Linköpings universitet

SE-581 83 Linköping, Sverige

013-28 10 00, www.liu.se

Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp | Företagsekonomi 3 - Redovisning

Vårterminen 2018 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-G--18/01885--SE

Mindre företag och K3

Vilka anledningar har mindre företag att välja K3?

Karam Maqdasi

Marcus Nord

Handledare: Sven Arne Nilsson

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till alla redovisningskonsulter och mindre företag runt om i landet

som tog sig tid att besvara våra enkäter.

Vi vill även tacka Sven Arne Nilsson som under arbetets gång gett värdefull handledning.

Linköping 2018-06-15

Karam Maqdasi & Marcus Nord

Sammanfattning

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Linköpings universitet, vårterminen 2018.

Datum: 2018-06-15

Författare: Karam Maqdasi och Marcus Nord

Handledare: Sven Arne Nilsson

Titel: Mindre företag och K3 –Vilka anledningar har mindre företag att välja K3?

Bakgrund och problem: Det är obligatoriskt för alla svenska företag som upprättar

årsredovisning att tillämpa K-regelverk. Ett mindre företag kan välja mellan det

principbaserade regelverket K3 och det regelbaserade K2. Det finns skillnader mellan

redovisnings- och värderingsreglerna i K2 och K3. Några som endast kan utnyttjas i K3 är

exempelvis komponentindelning, aktivering av utvecklingsutgifter och redovisning av

uppskjuten skatt. Tidigare studier fann att bl.a. företagsstorlek, värderingsmetoder,

aktiveringsmöjlighet och den bransch som företagen verkar i är anledningar till valet av K3.

Syfte: Syftet är att ta reda på varför mindre företag väljer K3, och om det föreligger ett

samband mellan branscher och valet att tillämpa K3.

Metod: Vi använde oss av en kvalitativ metod med induktiv ansats då denna studie är baserad

på respondenternas syn på anledningarna till val av K3. Vi frågade nio redovisningskonsulter

om vilka anledningar mindre företag har att välja K3. Vi frågade även tre mindre företag om

just deras anledningar att välja K3. Analysen av empirin gjorde vi med dels institutionell teori

för att den bäst förklarar att företag med liknande strukturer efterliknar varandra, och dels

beslutsteori för att den ger en inblick i hur individer och organisationer beslutar.

Slutsatser: Vi kom fram till att företagstillväxt, planerad eller oplanerad är en anledning för

mindre företag att välja K3. De värderingsregler som anses vara en anledning att välja K3 är

möjligheten att aktivera utvecklingsutgifter, och denna möjlighet är en tydlig anledning för

utvecklingsföretag att välja K3. Komponentindelning har av många respondenter beskrivits

som krävande, och det är endast fastighetsföretag med renoveringsbehov som ser fördelar

med komponentindelning. Uppskrivning av tillgångar, uppskjuten skatt samt externa

intressenter kan inte ses som tydliga anledningar till att mindre företag väljer K3.

Nyckelord: mindre företag, val av regelverk, k2, k3, fördelar med k3.

Abstract

Bachelor thesis in business administration, Linkoping University, spring term 2018.

Date: 2018-06-15

Authors: Karam Maqdasi and Marcus Nord

Supervisor: Sven Arne Nilsson

Title: Smaller companies and K3 –What are the reasons for smaller companies to choose K3?

Background and problem: It is compulsory for all Swedish companies that prepare the

annual report to apply K-regulations. A smaller company can choose between the principle-

based K3 and the rule-based K2. There are differences between the accounting and valuation

rules in K2 and K3. Some that can only be used in K3 are, for example, component

depreciation, capitalization of development costs and accounting for deferred tax. Previous

studies found that company size, valuation methods, capitalization opportunities and the

industry in which companies operate are reasons for choosing K3.

Purpose: The purpose is to find out why smaller companies choose K3, and if there is a

relationship between sectors and the choice to apply K3.

Method: We used a qualitative method with inductive approach because this study is focused

on respondents' views on the reasons for choosing K3. We asked nine accounting consultants

for what reasons smaller companies have to choose K3. We also asked three smaller

companies for just their reasons to choose K3. We analyzed the empirical findings with

institutional theory because it best explains that companies with similar structures mimic each

other, and decision theory because it provides an insight into how individuals and

organizations decide.

Conclusions: We found that business growth, planned or unplanned is a reason for smaller

companies to choose K3. The valuation rules that are considered as a reason for choosing K3

are the ability to capitalize development costs, and this opportunity is a clear reason for

development companies to choose K3. Component depreciation has been described by many

respondents as demanding, and only real estate companies with major renovation needs see

advantages of component depreciation. Asset revaluation, deferred tax and external

stakeholders are not seen as clear reasons for choosing K3.

Keywords: small business, choice of regulations, k2, k3, benefits of k3.

Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................................................................. 1

1.1 Bakgrund .............................................................................................................................. 1

1.2 Problematisering ................................................................................................................... 2

1.3 Syfte ..................................................................................................................................... 3

1.4 Frågeställningar .................................................................................................................... 3

2. Metod ..................................................................................................................................... 4

2.1 Metodval ............................................................................................................................... 4

2.2 Datainsamling ....................................................................................................................... 4

2.2.1 Primärdata ......................................................................................................................... 4

2.2.2 Sekundärdata ..................................................................................................................... 5

2.2.3 Fördelar och nackdelar med enkäter ................................................................................. 5

2.2.4 Fördelar och nackdelar med sekundärdata ........................................................................ 5

2.2.5 Litteraturinsamling ............................................................................................................ 6

2.3 Tillvägagångssätt .................................................................................................................. 6

2.4 Urvalsstorlek och urvalsmetod ............................................................................................. 8

2.5 Etik ....................................................................................................................................... 8

2.5.1 Individskyddet ................................................................................................................... 9

2.6 Studiens trovärdighet .......................................................................................................... 10

2.6.1 Tillförlitlighet .................................................................................................................. 10

2.6.2 Överförbarhet .................................................................................................................. 11

2.6.3 Pålitlighet ........................................................................................................................ 11

2.6.4 Konfirmering eller bekräftelse ........................................................................................ 12

3. Referensram ......................................................................................................................... 13

3.1 Teori ................................................................................................................................... 13

3.1.2 Institutionell teori ............................................................................................................ 14

3.1.3 Kritik mot teorival ........................................................................................................... 16

3.2 K-regelverk ......................................................................................................................... 16

3.2.3 Skillnader i regelverken .................................................................................................. 17

3.3 Tidigare studier .................................................................................................................. 19

3.3.1 Studie: K2 eller K3, en valmöjlighet för små och medelstora företag ............................ 19

3.3.2 Studie: Vilka faktorer påverkar företags val av redovisningsregelverk .......................... 20

3.3.3 Studie: Val av regelverk för redovisning - En kvalitativ studie om mindre företags val

mellan regelverken K2 och K3 ................................................................................................. 20

3.3.4 Studie: Mindre företags val av K-regelverk - Hur valde företag mellan K2 och K3? .... 21

4. Empiri ................................................................................................................................... 22

4.1 Respondenter i redovisningsbyråer .................................................................................... 22

4.1.1 Respondent 1 ................................................................................................................... 22

4.1.2 Respondent 2 ................................................................................................................... 23

4.1.3 Respondent 3 ................................................................................................................... 23

4.1.4 Respondent 4 ................................................................................................................... 25

4.1.5 Respondent 5 ................................................................................................................... 25

4.1.6 Respondent 6 ................................................................................................................... 26

4.1.7 Respondent 7 ................................................................................................................... 27

4.1.8 Respondent 8 ................................................................................................................... 28

4.1.9 Respondent 9 ................................................................................................................... 29

4.2 Respondenter i mindre företag ........................................................................................... 30

4.2.1. Respondent 1 .................................................................................................................. 30

4.2.2 Respondent 2 ................................................................................................................... 31

4.2.3 Respondent 3 ................................................................................................................... 32

5. Analys ................................................................................................................................... 33

5.1 Företagstillväxt ................................................................................................................... 33

5.2 Aktivering av utvecklingsutgifter ....................................................................................... 33

5.3 Komponentindelning .......................................................................................................... 34

5.4 Uppskrivning ...................................................................................................................... 34

5.5 En rättvisande bild .............................................................................................................. 35

5.6 Uppskjuten skatt ................................................................................................................. 35

5.7 Externa intressenter ............................................................................................................ 36

5.8 Branschtillhörighet ............................................................................................................. 36

6. Diskussion, slutsatser, reflektion och vidare forskning........................................................ 38

6.1 Diskussion .......................................................................................................................... 38

6.2 Slutsatser ............................................................................................................................ 39

6.3 Reflektion ........................................................................................................................... 40

6.4 Förslag till vidare forskning ............................................................................................... 41

Källförteckning ......................................................................................................................... 42

Bilagor ...................................................................................................................................... 45

Introduktionsbrev ..................................................................................................................... 45

Enkätfrågor ............................................................................................................................... 47

1

1. Inledning

I det inledande kapitlet presenteras bakgrunden till ämnet och senare även

problematiseringen och syftet med studien.

1.1 Bakgrund

Redovisningen kan tolkas på olika sätt. En del ser på redovisning som en mängd av

anteckningar som beskriver händelser i företaget, andra betraktar redovisning som en metod

för att få fram ett resultat för en viss period. I samhället finns det olika intressenter som

kommer, direkt eller indirekt, i kontakt med företagen och vill ha användbar information om

företagens ekonomiska ställning. Med detta sagt har redovisningen blivit central för alla

verksamheter oavsett storlek och företagsform (Grönlund, Tagesson & Öhman 2010).

Historiskt sett har redovisningen utvecklats i takt med samhällsutvecklingen då nya tekniska

förbättringar och metoder inom redovisningen skapades för att avspegla företagets

ekonomiska ställning och finansiell information (Grandell 1972).

Idag är svensk redovisning baserad på årsredovisningslagen (ÅRL), SFS 1995:1554, vilket

innebär att svenska företag ska följa regler och bestämmelser där. Årsredovisningen ska

upprättas enligt god redovisningssed och på ett överskådligt sätt samt ska ge en rättvisande

bild av företagets ställning och resultat. ÅRL grundar sig på direktiv från EU,

Europaparlamentets och Rådets direktiv, vilket innebär att Sverige ska följa de olika

bestämmelser som ingår i direktivet så att finansiell information redovisas på ett likartat sätt

inom EU. Direktivet sätter tydliga gränser på vad som anses vara små, medelstora och stora

företag och innehåller bland annat bestämmelser om resultat- och balansräkningar, och

bestämmelser om offentliggörande (SOU 2014:22).

Svensk redovisning innan 2004 var mer anpassat efter Redovisningsrådets rekommendationer

och BFN:s normeringar då de gav ut allmänna råd som inte var heltäckande för företagen utan

de enbart täckte ett specifikt område. Utöver det var dessa rekommendationer och

normeringar mest avsedda för svenska noterade företag (Drefeldt & Törning 2013). Vad det

gäller upprättande av årsredovisning för icke noterade företag i Sverige rådde oklarhet om hur

redovisningen skulle upprättas. Valen var stora och ett särskilt regelverk som samlar alla

regler och normer fanns inte förrän tillkomsten av ett regelsystem som delade upp svenska

företag i olika kategorier (Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013). Det nya regelsystemet döptes

2

till K-projektet (BFN, 2017) och syftet med projektet var att förenkla redovisningen för olika

typer av företag och särskilt för mindre företag genom att samla samtliga regler i ett regelverk

för varje kategori (Broberg 2010). Varje K-regelverk inkluderar särskilda regler om hur en

årsredovisning ska upprättas samt beskriver hur värdering av tillgångar, skulder, intäkter och

kostnader ska ske (BFN, 2017). K2 är ett regelbaserat regelverk som bygger på förenklingar

och innehåller detaljerade regler med begränsade val. K3 är huvudregelverket och är ett

principbaserat regelverk som ger utrymme för egna bedömningar (Broberg 2010).

Vilket K-regelverk företagen ska rätta sig efter bestäms av företagsstorlek och juridisk form

där gränsen mellan större och mindre företag anges i 1 kap 3 § ÅRL. Ett företag som

uppfyller mer än ett av följande gränsvillkor, två år i rad klassas som ett större företag:

➢ Företaget har mer än 50 anställda i genomsnitt.

➢ Företaget har mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning.

➢ Företaget har mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning.

(Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013)

1.2 Problematisering

Från och med 2014 är det obligatoriskt för alla svenska företag som upprättar årsredovisning

att tillämpa de nya K-regelverken (KPMG, 2014). K-regelverken ger företagen möjlighet att

välja ett högre K-regelverk i sin redovisning vilket innebär att mindre företag kan upprätta sin

redovisning enligt K2 eller K3 (Broberg 2010). Valet av regelverk är viktigt eftersom både

K2 och K3 har sina fördelar respektive nackdelar. Vilket regelverk ett mindre företag väljer

beror på företagens behov men även deras intressenters behov av insyn i form av

redovisningen. I ett antal studier konstateras att behovet av att t.ex. enklare redovisa

verksamhetens komplexitet, aktivering av utvecklingsutgifter, komponentindelning eller

branschtillhörighet har varit anledningar för mindre företag att välja K3. Andersson och

Backeström (2015) kunde med hjälp av en kvantitativ studie fastställa ett samband mellan

bransch och val av K-regelverk. De fann att de flesta företag inom fastighetsbranschen och

industribranschen tillämpade K2, och för IT-branschen var det jämnt fördelat mellan K2 och

K3.

Denna studie riktar sig mot mindre företag som har möjlighet att tillämpa båda regelverken

men som valt K3. Att välja K3 istället för K2 innebär att företagen tillämpar det mer

3

avancerade regelverket före det enklare regelstyrda regelverket, vilket kan återkopplas till

vilka behov företagen och deras intressenter har. Ett mindre företag kan exempelvis vilja

aktivera utvecklingsutgifter, värdera vissa tillgångar till verkligt värde eller komponentindela

företagets anläggningstillgångar. Intressenternas intresse för hur årsredovisningen upprättas

grundar sig i att de kräver en rättvisande bild av verksamheten (Broberg 2010).

I denna studie har vi intresse av att se anledningarna till att mindre företag väljer K3, och

sedan jämföra vårt resultat med vad tidigare studier kunnat konstatera. Vi vill även se om det

finns mindre företag i några branscher som föredrar tillämpning av K3.

1.3 Syfte

Syftet är att ta reda på varför mindre företag väljer K3, och om det föreligger ett samband

mellan branscher och valet att tillämpa K3.

1.4 Frågeställningar

För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:

➢ Av vilka anledningar väljer mindre företag K3?

➢ Finns det något samband mellan branschtillhörighet och val av K3 för mindre företag?

4

2. Metod

I metodkapitlet beskriver vi studiens metodval och datainsamling. Utöver det presenterar vi

vårt tillvägagångssätt och urval. I slutet av detta kapitel tar vi upp studiens trovärdighet och

de etiska aspekterna.

2.1 Metodval

Det finns två olika metoder man kan använda sig av för att samla in information, den

kvalitativa eller kvantitativa metoden. En kvalitativ metod är mest lämplig för studier som vill

skapa mer klarhet i ett oklart ämne då metoden bygger på individens tolkning och förståelse

av ett visst fenomen. Jacobsen (2017) beskriver också att den kvalitativa metoden lämpar sig

bäst t.ex. när forskaren inte har mycket tidigare kunskap om det valda ämnet eller när

forskaren har intresse av att utveckla nya hypoteser.

Induktiv eller deduktiv är två ansatser som används för att få fram en lämplig slutsats. En

induktiv ansats går från verklighet till teori, och med det menas att forskaren formar teorin

utifrån insamlade data. I en deduktiv ansats går forskaren från teori till empiri vilket innebär

att teorier väljs innan insamling av data (Jacobsen 2017). Den induktiva ansatsen är vanligare

i en kvalitativ studie då den bygger på observationer och utifrån dessa dras generaliserbara

slutsatser (Bryman & Bell 2017).

Vid genomförande av denna studie använde vi oss den kvalitativa metoden eftersom vi anser

att denna metod uppfyller studiens syfte då vi inte har intresse av att undersöka frekvenser

utan vi vill få en ökad kunskap om varför vissa mindre företag väljer K3. Vi utgick från

induktiv ansats då vår studie är baserad på respondenternas erfarenheter och syn på

anledningarna till val av det principbaserade regelverket.

2.2 Datainsamling

2.2.1 Primärdata

Med primärdata menas att forskaren själv samlar in information för första gången genom t.ex.

intervjuer, observationer eller frågeformulär (Jacobsen 2017). De data som presenteras i

empirikapitlet samlades in som primärdata genom enkäter till redovisningsbyråer och mindre

företag som tillämpar K3.

5

För att besvara våra frågeställningar behövde vi kontakta respondenterna själva, även om vi

hade funnit sekundärdata i form av tidigare intervjuer då vår studie fokuserar med

utgångspunkt på respondenternas synsätt för att ta reda på vilka anledningar mindre har att

välja K3.

2.2.2 Sekundärdata

De sekundärdata som vi samlat in var i form av tidigare studier, och i syfte att relatera vårt

resultat med vad de tidigare studierna har kommit fram till. Deras resultat gav oss en grund

för hur vi skulle utforma våra enkäter samt att vi fick en inblick i av vilka anledningar mindre

företag väljer K3.

2.2.3 Fördelar och nackdelar med enkäter

Vi hade som förhoppning att utgå från olika kanaler vid insamling av primärdata. Vi ville ha

en blandning av personliga intervjuer, telefonintervjuer och enkäter, men eftersom

respondenterna ville besvara våra enkäter via mail blev intervjuvalet begränsat till endast en

kanal.

Fördelen med enkäter är att de varken är kostsamma eller särskilt tidskrävande eftersom

enkäter inte kräver någon betydande bearbetning emedan respondenterna svarar i skriftlig

form. Denna kanal är även anpassad till personer som är geografiskt eller socialt isolerade och

har svårt att avsätta tid att genomföra en muntlig intervju. En nackdel med enkäter är att det

kan dröja mellan tidpunkten man ställer frågan och tidpunkten man får tillbaka svar.

Ytterligare en nackdel är att på grund av den skriftliga framställningen kan intervjuaren få

tillbaka relativt kortfattad information (Jacobsen 2017).

Enkäter hjälpte oss att komma i kontakt med respondenter från olika städer och även med de

som inte hade tid att ta emot oss. Vi märkte vid enstaka tillfälle att vi fått tillbaka ganska kort

svar, men detta skapade inget problem för oss eftersom vi kunde återvända oss till

respondenterna om något var oförståeligt.

2.2.4 Fördelar och nackdelar med sekundärdata

Vi såg fördelar med att använda oss av sekundärdata när vi presenterade tidigare studier trots

att det finns en hel del kritik mot sekundärdata. Ejvegård (2009) anser att vinklad information

oftast föreligger hos sekundärdata, och Jacobsen (2017) menar att information i sekundärdata

6

oftast skrivs i syfte att besvara ett annat ändamål än studiens syfte eller informationen skrivs

för att ge ett annat specifikt intryck.

Den främsta fördelen med sekundärdata är att forskaren får tillgång till vad andra personer har

sagt, gjort och kommit fram till (Jacobsen 2017). Insamling av sekundärdata är varken

tidskrävande eller kostsam med tanke på att stora mängder av sekundärkällor går att nå via

internet eller bibliotek och är oftast gratis (MDH, 2016). Jacobsen (2017) skriver även att

informationen i en sekundärkälla kan vara mer genomtänkt och bearbetad än i en primärkälla.

Vi anser inte att de studenter som skrivit sitt examensarbete har haft tillräckligt starka

incitament för att förfalska eller vinkla information då det kan medföra större konsekvenser än

fördelar som förfalskningen skulle ge. Men som alltid när det gäller att uppnå ett resultat finns

det incitament att framställa material för att få ett visst utfall. Men vi anser att de tidigare

studierna har genomförts och redogjorts på ett trovärdigt och detaljerat sätt vilket vi också

anser att det gav dem genuinitet.

2.2.5 Litteraturinsamling

Vi hämtade vår information från akademisk litteratur, artiklar, facktidningar och även

slutsatser från tidigare uppsatser som är relevanta för våra frågeställningar. De ”kataloger” vi

tagit hjälp av Google search, Google Scholar, Diva och databaser som nås via Linköpings

Universitetsbibliotek. Vi sökte på t.ex. ”mindre företags val av regelverk”, ”valet mellan K2

och K3”, ”varför K3” och ”Varför väljer företag K3” men även enstaka fraser som

”Beslutsprocesser” och ”Elektronisk redovisning”. För att begränsa träffarna hade vi med

hjälp av filtreringsverktygen enbart sökt de dokument med fulltext och som ingått i

ämnesträdet företagsekonomi.

2.3 Tillvägagångssätt

I vår primärdatainsamling vände vi oss till redovisningsbyråer och mindre företag som

tillämpar K3. Vi formulerade två olika enkäter riktade till redovisningsbyråer respektive

mindre företag. De två enkäterna återfinns som bilagor.

För att hitta företag använde vi databasen Retriever Business och där filtrerat efter hur hög

balansomslutning, nettoomslutning samt antalet anställda företagen har. Vi begränsade

sökandet så att två värden alltid understiger gränsen medan ett har fått vara obegränsat och på

7

så sätt lyckades vi att fånga så många mindre företag som möjligt. Efter insamling av företag

gick vi igenom företagens notupplysningar i deras senaste årsredovisning för att ta reda på om

de redovisar enligt K3 eller ej. Vi vet inte exakt antal mindre företag som tillämpar K3 och

som visas i Retriever Business, men vi kunde finna och komma i kontakt med ett femtiotal

mindre företag som redovisar enligt K3 varav endast fem företag ville medverka. Dock valde

två av dessa företag att dra sig ur utan att ge någon närmare förklaring och dessa utgör vårt

bortfall. Utöver det önskade en respondent från ett fastighetsföretag att förbli anonym.

I vårt första mail och förutom vår färdiga introduktion bifogade vi de enkätfrågorna så att de

vi kontaktade lättare kunde ta ställning till om de hade möjlighet att vara till hjälp och

medverka i vår studie, och samtidigt få de en bild av vad vi ville få ut av intervjun. Förutom

mailkontakt ringde vi även de företag där mailadress saknades som kontaktalternativ. Vi blev

oftast kopplade till deras ekonomiansvarig, där vi berättade kortfattat om vilka vi är, vad vi

studerar och vad vår uppsats handlar om. De som var villiga att medverka önskade att svara

på enkäten via mail istället för fysiskt möte eller telefonintervju. Anledningen till att de

tackade nej till personlig träff eller att besvara frågorna över telefon var att de ville besvara

frågorna i lugn och ro när det passar dem eller att de inte hade tillräckligt med tid att ta emot

oss. De som tackade nej till att medverka hänvisade till tidsbrist eller att de saknar den

kunskap som vi efterfrågar.

När vi kontaktade redovisningskonsulter började vi inledningsvis med att googla oss fram till

byråer i Östergötland i hopp om att få en personlig intervju. Vi hade samma arbetssätt som

med företagen, det vill säga att vi mailade och ringde till de som hade kontaktuppgifter för att

nå konsulterna direkt. Vi bifogade även här vår enkät till konsulter i samband med den första

mailkontakten. Bland de vi kontaktade hade de flesta inte återkopplat alls men av de fåtal som

svarade hade vi fått till svar att de inte kunde medverka eftersom deras klienter inte tillämpar

K3 eller att de inte hade tid att medverka på grund av hög arbetsbelastning. Av de som inte

hörde av sig försökte vi efter några dagar av tystnad att ringa under förklaringen att se om de

fått vårt mail och haft tid att läsa igenom frågorna. Även där förklarade de allra flesta att de

inte kan medverka på grund av att de inte är rätt person att besvara frågorna, deras klienter

inte tillämpar K3 eller att de helt enkelt inte har tid att medverka.

Vi insåg snabbt att vi behövde utvidga oss från Östergötland och valde därför att kontakta

redovisningsbyråer utanför Östergötland. Vi kontaktade redovisningsbyråer i ett tiotal städer

men svarsfrekvensen fortsatte vara låg. De som vi mailat men inte hörde av sig kontaktade vi

8

via telefon efter några dagar för att be om deras medverkan, men vi fick till svar av de flesta

att de inte kunde medverka.

Av de vi tillfrågade hade nio respondenter från redovisningsbyråer besvarat vår enkät varav

två önskade att förbli anonyma. Vi hade ytterligare tre respondenter som inledningsvis ville

medverka men på grund av oväntad arbetsbörda kunde de inte längre medverka, dessa tre

utgör vårt bortfall. Trots att respondenterna fick välja mellan de olika intervjuformerna ville

även här alla medverkande besvara enkäterna över mail.

2.4 Urvalsstorlek och urvalsmetod

Bryman och Bell (2017) skriver att urvalsstorleken i kvalitativa studier varken ska vara för

stor eller för liten. Följden av ett för stort urval är att forskaren inte klarar att analysera en stor

mängd data och därmed blir det svårt att genomföra en djupgående analys. Ett för litet urval

leder till att forskaren inte får en datamättnad eller tillräcklig information.

Vi hoppades att få en högre svarsfrekvens med ett tjugotal respondenter från mindre företag

och redovisningsbyråer vardera, men utfallet blev nio konsultrespondenter och tre

företagsanställda. Det är svårt att med säkerhet uttala sig om generella anledningar när man

endast får ett fåtals perspektiv. Den låga svarsfrekvensen och det låga antalet respondenter

från mindre företag sänker studiens reliabilitet och begränsar vår analys av anledningar till

valet.

Vi valde inte ut respondenterna slumpmässigt utan vi vände oss till företag samt

redovisningsbyråer. Vi frågade efter personer som hade goda kunskaper om vårt ämne och

kunde ge oss ändamålsenlig information. Ett sådant tillvägagångsätt kallar Bryman och Bell

(2017) för målstyrt urval som är en form av icke-sannolikhetsbaserat urval. Fokuset i denna

form av urval ligger på att respondenterna väljs ut på ett strategiskt sätt för att svara på

frågorna som ställs.

2.5 Etik

Etiska aspekter är viktiga i alla sammanhang men mer centralt i kvalitativa undersökningar

eftersom man oftast har ett fåtal respondenter som delar med sig av sina personliga tankar och

kunskaper. Den personliga integriteten måste skyddas och det är därför viktigt att

respondenterna inte kan identifieras eller lida skada av studien. På grund av detta är det viktigt

9

med samtycke och en tydlig kommunikation med respondenter om vad man får använda sig

av samt hur informationen kommer att användas. Vid introduktionen bör man erbjuda

respondenter att ta del av resultatet samt fråga om man får kontakta denne i efterhand ifall det

är något man glömt att fråga eller om det är något obegripligt (Hedin, 2011). Vi informerade

respondenterna när vi introducerade oss att anonymitet alltid är ett val. Vår studie är inte av

etiskt känslig karaktär men för att upprätthålla goda relationer mellan uppgiftslämnaren och

Linköpings universitet behandlade vi uppgifter som vi samlat in i linje med de fyra krav som

individsskyddet kräver.

2.5.1 Individskyddet

Individskyddkravet kan sammanfattas i fyra allmänna huvudkrav på forskningen. Dessa krav

är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet

(Vetenskapsrådet 2002).

2.5.1.1 Informationskravet

Respondenterna ska informeras om deras roll i studien och villkoren för deras deltagande.

Bland annat ska de upplysas om att det är frivilligt att delta och de kan när som helst välja att

avbryta sitt deltagande. Graden av villkor beror på studiens karaktär (Vetenskapsrådet 2002).

I vår studie har vi enbart samlat in primärdata genom enkäter så respondenterna har en ytterst

kortvarig roll och inga som helst villkor för sitt deltagande.

2.5.1.2 Samtyckeskravet

Som ovan beror även samtyckeskravet på studiens karaktär, men man behöver inhämta

samtycke från vårdnadshavare eller liknande om studien är av etiskt känslig karaktär. De som

medverkar ska ha rätt att självständigt bestämma om hur länge och på vilka villkor de deltar

på. Vid ett avbrytande får inga negativa påföljder ske. Det är även förbjudet att utsätta

respondenterna för opassande påtryckningar, och inga beroendeförhållande får föreligga

mellan forskaren och respondenterna (Vetenskapsrådet 2002).

Vid enkätstudier anses samtycke ha getts när enkäten returneras. Behovet av ett formellt

samtycke ansågs vara lågt eftersom vår studie som tidigare nämnts inte är av etiskt känslig

karaktär och de uppgifter som vi behandlat inte heller är av känslig karaktär.

10

2.5.1.3 Konfidentialitetskravet

Alla inom forskningsgruppen bör underteckna en förbindelse om tystnadsplikt om studien

omfattar användningen av etiskt känsliga uppgifter. Alla uppgifter om identifierbara personer

ska även antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att utomstående inte kan ta del

av enskilda individer (Vetenskapsrådet 2002).

De personuppgifter som behandlats i studien är allmänt tillgänglig information och våra

respondenter är mestadels konsulter av något slag. Det innebär att informationen vi fick inte

är av särskilt känslig karaktär. De uppgifter vi har från våra företagsrespondenter behandlade

vi en aning försiktigare då en konsult alltid är ett ansikte utåt medan en företagsanställd

eventuellt ogärna vill marknadsföra sig såsom konsulter vill. Inga avtal om tystnadsplikt

skrevs på men vi har i åtanke att uppgifterna inte ska spridas till obehöriga.

2.5.1.4 Nyttjandekravet

Insamlade uppgifter får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller icke-

vetenskapliga ändamål. Insamlade personuppgifter får inte användas så att de påverkar direkt

individen t.ex. tvångsintagning utom efter särskilt medgivande av den berörda

(Vetenskapsrådet 2002).

Vi kunde inte se några kommersiella vinningar i de uppgifter vi tagit del av och vi antar att

respondenten inte lämnat känsliga uppgifter utan ren kunskapsdelning.

2.6 Studiens trovärdighet

Vi kommer att kritiskt granska studiens trovärdighet utifrån fyra kriterier som är relevanta för

bedömning av kvalitativa studier med syfte att säkerställa studiens kvalitet.

2.6.1 Tillförlitlighet

För att uppfylla kravet på tillförlitlighet är det viktigt att komma fram till ett resultat som

andra kan acceptera eftersom resultatet avgör hur tillförlitlig studien är. För att skapa

tillförlitlighet i resultatet ska forskaren följa de regler som studien kräver. Utöver det ska

resultatet skickas till deltagare i studien för att de ska kunna godkänna att forskaren har

uppfattat och tolkat verkligheten på ett korrekt sätt (Bryman & Bell 2017).

11

Utifrån hur vi utförde denna studie anser vi att tillförlitligheten är hög, och vi kan med

säkerhet säga att vi uppfyller de krav som Bryman och Bell (2017) nämner om tillförlitlighet.

Vi följde de instruktioner för kandidatuppsatser som finns tillgängliga på kurshemsidan.

Utöver det tog vi även del av de rekommendationer och vägledningar som vår handledare

bidragit med genom mail och vid handledningstillfälle. Vad det gäller bekräftelse från våra

respondenter var vi uppmärksamma med att behålla och återger ett identiskt innehåll mellan

vår sammanställning av enkätfrågorna och de faktiska svaren. För att säkerställa att vi inte

missuppfattade respondenternas svar skickade vi därför vår färdiga sammanställning till

respektive respondent. Respondenten kunde kontrollera vår sammanställning och därigenom

bekräfta att vi tolkat svaren korrekt.

2.6.2 Överförbarhet

Överförbarhet i en kvalitativ studie handlar om att resultatet i studien ska kunna tillämpas på

andra sammanhang eller i en annan situation vid ett senare tillfälle (Bryman& Bell 2017).

Guba och Lincoln (refererad i Bryman & Bell 2017) menar att det resultat som forskaren

kommer fram till ska ses som en databas som andra personer kan använda sig av och utifrån

det görs bedömningar av hur relevant och överförbart resultatet är i förhållande till andra

miljöer.

Resultatet i vår studie är baserat på respondenternas uppfattning om anledningar för mindre

företag att välja K3. Vår förhoppning är att se tydliga anledningar till att mindre företag väljer

K3. Detta innebär att redovisningsbyråer eller mindre företag som har möjlighet att tillämpa

K3 kan se vad vi kommit fram till och dra nytta av studien. Studenter som har intresse av att

forska vidare på val av regelverken kan använda vår studie som sekundärkälla eller underlag

för uppsatser. De har även möjlighet att överföra vårt resultat till deras egna uppsatser för att

senare jämföra vårt resultat med det resultat de kommer att få fram.

2.6.3 Pålitlighet

Inom ramen för kvalitativa undersökningar kan man säga att reliabiliteten handlar om

pålitlighet, att man på ett intressant, pålitligt och begripligt sätt beskriver hur man som

forskare har gått tillväga för att samla in och bearbeta data Även datainsamlingen är en faktor

för studiens pålitlighet då man behöver säkerställa att den som intervjuas har den kompetens

som krävs för att på ett tillförlitligt sätt besvara frågorna (Bryman & Bell 2017).

12

För att säkerställa studiens pålitlighet måste man som forskare vara noggrann med att

redogöra för alla moment i forskningsprocessen och även göra en bedömning om hur korrekt

slutsats man dragit utifrån tidigare forskning (Bryman & Bell 2017). Forskaren ska även

beskriva den förförståelse man har för problemställningen (Bryman & Bell 2017).

I vår studie är pålitligheten hög då vi redogjorde för alla moment i vår forskningsprocess samt

visade studiens styrkor och svagheter. Dessutom kan våra slutsatser tydligt kopplas till

tidigare studier som gjorts.

2.6.4 Konfirmering eller bekräftelse

Det ska finnas en möjlighet att styrka huruvida forskaren har handlat i god tro, det vill säga att

man ska säkerställa att forskaren inte har blivit påverkad av sina egna personliga värderingar

och åsikter eller av den teoretiska inriktningen (Bryman & Bell 2017).

Vi anser att vi agerade i god tro under hela forskningsprocessen. Vi anser inte att vi hade

förutfattade meningar eller vi var påverkade av personliga värderingar. Vår frågeformulering

gav inte heller möjlighet till personligt utrymme, och vår teoretiska inriktning låg till grund

för vår analys av resultatet men påverkade inte resultatet i stort.

13

3. Referensram

I detta kapitel introduceras de teorier och redovisningsregler som ligger till grund för vår

analys. Först presenterar vi våra valda teorier, beslutsteori och institutionell teori. I senare

del av kapitalet tar vi upp K-regelverk med de allmänna skillnaderna mellan K2 och K3.

Dessa används när vi analyserar våra empiriska data. Slutligen kommer vi att presentera fyra

tidigare studier som används i vår diskussion.

3.1 Teori

I denna studie har vi använt oss av den begränsade rationalitetsteorin som är en utveckling av

den klassiska beslutsteorin och institutionell teori för att analysera vår empiri i syfte att få en

mer fördjupad förståelse för varför mindre företag väljer K3 framför K2. Anledningen till att

vi valt beslutsteori är att företagen anses vara nyttomaximerande och väljer ett alternativ där

marginalnyttan överstiger kostnaden. Att välja regelverk faller inom ramen för

nyttomaximerande därför att det ena är principbaserat och relativt mer komplicerat än det

andra som är regelstyrt. Vi har gått efter antagandet att företag har vägt in fördelar och

nackdelar med båda regelverken och kommit fram till det alternativ som gör ledningen mest

tillfreds.

Den institutionella teorin är av intresse i vår studie eftersom vi anser att informella och

formella påtryckningar påverkar företagens beteende vilket förklarar situationen om varför

företag väljer ett visst regelverk. Teorin beskriver också olika orsaker som ligger till grund för

att företagen inom samma bransch tenderar att efterlikna varandra. Denna teori förklarar även

situationen när företagen med liknande mål eller strukturer väljer samma regelverk. Företagen

har troligtvis större incitament att imitera andra företag som har samma verksamhet för att

skapa fördelar.

3.1.1 Beslutsteori

Beslutsteorin delas in i normativa teorier som syftar till att förklara hur människor och

organisationer bör fatta sina beslut för att agera rationellt medan de deskriptiva teorierna

syftar till att förklara hur de faktiskt agerar (Nationalencyklopedin, 2018).

Nedan går vi igenom två deskriptiva teorier, nämligen den klassiska beslutsmodellen om

nyttomaximering, och den utvecklade beslutsmodellen om begränsad rationalitet.

14

3.1.1.1 Klassisk beslutsteori – förväntade nyttoteorin

Den klassiska modellen för beslutsteori utgår ifrån den ekonomiska människan, människan

som vet vad den vill ha, och nöjer sig inte fören den fått ut så mycket som möjligt av sina

pengar. Modellen utgår även utifrån att den ekonomiska människan har full överblick av alla

handlingsalternativ och kommer därmed att göra ett rationellt beslut efter en given process

(Lindkvist, Bakka & Fivelsdal 2014). Denna process följer enligt nedan:

1. Människan kan alltid fatta ett beslut när den står inför olika alternativ.

2. Man rangordnar alternativens konsekvenser med hjälp av sin preferensskala (värdeskala

eller måttstock).

3. Preferensordningen är transitiv (A>B>C och inte C> A).

4. Man väljer alltid det alternativ som står högst på värdeskalan, dvs nyttomaximering.

5. Man träffar alltid samma val, om eller när situationen upprepar sig.

Denna modell och process har fått mycket kritik och bör snarare ses som idealfallet, då vi

människor inte har full överblick över alla alternativ. Ur ett marknadsperspektiv är modellen

neutral, det vill säga man utgår ifrån att alla aktörer är ärliga med sina intentioner samt att det

är omöjligt att förutse alla eventuella konsekvenser som ett åtagande kan innebära.

3.1.1.2 Modern beslutsteori - begränsad rationalitetsteorin

Som svar på den kritik som den klassiska beslutsteorin och ”the economic man” fick lade

Herbert Simon fram ”The administrative man” som byggde på begränsad rationalitet.

Utgångspunkten är att rationalitet är en variabel och det är graden av rationalitet i bestämda

situationer som bör undersökas (Lindkvist, Bakka & Fivelsdal 2014). Simon (refererad i

Lindkvist, Bakka & Fivelsdal 2014) menar att i denna beslutsteori kommer individen eller

organisationen att välja ett tillfredställande handlingsalternativ istället för det alternativ som

är nyttomaximerande.

3.1.2 Institutionell teori

Den institutionella teorin beskriver de faktorer som är orsaken till att organisationer som är

verksamma inom samma organisationsområde tenderar att efterlikna varandra. Teorin

beskriver att organisationer inom samma organisationsområde blir allt mer lika varandra med

tiden (DiMaggio & Powell 1983).

15

Inom institutionell teori finns det ett koncept som fångar homogeniteten och detta kallas

isomorfi. Konceptet ses som en förträngande process som tvingar en enhet att efterlikna andra

enheter som verkar inom samma organisationsmiljö. Teorin tar upp tre olika isomorfier som

förklarar likheter bland organisationsområdet: tvingande-, härmande- och normativ isomorfi

(DiMaggio & Powell 1983).

3.1.2.1 Tvingande isomorfi

Tvingande isomorfi är ett resultat av både informella och formella påtryckningar.

Påtryckningar av informellt slag baseras på kulturella förväntningar och traditioner från det

samhälle organisationer är verksamma i. Formella påtryckningar är däremot baserade på lagar

och regler från staten vilket inverkar på organisationers struktur och beteende. Formella

påtryckningar anses vara tvingande för organisationer då de ska hålla sig till lagar och regler

och på det sättet ska organisationer anpassa sig efter lagstadgade påtryckningar.

Påtryckningarna från informell och formell sida leder till att organisationer formas på ett

likartat sätt (DiMaggio & Powell 1983).

3.1.2.2 Härmande isomorfi

Härmande isomorfi är istället ett resultat av osäkerhet inom organisationer. Osäkerheten anses

vara en källa som understödjer och bidrar till imitation. En förklaring till att organisationer

imiterar andra organisationer i samma organisationsområde är att de upplever osäkerhet i den

miljö de befinner sig i. Imitationen är ett sätt att skapa fördelar exempelvis när målen i

organisationen är stora. Imitationen medför även lösningar på problem till en låg kostnad

(DiMaggio & Powell 1983).

Modellering är en term som används i härmande isomorfi och beskriver osäkerheten med

imitationen. Termen beskriver situationen när modellerade organisationer det vill säga

organisationer som blir imiterade inte vet att de utsätts för imitation. Däremot är det är svårt

att hindra organisationer från att imitera andra även om de modellerade organisationerna inte

vill bli imiterade. Det är svårt att få stopp på modellering eftersom modeller och metoder som

organisationer använder sig av lätt kan sprida sig genom exempelvis anställda som

omplaceras eller konsultföretag som anlitas (DiMaggio & Powell 1983).

16

3.1.2.3 Normativ isomorfi

Normativ isomorfi bygger på professionalisering som i sin tur beskriver att

universitetsutbildning, legitimation och tillväxt av yrkesmässiga nätverk är viktiga källor till

utveckling av normativa påtryckningar. Professionaliseringen uppstår när olika yrkesgrupper

väljer vissa normer som senare kommer att följas inom organisationsområdet (DiMaggio &

Powell 1983).

Filtrering av personal tas upp här och innebär att organisationer i sin rekrytering väljer

personer som har läst en viss akademisk utbildning eller vid ett visst universitet och även

anställer personal som arbetat i andra organisationer inom samma bransch. Till följd av

filtrering kommer personalen i organisationen att följa samma rutiner, normer, strukturer och

värderingar i sitt arbete som kan vara en fördel för organisationer och det kan vara

anledningen till att olika beslut fattas på ett likartat sätt samt att problemen ses från samma

perspektiv (DiMaggio & Powell 1983).

3.1.3 Kritik mot teorival

De teorier vi valde anses vara bäst lämpade för att analysera vårt resultat, men trots det kan de

inte på ett tillfredställande sätt analysera eller förklara respondenternas svar. Att vi inte fann

bättre lämpade teorier kan det bero på att våra frågeställningar är av sådan karaktär som gör

det svårt att applicera någon teori på.

3.2 K-regelverk

Som tidigare nämnts påverkar företagsstorlek och verksamhetsform valet av vilket K-

regelverk företagen får tillämpa. Vilka företag som får använda respektive regelverk ser ut

enligt följande:

➢ K1: Enskilda näringsidkare och handelsbolag som ägs av fysiska personer.

Nettoomsättningen uppgår högst till tre miljoner kronor.

➢ K2: Mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar.

➢ K3: Större aktiebolag som inte följer IFRS-regler.

➢ K4: Noterade aktiebolag som följer IFRS-regler.

(Broberg 2010)

17

3.2.3 Skillnader i regelverken

Nedan går vi igenom några men långt ifrån alla regler som skiljer sig mellan regelverken. De

redovisningsprinciper vi valt att presentera beror på att reglerna är väsentligt olika mellan

regelverken. Vi presenterar också regler som tidigare studier uppmärksammat som eventuella

anledningar till att mindre företag väljer K3.

3.2.3.1 Komponentindelning

Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande

komponenter vara väsentlig, ska tillgångens anskaffningsvärde fördelas på dessa (BFNAR

2012:1 17 Kap. 4 §).

Komponentindelningen ger en mer rättvisande bild av redovisningen under den tid som

tillgången används (Broberg & Eriksson 2016). Om en tillgång delas upp i olika komponenter

ska tillkommande utgifter som anses vara väsentliga aktiveras och tas med i tillgångens

redovisade värde med förutsättning att tillgångkriterierna är uppfyllda. Utöver det ska även

utbyte av en komponent eller tillkommande nya komponenter tas upp i balansräkningen

(BFNAR 2012:1).

K2 tillåter däremot inte att dela upp anläggningstillgångar i olika komponenter utan alla

tillgångar ska värderas var för sig över nyttjandeperioden. Ingen komponentindelning får

göras eftersom alla delar i en anläggningstillgång anses vara lika viktiga för att enheten ska

fungera (Broberg 2010). Företag som redovisar enligt K2 får använda sig av schablonmässig

avskrivning vilket innebär att materiella anläggningstillgångar, inventarier och maskiner, får

skrivas av med samma belopp på högst fem år utan att behöva beakta restvärdet, det vill säga

tillgången skrivs av till noll (Broberg 2017).

3.2.3.2 Aktivering av utvecklingsutgifter

En immateriell tillgång är en tillgång som inte har fysisk form, de vanligaste typer av dessa

tillgångar är exempelvis patent, licenser, goodwill eller varumärke (Drefeldt & Törning

2013). Ett mindre företag som tillämpar K2 måste använda sig av kostnadsföringsmodellen

och får inte aktivera utvecklingsutgifter som tillgångar utan dessa utgifter ska kostnadsföras.

En sådan begränsning skapar problem för de företag som arbetar med forskning och

utveckling då företagens egna kapital kommer att minskas om de inte kan aktivera

utvecklingsutgifterna (Broberg 2010).

18

Om ett mindre företag tillämpar K3 har företaget möjlighet att aktivera utvecklingsutgifter.

Med möjlighet menas att ett företag som redovisar enligt K3 kan välja mellan

kostnadsförings- och aktiveringsmodell. Kostnadsföringsmodellen innebär att alla utgifter för

intern upparbetade immateriella tillgångar ska kostnadsföras. Aktiveringsmodellen delar upp

ett forsknings- och utvecklingsprojekt i två delar, forskningsfas och utvecklingsfas. Samtliga

utgifter som tillhör forskningsfasen måste kostnadsföras medan utgifter som uppkommer

under utvecklingsfasen ska aktiveras med hänsyn till att vissa kriterier ska vara uppfyllda. K3

ger möjlighet att kostnadsföra utgifterna som uppkommer under utvecklingsfasen även om

kriterier för aktiveringen är uppfyllda (BFNAR 2012:1).

3.2.3.3 Uppskrivning

Mindre företag som följer K2 får inte alls skriva upp finansiella eller immateriella

anläggningstillgångar, utan K2 tillåter endast uppskrivning av mark och byggnader, dessutom

endast till taxeringsvärde (Broberg 2017). K3 ger företagen möjlighet att skriva upp värdet på

materiella, immateriella och finansiella anläggningstillgångar. Dock tillåter inte K3

uppskrivningar av t.ex. goodwill eller internt upparbetade tillgångar om

kostnadsföringsmodellen tillämpas. Uppskrivningar får göras om en tillgång har ett

tillförlitligt värde som överstiger tillgångens redovisade värde, och tillgången får högst

skrivas upp till verkligt värde (Broberg & Eriksson 2016).

3.2.3.4 Uppskjuten skatt

För företag som redovisar enligt K3 får de redovisa uppskjuten skatteskuld eller uppskjuten

skattefordran (BFNAR 2012:1). Det är däremot otillåtet i K2 att redovisa uppskjuten

skattefordran utan det som får redovisas är den aktuella skatten (BFNAR 2016:10).

3.2.3.5 En rättvisande bild

Både K2 och K3 anger att årsredovisning enligt det allmänna rådet ska ge en rättvisande bild.

Rättvisande bild innebär att:

Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en

rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det behövs för att en rättvisande

bild skall ges, skall det lämnas tilläggsupplysningar (SFS 1995:1554 2 kap. 3 §).

19

K2 ger inte möjlighet att fullt ut tillämpa alla regler som finns i ÅRL som exempelvis

värdering till verkligt värde. K2 präglas av förenklingar som schabloner för avskrivningar

eller lägre krav av tilläggsupplysningar. Regelverket styrs även av standardiserade regler som

begränsar möjligheter till egna bedömningar. Begräsningar som följer K2 gör att man inte får

en helt rättvisande bild av verksamheten även om företagen har intresse av att visa en mer

rättvisande bild (Broberg 2010).

Broberg (2010) anser däremot att K3 är ett bättre alternativ för stora företag med mer

komplex verksamhet och har många externa intressenter. Företagen har mer möjligheter till

egna bedömningar som ger en bättre bild av verksamheten, men K3 är mer komplicerad och

reglerna där är mer invecklade. Det är inte heller så enkelt att tillämpa reglerna i K3 eftersom

regelverket ställer högre krav på redovisningen i syfte att ge en mer komplett och rättvisande

bild av företaget.

3.3 Tidigare studier

Det har gjorts flera studier om val av K3 för mindre företag, både kvalitativa och kvantitativa.

Vi anser att resultatet av de valda studierna är lämpligt för vår studie då vi kan jämföra vårt

resultat med tidigare studier.

3.3.1 Studie: K2 eller K3, en valmöjlighet för små och medelstora företag

Rydén och Samuelsson (2013) vid Karlstads universitet gjorde en kvalitativ studie om val

mellan K2 och K3 genom att intervjua tre auktoriserade revisorer och en ekonomichef. De

insåg att mindre företag väljer K3 eftersom regelverket ger möjligheten att skriva upp värdet

på tillgångar och aktivera utvecklingsutgifter. Studien visade också att tillämpning av K3 ger

en ökad jämförbarhet åt intressenterna.

Rydén och Samuelsson (2013) undersökte även om det finns branscher som påverkas av valet

mellan K2 och K3 och de kom fram till att IT-branschen, elnätsföretag och

anläggningsintensiva branscher har tydliga fördelar av att tillämpa K3. Anledningen till det är

att dessa branscher främst arbetar med utveckling och de är i behov av att aktivera

utvecklingsutgifter. Om dessa företag väljer K2 kommer de inte heller kunna skriva upp

anläggningstillgångar eftersom K2 endast tillåter uppskrivningar av mark och byggnad.

20

3.3.2 Studie: Vilka faktorer påverkar företags val av redovisningsregelverk

Nordgren och Sjöstedt (2014) gjorde en kvantitativ studie om faktorer som påverkar valet

mellan K2 och K3 vid Karlstads Universitet. Antalet mindre företag som deltog i studien var

39 och frågorna besvarades av personer som var ekonomiansvariga i respektive företag.

Utifrån studiens resultat konstaterade de att företagsstorlek och rådgivarens rekommendation

hade störst inverkan på företagets val av regelverk då 79,5 % av de tillfrågade företagen

svarade att de blev påverkade av rådgivarna och 30 av 39, motsvarande 76,9 % svarade att

företagsstorlek, det vill säga att antal anställda, balansomslutning och nettoomsättning

påverkade valet mellan K2 och K3. Om företagen ligger nära gränsen till större företag bör de

fundera på att välja K3. Sådana företag kommer vara tvungna att redovisa enligt K3 om de

växer i framtiden.

Nordgren och Sjöstedt (2014) ställde även frågan om hur mycket branschtillhörighet hade

påverkat valet av regelverk eller om företag inom samma bransch imiterat andra företag.

Resultatet visade att 10 av 39 företag ansåg att branschtillhörigheten hade inverkan på valet

av regelverk medan 71,8 % av dessa 39 företag ansåg att branschtillhörigheten inte hade

någon påverkan.

3.3.3 Studie: Val av regelverk för redovisning - En kvalitativ studie om mindre

företags val mellan regelverken K2 och K3

En kvalitativ studie av Dyfvelsten och Hultström (2015) gjordes i syfte att undersöka

anledningar som påverkar valet av regelverk för mindre företag. Studiens urval utgjordes av

fyra auktoriserade revisorer, tre redovisningskonsulter och en redovisningsspecialist. De kom

fram till att företagets verksamhet, innehav av tillgångar och branschtillhörighet har inverkan

på valet av regelverk då vissa företag tvingas i det principbaserade K3 eftersom en del av

värderingsmetoderna endast är tillåtna i K3 trots att det regelbaserade K2 anses vara enklare.

Bland företag som påverkas av det principbaserade regelverket är det företag inom innovation

och utveckling samt inom fastighetsbranschen. De konstaterade även att

redovisningskonsulternas råd och rekommendationer har stort inflytande över valet av

regelverk eftersom de flesta företagen varken är insatta i regelverken eller har den kompetens

som krävs för att kunna fatta ett beslut.

Vad det gäller de företag som haft möjligheten att välja mellan K2 eller K3 så var deras val

kopplat till kostnader som respektive regelverk medför. Dyfvelsten och Hultström (2015)

21

betonade att företagen väljer det regelverk med minst kostnad, och K2-regelverket anses vara

mindre tidskrävande och mindre kostsamt.

3.3.4 Studie: Mindre företags val av K-regelverk - Hur valde företag mellan K2 och

K3?

Andersson och Backeström (2015) gjorde en kvantitativ studie i syfte att undersöka valet

mellan K2 och K3 för mindre onoterade företag samt se om det föreligger någon

branschanknytning i valet. Urvalet i studien var begränsat till mindre inom industri-, IT- och

fastighetsbranschen. De kom fram till att de flesta företag inom fastighets- och

industribranschen valde K2 i sin redovisning då det visade sig att 73 % av företagen inom

dessa två branscher redovisade enligt K2 och 27 % valde K3. Resultatet från IT-branschen var

ganska jämnt och det visade sig att 51,3 % valde K2 och resterande valde K3.

Andersson och Backeström (2015) fastställde att avskrivningar har ett positivt samband med

val av regelverk inom dessa tre branscher. Resultatet visade att skatt och rörelseresultat styr

valet mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen, och att företagens incitament att använda

sig av K3 ökar när det var ett högt värde på skattekostnader då K3 ger möjligheten att

redovisa uppskjuten skatt. Inom IT-branschen har avskrivningar en stor inverkan på

företagens val av regelverk vilket innebär att sannolikheten att företag inom IT-branschen

väljer K3 ökar när de redovisar ett högt avskrivningsvärde. Inom industribranschen visar det

sig att ingen av de förklarningar som (rörelseresultat, skatt, skuldsättningsgrad, avskrivningar,

tillgångar eller materiella anläggningstillgångar) styr valet mellan K2 och K3. Andersson och

Backström (2015) menar vidare att det kan finnas andra faktor som påverkar valet av

regelverk för industribranschen men de har inte lyckats att få fram dem i den här studien.

22

4. Empiri

I detta kapitel presenterar vi våra enkätsvar som vi har samlat in från mindre företag och

redovisningsbyråer. Vår empiri presenteras i from av sammanfattning av respondenternas

svar. Samtliga enkäter återfinns som bilagor.

4.1 Respondenter i redovisningsbyråer

4.1.1 Respondent 1

Catherine Osbeck: Auktoriserad redovisningskonsult och kontorschef i Tranås.

Catherine skriver att det är bättre för ett mindre företag att tillämpa K3 om företaget är under

en stark tillväxt då det går att redovisa egenutvecklade tillgångar i balansräkningen. Däremot

är K2 bättre för de företag som har en enkel verksamhet eftersom detta regelverk är enkelt och

har begränsande val. En fördel med K3 är att det ger möjligheter till individuella bedömningar

och ger en mer rättvisande bild av resultatet.

Catherine anser att branschtillhörigheten påverkar vissa mindre företag att välja K3 och

framför allt utvecklings- och fastighetsbranschen. Utvecklingsföretag som redovisar i enlighet

med K3 kan exempelvis ta upp utgifter för nedlagt arbete i balansräkningen och därmed får

företagen en starkare balans. Hon skriver vidare att fastighetsföretag som är i behov av

renovering väljer K3 då det är möjligt med komponentindelning där en komponent kan

hanteras som komponentbyte istället för kostnad, vilket bidrar till ett mer rättvisande värde av

tillgången Däremot anser inte hon att det finns något samband mellan externa intressenter och

val av K3 för mindre företag men hon menar att K3 kan vara en säkerhet för intressenterna

eftersom årsredovisningen i K3 ger en mer rättvisande bild av företaget.

Möjligheten att skriva upp samtliga tillgångar i K3 kan vara en anledning för mindre företag

att välja K3 då de kan visa en starkare balansräkning men hon nämner ingen specifik bransch

som gynnas av denna möjlighet. Vad det gäller uppskjuten skatt tycker hon inte att det är en

stark anledning till val av K3 eftersom redovisning av uppskjuten skatteskuld och

skattefordran är ganska komplicerad, men om ett företag har ett underskott kan denna

möjlighet vara bra för att förstärka balansräkningen. Slutligen understryker hon att

tillämpning av K3 ger en mer rättvisande bild av verksamheten med fler valmöjligheter.

23

4.1.2 Respondent 2

Mats Enegren: Auktoriserad redovisningskonsult i Linköping.

Mats skriver att de flesta av byråns kunder är företag som värdesätter en tillämpning av ett

enklare regelverk än eventuella fördelar med en mer rättvisande bild av deras verksamhet. De

fördelar som han ser med K3 är att regelverket ger en mer rättvisande bild.

Om det förekommer extern påverkan i form av intressenter som kan påverka valet av

regelverk svarar Mats att det inte förekommer på hans arbetsplats. Han kan rent spontant bara

komma på ett bolag som bytt från K2 till K3 och detta var på grund av betydande

investeringar i egenupparbetade immateriella tillgångar som i K2 hade gått förlorade och i sin

tur krävt aktieägartillskott. Han skriver vidare att de har några bostadsrättföreningar och

fastighetsföretag som tillämpar K3 på grund av att de anser att komponentindelningar

reflekterar den sanna förbrukningen av tillgången och därmed ger en mer rättvisande bild av

verksamheten.

De branscher han kan se att K3 är vanligare i är fastighetsbranschen på grund av

komponentindelningar och innovationsföretag på grund av att de har mycket egenupparbetade

immateriella tillgångar.

Mats vidhåller att bolagen gärna vill ha ett enklare regelverk istället för en mer rättvisande

bild och därför tror att många ryggar för K3. Han hänvisar inte till K3 om han inte ser

betydande fördelar som t.ex. att man annars riskerar kontrollbalansräkning eller dylikt. Mats

skriver även att han inte jobbar med publika aktiebolag och därför anser han inte att företags

intressenter har ett behov av en mer korrekt bild av resultat och ställning som K3 anses att ge.

Mats svarar även att möjligheten till att redovisa uppskjuten skatt och uppskrivning av

tillgångar i sig inte har varit en anledning till att de företag som han jobbar med har valt K3.

Han skriver även att uppskjuten skatt lika gärna kan vara en anledning till att företag inte

väljer K3 då de slipper räkna fram den uppskjutna skatten.

4.1.3 Respondent 3

Ola Jakobsson: Auktoriserad revisor och delägare i Norrköping.

24

Ola skriver att bolag som utvecklingsbolag och vissa fastighetsbolag kan få en bättre

redovisning med hjälp av K3. De fördelar han kan se med att mindre företag använder K3 är

att de får möjligheter till komponentindelning och aktivering av utvecklingsutgifter utan att

behöva lämna massa notupplysningar. I jämförelse kan han se att K2 har fördelar med att det

är svårt att göra fel då regelverket är regelstyrt. Det är även enkelt att jämföra K2 med andra

bolag samt att det krävs minimalt med resurser för att upprätta årsredovisningen.

Nackdelen med K3 som han ser det är att trots förenklingar för mindre företag krävs det mer

arbete avseende bedömningarna. Med K2 är nackdelen att företagen låser sig att redovisa på

ett sätt även om det hade varit mer rättvisande att redovisa på ett annat sätt.

På frågan om det förekommer externa intressenter som kräver eller önskar att företaget

redovisar enligt K3 svarar Ola att det finns intressenter som kräver K3 men även har krav på

notupplysningar t.ex. alla fotbollsklubbar som behöver elitlicens måste redovisa enligt K3.

Han skriver vidare att det kan finnas andra intressenter som kräver K3 men att det framför allt

är i koncerner där redovisningen ska tillämpas och presenteras på samma sätt i hela

koncernen.

Ola kan inte se att det är vanligt att företag väljer K3 endast på grund av möjligheten att

skriva upp värdet på fastigheter men det har hänt att om företaget har ett svagt eget kapital

och vill visa upp en bättre soliditet. Det kan även vara en bank som kräver att en äldre nästan

helt avskriven byggnad ska skrivas upp om byggnaden står inför en större renovering.

De företag som han ser kan tänkas välja K3 på grund av komponentindelning är

fastighetsföretag som ska göra nyinvesteringar samt företag med gamla fastighet vars

marknadsvärde väsentligt överstiger bokfört värde och taxeringsvärde. Han skriver vidare att

om företaget har en typ av byggnad med en stor andel grund så kan företaget erhålla lägre

avskrivningar och högre resultat.

På fråga om mindre företag väljer K3 på grund av möjligheten till aktivering av vissa utgifter

för utvecklingsarbeten svarar han att det normalt beror på att företaget i fråga har något att

tjäna på K3 och att det främst handlar om utvecklingsbolag som behöver aktivera balanserade

utgifter för ny teknik eller liknande.

Han kan inte se att företag väljer K3 på grund av att möjligheten att redovisa uppskjuten skatt,

då möjligheten fanns tidigare och ska dessutom prövas årligen. Han ser inte heller att

25

branschtillhörighet spelar in i val av regelverket utan att det är det enskilda bolags unika

situation som styr.

På frågan om han kan se några andra anledningar till att mindre företag väljer K3 svarar Ola

att det kan vara att företaget har tankar att växa snabbt, att de ingår i en större koncern som

tillämpar K3 eller att de tidigt vill gå in i K3 för att slippa justera jämförelsebalanserna som

de annars måste göra.

4.1.4 Respondent 4

Emma Westholm: Auktoriserad revisor i Linköping.

Enligt Emmas bedömning kan alla företag använda K3 därför att årsredovisningen utifrån K3

ger en högre standard och förtroende på marknaden. Hon rekommenderar K3 till företag med

en omsättning på över 25 MSEK.

De branscher som hon kan se hellre väljer K3 är företag inom utvecklings- och

fastighetsbranschen eftersom K2 inte är förenligt med att aktivera utvecklingsutgifter.

Fastighetsföretag väljer K3 för att kunna aktivera komponenter som till t.ex. stambyten.

Emma tillägger att komponentindelning är ett bra alternativ för mindre företag som köper

fastigheter med eftersatt underhåll.

Hon kan dock inte märka att företag skulle välja att redovisa enligt K3 på grund av

möjligheten till att skriva upp tillgångar till högre än taxeringsvärdet. Inte heller möjligheten

till att redovisa uppskjuten skatt skulle vara något företagen baserar sin regelverksval på och

på frågan om externa intressenter känner hon inte till att det förekommer externa intressenter

som önskar eller kräver att mindre företag redovisar enligt K3.

4.1.5 Respondent 5

Ann: Redovisningskonsult.

Respondenten önskar vara anonym. Ann är ett fingerat namn.

Ann skriver att de mindre företag som hon har hand om valt K3 främst på grund av de inom

en snar framtid kommer bli tvingade att tillämpa K3, eller att de på grund av sin verksamhet

får fler möjligheter i sin redovisning och då främst på grund av de värderingsprinciper som

finns i K3.

26

Ann anser att de företag som driver en enklare verksamhet har mer att vinna på att tillämpa

K2 i jämförelse med K3 då man slipper tolkningsfrågorna som finns i K3 gällande värdering.

Hon skriver vidare att om man är ett mindre företag med en enklare verksamhet behöver man

inte den högre nivån av rättvisande bild som K3 ger.

Vid frågan om det förekommer externa intressenter som eventuellt önskar eller kräver att

företag tillämpar K3 svarar Ann att hon inte har stött på någon som kräver det men K3 kan

vara en säkerhet för intressenter om de har kunskap om regelverket.

Angående om hon har märkt något samband mellan branschtillhörighet och val av K3 svarar

Ann att det rör sig om utvecklingsbolag med tanke på att man kan ta upp nedlagt arbete i

balansräkningen och likaväl fastighetsbranschen på grund av att i K3 hanteras komponenter

som komponentbyte och inte kostnad t.ex. stambyte, vilket även ger en mer rättvisande bild.

Hon anser däremot inte att möjligheten till att redovisa uppskjuten skatt är något företagen

värderar högt utan snarare att de anser att det är krångligt att räkna på.

Som slutord skriver Ann att en anledning till att mindre företag kan tänkas välja K3 är att de

får en mer rättvisande bild av verksamheten.

4.1.6 Respondent 6

Eva Törning: Redovisningsspecialist i Helsingborg.

Eva skriver att företagets storlek, intressenter, ägarförhållande och eventuella tillväxtplaner

ofta varit avgörande i valet av K3. Hon menar att K3 oftast ger en bättre redovisning då den

innehåller fler redovisnings- och värderingsprinciper. Hon menar vidare att K2 är skrivet för

en enklare verksamhet och alla mindre företag har inte en enkel verksamhet.

På frågan om det kan finnas externa intressenter som påverkar valet av regelverk svarar hon

att hon inte tror det. Det är bara de allra minsta företag som passar för K2 och för dessa blir

det ofta ingen skillnad mellan K3 och K2.

Hon ser inte heller något större samband mellan branschtillhörighet och valet av regelverk,

varken K2 eller K3. Hon skriver också att energibranschen enbart tillämpar K3 på grund av de

har en branschstandard enligt K3 men att detta även beror på att alla företag i den branschen

är större företag och ändå är tvingade att tillämpa K3. Hon skriver vidare att

27

insamlingsorganisationer med 90-konton måste tillämpa K3 för att Svensk Insamlingskontroll

kräver det och att fastighetsföretag tillämpar både K3 och K2.

På frågan om företag till större del baserar sitt beslut av K3 på möjligheten att redovisa

uppskjuten skatt svarar hon att ”ja” det gör de om företagen har en uppskjuten skattefordran,

de väljer K3 för att kunna göra underprisöverlåtelser. Om företagen har en stor uppskjuten

skatt och tillämpar K2 ska upplysning lämnas i förvaltningsberättelsen.

4.1.7 Respondent 7

Peter Hansson: Accounting manager i Linköping.

Peter skriver att K3 lämpar sig för utvecklingsföretag som vill aktivera egenutvecklade

anläggningstillgångar eller tillverkande företag som har indirekta tillverkningskostnader som

K2 inte beaktar. Fastighetsföretag kan enligt K3 skriva upp fastigheter till marknadsvärde, till

skillnad från K2 som endast tillåter uppskrivningen till taxeringsvärdet. Han skriver också att

de äldre bostadsrättsföreningar och fastighetsföretag borde redovisa i enlighet med K3 då man

kan direkt bokföra en del kostnader som värdehöjande istället för att kostnadsföra reparation

och underhåll. Med komponentavskrivningen aktiveras underhåll och renovering för att

belasta resultaträkning med endast avskrivningen medan kostnader för underhåll

kostnadsföras direkt i K2. Han tillägger att komponentavskrivningen bara är en konsekvens

av andra orsaker om företagen väljer K3. Det stora problemet med komponentavskrivningar

är att olika avskrivningstider medför skattemässiga, årliga, justeringar i jämförelse med de

bokföringsmässiga. En bostadsrättsförening har däremot inga skattemässiga problem vs

bokföringsmässiga.

Redovisning av uppskjuten skatt är inte heller en anledning för mindre företag att välja K3

förutom de företagen med underskott. Dessa företag måste påvisa att man kan utnyttja

underskottet inom en rimlig tid för att få bokföra uppskjuten skattefordran.

På frågan om möjlighet att skriva upp samtliga anläggningstillgångar till verkligt värde svarar

Peter att denna möjlighet kan vara en anledning till val av K3 då det ger företagen möjlighet

att förstärka sitt eget kapital. Ett fastighetsföretag eller ett företaget som äger sina fastigheter

men redovisar ett underskott har exempelvis möjlighet att förbättra det egna kapitalet genom

uppskrivningen med hänsyn till uppskrivningskriterierna.

28

Vidare skriver Peter att branschtillhörigheten påverkar exempelvis utvecklingsföretag som

utvecklar egna produkter och mjukvara att välja K3. Däremot anser han inte att det finns vissa

intressenter som kräver företag att välja K3 eftersom intressenterna saknar kunskap om de

olika regelverken. Slutligen skriver Peter att K3 är ett flexiblare regelverk gällande

exempelvis värderingsmöjligheter, och K3 har även lättnadsregler vad det gäller upprättande

av både årsredovisning och bokslut för mindre företag som väljer K3.

4.1.8 Respondent 8

Erik: Auktoriserad Redovisningskonsult.

Respondenten önskar vara anonym. Erik är ett fingerat namn.

Erik menar att val av K3 i mindre företag är har skett antingen som en förberedelse inför

kommande räkenskapsår då K3 blir tvingande på grund av att deras gränsvärden för att

klassas som ett större företag kommer att uppnås inom en nära framtid, eller att val av K3 har

gjorts för att kunna aktivera immateriella tillgångar. K3 är ett mer omfattande regelverk som

ställer högre krav på informationsnoter i redovisningen, och högre detaljnivå på

komponentavskrivningen. Att K3 ställer högre krav menar han att det kan vara en nackdel för

mindre företag som har mer intresse att skapa vinster genom en grundaffär än genom

redovisningsmässiga tekniska lösningar.

På frågan om externa intressenter haft önskan att företagen redovisar enligt K3 svarar Erik att

deras kunder inte haft en sådan yttre påverkan. Han anser inte heller att branschtillhörigheten

spelar en större roll när det gäller val av K3 utan som tidigare menar han att det beror på

gränsvärdena och verksamhetsformen.

Möjligheten att redovisa uppskjuten skatt anser han inte den som ett starkt argument för

företagen att välja K3 eftersom företagen framför allt inte har ett sådant önskemål om att

redovisa uppskjuten skatt. Likaså är möjligheten till komponentindelning inte heller ett skäl

till att mindre företag skulle välja K3 då diversifierad avskrivning enlig plan är möjligt i K2.

Möjligheten att skriva upp samtliga tillgångar i K3 är ingen strak anledning för mindre företag

att välja K3. Erik menar att tekniken med uppskrivningar av tillgångar inte är vanligt

förekommande i företagen. Om ett mindre företag vill skriva upp sina tillgångar till verkligt

värde bör företaget överväga om det räcker med en mindre uppskrivning som K2 tillåter så att

K2 fortfarande kan tillämpas.

29

Erik avslutar med att mindre företag inte föredrar K3 eftersom regelverket ställer högre krav

på redovisningen och att det är ett mer komplext regelverk som deras kunder inte vill in i om

det inte krävs. Han skriver också att han inte varit med om att ett mindre företag frivilligt

ändrar från K2 till K3 utan ett särskilt skäl.

4.1.9 Respondent 9

Daniel Hedlund: Senior redovisningskonsult i Stockholm.

Daniel skriver att han endast skulle rekommendera K3 om det krävdes för att uppfylla

lagstiftningen. Vidare skriver han att det oftast handlar om företag som ska aktivera

utvecklingsutgifter och bokföra dessa som tillgång vilket inte är tillåtet i K2, men även om

företaget tillhör en koncern som tillämpar K3 kan det bli aktuellt att tillämpa K3.

På frågan vilka fördelar respektive nackdelar han ser med K3 i jämförelse med K2 svarar han

att K3 är mer uppstyrt jämfört med K2 men det ger en mer rättvisande bild. Han inflikar att

när K2 och K3 infördes skämtade man om att K2 är lätt men inte rätt vilket han tycker

stämmer till viss del. Han anser även att K2 nästan är för ”avskalad” medan K3 nästan kan

vara alltför detaljerad. I K2 saknar man ibland information, sådan information som man alltid

haft i årsredovisningarna med tanke på att det ska vara lätt. Daniel skriver vidare att

avskrivningen är kraftigt förenklad i K2, och som följd av den ger K2 inte en rättvisande bild

av företagets ekonomi. Han fortsätter med att K3 har en stor fördel när det gäller att redovisa

uppskjuten skatt, det vill säga en skattefordran eller en intäkt vid underskott som man bokför

om företagen inom en snar framtid kan nyttja underskottet. I K2 är det förbjudet att redovisa

uppskjuten skatt.

På frågan om det förekommer externa intressenter som kräver eller önskar att företaget

redovisar enligt K3 svarar han att det kan finnas andra koncernföretag eller andra företag som

har ägarintresse i ditt företag. Men även finansierare som vill ha en mer rättvisande bild av

företagets ställning, trots att de kan välja att begära detaljerade rapporter. Oftast förekommer

kraven från moderbolaget i en koncern.

Daniel skriver vidare att branschtillhörighet påverkar mindre företag i val av K3. Det är

normalt att tillverkande företag med forskning och utveckling av egna produkter som

påverkas av K3.

30

Angående komponentindelning menar Daniel att det är en stor administrativ utmaning.

Tidigare hade man ”vanligt anläggningsregister” och efter K3 var man tvungen att dela in i

komponenter. Man var ibland tvungen att skapa en projektgrupp för at lösa detta. Företag med

många inventarier, som är sammansatta av olika komponenter, kräver stor noggrannhet och

att hela tiden uppdatera anläggningsregister för att det ska bli rätt. Daniels uppfattning är att

företag inte väljer K3 för att dra nytta av komponentindelning utan snarare ser det som en

nackdel. Är det ett lönsamt företag vill de normalt ha maximala avskrivningar, vilket de

normalt inte får med komponentindelningen.

På frågan om aktiveringsmodellen i K3 är en anledning till att företag väljer K3 svarar Daniel

att det är nästan den enda anledningen om man bortser från krav från koncernen. Han skriver

att de flesta mindre företag startar som K2 men om de vet från början att de ska utveckla egna

produkter så vill de aktivera dessa. Han menar att om utvecklingsföretag inte tillämpar K3

kommer de göra så pass stora förluster att företagen måste likvideras.

Vidare om möjligheten till uppskrivning är en anledning för företag att välja K2 svarar Daniel

att han inte varit med om uppskrivningar sedan regelverken infördes men han anser att det är

sannolikt att företag med egenägd fastighet är mer intresserade av K3 än K2 och menar att en

fastighet i många fall kan rädda det egna kapitalet, och varför då acceptera ett tak vid

taxeringsvärdet.

Daniel skriver vidare att han endast arbetat med uppskjuten skatt innan regelverken infördes

men dock inte efter. Han anser från hans perspektiv att det är väldigt ovanligt att företagen

väljer K3 för att redovisa uppskjuten skatt förutom företag med underskott. På frågan om han

kan se några andra anledningar till att företag väljer K3 svarar Daniel att det möjligen kan

vara företag som äger fastigheter som ges större valfrihet med K3, eller entreprenadföretag

som kan välja bokföringsmetod för sina pågående arbeten.

4.2 Respondenter i mindre företag

4.2.1. Respondent 1

Marita Magnusson: Ekonomichef på ett tillverknings & utvecklingsföretag i Dorotea.

Marita har hand om löpande bokföring och sammanställning av bokslut. Företaget anlitar en

redovisningsbyrå som sköter skatt, årsredovisning och deklaration. Hon skriver att företagets

31

val av K3 var på inrådan av revisorn och att företaget inte heller hade någon aning om vilket

regelverk andra företag i branschen tillämpade utan företaget var helt beroende av revisorns

rekommendation.

Marita skriver att komponentindelningen och redovisning av uppskjuten skatt inte var någon

anledning till val av K3. Hon tycker inte heller att uppskrivningen spelade in i valet av K3

eftersom företaget inte äger någon mark utan de hyr sina lokaler. Vad det gäller aktivering av

utvecklingsutgifterna skriver hon att denna möjlighet ger företaget möjlighet att aktivera en

del av utvecklingsutgifter. Slutligen anser hon inte att externa intressenter påverkade företaget

att välja K3 och hon skriver också att företaget inte märkt någon skillnad vid bytet till K3

jämfört med K2.

4.2.2 Respondent 2

Tomas: Ekonomiansvarig på ett fastighetsföretag.

Respondenten önskar vara anonym. Tomas är ett fingerat namn.

Tomas skriver att bolaget anlitar en redovisningsbyrå som hjälper till med den löpande

bokföringen och upprättande av årsredovisningen. företaget tillämpade inte K2 förut utan

revison rekommenderade bolaget att upprätta K3. företaget visste inte heller vad andra i

branschen hade för regelverk i samband med valet av K3.

På frågan om fördelar och nackdelar med K3 har Tomas inte märkt någon nackdel med

regelverket utan han svarar att K3 ger möjlighet att värdera bolagets tillgångar till

marknadsvärde samt aktivera vissa underhålls- och reoperationsutgifter. Utöver det anser inte

Tomas att externa intressenter påverkade valet av regelverk då bolaget inte har sådana externa

intressenter som kräver K3

Tomas anser att komponentindelningen var en ganska stark anledning för företag att välja K3

för att visa en mer rättvisande bild av tillgångarna. Han menar att K3 kräver företaget att dela

upp sina tillgångar i olika komponenter och skriva av komponenterna var för sig. Han skriver

vidare att redovisning av uppskjuten skatt inte var en viktig anledning att välja K3. Aktivering

av utvecklingsutgifter var inte något centralt i valet av K3 eftersom företaget har inga

utvecklingskutgifter. Möjligheten att skriva upp samtliga tillgångar till verkligt värde svarar

Tomas att denna var en viktig anledning för företaget att välja K3 eftersom de kan skriva upp

sina ägda fastigheter till verkligt värde.

32

4.2.3 Respondent 3

Annika Rousu: Ekonomichef på ett tillverknings & utvecklingsföretag i Ödeshög.

Annika skriver att redovisningen i företaget sköts av anställda på ekonomiavdelningen.

Vidare skriver hon att företaget inte tillämpade K2 förut men företaget fick råd av en revisor

som extern part vid val av K3. Företaget kollade inte heller på vad andra företag i branschen

hade för regelverk utan de utgick från företagets förutsättningar då hon anser att varje företag

är unikt. Företaget har inte heller någon extern intressent som kräver tillämpning av K3.

Annika framhåller att redovisning av uppskjuten skatt har ingen påverkan i valet. Hon anser

inte heller att möjligheten att skriva upp samtliga tillgångar till verkligt värde är något viktigt

i valet. Företaget har däremot utvecklingsutgifter som ska aktiveras vilket är otillåtet i K2.

Hon skriver också att företagen kan aktivera reparation och underhåll i fastighet vilket inte

heller är möjligt i K2. Utöver det har företaget indirekta kostnader i sin kalkyl som inte är

tillåtet att aktivera i K3. Annika skriver att komponentindelningen kräver mer arbete men

fördelarna överväger, och därför tycker hon att komponentindelningen inte är den enda

anledning som spelade in i val av K3.

33

5. Analys

Vi har analyserat enkätsvaren utifrån vår referensram och kommit fram till några

anledningar till val av K3. Delkapitlen kommer från vad vi frågade om i enkäter och vad

respondenterna tog upp själva.

5.1 Företagstillväxt

Emma, Erik och Eva nämner att företagets tillväxtplaner och storlek är en anledning till att

företag väljer K3 eller planerar att göra det. Erik skriver att val av K3 i mindre företag har

skett som förberedelse inför kommande räkenskapsår där K3 kommer att bli tvingande, och

Eva skriver att framtida tillväxtplaner har varit avgörande när hon assisterat i företagets val av

regelverk.

Företagen väljer K3 när deras storlek gör att de ligger nära gränsvärdena för att klassificeras

som ett större företag. Företagen måste inte tillämpa K3 om de inte uppnått den gränsen men

de bör tillämpa K3 tidigare än nödvändigt eftersom de så småningom kommer att vara

tvungna.

5.2 Aktivering av utvecklingsutgifter

Det går att se ett mönster i respondenternas resonemang om aktivering av

utvecklingsutgifterna. Trots att respondenterna från redovisningsbyråer befinner sig i olika

städer har frågan om aktiveringsmöjlighet besvarats på samma sätt, och detta är något som

institutionell teori bekräftar då DiMaggio och Powell beskriver att organisationer börjar

efterlikna varandra med tiden. Utifrån enkätsvaren från redovisningsbyråer går det exempelvis

att se att behovet av att aktivera utvecklingsutgifter är en viktig anledning för

utvecklingsföretag att välja K3. Respondenterna från utvecklingsföretag understryker också

att aktivering av utvecklingsutgifter har varit en stark anledning till att välja K3.

DiMaggio och Powell menar också att reglerna påverkar företags beteende och struktur och

leder till att företagen formas på ett likartat sätt. Mindre företag inom utvecklingsbranschen

väljer sällan K2 på grund av begränsningar i regelverket. Företagen får därmed endast

använda sig av kostnadsföringsmodellen som inte ger möjligheten att aktivera

utvecklingsutgifter som tillgångar utan dessa utgifter kommer att kostnadsföras, vilket leder

till minskning av företagens egna kapital.

34

5.3 Komponentindelning

Respondenterna menar att kravet på komponentindelning i K3 har inverkan på en viss

företagskategori nämligen fastighetsföretag som är i behov av renovering. Catherine, Ann,

Tomas och Mats menar att uppdelning av en tillgång i olika kompententer ger en mer

rättvisande bild av verksamheten, då komponenterna har olika nyttjandeperioder och skrivs av

var för sig vilket reflekterar den sanna förbrukningen.

Enligt K3 ska väsentliga utgifter och tillkommande komponenter aktiveras och räknas in i

tillgångens redovisade värde. Emma och Ann berättar att komponentindelningen även handlar

om att aktivera komponenter som exempelvis stambyte, eller som Peter, Annika och Tomas

återger om möjligheten att aktivera utgifter för underhåll och reparation. Vad respondenterna

belyser om komponentindelningen kan även knyts till vad Broberg nämner om

schablonmässig avskrivning i K2 då företagen varken kan komponentindela sina tillgångar

och visa en mer rättvisande bild, eller aktivera underhålls- och reparationsutgifter.

Det finns dock respondenter som har andra åsikter om komponentindelningen. Erik och Eva

menar att komponentindelningen kräver mer arbete och ställer högre krav på redovisningen,

även Daniel av denna åsikt skriver att komponentindelning kräver stor noggrannhet och ett

ständigt uppdaterat anläggningsregister för att det ska bli rätt, vilket ger en stor administrativ

börda. Peter tillägger att olika avskrivningstider medför skattemässigt årliga justeringar,

vilket anses vara det stora problemet med komponentavskrivningen. Respondenternas åsikter

om svårigheter med komponentindelningen kan kopplas samman med komplexiteten i K3-

regelverk som Broberg (2010) belyser om.

5.4 Uppskrivning

Möjligheten att skriva upp mark och byggnader till verkligt värde kan vara en anledning för

företag att välja K3. Ola, Peter och Daniel menar att uppskrivningen till verkligt värde är ett

bra sätt för företag som äger egna fastigheter och redovisar underskott att förstärka sitt

redovisade egna kapital och visa en bättre soliditet. Även Tomas från ett fastighetsföretag

skriver att värderingsmöjligheten i K3 var en viktig anledning i valet av K3 då företaget kan

skriva upp sina ägda fastigheter till verkligt värde. Men Erik och Ola tillägger att det är

ovanligt att ett mindre företag väljer K3 bara för att kunna skriva upp sina tillgångar till

verkligt värde. Emma och Mats anser inte att uppskrivningen är någon anledning till att välja

35

K3. Erik menar däremot att uppskrivningen till taxeringsvärde kan vara tillräcklig för många

mindre företag, och i så fall bör företagen överväga följderna innan de väljer K3.

Hur företagen värderar sin nytta av uppskrivningsmöjligheterna i K3 kopplas ihop med

beslutsteori och nyttomaximeringen. Företagen väljer det regelverk som ger mest nytta, och

med uppskrivningsreglerna ger K3 högst nyttomaximering för vissa mindre företag.

5.5 En rättvisande bild

Enligt ÅRL (SFS 1995:1554) ska företagen upprätta sin balans- och resultaträkning på ett sätt

så att de ger en rättvisande bild av resultat och ställning i företaget. Broberg (2010) skriver

också att K3 ger en mer rättvisande bild i jämförelse med K2. Respondenterna från

redovisningsbyråer nämner rättvisande bild i sina svar. Catherine menar att möjligheten till

egna bedömningar ger en mer rättvisande bild av resultatet och verksamheten. Daniel

bekräftar att möjligheterna i K3 ger en mer rättvisande bild. Ann skriver däremot att de

företag som bedriver en mindre verksamhet inte behöver redovisa enligt K3 då de slipper

tolkningsfrågor med K2. Ola bestyrker det och menar att K3 trots förenklingar kräver mer

arbete för att göra olika bedömningar.

Hur respondenterna från redovisningsbyråer uttrycker sig går att jämföra med vad Broberg

(2010) skriver om K2 och K3. Det avancerade regelverket är mer anpassat till stora företag,

men det hindrar inte mindre företag att välja K3 om de har intresse av att ge en rättvisande

bild av verksamheten. Skillnaden på resultat- och balansräkningarna i respektive regelverk

kan även kopplas till graden av rättvisande bild.

5.6 Uppskjuten skatt

Respondenterna beskriver hur redovisningen av uppskjuten skatt påverkar valet av K3.

Utifrån beskrivningarna från redovisningsbyråer och mindre företag är möjligheten till

redovisning av uppskjutna skatter inte en viktig anledning för mindre företag att välja K3.

Catherine och Ann anser att det är svårt att räkna på uppskjutna skatter, även Erik är av denna

åsikt och tillägger att de företag han varit i kontakt med framför allt inte har önskemål att

redovisa uppskjuten skatt, vilket kan knytas till vad Broberg (2010) skriver om att reglerna i

K3 är komplicerade att tillämpa. Däremot skriver Peter och Daniel att företag som redovisar

underskott ska välja K3 för att kunna bokföra uppskjuten skattefordran, men de måste utnyttja

underskottet inom en snar framtid. Catherine tillägger att redovisning av uppskjuten skatt är

36

ett bra alternativ för att förstärka balansräkningen vid underskott. Eva nämner även att om ett

företag har en uppskjuten skattefordran ska företaget istället välja K3 för att kunna göra

underprisöverlåtelser.

Möjligheten att redovisa uppskjuten skattefordran skiljer sig som sagt mellan regelverken

eftersom det inte är tillåtet att redovisa uppskjuten skatt enligt K2. Företagen som väljer K3

får däremot redovisa både uppskjuten skatteskuld och uppskjuten skattefordran. Institutionell

teori upplyser om imitation som ett sätt att lösa ett givet problem, det vill säga att de företag

med underskott eller företag som har uppskjuten skattefordran och vill göra

underprisöverlåtelser imiterar likartade företag i syfte att dra nytta av uppskjuten skatt.

5.7 Externa intressenter

Enkätsvaren säger att externa intressenter normalt inte påverkar företagens val av K3. Peter

skriver att det kan bero på att intressenterna saknar kunskap om de olika regelverken.

Catherine och Ann anser inte heller att externa intressenter kräver K3, men de anser att K3 är

en säkerhet för intressenterna. Respondenterna från mindre företag har inte heller någon

extern intressent som ställer krav på K3. Däremot skriver Ola att det kan finnas intressenter

som kräver K3 och han ger exempel att fotbollsklubbar som behöver elitlicens måste redovisa

enligt K3 och att intressenterna i koncerner även kräver K3.

Hur respondenterna ser på externa intressenters påverkan i val av K3 kan knytas till

komplicerade regler i K3 enligt Broberg (2010). Att intressenterna i mindre företag inte

kräver K3 har även koppling till att det principbaserade regelverket är ett bättre alternativ för

stora företag som har många externa intressenter, det vill säga att mindre företag inte har de

intressenter som föredrar K3.

5.8 Branschtillhörighet

Den begränsade rationalitetsteorin utgår från att individen eller organisationen vill

nyttomaximera och identifiera alla tänkbara fördelar samt väger dessa mot alla tänkbara

nackdelar som varje alternativ kan tänkas ge. Utifrån våra respondenters svar är det vanligare

att ett utvecklingsföretag eller ett fastighetsföretag väljer K3. Anledningarna är att

utvecklingsföretag vill aktivera sina utvecklingsutgifter, och vissa fastighetsföretag vill

komponentindela. I linje med beslutsteorins utgångspunkt att organisationer vill

nyttomaximera är det säkert att säga att dessa företag väljer det alternativ som ger störst nytta.

37

För utvecklingsföretag är det fördelaktigt att aktivera utvecklingsutgifter, och för

fastighetsföretag är det fördelaktigt att skriva av i enlighet med komponentindelningen.

Branschtillhörigheten kan även knytas till tvingande isomorfi då på grund av begräsningar av

reglerna i K2 gällande aktivering av utvecklingsutgifter och komponentindelning tvingas de

företag som drar nytta av dessa möjligheter att rätta sig efter K3.

38

6. Diskussion, slutsatser, reflektion och vidare forskning.

I det här kapitlet diskuterar vi vårt resultat jämfört med tidigare studiers resultat samt

presenterar våra slutsatser. Vidare reflekterar vi över vad vårt resultat kan bero på. Slutligen

ger vi förslag på vidare forskning.

6.1 Diskussion

Vad tidigare studier kom fram till som anledningar till att mindre företag väljer K3 är

följande: företagsstorlek, branschtillhörighet, värderingsmetoder och aktiveringsmöjlighet.

Om vi jämför de anledningar vi har funnit med de tidigare studierna ser vi en del likheter,

vilket tyder på att det inte har skett någon större förändring under tiden mellan studierna.

Likheterna kan dock betyda att vi har kommit i kontakt med respondenter med liknande

erfarenheter och därför endast fått ett perspektiv. Samtidigt kan olikheterna till tidigare studier

vara en följd av olika metodval i studierna.

Vi ser att aktivering av utvecklingsutgifter är anledning för mindre företag inom

utvecklingsbranschen att välja K3. Rydén och Samuelsson (2013) fick samma resultat som

oss då de kom fram till att utvecklingsföretag väljer K3 på grund av behovet av att aktivera

utvecklingsutgifter. Även Dyfvelsten och Hultström (2015) konstaterade att företag inom

innovation och utveckling tvingas i K3 på grund av värderingsmetoder som enbart tillåts i K3.

Enligt våra respondenter är företagsstorlek och tillväxt en anledning till att mindre företag

väljer K3. Studien av Nordgren och Sjöstedt (2014) visar att 30 av de 39 tillfrågade företagen

ansåg att företagsstorlek och deras gränsvärden påverkade valet av regelverk. Gemensamt för

vår och deras studie är svaren att det är fördelaktigt att välja K3 om företagen närmar sig

gränsvärdena för att klassificeras som större företag. Företagen måste då redovisa enligt K3

om de inom en snar tid växer snabbt och uppnår gränsvärdena.

Det råder olika åsikter om komponentindelning är en anledning till att mindre företag väljer

K3. Anderssons och Backeström (2015) studie visar att 73 % av deras undersökta företag

inom fastighetsbranschen tillämpade K2, vilket kan förklaras med att trots att K3 ger en mer

rättvisande bild, tack vare komponentindelning så är komponentindelningen resurs- och

tidskrävande som de flesta hellre vill undvika. Våra respondenter menar att K3 och

komponentindelning ger en mer rättvisande bild för fastighetsföretag, men som en respondent

39

förklarar vill mindre företag helst att avhålla sig från den extra administrativa bördan som

komponentindelning ger. Två andra respondenter tillägger att komponentindelningen kräver

mer arbete och ställer högre krav på redovisningen.

Andersson och Backeström (2015) fastställer att industri-, IT- och fastighetsbranschen får

nytta av komponentindelning medan vi endast kan se att fastighetsbranschen får mest nytta av

komponentindelning. En sådan skillnad kan vara en följd av att vi har tillfrågat olika grupper.

Andersson och Backeströms fokus var på dessa tre branscher medan vi har frågat konsulter

och mindre företag från fastighets- och tillverknings & utvecklingsbranschen.

6.2 Slutsatser

Företagens tillväxttakt är en anledning att tillämpa K3. Antingen har företagen haft som mål

att växa sig stort och väljer att tidigt tillämpa K3 eftersom de tids nog varit tvungna att

tillämpa K3, eller så har de oundvikligen vuxit sig så stora att de inom en snar framtid måste

tillämpa K3.

Vår studie visar även att aktivering av utvecklingsutgifter är en anledning för mindre

utvecklingsföretag att välja K3. Utan denna möjlighet skulle utvecklingsintensiva företag

behöva ständigt kapitaltillskott.

Enligt respondenterna ger komponentindelningen en mer rättvisande bild av verksamheten då

den reflekterar den sanna förbrukningen av tillgången, men den ger även en tyngre

administrativ börda. Fastighetsföretag som behöver renovering ser fördelar med

komponentindelningen då de kan aktivera underhålls- och renoveringsutgifter. Men eftersom

komponentindelningen är resurs- och tidskrävande som något de flesta företagen vill undvika

kan vi inte riktigt säga att komponentindelning är en tydlig anledning för alla mindre

fastighetsföretag att välja K3.

Uppskrivning av anläggningstillgångar till verkligt värde är inte alltid nödvändigt för mindre

företag, ibland räcker det med uppskrivning till taxeringsvärde. Däremot är K3 ett bättre

alternativ för företag som har ett svagt eget kapital och redovisar ett underskott då

uppskrivningen till verkligt värde ger företagen möjlighet att visa en starkare balansräkning.

Redovisning av uppskjuten skatt är inte alltid en anledning för mindre företag att välja K3. Ur

konsulternas synvinkel är uppskjuten skatt svår att räkna på och därför kan den ses som en

anledning till att företag inte väljer K3. Däremot är redovisning av uppskjuten skatt endast

40

fördelaktig för företag som redovisar underskott då de kan bokföra uppskjuten skattefordran

med förutsättning att kunna utnyttja underskottet inom en snar framtid, eller för företag som

har en uppskjuten skattefordran då de kan göra underprisöverlåtelser.

Externa intressenter påverkar inte företagen i deras val av K3. Intressenterna ställer inget krav

på företag att tillämpa K3 framför K2 eftersom reglerna i K3 är invecklade och det kräver mer

kunskap för att förstå och dra nytta av regerverket. Det är sannolikt att kunskapen om K3 är

bristfällig hos externa intressenter i mindre företag och därför kräver de inte av företagen att

tillämpa K3.

För att sammanfatta och återkoppla till våra frågeställningar.

Av vilka anledningar väljer mindre företag K3?

De främsta anledningar som mindre företag har att välja K3 är företags tillväxtplaner,

företagets storlek och möjlighet att aktivera utvecklingsutgifter.

Finns det något samband mellan branschtillhörighet och val av K3 för mindre företag?

Ja, mindre företag inom utvecklingsbranschen och fastighetsföretag som är i behov av

renovering har mest att vinna på att tillämpa K3. Utvecklingsföretag kan aktivera sina

utvecklingsutgifter medan fastighetsföretag kan komponentindela sina tillgångar och aktivera

utgifter för underhåll och reparation.

6.3 Reflektion

Vårt resultat skiljer sig inte märkbart från tidigare studier då vi också konstaterat att företagets

tillväxt, värderingsmetoder samt aktivering av utvecklingsutgifter är anledningarna till att

mindre företag väljer K3. Vi kan dock inte göra en generell tillämpning av resultatet eftersom

vi inte fick svar från tillräckligt många mindre företag i förhållande till hela populationen av

mindre företag som redovisar enligt K3. Vi tror att det hade avhjälpts om vi skickade ut våra

enkäter vid ett tidigare eller senare datum på året eftersom nästan alla som avböjde hänvisade

till bokslutsperioden och därför inte hade tid att medverka. Vi tror även att vi hade fått ett mer

nyanserat perspektiv om vi utfört intervjuer istället för enkäter eftersom vi hade kunnat vidga

samtalet och få en bättre och mer komplett bild av vad som ligger bakom valet. Om vi hade

fått personliga intervjuer med företagsrepresentanter som har insyn i företagets beslutsprocess

hade vi säkerligen kunnat se en starkare koppling till beslutsteorin. Likaså kan vi inte med

41

säkerhet säga att företagen vägde fördelar mot nackdelar i sitt val utan det var snarare

företagens verksamhet och storlek som anledningen till att mindre företag valt K3.

Med det antal respondenter och den mängd data vi fick i studien kunde vi genomföra en

kvalitativ studie och få en överblick över anledningarna till val av K3. Vi önskade att få en

större svarsfrekvens för att uppnå datamättnad och därmed få en mer djupgående analys om

anledningar till valet.

6.4 Förslag till vidare forskning

Det hade varit intressant att se vilka anledningar fastighetsföretagen har att välja K3. Vi vet

nu att de drar nytta av komponentindelningen men det är ändå inte alla fastighetsföretag som

faktiskt väljer K3. Har det med vilken typ av fastighet de äger att göra? Har det med

fastighetens ålder och underhållet att göra?

Det vore även intressant att se ytterligare en kvantitativ studie om anledningar till att mindre

företag väljer K3. Man kan t.ex. se i deras årsredovisning och undersöka vilken typ av

tillgångar som är överrepresenterade och sedan med statistiska metoder se om det föreligger

ett samband.

42

Källförteckning

Andersson, K. & Backeström, L. 2015. Mindre företags val av K-regelverk - Hur valde

företag mellan K2 och K3? Kandidatexamen. Umeå: Handelshögskolan vid Umeå

Universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:902386/FULLTEXT01.pdf (Hämtad

2018-04-03

BFN. 2017. K-regelverk. http://www.bfn.se/sv/redovisningsregler/vagledningar/k-regelverk

(Hämtad 2018-04-03).

BFN. 2017. K-projektet. www.bfn.se/sv/om-bokforingsnamnden/k-projektet (Hämtad 2018-

04-03).

BFNAR 2016:10. Årsredovisning i mindre företag (K2).

BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

Broberg, A & Eriksson, C. 2016. Bokslut & årsredovisning i mindre aktiebolag- K3. 1. Uppl.

Näsviken: Björn Lundén information AB.

Broberg, A. 2017. Bokslut & årsredovisning i mindre aktiebolag- K2. 7.uppl. Näsviken: Björn

Lundén information AB.

Broberg, A. 2010. Redovisningsnyheter. 1.uppl. Näsviken: Björn Lundén information AB.

Bryman A. & Bell E. 2017. Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3.uppl. Stockholm:

Liber AB.

DiMaggio, P.J. & Powell, W.W. 1983. The iron cage Institutional isomorphism and collective

rationality in organizational fields. American Sociological Review 48 (2): 147–160.

Drefeldt, C. & Törning, E. 2013. Finansiell rapportering enligt K3 och K2. Lund:

Studentlitteratur.

Dyfvelsten, J. & Hulström, M. 2015. Val av regelverk för redovisning: En kvalitativ studie om

mindre företags val mellan regelverken K2 och K3. Kandidatexamen. Trollhättan: Högskolan

Väst/institutionen för ekonomi och IT. http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:843548/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2018-05-22).

43

Grandell, Axel. 1972. Redovisningens utvecklingshistoria: från bildskrift till dator.

Lidköping: Tidskrifts AB Företagsekonomi.

Grönlund, A., Tagesson, T. & Öhman, P. 2013. Principbaserad redovisning. Lund:

Studentlitteratur.

Hedin, A. 2011. En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Umeå: Umeå

Universitet. https://www.scribd.com/document/348099643/Liten-Lathund-Om-Kvalitativ-

Metod-Med-Tonvikt-På-Intervju-11-08-25 (Hämtad 2018-04-25).

Jacobsen, Dag. 2017. Hur genomför man undersökningar? Introduktion till

samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

KPMG. 2014. En snabb Guide till K2.

https://assets.kpmg.com/content/dam/kpmg/pdf/2014/08/Snabbguide_K2.pdf (Hämtad 2018-

05-19).

Lindkvist, L., Bakka, J. & Fivelsdal, E. 2014. Organisationsteori - Struktur Kultur Processer.

6:1 red. Stockholm: Liber AB.

Nationalencyklopedin. 2018. beslutsteori.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/beslutsteori (Hämtad 2018-04-13).

Nordgren, F. & Sjöstedt, G. 2014. Vilka faktorer påverkar företags val av

redovisningsregelverk. Karlstad: Handelshögskolan vid Karlstads Universitet.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:772768/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2018-05-

22).

MDH. 2016. Primära och sekundära data. www.mdh.se/student/stod-

studier/examensarbete/omraden/metoddoktorn/soka-information/primara-och-sekundara-data-

1.27203 (Hämtad 2018-04-10).

Rydén, J. & Samuelsson, T. 2013. K2 eller K3, en valmöjlighet för små och medelstora

företag. Kandidatexamen. Karlstad: Handelshögskolan vid Karlstads Universitet.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:631715/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2018-05-

23).

44

SFS 1995:1554. Årsredovisningslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arsredovisningslag-19951554_sfs-1995-1554

(Hämtad 2018-05-26).

SOU 2014:22. Redovisningsutredningen. Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv.

Stockholm.

Sundgren S., Nilsson H. & Nilsson S. 2013. Internationell redovisning: teori och praxis. 3.

uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Elanders Gotab.

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (Hämtad

2018-04-25).

45

Bilagor

Introduktionsbrev

Redovisningsbyrå

Hej,

Vi är två studenter som just nu skriver vår kandidatuppsats inom redovisning på Linköpings

Universitet. Denna studie handlar om mindre bolag som väljer det principbaserade och

komplexare regelverket K3 och vad som vägdes in i valet. Vi är intresserade av att komma i

kontakt med någon som arbetar med K3 och upprättar årsredovisningen för mindre bolag

som har möjlighet att välja mellan K3- och K2-regelverken. Några tidigare uppsatser

undersökte valet till K3, och vi vill se om det är samma anledningar nu som de uppsatserna

kom fram till. Några av anledningarna var:

➢ Kostnaden att ta fram underlaget

➢ Möjligheten att aktivera utgifter för immateriella tillgångar

➢ Vilka intressenter företaget hade

➢ Möjlighet till komponentindelning

Vi skulle därför gärna vilja att ni besvarade en enkät med lite frågor angående anledningarna

till att ni tillämpar K3-regelverket. Vi ser helst att enkäten besvaras så fort ni har möjlighet.

Det går även bra att besvara dessa över telefon eller personlig träff om ni har tid för det.

De enskilda svaren kommer bearbetas med omsorg för er integritet. Ni har givetvis möjlighet

att vara anonyma om det skulle önskas, skriv detta när ni svarar på mailet. Det går bra att

kontakta oss på något av nedanstående alternativ om hur ni vill göra. Vi bifogar frågorna så

ni har möjlighet att ta ställning om ni vill medverka. Vi bifogar frågorna så ni har möjlighet

att ta ställning om ni vill medverka.

Vi hoppas på er medverkan och tackar på förhand!

Med vänliga hälsningar,

Karam Maqdasi och Marcus Nord

46

Karam Maqdasi

XXXX@student.liu.se

Marcus Nord

XXXX@student.liu.se

Företag

Hej,

Vi är två studenter som just nu skriver vår kandidatuppsats inom redovisning på Linköpings

Universitet. Denna studie handlar om mindre bolag som väljer det principbaserade och

komplexare regelverket K3 och vad som vägdes in i valet. Vi är intresserade av att komma i

kontakt med någon som arbetar med K3-regelverk och upprättar årsredovisningen för mindre

bolag som har möjlighet att välja mellan K3- och K2-regelverken. Några tidigare uppsatser

undersökte valet till K3, och vi vill se om det är samma anledningar nu som de uppsatserna

kom fram till. Några av anledningarna var:

➢ Kostnaden att ta fram underlaget

➢ Möjligheten att aktivera utgifter för immateriella tillgångar

➢ Vilka intressenter företaget hade

➢ Möjlighet till komponentindelning

Vi skulle därför gärna vilja att ni besvarade en enkät med lite frågor angående anledningarna

till att ni tillämpar K3-regelverket. Vi ser helst att enkäten besvaras så fort ni har möjlighet.

Det går även bra att besvara dessa över telefon eller personlig träff om ni har tid för det.

De enskilda svaren kommer bearbetas med omsorg för er integritet. Ni har givetvis möjlighet

att vara anonyma om det skulle önskas, skriv detta när ni svarar på mailet. Det går bra att

kontakta oss på något av nedanstående alternativ om hur ni vill göra. Vi bifogar frågorna så

ni har möjlighet att ta ställning om ni vill medverka. Vi bifogar frågorna så ni har möjlighet

att ta ställning om ni vill medverka.

Vi hoppas på er medverkan och tackar på förhand!

Med vänliga hälsningar,

47

Karam Maqdasi och Marcus Nord

Karam Maqdasi

XXXX@student.liu.se

Marcus Nord

XXXX@student.liu.se

Enkätfrågor

Redovisningsbyrå

1. Om ni rekommenderar K3 till ett mindre företag, vilket eller vilka företag anser ni kan

tillämpa K3?

2. Vilka fördelar respektive nackdelar medför K3 jämfört med K2 för ett mindre företag?

3. Förekommer det externa intressenter (t.ex. långivare, leverantörer, delägare etc.) som

kräver att företaget redovisar enligt K3? Om ja, vilka intressenter är det typiskt sett som

föredrar K3?

4. Anser ni att branschtillhörigheten påverkar vissa mindre bolag att välja K3? På vilket sätt?

5. K3 kräver att dela upp en materiell anläggningstillgång i betydande komponenter. Är

komponentindelningarna en anledning för vissa mindre företag att välja K3 eller något

som företagen ser som en nackdel men trots det väljer K3?

6. Ett mindre företag som valt K3 har möjlighet att aktivera vissa utgifter för

utvecklingsarbeten. Är aktiveringsmodellen en anledning till att vissa mindre företag

väljer K3? Om ja, hur vanligt är det och i vilken typ av företag?

7. Ett mindre företag som valt K2 kan endast skriva upp byggnader och mark till

taxeringsvärde. Är möjligheten i K3 att skriva upp samtliga anläggningstillgångar till

verkligt värde en anledning att vissa mindre företag väljer K3? Om ja, hur vanligt är det

och i vilken typ av företag?

48

8. Inom K3 måste bolaget redovisa uppskjuten skatteskuld, och kan i vissa fall redovisa

uppskjuten skattefordran, vilket är otillåtet i K2. Är redovisningen av uppskjuten skatt en

anledning till att vissa mindre företag väljer K3? Om ja, hur vanligt är det och i vilken typ

av företag?

9. Kan ni se några andra anledningar till varför ett mindre företag väljer K3, utöver de

ovannämnda anledningarna?

Företag

1. Hur ser ägarförhållandet ut? Det vill säga, är ägare och ledning densamme?

2. Sköter ni i företaget den löpande bokföringen samt upprättande av årsredovisningen eller

anlitar ni en redovisningsbyrå?

3. Fick ni råd av en redovisningsbyrå eller revisor när ni bestämde er för K3? Om andra

medverkade, vilka var det i så fall?

4. Vad ser ni för fördelar respektive nackdelar med K3?

5. Förekommer det externa intressenter (t.ex. långivare, leverantörer etc.) som kräver att ni

redovisar enligt K3? Om ja, vilka intressenter är det typiskt sett som föredrar K3?

6. Tillämpade ni K2 förut? Om ni gjorde det, vad fick er att byta till K3?

7. kollade ni på vilket av K2 och K3 som andra företag i er bransch tillämpar innan ni

bestämt er för K3? Om ja, varför?

8. Inom K3 måste bolaget redovisa uppskjuten skatteskuld, och kan i vissa fall redovisa

uppskjuten skattefordran, vilket är otillåtet i K2. Har denna möjlighet spelat in i ert val att

tillämpa K3?

49

9. En betydande skillnad mellan K2 och K3 är att i K3 måste tillgångarna delas upp i

betydande komponenter och skrivas av var för sig. Har komponentindelningarna varit en

viktig anledning för er att välja K3?

10. Ett mindre bolag som valt K3 har möjlighet att aktivera vissa utgifter för

utvecklingsarbeten. Har aktivering av utvecklingsutgifter varit en viktig anledning för ert

företag att välja K3?

11. Ett mindre bolag som valt K2 kan endast skriva upp byggnader och mark till

taxeringsvärde. Har möjligheten att skriva upp samtliga anläggningstillgångar till verkligt

värde varit en anledning till att ni valt K3?

12. Finns det några andra anledningar utöver de ovannämnda som varit viktiga i ert val av

K3?