Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7 ... · – naturliga buffertsystem i...

Bilaga till ansökan 2010 om examenstillstånd för

Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9 och

gymnasieskolan

Ämne: kemi

Preliminära kursplaner och litteraturlistor

Sidan 1 av 4

LKI111, Kemi för lärare 1a 15 högskolepoäng

Chemistry 1a for teachers, 15 higher educational credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx.

Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå.

Kursen ingår i ämneslärarexamen för årskurs 7-9, gymnasieskolan och motsvarande och utgör den första kursen av flera. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en ämneslärarexamen avsedd för undervisning i Kemi för årskurs 7-9 och gymnasieskolan samt i Naturkunskap för gymnasieskolan.

3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande för högskolestudier samt SvB/Sv2 B, En B, Sh A, Ma D, Fy A, Ke A, Bi B eller motsvarande kunskaper.

4. Innehåll Kursen består av två högskoleförlagda delkurser beskrivna nedan. För hela kursen gäller att särskild vikt läggs vid ämneskunskapen i ett samhällsperspektiv. Integrerat med föreläsningarna och gruppövningarna förekommer laborationer med syftet att skapa nyfikenhet och djupare kunskap om valda delar av kursens teoretiska innehåll.

PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan

GÖTEBORGS UNIVERSITET PREL KURSPLAN XXX111 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 4

Kursen ger grundläggande kunskaper i kemi samt den experimentella färdighet som är nödvändig för blivande kemilärare och för fortsatta studier i kemi eller till kemin angränsande områden. Kursen skall dessutom ge en ökad förståelse för kemiska reaktioner och processer som sker i vår omgivning.

Delkurs 1. Grundläggande kemi A 7.5 hp

Basic chemistry A, 7.5 higher educational credits

Stökiometri m.m. Kort aktualisering av grundläggande kemiska begrepp innefattande träning i beräkningar av reaktionsutbyte och elementarsammansättning, balansering av reaktioner, samt användning av viktiga kemiska begrepp såsom ämnesmängd/substansmängd.

Jämviktslära Beräkningar på enkla jämvikter. Den matematiska behandlingen begränsas så att problemens kemiska aspekter lyfts fram. Viktiga applikationer föreligger inom: – Syrors styrka, buffertkapacitet. Salters löslighet. – Kopplade jämviktsreaktioner. – Naturliga buffertsystem i hav och mark – försurningsproblematiken. – Vattnets kemi. – Gasjämvikter. – Redoxsystemet i galvaniska element. – Koldioxid i luft och vatten.

Elementär kemisk termodynamik

– Termodynamikens huvudsatser. – Exoterma och endoterma processer, kalorimetri, entalpi, fri energi. – Beräkning av jämviktskonstanter ur termodynamiska data. – Varför går reaktionen i en viss riktning? – Fasdiagram, lösningars ångtryck, fryspunktssänkning, kokpunktshöjning, osmos.

Kemiska hälsorisker

– Olycksfallsrisker vid kemiskt laboratoriearbete. Särskild vikt läggs vid miljö� och hälsorisker.

Laborationer

Momenten illustrerar valda delar av delkursens teoretiska innehåll och i anslutning till det experimentella arbetet genomgås och behandlas: – Förhållningsregler på laboratoriet innefattande bl.a. kemikaliehantering och hantering av laboratorieglas. – Laboratoriet, dess utrustning och organisation – Med ett skriftligt prov kontrolleras att den studerande verkligen känner till gällande skydds� och säkerhetsföreskrifter. Godkänt prov fordras för tillträde till laboratoriet.


Sidan 3 av 4

Delkurs 2. Grundläggande kemi B 7.5 hp

Basic chemistry B, 7.5 higher educational credits

Allmän oorganisk kemi

– Koordinationsföreningar. – Oorganiska föreningars struktur och egenskaper beskrivna med hjälp av det periodiska systemet

Modeller för atomer och bindningar

– Atomernas byggnad. – Periodiska systemet. – Joniseringsenergi, elektronaffinitet, elektronegativitet. Atom� och jonradier. – Kemisk bindning.

Kemisk kinetik

– Hur fort sker kemiska reaktioner? – Hastighetskonstanter, reaktionsordning, halveringstid, radioaktivitet. – Aktiveringsenergi och temperaturberoende reaktioner.

Elementär kemisk termodynamik

– Termodynamikens huvudsatser. – Exoterma och endoterma processer, kalorimetri, entalpi, fri energi. – Beräkning av jämviktskonstanter ur termodynamiska data. – Varför går reaktionen i en viss riktning? – Fasdiagram, lösningars ångtryck, fryspunktssänkning, kokpunktshöjning, osmos.

Växelverkan mellan ljus och materia

– Elektromagnetisk strålning. – Spektroskopi (infrarött, synligt, ultraviolett), absorbans.

Laborationer

Momenten illustrerar valda delar av delkursens teoretiska innehåll.

Genomförande

Kursen ges på helfart och undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar, laborationer, demonstrationer och studiebesök.

Dator- och Internetanvändning är en naturlig del av kemiundervisningen. Studenterna får kännedom om kemiska databaser och de använder datorer på vissa laborationer som illustrerar kemiska strukturer och förlopp samt när de skriver labrapporter. Flera lärare använder datorpresentationer på föreläsningarna. Datorsalar och trådlöst nätverk finns i undervisningslokalerna. Universitetets webbaserade lärplattform utnyttjas för att ge en inblick i hur sådana system kan användas i undervisningen.


Sidan 4 av 4

5. Mål Efter avslutad kurs ska studenten visa:

• kunskap om kemiska begrepp och teorier samt förståelse för hur dess teorier utvecklas

• förståelse för vanligt förekommande uppfattningar om kemiska begrepp och teorier samt hur dessa påverkar lärande och undervisning.

• Förmåga att utföra enklare kemiska experiment samt kunna samla och tolka data bland annat med hjälp av datorer och presentera resultaten med ordbehandlings- och kalkylprogram.

• Förmåga att problematisera etiska frågeställningar i relation till den praktiska användningen av kemi i samhället.

6. Former för bedömning För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Kunskapskontroll sker genom skriftliga tentamina och genom muntliga och skriftliga redovisningar av laborationer och seminarieuppgifter. Gruppövningar, laborationer, demonstrationer, studiebesök och muntliga redovisningar är obligatoriska.

Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. Begäran om detta ställs till institutionen och skall vara skriftlig.

7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli.

8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli.

9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista.

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

LKI111, Kemi för lärare 1a, 15 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur Zumdahl, Steven (2008). Chemical principles. Cengage Publishing Company, 6:e upplagan (2008)

Stenciler och laborationskompendier. (Säljes av institutionen).

Referenslitteratur: Aylward et Findlay: SI Chemical data. 5:e uppl. John Wiley and Sons.

Birgersson, Sterner och Zimerson (1999). Kemiska Hälsorisker. Liber Hermods.

Norin, R. (1977). Elementär kemisk laboratorieteknik, OKP-litteratur. (Säljes av institutionen).

Kjellander, Roland (2002). Vad är drivkraften i molekylernas värld? En molekylär introduktion till termodynamiken., Studentlitteratur, ISBN: 91-44-02045-7, 239 s.

PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan

Sidan 1 av 4

LKI112, Kemi för lärare 1b 15 högskolepoäng

Chemistry 1b for teachers, 15 higher educational credits





Kursen ingår i ämneslärarexamen för årskurs 7-9, gymnasieskolan och motsvarande och utgör den andra kursen av flera. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en ämneslärarexamen avsedd för undervisning i Kemi för årskurs 7-9 och gymnasieskolan samt i Naturkunskap för gymnasieskolan.

3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs genomgången kurs LKI111 Kemi för lärare 1a (15 hp) med minst godkänt resultat på 6 hp.

4. Innehåll Kursen består av tre högskoleförlagda delkurser beskrivna nedan. De två första innehåller kemi och den tredje ämnesdidaktik. Integrerat med föreläsningarna och gruppövningarna förekommer laborationer med syftet att skapa nyfikenhet och djupare kunskap om valda delar av kursens teoretiska innehåll. Ämnesdidaktiken integrerar kemins innehåll med kunskaper om undervisning och lärande med utgångspunkt i läraryrket. För hela kursen gäller att särskild vikt läggs vid miljö- och hälsorisker.



Sidan 2 av 4

Delkurs 1, Organisk kemi, 7.5 hp

Organic Chemistry, 7.5 higher educational credits

Följande moment behandlas: Valda kolföreningars strukturer och reaktioner, såsom addition, substitution, elimination och omlagringar samt deras användning för syntes.

Några viktiga reaktionsmekanismer. Särskild vikt läggs vid stereokemi och strukturrepresentation av molekyler. Vardagskemikalier väljs som exempel från de olika klasserna av organiska föreningar. Fördjupade studier av särskilt intresse för lärare, t ex olja- oljeprodukter, livsmedelstillsatser, papper, mediciner, bekämpningsmedel samt klorerade kolväten. Sambandet mellan föreningars namn och strukture enligt IUPAC:s nomenklatursystem.

Delkurs 2, Biokemi 5 hp

Biochemistry, 5 higher educational credits

Delkursen ger en översikt av grundläggande biokemiska begrepp genom att behandla aminosyror, proteiners strukturer och funktioner, enzymer, bioenegetik, nukleinsyror, proteinbiosyntes och metabolism. Den laborativa delen omfattar:

• Proteinseparation. • Proteinstudier med hjälp av datorgrafik. • Studier av enzymaktivitet

Delkurs 3, Ämnesdidaktik, 2.5 hp

Didactics, 2.5 higher educational credits

Ämnesdidaktikens grundfrågor, ”vad, varför, hur och för vem” ställs i relation till kursens innehåll och skolämnet kemi, där analys av kursplaner och läromedel ingår. Vanliga elevuppfattningar inom skolämnet kemi och betydelsen av dessa uppfattningar för lärande och undervisning problematiseras.

Genomförande

Kursen ges på helfart och undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar, laborationer, demonstrationer, studiebesök och didaktiska seminarier.



Sidan 3 av 4

5. Mål Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper i kemi samt den experimentella färdighet som är nödvändig för fortsatta studier i kemi eller till kemin angränsande områden. Förstå samspelet mellan struktur och funktion hos organiska molekyler, omfattande både enkla strukturer och komplexa biomolekyler samt de termodynamiska aspekterna på levande system. Kursen skall dessutom ge en ökad förståelse för kemiska reaktioner och processer som sker i vår omgivning.

Den studerande skall efter genomgången kurs kunna: • Beskriva molekyler med olika strukturrepresentationer • Förstå och utnyttja samband mellan struktur och reaktivitet • Använda stereokemiska begrepp • Utnyttja organiska och oorganiska föreningar och reaktioner för enkel syntes • Använda experimentella metoder för rening, syntes, separation och identifiering

efter givna skriftliga anvisningar • Namnge enligt IUPAC (International Union of Pure and Applied Chemistry) och i

vissa fall även med trivialnamn för vanligt förekommande molekyler från olika ämnesklasser.

• Kunna förstå sambandet mellan struktur och funktion hos proteiner. • Kunna se de molekylära sambanden mellan katalytisk funktion och struktur hos

enzymer • Känna till tekniker för separation och rening av proteiner. • Se hur strukturerna för DNA och RNA ligger de grund för den molekylära

informationsöverföringen i cellen. • Förstå strukturen av biologiska membran och deras roll i biokemiska processer. • Kunna förstå innebörden av populärvetenskapliga artiklar och vetenskapliga

rapporter inom ovanstående områden. • Visa förmåga att diskutera och kritiskt reflektera över lärande och undervisning av

skolämnet kemi i relation till styrdokument och elevers olika förutsättningar.

6. Former för bedömning För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Kunskapskontroll sker genom skriftliga tentamina och genom muntliga och skriftliga redovisningar av laborationer och seminarieuppgifter.

Gruppövningar, laborationer, demonstrationer, studiebesök, muntliga redovisningar och didaktiska seminarier är obligatoriska.

Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. Begäran om detta ställs till institutionen och skall vara skriftlig.




Sidan 4 av 4


10. Övrigt

Sidan 1 av 1

LKI112, Kemi för lärare 1b, 15 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur Delkurs 1, Organisk kemi, 6 hp McMurry, John. Organic Chemistry, International student edition 7 uppl. ISBN: 0-495-11628-9

L. M. Hardy, C. J. Moody and J. M. Percy; Experimental Organic Chemistry Standard and Microscale, 2:nd edition ISBN:0-632-04819-0.


Delkurs 2, Biokemi, 6 hp Berg, Jeremy M., Tymoczko, John L. & Stryer, Lubert (2007). Biochemistry 6th ed. ISBN:

071676766X, ca 300 s enligt anvisningar.


Delkurs 3, Ämnesdidaktik, 2.5 hp Andersson, Björn (2008). Att förstå skolans naturvetenskap - forskningsresultat och nya idéer.

Studentlitteratur, ISBN: 9789144052335.

Andersson, Björn, Bach, Frank, Frändberg, Birgitta, Jansson, Ingrid, Kärrqvist, Christina, Nyberg, Eva, Wallin, Anita & Zetterqvist, Ann (2003). Ämnesdidaktik i Praktiken, Nr 4.

Vesterinen, Veli-Matti, Aksela, Maija & Sundberg, Markuu (2009). Nature of Chemistry in the National Frame Curricula for Upper Secondary Education in Finland, Norway and Sweden. Nordic Studies in Science Education, 5(2), 200-212.


Sidan 1 av 3

LKI030, Organisk kemi för lärare, 2a

15 högskolepoäng

Organic Chemistry for teachers, 15 higher education credits, basic level.

Grundnivå/First cycle




Kursen ingår i ämneslärarexamen för årskurs 7-9, gymnasieskolan och motsvarande och utgör den tredje kursen av flera. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en ämneslärarexamen avsedd för undervisning i Kemi för årskurs 7-9 och gymnasieskolan.

3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs genomgången kurs LKI111 Kemi för lärare 1a (15 hp) med minst godkänt resultat på 6 hp. Dessutom krävs genomgången kurs LKI112 Kemi för lärare 1b (15 hp) med minst godkänt resultat på delkursen i organisk kemi.

4. Innehåll Kursen är uppdelad i en teoretisk del och en laborativ del.

Den teoretiska delen innehåller: • Organiska molekylers struktur, bindningsteori • Konformationsenergi, reaktionsenergi, aktiveringsenergi • Funktionella grupper, nomenklatur • Transformationer mellan olika funktionella grupper


Sidan 2 av 3

• Kopplingsreaktioner för att bygga komplexa molekyler • Syntesstrategi

Inom den laborativa delen kommer eleverna praktiskt att få öva de vanligaste enhetsoperationerna inom organisk syntes i mikroskala. Ett viktigt moment är riskanalys för varje laboration. Dessutom ingår rapportskrivning, förmågan att korrekt beskriva ett utfört experiment på ett sätt som tillåter andra kemister att reproducera resultaten.

Inom den praktiska delen ingår också litteratursökning, och att själv ta ut tillräcklig information från publicerade procedurer för att reproducera ett litteraturexperiment.

Genomförande

Kursen ges på helfart och undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar, laborationer, demonstrationer och litteratursökning.


5. Mål Kursens syfte är att ge fördjupade och utvidgade grundläggande kunskaper och experimentella färdigheter i allmän organisk kemi utöver kursen Kemi för lärare 1b (LKI112), som är nödvändiga för vidare studier i kemi.

Efter genomgången kurs skall den studerande: • beskriva molekyler med olika strukturrepresentationer, även med utnyttjande av

datorgrafik • valda organiska föreningar och deras kemiska-, fysikaliska-, biologiska- och

material-egenskaper • viktiga reaktioner och deras reaktionsmekanismer • utnyttja organiska föreningar och deras reaktioner för syntes • använda resultat från spektroskopiska metoder såsom IR-, NMR- och UV-

spektroskopi samt masspektrometri (MS) för bestämning av organiska strukturer • tillämpa experimentella metoder för rening, syntes, separation och identifiering av

organiska föreningar efter den kemiska litteraturen eller andra anvisningar • använda den kemiska litteraturen och IUPAC:s nomenklatursystem

6. Former för bedömning Kunskapskontroll sker genom skriftliga tentamina och rapporter. För godkänt på hela kursen krävs godkända resultat på såväl skriftliga tentamina som obligatoriska moment omfattande litteratursökning, laborationer och rapporter. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha


Sidan 3 av 3

underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.




10. Övrigt

Sidan 1 av 1

LKI030, Organisk kemi, 15 högskolepoäng

Organic Chemistry, 15 higher education credits, basic level.

Grundnivå

Obligatorisk litteratur McMurry, John. Organic Chemistry, International student edition 7 uppl. ISBN: 0-495-11628-9

L. M. Hardy, C. J. Moody and J. M. Percy; Experimental Organic Chemistry Standard and Microscale, 2:nd edition ISBN:0-632-04819-0.

Referenslitteratur: S. McMurry; Study Guide and Student Solution Manual. Oxford, 7:e upplagan (2009).


Sidan 1 av 3

LKI490, Miljökemi för lärare, 15 högskolepoäng

KEM490, Environmental Chemistry for teachers, 15 higher education credits, basic level.

Grundnivå




Kursen ingår i ämneslärarexamen för gymnasieskolan och motsvarande och utgör den fjärde kursen av flera. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en ämneslärarexamen avsedd för undervisning i Kemi för gymnasieskolan.

3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på kursen LKI112 (Kemi för lärare 1b, 15 hp) eller motsvarande kunskaper.

4. Innehåll

Miljökemi-introduktion Grundläggande begrepp och definitioner inom miljövetenskap, ekologi, och miljökemi. Överblick av kopplingen mellan miljöproblem, mänsklig aktivitet och teknologi och hållbar utveckling. Definitioner och inledning till akvatisk kemi, atmosfärskemi och miljörelaterad biokemi. Biogeokemiska kretslopp.

Akvatisk kemi Grundläggande akvatisk kemi. Oxidations-reduktionsreaktioner. Växelverkan mellan vatten och andra faser. Sedimentbildning. Organiska och oorganiska reaktioner i vattenmassan. Betydelsen av mikroorganismer för akvatiskt kemiska problem.


Sidan 2 av 3

Föroreningar i vatten och reningsteknik. Atmosfärsvetenskap och atmosfärskemi

Fysikalisk beskrivning och kemisk sammansättning av atmosfären. Energi- och masstransport. Meteorologi, väder och klimat. Fotokemi. Troposfärisk kemi. Oorganiska och organiska luftföroreningar. Partiklar. Mänsklig påverkan på atmosfären. Global miljöpåverkan. Växthusgaser och global uppvärmning. Stratosfäriskt ozon. Försurning. Fotokemisk smog. Policyfrågor.

Miljörelaterad biokemi Grunder för biokemiska aspekter på miljöproblem. Effekter orsakade av industriell och annan verksamhet på miljöns olika livsformer. Organismernas responser mot toxiska miljöfaktorer. Cellulära och molekylära miljötoxiska aspekter. Upptag, metabolisering och exkretion av miljöfarliga substanser. Mutagena och cancerogena substanser. Antioxidanter och reparationssystem. Toxicitet hos kemiska substanser.

Teknologi, Resurser och Energi Övergripande relationer mellan teknologi, natur- och energiresurser och miljökemi. Hållbar utveckling.

Laborationer Momenten fokuserar på miljömätningar i luft och vatten, kemisk och biokemisk analys, samt modellering av föroreningars spridning. Laborationskursen inkluderar även en endags exkursion med studiebesök och provtagning.

Genomförande

Kursen ges på helfart och undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar, laborationer, demonstrationer, studiebesök och litteratursökning.


5. Mål

Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper i ämnet miljökemi. Miljörelaterade kemiska problem karaktäriseras ofta av hög komplexitet, och ämnet miljökemi integrerar kunskaper från de traditionella kemiämnena. Den studerande skall få en ökad förståelse för kemiska reaktioner och processer som sker i vår omgivning och för de kemiska aspekterna av miljöproblem som människan skapat. Kursen lägger särskild vikt vid akvatisk kemi, atmosfärskemi och miljörelaterad biokemi. Kursen skall ge en god bas för framtida miljörelaterat kemiskt arbete och undervisning, samt för fortsatta studier i ämnet.

Hållbar utveckling som perspektivfråga belyses i kursen. Lärande är en förutsättning för att människan ska kunna möta de utmaningar som världen globalt står inför. Vad lärandeprocessen stimulerar till, både inom och utanför universitetsstrukturen, kan då omsättas i handlingar som är avgörande för om en hållbar utveckling skall bli möjlig.

Efter genomgången kurs skall studenten: • vara väl förtrogen med basal akvatisk kemi • ha god kunskap om den globala vattenfördelningen


Sidan 3 av 3

• känna till viktiga typer av växelverkan mellan vatten och andra faser, t.ex. luft, sediment och partiklar

• ha god kunskap om skiktning och omblandning av både söt- och havs-vatten • ha god kunskap om hur försurning och övergödning uppkommer samt dess verkan i

akvatiska system • vara väl orienterad om sedimentens biogeokemiska roll i akvatiska ekosystem • ha förmåga att översiktligt beskriva atmosfärens struktur, innehåll och enklare

meteorologiska fenomen. • ha förmåga att översiktligt beskriva atmosfärvetenskapliga miljöproblem, deras

effekter och möjliga åtgärder. • ha förmåga att kunna kemiskt beskriva ozonbildning och uppkomst av surt regn • kunna redogöra för ozonlagrets betydelse för liv på jorden samt mekanismer för dess

uppbyggnad och nedbrytning • kunna redogöra för källor och sänkor för atmosfäriska aerosoler samt aerosolernas

betydelse för atmosfäriska processer • kunna kritiskt värdera orsaker och drivkrafter till klimatförändringar samt identifiera

huvudsakliga trender • översiktligt känna till konsekvenser av trender inom energiproduktion och

energianvändning • ha god kunskap om utvecklingen av äldre och modernare typer av insekticider och

herbicider, samt deras toxiska egenskaper, verkningsmekanismer och användningsområden

• vara väl förtrogen med betydelsen av avgiftningssystem, näringskedjans koncentrering av miljögifter, miljöföreningars effekter på DNA, mutagenicitet, och samband mellan exponering för miljögifter och biologiska effekter/sjukdomar

• kunna genomföra en enkel mutagenicitetstest baserad på umu-systemet, samt värdera det erhållna resultatet.

6. Former för bedömning Kunskapskontroll sker genom skriftliga tentamina och genom redovisningar. För godkänt på hela kursen krävs godkända resultat på skriftliga tentamina, redovisningar och laborationer samt deltagande i obligatoriska moment omfattande exkursioner och diskussionsseminarier. Student som har underkänts två gånger på samma examination äger rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.




10. Övrigt

Sidan 1 av 1

LKI490, Miljökemi för lärare, 15 högskolepoäng

LKI490, Environmental Chemistry for teachers, 15 higher education credits, basic level.

Grundnivå

Obligatorisk litteratur Baird, Colin and Cann, Michael (2005) Environmental Chemistry, 3rd ed., W.H. Freeman and

Company, ISBN 0-7167-4877-0.

Labhandledningar och kopierade texter tillhandahållna av institutionen.


Sidan 1 av 3

LKI070, Analytisk kemi för lärare, 3a

15 högskolepoäng

LKI070, Analytical chemistry for teachers, 15 higher education credits, basic level.

Grundnivå/First cycle




Kursen ingår i ämneslärarexamen för gymnasieskolan och motsvarande och utgör den femte kursen av flera. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en ämneslärarexamen avsedd för undervisning i Kemi för gymnasieskolan.

3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs genomgången kurs LKI111 (Kemi för lärare 1a) med minst godkänt resultat delkurs 1, grundläggande kemi (12.5 hp) samt minst godkänt resultat omfattande 6 hp på kurs LKI112 (Kemi för lärare 1b) eller motsvarande kunskaper.

4. Innehåll

Kursen omfattar: – Beräkning av jonjämvikter och titrermetoder: generell formulering av jonjämvikter.

Urval och grafisk presentation av jämviktsinformation. – Extraktions- och löslighetsjämvikter, potentiometriska och fotometriska titreringar. – Användning av moderna instrumentella analysmetoder. Kromatografiska

analysmetoder. Vätskekromatografi. Gaskromatografi. Kapillärelektrofores. – Elektrokemiska analysmetoder.


Sidan 2 av 3

– Masspektrometri. – Spektrofotometri i UV-Vis-området (absorption och fluorescens).

Atomspektroskopiska metoder (atomabsorption och atomemission). Röntgenfluorescens.

– Tillämpad statistik.

Genomförande



5. Mål

Kursens syfte är att ge en introduktion till den analytiska kemins metoder.

Efter genomgången kurs ska studenten: • ha kunskap om instrumentella analysmetoder såsom vätskekromatografi,

gaskromatografi, kapillärelektrofores samt bakomliggande kromatografisk teori • ha kunskap om elektrokemiska och atomspektoskopiska analysmetoder, samt

masspektrometri. • kunna utföra beräkning av jonjämvikter och titreringar (potentiometriska och

fotometriska) • kunna förstå extraktions- och löslighetsjämvikter • förstå spektrofotometri i UV-Vis-området (absorption och fluorescens), samt

röntgenfluorescens • ha kunskap om tillämpad statistik samt provtagningsmetoder.

6. Former för bedömning Kunskapskontroll sker genom skriftlig tentamen och genom redovisningar. För godkänt på hela kursen krävs godkända resultat på såväl skriftliga tentamina och rapporter som laborativa moment. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.




Sidan 3 av 3


10. Övrigt

Sidan 1 av 1

LKI070, Analytisk kemi för lärare, 15 högskolepoäng

KEM070, Analytical chemistry for teachers, 15 higher education credits, basic level.

Grundnivå

Obligatorisk litteratur C. Daniels and D. Harris; Quantitative Chemical Analysis, Freeman and Company, New York, 7:e upplagan (2007).

Laborationskompendium och föreläsningsmaterial. (Säljes av institutionen för kemi).


Sidan 1 av 3

LKI060, Biokemi för lärare, 3b, 15 högskolepoäng

LKI060, Biochemistry for teachers, 15 higher education credits, basic level.

Grundnivå




Kursen ingår i ämneslärarexamen för gymnasieskolan och motsvarande och utgör den sjätte kursen av flera. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en ämneslärarexamen avsedd för undervisning i Kemi för gymnasieskolan.

3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs genomgången kurs LKI111, Kemi för lärare 1a (15 hp) med minst godkänt resultat på 6 hp samt godkänt resultat på kurs LKI112, Kemi för lärare 1b (15 hp) eller motsvarande kunskaper.

4. Innehåll

Innehållet i kursen är uppdelat i föreläsningar, lektioner och laborationer och behandlar följande områden:

Föreläsningar: – Metaboliska processer för att fånga, omvandla och lagra energi. – Användningen av lagrad metabolisk energi vid biosyntetiska processer. – Reglering av metaboliska processer och metaboliska signalsystem. – Molekylära strukturer och processer vid lagring, överföring och expression av genetisk

information.


Sidan 2 av 3

– Modern molekylärbiologik/genteknisk metodik och dess tillämpning.

Lektioner: Lektionerna tillåter en fördjupad behandling av de ämnen som presenterats vid föreläsningarna. Utdelade problem som lösts av studenterna behandlas och diskuteras ingående.

Laborationer: Laborationsmomenten är upplagda att illustrera viktiga frågeställningar från den teoretiska delen samt att ge den studerande praktiska erfarenheter av biokemiskt och molekylärbiologiskt arbete i laboratoriet, t. ex. användning av vanligt förekommande metoder och utrustning, handhavande av biologiskt material och tillämpning av god laboratoriepraxis.

Genomförande



5. Mål

Kursens syfte är att ge kompletterande och fördjupade kunskaper om biokemiska strukturer och processer.

Efter genomgången kurs skall den studerande: • ha en god grundläggande förståelse för dynamiska biokemiska och biologiska förlopp

på molekylär nivå. • ha en grundläggande insikt om molekylärbiologiska begrepp och tillämpningen av

modern genteknisk arbetsmetodik. • ha skaffat sig praktiska grundläggande kunskaper om biokemisk-laborativa metoder

och utrustning. • på egen hand kunna utföra försök för att lösa elementära biokemiska/molekylär-

biologiska frågeställningar. • kunna presentera resultatet av egna biokemiska experiment i överskådlig form.

6. Former för bedömning Kunskapskontroll sker genom skriftliga tentamina och genom laborationsrapporter. För godkänt på hela kursen krävs godkända resultat på såväl skriftliga tentamina och laborationsrapporter. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.


Sidan 3 av 3




10. Övrigt

Sidan 1 av 1

LKI060, Biokemi för lärare, 15 högskolepoäng

LKI060, Biochemistry for teachers, 15 higher education credits, basic level.

Grundnivå

Obligatorisk litteratur Berg, Jeremy M., Tymoczko, John L. & Stryer, Lubert (2007). Biochemistry 6th ed. ISBN:

071676766X.



Sidan 1 av 1

LKI916, Kemi, Självständigt arbete för ämneslärarexamen för årskurs 7-9,

Avancerad nivå, 15 högskolepoäng

LKI916, Degree project in Chemistry for teachers in secondary school,

Advanced level, 15 higher education credits

Avancerad nivå/Second cycle



2. Inplacering Kursen ges på avancerad nivå. Kursen ingår i ämneslärarexamen för årskurs 7-9 och motsvarande och utgör den avslutande kursen av flera.

3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs Godkänt resultat på kurser i kemi och naturvetenskaplig didaktik om sammanlagt 60 hp eller motsvarande.

4. Innehåll Kursen utgörs av ett självständigt experimentellt eller teoretiskt arbete för vilket studenten själv skall söka handledning från en av kemiinstitutionens lärare, eller, efter godkännande från institutionen, en extern handledare. Handledaren skall ge introduktion till och översikt över det område av kemin som berör det självständiga arbetet. Den litteratur som utgör en bakgrund till projektet skall studeras. Den studerande skall med hjälp av lämpliga experiment och/eller beräkningar lösa projektuppgiften. Projektet skall kräva en halv termins heltidsstudier inklusive rapportskrivning och redovisning. Resultatet av projektet skall redovisas i form av en monografi samt en muntlig presentation.


Sidan 2 av 2

5. Mål Den studerande skall med handledares hjälp utföra ett projekt och samtidigt uppöva sin förmåga att tillämpa de kunskaper som han/hon tillgodogjort sig under studietiden.

Efter genomgången kurs förväntas studenten: • ha insikt i de viktigaste grunderna för vetenskapligt skrivande • ha förmåga att sammanställa och värdera vetenskaplig information och att

presentera resultatet både skriftligt och muntligt på svenska och/eller engelska • ha träning i och kunna reflektera över hur man anpassar presentationen till en vald

målgrupp

6. Former för bedömning Kunskapskontroll sker genom de muntliga och skriftliga redovisningarna. För godkänt på hela kursen krävs godkänt resultat på de skriftliga och muntliga redovisningarna av det självständiga arbetet. Student som har underkänts två gånger på samma examination äger rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.



9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. (Behövs detta för självständigt arbete?)

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

LKI917, Kemi, Självständigt arbete för ämneslärarexamen för gymnasieskolan,

Avancerad nivå, 15 högskolepoäng

LKI917, Degree project in Chemistry for teachers in high school,

Advanced level, 15 higher education credits

Avancerad nivå/Second cycle



2. Inplacering Kursen ges på avancerad nivå. Kursen ingår i ämneslärarexamen för gymnasieskolan och motsvarande och utgör den avslutande kursen av flera.

3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs Godkänt resultat på kurser i kemi och naturvetenskaplig didaktik om sammanlagt 75 hp eller motsvarande.

4. Innehåll Kursen utgörs av ett självständigt experimentellt eller teoretiskt arbete för vilket studenten själv skall söka handledning från en av kemiinstitutionens lärare, eller, efter godkännande från institutionen, en extern handledare. Handledaren skall ge introduktion till och översikt över det område av kemin som berör det självständiga arbetet. Den litteratur som utgör en bakgrund till projektet skall studeras. Den studerande skall med hjälp av lämpliga experiment och/eller beräkningar lösa projektuppgiften. Projektet skall kräva en halv termins heltidsstudier inklusive rapportskrivning och redovisning. Resultatet av projektet skall redovisas i form av en monografi samt en muntlig presentation.


Sidan 2 av 2

5. Mål Den studerande skall med handledares hjälp utföra ett projekt och samtidigt uppöva sin förmåga att tillämpa de kunskaper som han/hon tillgodogjort sig under studietiden.

Efter genomgången kurs förväntas studenten: • ha insikt i de viktigaste grunderna för vetenskapligt skrivande • ha förmåga att sammanställa och värdera vetenskaplig information och att

presentera resultatet både skriftligt och muntligt på svenska och/eller engelska • ha träning i och kunna reflektera över hur man anpassar presentationen till en vald

målgrupp

6. Former för bedömning Kunskapskontroll sker genom de muntliga och skriftliga redovisningarna. För godkänt på hela kursen krävs godkänt resultat på de skriftliga och muntliga redovisningarna av det självständiga arbetet. Student som har underkänts två gånger på samma examination äger rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.



9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. (Behövs detta för självständigt arbete?)

10. Övrigt

Sidan 1 av 3

VFU 1 7,5 högskolepoäng

Kursens engelska beteckning, xx higher education credits



Ansvarig institution: [ännu ej fastställt]

Medverkande institutioner: [ännu ej fastställt]

Utbildningsområde: [ännu ej fastställt]

2. Inplacering [Kursen ges på grundnivå inom respektive programs första termin.]

3. Förkunskapskrav [ännu ej fastställt]

4. Innehåll I VFU 1 lägger studenten grunden till sin förmåga att verka som lärare. Innehållet i VFU:n är nära sammankopplat med innehållet i de två delkurserna Lärande, utveckling och didaktik (UK 1B) och Styrsystem, organisation och bedömning (UK 2A).

Teman som tas upp i dessa kurser är skolan som organisation och bedömningens roll i denna, lärandeteorier, didaktiska modeller samt barns/elevers identitetsskapande. Särskilt problematiseras kommunikationens och informationsteknikens funktion inom dessa teman. VFU1 utgör dessutom en erfarenhetsbas för frågeställningar som behandlas i nästkommande kurs.



Sidan 2 av 3

Under VFU-kursen får studenten kännedom om lokal styrning och organisering av verksamheten, samt om olika former av kollegialt samarbete. Studenten ska utveckla kunskaper om hur lärare tillämpar styrdokument, hur stoff väljs ut och förmedlas, hur läromedel används och hur undervisningsinnehåll genomförs.

Kursen avser att utveckla studentens förmåga att systematisera och kritiskt granska teoretiska utgångspunkter, praktiska erfarenheter samt egna och andras värderingar. Fokus ligger på undersökande VFU där studenten observerar den verksamhet man befinner sig i, och sedan reflekterar samt analyserar det man observerat med hjälp av de teoretiska verktyg den högskoleförlagda delen av utbildningen gett. I denna första VFU närmar sig studenten dessutom lärarrollen och skall pröva och ta ansvar för något eller några moment, det vill säga pröva på genomförande VFU. Med hjälp av didaktikens begrepp vad, hur och varför reflekterar studenten sedan över planeringen och genomförandet av dessa moment.

Som stöd för observationer och reflektioner som studenten gör under denna VFU-period deltar studenten i praxisseminarium som synliggör reflektioner kring undervisning och lärande, samt lyfter fram VFU:n som en möteplats för de olika aktörer som deltar i lärarutbildningen.

5. Mål Studenten förväntas efter avslutad kurs:

- kunna analysera lärandesituationer utifrån minst två olika lärandeteorier

- kunna använda någon didaktisk modell för att planera, genomföra och utvärdera egen pedagogisk verksamhet

- visa kunskap om bedömningens roll för elevers lärande och utveckling i den pedagogiska verksamheten på VFU-platsen

- kunna reflektera över informations- och kommunikationsteknikens betydelse i den pedagogiska verksamheten, både för lärandet och elevers gemensamma identitetsskapande

- kunna redogöra för vilka styrdokument som är styrande för den aktuella skolformen samt kunna reflektera över hur dessa omsätts i didaktisk verksamhet

- observera och reflektera över kommunikationens roll för den pedagogiska verksamheten,samt själv på ett aktivt och tydligt sätt kunna kommunicera med barn/elever/kollegor

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier och en skriftlig VFU-rapport. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag inhämtas från lokal lärarutbildare [och eventuellt VFU-ledare] i ett särskilt utformat bedömningssystem.

Obligatorisk närvaro [omfattning ej fastställd]

7. Betyg Tregradig skala.


Sidan 3 av 3

[Regelverket anger att kriterier för G/VG ska finnas tillgängliga på förhand, men inte var.]


9. Kurslitteratur Björndal, Cato (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. 152 s. (används även i VFU 4)

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

VFU 2 för ämneslärare 7,5 högskolepoäng




Ansvarig institution: [ännu ej fastställt] Medverkande institutioner: [ännu ej fastställt] Utbildningsområde: [ännu ej fastställt]

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den andra av fyra VFU-kurser.

Kursen ingår i ämneslärarexamen.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 1, samt [ännu ej fastställt].

4. Innehåll

VFU2 är ämnesrelaterad och utgör den första av två ämnesrelaterade VFU-kurser. Ett övergripande syfte med kursen är att utveckla en handlingskompetens utifrån de kunskaper som har vunnits tidigare under utbildningen. Fokus ligger på genomförande VFU där studenten utvecklar sin förmåga att agera i pedagogisk verksamhet inom sina ämnesområden. Den förmåga till observation som utvecklats under VFU1 tar studenten med sig även i genomförande VFU, men här riktas också blicken mot sig själv och sitt handlande.

Under VFU 2 ska studenten analysera och reflektera över sina erfarenheter med utgångspunkt i vetenskapliga teorier och perspektiv som i tidigare kurser har behandlats under den högskoleförlagda delen av utbildningen. Detta ger en möjlighet att distansera sig från sitt eget handlande, vilket i sig lägger grunden till förmågan att reflektera över sitt handlande i skolan och vidareutveckla sin



Sidan 2 av 2

lärarskicklighet. Studenten får också utrymme att pröva sin didaktiska förmåga och att bearbeta dessa erfarenheter.

5. Mål

Studenten förväntas efter avslutad kurs:

- visa bredd och djup inom sitt ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt och ämnesdidaktiskt

- visa förmåga att samarbeta med lokala lärarutbildare

- kunna utgå ifrån elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling

- visa förmåga att planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet med viss självständighet

- visa förmåga att bedöma och dokumentera elevers lärande och utveckling

- visa grundläggande digital kompetens och självständigt kunna använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten

- i sitt pedagogiska arbete kunna utgå från vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna

- visa förmåga till tydlighet och struktur i sitt ledarskap

- kunna identifiera konfliktsituationer samt försöka hantera dem utifrån en demokratisk värdegrund

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier och ämnesdidaktiska besök. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt].





9. Kurslitteratur

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

VFU 3 för ämneslärare 7,5 högskolepoäng





2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den tredje av fyra VFU-kurser.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 1, samt [ännu ej fastställt] [för ämneslärare är VFU 2 placerad under samma del av samma termin, varför ett godkänt resultat på VFU 2 inte är rimlig].

4. Innehåll VFU3 är ämnesrelaterad och utgör den andra av två ämnesrelaterade VFU-kurser. Ett övergripande syfte med kursen är att bredda och fördjupa den handlingskompetens som vunnits tidigare under utbildningen. Fokus ligger på genomförande VFU där studenten utvecklar sin förmåga att agera i pedagogisk verksamhet inom sina ämnesområden. De förmågor som har utvecklats under VFU1 och VFU2 tar studenten med sig och utvecklar vidare.

Under VFU3 ges studenten tillfälle att vidareutveckla sin förmåga att analysera och reflektera över sina erfarenheter med utgångspunkt i vetenskapliga teorier och perspektiv som har behandlats under



Sidan 2 av 2

den högskoleförlagda delen av utbildningen. Detta ger en möjlighet att distansera sig från sitt eget handlande, vilket i sig möjliggör att reflektera över sitt handlande och vidareutveckla sin lärarskicklighet. Studenten får också utrymme att pröva sin didaktiska förmåga och att bearbeta dessa erfarenheter.


- visa förmåga till att aktivt delta i kollegialt samarbete för planering av undervisning inom sina ämnen

- självständigt kunna planera sin pedagogiska verksamhet och kunna relatera den till såväl kortare som längre perioder

- kunna analysera och bedöma elevers kunskaper utifrån befintliga betygskriterier

- visa förmåga att utifrån gjorda erfarenheter i sin pedagogiska verksamhet utveckla sin lärarskicklighet såväl generellt som inom aktuella ämnesområden

- kunna reflektera över, använda och stimulera elevers användning av informationsteknik som ett redskap för lärande

- kunna reagera konstruktivt i konfliktsituationer samt däri inbegripet förmåga att följa upp dessa

- visa självkännedom och empatisk förmåga

6. Former för bedömning

Kursens mål examineras genom praxisseminarier och ämnesdidaktiska besök. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt].





9. Kurslitteratur

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

XXX111, VFU 4, 7,5 högskolepoäng Kursens engelska beteckning, xx higher education credits




2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den fjärde av fyra VFU-kurser.

Kursen ingår i ämneslärarexamen.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 3, samt [ännu ej fastställt].

4. Innehåll I VFU 4, som är den avslutande VFU-delkursen, skall det ske en syntes av de kunskaper och förmågor som studenten utvecklat under lärarprogrammets tidigare delar. Under denna kurs ska studenten ges möjlighet att utveckla en förmåga till spontant handlande, till en omdömesgillhet i sin värdering av det egna handlandet samt inse att utbildningens olika delar var för sig inte är tillräckliga i lärares yrkesutövning. Studenten ska ges ett ökat ansvar för lärararbetets alla delar och därigenom få möjlighet att utveckla sin professionella lärarroll. Detta inbegriper ett ledarskap såväl i klassrummet som i arbetet på skolan som helhet där främst arbetet med skolutveckling fokuseras i denna kurs.

Ett speciellt fokus under VFU 4 knyter an till centrala innehållsområden i 4B: Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete. Det handlar om att tillsammans med andra på skolan identifiera, initiera och genomföra ett utvecklingsarbete där relevanta forskningsmetoder tas i bruk för att åstadkomma såväl professionell utveckling (utveckla förståelsen) som skolutveckling (förbättring av praktik).



Sidan 2 av 2


- visa förmåga att omsätta goda och relevanta kunskaper i sina ämnen/ämnesområden samt ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper så att alla barn/elever ges möjlighet att lära och utvecklas

- kritiskt kunna analysera genomförandet av pedagogisk verksamhet, arbetssätt och metoder, att ge förslag till vad som krävs i aktuella situationer, samt att ge förslag till möjlig skolutveckling

- kunna ta ansvar, visa tydlighet, struktur och demokratisk öppenhet i sitt ledarskap

- självständigt och tillsammans med andra kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet

- kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap

- kritiskt och självständigt kunna tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat och att därigenom bidra till utveckling av den egna praktiken samt skolans utveckling

- kunna analysera och granska det egna utvecklingsarbetets genomförande och betydelse för verksamheten generellt samt yrkets utveckling och kunna använda digitala redskap för presentation

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier där en digital presentation av skolutvecklingsarbetet ska bedömas.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt]. Där bedöms studentens förmåga att ta ansvar för och genomföra lärarens arbete som helhet.





9. Kurslitteratur Björndal, Cato (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. 152 s. (används även i VFU 1)

10. Övrigt

Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7 ... · – naturliga buffertsystem i...

Documents