munksjöleden - jönköpings läns museum

Munksjöleden

Arkeologisk undersökning inför byggande av ny genomfartsled inom södra och östra delarna av Jönköpings slottsområde, RAÄ 137

Sofia församling i Jönköpings stad och kommunJönköpings län

Arkeologisk undersökning

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUMArkeologisk rapport 2009:44

Jan-Gunnar Lindgren & Tomas Areslätt med bidrag

av Rickard Wennerberg

Arkeologisk undersökning

MunksjöledenArkeologisk undersökning inför byggande av ny genomfartsled inom södra och östra delarna av Jönköpings slottsområde, RAÄ 137

Sofia församling i Jönköpings stad och kommunJönköpings län

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUMArkeologisk rapport 2009:44

Jan-Gunnar Lindgren &Tomas Areslätt med bidrag

av Rickard Wennerberg

Foto och ritningar: Jan-Gunnar Lindgren & Tomas Areslätt Rapport: Rickard Wennerberg med bidrag av Linnéa Kallerskog (kap. ”Undersökningar inom det medeltida Jönköping”). Foto där angivet: Göran SandstedtOmslagsbild: Schakt vid Munksjöleden, foto från norrGrafisk design: Anna StålhammarTryckning och distribution: Birgitta Blomkvist och Marita Tidblom

Jönköpings läns museum, Box 2133, 550 02 JönköpingTel: 036-30 18 00E-post: [email protected]

Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd:Ur karta © Lantmäteriet. Medgivande MS2007/04833.

© JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2009

Innehåll

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5Målsättning och metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5Andra undersökningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Undersökningar inom det medeltida Jönköping . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Jönköpings slott och fästningssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Undersökningar av det södra fästningssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Undersökningen 1975 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Schakt A . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Schakt B . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Schakt C . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Schakt D (med provgrop A5) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Schakt E . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Schakt F (provgrop A12) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Provgrop A8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Provgrop A13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Lämningar efter bastionen Carolus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Lämningar efter vallgravssystemen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21Administrativa uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Tryckta källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Arkiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Kartunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23Figurförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Bilagor

Bilaga 1 . Plan- och profilritningar

figur 1. Utdrag ur digitala fastighetskartan med Munksjöleden markerad . Skala 1:5 000 .

5ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:44 •

Inledning

Under maj–juli 1975 genomförde Jönköpings läns museum en arkeologisk undersökning inom stadsdelen Väster i centrala Jön-köping . Undersökningen föranleddes av ny dragning för Munksjö- leden . Munksjöleden var tänkt att fungera som genomfartsled genom centrala Jönköping längs med nordvästra sidan av Munksjön . Idag fungerar dock delar av genomfartsleden som parkeringsplats, och vägen är stängd för genomfartstrafik .

Undersökningen genomfördes då de sydöstra och östra delarna av Jönköpings slott förmodades kunna påträffas längs med sträckningen för den nya vägen . Fältpersonal var Jan-Gunnar Lindgren och Tomas Areslätt och undersökningen bekostades av Jönköpings kommun .

Undersökningen kom sammanlagt att omfatta en yta av ca 10 000 m2, varav endast ca 800 m2 undersöktes . Enbart vissa an-läggningar borttogs (A1, A3, A9, A10, A11), medan övriga anlägg-ningar kvarligger .

Rapporten bygger på dokumentationsmaterial från undersök-ningstillfället . Också Stadsarkeologiskt Register (hädanefter kallat SR) för Jönköping, har utgjort rapportunderlag . Stadsarkeologiskt register listar de arkeologiska insatser som genomförts inom Jön-köpings stad . Också Jönköping, Medeltidsstaden 58 (Areslätt 1984) har varit underlag till denna rapport, vilken sammanställdes 2009 av antikvarie Rickard Wennerberg vid Jönköpings läns museum .

Den här aktuella undersökningen kom även att införas i Stadsarkeolo-giskt register (SR) för Jönköping och kom att betecknas som SR 96 .

Målsättning och metodSyftet med den arkeologiska undersökningen var att konstatera om det fanns lämningar efter slottet och dess befästningssystem . Markingreppen inskränktes till schaktningar för dagvattenavlopp, i övrigt påfördes massor för vägbank . En partiell schaktning gjor-des dels i anslutning till rörschakt, dels genom upptagande av fyra separata större provgropar (A5, A8, A12, A13) .

Schaktningen bestod av 1 meter breda rörgravar samt rörgra-var för dagavlopp . De fyra provgroparna upptogs i anslutning till rörgravsschakten . Undersökningen fick således en inriktning på dokumentation av rörgravsschakten och provgroparna och djupet på dessa begränsades av grundvattennivån .

Det för undersökningen av kvarteret Gåvan/Gångaren år 1972 upprättade koordinatnätet överfördes till undersökningsområdet .

6 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:44•

figur 2. Detalj av Norsanders stadskarta från 1948 med dåtida bebyggelse i området längs med Munksjöns nordöstra strand . Hamngatan gick då parallellt med Munksjöstranden . Fri skala .


figur 3. Jönköpings slott i relation till dagens stadsplan . Här är även namnen på de olika bastionerna markerade . Längst i sydost är bastionen Carolus . Munksjöleden löper idag öster om platsen för slottet . Det som här är betecknat utanverk kallas även raveliner . Bearbetad karta från Karlson 1996 . Fri skala .


figur 4. Översikt över undersökningsområdet i förhållande till den förmodade utsträckningen för Jönköpings slottsområde . Skala 1:5 000 .


Andra undersökningar

Undersökningar inom det medeltida Jönköping

De senaste decennierna har ett tiotal större arkeologiska under-sökningar genomförts inom Jönköpings medeltida stadsområde i stadsdelen Väster . Enstaka arkeologiska dateringar av byggnads-lämningar finns från vikingatid - tidig medeltid . Dateringarna är spridda och alldeles för fåtaliga för att fastställa vad de betyder i en stadshistorisk beskrivning .

Bland hantverk har främst järnsmide och grytstöperi avteck-nats i det arkeologiska materialet . Vad gäller järnhantering finns verkstäder etablerade redan under 1200-talets senare del som visar järnets betydelse i stadsgrundningsskedet och som utvecklas till en viktig näring i staden långt fram i tiden . Grytgjuteri är belagt från i huvudsak 1400-talets senare del, samt 1500-tal . Grytgjuteri har varit ett för staden betydelsefullt hantverk som också har funnits rikt representerat in i 1600- och 1700-tal .

Undersökningar av den medeltida stadens kyrkogård har visat intensiv gravläggning och de äldsta dateringarna antyder att kyrkan bör ha varit etablerad i Jönköping vid sekelskiftet 1100/1200 . I nära anslutning till kyrkan har grundmurarna till ett stenhus undersökts från 1300-talets förra hälft . Byggnaden är preliminärt tolkad som en befäst magasinsbyggnad . Bland de religiösa institutionerna har grundmurar efter en äldre kapellbyggnad tolkad som S:ta Gertruds kapell framkommit under Västra kapellet (Pettersson 1991) . Vidare

figur 5. Foto av modell av Jönköpings slott . Perspektivet är från sydost från Munksjön . Översatt till dagens förhål-landen sträcker sig Munksjöleden längs med sjökanten till höger i bilden . Den sydöstra bastionen Carolus är närmast i bild . Foto: Göran Sandstedt .


har rester efter en kyrkogård strax söder om stadens torg påträffats, möjligen tillhörande S:t Peders kapell eller Helgeandshuset .

Undersökningarna har i övrigt påvisat bebyggelselämningar från senare hälften av 1200-talet fram till 1600-talets början . Till de äldre lämningarna hör en gaturest av Store gatan, den huvudgata och del av Eriksgatan som löpte i öst-västlig riktning genom staden (Claes-son 2008) . Från ungefär samma tid härrör byggnader med nedsänkt golv, så kallade grophus, vilka inrymt verkstäder belägna i stadens västra utkant . Senare finns lämningar från byggnader uppförda i skiftesverk eller knuttimrat skick . Vidare har ett tjugotal stenkäl-lare inrymda under såväl bostadshus som bodar påträffats utmed huvudgatan men också i mer skyddat läge längre in på tomterna . Det stora antalet stenkällare, varav merparten är uppförda under slutet av 1400-talet och 1500-talet, vittnar om ett expansionsskede i stadens näringsliv, vilket också kan ses i 1200-talets Jönköping .

Jönköpings slott och fästningssystemKärnan till slottsbyggnationen, som påbörjades under 1550-talet, var de klosterbyggnader som fanns i området . Efter hand kom slottet och dess omgivande befästningsverk att utökas . Byggnationerna av dessa skedde i omgångar, till stor del beroende på rådande läge i kon-flikterna med Danmark, men i mitten av 1600-talet började slottet utformas enligt rådande befästningsprinciper med dubbla vallgra-var och raveliner för att erhålla ett bättre djupförsvar (se figur 7) . Även en förborg i norr mot Vättern tillkom . Efter att Jönköping för-lorat sin position som gränsstad genom frederna 1658/60 förföll be-fästningsverken periodvis, för att vid krigstillstånd åter rustas upp .

Slottet fungerade från 1630-talet även som länsförvaltning och landshövdingeresidens . Inom slottet rymdes periodvis bl a tyghus och länsfängelse (Karlson 1984) .

Allteftersom kom dock slottet att förlora sin funktion och under 1800-talet kom både slottsbyggnader och de omfattande fästningsverken sedermera att schaktas bort . Efter 1870-talet åter-stod ingenting av slottet eller dess utanverk . Ett exempel på detta är från Stadsarkeologiskt Register (SR) nr 6, över kvarteret Gym-nastiken 1, 2 (senare kvarteret Gullvivan), som härrör från Adolf Ljunggrens excerpter från Kungliga Bibliotekets samlingar . Följande är skrivet 1881:

Den största gymnastikbyggnaden i Sverige är troligen den som nu, till det yttres fullt färdiga reser sig å Jönköpings forna vallområde i vinkel med högre allmänna läroverket [nuvarande Per Brahegymnasiet]” . . .”År 1879 i juli började arbetet . För åstadkommandet av en jämn och likartad botten för grunden måste en del gamla fästningsmurar bort-sprängas . Därefter lades grunden ända till 23 fots djup under jordytan med 9½ och 10½ fots bredd i botten och 5 fot i dagen . Detta grund-läggningsarbete är ett av de vackraste som utförts .


figur 6. Översikt över arkeologiska undersökningar (SR nr) till och med 1975 som berört de södra delarna av Jönköpings slottsområde . Skala 1:2 000 .


Undersökningar av det södra fästningssystemet

Redan från och med första hälften av 1900-talet gjordes arkeo-logiska undersökningar inom stadsdelen Väster, främst i syfte att dokumentera delar av den medeltida staden . Även ett tidigt intresse för att dokumentera slottsområdet med dess utanverk fanns . Försök att rekonstruera slottsområdets utsträckning gjordes också och som del i detta genomfördes särskilda schaktningsarbeten för att försöka passa in slottsområdet i den dåvarande stadsplanen (se vidare nedan) .

Först från och med sommaren 1972 bedrev Jönköpings läns museum regelmässigt arkeologiska undersökningar före mark-exploatering inom befästningsområdet . Partier av förborgen i norr påträffades i samband med telearbeten vid årsskiftet 1972/1973 och utfördes under ledning av Jens Bekmose .

Under augusti till oktober 1972 bedrevs undersökningar inom kvarteren Gåvan och Gångaren, där ett nytt polishus skulle byg-gas . Vid denna undersökning framkom både delar av inre och yttre vallgravarna, samt den södra ravelinen (SR 86) .

Undersökningen av kvarteret Gåvan och Gångaren sommaren-hösten 1972 följdes redan på våren 1973 av undersökningar i grann-kvarteret Göta och i Vallgatan . Även 1974 och 1976 genomfördes undersökningar i kvarteret Göta (SR 89, 90, 91 och 97) . Vid dessa undersökningar framkom bl a delar av den yttre vallgraven .

I september 1982 påträffades i samband med iordningställande av parkeringsplatser vid länsstyrelsen bl a en del av den södra kurtinmuren . Även en del av muren i bastionen Carolus framkom här (SR 117) .

Södra kurtinmuren hade även tidigare observerats vid provborr-ningar inom fästningsområdet, likaså att graven varit beklädd med lera . Även del av en äldre grund inom slottsområdet hade obser-verats (SR 69) .

Redan tidigare hade dock observationer av vallgraven gjorts . Vid grundgrävning år 1936 för det gamla polishuset i kvarteret Gåvan 2 registrerades en del av den inre vallgraven samt den sydvästra begränsningen för den södra ravelinen (SR 46) . I kvarteret Globen väster om kvarteret Göta kunde vid grundgrävningar 1946-1948 partier av sydvästligaste delen av yttre vallgraven registreras, samt den sydvästligaste spetsen av yttre vallgraven (SR 55 och 58) .

Även i kvarteret Gåvan 3 kunde delar av inre vallgraven iakttagas vid schaktningar 1947-1948 mellan gamla polishuset och tullkam-maren (SR 59k) .

Både yttre, respektive inre begränsning för den yttre vallgraven noterades och inmättes 1947-1948 av stadsingenjör Norsander och lektor Weiler vid schaktningar inom kvarteret Göta 3 (SR 59i-j) .

Sträckor av både yttre och inre vallgrav registrerades av Norsander vid schaktningar öster om gamla hamnstationen år 1948 (SR 59 l-n) . Vid dessa schaktningar framkom också en ca 22 meter lång murrest


figur 7. Översikt över den arkeologiska undersökningen (SR 96) vid Munksjöleden 1975 . Även tidigare SR nr är medtagna i denna karta . Linjer åsyftar i allmänhet upprättade profiler, medan polygoner är framkomna anläggningar . Skala 1:1 200 .


från yttersidan till bastionen Carolus södra fas . Alla dessa inmät-ningar var del av särskilda schaktningsarbeten för rekonstruktion/inpassning av medeltidsstaden och slottsområdet i den dåvarande stadsplanen, vilket Norsander och Weiler ansvarade för .

I juli 1972 påträffades murar till den sydöstra bastionen (Carolus) i samband med byggandet av ett polisbilsgarage (inom kvarteret Gull-vivan) . Vid denna partiella undersökning upptogs en yta av ca 70 m2 i nord-sydlig riktning och här framkom, förutom en murlämning efter bastionen, även en anslutning till södra kurtinmuren (SR 85) .

Betydligt äldre indikationer på att delar av fästningen sträckt sig österut mot Munksjön fanns också . I augusti 1887 inträffade enligt äldre tidningsuppgifter ett jordras nedanför tullhuset vid Munksjön, varvid ett 50 x 20 fot stort parti av jordfyllningen rasade ut i sjön . Även 1851 skall ett jordras ha inträffat på samma plats och vid detta tillfälle drunknade en badande person . Även ett pålverk skall ha observerats i botten av sjön (SR 13) . Båda dessa ras sattes i samband med att fästningsverkens vallgravar en gång i tiden löpt ut här .

Resultat

Undersökningen 1975Att rester av det äldre fästningssystemet kunde påträffas, var man som framgått ovan, fullt medveten om inför undersökningstillfället 1975 . Dock var den ovannämnda observationen av bastionen Carolus och kurtinmuren (SR 85), samt vallgravsobservationerna (SR 59), ditintills de enda spåren av fästningsverken i området närmast Munksjön .

Undersökningen 1975 begränsades till att följa schaktningen för rörgravar . I övrigt påfördes massor för den nya vägbanken . I anslutning till schakten upptogs även fyra större provgropar (A5, A8, A12, A13) . Profiler i schakt dokumenterades, detsamma gjordes för plan och profiler av provgropar .

Sammanlagt öppnades sex schakt (schakt A-F), varav A och D var belägna i västnordväst-ostsydostlig riktning, övriga i nord-sydlig, respektive nordnordostlig-sydsydvästlig riktning . Schakt F är det-samma som provgrop A12 .

Inga fynd gjordes vid undersökningen .

Schakt AUndersökningen påbörjades med att ett öst-västligt schakt (schakt A) upptogs med början ca tio meter väster om kajen . Schakt A (profil 1), var ca 28 meter långt, 3-3,5 meter brett och 1,5-2,8 meter djupt . Schaktet visade sig ligga omedelbart utanför yttre vallgrav . I schaktet var lagerföljden ganska klar . Sannolikt bröts en äldre kajskoning med yttre stöd av pålar i östligaste delen av schak-tet . Eventuellt kan denna haft med vallgravsavslutningen att göra .

figur 8. Del av schakt . Foto från N .

figur 9. Del av schakt . Foto från S .

figur 10. Del av murlämning i schakt .


figur 11. Norra delen av undersökningsområdet vid Munksjöleden med schakt, anläggningar och profiler . Även tidigare SR nr är medtagna i denna karta . SR 85 är från en undersökning 1972, då delar av bastionen Carolus och en kurtinmur framkom . Skala 1:600 .


I övrigt var schakten av sedvanlig art med fyllnadslager, markyta, samt rivningslager . En ca 1,8 meter bred murlämning (A1) fram-kom i schaktet . Muren var en fullmur i kalkbruk/gråsten samt med i öster framförliggande pålrester (A2) . Pålraden var ca 1,5 meter lång, med sex stycken pålar, ca 0,2 meter i diameter . Efter rensning var den frampreparerade höjden på pålarna ca 0,3 meter .

Schakt BDe nord-sydliga schakten B och E var sammanlagt ca 223 meter långa, 2,5-3,5 meter djupa . Totalt upprättades ca 185 meter profil i dessa schakt (profil 2, 3, 6) . Kraftiga rivningslager genombröts i schakt B (i nord-sydlig riktning) . Större delen av södra delen av schaktet var totalförstört av kabeldragningar .

Schakt CSchakt C var ca 57 meter långt, 3 meter brett och 1,5-1,8 meter djupt . En murlämning (A3), påträffades i norra delen av schaktet . Muren var ca 4 meter bred och 3 meter lång, och utgjordes av en fullmur i kalkbruk/gråsten .

Schakt D (med provgrop A5)Schakt D var ca 27 meter långt, 2-3 meter brett och 1,7 meter djupt . I östligaste delen framkom en murlämning (A4), ca 3,8 meter bred och 3 meter lång . Muren var en fullmur i kalkbruk/gråsten/tuktad gråsten (se bilaga 1, figur 2) .

Östra delen av schaktet utvidgades, varvid en ca 9 meter lång och 4 meter bred murlämning (A5) påträffades . Muren hade en 2,2 x 1,6 meter stor triangulär nisch mot öster med hörnstenar i huggen sandsten bilaga 1, figur 3) .

Muren bestod av 0,3-0,4 meter stora skarpkantade och rundade stenar med grågult kalkbruk . Stenarna var svartfärgade på under-sidan och stenarna i muren var ej lagda utan endast hopade med bruket emellan . Hållfastheten mellan sten och bruk var därför dålig . Stenarna hade inga bruksrester . Även enstaka lösa tegelstenar och tegelskrot framkom . I botten var större stenar, ca 0,7-0,8 meter stora, på ca 2 meters djup från markytan .

Schakt EEtt i huvudsak nord-sydligt schakt (schakt E) upptogs ca 25 meter öster om polishuset . I schaktet framkom inre vallgravens södra (yttre) kant (den s k kontreeskarpen) . Denna var i stort sett av sed-vanlig karaktär . Den inre vallgravens yttre kant (A9) var ca 3 meter lång, 1,6 meter bred och 1,9 meter djup . Själva gravbotten påträf-fades dock ej . Vallgraven hade lerklädd kant, något som även hade observerats vid undersökningarna av vallgravssystemen i kvarteren Gåvan och Göta 1972–1973 .

figur 12. Del av murlämning med nisch (A5) i bastionen Carolus . Foto från NO .

figur 13. Del av murlämning med nisch (A5) i bastionen Carolus . Foto från N .


figur 14. Södra delen av undersökningsområdet vid Munksjöleden med schakt, anläggningar och profiler . Även tidigare SR nr är medtagna i denna karta . Skala 1:600 .


I sydligaste delen av schakt E påträffades även den yttre vallgraven (A10-11) . Dessa var ca 3 meter långa i profil och partiet mellan yttre och inre vallgravarna var uppfyllt .

I mellersta delen av schaktet påträffades en murlämning (A6), ca 2,2 meter bred och 2,5 meter lång . Också denna var en fullmur i kalk-bruk/gråsten . Endast några meter norr om A6 framkom ytterligare en mindre murlämning (A7) . Denna var endast ca 2 x 1 meter stor .

Schakt F (provgrop A12)Ett schakt upptogs även ca 10-15 meter öster om schakt E (schakt F), varvid vallgravskanten framkom . Schakt F (profil 8 och 9) var ett min-dre schakt, endast några meter stort . Schaktet benämndes även provgrop A12 . Inre vallgravens yttre kant, var ca 2 meter lång, 5 meter bred och 1 meter djup . Också här iakttogs en lerklädd kant (profil 8-9) .

Provgrop A8En större provgrop upptogs ca 15 meter öster om schakt E och ca 30 meter norr om det utökade schakt D . Här påträffades en murlämning (A8), vilken var ca 8 meter lång och 3,5 meter bred . Muren var en fullmur i gråsten/tuktad kalksten med kalkbruk (se bilaga 1, figur 4) . Några större block av bergart fanns i västra delen och mellan stenarna påträffades gråvitt bruk . Den nordliga sidan var mycket vällagd och tre skikt av stenar kunde konstateras . Muren visade sig utgöra den nordöstra delen i bastionen Carolus .

Den östliga begränsningen var en skalmur . Strävdelen utgjordes av i huvudsak obehandlade block (klumpstenar), ca 0,5-0,6 meter stora och 0,5 meter höga . Mellan dessa fanns ”tätsten” inkilade, vilka i huvud-sak var flata och 0,1-0,3 meter stora . En del av dessa var av sandsten . Bindemedlet varierade starkt i kvalitet från hårt gråvitt bruk till starkt sandblandat brunt, löst bruk . Norra partiet bestod av 0,3 meter stora stenar i två till tre skikt . I det övre skiktet var några flata sandstenar . Vid nedgrävning kunde ytterligare ett skikt stenar iakttagas, men p g a framträngande grundvatten kunde detta skikt ej framtagas .

Den västliga begränsningen var mer ”sladdrig” och något sön-dergrävd . Syllstenar bestod av rundade klumpblock, ca 0,3-0,6 meter stora och begränsades av 0,4-0,5 meter stora rundade stenar . I nischen var huggna och tydligt parallella hörnstenar, ca 0,72 x 0,36 x 0,3 meter, respektive 0,72 x 0,33 x 0,22 meter stora .

Nischen utgjordes i ytan av ca 0,2-0,4 meter stora stenar . Dessa var 0,4 meter höga i två till tre skikt, i huvudsak flata . De var sam-manfogade av brungrått, löst bruk, ställvis med inkilad småsten .

Provgrop A13Ett par meter söder om schakt D upptogs ännu en provgrop (A13) . Här framkom en murlämning som var ca 4 meter lång och 3 meter bred (se bilaga 1, figur 5) . Muren var en fullmur i gråsten/tuktad kalksten med kalkbruk och tegelsten .

figur 15. Detalj av murlämning i bastionen Carolus,

figur 16. Murlämning (A8) i NO delen av bastionen Carolus . Foto från S .


figur 17. Mellersta delen av undersökningsområdet med tolkningar av de framkomna lämningarna . Delar av bastionen Carolus murar framkom, däribland partier med nischer i nordöstra, respektive sydöstra delarna av bastionen . Även tidigare SR nr är medtagna i denna karta, liksom den förmodade utsträckningen för slottsområdet . Linjer åsyftar i allmänhet profiler, medan polygoner är framkomna anläggningar . Skala 1:600 .


Muren var ca 3 meter bred och utgjorde ett mindre parti av bas-tionens öst-västliga murfaser . I ytan var ca 0,4-0,9 meter stora stenar av bergart synliga . Bruket var så gott som uteslutande av brunaktig karaktär med småsten och tegelbitar .

Norra sidan var kraftig, medan den södra var något ”sladdrig” . Ingen huggen kalksten påträffades . Ställvis var bruket av hård gråvit karaktär . I norra sidan var även en mindre nisch .

Lämningar efter bastionen CarolusI schakt C, D och E, samt i tre av provgroparna (A5, A8 och A13) framkom delar av den sydöstra bastionen Carolus . I bastionens nordöstra hörn framkom ett murparti med nisch (A8) . Även i den sydöstra delen framkom ett större murparti med nisch (A5) . Ytterligare murpartier framkom söder (A3) och sydväst (A4, A13) om det större murpartiet . Också närmare 30 meter väster om A5 påträffades mindre murpartier (A6, A7) . Redan 1972 hade en del av bastionen, samt vad som tolkades som del av kurtinmuren på-träffats vid en mindre undersökning (SR 85) .

Lämningar efter vallgravssystemenDelar av både inre och yttre vallgrav hade påträffats i denna del av slottsområdet i samband med de särskilda schaktningsarbeten som genomfördes på 1940-talet (SR 59) .

Också vid undersökningen 1975 påträffades lämningar av vall-gravssystemen i både schakt E och F (provgrop A12) . I schakt E påträffades den inre vallgravens yttre kant (A9), vilken visade sig ha lerklädd kant . I samma schakt, men något längre söderut påträffades även den yttre vallgraven (A10, A11) .


Sammanfattning

I samband med att en ny genomfartsled skulle byggas längs med nordvästra delen av Munksjön i centrala Jönköping utförde Jön-köpings läns museum en arkeologisk undersökning under våren-sommaren 1975 .

Undersökningen bekostades av Jönköpings kommun och genom-fördes med anledning av att delar av Jönköpings slott eventuellt kunde påträffas längs med den nya vägsträckningen . Sammanlagt undersöktes ca 800 m2 av en total yta om ca 10 000 m2 . Fältperso-nalen utgjordes av Jan-Gunnar Lindgren och Tomas Areslätt och rapporten sammanställdes 2009 av antikvarie Rickard Wennerberg vid Jönköpings läns museum . Undersökningen infördes även i Stadsarkeologiskt register (SR) för Jönköping med beteckningen SR 96 .

Undersökningen genomfördes dels i form av schaktning i anslutning till rörschakt och dels genom upptagande av fyra större provgropar (A5, A8, A12, A13) . Vid undersökningen dokumente-rades schakten i profil och de framkomna anläggningarna i profil och plan där så behövdes .

Sammanlagt framkom 13 anläggningar bestående av murläm-ningar och vallgravsrester, samt en rad med pålar . Sistnämnda, vilket påträffades i schakt A, kan ha utgjort rest av en äldre kajskoning, eller varit del av begränsningen för yttre vallgraven . Även ett mindre murparti, som ej tillhörde bastionen framkom i detta schakt .

Resterande murlämningar visade sig utgöra delar av slottets syd-östra bastion (Carolus) . Murlämningarna var av skiftande kvalitet och var uppförda av olika typer av sten, ställvis sammanfogade med kalkbruk . Också tre nischer, varav en mindre, påträffades i anslut-ning till murlämningarna .

Även partier av både inre och yttre vallgravar kunde konstateras i schakt E och F . Vallgravarna var av samma karaktär som de som tidigare framkommit vid de undersökningar som genomfördes i de intilliggande kvarteren Gåvan och Göta . Även här visade sig den inre vallgravens yttre kant vara lerbeklädd .

Med undersökningen av sträckningen för den nya Munksjöleden kunde ytterligare en viktig pusselbit läggas till hur utsträckningen för fästningssystemen kring Jönköpings slott en gång varit utformade .


Administrativa uppgifter

Jönköpings läns museums dnr: . . . . . . . . . . . . . 658/74Beställare: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jönköpings kommunRapportansvarig: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rickard WennerbergFältansvarig: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jan-Gunnar LindgrenFältpersonal: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jan-Gunnar Lindgren & Tomas

AreslättFältarbetstid: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1975-05-23–1975-07-11Län: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jönköpings länKommun: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jönköpings kommunSocken: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jönköpings stadFörsamling: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sofia församlingFastighetsbeteckning: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . MunksjöledenBelägenhet: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ekonomiska kartans blad 7E 1a

JönköpingKoordinater: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . x 6407235, y 1402515Undersökningsyta: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanlagt ca 10 000 m2, varav

ca 800 m2 undersöktsFornlämningsnummer: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137, JönköpingFornlämningstyp: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Slott/herresäteTidsperiod: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1600–1800-talNegativ nr: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . LXXIX:144-494Fynd nr: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . EjTidigare undersökningar: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stadsarkeologiskt register (SR)

för Jönköping nr 59, 85

Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv .


Referenser

Tryckta källor

Areslätt, T . 1984 . Jönköping . Medeltidsstaden, 58 . Stockholm .

Claesson, E . 2008 . Kvarteret Harven. Arkeologisk undersökning med anledning av nybyggnation i kvarteret Harven, Sofia församling, Jön-köpings stad, RAÄ 50 . Jönköpings läns museum, arkeologisk rapport 1993:29 . Jönköping .

Karlson, B . E . 1996 . Bebyggelse i Jönköping 1612-1870: produktion, rekreation . Jönköping .

Pettersson, D . 1991 . Arkeologisk undersökning. Slottskapellet, (fornl 50) Jönköping stad . Jönköpings läns museum, arkeologisk rapport 1991:19 . Jönköping .

Arkiv

Jönköpings läns museums antikvarisk-topografiska arkiv .

Kartunderlag

Karta över Jönköping i 11 blad . Upprättad år 1948 av stadsingenjör W . Norsander .


Figurförteckning

Figur 1 . Utdrag ur digitala fastighetskartan med Munksjöleden 4

Figur 2 . Detalj av Norsanders stadskarta från 1948 6

Figur 3 . Jönköpings slott i relation till dagens stadsplan 7

Figur 4 . Munksjöleden i relation till slottsområdet 8

Figur 5 . Foto av modell av Jönköpings slott 9

Figur 6 . Översikt över arkeologiska undersökningar t o m 1975 11

Figur 7 . Översikt över den arkeologiska undersökningen 1975 13

Figur 8 . Del av schakt . Foto från N 14

Figur 9 . Del av schakt . Foto från S 14

Figur 10 . Del av murlämning i schakt 14

Figur 11 . Norra delen av undersökningsområdet 15

Figur 12 . Del av murlämning . Foto från NO 16

Figur 13 . Del av murlämning . Foto från N 16

Figur 14 . Södra delen av undersökningsområdet 17

Figur 15 . Detalj av murlämning 18

Figur 16 . Murlämning i NO delen 18

Figur 17 . Mellersta delen av undersökningsområdet 19

BILAGA 1ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:44 •

Plan- och profilritningar, Munksjöleden

figur 1. Profil av parti av södra delen av schakt E med vallgravskant i V delen av profilen . Fri skala .

BILAGA 1 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:44•

figur 2. Profil över del av mur till bastionen Carolus (A4), profil 11 . Fri skala .


figur 3. Plan över anläggning A5, del av mur med öppning i SO delen av bastionen Carolus . Fri skala .

BILAGA 1 ARKEOLOGISK RAPPORT 2009:44•

figur 4. Plan över anläggning A8, del av mur i NO-delen av bastionen Carolus . Fri skala .


figur 5. Plan över anläggning A13, del av mur i SO delen av bastionen Carolus . Fri skala .

Jönköpings läns museum undersökte 1975 området längs med nordvästra delen av Munksjön i centrala Jönköping . Undersökningen genomfördes inför dragning av en ny genomfartsled genom staden .

Åren dessförinnan hade stora undersökningar genomförts i kvarteren väster om Munksjön, varvid stora delar av utanverken till Jönköpings slott framkommit . Slottet, vilket började uppföras i mitten av 1500-talet, bygg-des efterhand kraftigt ut med omfattande utanverk . De sista resterna av slottet schaktades bort under 1870-talet .

Vid den arkeologiska undersökningen 1975 framkom delar av slottets yttre och inre vallgravar . Också partier av slottets sydöstra bastion, bastionen Carolus, framkom .

Arkeologisk rapport 2009:44JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

munksjöleden - jönköpings läns museum

Documents