SENASTE NYTT PÅ CHAMBER.SE

EN TIDNING OM HUVUDSTADSREGIONEN STOckHOlM-UppSAlA

handelskammartidningen022014

vinnareav guld-bladet

2013

så kan EU göra varjE stockholmarE 47 000 kr rikarE

tungviktarenstEn nordin om

stockholms framtid

inne att äta uteallt flEr food trUcks att välja bland på gatorna

spelet om talangernasUccébolagEt king har svårt att anställa rätt pErsonal

MIljARDREGN

2 • STHLM • # 2 2014 # 2 2014 • STHLM • 3

H A N D E L S K A M M A R T I D N I N G E N S T H L M • # 2 2 0 1 4

maria rankkaVd, SToCkHolMS HANdElSkAMMARE

5 tysklands hyresmarknad som modell

6 Speljättens kompetenskris

8 Kinberg batra sågar (S)-förslaget

9 Food trucks utvecklar gatumaten

20 Handelskammaren hjälper Stuntgruppen

25 experterna svarar på dina frågor

26 Är Frihandelsavtalet bra för regionen?

mer pengar i plånboken

sten nordin och maria rankka pratar om hoten mot stockholms framtid

fullt hus i en vecka när handelskammarens nya lokaler invigdes

innehåll

Om EU:s inre marknad fungerade fullt ut skulle det betyda mer pengar i plånboken för invånarna i huvudstadsregionen.

10

16 26

För en kort tid sedan lärde jag mig ordet raketbälte, eller Jetpack som det också kallas. Det var ett sådant som användes när Bill Suitor flög in över stadion under OS-invigningen i Los Angeles 1984. Just det raketbäl-tet köptes därefter av Peje Emilsson, entreprenör och nu avgående ord-förande i Stock-holms Handels-kammare, som såg en affärsmöjlighet i att skicka upp stuntmän i luften med bältet.

Peje är för de flesta känd för att ha grun-dat framgångsrika företag som Kreab (senare Kreab Gavin Anderson), Demoskop och Kunskapsskolan. Att han varit i raketbältesbranschen kom som en nyhet för många av oss som lyssnade när Peje talade om sina med- och motgångar som entreprenör på Handelskam-maren nyligen.

Lunchseminariet var en del av vår välbesökta Öppet hus- och invignings-vecka. Syftet med veckan var att duka upp ett smörgåsbord av aktiviteter för att spegla bredden i Handelskammarens verksam-het. Och att inviga våra nya lokaler förstås.

Under en veckas tid hade vi policydiskussioner om bostäder och byggande, ett Do business with-seminarium om affärsmöjlig-heter i Afrika, en lunch om hur man maximerar utfallet i affärstvister och en inspirationsföreläsning om corporate mindfulness, för att bara nämna några programpunkter.

Lunchen med Peje var ett exempel på den typ av möten och erfarenhets-

Tack för allt, Peje!

Under pejeS ord­förandeSkap Har vi

TagiT fLera STeg MoT aTT vara regionenS borgMäSTare.

utbyten som vi vet att många av våra medlemsföretag uppskattar. Inte minst var det uppskattat att Peje berättade om några av sina mindre lyckade satsningar,

av vilka raket-bältet var en.

Lärdomarna handlade både om hur viktigt det är att som entre-prenör tro på det som andra ser som omöjligt och om

misslyckandets roll för utveckling och, i förlängningen, framgång.

som ordFörande i Handelskammaren 2010-2014 har Peje bidragit till förnyelse

samtidigt som han varit mån om att värna det som är Handels-kammarens själ.

Hos oss ska de intres-santa samtalen om

regionens framtid – utmaningar och hot – föras. Hos oss ska också alla som

är intresserade av Stockholms och Uppsalas framtid kunna mötas. Vi

vill vara en borgmästare för hela huvudstadsregionen. Under Pejes

ordförandeskap har vi tagit flera steg i den riktningen.

Det har på ett personligt plan varit en fröjd att arbeta med Peje. Han har hög energinivå, är klok, idérik och framför allt noggrann och intres-serad. Företagare som Peje bidrar till att

utveckla nya branscher, bygga starka företag och genom sitt breda samhälls-

engagemang ett gott samhälle. Tack för det.

Handelskammartidningen distribueras till Stockholms Handelskammares medlems-

företag, prenumeranter och ledande personer inom politik, förvaltning, organisationer, massmedier och opinionsbildare.

Besöksadress: brunnsgatan 2. Postadress: box 160 50, 103 21 Stockholm. Telefon: 08-555 100 00 (växel) Hemsida: chamber.se

Ansvarig utgivare: Maria rankka kontakt: Andreas Åström • andreas.astrom@chamber.se

Handelskammartidningen får citeras om källan anges. För att återge artiklar, foto och illustrationer krävs redaktionens medgivande. redaktionen ansvarar inte för in-sänt material som ej är beställt. trycks på miljövänligt papper.

Medlem i Sveriges tidsskrifter. iSSn 0345-4495

Prenumerationsärenden: Katarina lorenz08-555 100 35 • katarina.lorenz@chamber.seProduktion: OTW Communication • otw.se Redaktör: Jonas Fond • jonas.fond@otw.se Art director: Kristian Strand • kristian.strand@otw.seomslag: Mats Jerndahl, Johan askegård och Kristian StrandAnnonser: adviser, Åsgatan 2, 153 30 Järna 08-551 514 80, adviser.se

Tryck: Åtta.45 tryckeriRepro: done

handelskammartidningen

Peje Emilsson

# 2 2014 • STHLM • 5

Det tyska systemet för hyres-marknaden väcker svenskt in-tresse. En friare hyressättning kan bli en viktig åtgärd för att minska bostadsbristen och gynna storstädernas fortsatta tillväxt.

hyresmarknaden för bostä-der skiljer sig markant åt i de europeiska länderna. I flera länder ses dock tillgången på hyresbostäder som avgörande för att klara bostadsbristen i de växande storstäderna.

– En stor barriär är värdet på marken. Den som bygger tjänar mer pengar på att sälja bostäder, i stället för att hyra ut dem, konstaterade Kathleen Scanlon, forskare vid London School of Economics, vid ett seminarium på Stockholms Handelskammare i mars – arrangerat av Bokriskom-

mittén.

i engLand äger cirka 65 procent av hushållen sin

bostad, jämfört med 54 procent i Sverige och 40 procent i Tysk-

land. Seminariet visade att det inte finns ett recept för hur en fungerande hyresmarknad ser ut, anser Klas Eklund, ordfö-rande i Bokriskommittén.

– Redovisningen av den tyska marknaden gav en hel del idéer, inte minst att det kan vara en stor poäng att ha många små fastighetsägare som hyr ut enstaka lägenheter och där det finns stor frihet att sätta hyror på kort sikt, men samtidigt ett regelsystem som styr upp den långsiktiga utvecklingen av hyror, säger Klas Eklund.

foto

: a

nn

a b

erg

kvis

t

TySklAND VISAR VäGEN

klas Eklund

> N Y H E T ER

KLAS EKLUND: KRÄVS FLERA REFORMER FÖR ATT FÅ EN FUNGERANDE HYRESMARKNAD

han FramhåLLer att det i Sve-rige behövs en kombination av en omreglering av hyresmark-naden, en skattereform och stora ingrepp i den kommunala planprocessen och detaljregle-

ringen för att klara bokrisen. – Det kräver en långsiktig

politisk uppgörelse över block-gränserna, säger Klas Eklund.

Reinhold Lennebo, vd för Fastighetsägarna, anser att

det behövs stabila villkor över tiden för den som vill investera i hyresbostäder:

– Jag tror att det måste finnas en större frihet i hur man sätter hyror. NilS SuNdSTRöM

Bokriskommittén arrangerade i mars ett seminarium om hyresmarknaden i Europa med professor Michael Voigtländer, iW köln, kathleen Scanlon, forskare vid london School of Economics och Christian Weise, enhetschef dG Ecfin på Eu-kommissionen.

I Tyskland bor mer än hälften av hushållen i hyresrätter, varav två tredjedelar ägs av små hyresvärdar. Besittningsskyddet för hyresgästerna är starkt samtidigt som marknadshyror tillämpas. Den totala hyreshöjningen för nya kontrakt får dock inte överstiga 20 procent, under en rullande treårsperiod.

Flest hyresrätter i Tyskland

Ett bättre samarbete mellan aktö-rerna under planeringsprocessen ska få fart på byggandet, enligt en rapport från Stockholms Handels-kammare och Fastighetsägarna Stockholm. Rapporten föreslår

också att länsstyrelsen ska komma in på ett tidigt stadium för en smidi-gare process, och att statliga myndigheter inte ska kunna överklaga varandras beslut.

– Systemet i dag innebär

orimligt långa planprocesser, detaljstyrning och krångel

som ger färre och dyrare bostäder, säger Anna Wer-säll, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare.

1 600bättre samarbete och mindre krångel ska få fart på bostadsbyggandet

lånecyklar finns tillgängliga i Stockholm i år, en ökning med 600 cyklar. År 2015

kommer cirka 2 000 låne - cyklar att finnas på plats.

Toppkvalitet för kontor och restaurang

Det nya GIGA-konceptet från JURA öppnar en ny dimension av snabb och effektiv tillredning av excellent kaffe utan kompromiss. Funktion, prestanda, materialval och upplevelse går hand i hand med det moderna företaget – perfektion, precision och professionalitet.

GIGA Professional

www.se.jura.com

GIGA X7 Professional GIGA X9c Professional

6 • STHLM • # 2 2014 # 2 2014 • STHLM • 7

Konserter och andra evenemang är inte bara biljettintäkter och arenakostnader, visar en turist-ekonomisk kalkyl från Stockholm Visitors Board. Aviciis konsert på Tele2 Arena genererade intäkter

på närmare 45 miljoner kronor till Stockholmsregionen. Det motsvarar 32 arbetstillfällen på helårsbasis.

Stockholmsregionen kommer att öka med 700 000 per-soner till 2045. Det ställer stora krav på utbyggd infra-struktur, kollektivtrafik och en fungerande bostadsmarknad.

– En tät urban miljö är viktig. Det gör det enklare att få tag i kompetent arbetskraft och intressanta bolag som vill

etablera sig, säger Handels-kammarens vd Maria Rankka.

Som medlem i Stockholms Handelskammare bidrar ditt företag till att skapa opinion och påverka beslutsfattare så att regionen kan utvecklas till en attraktiv plats för både företag

och människor. Nu kan du skylta med ditt medlemskap genom att beställa den här aluminiumskylten på med-

lem@chamber.se. Den är 21x15 cm och kostar så klart ingenting.

AppAR ATT HÅLLA KOLL pÅ

Nyhetsappen Omni ger dig nyheter på alla skär-mar kring dig. Fördelen

med Omni är att man kan finjustera vad man vill ha för nyheter. Finns för Android, iOS och på webben.

Microsoft släppte Word och Excel för Ipad och hamnade direkt på App

Stores topplista. Med ett Office 365-konto kan du redigera doku-menten på plattan.

Stockholms stad bör vara försiktig med att utveckla appar som andra

lika väl kunde göra. Möjligen är detta ett undantag som är okej. Med Tyck till, för Android och iOS, kan du tycka till om Stockholms stadstrafik- och utemiljö direkt i mo-bilen. Du kan även bifoga bilder för att ytterligare beskriva ditt ärende och vara anonym om du vill det.

it-kollenTycker du att det är svårt att hänga med i den interaktiva världen? Handelskammarens it-politiska expert Fredrik Sand hjälper dig att hålla koll på det nyttigaste.

i TwiTTERFLÖDET Säg den politiker, parti eller organisation som inte har ett Twitterkonto.

Valåret förväntas till stor del utspela sig i sociala medier. Det finns stora möjligheter att följa utvecklingen i valrörelserna där. Politologerna är en blogg som skrivs av tio forskare i statsvetenskap (politologerna.wordpress.com). Några av SVT:s re-portrar lockar att ta med dig bakom kameran på blogg.svt.se/politik/. Det finns också några hashtaggar för Twitter som #svpol för svensk politik och lite mer regionalt #08pol för Stockholmspolitik.

Fredrik Sand

foto

: a

nn

a b

erg

kvis

t

foto

: bj

örn

lei

jon

> N Y H E T ER> N Y H E T ER

stockholm växer i rekordfart beställ din egen handelskammarskylt

”Tvinga ingen att kvotera”Andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser måste öka. Kvotering är en effektiv metod, men det är fel väg att tvinga företag.

Det anser jämställdhets-minister Maria Arnholm.

med hjäLp av kvotering har alliansregeringen sett till att statliga bolag har hälften kvin-nor i styrelsen.

– Att jobba med kvotering som metod tycker jag är en toppengrej. Mångfalden ökas på ett medvetet kompetens-baserat sätt och får fantastiskt bra resultat, sa Maria Arnholm när hon besökte affärsnätver-ket Styrelsearbete på Stock-holms Handelskammare.

LO-ordförande Karl-Petter Thorwaldsson tycker att bo-lagsstyrelser ska kvoteras. Men Maria Arnholm är principiellt motståndare till att tvinga före-

tag till kvotering.– Kvotering funkar

bäst när det kommer inifrån. Jag är emot principen att tvinga

på företag något som de inte väljer själva.

i höstas antog EU-parla-mentet ett lagförslag om att öka antalet kvinnliga styrel-seledamöter i börsnoterade företag i EU till 40 procent år 2020, jämfört med dagens 17,6 procent. Sanktioner som böter väntar företag som inte lever upp till målet. Den svenska re-geringen är emot resolutionen.

– Vi anser att det finns ett sådant engagemang bland före-tagen att det inte behövs några tvingande regler, anser Maria Arnholm. NilS SuNdSTRöM

Handelskammarens affärsnätverk Styrelsearbete vänder sig till de som har genomgått styrelseutbildning el-ler har styrelseerfarenhet. Nätverket

Nätverk ger kompetensutveckling

utbyter erfarenheter och erbjuder kompetensutveckling genom må-natliga träffar och diskussioner med intressanta föredragshållare.

MiTT MåL är aTT individUeLLa egenSkaper

Ska väga Tyngre än kön.Maria Arnholm, jämställdshetsminister, om könsfördelningen på styrelseposter.

Kulturaffischerna på elskåpen i Stockholm blir fler och fler sedan Trafiknämnden gjort tummen upp. Utvecklingen för grundarna Recadero AB och Kultur-direkt har varit snabb med nyanställ-

ningar och investeringar och planer finns för andra städer.

– Vi är stolta att vår verk-samhet bedömts vara så bra

och viktig, säger Carl Jurell, en av grundarna.

tummen upp för affischer på elskåpkonsert gav 45 miljoner till regionen

SÅ ViLL MiNiSTERN JÄMNA UT KÖNSSKiLLNADERNA i bOLAGSSTYRELSER

SpElET OM kOMpETENSENKiNGS pERSONALcHEF: ”Vi bETALAR VAD DET KOSTAR MED iNTERNATiONELLA FÖRFLYTTNiNGAR”Den starka it-sektorn i Stock-holm är beroende av ar-betskraftsinvandring för att fortsätta expandera. Men myn-digheternas handläggnings-tider behöver bli snabbare.

Det anser spelutvecklaren King – som anställer en person om dagen.

– vi behöver impor-tera arbetskraft som har rätt teknisk kompetens. Vi hittar inte den kompeten-sen i Sverige, säger Sebastian Knutsson, kreativ chef och en av delägarna till spelutveck-laren King som nyligen blivit noterad på New York-börsen.

King utvecklar spel för mobil

och webb, och har bland annat tagit fram Candy Crush Saga som har kallats världens mest beroendeframkallande spel. King har totalt 300 miljoner unika använ-dare i månaden och den

snabba tillväxten sät-ter press på att hitta rätt kompetenser, inte minst programmerare

och dataanalytiker.

vid sLutet av 2012 hade King 665 anställda. Just nu söker fö-retaget 100 nya anställningar.

– Vi har fem heltidsrekry-terare som bara rekryterar till Sverige. För oss spelar det ingen roll varifrån man kommer – det

är kompetensen vi är ute efter. Vi betalar vad det kostar med internationella förflyttningar,

säger Ann Charlotte Billing, personalchef på King, i samband med ett möte med EU-parlamentari-

kern Gunnar Hökmark (M) och Stockholms trafik-

borgarråd Ulla Hamilton (M).

i topp på hennes önskelista just nu är kortare handlägg-ningstider hos Skatteverket för att de nyanlända ska få ett personnummer, något som kan ta sex till åtta veckor.

– Alla måste ha ett person-nummer för att vi ska kunna betala ut en lön, säger hon.

Inom många it-yrken råder brist på kompetens. Borträknat säsongs-arbetare var nästan var femte arbetskraftsinvandrare i Stockholms län under år 2012 en indisk data-specialist. Tillstånden för indiska och kine siska medborgare dominerar arbetstillstånden i länet.

Brist på it-kompetens

Jessica Chen Hindemark kommer från kina och arbetar på king i Stockholm. Här i samspråk med Giovanni damiani från italien.

Ann Charlotte Billing, personalchef.

Kortare handläggningstider är också ett önskemål från Stockholms Handelskammare, som tidigare i år presenterade en rapport om arbetskrafts-invandringens betydelse för Stockholmsjobben.

NilS SuNdSTRöM

LyckaS vi inTe HiTTa den koMpeTenS vi beHöver på eTT STäLLe kan vi STarTa

TeaM i en annan STad.Sebastian Knutsson, kreativ chef på King, som i dag har 24 nationaliteter i Stockholm. King har även studior i i Malmö, Barcelona, Berlin, Bukarest och London.

8 • STHLM • # 2 2014 # 2 2014 • STHLM • 9

> N Y H E T ER

foto

: ro

ger

tU

ress

on

/ d

n /

tt

foto

: bj

örn

lei

jon

> N Y H E T ER

Alen Musaefendic...

hallå där

Vad är Stockholmsbarometern?– Var tredje månad visar vi hur

ekonomin i regionen utvecklas, och kan tänkas må framöver. Data sam-las in av Konjunkturinstitutet på uppdrag av Stockholms Handels-kammare, och analysen sköter vi.

Hur skiljer sig Handels-kammarens undersökning från alla andra?

– Den stora styrkan är tillförlitlig-het och snabbhet. Högkvalitativ data presenteras cirka en vecka efter att den kommer in.Det finns få, om några andra, analyser med fokus på huvudstadsregionen, aktuella data och pedagogisk redovisning.

Vad är din egen prognos för Stockholmsregionen 2014.

– Fortsatt stadig, men ingen explosiv tillväxt, där även jobben kommer tillbaka. Stockholmsregio-nen har ett mycket diversifierat och därmed stryk tåligt näringsliv.

– Vi har klarat oss bra när finans-krisen härjade som värst, och vi kommer att klara oss ännu bättre nu när den allmänna konjunkturen vänder.

...näringspolitisk ex-pert på Stockholms handelskammare, som tar över

ansvaret för Stock-holmsbarometern.

”DET SlåR TyDlIGT MOT TIllVäxTEN”ANNA KiNbERG bATRA SÅGAR SOciALDEMOKRATERNAS FÖRSLAG

Maria Rankka, vd på Stockholms handelskammare får utmärkelsen "Stockholms studentvän 2014". Hon belönas för sitt engagemang för Stockholms studenter och för Stockholm som kunskapsregion.

– Som vd för Stockholms Han-delskammare har Maria Rankka har lyft studenterna som en viktig del i stadens utveckling, säger SSCO:s ordförande Teo Strömdahl Östberg.

Han menar att Maria Rankka inte

bara har lyft bristen på student-bostäder som ett hot mot kunskapsregionen Stockholm – hon har även påpekat bris-ten på kvalitet i utvärderingen av svensk högre utbildning.

– Vi tror att Maria Rankka kommer fortsätta att stå upp för studenterna, deras möjlig-het att leva och studera i sta-

den och en utbildning präglad av hög kvalitet, säger han.

maria rankka är årets studentvän: "hon har lyft studenterna som en viktig del för staden"Fredrik Wersäll, tidigare riks åklagare och justitieråd i Högsta domstolen, är ny ordförande för Institutet mot mutor.

ny ordförande på imm

Moderaterna har utsett Anna Kinberg Batra till ny tales-person för företagande och tillväxt. Hon vill se över om det går att snabba på processen för den som vill starta företag.

– Det måste gå fortare att komma igång, det ska inte vara för mycket krångel i början. Där ser vi att Sverige ligger lite för dåligt till jämfört med de andra nordiska län-derna, både vad gäller tiden det tar att komma igång och att vi har högre krav på ak-tiekapital i uppstarten. Norge och Finland har lägre krav på aktiekapital och det kan finnas skäl att titta på de svenska nivåerna på sikt, säger hon.

Öppnar för sänkt aktiekapital

I förra numret avslöjade Han-delskammartidningen att bara 14 procent av Stockholms-området är bebyggt. Onödiga restriktioner sätter stopp för nybyggande. Det fick finansminister

Anders Borg att ryta till mot de kommuner som inte bygger nytt i takt med att invånaranta-let växer. Borg kan till och med se tvång som ett medel för att

få fart på kommunerna.

– Stockholm måste bli högre, större och tätare, så vi måste förändra regelver-ket i alla led, sa han till SVT.

anders borg ryter till efter handelskammarens avslöjande

foto

: pe

ter

knU

tso

n

foto

: o

rla

nd

o g

. bo

strö

m

Socialdemokraterna vill ta nära en miljard kronor från det kommunala skatteutjämnings-systemet för att bygga nya hyresrätter.

Något Anna Kinberg Batra (M) är starkt kritisk mot.

sociaLdemokraternas finansministerkandidat Mag-dalena Andersson vill att 900 miljoner kronor från det kom-munala skatteutjämningssys-temet ska gå till att stimulera byggandet av nya hyresrätter.

Sedan årsskiftet får skatte-utjämningssystemets inbeta-lare – de flesta är kommuner

i Stockholms län – behålla en större del av skatteintäkterna.

– Regeringen har delat ut de här pengarna till några få moderatstyrda kom-muner och vi tycker att det är bättre att alla kommuner som bygger hyresrätter ska få ta del av pengarna, säger Anders-son till Dagens Nyheter.

m-riksdagsLedamoten Anna Kinberg Batra anser att Socialdemokraternas förslag tar ”pengar från skolan och äldreomsorgen”.

– Det riskerar samtidigt att

undergräva finansieringen av viktiga trafikinvesteringar i Stockholms län, för att bekosta vad experter från Boverket be-

dömer vara en ”begränsad stimulans på margina-len”.

– Jag är djupt kri-tisk till att Social-

demokraterna nu går fram med ett förslag som så tydligt slår mot tillväxten, urholkar finansiering av välfärden och som knappast leder till särskilt många nya hyresrätter, säger Kinberg Batra till Handels-kammartidningen.

SoFiA STRidSMAN

förSLageT SLår MoT TiLLväxTen

ocH Leder knappaST TiLL fLer HyreSräTTer.Anna Kinberg Batra om det nya skatteutjämningssystemet.

Att äta ute har blivit inneDen nya matbilskulturen skapar jobb och utvecklar Stockholm som matdestina-tion. Det anser Stockholms Handelskammare som nyligen ordnade en Street food-dag i Kungsträdgården.

street Food är något som varje storstad med självakt-ning har och det är en väx-ande internationell trend. Det finns behov av att utveckla gatumaten i Stockholm och det gör staden mer attraktiv för både invånare och turister, säger Lotta Andersson, projektledare på Stockholms Handelskammare.

I slutet av april arrangerade Stockholms Handelskammare en Street food-dag i Kungs-

trädgården tillsammans med Street Food Stockholm och City i Samverkan. Tio Street Food-entreprenörer fanns på plats och affärerna blomstrade i kapp med körsbärsträ-den.

i dag Får matbiLarna stå två timmar i taget på samma ställe – men tankar

finns på att skapa perma-nenta platser.

Från restaurangägare har det dock framförts kritik mot att matbilarna tar matgäster. Det är ett snävt resonemang, anser

entreprenören Nidal Kersh, grundare av Facebook-grup-pen Street Food Stockholm.

– Det är gästen som avgör var de vill spendera sina peng-

ar. Min erfarenhet är att ju fler bra matställen det finns på ett ställe desto mer folk kommer dit, säger Nidal Kersh som själv sålt mat från en cykelvagn.

– Mobil matförsäljning är ett enkelt sätt att börja som entreprenör inom restaurangbranschen

och testa ett koncept, sä-ger han. NilS SuNdSTRöM

Var fjärde stockholmare har köpt mat från en food truck. Det visar en undersökning som Demoskop nyli-gen gjort på uppdrag av Stockholms Handelskammare.

Försöken med food trucks i Stockholm i form av en ny typ av nyttoparkeringstillstånd

Så populärt är food trucks

inleddes 2013 och ska pågå till 31 mars 2015. Under det första året beviljades 20 tillstånd för mobila för-säljningsställen för mat och försöket

utökas i år till maximalt 100 food trucks. Hittills har 30 tillstånd beviljats, medan

46 ansökningar har kom-mit in till Trafikkontoret.

i kungsträdgården ordnades nyligen en Street food-dag. "det känns spännande och det är mat jag inte kan hitta någon annanstans", säger Andreas Persson (lilla bilden), som var en av gästerna. Hernan Hidalgo (lilla bilden) serverar mat med inspiration från Sydamerika: "Vi är en frisk fläkt och förnyar maten i Stockholm."

lotta Andersson

Hernan Hidalgo och Andreas Persson.

Maria Rankka

10 • STHLM • # 2 2014 # 2 2014 • STHLM • 11

do

ku

MEN

T

OM EU:S iNRE MARKNAD FUNGERADE SKULLE REGiONENS iNVÅNARE FÅ Upp TiLL 47 000 KR MER i pLÅNbOKENeu:s gemensamma inre mark-nad har haft stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Europa under de senaste 20 åren, och be-räknas bland annat ha bidragit till att skapa 2,8 miljoner jobb.

Det innebär inte att det inte finns problem. Bland annat nationella regler och andra handelshinder gör det ibland svårt för företag från ett annat land att konkurrera på lika villkor med det inhemska näringsli-vet. I andra fall beror problemen på att alla medlemsländer inte infört EU:s regelverk fullt ut.

– Det finns fortfarande en hel del att göra för att utveckla den inre marknaden, i Sverige såväl som i övriga EU-länder, säger Fredrik Sand som är näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare.

På Handelskammarens uppdrag har nationalekonomen Peter Stein beräknat hur den svenska ekono-

min skulle utvecklas om EU:s inre marknad vore fullbordad. Beräk-ningarna visar bland annat:

Stockholms läns brutto-regionalprodukt (BRP) skulle öka med 47 437 kronor per invånare och år.

I Uppsala län skulle den öka med 33 030 kronor.

För Sverige som helhet skulle bruttonationalprodukten öka med 36 589 kronor per invånare och år.

-Det är väldigt intres-sant och viktigt att utöka handeln. En grundläggande positiv tillväxt förstärks kraftigt om vi kan få den inre marknaden att fungera fullt ut, säger Göran Brocknäs som är chef för Handelskammarens kontor i Uppsala.

Hur fungerar det i dag?-Vi har ganska många små företag

i och kring Uppsala som söker sig ut

på exportmarknaderna. Det är ofta frågan om relativt små företag med

högteknologiska produkter. Det är tyvärr inte helt enkelt för dem att ta sig fram i olika länders byråkratier. Samma sak gäller för ofta för utländ-

ska företag som vill etablera sig i Sverige.

samtidigt som EU:s inre marknad anses fungera ganska väl när det

gäller handel med varor, finns det fortfarande en hel del problem på tjänstehandels-området. Detta trots att de senaste årens utveckling på it-området gjort det mycket lättare att konkurrensutsätta

och internationalisera tjänstepro-duktionen.

– Tjänstesektorn är väldigt viktig för Sverige och särskilt viktig för Stockholm. Det gäller inte minst de

allra mest kunskapsintensiva tjäns-terna. Det är dessutom en sektor som ökar snabbare i Stockholm än i övriga Sverige, säger Fredrik Sand.

även om det inte är speciellt länge sedan Stockholm var en betydande industristad, är huvudstadsregionens ekonomi i dag till mycket stor del tjänstebaserad. Här finns ett av Europas viktigaste telekomkluster och liknande håller på att utvecklas för biotek-nik. I regionen finns dessutom en förhållandevis stor finans- och banksektor.

- Här ligger också många huvud-kontor. Så skulle inte vara fallet om det inte fanns en utvecklad tjänste-sektor, säger Fredrik Sand.

- Skulle Norden vara ett land skulle det vara världens tolfte största ekonomi. Ute i världen upp-

fattas vi alltmer som en enda re-gion, vilket framför allt Stockholm och Köpenhamn vunnit på. Vi har framöver ännu mer att vinna på en fortsatt ekonomisk integration och att den inre marknaden fungerar

väl. Integrationen gör Norden till ett viktigt affärscentrum.

Fungerar den inre markna-den väl?

- Det är uppenbart att det finns områden som skulle kunna fungera mycket bättre.

Ett sådant är den digitala inre marknaden. Där finns det en del lagstiftning som stökar till det, trots att det på det digitala områ-det verkligen finns möjlighet till gränsöverskridande affärer.

- Ett talande exempel på proble-men är att svenska Spotify öppnade i USA innan man fick gång verk-samheten i flera av EU:s medlems-stater.

MIljARDREGNETom Eu:s inre marknad fungerade fullt ut skulle det innebära ett miljardregn över Stockholms- och uppsalaregionen.

Varje stockholmare och uppsalabo skulle få betydligt mer i plånboken år 2020. det visar nya beräkningar av Stockholms Handelskammare.

Göran Brocknäs

Den inre marknaden med fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital är en grundbult i EU-samar-betet. På den inre marknaden ska det inte finnas några hinder. Personer, varor och tjänster ska behandlas lika, oberoende av vilket EU-land de kommer ifrån.

EU:s inre marknad omfattar de 28 EU-länderna samt EES-länderna (Norge, Island och Liechtenstein).

Mellan länderna på den inre marknaden ska det gå att handla utan handelsrestriktioner och tullar på varor. En vara som är godkänd i ett medlems-land ska vara godkänd även i andra EU-länder. Pengar och andra former av kapital ska också kunna överföras till andra medlemsländer utan att det finns begränsningar. Ett företag ska kunna starta en verksamhet i ett annat EU-land och även sälja sina tjänster till ett annat medlemsland.

EU:s inre marknad

Fredrik Sand

Peter Stein20 %av världshandeln står EU:s utrikes-

handel för.

2,8 miljoner jobb

i Europa beräknas den inre

marknaden ha skapat.

reportage: MikAEl BERGliNG & FREdRik NEJMAN Foto: TT NYHETSBYRÅN / PATRiCk SEEGER

12 • STHLM • # 2 2014 # 2 2014 • STHLM • 13

do

ku

MEN

T

1945Andra världskriget tar slut.

1979För första gången väljs ledamöter i Europaparlamentet i direktval.

1981 Grekland går med i EG, som nu har tio medlemsstater.

1986Spanien och Portugal går med i EG.

1987Den europeiska enhetsakten börjar gälla. Det blir svårare för enskilda länder att lägga in veto mot ett lagförslag. Parlamentet får större inflytande.

1991Sverige ansöker om medlemskap i EG.

1972Den gemen-samma växelkurs-mekanismen (ERM) införs.

1973Danmark, Irland och Storbritannien går med i EG.

1952Europeiska kol- och stålgemenskapen bildas av Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Luxemburg och Västtyskland.

1957Romfördraget skrivs under. Europeiska ekonomiska gemen-skapen, EEG, bildas.

1967Fusionsfördraget träder i kraft. Det blir ett gemensamt ministerråd och gemensam kommission för EEG, Euratom och Kol- och stålunionen. I Sverige talar vi om EG (Europeiska gemenskapen).

UNDERSÖKNiNG ViSAR – STÖRSTA HiNDRET FÖR HANDELN iNOM EU:

samtidigt som eu:s inre marknad, enligt många bedömare, fungerar ganska väl när det gäller handel med varor, finns det fortfarande en hel del problem på tjänstehandels-området.

Häromåret intervjuade Statis-tiska Centralbyrån på uppdrag av Kommerskollegium ett represen-tativt urval av svenska företag för att kartlägga vilka problem som företag möter i handeln med andra EU-länder.

vart sjätte Företag som svarade på enkäten ansåg att det fanns hinder för handeln inom EU. Problemen var störst inom tjänste-handeln och vid offentliga upp-handlingar. Ungefär 38 procent av företagen ansåg att de inte hade samma möjligheter som inhemska företag att sälja tjänster i andra EU-länder. Endast åtta procent av företagen uppgav att de delta-git i offentlig upphandling i andra EU-länder, och av dessa ansåg 30 procent att de inte hade samma möjligheter att konkurrera som inhemska företag.

sjukvårdskoncernen capio, som har sitt ursprung i de avvecklade svenska löntagarfonderna, är sedan många år en aktör på den europe-iska sjukvårdsmarknaden. I dag driver man bland annat sjukhus, specialistkliniker och vårdcentraler i Sverige, Norge, Frankrike, Tysk-land och Storbritannien. Anta-let anställda är cirka 11 000. Årligen tar man emot mer än fyra miljoner patientbesök.

– Även om vi är represen-terade i flera olika länder har vi inget kontinuerligt flöde av tjänster över nationsgränserna. Sjukvård är till sin natur nationell. Däremot ingår det i vårt koncept att vi kan flytta metoder och kunnande inom och mellan olika länder.

Kan ni det?– Ja, det tycker jag. Utvecklingen

av vår franska verksamhet med in-spiration från svensk sjukvård är ett närliggande exempel. Det är viktigt att vi kan verka på lika villkor som andra motsvarande verksamheter. Detta oavsett om det är privata eller offentliga verksamheter, vad avser till exempel ersättningsfrågor.

– Det är också centralt, inte minst i samband med offentliga upp-handlingar, att man använder sig av konkurrensneutrala regelverk och behandlar alla lika.

henrik brehmer berättar att ersättningssystemen i sjukvården

varierar mellan EU:s länder, men att de flesta länder har en gemensam finansiering via skattemedel.

- Men det är mer en sjuk-vårdspolitisk fråga, alltså hur man organiserar och finan-

sierar sjukvården, än en fråga om den fria rörligheten.

Svenska Capio är en av Europas största sjukvårdskoncerner med verksamhet i bland annat Sverige, Frankrike och Tyskland.

– För oss är det viktigt att regelverket är konkurrensneutralt och att alla aktörer behandlas lika vid offentliga upphandlingar, säger Capios informationsdirektör Henrik Brehmer.

Sverige: 4 sjukhus, drygt 20 specialist-kliniker och över 70 vårdcentraler.

Norge: 5 medicinska center. Frankrike: 19 sjukhus och 6 specialist-kliniker.

Tyskland: 6 sjukhus, 5 specialistkliniker och 6 öppenvårdsmottagningar.

Storbritannien: 1 sjukhus. Styrelseordförande: Anders Narvinger. Vd: Thomas Berglund. Ägare: Ygeia Topholding AB.

Capio koncernens verksamhet

Henrik Brehmer

deT är cenTraLT aTT använda Sig av

konkUrrenS neUTraLa regeLverk SoM beHandLar aLLa Lika.Henrik Brehmer om lika villkor inom privat och offentlig verksamhet.

foto

: a

lexa

nd

er r

Uas

/ Ca

pio

voddler: skapa en gemensam marknadsplats

47 000 kronor högre per invånare

och år beräknas den så kallade bruttoregional-

produkten i Stockholms län bli om den inre marknaden var fullbordad. Mot-svarande siffra för Uppsala län är cirka 33 000

kronor högre per invånare.

eu:s historia i korthet

# 2 2014 • STHLM • 13

S:t Görans Sjukhus på kungsholmen, ett av Capiokoncernens fyra sjukhus i Sverige.

Nationellt inriktade offentliga sys-tem gör det svårare för europeiska företag som arbetar med upphovs-skyddat material att växa.

Det menar Anders Sjöman som är kommunikationschef på videotjäns-ten Voddler.

Företaget kaLLades för ett ”Spotify för film” vid lanseringen 2009, men har numera fokus på att bygga filmtjänster åt andra. Ambitionen är att med hjälp av egenutvecklad streamingteknik bygga en plattform för ”video on demand”, film och tv-serier via nätet.

Anders Sjöman menar att det finns en rad nationella regler och hinder inom EU som försvårar för företag som Voddler att växa.

– Söker du offentligt stöd för filmproduktion så favoriseras alltid bio. Vill du göra filmberättelser som webbisoder eller i längre tv-format är det oftast kört. EU borde se till att stöden är teknikneutrala.

Vad bör EU mer göra?- Förenkla upphovsrättsersätt-

ningarna. Vi bör betala upphovs-rättsägaren en licens och sen ska det vara klart. Men så kallad collecting societies kommer sedan och ber om ytterligare betalning. Oftast gäller detta musiken, som har en konstig särställning i det kollektiva arbete som film är. Vi betalar ju inget extra för exempelvis klipparens jobb.

14 • STHLM • # 2 2014 # 2 2014 • STHLM • 15

do

ku

MEN

T Så TäNkER DE påVERkA EU

hon nämndes som tänkbar parti-ledare efter Mona Sahlin 2011. Men i stället lämnade Jytte Guteland politiken och jobbade på tanke-smedjan ”Global utmaning” fram tills nyligen.

Nu tar hon sats mot Europaparla-mentet, som en påskyndare av ett frihandelsavtal mellan EU och USA.

Men inte till vilket pris som helst. Varken ett frihandels-avtal eller en utökad inre marknad i EU får ske på bekostnad av den svenska modellen, anser Jytte Guteland.

– Vi måste värna den svenska modellen där företag och fack samverkar. Svenska företag ska konkurrera med kvalitet, inte med låga löner.

Varför då?– Svenska företag kommer aldrig

att kunna konkurrera med lägre löner och sämre villkor. Därför ligger det i både företagens och löntagarnas intresse att vi värnar den svenska modellen. Den är något vi ska vara stolta över och få andra att anamma.

Hur ska det gå till?– Vi får inte lägga oss platt när det

gäller frihandelsförhandlingarna eller arbetet inom EU. Det finns en risk att det byggs upp spänningar i

EU om skillnaden mellan lönenivåer och utbildningsmöjligheter blir för stor. Då är risken att protektionis-men ökar. Se på Storbritannien. Vi behöver mer rörlighet både för människor och företag.

även om den inre marknaden byggs ut och handelshinder tas bort kommer det nya, tror Jytte Gute-

land.– Ja, så fungerar det.

Just nu ser jag två hot mot den inre mark-naden. Dels det rent ideologiska, där det är strömningar som helt enkelt inte vill ha ökad handel och rörlighet, dels kortsiktigt eko-nomiskt tänkande som ger en oro på arbets-marknaden.

Vilken betydelse har besluten som tas i Bryssel och Stras-bourg för Stockholm?

– 60 procent av alla beslut i en kommun påverkas på ett eller annat sätt av besluten i EU.

Gör Stockholm tillräckligt för sitt näringsliv?

– Stockholms utveckling är väldigt viktig för hela Sverige. Man måste hela tiden jobba med att för-bättra företagsklimatet, infrastruk-turen och möjligheter till boende.

jyTTe gUTeLand SVENSKA FÖRETAG SKA

KONKURRERA MED KVALiTETGärna ökad frihandel. Men bara på schyssta villkor.

– Vi måste värna den svenska modellen och inte lägga oss platt, säger Jytte Guteland (S), som snart hoppas bli Eu-parlamentariker.

gUnnar HökMark ETT FRiHANDELSAVTAL

MED USA ÄR OERHÖRT ViKTiGT Mindre byråkrati och regler för näringslivet står högt upp på Gunnar Hökmarks agenda.

– Jag driver på för att Eu ska ha en speciell kommissionär som jobbar med de frågorna, säger Gunnar Hökmark (M), som hoppas på fem nya år i Eu-parlamentet.

om bara eu-vaLet går som Gunnar Hökmark vill den 25 maj ska han jobba för att förbättra villkoren för näringslivet.

– Ett av mina viktigaste krav är att det ska finnas en vicekommissionär som har som sin främsta uppgift att bekämpa byråkrati och detaljstyr-ning. Då underlättar vi för den inre markna-den samtidigt som vi gör arbete, forskning och företagande lättare i Europa.

Gunnar Hökmark tror precis som de ut-räkningar Stockholms Handelskammare har gjort att en utvidgad inre marknad kan öka tillväxten i Stockholm.

– Den inre mark-naden är långt ifrån genomförd när det gäller tjänstesektorn. Där finns mycket att göra. Ett annat problem är att alla länder inte följer EU:s re-gelverk, säger Gunnar Hökmark och nämner Frankrike som ett exempel.

– Titta på den offentliga upphand-lingen. Frankrike är inte alls lika bra på att följa regelverket som Sverige. Här måste vi trycka på. Det är en vik-tig fråga, inte minst för näringslivet.

Frihandelsavtalet med USA, är det också en viktig fråga?

– Ja, att få till stånd ett han-delsavtal mellan de två största demokratierna i världen är en av EU-parlamentets största frågor, inte minst med tanke på vad som händer i Ryssland och Ukraina.

Betyder det att du är tveksam till en utvidgning av EU i öst?

– Nej, absolut inte. Jag tycker man ska driva på en utvidgning.

att den svenska modellen är på väg att raseras i EU tror inte Gunnar Hökmark.

– Nej, vi kan behålla den svenska modellen. Arbetsmarknaden är en nationell angelägenhet som vi själva beslutar om, säger Gunnar Hök-

mark som är kritisk till de svenska fackens agerande.

– Vi måste slå vakt om den fria rör-ligheten. Möjligheten att arbeta runt om i Europa är en tillgång också för alla de svenskar som kunna få jobb i andra länder. När Socialdemokra-terna baserat på skrämselpropaganda vill skapa nya hinder drabbar det oss alla. Det är inte de fackliga ombuds-männen som ska bli den nya tidens gränsvakter som avgör vilka som ska få komma till Sverige för att arbeta.

1994Sverige ansöker om medlemskap i EU.

1995Finland, Sverige och Österrike går med i EU.

1999Euron införs i elva länder, men än så länge bara för handels- och finanstransaktioner. Mynten och sedlarna kommer senare.

2001– 2002Eurosedlarna och euromynten ersätter de gamla valutorna.

2003Nicefördraget träder i kraft. Sverige säger nej till EMU.

2004Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Slovenien, Cypern och Malta går med i EU.

2006Det så kallade tjänstedirektivet (ett av EU:s mest omfattande lagstift-ningspaket) antas. Det dröjer dock till 2009 innan det är i kraft.

2007Bulgarien och Rumä-nien går med i EU.

2009 Lissabon-fördraget träder i kraft.

2013 Eurosur, det europeiska gränsövervaknings -systemet, tas i drift.

Ålder: 34. Gör: Tredje namn på Socialdemokraternas lista till EU-valet.

Bakgrund: Ordfö-rande SSU, 2007-2011. Programansvarig för Europafrågor på tanke-smedjan Global utmaning 2012-2014.

Ålder: 61. Gör: EU-parlamentariker sedan 2004, som kandi-derar för en ny mandat-period.

Bakgrund: Ordförande MUF, 1979-1984, riks-dagsledamot, 1982-2004 och partisekreterare för Moderaterna 1991-1999.

Gunnar HökmarkJytte Guteland

1993 Maastrichtfördraget träder i kraft. Europeiska gemen-skapen byter namn till Europeiska unionen. Den inre marknaden skapas och de fyra friheterna, fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital, blir verklighet.

14 • STHLM • # 2 2014 # 2 2014 • STHLM • 15

1

Gunnar Hökmark.

Jytte Guteland.

foto

: a

nn

a b

erg

kvis

t

16 • STHLM • # 2 2014 # 2 2014 • STHLM • 17

mälarkungen

å hans engelska visitkort står det ”Mayor of Stockholm”. Även om borgmästartiteln försvann i Sverige 1971 ut-

strålar finansborgarrådet och kommunstyrelsens ordförande i

Stockholms stad sedan 2008 just det. Som veteran inom kommunalpolitik se-

dan 1980-talet – och som stockholmare sedan trettio år – har han på olika sätt länge varit med om att forma staden.

Maria Rankka: Så här i slutet av mandatperioden, vad är du mest nöjd med under de gångna åren som Stockholms finansborgarråd?

– Det är verkligen flera saker. Dels så har vi haft en otroligt bra kvalitetsutveckling i våra verk-samheter, det som ändå är vårt kärnuppdrag. Vi har aldrig haft så höga siffror i våra brukarunder-sökningar som vi har i dag. Det gäller även skolan, fastän den är mycket debatterad. Stockholm ligger inte dåligt till i skolan, men det finns några skolor som kommer för långt efter.

– Jag är också stolt över att vi fick kvalitetspriset av Sveriges kommuner och landsting 2010 och att vi samma år blev den första miljöhuvudstaden som EU-kommissionen utsåg. Det har gett en enorm skjuts internationellt. Folk kommer hit i strid ström för att titta på våra miljöstadsdelar, säger Sten Nordin.

Städer spelar en allt större roll i världsekonomin. Stockholms län med knappt 23 procent av invånar-antalet står för drygt 30 procent av värdet i svensk ekonomi. Inom vilka områden är vi starka?

– Vi har stark dragningskraft inom till exempel ICT (informations- och kommunikationsteknik, reds anm) med Kista som kluster. Det betyder väldigt mycket för Stockholm. Men vår andra styrka är just att vi inte bara står på ett ben, som vi gjorde på 1990-talet då dotcom-krisen slog jättehårt mot Stockholm.

– Sedan dess har service-sektorn i bred bemärkelse vuxit starkt. Vi har hög nivå på utbildningen, arbets-kraften är välutbildad och redo för jobb. Vi är en av de kommuner i Sverige med lägst skatt, vilket inte ska föraktas när det gäller att vara attraktiv. Dessutom anses Stockholm tryggt, snyggt och välskött.

Hur fungerar trafiken?– Tittar man på oss från andra länder så säger man

att i Stockholm är det fortfarande förutsägbart hur lång tid det tar att ta sig från punkt A till punkt B. Alltså fungerar det väldigt bra och man blir impo-nerad över den stora andelen kollektivtrafik. Där vi ligger lite svagare till är till exempel tillgänglighe-ten med flyg. Det är både någonting som påverkar Stockholms stad och Stockholms län. Men Arlandas ställning är i grunden en nationell fråga. Det kom-mer ständigt upp att det här är en black om foten för oss.

Finns det någon annan utmaning?– Ja, och det är ju bostadsbristen som ju egentli-

gen är någon slags evig Stockholmsförbannelse. Det

P

text: NilS SuNdSTRöM Foto: MAGNuS FoNd

> M A R I A R A N K K A M ö T ER S T EN N o R D I N

Som ekonomisk motor betyder vi mycket för hela

landets ekonomiska utveckling. Den insikten behöver spridas.Sten Nordin om den ökade förståelsen inom nationell politik.

hänger inte ihop med en växande storstad att ha en stor bostadsbrist. Vi har ju inte brist på andra nöd-vändigheter för att leva här. Vi har antagit en enorm utmaning att bereda plats för 140 000 bostäder till år 2030. För det här är en flaskhals för alla.

Sten Nordin anser att mycket av byggandet slogs ut av den tidigare socialdemo-kratiskt ledda majoriteten i kommunfullmäktige som ”aktivt ingrep i hyressätt-ningen politiskt”. Det har den borgerliga majoriteten ändrat på, framhåller han.

– Sedan har regeringen tagit olika steg med hyror i nyproduktion som i prakti-ken är marknadshyror. Jag tror att man måste fortsätta reformera hyrespolitiken stegvis.

Om vi tittar internationellt, vilka är Stockholms huvudkonkurrenter?

– Fortfarande är våra konkurrenter i hög grad på en europeisk och nordisk marknad, både Oslo och Köpenhamn, men mer och mer blir det hela värl-den. Ett ICT-företag som tänker etablera sig i Kista kan titta brett över världen.

Vilka städer tycker du är intressanta som vi kan lära oss av?

– I ämnet bostäder så är Berlin en stad som man är nyfiken att titta på. När det gäller andra frågor så har vi kontakter med både London och Paris. Även om de är mycket större än oss kan man översätta många omställningsfrågor som vi är inne i, till exempel när det gäller trafiken och att öppna för andra transportmedel än bilar. I Paris upptäckte jag nyligen att de fått cykelbanor.

Sten Nordin

Gör: Kommunstyrelsens ordförande och finansbor-garråd i Stockholms stad sedan 2008.

Bor: Bostadsrätt, femma på Gärdet.

Ålder: 58 år. Familj: Hustrun Hanna, två barn. Franska bulldog-gen Balder.

Född: I Tystberga utanför Nyköping.

Tidigare jobb och upp-drag: Chefredaktör för ”Sunt förnuft” – tidningen från Skattebetalarnas Förening, sedan Modera-ternas medlemstidning. Olika fritidsuppdrag inom det socialpolitiska områ-det 1986-1994, borgarråd i Stockholms stad 1994-2006. Riksdagsledamot 2006-2008.

Utbildning: Nästan färdig fil.kand. med inriktning på företagsekonomi, Uppsala.

Favoritplats i Stockholm: ”Hela Erstaområdet och Fjällgatan på Söder är fantastiskt. Att gå utmed Djurgårdskanalen en kväll är också magiskt.”

Första boende i Stock-holm: Andrahandslägen-het på Södermalm.

Maria Rankka, Handelskammarens vd, mötte finansborgarrådet Sten Nordin för ett samtal om Stockholms tillväxt.

16 • STHLM • # 2 2014

Bostadsbristen är en Stockholmsförbannelse som måste brytas för att staden ska fortsätta att vara attraktiv och en tillväxtmotor. Hyresregleringen måste fortsätta reformeras

stegvis och den internationella tillgängligheten med flyg måste bli bättre. Sten Nordin, Stockholms stads mäktigaste politiker, målar upp sin framtidsvision för

staden i ett möte med Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare.

Bostadsbristen är en Stockholmsförbannelse som måste brytas för att staden ska fortsätta att vara attraktiv och en tillväxtmotor. Hyresregleringen måste fortsätta reformeras

stegvis och den internationella tillgängligheten med flyg måste bli bättre. Sten Nordin, Stockholms stads mäktigaste politiker, målar upp sin framtidsvision för

staden i ett möte med Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare.

18 • STHLM • # 2 2014

Dalarnas hus ABStockholm Konferenscenter

3 minuter från Arlanda express

En mötesplats mitt i Stockholm City

Stockholm konferenscenter Dalarnas hus är en personlig och prisvärd konferensanläggning med varm atmosfär. Här kan du ha konferens och

boka mötesrum i en inspirerande miljö.

5 minuter från Centralstationenwww.dalarnashus.se

08 545 141 30Medlem i Stockholms handelskammare

r 2034 kommer var fjärde svensk att vara stockholmare. I länet finns 26

kommuner med en spännvidd från 9 000 till nästan 900 000 invåna-

re. Är de här gamla strukturerna optimala för att kunna fatta

långsiktiga och bra beslut?– Jag har envist varit kri-

tisk mot tanken att bilda regioner. Jag tror att det

blir en ny byråkra-tisk nivå. Jag kan hämta många ex-

empel från mina kollegor i Europa som tycker att vi har ett rätt fantastiskt system. De säger att ”hos oss är det en sådan ständig drag-kamp om makten”. Däremot tror jag att kommuner måste ha ett stort ansvar att sam-arbeta. Långsiktigt – och nu går jag ut på minerad mark som kommunstyrelsens ordförande i Sveriges största kommun - behöver man fundera på om kommuner kan vara hur små som helst. Där finns en problematik.

Om du fortsätter som borgmästare i Stockholm efter valet, vad kan väljare förvänta sig då?

– De kan förvänta sig ett fortsatt stort fokus på bostadsbyggande, och att fortsätta politiken att göra Stockholm attraktivt för företag att starta

och växa i. Sedan 2006 har vi till exempel klättrat på Svenskt Näringslivs rankninglista från en ren botten placering. Vi ska också fortsätta att göra Stockholm attraktiv för universiteten. Vi har till ex-empel fattat beslut om 7 000 nya studentbostäder.

Vad är egentligen skillnaden mellan Moderaterna och Socialdemokraterna i Stadshuset?

– Det är väldigt stora skillnader i den långsiktiga politiken. Vi har kunnat leda en allians som har en stor enighet i synen på allt från bostadsbyggande och infrastruktur till äldreomsorg och skolor med valfriheten som en kärna. På den andra sidan är de väldigt splittrade i alla de här frågorna. Sedan tycker jag att det finns ett förvånansvärt stort ifrågasät-tande och nästan avståndstagande från all form av

enskild och privat verksam-het från alla tre oppositions-partierna.

– Skattefrågan skiljer oss också åt. Vår medvetna poli-tik är att ha stark ekonomi i kommunen – satsa pengar på välfärden men också kunna sänka skatten när det finns utrymme. Den politiken har inte haft stöd bland oppo-sitionens partier. Nu blir jag

ännu mer orolig när de accepterar att Socialdemo-kraterna på riksplan förslår att restaurangmomsen ska höjas och att arbetsgivaravgiften för unga ska höjas. Det kommer att slå rakt mot Stockholm, det är rena Stockholmsskatter de föreslår.

I ämnet bostäder är Berlin en stad som man är

nyfiken att titta på.Sten Nordin om intressanta städer i Europa att inspireras av.

> M A R I A R A N K K A M ö T ER S T EN N o R D I N

Maj 2012STEFAN LÖFVEN

Partiledare

Oktober 2012HARRIET WALLBERG HENRIKSSON

Rektor vid Karolinska Institutet

December 2012FREDRIK REINFELDT

Statsminister

Februari 2013EVA ÅKESSON

Rektor vid Uppsala universitet

Maj 2013ANDERS BORG

Finansminister

Oktober 2013KEITH MCLOUGHLIN

Vd Electrolux

December 2013ENRICO MORETTI

Professor i national -ekonomi, Berkeley- universitetet i Kalifornien

Februari 2014MAGDALENA ANDERSSON

Ekonomisk-politisk talesperson

Läs intervjuerna på www.chamber.se

Maria Rankkas möten

Sten Nordin om...

...sin föregångare Hjalmar Mehr, socialdemokratiskt finansborgarråd i Stock-holms stad 1958–1966 och 1970–1971: ”Han blev så uppfylld av det han skulle göra av Stockholm att han blev fyrkantig och bara brakade på. Det var ett stort politiskt misstag. Det visade sig i rivningarna av Klara-kvarteren, men ännu mer i Almstriden. Han insåg ändå behovet av Stockholms modernisering. På det sättet lade han grunden för den ekonomiska tillväxt vi har sett i Stockholm.”

Sten Nordin har varit kommun -styrelsens ordförande och

finans borgar råd i Stockholms stad sedan 2008.

20 • STHLM • # 2 2014 # 2 2014 • STHLM • 21

Adress: box 160 50, 103 21 StockholmBesöksadress: brunnsgatan 2Telefon: 08-555 100 00E-post: info@chamber.sePostgiro: 898–7Bankgiro: 160–3711kontorstid: 8.30–17.00Hemsida: chamber.seHandelsintyg:brunnsgatan 2box 160 50103 21 Stockholmtelefon: 08-555 100 20E-post: handelsdokument@chamber.seSkiljedomsinstitutet:brunnsgatan 2Handelskammarensuppsalakontor:Klostergatan 13753 21 uppsalatel: 018-50 29 50Fax: 018-55 44 58Verkställande direktör:Maria rankkaVice verkställande direktör:Johanna unghanseStyrelse:Peje Emilsson, styrelseordförande,Kreab Gavin Anderson ABYvonne Berglund, vice ordförande och kassaförvaltareYvonne Berglund Konsult ABMichael Wolf, vice ordförande,SwedbankErica Wiking-Häger, Mannheimer Swartling Advokatbyrå ABEva GidlöfJohan Karlström, Skanska ABPeter Kopelman, Kopelman consulting ABAnn-Christin Norrström, Länsförsäkringar UppsalaBirgitta Stymne Göransson, FryshusetEva Swartz GrimaldiBianchi Café & CyclesPer-Olof Söderberg, Söderberg & PartnersImran Ahmad, Fihem bygg- och fastighetsservice ab

NäR du BEHöVER HJälP:Medlemsinformation:anna Malmgren08-555 100 07Press:andreas Åström08-555 100 01internationell handel:Marianne dott08-555 100 37Tull, handelsintyg och carneter:expeditionen08-555 100 20källkodsdeponering:evelina Wahlström08-555 100 47Affärsnätverk:ellinor edenvik08-555 100 12Analys och policy:anna Wersäll08-555 100 17Skiljedomsinstitutet:Adress: box 160 50, 103 21 Stockholmannette Magnusson08-555 100 52

E-post till StockholmsHandelskammarens personal:fornamn.efternamn@chamber.seMer kontaktinformation finns påchamber.se

ANVäNdBARA HEMSidoR:chamber.seStockholms Handelskammaresccinstitute.seStockholms HandelskammaresSkiljedomsinstitutinstitutetmotmutor.seinstitutet mot mutor

DeTTA är vIStockholms Handelskammare är den ledande organisa-tionen för företag och företagare i huvudstadsregionen,

som omfattar Stockholms och Uppsala län. Vår verksamhet spänner från det lokala till det internationella planet och vi är

engagerade i allt som kan förbättra företagens villkor, från bostadsmarknaden i regionen till internationell frihan-

del. Vi är en populär mötesplats för våra drygt 2 000 medlems företag som har en halv miljon anställda.

Handelskammaren är också en betrodd tredjepart med ett av världens ledande skiljedomsinstitut.

> M ED L E M M A R

foto

: sv

ensk

a s

tUn

tgrU

ppen

oCh

arC

lig

ht

Hett om öronen

Stuntgruppens Seth Ericson, till vänster, och tidigare kollega Henrik Westbeck under ett explosivt stuntuppdrag.

Svenska Stuntgruppen blev medlem i Stockholms Handelskammare inför ett stort jobb i kina.– Vi ville förenkla införseln av ett vinschsystem till Peking, säger stuntmannen Seth Ericson.

han tiLLhör en exklusiv skara om blott en handfull heltids-arbetande stuntmän i Sverige. När landets första stuntman Jo-han Thorén drog igång Svenska Stuntgruppen på 1970-talet var han oftast stand-in för rollkaraktärer i actionfilmer. Numera omfattar jobbet så mycket mer, exempel-vis är reklamuppdrag och motion captures för dataspel vanliga. Det senare innebär att visuella markörer fästs på olika delar av kroppen och personens rörelser fångas på film. Med hjälp av inspelning-arna skapas karaktärer som rör sig naturtroget.

– Jag är inne i en intensiv fas med reklamfilmer, tv-pro-duktioner och musikvideor. Hur mycket vi har att göra går i vågor, men jag rullar aldrig tummarna, säger Seth Ericson.

stuntbranschen är i ständig utveckling. Akrobatiska rörel-ser blir allt vanligare.

– Vårt jobb är mer krävande i dag, säger Seth som har en bakgrund som bland annat

vi valde att bli medlem i Stockholms Handels­kammare för att

underlätta transportbiten.Seth Ericson om det nya medlemskapet i Stockholms Handelskammare.

Alexanderson Management Group AB alexandersonmg.seMatrisen CFO Services AB matrisen.seLukoil Lubricants Europe Oy lukoil-lubricants.comFrank Dandy AB frankdandy.comRosa Skrot Tjejgym AB rosaskrot.comAddexcite addexcite.seRasha import-export och representation ABCook'n Bloom ABExcellence Hotels AB excellencehotels.seRoto Avanti AB

Här är vårA nyA MeDleMMAr

Destinationsbyrån i Älvdalen AB destinationsbyran.sePointbreak AB pointbreak.seSolibro Research AB solibro-solar.comIndivator ABHesselby Slott hasselbyslott.seBosön Hotell och Konferens boson.nuLoviks Konferens lovik.seÅkeshofs Slott akeshofsslott.seUlfsunda Slott ulfsundaslott.seRosersbergs Slottshotell rosersbergsslott.seMoLi AB

Stockholm Meeting Selection AB meetingselection.seNäsby Slott & Konferens nasbyslott.seSusanne Folin Text & kommunikation susannefolin.sePoolia Öst AB, Uppsala poolia.seTTLF Uppsala 1 AB (Riksmäklaren) riksmaklaren.se/uppsalaAB Sigtunahem sigtunahem.seProffice Life Science AB proffice.se/lifescienceRådhuskompaniet ABKompetensrekrytering Stockholm ABGammadata Instrument AB gammadata.seSix Year Plan AB sixyearplan.se

SKAGEN Fonder skagenfonder.seLoJ Örtenblad HBInvexe ABUber Sweden AB uber.comFogg Mobile AB foggmobile.comWhite & Case Advokat AB whitecase.comMoreisMore AB moreismore.seOTW Communication AB otw.se1Kelt i Stockholm AB 1kelt.seEkeberg Agenturer ABCyngor ABStein Brothers AB brothers.seSituational Services Nordic AB sitserv.seTXP (Tillväxtpartner) txp.seByrå 4 byra4.se

Royal Publishing Group AB royalpublishing.comAgneta Villman AB, Maximteatern villman.seSunfleet Carsharing AB sunfleet.comBilreda AB bilreda.seHertz hertz.seFilotel Sweden ABNeed Mannerfeldt Group AB mannerfeldt.seTransfer transfer.nuSvenska Stuntgruppen AB stuntgruppen.seLjungmans Systems ABStockholm Design Center AB stockholmdesigncenter.com

Folksam folksam.seBianchi Café & Cycles Sverige AB bianchicafecycles.comFastum UBC Förvaltning AB fastum.seWise Professionals AB wise.seSOFTITI Sp. z o.o. krs-online.com.plConfidab - Atterving & Partners AB confidab.seKulturstrategiCarina Lidforss FöretagskonsultStockholm Arbitration & Litigation Center (SALC) Advokatbyrå KB salc.seDfind Finance & Executive AB dfind.seLattix Production ABDAMVAD Sverige AB damvad.comMondrago Consulting AB

elitgymnast, kampsportare med svart bälte, klippklättrare och sportdykare.

inte säLLan innebär hans tillvaro att jobba utomlands. När Handelskammartidningen når honom har han just landat

på Arlanda efter ett uppdrag i Arizona, USA.

Inom kort väntar ett stort sådant på Pekings internationella bilsa-

long. För det krävs ett vinschsystem som ”fly-ger” både kameror och

utövare. Svenska Stuntgruppen har länge tvingats förlita sig på andra företag i fraktfrågor och införsel av rekvisita. Nu tog man en ny väg för att kunna stå på egna ben.

– Vi valde att bli medlem i Stockholms Handelskammare för att underlätta transport-biten.

Vanligaste frågorna du får?– Är det farligt? Är det stor

skaderisk? Mitt svar är nej på båda. Vi tar bra betalt för olika slags specialutrustning. Och vi tar bara välkalkylerade risker.

lARS öHMAN

Seth Ericson

Grundat av Johan Thorén i mitten på 1970-talet. Vid tidpunkten hade ingen skandinav kompetens för att utföra stunt. Film- och tv-makare tvingades därför vända sig utomlands för att få hjälp. Uppbackad av bland andra SVT utbildade sig Johan Thorén till stunt-man i England och USA.

Ett av Svenska Stuntgrup-pens första – och än i dag mest omtalade – uppdrag var kraschlandningen av en helikopter i klassikern ”Man-nen på taket” 1976.

Efter mer än 20 action-späckade år i Svenska Stuntgruppen slutade Johan Thorén 1998. Han efterträd-des av Seth Ericson.

Svenska Stuntgruppen

22 • STHLM • # 2 2014 # 2 2014 • STHLM • 23

> V I M M EL> V I M M EL

foto

: bj

örn

lei

jon

foto

: bj

örn

lei

jon

Peje Emilsson, Handelskammarens ordförande,och Maria Rankka, vd, inviger de nya lokalerna.

många ville hälsa på i våra nya lokaler

Sedan mitten av februari har Stockholms Handels-kammare boat in sig på den nya adressen Brunns-gatan 2. I april var det öppet hus i fyra dagar där medlemmar, politiker och andra intresserade var välkomna att besöka lokalerna.

Under de fyra dagarna arrangerades flera event. Handelskammarens avgående ordförande Peje Emilsson berättade om sitt entreprenörskap under en lunch.

Mikael Damberg, gruppledare för Socialdemo-kraterna i riksdagen, satt i ”heta stolen” och fick svara på flera Stockholmsfrågor av Handelskam-marens vd Maria Rankka.

På seminariet Do business with Africa fick besö-karna veta allt om affärsmöjligheterna i världens snabbast växande region och lyssna på företagare som redan är på plats.

Veckan avslutades med en officiell invigning där Peje Emilsson och Maria Rankka klippte bandet och besökarna bjöds på dryck, tilltugg och mingel.

Colette van Luik och Reza Salehfrån Berättarministeriet. Under invigningen gavs möjlighet till mingel. Anna Felländer, chefekonom Swedbank.

Ljusgården var full av folk som alla arbetar för en bättre huvudstadsregion.

Niklas Kåvius, och kollegan Imar Bayazi, Stockholms Byggmästareförening.

Trafik- och arbetsmarknadsborgarrådetUlla Hamilton och Anna Kinberg Batra,Moderaternas gruppledare i riksdagen.

Peje Emilsson, ordförande StockholmHandelskammare tillsammans med Japansambassadör Seiji Morimoto.

Johan Hakelius, skribent, Susanna Popova, chefredaktör Kungliga magasinet ochPatrick Krassén, Svenskt Näringsliv.

Elisabeth Dahl och Mats Hellströmkom och firade invigningen.

Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna,var glad att komma till de nya lokalerna.

Anna Wahlfors, Vinkällan AB, Mikaela Annerling, Responsify AB ochMonica Petersson, Wistrand Advokatbyrå.

Abbas Hazheer, Capitala AB, Joe Frans, NGA Novum AB och Myra Beckman,Myra Beckman AB.

Cecilia Stråberg, Hans Stråberg, Trans-AtlanticBusiness Dialogue och Jacob Wallenberg, Investor.

Många frågor ställdes under våra fyrainvigningsdagar. Här på lunchen medHandelskammarens ordförande Peje Emilsson.

Kultur- och idrottsministerLena Adelsohn Liljeroth kikade in.

Lisbeth Hedberg från@ Partner AB, och BirgittaBjörk, Betula utveckling.

Thomas Eulau, Svensk Handel, och Björn Arvidsson, Razormind.

Sydafrikanska ambassadörenH.E. Ms Mandisa Marasha.

Mikael Damberg, gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen,svarar på Maria Rankkas frågor om Stockholmsregionen.

Do business with Africa lockade många deltagare.

Iwette Rapoport, Allies AB,och Rose-Marie Linell,Stockholms universitet.

Katerina Martin, Group AB, och Irina DerhachevaStarlet Media AB.

Sertac Karabas, AppAgenturoch Liibaan Mahamoud,Led Up East Africa AB.

Gunilla Ridström, Upplands Väsby kommun, och Lennart Weiss, Veidekke Sverige AB.

Ljusgården var fullsatt när Peje Emilssonberättade om sitt liv som serieentreprenör.

Anna Maria Corazza Bildt, Europaparlamentariker.

24 • STHLM • # 2 2014 # 2 2014 • STHLM • 25

missa inteSkriv upp de här dagarna i kalendern!

24 AuguSTIWORLD TRADE DAY (VÄRLDSHANDELSDAGEN)Välkommen att lyssna på en inspirerande eftermiddag i handelns tecken. På World Trade Day delar kronprinses-san Victoria ut priset Export Hermes till framgångsrika och snabbväxande exportfö-retag. Handelsminister Ewa Björling beskriver vad som krävs för att svenska företag ska bli ännu mer framgångs-rika internationellt och några företag berättar om sina lyckade satsningar.

Klockan 14.00–17.00, Grand Hôtel.

21 okToBerTULLDAGENTulldagen är Sveriges störs-ta mötesplats för tullfrågor och ger företag möjlighet att få information om tullförändringar på kort och lång sikt. Programmet presenteras på chamber.se.Klockan 9.00–17.00, Stockholm City Conference Centre.

För närmare information om tid och plats – se chamber.se

välkoMMen SoM MeDleMVI GÖR SKILLNAD

Stockholms Handelskammare driver frågor som är avgörande för att skapa bättre förut-sättningar för tillväxt och konkurrenskraft i huvudstadsregionen. Som medlem bidrar du till att skapa opinion och påverka beslutsfattare så att regionen kan utvecklas som en attraktiv plats för både företag och människor.

ETT NÄTVERK FÖR NÄRINGSLIVET Stockholms Handelskammare är en

affärs mässig mötesplats med fokus på kontakter, affärsnytta och internationell handel. Genom relevanta arrangemang och ett tjugotal olika affärsnätverk skapar vi ständigt möjligheter för nya kontakter som utvecklar affärerna.

OCH... ...som medlem får du ett vip-kort med

fritt inträde till Stockholmsmässan, rabatter på viktiga handelsdokument och Handels-

kammartidningen STHLM.

> VI MM EL oCH Ko M M A N D E E V EN T

foto

: sto

Ckh

olm

smÄs

san

Ansök härchamber.se/blimedlem

Jag har olyckligtvis hamnat i en konflikt med en före detta partner. Vad innebär medling och hur fungerar det?

Svar: Medling är en tvistlösnings-procedur som innebär att parterna självständigt eller med hjälp av Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) utser en medlare som hjälper parterna att hitta samförstånd.

Till skillnad mot en rättegång i domstol eller i ett skiljeförfarande resulterar en lyckad medling i en förlikning som kan fastställas i ett förlikningsavtal. Medlingens starka fördelar är låga omkostnader, snabbhet och flexibilitet.

Dessutom tillå-ter proceduren inte bara rättsliga aspekter av en tvist utan även ekonomiska sidor av partsförhållanden.

Medling är populärt i anglosax-iska länder och USA. I Sverige har medlingen blivit mer eftertraktad de senaste åren. SCC har nyligen antagit nya moderna medlings-regler som parterna kan komma överens om i sitt avtal och som ger bra stöd till medlingsproce-duren.

Mer information kan man hitta på www.sccinstitute.se/medling.aspx

> E X P ER T PA N EL EN

Du frågar – vi svarar

medling för att lösa affärstvist

blir handeln med afrika enklare?

bromma viktigt för hela sverige

3d-skrivare – inte utan utmaningar

Behöver du hjälp med ett knivigt problem eller undrar över något som rör Handelskammarens arbete?Stockholms Handelskammare sitter på en enorm kunskapsbank. Mejla dina frågor till info@chamber.se.

Afrika är en tillväxtmarknad och investeringarna där ökar. I dag verkar det vara krångliga administrativa processer och det är svårt att hitta information om tullreglerna. Kommer det att bli enklare i framtiden?

Svar: Det ser ut att bli betyd-ligt enklare. Det pågår en rad frihandelsförhandlingar runt om i världen och Afrika är där inget undantag. Det gäller dock att se till de enskilda länderna på kon-tinenten eftersom det råder stor variation i ländernas ekonomier – men också i relationen med EU. På WTO:s ministerkonferens på Bali i december 2013 slöts ett historiskt avtal och de som kom-mer att tjäna mest på det är just utvecklingsländerna. Konkretiserar man ”Bali-paketet” så är den stora delen just handelsprocedurer. Det är just dessa som ofta innebär krångliga processer och tullregler – handelshinder, helt enkelt. Både tariffära och icke-tariffära. Avtalet ska träda i kraft senast den 31 juli 2015 även om vissa av de individu-ella implementeringsplanerna kommer att ta längre tid. Länderna kommer att genomgå tekniska och administrativa reformer och väl på plats kommer vi bland annat få se riskhanteringssystem, snabbare publicering av information och na-tionella kontaktpunkter för import och export i varje land.

3D-skrivare verkar bli allt vanli-gare. Men vad ska jag tänka på om jag vill göra en modell av en bild, till exempel?

Svar: Den första uppmärksam-heten kring 3D-skrivare har nog lagt sig. Minns ni de upprörda och oroande nyhetsinslagen som handlade att man nu skulle kunna skriva ut vapen? En 3D-skrivare skriver ut föremål i olika material,

till exempel plast eller metall, baserat på en 3D-bild. Skrivarna spås revolutionera tillverknings processer.

Sebastian Wärmländer, vid avdelningen för affärsrätt

vid Linköpings universitet, forskar om juridiken kring 3D-skrivare. I och med att förlagan är en bild är det givet att upphovsrätten blir aktuell.

Kriteriet för att något ska vara skyddat som en fotografisk bild är att det ”uppkommit av ljus på känsliga ämnen”. Så ser inte verkligheten ut längre.

Wärmländer pekar också på en rad andra problem inom varumärkesrätt, mönsterskydd och den intressanta frågan om en inskannad bild av till exempel ditt knä är en personuppgift.

Sebastian Wärmländer och andra jurister lär ha fullt upp när 3D-skrivarna blir allt vanligare. Jag hittade en för 6 000 kr på nätet.

Vad händer om Bromma flygplats läggs ner?

Svar: Miljöpartiet har under en längre tid väckt opinion för att lägga ner Bromma flygplats. En nedläggning vore katastrofal för Stockholms tillgänglighet – som redan i dag är regionens största akilleshäl – men också för övriga landet.

Både Bromma och Arlanda är utpräglade ”peak-flygplatser”, det vill säga att den mesta trafiken går i högtrafiktid morgon och kväll. Det finns inget utrymme alls kvar i peaktid på Arlanda. Det innebär att det inte går att flytta trafik från Bromma till Arlanda. En stängning av Bromma kommer att innebära nedläggning av de flyglinjer som finns där i dag. Det kommer inte heller att finnas plats för det för näringslivet så viktiga affärsflyget.

Över två miljoner människor reser via Bromma varje år, de flesta till och från destinationer i Sverige. Om Bromma läggs ner kommer stora delar av Sverige att drabbas hårt när de blir av med förbindelserna med Stockholm. Både Stockholm och andra städer i Sverige kommer att tappa tillgång till viktig kompetens när det inte längre går att ta sig smidigt mel-lan olika städer.

natalia petrikJuRiST Vid SToCkHolMS HANdElS-kAMMARES SkilJEdoMSiNSTiTuT

fredrik edholmTullSPECiAliST

anna wersällExPERT PÅ iNFRASTRukTuRFRÅGoR

fredrik sandExPERT PÅ iT-PoliTiSkA FRÅGoR

internationellt på handelskammaren

foto

: bj

örn

lei

jon

Daniella Waldfogel, näringspolitisk expertpå Stockholms Handelskammare i samtal medH.E. Mr Javier Jimenez Ugarte Hernández från Spanien.

Anette Magnusson,generalsekreterare förskiljedomsinstitutet.

Lunchen fick gott betyg bland gästerna.

H.E. Mr Paul C Johnston frånden brittiska ambassaden.

H.E. Mr James Joseph Carroll,Irland, uppe i en diskussion.

H.E. Ms Mandisa Marasharepresenterade Sydafrika.

H.E. Mr. Jean-Pierre Lacroixfrån franska ambassaden.

H.E. Mr Mark F Brezezinski från USA. Roland Nordgren, Ericsson.

Maria Rankka, StockholmsHandelskammares vd, medH.E. Mr Mark F Brezezinski, USA.

Frågor rörande infrastruk-tur, bo städer och arbets-kraft diskuterades när 20 ambassadörer samlades på lunch hos Stockholms Handelskammare.

20 ambassadörer från Sydafrika, USA och EU (bland annat Tyskland, Frankrike, Storbritan-nien, Italien och Spanien) deltog i lunchen som arrangerades av Stock-holms Handelskammare, där Maria Rankka berät-

tade om verksamheten och varför frågor som bostäder och infrastruktur är viktiga inför valet i september.

Dessutom diskuterades den besvärliga hand-läggningen för företag och utländska organisa-tioner som har behov av utländsk arbetskraft.

Medlemsföretagen Ericsson, SEB och Bom-bardier Transportation Sweden deltog också i lunchen.

26 • STHLM • # 2 2014 # 2 2014 • STHLM • 27

Vad är bäst med Stockholm? – Det bästa är själva staden.

Gammalt och nytt smälter samman, klassiskt blandat med modernt. Det är en ”blå” stad där du blir överraskad av närheten till vatten överallt, där byggnaderna har samma färg som bladen på hösten. Det är som en medelålders stad i ett vykort. Men allt detta är under vår-sommar, sen kommer vintern…

Vad är mindre bra med Stockholm?

– Alla pratar väldigt bra engelska, så du pressas aldrig att lära dig svenska. Det är bra på sitt sätt, men det medför att det blir svårare att verkligen integreras.

Vad har överraskat dig under din tid här?

– Kontrasten mellan den stora folkmassan och den djupa tystnaden på Centralen. Och även de tunga och stora vinterkläderna, som gett mig intrycket av att inte ens så här långt norrut varken gillar folk eller är vana vid kylan.

Vad har fått dig att skratta i Stockholm?

– Utan tvekan: Löparna. Morgon och kväll, oavsett om det är kallt eller blåsigt, om det snöar eller regnar, så är löparna i gång. De kämpar med vinden samtidigt som jag kämpar med morgon-tröttheten.

Vilken är din favoritplats i Stockholm?

– Nu utforskar jag fortfarande staden, men så här långt gillar jag Skansen. Generellt tycker jag om att promenera och upptäcka nya platser, som Birger Jarl-passagen och det mystiska huset med 92 vita stenar i Gamla Stan. Allt är vackert när det är nytt.

Oraşul meu Stockholm

mitt stoCkholm

”löparna verkar

Namn: Anca Tambaliuc. Ålder: 30. Kommer från: Bukarest,

Rumänien. Yrke: Systemingenjör/säker-

hetsvalidator på Bombardier Transportation Sweden.

Tid i Sverige: Sedan oktober 2013.

FOTO

: M

AGN

US

FON

D

alltid vara igång”

Det omfat-tande handels- och investerings-

avtalet, TTIP, som förhandlas mellan EU och USA beskrivs som en skänk från ovan som ska ge välstånd, tillväxt och jobb till Sverige. Men är det så enkelt? Fackföreningar, miljö-organisationer, forskare och andra experter varnar för farorna, och det finns goda skäl att lyssna.

Krav på sänkta tullar mellan likvär-diga ekonomier är rimligt. Kommers-kollegium uppskattar dock att ett avskaffande av samtliga tullar endast ger 0,01 procent till-växt för Sveriges del. De siffror som regeringen och EU-kommissionen använder kräver något helt annat. Den absolut största delen av avtalets eventuella ekonomiska effekter för-väntas komma från att man tar bort de flesta politiskt påverkbara icke-tariffära handelshindren. Hit räknas regleringar som syftar till att skydda exempelvis människor, djur och miljö. Det är därför miljöorganisatio-ner, konsumentskyddsgrupper och rentav det tyska miljödepartementet slagit larm. De flesta anser att varken klonat kött eller antibiotikauppfödd gris är saker vi accepterar i EU.

Håller du med? Tycker du att Christofer Fjellner eller Carl Schlyter har fel? Diskutera på facebook.com/stockholmshandelskammare

är frihandelsavtalet bra för Stockholm?Frihandelsförhandlingarna om ett europeiskt-amerikanskt frihandelsavtal (Transatlantic Trade and investment Partnership – TTiP) kan leda till en liberalisering av världens viktigaste handelsrelation. det skulle göra skillnad för hushållen och skapa jobb och tillväxt i Stockholm, menar ja-sägarna. Fackföreningar, miljöorganisationer, forskare och andra experter varnar för farorna. är ett nytt frihandelsavtal enbart positivt för Stockholms näringsliv och dess roll som Sveriges tillväxtmotor?

> D EB AT T

Såväl EU som USA vill även inkludera Investor-State Dispute Settlements (ISDS) i avtalet. Det skulle ge företag på båda sidor Atlanten rätt att stämma nationella regeringar för exempelvis nya miljö- eller konsumentlagar. Erfarenheten av detta, där tre domare kan sätta sig över Högsta domstolens beslut, avskräcker. Expropriering utan kompensation är redan förbjudet, så kravet på ISDS är en misstroen-deförklaring av våra domstolar.

Det mesta tyder på att TTIP kommer att bli ett avtal anpassat för de allra största före-tagen. Men EU befolkas inte enbart

av företag, utan också av männ-iskor. Ett obalanserat och ensidigt avtal som premierar storföretag på bekostnad av småföretag, demokra-tiska principer och folkhälsan kan vi aldrig ställa oss bakom. Vi gröna efterfrågar en saklig och initierad debatt om detta avtals möjliga konsekvenser. En förutsättning för det är att medborgare och folkvalda

ges ordentlig insyn i de hemliga förhand-lingarna.

carl schlyter Eu-PARlAMENTARikER

Ett frihandelsavtal mellan EU och USA, TTIP, kommer att bli det bästa stimulans-

paketet EU kan få. De potentiella vinsterna är enorma, vinster som både Stockholms näringsliv och arbetstagare kommer att ta del av.

Det har gjorts många studier om TTIP:s effekter, vissa mer optimistis-ka än andra. Men även lågt räknat är TTIP en till-växt- och jobb-maskin. Om EU och USA lyckas komma överens om att sänka tull-larna, som för närvarande ligger på tre procent i genomsnitt, och bli av med en del onödiga och byråkratiska regler som hindrar handeln, innebär det först och främst att EU:s ekonomi kan växa med 1 000 miljarder kronor. Varje år. Det motsvarar ungefär lika mycket som Sveriges statsskuld.

Samtidigt kommer jobben bli fler. Då den svenska exporten till USA skulle öka med 17 procent, innebär det att den svenska produktionen ökar. Det krävs inte en expert för att räkna ut att ju mer Stockholms före-tag säljer, desto fler kan de anställa för att möta den efterfrågan som ökad handel genererar. Det är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd utan förlorare.

jADet kanske bara låter som siffror

som en maskin har knappat fram, men i verkligheten skulle avtalet göra stor skillnad för hushållen i Stockholm. Hushållen skulle kunna spara 5 000 kronor varje år. Och fler svenskar som jobbar och mer pengar till svenska hushåll betyder inte bara stärkt köpkraft för den enskilde, utan också att fler bidrar till vår välfärd. Fler svenska skat-

tekronor till skola, vård och omsorg utan att ens höja skatten, med andra ord. Det är stimulans-politik utan

skattehöjningar och ofinansierade budgetposter.

När underskrifterna har torkat kommer detta att bli världens störs-ta frihandelsavtal, som för samman världens två största ekonomier. Det är ett handelsavtal som vi alla kom-mer att tjäna på – i EU, Sverige och Stockholm. Det sopar banan med alla rödgröna arbetsmarknadsåt-gärder och skattehöjningar. För det är frihandel som skapar jobb och tillväxt i Stockholm.

NEj

fackföreningar, MiLjöorganiSaTioner,

forSkare ocH andra experTer varnar för farorna.

deT Sopar banan Med aLLa rödgröna

arbeTSMarknadSåTgärder ocH SkaTTeHöjningar.

christofer fjellner Eu-PARlAMENTARikER, lEdAMoT AV HANdElSuTSkoTTET

# 2 2014 • STHLM • 27

Vi är ett fristående och lite personligare fondbolag som grundades 2002. Vi har lång erfarenhet av att investera i svenska bolag och

det är något vi är bra på. Efter att under många år framgångsrikt förvaltat ett svenskt storbolags pensionspengar ville vi skapa en fond med samma upplägg som var rimligt prissatt och tillgänglig för allmänheten. Den 1 oktober 2012 startade vi PriorNilsson Sverige Aktiv med en förvaltningsavgift på 1,0 procent. Sverige Aktiv har sedan start till den sista mars* i år gått upp 50,77 procent. OMXS GI har under samma period gått upp 37,82 procent.

Vi tror på äkta aktiv förvaltning. Ingen av våra fyra fonder följer något index. Vi väljer helt och hållet de aktier vi själva tror på och väljer också bort aktier oavsett hur tungt de väger i index. Våra förvaltare Torgny och PO har inga hemliga modeller utan idéerna är till stor del grundade på en mångårig erfarenhet. Sitter man mittemot varandra och pratar aktier hela dagarna föds många av investeringsidéerna i de dagliga samtalen.

Du kan köpa våra fonder hos Avanza Bank, Danske Bank, Fondmarknaden.se, Handelsbanken, MFEX, Nasdaq OMX,

Nordnet Bank och Swedbank. Sverige Aktiv finns också att välja i premiepensionen med nummer 328 021. Självklart kan du även bli kund direkt hos oss. Hör gärna av dig, vi svarar gladeligen på alla eventuella frågor. Vi finns på telefon 08-441 77 00 eller via mail på info@pnfonder.se.

Att en fond tidigare har ökat i värde är ingen garanti för att den ska göra det i framtiden. Dina fondandelar kan öka eller minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Informationsbroschyr och faktablad för fonderna finns att beställa hos vår kundservice.

Äkta aktiv förvaltning

*på grund av tidningens tidiga pressläggning fick vi inte med aprils siffror. Se alla uppdaterade siffror på vår hemsida pnfonder.se

posttidning bavsändareHandelskammartidningen STHLMBox 16050103 21 Stockholm

begränsad eFtersändningVid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)