KRISTINA BÜRÉN MATTIAS CARLSON BOSSE DAHL PÄR FAGERSTRÖMBARBRO FISCHERSTRÖM MILAN GALIK JOAKIM JARDENBERG NIKLAS JONASON

KALLE JUNGKVIST THORBJÖRN LARSSON STIG NORDQVIST MORRIS PACKER MATTIAS PEHRSSON ZANDRA RAUCHWERGER BOSSE SVENSSON

Hösten 2006

INNEHÅLL 03

innehåll

04061216202224

DAGS ATT SATSA PÅ MOBILA TJÄNSTER

AVSTAMP 2006: FRAMFÖR BÄTTRE VILLKOR!

E-PAPPER OCH PULSMÄTARE – EN HELT VANLIG DAG ALLTSÅ

MOBILISERAMERA!

TV OCH WEBB HITTAR IN I MOBILEN

UTMANINGEN MEDDISPLAY NUMMER 3

VI ÄR I COMMUNITY-BRANSCHEN

263034384246+

PÅ SPANING EFTERORD SOM FLYTT

ETT LOKALKONTORI FICKFORMAT

DETTA SKA JAGBERÄTTA OM ELVA ÅR

SÅ FUNGERAR MOBILATJÄNSTEMARKNADEN I DAG

GÖR DET ENKLAREFÖR KUNDEN – NU!

KRÄSNA KONSUMENTERVÄLJER E-GRÖNA MOBILER

GODA EXEMPEL FRÅNHELA VÄRLDEN

Redaktör: Kristina Bürén Formgivning: Tony Henschel Illustrationer: Lasse WidlundTryck: Tabloidtryck i Norden AB, september 2006

02 INNEHÅLL

Kristina Bürén, Pär Fagerström, Barbro Fischerström, Niklas Jonason,

Kalle Jungkvist, Thorbjörn Larsson, Stig Nordqvist, Morris Packer

Kristina Bürén, Mattias Carlson, Bosse Dahl, Milan Galik,

Joakim Jardenberg, Stig Nordqvist,Morris Packer, Mattias Pehrsson

Zandra Rauchwerger

Milan Galik

Bosse Dahl

Mattias Carlson, Zandra Rauchwerger

Niklas Jonason

Bosse Svensson

Joakim Jardenberg

Mattias Pehrsson

Morris Packer

Kristina Bürén

Stig Nordqvist

Stig Nordqvist

Kristina Bürén

KRISTINA BÜRÉN MATTIAS CARLSON BOSSE DAHL PÄR FAGERSTRÖMBARBRO FISCHERSTRÖM MILAN GALIK JOAKIM JARDENBERG NIKLAS JONASON

KALLE JUNGKVIST THORBJÖRN LARSSON STIG NORDQVIST MORRIS PACKER MATTIAS PEHRSSON ZANDRA RAUCHWERGER BOSSE SVENSSON

Hösten 2006

Uppdragsgivare: Tidningsutgivarnas Förhandlings- och strategigrupp för mobila tjänster: ordf. Pär Fagerström, NiklasJonason, Kalle Jungkvist, Thorbjörn Larsson, Barbro Fischerström, Morris Packer, Stig Nordqvist, Kristina Bürén

DAGS ATT SATSA PÅ MOBILA TJÄNSTER 0504 DAGS ATT SATSA PÅ MOBILA TJÄNSTER

År 2006 finns mobiltelefonen i var och varan-nans ficka, men det är fortfarande många män-niskor som ser ut som frågetecken när mannämner begrepp som 3G, WAP, MMS ochvideotelefoni. Tröskeln för att komma igång medmobila tjänster är fortfarande hög och mångatar sig inte tid att skaffa rätt inställningar.

För medieföretag som testat rollen som mobilinnehållsleverantör är problemen tydliga – destora vinsterna uteblir med dagens villkor fördistribution och utvecklingen hämmas.

Medieföretag har börjat leta efter sätt attkomma runt villkoren och bygger upp rutineroch system för att kunna ta betalt utan nät-operatörernas inblandning. Är dessa lösningarnödvändiga eller kan vi gemensamt göra någotför hela branschen?

En grupp på Tidningsutgivarna började arbe-ta med frågor kring mobila tjänster redan 2003,och sedan början av 2006 är mobila tjänster ensärskild satsning i Tidningsutgivarnas verksam-het.

I projektet – där vi alla deltar – är målet att för-bättra villkoren på den mobila tjänstemarknadenoch att klargöra olika problemområden som hit-

tills hindrat många medieföretag från att satsapå mobila tjänster.

Några konkreta punkter på vår agenda är attförändra intäktsdelningen mellan innehållslever-antör och nätoperatör, att avskaffa de fastaavgifterna, att ta bort pristaket för mobila tjäns-ter samt att reda ut momsproblematiken.

Under vårens arbete har många intressan-ta tankar på den framtida mobilmarknaden dyktupp – tankar som vi vill låta er ta del av. Det ärdärför denna skrift, som du nu håller i din hand,har kommit till. Här har vi samlat material fråndeltagarna i Tidningsutgivarnas satsning, somfritt fått skriva visionära texter utifrån vad de trorom marknadens utveckling – och vad som krävsför att denna ska bli så gynnsam som möjligt. Vihar även samlat fakta och exempel på ny-skapande tjänster. Slutligen listar vi ett tiotal prio-riterade punkter som förtjänar att hamna ävenpå era agendor.

Vi hoppas att denna skrift kan ge er lite merkunskap och en hel del inspiration för ert fortsat-ta mobila arbete ute i tidningshusen. !

Stockholm, september 2006

KRISTINA BÜRÉNProjektledare Ifra / Tidningsutgivarna

PÄR FAGERSTRÖMVD, Dalarnas Tidningar, ordförande i Tidningsutgivarna

BARBRO FISCHERSTRÖMVD, Tidningsutgivarna

NIKLAS JONASONVD, Citygate

KALLE JUNGKVISTChefredaktör, Aftonbladet Nya Medier

THORBJÖRN LARSSONChefredaktör, Dagens Nyheter

STIG NORDQVISTDirektör, Teknik och digitala medier, Tidningsutgivarna

MORRIS PACKERBonnier mobila tjänster

Dags att satsa på mobila tjänster

förord

AVSTAMP 2006: FRAM FÖR BÄTTRE VILLKOR! 0706 AVSTAMP 2006: FRAM FÖR BÄTTRE VILLKOR!

mobila tjänster på våra respektive företag. Inteoväntat har vi stött på liknande problem i vårtarbete. Här följer en sammanställning medsjälvupplevda exempel som målar upp en bild avden marknad som medieföretagen jobbar på idag.

Erfarenheter från SkånemediaLäsare av SkåneMedias tidningar kan skicka inannonser via sin mobiltelefon till tidningarna.Detta används vid utvalda tillfällen (Mors dageller Fars dag etc.) och har varit en framgång.Dessutom har läsvärdet varit stort. Sådana härtjänster genererar såväl trafik som material till tid-ningen. Problemet är att en annons bara fårkosta upp till 50 kronor, vilket är det pristak somsatts av operatörerna, trots att det finns utrym-me att ta ut ett högre pris av läsarna. Av de 50kronorna försvinner omkring hälften i skatt ochavgifter till operatörer. Det som blir kvar är intemotiverande för att utveckla nya tjänster.

Erfarenheter från Göteborgs-Posten I samband med att GP gick över från fullformattill tabloid under 2005, genomfördes en stor pre-numerationskampanj. För 30 kronor erbjöds nyaläsare att testa tidningen en månad och därefterfick de erbjudande om förlängning. För förstagången erbjöds mobilen som ett svarsalternativ.Kampanjen blev oerhört framgångsrik och avdrygt 41 000 svar kom nästan 5 000 via SMS.När provprenumerationen gick ut följdes det uppmed ett helårserbjudande via SMS.

Denna gång var det inte möjligt att betala via tele-fonen, men över 300 tackade ja genom att svarapå SMS:et. Detta exempel visar tydligt på potenti-alen när det gäller att flytta delar av tidningens kärn-affär till mobilen. Att nära 5 000 personer sätter sigoch knappar in namn, adress, våning, lägen-hetsnummer och hemtelefonnummer visar attkanalen fungerar trots att det är lite krångligt. Problemet är att av de drygt 140 000 kronorna

som GP fick in via SMS fick GP behålla hälften.På grund av detta använder GP numera baramobilen för att starta prenumerationer, inte föratt ta betalt. Numera finns SMS med som ettsvarsalternativ i alla prenumerationskampanjerpå GP, men faktureringen sker på vanligt sätt.Ytterligare ett skäl till detta är att prenumera-tionskostnaden ofta överstiger pristaket för vaden tjänst får kosta.

Ett annat exempel från Göteborgs-Posten rörprivatannonser. På ett år publicerar GP 200 000privatannonser. Att erbjuda inmatning och betal-ning av annonser via mobilen är högintressantoch en naturlig utveckling av denna affär. Av deerfarenheter GP har när det gäller mobilkampan-jen är de också övertygade om att ett stort antalannonsörer skulle utnyttja denna möjlighet. Detär enkelt att ta en bild med mobilkameran, skri-va en text och skicka. Det är dessutom betaltoch klart. Enklare kan det inte bli. Men när i stortsett halva intäkten försvinner på vägen blir detointressant att utveckla denna möjlighet.

Erfarenheter från Upsala Nya Tidning UNT har testat att skapa en ljudtidning – eninläst sammanfattning av dagens tidning, somdistribueras via mobilnätet. Det visade sig attkonsumenterna gillar produkten, men att de intevill betala så mycket för den, högst 5 kronor perutgåva. Det är ungefär hälften av vad operatörer-na tar av konsumenten för mängden överförddata till mobilen – och därmed är detta inteintressant att utveckla.

Erfarenheter från Bonnier Inom Bonnierkoncernen har man genom encentral satsning aktiverat ett flertal varumärkensom tidigare avstått från att utveckla mobilatjänster. Det tidigare motståndet mot mobilatjänster bland dessa varumärken har huvudsak-ligen berott på att det har varit krångligt och dyrtatt komma igång. Genom att förenkla starten

Allt fler medieföretag ger sig i kast medmobila tjänster. Medieföretagens ställning ochden kunskap som finns inom organisationerna göratt vi har kapacitet att skapa spännande tjänstersom lockar läsarna till interaktivitet och som byggerrelationer till nya läsargrupper.

I dag begränsas tyvärr många medieföretag avvillkoren på den mobila tjänstemarknaden. Mångaproblem är relaterade till intäktsmodellen. En stordel av kakan går direkt till operatörerna och mångamedieföretag har svårt att hitta motivationen attskapa tjänster när de ser pengarna försvinna påvägen.

Vi tror att fler medieföretag skulle finna motivatio-nen att skapa spännande tjänster om de fickbehålla en större del av intäkterna. Vad ska man dågöra? Bara vänta på att villkoren ska förbättras?

Nej, de ekonomiska frågetecknen till trots såfinns det all anledning att försöka hänga med påden mobila tjänstemarknaden. Om inte vi sommedieföretag förser den mobila världen och dessläsare med nyheter och redaktionellt material såkommer det att dyka upp andra aktörer på mark-naden som gör det. Om inte medieföretagenvågar, så kommer det om några år att varanågon annan som står för nyheterna och annon-spengarna.

I SWOT-analysen på sidan nio ges en översiktav medieföretagens möjligheter och styrkor, menäven svagheter och saker att se upp med påmarknaden för mobila tjänster. Analysen är resul-tatet av en workshop som genomfördes påTidningsutgivarna i maj 2006.Vi som skriver denna artikel har alla erfarenhet av

Kristina BürénMattias Carlson Bosse Dahl Milan Galik Joakim JardenbergStig Nordqvist Morris Packer Mattias PehrssonZandra Rauchwerger

Avstamp2006:fram förbättrevillkor!

»Kampanjen blev oerhört framgångsrik. Av 41000 svarkom nästan 5000 via SMS«

"

AVSTAMP 2006: FRAM FÖR BÄTTRE VILLKOR! 0908 AVSTAMP 2006: FRAM FÖR BÄTTRE VILLKOR!

och ta bort de initiala kostnaderna uppstod endramatisk utveckling av såväl tjänster somanvändning. Genom att ta bort instegsproble-matiken kan även varumärken som till exempelMånpocket finna nytta med mobila tjänster.(Månpocket låter läsare betygssätta böckernavia SMS.)

Många användare spenderar stora beloppårligen på att skicka in exempelvis korsordssvarvia SMS. Av 1000 betalade kronor går dockmindre än 500 kr till tidningen som gjort krysset.

Därför arbetar man för att finna storkonsu-menterna och erbjuda dem prenumerationer påmobila tjänster. Ett exempel är att erbjuda dematt betala en fast månadskostnad via fakturaoch svara på så många kryss de vill kost-nadsfritt. Det är en lösning som både tidningenoch användarna tjänar på, men operatörerna blirförlorarna. En annan lösning för att gå runt ope-ratörerna är att lägga på 5 kronor på prenume-rationsfakturorna för varje tävlingssvar i stället föratt dra kostnaden direkt via Premium-SMS.Nyckeln till dessa strategier är Bonniers databasför mobila tjänster i kombination med koncer-nens övriga kunddatabaser.

Ett annat exempel som vi sett är från densvenska Melodifestivalen år 2006, där hundratu-sentals tittare röstade via SMS. Här valde SVTatt begränsa sig till en operatör vid omröstning-en. Hade det inte varit så krångligt och dyrt attansluta sig till flera operatörer så kunde säkertSVT ha vänt sig till fler än bara Telias abonnen-ter? Det stora antalet tittare som inte kunderösta innebar att både kanalen och operatörer-na gick miste om stora summor.

Nu har SVT lanserat en ny tjänst – ”Kvick”. Detär en applikation som användaren laddar hem tillmobiltelefonen och som kan användas vidomröstningar och liknande. I stället för att skickaSMS kan kunden använda denna applikationsom skickar information via datakanalen i mobi-len. Skillnaden blir stor – det kostar ören iställetför kronor för användaren. Så långt är det jät-tebra. Problemet med denna typ av tjänst är attden måste laddas hem till den egna telefonen,

installeras och sedan vara på för att fungera. Fören mediekonsument som även tittar på andratv-kanaler, lyssnar på flera radiostationer ochläser flera tidningar så är det här med applika-tioner/klienter ingen hållbar lösning. Om allamedieföretag skapar sådana blir det bara krång-ligt. Nej, det vi bör göra är att i första hand satsapå befintlig teknik i mobilen. Använd webbläsa-ren – eller den förinstallerade chatklienten!

Ur exemplen ovan kan vi sammanfatta någraåterkommande problem som vi genom att deltai Tidningsutgivarnas satsning på mobila tjänsterhoppas kunna förändra.

# Det finns ett pristak för vad en mobil tjänst fårkosta för kunden. Ett tak som förhindrar utveck-lingen av vissa tjänster som potentiellt skullekunna generera stor trafik.# En stor del av intäkterna från samtliga typer avmobila tjänster utgörs av avgifter till operatörer.De som skapar tjänsterna får bara behålla enliten del av kakan.# Det är krångligt för medieföretag att kommaigång. Marknaden är en djungel och startavgif-terna är höga.

»I första hand bör vi satsa på befintligteknik i mobilen. Använd webbläsaren

– eller den förinstallerade chatklienten«

Tio punkter för framtidenDet finns flera tänkbara lösningar på dagensproblem, lösningar som alla kan leda till ettfördelaktigt framtidsscenario. Vi som under-tecknar denna artikel tror på att den mobilakanalen innebär goda möjligheter för medie-företagen. Vi har olika åsikter – och ser olikaframtidscenarier, som ni kan läsa om i de indi-viduella artiklarna som följer, men punkternanedan tycker vi alla är viktiga för framtiden.

Tabellen är huvudsakligen ett resultat av artikelförfattarnas arbete på ett seminarium som hölls på Tidningsutgivarna i maj 2006.

ERBJUDER VI RÄTT MATERIALFÖR MOBILEN?02

Kan vi tjäna pengar på nyheter via mobilen somvi hoppas? Eller ligger vår möjlighet i att ta påoss återförsäljarrollen av material från andrabranscher som troligtvis kommer att tjäna storapengar på mobilaffärer?

MOBILEN ÄR EN VIKTIG PLATS IUNGA MÄNNISKORS LIV01

Kanske kan mobilen vara rätt väg för tidningar-na att nå de unga potentiella läsarna som hittillsinte har hittat till tidningen? Här finns det möjlig-

heter att skapa och utveckla en relation. Medmobila tjänster kan medieföretag på så sättutöka sin räckvidd. Kanske kan medieföretaghitta möjligheter i avknoppade varumärkenoch genom olika tjänster lyckas nå unga läsa-re som gärna chattar eller spelar, etc. Det ärförstås även viktigt att erbjuda rätt material föratt locka denna målgrupp.

MER LÄSNINGMer om den mobila tjänstemarknaden finns i artikeln “Så fun-gerar marknaden för mobila tjänster i dag” på sidan 42.

SWOT-analys: Dagstidningarna i den mobila världen

"

SÅ GJORDE DOM 1110 AVSTAMP 2006: FRAM FÖR BÄTTRE VILLKOR!

Sport- och bevakningstjänsterPRENUMERATIONER påmobila nyheter är mycketvanliga. I de flesta prenume-rationstjänster kan använda-ren, i något varierande grad,specificera vilken sorts nyhethan eller hon är intresseradav. Det kan exempelvis varahuvudrubrikerna, nöje, sporteller börsinformation. EttSMS eller MMS skickassedan ut ett antal gångerom dagen eller i veckan.

DENNA typ av tjänst finnspå ett stort antal tidningar ivärlden, från La Corriere iItalien till Bernama iMalaysia. Här finns detpengar att tjäna, vilketschweiziska BEX Media togfasta på när de startade tid-ningen 468, som är en tid-

ning som enbart levererasvia SMS och MMS till prenu-meranterna.

MÅNGA TIDNINGAR er-bjuder mobila sporttjänster,där man kan prenumererapå skräddarsydd informa-tion om just de lag och spor-ter man är intresserad av.Några tidningar som erbju-der sådana tjänster är ame-rikanska Lawrence Journal-World, svenska Aftonbladetoch brittiska The Sun.

NÅGRA TIDNINGAR hartagit sporttjänsterna ett steglängre och skapat program-varor man laddar hem ochkonfigurerar efter egnaintressen. Enligt den person-liga bevakningen får använ-

daren sedan kontinuerliginformation och de senasteresultaten till sin telefon viaWAP, så fort något intres-sant händer. Expressen haren sådan tjänst som heter”Expressen Live” –Göteborgs-Posten har enannan som heter ”GPSportzapp”. Dessa tjänsterhar en fast vecko- ellermånadskostnad och är kon-struerade för att bara använ-da små datamängder vidinformationsöverföringen –till skillnad från de tjänsterdär SMS används och manbetalar per meddelande.

SÅ GJORDE DOMEXPRESSEN OCH

GÖTEBORGS-POSTEN

GP Sportzapp och Expressen Live – sporttjänster från Expressen och Göteborgs-Posten.

TV I MOBILEN ÄR VERKLIGHET – MEN PÅ OLIKA SÄTT03

Som det ser ut nu på marknaden så har detbeslutats att vi kommer att använda standardenDVB-H i Sverige för stora nationella sändningar.Parallellt med detta kommer olika varianter avIP-tv att växa fram och detta kan vara ett lång-siktigt och lokalt intressant alternativ. Det är vik-tigt att ha i åtanke att denna utveckling kommeratt påverka den lösning ni gör på ert företag.

RÄKNA INTE MED ATT KUNNA TABETALT AV SLUTANVÄNDAREN04

Än så länge har vi sett en betalningsvilja hoskonsumenterna, men vilken av vanorna vinner ilängden: vanan av att betala för mobilt innehåll,eller att få nyheter gratis? Vi ser att vi just nubefinner oss i en brytningspunkt med tydligaparalleller till webbens utveckling för några årsedan. Vi kommer inte att kunna ta betalt avslutkonsumenten så som vi tidigare gjort. Det vii stället bör göra är att bygga trafik och hittaandra sätt att kapitalisera på. Vi tror att vi kangöra detta genom att ta betalt av annonsörernai stället för av slutkonsumenten.

VÅGA SATSA!06Var inte låst vid det gamla trygga papperet. Föratt medieföretag ska ha en chans i framtidenmåste vi utveckla nya affärer. Det gäller att närmasig den nya kanalen med vetskap om att manmåste testa flera saker för att hitta rätt. Om viinte satsar redan nu och erbjuder läsarna nyhe-ter och information så finns det andra typer avaktörer som kommer att kunna erbjuda olika tid-ningsliknande tjänster och därmed ta vår mark-nad. Tro inte att vi kan hindra en utveckling. Detbästa vi kan göra är att försöka förhålla oss tillden tidvattensvåg av nya innovationer och nyabeteenden som sköljer över oss.

VÅGA FÖRÄNDRA!07Det är inte självklart att allt kommer att fungerapå samma sätt som det gör i pappersverksam-heten. Det gäller att hitta ett sätt att hanteradessa avvikelser. (Exempel: ekonomiavdelning-en kan i praktiken stoppa en ny mobil tjänstgenom att förklara att redovisningen är under-målig eller inte kommer i tid osv).

TIDNINGARNA BÖRJAR INTE OMFRÅN NOLL!08

Medieföretag har starka traditionella band ochbefintliga relationer med både läsare och annon-sörer. Detta går att bygga på. För mobilen kanbefintligt innehåll förädlas och papperet kan fun-gera som plattform. Utnyttja de egna kanalernaoch marknadsför där läsarna redan finns.

REKLAM BLIR EN INTEGRITETS-FRÅGA I FRAMTIDEN09

Bara den som har användarnas förtroende kanskicka reklambudskap till folks mobiler. Elek-tronisk kommunikation och marknadsföringkommer att ske helt på konsumenternas villkor.Tidningarna har ett så stort förtroendekapital attde kan ta en sådan roll och få tillstånd att leve-rera ett urval kommersiella budskap direkt tillläsarnas mobiler. Annonsörerna ser i sin turmedieföretagen som trogna samarbetspartnerssom sitter på stora kunddatabaser. För dessakontakter kan tidningarna ta bra betalt avannonsörerna.

IP-TELEFONI ÄR PÅ VÄG IN IMOBILEN10

Det i sin tur kommer att innebära nya möjligheterför alla innehållsleverantörer och påverka mark-naden. Exakt hur vet vi inte, men antagligenkommer bråket om intäktsdelning och avgifterinte längre att vara aktuellt. !

MEDIET MEDFÖR UNIKAMÖJLIGHETER05

En sådan är att nå individer. Mobilen är ettmedium som inte når ett ”hushåll” eller en”webbläsare”, utan man når individer direkt. Inter-aktiviteten och snabbheten är två andra möjlig-heter med mobila tjänster.

MER PÅ WEBBEN"

www.expressen.se/mobilwww.gp.se/mobil

E-PAPPER OCH PULSMÄTARE – EN HELT VANLIG DAG ALLTSÅ 1312 E-PAPPER OCH PULSMÄTARE – EN HELT VANLIG DAG ALLTSÅ

Måndag morgon. Erik kände en intensiv läng-tan efter att ligga och dra sig lite till. Den där mobi-len väckte honom halv fem på morgonen ochsedan var det inte lätt att somna om. Felet varhans eget, han hade glömt att ställa den i tyst lägeoch därför ekade nyhetsflashen genom julinatten.

– Det är verkligen botten att man inte ens år2010 kan få apparater att anpassa sig till vårdygnsrytm, grymtade han medan han ögnadeigenom telegrammet som störde hans skönhets-sömn. Den borde ju fatta att man sover på natten,men det gör den inte. Den fattar inte ens när detär dags att byta till eller från sommartid.

Irritationen gick snabbt över när han kände på

dofterna att espressomaskinen var vaken och attden visste såväl vad klockan var som vad Erik villeha: en dubbel cappuccino.

Innan han klev upp greppade han pulsmätarenoch läste av vilopulsen. Ok. Sedan ställde han sigpå vågen och konstaterade att han kunde äta3 000 kcal idag, utan att gå upp i vikt.

På vägen till köket kastade han av gammalvana en blick på hallgolvet. Ingen tidning, nej intedär. Inte nu längre. Han hade alltid varit nyfiken påny teknik och efter viss tvekan hade han nyligenslagit till på erbjudandet från lokaltidningen. Ettsorts elektroniskt papper som laddades medinnehåll varje natt och fylldes på med ytterligarenyheter under dagen. Inte riktigt samma sak sompapper, men nästan.

Smartare än grannarnaMycket riktigt, branden fanns med på förstasidan, med bild och allt. Han kände sig lite smar-tare än grannarna, som fortfarande envisadesmed pappersvarianten. Hans tidning var ju bådesnabbare och billigare.

Så hade det inte alltid varit. När lokaltidningenbörjade med e-papperet för två år sedan var dendyrare än pappersupplagan. Då uppdateradesden via mobilnätet och en stor del av priset gick

visst till mobiloperatörerna. Så tidningsfolket tving-ades att tänka till och såg till att de själva blev ope-ratörer. Inte på mobilsidan, men i stadsnätet. Inomloppet av ett halvår satte man upp ett trådlöst nätöver hela stan och plötsligt kunde alla tidningspre-numeranter koppla upp sig med allehanda appa-rater. När tidningen väl kom in i det snabba stads-nätet började man också sända lokal-tv, vid sidanav tidningens ordinarie webbplats.

Erik bläddrade snabbt genom sina nyheter ochkastade en blick på rubrikerna i de kategorier hanvalt bort. Inget särskilt hade hänt. Valrörelsen varigång på allvar och det fanns gott om löften.Fildelningspartiet var på väg in i riksdagen, baraen sån sak.

Han tryckte på uppdateringsknappen på sintidning, ingenting. Han blev lite förvånad, men såkom han ihåg att han hade reklamspärren på.Visserligen kostade tidningen en slant extra då,men det var det värt. Det var bara någon dag iveckan han släppte in reklamen, när han skullestorhandla.

Under den korta vägen till jobbet unnade hansig lite tystnad – hörlurar i öronen men inget ljud.Väl framme på jobbet var han bara tvungen attlyssna på musik – öppna landskap var inget förErik. Han hade knappt hunnit igång med sitt pro-

jekt när dataavdelningen meddelade att idag vardet den stora virusdagen – igen. Så det var baraatt stänga av datorn, ställa in medieläsaren i vän-teläge och vänta tills de fick igång uppdateringaroch återställde backuparna. Tur att han hade sinprivata läsare med – han kopplade upp sig på tid-ningens nät och kollade på maratonloppet hanhade spelat in på mediecentret hemma igår kväll.Så småningom kom allt igång och det blev en delgjort, delvis tack vare lugnet på IM (InstantMessenger). Ett enda meddelande på förmidda-gen, en påminnelse om lunchen med Sara.

Antivirusprogrammen är kinkigaEftermiddagen var lika lugn, bortsett från en kortchatt med Peter om var de skulle springa efterjobbet. Till slut bestämde de sig för att testa en fördem okänd åttakilometersrutt någon hade lagt ut.Det gick lite segt att få ner den i medialäsaren,antivirusprogrammen var kinkiga, som vanligt.

Väl ute i skogen visade det sig vara mödanvärt. Medieläsaren, som nu tjänstgjorde somGPS, visade vägen, noterade tider och jämfördedem med andra i spåret. Erik och Peter låg efter,men vaddå, det var ju första gången. De knappa-de in på de okända motståndarna mot slutet ochbestämde sig för att utmana dem genom att

PAPPERAbsolutSenasteNytt

JOGGING

RUTT

gonatt lilla ma m ma.

PAPPERAbsolutSenasteNytt

JOGGING

RUTT

gonatt lilla ma m ma.

Om fyra år är vår vardag totalt upp-kopplad – i alla fall om det blir somMilan Galik förutspår.

MILAN GALIK

E-papper och pulsmätare – en helt vanlig dag alltså

Utvecklingsansvarig digitala medier,Upsala Nya tidning

"

SÅ GJORDE DOM 1514 E-PAPPER OCH PULSMÄTARE – EN HELT VANLIG DAG ALLTSÅ

ladda upp sina data på sökjättens hälsosajt.Några vändor till och de borde ligga bra till.

Efter passet hängde Peter med Erik hem, föratt kolla på hans senaste tillskott i maskinfloran:två jättediskar för lagring av alla mediefiler. Det harju blivit en del med åren: tiotusentals låtar,hundratusentals bilder och videoklipp. För att intetala om alla bloggar, foruminlägg, mail och mess,utspridda i cyberrymden. Pedant som han var,hade Erik noga märkt upp allting efter ett egetsystem och det var det Peter ville se. Han hadedet mesta av sina filer ute på andra sajter och,som han uttryckte det, var på väg från informa-tionsöverflöd till informationskaos. Erik, som ivissa avseenden var lite gammaldags, hade ettenkelt recept: köp mera disk och koppla upp digvia stadsnätet.

När mobilen ringde en stund senare, visste hanatt det var hans gamla mamma. Det var i stortsett bara hon som ringde på mobilen. Den gamladamen hade inte fått igång IP-telefoni än och varett lätt offer för telebolaget. Om hon bara hadehaft tålamodet så skulle Erik gärna ha visathenne, men hon höll lika troget fast vid sin gamlamobil som hon gjorde vid papperstidningen.

Innan han gick till sängs kollade han sin statuspå sökjättens hälsosajt. Formen var visst på väg.Kurvorna, uppdaterade med morgonens datafrån pulsmätaren och vågen, såg fina ut. Ochnågon som kallat sig Emil hade antagit utmaning-

en från honom och Peter. En hygglig sajt, lite förmycket reklam bara.

Färskare än papperstidningenHan påminde sig själv om att beställa om distri-butionen av e-papperet kommande helg. Dåskulle han ju åka ut med mamma till landet ochdär ute fanns det inte mycket av stadens infra-struktur. Faktiskt kunde man fortfarande se fastatelefonledningar här och var. Kanske hade folkdem till nätuppkoppling, för hit nådde inte stads-nätet. Och det var just här ute i glesbygden tid-ningen hade de flesta prenumeranterna på e-papperet. Inte lika interaktivt som i stan men ändåfärskare än papperstidningen. Ännu en gång gicktidningen förbi operatörerna: vid överföringenanvände man samma radiosändare som till taltid-ningen för synskadade och e-papperet uppdate-rades varje natt precis som i stan.

Just den tanken gillade Erik, att tidningen varsmart nog att ge sina kunder en bättre produkt,billigare. Det är ju precis vad han själv alltid tyckt,varför betala mera?

Han ställde om mobilen till tyst läge, släcktelampan och började fundera på om och hur hanskulle klara sig utan mobilabonnemang. Vädertjänster

MOBILA vädertjänster före-kommer i en mängd olikautföranden. De flesta medie-företag som har en WAP-sidapublicerar en väderprognosoch många andra har pre-numerationstjänster eller en-gångstjänster där prog-noser skickas ut via SMSeller MMS. Vädertjänsternaser olika ut beroende på vil-ket område de täcker ochvilka behov de därmed fyl-ler.

AMERIKANSKA AtlantaJournal Constitution har enprenumerationstjänst som

skickar ut ett SMS-medde-lande om det är så att entornado, ett stort åskvädereller en översvämning nal-kas. De kallar denna tjänstför ”Severe Weather War-nings”.

ETT ANNAT amerikansktföretag – Digital Cycloneerbjuder en något meravancerad vädertjänst:”My-Cast”. Detta är enapplikation som laddas hemtill den egna mobiltelefonenoch som sedan söker efterinformation via WAP. Ettvarningsmeddelande dyker

upp om oväder närmar sig.Själva bakgrunden på skär-men ändrar sig även dennamed det aktuella vädret.Tjänsten erbjuder både fär-gkartor och radarbilder.

SVENSKA medieföretag hardock sällan sådana här var-ningstjänster utan erbjudermest ”vanliga” väderprog-noser, då vi inte har riktigtlika problematiskt väder här.

SÅ GJORDE DOMAJC OCH DIGITAL

CYCLONE

MARKNADEN översvämmas av mobiler,musik- och videospelare, handdatorer, spel-konsoler, chattbrädor, surfbrädor, e-pappers-läsare och så vidare – som alla har en sak

2010

The Atlanta JournalConstitution ochDigital Cyclone hartjänster som varnarvia mobiltelefonen om ett oväder närmar sig.

»Han påminde sig själv att beställa om distributionen av e-papperet

kommande helg«

gemensam – de kan kommunicera på fleraolika sätt. Medieföretagen tvingas att styra rättinnehåll till rätt kanal, anpassa det till respekti-ve terminal, och även till rätt person.

TEMPOT fortsätter att öka och många avvåra vardagsbeslut flyttas ut till den mobilasfären. Det blir allt viktigare att leverera nyttautöver nyheter och underhållning.

PAPPERSTIDNINGEN kommer fortfa-rande att vara huvudprodukten men de digita-la kanalerna kommer att utgöra en betydligtstörre del än i dag. !

Så blir det om fyra år

MER I MOBILEN"

www.wap.unt.se

MER PÅ WEBBEN"

www.accumessenger.com/weatherwww.digitalcyclone.com/mobile

MOBILISERA MERA! 1716 MOBILISERA MERA!

F IL

MAFILM AFIL

MA

KL

ICK

K

LIC KK

LIC

K

KL

ICK

K

LIC KK

LI CK

S MS SMS S

MS SMS

M MS M

MS

MM

S

Tiden, musiken, kompisarna, tidsfördrivetoch den personliga identiteten. Allt finns i mobilen.

Numera är priset på telefonsamtal och storlekenpå den bärbara inte de stora frågorna när vi diskute-rar mobilutvecklingen. Mobilen har utvecklats tillnågot helt annat.

Surfa, chatta, mejla, fotografera, ladda ner musikoch film, spela spel, lyssna på radio och se på tv ärfullt möjligt redan i dag.

Det stora genombrottet dröjer något – precis somdet gjorde när Internet slog igenom.

Barnen har slutat bära klocka. Ibland går dehemifrån utan nycklar. Men de skulle aldrig glömma mobilen. Den är personlig och gör dem alltid nåbara. Det är där tidningsföretagen måste ta sig in om de vill ha direktkontakt med de unga.

Mobilisera mera!BOSSE DAHLWebbutvecklingschef, Göteborgs-Posten

Först måste täckningen bli bättre, överförings-hastigheten snabbare, kostnaden för konsu-menter lägre och betalningslösningarna billigare.

Men så snart det sker, och det dröjer intelänge, kommer utbudet av mobila tjänster attexplodera.

Därför är det hög tid att diskutera hur tid-ningsföretagen skall ta de nya chanser sombjuds.

Vi har flera riktigt stora fördelar: # Mobilen är helt personlig till sin natur. Dennår individer – inte webbläsare eller hushåll. Detbetyder att den som har störst förtroende hoskonsumenterna kan göra de bästa affärerna.# De flesta av våra läsare har redan prylar i sinafickor som är telefoner, datorer, mp3-spelare,tv/spelkonsoler, kameror, gps:er – allt i ett.

Snart kanske de även kan fungera som ID-och kontokort.

Stark gratiskulturSmartphones, kameramobiler och iPod-mobi-ler (sannolikt lanserad innan denna text kom-mer i tryck) är bara början. Snart kommer vi attkunna skräddarsy apparaterna utifrån debehov vi har.

Konsumenterna kommer alltså att varautrustade med kraftfulla bärbara datorer/multi-mediamaskiner som de kan kommuniceramed var och när som helst. Mobilen blir en delav Internet, i snabba nät och till en låg fastmånadskostnad.

Affärsmöjligheterna blir stora – inte bara föroperatörer och tillverkare av hård- och mjukva-ra.

Vi som har som affärsidé att publicera ochsälja trovärdigt innehåll med hög kvalitet hop-pas förstås att det skall gå bättre att ta betalt imobilen än i den vanliga datorn.

Men gratiskulturen har vuxit sig stark ochmobilen blir inget undantag.

Mobilanvändarna kommer att förvänta sigallt som i dag finns på nätet. De är inte bered-da att betala för det som går att hitta någonannanstans gratis.

Det gäller i dag det mesta. Innehåll måstevara väldigt nischat eller exklusivt om någonskall betala.

Därför kan vi nog betrakta det mesta av tid-ningens innehåll som framtida gratistjänster. "

MOBILISERA MERA! 1918 MOBILISERA MERA!

kanske skulle intressera en och annan annonsör,innebär inte att det är önskvärt. Även mottagarenmåste uppfatta tjänsten som positiv.

Bannerannonser i mobilen går att sälja ochkommer att ge allt mer – i takt med att trafikenökar. Men utrymmet är begränsat och därmedäven intäktsmöjligheten.

Reklam en integritetsfrågaMest intressant är istället om man kan kommuni-cera direkt med individen.

Reklambudskap till folks mobiler kommer attbli en integritetsfråga. Och elektronisk kommuni-kation och marknadsföring kommer i framtidenmer att ske på konsumenternas villkor.

Den som har konsumenternas förtroende kanfå tillgång till kundinformation (e-postadresser,telefonnummer) och rätt att skicka reklam.

Tidningarna har i dag ett så stort förtroendeka-pital att de skulle kunna ta en sådan roll. Därmedskulle de få tillstånd att leverera ett urval (som kon-sumenten bestämmer) av kommersiella budskapdirekt till sina läsares mobiler. För dessa kontakterkan tidningarna ta bra betalt av annonsörer.

Vår stora fördel är att vi har en relation till vårakunder. Vi vill både få förtroende att bli en av ettfåtal utvalda leverantörer av reklambudskap, menockså vara en intressant samarbetspartner.

Flera branscher kommer att tjäna stora pengarpå mobilaffärer. Spelindustrin är en sådan. Film-och skivbranschen två andra. Tidningarna skullekunna ta på sig återförsäljarrollen.

Men vi är inte ensamma. Operatörerna agerarpå samma sätt som i Internets barndom ochbygger portaler. Och andra innehållsleverantörerser en möjlighet att runda de traditionella mark-nadsföringskanalerna genom att upprätta direkt-kontakt med användarna.

Hittills har inte användarna riktigt tagit till sig attde går omkring med en minidator i fickan. När GPlanserade applikationen Sportzapp (nyhetstjänstför sportintresserade) var det ett problem att fåfolk att inse skillnaden mellan en applikation ochmobilt Internet. De förstod inte att de laddat in ettprogram i mobilen som måsta startas och stäng-as av (”varför har batteritiden blivit så dålig?”), elleruppdateras för att få tillgång till nya funktioner. Detrodde att det fungerade som vilken surftjänstsom helst.

Men detta är ett övergående problem. När detlanseras attraktiva programvaror och installatio-nen förenklas försvinner detta hinder.

Det blir inte som vi trorNedladdning av javaspel står redan för en stor delav omsättningen när det gäller mobila innehålls-tjänster.

Mobilen kommer att kunna bli en bra affär förtidningarna. Men det kräver nytänkande, snabba-re organisationer, mod att satsa och mod attlägga ner det som inte fungerar.

Det enda vi kan vara säkra på är att det inte blirsom vi tror i dag. Det visar kanske följande citat urBra Böckers Lexikon från 1987, sex år efter öpp-nandet av NMT-nätet: ”Mobiltelefon är avsedd förinstallering i till exempel bilar och båtar men finnsäven i bärbart utförande. Samtalen sker på tråd-lös väg och kan avlyssnas av obehöriga.”

Hur ser en sådan beskrivning ut i dag, eller om femår? Det kan vara värt att fundera över redan nu. !

Kompletterar webbenDagens GP-läsare, både tidning och nät, kom-mer att förvänta sig att GP finns även i mobilen.Det märker vi redan på trafiksiffrorna, som ökarsnabbt. Och det fina med mobilen är att denkompletterar webbtjänsten. När folk har sämretillgång till datorer, som under semestrar och stor-helger, ökar mobiltrafiken.

Detta ger också stora publicistiska möjligheter.Inte bara för att vi kan nå läsarna var som helstoch när som helst. Mobilen genererar numerabåde läsartips och nyhetsbilder. Den förenklarkommunikation med läsarna och erbjuder fleraolika möjligheter för att distribuera och presente-ra innehåll, som mobilt Internet, applikationer,SMS-tjänster, ljud och video.

Samtidigt begränsas kanalen av det lilla formatet.De flesta mobiltjänster hämtar sitt innehåll från web-ben. I många fall är ursprunget en tidningsartikel.

Resultatet kan bli flerradiga rubriker som fyllerhela displayen och ett evigt skrollande för att tasig igenom alltför långa texter.

I framtiden tror jag användarna kommer attkräva ett mycket mer mobilanpassat innehåll.Nyckelordet är kortare – kortare rubriker, kortareingresser och kortare texter. Det måste dessutomvara lätt att få en överblicka över innehållet ochhitta rätt. Navigation och struktur är viktigt pånätet, men blir ännu viktigare i mobilen.

Vana vid interaktivitetLäsarna har vant sig vid interaktivitet. Det kom-mer också att driva på utvecklingen.

Människor skriver numera sina egna nyheteroch exempel som ohmynews och wikinews kom-mer att hamna även i mobilen. Genom att erbju-da intressanta (välbesökta, vitala och uppdatera-de) forum kommer vi att locka nya besökare. Därkan läsarna möta både varandra, sin tidning ochmänniskor som är aktuella i nyhetsflödet.

Jag tror att en förutsättning, för att lyckas, är atttidningarnas egna skribenter är beredda att delta.Annars kan ju dialogen lika gärna föras någonannanstans.

Även chatprogrammen flyttar in i mobilen. Detkommer att ske på SMS-trafikens bekostnad.

SMS-boomen blir en parentes i telekomhistorien(frånsett som betallösning).

Så småningom förväntar sig folk även att kunnautföra alla sina kundärenden via mobilen.

För två år sedan fanns mobilen för första gång-en med som ett svarsalternativ på ett prenumera-tionserbjudande från GP.

4 733 personer – drygt elva procent av alla svar– knappade in namn, adress, våning, lägen-hetsnummer och hemtelefonnummer. Det visaratt kanalen fungerar trots att det är lite krångligt.

Numera finns SMS med som svarsalternativ ialla prenumerationskampanjer och andelenmobilsvar har ökat till närmare 20 procent.

Däremot fungerar inte SMS för att ta betalt.Varken för prenumerationer eller privatannonser.

Trots att det förmodligen skulle fungera alldelesutmärkt kan inte en privatperson annonsera viamobilen. Det beror på att intäktsfördelningen förSMS-betalningar fortfarande är orimlig.

Pengar finns att hämtaTrots gratiskulturens spridning, även till mobilen,finns det gott om framtida intäktsmöjligheter. Ochredan i dag finns pengar att hämta. Tidningar är iallmänhet betydligt sämre än radio och tv när detgäller att utnyttja SMS-möjligheten. Vi kan göradet själva, i samarbete med kunder eller erbjudadet som en tjänst. Tekniken finns och avsätter viresurserna är det egentligen bara fantasin sombegränsar oss.

Bevakningstjänster, både redaktionella ochkommersiella, är ett annat intressant område.Speciellt när det gäller tidskritisk information, dåmottagarna vill veta omedelbart.

Textarkiv och annonsmarknader tillhör ocksåde områden som måste ”mobiliseras” (göras till-gängliga i mobilformat).

Genombrottet för mobila positioneringstjänsterser ut att komma nu. Det är också en kommersi-ell möjlighet för tidningsföretagen.

Men jag vill absolut inte få ett SMS som upp-manar mig att köpa GP när jag passerar denlokala närbutiken. Speciellt inte om jag inte självbett om det. Lite smartare än så måste vi vara närvi utvecklar våra tjänster. Att det går att göra, och

»Nyckelordet är kortare – kortare rubriker, kortare ingresser

och kortare texter«

F IL

MAFILM AFIL

MA

KL

ICK

K

LIC KK

LIC

K

KL

ICK

K

LIC KK

LI CK

S MS SMS S

MS SMS

M MS M

MS

MM

S

MER PÅ WEBBEN OCH I MOBILEN"

www.gp.se/mobilmobil.gp.se

SÅ GJORDE DOM 2120 TV OCH WEBB HITTAR IN I MOBILEN

1. Webben i mobilenWebben tar plats i mobilen med i stort sett sammafunktioner som i datorn och det blir fler integreradewebb- och mobiltjänster.

Terminalerna får större och bättre skärmar ochfunktionaliteten förbättras.

Webb-browsers kommer att anpassas – kodasom – till mobilfönstret i och med det kraftigt ökadeanvändandet. Detta ligger några år bort, menutvecklingen går åt det hållet.

Det finns redan i dag tjänster som gillas av använ-darna, och de kommer att bli fler. Söktjänster ochmobila podcasts är exempel på webbtjänster somkan komma att växa i mobilen. Webbens populä-raste tjänster kommer alltmer att integreras i mobi-lerna från start. Det ligger givetvis också i operatö-rernas intresse, de behöver fler lönsamma tjänsterför att ersätta de minskande samtalsavgifterna.

Affären kommer att bestå av traditionella annon-ser men dessa kan riktas tydligare mot kund – ioch med att vi vet var läsarna finns och vilka de ärvia mobilnumret.

Nyheter kommer att vara gratis, men precis sompå webben kommer det att uppstå ett antal betal-tjänster till exempel Viktklubb, PLUS-tjänster, med-lemskap med förmåner.

Den kanske största utmaningen blir – som all-tid – att göra det enkelt för användarna. Det

är det inte i dag. Mobilen och dessinställningar är idag avsevärt krång-

ligare för användaren än attanvända webben hemmavid datorn.

2. TV i mobilenAllt fler tv-format blir nedladdningsbara. Live-streamade kanaler kommer att finnas men Ondemand-funktionen blir viktigast.

I mobilen ser tittaren på vad han vill, när han vill.De tv-slingor som förekommer idag kommer där-med att försvinna. Tablåerna är på väg att tappasitt värde.

Konsumenten kommer att vara beredd att beta-la för att se program, liveevents och serier. Bild-och ljudkvalitén på direktsänd digitalteve till mobi-len är redan bra, testverksamheten indikerar attdetta kan bli verklighet inom en snar framtid. DVB-H tekniken (marksänd teve anpassad för mobilen)kommer att utvecklas de närmaste åren. Använ-darna kommer att kunna spela in program medenkla knapptryck. Tekniken finns redan.

I dag är det för dyrt för användaren att se på tvvia mobilen. Månadsavgifterna för mobil tv – meddet utbud som finns idag – är för hög för att det skafå verklig skjuts. Mobil tv-affären kommer att funge-ra på samma sätt som den traditionella tv-affären:medieföretagen får betalt per abonnent och kana-lerna läggs in i olika paket. Det kan också förekom-ma frikanaler, helt finansierade via reklam.

Slutsatser: # Starka varumärken och rätt innehåll har godaförutsättningar att ta steget in i mobilen och nåläsarna/tittarna.# Tekniken måste utvecklas – terminalerna förbätt-ras och näten bli snabbare. # Prisbilden måste bli tydligare för kunden. !

Vi ser två tydliga framtidscenarion. De är redan här – men kommer att utvecklas och förändras på olika sätt.

TV och webb hittar in i mobilen

MATTIAS CARLSONBiträdande chef, Expressen Nya Medier

ZANDRA RAUCHWERGERMobil projektledare, Expressen Nya Medier

Mobila radannonserNÅGRA TIDNINGAR tittarinte bara på hur det redak-tionella materialet kan görasmobilt, utan har även börjatarbeta med radannonsersom skickas in via mobiltele-fon. Detta finns det exempelpå både i Europa och iAsien. I Österrike finns KleineZeitung, som publicerarradannonser som skickas inkompletta med bild och textvia MMS från användarnasmobiltelefoner. Bilden tas

med mobilkameran ochannonstexten skrivs in påmobiltelefonens knappsats.

I SVERIGE har Skåne-media vid ett flertal tillfällenlåtit läsarna skicka in gratu-lationsannonser via SMSmed hälsningar vid exem-pelvis fars- och morsdag. I Malaysia har webbtidning-en Sinchew-i en tjänst förjobb- och bostadsannonsersom skickas in via SMS.

I FRANKRIKE finns portal-tjänsten Gallery som har enWAP-baserad jobbsöknings-sajt. Via tjänsten kan använ-daren skapa sig en profil ochsedan ansöka direkt via detmobila gränssnittet.

SÅ GJORDE DOMKLEINE ZEITUNGOCH SINCHEW - I

Malaysiska Sinchew-i och österrikiska Kleine Zeitung harsmarta lösningar för radannonser och jobbannonser.

MER PÅ WEBBEN OCH I MOBILEN"

www.expressen.se/mobilwap.expressen.se MER PÅ WEBBEN"

www.sinchew-i.comwww.kleinezeitung.at

Foto: DANIEL SIDENBLAD

3publik vi kan få (det vill säga hur många som harmobilen i fickan och som förstår vårt erbjudan-de).

Vi får inte mycket hjälp av landets mobilopera-törer. De har svårt att redovisa praktiska räckvid-der för tjänster som MMS och mobilportaler. Deflesta operatörerna, med något undantag, ärinte intresserade av att erbjuda en kanal till pub-licister – det visar dom genom att erbjuda endålig intäktsdelning.

Att operatörernas teknik och att mobiltelefo-nerna inte fungerar som de skall underlättar intevår utmaning.

De som håller i besluten hos operatörernatycks också vara teknikoptimister.

Funkar – funkar inteTrots att det fortfarande är en bit kvar tills dessatt vi har mogna och stabila apparater förInternet i våra fickor – och trots att villkoren föraffärer inte är de bästa, så har lokala dagstid-ningar skapat värdefulla erfarenheter. Vi vet vadsom fungerar.

Några exempel: tävlingssvar via SMS ellersvar via SMS på dagens fråga i tidningen funge-rar båda bra, dejtingtjänster via mobil som pre-senteras i tidningen fungerar utmärkt (tack vareSMS kan potentiella partners förbli anonyma tilldess det säger ”klick”) och upplagekampanjerhar också varit framgångsrika ”skicka din adressvia SMS så får du tidningen i brevlådan under enmånad”.

Visst blir det intäkter av allt detta – men ingasummor som bidrar till stora resultat. När detgäller sportresultatservice, nyheter och väderfanns stora förhoppningar som ännu inte harinfriats – i varje fall inte för lokala medieföretag.Likaså tjänster inom nöje och tidsfördriv såsommobila spel.

Dessa är kanske inte heller lokaltidningarnasstarkaste sida. Den kloke publicisten bör varaklar på sin publicistiska grundidé – även i mobi-len.

Nyhetstips och bilderDen kanske största insikten är att utnyttja mobi-lens möjlighet till direkt kommunikation mellankonsumenten och läsare och tidningens organi-sation – alltså medborgarjournalistik och själv-service. Allmänheten kan skicka nyhetstips ochframför allt bilder till redaktionen. Allmänhetenkan skicka korta bidrag via SMS till ”klot-terplank” som publiceras i tidningen och bildersom hamnar exempelvis på en moblogg på tid-ningssajten under ett semesterbildtema ellerhusdjurstema. Genom att konsumenten självskapar och skickar sin annons, via till exempel.ett SMS, kan tidningens annonstjänster bli mertillgängliga. Av dessa erfarenheter kan vi säkertsäga att svaret på följande fråga kan vara nyck-eln till nya affärer via mobilen: Hur kan dagstid-ningen öka interaktiviteten med kunderna –både med läsarna, beställarna och annonsörer-na?

Är det för sent?Men visst, teknikoptimisten och mediestorkon-sumenten i mig vet att när det händer – alltsånär det riktigt stora händer och jag är i stan ellerpå resa – så kommer jag att sträcka mig eftermobilen och gå ut på nätet och söka eftersenaste nytt. Och säkert kommer jag då att seen annons på den lilla displayen som jag kanskeklickar på. Kanske får jag betala en slant om jagvill ”läsa mer”. Och kanske mejlar jag och tipsarkompisar om nyheten direkt från mobilen. Ochstår jag nära händelsernas centrum kanske jagtar rollen som en medborgarfotograf eller all-mänhetens papparazi och skickar en bild medkort text till min favorit bland mobila nyhetssajter.

När allt detta når din display – är det för sentdå? !

UTMANINGEN MED DISPLAY NUMMER 3 2322 UTMANINGEN MED DISPLAY NUMMER 3

Visst har mobilen potential för medieföretag.Det har den haft länge. Åtminstone i 15 år.

En tillbakablick. För 25 år sedan kom den förs-ta PC:n. Sedan 15 år är det vanligt att vi har enegen mobiltelefon. Redan från start kunde manSMS:a. För 10 år sedan slog Internet igenombland allmänheten. För fem år sedan börjademobilerna erbjuda Internettjänster i olika former.

Den mobil jag har i dag kombinerar alla dessainnovationer – den gör det mesta som en PCkan göra, den kan kopplas upp mot Internet ochden gör det ganska snabbt tack vare 3G ochWLAN.

Den kan dessutom sköta min e-post, spelamina favoritlåtar, visa tv, erbjuda radio, fungerasom kamera och video med mera. Den tredjedisplayen i våra liv, efter tv:n och PC:n har gjortsitt genombrott.

Jag tvekar inte att använda mobilen som tele-fon. Jag litar på den. Jag skickar SMS både pri-vat och i arbetet. Jag beställer kustrapporterfrån SMHI i form av SMS när jag är ute seglar. Iden senaste luren får jag automatiska nyhets-rubriker med ingresser från dn.se och andramedieföretag (via RSS). Jag har ett av minafavoritverk som ringsignal när hustrun ringer. Alltdetta fungerar bra.

Men en hel del funktioner i min senaste mobilhar jag bristande förtroende för. MMS har jagaldrig fått att fungera.

Att surfa från mobilen är inte särskilt praktiskt.Visst har jag surfat in på bioprogrammet.nu frånbussen på väg in till stan någon gång – och vissthar jag sökt upp någon adress på Eniros mobil-portal, men surfningen på den lilla displayen gårtrögt och en del sajter öppnas inte ens i mobi-lens bläddrare. Och då har jag en lur med 3G.

Vi teknikintresserade brukar säga att ”detkommer och det blir bättre” när folk i bekant-skapskretsen påtalar teknikens brister. Det har vialltid gjort. Vi skjuter den underbara mobila fram-tiden ständigt framför oss.

Visst är det troligen så att alla korten ligger påbordet. En modern mobil klarar allt som allaapparater hemma hos dig klarar utom de i köketoch de i garaget. Är du teknikintresserad ochhar tålamod kan du säkert få det mesta att fun-gera. Men så är det inte för den vanliga konsu-menten.

Någon har sagt att framtiden ”är redan härmen dåligt distribuerad”. Det stämmer.

Håll huvudet kallt!Ser man på mobilen som en publiceringskanalär det viktigt att hålla huvudet kallt.

Den personliga, kvalitativa marknadsunder-sökningen i form av den egna fokusgruppen –bestående av en person, som är du själv –måste lyssnas på. Ju yngre du är desto bättretror jag att du har chans att träffa på rätt behovi din lilla fokusgrupp.

Frågan är inte ”hur kan vi tjäna pengar påmobilen som publiceringskanal” utan snarare ärfrågan ”kan den här publiceringskanalen varanågot för oss så att vi kan nå våra målgrupperoch mål”.

En publicist som lever på kommersiella villkormåste tänka på den verkliga räckvidden (tillexempel hur många använder SMS dagligen),intäktspotentialen (räkna med att publicisten fårbehålla hälften av bruttopriset för ett premium-SMS – det vill säga 5 kr för en tjänstsom kostar konsumenten 10 kr) och hur stor

Utmaningen med display nummerFörst kom tv:n, sedan PC:n. Nu har den tredje displayen gjortentré – och min mobil kan göra detmesta som en pc kan göra.

NIKLAS JONASONVD, Citygate

MER PÅ WEBBEN"

www.citygate.se

SÅ GJORDE DOM 2524 VI ÄR I COMMUNITYBRANSCHEN

StadsguiderAMERIKANSKA Vindingoär ett företag som erbjudermobila stadsguider för deflesta amerikanska stor-städer. Dessa stadsguiderinnehåller bland annat infor-mation om restauranger,biografer, affärer, museer,hotell och offentliga toaletteroch kommer kompletta medkartor och recensioner.

NEW YORK TIMES, Wash-ington Post och SeattleTimes är några av de tidning-ar som förser Vindingo medinformation och recensioner,för sina respektive städersstadsguider. Guiderna ärkonstruerade för handdato-rer (PDA:er).

VINDINGO har även skapattjänster för mobiltelefoner –däribland Chicago Tribunesstadsguide Metromix. Viadenna guide får användarentips om Chicagos bästarestauranger och aktiviteter,samt vägbeskrivningar fråndörr till dörr. AsiaOne iSydostasien har flera wap-tjänster som tillsammansutgör en stadsguide. Mankan söka efter hotell, biblio-tek och hyrbilsfirmor.

ETT PAR tidningar somännu inte arbetar med avan-cerade mobilsidor – harutvecklat sina WAP-sidor såatt de fungerar som stads-guider.

Amerikanska LawrenceJournal World är ett exem-pel. De har en textbaseradstadsguide, på mycket lokalnivå. Där finns rubriker som”Drink specials”, som listarpubar som har specialerbju-danden på drinkar, ”TodaysEvents” som beskriver alltsom är på gång i området,samt ”Restaurants opennow” som listar de restau-ranger som är öppna för till-fället.

SÅ GJORDE DOMCHICAGO TRIBUNE

OCH ASIAONE

BOSSE SVENSSONVD, mktmedia AB

För så är det. Den lokala tidningen är urcommu-nityn. Tidningen i brevlådan varje morgon fungerarsom dörren in i det lokala samtalet. Tidningen vidfrukostbordet som den dagliga hjälpen för köpbe-slut. Tidningen på bussen till jobbet som den soci-ala referenspunkten inför fikarumssnacket. Tid-ningen förklarar och ger sammanhang. Orienteraroch navigerar åt dig.

Nu ska vi ta vår urcommunity in i en värld av för-ändrade beteenden. En mobil, fragmentiserad ochindividualiserad värld. Vi måste bli en communitydär man inte bara läser, utan också lyssnar och tit-tar. Och framför allt – vi måste bli en community därman får bidra, synas och höras. Helst och högstsannolikt måste vi vara många communitys samti-digt. Och alla måste röra sig över fler plattformar.

Det märkliga med den nya generationen är näm-ligen inte att de kommunicerar i realtid med vännerpå andra sidan jordklotet.

Det märkliga är att ”här” har blivit virtuellt iställetför fysiskt. När min 15-åring lämnar det fysiskasamtalet med kompisarna på skolgården, fortsät-ter hon detsamma genom messande på bussenoch går vidare in i MSN när hon kommer hem ochstartar datorn. Den rumsliga upplevelsen är dockkonstant – och någonstans där tar vår vuxnabegreppsvärld slut.

Den som vill hålla emot en tia på att helt mobilacommunities är nästa steg att intressera sig för –räck upp en hand. MSN kommer nu brett in i mobi-lerna, 3G breddar bandet för snabbare och merinnehållsrik kommunikation. De reguljära TV-sänd-ningarna hittar in i telefonerna. Och vi har en helgeneration som redan har mobilen som integreraddel av kroppen.

Messenger regerar snartVägen in kommer att vara den vanliga. Chat, skval-ler, dejting, nöjen och allt annat som det går attskapa sociala relationer runt. Allt som gör detmeningsfullt för en tonåring att hänga någonstans.Messen kommer att ersättas av riktig e-post i tele-fonerna, och sedan kommer messengerfunktio-nerna att regera.

Och var kommer tidningarna in i detta? Jo,genom att se till att vi finns med och levererar redanfrån början. Genom att flytta med det vi redan ärbra på. Som till exempel den lokala journalistiken.Kanske också genom att skapa borgfred runt tek-niska standards – så att innehållet både blir det vik-tiga och det som lönar sig. Alternativet är nämligenatt vi av konkurrensskäl spelar ut oss i konkurren-sen mellan telebolagen. Det tjänar telebolagen på– men ingen annan. !

Vi är i community-branschen

När mktmedia AB genomförde ett framtidsseminarium i augusti 2006, talade vi mycket om förändrade generations-beteenden och vad dessa får för betydelse för den bransch vi alla är i – communitybranschen.

MER PÅ WEBBEN"

www.asiaone.commetromix.chicagotribune.com

Chicago Tribunes “Metromix” och AsiaOnes wapsajt är två exempel på smarta stadsguider i mobilen.

PÅ SPANING EFER ORD SOM FLYTT 2726 PÅ SPANING EFER ORD SOM FLYTT

De flesta i klassrummet nickar lite igenkän-nande, det här kan man relatera till. Och visst, närläraren där framme låter händelserna ticka framett år i taget på skärmen så minns man vagt…

2006 slår AJAX igenom rejält i webbläsarenpå stora skärmar. Plötsligt är det allmängods medapplikationer som existerar enbart som funktioneri webbläsaren. I princip all intelligens ligger på ser-versidan.

3G i mobiltelefonerna börjar fungera. SR ochSVT har både lyssnare och tittare i mobilen. Manexperimenterar med olika modeller för att distri-

buera innehåll till mobila enheter. Begränsadspridning än, men stort intresse. Tekniken harbörjat fungera, men gränssnitt och batteritid är desvagaste punkterna.

2007 har GOOGLE och flera andra aktörerkommit så långt med kombinationen sök, mail, im(instant messenger), kalender, och nyttoapplika-tioner att 20 procent av de tidigare ”Office-använ-darna” bara startar en enda applikation på sindator: sin webbläsare, oftast FIREFOX.

GOOGLEPLEX (omnämnd redan i Hitchhiker'sguide to the Galaxy från 1979) blir verklighet. NyaOPERA MINI flyttar in AJAX i den lilla skärmen

och det innebär bland annat att det mesta avfunktionaliteten från Googleplex även funkar imobilen.

HELSINGBORGS DAGBLAD gör en uppgö-relse med FON och erbjuder alla prenumeranteren gratis trådlös router inkopplad i FONs socialanätverk. Man gör till och med jobbet (nåja) medinstallationen åt användaren. På fyra månader blirHelsingborg den WLAN-tätaste staden i världen.hd.se ligger som startsida i alla nya accespunkteroch blir därigenom den tredje största sajten iSverige.

2008 börjar vår syn på hårdvara förändras.Riktigt energisnåla och svala processorer finns imobilt format. En hårddisk på 100 GB är billigareän två liter mjölk, och ändå är det ingen somhandlar. De riktigt stora diskarna (+500 TB) säljerännu hyfsat i glesbygden där nätutbyggnadensläpar efter, och används i huvudsak i avancera-de HTPC-SYSTEM. Men för alla andra har nät-verket äntligen blivit mediet. Mobilerna blir mindreoch mycket billigare när de inte längre behövermängder med minne. Istället hämtas det manbehöver över nätet, när man behöver det.

E-PAPPER går i graven, riktiga skärmar ochbättre batterier har gjort teknologin överflödig.

MICROSOFT och YAHOO går ihop underuppmärksammade former och flera år tidigare änvad analytikerna trott. Alla gamla applikationerlämnas kvar under varumärket Microsoft ochistället satsar man allt på den nya portalen MY.

2009 tvingas mobiloperatörerna till nationellroaming genom ett riksdagsbeslut. Sverige blirförst i världen att ta det steget och uppmärksam-heten är stor. Två effekter märks direkt (förutomalla glada användare):# Operatörerna måste fokusera på att sälja entjänst istället för en teknik eftersom alla plötsligthar samma tekniska förutsättningar.# WLAN uppbyggt av operatörerna exploderar itätorterna. När det inte längre går att tjäna peng-ar på ”tick i linan” är det bättre ekonomi att byggaut WLAN. Tillsammans med FON och andra ”ide-ella” WLAN får alla i tätorterna tillgång till extremthög bandbredd. Utan avbrott, utan minuttaxaoch utan kostnad om de redan är abonnenterhos någon nationell mobiloperatör.

I princip all handel har flyttat in i Googleplex ellerMY:s lösning. Det är slagsmål om handlarna påen brokig och stökig marknad.

På spaning efter ord som flytt

Tänk er en skolklass i årskurs åtta år 2016. Vi dyker rakt in i ett tema som genomförs varje vecka,

ungefär som roliga timmen. Ibland handlar det om ord somhelt försvunnit (”dandyelegans”) och ibland om ord som intealls är så gamla, men som ändå blivit nostalgiskt komiska.

Den här veckan ska man prata om…OFFLINE.

"

JOAKIM JARDENBERGKommersiell utvecklingschef,Helsingborgs Dagblad

2010 blir en mobil från APPLE Sverigesmest sålda. Precis som de flesta andra mobilerkan den roama utan avbrott mellan 3G ochWLAN. Det unika är integrationen med tjänsternai Googleplex (där till exempel iTMS ingår sedanfebruari 2009) och formfaktorn. Den är också unikför att den är den första telefonen som inte är entelefon. Den är fortfarande en iPOD.

En helt ny typ av hyperlokala tjänster blommarupp när alla mobila enheter kan kommuniceramed varandra även om det inte finns någongemensam accesspunkt (utvecklat av Microsoftredan 2006, men inget Microsoft gör verkar slålängre). Man pratar skämtsamt om LOCALNETsom en konkurrent till Internet. Det blir, så klart, ettkomplement.

2011 lanseras redan den fjortonde utgåvanav SAOL och den släpps bara digitalt. Självklartär den gratis. Nyord den här gången är till exem-pel ”PODDA” som kommit att betyda allt somhar med kommunikation att göra. Surfa, maila,telefonera står kvar tills vidare, men man är heltklar över att det kommer att utgå – det är ”podda”som vinner mark. En stor undersökning resulterari att ordet ”DIGITALT” definieras som”BEKVÄMT” i den nya ordlistan.

Årets mest uppmärksammade nyhet är attGoogle köper 51 procent av koncernen NWT.

2012 inleds med att Microsoft meddelar attman satt sunrise på hela office-paketet till augustisamma år. Den korta tiden möjliggörs av att manbara har cirka 100 000 användare kvar. Över helavärlden. Satsningen på MY, baserad på gamlaMicrosoft Live, har blivit en stor framgång.

Två aktörer dominerar totalt miljön (startsidan) ialla Poddar: Google och MY. De erbjuder i principlikvärdiga tjänster och det är bara en varumär-kesfråga vem du väljer. Hjärtat styr mer än hjär-nan. Äntligen.

Under startsidorna råder total transparens och90 procent av alla applikationer är OPEN SOUR-CE-PROJEKT som återfinns i båda miljöerna.

Eftersom oljepriset är uppe i 112 kronor liternoch en flygbiljett till USA kostar 150 000 kronor,har viktiga arbetsgrupper bara fysiska så kallade”fläskträffar” en till två gånger om året. Allt övrigtarbete sker på distans.

2013 sker den stora konsolideringen på densvenska mediemarknaden. Innan året är slut ägs iprincip alla mediehus av någon av de två stora.Utgivningen på papper är tryggad för lång tid fra-möver genom intäkterna från de ”nya medierna”.På DAGENS NYHETER jublar personalen närman äntligen slipper ge ut en tidning under detnamnet – som i själva verket bara innehåller gårda-gens nyheter. DN brandas om till MY PAPER.

Print (och ett fåtal nationella tv-kanaler) är de endasom kör icke-riktad reklam och det används somdess USP i säljet. Kontaktkostnad på print är denöverlägset lägsta av alla medier. Självklart är denbreda morgontidningen gratis och totaldistribue-rad.

2014 inleds med en överenskommelse mel-lan Google och MY där man syndikerar allt inne-håll fritt – oavsett vem som producerat det. Nuspelar det ingen roll vilken miljö du poddar i, deinnehåller i princip exakt samma tjänster ochinnehåll. 2014 är också sista året för ord somDATOR, TELEFON, LAPTOP etcetera i annon-ser. Nu är allt podd. I olika skärmstorlekar, medolika batteritider och olika design. Alla innehållerkamera, ljudfunktioner, och är designade för attalltid vara uppkopplade. De till och med BOOTARöver nätverket. Ingen utanför serverfarmerna kän-ner längre till begrepp som HÅRDDISK, RAM,VIRUSSKYDD, UPPGRADERING.

AFTONBLADET blir det första mediehuset ivärlden som betalar mer i tipspengar och externaarvoden än företagets totala redaktionella löne-kostnad. Därmed slår man den sista spiken ikistan på det som WIKIPEDIA byggt upp undernamnet news.wikipedia.org. Tanken på en dagligvärldsomspännande wiki-tidining var vacker, menallt för många användare levererar hellre till densom vill betala för materialet.

2015 avslutas processen som började somen folkrörelse redan i början på 2000-talet. Kravetpå SYNKRONA FÖRBINDELSER går äntligenigenom, liksom kravet på global roaming. Äntligenkan alla skicka data med samma hastighet somde kan ta emot den. Att publicera och dela skernu med samma kraft som vi tidigare bara passivtkunnat hämta information. Att det skulle behövata så lång tid. Localnet får en renässans, nu medde stora aktörernas goda minne.

2016 är det bara att inse att OFFLINE intefinns längre. Vi är alltid uppkopplade och det äringen skillnad på våra möjligheter att inhämta,bearbeta och distribuera oavsett om vi befinneross hemma eller på jobb, på stan eller på landet,utanför husknuten eller Långtbortistan.

Fotnot: Den här historiska tillbakablicken innehåller en hel del ordsom kanske inte är så vanliga i dag. Ord som i sin tur blivit histo-riska. Lyckligtvis har Google överlevt tidens tand och dess indexinnehåller fortfarande relevanta svar på de flesta frågorna. Få ensnabb ordföklaring genom att inleda sökningen med define. Till exempel http://www.google.com/search?q=define:ajax !

MER I MOBILEN"

28 PÅ SPANING EFER ORD SOM FLYTT PÅ SPANING EFER ORD SOM FLYTT 29

m.hd.se

Våren 2005 tog Skånemedias tre tidningar –Kristianstadsbladet, Ystads Allehanda och Trelle-borgs Allehanda – sina första steg ut i den mobilavärlden. Vi gick med lätta fötter och började somså många andra med sport. Mot några enkronorfick våra läsare ett urval lokala sportresultat direkti sina mobiler. Enkronorna delade vi med operatö-rerna och med leverantören av tjänsten.

Intresset var på förhand stort, ett av de lokalafotbollslagen berättade till och med om tjänsten isitt matchprogram. Läsare i exilen hörde av sigoch knappade glatt in en prenumeration på sittfavoritlag.

Sedan trängde sig verkligheten på. Egen-annonseringen klingade av och samtidigt gick detallt sämre på fotbollsplanerna runt om i sprid-

ningsområdena. Publikdragarna svek helt enkelt.Mittenplacering eller hjälplös sistaplats lockade fånya abonnenter. Tack och lov orkade inte de mesttrogna fansen säga upp sina prenumerationer.

Några kronor trillade alltså in men de motsvara-de knappast kostnaden för egenannonsering elleradministration. Ändå var satsningen på sportresul-tat helt rätt. Den visade att det fanns en efterfråganav och en betalningsvilja för mobila tjänster hosvåra läsare i och utanför våra spridningsområden.

Vårt misstag var att vi inte snabbt nog erbjödvåra läsare fler tjänster – redaktionella såväl somkommersiella. Här kan vi och andra lokaltidningarförstås lära oss en del av kvällstidningarna. Menegentligen behöver vi inte gå längre än till våraegna pappers- och webbprodukter. Bara med ettstort urval når vi det stora flertalet och de storaintäkterna.

Mobiltelefonen kan dessbättre användas påfler sätt av ett medieföretag än att säljasportresultat eller andra mobila tjänster.Våra marknadsavdelningar fann enframgångsrik metod att arbetaefter när de öppnade uppmobilen som en

ETT LOKALKONTOR I FICKFORMAT 3130 ETT LOKALKONTOR I FICKFORMAT

kanal att skicka in annonser via betal-SMS.Fördelarna var flera, bland annat:# Annonserna kom in digitalt till tidningen. Någoninskrivning behövdes inte. # Annonsstorleken var satt. Det gick inte attskicka in mer än 160 tecken. # Annonsen var betald så fort den skickades in tilltidningen. Kostnaden för administration och fak-turering var således minimal.Och framför allt:# Våra läsare gillade att skicka SMS! Och de hadeinget emot att betala för att göra det.

Detta visste vi förstås inte om när vi drog igångvår första kampanj med SMS-annonser. Valet föllpå Mors dag. Klart att läsarna vill hylla sin mammamed en grattisannons på den stora dagen var tan-ken. Prisokänsligt, tänkte dessutom marknadsche-ferna, och satte annonspriset till dåtidens maxbe-lopp på 30 kronor för ett betal-SMS.

Därefter sattes ett vänligt annonspaket ihop till säl-jarna att gå ut på stan med.

En snackis på stanFörväntningarna internt var blandade. Ingen viss-te ju hur det skulle tas emot av läsarna. Skulle vifå material att fylla en sida? Är inte SMS någotbara för ungdomar?

De flestas farhågor kom på skam. SMS:en tril-lade in i en takt som överraskade alla. Över 400annons-SMS blev till flera sidor i tidningarna.Producenterna var nöjda, annonsörerna ochmarknadscheferna likaså. Men framför allt varläsarna nöjda. Mors dag-hälsningarna blev ensnackis på stan.

Annonser via SMS verkade fungera. Och detvar inte bara ungdomar som skickade SMS tilloss. När hösten kom med Fars dag upprepade viförstås konceptet. Då med en helt annan attityd

Ett lokalkontori fickformatMed försiktiga förhoppningar starta-de Skånemedias tidningar SMS-tjänster. Om det blev en stor fram-gång? Ja! Mattias Pehrsson förkla-rar varför.

MATTIAS PEHRSSONChef Digitala Medier, Skånemedia

"

Foto: BASSNILSSON

SÅ GJORDE DOM 3332 ETT LOKALKONTOR I FICKFORMAT

BildredigeringsverktygEFTERSOM bakgrundsbil-der till telefonen och liknan-de bildtjänster är så populä-ra, så har ett par tidningar(flera i samarbete med exter-na partners) utvecklat bildre-digeringstjänster för använ-dare som vill skapa egna bil-der att använda som skärm-bakgrund på telefonen.

NORSKA Verdens Gang hartjänster för att skapa ochredigera både SMS ochMMS.

Om en användare villskapa exempelvis ett MMSkan han eller hon ladda upp

en favoritbild från hårddis-ken och sedan bearbetadem i ”MMS-editorn”. Därkan man lägga till texter ochfigurer i bilden. När detta ärklart kan denna bild skickastill den egna eller någonannans mobiltelefon ochanvändas som exempelvisbakgrund. De redigeradebilderna kan dessutom lag-ras i det MMS-album somfinns på tidningens webbsi-da. Albumet är publikt ochalla som gillar en bild kanbeställa den till sin telefon,för 20 NOK per meddelan-de.

NORSKA DAGBLADET,Bergensavisen och svenskaAftonbladet har även de lik-nande bildredigeringsverk-tyg för MMS via sina respek-tive samarbetspartners Cel-lus, Eurobate och Inpoc.Dessa fungerar på liknandesätt men har något varieran-de utförande, funktioner,användarvänlighet och pris.

SÅ GJORDE DOMBERGENSAVISEN

OCH VERDENS GANG

internt. Ett rejält annonspaket sålde sig själv. Enklädfirma köpte reklamplats i det svars-SMS somgick ut till privatannonsörerna. ”Köp tre kalsonger,betala för två”.

Själva hoppades vi närma oss antalet Morsdag-SMS även om ingen trodde att vi skulle fålika många Fars dag-hyllningar.

Ännu en gång tog vi fel. Vi ökade med 50 pro-cent till 600 SMS. Och det såldes en del kalsong-er i Kristianstad, inte många men några. Vi visadeatt konceptet höll men också gick att utveckla.Läsarna följde med liksom intäkterna. SMS blevden kommersiella hävstång vi hoppats på.

De här två projekten – sportresultat och SMS-hyllningar – har lärt oss mycket om hur mobilatjänster fungerar bland våra läsare. Vi har ocksålärt oss vikten av att använda våra andra medier ide här projekten. Utan koppling till våra andramedier (papper och webb) skulle vi aldrig lyckatsnå våra resultat.

Insändare och filmer funkarAndra erfarenheter från det dryga år vi jobbatmed mobila tjänster är:# Insändare går utmärkt att få in via SMS. Ochdet går att ta betalt för dem. Vi tar fem kronor.# Läsare skickar gärna in filmer som de tagit medsina 3G-mobiler. Särskilt populärt är väderfeno-men som tromber och blixtar. Filmerna publicerarvi sedan på webben.# Tävlingar med SMS-svar lockar många. Ompriserna är bra.# Omröstningar passar utmärkt att hantera viaSMS. Exempelvis årets Lucia. Läsare röstar ochbetalar gärna.# Läsare skickar en del tips till tidningen via SMS.Kvaliteten på tipsen är dessutom ofta hög.# Tålamod lönar sig. Efter en trög start börjadevåra unga läsare skicka SMS till vår ungbilaga.

Vi vet att våra läsare efterfrågar olika sortersmobila tjänster och att de än så länge kan tänkasig att betala för detta.

Många av våra läsare vill dessutom kommunice-ra med oss via mobiltelefonen och av olika skälbidra till innehållet i våra olika produkter. En del villockså publicera sig hos oss via sina mobiltelefoner.

Vår slutsats är därför inte mer djupgående änatt vi ser en stor publicistisk och kommersiell

potential i mobiltelefonen och de mobila tjänster-na, även för ett lokalt medieföretag. Vi tror att vikan förverkliga potentialen ungefär så här: mobi-len är för oss ett interaktivt verktyg som ger ossen möjlighet att följa våra läsare i tiden men ocksåi rummet. Där läsaren befinner sig, där är ocksåtidningen. Bara det finns täckning.

Det innebär att vi kan skapa en relation mellanoss och läsaren som inget av våra andra medierklarar av. Vi vill att mobilen ska vara ett ständigtöppet lokalkontor i fickformat.

För oss ska mobiltelefonen vara en naturligmötesplats för medieföretaget och läsaren i fram-tiden. Där ska det finnas nyheter och annonseroch tjänster. Sådant vi redan kan och gör bra iandra medier. Publicerat i de format som tidenoch våra läsare och annonsörer kräver.

Men lokalkontoret ska också vara en plats förutbyte mellan oss och läsarna och ett ställe därläsare möter andra läsare. Där det är lika naturligtatt ta del av och interagera med en nyhet som attadressändra eller att ordna en date.

Vi är övertygade om att vi aldrig kommer att blifärdiga med vårt lokalkontor. Exteriör och bygg-material slits fort i dag men det är inget sombekymrar oss. Tvärt om. Vi ska satsa vår energipå att inreda kontoret.

Unikt material för läsarnaDelar av dagens möblemang har jag redanbeskrivit. En del möbler kan vi låna från andrasom jobbat längre och bättre. Mycket får vi snick-ra från grunden. Men framför allt ska vi möbleratillsammans med våra läsare.

För genom att lyssna på läsarna och göra detvi traditionellt är duktiga på och låta våra olikaplattformar jobba tillsammans står vi oss väl rus-tade inför framtiden.

Andra kommer säkert bygga finare hus förmöten mellan läsare och medieföretag. Meningen kan bygga ett likadant som vårt. Och ingenkan inreda med samma möbler som vi.

Unikt lokalt material. Till tidningen, till webbenoch till mobilen. Och till läsarna. !

»SMS blev den kommersiella hävstång

som vi hoppats på«

MER PÅ WEBBEN"

www.skanemedia.se

MER PÅ WEBBEN"

www.ba.nowww.vg.no

Verdens Gang och Bergens-avisen har redigeringsverktygför MMS.

I efterhand var det lätt att se, men under detdecennium som omfattade sekelskiftet vardagstidningarna fullt upptagna med att bekäm-pa hjärnspöken, fäktas mot väderkvarnar, stop-pa huvudet i sanden och på det hela taget tillde-la sitt existensberättigande livshotande skador.

I dag, när vi skriver år 2017, kan man i efter-tankens kranka blekhet konstatera att mediernai sin helhet hanterade det som då kallades”webben” och ”nätet” på ett helt obegripligt sätt.

Att dagstidningar skulle betrakta ett fenomensom:# ökade yttrandefriheten,# ökade informationsmängden,# bröt ner gränser i informationsöverföring, # och dessutom sänkte distributionskostnader

– som ett ”hot” är för oss i dag fullständigt obe-gripligt.

Dagstidningarna hade själva fallit i den grop avfördomar där en ”dagstidning” är ett trycktannonsblad på papper med ett pliktskyldigtredaktionellt innehåll.

Man saknade insikten att dagstidningens pri-mära funktion är att vara en redaktionell tjänst, därbåde redaktionell och kommersiell informationpaketeras på ett för läsaren begripligt och funktio-nellt vis. En insikt som borde ha blivit tydligare för

varje ytterligare informationskanal som blev till.De ”läsargenererade dagstidningarna” som

dök upp i samband med ”nätdagböckerna”(äldre term: bloggar) beskrevs som ”den sistadödsstöten för de traditionella dagstidningarna”.Lite lustigt är det ändå att det som slutligenökade den globala informationsmängden överdess kritiska massa – och därigenom banadeväg för att dagstidningarna skulle kunna återtasin unika och ledande position – då betraktadessom en ”dödsstöt”.

Men, utan att hänga upp sig på dessa och lik-nande spetsfundigheter, det enkla svaret är attmed en enorm informationsmängd och en allt-mer komplex värld blev själva tjänsten ”denredaktionella produkten” oumbärlig. Ju störreinformationsmassa och informationsbredd,desto viktigare blir det att få hjälp att sålla ochsortera informationen till ett urval som är till nyttaför individen.

Umgängeskretsen styrdeFå läsare klarade, oavsett hur goda sökverktygsom fanns, att sammanställa information somgav en tillräckligt bra upplevelse. Ytterst avance-rade system fanns tillgängliga, som användevariabler som baserades på mediekonsumtionhos konsumenter med statistiska eller tekniskarelationer, för att skapa en känsla av närhet tillläsaren. Men effekten uteblev och genereradeen innehållsmässigt bristfällig produkt. En pro-dukt som var helt styrd av läsarens umgänge-skrets och deras statistiska beteenden.

Konsumenterna ville ha mer. Och tillgång tillkvalificerad information blev oumbärligt. Att åkapå solsemester i ”fel” land vid ”fel” tidpunkt inne-bar inte längre att man blev besviken – utan attman riskerade att dö. Behovet att vara välinfor-merad ökade snabbt, även bland grupper somtidigare helt litat på researrangörer och UD.

Plötsligt fanns där en ny läsekrets som använ-de tidningen som ett redskap, en ”samman-hangstolk” och som en lärobok.

För nostalgiker i tidningsbranschen gav denna

DETTA SKA JAG BERÄTTA OM ELVA ÅR 3534 DETTA SKA JAG BERÄTTA OM ELVA ÅR

nya relation mellan läsare och redaktion (konsu-ment och mediahus) en pånyttfödelse av enöverdrivet romantisk bild av dagstidningens folk-bildningsroll – lite Astrid Lindgren eller WilhelmMoberg över det hela.

Lyckligtvis (eller tyvärr) hade nostalgi ingentingmed saken att göra, och sett på en global skalavar det själva fenomenet ”dagstidning” somnådde nya och större grupper i kraft av dessfunktion. Att en kenyansk sockerrörsbonde del-tog i den globala världsekonomi och kundeskicka kvot- och prisinformation via sin telefonvar ingenting märkligt. Men samma kenyan harrätt till en lokal och global mediebevakning, ominte annat för att kunna bedöma faktorer somkan påverka efterfrågan på hans grödor.

Sudoku var populärt 2005-2006För att återgå till vår egen marknad, Sverige, såfanns det små men tydliga indikatorer på föränd-ringen i läsekretsen.

– Sudoku, det japanska sifferkorsordet blevoerhört populärt runt 2005/2006. Sudokunspopularitet var en indikator, eller om man så vill,ett bevis för hur läsekretsen förändrades. För attkunna lösa ett traditionellt korsord behövs enanalytisk förmåga i kombination med en godspråklig förmåga och allmänbildning. Skol-systemets misslyckande minskade drastiskt all-mänbildningen och språkkunskaperna. Menskolans kollaps påverkade, lyckligtvis, intebefolkningens intelligens eller analytiska förmåga– bara för att man saknar "klassisk" bildningbehöver man inte vara dum.

Det tog förvånansvärt lång tid för de svenska

mediehusen att förstå hur läsekretsen hade för-ändrats. Detta kan till viss del bero på den svagaställning marknadsavdelningarna hade inommediehusen. Marknadsavdelningar, då som nu,älskar att undersöka attityder inom målgrupper.Och undersöker man attityder har man en godchans att se trender – en sanning som även gäl-ler i dag.

Besk medicin för redaktionernaNär marknadsavdelningarna försökte presenterasina rön för redaktionerna avfärdades de, oftamed argument som ter sig skrattretande. Attuppmana redaktionerna att låta läsarnas mätba-ra intressen och låta betygsättning av redaktio-nellt material bli en faktor i nyhetsvärderingen varen alldeles för besk medicin för redaktionerna.Man ansåg att man "visste" vad som var bäst förläsarna.

Och även om övertygelsen om redaktionensförmåga är en viktig styrka för allt redaktionelltarbete, så måste den grundas på en förståelseav konsumenterna; både av deras medvetnaoch omedvetna önskningar och behov.

Den redaktionella andan genomgick en meta-morfos efter de nordiska gratistidningskrigen(2006-2009), när mediahusen, och redaktioner-na (!), genom dyrköpta erfarenheter lärde sig attkonsumenterna valde de produkter som bästförpackade ett kvalitativt redaktionellt innehåll ikombination med kvalitativa kommersiella erbju-danden.

Gratistidningskrigen ledde i sin tur till postkas-seloven i Danmark (Postlådelagen) som i prakti-ken krävde aktivt medgivande av alla hushåll

2017 Detta ska jag berätta om elva årMinns ni när vi talade om webbenoch nätet? Kommer ni ihåg Sudoku? Morris Packer har skrivit ett föredragsom han tänker hålla på Tidnings-utgivarnas Branschdagar år 2017.

MORRIS PACKERBonnier mobila tjänster

»Den redaktionella andan genomgick en metamorfos efter de nordiskagratistidningskrigen 2006-2009«

"

SÅ GJORDE DOM 3736 DETTA SKA JAG BERÄTTA OM ELVA ÅR

Tipskanal och bildgalleriALLT FLER tidningar inservärdet av mobilen som tips-kanal. Aftonbladet är en tid-ning som satsat på att få intipsbilder från sina läsare.De har marknadsfört sitttipsnummer (71 000) förSMS, MMS och e-post stortoch de belönar den bästatipsbilden varje år med just71 000 kronor – allt för attarbeta in numret i läsarnasmedvetande. Andra tidning-ar följer nu detta arbetssätt.

VID ETT numera oräkneligtantal tillfällen har tidningarpublicerat bilder som läsaretagit med sina kameramobi-

ler när de blivit ögonvittnentill olyckor, värdetransport-rån, terrorattacker ellernaturkatastrofer. För varjegång en sådan stor händel-se inträffar så kommer flerbilder in till tidningarnasredaktioner. Dessa bilderkan vara resurskrävande atthantera – men det finnsenkla system – mobloggar,som automatiskt eller medliten insats från redaktionenkan hantera och publiceramobila bilder.

FLERA TIDNINGAR startarmobloggar (mobila bildgalle-rier) för läsarnas bilder inom

olika kategorier. En tidningsom jobbat länge med dettaär amerikanska Sign On SanDiego, som webbupplaganav San Diego Union Tribuneheter. De har haft mobilabildgallerier sedan 2003 ochhar i dagsläget nio olikamobloggar. Det finns ävenflera tidningar vars redaktio-ner själva skapar mobloggar– för att i olika situationerkunna rapportera direkt frånfältet.

SÅ GJORDE DOMSAN DIEGO UNION TRIBUNE

OCH AFTONBLADETsom skulle ta emot hemdistribuerade gratistid-ningar. Den kaotiska, och ganska komiska, situ-ation som uppstod i Köpenhamn under nordiskagratistidningskrigets inledning, där sop- ochåtervinningssystemen kollapsade, föranleddeFolketinget att lägga fram ett lagförslag om åter-vinningsansvar för distributörer (I-lige-måde-pro-positionen). Den danska tidningslobbyn lycka-des avstyra propositionen med ett nödrop, somi praktiken inneburit att man varit tvungen atthämta alla tidningar man delat ut, i utbyte förpostkasseloven.

Ny syn på dagstidningenI Norge och Sverige följde liknande lagstiftningar.Situationen var dock särskilt besvärlig i Sverige dåperson- och uppgiftslagen försvårade register-hanteringen. Vilka tidningar man haft till sin hem-adress ansågs vara en uppgift som inte fick lag-ras eller användas.

Erfarenheterna från de nya redaktionellaströmningarna och från det nordiska gratistid-ningskriget, påverkade synen på dagstidningensom begrepp.

I korthet kan man beskriva det som; kvalitetuppskattas av såväl läsare som annonsörer ochdagstidningen är en självklarhet i de flesta hus-håll i Sverige.

När vi i Media- och Telekomintressenternasförhandlingsgrupp i dag firar 10-årsjubileum avvåra ännu inte avslutade förhandlingar, hardenna resa följt oss under åren.

Konsumenterna har även bevisat för oss att debåde kan och vill uppskatta kvalitet.

Och att de tog tillgänglighet för givet. Attkunna få uppdaterad information som följer uppeller utvecklar en tidigare mottagen informationär i dag en självklarhet.

Medan vi (media) och ni (operatörerna) käbbla-de om hur vi skulle dela skinnet, gick konsumen-terna över, till att på en global skala, betraktaInternet som en självklarhet. Inte mobilt Interneteller bredbandsinternet – utan rätt och slätt

Internet, tillgängligt där konsumenten befann sig.Redan 2006 fanns det 2,5 miljarder mobilanvän-dare på planeten.

Ni betraktade mobilnäten som er huvudsakligaintäktskälla och vi byggde modeller för en helt nykanal.

Vi gjorde båda fel. Våra ståndpunkter gick inteatt förena – vare sig mellan oss, men kanske vik-tigare ändå är att ingen av våra strategier toghöjd för hur konsumenterna skulle agera.

Det var oundvikligt att konsumenterna förr ellersenare skulle tvinga fram fasta avgifter för obe-gränsad telefoni och datatrafik. I och med dettaföll många av de resonemang som ni och vi förtkring intäktsdelning. Till vårt gemensamma för-svar kan sägas; intäktsdelningen var en modellsom fungerade i startfasen. Fastän vi aldrig lyck-ades enas om vad som var en rättvis fördelning– inte ens efter tio år. Men vi har båda insettbehovet att bibehålla dialogen. Framför allt för attinte upprepa misstagen.

Mobiltelefonen är nyckeln till alltLärdomarna från våra gemensamma ansträng-ningar och strider är enkla:

Den initiala förtjusningen över mobiltelefonioch mobila tjänster övergick snabbt till ett kravfrån konsumenterna att vi skulle göra allt tillgäng-ligt där det passade dem.

Konsumenterna eftersträvade inte mobilatjänster – de ville ha tillgång till alla tjänster närdet passade dem. Att merparten ville kommuni-cera och interagera via sina telefoner var endasten naturlig utveckling.

Och i dag, 2017, ser konsumenterna print oche-print som ett komplement till digitalt – och digi-talt som ett komplement till print och e-print –och merparten av jordens befolkning användersin mobiltelefon som nyckel till all världens infor-mation. !

»Det var oundvikligt att tvinga fram fasta avgifter för obegränsad

telefoni och datatrafik«

2017 Detta ska jag berätta om elva år

MER PÅ WEBBEN"

www.bonnier.se

MER PÅ WEBBEN"

www.aftonbladet.sewww.signonsandiego.com

SignOnSanDiego och Aftonbladet vill ha in läsarnas bilder.

SÅ FUNGERAR MOBILA TJÄNSTEMARKNADEN I DAG 3938 SÅ FUNGERAR MOBILA TJÄNSTEMARKNADEN I DAG

Så fungerar mobila tjänstemarknaden i dag

Mobila tjänster handlar inte längre bara omSMS – över 60 procent av de telefoner som säljsidag har färgskärm, inbyggd kamera och webblä-sare och det finns många möjligheter att skapaspännande tjänster.

Hittills har dock inte nyhetstjänster varit den storakassakon – även om allt fler använder sådanatjänster. Nej, den största delen av intäkterna frånmobila innehållstjänster kommer från nedladdningav ringsignaler, javaspel eller bakgrundsbilder tillanvändarnas mobiltelefoner.

Informations- och nyhetstjänster är den tredjevanligast använda tjänsten, näst efter omröstningvia SMS.

De ovan nämnda tjänsterna är de som är störstäven i flera andra europeiska länder. I Korea är detistället musik som är den absolut största tjänstenoch i Japan är det mobil e-post som dominerar(en anledning till detta kan tänkas vara att SMSinte finns i Japan).

De intäkter som medieföretag får från försäljningav egenproducerade tjänster, såsom olika nyhets-och informationstjänster, utgör idag endast ett parprocent av de totala intäkterna för betaltelein-dustrin.

Men – man kan se det som att här finns stortillväxtpotential!

AktörernaMånga aktörer, utöver medieföretagen, slåss omvem som ska få leverera mobilt innehåll på denväxande marknaden. Musikindustrin, spelin-dustrin, och mobiloperatörerna är bara några.

Några aktörer som är viktiga att nämna i produ-cent- och leverantörskedjan av mobila innehåll-stjänster är: innehållsleverantörer, operatörer ochaggregatörer/gateways.

Innehållsleverantörer är de som utvecklar ochtillhandahåller mobila tjänster. En tidning somerbjuder en SMS-prenumeration på exempelvissportresultat är alltså en innehållsleverantör.

På den svenska marknaden finns i dag fyranätägande operatörer för privatabonnemang:TeliaSonera, Telenor, Tre och Tele2. Operatörernalevererar tjänsterna och tar betalt – ofta viaPremium-SMS (SMS med förhöjd taxa). För sinatjänster tar operatörerna ut anslutnings- ochmånadsavgifter, samt trafikkostnad och provisionpå det distribuerade innehållet. Innehållsleveran-törerna måste betala fasta avgifter till samtligaoperatörer för att kunna nå alla mobilanvändare.

En innehållsleverantör kan dock välja att anlitaen aggregatör/SMS-gateway istället, som är ettmellanled som sluter alla avtal med operatörerna.Detta sänker de fasta kostnaderna kraftigt, men igengäld måste alla innehållsleverantörer som anli-tar aggregatören dela på ett gemensamt kortnum-mer. Detta blir något krångligare för slutkonsu-menten som måste knappa in kodord som skastavas rätt osv.

Var börjar vi?Medieföretag som är intresserade av mobila tjäns-ter, bör börja med att analysera vad man vill göraoch varför: Vill man ha SMS-tävlingar? Vill man fåin snabba nyhetstips eller kanske publicera mobi-la radannonser?

När detta är klart är det dags att sluta avtal. Förde allra största aktörerna är det bäst att sluta avtaldirekt med operatörerna för att minimera antaletaktörer som tar del av intäkten. Är man en mindreaktör kan man med fördel anlita en aggregatör/SMS-gateway eftersom detta kraftigt sänker defasta avgifterna.

Ett alternativ, som jag inte rekommenderar mensom ofta förekommer, är att endast sluta avtalmed en operatör. Detta alternativ blir billigare menstänger ute en stor andel av mobilanvändarna.

Ett sista alternativ är att samarbeta med eninnehållsleverantör som skapar olika typer avtjänster (ringsignaler exempelvis) och att sedanmarknadsföra dessa i tidningens egna kanalermot en del av intäkterna.

Var kostar det?En del av intäkterna för varje såld mobil tjänstutgörs av moms (25 procent). Resten skainnehållsleverantör, mobiloperatör och aggregatördela på. I vissa fall vill ytterligare aktörer ha sin delav kakan. Om det exempelvis är en musiktjänst(som en ringsignal) så tar Stim (SverigesTonsättares Internationella Musikbyrå) några pro-cent av intäkterna. På papperet ligger intäktsfördel-ningen i Sverige i dag runt 80/20 procent (80 pro-cent till innehållsleverantör och 20 till operatör). Närman tittar närmare på denna fördelning ser mandock att mycket av intäkterna försvinner på vägeninnan de når innehållsleverantören. Se räkneexem-pel nedan.

I exemplet ser man att av de tio kronor som enkund betalar, tillkommer 4,75 kronor innehållsleve-rantören som skapat tjänsten. Innehållsleveran-

tören betalar även start- och månadsavgifter –utgifter som intäkterna för de levererade tjänster-na ska täcka.

De fasta månadskostnaderna ligger mellan 6 000-15 000 kr per operatör och för att nå samt-liga mobilanvändare behöver man sluta avtal medalla de fyra nätägande operatörerna. Om man väl-jer att anlita en aggregatör blir de sammanlagdafasta kostnaderna inte mer än ett par tusen kronori månaden.

I stället för att låta operatörerna ta betalt av slut-konsumenten kan man ta betalt via exempelvisfaktura. Då får tidningen behålla mer av intäkterna.Mobiloperatörslösningen är dock smidigast förkunden än så länge.

Sverige jämfört med resten av världenI Sverige skickade mobilanvändarna 2,1 miljarderSMS förra året (2005) – vilket motsvarar nästan 20SMS per användare och månad. Antalet MMS varnära 39 miljoner under 2005 vilket innebar en 50-procentig ökning från föregående år. Totalt innebärdetta dock bara ca 4 skickade MMS per svenskanvändare under hela förra året. Trafiken för mobi-la datatjänster uppgick till ca 31 000 Gigabyte2005 vilket innebär en ökning på mer än 400 pro-cent jämfört med föregående år.

Om man tittar på de nordiska länderna så ser

I Sverige finns det i dag fler mobiltelefon-abonnemang än det finns invånare.Enligt färska siffror från Post- ochTelestyrelsen (2006) har 61 procent avdessa mobilanvändare använt någonform av innehållstjänst för mobilen.Trots detta är det långt ifrån alla svens-ka medieföretag som utnyttjar denmobila kanalen för att nå sina läsare.

Till innehålls-leverantören

4,75 kr

IPX, trafikavgift-0,15 kr

IPX, provisionpå innehåll (10 %)

-0,54 kr

Telia provisionpå innehåll (20 %)

-1,36 kr

Telia, trafikavgift-1,20 kr

Moms (25 %)-2,00 kr

Kunden betalar 10,00 kr

KRISTINA BÜRÉNProjektledare, Tidningsutgivarna / Ifra

"

Intäktsfördelning efter för-säljning av nyhetstjänst.En kund med Telia som ope-ratör, har beställt en nyhets-tjänst ur en tidnings utbud för10 kr inklusive moms. Inne-hållsleverantören (tidningen),operatören (här Telia) ochaggregatören (här IPX) skadela på intäkterna.

I slutänden får innehålls-leverantören mindre än hälf-ten av intäkterna.

LÄS MER"

Vill du läsa mer om marknaden för mobi-la tjänster? Ladda hem rapporten:Mobila tjänster ABC – Hur gör man, vilkaär aktörerna och vad kostar det? (Bürén2006), från Tidningsutgivarnas hemsida.www.tu.se

Räkneexempel

SÅ GJORDE DOM 4140 SÅ FUNGERAR MOBILA TJÄNSTEMARKNADEN I DAG

man att en norsk kund skickade 82 SMS i måna-den förra året, en finsk skickade 43 SMS i måna-den och en dansk skickade 131 SMS i månaden.

MMS-utvecklingen i alla fyra länderna har varitmer blygsam. En dansk användare skickade 0,38MMS i månaden år 2005, en norsk skickade 1,61stycken och en finsk skickade 0,26 MMS i måna-den.

Anledningen till dessa skillnader i utvecklingen

kan förklaras med att prissättningen för SMS ochMMS varierar mellan länderna. Post- ochTelestyrelsen har uppgett (2006) att de anser attdet finns utrymme för ökad priskonkurrens på densvenska SMS-marknaden.

Under 2005 beräknades hela marknaden förmobila innehållstjänster i Sverige ha omsatt 400MSEK. Den norska marknaden beräknades haomsatt 850 MSEK, den danska 210 MSEK ochden finska 650 MSEK (Siffror från Aspiro).

Intäktsdelningsmodellerna varierar världen över.I exempelvis Japan, där mobila tjänster vuxit sigmycket stort, finns en för innehållsleverantörermycket gynnsam modell där upp till 91 procent avintäkterna går till innehållsleverantören. Använd-ningen av mobila tjänster i Japan är i dag så storatt en operatör kan få upp till 40 procent av sinaintäkter från mobila datatjänster – vilket kan jäm-föras med europeiska operatörer, som fortfarandefår mer än 85 procent av sina intäkter från röst-samtal. I Japan har alltså utvecklingen gynnats avfördelaktiga villkor för innehållsleverantörer, vilket iförlängningen även gjort mobiloperatörerna till vin-nare. Den utmaning vi nu står inför är att sluta avtalsom gynnar tillväxten av mobila tjänster i Sverige.

Utveckling – hot och möjligheterDet finns en viss osäkerhet kring vart utvecklingeninom mobiltelefoni är på väg. Vissa förutspår att tvi mobilen kommer att bli nästa stora succé,medan andra menar att musik i mobilen kommeratt bli den största kassakon.

GSM och GPRS (2G respektive 2,5 G) är vanli-gast i Sverige, men 3G växer stadigt. En tekniksom kan komma att påverka den framtida mobil-

marknaden är IP-telefoni – gratis telefoni viabredband. Företaget Skype har

utvecklat en sådan tjänst. Mångamobiloperatörer oroas nu över

att Skype och andra gigantersom Google, Microsoft ochYahoo! ska erbjuda gra-tistjänster över mobilnätenoch därmed hota operatö-rernas trafikintäkter. Vidutgången av 2005 upps-kattades antalet SvenskaIP-telefoniabonnemang till

200 000 av PTS. !

Fotnot: Prisuppgifter och statistik varaktuella när denna artikel skrevs. Håll utkik på

tu.se efter uppdaterade siffror.

2000 2001 2002 2003 2004 2005

130

110

90

70

50

30

10

2002 2003 2004 2005

1,6

1,4

1,2

1,0

0,8

0,6

0,4

0,2

03 2004 2005

0,10

0,20

0,30

Antal skickade SMS

Antal skickade MMSCommunitytjänster ANTALET CHATFORUMoch bildgallerier för läsarnasbilder växer. Många tidning-ar erbjuder även sådanatjänster anpassade förmobiltelefoner.

Några tidningar har SMS-chat, som till exempel nors-ka Dagbladet som har tjäns-ten ”Snakk”. Dagbladet haräven en ”grupp-SMS-tjänst”– där man kan gå ihop någrastycken och skapa en gruppoch sedan skicka SMS tillflera mottagare samtidigtfrån gränssnittet – där mot-tagaren betalar.

Många mobilanvändareföredrar dock WAP för

chattjänster eftersom det ärbilligare än SMS – trafikkost-naderna för en WAP-chat ärbara en bråkdel av kostna-derna för samma tjänst viaSMS.

Danska Berlingske Tidendeerbjuder tillsammans meden samarbetspartner tjäns-ten ”Chat United” som är enchattjänst via WAP.

ALLT FLER mobilanvända-re använder e-post ellermessenger när de kommu-nicerar via mobilen. Vissatelefonmodeller som säljsidag levereras med inbyggdmessengerfunktion, vilket

kan komma att påverkaSMS-användandet.

FLERA TIDNINGAR erbju-der även mobila dejting-tjänster. Detta finns detexempel på från hela värl-den, från SingaporesChannel News Asia ochdanska BT till sydafrikanskaNews24.

SÅ GJORDE DOMBERLINGSKE TIDENDE OCH

CHANNEL NEWS ASIA

MER PÅ WEBBEN"

www.channelnewsasia.com/cna/mobilewww.berlingske.dk/mobilspil

Channel News Asia och Berlingske Tidendeerbjuder chat.

GÖR DET ENKLARE FÖR KUNDEN – NU! 4342 GÖR DET ENKLARE FÖR KUNDEN – NU!

Gör det enklareför kunden – NU!Mobila tjänster är fortfarande kraftigt underutvecklade i Sverige. Stig Nordqvist anser att två fundamentala grundstenar måste på plats när det gäller mobila tjänster – enklare för kunden och bättre möjligheter förinnehållsleverantörerna. "

Att välja kan vara knepigt, men att betala ska vara lätt. I Japan fungerar mobiltele-fonen som betalningsmedel.

Foto: STIG NORDQVIST

bland mobila tjänster. När affären stimuleras såskapas mångfald, men när ett monopol vidhållsgår det trögt och konsumenten blir lidande.

Mobilen som ”livsstilsplattform”Mobiltelefonen har sina rötter i den talade kom-munikationen – folk köper framför allt sin mobilte-lefon för att tala med varandra. Internet-uppkopplingen blev nästa steg i utvecklingen,och i Japan når man nu ett tredje stadium – manser mobilen som en plattform för sin livsstil. Manska kunna använda sin telefon som kamera, tv,streckkortsläsare, externt minne för musik ochallehanda dokument. Den senaste funktionen äratt mobilen ska ersätta plånboken, i synnerhet förmindre betalningar.

Den japanska operatören DoCoMo lanseradeförra året ”Osaifu-Keitai” (wallet phone) genom sittdotterbolag FeliCa där man ska erbjuda konsu-menterna att spara olika typer av information påsin mobil som till exempel buss- och tågbiljetter,medlemskort och ID-kort. Denna tjänst växerstort. Sommaren 2006 hade över 84 000 köp-ställen installerat systemet, till exempel småbuti-ker som 7-Eleven och Pressbyrån, men ocksålokaltrafiken, videobutiker, kiosker, apotek, bio-

grafer och över 12 000 vending machines. 13,8miljoner användare har hittills registrerat sig för attkunna använda tjänsten, vilket är en fjärdedel avDoCoMo’s totala kundstock.

25 procent fler kunder i timmenDet centrala i hela upplägget är att DoCoMo intetar någon del av intäkterna för alla dessa tjänster.När man köper en tågbiljett eller en tidning i en 7-Elevenbutik så är det en transaktion helt mellankonsumenten och tjänsteägaren. DoCoMo tarinte procent på den försäljningen. En liten summauppkommer då butiken måste hyra en terminalför 100 kronor per månad för att kunna kopplasignaler från mobilen till sin kassaapparat, menden är endast administrativ och DoCoMo sägeratt systemet är mycket effektivare för butiken ijämförelse med att hantera pengar. Man hävdaratt en 7-Elevenbutik kan hantera 25 procent flerkunder per timme om alla betalar med mobilen.Varför gör då DoCoMo detta om de inte direkt tjä-nar på det? Svaret är enkelt. Man vill öka funktio-nen av mobilen så den används så ofta som möj-ligt varje dag. Studier visar att ökad användningockså stimulerar ökad konsumtion. Det är någotvi säkert kan lära av i Sverige. !

Låt mig ta fram två grundläggande problemsom enligt min mening är kärnan till att det går såtrögt i Sverige för mobila tjänster. För det förstahar det fokuserats alldeles för lite på kunden ochpå att göra det enkelt för kunden att använda sinmobiltelefon fullt ut.

För det andra är hela affären felbalanserad näroperatörerna tar så stor del av vinsten att dethämmar hela utvecklingen av industrin. Detta ären uppfattning baserad på utvecklingen i övrigaNorden, Japan och Indien samt i jämförelse medglobala trender inom mobila tjänster de senastetio åren.

Ska kunden eller Telia vara i fokus?Fram till i år hade majoriteten av alla konsumenterknappt gjort i ordning sina telefoner för att använ-da datatjänster som WAP, MMS, Internet och e-post. Det har varit för svårt. Först ska man köpasin telefon och välja abonnemang. När man välhar sitt paket ska man aktivera sin telefon ochabonnemanget så att man kan ringa.

Efter detta är man äntligen redo att tala ochmöjligtvis SMS:a. För mer avancerad kommuni-kation, som WAP, MMS och e-post, måste mankonfigurera sin telefon.

Fram till för ett år sedan innebar det att man vartvungen att ladda ned filer från både operatörenoch mobiltelefontillverkaren. Detta steg ledde oftatill ett eller många samtal till operatörens kund-tjänst som, om man hade tur, visste hur manhjälpte till och hade tillgång till sina system somallt som oftast inte var nåbara.

För många blev det en evigt lång process föratt få sin mobil redo för avancerad användning.Väl färdig så upptäckte man att väldigt få vännerhade MMS konfigurerat så varför sända ett MMSom de ändå måste gå till en webbsida för att semeddelandet.

Detsamma gällde WAP, som i och för sig varkul, men där det fanns ytterst få sajter, vilket gjor-de att många tröttnade ganska fort. Började mansurfa på Internet på mobiltelefonen så gick det sålångsamt att det kändes som om man var tillba-ka till det gamla 28k-modemet i mitten på 90-talet.

Om sanningen ska fram så är det förstås myck-

et snabbare och bättre i dag än det har varit. Mendet är ändå långt ifrån så bra som det skullekunna vara.

Kundorienterat i JapanTänk dig att köpa en telefon i en butik eller påInternet och ange dina personuppgifter sombehövs för köp och samtal. Du får hjälp med attställa in telefonen så att den går att användadirekt efter köpet, både med e-post och Internet.Detta är ingen fantasi. Det har fungerat så i Japansedan februari 1999 och det är en väldigt viktigfaktor till framgång för mobila tjänster överhuvud-taget. Huvudregeln är att det är enkelt för kun-den. Upplevelsen sätts i centrum och man skaparen första positiv upplevelse.

I Japan har operatörerna tillsammans med ter-minaltillverkarna och innehållsleverantörernaarbetat hårt för att sätta kundens positiva upple-velse i fokus. Man kallar det ”Mobile Kaizen”.Ibland hör man argument för varför mobila tjäns-ter i Japan är så framgångsrika, att det beror påatt japaner är så speciella i jämförelse med osseuropéer, att de är tokiga i tekniska prylar, pend-lar flera timmar varje dag och att de gillar att beta-la mycket för tjänster.

Enligt Daniel Scuka på Wireless Watch Japan,är detta helt felaktigt. Självklart är kulturerna olika,men när det handlar om mobila tjänster och bete-enden så har vi mer gemensamt än många tror.Scuka hävdar att den japanska framgången förmobila tjänster framför allt är ett resultat av allt dethårda arbete som terminaltillverkarna och inne-hållsleverantörerna lagt ner på design och ständi-ga förbättringar som gör att konsumenten fårmycket för sina pengar.

Innehåll med serviceInnehållet i japanska mobila tjänster är, enligtScuka, populärt, användbart och serviceinriktat,till exempel i form av busstidtabeller, restau-rangtips, nyheter och väder. Men det finns ocksålättare material som populära ringtoner, horoskopoch dejtingtjänster.

Varje månad rankas de mest populära sajternaoch de hamnar sedan automatiskt överst i mobi-lens innehållslista, vilket förstås sporrar de mestinnovativa innehållsleverantörerna. En annansporre för innehållsleverantörerna är att de fårbehålla över 90 procent av intäkterna, vilket göraffären intressant att satsa på.

För Sveriges del är intäktsdelningen en centralfråga, och den andra fundamentala grundstenenför att utveckla mobila tjänster. Intäktsdelningenär central för att skapa volym – djup och bredd –

GÖR DET ENKLARE FÖR KUNDEN – NU! 4544 GÖR DET ENKLARE FÖR KUNDEN – NU!

STIG NORDQVISTStig Nordqvist, direktör, Teknik och digitala medier, projektansvarig mobilatjänster, Tidningsutgivarna

»I Japan kan mobil-telefonen användas som

ID-kort och plånbok«

Communitytjänster sätter fart på dialog mellan öst och väst. Foto: STIG NORDQVIST

KRÄSNA KONSUMENTER VÄLJER E-GRÖNA MOBILER 4746 KRÄSNA KONSUMENTER VÄLJER E-GRÖNA MOBILER

Är detta en vision, dröm eller önsketänkan-de? Frågan är bara upp till konsumenterna – duoch jag – att svara på. Tekniskt så kommer dettaatt vara möjligt, om tillverkarna vill.

Just nu ser vi några viktiga rörelser sompåverkar IT-industrin världen över. Det är råvaru-kris, många konsumenter är miljömedvetna ochmånga individer är modemedvetna och vill stickaut.

E-gröna mobiler – vad innebär det? Jo, förstoch främst att terminalerna produceras mil-jövänligt och energisnålt samt att alla komponen-ter är återvinningsbara. En annan aspekt är atttelefoner, handdatorer och olika e-pappersläsareinte är fullproppade med tekniska finesser somingen använder utan att enkelheten regerar.Konsumenterna är trötta på att ha en telefon ellerdator som påstås kunna allt men som man ald-rig använder, mer än till att möjligtvis skryta med.Enkla och smidiga mobiler optimerade för kom-munikation och läsbarhet har lanserats. Manminns Apples iPod som startade en ny våg avenkla, fokuserade terminaler med snygg design.

Renässans för läsningenVi har blivit alltmer fokuserade på kommunika-tion, att informera och hålla sig informerad.

Granskande, grävande och kvalitativa nyheter,är hett eftertraktade. Den nya generationengenomskådar tveksamma källor och söker sigtill trovärdiga och interaktiva källor som främjardebatt och sanning.

Självklart är nöje och underhållning stort,gärna med rörlig bild, men läsning – böcker,magasin och nyheter – har fått en ny renäs-sans genom en bred flora av olika stora ochenkla läsplattor med e-pappersskärmar. De bästa egenskaperna från papperet kombine-rat med mobila terminaler har blivit en hit blandde yngsta och mest medvetna grupperna.

År 2010 skådas en gryning av miljömedvetnaoch kräsna konsumenter som väljer olika termi-naler för olika tillfällen under dagen. Kommuni-kation, interaktion, nöje och kvalitativa nyhetersamspelar för att stimulera och mätta mångkul-turella medborgare.

Web 2.0 har i praktiken nått mobilen och hjäl-per individen att lätt söka, finna och kommuni-cera lokalt och globalt. Kort sagt handlar det omnytta och nöje just nu, var som helst, hur somhelst med e-gröna mobila terminaler vare sig duhar Cheap Monkey, Acne eller True Religion attförvara dem i. !

Året är 2010 och Linn, Markus och Yukie byter ofta och kräsetut sina mobiler efter behov och personliga trender. De har gemensamt att de shoppar miljömedvetet och ogillaröverkonsumtion – däremot gillar de att kommunicera, sökainformation och bli informerade. Mobil- och datortillverkarna har till slut blivit kundfokuserade och anpassar sig snabbt efter trender och behov.

Kräsna konsumenterväljer e-gröna mobiler

Stig Nordqvist

Några av världensmest flitiga mobil-

användare är tonårs-tjejerna i Tokyostads-

delen Harajuku.Foto: STIG NORDQVIST

7pqrs

* +

80

Sedan får du kontinuerlig information viaSMS om Tidningsutgivarnas satsning på

mobila tjänster och om kommande mobila aktiviteter som Tidnings-

utgivarna anordnar.

Tjänsten är en prenumeration som du kan avbryta när du

vill genom att skicka TU MOBIL STOPP till 72580.

Låt fler läsaden här!

Vill du veta mer?

Beställ fler exemplar på www.tu.se

72580*

* Kostnad 0 kronor. Operatörens trafikavgift tillkommer.

Skicka ett SMS med texten TU MOBIL till