modulen 2/2016
DESCRIPTION
ÂTRANSCRIPT
3
REDAKTIONENINNEHÅLLUTGES AV
Teknologföreningen vid Aalto-universitetet
ANSVARIG UTGIVAREAnna Viklund
CHEFREDAKTÖRJonas Berg
REDAKTIONAnna ViklundEllen Heikkilä
Oscar HenrikssonAlexandra Andersson
Nils Skogman
LAYOUTEllen Heikkilä
FOTOGRAFSamuel Rosas
TACK TILLGeorg Metsalo
KONTAKTChefredaktören:
Teknologföreningens nationstidning2/2016
www.teknologforeningen.fi
På omslaget: Annika Lehto
4 Chefredaktörens hälsning
5 Styrelsesida
6 Georgs kluriga
8 Jonas joxiga
9 Modulen förutspår Wappen!
10 Whiskyföreningens skottlandsexkursion
20 Koka din egen julpunsch
22 Vickan-reportage
26 Thoracala Medicinarspexet - recension
4
Tvärvetenskaplighet är ledordet för detta nummer. Här finns både resereportage från Skottlands hedar och högkultur i form av en spexrecension. Passligt innan nästa jul finns också matlagning (punschkokning). Produkten blir bät-tre av lagring, så nu är hög tid att börja. Inför denna och senare wappar (om de ordnas) finns även lite allmän ingen-jörsvetenskaplig probabilistik i form av en PRA (Probabilis-tic Risk Assessment). TF:s kommande bostäder får också en exposé med avslöjande planritningar. Se bilderna!, du kommer inte att tro dina ögon, 5 tecken på att du studer-ar byggnadsteknik eller arkitektur osv. Förstås finns också standardinslag som diverse matematiska och lingvistiska knepigheter.
I skrivande stund ligger både teknologrelaterade högtider som wappen och mors dag i tankarna, men även avlägsnare festligheter som när Västmetron startar inom 4 månader (eller blir försenad ännu en gång). Sommarjobb inleds och många blir färdiga eller får veta om de blir antagna till något nytt och spännande. Sommaren för med sig helt andra ruti-ner, utmaningar och chanser att lära sig nånting nytt.
Så där i allmänhet är sommarlov och läsår fascinerande. Allt annat byter år vid årsskiftet, men utbildningen går ännu eft-er jordbrukets behov av oavlönad minderårig arbetskraft. Eller så sägs det i alla fall, men som alla bondesöner (och -döttrar, antagligen) vet så är de mest krävande tidpunkter-na inte i juni, juli och augusti utan under vårbruket månaden före skolavslutningen samt skördetiden under höstterminen, med små regionala skillnader. Mellan de tidpunkterna väx-er allt liksom av egen kraft, eller med solenergi egentligen. Så ekologiskt och förnybart!, eller egentligen lika förnybart som all annan kärnkraftsenergi. Med mycket större energief-fektivitet och lagringskapacitet än vad vi kan replikera nu eller inom en lång framtid, men ändå. Åtminstone behövs inte något underhåll.
Passa på att ta in lite sol, men också lära er något helt nytt under sommaren. Låt oss göra som brådden och ta sommar-en till vara för att växa.
JONAS BERG
CHEFREDAKTÖRENS HÄLSNING
STYRELSESIDAN5
EN RIKTIG RÖV(AR)HISTORIAELLER
EN FRAMTID ATT LUTA SIG TILLBAKA PÅTeknologföreningens angelägenheter är för tillfället allvarligare än någonsin. Man dis-kuterar stora framtidsscenarier, och hur man kan bibehålla TFs vision och strävanden i en hastigt förändrande omgivning. Styrelsen arbetar på högvarv för att säkerställa Na-tionens framtid, så att också kommande generationer ska ha ett TF.
Det som dock upptagit nationsmedlemmarnas energi och uppmärksamhet är en myck-et större fråga, med ett allt så mycket djupare allvar. Nämligen stolarna vid det nyagam-la mötesbordet, eller nationens ryggstöd, som de i folkmun kallas.
Allting började med en stackars MUP som i valets hetta gjorde ett något flyktigt vallöfte om att förnya ovannämnda ryggstöd. Att köpa nya stolar till nyagamla. Detta löfte föl-jde MUP:en in i styrelseåret, och det nyagamla mötesbordet blev alltmer högljudda i takt med att de gamla stolarna blev alltmer obekväma. Faktum är ju att den nyblivna styrelseordföranden hade fått sina prioriteter om bakfoten. Han gjorde sig upptagen med Victoria-bostäder och mystiska campus-frågor, alltmedan han förbisåg smärtan som växte i rumporna på de som satt vid nyagamla mötesbordet.
För att förstå hur grovt detta förbiseende är, måste man förstå det politiska läget på TF. Styrelsens beslutandemakt och möjlighet att utföra sitt arbete är totalt beroende på det nyagamla mötesbordets välsignelse. Och ställ dig själv frågan, skulle du välsigna någon som indirekt är ansvarig över smärtan i din röv? Det skulle du inte. Så för att nationens enligt styrelsen ”stora” ”viktiga” frågor ska kunna lösas, campus, vision och annat tjafs, måste Nyagamla mötesbordets välbefinnande säkerställas.
Och det säkerställdes.
Måndagen den 11 april nådens år 2016 anlände frälsningen: Nya, mjuka och framförallt stiliga stolar anlände till det nyagamla mötesbordet. Sura miner vändes upp och ner på en sekund när phux som fis satte sig i de nya stolarna. Lite slitage uppstod på första dagarnas stresstest, under ledning av Kim Wallis, men det verkar ha lugnat ner sig och stolarna har accepterats av nationen.
Slutet gott allting gott, styrelsen kan fortsätta med sina mindre viktiga projekt, och kan vara lugna i vetskapen om att de åtnjuter nyagamla mötesbordets fortsatta stöd.
Sensmoralen(den finns!) i historien är trots allt något seriös. Trots att TF har stora projekt som kan kännas överskugga daglig verksamhet och folks mindre projekt, är det just den dagliga verksamheten som rättfärdigar de stora projekten. Vad är poängen med att utreda framtidsscenarier om nutidsscenariot inte är allt vad det kunde vara. Vare sig det är stolar till nyagamla, eller en kul sitz i ölkken, måste man fortsätta att prioritera dom sa-kerna lika högt som campusprojekt och visionsprojekt. För det är väl därför vi är här. Juh.
Jonathan Rehn, fd. stackars MUP
6
Georgs kluriga
Denna gång handlar problemen om relationer, ett viktigt be-grepp inom bl.a. diskreta matematiken. Om vi har en mängd M med element, så säger vi att elementet x står i relation till elementet y (beteckning: xRy), om vissa krav är uppfyllda.
En relation säges vara reflexiv, om varje element i mängden står i relation till sig själv (symboliskt: xRx för varje x i M).
En relation säges vara symmetrisk, om xRy => yRx för alla element x och y i M (dvs. om x står i relation till y, så står även y i relation till x).
En relation säges vara transitiv, om xRy och yRz => xRz för alla element x, y och z i M (dvs. om x står i relation till y och y står i relation till z, så står även x i relation till z).
En relation, som är såväl reflexiv, symmetrisk som transitiv kallas för en ekvivalensrelation och om mängden M är ut-rustad med en ekvivalensrelation, kan M delas upp i disjunk-ta delmängder, kallade ekvivalensklasser, sådana att varje element i en delmängd står i relation till varje element i delmängden (inkl. sig själv pga. reflexiviteten), men står inte i relation till något element i någon annan delmängd.
Här kan det vara på sin plats med några konkreta exempel:
1) Låt mängden M bestå av alla människor och relationen vara "ättling i rakt nedstigande led". Om vi definierar en person till att vara ättling till sig själv i nollte nedstigande led, så är relationen reflexiv. Vidare är relationen transitiv, men däremot är den inte symmetrisk.
2) Låt M åter bestå av alla människor och relationen vara "ättling i rakt uppstigande eller nedstigande led". Återigen kan vi göra relationen reflexiv genom definitionen ovan och nu är relationen även symmetrisk, men inte längre transitiv. (Varför inte?)
3) Låt M bestå av alla heltal och relationen vara "ger samma rest vid division med talet 3". Denna relation visar sig vara en ekvivalensrelation (Visa detta!) och ekvivalensklasserna är tre till antalet: A = alla heltalen, som är jämnt delbara med 3, B = alla heltalen, som ger resten 1 vid division med 3 samt C = alla heltalen, som ger resten 2 vid division med 3. (I detta fall kan vi definiera en addition och en multiplikation på mängden av dessa tre ekvivalensklasser, utgående från motsvarande operationer för heltalen och det visar sig att i denna lilla mängd (av ekvivalensklasser) med bara tre el-ement kan vi addera, subtrahera, multiplicera och dividera, precis som i den oändliga mängden av rationella tal.)
Men nu till själva problemen:
a) Låt M vara en mängd bestående av n > 1 element (alltså ett ändligt antal) och utrustad med en symmetrisk relation. Visa att då finns det alltid 2 olika element i M, som står i re-lation till exakt lika många andra element i M.
b) Låt M vara en mängd bestående av 6 element och utrus-tad med en symmetrisk relation. Visa att M alltid innehåller antingen en delmängd bestående av 3 element, där varje element står i relation till de övriga 2 elementen i delmäng-den eller en delmängd bestående av 3 element, där inget element står i relation till de övriga 2 elementen i delmäng-den (eller både/och).
Problemen blir lite mer konkreta, om vi studerar mängder av människor med relationen "har haft sexuellt umgänge med", så xRy, om x har haft sexuellt umgänge med y. (Jo jag vet, att Modulen är en familjetidning, som även läses av småbarn och phuxar, men med tanke på att problemet med släktförhållandena i Ankeborg (se Modulen 3/2006) accepterades för publikation, torde dessa rent matematis-ka problem inte stöta på några hinder.) Här kan vi bortse från reflexivitet (det som förr i tiden kallades för självbefläck-else) och transitivitet (som i praktiken ändå finns med i viss
7
mån, om man tänker på spridning av det som förr i tiden kallades för skamliga sjukdomar). Symmetrin kan i och för sig också diskuteras: då jag studerade i Californien, ryktades det om fester, där gäster blev drogade och sedan sexuellt utnyttjade, medan de var medvetslösa (enligt dåvarande lag klassades det inte som våldtäkt). I det läget är symmetrin tveksam, utom rent fysiskt. Men låt oss anse, att vår relation är symmetrisk.
a) kan då tolkas som att om vi tar en godtycklig mängd av n > 1 personer, så finns det i denna mängd alltid 2 personer, som står i relation (i ovan nämnda bemärkelse) till exakt lika många andra personer i mängden. (Men det rör sig alltså i själva verket om ett rent matematiskt problem!)
b) kan tolkas som att i vilken mängd som helst bestående av 6 personer finns det alltid en delmängd bestående av 3 personer, som alla står i relation till de övriga 2 i delmäng-den, eller en delmängd bestående av 3 personer, av vilka ingen står i relation till de övriga 2 i delmängden (eller både/och). (Men det rör sig alltså åter om ett rent matematiskt problem!)
Ha en trevlig Valborg (om det nu ordnas någon sådan)! Om man lyckats lösa de två problemen före Valborg finns det-ingen anledning till empiriska undersökningar i detta sam-manhang. Eventuella förfrågningar kan nämligen ses som alltför närgångna!
8
WELLS TALARESPÖKNAMN GNÄLLA
POJKE
DASSTIDIGT STOPPAR
BLOD
KATTDJUR
BOR
MARK-FÅGEL
PARAD-GATA EJ FORTE LITAUEN HEKTARDEL
GIFTGAS
MÅNFAS
MÅL
GRY
TYSK VÅNDA
KVÄVE
TENN
LÄN
FÖRST
FÅR KÄND TILLSATS
SLÄKTTRÄD
VÄNDA
VÄGSVIKTA
GÖR SYNDER
VATTEN-BUFFEL
EL.ING.ORG.
FEJS RADON
PÅ NUNNE-HUVUD BESÖK
STATY-MAKARE SVAVEL FÖRTS
ADENIN VS. TEORI
BÖRDA
UTFALLABETYGA SVENSK
VALUTAUTSLAGS-
PLATS SYRE BÅRDER
LOVSÅNG
BILDA
RADIO-FREKVENS
AUTO-MOBIL-
FÖRARE
KONCENT-RERA
JOD
SMILAR KALIUM
TVÅ NATURLIGA
TALTIDSPERIOD
HOTA-KAINEN LESOTHO
LITEN HUGGORM
FAST VATTEN
GLI NANO-
SEKUND
STJÄLS SKA DRA
VÅR OCH VINTER
RADIE
FÖTTERMELLAN ASS OCH
AISSBUSKE RHO
Jonas joxiga
9
När du kära läsare läser denna tidning har Wappen förhop-pningsvis hänt. Detta ger en extra utmaning för Modulens redaktion att skriva en Wappenartikel. Istället för att skriva ett klassiskt reportage, som bara behandlar det som har hänt, kommer vi i Modulen istället att spekulera, och försöka förutspå enligt bästa förmåga hur Wappen kommer att se ut.
Ett av scenariona, som är att Wappen inte kommer att ord-nas, är relativt osannolikt. Sannolikheten för att Wappen inte kommer att ordnas är statistiskt sett under 1 %. Detta är ett litet tal men dock inte försumbart liten.
Ifall vi nu antar att Wappen ordnas i år är nästa stora fråga att i vilken ordning kommer mössorna att delas ut? Modu-len har anlitat de bästa algoritmanalytikerna som har vaskat fram en oslagbar algoritm för att förutspå mössutdelning-sordning. Tyvärr är kan vi inte publicera denna avancerade algoritm men vi kan glatt dela resultatet är att TF högst san-nolikt kommer att få mössan bland de första, ifall det inte råkar sig att de hamnar bland de sista. Ifall att månen råkar stå i en perfekt vinkel med Jupiter samt Pluto så kan det vara att TF får mössan bland de mittersta.
Andra stora frågor som kretsar kring Wappen är förstås vädret. Modulen förutspår att det kommer att regna, iall-afall lite under Wappen. Men vi är inte riktigt säkra på om regnet som faller är skumvin eller vatten.
För dej som nu har dokat bort alla dina Wappenminnen kan vi trösta dej med att berätta vad som troligen hänt dej. På Wappenafton var du absolut inte och se på när phuxarna fick mössan, vi alla vet att du låg hemma och sov. Du kan med 35.698% chans missat Sveaborgsbåten från Otnäs. If-all du inte missade Sveaborgsbåten och faktiskt tog dej till Sveaborg, kommer du ha frusit reven av dej där och svurit att de blåser för mycket samt att picknickmaten tagit slut. Ifall du inte är phis kan det vara att du var intresserad av att se när Havis Amanda får sin mössa, men högst antagligen tröttnat på att tränga dej och i stället bara fortsatt supa på en parkbänk.
Ifall du klarade dej till Wappensitzen kommer det antagligen finnas bevis på detta i din halare, t.ex. en stulen sångbok eller några dekorationer. Du har knappast klarat av hela sit-zen utan bara gått hem och sova. Nästa dag har du vaknat hemma i världshistoriens värsta krabbis och inte ens orkat dra dig till Kajsaniemi på sillis.
Modulen förutspår Wappen!
Forres
Inverness
Oban
Portree
Aberdeen
Edinburgh
10
11
Whiskyföreningens Skottlandsexkursion
2 0 1 6Whiskyföreningen ordnade i vår sin femte Skottlandsexkur-sion (Whiskyexq bland vänner). Rutten tog exkursisterna denna gång på en rutt med start från Edinburgh, via Aber-deen till Speyside och därifrån till Isle of Skye och via Oban tillbaka till Edinburgh. 20 personer deltog på exkursionen, och vi reste runt med fyra bilar. Skribenten misstänker att Skottland kanske är en av de bästa roadtrip-länderna, då distanserna inte är oöverkommeligt långa, vyerna är fantastiska, och vädret är svalt. Ja, och slingrande småvägar med asfalt i gott skick och 60 mph hastighetsbegränsning kan man ju ej heller klaga på. Exkursionen var i allmänhet mycket lyckad.
Exkursisterna tog sig till Edinburgh i två partier, 14 flög in tisdagen 22.3, och 5 nästa dag (en befann sig redan i landet). På tisdag kväll deltog vi på Napier Whiskys, ett lokalt universitets whiskysällskap, whiskyprovning. Det var en lång promenad från hostellet till puben de skulle träffas på, men den goda stämningen på the Moriarty höjde på stämningen direkt. På onsdag bar det av mot Aberdeen, efter en lång morgondaga väntan på resten av exkursister-na och provisionsinförskaffning (färdwhisky).
Edinburgh
TEXT: Ellen Heikkilä FOTON: Peter Leander, Axel Sandås, Ellen Heikkilä
Efter Aberdeen var Speyside näst på ruttplanen. På vägen dit besökte en del av exkursionen Brewdog i Ellon, samt andra sevärdheter. Vi spenderade två nätter i stugor vid en mindre stad vid namn Forres. Därifrån var det relativt enkelt att resa upp och ner och tvärsöver Speyside, hjärtat av Skot-tlands whiskyproduktion.
På fredag besökte hela exkursionen Speyside Cooperage, ett tunnbinderi. Där restaurerar man bland annat import-erade bourbontunnor från Amerika, och tunnor som redan använts till skotsk whisky. Restaureringsprocessen innefattar att skrapa bort inre skiktet av tunnan, då den redan blivit ”använd” av whiskyn, att sätta ihop stavarna igen till tun-nor och förkolna inre sidan av tunnan för att karamellisera och öppna träets porer igen. En whiskys karaktär och smak kommer till en mycket stor del från tunnan, och våran guide konstaterade att man på destillerier ofta inte framhäver vik-ten på en välgjord tunna. Man märkte direkt när man steg in i deras varuhus den starka, goda doften av gamla ektunnor. Det var mycket intressant att få en inblick på binderiproces-sen.
12
Glada exkursister på The Macallan
En del besökte efter tunnbinderiet The Macallans destilleri som fanns nära, i Craigellachie. The Macallan är ett större destilleri, som håller som bäst på att utvidga sin produktion betydligt med nybygge. Vi fick, fast vi dök upp utan tids-beställning, en liten rundtur på deras destilleri, och smak-prov på två av deras whiskyn.
Efter binderiet besökte vi Glenfarclas (översätts från gaelis-ka till ”det gröna gräsets dal”) i Ballindalloch, ett fristående destilleri ägt av familjen Grant. Vi hade en fantastisk guide, Matthew, en kille från Nya Zeeland som praktiserat på des-
13
tilleriets alla tillverkningsområden, och kunde på så sett ge ganska djup insikt i whiskytillverkningens olika skeden. Glenfarclas har i sitt destilleri de största pot stillsena i Spey-side, och var även en av de första som använde den mycket distinkt pagoda-formade Doig-ventilatorn (som numera är obsolet men ännu används som en estetisk detalj i månget destilleri). Värt att nämna är också deras whiskyprovnings-rum, ”the Ship’s room” vars träpaneler kommer från skeppet RMS Empress of Australia. Mycket intressant tur, och mycket god whisky.
Glenfarclas har de största pot stillsena i Speyside.
Vanlig vy ut från bilfönstret.
Bilwhisky vid Findhorn
Nordsjön
Pittoreska vägar i Forres
16
Ännu samma dag tog en stor del av exkursionen en avstick-are till stranden vid Findhornflodens utlopp där vi fick fina vyer av Nordsjön.
Vid det här skedet var den största kulturchocken ännu det att man kan köpa starksprit på Tesco (den lokala super-marchén).
På en whiskytunna står det oftast vem som destillerat inne-hållet, nummer och året whiskyn lagrats.
Efter ännu en natt i Forres var det dags att rikta blickarna mot Inverness. På vägen dit besökte exkursionen destill-eriet Tomatin, som är strax söderom Inverness, i en by vid namn (gissa två gånger) Tomatin. Det fanns inga tomater i japanskägda Tomatin, de facto översättes namnet från gaeliska till ”enbuskens kulle”, och destilleriets stora, rek-tangulära varuhus omgivs på alla håll av runda, gröna kullar. Tomatins intressanta Cù Bòcan blev en ny favorit, och deras andra mera traditionsenliga uttryck av whisky var även de mycket goda.
The Old Man of Storr
Vy från Neist Point
Gratis alkoholzon i Invergordon
Ett missöde som skedde vid bokningstillfället till vårt hostell i Inverness betydde att vi måste på mycket kort varsel boka hotell någonstans i närheten. Denna uppgift visade sig ej vara en bagatell, men exkursionen vände till slut nosarna mot en liten industristad vid namn Invergordon en dryg halvtimme norrom Inverness. Även om staden var pytteli-ten, var hotellbaren välutrustad, wifin snabb, och barens pub-sektion fullspäckad. Skribenten vill speciellt prisa G&T:n hon avnjöt, the Botanist gin med Fever Trees flädertonic, med en jordgubbe som garnering. Den var, typ, godaste någonsin. Barens whiskyutbud var inte heller att klaga på.
Efter en god natts sömn i enkelrum (för en stor del av delt-agarna) fick vi om vi så önskade en Full Scottish Breakfast, eller en lightversion av den. Utvilade med fulla magar bar det av mot Isle of Skye, en ganska lång väg från Invergor-don. Precis bredvid Invergordon fanns Dalmore, som dock hade stängt på grund av att det var påsksöndag. På vägen mot Skye var det många som valde att besöka slottet Eilean Donan, som de flesta var ganska eniga om att inte var pris-värd att betala inträdet på. Bästa vyerna var i alla fall utanför slottet. Under lågvatten kunde man nästan promenera ända till slottet. En del av exkursionen hann ännu under dagen köra till Isle of Skyes the Old Man of Storr, en synnerligen fallisk stenformation som ingen definivt klagade på att bes-tiga till. Den var på söndagen inne i ett moln, så vyerna ner var synnerligen disiga, och tophsen fick en rejäl kall ångbe-handling. En annan del av exkursionen körde ända till Neist Point, även den på Isle of Skye, en landtunga med hisnande vyer över Atlanten. Ett gammalt fyrhus finns där, och får i mängd och massor (inte så olika från resten av Skottland, egentligen).
Slutliga färdrutten. Jämför med kartan på sida 10. ©Axel Sandås
Taliskers destilleri
Obans destilleri
19
På måndagen besökte vi Skyes enda destilleri, Talisker. Efter en tillfredställande rundtur, flera inköpta flaskor, och funderingar över Taliskers aningen fjantiga slogan: ”Made by the sea” (Vadå? Har ni havsvatten i er whisky? Nähä, det är bara för att ni är vid havet, gotcha...) fortsatte sight-seeingen av Skye, och alla fick i egen takt ta sig mot Oban, våran sista etapp förrän vi skulle tillbaka till Edinburgh till tisdag kväll.
Obans destilleri var kalas. Mycket duktiga guider, en chans att smaka och dofta på en två år för ung whisky (än deras vanliga uttryck) rakt ur tunnan, och dessutom fick vi ett graverat whiskyglas på köpet under turen. Obans destilleri är på det viset intressant för den finns mitt inne i staden, till skillnad från andra destillerier vi besökt under exkur-sionen, som nästan kunde misstas för bondgårdar om det inte låg ett moln av underbar maltdoft runt dem. Oban är en havsstad, med många möjligheter att avnjuta havets frukter. Många av oss höll med om att Oban definitivt hade som stad bäst stämning.
Tillbaka i Edinburgh var det dags att skicka massvis med vykort, njuta av nattlivet (eller nattsömnen), tömma alla halvfulla flaskor, gå på donken, klura ut hur vi ska få hem all denna whisky (!!!) eller vakna absurt tidigt för att bestiga Arthur’s Seat. På vägen tillbaka landade vi i Köpenhamn, och flyget till Helsingfors var bara sådär en timme sen. Om två år igen! Slàinte mhath!
20
Det rådde mörka tider i TCGD, mörkret ute tyngde över det annars glada cellskapet. De höstliga stormarna hade gjort att det blivit svårt att få tag på den gyllene dryck som cellskapet hade så kärt. Det gick rykten om att flera skepp rent ut av hade förlist! Under sin ordinarie sammankomst diskuterade cellskapet olika lösningar till detta problem. Man kunde konstatera att cellskapet hade arrak i sin ägo, den indiska spriten som ligger som grund till ljuvliga gyl-lene droppar. Nu fattades det bara ett recept. Den Gyllene Droppen fick i uppdrag att med alla metoder som fanns i hans förfogande att hitta ett recept. Den Gyllene Droppen gav sig iväg, först besökte han Spektrum. Han försökte få tag på receptet av dem men ingen från klubbmästeriet var tillräckligt nykter för att komma ihåg receptet. Efter detta missöde gick han vidare till Nylands Nation, här verkade det först lovande. Klubbmästaren, som hette Pelle Hankeit, ville ha 10 guldmynt för receptet. Den inget ont anande Gyllene Droppen grävde i sina fickor, han hade endast en flaska Ädelbrännvin. Denna dryck förstod sig inte Pelle på och sade att Gyllene Droppen kanske hade bättre ly-cka på Thorax. Thorakalerna var vänliga nog att dela med sig av sitt recept. De skrev ner det på en lapp och lycklig gick Gyllene Droppen hem till Otnäs. Väl framme till sin förskräckelse märkte han att lappen han fick av Thorakaler-na var handskriven och omöjlig att tyda. Gyllene Droppen var bestört, och beslöt att rådfråga ett orakel, någon som ryktades veta allt om alla. Detta orakel gav i sin givmildhet ett recept åt den Gyllene Droppen. Följande dag tog Gyl-lene Droppen an sig det stora uppdraget att framställa den gyllene drycken enligt receptet. Kryddorna till denna dryck hade den Gyllene droppen helt glömt bort, men som tur hade han julbakat dagen innan. Denna dryck skulle nu få stå över jullovet, eller det var åtm. tanken. Efter detta skulle cellskapet ha glädje av denna i flera veckor framöver.
Koka din egen Julpunsch
21
Recept:Gör cirka 3 liter färdig punsch:
8 dl vatten
11 dl socker
9 dl 40 % sprit
1 flaska (33 cl) Facile arrak
citronsaft (el. 37 cl vitt vin)
1 dl starkt svart te
(kardemumma, ingefära, nejlika, kanel för julsmak)
Lös sockret i vatten under omrörning tills sockret löst sig. Låt svalna och tillsätt resten av ingredienserna. Smaka dig fram när du lägger
till resten av ingredienserna. Färgsätt med te. Häll upp på flaska och lagra i minst 1 vecka för att få fram full smak.
22
Det brukar skämtas om att aktiva TF:are kallar Urdgjallar för hem, och de till och med ”bor på TF”. Det här är i allmänhet inte något man vill uppmuntra, med tanke på den levnadsmiljö (eller brist på sådan) som vårt nationshus erbjuder.
Uttrycket att ”bo på TF” kommer hoppeligen att få en helt annan innebörd från och med hösten 2016 då Teknologföreningens bostäder i kvarteret Victoria på Busholmen står klara. Det är dom här bostäderna, eller hellre det område de tillhör, som vi på TF valt att kalla Busgjallar. För vi är så vitsiga.
Joni
Vadå, Busgjallar?
I korthet: I korthet:40 Ettor (27,0 - 32,5 m²) 8 Tvåor (35,0 - 41,0 m²)
3 Tvåor i två våningar (49,5 m²)
23
Vem får bo i TFs bostäder?Busgjallars bostäder är delvis finansierade med medel från TF:s stipendiefonder, och har därför ett huvudsakligt syfte: att hjälpa TF:are i trångmål. Men om vi har sådan tur att alla 51 bostäderna inte kan fyllas med TF:are i trång-mål, hur väljer man då vem som skall få bo där?
Frågan är inte alldeles lätt att svara på. De perfekta urvalskriterierna skall helst vara rätt-visa och transparenta. Ett opartiskt system in-nebär att rättvisa måste vara mätbar och möjlig att kvantifiera, men ju mer mätbar rättvisan är, desto mindre kan varje enskilt fall tas fullstän-digt i beaktning. Systemet blir därför en slags kompromiss, en slags rättvisa som alla får ac-ceptera att är lika orättvis för alla.
Under förra våren började arbetet med att ut-forma TF:s egna ansökningssystem. Till att bör-ja med så granskades statsrådets förordning om val av hyresgäster till ARA-stödda bostäder, enligt vilken valet av hyresgäster skall göras på basen av studerandens studieort, behov av studentbostad, inkomster och förmögenhet. Behovet av studentbostad är det som skall beaktas mest, vilket ju precis är huvudsyftet också med Busgjallar.
I god TF anda grundades sedan en arbets-grupp. Arbetsgruppen gjorde en jämförelse av köbildningsprinciperna hos andra nationer, hos studentkåren och hos SSBS, och sammanställ-de på basen av jämförelsen en enkät där målet var att kartlägga nationens åsikt om de egna köbildningsprinciperna. Under några månades tid gavs alla medlemmar möjligheten att svara på enkäten och 127 svar samlades in.
Enkäten visade tydligt att nationen främst önskade att aktivitet är det som främst skall påverka köordningen. Därför sammanställ-de arbetsgruppen ett poängsystem som i till viss del baserade sig på poängsättningen för allmänna verksamhetsstipendier. Det antogs också att om man bara beaktar de senaste tre årens aktivitet, så kan man på så sätt se till att de medlemmar som får bostad i Busgjallar oberoende av ålder har hållit sig kontinuerligt aktiva. Det föreslogs också att pågående och inte ännu avslutade ansvarsuppdrag kunde beaktas, så att också phuxar kunde ha mö-jlighet att utmärka sig.
När arbetsgruppen nått ett grundläggande förslag, ordnades det ett diskussionstillfälle för hela nationen. Där kom ytterligare några mycket goda ändringsförslag, som beakta-des i förslaget som sedan presenterades och godkändes på nationsmötet. På nationsmötet beslöts också att poängsättningen i skall god-kännas ett år i taget, så att den årligen ses över och förbättras. Blev poängsättningen rättvis? Det får tiden utvisa.
Betti
VVVVVV
24
Vem bygger? TF:arna bakom Victoria berättar:
”Två semisti aktiva teknologer bygger lite bostäder”
Hösten 2012 frågade oss dåvarande TF:s styrelseordförande, nuva-rande legend, Chrisu*, ifall vi skulle kunna utreda lite hur det skulle vara att bygga studentbostäder för TF. Jakande svarade vi. Då hade Arkitektbyrå Ahlman samt kulturverkaren Storgårds med stöd av Aktia Tre Smeder satt igång preliminära planeringen för att skapa ett svensk-språkigt kvarter på Busholmen och de hade riktat sig mot flera olika studentorganisationer då detaljplanen förutsatte att även studenter skall bo i kvarteret. Detta erbjudande nappade vi direkt på och började utreda ekonomiska förutsättningar och samarbetsparters. Även Vasa nation hade lyckats få foten mellan dörren och tillsammans med de-ras representanter Jonas Stubb och Linda Sundman (nuförtiden Sund-man-Melin) fortsatte vi djupare preliminära planeringen i form av repre-sentanter för möjlig kommande investerare.
Bostadsantalet ökades stegvis från 62 till 102 bostäder och samtidigt kallades Svenska Studenters Bostadsstiftelse och deras representant Patrik Westerback med till studentbostadsprojektet. Tillsammans med denna arbetsgrupp lade vi i växeln och började på allvar föra framåt projektet och grundade våren 2014 Fastighets Ab Victoria 4. Arbetet involverade en hel del byråkratiskt arbete, med juridiska avtal, finansi-ella ansökningar mm.
De mest brådskande tiderna betydde ca 100 h/mån arbete för bäg-ge av oss; Albert i Projektgruppen hårt jobbande med övervakande av kvarterets byggande och Jesper med allt som hade med själva bolaget att göra.
VVVVVV
25
I slutet av år 2014 fick bolaget jakande beslut för ARA-stöd, vilket fi-nansiellt möjliggjorde inledandet av byggprocessen. Likaså minskar det statliga bidraget och räntestödet den ekonomiska satsning TF måste göra**. Inte långt efter var första miljonen, och den andra, förbrukade. Nu står själva huskroppen ståtlig på Busholmen och in-flytt är planerad i september.
Ännu hinner vi dock inte kasta oss på soffan och konstatera att allt skulle vara färdigt. Mycket kvarstår ännu i projektet, som från bör-jan skulle vara att ”lite utreda”. Gott har det varit att driva igenom projektet för TF:s del och hoppeligen kommer det att för mången teknolog vara gott att bo i av TF (delvis) ägda studentbostäderna på Busholmen.
Så småningom kommer Teknologföreningen, som äger 50 % av Fas-tighets AB Victoria 4, att kunna inleda ett kapitel där även bostäder erbjuds åt medlemmar.
Soliga hälsningar från godsherrarna Jesper och Albert
* han som var ordförande före Boxxy, som var före Meski, som var före Betti, som var före Joni
** Tack vare detta får TF nu ca 50 bostäder för ett styckepris på ca 10 000
Vad?
FAB Victoria 4, bygger 102 student-bostäder på Busholmen, TF äger 50
% av bolaget
Var?
På Busholmen vid Medelhavsgatan 12C, i Kvarteret Victoria
När?
Inflytt kan ske enligt nuvarande tidta-bell i september 2016
Hur mycket?
Totalt ca 12,7 M€ för bostäderna
26
Thoracala Medicinarspexet: FREDEN I KIEL eller krig så in i Norden eller kärlek börjar med bråk: en recensionFinns det något bättre än nationalstereotyper och per-sonkarikatyrer?
I årets version av det Thoracala Medicinarspexet fick vi se på scen Sveriges konung, Danmarks tonåriga, aknedrab-bade konung Frederik, Norges blivande konung Kristian, Sveriges konungs adoptivson: den skrovlige, snuskige och mycket franske Jean Bernadotte, den listiga och vackra pi-raten Geysir från Island, skurken Lassemaja (som tillochmed stulit sitt eget namn), den frodiga ölbryggarinnan Emilia Stallhagen från Åland, och den Elaka Tantan™.
Sverige och Danmark ska idka fredsförhandlingar men fredsförhandlingsölet har förlist, fredsavtalet har blivit stulet av Lassemaja, den Elaka Tantan™ är elak, och Fredrik misstänks ha druckit all Söl! En ren katastrof. Med hjälp av potatis-i-munnen som fungerar som en babelfish i alla fall till och från danska språket, klockrena skämt (”Hur kommer man in på Hanken?” ”Man går in genom dörren!”), och
kulturell uppfostran får våra rollfigurer allt i ordning och öl kan återigen avnjutas i det torra Kiel.
Spexet hade högklassig sång och koreografi som var ett nöje att se på. Något som spexdirecteurerna beklagade men visade sig vara ett bra koncept var då bristen på programblad, som ej hunnit till premiären från tryckeriet, tvingade producenterna att projicera sångtexterna på vard-era vägg bredvid scenen. Det var mycket behändigt att inte behöva se ner i mörkret på pappret för att ögna genom lyriken man just missat.
NotisSnapchat bytte ett tag sedan sin interface font från Helveti-ca till… Avenir! Modulens re-daktion misstänker att de fått idén från Modulens grafiska ut-seende som utformades i fjol. (Som vanligt är fonter mycket känsloframkallande)
Helvetica vs. Avenir
Avenir - värre än comic sans?
