenar har kunnat inkorporeras i det genetiska maskineriet. För-utom A, T, G och C har man nu lyckats bygga in d5SICS och dNaM i ett bakteriegenom. De sex nukleotiderna har i kombination visat sig kunna ge upphov till betydligt fler aminosyror, än de traditionel-la 20. Källa: Nature 2014

Årets svensk, Johan von Schreeb, forskare vid Kunskapscentrum för katastrofmedicin, Karolinska Institutet, om deras nya studie som visar att fler människor sannolikt dött av den indirekta effekten av ebolaepidemin. Källa: KI Bladet

” Inläggning på sjukhus har minskat med 70 procent sedan epidemistarten”

SLURP! Musen drack inten-siva mängder under

kort tid, cirka 6 liter om det skulle jämföras

med en vuxen människa.

som visat sig effektivt mot bland annat grampositiva MRSA-bakterier. Resistenta bakterier som dessa orsakar stora problem i sjukvården men då teixobactin är den första medlemmen av en ny klass av antibiotika tror forskare att resistensutveck-ling kommer ta tid. Nature januari 2015

2

Avföring som lönar sigDonation. Bor du i eller i närheten av den amerikan-ska staden Medford kan du nu tjäna en rejäl hacka på att dagligen besöka labbet Open Biome’s speciella toalett. Avföringstransplantation är en kliniskt beprövad metod som visat goda resultat vid behandling av återkomman-de bakteriella infektioner i mag- och tarmkanalen. Med en donation på så lite som 50g kan en patient behandlas för kronisk diarrésjukdom.

− I Sverige används istället en bakteriekultur som här-stammar från material som donerades för runt 20 år se-dan och som vi vet är av bra kvalitet. Detta material odlas kontinuerligt och tillväga-gångssättet är både smidigt, billigt och säkert. Vi behöver därför inga nya donationer, säger Elisabeth Lissa Norin vid institutionen för mikro-biologi, tumör- och cellbio-logi, Karolinska Institutet, som forskar om människans tarmflora.

Problem med svettning?Här på vår mottagning så kan personer med extrem svettning, hyperhidros, få hjälp. Vi utreder och behandlar handsvett, fotsvett, svettning i armhålor, ansikte, huvud ljumskar och på många andra delar av kroppen. Mottagningen tillämpar Stockholms läns landstings patientavgifter vid nybesök för bedömning. Det innebär att frikort och enhetlig patientavgift gäller vid nybesök hos läkare. Remiss behövs ej. Läs mer på www.svettmottagningen.se

Svettmottagningen HidrosklinikenWarfvinges väg 35, 112 51 Stockholm

Telefon 08-40 20 900 [email protected]

www.svettmottagningen.se

Excellens inom kontraktstillverkning

Cobra erbjuder en omfattande service för biologiska och traditionella läkemedel. Genom användandet av erfarna projektteam vårdar vi våra kunders produkter från preklinisk till klinisk och kommersiell tillverkning.

Besök, www.cobrabio.com, för mer information.

ANNONS

Namn: Yihai CaoTitel: Professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi.Forskar om: Angi-ogenes, mekanismer för nybildande av blodkärl.

Tre forskare berättar

De lever som de lär


Vi nås av många bud-skap om hur vi bör leva våra liv, ändå kan det vara svårt att genom-föra livsstilsförändring-ar som håller i sig. Men den fördjupade kunskap som en fors-kare får genom sitt yrke kan vara extra svår att värja sig mot. Möt tre forskare som fått insikter på jobbet – och förändrats.Text: Ann-Cathrine JohnssonFoto: Mattias Ahlm

”Vi dricker grönt te på kafferasterna”

”Vår forskning är inriktad på att hitta mekanismer för att bromsa blodkärls-tillväxt vid framför allt cancer, men även fetma. Vi arbetar utifrån hypotesen att om nybildningen av blodkärl blockeras så hejdas även tumörtillväxten och möj-ligen även nybildning av fettceller. Hittar vi grundmekanismen är förhoppningen att vår forskning även kan bidra till att ta fram läkemedel för andra sjukdo-mar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, ögonsjukdomar och kronisk inflamma-tion. I slutet av 1990-talet letade vi efter nya molekyler som skulle kunna bromsa tumörtillväxt och hörde talas om ämnen i grönt te, katechiner, som andra forskare studerat och som visat sig kunna hejda tumörtillväxt. Men man hade inte lyckats hitta orsaken. Vi lät möss dricka grönt te och såg att de fick en minskad blodkärls-tillväxt, vilket stämde med vår hypotes. Då började jag dricka grönt te varje dag och tog reda på så mycket jag kunde. För bästa kvalitet ska tebladen vara färska och handplockade, och de ska gärna ha vuxit i lite svalare klimat för en långsammare tillväxt. När vår forskning publicerades 1999 var intresset så stort att det gröna teet tog slut i de asiatiska butiker i Stockholm där det gick att köpa. Vi vet inte om grönt te minskar risken för cancer, men fortfarande dricker hela vår forskargrupp grönt te på kafferasterna. Det gör att vi mår bra och blir piggare.”

18

”Jag har slutat med mjölk i kaffet”

Medicinsk Vetenskap №1–2015

”Det finns en stark koppling mellan livs-stil, hälsa och livslängd och det finns ett stort intresse hos allmänheten att hålla sig frisk. Av all forskning på Karolinska Institutet är vår den mest omskrivna i massmedia. Även jag som privatperson påverkas av de resultat vi får fram. Jag har till exempel kommit att äta mindre kött men mycket mer fisk, grönsaker och frukt. Och mer yoghurt eftersom det finns en del forskning som visar att bakteriefloran i yoghurt kan påverka oss positivt. Sedan resultaten blev klara i en studie där vi observerade att mjölk kan kopplas till ökad dödlighet i hjärt- kärlsjukdom har jag också valt att sluta köpa mjölk. Men jag kan inte säga att jag rekommenderar människor att sluta dricka mjölk, det finns det inte tillräck-ligt vetenskapligt underlag för ännu. Däremot kan jag säga att man helst bör avstå från charkuterivaror på grund av de ökade riskerna för stroke, hjärtkärl-sjukdom och tjocktarmscancer som kan kopplas till processat kött. Men generellt vill vi som forskare komma med positiva budskap för att få människor att ändra sina vanor, inte oroa. Vi kan vinna enormt mycket på att människor förbättrar sina levnadsvanor, både samhällsekonomiskt och när det gäller livskvalitet. Nästan 80 procent av alla hjärtinfarkter hos kvinnor och 90 procent av alla diabetes typ 2-di-agnoser skulle kunna förhindras genom livsstilsförändringar. Men när vi tittade på svenska kvinnors levnadsvanor var det bara fem procent som följde de rekom-mendationer som finns. Det betyder att 95 procent kan förbättra sina vanor.”

Namn: Alicja WolkTitel: Professor i

nutritionsepidemio-logi vid Institutet för

miljömedicin.Forskar om: Hur

livsstilsfaktorer är kopplade till hälsa.

Tre forskare berättar

”Jag aktar mig noga för stress”

Namn: Aleksander PerskiTitel: Docent, psykolog och stressforskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap samt grundare av Stress-mottagningen.Forskar om: Kronisk stress och stressrela-terade sjukdomar som utmattningssyndrom.


”Är det något jag lärt mig av min forskning så är det att stress är på riktigt och att det kan göra dig allvarligt sjuk. Det tog ett tag för oss att kunna fastställa detta, men nu vet vi med säkerhet. För två år sedan åkte jag till Kerala i Indien för att skriva på en bok och passade samtidigt på att göra en antistressbehandling på ett ayurvediskt center. Mitt i vintern hamnade jag på en solig strand, åt fantastisk mat, fick mas-sage och gjorde yoga under tio dagar. Varje dag träffade jag en läkare och redan efter några dagar kunde jag sluta med min blodtrycksmedicin. Vårt sätt att leva

i västvärlden går tvärtemot all livsklok-het och för att klara av detta levnadssätt äter vi stora mängder livsstilsrelaterade mediciner. Jag är övertygad om att många människor skulle kunna sluta med dessa läkemedel om de ändrade sina levnadsva-nor. Men det är inte lätt. Det är ett så tyd-ligt fenomen att vi vet hur vi borde leva, men ändå inte gör det som är bäst för oss. Istället använder vi oss av farmakolog-iska kryckor. Det finns studier som visar att blodtrycket kan sänkas genom yoga och på Stressmottagningen använder vi oss av yoga och andra avstressande metoder i behandlingen av våra patienter. Sedan jag kom tillbaka från Indien har jag

fortsatt med yoga. Det får mig att känna mig mindre stressad och jag blir mer fokuserad, men jag har fått gå tillbaka till min blodtrycksmedicin igen. Men jag är inte stressforskare för intet, jag aktar mig noga för att hamna i kronisk stress och har gått ner i arbetstid.”


1970-talet. Hepatit A-viruset avslöjas. Hepatit A-viru-set upptäcks år 1973. Men forskarna gäckas fortfarande av ett sedan länge känt smittämne som orsakar lever-inflammation efter blodtransfusion, men det dröjer många år innan det identifieras som hepatit C-viruset.

400

1800

Svårfångade virus delvis bemästrade

Virusorsakad inflammation i levern gäckade länge forskarvärlden. De senaste 50 åren har forskning avslöjat hur virusen fungerar och gett såväl vaccin som läkemedel.Text: Karin Söderlund Leifler

1960 1970

1980

1883. Smittväg upptäcks. Ett smittkoppsvaccin, som framställts ur mänsklig mjält-vävnad, orsakar gulsot hos 15 procent av de vac-cinerade. Forskare drar slutsatsen att hepatit kan smitta via blod.

400-talet. Första beskrivningen. Hippokrates be-skriver de kliniska kännetecknen hos gulsotsepidemier. Epidemier av gulsot, orsakade av inflammation i levern, har före-kommit i alla tider. Särskilt vanligt har det varit hos soldater i krig.

Foto

: Isto

ckph

oto,

Tom

Tro

wer

(NA

SA

). Ill

ustr

atio

n: Is

tock

phot

o

1980-talet. Fler hepatitvirus upptäcks. Forskare upptäcker he-

patit D-virus, som är bero-ende av hepatit B-infektion

för att kunna föröka sig. År 1983 identifieras hepatit

E-viruset. Först år 1989 av-slöjas viruset som orsakar

hepatit C.

1966. Hepatit B-viruset upptäcks. Baruch Blumberg hittar viruset som orsakar hepatit B och bidrar till det första vaccinet. År 1977 belönas Blumberg med Nobelpriset i medicin eller fysiologi för sin forskning om hepatit B.

Tidslinjen Hepatit Snabba fakta: Hepatitvirus A-E är obesläktade men med den gemensamma egenskapen att de kan orsaka akut eller kronisk leverinfektion (hepatit). Kronisk hepatit kan leda till skrumplever och levercancer. Hepatit B och C orsakar nära 1 miljon dödsfall per år. Vaccin finns mot hepatit A, B och E. Hepatit A och E sprids främst via mat och vatten. Hepatit B, C och D smittar genom blod.

1981. Vaccin förebyg-ger cancer. Till det första hepatitvaccinet använder forskarna en ovanlig källa, nämligen blodplasma från hepatit B-bärare. Några år senare tas vaccin fram i jästceller. Hepatit B-vaccinet var världens första cancervaccin.

1990


Paradigmskifte för behandling av hepatit CFörra året började personer med kronisk hepatit C-infektion behandlas med de nya direktver-kande antivirala läkemedlen. De ger kortare behandlingstid, botar fler och ger mindre biverkningar. Ola Weiland, överläkare och professor vid institutionen för medicin i Hud-dinge, talar om ett paradigmskifte.

– Plötsligt kan vi bota avancerad leverskada. Det är en makalös förbättring, som man inte ofta ser inom medicinen. För några år sedan var det svårt att föreställa sig att vi på tolv veckor skulle kunna bota en kronisk hepatit med skrumplever.

Nu pågår kliniska studier för att se hur det går för patienterna. Hepatitbehandlingen gör att risken för personer med skrumplever att utveckla levercancer minskar från fyra procent per år, till en procent.

– Vi försöker ta reda på vilka av patienterna som måste följas upp för att tumörer ska hittas i ett tidigt stadium. Detta för att sjukvården ska kunna rikta in sig på att bara följa dem som behöver det, säger Ola Weiland.

Idag har dock inte alla patien-terna tillgång till läkemedlen. Kostnaderna är höga och de som är svårast sjuka behandlas först.

– Priserna kommer att sjunka när fler preparat tillkommer och kon-kurrensen ökar, en process som redan har startat. Men så länge inte alla behandlas kommer smittsprid-ningen och epidemin att fortgå.

I D A G

Framtidens utmaningar Förbättrad behandling mot hepatit D

Kronisk hepatit D-infektion är ofta allvarlig. Eftersom infektionen är svår att behandla med

dagens läkemedel vill forskarna få fram nya, effektiva mediciner.

Vaccin mot hepatit CHepatit C-viruset förändras hela tiden och är

mycket skickligt på att undvika att bli upptäckt av immunförsvaret. Forskare har tagit sig an

den stora utmaningen att skapa ett vaccin.

Stärka kroppens eget försvarForskare vill ta fram ett terapeutiskt vaccin

som kan bota bärare av kronisk hepatit B, så att deras immunförsvar klarar av att hålla viruset i

schack efter antiviral behandling.

Ola Weiland.

2000 2010

2015

Källor: Ola Weiland, cdc.gov (Centers for Disease Control and Prevention), who.int (WHO), hep-index.eu, T Scheel and C Rice, Understanding the hepatitis C virus life cycle paves the way for highly effective therapies, Nature Medicine 2013, R Palmer Beasley, Development of Hepatitis B Vaccine, JAMA.

1992. Förbätt-rad diagnostik. Det vanligaste sättet att smittas av hepatit C är fram till nu genom blodtransfusion. När det blir möjligt att testa blodet minskar risken för smitta vid blodtransfusion till nästan noll i länder där allt blod testas.

1990-talet. Im-munstärkande behandling. Interferon-alfa, som finns natur-ligt i kroppen och stärker immun-försvaret, börjar användas för att behandla hepatit C och kronisk hepatit B. Senare läggs antivirala läkemedel till behandlingen.

2000-talet. Förbättrad behandling. Kombinationsbehandlingen förfinas med långtidsverkande interferon. Ungefär hälften av patien-terna med den vanligaste, och svåraste, typen av hepatit C botas.

2014 Bot mot hepatit C. Forsk-ningsgenombrott om hur hepatit C-viruset fungerar banar väg för skräddarsydda, direktverkande antivirala läke-medel. Kombi-nationer av de nya läkemedlen kan bota kronisk infektion i över 90 procent av fallen.

Foto

: Isto

ckph

oto,

pre

ssbi

ld

Nyfiken på Ensamhet

sjukt

ensam

Det är tungt att känna sig ensam – och dessutom verkar det kunna skada

vår fysiska hälsa, möjligen lika mycket som rökning. Men det går att bryta ensamhet, enligt en svensk studie

som publicerades i höstas.

Text: Annika Lund Foto: Nasa


Det är tungt att känna sig ensam – och dessutom verkar det kunna skada

vår fysiska hälsa, möjligen lika mycket som rökning. Men det går att bryta ensamhet, enligt en svensk studie

som publicerades i höstas.

Text: Annika Lund Foto: Nasa



ENSAMMAST I UNIVERSUM?

Året är 1969 och astronauterna Neil Armstrong och Edwin Aldrin beger sig

ut med månlandaren The Eagle på väg mot mänsklighetens första månpromenad. Kvar

i kommandomodulen Columbia i en omlopps-bana runt månen finns den tredje besättnings-

mannen Michael Collins. Collins hann med 14 varv runt månen innan han återförenades med

sina kollegor. Under varje varv är han i total radioskugga i 48 minuter. Längst bort från

jorden, alldeles, alldeles ensam. Läs mer i Bea Uusmas bok

Astronauten som inte fick landa.


deras närvaro, och det är en positiv upplevelse för den döende. De be-skriver hur släktingarna är där för att hjälpa dem.

Fenomenet kallas för dödsbädds-visioner och det har studerats. Enligt intervjustudier med palliativ personal är dessa syner relativt vanliga.

– Min egen tolkning är att vårt behov av gemenskap är så starkt att vi söker efter någon som vi kan dela dödsupp-levelsen med. Då kommer vi att tänka på dem som gått före, de som redan vet hur det är att dö, säger Peter Strang.

HAN KO M I H ÖSTAS ut med en popu-lärvetenskaplig bok, Att höra till. Om ensamhet och gemenskap, som sätter våra sociala behov i ett evolutionärt perspektiv. Resonemanget går ut på att tryggheten i att ingå i en grupp har inneburit en så kraftig överlevnadsför-del att vi för hundratusentals år sedan utvecklade starka mekanismer för att söka gemenskap och undvika ensam-het. Att känna välbehag vid hudkon-takt är den belönande delen av dessa mekanismer, där den behagliga hor-monduschen av till exempel oxytocin ska få oss att stanna i gemenskap och under flockens beskydd, enligt detta resonemang. Samtidigt beskrivs ångest i samband med ofrivillig ensamhet som en varningssignal som ska driva oss tillbaka till flocken i likhet med hur smärta får oss att dra undan en hand som är på väg att skadas av eld.

Tankarna stöds av att social ex-kludering aktiverar samma delar av hjärnan som fysisk smärta. För drygt

tio år sedan, beskrev ett ameri-kanskt forskarlag ett experiment

i tidskriften Science, där friska försökspersoner fått kasta en boll mellan sig i ett virtuellt spel, där en person utan att veta om att försöket var riggat

successivt blev allt mer socialt exkluderad genom att få färre bollar.

Försökspersonerna undersöktes fortlö-pande med fMRI, som avbildar hjärnan i arbete, och forskarna kunde påvisa att den sociala uteslutningen aktiverade samma delar av hjärnan som vid ren fysisk smärta.

I sitt arbete med palliativa patien-ter på Stockholms sjukhem har Peter Strang många gånger sett hur ensam-het och fysisk smärta går hand i hand.

ÖVER TRETTIO ÅR HAR Peter Strang, professor vid institutionen för onkologi-

patologi vid Karolinska Institutet, arbe-tat med döende patienter. Det har gett honom stor erfarenhet i hur människor hanterar den existentiella kris som döden för med sig.

– Vi kommer inte ifrån vår existen-tiella ensamhet, som bygger på att våra innersta tankar och känslor inte går att dela. Vi kan heller inte dela alla upplevelser, som till exempel döden. Vi måste gå den allra sista biten själva. Den existentiella ensamheten ger ett stort lidande, men min erfarenhet är att den går att lindra med gemen-skap, säger Peter Strang.

Han berättar att många patienter med dödlig sjuk-dom först blir inåtvända med oro och ångest när det är kort tid kvar av livet. Men sedan vänder det i många fall, ofta ganska hastigt. Plötsligt är patienten lugn och fridfull.

– Jag brukar fråga vad som har hänt, om det har kommit några nya tankar eller annat som har varit lugnande. Ett vanligt svar då är att patienten har tänkt på en äldre, död släkting och hur den personen efterhand upplevts allt mer närvarande i rummet. Ibland är det flera släktingar. Patienterna kan mycket tydligt se dem eller känna

Peter Strang är full av historier om patienter som ensamma plågats av närmast outhärdliga smärtor, högt pla-cerade på sjukvårdens självskattnings-skalor. När någon gör dem sällskap, gärna genom att stryka dem lugnande på armen och ge hudkontakt, då kan smärtan i princip upphöra – ibland utan medicinering.

– Ofta säger patienterna att ’just nu när du sitter här gör det inte ont, men nyss var det fruktansvärt’. Det finns en social komponent, där kroppslig smärta förvärras av ensamhet medan gemen-skap kan lindra fysisk smärta. När man förstår det förstår man också att det spelar roll hur man ordnar sjukvården och samhället i stort. Smärta är den vanligaste orsaken till att någon söker sjukvård i dag samtidigt som många är ofrivilligt ensamma. Det här är två pro-blem som hör ihop. Jag tror vi kan få en betydligt friskare befolkning genom att motverka ensamhetens skadliga ef-fekter, säger han.

Det finns många undersökningar som visar att goda relationer är bra för hälsan, samtidigt som dåliga relationer och känslor av ensamhet har den mot-satta effekten. I en metaanalys publi-cerad 2010 i tidskriften PLoS Medicine jämförde amerikanska forskare ensam-het med andra kända hälsofaror när det gällde risken att dö i förtid. Enligt deras analys är ofrivillig ensamhet en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning och en större riskfaktor än fetma eller fysisk inaktivitet.

Enligt Peter Strang innebär lång-varig, ofrivillig ensamhet en kronisk, lågintensiv stress, där det biologiska varningssystemet om att man bör söka upp sin flock är ständigt aktiverat. Det långvariga påslaget av stresshormo-ner är början av ett förlopp som kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen, vilket i sin tur ökar risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens. Utöver detta innebär ensamhet en högre risk för depression.

– Ett samhälle som vill förebygga dessa stora folksjukdomar behöver där-för väga in ensamhet som en riskfaktor vid sidan om andra livsstilsfaktorer, som kost, motion och rökning, anser Peter Strang.

Men ensamhet verkar även kunna påverka hjärnan mer omedelbart. I en amerikansk studie från 2002 fick frivil-liga studenter göra ett riggat person-lighetstest, varefter de delades in i tre grupper utifrån vad de lurades att tro. En grupp fick höra att deras personlig-


Foto

: Mat

tias A

hlm


het innebar en rik social framtid, en annan fick höra att de tyvärr skulle gå ganska ensamma genom livet och en tredje grupp, kontrollgruppen, fick höra att de löpte stor risk att råka ut för någon olycka. Efter dessa besked fick försökspersonerna göra olika kognitiva tester, som IQ-test och minnestest. Den socialt lyckligt lottade gruppen lycka-des väl, men de som trodde sig vara hotade av ensamhet gjorde dåligt ifrån sig – sämre än den grupp som trodde sig löpa risk för olyckor.

– En slutsats är att hotande ensamhet är så omskakande att det omedelbart påverkar våra kognitiva förmågor och vår koncentrationsförmåga. Jag tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss, säger Peter Strang.

M E N OAVS ET T H U R ensamhet påver-kar oss rent kroppsligt är det obehag-ligt att känna sig ofrivilligt ensam. Det räcker som argument för att bekämpa det, anser Lena Dahlberg, docent i

socialt arbete och forskare vid Aging Research Center

vid Karolinska Institutet. Hon vill se en utveck-ling där man månar om äldre personers sociala

behov på samma sätt som man månar om de fy-

siska. I dag är det vanligt att ta reda på vilka vardagliga funktioner en äldre person behöver hjälp med, som att handla, äta, duscha eller gå på toa-letten. Det borde vara lika självklart att ta reda på vilka sociala funktioner som behöver stöttas, anser Lena Dahlberg.

– Att känna sig ensam ger ett sämre välbefinnande. Jag utgår från att vi har en äldreomsorg för att vi vill att våra äldre ska må bra. Om vi är måna om våra äldres behov, då behöver vi hjälpa till även när de sociala funktionerna sviktar, så som vi hjälper till när de kroppsliga funktionerna ger vika, säger hon.

I en intervjustudie har hon följt nära 600 äldre personer under sju års tid. De har svarat på frågor om sin livs- situation samt om de känt sig besvära-de av ensamhet, allt i syfte att identi-fiera riskfaktorer för ofrivillig ensam-het. Enligt resultatet spelar till exempel utbildningsnivå inte någon större roll, det vare sig skyddar eller ökar risken för ensamhet. Svårigheter att röra sig innebär en viss ökad risk och depres-sion ger en nästan trefaldigad riskök-ning för att någon ska känna sig ensam.

Men den absolut viktigaste riskfaktorn är att nyligen ha förlorat sin make eller maka. I studien var det fler kvinnor än män som beskrev sig som ensamma, något som nästan helt förklarades av att fler kvinnor än män hade förlorat sin livskamrat under den undersökta pe-rioden; det var alltså änkeståndet som var den avgörande riskfaktorn.

– Det här är viktigt att veta för att kunna utforma bra åtgärder från sam-hällets sida. Det måste vara nästa stora steg, säger Lena Dahlberg.

Hon berättar att det finns dålig kunskap om vilka insatser som egent-ligen fungerar när det handlar om att bryta social isolering och känslor av ensamhet. En lång rad åtgärder har undersökts i olika studier, där det har handlat om allt ifrån att göra hembe-sök och starta telefongrupper till att ge

hörselhjälpmedel och hjälpa till med internetanslutning. Många studier har dock brister, berättar Lena Dahlberg, till exempel genom att det saknas kontrollgrupp eller definition av vad som egentligen har undersökts – är det social ensamhet, social isolering eller emotionell ensamhet?

– Det är olika saker. Att vara socialt ensam innebär att man saknar band till vänner och bekanta som man känner samhörighet med, trots att man skulle vilja ingå i sådana sammanhang. En del människor har få sociala kontakter och är nöjda med det, och då handlar det om social isolering snarare än en känsla av ensamhet. Vid emotionell ensam-het saknar man en förtrogen person att anförtro sig åt på djupet, och det kan man ju göra även med ett mycket rikt kontaktnät. En studie som mäter endast antal sociala kontakter ger därför inget mått på hur ensamma studiedeltagarna har känt sig. Tyvärr blandas de här be-greppen ihop, även inom forskningen, säger Lena Dahlberg.

SO M E N FÖ L J D av detta har det varit svårt att dra slutsatser om evidensen och visa vilka frivilliga, kommunala eller andra insatser som egentligen har effekt när det handlar om att bryta ofri-villig ensamhet. Men en del går ändå att slå fast. Till exempel behöver någon

”Jag tror vi kan få en betydligt friskare befolkning genom att motverka ensamhe-tens skadliga effekter”

Så gör du: Bryt ensamheten med EASE

Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för hur en individ kan göra för att bryta sin ensamhet kallad EASE.

E: Extend yourself. Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.A: Action plan. Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening. S: Selection. Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal. E: Expect the best. Utgå från att människor omkring dig vill dig väl. Fo

to: Is

tcok

phot

o, P

rivat


vara ansvarig för det aktuella projektet, oavsett om det handlar om en träff-punkt där man kan fika, en gemensam kulturaktivitet eller promenader, och den personen måste ha rätt utbildning och stöd omkring sig. Dessutom bör åt-gärden vara riktad, så att en insats vän-der sig till exempelvis änklingar/änkor och en annan till exempelvis ensambo-ende personer med schizofreni. Vidare är det bra att involvera deltagarna i hur verksamheten kan utvecklas.

Och det går att bryta ensamhet. Det visar den studie Lena Dahlberg publi-cerade i höstas. Av de 600 studiedelta-garna ansåg drygt sju procent vid det första frågetillfället att de ofta kände sig ensamma, en siffra som hunnit stiga till 17 procent när de tillfrågades sju år senare, då deltagarna hunnit uppnå en genomsnittsålder på strax under 83 år. Ökningen kan troligen förklaras av att många då hunnit förlora en make eller maka. Men samtidigt som fler kände sig ensamma hade ungefär hälften av dem som brottades med ensamhet vid det första frågetillfället en annan uppfattning nästa gång de tillfrågades. Ungefär hälften hade alltså tagit sig ur sin ensamhet.

– Det är såklart en intressant utveck-ling. Man kan ju tänka sig att det rör sig om någon som nyligen förlorat en make eller maka vid det första tillfäl-let, men som sedan gått vidare efter sin sorg och kanske knutit nya kontakter. Vi vill veta vad man skulle kunna göra för att förenkla för äldre personer att agera så, till exempel genom att skapa kontaktytor eller träffpunkter och hur de i så fall bör utformas. Det är inget som vi kan få svar på genom de här intervjuerna som vi redan har gjort, säger Lena Dahlberg.

D ET FI N N S O C KSÅ rent praktiska häl-soaspekter av ensamhet, som inte har att göra med hur väl man trivs i sitt eget sällskap. Hudläkare har länge miss-tänkt att ensamstående män har sämre prognos i sin hudcancer, eftersom de oftare söker sjukvård för sent. Misstan-ken är numera vetenskapligt belagd, sedan hudläkaren Hanna Eriksson gjort en studie tillsammans med kollegor vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet. I studien under-söktes överlevnaden för över 27 000 svenska patienter som diagnostiserats

med ett första melanom någon gång mellan 1990 och 2007. Av resultatet framgår att ensamstående män i alla åldrar har sämre överlevnad i sjukdo-men.

– Det förklaras troligen av att deras sjukdom upptäcks i ett mer avancerat stadium, när hudtumören har hunnit växa sig tjockare. Vi tror att det kan bero på att den som är ensam kan ha svårt att undersöka hela kroppen eller

”Om vi är måna om våra äldres behov, då behöver vi hjälpa till även när de sociala funktionerna sviktar”

att man inte gör det alls av olika anled-ningar. Vi såg inga skillnader kring den initiala kirurgiska behandlingen när hudförändringen väl upptäckts. Även äldre kvinnor diagnostiseras med mer avancerade melanom, men det påver-kade inte överlevnaden, säger Hanna Eriksson.

Tidigare internationella intervjustu-dier med melanompatienter har visat att det i över hälften av fallen är en partner som har uppmanat någon att få en hudförändring undersökt, oftast en maka som har uppmanat en make.

– Vi vill få till en ökad medvetenhet inom hälso- och sjukvården om att framför allt äldre personer och ensam-stående män kan ha svårt att upptäcka sina hudtumörer i tid, säger Hanna Eriksson.

Solokvist på månen. Men det är i alla fall självvalt.


ANNONS

Sahlgrenska Science Park | Medicinaregatan 8B | 413 46 Göteborg, Sweden

|

Bortom din sökmotor finns ett universum av information.Bli en expert på research och referenshanteringNär du skriver akademiska rapporter, uppsatser eller avancerade artiklar har du säkert upplevt att oändligt mycket tid går åt att samla in och samordna dina källor. EndNote X7 löser det genom att hitta, spara och organisera dina artiklar och dokument. Programmet spar upp till 90 % av tiden jämfört med manuell referenshantering.

Några av fördelarna med EndNote

Köper du en licens av Endnote innan 31/3 ger vi dig 25 % rabatt!

25 %rabattinnan 31/3

På djupet Hälsosamt åldrande


Hälsain i detsista


Text: Fredrik Hedlund

Medellivslängden i Sverige ökar stadigt

både för män och kvinnor. Men hur

ska du göra för att minska risken att bli

gammal och sjuk och istället kunna

se fram emot att bli gammal och frisk?

Forskarna vet.

Foto

: Get

tyim

ages



eller äldre. Nu, fem decennier senare, är det långt över 2 000 personer som lever och är 100 år eller äldre. En seriös vetenskaplig prognos, publice-rad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet 2009, angav att om ökningen i livslängd fortsatte som den hittills hade gjort skulle hälften av alla barn i länder som Sverige födda år 2000 och senare kunna fira sin 100-årsdag. Med dagens födelsetal skulle antalet 100-åringar då bli cirka 50000 – varje år. Det är en prognos och kanske inte en helt realistisk eftersom livslängden sannolikt inte kan öka hur mycket som helst, men den pekar ändå på dimensionerna i vad som håller på att hända.

D E S E N AS T E 5 0 Å R E N har, i ett antal utvecklade västländer, inneburit den ojämförligt mest dramatiska ökningen av medellivslängd någonsin. Och om det är tio gånger så många som når sin 100-årsdag i dag jämfört med för 50 år sedan så är det många, många gånger fler som når 80 och 90 år.

Att bli riktigt gammal är inte längre något exklusivt. Dessutom är äldre idag ofta betydligt piggare än vad de var förr. Mick Jagger och Ketih Richards bildade Rolling Stones 1962 och de åker fortfarande runt på turné.

Både Jagger och Richards fyller 72 år i år och deras trummis, Charlie

Watts, fyller 74 år.– De viktigaste faktorerna

som vi kan påverka själva och som ökar chanserna till ett friskt och hälsosamt åldrande

är att vara fysiskt aktiv, inte röka, dricka måttligt med alkohol, inte äta

för många kalorier och undvika ani-maliskt fett, säger Laura Fratiglioni.

Det låter visserligen inte helt och hållet som Rolling Stones, men de är i alla fall fysiskt aktiva, det kan alla som har sett en konsert intyga.

– Det är många faktorer som avgör hur hälsosamt åldrande man får, det är en kombination av faktorer som in-

ET FÖRSTA LAURA FRATIGLIONI säger är precis det som ingen vill höra, det som vi alla egentligen vet innerst inne, men som hela vårt västerländska samhälle verkar vilja blunda för.

– Åldrandet börjar inte vid 65 år eller 75 år. Man åldras dag för dag med början från 20-årsåldern.

Hon är professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot de-menssjukdomar vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och sam-hälle vid Karolinska Institutet. Hon är också föreståndare för Aging Research Center, ARC i Stockholm.

Laura Fratiglionis forskning handlar om vad det är som gör att människor får ett hälsosamt åldrande, där det går att leva ett liv utan funktionsstörningar och med en god livskvalitet. Hon var involverad i det så kallade Kungsholmsprojek-tet och har efter dess varit en av de drivande krafterna bakom den svenska nationella studien om åldrande och de äldres vård och omsorg; ”The Swedish National study on Aging and Care”, SNAC, där hon ansvarar för Kungs-holmsdelen SNAC-K. I studien finns dessutom tre andra centra i Blekinge, Skåne och Nordanstig i Gävleborg vilket gör att den kan ge en mer heltäckande analys från både stad och landsbygd.

Åldrandet är ett förhållandevis ungt forskningsfält. Riktigt gamla männi-skor har inte varit någon fråga förrän de senaste 30–40 åren. På 1960-talet fanns det cirka 200 personer i Sverige som kunde fira att de blivit 100 år

teragerar under hela livet, säger Laura Fratiglioni.

Hon berättar om samspelet mel-lan den genetiska bakgrunden som alla människor har och de biologiska förändringar som sker i kroppen under en livstid. Sådant som sjukdomar, olyckor och trauma påverkar natur-ligtvis framtiden. Ovanpå det läggs den sociala, fysiska och psykologiska miljön.

– Interaktionen mellan områdena genetik, biologi, psykologi, fysisk och social miljö är väldigt viktig. Inom varje område finns det olika fakto-rer som påverkar och vi har lyckats identifiera åtminstone några som är dåliga och några som är bra för att få en bättre hälsa när man blir gammal, säger Laura Fratiglioni.

M E N M YC K E T Ä R fortfarande okänt, eller i varje fall inte så väl undersökt att Laura Fratiglioni törs ge några generel-la rekommendationer om det. En an-ledning till det är att forskningsfältet är ungt, men en annan är att ”äldre” är en mycket blandad grupp. Dels spän-ner den från 65 år till en bit över 100 år, en tid då det händer mycket mer i kroppen än under motsvarande tid i medelåldern. Dels, och det är nästan ännu viktigare, blir människor gamla vid väldigt olika åldrar.

– Det spelar ingen roll vilka faktorer man tittar på. Mentala funktioner, fysiska funktioner och biologiska mar-körer, allt är mycket mer variabelt hos äldre än hos yngre, säger hon.

Dels gör det forskningsresultat lite svårare att tolka, dels innebär det att gränser som gäller för yngre plöts-ligt inte gäller längre. Ett exempel är högt blodtryck. Man brukar säga att blodtrycket ska vara under 140 mm Hg systoliskt och 90 mm Hg diastoliskt annars ökar risken att avlida, men det gäller inte för äldre.

– Ett blodtryck på 140 över 90 är inte kopplat till någon högre dödlighet hos människor över 75 år. Det har vi och flera andra forskargrupper visat, säger Laura Fratiglioni.

På samma sätt är det med övervikt. I medelåldern är övervikt en riskfak-tor för död i hjärtsjukdom, stroke och cancer och ett Body Mass Index, BMI mellan 22,5 och 25 är det bästa. För personer över 65 år försvinner den ris-ken alltmer och över 75 år så ökar inte längre övervikt (BMI 25–29,9 )risken för död, medan fetma (BMI 30–34,9 ) endast ökar risken lite. Istället är det

”Interaktionen mellan områdena genetik, biologi, psykologi, fysisk och social miljö är väldigt viktig.” Fo

to: S

tefa

n Z

imm

erm

an


”Det finns en stor glädje i åldrandet också”

”Jag har själv svårt att förstå att jag nu är 80 år. Jag och min man håller oss igång med motion, umgänge och bra mat. Vi har också ett aktivt samhällsengagemang som gode män åt ensamkommande flyktingbarn. Nu är jag god man åt en ungdom från Syrien och en från Afghanistan, det känns meningsfullt.

Jag började jobba med folkhälsa innan begreppet fanns. Jag blev dietist 1979 efter många år som hus-hållslärare. Jag jobbade med förebyggande åtgärder gentemot till exempel förskolor och föräldragrupper, men då fanns ännu inga studier som visade att det gav resultat på sikt.

Under en period gav jag råd åt äldre personer som skrevs ut från sjukhus. Det handlade bland annat om livsstil och om att ta undan mattor man kan snubbla på. Då förstod jag inte hur det är att bli gammal. Man vill nämligen fortsätta att leva så som man har gjort tidigare. Det vet jag nu.

Det finns mycket sorg i att bli äldre. Vi har mer att se tillbaka på än att se fram emot.

Det är jobbigt att kroppen fungerar sämre, att man ser och hör sämre. Det gör också ofta ont på olika ställen i kroppen, ibland hela kroppen. De dagarna kan man inte göra mycket.

Men det finns också en stor glädje i åldrandet. Jag vågar vara mig själv och finner en stor glädje i att få vara tillsam-mans med människor, gamla och unga. Det känns fint att få vara frisk och vara gammal särskilt om man ser till alter-nativen.”

Namn: Birgitta Elwing.Ålder: 80 år, född 1934.Yrke: Dietist och folkhälso-vetare.Bra med att bli äldre: Kärleken till familj och vänner djupnar. Jag och min man är mer rädda om varandra och det är fint. Det gäller även barnen. Dåligt med att bli äldre: Vänner dör eller försvinner in i dim-man och den egna kroppen fungerar sämre.

Foto

: Lin

dste

n&N

ilsso

n

”Jag känner mig fortfarande ung”

”När jag fyllde hundra år i höstas höll jag ett spontant tal för släkten. Det summerade händelser under mitt liv. Jag förstod efteråt att många har svårt att ta till sig hur mycket som ryms under hundra år. När jag föddes var det ovanligt med bilar och telefon i Stockholm och radio fanns inte. Vi skaffade så småningom en liten radio med två hörlurar som högst åtta

Namn: Fredrik Blomqvist.Ålder: 100 år, född 1914.Yrke: Ingenjör inom stål-industrin. Bra med att bli äldre: Jag är mig själv helt och hållet, jag bryr mig inte längre om vad folk tycker om mig. Det sparar en del energi. Dåligt med att bli äldre: Sedan min fru gick bort för drygt fem år har livet blivit ensamt. Många vänner är borta och nya vänner kom-mer inte. Jag har också en synskada som gör det svårt att till exempel spela golf.

personer i taget kunde lyssna på. När vi ville följa en match av boxaren Harry Persson under 1920-talet lade min pappa hörlurarna i en skål av kristall så att hela rummet kunde höra. Det måste ha varit en av Sveriges första högtalare.

Jag känner mig fortfarande ung. Jag håller igång på olika sätt och tar gärna tåget för att hälsa på mina barn och barnbarn i Stockholm. Jag bor halva året i Torekov i Skåne där jag sköter hus och trädgård, odlar mycket och gör bland annat saft och sylt. Jag har tidigare spelat mycket golf i Skåne och som 75-åring vann jag riksmästerskapet två gånger.

Jag vet inte varför jag har blivit så gammal. Min mor blev 89 år, så det är väl delvis ett arv. Jag tror det spelar roll att jag alltid har sovit bra och idrottat mycket. Men när jag var yngre lev-de jag inte så hälsosamt utan rökte rätt mycket och festade en del. Jag slutade röka 1960. Numera promenerar jag varje dag och tränar i ett gym i källaren i min bostadsrättsförening.

Jag bor på tredje våningen utan hiss så jag går i trappor flera gånger varje dag, till exempel när jag ska till tvättstugan. Jag äter alltid gott, mat som jag lagar själv på fina råvaror, inget fär-digköpt. Jag har det ganska bra men nu längtar jag till våren och Torekov.”

Foto

:Tobi

as A

hlén

(bild

en h

ar ti

diga

re va

rit p

ublic

erad

i Ave

sta

Tid

ning

)


Foto

: Hen

ric L

inds

ten/

Lind

sten

&N

ilsso

n

ett lågt BMI som är farligt och ökar dödligheten hos äldre.

FÖ R AT T Ö K A sina chanser till en hälsosam ålderdom gäller det att hålla både kroppen och hjärnan igång. En bra sak är då att väldigt mycket av det som håller kroppen igång också är positivt för hjärnan.

– Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemio-

logi vid institutionen för neuro-biologi, vårdvetenskap och

samhälle vid Karolinska Institutet.

Hon har precis sam-manställt de första resultaten ur världens

första interventionsstudie av faktorer som skyd-

dar mot demens. Hittills har all forskning om vad som är bra och inte bra för en god ålderdom byggt på epidemiologiska studier. Det innebär att forskarna tittar på hur det går för människor och undersöker vad de har gjort. Den forskningen ger vissa svar, men kan inte säkert visa om det finns ett orsakssamband mellan en viss fak-tor och ett utfall eller om det är något annat som spelar in.

Därför behövs interventionsstudier. Då lottar forskarna istället fram vilka försökspersoner som ska göra vilka saker och sedan följer de dem över tid. Interventionsstudier anses ha det absolut starkaste bevisvärdet, men är betydligt mer kostsamma och tidskrä-vande. Vissa uppenbart ohälsosamma beteenden, som rökning till exempel, är heller inte etiskt försvarbart eller praktiskt möjligt att studera på detta sätt, men många andra beteenden går att lotta ut till försökspersonerna.

I den nu aktuella FINGER-studien (Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability) lottades 1 260 försöksperso-ner från Finland, mellan 60 och 77 år gamla, till antingen ett interventions-program eller till vanliga hälsoråd. Interventionsprogrammet innebar individuell kostrådgivning baserad på de nordiska näringsrekommendatio-nerna, individuell sjukgymnaststyrd träning på gym för att stärka muskler samt gruppaktiviteter som prome-nader, vattengympa, joggning eller gymnastik, minnesträning med speci-ella datorprogram samt regelbundna hälsokontroller där särskilt vasku-lära riskfaktorer som högt blodtryck,

fetma, diabetes och högt kolesterol kontrollerades och åtgärdades.

Nu har försökspersonerna följts i två år och redan nu går det att se vissa positiva effekter på hjärnan.

– Resultaten är mycket positiva. De som var med i interventionsgruppen hade en mycket bättre kognitiv för-måga både vad gäller minnet, snabb-het och planeringsförmåga, säger Miia Kivipelto.

Hon och hennes forskargrupp kom-mer att följa personerna i studien i sju

år vilket förhoppningsvis kan ge ännu tydligare resultat.

– Nu ser vi skillnad i kognitiva tester, då kanske vi kan se skillnader i antalet som är drabbade av demens. Men resultatet visar redan nu att det går att påverka utfallet och få effekter på hjärnan, säger Miia Kivipelto.

Det går dock inte ännu att se vilken eller vilka av de olika insatserna i interventionsgruppen som har störst förebyggande effekt, men det kommer hon att försöka göra när försöksperso-nerna har följts ytterligare tid.

E N B R IT TI S K-A M E R I K A N S K fors-kargrupp publicerade dock förra året en uppskattning av de olika riskfak-torernas betydelse för att drabbas av Alzheimers sjukdom och de menar att i västländer med låg rökning och hög utbildningsnivå så är den fysiska inaktiviteten det största hotet. Dels för att det är så vanligt och dels för att fysisk aktivitet har betydelse för så många andra riskfaktorer för demens-utveckling som fetma, diabetes och högt blodtryck.

Samma forskargrupp räknar också med att uppemot 30 procent av alla Alzheimerfall skulle kunna förebyggas med livsstilsförändringar.

– Och är det 30 procent för Alz-heimers så är det mer för demens eftersom där finns det en tydlig vaskulär komponent också, säger Miia

Kivipelto.Att kunna minska antalet fall av Alzheimers sjuk-

dom och demens med 30 procent eller mer genom livsstilsföränd-ringar skulle kunna påverka prognosen för det hälsosamma åldrandet otroligt

mycket. För att inte tala om hur mycket

det skulle betyda för de enskilda individerna.

En stor fördel är att riskfakto-rerna till relativt stor del är desamma som för hjärt-kärlsjukdom. Dessa personer fångas därmed relativt ofta upp redan inom primärvården, men Miia Kivipelto tycker att vårdcentra-lerna kan göra mer för att hjälpa dem. Hon hoppas att de nya fynden kommer att förändra synen på riskfaktorerna i vården.

Hälsosamt åldrande På djupet

”Många har högt blodtryck, fetma och diabetes. Vi vet att vården inte alltid hanterar dessa personer idealiskt.”

Fakta5 punkter för ett hälsosamt åldrande

Var fysiskt aktiv. Rök inte. Drick måttligt med alkohol. Ät inte för många kalorier. Undvik animaliskt fett.

Källa: Laura Fratiglioni


Foto

: Ste

fan

Zim

mer

man

, Isto

ckph

oto

Motionera – och behåll minnet.


– Många har högt blodtryck, fetma och diabetes. Vi vet att vården inte all-tid hanterar dessa personer idealiskt. Kanske kan det öka motivationen hos vårdgivare att ta bättre hand om dessa riskfaktorer om man vet att de också har negativ effekt på hjärnan, säger hon.

För att hjälpa vården och även ge enskilda individer en möjlighet att uppskatta sin risk har Miia Kivipelto skapat en demensriskmätare där man själv kan räkna ut hur stor ens risk att drabbas av demens inom 20 år är. Demensrisktestet är framtaget 2006 och baseras på studien CAIDE (Car-diovascular Risk Factors, Aging, and Dementia).

– Med hjälp av testet kan man ju också räkna ut hur mycket risken minskar om man lyckas minska en riskfaktor, säger Miia Kivipelto.

Förutom FINGER-studien pågår två andra interventionsstudier i världen som undersöker vad som kan före-bygga Alzheimers och demens, en i Frankrike och en i Holland. Och idag är det en helt annan öppenhet mellan forskare än vad det har varit tidigare, berättar Miia Kivipelto.

– Vi jobbar väldigt nära de andra forskargrupperna och vi kommer att jämföra våra resultat och även poola ihop våra data. Då får vi över 6 000

personer totalt, vilket kommer att ge oss möjlighet att ännu säkrare säga vad som fungerar och inte. Vi har insett att vi måste dela med oss av våra data om vi snabbare vill komma fram till resultat, säger hon.

För det är bråttom. Antalet äldre blir bara fler och fler och med dem antalet som drabbas av Alzheimers sjukdom eller demens. Och någon bot finns inte i sikte. Det finns visserligen fyra läkemedel godkända för behandling av Alzheimers sjukdom, men de har en ganska begränsad effekt på symto-men och gör inget åt orsaken. Det har heller inte kommit något nytt läke-medel på över tio år och det verkar heller inte finnas så mycket lovande i forskningsvägför här.

D E T E N DA S O M går att göra är istället att försöka förebygga ohälsa i ålderdo-men så mycket som möjligt. Men det

handlar inte om att alla 80-åringar ska vara kärnfriska. För att förstå begreppet hälsosamt åldrande menar Laura Fratiglioni att vi måste bredda begreppet hälsa när det gäller äldre. Normalt ser vi hälsa som avsaknad av sjukdom, men den definitionen fung-erar inte när man kommer upp i åren.

– Efter 75 finns det väldigt få som helt saknar kroniska sjukdomar, därför att man nästan alltid får några sjukdomar över en livstid. För att beskriva hälsa hos äldre måste man istället titta på funktionen – hur man fungerar trots att man har sjukdomar. Om man klarar sig utan hjälp, om man klarar att sköta sin hygien och liknande, säger hon.

Hon menar att man, åtminstone från medelåldern, bör ta till sig en hälsosam livsstil med fysisk och mental aktivitet som hon förespråkar för att minska sin risk. När man sedan blir gammal är det viktigt att fortsätta att vara aktiv, både fysiskt, mentalt och socialt.

– Man ska göra sådant man tycker om att göra. Att läsa en bok till ex-empel är jättebra, men det ger bara stimulans av hjärnan. Det finns andra saker man kan göra som stimulerar både fysiskt, mentalt och socialt. Många går en kurs på universitetet eller går på Friskis & Svettis där man

Test : Demensrisktestet (CAIDE)Fyll i din poäng vid varje faktor, räkna ihop poängen. Ta totalpoängen och jämför i poängtabellen för att se din risk att drabbas av demens under de kommande 20 åren. Genom att jämföra riskni-våer kan du också se vad du skulle vinna i minskad risk genom att förändra något av de faktorer som kan förändras.


Ålder< 47 år 047–53 år 3>53 år 4

KönKvinna 0Man 1

Utbildning>/= 10 år 07–9 år 20–6 år 3

Systoliskt blodtryck</= 140 mm Hg 0> 140 mm Hg 2

Body Mass Index, BMI</= 30 kg/m2 0> 30 kg/m2 2

Totalkolesterol</= 6,5 mmol/L 0> 6,5 mmol/L 2

Fysisk aktivtetAktiv 0Inaktiv 1

Demens-riskPoäng 20-årsrisk0–5 1,0 %6–7 1,9 %8–9 4,2 %10–11 7,4 %12–15 16,4 %

Källa: Miia Kivipelto et al. Lancet 2006.

” Med hjälp av testet kan man ju också räkna ut hur mycket risken minskar om man lyckas minska en riskfaktor.”

!


Namn: Barbro Wester-holm.Ålder: 81 år, född 1933.Yrke: Läkare. Riksdags-ledamot för folkpartiet sedan 2006. Har bland annat varit generaldirek-tör för Socialstyrelsen. Bra med att bli äldre: Man samlar på sig mer erfa-renhet och kunskap. Dåligt med att bli äldre: Möjligheterna att få se resultat i frågor som engagerar mig minskar, eftersom politiska för-ändringar tar sådan tid.

”För mig är det viktigt att känna mening”

”Det är individuellt hur vi lägger år till livet. Det är tydligt att man behöver hålla på med något som känns meningsfullt så att man känner sig behövd för att hålla igång. Jag märker att de som inte hittar något stimulerande att göra ef-ter pensionen, de har det tufft. Det ger livsleda.

Jag har alltid haft förmånen att ha stimule-rande och utmanande frågor på mitt bord. De driver mig att jobba vidare. Det tar tid att göra en politisk förändring. Jag har till exempel ver-kat för insemination av ensamstående sedan början av 1990-talet och snart läggs en sådan proposition – efter över 20 år. Att motverka äld-rediskriminering är en annan fråga som driver mig. Vi ska se årsrika personer som en resurs i samhället och jag vill att det ska vara möjligt att arbeta högre upp i åldrarna. Jag blev chef för Socialstyrelsen som 46-åring men i dag hade jag varit en bättre chef, både när det handlar om ledarskapet och om valet av frågor att driva. Jag kan också fatta beslut snabbare i dag, samtidigt som jag har lärt mig när man behöver sova på saken.

Jag jobbar lika långa dagar nu som när jag var chef för Socialstyrelsen. Vid sidan om riksdagsuppdraget har jag uppdrag åt Rätts-medicinalverket och Statens Medicinsk-Etiska råd och så föreläser jag. Jag lägger mycket tid på att förnya mina föreläsningar så att de alltid är bra. Om jag skulle hålla ett dåligt föredrag skulle jag genast få höra att jag ”överlevt mig själv” och annat nedlåtande. Som 40-åring kunde man ha en dålig dag, men göra bättre ifrån sig nästa gång.

Rent kroppsligt mår jag bra. Jag opererade en höft för tio år sedan och sedan dess kan jag inte åka skidor och har svårt att simma, men annars mår jag bra. De medicinska framstegen är fantastiska. När jag var liten följde jag med min mormor när hon läste för äldre som fått synnedsättningar. I dag är gråstarrsoperatio-ner vanliga ingrepp och vi kan fortsätta läsa själva.”

Foto

: Lin

dste

n&N

ilsso

n


måste följa med i övningarna. Jag bru-kar också lyfta fram dans som en fin aktivitet där man får alla tre kompo-nenterna, säger hon.

Hon har nyligen visat att människor över 75 år som har en hälsosam livsstil lever 5,5 år längre än de som inte har det.

– 5,5 år längre liv vid 75 års ålder, det är mycket det, säger hon.

E N A N N A N SA K som forskningen har sett är att det är bra att bo kvar hemma så länge som möjligt.

– Det är jätteviktigt att bo kvar hemma och ha sina egna saker omkring sig. Men det kan hända att människor blir väldigt isolerade. De kan sakna stimulans och sluta att laga bra mat till sig själv. Detta måste också vårdsystemen tänka på. Det är fantas-tiskt om människor kan bo hemma, men hemma får inte bli ett fängelse, säger hon.

Men i framtiden kommer hem-met inte att bli ett fängelse utan en vårdplats. I alla fall om Tore J Larssons

”Det är fantastiskt om människor kan bo hemma, men hemmet får inte bli ett fängelse.”

vision stämmer. Han är professor i arbetsskadeprevention vid Kung-liga Tekniska Högskolan, KTH, och föreståndare för det relativt nystartade Centrum för hälsa och byggande.

– Vi kommer inte att ha några sär-skilda boenden i framtiden utan det kommer att vara den normala bosta-den som är vårdmiljön. Den främsta anledningen till det är att det är bäst för patienterna som behöver den här servicen, säger han.

Inom Centrum för hälsa och byg-gande tar han och hans medarbetare fram olika lösningar för hur framti-dens vård ska se ut och fungera i stort och smått. Han menar att framtidens vård måste konstrueras om från grun-

På djupet Hälsosamt åldrandeden så att vårdsystemet bygger på att patienternas vårdkedja är i centrum och att vården kommer till dem, inte som idag när patienterna måste komma till vården.

– Den lokala boendemiljön måste utformas för ambu-lerande vård och det har vi inte gjort idag, säger han.

Men mycket går också att lösa med nya tekniska lösningar, menar Tore J Larsson.

– Att kunna prata med en läkare eller sjuksköterska via bildtelefon hemifrån skulle lösa väldigt, väldigt mycket. Sedan skulle mycket kunna förenklas med system i bostaden som kan skicka vitaldata till sjukhuset. Man ska kunna ta blodprov, urin-prov, tryck, EEG och EKG hemma och skicka dem direkt till ett lab, säger han.

Med perspektivet att hemmet kom-mer att bli framtidens vårdmiljö kan det vara värt att tänka över sitt boende även på individnivå, menar Tore J Larsson.

– Det här med compact living och

Medellivslängden för män och kvinnor i Sverige från 1915 fram till 2013.Källa: SCB 2013

Fakta : Vi lever allt längre

90

85

80

75

70

65

60

55

50

45

401915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005 2010 2015

2013 var medellivs-

längden 83,71 år för kvinnor och 80,09

år för män.

Kvinnor

Män

Här bor världens äldsta

1) Hong Kong 83,5 år2) Japan 83,13) Italien 82,94) Island 82,75) Schweiz 82,46) Frankrike 82,47) Litchenstein 82,18) Spanien 82,49) Singapore 82,1 10) Australien 82,111) Färöarna 8212) Sverige 81,7Källa: Världsbanken Fo

to: P

rivat


Medicinsk Vetenskap ställde tre frågor till Francesca

Mangialasche, geriatriker och forskare vid Aging

Research Center, ARC, vid Karolinska Institutet som forskar

på kost och vitaminers möjlighet att förebygga

Alzheimers sjukdom och demens.

Vad ska man äta för att minska sin risk att drabbas av Alzheimer eller demens?– I forskningsstudierna kallar vi

det ofta för medelhavsmat, men det är egentligen sådan mat som rekommenderas i många länder. De Nordiska näringsrekommendatio-nerna som vi använder i den finska FINGER-studien är väldigt mycket i linje med det vi kallar medelhavs-

mat. Det är en kost rik på frukt och grönsaker, med vegetabiliska oljor istället för animaliskt fett, ett lågt intag av rött kött och mejeriproduk-ter och ett måttligt alkoholintag.

Vilka vitaminer är viktiga?– Alla vitaminer är viktiga efter-

som vi behöver dem och, förutom D-vitamin, inte kan producera dem själva. Men som förebyggande av Alzheimers sjukdom har jag forskat främst på vitamin E. Vi har i en studie på personer över 80 år på Kungsholmen i Stockholm visat att det verkar vara viktigt att ha alla åtta olika varianter av E-vitamin som finns, och i rätt balans. De som hade högre koncentrationer av alla åtta E-vitaminerna hade en halverad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Fyndet har även bekräftats i en större europeisk studie på personer 65 år eller äldre.

Hur ska man få i sig vitaminerna?– Det säkraste sättet att få i sig

vitamin E är genom maten. Det är antagligen det bästa sättet att få ett balanserat intag av alla närings-ämnen. I E-vitamintabletter finns oftast bara en av de åtta varianterna av E-vitamin, alfa-tokoferol, vilket kan skapa en obalans vid höga doser. Det är också visat att höga doser alfa-tokoferol är skadligt och ökar risken för hjärnblödning och död. Mitt budskap är därför att för den stora majoriteten är mat det säkraste sättet att få i sig närings-ämnen, inte piller.

Mat är bästa källan till vitaminer, inte piller”

”

att bygga en loftsäng under taket är ju inget bra. Bryter man benet kommer man ju inte upp. Man vill definitivt ha en säng som är elektrisk och har en botten som man kan resa upp. Det blir mycket lättare att komma upp ur sängen själv då, säger han.

Men att gå så långt som att flytta till enplanshus eller lägenhet på nedre botten för att underlätta ett framtida åldrande är ett feltänk, menar han.

– Nej, det är ju bra att vara rörlig, så lite trappor är bara bra att ha. Men när man inte kommer upp för trapporna då är det bra om det finns en hiss, säger han.

VID CENTRUM FÖR HÄLSA och byggan-de tar de även fram praktiska lösningar på vardagsproblem som exempelvis en rulljalusidörr till toaletten istället för ett vanligt dörrblad eller en rullator med lyftbalk som kan hjälpa personer som trillat att ta sig upp.

Laura Fratiglioni är övertygad om att både samhället och de äldre måste anpassa sig till en ny situation med många fler äldre.

– Vi har ännu inte nått till den nivån i samhället där vi tänker att en åldrande befolkning kan vara en fördel. Hittills har vi bara tänkt på nackdelarna, men jag tror inte att det är så. Äldre människor kan göra många olika insatser både i familjen och i samhället. Människor vill vara engagerade. Om en person är frisk och vill arbeta, varför ta bort den personen från arbetet? Eller så kan man engagera sig i frivilligarbete. Ett nytt meningsfullt engagemang kan vara jätteviktigt för människor.

Hittills har det varit lite oklart om svenskarna verkligen blir äldre och friskare eller bara äldre. Men nu har Laura Fratiglioni ett glädjande besked.

– Jag är nu hundra procent säker på att vi blir äldre och friskare. Vi har precis publicerat en studie där vi kan visa att en mindre andel människor har funktionsnedsättning nu jämfört med för tio år sedan. Och för två år sedan publicerade vi en studie som visade att andelen med demens ser ut att minska, säger hon.

Då återstår inte mycket annat än att sätta igång med ett hälsosammare liv för att öka sina chanser till ett hälso-samt åldrande. Eller som Mick Jagger skulle ha sagt – ”Start me up”. Fo

to: P

rivat

, Isto

ckph

oto

Forskarna rekom-menderar så kallad

medelhavsmat för ett hälsosamt åldrande.

HÄR HITTAR DU

E-VITAMIN Vitamin E finns främst i frön och

vegetabiliska oljor, margarin, vetegroddar, gröna bladväxter,

avokado, fullkornsprodukter, ägg och mjölk.

Källa: Livsmedelsverket


aktörer i detta stora europeiska forsk-ningskonsortium koncentrerat i sju centra, eller så kallade noder, i Europa där den skandinaviska noden innehåller flera universitet, forskningsföretag och offentliga aktörer.

Tillsammans vann de tävlingen om vilka som skulle få ta del av den europe-iska forskningssatsningen inom hälsa i hård konkurrens med andra tävlande.

Ursprunget till hela EIT-satsningen är att universitet i Europa har svårt

TT HÄLSOSAMT LIV och ett aktivt åldrande är målet för satsningen EIT Health. Det är ett nytt forskningsprojekt, del-finansierat av European Institute of Innovation

and Technology. EIT, som i sin tur är en EU-finansierad satsning för att stimu-lera samverkan mellan akademisk forskning och näringsliv.

Karolinska Institutet är en av flera

att omsätta sina forskningsresultat i konkreta framsteg. Forskarna går inte vidare och utvecklar produkter eller tjänster av sina forskningsfynd. I alla fall inte i samma utsträckning som sina amerikanska kollegor.

Tanken är att pengarna från EIT ska täcka 25 procent av en forsknings-budget där forskarna ska hitta resten från andra finansiärer.

– EIT-pengarna hjäl-per till att smörja pro-cessen och dra in andra pengar. Det som sedan ska levereras är i slutänden nya produkter, nya företag och nya tjänster, säger Jan Carlstedt-Duke, professor i molekylär endokrino-logi och tidigare dekanus på Karolinska Institutet och nu ansvarig för universi-tetets medverkan i EIT Health.

Projektet kommer att koncentrera sig på forskning som underlättar ett hälso-samt åldrande.

– Mycket av det vi ska leverera kom-mer att handla om att, på ett tidigt stadium, minska risken att drabbas av kroniska sjukdomar allt eftersom man åldras, säger Jan Carlstedt-Duke.

Ett konkret exempel på vad satsning-en kan leda till är en mobilapplikation, eller ”app”, som på ett enkelt sätt kan stimulera människor att påverka sin livsstil på ett sådant sätt att de kan und-vika riskfaktorer för demens och olika fysiska bekymmer i ålderdomen.

– Vi försöker skapa ett system för att kunna beskriva alla kända riskfaktorer som ligger bakom kliniska sjukdomar samt försämrad fysisk och mental funk-tion hos äldre baserat på vetenskap. Tan-ken är sedan att utveckla ett instrument som kan hjälpa människor i sina val av livsstil, säger Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.

ANLEDNINGEN TILL ATT det behövs den här typen av forskningssatsning är att förutsättningarna för akademiska forskare inom medicinområdet att nå ut med sina forskningsfynd dramatiskt förändrats i Europa de senaste 20 åren.

Sedan 1950-talet har medicinska fors-kare i akademin levt i en slags symbios med forskare från läkemedelsindustrin.

EU vill nu förbättra förutsättningarna för utveckling av akademiska forskningsfynd till produkter och tjänster. Ett exempel är EIT Health som ska främja hälsosamt åld-rande. Forskare vid Karolinska Institutet

deltar i projektet.

Text: Fredrik Hedlund Illustration: Elliott Golden /The Ispot

Så ska forskningen nå ut i samhället

Perspektiv Produktutveckling

EFo

to: L

asse

Sko

g


Man har insett att man är beroende av en nära relation till akademin för det är där idéerna till framtida produkter föds, säger Jan Carlstedt-Duke.

Men det är inte längre lika enkelt att ta en informell lunch och diskutera lite lösa idéer om man måste flyga in från London eller New York. Den relationen är sannolikt borta för alltid.

Hela den här historiken är ett viktigt skäl till varför EU nu gör satsningen på EIT.

– Jag brukar säga att det som sker helt naturligt vid universiteten i USA måste vi i Europa underlätta med incitament och stimulanssåtgärder för att det ska hända. EIT-pengarna är till för att bygga ett ekosystem där den här utvecklingen sker, säger Alexander von Gabin.

Tanken på lite längre sikt är att de strukturer som skapas kring forskningen ska bestå och utvecklas.

– Vårt uppdrag är att bygga upp någoting på 5-7 år som sedan ska vara någorlunda självdrivande. På 7-10 år måste det ha blivit så pass intressant att

FaktaSamarbete över gränsernaForskningssatsningen EIT Health inne-bär ett tillskott på 700 miljoner euro fram till år 2020. EIT Health har noder i Sverige, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Belgien och Holland.Källa: EIT Health

– Det var en nära, positiv och kon-struktiv relation, i Sverige främst med företag som Kabi-Vitrum, Astra och Pharmacia. Den byggde på att det fanns gemensamma intressen, folk som flyt-tade åt båda hållen. Det var relationen med akademin som var styrkan i den svenska läkemedelsindustrin, säger Jan Carlstedt-Duke.

Relationen var inte alltid oproblema-tisk och ibland skedde övertramp. Men den resulterade ändå i att idéerna och forskningsfynden förvaltades och kom ut som produkter som kunde hjälpa lidande människor över hela världen och samtidigt generera vinster och arbetstill-fällen på hemmaplan.

Men de senaste 20 åren har läkeme-delsbolagen köpt upp varandra och vuxit sig allt större. Nu finns det inte längre några läkemedelsföretag av vikt kvar i

svensk ägo. Och en liknande utveckling har skett i

många andra europeiska länder.

– I Tyskland fanns för 20 år sedan tre av

världens ledande läke-medelsföretag. Nu ligger

Tysklands största läkemedels-bolag på tolfte plats i världen, de andra är uppköpta, säger Alexander von Gabin, professor och vicerektor för innovation och samverkan med näringslivet vid Karolinska Institutet. Han är sedan i somras anställd vid Karolinska Institu-tet som ansvarig för universitetets nya innovationssatsning och var tidigare ordförande för EIT, där han hade arbe-tat sedan starten 2008.

När läkemedelsbolagen växte och centraliserades så flyttade även viktiga beslutsfattare med till de nya huvud-kontoren i Storbritannien eller USA. Då tappade man också kontakten med den akademiska forskningen, något som fick oanade konsekvenser.

– Hela den farmaceutiska industrin har genomgått en dramatisk föränd-ring med en koncentration till ett fåtal mycket stora bolag som nu visar sig ha mycket svårt att leverera nya produkter.

”Industrin har insett att man är beroende av en nära relation till akademin för det är där idéerna till framtida produkter föds”

Foto

: Gun

nar A

sk

man kan dra in kapital från andra håll för att ersätta EIT-pengarna, säger Jan Carlstedt-Duke.

Men det handlar inte bara om att bygga upp den raserade relationen mel-lan universitet och näringsliv igen.

– EIT har också en bonuseffekt i att en bra idé ifrån Stockholm nu kan testas inom konsortiet i Paris eller i London vilket gör att vi kommer ur de europeiska nationella bakvattnen och börjar flyttar idéerna mer över grän-serna, säger Alexander von Gabin.

Något som han tror kommer bli en enorm styrka för europeisk forskning i framtiden.

MÅN G A ETAB LE R AD E FO R S K AR E blir dock oroliga när han börjar prata om produktutveckling och entrepre-nörskap. Men Alexander von Gabin ser sitt arbete som långsiktigt.

– Mitt mål är absolut inte att förändra dagens toppforskare så att de ska bli affärsmän eller -kvinnor. Men däre-mot skulle jag vilja att de blir stolta om någon av deras studenter istället för att bli läkare eller forskare säger att de vill ta en forskningsidé och utveckla den, säger Alexander von Gabin.

En annan oro som kan finnas när man så medvetet föser ihop akademisk forskning med näringsliv är hur detta kan komma att påverka universite-tens fristående och oberoende ifrån kapitalet. Men det kommer akademin

klara av menar både Alexander von Gabin och Jan Carlstedt-Duke.

– Universitetsledningen mås-te alltid vara kvar i förarsätet. Utbildning och forsknings-pengar ska alltid vara helt styrt av universitetet, säger Alexander von Gabin.

– Pengarna från EIT är inte forskningspengar utan

resurser för att komma vidare till nästa steg. Det handlar inte

om att driva forskning utan om att skapa möjligheter för att utveckla

den. Akademin ska inte bedriva kom-mersialisering, men vi ska se till att den kunskap som vi skapar och de upptäckter som sker kan användas av samhället till samhällets nytta. I det arbetet är akademin helt beroende av näringslivet samtidigt som bolagen är helt beroende av akademin för att få nya idéer och upptäckter, säger Jan Carlstedt-Duke.


Intervjun Carol Tishelman

Vi ska alla möta den. Ändå för vi sällan samtal om döden.

Med sina forskningsfrågor vill professor Carol Tishelman skaka liv

i vardagsexistentialismen. Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

Hon vill att vi

pratar om


INNOVATIVCarol Tishelman är

sjuksköterskan från Bronx som blev en

nytänkande professor.


slutskede patienter med cancersjukdom. Detta trots att cancer enbart orsakar en fjärdedel av dödsfallen. Tillgången till palliativ vård är också ojämnt fördelad geografiskt. Om man jämför med annan vård så kan man misstänka att jämlik-heten när det gäller vård i livets slutske-de ligger efter, säger Carol Tishelman.

Men för att kunna göra något åt detta behövs mer kunskap om döendet.

– Vi vet mycket om hur det är att dö i vissa cancerformer eftersom döden då är lättare att diagnostisera och förutse. Men genom att öka kunskaperna om hur döendet ser ut även i andra sjukdo-mar och vilket stöd som då behövs kan fördelningen av vård i livets slutskede bli mer rättvis.

Samtidigt som den palliativa vården behöver standardiseras, behöver den också individualiseras.

– Vi är alla olika. Vem vi är och hur vi har levat påverkar också hur vi vill dö.

Här kommer korten med frågor in igen. Det är lätt att skjuta upp samtal om dessa svåra ämnen med sina närmaste. När Carol Tishelmans make använde kortleken blev hon förvånad över svaren.

– Han gjorde prioriteringar som jag inte hade kunnat förutsäga. Och då har vi ändå vara gifta med varandra i över 40 år! Det visar att det är viktigt att våga prata om detta.

CAROL TISH ELMAN HAR en lång fors-karkarriär bakom sig. Det övergripande syftet har varit att nå ökad förståelse

AD KOMMER VARA viktigt för dig när du är döende? Den frågan borde fler ställa sig, menar Carol Tishelman. Hon är precis i färd med att dra igång forskningsprogram-met ”DöBra” på allvar. Målet är att öka medvetenheten om att död är en normal del av livet, och att hjälpa människor att ge stöd och våga engagera sig när familj, grannar, vänner eller arbetskamrater drabbas av en livshotande sjukdom.

– De som vill prata om hur de vill ha det när de ska dö, borde ges den möjlig-heten. Sedan finns det några som inte vill prata om detta och då ska de inte tvingas till det. En del mår bättre av att överlåta detaljerna kring sitt döende till någon annan, säger hon.

Men att prata om döden med sina närmaste kan förebygga många onödiga problem som annars kan uppstå. Det kan handla om vem du vill ska föra din talan i livets slutskede, men också hur du prioriterar. Är det exempelvis viktigare att vara helt smärtfri än att vara klar i huvudet? Vill du helst dö i ditt hem eller på ett sjukhus? Är det viktigt för dig att veta vad som händer med din kropp efter döden?

Dessa och liknande frågor har samlats på 35 kort, ”GoWish”-kortleken, som anpassats till svenska och nu ska testas i samarbete med olika patient- och pen-sionärsföreningar.

Förutom att få igång en diskussion hos oss alla om hur vi själva och våra anhö-riga vill dö är ett annat viktigt syfte med DöBra att få fram en mer jämlik palliativ vård, oavsett vilken diagnos patienten har eller var i landet som han eller hon befinner sig.

– Idag är merparten av de som får ta del av specialiserad palliativ vård i livets

om människors upplevelse av cancer, hela vägen från innan man drabbas av sjukdomen, till exempel genom studier kring screening, via diagnos och fram till livets slutskede. De sjuka eller potentiellt sjuka personerna är viktiga, men även deras familjer och vårdpersonal. Under sitt arbete med upplevelser hos grupper av patienter och personerna runt omkring dem har Carol Tishelman mer och mer insett att vi alla är del av system.

– Vill man påverka och förändra för individerna så måste man också förstå den övergripande organisationen. Det har gjort att jag ägnat mycket tid åt att få forskning, utbildning och vård att närma sig varandra.

Carol Tishelmans intresse för över-gripande vårdsystem kan komma väl till pass i hennes nya tjänst: en profes-sur i innovativ vård och omsorg. I pro-fessurens uppdrag ligger att hitta nya kreativa lösningar för arbetsprocesser i vården. Och även om Carol Tishelman ännu inte har svaren på hur man ska lösa vårdens framtida utmaningar så har hon intresset för helheten, organi-sationen av sjukvården. Det har bland annat resulterat i ett stort pågående projekt där 11 000 sjuksköterskor fått svara på frågor om sitt yrke.

– Med hjälp av svaren hoppas vi förstå hur vi kan få fler sjuksköterskor att stanna kvar i yrket och vad som påverkar deras uppfattning av arbets-miljön. Det är viktigt eftersom vi vet att kopplingen mellan arbetsmiljön och patientsäkerheten är mycket stark i denna yrkeskategori. Om de trivs kom-mer de att ge bra vård. Dessutom är det oekonomiskt att utbilda sjuksköterskor som sedan lämnar yrket så det bör vi undvika i största möjliga mån, säger Carol Tishelman.

Professuren i innovativ vård och om-sorg bekostas av en extern donation* vilket gör den speciell, det är ovanligt att professurer finansieras på detta sätt i vårdforskning. Kombinationen av innovation och vård-och omsorgs-forskning som tjänsten innebär sticker också ut och har öppnat en rad dörrar som tidigare varit stängda. Nyligen blev hon inbjuden till Karolinska Univer-sitetssjukhusets ledning och hon har inbjudits att tala på ett seminarium om framtidens vård som anordnas i mars av Dagens Industri. Sjukvårdsminis-tern inledningstalar, Carol Tishelman har ombetts avsluta med sina reflek-tioner.

– Det är riktigt skithäftigt!

Namn: Carol TishelmanTitel: Professor i innovativ vård och om-sorg vid institutionen för lärande, informa-tik, management och etik, och universi-tetssjuksköterska, med särskilt ansvar för strategisk vårdinnovation, Karolinska Universitetssjukhuset.Ålder: 61.Uppväxt: Bronx, New York, USA.Familj: Man, dotter med familj (tre barn-barn), son, samt två styvbarn och deras familjer. Och så en hel del släkt i USA.Motto: Att försöka förbättra världen och samtidigt tillåta mig själv att vara nyfiken på den. Så kopplar jag av: Läser romaner och plockar svamp i skogen runt min mans släktgård utanför Trosa. Innan han visade mig den svenska naturen visste jag inte att jag var en naturmänniska, jag likställde skog med gräsplättar mellan motorvägar.

Intervjun Carol Tishelman


Men där finns också ett stort ansvar att föra en större grupps talan.

– Jag kommer bland annat att ta upp den omoderna hierarkiska struktur som råder inom sjukvården. Varför har inte läkar- respektive sjuksköterske- och undersköterskerollerna utvecklats mer genom åren? Det är som att ju närmare patienten du är i vårdkedjan, ju dummare antas du vara. Som sjuk-sköterska har jag sett det motbevisas så många gånger. Jag tror det är hög tid att ändra på dessa strukturer av flera skäl. Även närstående och patienter borde få en annan status, de borde ses som aktörer som kan vara med och driva förändringar i vården, säger hon.

Ordet innovation har använts lite för många gånger i lite för luddiga samma-hang för att ha en tydlig innebörd. Vad betyder ordet för dig? – Nytänkande. Och vägen dit tror jag

går via fler multidisciplinära samarbe-ten och samarbeten med nya aktörer, säger Carol Tishelman.

Och Carol Tishelman lever som hon lär. Hennes forskargrupp har samarbe-tat med arkitekter och designers, logis-tiker, etnologer, statistiker, molekylär-biologer, pensionärsföreningar, läkare, barnmorskor, konstnärer, ja listan kan göras lång

Kombinationen av energiskt kon-taktskapande och viljan att ta plats, inte minst i de rum där vårdvetenskaplig forskning inte tidigare varit represente-rad, gör Carol Tishelman lysande i den position som hon nu fått, menar de som vet. Själv tror hon att hennes ovilja att följa regler och anvisningar per auto-matik, många gånger har lett henne in på nya till synes oframkomliga vägar. Är man uppvuxen i Bronx har man väl också en del skinn på näsan.

– Som vi brukar säga: “You can take a girl out of Bronx, but you can’t take the Bronx out of the girl”..

Nu har Carol Tishelman, vid 61 års ålder, för första gången i sitt liv både fast försörjning för fem år framåt och finansiering för alla sina projekt.

– Jag hade aldrig ambitionen att bli forskare, jag ville bli sjuksköterska för att komma nära människor. Och det

får jag fortfarande tack vare alla samtal med patienter och anhöriga i min forskning. Det jag arbetar med är aldrig parenteser i folks liv. Det är ett stort privilegium, säger Carol Tishelman. * Investor AB har skänkt tio miljoner under fem år till den nya professuren.

Carol Tishel-man om� …

…hur hon tagit sig fram som forskare: Under min uppväxt hade jag många uppslitande bråk med min pappa, bland annat tyckte han att det var självklart att jag skulle bli läkare och inte sjuksköterska. Ibland tänker jag att min vana att argumentera med äldre män har hjälpt mig i den mansdominerade forskarvärlden.

…skillnaden mellan Fred Astaire och Ginger Rogers: Ginger Rogers kunde göra allt som Fred Astaire kunde göra men baklänges och med höga klackar. Då räknades hon som nästan lika bra som han. Så kan det ibland kännas att vara kvinnlig forskare inom omvård-nad.

...döendet som social funktion: Vi ska ju alla dö. I och med det så är döden och de känslor den framkallar nå-got som kan förena oss över till exempel nationsgränser och klassgränser. Samtal om döden kan föra oss närmare varandra i ett alltmer heterogent samhälle.

…att resonera sig fram:Mina medarbetare har påpekat att jag brukar använda uttrycket: ”Jag vet inte om jag håller med mig själv när jag säger så här, men...”. Jag behöver bolla tankar med andra runt omkring mig för att komma fram till min ståndpunkt.

Carol Tishelmans bästa egenskap

som forskare är enligt henne självatt hon är

”nyfiken och envis som en blodigel.”

ANNONS

Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond delar ut bidrag till vetenskapliga forsknings- och utvecklings-projekt som rör organtransplantationer. Projekten skall

bedrivas vid institutioner i Sverige. Utlyst belopp under 2015 är en miljon kronor.

Ansökningsblankett och ytterligare upplysningar finns på www.gelinfonden.org. Ansökan skall vara stiftelsen tillhanda senast den 31 mars 2015.

En miljon kronor utlyses för transplantationsforskning

Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins MinnesfondSlottsskogsgatan 12, 414 53 Göteborg

Var femte vuxen person i

Sverige vårdar, stödjer eller

hjälper en närstående som

är äldre, långvarigt sjuk eller

har funktionsnedsättning.

Läs mer om forskning och utveckling inom anhörigområdet på:

www.anhoriga.se

Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Håll koll på psykisk hälsa med Revansch!

Revansch är tidskriften för dig med psykisk ohälsa, anhörig eller som är intresserad av frågorna.

Vi tar upp aktuell forskning, samhällsnyheter och tips på att må bättre – allt utgår från patientens perspektiv.

Du får fem nummer per år för endast 195 kronor. Gratis vid medlemskap i RSMH.

www.rsmh.se

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa

Organisk kemi

Biokemi

Molekylärbiologi

Immunologi

Polymera material

Specialister på patent inom kemi och life science

www.novitaspatent.com [email protected]

bioteknik

cellulosateknik


Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Tack för din fråga, du får

en inbunden anteckningsbok

hemskickad./ Redaktionen

Vad är det som händer i kroppen på cellnivå när vi kommer in i ”andra andningen” när vi springer, alltså att det efter en jobbig period plötsligt börjar gå lättare?/Alexandra

Uttrycket andra andningen är varken väl definierat eller väl undersökt, så det finns

flera olika förklaringar. Vissa forskare hävdar att det beror på att kroppen har hittat den rätta balansen. Det kan handla om en balans där aeroba (syrekrävande) processer täcker energibehovet. Om man startar för snabbt använder man även anaeroba processer, vilket medför ansamling av metaboliter som ger trött-het (till exempel mjölksyra, ADP och oorganiskt fosfat). Det tar flera minuter innan de aeroba processerna når sin fulla potential, och om man även sänker farten kan det innebära balans och upp-levelsen av att det går lätt igen. Om den andra andningen kommer lite senare, 15–45 minuter in i passet, så inkluderar balansen även högre arbetseffektivitet, det vill säga att syret används på ett bättre sätt. Det beror till exempel på högre temperatur i musklerna, distri-bution av blodet till rätt muskler, samt

Vad är andra andningen?

Svar

Foto

: Isto

ckph

oto

en ”lagom” höjning av blodtryck och andning (tillräcklig men inte överdriven ökning är målet).

Andra hävdar att fenomenet kan tillskrivas kroppens produktion av endorfiner, som ger både eufori och smärthämning. Vissa hävdar att det är rent psykologiskt, till exempel att man kommit tillräckligt nära slutet på loppet så att man känner att man kommer att klara det, eventuellt i kombination med att man då slappnar av och uppnår den fysiologiska balansen./Mikael MattssonForskare i idrottsfysiologi

Smärtlindring av kroppens egna

endorfiner kan göra att man plötsligt

orkar mer.


F+S Medicinfrågor

Foto

: Isto

ckph

oto

Hur fungerar mindfulness?Kan mindfulnessmeditation bota eller förebygga negativ stress? I så fall, vad exakt är det som händer i kroppen när vi utövar mindfulness, som kan fungera mot stress? /Angelica Arnqvist

Ett sätt att få reda på om behandlingar är effektiva är att se om Statens bered-

ning för medicinsk utvärdering (SBU) har sammanställt det aktuella kun-skapsläget. Och i en rapport från 2014 konstaterar de att mindfulnessmedita-tion minskar ångest och stress. Effek-ten bedöms som måttlig, det vill säga att framtida forskning skulle kunna komma fram till ett annat resultat.

När det gäller den förebyggande ef-fekten är ett av målen för mindfulness-träning ett kärleksfullt och glädjerikt liv trots yttre och inre påfrestningar. Därmed blir ett liv i mindfulness ett skydd mot negativ stress, ältande och självkritik. Exempelvis finns en studie som visar att mindfulness skyddade brandmän mot depression och miss-bruk.

Mindfulnessträning påverkar vår hjärnas anatomi och funktion. Studier har visat att hjärnan bygger ut delar som styr inlärning, minne, reglering av känslor och förmågan att sätta sig in i andras situation. Vana mediterare visar sig även använda hjärnan på ett annat sätt när de exempelvis ska fatta beslut som involverar både känslor och mer rationellt tänkande.

Mindfulnessträning har även använts vid behandling av till exempel irriterad tjocktarm (IBS), där forskaren Brjánn Ljótsson och hans medarbetare vid Karolinska Institutet fann att träningen minskade symtomen från mag-tarmka-nalen och ökade livskvaliteteten. /Åsa NilsonneSenior professor i medicinsk psykologi

Svar

Stämmer det att det är viktigt att an-vända tandtråd mycket regelbundet? Jag har hört att det annars är bättre att låta bli för det kan vara farligt. /Maria

Om det ska vara menings-fullt att använda tandtråd måste tråden användas

dagligen. Att använda den till exempel en gång varannan vecka är inte skadligt men gör heller inte någon egentlig nytta, eftersom de bakteriebeläggningar och inflammation mellan tänderna man vill

få bort snabbt kommer tillbaka. Det uppstår lätt en viss blödning när man använder tandtråd, särskilt om man gör det sällan, vilket medför att bakterier kan spridas i blodomloppet. Men den relativt lilla spridningen av bakterier kan inte anses som farlig. Att säga att det skulle vara skadligt att använda tandtråd ibland är att alltså att gå för långt även om det knappast gör någon nytta då./Anders GustafssonProfessor i parodontologi

Kan tandtråd vara farligt?

Svar

Använd tand- tråd varje dag – eller skippa!

Meditera - och bygg ut din hjärna.


Jag är en tjej på 27 år. Sommaren 2013 fick jag en rejäl förkylning och tappade då lukt- och smaksinne. Luktsinnet kom tillbaka efter ca 10 dagar men inte smaksinnet. Hös-ten 2013 upptäckte en läkare att jag knappt hade någon produktion av hormoner i sköldkörteln. Jag äter sedan dess levaxin 75 mg. Hur kan det komma sig att jag inte har något som helst smaksinne?/ Marina

Du bör först och främst ta kontakt med din läkare som har ordinerat levaxin för en

ordentlig kontroll. Nedsatt sköldkörtel-funktion kan leda till nedsatt salivering vilket är kopplat till en nedsatt smak-sensation. Det kan dock påpekas att det är ganska ovanligt att tappa smaksinnet efter en svår förkylning medan det är mycket vanligare att förlora hela eller delar av luktsinnet, då förkylningsvi-rus kan slå ut de perifera delarna av luktsinnet. Individen upplever dock ofta

detta som att det är smaksinnet som är förlorat då cirka 90 procent av vår matupplevelse består av lukt. Friska individer upplever detta enklast genom att ta lite sylt, tillexempel jordgubbs-sylt, i munnen och hålla för näsan (då blockeras passagen från munnen till luktreceptorerna uppe i näsan). Nu kän-ner man enbart sötma (smak) men om man släpper greppet om näsan kommer ”smaken” av jordgubbe (lukt). Man kan också enkelt testa själv om man har någon smakfunktion genom att försöka smaka på skillnaden mellan socker och salt som var för sig inte har någon no-terbar lukt. Det ska vara en klar skillnad mellan dessa. Notera dock att om man upplever att man förlorat någon sin-nesfunktion skall man uppsöka läkare för att få en ordentlig undersökning av alla eventuella problem som kan vara associerade med detta. /Johan Lundström,Forskare i sensorik

Vart tog smaken vägen?

Svar Fråga och vinn!Är du nyfiken? Skicka in din kluri-gaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka in din fråga till: [email protected] eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Vad säger forskning-en om stamning?Vad beror stamning på, hur påverkar det livskvaliteten och finns det effek-tiv behandling?/Cecilia

Vi vet inte riktigt, men områ-den som studerats är bland annat ärftlighet, könsskillna-

der och neurologisk kontroll av talet. Viss ökad ärftlighet för stamning samt högre förekomst hos pojkar än flickor har kon-staterats. Med hjärnavbildningstekniker har man sett skillnader i vilka områden som aktiveras. Normalt aktiveras främst den vänstra hjärnhalvan vid tal, men hos personer som stammar ses en ökad aktivering i högra hjärnhalvan, särskilt under stamnings-ögonblick. Skillnader i aktiveringen av de basala ganglierna, ett hjärnområde som är viktigt för verkstäl-landet av frivilliga rörelser, har också framkommit. Även skillnader i hur ljudet av det egna talet bearbetas har visats mellan personer som stammar och talare med flytande tal.

För en del individer får stamningen stora konsekvenser, till exempel genom att påverka yrkesval eller hindra en person att delta i olika aktiviteter man egentligen skulle vilja göra.

Behandling ges av logopeder. Det kan handla om att modifiera själva stam-ningen till ”mjukare” stamning. Man kan också öva taltekniker för att få ett mer kontrollerat, flytande tal. Kartläggning av vad som händer i stamningsögon-blicket och hur man hanterar detta samt bearbetning av reaktionerna kring stam-ningen kan också vara viktig. /Ellika SchallingForskare i logopedi

Svar

F+SIll

ustr

atio

n: Is

tock

phot

oSmakligt

– eller?

LYFTE R NATU RVETAR E

Naturvetarna är fackförbundet för akademiker inom naturvetenskap. Våra 31 000 medlemmar arbetar inom life science, jord, skog och miljö, de fysiska vetenskaperna, matematik och data. Vi coachar, företräder och stöttar naturvetare genom hela arbetslivet.

Trygghet genom hela karriären

Erik Allard är ombudsman på Naturvetarna för universitetsanställda och forskarstuderande.

Naturvetarnas disputerade ombudsmän och karriärrådgivare vägleder dig genom din karriär. Om du en dag skulle stå

utan jobb kompletterar vår inkomstförsäkring a-kassan, och vi coachar dig vidare i din karriär.

www.naturvetarna.se

ANNONS


NÄR VI I N S E R AT T HJÄR NAN S olika delar inte alltid är över-ens blir det lättare för oss att förstå och acceptera våra inre konfliker. Det menar Åsa Nilsonne, senior professor i medi-cinsk psykologi vid Karolinska Institutet, som nu kommer med en ny bok som rör sig i gränslandet mellan skön- och facklitteratur. Ramberättelsen utspelar sig under 24 timmar i en hjärnforskares liv. 24 timmar av undervisning, forskning och sömn, samt en intensiv förälskelse. Men vem är det som upplever? Vem är berättaren? Vem är ”jag”? Med sitt knep att låta hippocampus, alltså den del av hjärnan som organiserar våra minnen, föra ordet, uppmärksammar författaren att det medvetna jaget är spritt i olika delar av hjärnan. Samtidigt lyfter hon fram filosofiska tankegångar om vår självbild.

– Jag upptäckte som psykiatriker att mina patienter uppskattade när jag för-klarade hur deras hjärnor fungerar, att deras problem faktiskt beror på konkreta avvikelser i hjärnan och att de inte behöver känna mer skuld än en patient med reumatism, säger Åsa Nilsonne.

Hon påpekar att även om boken till stor del bygger på forskning så är det skön-litteratur. Åsa Nilsonne vill förmedla den senaste hjärnforskningen på ett roligt, lustfyllt och konstruktivt sätt, och samtidigt ge läsaren ett nytt perspektiv.

– Jag tror att vår ökade kunskap och förståelse för hur hjärnan fungerar kommer att leda till ett paradigmskifte i hur vi ser på oss själva, säger hon. Jenny Tollet

Lättare att leva om vi förstår hjärnan

HÅsa Nilsonne(Natur och Kultur)

Foto

: Ulla

Mon

tan

Modern hjärnforsk-ning kan revolutionera

vår självbild. Det tror Åsa Nilsonne som

skrivit en ny skönlit-terär bok baserad på

forskning.

Boktips

Väggen – en utbränd psykiatrikers noteringarPia Dellson(Natur & Kultur)När psykiatrikern Pia Dellson själv drabba-

des av utmattningssyndrom skrev hon dikter som nu samlats i en bok. Textens format gör den även tillgänglig för personer som just nu lider av utmattningssyndrom och därför kan ha svårt att koncentrera sig längre stunder, skriver Marie Åsberg, professor emerita i psy-kiatri vid Karolinska Institutet, i sitt förord. Hon rekommenderar även boken till anhöriga, chefer och andra med intresse för effekterna av kronisk stress.

Smärta och inflammation vid reumatiska sjukdomarRedaktörer: Eva Kosek, Jon Lampa, Ralph Nisell

(Studentlitteratur)En ny bok som redovisar olika smärtbehandlingar vid reumatiska sjukdomar. Den är främst riktad till läkare men kan även vara av värde för en intresserad allmänhet, särskilt kapitlet om folksjukdomen artros. Tips! Studentlitteratur har också nyligen gett ut ”Fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom”.

Nationella kvalitets-register i hälso- och sjukvårdGunilla Jacobson Ekman, Bertil Lindahl, Annika Nordin(Karolinska Institutet

University Press)I Sverige finns hundra-tals kvalitetsregister, där olika patientdata samlas, och de används alltmer inom sjukvård och forskning. En ny bok ger grundläggande kun-skap om registren och syftar till att få fler att använda dem i vårdför-bättringsarbeten.

F L E R B O K T I P S

Tips!Finns även som

e-bok, läs mer på kiup.se.

VINN!Vad heter den

del av hjärnan där nya minnen skapas?

Skicka in svaret senast 13 april till [email protected]

och delta i vår utlottning av Åsa Nilsonnes nya

bok H.


I SVERIG E HAR ANTALET SJÄLV-mord minskat sedan en lång tid till-baka, bland både män och kvinnor. Det gäller dock inte för självmord bland unga i åldersgruppen 15-24 år, där anta-let har legat relativt konstant. På global nivå är självmord den näst vanligaste orsaken till dödsfall i åldersgruppen 15-29 år. Endast trafikolyckor orsakar fler dödsfall i denna åldersgrupp. Samtidigt har det saknats kunskap om vilken strategi som är bäst för att förebygga suicidalt beteende hos unga.

Ny forskning, som omfattar över 11 000 elever från nära 170 skolor i tio EU-länder, ger nu ett kraftigt stöd för en metod där elever får lära sig upp-täcka psykisk ohälsa hos sig själva och hos sina vänner, samtidigt som de får träning i att förstå, tolka och hantera svåra känslor.

Ett år efter avslutad insats var an-

Självmordsförsök hos unga kan minskas kraftigt

Topplistan

talet självmordsförsök och allvarliga självmordstankar med självmords-planer endast hälften så många i den grupp som deltagit i det så kallade Awareness-programmet, som ut-vecklats av forskare vid Karolinska Institutet och Columbia University i USA, jämfört med i kontrollgrup-pen. Metoden innebär utbildning av eleverna samt handledda rollspel där de fick pröva sina känslor och lära sig bemästringsstrategier för olika svåra livssituationer som kan leda till självmordsbeteenden. Sammanlagt tog utbildningsinsatsen fem timmar under fyra veckor.

– Den aktuella studien ger ett välbehövt belägg för effektiviteten av en universell skolbaserad folkhäl-soinsats riktad mot elever. Studien visar att det med gott resultat går att genomföra självmordsprevention i

skolan. Nu kan vi ta klivet från att passivt följa den statistik som visar på problemets allvar till att på bred front aktivt testa Awareness-programmet i våra svenska skolor. För att nå många ungdomar vill vi också utveckla metoden till en modern internetlös-ning, till exempel en mobilapp, säger Danuta Wasserman, professor vid institutionen för lärande, in-formatik, management och etik samt chef för Nationellt centrum för suicid-forskning och prevention av psykisk ohälsa, båda vid Karolinska Institutet, som lett studien.

School-based suicide prevention pro-grammes: the SEYLE cluster-randomi-sed, controlled trialWasserman D, Hoven CW, Wasserman C, Wall M, Eisenberg R, Hadlaczky G, Kelleher I, Sarchiapone M, Apter A, Ba-lazs J, Bobes J, Brunner R, Corcoran P, Cosman D, Guillemin F, Haring C, Iosue M, Kaess M, Kahn JP, Keeley H, Musa G, Nemes B, Postuvan V, Saiz P, Reiter-Theil S, Varnik A, Varnik P, Carli V The Lancet januari 2015

Ett urval av de senaste

publikationerna från Karolinska Institutet

i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Illus

trat

ion:

Istc

okph

oto.

Fot

o: D

avid

Gim

lin

Självmord är den näst vanligaste döds-

orsaken bland unga mellan 15–29 år. Men det

går att förebygga visar en ny studie.


Fler av vinterns toppublikationerDold infektion förkortar livsläng-den hos flyttfåglarHidden costs of infection: chronic ma-laria accelerates telomere degrada-tion and senescence in wild birdsAsghar M, Hasselquist D, Hansson B, Zehtindjiev P, Westerdahl H, Bensch SScience januari 2015

Kartläggning av psykiatrisk sjuk-dom vid matstrupscancerkirurgi Psychiatric morbidity and survival after surgery for esophageal cancer: a population-based cohort studyWikman A, Ljung R, Johar A, Hellstadius Y, Lagergren J, Lagergren PJournal of Clinical Oncology december 2014

Ökad spädbarnsdödlighet bland barn till överviktiga kvinnor Maternal overweight and obesity in early pregnancy and risk of infant mortality – a population-based cohort study in SwedenJohansson S, Villamor E, Altman M, Edstedt Bonamy A-K, Granath F, Cnattingius SBMJ december 2014

Förstadium till blodcancer upp-täckt – hos friska personerClonal hematopoiesis and blood-cancer risk inferred from blood DNA sequenceGenovese G et al Medverkande vid Karolinska Institutet: Kähler AK, Lindberg J, Svantesson O, Sullivan PF, Grönberg H, Hultman CMNEJM november 2014

Klassificering av nerver för sinnesintryck avslöjar elva olika typerUnbiased classification of sensory neuron types by large-scale single-cell RNA sequencingUsoskin D, Furlan A, Islam S, Abdo H, Lönnerberg P, Lou D, Hjerling-Leffler J, Haeggström J, Kharchenko O, Kharchenko PV, Linnarsson S, Ernfors PNature Neuroscience november 2014

L I S T A

Immunförsvaret formas mer av livsstil än av arvVÅR O M G IVN I N G PÅVE R K AR vårt immunsystem mer än vad man tidigare trott. Det visar aktuell forskning från Karolinska Institutet och Stanford university i USA. Genom att analysera 210 tvillingar har forskare kunnat peka ut en individuell variation i immunför-svarets olika komponenter som en kon-sekvens av miljöfaktorer, till exempel bakterieflora eller diet, snarare än av arvet. Miljöinflytandet ökar även med tiden. Genetiskt identiska enäggstvil-lingar blir mer och mer olika varandra ju äldre de blir.

– Studien innebär ett genombrott i vår övergripande förståelse för de fakto-rer som påverkar människans immunsystem. Resulta-ten innebär även att de senaste årens fokus på genetiska anlag och dess inflytande över im-munförsvarets funktion och risken för sjukdom nu behöver kompletteras med fler studier av icke-ärftliga faktorers inflytande, säger Petter Brodin vid insti-tutionen för medicin, Solna.

Han hoppas att resultaten på sikt bland annat ska förbättra möjligheten att förutsäga vilka individer som löper ökad risk att drabbas av immunrelate-rade sjukdomar.

Variation in the human immune sys-tem is largely driven by non-heritable influencesBrodin P, Jojic V, Gao T, Bhattacharya S, Lopez Angel CJ, Furman D, Shen-Orr S, Dekker CL, Swan GE, Butte AJ, Maecker HT, Davis MMCell januari 2015

Med tiden påverkar miljön enäggstvillingar så att även de blir mer och mer olika.

Foto

: Isto

ckph

oto,

Ste

fan

Zim

mer

man

, Frid

a H

anss

on.

Ingen ökad risk för multipel skleros efter HPV-vaccinationS E DAN ÅR 2012 erbjuds alla flickor i åldrarna 11–12 år vaccination mot humant papillomvirus, HPV, som kan orsaka förändringar i livmoderhalsen som på sikt kan leda till livmoder-halscancer. Forskare vid Karolinska Institutet har nu i samarbete med danska forskare följt nästan fyra mil-joner flickor och kvinnor i Sverige och Danmark för att se om HPV-vaccina-tion är kopplat till ökad risk för vissa sjukdomar som skadar det skyddande fetthöljet, myelinet, på nerverna. De var

10–44 år gamla mellan åren 2006–2013 och följdes i

två år efter den senaste vaccinationsdosen.

– Det har på senare tid kommit enstaka fallrapporter som har

föreslagit att HPV-vaccination kan orsaka

multipel skleros och liknande sjukdomar. Det är därför viktigt att undersöka detta med en mer avancerad studiedesign, och i en stor befolkning. Vi kunde dock inte se något samband mellan HPV-vaccinet Gardasil och my-elinförstörande sjukdomar, säger Lisen Arnheim Dahlström vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biosta-tistik, en av forskarna bakom studien.

Quadrivalent HPV vaccination and risk of multiple sclerosis and other demyeli-nating diseases of the central nervous system Madrid Scheller N, Svanström H, Paster-nak B, Arnheim-Dahlström L, Sund-ström K, Fink K, Hviid AJAMA januari 2015

HPV-vaccinerade behöver inte frukta MS

mer än ovaccinerade.


”Delad föräldra- ledighet kan minska hälsoskillnader mellan könen”

FORSKARE I FOLKHÄLSO-

VETENSKAPvid institutionen för folk-

hälsovetenskap, Karolinska Institutet.

Krönika Anna Månsdotter

OLKHÄLSOPOLITIK HANDLAR om att balansera omsorg, auto-nomi och rättvisa. Om samhällets ansvar för hela befolkningens välmående, om människans rätt att bestämma över sitt eget liv, och om den moraliska skyldigheten att värna de mest behövande. När detta kopplas till ett politiskt kon-troversiellt ämne som jämställd-het väcker det uppmärksamhet.

Det märkte jag när vår studie hamnade på Metros löpsedel för snart tio år sedan med rubriken: ”Pap-palediga lever längre än andra män”.

Sverige var det första landet i världen som möjliggjorde betald pappaledighet år 1974 och männens andel av föräldraledigheten når idag 25 procent. Denna ”revolution” är en bidragande or-sak till att FN och World Economic Forum rankar oss i toppen av jämställdhet. Rimligtvis har också graden av jämställdhet betydelse för folkhälsans nivå och fördelning. Men hur?

Begreppet jämställdhet har i våra fortsatta studier baserats på filosofen Susan Moller Okins definition: ”praktiskt taget jämn fördelning mel-lan kvinnor och män inom varje område i livet, från barnomsorg till det politiska toppskiktet”. Utgångspunkten när det gäller folkhälsan har varit att män i genomsitt dör tidigare än kvinnor, medan kvinnor normalt uppger sämre hälsa än män. Vår överordnade idé (”konvergenshypotesen”) är enkel:

”när kvinnor och män har samma livsstil och livs-villkor borde könsskillnader i hälsa och livslängd vara utjämnade eller eliminerade”.

Några exempel på våra fynd så här långt: Att vara på väg mot jämställdhet gynnar män och missgyn-nar kvinnor mätt i riskfyllda levnadsvanor. Den som tar tidigt och stort ansvar för sina barn kan alltså utveckla ett mer försiktigt förhållande till mat, alkohol och trafik, vilket förklarar hur pappa-ledighet i sig kan ha en positiv effekt på mäns hälsa. Att ha uppnått jämställdhet i både familj och arbete kan gynna båda könen mätt i risk för förtidig död och sjukskrivning. En balanserad för-delning av vardagens åtaganden verkar alltså vara bra för folkhälsan, inte bara för mäns hälsa. Vi har dessutom sett att barn till föräldralediga pappor inte drabbas mer av skador än barn till föräldra-lediga mammor, och att ungdomar med relativt jämställda föräldrar presterar bättre i skolan än ungdomar med genustraditionella föräldrar.

JAG HAR GENOM ÅREN undvikit att svara på frågor om vad ”samhället bör göra”, för att det är politik mer än forskning. Och för att sambandet mellan jämställdhet och folkhälsa är oerhört komplext. Det beror på nivån av (o)jämställdhet, på om det mäts i inkomst, föräldraledighet, intressen, nöjd-het, eller något annat, samt på valet av hälsoutfall. Men Sverige är i en avgörande tid när det gäller jämställdhet.

Jag tror på en individualiserad föräldraför-säkring. All förändring innehåller slitningar, och på kort sikt vet vi att jämställdhetsmål och folkhälsomål både kan kollidera och harmoniera. Men ett beslut om ”hälften var” kan på god grund antas minska skillnader i livstidshälsa mellan kvinnor och män. Det borde i sig vara något att sträva efter.

Foto

: Ste

fan

Zim

mer

man

F


Aktiviteter med Karolinska InstitutetVetenskapsfestival: Liv och död. Årets tema på Veten-skapsfestivalen i Göteborg är Liv och död. Lyssna bland annat på professorer från Ka-rolinska Institutet som talar den 18 april om hur ensamhet påverkar vår hälsa. När: 13–24 april, för mer informa-tion se: vetenskapsfestivalen.se

Populärvetenskaplig föreläs-ning: Autism – i hjärnan på Rainman Professor Sven Bölte föreläser.Var: Solna Stadsbibliotek. När: 16 april, kl. 18.

Seminarium: The gut microbiota and developmen-tal programming of the brain: Implications for autism spec-trum disorder. Forskaren Rochellys Diaz Heijtz före-läser om kopplingen mellan autism och tarmfloran.Var: Center of neurodevelopmental disorders vid Karolinska Institutet, KIND, Gävlegatan 22 B.När: 24 mars kl. 16.00-17.00

Utställning: Medicinalväxter – örtaböcker i ord och bild. I Hagströmerbibliotekets samlingar finns några av de viktigaste örtaböckerna från 1500-talet och framåt. Utställningen visar bilder från ett urval verk.Var: Universitetsbiblioteket, Karolinska Institutet campus Huddinge.När: Pågår fram till 17 april.

Utställning: KI:s vårsalong 2015. ”Call for Art Objects” visar konst och konsthant-verk skapat av medarbetare vid Karolinska Institutet.Var: Universitetsbiblioteket, Karolinska Institutet campus Huddinge.När: Vernissage 27 april kl. 12.00. Pågår 27 april–5 juni.

K A L E N D E R N

ÖVER TUSEN BESÖKARE kom och firade Medicinsk Vetenskaps 20-årsjubileum den 1 december förra året. Flera professorer vid Karolinska Institutet föreläste om hur hjärnan påverkas av motion, exempelvis om hur fysisk aktivitet kan skydda mot både depression och Alzheimers sjukdom men också underlätta inlärning. Kvällen bjöd även på mingel, tombola och möjligheten att ställa frågor direkt till forskarna. Dessutom fanns en utställning med samtliga Medicinsk Vetenskaps omslag genom tiderna där besökarna fick rösta på sitt favoritomslag, se vilket omslag som vann på sidan 5.

Fullsatt firande av Medicinsk Vetenskap

Foto

: Mar

ia S

jögr

en

Medical Science 2015 ute nu. Känner du någon som du tror skulle gilla Medi-cinsk Vetenskap men som inte talar svenska? De bästa artiklarna från Medi-cinsk Vetenskap 2014 har nu över-satts till engelska och tryckts i Medical Science 2015. Läs ar-tiklar om kyla, fetma och hjärt-svikt med mera - på engelska.

Tips! Tidningen går att beställa via ki.se/om-ki/informa-

tionsmaterial

Aktuellt på KI

Tips! Missade du

jubileumskvällen? Lyssna på föredragen i efterhand – du hittar

filmen på ki.se/medicinskve-

tenskap.


”Det var strax efter millennieskiftet. Patienten var i 25-årsåldern och inställd på att dö. Hans ändtarmscancer var långt framskriden och hade spridits. Sjukhuset på hans hemort hade förklarat att det inte fanns något hopp, att tumören växte så aggressivt att chanserna att kunna bota genom operation var borta. På omvägar kom han till oss på Karolinska Universi-tetssjukhuset. Nu satt han på mitt rum och jag berättade för honom att vi kunde erbjuda en behandling som skulle kunna leda till långsiktig bot. Vår forskargrupp hade under lång tid bedrivit kirurgteknisk utveckling, lärt oss att göra allt mer omfat-tande ingrepp, och att kombinera med rätt doser av strålning och cellgifter. Den behandling han behövde hade successivt forskats fram hos oss under många år, och nu kunde vi också erbjuda den i den kliniska vardagen.

När det talas om genombrott i forsk-ningen är det ofta de vetenskapliga upp-täckterna som åsyftas. Men för mig är det stora genombrottet när jag som läkare, efter avslutad forskningsstudie, sitter med en patient och kan göra något bättre, på grund av vår forskning. När jag kan er-bjuda patienter en förbättrad behandling, som jag vet ökar deras chans till bot. Det är i det ögonblicket jag känner den största tillfredsställelsen som forskare. Det är då cirkeln sluts.

Vi opererade den unge mannen. Det är ett tufft ingrepp – vi avlägsnade inte bara ändtarmen utan alla intilliggande organ: urinblåsa, prostatakörtel och bäckenbot-ten. Men mannen överlevde och återhäm-tade sig väl.

Idag lever han ett gott liv och är botad från sjukdomen. Han har sambo och är tillbaka i sitt fysiskt krävande arbete. Och den behandling som var helt nyutvecklad när han fick den för ett drygt decennium sedan, utförs nu i stor omfattning, på många håll i världen.”

”Det är i mötet med patienten som

cirkeln sluts”

Namn: Anna Martling Titel: Professor i kirurgi med inrikt-ning mot kolorektal cancer vid Karo-linska Institutet samt överläkare vid Gastrocentrum, Karolinska Universi-tetssjukhuset.

ÖgonblicketBerättat för: Anders Nilsson Foto: Martin Stenmark

Forskningsgenombrott innebär inte bara nya

upptäckter. Anna Martling berättar om

när hon efter lång tids behandlingsutveckling

kunde erbjuda patienten livräddande behandling.

ANNONS

Djurförsök.info är en gemensam webbplats för universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, Karolinska Institutet, Sveriges lantbruksuniversitet samt Vetenskapsrådet.

Djurförsök.info sätter forskningen i sitt sammanhang och förklarar när och varför djurförsöken behövs. På så sätt vill vi bidra till att ge en nyanserad bild av djurförsökens betydelse för medicinsk forskning och för samhället.

Webbplatsen ska: e relevant och saklig information om forskning där

djurförsök ingår erätta om nyttan av djurförsök yfta de etiska frågorna erätta om vårt arbete med att utveckla andra

forskningsmetoder isa hur vi arbetar för att djuren ska må så bra som möjligt timulera till diskussion

Varför djurförsök?

Aula Medica erbjuder

Förlägg din konferens iKarolinska Institutets Aula Medica

POSTTIDNING B

ANNONS

APL erbjuder tjänster inom hela värdekedjan

av produktutveckling av läkemedel

Vi erbjuder unika läkemedel för unika människor

APL är en av Europas största tillverkare av extemporeläkemedel och en ledande kontraktstillverkare inom Life science i Skandinavien. APL har fyra produktionsanläggningar för utveckling, tillverkning och analys av läkemedel. Läs mer på www.apl.se

mv nr 1 2015

Documents