månadens affärsöversikt · roll och att andra åtgärder behövs. under g20-mötet framhöll...

Observera att upplysningar och ansvarsbegränsningar finns i slutet av detta dokument.

Makroanalys mars 2016

Månadens affärsöversikt

-3,0

-2,5

-2,0

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

ON 2 år 5 år 10 år0-3 mån 3-6 mån 6-12 mån

Riksbanken från plus 500 procent till minus 0,50 procent

Makro, sidan 2 • Räntemarknaden, sidan 4 • Förslag på kreditplacering, sidan 5 • Förslag på skuldhantering, sidan 7 • Vår valuta-syn, sidan 8 • Förslag på valutahantering, sidan 11

Världskonjunkturen visar svaghetstecken. I mars förväntas ECB återigen stimulera ekonomin medan Fed avstår från en åtstramning. Brexit har seglat upp som ett realistiskt hot mot sammanhållningen i Europa. Riksbanken valde i februari att sänka reporäntan till -0,50 procent samtidigt som svensk konjunktur är en av de starkaste i Europa. Det väcker frågan om vilka verktyg Riksbanken har om världskonjunkturen viker. Det bidrar också till en välbehövlig debatt om Riksbankens inflationsmål. Erfarenheten från krisen på 90-talet visar att efter extrema åtgärder kommer ofta en omvärdering av penningpolitikens mål och medel. Det penningpolitiska ramverket i Sverige står inför förändringar.

VALUTAPROGNOS AVKASTNING ENLIGT SWEDBANKS RÄNTEPROGNOS

29 FEB 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN

USD/SEK 8,54 8,52 8,71 8,09EUR/SEK 9,32 9,20 9,15 8,90NOK/SEK 0,98 0,96 0,97 0,99GBP/SEK 11,85 11,50 12,04 12,36JPY/SEK 7,56 7,41 7,45 6,74CHF/SEK 8,54 8,36 8,17 7,81

EUR/USD 1,09 1,08 1,05 1,10USD/JPY 112,93 115,00 117,00 120,00

Avkastning i procent

-3,0

-2,5

-2,0

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

ON 2 år 5 år 10 år

0-3 mån 3-6 mån 6-12 mån

närmaste månaderna. NOK/SEK har fortsatta risker på nedsidan då vi ser risk för att oljepriset vänder tillbaka mot rekordlåga nivåer på kort sikt. Prognos i NOK/SEK är 0,96.

Även räntemarknaden präglas av de negativa räntorna. Korta marknadsräntor har fortsatt ned i Sverige och i Europa. Efter den senaste räntesänk-ningen från Riksbanken är vårt huvudscenario att räntebotten är nådd. Riksbanken behåller emellertid ett mjukt budskap vilket gör att de korta mark-

nadsräntorna kommer att utvecklas sidledes de närmaste månaderna. Det gäller även obligationsräntorna. En betydande osäkerhet präglar alltjämt marknaderna och, inte minst det låga inflationstrycket i Europa, gör att vi ser en sidledes utveckling under den närmaste tiden.

Sidledes utveckling utesluter dock inte hög volatilitet. Mars bjuder på penningpolitiska beslut från både ECB och Federal Reserve i en miljö som präglas av stor oro. Liksom i Sverige höjs allt fler röster för att penningpolitiken har spelat ut sin roll och att andra åtgärder behövs. Under G20-mötet framhöll både OECD och IMF behovet av strukturreformer och en mer expansiv finanspolitik med fokus på investeringar för att stärka den långsiktiga tillväxten. Den politiska viljan och förmågan att åstadkomma alternativ till den expansiva penningpolitiken är dock liten. På kort sikt är alltjämt en allt mer extrem penning-politik att vänta.

Världskonjunkturen visar tecken på an avmattning och oron är fortsatt hög på världens finansmarkna-der. David Cameron har efter förhandlingar med EU satt datumet för en brittisk folkomröstning om EU-medlemskapet till den 23 juni. Flera tunga politiker har ställt sig bakom ett brittiskt utträde ur EU, vilket har fått det brittiska pundet att falla kraftigt. Den kommande Brexit-omröstningen kommer att bidra till fortsatt stor volatilitet i pundet och riskpremien kan stiga ytterligare. Vårt huvudscenario är dock att Storbritannien röstar ja till att vara kvar i EU. GBPSEK-progno-sen bottnar mot 11,50 på tre till sex månaders sikt.

Valutor är ett viktigt tema på finansmarknaderna världen över. Centralbankernas minusräntor syftar till växelkursför-svagning för att höja importpriserna och därmed inflationen, vilket samtidigt ökar konkurrenskraften för exportsekton. Väx-elkurspolitik är dock ett nollsummespel där den enes svagare växelkurs alltid leder till starkare växelkurs för någon annan. Hittills har effekterna av negativa räntor på växelkurserna varit otydliga och inte lika omfattande som väntat. Kronan försvagades endast under några timmar efter den senaste reporäntesänkningen. Den japanska yenen har stärkts kraftigt sedan Japan införde negativ ränta.

Vår EUR/SEK-prognos på 9,15 på sex månaders sikt kvarstår. Om kronan stärks kraftigt och snabbt väntar vi oss att valutainterventioner kan hålla EUR/SEK ovanför 9,15 de

ANNA BREMANChefekonom

2


Swedbank Analys

Centralbankerna åter i sökljuset i global makroturbulens Mars månad kommer att domineras av världens två stora centralbankers penningpolitiska beslut; ECB förväntas återigen stimulera ekonomin den 10 mars medan Fed sannolikt avstår från en åtstramning den 15 mars. För svenskt vidkommande återstår att se om Riksbanken tog i tillräckligt vid sitt februari-möte och det kommer främst att visa sig i kronutvecklingen.

MAKRO OCH CENTRALBANKER

AV: MAGNUS ALVESSON, MARTIN BOLANDER OCH KNUT HALLBERG

RIKSBANKSRÄNTAN: PROGNOSER OCH MARKNADENS PRISSÄTTNING

SWEDBANKS PROGNOS: STYRRÄNTOR


Sverige -0,50 -0,50 -0,50 -0,50

EMU 0,05 0,05 0,05 0,05

USA 0,50 0,50 0,75 1,00

-0,6

-0,4

-0,2

0

0,2

0,4

0,6

mar

-16

maj

-16

jul-

16

sep-

16

nov-

16

jan-

17

mar

-17

maj

-17

jul-

17

sep-

17

nov-

17

jan-

18

mar

-18

maj

-18

jul-

18

sep-

18

nov-

18

FRA Riksbank RIBA

Procent

Medan den Europeiska centralbanken (ECB) i stort sett utfäst sig att genomföra ytterligare åtgärder för att motverka det svaga inflationstrycket och de fallande inflationsförväntning-arna är osäkerheten större avseende den amerikanska (Fed). Vid sitt decembermöte ifjol, vilket var det senaste prognostill-fället, utmålades ett förhållandevist högt åtstramningstempo med fyra höjningar under 2016, men den globala konjunktur- och marknadsoron har bidragit till att dämpa dessa förvänt-ningar betydligt. Marknadsprissättningen indikerar just nu endast en höjning fram till december nästa år. Ledande företrä-dare för fed är dock inte fullt så pessimistiska, men vi bedömer att Fed kommer att ta ett steg tillbaka och avvakta nu i mars.

Den globala konjunkturoron har lättat något, bl.a. efter att kinesiska myndigheter tydligt uttalat en vilja att dämpa en alltför abrupt inbromsning av ekonomin och, kanske ännu viktigare, den kinesiska centralbankens signaler om att endast gradvis låta den kinesiska valutan anpassas till marknads-krafterna. Inte desto mindre består svängningarna på börser och obligationsmarknaderna och det i sig skapar oro. Olje- och andra råvarumarknader spelar en viktig roll. Trots att prisfall på sikt är gynnsamma för den globala ekonomin, är osäkerheten stor om vilka företag och kreditgivare som drabbas och det leder till att risktagandet minskar på bred front. Med stöd av penningpolitiken och, i ökad utsträckning, av finanspolitiken bör konjukturen repa sig, men på kort sikt kan volatiliten bestå.

Det låga oljepriset pressar oljeproducerande länder, som t.ex. Norge. Den norska kronan har tappat betydligt i värde och vi förväntar att Norges Bank fortsätter att lätta på penning-politiken med en räntesänkning vid nästa möte den 17 mars. Detta, tillsammans med en generellt mer expansiv penningpo-litik gobalt, pressar den svenska Riksbanken. Det dröjer till april innan nästa svenska penningpolitiska möte och fram till dess är vi övertygade om att Riksbanken håller en hög beredskap att göra mer, framförallt för att hålla tillbaka en alltför snabbt förstärkning av den svenska kronan.

FEDERAL RESERVE (Fed)

Osäkerheten kring den amerikanska konjunk-turutvecklingen har ökat betydligt under årets första månader. Å ena sidan påverkas den amerikanska exportsektorn av en star-kare dollar och svagare omvärldsefterfrågan, å andra sidan skapar börsfallen oro bland hushåll och företag. Det leder till att viljan att konsumera och investera hålls tillbaka

trots en gynnsam utveckling av arbetsmarknaden och disponi-belinkomsten. I grunden anser vi att förutsättningarna är goda för att den amerikanska konjunkturuppgången stärks, men

riskerna för bakslag har tveklöst ökat. Risktagandet i den finan-siella sektorn har byggts upp under åren med en exceptionellt expansiv penningpolitik och när nu sentimentet vänder riskerar nedgångarna att förstärkas med konkurser som följd.

I denna miljö möts den amerikanska centralbanken den 14-15 mars för ett penningpolitiskt möte som tillika åtföljs av nya makroekonomiska prognoser samt en presskonferens av centralbankschefen Janet Yellen. När den första höjningen sedan 2006 genomfördes i december förra året förväntades det samtidigt vara startskottet på en gradvis men stadig höjningstakt av den amerikanska styrräntan. Den globala oron, som framför allt kom i samband med sjunkande tilltro till den ki-nesiska konjunkturen samt en rad överraskande devalveringar av den kinesiska valutan, har i hög grad minskat tron på att Fed känner sig redo för att fullfölja räntehöjningarna, i vart fall för stunden. Vi bedömer det som mer troligt att man faller tillbaka till att låta den faktiska makroutvecklingen vara avgörande för penningpolitiken och avvakta med nästa höjning till junimötet i år. Dock bör man vara uppmärksam på inkommande makrodata, framför allt arbetsmarknads- och lönedata som publiceras den 4 mars. Ett starkt utfall i dessa skulle kunna ändra synen bland ledande Fed företrädare. Dock, vår huvudprognos för den ame-rikanska styrräntan i år är två höjningar, en i juni och den andra i december, efter presidentvalet.

JANET YELLENFederal Reserve

3


Swedbank Analys

MAKRO OCH CENTRALBANKER

DEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN (ECB) ECB lämnade samtliga sina styrräntor samt obligationsköpprogrammet Asset Purchase Programme (APP) intakt vid deras möte i slu-tet av januari, helt enligt förväntningsbilden, Signalerna på den efterföljande presskon-ferensen om att en mer gedigen revidering av penningpolitiken framöver anser vi i allra

högsta grad fortfarande vara aktuella. Protokollet från janua-rimötet bekräftar detta samtidigt som att en större osäker-het än tidigare om den globala ekonomin lyste igenom ganska tydligt. Detta gör att förväntningsbilden på att ECB levererar ytterligare stimulanser vid deras nästa möte i Mars är ganska högt ställda.

Inkommande makrostatistik under månaden bekräftar en något svagare konjunkturutveckling i eurozonen. Industripro-duktionen för december var klart sämre än väntat, och PMI, såväl för tillverknings- som tjänstesektorn, var också något lägre än väntat, dock fortsatt över 50-nivån som indikerar på fortsatt expansion. Inflationssiffran för EMU i januari föll till 0,3 procent i årstakt mot förväntat 0,4 procent. Den underlig-gande inflationen kom dock in enligt förväntningsbilden. Den preliminära inflationssiffran för februari bekräftar tendensen, dvs. en fortsatt nedåttrend för priserna. Detta gäller både den övergripande inflationen som den underliggande vilket visar att det inte enbart är energipriserna som pressar priserna nedåt. Den låga inflationen förstärker våra förväntningar på en mer expansiv penningpolitik vid mötet i mars.

Vi bedömer det som sannolikt att ECB kommer att leverera i linje eller till och med något mer än marknadsförväntningarna. I första hand tror vi att ECB kommer att införa en så kallad ”differentierad inlåningsränta” (”two-tier deposit rate”) dvs. man inför två olika räntor på bankernas insättningar hos ECB; en på det s.k. kassakravet som bankerna lagenligt måste hålla hos ECB och som kommer att ha oförändrad ränta på -0,30 procent samt en annan ränta på insättningar som överstiger kassakravet (den s.k. överskottslikviditeten). På den senare delen förväntar vi en sänkning av räntan med 20 räntepunkter till -0,50 procent. Därutöver förväntar vi oss en ökning av vo-lymen i tillgångsköpprogrammet (APP) från nuvarande 60 mdr euro per månad till 70 mdr euro. Detta samtidigt som löptiden på programmet förlängs till slutet av 2017, dvs. omfattningen av det totala programmet kommer att öka med ca 200 miljarder euro. Här kan det tänkas att ECB kommer att bredda typen av tillgångar som man idag har möjlighet att köpa. ECB:s styrrän-ta, refirräntan, lämnas sannolikt oförändrad på 0,05 procent, även om en sänkning är möjlig för att ge ytterligare en tydlig mjuk signal gentemot allmänheten.

En av den viktigaste anledningen till att införa en s.k. ”två-delad inlåningsränta” är att trots rådande minusränta på inlå-ning i ECB så har bankerna idag större insättningar, inkluderat överskottslikviditet, hos ECB än före den senaste räntesänk-ningen. Denna överskottslikviditet vill ECB ska komma ut i eko-nomin samtidigt som man vill begränsa kostnader på bankerna som minusräntor åsamkar.

RIKSBANKENRiksbanken sänkte reporäntan med 15 punk-ter till -0,50 procent vid det penningpolitiska mötet i februari, vilket var i enlighet med Swedbanks prognos. Beslutet var dock inte självklart. Protokollet från mötet vittnade om beslutsvånda. Beslutet att sänka räntan skedde med liten marginal. Två ledamöter,

Henry Ohlsson och Martin Flodén reserverade sig och övriga ledamöter vägde nogsamt för och nackdelar med en sänkning. Intrycket är att tröskeln för att sänka räntan ytterligare är klart förhöjd. Den starka ekonomiska utvecklingen och fråge-tecken kring hur mycket mer positiv effekt en räntesänkning kan ge var några argument för att avvakta. Fortsatt låg infla-tion, nedreviderad inflationsprognos och mjuka centralbanker i omvärlden, inte minst den för Sverige så viktiga ECB, vägde dock tyngre för majoriteten. En påtaglig frustration finns också över KPI-måttets tillkortakommande för att mäta ”rätt” infla-tion. Denna gång var det hyresposten som flera ledamöter ond-gjorde sig över, en viktig anledning till nedreviderad inflations-prognos. Med detta sagt så kan man ändå notera Stefan Ingves tydliga proaktiva inställning för att värna inflationsmålets trovärdighet. Andra åtgärder ligger fortsatt för handen, främst en fortsättning på obligationsköpen efter halvårsskiftet, vilket vi ser som troligt och där fler värdepapper kan komma att om-fattas. En teknisk förändring av Riksbankens inlåningsränta i syfte att pressa ner marknadsräntorna och därmed kronan kan bli aktuell, t.ex. en utvidgning av den finjusterade korridoren och/eller begränsning av certifikatemissioner. Vårt huvudsce-nario är att räntebotten är nådd men inflationsutveckling och omvärldens centralbanker (och därmed kronan) blir avgörande. Swedbank räknar med att reporäntan kommer att ligga kvar på -0,5 procent fram till sommaren 2017 för att sedan höjas till 0 procent fram till slutet av 2017.

Årets första KPI-utfall, som publicerades efter det penning-politiska mötet, föll säkerligen den pressade Riksbanksledning-en väl på läppen. Inflationsutfallet blev högre än väntat och därmed reverserades den oväntade nedgången i slutet av förra året. Tillväxten i den svenska ekonomin är mycket god. Under 2015 växte ekonomin med 4,1 procent. Sysselsättningen ökar i god takt och arbetslösheten har sjunkit till 7 procent. Allt fler tecken tyder på att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden börjar fyllas ut. Efterfrågan på arbetskraft är hög, inte minst i spåren av flyktingströmmen. Antalet vakanser ökar och det tar längre tid för arbetsgivare att hitta rätt kompetens inom rimlig tid. De fackliga utspelen i den stundande avtalsrörelsen tar också fasta på det, och inte minst för de hemmamarknadsbase-rade facken är utgångsläget för goda avtal bra. Den spruckna LO-samordningen förstärker den bilden. Sammantaget bedö-mer vi att löneökningarna kommer att öka från ca 2,5 procent i fjol till 3,2 procent i år och 3,4 procent nästa år. Det i kombina-tion med en fortsatt stark tillväxt under de närmaste åren talar för en successivt stigande inflation. För Riksbanken gäller det att begränsa en kronförstärkning i närtid i väntan på att den inhemska inflationen ska få fäste och möjliggöra för inflationen att närma sig inflationsmålet på 2 procent.

STEFAN INGVESRiksbanken

MARIO DRAGHI ECB

4


Swedbank Analys

När krutröken väl skingrats efter den inledande turbulensen av 2016 räknar vi med att trenden med svagt stigande obli-gationsräntor återkommer både internationellt och i Sverige. En betydande osäkerhet präglar alltjämt marknaderna och inte minst det låga inflationstrycket i Europa gör att vi ser en sidledes utveckling under den närmaste tiden. I takt med att global och svensk makrodata stärks och inflationstakten visar tecken på att stiga, främst som en följd av så kallade baseffek-ter, ger det ett uppåtriktat tryck på obligationsräntorna. I vårt huvudscenario ser vi att räntorna stiger i mycket måttlig takt trots dagens mycket nedpressade nivåer.

Fortsatt ser vi en långsammare tillväxtökning och mer åter-hållsam inflationsutveckling i Europa jämfört med USA, vilket får genomslag på och tillsammans med fortsatt QE begränsar även den svenska ränteuppgången något.

Ränteskillnaden mellan stats- och bostadsobligationer ligger fortsatt på historiskt höga nivåer och vi anser att ränteskillnaden gör att bostadsobligationer är ett attraktivt alternativ i rådande lågräntemiljö och i en, på kort sikt, sidledes ränteutveckling.

Vårt huvudscenario är att Riksbanken nu har sänkt färdigt även om dörren hålls på glänt för ytterligare sti-mulanser. I vårt huvudscenario ser vi svagt stigande räntor när osäkerheten kring den globala konjunkturen lägger sig. Räntorna är högre på bostadsobligationer än på statsobligationer vilket gör att dessa framstår som attraktiva i nuvarande lågräntemiljö.

RÄNTEMARKNADEN

RÄNTEMARKNADEN UNDER FEBRUARI

Februari inleddes med markant fallande räntor över hela linjen i kölvattnet på stigande global konjunkturoro och fallande internationella räntor. Gradvis stigande förväntningar på att Riksbanken skulle sänka reporäntan bidrog till räntenedgången, vilket även innebar att räntedifferensen mot Tyskland mins-kade. Främst var det långfristiga räntor som föll vilket gjorde att avkastningskurvan (10 år vs 2 år) ”flackade”, som mest med 12 räntepunkter. Bostadsobligationsräntorna noterade inte samma nedgång som för statsobligationer vilket ledde till en tydlig isärspreadning mellan stats- och bostadsobligationer.

Korträntor har sjunkit under månaden i spåren av Riks-bankens räntesänkning. FRA-kurvan har sjunkit med ca 15 räntepunkter för de kortaste kontrakten medan nedgången är något större längre ut på FRA-kurvan. Detta återspeglar det mjuka budskapet från centralbankerna i kombination med en press nedåt på korta statsobligationsräntor och sjunkande swapräntor. Riksbankens reviderade reporäntebana innebär en första höjning först i mitten av 2017. RIBA-kontrakten visar en likartad utveckling och prissätter i nuläget en reporänta kring eller strax under -0,50 procent fram till mars 2017 för att där-efter stiga långsamt och nå -0,25 procent i december 2017.

Under senare delen av månanden, efter Riksbankens rän-tebesked den 11 februari, noteras en mer sidledes utveckling med svagt stigande räntor samtidigt som avkastningskurvan ”brantat” något. Efter räntebeskedet har räntedifferensen mot Tyskland åter ökat, framför allt för längre löptider. Bospreaden har kommit tillbaka och sett över månaden som helhet noteras en marginell ihopspreadning.

RÄNTEMARKNADEN UNDER FEBRUARI

Den internationella penningpolitiken förblir mycket expansiv under året även om Fed förväntas fortsätta med försiktiga höj-ningar under året. För närvarande präglas emellertid budskapet av återhållsamhet. ECB:s signaler om en fortsatt expansiv penningpolitik ligger fast med fortsatt inriktning att få upp inflationstakten.

Efter den senaste räntesänkningen är vårt huvudscenario att räntebotten är nådd. Riksbanken behåller emellertid ett mjukt budskap vilket gör att de korta marknadsräntorna kom-mer att utvecklas sidledes de närmaste månaderna. Riksban-kens tydliga fokus på den internationella penningpolitiken, inte minst den europeiska, får även genomslag på de korta mark-nadsräntorna.

Räntebotten är nådd, men mer stimulanser kan komma

AV: ÅKE GUSTAFSSON

SWEDBANKS PROGNOS: SWAPRÄNTOR


Sverige Stibor3M -0,52 -0,50 -0,50 -0,35

Stibor6M -0,35 -0,35 -0,35 -0,15

Swap 2 år -0,42 -0,40 -0,20 0,10

Swap 5 år 0,22 0,30 0,55 0,90

Swap 10 år 1,09 1,15 1,30 1,55

SWEDBANKS PROGNOS: OBLIGATIONER


Sverige 2 år -0,61 -0,60 -0,45 -0,20

5 år -0,14 -0,10 0,10 0,40

10 år 0,47 0,55 0,75 1,05

EMU 2 år -0,56 -0,55 -0,45 -0,30

5 år -0,39 -0,35 -0,20 -0,05

10 år 0,11 0,15 0,30 0,55

USA 2 år 0,78 0,90 1,10 1,40

5 år 1,23 1,40 1,70 2,10

10 år 1,74 1,90 2,30 2,75

STATSRÄNTOR

5


Swedbank Analys

lustnivå (inklusive en återvinningsgrad vid en kredithändelse) på omkring 2 procent för det närmaste året.

Rapportperioden närmar sig sitt slut för den här gången. Vi har bjudits på en mixad anrättning där förstås råvarusek-torn har visat svaga rapporter och dämpade utsikter för 2016. SSAB (-/B+) och statliga gruvjätten LKAB (-/-, SWB: BBB) hör till denna kategori. SSAB blev också nedgraderat av Standard & Poor’s. Bättre har det sett ut för skogsbolagen, där har de senaste årens rationaliseringar och kapacitetsneddragningar burit viss frukt. Valutaeffekterna har för de svenska bolagen börjat stabilisera sig, efter att tidigare under 2015 varit klart positiva. Kraftbolagen har levererat rapporter tyngda av ett lågt elpris (se ovan) även om vi inte sett samma massiva ned-skrivningar under det fjärde kvartalet som tidigare under 2015.

Stena (Ba3/BB) är ett väl diversifierat konglomerat inklu-derande fastigheter, rederiverksamhet, oljeriggar och inves-teringsverksamhet. Som bekant skall man inte lägga alla ägg i samma korg (om man är en försiktig själ) och detta har Stena tydligen lyssnat på. Lönar sig kanske i dagsläget när oljeverk-samheten tynger men de relativt stabila fastigheterna delvis balanserar detta. Ett annat bolag i Stenasfären är Stena Metall (-/-, SWB: BB). Den cykliska marknaden till trots så har bolaget successivt stärkt sin kreditriskprofil. Ägarna Stena kommer ju också att ta in en rejäl likvid när försäljningen av Meda blir klar, en av de största företagstransaktionerna i Sverige någonsin.

Volvo (Baa2/BBB) kräver väl ingen närmare presentation. Bolaget har en hybrid ute i EUR med call 2023. Volvos senaste rapport var tämligen neutral ur ett kreditriskperspektiv och utsikterna på kreditbetygen är stabila. En annan nordisk jätte är banken Nordea (Aa3/AA-). Nordea har emitterat en så kallad CoCo-obligation i SEK med call 2020, en typ av obligation som under vissa förhållanden kan omvandlas till egenkapital och som också därför avkastar betydligt mer än seniora obligatio-ner i samma namn.

Fastighetsbolaget Klövern (-/-, SWB: BB) har huvuddelen av sina fastigheter i större städer i centrala delarna av Sverige (som Västerås eller Uppsala). Portföljen är relativt väldiver-sifierad även när det gäller fastighetstyp. En hög andel av hyrestagarna är dessutom statliga myndigheter. Utsikterna för Swedbanks kreditbetyg på Klövern är positiva.

FÖRSLAG PÅ KREDITPLACERINGAR

Kreditmarknaden fortsätter att utstråla osäkerhet och riska-version, och vi har under februari sett kreditindex i Europa på de högsta nivåerna sedan på flera år. Just nu bidrar flera fakto-rer till den växande osäkerheten på marknaderna. Storbritan-niens EU-medlemskap, flyktingfrågan, oljeprisets utveckling, Kina som global tillväxtmotor och centralbankernas agerande är bara några exempel som påverkar riskviljan och därmed kre-ditpremierna. Visserligen har vi sett en återhämtning i Europa sedan andra kvartalet 2013 men denna återhämtning har varit svag med historiska mått och investeringsviljan är fortsatt låg i regionen. Vi har sett kreditpremierna på flera stora europeiska banker handlas isär till mycket aggressiva nivåer.

Oljan har hämtat in en del av vinterns dramatiska prisfall men priset är fortsatt besvärande lågt särskilt för de bolag som prospekterar/utvinner olja eller tillhandhåller service inom oljerelaterad verksamhet. Vi kommer med säkerhet att se fler rekonstruktioner och kredithändelser i denna sektor under 2016, en sektor som dessutom är rätt framträdande i en nordisk high yield portfölj. Utmaningarna för kraftbolagen består genom fortsatt låga elpriser, och pga. regulatoriska och politiska osäkerheter. Vi har här sett ett betydande antal ned-graderingar och negativa utsikter för kreditbetygen i sektorn. Vi underviktar förstås i vår generella kreditportfölj.

Kina och Nederländerna tillhör de länder i världen som har de högsta företagsskulderna i förhållande till BNP, i Kinas fall 163 procent och i Nederländernas 128 procent. I USA mönster intressant nog ett annat; medan företagens skuldkvot legat still sedan 2015 så är koncentrationen företag med kreditbe-tyg inom kategorin B (eller lägre) mycket hög. Man kan därför emotse att antalet kredithändelser kommer att öka tydligt under 2016 på grund av detta. Vi har generellt sett en förskjut-ning mot lägre genomsnittliga kreditbetyg under senaste tid.

Den historiskt låga frekvensen av kredithändelser ända sedan 2009 tycks nu närma sig sitt slut. Under hösten/vin-tern så har frekvensen sakta tickat uppåt (HY) och har enligt Moody’s databas ökat med närmare 75 procent till omkring 3.5 procent från de 2 procent vi såg i januari 2015. Trenden kommer sannolikt att fortsätta mot bakgrund av med låga råvarupriser och ökad osäkerhet generellt. Många bolag inom råvarunära sektorer kommer att stöta på utmaningar när man behöver refinansiera sig, oavsett det låga ränteläget. För en diversifierad high yield portfölj så kan vi förvänta en kreditför-

Vi ser en fortsatt volatil kreditmarknad och kreditpremierna har vidgats av sådant som tillväxtmark-nader, systemiska risker inom EU och av effektiviteten i centralbankernas åtgärder (QE). Tecknen blir gradvis tydligare på en förestående vändning i kreditriskcykeln. Många bolag inom high yield segmentet kommer att möta en mer utmanande situation när det gäller finansieringen under 2016, särskilt inom råvarunära sektorer. På namnbasis lyfter vi fram till exempel Volvos hybrid i EUR, Nordeas CoCo-obliga-tion, konglomeratet Stena och fastighetsbolaget Klövern.

Fler kredithändelser att vänta

AV: INGVAR MATSSON

6


Swedbank Analys

FÖRSLAG PÅ KREDIT- OCH RÄNTEPLACERINGAR

AKTUELLA PLACERINGSFÖRSLAG

EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA

RATING/(SKUGG)

Nordea (CoCo) 2020-03-12 3m+352 BBB/Ba1

SPP Liv 2019-05-27 3m+265

Pohjola 2020-08-25 3m+230 AA-/Aa3

Kreditobligationer investment grade FRN (Rörlig ränta)

Kreditobligationer high yield


RATING/(SKUGG)

SSAB 2019-04-10 7,79 % B+/-

Stena 2020-03-15 8,18 % BB/Ba3

Stena Metall 2020-11-27 3m+375 -/- (BB Stable

Consilium 2020-03-25 3m+449 -/- (BB- Stable)

Klövern 2017-01-19 3m+165 -/- (BB Stable)

Volvo (hybrid) 2023-03-10 6,58 % BB+/Ba1

Säkerställda obligationer med fast ränta


RATING/(SKUGG)

Stadshypotek 2018-12-19 0,16 Aaa

Swedbank hypotek 2020-12-16 0,862 Aaa

Nordea Hypotek 2021-05-19 0,975 Aaa

7


Swedbank Analys

FÖRSLAG PÅ SKULDHANTERING

Det har varit en spännande månad med en räntesänkning från Riksbanken den 11 februari. Sänkningen med 15 punkter stämde överens med vår prognos, men var något större än vad marknaden hade väntat sig. Sedan årsskiftet har 5- och 10 årsräntorna kommit ned ca 40 respektive 50 punkter.

Vi har en fortsatt mjuk Riksbank som flaggar för ytterligare lättnader med hela ”verktygslådan” som alternativ. Även Stibor 3m har kommit ned relativt mycket sedan årsskiftet och är nere på ca -0,50 procent. För att initialt undvika att betala ränta i bägge benen av en swap kan skuldförvaltaren överväga att teckna ett räntegolv för en förutbestämd del av swappens löptid.

Som vi har tagit upp i månadens affärsöversikt i slutet av hösten kan ett räntegolv vara en bra komplement till en ränteswap i rådande marknadsläge. Flertalet skuldförvaltare som tecknar swappar vill inte betala ränta i swappens bägge ben. För att undvika det är ett alternativ att även teckna ett räntegolv. Enligt vår prognos på reporäntan kommer den att vara 0 procent igen Q1 2017 och tittar man på marknadens implicita Stibor 3m kurva kommer Stibor 3m att vara över 0 procent i början av 2018. Det kan alltså vara ett bra alternativ att teckna ett räntegolv på t.ex. 2,5 år tillsammans med en swap på t.ex. 6år.

GRAF ÖVER IMPLICITA STIBOR 3M

-1,00

-0,50

0,00

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

2016

-02-

26

2017

-02-

26

2018

-02-

26

2019

-02-

26

2020

-02-

26

2021

-02-

26

2022

-02-

26

2023

-02-

26

2024

-02-

26

2025

-02-

26

2026

-02-

26

2027

-02-

26

2028

-02-

26

2029

-02-

26

2030

-02-

26

Ränta

Ränteswap med golv för en förutbestämd del av löptiden

AV: GUSTAV AXMAN

ExempelIstället för att betala premien för räntegolvet vid start går det att fördela kostnaden på swappens löptid. Priset för en 6-årig swap är ca 0,55 procent och premien för ett räntegolv är ca 1,20 procent. Om man väljer att fördela räntegolvets premie på löptiden blir swapräntan 0,74 procent.

Swappar utan golv

Löptid 6y 8y 10y

Ränta 0,55 procent 0,92 procent 1,19 procent

Swappar m. golv 2,5y, strike 0 procent

Löptid 6y 8y 10y

Ränta 0,74 procent 1,07 procent 1,29 procent

8


Swedbank Analys

VÅR VALUTASYN

Stark tillväxt ger apprecieringstryck i kronanOron på börserna har dämpats något. Risken för en global inbromsning kvarstår dock och Fed har delvis lagt räntehöjningar på hyllan. Pressen på ECB att leverera trovärdiga stimulanser är emellertid stor. Frågan är dock om de har verktygen klara eller om de har viljan att sänka euron. G20 har skrivit under på att temat att tävla om den billigaste valutan inte är en väg framåt. Vår vy kvarstår att dollarn har potential att stärkas 15–20 öre mot kronan framöver men att vi är nära toppen i USD/SEK. EUR/SEK söker sig sakta ned mot 9,00 under året. Riksbanken lär få hård kritik om de genomför valutainterventioner på nivåer över 9,15 mot euron givet den mycket starka tillväxten och att den underliggande inflationen är nära 2 procent. Pundet har mer försvagning att vänta när vi nu fått ett datum för EU-omröstningen. Vid ett nej kan vi räkna med att pundet försvagas uppemot 10 procent ytterligare från dagens nivåer. Ett nej är dock inte vårt huvudscenario.

AV: ANDERS EKLÖF

€

$USA-DATA VISAR ÄNNU INGA RECESSIONSTECKEN

Dollarn har tappat något av sin lyskraft i takt med alltfler tecken på en inbromsning i världskonjunkturen.

Oron på de finansiella marknaderna väntas påverka amerikansk tillväxt och inflation i det korta perspektivet. Fed-ledamöter med stort inflytande som NY Fed-chefen Dudley och ordfö-randen Yellen har bekräftat att räntehöjningarna sannolikt blir färre än de tidigare tänkt sig och kommer senare i ljuset av den konjunktursvacka som tycks vara på gång. Det var i samband med Dudleys mjuka kommentarer och en svag tjänste-PMI som USD försvagades påtagligt mot euron och bröt igenom viktiga nivåer och nådde tillfälligt 1,1340. I skrivande stund är dock EUR/USD tillbaka på 1,09. Den långa USD-positioneringen är mindre omfattande samtidigt som USA-data har överraskat något positivt mot slutet samtidigt som ECB är under stark press att leverera kraftfulla åtgärder, se nedan. Marknaden prissätter i nuläget endast en halv-räntehöjning från Fed sett över hela året. Vår tro är att tillväxten i USA kommer att fort-sätta runt trend på 2 procent. Arbetsmarknaden har fortsatt visa underliggande styrka och såväl löner samtidigt som kärn-inflation har börjat stiga. Vår bedömning är att Fed kommer höja räntan ett par gånger under året men att de förmodligen avvaktar till april eller juni med nästa höjning. Det ger dollarn ett visst stöd. Samtidigt så har Fed varit tydliga med att dol-larn inte får stärkas för snabbt. Vår prognos i EUR/USD på sex månaders sikt är något uppjusterad till 1,05. USD/SEK väntas fortfarande toppa runt ca 8,60 till 8,70 under det kommande halvåret för att på tolv månaders sikt backa till nära 8,00.

HÖGT UPPSKRUVADE FÖRVÄNTNINGAR INFÖR ECB

Trycket på Riksbanken att förekomma risken för en starkare krona när ECB skruvar upp de penningpoli-

tiska kranarna ytterligare blev till slut för stort. Droppen var förmodligen den ökade konjunkturoron, samt den något lägre än förväntade inflationen mot slutet av förra året. Riksbanken sänkte räntan med 15 bp, vilket var 5 bp mer än väntat. Liksom tidigare blev marknadsreaktionen i EUR/SEK dock kortlivad. EUR/SEK toppade mot 9,60 men var i stort sett tillbaka på samma nivå som innan sänkningen redan samma dag. Infla-tionssiffran för januari var något högre än förväntat, vilket torde ge en Riksbanken viss lättnad. Svensk tillväxt är också

fortsatt mycket stark och till stor del drivet av inhemsk efter-frågan, vilket inte minst illustreras av fjärde kvartalets BNP-tillväxt som uppgick till 4,5 procent i årstakt. På kort sikt utgör dock en starkare krona fortfarande en risk för att inflationen blir för låg. Det är möjligt Riksbanken kan göra verklighet av sitt interventionshot om exempelvis EUR/SEK skulle ramla ned mot 9.10 inom den närmaste månaden. Det är extra viktigt för banken att verka trovärdig vad gäller inflationsmålet inför den pågående avtalsrörelsen. Den starka tillväxten förebådar dock ett växande inhemsk kostnadstryck och stigande inflationen på sikt. Det kommer bli mycket svårt för Riksbanken att försvara valutainterventioner i ljuset av detta, samtidigt som kronan får anses som lågt värderad. Med G20-uttalande mot konkur-rensdevalveringar så kan kritiken vid valutainterventioner som syftar till att hålla kronan konstgjort låg bli hård, inte minst från våra grannar i Finland.

En viktig faktor för kronutvecklingen är om ECB klarar av att leverera mot de högt uppställda förväntningarna. Tidigare har ECB överträffat förväntningarna men i december var så inte fallet. Frågan är om ECB har kraft att sänka eurons kurs eller om de har medel för att stimulera kreditgivningen inom eurozonen. Betydande delar av Europas banksystem lider fortfarande av dåliga lån och är kvar i fasen att konsolidera sina balansräkningar. Marknaden prissätter redan idag minst 10 bp sänkning av reporäntan och att ECB ökar sina obligationsköp med 10 till 20 miljarder per månad. För att kunna köpa mer statsobligationer måste dock ECB göra ett par förändringar. Utan dessa blir det svårt att köpa ytterligare omfattande volymer av tyska statspapper. Dels handlas redan de flesta tyska statspapperna till en yield under depositräntan, vilket innebär att centralbankerna inte kan köpa dem. Dels är kvoten köpta tyska statspappersköp snart nådd. Det är inte säkert att ECB kan komma överens om att köpa statsobligationer till en yield under depositräntan. Det är än mindre troligt att de är villiga att utöka köpen av andra statspapper där det finns mer utstående volymer, exempelvis Italien. Detta skulle uppfattas som att ECB använder sedelpressarna för att ”hjälpa” länder med budgetunderskott och höga statsskulder. Det har också spekulerats i om ECB skulle kunna glänta på dörren att köpa företagsobligationer. Något som vi dock har svårt att tro att tyska Bundesbank skulle acceptera. Sammantaget så kan det

9


Swedbank Analys

VÅR VALUTASYN

£NOK

bli relativt avgörande för riskaptiten och euron vad ECB gör i mars. Vår tro är att kronan kan stärkas något mot euron inför ECB:s marsmöte men risken är att ECB uppfattas att vara otill-räcklig kraftfull i sina åtgärder.

När vi summerar vår vy så kvarstår utgångspunkten att Riksbanken senare i år kommer låta kronan appreciera något och räntevapnet som ett sätt att motverka kronstyrka nu i stort sett är uttömt. Det återstår också att se om Riksbanken finner det meningsfullt och utan risker att förlänga obligations-köpen till hösten, vilket i så fall skulle kunna omfatta köp av bostadsobligationer (som inte är ”riskfria”). Utlänska investe-rarer har minskat sina svenska obligationsinnehav med ca 30 procent, något som ändå antyder att obligationsköpen har haft den effekt man efterfrågat. På kort sikt kommer omfattningen av den pågående globala konjunkturinbromsningen och dess effekter på risksentimentet ha stor påverkan på SEK. Oro på börserna har potential att periodvis lyfta EUR/SEK mot 9,50. På dessa nivåer menar vi dock att kronan får ses som funda-mentalt lågt värderad. Vår prognos i EUR/SEK är 9,20 på tre månaders sikt och 9,00 senare i år.

BREXITOMRÖSTNING FÅR PUNDET ATT SKAKA TILL

Premiärminister Cameron har nu satt ned foten på den 23 juni för Storbritanniens folkomröstning om EU-medlem-skap. Det innebar att pundet försvagades ytterligare då både spekulativa konton men också företag och utländska inves-terare valde att valutasäkra delar av sina pundtillgångar och flöden. Den pågående flyktingkrisen i Europa har potential att ta fart igen när våren kommer. EU:s problem att hantera denna kris riskerar ge momentum till den EU-negativa opinionen i Storbritannien. I nuläget väger opinionsläget fortfarande mot att stanna kvar i EU, ca 55 procent mot 45 procent.

Det stora bytesbalansunderskottet innebär att pundet är beroende av finansiella inflöden som nu kommer att minska i ljuset av den ökade osäkerheten om Storbritannien kommer att vara en del av den inre marknaden eller ej. Ett utanförskap skulle, åtminstone på kortare sikt, vara mycket kostsamt för UK i termer av förlorad tillväxt och högre inflation. Pundet lär för-svagas ytterligare vid ett nej till EU vilket kommer att dra upp

inflationen. Utländska investeringar kommer att dras tillbaka tills läget klarnar kring handelsavtal mm. Ett utträde ur EU kommer också att skapa oro inom EU/Eurozonen, med risken för att landets nettoexport till Europa viker (handeln med EU utgör ca 45 procent av Storbritanniens export). Pundet noteras nu under 1,40 mot dollar vilket är den lägsta nivån sedan början på 1980-talet. Vår bedömning är att pundet redan nu präglas av en riskpremie på ca 5 till kanske 10 procent som är relaterat till risken för en Brexit. Vi tror att denna riskpremie kan stiga ytterligare några procent ju närmare vi kommer omröstningen. Skulle Storbritannien lämna så kommer pundet sannolikt försvagas minst 5 procent ytterligare. Detta är dock inte vårt huvudscenario.

Sammantaget ser vi en risk för att pundet fortsätter att försvagas mot både kronan och euron under våren. Huvudsce-nariot är dock att Storbritannien röstar ja till att vara kvar i EU. GBP/SEK-prognosen bottnar mot 11,50 på tre månaders sikt men stiger tillbaka till ca 12,00 vid ett ja till EU.

INTERVALLHANDEL I NOK

Den norska kronan har fortsatt att samvariera med oljepriset i ett relativt snävt intervall mot euron och

kronan. De för den norska ekonomin så viktiga oljeinvestering-arna fortsätter att bromsa in. Norges bank kommer med störs-ta sannolikt sänka räntan i mitten av mars och även flagga för att styrräntan kan falla ned mot nollnivån på sikt. Norsk tillväxt kommer att fortsätta ligga nära noll framöver. Oljepriset lär förbli lågt ännu en tid så det väntas dröja fram till hösten innan större produktionskapacitet av skifferolja (som inte är lönsam nu) slås ut. OPEC väntas inte heller genomföra produktionsned-skärningar då det inte finns stöd för detta bland alla medlem-mar. Inte minst Iran har sagt att det kommer att producera så mycket det går nu när de tidigare restriktionerna har släppts. Efterfrågan på olja är snarare svagare nu än före jul och lagren är rekordhöga. Mot den bakgrunden ser vi relativt begränsade förutsättningar för ett uthålligt prisrally i oljepriset. Samman-taget talar det för att norska kronan förblir på rådande svaga nivåer ytterligare en tid. Vår EUR/NOK-prognos är oförändrad på 9,55 på tre månaders sikt. På 12 månaders sikt är prognosen 9,00 NOK/SEK-prognos blir då 0,96 på 3,månaders sikt.

10


Swedbank Analys

VÅR VALUTASYN: TILLVÄXTMARKNADER

Oron dämpades något i Kina under februari med en stabilare valutautveckling. Centralbankschefen Zhou har blivit något mer öppen vad gäller valutapolitiken. I en tidningsintervju upp-repade han budskapet att det inte finns några ekonomiska skäl till att devalvera renminbin. Utöver dessa verbala interventio-ner så har myndigheterna annonserat ett antal förändringar i syfte att underlätta och uppmuntra kapitalinflöden från utlän-ningar. Den inhemska obligationsmarknaden kommer t.ex. att bli öppen för utländskt kapital framöver. Samtidigt har de infört ett antal åtgärder som gör det svårarer för kineser att föra ut kapital. De finansiella avregleringarna går alltså framåt, men med stor asymmetri. Politikerna har startat året med kraftfulla ekonomiska stimulanser. Den totala kredittillväxten var under januari den kraftigaste sedan början av 2014. Stimulanserna är framtunga i syfte att hålla tillväxten uppe och motverka den kraftiga oro över en kinesisk hårdlandning och devalvering som rådde i början av januari. Vi räknar med att stimulanserna kommer att ge önskvärd effekt så att tillväxtoron succes-sivt kommer att minska. Detta kommer att ske till priset av att de strukturella obalanserna ökar med behov av en större anpassningar i framtiden, men det är inte i fokus under 2016. Vår prognos för EUR/CNY är 7,08 och för CNY/SEK 1,29 om sex månader.

Den ryska rubeln gjorde en ny bottennotering under februari i samband med att oljepriset sjönk under USD 30/fat. Det låga oljepriset slår hårt på de större oljeproducenternas statsfinanser. Incitamenten för att stabilisera oljepriset är därför mycket stora för länder som Ryssland och Saudiarabien. Det är mot denna bakgrund som det har inletts diskussioner om frysning eller neddragning av oljeproduktionen. Rubeln inledde en rekyl i samband med att oljepriset stabiliserats över USD 30/fat. Vi förväntar oss fortsatt förstärkning/konsolidering av

Valutautvecklingen har varit blandad för tillväxtländerna under februari. Den indonesiska rupian har haft den starkaste utvecklingen mot kronan medan den sydkoreanska wonen föll mest och handlar nu på den lägsta nivån mot dollarn sedan 2010. Den kinesiska valutan har stabiliserats efter oron i januari. Oljepriset stärktes något vilket bromsade fallet i den ryska rubeln. Vi förväntar oss en fortsatt blandad valutaut-veckling för tillväxtländerna under mars med mindre fokus på Kina. Nedsidan dämpas av att alla större centralbanker stimulerar eller befinner sig i ett vänteläge. Däremot ser vi fortsatta bekymmer för länder med djupa strukturella problem som Brasilien och Sydafrika. Turkiet plågas dessutom av geopolitiska spänningar.

Tillfällig rekyl

AV: HANS GUSTAFSON

rubeln de närmaste månaderna givet att oljepriset stabilisera och att rubeln har stöd av den höga styrräntan i Ryssland. På längre sikt kvarstår problemen med ekonomiska sanktioner som tynger den ryska ekonomin. Vi har en prognos för EUR/RUB på 79,5 och för RUB/SEK på 0,11 om sex månader.

Brasilien plågas av stagflation, dvs. tillväxten är negativ och inflationen är hög och stigande. BNP föll med 4,5 procent i årstakt under tredje kvartalet 2015. Inflationen i konsument-prisledet uppgick i januari till 10,7 procent, den högsta nivån på över tio år. Den svaga tillväxten och försämrade statsfinanser har nu resulterat i att Brasilien fått se sitt kreditbetyg sänkt till skräpstatus av samtliga större kreditvärderingsinstitut. Risken för ytterligare sänkta betyg är stora då utsikterna är negativa från dessa institut. Svaga statsfinanser och hög inflation be-gränsar starkt möjligheten för politikerna att stimulera tillväx-ten. Risken för politiskt kaos är fortsatt hög med krav på att president Dilma Rousseff ska ställas inför riksrätt. Vi behåller vår negativa syn på den brasilianska realen och har en prognos för EUR/BRL på 4,59 och BRL/SEK 1,96 om sex månader.

De ekonomiska indikatorerna har den senaste tiden stabi-liserats i Indien. Kredittillväxten tog fart i slutet av förra året och bilförsäljningen har visat en stigande trend de senaste två åren. Inköpschefsindex har stärkts efter en tillfällig svacka un-der december förra året. Det låga oljepriset är mycket positivt för den indiska ekonomin och förklarar en stor del av förbätt-ringen av bytesbalansen. Vi har varit neutralt inställda till den indiska rupien men är nu måttligt positiva på medellång sikt. Det som saknas för en mer positiv valutasyn är att reformar-betet tar fart och att regeringen får stöd för sina lagförslag i överhuset. Vi förväntar oss en måttlig förstärkning av rupien och har en prognos för EUR/INR på 72,1 och INR/SEK på 0,13 om sex månader.

11


Swedbank Analys

EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN

AKTIVITET EUR-KÖPARE

9,5000 Innehavaren har rätt att köpa EUR till kursen 9,3900

9,2000 Innehavaren köper EUR i spotmarknaden

9,0500 Innehavaren har skyldighet att köpa EUR till kursen 9,3900

11,00

11,50

12,00

12,50

13,00

13,50

14,00

feb-15 apr-15 jun-15 aug-15 okt-15 dec-15 feb-16

Kronor per GBPKronor per GBP

0,90

0,95

1,00

1,05

1,10

1,15


Kronor per NOKKronor per NOK


AKTIVITET GBP-KÖPARE

12,2500 Innehavaren har rätt att köpa GBP till kursen 12,0500

11,6000 Innehavaren köper GBP i spotmarknaden

11,3500 Innehavaren har skyldighet att köpa GBP till kursen 12,0500

FÖRSLAG PÅ VALUTAHANTERING

Strategier för euro, pund och norska kronor

STRATEGI FÖR EUR-KÖPARE: FLEXIBEL TERMIN MED 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 9,3500)En flexibel termin ger kännedom om det sämsta tänkbara utfallet samtidigt som möjligheten kvarstår att köpa till bättre nivåer.

Denna strategi ger innehavaren rätten att köpa EUR till kursen 9,3900. Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 9,3450. Om EUR kursen handlas lägre än 9,3900 men högre än 9,1000 under hela löptiden kan innehavaren köpa EUR till marknadspris. Om EUR kursen handlas till 9,1000 eller lägre någon gång under löptiden måste innehavaren köpa till kursen 9,3900.

STRATEGI FÖR GBP-KÖPARE: FLEXIBEL TERMIN MED 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 11,9750)En flexibel termin ger kännedom om det sämsta tänkbara utfallet samtidigt som möjligheten kvarstår att köpa till bättre nivåer.

Denna strategi ger innehavaren rätten att köpa GBP till kursen 12,0500. Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 11,9410. Om GBP kursen handlas lägre än 12,0500 men högre än 11,4900 under hela löptiden kan innehavaren köpa GBP till marknadspris. Om GBP kursen handlas till 11,4900 eller lägre någon gång under löptiden måste innehavaren köpa till kursen 12,0500.

STRATEGI FÖR NOK-SÄLJARE: FLEXIBEL TERMIN MED 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 0,9885)En flexibel termin ger kännedom om det sämsta tänkbara utfallet samtidigt som möjligheten kvarstår att sälja till bättre nivåer.

Denna strategi ger innehavaren rätten att sälja norska kronor till kursen 0,9780. Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 0,9840. Om NOK kursen handlas högre än 0,9780 men lägre än 1,0140 under hela löptiden kan innehavaren sälja norska kronor till marknadspris. Om NOK kursen handlas 1,0140 eller högre någon gång under löptiden måste innehavaren sälja till kurs 0,9780.

Nästa nummer av Månadens Affärsöversikt utkommer tisda-gen den 5 april.

Du hittar Swedbanks dagliga kommentarer om makroläget, ränte- och valutamarknaden på swedbank.se/insikt. Där kan du även hitta länk till våra tv-sändningar, som heter Swedbank Direkt.

AV: GUNNAR LUNDBERG

Notera att strategierna har inslag av optioner, att en köpt option innebär en rättighet och en såld option innebär en skyldighet, och för att genomföra någon av dessa strategier krävs ett minsta motvärde om cirka 1 miljon SEK.


AKTIVITET NOK-KÖPARE

0,9650 Innehavaren har rätt att sälja NOK till kursen 0,9780

1,0100 Innehavaren säljer NOK i spotmarknaden

1,0200 Innehavaren har skyldighet att sälja NOK till kursen 0,9780

8,90

9,00

9,10

9,20

9,30

9,40

9,50

9,60

9,70


Kronor per euroKronor per EUR

12


Swedbank Analys

Ränte- och valutahandelChef Jan Peter Larsson Tel: 46 8 5859 7736e-post: [email protected] Institutionell KundhandelChefEindride Stien Tel: 47 2311 6248 e-post: [email protected]

Kundhandel Stora företagChefMaria Janson Tel: 46 8 5859 2219 e-post:[email protected]

AnalysChefOlof Manner Tel: 46 70 56 79 312 eller 46 70 87 251 87 e-post: [email protected]

KrediterChefMikael Busch Tel: 46 70 090 23 83e-post: [email protected]

MakroanalysTf ChefMagnus Alvesson Tel: 46 8 5859 3341 e-post: [email protected]

Strategi och AllokeringChefMadeleine Pulk tel: 46 72 53 23 533 e-post: [email protected]

ANALYS

KrediterIngvar Matsson Tel: 46 8 700 93 49e-post: [email protected]

Makro

Chefekonom Anna Breman Tel: 46 70 314 95 87 e-post: [email protected]

Knut Hallberg Tel: 46 8 700 93 17e-post: [email protected]

Jörgen Kennemar Tel: 46 8 700 98 04 e-post: [email protected]

Åke Gustafsson Tel: 46 8 700 91 45 e-post: [email protected]

Magnus Alvesson Tel: 46 8 5859 3341 e-post: [email protected]

Cathrine Danin Tel: 46 8 5859 0000 e-post: [email protected]

Martin Bolander Tel: 46 8 700 92 99 e-post: [email protected]

Valutor Anders Eklöf Tel: 46 8 700 91 38e-post: [email protected]

Räntor Pär Magnusson Tel: 46 72 206 06 89e-post: [email protected]

TillväxtmarknaderHans Gustafson Tel: 46 8 700 9147e-post: [email protected]

KUNDHANDEL

KrediterFredrik Boklund Tel: 46 8 700 99 17e-post: [email protected]

Institutionell kundhandelClaes Göthman Tel: 46 8 700 92 80e-post: [email protected]

TillväxtmarknaderPeter Granqvist Tel: 46 8 700 99 95e-post: [email protected]

Kundhandel Stora företag StockholmSimon Oljans Tel: 46 8 700 99 14e-post: [email protected]

Kundhandel Stora företag Göteborg Klas Sandesjö Tel: 46 31 739 78 01e-post: [email protected]

Kundhandel Stora företag MalmöLars Andersson Tel: 46 40 24 22 84e-post: [email protected]

LARGE CORPORATES & INSTITUTIONS

Besöksadress: Landsvägen 40, SundbybergPostadress: 105 34 Stockholm

Kontaktinformation

Detta dokument har sammanställts av Swedbank Research, affärsområdet Swedbank Large Corporates & Institutions inom Swedbank AB (publ), (”Swedbank”). Dokumentet är framställt i informationssyfte för spridning till en begränsad krets kvalificerade investerare och är inte avsett att vara rådgivande. Informationen i dokumentet har sammanställts från källor som bedömts vara tillförlitliga. Vi kan dock inte garantera att informationen är fullständig eller riktig. Framtidsbedömningar är alltid osäkra och läsaren rekommenderas att komplettera sitt beslutsunderlag med erforderligt material. Dokumentet redovisar vår nuvarande uppfattning, som dock kan ändras. Vi påtar oss inte ansvar för någon typ av direkt eller indirekt förlust eller skada

grundad på användande av dokumentet. Swedbank eller dess dotterbolag kan ha eller ha haft, eller kan komma att få: innehav av finansiella instrument, rådgivningsuppdrag, s k investment- eller merchantbanking-uppdrag och/eller långivningsuppdrag avseende emittenter/ finansiella instrument som direkt eller indirekt omfattas av eventuella analyser eller rekommendationer i dokumentet. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare i eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbanks medgivande. Mångfaldigad av Swedbank, Swedbank AB (publ), Stockholm 2010.

månadens affärsöversikt · roll och att andra åtgärder behövs. under g20-mötet framhöll...

Documents