musik i livsmedelsbutik - diva portal327015/fulltext01.pdf · 2010. 6. 26. · 6 är inrättad i...
TRANSCRIPT
1
Dan Halldin
Eric Johansson
Musik i livsmedelsbutik
- Konsumentpåverkan genom bakgrundsmusik
Music in grocery store
Consumer influence by background music
Företagsekonomi
Magisteruppsats 15hp
Termin: Vt 2010
Handledare: Anders Gustafsson
2
Abstract
The topic ‘The effects of music in the supermarket on consumer behavior,
sales, and customer state of mind’ was assessed to try and analyse the emotional
differences that may occur as well as the sales variations that may arise from
playing music in a supermarket. The reason for this study is that grocery stores
are very common and abundant in most neighborhoods, as is man’s necessary
consumption of food. In almost every city grocery stores must compete hard
against each other in order to succeed in offering the most appealing options to
consumers. This has contributed to most consumers selecting the store they
find most comfortable with, both in terms of supply of quality products as well
as customer service. For a supermarket to be perceived as warm inviting and
welcoming there are many different aspects that come into play.
Music is something that has existed for many years and it is something that
people are very familiar with. Given that music is often an important part of
human life as it can affect people in different ways. Music affects us on a
psychological and physiological level; therefore one can use music for the
purposes of marketing and promotions. In this essay, however, the
psychological and physiological influences shall be excluded due to the
complexity that is associated with these concepts. Music has long been a part of
marketing processes, such as when a familiar melody is paired with a specific
product.
This issue has contributed to the aims of this paper as we examine why and
how music can influence a food consumer. In this paper, we explore the effects
of music being played in the background in grocery stores, or not. We will also
examine how different tempos of music affect the consumer’s manner during
food shopping. The study's main purpose is to try to clarify for the marketer
and the shop owner what kind of music and tempo affect consumers in a
positive light, as well as positively influencing the shops turnover. By
understanding how music affects consumers, the musical selection process may
become easier if store owner or marketer does decide to incorporate music in a
supermarket.
Our theoretical framework contained in the paper will function as a guide for
the study and lead it in the right direction. The theoretical framework that is
established in the paper includes the main topics of music, the influence of
perceptual and emotional music, tempo of the music, mood created through
3
music and the MR model, which aims to explore how the environment within a
store affects the consumer. The theory chapter describes how music influences
are complex and this is also illustrated by a variety of similar, already existing
studies. By having a description of the complexity of music we hope to improve
the readers understanding for the word ‘music’, as well as for our study. In
addition to the description, these theories operate as tools for the study analysis.
This method is used in the survey is a quantitative method. The data collection
method used was in the form of a survey approach. We also had an expected
quota to fill during the three days that the investigation would take place. The
questionnaire was pre-designed and contained pre-determined topics. Each
day, the quota was a minimum of one hundred and fifty respondents, and these
people were asked to complete seven key questions within the questionnaire.
The results from the survey were compiled and presented in the paper. The
compositional data will be important for the analysis of the data material, and
for the determination of how effective music can be in a grocery store.
Through analysis, we consider the influence of music on consumers.
4
Förord
Den här magisteruppsatsen har skrivits av Dan Halldin och Eric Johansson
som båda läser företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring på
Karlstads Business School. Under arbetets gång har vi fått mycket lärdom även
om arbetet har haft både med och motgångar. Vi har fått mycket erfarenhet
genom det här arbetet vilket vi värdesätter. Den erfarenhet vi kommer att ta
med oss anser vi vara mycket givande och intressant. De åsikter vi har fått från
omgivningen runt studien har också varit positiva. Några av våra respondenter
har även gett oss bra respons kring studien i efterhand och har tyckt att ämnet
varit intressant. Under tiden vi arbetade febrilt med denna studie har vi också
mottagit värdefulla åsikter ifrån våra opponenter samt vår handledare. De
tankar och åsikter vi fått tillbaka från opponenter och handledare är vi mycket
tacksamma för genom det analysarbete de har lagt ner med ansenligt
engagemang. När vi gjorde vårt experiment för denna undersökning så
medverkade cirka fyrahundrafemtio respondenter.
Vi skulle vilja passa på att tacka alla de respondenter som vart engagerade i
resan mot vår examen. Våra opponenter vill vi även tacka för den goda
återkopplingen vi fick ifrån seminariet, Christer Johansson med personal på Ica
Maxi Karlstad, samt vår kunniga handledare Anders Gustafsson i samverkan
från medarbetare på CTF (Centrum För Tjänsteforskning) vid Karlstad Business
School. Slutligen vill vi även tacka Fredric Stenwreth på musicpartner i Karlstad
som har engagerat sig i vår undersökning genom att bidra med
musikuppsättningen. Magisteruppsatsen påbörjades vårterminen 2010 och
pågick på halvfart under våren som till sist avslutades i början av juni. Dan
Halldin och Eric Johansson hoppas på att läsaren finner den här uppsatsen som
intressant ur ett forskningsperspektiv kring ämnet musik i livsmedelsbutik.
Karlstad 2010-05-28 Dan Halldin
Eric Johansson
5
Sammanfattning
Bakgrunden till varför vi valde ämnet musik i livsmedelsbutik med påverkan på
konsumentbeteenden var för att ämnet passar vår marknadsföringsinriktning.
Vi intresserade oss i försäljningen och sinnesstämningen för att se vilka
emotionella skillnader som kunde uppkomma samt vilka försäljningsskillnader
som kan uppstå genom musik i en livsmedelsbutik. Anledningen till det här är
att konsumtionen av livsmedel och livsmedelsbutiker finns nästan överallt i vår
närhet. I nästan alla städer finns det livsmedelsbutiker som konkurrerar med
varandra. Det här har bidragit till att de flesta konsumenter går till den butik de
upplever som bekvämast både när det gäller utbud och bemötande av personal.
Då en livsmedelsbutik skall upplevas som gemytlig och trevlig finns det många
aspekter som spelar in.
Musik är något som funnits i många år och det är något som människan är väl
medveten om. Med tanke på att musik är en viktig del av människans liv så
påverkar den människan därmed individuellt. Genom att musik påverkar oss på
det psykologiska och fysiologiska planet så går det använda musik för
försäljning och marknadsföring. I den här uppsatsen kommer dock de
psykologiska och fysiologiska påverkningarna att utelämnas på grund av den
komplexitet som råder i ämnena. Musik har sedan länge varit en del i
marknadsföringsprocesser där exempelvis en melodi har kopplats ihop med en
varuartikel.
Den här frågeställningen har bidragit till vårt syfte med uppsatsen och varför vi
undersöker hur musik kan påverka en livsmedelskonsument.
I uppsatsen ska vi undersöka om det ska spelas musik i bakgrunden i
livsmedelsbutiker eller inte. Det kommer även att undersökas hur olika tempon
i musiken påverkar livsmedelskonsumenten. Studien har som huvudsyfte att
försöka klargöra för marknadsförare samt butiksägare vilken typ av musik och
tempo som påverkar konsumenten mest positivt, så väl som omsättningen.
Genom att få en bättre insikt om hur musik påverkar så gör det att valet också
blir lättare när en butiksägare eller marknadsförare skall implementera musik i
en livsmedelsbutik.
Vår teoretiska referensram som finns i uppsatsen kommer för studien att verka
som vår riktlinje och leda studien i rätt riktning, samt att de teoretiska
perspektiven är relevanta för undersökningen. Den teoretiska referensram som
6
är inrättad i uppsatsen innefattar huvudämnena musik, påverkan av musik
perceptuellt och emotionellt, tempo i musiken, sinnestämning genom musik samt MR-
modellen som har som syfte att undersöka hur miljön i en butik påverkar
konsumenten. Vi har även i teorikapitlet beskrivit hur komplex musikpåverkan
är, samt presenterat en rad olika likartade redan gjorda undersökningar. Genom
att ha med en sådan beskrivning har det som fördel att läsaren skall få en bättre
förståelse för ordet musik samt vår undersökning. Förutom beskrivningen
kommer dessa teorier att användas som verktyg inför undersökningens analys
Den metod som är använd i undersökningen är en kvantitativ metod. Vid
datainsamlandet användes en enkät som tillvägagångssätt. Vi hade också en
förväntad kvot att fylla under de tre dagar som undersökningen skulle äga rum.
Enkäten var på förhand framtagen och innehöll redan förbestämda ämnen.
Varje dag var kvoten minst etthundrafemtio respondenter där de fick fylla i
enkätens huvudfrågor. Resultaten ifrån undersökningen kommer att vara
sammanställd och presenterad i uppsatsen. De sammanställda data vi har
kommer att vara betydande inför analysen av datamaterialet, samt för vad musik
egentligen har för betydelse i en livsmedelsbutik. Genom analysen har vi
beaktat hur stor verkningsgrad musik har beträffande livsmedelskonsumenter.
Slutsatsen ifrån studien kan sammanfattas som att musik är en viktig aspekt att
beakta som butiksägare. Det har uppmärksammats att tempot i musiken också
påverkar en konsuments sinnestämning. Tempot påverkade också kundflödet
samt den ökade försäljningen i genomsnitt per kund. Skall det implementeras
musik i en livsmedelsbutik har den här uppsatsen som avsikt att kunna hjälpa
en butiksägare.
7
Innehåll
Innehåll ............................................................................................................................. 7 1. Inledning ...................................................................................................................... 9
1.1 Problembakgrund ............................................................................................ 9
1.2 Problemformulering ...................................................................................... 10
1.3 Syfte .............................................................................................................. 11
1.4 Disposition .................................................................................................... 11
2.0 Teori ..........................................................................................................................12 2.1 MR-modellen (PAD)..................................................................................... 12
2.2 Trängsel i butik ............................................................................................. 13
2.3 Musikens påverkan........................................................................................ 14
2.3.1 Musik i livsmedelsbutik och på restaurang............................................ 14
2.3.2 Varierat tempo på musiken .................................................................... 15
2.3.3 Musikens påverkan på sinnesstämningen .............................................. 16
2.3.4 Musik påverkar valet av produkt ........................................................... 17
2.4 Beskrivning musik ........................................................................................ 18
2.5 Musik inom perceptuella och emotionella området ...................................... 19
2.5.1 Perceptuella påverkan ............................................................................ 19
2.5.2 Emotionella påverkan............................................................................. 21
3. Metod...........................................................................................................................23 3.1 Metodval och tillvägagångssätt..................................................................... 23
3.2 Kvantitativ undersökning.............................................................................. 24
3.2.1 Urval....................................................................................................... 25
3.2.2 Validitet och reabilitet............................................................................ 26
3.3 Enkätens data och kodning ........................................................................... 26
3.4 Undersökningens förutsättningar .................................................................. 27
4. Empiri..........................................................................................................................29 4.1 Inledning empirisk data................................................................................. 29
4.2 Enkätresultat MR-modellen .......................................................................... 29
4.2.1 Pleasure .................................................................................................. 30
4.2.2 Arousal ................................................................................................... 31
4.2.3 Dominance ............................................................................................. 32
4.3 Fråga 5.6 Trängsel......................................................................................... 35
4.4 Fråga 6 Kundnöjdhet..................................................................................... 36
4.4.1 Fråga 6.1................................................................................................. 36
4.4.1 Fråga 6.2................................................................................................. 36
4.5 Försäljningsresultat enkät.............................................................................. 37
4.5.1 Fråga 1.3................................................................................................. 37
4.5.2 Fråga 1.4................................................................................................. 38
4.6 Faktisk försäljning och antal kunder ............................................................. 38
5. Analys ..........................................................................................................................41 5.1 Inledning och beskrivning analys.................................................................. 41
5.2 Analys MR-modellen .................................................................................... 41
5.3 Analys Trängsel ............................................................................................ 43
5.4 Analys Kundnöjdhet ..................................................................................... 43
5.5 Analys försäljningsresultat............................................................................ 44
8
6. Diskussion & Slutsats.............................................................................................47 6.1 Diskussion..................................................................................................... 47
6.1.2 Slutdiskussion för musik och dess tempo .............................................. 47
6.2 Fortsatt forskning .......................................................................................... 49
Källförteckning.............................................................................................................50 Bilaga 1 Enkät ...............................................................................................................52 Bilaga 2 MR-modellen (Mehrabial & Russel).....................................................54 Bilaga 3 Fråga 5.6 (trängsel)....................................................................................62 Bilaga 4 Fråga 6 (dagens besök).............................................................................64 Bilaga 5 Försäljning & Spenderad tid ...................................................................66
9
1. Inledning
I det här kapitlet beskrivs problembakgrunden till vår undersökning vilken senare ligger till
grund för vår problemformulering. Uppsatsens inledningskapitel avslutas med vårt syfte och
vår disposition.
1.1 Problembakgrund
I många århundraden har musik varit en viktig del i människors liv. Musiken kan
även spåras tillbaka till gamla Egyptens och Babyloniens herravälde. Det finns
också många olika typer av genren inom musikens värld där de olika genrerna
innehåller olika sorters tempo och toner (Bengtsson 1977). De här
sammansättningarna av tempo och toner stöter vi till vardags på lite överallt
genom musik. Den del av musiken som påverkar oss samt är beaktad i vår
uppsats är ur ett marknadsföringsperspektiv. Musiken är ett mycket intressant
ämne och har använts inom marknadsföringen ända sedan 1800-talet genom
verser och toner till olika sorters handelsvaror. Det upptäcktes också tidigt att
användningen av musik i kommersiellt syfte medförde att ord förstärktes
genom rytm och melodi. Musiken framkallade en dessutom högre grad av
perception vilket ökade intresset och för exempelvis en vara (Bjurström &
Lilliestam 1993). Musik är något som funnits i människans omgivning sedan
länge, och musik har många olika användningsområden.
Exempelvis är musik ett av de verktyg som används för emotionell påverkan i
butik vilket undersökts relativt grundligt (Nordfält 2007). Ämnet har undersökts
ända sedan 1960. Svårigheten var till en i början att undersökningarna gav en
något förenklad bild då undersökningarna inte tog hänsyn till olika
förutsättningar som exempelvis lång och kort sikt. Nordfält (2007) påpekar
också att musik har en stor del i allas vardag vare sig vi vill eller inte. Den kan
till exempel göra oss glada eller ledsna, positiva eller negativa samt att den
förstärker både vår sinnesstämning och de intryck vi får av saker och ting.
Musiken talar till vårt undermedvetna vilket gör den svår att värja sig emot. Att
musik även påverkar oss när det gäller marknadsföring råder det heller inte som
tidigare nämnt några tvivel om. Det eftersom vi människor har en tendens att
lättare intressera oss mot ljud som tilltalar oss (Nordfält 2007).
10
Flera tidigare studier bekräftar att musiken kan påverka konsumenter. Det
konstaterades att hög musik fick människorna att röra sig fortare igenom en
affär än vad de gjorde till lägre volym på musiken (Smith & Curnow 1966). När
det gäller tillbringad tid under ett restaurangbesök så visade forskaren Milliam
(1986) att lugnare musik fick oss att äta våra måltider långsammare vilket ledde
till en längre vistelse på restaurangen. Den längre vistelsen resulterade även i att
en större mängd pengar spenderades på exempelvis drinkar från baren som
resultat. Det här innebär att musiken är väldigt användbar i kommersiellt syfte.
Då omständigheterna är lugna så bör lugnare och tystare musik spelas för att
dra ner på tempot hos besökarna i butiken, samt när det är mycket folk i
butiken så kan högre och snabbare musik spelas för att på så vis öka tempot
hos besökarna (North & Hargreaves 2008).
Musiken kan även påverka oss när det berör antaganden gällande kvalité hos
produkter och affärer. Till exempel så ger klassisk musik intrycket att butiken
innehar högre kvalité och bättre service. Sirgy et al. (2000) menar på att
musiken som spelas i butiken också ska stämma överens med den självbild som
konsumenterna har för att ge dem trygghet och välmående under sin vistelse i
affären. Det här anser de att medföra positiv påverkan på konsumtionen hos
konsumenterna (North & Hargreaves 2008)
Med andra ord bör musiken alltså anpassas utefter typ av butik och
konsumenter. Det är alltså med bakgrund av hur musik påverkar konsumenter
vid köptillfällen som kommer att utgöra huvudämnet och innehållet i det här
denna uppsats. Genom att vårt huvudsakliga ämne är marknadsföring har vi
som avsikt med den här uppsatsen att utreda hur musik påverkar
konsumenterna i en livsmedelsbutik. I strävan mot vårat mål kommer vi senare
i arbetet redogöra med mer detaljerad beskrivning i kapitel tre hur vi ska uppnå
målet.
1.2 Problemformulering
Vi kommer med hjälp av nedanstående delfrågor att utreda musikens betydelse i
butik med avseende på emotionell påverkan av konsument i butik:
• Hur påverkar musiken konsumenten i butiken?
• Föredrar konsumenten en butiksmiljö utan musik?
• Vilket tempo på musiken gynnar försäljningen?
11
1.3 Syfte
Syftet med vår uppsats är att med hjälp av teori ihop med vår
enkätundersökning kunna redogöra för hur musik och dess tempo faktiskt
påverkar konsumenten i en livsmedelsbutik.
1.4 Disposition
Uppsatsen kommer att ha nedanstående disposition för att läsaren skall få en
bättre inblick i hur uppsatsen är uppbyggd samt vad de olika kapitlen innehåller:
I kapitel 2 kommer vi att redogöra vår teori samt tidigare forskning kring ämnet. Inledningsvis beskrivs ämnet musik för en ökad förståelse. Utifrån teorierna och forskningen i kapitlet kommer de sedan att användas som verktyg i vår undersökning
Kapitel 3 beskriver hur vi gick till väga i studien. Vi beskrivertillvägagångssätt samt val av metod. Avslutningsvis beskrivs reabilitetoch validiten för studien, samt enkätens utformning.
I kapitel 4 kommer det att redogöras för resultaten ifrån enkätundersökningen. Inledningen i det här kapitlet återberättas förutsättningarna för undersökningens dagar. Strukturen av resultaten följer våra teorier som det tidigare redogjorts för i kapitel två.
Kapitel 5 kommer inledningsvis att redogöra för kapitlets struktur. Därefter är resultaten analyserade utefter vår teoretiska referensram där modellerna och teorierna är använda som verktyg för analysen.. Avslutningsvis redogörs analysen av försäljningsresultaten.
I kapitel 6 kommer vi att granska undersökningens genomförande samt metoden. Studiens empiriska material kommer att återges. Reflektioner kring undersökningen samt framtida studier kommer även redogöras. Avslutningsvis skildrar vi våra egna reflektioner.
I kapitel 2 kommer vi att redogöra vår teori samt tidigare forskning kring ämnet. Inledningsvis beskrivs ämnet musik för en ökad förståelse. Utifrån teorierna och forskningen i kapitlet kommer de sedan att användas som verktyg i vår undersökning
Kapitel 3 beskriver hur vi gick till väga i studien. Vi beskrivertillvägagångssätt samt val av metod. Avslutningsvis beskrivs reabilitetoch validiten för studien, samt enkätens utformning.
I kapitel 4 kommer det att redogöras för resultaten ifrån enkätundersökningen. Inledningen i det här kapitlet återberättas förutsättningarna för undersökningens dagar. Strukturen av resultaten följer våra teorier som det tidigare redogjorts för i kapitel två.
Kapitel 5 kommer inledningsvis att redogöra för kapitlets struktur. Därefter är resultaten analyserade utefter vår teoretiska referensram där modellerna och teorierna är använda som verktyg för analysen.. Avslutningsvis redogörs analysen av försäljningsresultaten.
I kapitel 6 kommer vi att granska undersökningens genomförande samt metoden. Studiens empiriska material kommer att återges. Reflektioner kring undersökningen samt framtida studier kommer även redogöras. Avslutningsvis skildrar vi våra egna reflektioner.
I kapitel 2 kommer vi att redogöra vår teori samt tidigare forskning kring ämnet. Inledningsvis beskrivs ämnet musik för en ökad förståelse. Utifrån teorierna och forskningen i kapitlet kommer de sedan att användas som verktyg i vår undersökning
Kapitel 3 beskriver hur vi gick till väga i studien. Vi beskrivertillvägagångssätt samt val av metod. Avslutningsvis beskrivs reabilitetoch validiten för studien, samt enkätens utformning.
I kapitel 4 kommer det att redogöras för resultaten ifrån enkätundersökningen. Inledningen i det här kapitlet återberättas förutsättningarna för undersökningens dagar. Strukturen av resultaten följer våra teorier som det tidigare redogjorts för i kapitel två.
Kapitel 5 kommer inledningsvis att redogöra för kapitlets struktur. Därefter är resultaten analyserade utefter vår teoretiska referensram där modellerna och teorierna är använda som verktyg för analysen.. Avslutningsvis redogörs analysen av försäljningsresultaten.
I kapitel 6 kommer vi att granska undersökningens genomförande samt metoden. Studiens empiriska material kommer att återges. Reflektioner kring undersökningen samt framtida studier kommer även redogöras. Avslutningsvis skildrar vi våra egna reflektioner.
12
2.0 Teori
I kommande kapitel vill vi redogöra för de teorier vi anser vara relevanta för vår
undersökning. Genom teoriavsnittet kommer vi att återge det som vi anser mest relevant för
läsaren samt för syftet med undersökningen. Vi vill också vidga perspektivet i ämnet musik
som en avslutning av teorikapitlet även om de här teorierna inte är direkt kopplingsbara till
vår undersökning.
2.1 MR-modellen (PAD)
Beteendet hos kunder i en omgivning kan klassificeras som antingen approach
eller avoidance. Approach är ett beteende hos en konsument som kännetecknas
av en vilja att närma sig, stanna, interagera och återvända till sin omgivning
exempelvis en livsmedelsbutik. Ett undvikande beteende hos konsumenten
utmärker sig genom att denne känner sig uttråkad, otillfredsställd med en
önskan att lämna situationen och att inte vilja återvända (Donovan & Rossiter
1982).
Mehrabian och Russel utvecklade år 1980 en känd modell kallad MR-modellen
som är avsedd för att undersöka hur miljön i en butik påverkar konsumenten.
De två forskarna hävdar i sin modell att de fysiska och sociala stimuli som finns
i butiken direkt påverkar humöret hos kunderna och som i sin tur påverkar
uppförandet samt responsen. Modellen innefattar tre emotionella
responsvariabler kända som PAD. Dessa variabler menar Mehrabian och Russel
utgöra basen till det humör som konsumenten har (Donovan & Rossiter 1982).
Dessa tre responsvariabler presenteras nedan:
UndergivenhetDominance: Dominans
OupphetsningArousal: Upphetsning
OtillfredställelsePleasure: Tillfredställelse
UndergivenhetDominance: Dominans
OupphetsningArousal: Upphetsning
OtillfredställelsePleasure: Tillfredställelse
Tillfredsställelse respektive otillfredsställelse syftar till den grad som konsumenten
känner sig bra, glad eller nöjd med situationen. Upphetsning respektive
Oupphetsning syftar till hur pass stimulerad, alert eller aktiv konsumenten känner
sig. Dominans respektive undergivenhet syftar till den grad konsumenten känner
sig ha kontroll över situationen samt att kunna agera fritt (Donovan & Rossiter
1982). Nedanför kommer det att redogöras för MR-modellen i en figur:
13
ENVIROMENTAL STIMULI
APPROACH OR AVOIDANCE RESPONCES
EMOTIONAL STATESPLEASUREAROUSAL DOMINANCE
ENVIROMENTAL STIMULI
APPROACH OR AVOIDANCE RESPONCES
EMOTIONAL STATESPLEASUREAROUSAL DOMINANCE
Figur 1(Donovan & Rossiter 1982 s.42)
Avslutningsvis redogör Donovan och Rossiter (1982) för att MR-modellen är
en mycket bra modell när det skall undersökas för konsumentens approach eller
avoidance från deras besök i en butik. De omnämner också att denna modell
behöver testas mot verkliga köpbeteenden och inte bara se till att mäta
sinnestillstånd hos konsumenter (Donovan & Rossiter 1982).
2.2 Trängsel i butik
Trängsel i butik har visat sig ha en negativ påverkan på konsumentens
tillfredsställelse med avseende på upplevelsen i butiken och det intryck de har
fått av butiken i sig. Hur kundernas individuella förväntning är på besöket i
butiken såväl som hur hög toleransnivå de har av trängsel, givetvis berörs det
hur mycket trängseln påverkar den enskilda konsumenten. Kundernas vilja att
tillbringa tid i butiken avtar generellt sett om det råder trängsel i butiken men
även viljan att undersöka och stanna kvar butiken avtar (Eroglu et al. 2005).
Bakgrundsmusik i butik påverkar konsumenten på flera olika vis. Musiken
påverkar flödet av kunder i butiken. Exempelvis så får snabb musik kunderna
att röra sig fortare genom butiken. När kunderna rör sig fortare genom butiken
minskar risken för trängsel. Medan lugn musik har mer rogivande effekt på
kunderna som gör att trängseln får mindre negativ påverkan. Lugn musik har
även visat sig ha en positiv påverkan på konsumentens upplevelse i det fall de
måste vänta. Det här har lett till att flera butiker med framgång använt sig av
lugn musik vid köbildning som brukar uppstå runt kassorna (Eroglu et al.
2005).
14
2.3 Musikens påverkan
I en av de tidigare studierna av musikpåverkan som gjordes av Smith et al.
(1966) så undersökte de hur musik påverkar kundernas tillbringade tid. De
behandlade även volymen i butiken samt hur mycket det spenderades för. Även
hur konsumenten uppfattade musikens volym behandlades. Innan
undersökningen hade de antagit att hög musik skulle korta kundernas tid i
butiken samtidigt som de skulle handla för mindre pengar. Det visade sig
visserligen att konsumenterna spenderade kortare tid i butiken men de handlade
för lika mycket trots den höga musiken. Det här innebar att försäljningen per
tidsenhet ökade. Jens Nordfält tror dock inte att hög musik inte är helt riskfritt
att använda sig av när det gäller omsättningen (Nordfält 2007).
(Smith et al. 1966) tidiga studie har lett till flera andra studier angående ämnet
hur musik påverkar kunder i butiker. Fokus har mestadels legat på hur lång tid
kunderna spenderat i butiken. Den tid som kunderna tillbringar i butiken hör
ofta ihop med hur lyckliga konsumenterna känner sig. Alltså har musiken testats
för hur den kan göra kunder lyckliga och hur det sedan påverkat kundernas
tillbringade tid i butiken. Under åren av forskning kring det här ämnet så har tre
fåror utkristalliserats (Nordfält 2007):
1. Hur musikens tempo påverkar konsumenten?
2. Hur musiken påverkar den upplevda tiden hos konsumenten i butiken?
3. Hur musiken väcker känslor och minnen som gör att konsumenten
väljer en viss produkt?
2.3.1 Musik i livsmedelsbutik och på restaurang
Milliam (1982) gav ut en studie om hur tempot i musiken påverkade kunderna i
en livsmedelsbutik. Musiken i sig var utav karaktären bakgrundsmusik och den
var målgruppsanpassad. Testet var upplagt i tre olika stadier:
1. Ingen musik
2. Långsam musik
3. Snabb musik
Vad som ansågs som lugn respektive snabb musik hade genom tidigare tester
konstaterats. Den lugna musiken som spelades hade 72 slag per minut och den
snabba musiken hade 94 slag per minut. Experimentet varade under en timme
15
varje onsdag i nio veckor. Det togs även hänsyn till kalendereffekter,
veckodagar och andra omständigheter (Milliman 1982). Resultatet urskiljs nedan
i tabell 1:
Tabell 1
12112,85108,93Snabb musik
16740,23127,53Lugn musik
16740,23119, 86Ingen musik
OmsättningTid
12112,85108,93Snabb musik
16740,23127,53Lugn musik
16740,23119, 86Ingen musik
OmsättningTid
(Nordfält 2007 s.182)
Sammanfattningsvis kan det redogöras för jämförelsen med teststadiet ingen
musik. Resultaten visade att konsumenterna tillbringade cirka 10 % längre tid än
när det var lugn musik. När det var snabb musik tillbringade konsumenten ca 10
% kortare tid i butiken än när musiken var avstängd. Omsättningen var lika
mellan ingen musik och lugn musik. Mellan lugn musik och snabb musik visade
det sig att omsättningen minskade med 25 % när snabb musik spelades (Nordfält
2007). Resultatet ses nedan i tabell 2:
Tabell 2
48,6255,82Bruttomarginal (USD)
21,6230,47Dryckesköp (USD)
55,1255,81Matköp (USD)
1210,5Kunder som lämnar kön (%)
4556Tid att äta (min)
2729Serveringstid (min)
Snabb musikLugn musik
48,6255,82Bruttomarginal (USD)
21,6230,47Dryckesköp (USD)
55,1255,81Matköp (USD)
1210,5Kunder som lämnar kön (%)
4556Tid att äta (min)
2729Serveringstid (min)
Snabb musikLugn musik
(Nordfält 2007 s.182)
Som tabellen påvisar så gjorde den lugna musiken att gästerna åt långsammare
såväl som att de spenderade mer pengar på dryck.
2.3.2 Varierat tempo på musiken
I en studie av Kellaris och Kent (1991) undersöktes det bland annat hur tempot
på musiken påverkade den upplevda upprymdheten hos kunderna. Resultatet
16
visade att musik med högre tempo gav en högre grad eufori hos kunderna
(Nordfält 2007).
Hur musiken påverkar den uppfattade tiden hos oss människor har undersökts
av Oakes (1999). Testet innehöll en radioannons som spelades i snabbt tempo
på 170 bpm (beats per minute) respektive långsamt tempo på 90 bpm.
Radioannonsen var 40 sekunder lång. Respondenterna upplevde att annonsen
varade i 53 sekunder med snabbt tempo på musiken och 43 sekunder med
långsamt tempo (Oakes 1999).
2.3.3 Musikens påverkan på sinnesstämningen
Forskarna (Cameron et al. 2003) gjorde en undersökning tillsammans med en
grupp forskare med idén att musiken i första hand påverkade humöret.
Forskargruppen undersökte även hur musiken indirekt påverkade hur
respondenterna upplevde den faktiska väntetiden. Även hur stor
alternativkostnaden var för att vänta spelade roll. En stor alternativkostnad
vilket exemplifieras av att missa ett flyg, och att då behöva vänta lång tid på ett
nytt flyg. En liten alternativkostnad exemplifierades av att stå i en kassakö där
väntetiden är relativt kort. Med de här två antaganden i åtanke så beskrevs det
hur vi upplever väntetiden (Cameron et al. 2003):
•••• Humöret påverkar respondenten mindre om kostnaden för att vänta är
hög, samt att den faktiska väntetiden istället då är den dominerande
faktorn.
•••• Om kostnaden för att vänta är liten så är alltså humöret den
dominerande faktorn och den faktiska väntetiden mindre viktig.
Testet i sig var upplagt på så vis att 10 personer blev flyttade till ett rum där de
omgående fick reda på att forskaren var försenad på grund av ett viktigt samtal.
En simulerad väntan skapades på det här viset. Respondenterna fick vänta i 10
minuter på forskaren och under tiden de väntade spelades klassisk musik. När
väntetiden var över så delades ett frågeformulär ut.
Resultatet visade att väntetiden kändes längre om musiken inte föll
respondenten i smaken samtidigt som väntetiden kändes kortare om
respondenten gillade musiken (Nordfält 2007). De här studierna är i enlighet
med vissa studier samtidigt som förhållandet mellan typ av musik och upplevd
väntetid visat te sig annorlunda i andra studier. Det mest betydelsefulla som
17
(Cameron et al. 2003) kunde konstatera efter sin undersökning var att det var
mindre betydelsefullt om musiken gillades av respondenten eller inte, så länge
den inte påverkade personens humör. Så länge som musiken inte påverkade
respondentens humör nämnvärt negativt så hade musiken positiv påverkan på
situationen som helhet (Nordfält 2007).
2.3.4 Musik påverkar valet av produkt
En klassisk studie som utfördes North et al. (1999) var studien om
associationen mellan musik och produkt. De ville visa att vi människor kunde
associera till musiken och därav välja en produkt som överensstämde med stilen
på musiken som spelades.
Testet utspelade sig i en livsmedelsbutik där musiken växlade mellan fransk
respektive tysk folkmusik. Forskarna räknade sedan hur många flaskor vin som
hade sålts av fransk respektive tysk sort. I testet hade det tagits hänsyn till
eventuella omständigheter som kunde påverka utfallet. Bland annat var priset
överensstämmande, exponeringen var tydlig och rättvis samt kvalitén på
vinerna var likartade. Efter kundernas besök i affären fick de besvara frågor
angående deras val av vin. Resultatet visas nedan i tabell 3:
Tabell 3
228Tyskt vin
1240Franskt vin
Tysk musikFransk musikSålda flaskor
228Tyskt vin
1240Franskt vin
Tysk musikFransk musikSålda flaskor
(Nordfält 2007, s.195)
Tabellen visar tydligt att när musiken var av fransk karaktär så valde oftast
kunderna ett vin från Frankrike och när musiken var av tysk karaktär spelades
så valde kunderna oftast ett vin från Tyskland. På svaren från respondenterna
så framgick det att bara var 6 av 44 stycken hade blivit influerade av musiken
och bara 1 person angav musiken som en direkt orsak till valet av vin.
Det undersöktes även huruvida respondenterna normalt sett föredrog franskt
eller tyskt vin och resultatet visade att respondenternas vana med avseende på
val av vin inte hade påverkat valet under den här undersökningen. (Nordfält
2007)
18
2.4 Beskrivning musik
Musik är ett komplext ord och det finns egentligen inte någon exakt synonym
till ordet. Historiskt sett har musik haft olika betydelser i olika tidsepoker. För
att försöka redogöra för hur komplex betydelsen för musik egentligen är
kommer vi att inleda det här teorikapitlet med att förklara hur synsättet för
musik har ändrats under de här epokerna. Vi redogör för den här förklaringen
angående musik ur ett historiskt perspektiv. Anledningen till det här är att inte
blanda in de fysiologiska och psykologiska aspekterna inom musikens värld
vilka är ännu mera komplexa ämnen att förstå.
Vi börjar från antiken och medeltiden för att beskriva den dåtida innebörden
för musik på ett historiskt plan. Antikens greker ansåg att musik beskrevs som
konsternas helhet. Medan människor på medeltiden ansåg musiken vara en slags
vetenskaplig konst. Vetenskapen ansågs utgöra den del av musiken där riktiga
melodier gjordes medan konsten var att sjunga rätt. Trots de här olika betydelserna
skulle musiken några hundra år senare att komma att få ännu en ny innebörd,
vilken var konsten att genom toner uttrycka känslor. Betydelsen av musiken ansågs
ganska länge vara konsten att genom toner uttrycka känslor ända tills
industrialismens tid närmade sig. Den dåtida kända formuleringen kom på
mitten av 1800-talet. Den nya betydelsen av musik på mitten av 1800talet var
klingande rörliga former genom Eduard Hansliks kända utformning (Bengtsson
1977).
Det var först senare på 1900-talet som tonsättare skulle komma att sätta ännu
en ny innebörd för musik. Dåtida tonsättare ansåg att musikskapandet
betraktades som andens fria forskning. Trots den nya betydelsen kom samtidigt en
musiksociolog med ännu en innebörd av musik vilket var, den produkt av det
samhälle där den tillkommer. För att svara på frågan vad musik egentligen är så
finns det helt enkelt inte något självklart svar om musikens betydelse vilken har
delade meningar. Däremot finns det en forskare vid namn Alan P. Merriam
som är musikantropolog och han vidhåller att frågan kan besvaras genom
kommande citat (Bengtsson 1977).
(” The problem of the distintion between music and non music is on of high importance in
the understanding of any music system. It delimits what is musical in the society, and it
shapes not only music itself but even stories about music and concepts of the origin of
music”) (Bengtsson 1977, s 2)
19
2.5 Musik inom perceptuella och emotionella området
För att ytterligare få en bättre förståelse för musik kommer vi att beskriva
musik genom det perceptuella och emotionella området. Vi kommer att beakta de
här områdena kortfattat för en bättre fördjupning i ämnet. Inom det
perceptuella området kommer det att redogöras för hur vi som individer
uppfattar musik, samt hur det påverkar oss. Det kommer även att redogöras för
hur musiken påverkar oss emotionellt (Vickhoff 2008).
2.5.1 Perceptuella påverkan
Som Merleau-Ponty (1996) beskriver att musikens perception är ett sätta att
kunna påverka någon undermedvetet. Exempelvis redogör han för att musik
ofta används i bakgrunden av tal trots att musiken inte har någon betydelse för
själva talet. Mottagaren uppfattar musiken men denne är inte medveten om den.
Däremot om det skulle ske nåt oförutsett i musikens tempo eller toner skulle
den uppfattas mer. Ifall musik senare byter högtalare så uppfattas musiken som
att den rör på sig, det som påverkas genom det här är en egocentrisk upplevelse.
Trots det behöver egentligen inte musiken förflytta sig från högtalare till
högtalare för att mottagaren ska kunna känna rörelsen och det levande i
musiken. Den kan även kännas som levande genom att musiken förändras över
tiden den spelas (Janata & Grafton 2003). Till det här fenomenet finns
egentligen två svarsalternativ till det tidigare ovannämnda. Det första är att du
uppfattar dig själv som stillastående och att det är musiken som är i rörelse.
Den andra beskrivningen är att det är mottagaren som rör sig och musiken är
stillastående (Vickhoff 2008)
Genom ovanstående redogörelse vilken behandlade sinnesintryck och perception
beskrivs det nedan övergripande vad skillnaden är mellan dessa två perspektiv.
Då det skall redogöras för vad perception är finns det några grundläggande
perspektiv vilka beskrivs som en process. Den här processen kallar Vickhoff
(2008) för den perceptuella processen vilken presenteras nedan:
• Situationen är det sensoriska området vilket ger ett perspektiv.
• Fantasin är det integrerade perspektivet av innehållet utav informationen
till den egocentriska referensramen.
• Förslaget kan presentera sig som en form eller figur om det beskrivs i
bilder (Perception).
20
• Reagerar mottagaren på uppfattningssituationen medför det att denna
process blir cyklisk.
För att ytterligare gå djupare i ämnet perception genom musik presenteras även
a perspective theory of music perception vilket är en mix av ovanstående delar,
sinnesintryck och perception. Den här teorin grundas på följande perspektiv:
egocentriska perspektivet, allocentriska perspektivet, dyadiska perspektivet, tribaliska
perspektivet samt det kulturella perspektivet. Sammanfattningsvis är det de här som
är de grundläggande perspektiven till musikteorin för perception:
• Det egocentriska perspektivets referensram är åhörarens kropp. Inom
det här perspektiv innfattar uppfattningsförmågan av musikens rörelser i
förhållande till kroppens rörelser. Exempelvis en ljudande glassbil eller
musik som går från högtalare till högtalare etc.
• Allocentriska perspektivet beskrivs som musikens terräng. Genom toner
och ackordföljder så leder melodierna till allocentriska landmärken som
metafor. Perspektivet för perceptionen ligger i att rörelsen uppfattas i en
fast musikstruktur som rör sig i ett landskap. Då musiken är organiserad
ligger också perceptionen i att det går att navigera inom melodierna. Om
allocentriska perspektivet vore integrerat med det egocentriska, skulle
det betyda att perceptionen blir att mottagaren själv rör sig i musikens
struktur (Krumhansl 1990).
• Kännetecknet för det dyadiska perspektivet är och har som kännetecken
att det är informationsområdet som delas mellan två olika personer. Då
det här skall exemplifieras är det den uppfattade musiken som uppfångas
ur den andra personens kropp. Genom att känna musiken ur en annan
persons kropp beskrivs perceptionen som om det var individen själv
som mottagare vilken rör på sig i takt med musiken. Till exempel en
musikers rörelser.
• Det tribalistiska perspektivet kännetecknas genom det informations
utrymme som delas av en grupp. Gemensam erfarenhet till att
exempelvis spela i en grupp. Ett band kan exempelvis samverka med en
publik genom tribalism, publiken rör sig som likt en ritual och agerar ut
rörelser tillsammans. Perceptionen och omgivningen utgörs genom
ögonen på gruppen.
• Det sista perspektivet är det kulturella för den här musikteorin och den
kännetecknas genom kodad kunskap inom kulturen. Musiken blir ett
21
tecken på kulturell kunskap (sammanhanget). Exempelvis kan
sammanhanget i kulturellt perspektiv ses som en historisk kunskap till
exempel om mottagaren hör en låt med någon som har dött i en
trafikolycka. Det blir alltså en fråga om kunskap som återkopplas med
historia genom perceptionen av musiken.
Musiken och dess perception är minst lika komplex som att beskriva ordet
musik. Genom perceptionen av musik kan ljudet från musiken användas som
en signal eller varumärke vid exempelvis en jingel (kort melodi). Du kan
identifiera melodin från det första ackordet. Trots det är det först genom
helheten som får oss att uppfatta hela mönstret och inte bara de små delarna
som är ovannämnda. Hjärnan reagerar på ett neurologiskt sätt och automatiskt
kopplar ihop relevant information för att skapa en bättre förståelse för
situationen. Exempelvis kan en akustisk gitarr skapa insiktsfulla minnen dels
genom ljudet men också från dess former, färg samt känslan att hålla i den.
Musikens perceptions teori sammanfattas som en mix av alla dessa olika
perspektiv (Vickhoff 2008).
2.5.2 Emotionella påverkan
Känsla är ett ämne som har en lång historia som forskare än idag inte är
överens om vad exakt det är trots deras forskning. Vissa forskare som
exempelvis Rolls (2005) menar på att en känsla är ett fenomen medan andra
forskare som Tomkins (1991), LeDoux (1996) och Panksepp (1998) vill påstå
att en känsla är ett begrepp för flera olika fenomen. Däremot påstår vissa
forskare att de vet exakt vart i hjärnan känslor inträffar medan andra starkt
hävdar att det krävs en perceptionscykel för en känsla. Enligt Vickhoff (2008)
är forskare är heller inte överens om vad musik är och den exakta innebörden
av ordet. Däremot vet vi alla att vi blir berörda av musik och får känslor av den
(Vickhoff 2008).
Musikaliska känslor är också ett begrepp som är komplext och innefattar en rad
olika händelser, från perception till att själva känslan uppstår. Som bekant kan
musik ge upphov till olika sinnestämningar och känslor genom upplevelser.
Musiken kan ge glädje, eller väcka obehag, extas eller tårar samt att mottagaren
kan bli arg på musik som denne ogillar starkt (Bengtsson 1977). Om vi inte kan
nöja oss med att musik utlöser dessa fenomen från perception och
händelseförloppet i hjärnan som till sist mynnar ut i en känsla måste det
beskrivas på en djupare nivå. Skall det redogöras för vad som påverkar vad samt
22
vilka toner och musikstilar som påverkar olika områden i hjärnan krävs det mer
undersökningar (Vikhoff 2008). Komplexiteten för att beskriva musikaliska
känslor går inte beskriva på en övergripande nivå. Skall musikaliska känslor
beskrivas behövs det gå ner på den neurofysiologiska samt den fysiologiska
nivån. Trots det har musik länge kallats för känslans språk där många ansett
metaforen som övertygande, och där ingen kan förneka att musik är en
kommunikativ kod för att emotionellt frambringa känslor och budskap
(Bengtsson 1997).
23
3. Metod
I det här kapitlet kommer vi att redogöra för hur genomförandet av undersökningen gått till.
Metoden som används kommer att förklaras i korthet och varför valet av metod.
Tillvägagångssättet kommer att innefatta en enkätundersökning som är framtagen för vårt
ändamål. Avslutningsvis kommer förutsättningarna för undersökningens dagar att
presenteras.
3.1 Metodval och tillvägagångssätt
I den här uppsatsen har vi valt en kvantitativ metod för att undersöka hur
konsumenter påverkas av musik, samt musikens tempo inom
dagligvaruhandeln. Studien som pågick i tre dagar hade som syfte att undersöka
hur konsumentens beteenden påverkades av musik. Vi beaktade även hur de
upplevde lokalen där musiken spelades där studien pågick. Vi utförde studien
genom i förhand framtagna frågor genom strategier och teorier gällande vårt
ämne. Det här medförde att vår studie också skulle komma att bli en deduktiv
studie vilket också är det vanligaste tillvägagångssättet i en kvantitativ
undersökning (Jacobsen 2002). Studien utgjordes av en enkätundersökning som
pågick i tre dagar. Enkäten bestod av sju stycken huvudfrågor vid insamlandet
av primärdata, frågorna var också uppdelade i delfrågor som uppgick till totalt 29
stycken (se bilaga1). Frågorna som enkäten innehöll var skapade i huvudsak för
att mäta hur musiken påverkade konsumenten. Den huvudsakliga fråga som
intresserar oss mest i enkäten är fråga sju som är framtagen efter MR-modellen
som det har redogjorts för i teorikapitlet. Vi kommer även att beakta fråga 1.3,
1.4, 5.6, samt fråga 6 i undersökningen. Vår studie genomfördes på Ica Maxi
Stormarknad i Karlstad under de tre dagarna.
Innan vi påbörjade enkätundersökningen valdes dagarna ut strategiskt genom
kännedom om kalendereffekter. Det vi sökte efter inför undersökningen var
dagar där variationerna under dagen inte var för stora som kunde påverka
kundflödet eller betalningssumman. Efter diskussioner med ansvariga i
livsmedelsbutiken kom vi fram till att 15-17 mars var tre dagar utifrån gammal
statistik tre likvärdiga dagar. Under dessa tre dagar genomförde vi vårt
experiment genom att påverka konsumenterna utan deras kännedom.
Undersökningen var i första i marknadsföringssyfte med påverkan med musik,
utan musik samt musik med olika tempo. Vår undersökning startade efter lunch
24
varje dag samt att vi sorterade datamaterialet efter varje timme och antal.
Anledningen till det här var för att se om det skulle variera något i antal
respondenter då undersökningen skulle äga rum.
Vi hade som mål med våra respondenter att få ett urval på hundrafemtio
stycken per dag till enkätundersökningen. Populationen för våra respondenter i
undersökningen kommer att vara livsmedelskonsumenter i blandade åldrar.
Nedan kommer dagarna där våra respondenter deltog att presenteras i
punktform gällande musikpåverkan dag för dag:
• Dag 1: Under den första dagen skulle musiken vara avstängd.
• Dag 2: Under andra dagen spelades musik med ett lugnare tempo (ca 75
bpm).
• Dag 3: Musik spelas med ett högre tempo än dag 2 (minst 105 bpm)
Vi valde också varje dag att se till en yttre faktor vilken kommer att presenteras
i vår empiri genom att återge förutsättningarna för samtliga dagar inklusive
väder. Empirikapitlet kommer därmed sedan att inledas med att berätta om våra
tre undersöknings dagars förutsättningar. Det här är för att vi själva ansåg att
vädret kanske kunde påverka kundflödet genom bra kontra dåligt väder
utomhus. Vädret är inte vårt syfte att undersöka men vi redogör det som en
förutsättning för dagarnas likvärdighet. Anledningen till att beakta denna yttre
faktor är för att urskilja om kundflödet kunde tänkas bli påverkat inför
kommande resultat av studien.
3.2 Kvantitativ undersökning
Ändamålet i undersökningen var för oss att ta reda på hur konsumenter
påverkas av musik och dess tempo. Då en undersökning skall genomföras
behövs först övervägelse om sin frågeställning och utefter det välja den metod
som anses vara mest lämpad för ändamålet. Utefter selektionen av vårt
strategiska val använde vi oss som tidigare nämnt utav en kvantitativ
undersökning i stället för djupintervjuer eller fokusgrupper. Genom vårt
tillvägagångssätt är undersökning en deduktiv undersökning. Det genom att vi
grundat vår undersökning på befintliga forskningsresultat och teorier som är ett
av tillvägagångssätten för en kvantitativ undersökning enligt (Jacobsen 2002).
Jacobsen (2002) upplyser också om i sin litteratur att dra nytta av befintliga
teorier och undersökningar. Han menar på att det är ett bra sätt för att
25
konkretisera användbar information utifrån andra undersökningar. Vi använde
därmed oss av en deduktiv undersökning vilket ansågs vara den mest korrekta
strategin för att nå förväntningarna från omvärlden. Vi kommer därmed senare
att granska vår empiri mot de teorier som varit grunden till vår undersökning.
Primärdata som vi insamlat från enkätundersökningen samt redogjorda teorier
kommer vi att analysera och jämföra med tidigare undersökningar och
observationer (Jacobsen 2002).
Fördelen med en kvantitativ undersökning är att det först och främst är ett
billigt sätt att samla in data på. Dessutom är det ett bra sätt att få in mycket data
genom att omvandla frågor i text till siffror vilket sedan kan analysers och
presenteras lättare för läsaren. De vanligaste sätten att göra det här på är genom
intervjuer eller som i vårat fall genom en enkätundersökning. De olika
variablerna som tar form vid omvandlingen från text till siffror sker genom
operationalisering. Med ursprung i original data som vår enkät från början bestod
av till siffror. Enkäten var konstruerad efter undersökningens ändamål vilket
också var det första steget mot operationaliseringen. Enkäten blir efter det här
lättare att analysera samt och se om det uppstår mycket bortfall på något
område. Det här bidrar senare till insikten i kontrollen av validiteten på frågorna
och undersökningen i sin helhet (Eliasson 2006).
3.2.1 Urval
Med tanke på att vi inte kan undersöka hela populationen så har vi gjort ett
urval från populationen. Populationen i det här fallet är livsmedelskonsumenter.
Genom svaren vi får från urvalet kommer det här medföra att vi senare
kommer att kunna generalisera resultaten till hela populationen. Med tanke på
den tidsrymd vi har samt för att hålla kostnaderna nere valde vi att ha ett urval
på etthundrafemtio respondenter per dag. Vanligtvis enligt Trost & Hultåker
(2007) så görs urvalet oftast från ett ekonomiskt perspektiv. Det beaktas först
genom att ta fasta på storleken av undersökningens urval samt vad det skulle
kosta. Det bestäms sedan därefter genom det ekonomiska perspektivet att
bestämma sig för storleken på urvalet. I denna undersökning ville vi också ha
en viss kontroll över respondenterna som svarade på vår enkät. Genom att ha
ett sådant stratifierat urval av populationen så anses det ge mer kontroll över
undersökningen än om undersökningen enbart skulle ske rent slumpmässigt
(Denscombe 2009).
26
3.2.2 Validitet och reabilitet
Vi har också uppmärksammat reabiliteten och validiteten i vår undersökning. Det
är för att vi ska se hur pålitlig samt om den mäter det som vi verkligen vill mäta.
Reabiliteten är något vi anser att undersökningen kommer att ha genom att
undersökningen har utförts på exakt samma sätt utan några differenser för
samtliga dagar. Som Eliasson (2006) påpekar är det här ett sätt för att hålla en
hög reabilitet i undersökningen, samt för att uppnå det i en kvantitativ
undersökning måste den därmed ske på exakt samma vis varje gång. Vår
undersökning var också väl förberedd och genom att variablerna var noga
granskade så påverkades också reabiliteten positivt. Det vi dessutom gjorde för
att få bättre reabilitet var att vi var fler än en person som utförde experimentet.
Vi som utförde studien var väl samspelta och insatta i studien som också har
positiv påverkan. Genom ovanstående faktorer ansågs dessa i vår undersökning
medföra högre grad av reabilitet för undersökningen (Eliasson 2006).
Validiteten i en undersökning behövs även den beaktas när den utförs. Det för
att se om den verkligen mäter det som är relevant. Utifrån giltigheten och
relevansen i undersökningen insamlas därmed den primärdata som är den
väsentligaste och mest trovärdiga för en undersökning ( Jacobsen 2002). I våran
undersökning så är enkäten utformad och framtagen genom teorier vilka
återfinns i teorikapitlet. Teorierna är i hög grad beaktade till det vi faktiskt velat
mäta. Därmed anses denna studie att inneha hög reabilitet och validitet.
3.3 Enkätens data och kodning
Enkäten är utformad och framtagen efter väsentliga teorier och gamla
forskningsresultat kring vår frågeställning. Som tidigare omnämnt var det sju
huvudfrågor där det totalt ingick tjugonio stycken delfrågor. I enkäten så
användes både sakfrågor samt frågor utifrån summationskala. I vår
undersökningsenkät var sakfrågorna exempelvis Man eller Kvinna? De frågor
på summationskala vars tidigare term var likertskala var i intervallet 1-10 (Trost
& Hultåker 2007). Enkätens innehållande frågor mätte olika saker angående
konsumentens besök i livsmedelsbutiken ur olika perspektiv. Enkätformuläret
återfinns i bilaga 1 för ytterligare information.
Insamlade primärdata från vår undersökning är den information och
upplysningar vi insamlat direkt från våra respondenter (Jacobsen 2002). Den
här insamlade data kommer vi senare att koda om för att kunna analysera och
27
dra slutsatser om undersökningen. Vi kommer att använda oss av SPSS
(Statistical Package for the Social Sciences) för att får fram medelvärden och se
variationer bland respondenterna. SPSS är statistiskt dataprogram vilket
underlättar sammanställningen ifrån exempelvis en enkät med summationsskala.
Kodningen av sakfrågorna kommer att ske genom att frågan som till början var
i text kommer att omvandlas till en siffra. Exempelvis kan en sakfrågan få en
1:a till svarsalternativet Kvinna, samt en 2:a för svarsalternativet Man. I
frågorna där vi använt summationsskala har vi infört variabelvärdet från skala
ett till tio. Som Jacobsen (2002) beskriver är kodning den process där frågorna
transformeras till siffror för att kunna göra analysen i ett lämpligt
statistikprogram (Jacobsen 2002).
Undersökningen startade kl.14:00 till och med kl.18:00 under de här tre
dagarna, 15:e-17:e mars 2010. Vi kommer även att redogöra för de yttre
faktorerna och kundflödet i butiken som inledning till den kommande delen av
empirikapitlet. Sammanfattningsvis kommer de här tre dagarna som studien
pågick att beskrivas i punktform nedan:
3.4 Undersökningens förutsättningar
• Dag 1: måndagen den 15:e mars var vår första dag för experimentet.
Under den här dagen så valde vi att inte ha någon musik på. Stämningen
i lokalen enligt vår uppfattning kändes ganska livlös utan musik. Under
de fyra timmarna då vi skulle få respondenterna att fylla i vår enkät hade
vi som mål att fylla vår kvot om etthundrafemtio. Vi lyckades på cirka
fyra timmar att få in vår tänkta enkätkvot. Kundflödet i butiken
uppfattade vi som lugnt under dessa timmar. Denna måndag var det
strålande vårväder.
1400 – 1500 (Antal respondenter 29st)
1500 – 1600 (Antal respondenter 36 st)
1600 – 1700 (Antal respondenter 40st)
1700 – ca 1800 (Antal respondenter 45st)
• Dag 2: tisdagen den 16:e mars var vår andra undersöknings dag. Starten
för undersökningen var kl.14:00 liksom vår första dag. Den här dagen
spelade vi lugn musik som hade motsvarande 75bpm i tempo och
avslutades 18:00. Den lugna musiken var snarlik hissmusik. Kundflödet
var detsamma under tisdagen samt att det var strålande vårväder med
solsken även denna dag.
28
1400 – 1500 (Antal respondenter 37st)
1500 – 1600 (Antal respondenter 39st)
1600 – 1700 (Antal respondenter 43st)
1700 – ca 1800 (Antal respondenter 31st)
• Dag 3: onsdagen den 17 mars var vår tredje dag som vi utförde
experimentet. Vi började enkätundersökningen vid samma tidpunkt som
de ovannämnda två dagarna. Under dagen så spelades det musik som
hade ett högre tempo än dag två, tempot i musiken låg runt 105 bmp.
Genom musik med ett högre tempo enligt vår uppfattning kändes som
om butikens atmosfär blev piggare. Tätheten mellan konsumenterna i
butiken var ungefär detsamma under dag tre liksom de andra dagarna.
Trots det här tyckte vi att vi upplevde butiken mer livlig. Vid närmandet
av respondenterna upplevde vi som positivare feedback än de andra
dagarna. Under dagen var det till en början strålande väder som till sist
övergick till lite dis under den sista timmen. Trots det tycktes inte det
förändrade vädret i mitten av den sista timmen att ha någon påverkan på
kundflödet.
1400 – 1500 (Antal respondenter 28st)
1500 – 1600 (Antal respondenter 36st)
1600 – 1700 (Antal respondenter 42st)
1700 – ca 1800 (Antal respondenter 36st)
Undersöknings tre dagar såg snarlika ut. Vädret var i stort sett detsamma.
Kundflödet uppfattade vi vara i stort sett detsamma för samtliga dagar. Antal
respondenter per dag var minst etthundrafemtio och vi fyllde kvoten samtliga
dagar.
29
4. Empiri
I det här kapitlet kommer det att presenteras resultat för de insamlade data som vi fått från
vår enkätundersökning. De data som är presenterade i det här empiriavsnittet har kopplats
till vår teoretiska referensram som vi redogjort för i kapitel två. Enkäten och outputen från
SPSS gällande vårt syfte kan ses i vår bilaga. Avslutningsvis kommer försäljningsresultat att
presenteras.
4.1 Inledning empirisk data
I vårt metodavsnitt beskrev vi hur vår undersökning skulle gå tillväga. Här i
empirin kommer vi att redogöra för data ifrån våra tre undersöknings dagar.
Det som följer i resterande delen av empirikapitlet kommer vara vårt resultat
ifrån undersökningen. Vi hade som mål innan undersökningen att undersöka
enligt MR-modellen vilken var vår huvudsakliga undersökningsteori. Vi har
även med hur musik påverkar upplevelsen då det gällde trängseln i butiken samt
hur nöjdheten utifrån respondentens perspektiv av besöket i butiken.
Vidare i det här kapitlet kommer resultaten att presenteras genom diagram, text
och i tabellform. Resultaten kommer att vara presenterade genom olika dagar,
samt vilken teori eller modell som använts som verktyg i presentationen. Till en
början kommer resultaten från MR-modellen att presenteras. Därefter kommer
resultat gällande hur musiken kan påverka trängsel i butiken. Slutligen kommer
försäljningsresultaten att skildras. Resultaten är presenterade främst som
medelvärden då läsaren lättare skall få en förståelse. För mer information kring
frågorna och dess data hänvisas läsaren till bilagorna i slutet av uppsatsen.
4.2 Enkätresultat MR-modellen
Vi har valt att dela upp MR-modellen under de tre ämnesområdena som
modellen beskriver. De tre följande rubrikerna behandlar tre frågar vardera och
presenteras som diagram och text. Vardera av de här nio delfrågor hade
intervallet -4 till 4 som svarsalternativ och redogörs som enheter vilket
åskådliggörs i bilaga 2.
30
4.2.1 Pleasure
De tre diagram som följer nedan behandlar ämnet pleasure. Det första
behandlar om respondenten kände sig sömnig eller vaken:
2,1 2,2 2,3 2,4 2,5
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden
(sömnig - vaken)
2,1 2,2 2,3 2,4 2,5
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden
(sömnig - vaken)
Figur 2, Källa: Enkätundersökning
Som diagrammet visar så kände sig respondenterna som mest vakna dag 1
(2,41) då musiken var avstängd. Dag 2 hade ett utfall på (2,28). När musiken
hade ett snabbt tempo dag 3 (2,24), kände sig respondenterna som mest
sömniga.
I kommande diagram behandlades andra frågan inom området pleasure vilket
var om respondenten kände sig slö eller pigg under sin vistelse i butiken:
1,7 1,8 1,9 2 2,1 2,2
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden
(slö - pigg)
1,7 1,8 1,9 2 2,1 2,2
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden
(slö - pigg)
Figur 3, Källa: Enkätundersökning
Enligt tabellen så var respondenterna som piggast dag 3 (2,09). Respondenterna
dag 1 (2,06) kände sig inte fullt lika pigga. Slöast kände sig respondenterna dag 2
(1,84).
31
Sista diagrammet under inom pleasure behandlar om respondenten kände sig
passiv eller aktiv i livsmedelsbutiken de befann sig i. Resultatet ses nedan:
1,9 2 2,1 2,2 2,3
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden
(passiv - aktiv)
1,9 2 2,1 2,2 2,3
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden
(passiv - aktiv)
Figur 4, Källa: Enkätundersökning
Dag 3 kände sig respondenterna som mest aktiva (2,22). Något passivare var
respondenterna dag 1 (2,17). Minst aktiva var respondenterna dag 2 (2,04).
4.2.2 Arousal
Inom ämnet arousal så kommer det i kommande diagram att påvisa resultat
från de tre frågorna. Liksom under ämnet pleasure är det uppbyggt på samma
sätt vid presentationen genom tre diagram. Kommande diagram behandlar vare
sig respondenten kände sig missnöjd eller belåten:
2,3 2,35 2,4 2,45 2,5 2,55 2,6
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden
(missnöjd - belåten)
2,3 2,35 2,4 2,45 2,5 2,55 2,6
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden
(missnöjd - belåten)
Figur 5, Källa: Enkätundersökning
Mest belåten kände sig respondenterna dag 1 (2,55). Dag 3 (2,47) så kände sig
respondenterna mindre belåtna. Minst belåtna var dem dag 2 (2,4).
32
Nedanstående diagram behandlar vare sig respondenten kände sig nedslagen eller
munter:
1,9 2 2,1 2,2 2,3
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden
(nedslagen -munter)
1,9 2 2,1 2,2 2,3
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden
(nedslagen -munter)
Figur 6, Källa: Enkätundersökning
Dag 2 (2,22) kände sig respondenterna muntrast. Något mindre muntra kände
sig dem dag 1 (2,2). Som minst muntra var respondenterna dag 3 (2,06).
Sista frågan och diagrammet inom området arousal är om konsumenten känt sig
ledsen eller glad under vistelsen. Diagrammet presenteras nedan:
2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden
(ledsen - glad)
2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden
(ledsen - glad)
Figur 7, Källa: Enkätundersökning
Dag 3 (2,27) när den snabbare musiken spelades så var respondenterna som
minst glada. Dag 1 (2,64) och dag 3 (2,27) var dem som gladast.
4.2.3 Dominance
Dominance är den sista kategorin i MR-modellen. Liknande de två ovanstående
kategorierna så är det tre stycken frågor som är med. Det kommer i det här
fallet också att presenteras tre diagram med medföljande text. Det första
diagrammet nedan redogör för ifall respondenten kände sig styrd eller fri:
33
2 2,2 2,4 2,6 2,8
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden
(styrd - fri)
2 2,2 2,4 2,6 2,8
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden
(styrd - fri)
Figur 8, Källa: Enkätundersökning
När musiken var avstängd dag 1 (2,72) kände sig respondenterna friast. Dag 3
(2,33) och dag 2 (2,32) så kände dem sig minst fria.
Andra frågan inom dominance behandlar om respondenten haft känslan av att
vara maktlös eller inflytelserik:
1,7 1,8 1,9 2 2,1 2,2
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden (maktlös -
inflytelserik)
1,7 1,8 1,9 2 2,1 2,2
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden (maktlös -
inflytelserik)
Figur 9, Källa: Enkätundersökning
Tabellen visar att dag 1 (2,09) så kände sig respondenterna mest inflytelserika.
Dag 2 (1,96) visade det sig att de kände sig mindre inflytelserika. Dag 3 (1,85)
kände sig respondenterna minst inflytelserik.
Som sista område samt sista fråga berör diagrammet om respondenten haft
känslan av att vara vilsen eller bekväm. Resultatet redogörs nedan genom diagram:
34
2,1 2,2 2,3 2,4 2,5
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden
(vilsen - bekväm)
2,1 2,2 2,3 2,4 2,5
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden
(vilsen - bekväm)
Figur 10, Källa: Enkätundersökning
Dag 1 (2,48) när det inte spelades någon musik så kände respondenterna sig
mest bekväma. Dag 2 (2,25) så visade det sig att dem kände sig mindre
bekväma. Minst bekväma kände sig respondenterna dag 3 (2,23).
Kommande diagram visar de tre ämnesområdena i diagramform samt i
tabellform gällande deras genomsnitt:
2,1372,1772,43Dominance
2,2672,3872,463Arousal
2,1832,0532,213Pleasure
Dag 3Dag 2Dag 1Medelvärden PAD-modell (Enheter)
2,1372,1772,43Dominance
2,2672,3872,463Arousal
2,1832,0532,213Pleasure
Dag 3Dag 2Dag 1Medelvärden PAD-modell (Enheter)
1,8
1,9
2
2,1
2,2
2,3
2,4
2,5
Dag 1 Dag 2 Dag 3
Pleasure
Arousal
Dominance
1,8
1,9
2
2,1
2,2
2,3
2,4
2,5
Dag 1 Dag 2 Dag 3
Pleasure
Arousal
Dominance
Figur 11, Källa: Enkätundersökning
Av tabellen och diagrammet ovan kan det utläsas procentuella skillnader mellan
de tre ämnesområdena inom MR-modellen. För ämnesområdet pleasure så var
35
den genomsnittliga skillnaden mellan dag 1 och dag 2 7,8 %. Mellan dag 1 och
dag 3 var det dag 1 som hade högst värde och skillnaden uppgick till 1,4 %.
Dag 2 och dag 3 hade differensen 6,3 %.
I andra ämnesområdet arousal var den genomsnittliga differensen mellan dag 1
och dag 2 3,2 %. Dag 1 och dag 3 var differensen 8,6 %. Slutligen så var den
procentuella skillnaden för dag 2 och dag 3 5,3 %.
I ämnesområdet dominance var differensen mellan dag 1 och dag 2 11,6 %.
Dag 1 och dag 3 hade differensen 13,7 %. Mellan dag 2 och dag 3 uppgick den
procentuella skillnaden till 1,9 %.
4.3 Fråga 5.6 Trängsel
Det här diagrammet visar medelvärdet från fråga 5.6 i enkäten vilket vi anser
vara det mest betydelsefulla. Värderingsskalan är 1-10 för 5.6 och återfinns i
bilaga 3. Nedan ses respondenternas svar på frågan hur vida de som
konsumenter upplevde trängsel eller inte. Kommande diagram och text redogör
för hur respondenternas upplevde trängsel i butiken:
5,4 5,6 5,8 6 6,2 6,4 6,6
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden fråga 5.6
(trängsel)
5,4 5,6 5,8 6 6,2 6,4 6,6
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden fråga 5.6
(trängsel)
Figur 12, Källa: Enkätundersökning
Enligt tabellen så upplevdes mest trängsel under dag 2 (6,49) då det spelades
lugn musik. Dag 3 (6,17) upplevdes trängseln som mindre. Minst trängsel
upplevdes under dag 1 (5,85) då ingen musik spelades. Den procentuella
skillnaden från dag 1 till dag 2 uppgick till 10,9 %. Mellan dag 1 och 3 var
differensen 5,5 %. Differensen mellan dag 2 och dag 3 var på 5,2 %.
36
4.4 Fråga 6 Kundnöjdhet
Fråga 6 behandlar ämnet det upplevda besöket i livsmedelsbutiken dagen
respondenten besökte butiken. Liksom föregående fråga hade fråga 6 en
värderingsskala på 1-10 och återfinns i bilaga 4.
4.4.1 Fråga 6.1
Frågan behandlar om respondenten var nöjd eller missnöjd med dagens besök i
butiken:
8 8,1 8,2 8,3 8,4 8,5
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärde
fråga 6.1
8 8,1 8,2 8,3 8,4 8,5
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärde
fråga 6.1
Figur 13, Källa: Enkätundersökning
Dag 1 (8,42) spelades det ingen musik och respondenterna kände sig som mest
nöjda den dagen. Dag 3 (8,25) så var nöjdheten mindre. Dag 2 (8,17) var den
dag som kunderna kände sig som mest missnöjda. Den procentuella skillnaden
dag 1 och dag 2 var 3,1 % där dag 1 hade störst antal enheter. Mellan dag 1 och
dag 3 var differensen 2,1 % där också dag 1 hade flest enheter. Skillnaden
mellan dag 3 som också hade flest enheter gentemot dag 2 uppgick till 1 %.
4.4.1 Fråga 6.2
Fråga 6.2 mätte hur väl respondenternas förväntningar motsvarades av dagens
besök i butiken. Diagrammet presenteras på nästkommande sida som figur 14:
37
7,9 8 8,1 8,2 8,3 8,4 8,5 8,6
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden fråga 6.2
7,9 8 8,1 8,2 8,3 8,4 8,5 8,6
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden fråga 6.2
Figur 14, Källa: Enkätundersökning
Dag 1 (8,48) ansågs förväntningarna falla respondenterna mest i smaken. Under
dag 3 (8,28) ansågs besöket inte motsvara förväntningarna i samma
utsträckning. Dag 2 (8,13) var den dag som förväntningarna motsvarades sämst.
Den procentuella skillnaden mellan dag 1 och dag 2 uppgick till 4,3 %. Mellan
dag 1 och dag 3 var differensen 2,4 %. Avslutningsvis var skillnaden mellan dag
2 och dag 3 1,9 %.
4.5 Försäljningsresultat enkät
De kommande resultaten är ifrån de data som insamlats direkt ifrån
respondenten genom enkäten. Respondenten har själv fått fylla i deras
betalningssumma vid ifyllandet av enkäten.
4.5.1 Fråga 1.3
Nedan presenteras diagrammet för fråga 1.3 som behandlade hur mycket
respondenten handlat för i genomsnitt:
380 400 420 440 460 480 500
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden
(Handlat för i kr)
380 400 420 440 460 480 500
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärden
(Handlat för i kr)
Figur 15, Källa: Enkätundersökning
38
• Dag 1: genomsnitts köp per respondent 422,21 kr.
• Dag 2: genomsnitts köp per respondent 471,68 kr.
• Dag 3 genomsnitts köp per respondent 483,30 kr.
Försäljningen dag 1 och 2 så uppgick skillnaden till 11,7 % (49,47kr) högre
betalningssumma i snitt per konsument dag 2. Mellan dag 1 och dag 3 var
skillnaden 14,5 % (61,09kr) högre den tredje dagen än första dagen. Differensen
var som minst mellan dag 2 och dag 3 där det skiljde 2,5 % (11,62kr).
4.5.2 Fråga 1.4
Fråga 1.4 behandlar hur lång tid respondenten befann sig i butiken under sitt
besök. Resultaten är i genomsnitt per respondent från dag till dag. Nedan
presenteras resultatet för den här frågeställningen:
22 24 26 28 30
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärde
(spenderad tid i
butiken i min)
22 24 26 28 30
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Medelvärde
(spenderad tid i
butiken i min)
Figur 16, Källa: Enkätundersökning
Dag 1 så befann sig respondenten i butiken 24,51 minuter. Dag 2 tillbringade
respondenten 26,23 minuter i butiken. Under den tredje dagen tillbringade
respondenten mest tid i butiken på ett genomsnitt av 28,40 minuter. Den
procentuella skillnaden mellan dag 1 och dag 2 var 7 % (2,12min). Differensen
mellan dag 1 och dag 3 var 15,9 % (3,89min). Mellan dag 2 och dag 3 var
avvikelsen 8 % (2,17min)
4.6 Faktisk försäljning och antal kunder
Här presenterar vi resultat för kundflödet under timmarna då undersökningen
ägde rum. Statistiken kommer ifrån livsmedelsbutikens egna data under
timmarna undersökningen ägde rum. Avslutningsvis presenteras skillnaden som
39
procentuell faktisk försäljning totalt under dagarna. Diagrammet nedan
behandlar både självscanningskunder och vanliga kassa kunder. Variabelvärdena
nedan är antal avslutade betalningar som registrerats:
155 160 165 170 175 180 185 190
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Antal betalande kunder
(scanning+ kassa)
155 160 165 170 175 180 185 190
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Antal betalande kunder
(scanning+ kassa)
Figur 17, Källa: Ica Maxi Karlstad
Som första dag vid undersökningen var det 168, 3 ≈ 169 kunder som blev
registrerade. Under dag 2 där 168, 12 ≈ 169st stycken betalningar var avvikelsen
knappt märkbar. Under dag 3 en registrerades det fler och ledde till en uppgång
i kundflödet till 184, 5 ≈ 185st. Den procentuella skillnaden mellan dag 1 och 2
var knappt märkbar. Skillnaden mellan de första dagarna och dag 3 var 8,2%
(16st) i ökat kundflöde.
Resultatet för genomsnittets köp för dagarna presenteras nedan. Innehållet är
som i diagrammet ovan både vanliga kunder och självscanningskunder. Det här
diagrammet redogörs det för nedan som figur 18:
240 260 280 300 320 340
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Snittköpavseende alla kunder
(scanning+kassakunder)
240 260 280 300 320 340
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Snittköpavseende alla kunder
(scanning+kassakunder)
Figur 18, Källa: Ica Maxi Karlstad
40
Dag 1 (280,43kr) och dag 2 (280,89kr) var ganska lika i genomsnittet avseende
försäljning per kund. Dag 3 som är den dagen genomsnittsförsäljningen är
störst 329,88 kr. Mellan dag 1 och 2, så var den procentuella skillnaden på
0,0016 % (46öre) där dag 2 hade mer försäljning. Skillnaden mellan dag 1 och 3
uppgick differensen till 17,63 % (49,5kr). Dag 2 och dag 3 var skillnaden 17,44
% (49kr). Nedan ses diagram gällande den genomsnittliga försäljnings för
enkäten och den faktiska försäljningen:
0
100
200
300
400
500
600
Dag 1 Dag 2 Dag 3
Försäljning enkät
Faktisk försäljning
0
100
200
300
400
500
600
Dag 1 Dag 2 Dag 3
Försäljning enkät
Faktisk försäljning
Figur 19, Källa: Ica Maxi Karlstad
Total försäljning under hela dagen:
Antal kunder totalt under dagen kommer att beskrivas procentuellt. Mellan dag
1 och dag 2 var det dag 1 som hade flest betalande kunder med 2,5 % i fördel.
Emellan dag 1 och dag 3 var differensen 4,1 %. Dag 2 och dag 3 var den
procentuella skillnaden 6,6 % Dag 1 var försäljningen nästintill likt dag 2.
Försäljningen var endast 0,0043 % skillnad mellan dessa två dagar där dag 1
hade lite mer i försäljning. Försäljningen mellan dag 1 och dag 3 så var det dag
3 som hade mest i försäljning. Procentuellt var försäljningen 11,51 % större dag
3 än dag 1. Skillnaden mellan dag 2 och dag 3 uppgick till 11,99 %, där dag 3
hade mer försäljning.
41
5. Analys
I det här kapitlet kommer vi att evaluera våra resultat ifrån empirin i tidigare kapitel.
Empirin kommer att analyseras utifrån den teoretiska referensram i kapitel 2 där teorierna
och modellerna är utvalda strategiskt. Vidare i analysen kommer det att redogöras för de
empiriska resultaten vilka kopplas med teorierna och modellerna utifrån vår teoretiska
referensram.
5.1 Inledning och beskrivning analys
Då vi är klara med vår undersökning kommer analysen att behandla resultaten
som är insamlat i empirin mot teorin. Vi har valt att analysera materialet i
enlighet med teorikapitlets struktur. Vi gör det här för att det skall bli lättare att
ta till sig analysen för läsaren. Avvikelser som är mer framträdande vilka också
kan anses som de intressantaste observationer som uppstått. För de här
kommer det att redogöras grundligare. Vi kommer även att kategorisera
analyskapitlet snarlikt teorikapitlet bortsett ifrån punkterna 2.4 och 2.5 som
enbart var ämnade för en bättre förståelse för musikens påverkan och
komplexitet. Dagarna som undersökningen pågick hade följande moment som
kan skådas nedan:
Snabbare musik (ca 105bpm)Dag 3
Lugn musik (ca 75bpm)Dag 2
Ingen musikDag 1
5.2 Analys MR-modellen
Musiken påverkar människan på åtskilliga sätt och är ett effektivt verktyg inom
flera vinstinriktade branscher. Det beror mycket på att musiken påverkar vårt
humör som styr vårt beteende och därigenom även vår konsumtion. Vår
undersökning innefattade tre som tidigare omnämnts huvudsakliga moment.
Mehrabian och Russels MR-modell ifrån år 1980 undersöker hur miljön i en
butik påverkar konsumenten och i vårt fall var musiken det element som
varierade. Genom att använda oss av de tre emotionella responsvariablerna i
42
MR-modellen som heter PAD blev det möjligt att avläsa ett resultat som visade
hur musiken påverkade kunderna på ett emotionellt plan:
UndergivenhetDominance: Dominans
OupphetsningArousal: Upphetsning
OtillfredställelsePleasure: Tillfredställelse
UndergivenhetDominance: Dominans
OupphetsningArousal: Upphetsning
OtillfredställelsePleasure: Tillfredställelse
De tre diagrammen i figurerna 2-5 behandlade ämnet pleasure och visar en
variation avseende graden av tillfredsställelse. Tydligt är att dag 2 med lugn
musik i genomsnitt i de tre diagrammen gav minst tillfredsställelse. Dag 3 med
snabb musik gav i snitt 6,3 % högre grad av tillfredsställelse per diagram än dag
2. Resultatet dag 1, utan musik, visade den högsta tillfredställelsen. Skillnaden
mellan dag 1 och dag 3 var 7,8 %. Det här överensstämmer inte med studien
som gjordes av Kellaris och Kent (1991). Där framgick det att musik med högre
tempo gav högre eufori hos kunderna. Känslan eufori är likt känslan av
tillfredsställelse som finns med i MR-modellens del pleasure.
De tre diagrammen som behandlar delen arousal i MR-modellens ses i figurerna
6-8. Det andra området arousal påvisar den grad av stimulans och hur pass
aktiv konsumenten känner sig. Om vi ser till genomsnittet på de tre figurerna
som behandlar delen arousal så visar resultatet att dag 1 gav högst värde av
stimulans och aktivitet hos konsumenten. Dag 2 med lugn musik gav ett något
mindre värde än dag 1. Den snabba musiken dag 3 gav lägst känsla avseende
arousal. Den procentuella skillnaden mellan 1 och dag 2 var 3,2 %. Mellan dag 1
och dag 3 var procentuella differensen 8,6 %. Skillnaden mellan dag 2 och dag 3
gav ett högre värde för dag 2 på 5,3 %. Det här visar att musiken med det högre
tempot får konsumenten att känna lägre grad av arousal. Vilket tyder på att
musikens tempo eller avsaknad gör skillnad med avseende på delen arousal i
MR-modellens andra område. Konsumenten upplevde högst grad av stimuli
och aktivitet när musiken var avstängd.
Dominans respektive undergivenhet syftar till den grad konsumenten känner sig
ha kontroll och fri att agera i situationen. Resultatet från vår undersökning visar
att konsumenten kände sig som mest bekväm, inflytelserik och fri när musiken
är avstängd. Musiken dag 2 och 3 gjorde att konsumenten upplevde sämre
kontroll under sin vistelse i butiken. Därmed påverkade både den lugnare och
snabbare musiken konsumenten negativt. I ämnesområdet dominance var
43
differensen mellan dag 1 och dag 2, 11,6 %. Den största differens var mellan
Dag 1 och dag 3 på 13,7 %. Mellan dag 2 och dag 3 uppgick den procentuella
skillnaden till endast 1,9 %. Det här bevisar att konsumenten påverkas i stor
grad av musik gällande dominance.
5.3 Analys Trängsel
Tidigare nämnt i kapitel två så har trängsel en negativ påverkan på
konsumenten enligt Eroglu (2005). Vidare menar Eroglu att viljan att vara kvar
i butiken samt viljan att fortsätta undersöka butiken påverkas i regel negativt av
trängsel. Differensen mellan dag 1 och dag 2 visar att det var 10,9 % som ansåg
att lokalen upplevdes trängre när lugn musik spelades jämfört med när musiken
uteblev. Oavsett tempo på musiken så upplevdes butiken som trängre med
musik än utan musik. Trängseln var 5,5% påtagligare dag 3 när tempot i
musiken var högre jämfört med dag 1 då musiken uteblev.
Under de dagar som det spelades musik var det dag 2 som respondenterna
ansåg vara den dag det upplevdes trängst med 5,2 % mer än dag 3. Som
Eroglus (2005) teori beskriver så påverkar tempot i musiken den upplevda
känslan av trängsel hos konsumenten. Ökar tempot så rör sig kunderna fortare
och trängseln minskar med minskad trängsel som effekt. Med ett lugnare tempo
på musiken beskriver teorin att det den har en lugnande effekt på konsumenten.
Konsumenterna blir lugnare och kan acceptera trängseln bättre. Det är av den
anledning många använder lugn musik vid kassor där det brukar uppstå kö.
5.4 Analys Kundnöjdhet
Enkätens resultat avseende konsumentens nöjdhet behandlades i fråga 6.
Konsumentens känsla av nöjdhet eller missnöjdhet varierade mellan de dagar
undersökningen ägde rum enligt resultatet på fråga 6.1. Som nöjdast kände sig
konsumenten dag 1 när det inte spelades någon musik. Jämfört med dag 1 så
visade resultatet 2,1 % mindre känsla av nöjdhet under dag 3. Dag 2 gav lägst
känsla av nöjdhet då den jämfört med dag 1 visade ett lägre resultat med 3,1 %.
Fråga 6.2, som behandlade huruvida kundernas förväntningar hade motsvarats
eller inte, visade ett snarlikt mönster med fråga 6.1. Variationerna var i liknande
storlek liksom rangordningen på de tre dagarna. Det här visar att de negativa
effekter som musik kan ha på kundernas upplevda nöjdhet och förväntan på
besöket är mindre betydande och inte avgörande. Även om differensen mellan
dagarna i fråga 6.2 inte var ansenlig vill vi påpeka de procentuella skillnader som
44
uppstått. Mellan dag 1 och dag 3 uppgick differensen till 4,2 %. För dag 1 och
dag 3 visade resultatet att procentuella skillnaden var 2,4 %. Avslutningsvis var
skillnaden mellan dag 2 och dag 3 på 1,9 %.
Både nöjdheten och de motsvarade förväntningarna minskade under dag 2 och
dag 3 när lugn respektive snabb musik spelades. Med avseende på hur musiken
påverkar vårt humör så kan musik ge upphov till både positiva eller negativa
känslor enligt teorin om perception (Vickhoff 2008). Genom vårt empiriska
material så kan vi påvisa att missnöjet var större när musik spelades i butiken. I
enlighet med teorier om varierat tempo så minskade missnöjet dag 3 när
musiken hade ett högre tempo (Nordfält 2007).
Förväntningarna gällande fråga 6.2 hade ett liknande mönster och snarlik
differens som fråga 6.1. För att sammansluta det här med vår teoretiska
referensram kan en förväntan skadas genom att humöret blir sämre av att
konsumenten ogillar musiken (Cameron et al. 2003). Beaktansvärt är också att
så länge musiken inte påverkar mottagaren negativt så har musiken som
egenskap att få en positiv inverkan på situationen som helhet (Nordfält 2007).
Avslutningsvis enligt de marginella skillnaderna som resultatet visade i fråga 6.1
och 6.2 så kan det konstateras att de negativa effekterna som musik har på
konsumenternas humör är av små mått vilket gör att de positiva effekterna ur
försäljningssynpunkt är ändå blir dominerande. Det här behandlas ytterligare i
nästa analysområde som berör försäljningsresultatet.
5.5 Analys försäljningsresultat
Resultaten gällande försäljningen från enkäten och den faktiska försäljningen
under de fyra timmar som vår undersökning ägde rum hade likartade resultat
under de tre dagarna. Kundflödet mellan dagarna gick i enlighet med teorin om
att tempot faktiskt får konsumenter att röra sig snabbare i butiken (Nordfält
2007). Resultatet ifrån kundflödet hade en variation på 17 stycken fler betalande
kunder under dag 3 än under de två tidigare dagarna undersökningen ägde rum.
Kundflödet på 17 stycken i differens kommer ifrån butikens försäljningsstatistik
gällande antal avslutade köp.
Insamlad försäljningsdata ifrån enkäten hade en skillnad från dag till dag.
Varukorgen från enkätens första dag visade att konsumenten hade handlat för
422,21 kronor i genomsnitt. Dag 2 när lugn musik spelades så ökade
45
försäljningen med 11.7% (49,47kr). Det som skildras i teorikapitlet angående att
lugn musik skulle få konsumenten att stanna längre i butiken och handla för
mer pengar (Nordfält 2007) efterföljs inte. Resultatet från vår
enkätundersökning visar att konsumenten stannar längre i butiken och handlar
för mer pengar i genomsnitt när snabb musik spelas. Enligt vår teoretiska
referensram handlade konsumenten för mest pengar när lugn musik spelades
och när ingen musik spelades. I teorin fick den snabba musiken konsumenten
att spendera mindre summa pengar och stanna kortare tid i butiken (Nordfält
2007).
I vårt fall var den största differensen för försäljningen mellan dag 1 och dag 3.
Dag 3 då tempot var som högst på musiken så var också försäljningen som
störst i genomsnitt per konsument. Procentuellt sett var denna ökning på 14,5
% och motsvarade en ökning med 61, 09 kronor jämfört med dag 1. Att ha
musik på i butiken kontra inte musik på har det mest tydliga resultatet ifrån
enkätundersökningen. Trots det går det att se en viss differens mellan lugn och
snabbare musik. Variationen mellan dag 2 och dag 3 var på endast 2,5 % och
skillnaden i kronor mellan varukorgarna i genomsnitt var 11,62 kronor.
Det faktiska försäljningsresultatet är även det skildrat i tidigare kapitel. Det är också
beaktat och uppmärksammat att försäljningen följt mönstret ifrån enkätens
resultat. Resultatet från den faktiska försäljningen skiljer sig gällande storleken
på varukorgen som konsumenten inhandlat i jämförelse med enkäten. Högst
antal kronor som varukorgen i genomsnitt uppgick till var 483,3 kronor från
enkäten medan det faktiska resultatet hade högst summa på 329,88 kronor för
varukorgen. Som lägst i enkäten hade konsumenten handlat för 422,21 kronor
till skillnad från försäljningsstatistiken på ett snitt om 280,43 kronor. De lägsta
respektive högsta försäljningssiffrorna från enkäten kontra reell försäljning var
mellan dag 1 och dag 3.
Den faktiska statistiken skildrar dock knappt någon differens mellan dag 1 och
dag 2. Differensen uppgick till enbart 0,0016 % (46öre) där dag två hade den
låga ökningen. Däremot är differensen mellan de första två dagarna beaktad där
det tydligt kan utläsas att skillnaden inte är så stor. Mellan de två första dagarna
och den tredje dagen så ökade den reella försäljningen avsevärt med cirka 17,5
%.
46
Totalt hela dagen:
Det totala kundflödet är beaktat och stämmer överens med vår teoretiska
referensram avseende tempot i musiken och att musiken ökar flödet av kunder
(Nordfält 2007). Mellan dag 1 och dag 3 under de timmar undersökningen ägde
rum skiljde det 2,5 % med dag 1 som hade flest avslutade köp. Differensen
avseende kundflödet totalt mellan dag 1 och dag 3 visade med 4,1 %. Den
största differensen uppstod då det jämfördes mellan dag 1 och dag 3 med en
ökning den tredje dagen på 6,6 % i det totala kundflödet. Väl uppmärksammat
är att musiken påverkat antal avslutade köp vid den totala statistiken.
Den procentuella skillnaden för omsättningen kommer att även den beskrivas
totalt under hela dagen trots att undersökningen enbart ägde rum under fyra
timmar. Mellan dag 1 och dag 2 visade den totala omsättningen på endast
0,0043 %. Differensen mellan dag 1 och dag 3 visade ökad försäljning på
11,52%. Skillnaden mellan dag 2 och dag 3 uppgick till 11,99 %, där dag 3 hade
mer försäljning.
47
6. Diskussion & Slutsats
I det här kapitlet kommer vi att redogöra för de väsentligaste observationerna som togs upp i
analyskapitlet och utifrån tidigare avsnitt såväl som arbetets syfte. Redogörelsen kommer att
vara angiven efter vårt huvudsakliga syfte med uppsatsen. För att nå vårt syfte så är det den
relevantaste analysen som kommer att presenteras för att uppfylla syftet med uppsatsen.
6.1 Diskussion
Syftet med vår uppsats är att med hjälp av teori ihop med vår
enkätundersökning kunna redogöra för hur musik och dess tempo faktiskt
påverkar konsumenten i en livsmedelsbutik.
Undersökningen har följts utifrån våra presenterade metoder och teorier. Valet
av metod fungerade bra till vår undersökning. Metoden fungerade mycket bra
för data vi insamlade från våra respondenter till empirin och analysens resultat.
Undersökningen var aldrig påverkad av några oförutsedda komplikationer vilket
gjort att våra resultat inte påverkats av exempelvis extremt väder.
Genomförandet av enkätundersökningen gick till väga på samma sätt som vi
beskrev i metoden och den återupprepades på exakt samma sätt varje dag.
Därav anses resultaten i empiriavsnittet och de analyserade resultaten i
analysdelen inneha hög trovärdighet. Även resultaten är relevanta och mätte det
som undersökningen från början hade som syfte.
6.1.2 Slutdiskussion för musik och dess tempo
Det vi kan fastställa ifrån undersökningen är att musik och tempoväxlingarna i
musiken påverkar konsumenten samt försäljningen i olika grad. Ur det
emotionella perspektivet påverkades konsumenten av musiken. Avseende
försäljningen hade musiken avvikelser samt genom tempoväxlingar.
Med tanke på vår bakgrund hur musiken påverkar konsumenten i butiken så influeras
konsumenten emotionellt. Att använda musik som ett styrmedel i en butik ger
möjligheten att påverka humöret och sinnestämningen på kunderna. Därav bör
valet av musik beaktas noga innan implementering, med tanke på att musik kan
få en negativ effekt på konsumenten genom musik som denne ogillar skarpt.
Det går även genom musik att manipulera konsumentens rörelse på ett mer
48
fysiskt plan. Vill butiksägaren att kunderna skall röra sig fortare genom butiken
är högre tempo på musiken ett utmärkt styrmedel.
Konsumenten föredrar en butiksmiljö utan musik för att de då mår som emotionellt
bäst. Om det beslutas för att använda musik i en livsmedelsbutik och genom
den påverka konsumenterna så bör det beaktas att det faktiskt påverkar
konsumenten negativt på den känslomässiga nivån. Graden av nöjdhet kan
främjas genom en butiksmiljö utan musik. Konsumenten känner sig tryggare
och mindre styrd i en butiksmiljö med avsaknad av musik. Butiksägaren kan
utefter den rådande situationen i butiken anpassa tempot på musiken så att
konsumenten inte blir negativt påverkad mer än vad som är nödvändigt. Det
går genom styrmedlet med eller utan musik att påverka konsumentens nöjdhet
(Nordfält 2007).
Avseende vilket tempo på musiken som gynnar försäljningen bäst så visar resultaten
tydligt att högt tempo på musiken gynnar omsättningen bäst av de tre alternativ
som vår undersökning innefattade. Då det råder högt tempo på musiken så rör
sig konsumenterna snabbare i butiken samtidigt som frekvensen av
försäljningen i kassan ökar. Det är motbevisat mot gentemot teorin i kapitel två
om att snabb musik får konsumenten att vilja avlägsna sig snabbare då högt
tempo råder (Nordfält 2007). Det genomsnittliga priset på kundkorgen ökade
markant den dag då tempot var högre på musiken. Trots det här bör det
beaktas att användningen av musik ska anpassas efter avvägning om den
rådande situationen i butiken.
Det har som tidigare framkommit att det finns negativa effekter av musik i ett
högre tempo. Men de negativa effekterna är marginella vilket gör det möjligt att
konstatera att fördelarna är avgörande. Det krävs dock eftertanke vid valet av
musik. Musiken bör vara anpassad efter typ av bransch och kundsegment.
Missnöjet ökar hos konsumenten när musik spelas i en butiksmiljö enligt
resultaten. Samtidigt som musik kan minska missnöjet bör det först beakta den
rådande situationen och utifrån det göra selektionen av musik. Exempelvis så
kan lugn musik användas vid köbildning och ha som effekt att minska
missnöjet. Som näringsidkare borde det vara en självklarhet att använda sig av
musik om situationen och lokalens miljö kan främjas av musiken.
49
6.2 Fortsatt forskning
Den här studien har det undersökts hur musik och dess tempo påverkade
konsumenten i livsmedelsbutiken. Därav anser vi att det skulle vara väsentligt
och intressent ifall studien kunde utvecklas mer. Musik eller dess uteblivelse
påverkar en persons humör och eufori. Konsumenten påverkas även genom
tempoväxlingar därför anser vi att volymen är något att beakta. En uppföljning
av den här studien skulle alltså vara att kombinera den här studien med hög
respektive låg volym.
Med tanke på att snabb musik ökade omsättningen samtidigt som missnöjet
ökade bland konsumenterna. Så vore det även intressant att i en framtida studie
undersöka hur den snabbare musiken påverkar konsumenten och omsättningen
på lång sikt.
Ett annat exempel på en framtida undersökning är att beakta huruvida vädret
utomhus påverkar en person emotionellt sammanlänkat med försäljnings
resultat. Det främsta verktyget skulle vara MR-modellen för den emotionella
aspekten i undersökningen.
50
Källförteckning
Bengtsson, I (1977). Musikvetenskap: en översikt. 2. uppl. Stockholm: Esselte
studium
Bjurström, E & Lilliestam, L (1993). Sälj det i toner-: om musik i TV-reklam.
Vällingby: Konsumentverket
Cameron., M.A, J. Baker, M. Peterson, & K. Braunsberger (2003), “The effects
of music, wait length evaluation, and mood on a low-cost wait experience”,
Journal of Business Research, 56, 421-430.
Denscombe, M. (2009)., Forskningshandboken: för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Donovan, R.J., & J.R. Rossiter (1982), “Store atmosphere: An enviromental
psycholigy aproach”, Journal of retailing, 58, 1, 34-35
Eliasson, A. (2006)., Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur
Eroglu, Sevgin A., K. Machleit, & T. Feldman Barr (2005), “Percived retail
crowding and shopping satisfaction: The role of shopping values”, Journal of
business research, 58, 1146-1153.
Jacobsen, D.I (2002)., Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur
Janata, P. & Grafton, S.T. (2003) Swinging in the brain: shared neural substrates
for behaviors related to sequencing and music. Nature Neuroscience. Vol. 6.
682–687
Kellaris, J.J., & R.J. Kent (1991), “Exploring tempo and modality effects on
comsumer responses to music”, Advances in consumer research, 18, 243-248.
Krumhansl, C.L. (1990) Cognitive Foundation of Musical Pitch. Oxford University Press, New York
51
Merleau-Ponty, M. (1996) Phenomenology of Perception. Routledge & Kegan Paul, London
Milliman., R.E. (1982), “Using background music to affect the behavior of
supermarket shoppers”, Journal of Marketing, 46, summer, 86-91.
Nordfält, J. (2007)., Marknadsföring i butik: om forskning och branschkunskap
i detaljhandeln. Malmö: Liberv
North. A.C., D.J. Hargreaves, & J. McKendrick (1999b), “ The influence of in-
store music on wine selections”, Journal of Applied Psycholigy, 84, 2, 271-276.
Oakes., S. (1999), “Musical tempo and percieved duration using different
versions of a radio ad”, European Advances in Consumer Behavior, 4, 40-44.
Rolls, E.T. (2006) Brain mechanisms of emotion and decision taking. International Congress Series. Vol. 1291. June. 3–13
Sirgy, M. J., & Mangleburg, T. (2000). Retail enviroment, self-congruity, and
retail patronage: an integrative model and research agenda. Journal of Business
Research, 49, 127-38.
Smith, P. Cain, & R. Curnow (1966), “Arousal hypothesis and the effect of
music on purchasing behavior”, Journal of applied psychology, 50, (255-256)
Trost, J. & Hultåker, O. (2007). Enkätboken. 3., [rev. och utök.] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Vickhoff, B. (2008). A perspective theory of music perception and emotion. Diss.
Göteborg : Göteborgs universitet , 2008
LeDoux, J. (1996) The Emotional Brain – the mysterious underpinnings of emotional life. Touchstone, New York
Panksepp, J. (1998) Affective Neuroscience – the foundations of human and animal emotions. Oxford University Press.New York Tomkins, S. (1991) Affect, Imagery and Consciousness. Springer Publishing Company, New York
52
Bilaga 1 Enkät
53
54
Bilaga 2 MR-modellen (Mehrabial & Russel)
Källa: Spss
,0951,9582,30426Total
,1752,0852,231423
,1411,9182,251852
,1861,8482,48991Vilsen –Bekväm(Dag 1-3)
,0941,9231,95422Total
,1601,8931,851403
,1411,9191,961842
,2011,9852,09981Maktlös –Inflytelserik(Dag 1-3)
,0941,9272,42424Total
,1601,8962,331413
,1461,9862,321842
,1861,8462,72991Styrd – Fri(Dag 1-3)
,0841,7442,48426Total
,1431,7102,271423
,1221,6562,541842
,1931,9312,641001Ledsen –Glad(Dag 1-3)
,0861,7622,16422Total
,1371,6252,061413
,1261,7062,221832
,2072,0462,20981Nedslagen –Munter(Dag 1-3)
,0871,7942,46424Total
,1451,7222,471413
,1301,7732,401852
,1961,9432,55981Missnöjd - Belåten(Dag 1-3)
,0911,8842,13426Total
,1541,8252,221413
,1421,9312,041862
,1901,8902,17991Pass – Aktiv(Dag 1-3)
,1032,1301,98426Total
,1712,0422,091433
,1582,1421,841852
,2262,2382,06981Slö– Pigg(Dag 1-3)
,0972,0002,30425Total
,1651,9562,241403
,1492,0292,281862
,2032,0202,41991Sömnig –Vaken(Dag 1-3)
StdErrorStd. avvikelseMedelvärdeAntalPAD-modellen
P
A
D
,0951,9582,30426Total
,1752,0852,231423
,1411,9182,251852
,1861,8482,48991Vilsen –Bekväm(Dag 1-3)
,0941,9231,95422Total
,1601,8931,851403
,1411,9191,961842
,2011,9852,09981Maktlös –Inflytelserik(Dag 1-3)
,0941,9272,42424Total
,1601,8962,331413
,1461,9862,321842
,1861,8462,72991Styrd – Fri(Dag 1-3)
,0841,7442,48426Total
,1431,7102,271423
,1221,6562,541842
,1931,9312,641001Ledsen –Glad(Dag 1-3)
,0861,7622,16422Total
,1371,6252,061413
,1261,7062,221832
,2072,0462,20981Nedslagen –Munter(Dag 1-3)
,0871,7942,46424Total
,1451,7222,471413
,1301,7732,401852
,1961,9432,55981Missnöjd - Belåten(Dag 1-3)
,0911,8842,13426Total
,1541,8252,221413
,1421,9312,041862
,1901,8902,17991Pass – Aktiv(Dag 1-3)
,1032,1301,98426Total
,1712,0422,091433
,1582,1421,841852
,2262,2382,06981Slö– Pigg(Dag 1-3)
,0972,0002,30425Total
,1651,9562,241403
,1492,0292,281862
,2032,0202,41991Sömnig –Vaken(Dag 1-3)
StdErrorStd. avvikelseMedelvärdeAntalPAD-modellen
P
A
D
55
4-42,482,11Total
4-42,571,883
4-42,531,982
4-42,852,121Vilsen - Bekväm
4-42,141,77Total
4-42,171,533
4-42,241,682
4-42,491,691Maktlös - Inflytelserik
4-42,602,23Total
4-42,652,023
4-42,612,032
4-43,092,351Styrd -Fri
4-42,642,31Total
4-42,561,993
4-42,782,302
4-43,022,261Ledsen -Glad
4-42,331,99Total
4-42,331,793
4-42,471,982
4-42,611,791Nedslagen -Munter
4-42,632,29Total
4-42,752,183
4-42,662,142
4-42,942,161Missnöjd - Belåten
4-42,311,95Total
4-42,521,923
4-42,321,762
4-42,551,791Passiv - Aktiv
4-42,181,77Total
4-42,431,753
4-42,151,532
4-42,511,611Slö- Pigg
4-42,492,11Total
4-42,571,923
4-42,581,992
4-42,822,011Sömnig - Vaken
Övre gränsvärdeNedre gränsvärde MaximumMinimum
95% Konfidensintervall för medelvärdenPAD-modellen
4-42,482,11Total
4-42,571,883
4-42,531,982
4-42,852,121Vilsen - Bekväm
4-42,141,77Total
4-42,171,533
4-42,241,682
4-42,491,691Maktlös - Inflytelserik
4-42,602,23Total
4-42,652,023
4-42,612,032
4-43,092,351Styrd -Fri
4-42,642,31Total
4-42,561,993
4-42,782,302
4-43,022,261Ledsen -Glad
4-42,331,99Total
4-42,331,793
4-42,471,982
4-42,611,791Nedslagen -Munter
4-42,632,29Total
4-42,752,183
4-42,662,142
4-42,942,161Missnöjd - Belåten
4-42,311,95Total
4-42,521,923
4-42,321,762
4-42,551,791Passiv - Aktiv
4-42,181,77Total
4-42,431,753
4-42,151,532
4-42,511,611Slö- Pigg
4-42,492,11Total
4-42,571,923
4-42,581,992
4-42,822,011Sömnig - Vaken
Övre gränsvärdeNedre gränsvärde MaximumMinimum
95% Konfidensintervall för medelvärdenPAD-modellen
56
4251629,138Totalt
3,8414231624,575Inom grupperna
2,28224,563Mellan gruppernaVilsen - Bekväm
4211557,052Totalt
3,7084191553,676Inom grupperna
1,68823,376Mellan gruppernaMaktlös - Inflytelserik
4231571,111Totalt
3,7044211559,496Inom grupperna
5,808211,615Mellan gruppernaStyrd -Fri
4251292,265Totalt
3,0334231282,981Inom grupperna
4,64229,284Mellan gruppernaLedsen -Glad
4211307,718Totalt
3,1154191305,279Inom grupperna
1,22022,439Mellan gruppernaNedslagen -Munter
4231361,236Totalt
3,2304211359,751Inom grupperna
,74221,485Mellan gruppernaMissnöjd - Belåten
4251508,638Totalt
3,5604231505,921Inom grupperna
1,35922,717Mellan gruppernaPassig - aktiv
4251927,765Totalt
4,5444231921,905Inom grupperna
2,93025,860Mellan gruppernaSlö- Pigg
4241695,449Totalt
4,0134221693,661Inom grupperna
,89421,789Mellan gruppernaSömnig - Vaken
Medelvärde av svarsalternativenFrihetsgrad
Summan av svarsalternativenPAD-modellen
4251629,138Totalt
3,8414231624,575Inom grupperna
2,28224,563Mellan gruppernaVilsen - Bekväm
4211557,052Totalt
3,7084191553,676Inom grupperna
1,68823,376Mellan gruppernaMaktlös - Inflytelserik
4231571,111Totalt
3,7044211559,496Inom grupperna
5,808211,615Mellan gruppernaStyrd -Fri
4251292,265Totalt
3,0334231282,981Inom grupperna
4,64229,284Mellan gruppernaLedsen -Glad
4211307,718Totalt
3,1154191305,279Inom grupperna
1,22022,439Mellan gruppernaNedslagen -Munter
4231361,236Totalt
3,2304211359,751Inom grupperna
,74221,485Mellan gruppernaMissnöjd - Belåten
4251508,638Totalt
3,5604231505,921Inom grupperna
1,35922,717Mellan gruppernaPassig - aktiv
4251927,765Totalt
4,5444231921,905Inom grupperna
2,93025,860Mellan gruppernaSlö- Pigg
4241695,449Totalt
4,0134221693,661Inom grupperna
,89421,789Mellan gruppernaSömnig - Vaken
Medelvärde av svarsalternativenFrihetsgrad
Summan av svarsalternativenPAD-modellen
57
Total
Inom grupperna
,553,594Mellan gruppernaVilsen - Bekväm
Total
Inom grupperna
,635,455Mellan gruppernaMaktlös - Inflytelserik
Total
Inom grupperna
,2101,568Mellan gruppernaStyrd -Fri
Total
Inom grupperna
,2181,531Mellan gruppernaLedsen -Glad
Total
Inom grupperna
,676,392Mellan gruppernaNedslagen -Munter
Total
Inom grupperna
,795,230Mellan gruppernaMissnöjd –Belåten
Total
Inom grupperna
,683,382Mellan gruppernaPassiv - Aktiv
Total
Inom grupperna
,525,645Mellan gruppernaSlö- Pigg
Total
Inom grupperna
,800,223Mellan gruppernaSömnig - Vaken
Sig.FPAD-modellen
Total
Inom grupperna
,553,594Mellan gruppernaVilsen - Bekväm
Total
Inom grupperna
,635,455Mellan gruppernaMaktlös - Inflytelserik
Total
Inom grupperna
,2101,568Mellan gruppernaStyrd -Fri
Total
Inom grupperna
,2181,531Mellan gruppernaLedsen -Glad
Total
Inom grupperna
,676,392Mellan gruppernaNedslagen -Munter
Total
Inom grupperna
,795,230Mellan gruppernaMissnöjd –Belåten
Total
Inom grupperna
,683,382Mellan gruppernaPassiv - Aktiv
Total
Inom grupperna
,525,645Mellan gruppernaSlö- Pigg
Total
Inom grupperna
,800,223Mellan gruppernaSömnig - Vaken
Sig.FPAD-modellen
58
Variablar PAD-modell (I) Musik
(J) Musik
Differens medelvärde (I-J)
Std. Error
Sig. nivå95% konfidensintervall
Övregräns-värde
Nedregräns-värde
Nedslagen -Munter
1 2
3
-,020 ,221 ,928 -,45 ,41
,147 ,232 ,526 -,31 ,60
2 1
3
,020 ,221 ,928 -,41 ,45
,167 ,198 ,398 -,22 ,56
3 1
2
-,147 ,232 ,526 -,60 ,31
-,167 ,198 ,398 -,56 ,22
Slö - Pigg
1 2
3
,218 ,266 ,414 -,31 ,74
-,030 ,280 ,915 -,58 ,52
2 1
3
-,218 ,266 ,414 -,74 ,31
-,248 ,237 ,297 -,71 ,22
3 1
2
,030 ,280 ,915 -,52 ,58
,248 ,237 ,297 -,22 ,77
Passiv - Aktiv
1 2
3
,129 ,235 ,584 -,33 ,59
-,048 ,247 ,846 -,53 ,44
2 1
3
-,129 ,235 ,284 -,59 ,33
-,177 ,211 ,402 -,59 ,24
3 1
2
,048 ,247 ,846 -,44 ,53
,177 ,211 ,402 -,24 ,59
Missnöjd -Belåten
1 2
3
,151 ,225 ,502 -,29 ,59
,083 ,236 ,726 -,38 ,55
2 1
3
-,151 ,225 ,502 -,59 ,29
-,068 ,201 ,735 -,46 ,33
3 1
2
-,083 ,236 ,726 -,55 ,38
,068 ,201 ,735 -,33 ,46
Sömnig - Vaken
1 2
3
,129 ,249 ,604 -,36 ,62
,171 ,263 ,515 -,35 ,69
2 1
3
-,129 ,249 ,604 -,62 ,36
,042 ,224 ,851 -,40 ,48
3 1
2
-,171 ,263 ,515 -,69 ,35
-,042 ,224 ,851 -,48 ,40
Ledsen -Glad
1 2
3
,097 ,216 ,656 -,33 ,52
,365 ,227 ,109 -,08 ,81
2 1
3
-,097 ,216 ,656 -,52 ,33
,269 ,195 ,168 -,11 ,65
3 1
2
-,365 ,227 ,109 -,81 ,08
-,269 ,195 ,168 -,65 ,11
Styrd -Fri
1 2
3
,397 ,240 ,099 -,08 ,87
,384 ,252 ,129 -,11 ,88
2 1
3
-,397 ,240 ,099 -,87 ,08
-,013 ,215 ,953 -,44 ,41
3 1
2
-,384 ,252 ,129 -,88 ,11
,013 ,215 ,953 -,41 ,44
Maktlös - Inflytelserik
1 2
3
,135 ,241 ,574 -,34 ,61
,242 ,254 ,341 -,26 ,74
2 1
3
-,135 ,241 ,574 -,61 ,34
,107 ,216 ,622 -,32 ,53
3 1
2
-,242 ,254 ,341 -,74 ,26
-,107 ,216 ,622 -,53 ,32
Vilsen - Bekväm
1 2
3
,231 ,244 ,345 -,25 ,71
,259 ,257 ,312 -,24 ,76
2 1
3
-,231 ,244 ,345 -,71 ,25
,029 ,219 ,896 -,40 ,46
3 1
2
-,259 ,257 ,312 -,76 ,24
-,029 ,219 ,896 -,46 ,40
Variablar PAD-modell (I) Musik
(J) Musik
Differens medelvärde (I-J)
Std. Error
Sig. nivå95% konfidensintervall
Övregräns-värde
Nedregräns-värde
Nedslagen -Munter
1 2
3
-,020 ,221 ,928 -,45 ,41
,147 ,232 ,526 -,31 ,60
2 1
3
,020 ,221 ,928 -,41 ,45
,167 ,198 ,398 -,22 ,56
3 1
2
-,147 ,232 ,526 -,60 ,31
-,167 ,198 ,398 -,56 ,22
Slö - Pigg
1 2
3
,218 ,266 ,414 -,31 ,74
-,030 ,280 ,915 -,58 ,52
2 1
3
-,218 ,266 ,414 -,74 ,31
-,248 ,237 ,297 -,71 ,22
3 1
2
,030 ,280 ,915 -,52 ,58
,248 ,237 ,297 -,22 ,77
Passiv - Aktiv
1 2
3
,129 ,235 ,584 -,33 ,59
-,048 ,247 ,846 -,53 ,44
2 1
3
-,129 ,235 ,284 -,59 ,33
-,177 ,211 ,402 -,59 ,24
3 1
2
,048 ,247 ,846 -,44 ,53
,177 ,211 ,402 -,24 ,59
Missnöjd -Belåten
1 2
3
,151 ,225 ,502 -,29 ,59
,083 ,236 ,726 -,38 ,55
2 1
3
-,151 ,225 ,502 -,59 ,29
-,068 ,201 ,735 -,46 ,33
3 1
2
-,083 ,236 ,726 -,55 ,38
,068 ,201 ,735 -,33 ,46
Sömnig - Vaken
1 2
3
,129 ,249 ,604 -,36 ,62
,171 ,263 ,515 -,35 ,69
2 1
3
-,129 ,249 ,604 -,62 ,36
,042 ,224 ,851 -,40 ,48
3 1
2
-,171 ,263 ,515 -,69 ,35
-,042 ,224 ,851 -,48 ,40
Ledsen -Glad
1 2
3
,097 ,216 ,656 -,33 ,52
,365 ,227 ,109 -,08 ,81
2 1
3
-,097 ,216 ,656 -,52 ,33
,269 ,195 ,168 -,11 ,65
3 1
2
-,365 ,227 ,109 -,81 ,08
-,269 ,195 ,168 -,65 ,11
Styrd -Fri
1 2
3
,397 ,240 ,099 -,08 ,87
,384 ,252 ,129 -,11 ,88
2 1
3
-,397 ,240 ,099 -,87 ,08
-,013 ,215 ,953 -,44 ,41
3 1
2
-,384 ,252 ,129 -,88 ,11
,013 ,215 ,953 -,41 ,44
Maktlös - Inflytelserik
1 2
3
,135 ,241 ,574 -,34 ,61
,242 ,254 ,341 -,26 ,74
2 1
3
-,135 ,241 ,574 -,61 ,34
,107 ,216 ,622 -,32 ,53
3 1
2
-,242 ,254 ,341 -,74 ,26
-,107 ,216 ,622 -,53 ,32
Vilsen - Bekväm
1 2
3
,231 ,244 ,345 -,25 ,71
,259 ,257 ,312 -,24 ,76
2 1
3
-,231 ,244 ,345 -,71 ,25
,029 ,219 ,896 -,40 ,46
3 1
2
-,259 ,257 ,312 -,76 ,24
-,029 ,219 ,896 -,46 ,40
59
Medelvärde (Sömnig –Vaken)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Sömnig –Vaken)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Slö -Pigg)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Slö -Pigg)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Passiv –Aktiv)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Passiv –Aktiv)
(Dag 1-3)
60
Medelvärde (Missnöjd –Belåten)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Missnöjd –Belåten)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Nedslagen –Munter)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Nedslagen –Munter)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Ledsen –Glad)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Ledsen –Glad)
(Dag 1-3)
61
Medelvärde (Styrd - Fri)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Styrd - Fri)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Maktlös inflytelserik)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Maktlös inflytelserik)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Vilsen –Bekväm)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Vilsen –Bekväm)
(Dag 1-3)
62
Bilaga 3 Fråga 5.6 (trängsel)
Källa: Spss
95% Konfidensintervall
Övregräns-värde
Nedre-gränsvärde
Std. Error
StandardavvikelseMedelvärdeAntalDel fråga 5.6
1
2
3
Totalt
100
186
143
429
5,85
6,49
6,17
6,24
2,743
2,362
2,541
2,522
,274
,173
,212
,122
5,31
6,15
5,75
6,00
6,39
6,84
6,59
6,48
95% Konfidensintervall
Övregräns-värde
Nedre-gränsvärde
Std. Error
StandardavvikelseMedelvärdeAntalDel fråga 5.6
1
2
3
Totalt
100
186
143
429
5,85
6,49
6,17
6,24
2,743
2,362
2,541
2,522
,274
,173
,212
,122
5,31
6,15
5,75
6,00
6,39
6,84
6,59
6,48
1
2
3
Totalt
Fråga 5.6 Minimum Maximum
10
10
10
10
0
0
0
0
1
2
3
Totalt
Fråga 5.6 Minimum Maximum
10
10
10
10
0
0
0
0
Fråga 5.6 Summan av kryss alternativ Frihetsgrad Medelvärde F Sign.
Mellan grupperna
Inom grupperna
Totalt
27,874
2693,874
2721,748
2
426
428
13,937
6,324
2,204 ,112
Fråga 5.6 Summan av kryss alternativ Frihetsgrad Medelvärde F Sign.
Mellan grupperna
Inom grupperna
Totalt
27,874
2693,874
2721,748
27,874
2693,874
2721,748
2
426
428
2
426
428
13,937
6,324
13,937
6,324
2,2042,204 ,112,112
(I) Musik
(J) Musik
Differens medelvärde (I-J)
Std. Error
Sig. nivå
1 2
3
-,645* ,312 ,039
-,325 ,328 ,322
2 1
3
-,645* ,312 ,039
,320 ,280 ,253
3 1
2
,325 ,328 ,322
-,320 ,280 ,253
Fråga 5.6 Jämförelse mellan dagarna
(Signifikansnivån på differensen är 0,05)
(I) Musik
(J) Musik
Differens medelvärde (I-J)
Std. Error
Sig. nivå
1 2
3
-,645* ,312 ,039
-,325 ,328 ,322
2 1
3
-,645* ,312 ,039
,320 ,280 ,253
3 1
2
,325 ,328 ,322
-,320 ,280 ,253
Fråga 5.6 Jämförelse mellan dagarna
(Signifikansnivån på differensen är 0,05)
63
(I) Musik
(J) Musik
1 2
3
-,645*
-,325
2 1
3
-,645*
,320
3 1
2
,325
-,320
Fråga 5.6 Jämförelse mellan dagarna
-,645*
-,325
-,645*
,320
,325
-,320
95% Konfidensintervall
Övregräns-värde
Nedregräns-värde
(I) Musik
(J) Musik
1 2
3
-,645*
-,325
2 1
3
-,645*
,320
3 1
2
,325
-,320
Fråga 5.6 Jämförelse mellan dagarna
-,645*
-,325
-,645*
,320
,325
-,320
-,645*
-,325
-,645*
,320
,325
-,320
95% Konfidensintervall
Övregräns-värde
Nedregräns-värde
Medelvärde (Trängselupplevelse)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Trängselupplevelse)
(Dag 1-3)
64
Bilaga 4 Fråga 6 (dagens besök)
Källa: Spss
8,458,08,0931,9338,26431Total
8,587,98,1521,8178,281433
8,417,85,1431,9448,131862
8,898,07,2052,0678,4810216.2
8,438,08,0871,8028,26431Total
8,547,96,1461,7428,251433
8,417,93,1211,6508,171862
8,848,00,2112,1278,4210216.1
ÖvregränsvärdeNedregränsvärde
95% KonfidensintervallStd. ErrorStandardavvikelseMedelvärdeAntal
Fråga 6
8,458,08,0931,9338,26431Total
8,587,98,1521,8178,281433
8,417,85,1431,9448,131862
8,898,07,2052,0678,4810216.2
8,438,08,0871,8028,26431Total
8,547,96,1461,7428,251433
8,417,93,1211,6508,171862
8,848,00,2112,1278,4210216.1
ÖvregränsvärdeNedregränsvärde
95% KonfidensintervallStd. ErrorStandardavvikelseMedelvärdeAntal
Fråga 6
100Total
1003
1002
10016.2
100Total
1003
1032
10016.1
MaximumMinimumFråga 6
100Total
1003
1002
10016.2
100Total
1003
1032
10016.1
MaximumMinimumFråga 6
4301607,374Total
3,7364281599,175WithinGroups
,3351,0974,09928,198BetweenGroups6.2
4301395,926Total
3,2524281391,643WithinGroups
,518,6592,14124,283BetweenGroups6.1
Sig.FMedelvärde svarsalternativFrihetsgrad
Summan av svarsalternativFråga 6
4301607,374Total
3,7364281599,175WithinGroups
,3351,0974,09928,198BetweenGroups6.2
4301395,926Total
3,2524281391,643WithinGroups
,518,6592,14124,283BetweenGroups6.1
Sig.FMedelvärde svarsalternativFrihetsgrad
Summan av svarsalternativFråga 6
,484,215,1512
,424,251-,20113
,484,215-,1513
,141,238-,35112
,424,251,2013
,141,238,351216.2
,672,201,0852
,468,234-,17013
,672,201-,0853
,252,222-,25512
,468,234,1703
,252,222,255216.1
Sig.Std. ErrorDifferens medelvärde (I-J)(J) musik(I) musik
,484,215,1512
,424,251-,20113
,484,215-,1513
,141,238-,35112
,424,251,2013
,141,238,351216.2
,672,201,0852
,468,234-,17013
,672,201-,0853
,252,222-,25512
,468,234,1703
,252,222,255216.1
Sig.Std. ErrorDifferens medelvärde (I-J)(J) musik(I) musik
65
(I) Musik
(J) Musik
1 2
3
-,18
-,29
2 1
3
-,69
-,48
3 1
2
-,63
-,31
Fråga 6 Jämförelse mellan dagarna
,69
,63
,18
,31
,29
,48
95% Konfidensintervall
Övregräns-värde
Nedregräns-värde
3 -,121
1
3
-,29
-,822
1
2
-,57
-,69
6.1
6.1
3
1 -,27
,82
,69
,12
,27
,29
,57
(I) Musik
(J) Musik
1 2
3
-,18
-,29
2 1
3
-,69
-,48
3 1
2
-,63
-,31
Fråga 6 Jämförelse mellan dagarna
,69
,63
,18
,31
,29
,48
,69
,63
,18
,31
,29
,48
95% Konfidensintervall
Övregräns-värde
Nedregräns-värde
3 -,121
1
3
-,29
-,822
1
2
-,57
-,69
6.1
6.1
3
1 -,27
,82
,69
,12
,27
,29
,57
(Dag 1-3)
Medelvärde (Nöjd kontra Missnöjd)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Nöjd kontra Missnöjd)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Dagens besök)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Dagens besök)
66
Bilaga 5 Försäljning & Spenderad tid
Källa: Spss
95% konfidensintervall
Medelvärde för lägsta värdet av handlat för i kr
Medelvärde för högsta värdet av handlat för i kr
Dag
1
2
3
345,00
417,84
426,03
499,42
525,53
540,58
95% konfidensintervall
Medelvärde för lägsta värdet av handlat för i kr
Medelvärde för högsta värdet av handlat för i kr
Dag
1
2
3
345,00
417,84
426,03
499,42
525,53
540,58
200328,2124,87Total
80530,8825,923
200529,2123,262
80327,4321,601Spenderad tid i butik per min
21007498,64428,76Total
170041540,58426,033
210010525,53417,842
21007499,42345,001Handlat för
Övregräns-värde
Nedregräns-värde MaximumMinimum
95% Konfidensintervall för medelvärden
200328,2124,87Total
80530,8825,923
200529,2123,262
80327,4321,601Spenderad tid i butik per min
21007498,64428,76Total
170041540,58426,033
210010525,53417,842
21007499,42345,001Handlat för
Övregräns-värde
Nedregräns-värde MaximumMinimum
95% Konfidensintervall för medelvärden
425130049,322Total
305,262423129125,734Inom grupperna
,2211,513461,7942923,588Mellan gruppernaSpenderad tid i butiken i minuter
4265,749E7Total
135029,5814245,725E7Inom grupperna
,410,894120753,7022241507,404Mellan gruppernaHandlat för
Sig.FMedelvärde svaralternativ
Frihets-grad
Summan av svarsalternativ
425130049,322Total
305,262423129125,734Inom grupperna
,2211,513461,7942923,588Mellan gruppernaSpenderad tid i butiken i minuter
4265,749E7Total
135029,5814245,725E7Inom grupperna
,410,894120753,7022241507,404Mellan gruppernaHandlat för
Sig.FMedelvärde svaralternativ
Frihets-grad
Summan av svarsalternativ
,2691,9582,1662
,0882,2713,88613
,2691,958-2,1663
,4262,1591,72012
,0882,271-3,8863
,4262,159-1,72021
Spenderad tid i butiken i minuter
,77841,12811,6192
,20247,76561,09413
,77841,128-11,6193
,27645,36249,47512
,20247,765-61,0943
,27645,362-49,47521
Handlat för
Sig.Std. ErrorDifferens medelvärde (I-J)(J) musik(I) musikVariabel
,2691,9582,1662
,0882,2713,88613
,2691,958-2,1663
,4262,1591,72012
,0882,271-3,8863
,4262,159-1,72021
Spenderad tid i butiken i minuter
,77841,12811,6192
,20247,76561,09413
,77841,128-11,6193
,27645,36249,47512
,20247,765-61,0943
,27645,362-49,47521
Handlat för
Sig.Std. ErrorDifferens medelvärde (I-J)(J) musik(I) musikVariabel
67
95% konfidensintervall
Medelvärde för lägsta värdet av spenderad tid i butiken i min
Medelvärde för högsta värdet av spenderad tid i butiken i min
Dag
1
2
3
21,60
23,26
25,92
27,43
29,21
30,88
95% konfidensintervall
Medelvärde för lägsta värdet av spenderad tid i butiken i min
Medelvärde för högsta värdet av spenderad tid i butiken i min
Dag
1
2
3
21,60
23,26
25,92
27,43
29,21
30,88
(Dag 1-3)
Medelvärde (Handlat för)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Handlat för)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Spenderad tid i butiken i minuter)
(Dag 1-3)
Medelvärde (Spenderad tid i butiken i minuter)