Migration och språklig

mång faldBiblio tekens roll

i det fler språkiga sam hället

KUNGLIGA BIBLIO TEKET | NATIONELL BIBLIO TEKS STRATEGI

Migration och språklig

mång faldBiblio tekens roll

i det fler språkiga sam hälletKungliga biblioteket

KUNGLIGA BIBLIO TEKET | NATIONELL BIBLIO TEKS STRATEGI

Migration och språklig mång faldBiblio­tekens­roll­i­det­fler­språkiga­sam­hälletFörfrågningar: Marja­Haapalainen,­Kungliga­biblioteket,­www.kb.seISBN: 978-91-7000-346-2Diarienummer:­6.6-2017-376

Materialet­är­fritt­att­använda.­Vid­citering­ange­källan.Produktion & illustration:­Helena­Shutrick

INNEHÅLL

4 Sammanfattning

7 KAPITEL 1. Inledning­ 8­ Syfte­och­genom­förande

10 KAPITEL 2. Bakgrund till språklig mång fald­ 10­ Lagar­ 11­ Språklig­mångfald­i­förändring­ 12­ Nationella­minoriteter­ 13­ Biblio­teks­verksamhet­före­2015

15 KAPITEL 3. Biblio tekens arbete med språklig mång fald­ 15­ Biblio­teks­typer­ 16­ Biblio­tek­i­förändring­ 19­ Behoven­hos­immigranter­ 20­ Digital­delaktighet

22 KAPITEL 4. Aktiviteter och initiativ på biblio teken­ 23­ Biblio­teks­planerna­ 23­ Kulturplanerna­och­regional­biblio­teks­verksamhet­ 24­ Exempel­på­verksamheter­ 30­ Statliga­stöd­och­uppdrag

35 KAPITEL 5. Behov av utveckling­ 35­ En­sam­hälls­aktör­utan­mandat­ 41­ Mång­språk,­världsspråk,­klarspråk­ 47­ Medie­försörjning­kräver­kompetens­och­sam­ordning

54 KAPITEL 6. Biblio tekens roll i det fler språkiga sam hället­ 54­ Sammanfattande­reflektioner­ 56­ Rekommendation

58 Litteratur- och källförteckning

63 BILAGA 1. Officiell statistik från Migrationsverket, SCB och KB

68 BILAGA 2. Lån och depositioner från Internationella biblio teket 2016

D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6-20

17-376

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 4 av­71

Sammanfattning

Kungliga biblio teket (KB) har på olika sätt verkat för att delar av biblio tekens arbete med migration och språklig mång fald har kartlagts och utvecklats under de senaste åren. På initiativ av

sekretariatet för nationell biblio teks strategi utgör området nu också en av de nationella utvecklingslinjer som pågår parallellt under tiden som den nationella biblio teks strategin tas fram. Föreliggande genomlysning av området är också en del av KB:s uppdrag att ha nationell överblick och främja sam ordning inom biblio teks väsendet.

Syftet med studien har varit att kart lägga biblio tekens arbete med migration och språklig mång fald och därigenom identi fiera regionala och/eller kommunala initiativ som skulle kunna lyftas och få bäring på nationell nivå genom fortsatt utveckling.

Avsikten har varit att belysa hur biblio tek är anpassade för att möta nya behov och vilka utmaningar de hanterar. Med språklig mång­fald avses såväl aktiviteter som formar den samtida interkulturella biblio teks verksamheten med dess möten och berättelser över språkgränserna, som litteratur­ och medie försörjning på andra språk än svenska. Biblio tekens mål grupp för den språkliga mång falden utgörs av både ny anlända och etablerade. Gemensamt för mål grupperna är att man initialt inte pratar eller förstår svenska.

Kart läggningen visar att det finns många goda exempel på relevant och bra verksamhet som rör språklig mång fald och integration av mål grupperna. Kart läggningen visar dock att det finns stora behov av utveckling, sam ordning och sam verkan, för att det arbete som görs på biblio teken inom språklig mång fald ska bli håll bart och långsiktigt. Det behövs strategier för att komma tillrätta med de brister som finns och dagens ojämlika utbud av mång språkig medier och dess till gänglig­görande. Det behövs ett helhetsgrepp på språklig mång fald inklusive de nationella minoritets språken.

Vi ser att med bred sam ordning och sam verkan på nationell, regional och kommunal nivå, liksom inom de olika nivåerna, samt med tydliga strategier kan det göras betydande och avgörande insatser med vägledning av mål gruppernas behov och perspektiv. När de

Sidan 5­av­71

gemensamma resurserna och ansträngningarna kanaliseras genom samplanering och gemensamma insatser blir effekterna större och mer varaktiga. Det blir stabilare strukturer som lever kvar, man kommer ifrån projektuppläggen och får i stället politiskt förankrade långsiktiga samarbeten.

Utifrån kart läggningen har vi tagit fram följande rekommendation som skulle gynna utvecklingen av språklig mång fald och integration. Rekommendationen kan kopplas bland annat till området medie­försörjning där KB, Internationella biblioteket (IB) och den regionala biblio teks verksamheten gemensamt skulle kunna sam verka kring frågor som rör språklig mång fald.

Rekommendation: Nationell samordning av medieförsörjning för en språklig

mångfald inklusive nationella minoritetsspråk

Det är i nuläget bättre och mer fruktbart att satsa på utökad nationell sam ordning istället för att ekonomiskt gå in och understödja enskilda regionala och lokala initiativ. Vi rekommenderar därför att utreda vilken roll IB och KB tillsammans skulle kunna ha för att på lång sikt främja de typer av insatser som gynnar språklig mång fald inklusive de nationella minoritets språken. Det gäller också att utvärdera och tillvarata de erfarenheter som hittills gjorts och sprida kunskap om dessa.

Det första som behöver göras är en översyn av IB:s uppdrag. Inför 2019 ska IB:s uppdrag förnyas och här har KB tillsammans med IB möjlig heten att omformulera och utvidga uppdraget för att tillgodose de behov och utmaningar som idag finns vad gäller mång språk och integration. IB är en nyckelaktör som behöver stärkas för att kunna fylla funktionen av ett nationellt resurs­ och kompetenscenter som dels tar höjd för framtiden där de digitala, mobila och flexibla lösningarna är det som är det långsiktigt håll bara, dels tillsammans med KB utgör en nod för nationell kata logi sering och kata logi serings stöd.

Det andra som behöver göras är en översyn av den regionala biblio­teks verksamhetens uppdrag i förhållande till Kultursam verkans­modellen. Den regionala biblio teks verksamheten är en viktig aktör och utgör en betydelsefull länk till den kommunala biblio teks verksamhet där arbetet utförs.

Sammanfattning D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 6 av­71

Bakgrund, material och genom förande

Denna kart läggning utgör en första del inom KB:s utvecklingslinje Migration och språklig mång fald. Kart läggningen är avgränsad till Sverige och omfattar inte nordiska eller internationella utblickar.

I kart läggningen har gjorts en genomlysning av rapporter, studier och webbresurser, förutom analys av kultur­ och biblio teks planer och Sveriges officiella biblio teks statistik. Kart läggningen har kompletterats med en kvalitativ minienkät till region biblio tek och folk biblio tek. Kunskaps inhämtning har även skett via mejlförfrågningar, studiebesök, möten med intressenter, deltagande i expertnätverksträffar och kon­ferenser samt via de kontaktnät som enheten för nationell biblio teks­sam verkan på KB har. ♦

Sidan 7­av­71

kapitel 1

Inledning

Kungliga biblio teket (KB) har på olika sätt belyst delar av biblio­tekens arbete med migration och språklig mång fald de senaste åren och då främst med fokus på folk­ och skol biblio tek. På

initiativ av sekretariatet för nationell biblio teks strategi1 utgör området nu också en av de nationella utvecklingslinjer2 som pågår parallellt fram tills dess att förslaget på en nationell biblio teks strategi har tagits fram och lämnats över till regeringen 2019. I förhållande till strategin är utvecklingslinjerna verkstaden där KB tillsammans med biblio teken arbetar med praktiskt utvecklingsarbete. Föreliggande genomlysning av området är också en del av KB:s uppdrag att ha nationell överblick och främja sam ordning inom biblio teks väsendet.

Denna kart läggning utgör en första del inom utvecklingslinjen Mi gra­tion och språklig mång fald. En andra del blir en utredning som bygger vidare på denna studie och syftar till att utforma förslag till reform­program för biblio tek som verktyg för integration. Dessutom finns ut vecklings linjerna Digitalt kompetenslyft och Biblio tekarierollen som också har berörings punkter med migration och språklig mång fald.3 Vidare kommer en fördjupad omvärldsanalys av området migration och språk lig mång fald att publiceras under hösten 2017.4 Syftet med den är att belysa de utmaningar och möjlig heter som biblio teks området står inför. Den fördjupade omvärldsanalysen publicerades inför konferensen Natio nella strategins omvärldsrapport september 2017.5

Inom uppdraget med den nationella biblio teks strategin har det gjorts en film med temat ny anlända som visar exempel på hur Malmö stads­biblio tek arbetar6. Skåne fick av naturliga skäl ta emot många flyktingar

1.­ Regeringen­pressmeddelande 20152.­ Kungliga­biblio­teket­Nationella utvecklingslinjer 20173.­ Ibid4.­ Carlos­Rojas­(2017b),­författare­och­sam­hälls­analytiker,­har­tagit­fram­en­fördjupad­omvärldsanalys­

utifrån­temat­migration­och­språklig­mång­fald,­Nationell­biblio­teks­strategi.­Se­även­Rojas­(2017c).5.­ Kungliga­biblio­teket,­Nationella biblio teks strategins omvärldsrapport6.­ Kungliga­biblio­teket,­Nationella­biblio­teks­strategin.­Filmen:­Malmö stadsbiblio tek – vänder

utmaningar till möjlig heter

Kapitel 1. Inledning D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 8 av­71

under hösten 2015 och Malmö stadsbiblio tek anpassade snabbt sin verksamhet till den nya situationen.

SYFTE­OCH­GENOM­FÖRANDE

Syftet med studien är att kart lägga främst folk biblio tekens arbete med migration och språklig mång fald, men även andra biblio teks typer ingår på ett övergripande plan.

I kart läggningen samlas exempel på regionala och/eller kommunala initiativ för att se om det finns initiativ som skulle kunna lyftas och få bäring på nationell nivå genom fortsatt utveckling och eventuellt ekonomiskt stöd. Studien är en del av utvecklingslinjen Migration och språklig mång fald7.

I det här samman hanget ligger fokus på att belysa hur biblio teks­verksamheterna är anpassade för att möta nya behov och vilka ut­maningar de hanterar. Med språklig mång fald avses såväl, aktiviteter som formar den samtida interkulturella biblio teks verksamheten med dess möten och berättelser över språkgränserna, som litteratur­ och medie försörjning på andra språk än svenska.8 Biblio tekens mål­grupp för den språkliga mång falden utgörs av immigranter som här får omfatta de som kan anses vara ny anlända och de som anses vara etablerade. Gemensamt för de båda mål grupperna är att de initialt inte pratar eller förstår svenska.9

I kart läggningen har det gjorts en genomlysning av rapporter, studier och webbresurser, utöver analys av kultur­ och biblio teks planer och Sveriges officiella biblio teks statistik.10

Kart läggningen kompletterades med en kvalitativ minienkät till region biblio tek och folk biblio tek och mejlförfrågningar till några forsknings­ och sjukhusbiblio tek. Kunskapsinhämtning har även gjorts via studiebesök, möten med intressenter, deltagande i expert nätverks­träffar och konferenser samt via de kontaktnät som enheten för nationell biblio teks sam verkan på KB har.

7.­ Utvecklingslinjen­Migration­och­språklig­mång­fald­initierades­av­sekretariatet­för­nationell­biblio­teks­strategi­vid­KB­och­är­en­utveckling­och­breddning­av­2016­års­utvecklingslinje­Mång språkighet - ny-anlända.

8.­ Lagerkvist­(2016):­Språk, makt och håll bar biblio teks utveckling– en rapport om mång språkig biblio-teks verksamhet i Sörmland

9.­ Pilerot­&­Hultgren­(2017)­har­en­diskussion­i­slutrapporten­Folk biblio tekens arbete för och med ny-anlända­kring­vilket­begrepp­som­ska­användas­och­landar­i­ny­anlända­som­deras­studie­fokuserar­på.­Den­här­kart­läggningen­behandlar­migration­på­ett­mer­övergripande­plan­och­därför­har­kart­läggningen­valt­begreppet­immigrant­i­syfte­att­omfatta­ett­större­spektrum­av­mål­grupper.

10.­ Sveriges­officiella­biblio­teks­statistik:­http://www.kb.se/biblio tek/Statistik-kvalitet/ http://biblio teks statistik.blogg.kb.se/allt-om-biblio teks statistiken/

Sidan 9­av­71

Kart läggningen är avgränsad till Sverige och omfattar inte nordiska eller internationella utblickar. När ordet biblio tek används i kart­läggningen avses folk biblio tek i första hand. ♦

D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6-20

17-376

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 10 av­71

kapitel 2

Bakgrund till språklig mång fald

LAGAR

Det finns flera lagar som biblio tekens verksamhet ska utgå ifrån. Den ramlag som omfattar alla offentligt finansierade biblio tek är biblio teks lagen11. Här är det främst två uppgifter

som är kopplade till språk, dels ska biblio teken arbeta med nationella minoriteter och dels med andra språk annat än det svenska språket.

SFS 2013:80112

Prioriterade grupper

5 § Biblio teken i det allmänna biblio teks väsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat moders mål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på1. de nationella minoritets språken,2. andra språk än de nationella minoritets språken och svenska, och3. lättläst svenska.

Nationella minoriteter13 har ytterligare reglerad lagstiftning, Lagen om nationella minoriteter och minoritets språk 2009:724, som föreskriver att det allmänna biblio teks väsendet även i övrigt ska främja de nationella minoriteternas möjlig heter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritets språket ska främjas särskilt. Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlig­

11. Biblio teks lag (2013:801)12. Ibid13.­ Från­1977­då­regeringen­uttalade­att­samerna­är­ett­urfolk,­har­samerna­en­särställning­med­en­

starkare­lagstiftning.­Samerna­har­folkrättsliga­krav­på­en­kulturell­särbehandling­i­Sverige­(prop.­1976/77:80,­bet.­1976/77:­KrU43).­Sedan­2011­anges­även­i­regeringsformen­(1­kap,­2­§)­att­det­samiska­folkets­möjlig­heter­att­behålla­och­utveckla­ett­eget­kultur­­och­samfundsliv­ska­främjas.

Sidan 11­av­71

het till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor.

Utöver dessa lagar finns Språklagen 2009:600, där det i 4 § anges att det allmänna biblio teks väsendet har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritets språken. Det allmänna biblio teks­väsendet ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjlig­heter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige.

SPRÅKLIG­MÅNGFALD­I­FÖRÄNDRING

Med migrationen följer naturligt en språklig mång fald. Sedan 2010 har den årliga invandringen sett ungefär lika ut år från år, ursprungs ­länderna lika så, men under 2015 anlände ett osedvanligt stort antal flyktingar från nya länder som Syrien, Afghanistan och återigen Irak och flera av Sveriges sam hälls institutioner och hela sam hälls­strukturen sattes på stora prov. År 2015 och 2016 kom det 119 958 personer till Sverige som blev kommun mottagna enligt ersättnings­förordningen. 2016 rörde det sig om personer från 102 olika länder och dessa har troligen ännu fler moders mål.14

Eftersom antalet flyktingarna var så stort fördelades de på i stort sett alla kommuner i landet. I de små kommunerna gjorde en eller två flyktingförläggningar enorm skillnad, i vissa fall fördubblades befolkningen över en natt.

I Sverige bor det totalt närmare 1,8 miljoner personer som är födda i utlandet och de kommer från 201 olika länder. Sett till alla utlands­födda som bor i Sverige, oavsett hur länge de bott här så är det vanligast att personer fötts i Finland, Syrien eller Irak. Många av dessa utlands­födda har bott här länge eller så kom de hit som unga och talar därför svenska. Födelseland säger dock lite om vilket moders mål personer har eller använder. Det finns personer som är födda i Sverige men som har annat moders mål än svenska eller de nationella minoritets språken och i många av de uppräknade länderna talas flera olika språk och dialekter. Ett tydligt exempel på detta är språk som t.ex. kurdiska, assyriska och syriska som inte har klara kopplingar till ett specifikt land vilket påverkar medie försörjningen. Grupper av kurdisktalande finns främst i Turkiet, Irak, Iran och Syrien. Många kurder talar därför även arabiska eller persiska.15

Personer med annat moders mål än svenska kan delas in i två grupper med en flytande gräns ­ ny anlända och etablerade. Personer som är

14.­ Bilaga­1­­­Tabell­1:­Andel­ny­anlända­i­Sverige­2016.­Se­även­Migrationsverket15.­ Bilaga­1­­­Diagram­1:­Utlands­födda­som­bor­i­Sverige

Kapitel 1. Bakgrund till språklig mång fald D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 12 av­71

etablerade har i regel kommit in i det svenska sam hället och har bostad, jobb eller studerar. Personer som immigrerade i samband med arbets­krafts invandringen från Finland och Grekland på 60­talet och senare från forna Jugoslavien, har numer i stort sett samma behov och önske­mål som personer som har svenska som moders mål. För dessa personer som sedan länge är etablerade kan litteratur på moders målet vara av intresse, men medier på det svenska språket kan vara minst lika intressant.

När vi i rapporten talar om grupperna ny anlända och etablerade använder vi ordet immigrant.

NATIONELLA­MINORITETER

Nationella minoriteter och deras språk är en del är en del av den språkliga och kulturella mång falden. Sveriges förhållande till andra språk än det svenska har under lång tid varit problematiskt och sedan länge råder en enspråksnorm trots att det alltid funnits språklig och kulturell mång fald i landet.16

Enligt en helt ny utredning av Sveriges minoritets politik från 2017 finns det en historia av marginalisering av andra språk än det svenska och då specifikt de nationella minoritets språken finska, meänkieli, jiddisch och romani chib och inte minst förtryck av urfolket samer, dess kultur och det samiska språket. I utredningen konstateras även att större delen av minoritets politiken misslyckats när det gäller de grundläggande rättigheterna. Få kommuner känner att de är berörda av lagen och kunskaperna inom majoritetssam hället är fortfarande för låga. Förbättringar har skett genom att antalet för valtnings kommuner och landsting har ökat. De två samiska språk centrum som inrättades har gett resultat i form av revitalisering av språket och dess varieteter. Utredningens förslag är att fokus bör ligga på överföring av språk och kultur mellan generationerna och att detta bör ges en särskild tyngd.17

Utredningen gör också bedömningen att regeringen och övrig offent­lig verksamhet bör sträva efter att i ökad grad integrera de minoritets­politiska frågorna inom övriga politikområden.

Två förslag tar särskilt sikte på detta, nämligen att regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter inom förskolan och äldre­omsorgen ska överföras från minoritets lagen till skollagen respektive social tjänst lagen.18

16.­ Jfr­Lagerkvist­(2016)­och­Rojas­(2017b)17. SOU 2017:6018. Ibid

Sidan 13­av­71

KB arbetar med en separat rapport som behandlar urfolket samerna och de nationella minoriteterna. Rapporten kommer att färdigställas och publiceras under hösten 2017.

BIBLIO­TEKS­VERKSAMHET­FÖRE­2015

För att kunna beskriva biblio tekens före kommande arbete med mång­språk är det relevant att titta på under sökningar och rapporter som har genom förts innan den stora ökningen av immigranter 2015. Vi har därför tagit del av t.ex. Ulla Hjortons utredning från 2015, som gjordes på uppdrag av Läns biblio tek Uppsala om folk biblio tekens arbete med mång språk.19

2014 var biblio teks lagen relativt ny, och det stora flykting mot­tagandet hade inte påbörjats. Vi har valt att se resultaten från Hjortons utredning som ett riktmärke för hur verksamheten såg ut på de flesta folk biblio tek innan 2015.

År 2014 hade Uppsala län knappt 20 procent utrikes födda, d.v.s. enligt SCB:s definition en person med en eller två föräldrar som är utrikes­födda. Om man inkluderade personer som befann sig i asyl pro cessen ut gjorde uppskattningsvis ca 25 procent av Uppsala läns befolkning av personer med ett annat moders mål än svenska. Redan 2014 hade biblio teks anställda bilden av att det främst var ny anlända personer som hittade till biblio teket, dess utbud och tjänster, ofta via SFI eller skolan. Ny anlända personer efterfrågade främst medier som under­lättar integrationen. De två största språken var då finska och arabiska. Den största delen av de finskspråkiga har varit i Sverige en lång tid och finska är också ett av de nationella minoritets språken, flera av kom­munerna i Uppsala län är s.k. för valtnings kommuner som har ett större ansvar för att språket är levande och tillgängligt. Rapporten visade att det var främst genom användarna och moders måls lärare som inköps­förslag kom in. En del av de ny anlända var i regel analfa beter och hade inte så stort intresse av medierna utan behövde mycket annan hjälp som t.ex. stöd i asyl processen och integration i Sverige. Den här gruppen kände i regel inte heller till biblio teket som fenomen och hittade därför inte dit, även om det fanns tjänster och utbud som passade analfa beter och svaga läsare.

Beståndet i Uppsala stadsbiblio tek var 2014 fördelat på 70 olika språk, medan de mindre kommunerna bara hade enstaka titlar och språk. De mindre kommunbiblio teken utnyttjade möjlig heten att låna in depositioner från Uppsala biblio tek vilket möjliggjordes med stöd

19.­ Hjorton­(2014):­Arbetet med mång språk på folk biblio tek i Uppsala län

Kapitel 3. Bakgrund till språklig mång fald

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 14 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

från Läns biblio teket. Man såg positivt på samarbete mellan biblio teken kring resursdelning för att få tillgång till större utbud.

Viktigaste sam verkan skedde med SFI och moders måls lärare. Akti­viteter som nämns är barnverksamhet, IT­verksamhet, läs främ jande för vuxna. Kanaler som omnämns är BVC, familjecentraler, skola, förskola, SFI, äldreboende. Att ordna aktiviteter sågs som en viktig del i att bygga upp en bra mång språksverksamhet. När personalen varit fler språkig har nya besökargrupper sökt sig till biblio teken.

I rapporten framgår det att baslitteratur20 som en grund i förvärvet var av stor vikt, så att fokus kunde ligga på förmedling av litteratur istället för på förvärv. Andra utvecklingsområden än medie försörj­ningen som lyftes fram var t.ex. att identi fiera mål gruppen, att få in utbildad personal med relevant språkkompetens, att komma överens med andra sam hälleliga instanser och civilsam hället och skriftligen formulera sam verkansmål och att få till stånd ett länsövergripande nätverk kring dessa frågor. Hjorton (2015) sammanfattar hur man ser på arbetet med språklig mång fald:

”Arbetet med mång språksmedier ses i första hand som ett led i integrationsarbetet, inte som det led i en självklar

service till fler språkiga invånare som det ju också bör vara. Undantaget är arbetet med finska medier där lagen om

minoritets språk har fått genomslag.”21

Som vi kommer se i nedanstående kart läggning av nuläget skiljer sig inte resultaten från ovan nämnda rapport från dagens verksamheter och problematik kring språklig mång fald. ♦

20.­ Baslitteratur­eller­basbestånd­kan­sägas­bestå­av­ett­begränsat­antal­titlar­som­valts­med­stor­omsorg­i­relation­till­den­mål­grupp­de­är­tänkta­att­användas­av.­Det­finns­inte­en­given­mall­utan­basbestånd­anpassas­efter­mål­gruppens­behov­och­sammansättning­och­hur­brett­eller­smalt­definierad­mål­gruppen­är.­När­ett­basbestånd­byggs­upp­är­det­håll­barhet/livslängd­som­styr­d.v.s.­litteratur­som­är­av­allmänt­intresse­för­många­och­relevant­under­lång­tid.­Basbestånd­är­mindre­tidsbundet­och­mer­allmänt­i­jämförelse­med­det­som­kan­kallas­t.ex.­profilerat­bestånd.­För­basbestånd­tas­hänsyn­till­att­utgivning­och­läsvanor­skiljer­sig­åt­från­språk­till­språk,­vilket­innebär­att­basbestånden­bör­se­ganska­olika­ut­på­olika­språk.­I­basbestånd­ingår­fack­,­skön­­och­barnlitteratur.­(Definition­med­hjälp­av­Charlotte­Goobar,­IB,­augusti­2017)

21.­ Hjorton­(2015):­Arbetet med mång språk på folk biblio tek i Uppsala län

Sidan 15­av­71

kapitel 3

Biblio tekens arbete med språklig mång fald

BIBLIO­TEKS­TYPER

Folk biblio teken är i fokus för den här rapporten, men arbete med ny anlända rör självfallet inte enbart folk biblio tek utan är även en viktig fråga för andra biblio teks typer. De studier och under­

sökningar som hittills gjorts kretsar kring folk biblio teken men även andra biblio teks typer bör uppmärksammas. Här ges en kort över sikt över gymnasie­, skol­, forsknings­ och sjukhusbiblio teken.

När det gäller gymnasie­ och skol biblio tek så får gymnasie biblio­teken särskilt stöd via Internationella biblio teket (IB)22. Skol biblio teken å sin sida får stöd via folk biblio teken som är IB:s främsta mål grupp. Under våren 2017 gjordes en mång språkssatsning på gymnasie biblio­tek med stöd av IB, vars resultat spridits vidare till andra biblio tek.23 2016 sammanställde KB en skrift ”Att jobba med mång språkighet i skol­biblio teket” tillsammans med de andra myndigheter som ingår i den myndighetsöverskridande skol biblio teks gruppen som KB driver.24

Flera högskolor och universitet erbjuder s.k. snabbspår (en satsning från regeringen på snabbare vägar in på arbetsmarknaden) eller korta vägen (som inte är ämnesspecifik) för ny anlända akademiker. Målet med snabb spåren är att fler ny anlända personer ska erbjudas arbets­plats förlagd praktik eller någon form av anställning samtidigt som arbetsgivare i branscher där det råder brist på arbetskraft ska få hjälp med kompetensförsörjningen.25 Enligt en mejlförfrågan framgår att forsknings biblio tekens involvering i snabbspåren eller korta vägen är liten eller ingen alls. De påverkar inte biblio tekets arbete annorlunda än

22.­ Goobar­&­Holmqvist­(2017):­IB inspirerar till mång språkigt arbete23.­ Se­vidare­avsnitt­Statliga­stöd­och­uppdrag­i­rapporten24.­ Lucassi­(2014):­skola+biblio tek=skol biblio tek Att jobba med mång språkighet i skol biblio teket25. Nya snabbspår för ny anlända sam hälls vetare och ny anlända med examen inom socialt arbete

Kapitel 3. Biblio tekens arbete med språklig mång fald

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 16 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

andra utbildningar, utan samma stöd erbjuds alla.26 Det rör sig om t.ex. beställda visningar av biblio teket där deltagarna får en introduktion till ämnesterminologi och hur man får tag på vetenskaplig information utöver biblio tekets resurser. En högskola erbjuder även i sin statliga verksamhet praktikplatser till bl.a. ny anlända personer i sam verkan med Arbetsförmedlingen och har ett tjugotal praktikanter varav tre på biblio teket.

För sjukhusbiblio tekens del är det den ökande mängden utrikes­född vårdpersonal som påverkar deras verksamhet. Vårdpersonal med annat moders mål än svenska behöver stöd för sina språkstudier och biblio teken förser dem med lättläst information, lättlästa berättelser om hälso­ och sjukvård utöver biblio teks introduktioner. Det före­kommer också att biblio teken köper in klassuppsättningar av läro­böcker i medicin. Till svensktalande vårdpersonal ger man stöd för deras kontakter med patienter med t.ex. smarta verktyg som över sättningsappar, bildordböcker etc. Även på sjukhusbiblio teken arrangeras aktiviteter liknande dem på folk biblio teken, språkcaféer, bok cirklar och språkkompisar. Man har märkt av en ökad efterfrågan på arabisk litteratur till patienter och det finns också behov av littera­tur för dem som behöver bättra på sin svenska. Biblio teken är även till viss grad involverade i snabbspår (för utlandsutbildad hälso­ och sjuk­vårdspersonal) men även olika projekt för att få in sjuk vårds utbildade ny anlända i arbete.27

BIBLIO­TEK­I­FÖRÄNDRING

Arbetet med ny anlända på biblio teken beskrivs ingående och är också temat i den nyligen publicerade forskningsrapporten Folk biblio tekens arbete för och med ny anlända i vilken man identi fierat en etablerad praktik som benämns ”praktiken biblio teks arbete för och med ny­anlända”. Praktiken är till stor del relaterad till andra aktörer i sam­hället28.

Region biblio tek Stockholms rapport Biblio tek i samspel med lokal­sam hället29 sätter också ord på de aktiviteter som bedrivs på biblio­teken och belyser betydelsen av biblio tekets samspel med lokal sam­hället och dess invånare.

26.­ Sammanställningen­bygger­på­svar­på­mailförfrågan­från­två­universitetsbiblio­tek­och­två­högskolebiblio­tek.­Juni­2017.

27.­ Sammanställningen­bygger­på­23­svar­från­landstingen­på­mailförfrågan.­Juni­2017.28.­ Pilerot­&­Hultgren­(2017):­Folk biblio tekens arbete för och med ny anlända29.­ Brisander­(2017):­Biblio tek i samspel med lokal sam hället

Sidan 17­av­71

Biblio teken har reagerat snabbt på den ökade flyktingströmmen och styrt om sina verksamheter genom riktade insatser mot de ny anlända flyktingarna. Jämsides med biblio teken har civilsam hället och folk bild­ningen snabbt kommit igång med anpassade verksamheter. Staten har även delat ut särskilda s.k. integrationspengar till kom munerna och många biblio tek kunde få extra medel för att förstärka verksamheten mot ny anlända personer. Den problematik och de utmaningar som finns i arbetet med ny anlända och språklig mång fald har många likheter och paralleller med det arbete som redan görs vad gäller digital delaktighet, i den meningen att biblio teken har fått ta på sig ytterligare uppgifter som tidigare inte rymts inom kärnverksamheten eller det traditionella uppdraget.30

Före komsten av ny anlända har på många sätt bidragit till att för­ändra karaktären på arbetet i biblio teket enligt Pilerot och Hultgren31. Bland ny anlända personer finns nya behov och önskemål som inte finns hos andra biblio teks besökare, t.ex. efter frågan på språkstöd av olika slag, språkkurser, ordböcker och utbildnings material som t.ex. kör­korts böcker m.m. men också att biblio teks personal fungerar som en resurs för språkinlärningen. Detta innebär fler olika utmaningar vad gäller språklig kommunikation men även förvärv av media på språk som biblio teks personalen inte behärskar.

Biblio teks personal får också frågor som hör hemma någon annan­stans (banker, medborgarkontor, Migrationsverket, andra myndigheter etc). Ny anlända personer har inte alltid kunskap om eller erfarenheter av vad ett biblio tek är och hur det fungerar.

Pilerot och Hultgren sammanfattar utmaningarna med det föränd­rade arbetet i biblio teket i tre teman32:

• språkförbistring,

• beståndsutveckling och medieanskaffning,

• och känslan av att inte räcka till.

Biblio teks personal drivs till stor del av empati och medmänsklighet i detta arbete. Enligt rapporten kan personalen även peka på in­spirerande och positiva utmaningar med arbetet att slussa in ny­etablerade i det svenska sam hället och att det ger ”en känsla av att göra nytta på riktigt”. Kulturmöten, att få träffa människor från andra

30.­ Norberg­(2016): Insatser för digital kompetens på folkbiblioteken31.­ Pilerot­&­Hultgren­(2016):­Folk biblio tekens arbete för och med ny anlända – om förändring,

svårigheter och inspirerande utmaningar32. Ibid

Kapitel 3. Biblio tekens arbete med språklig mång fald

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 18 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

länder och kulturer upplevs som positivt. Även beståndsutveckling (som här också innefattar informationssökning) är positivt liksom de språkliga utmaningarna. Biblio teks personal som arbetar med ny­anlända lär sig mycket nytt och denna kompetensutveckling är positiv. Det framkommer i rapporten att biblio tekens arbete med ny anlända är viktigt enligt biblio teks personalen då det är demo krati främjande, bidrar till integration och erbjuder en kravlös mötesplats i biblio teks­rummet.33

När biblio teks personal tillfrågas prioriterar de följande aktiviteter som viktiga i arbetet med ny anlända personer (högprioriterat överst)34:

• Förstärka medieutbudet på andra språk än svenska och lätt svenska

• Utveckla biblio tekens webbplatser med fler språkig information

• Arrangera språkcaféer

• Anställa fler språkig personal

• Förbättra tillgången till sam hälls information i biblio teket

• Anordna sagostunder på olika språk

• Genom föra uppsökande verksamhet för att berätta om biblio tekens verksamhet

• Justera bokbussarnas turer och rutter så att de kan köra till flyktingboenden

• Etablera volontärverksamhet för bl.a. språk­ och läxhjälp

• Använda flyktingarnas egna erfarenheter och berättelser i aktiviteter och utställningar

• Låna ut språkvänner för språkträning och ökade sociala kontakter

• Köpa in fler datorer på grund av ökat behov

• Erbjuda ungdomsguider med annat moders mål än svenska för att lotsa ny anlända besökare på biblio teken

• Placera ut datorer och böcker på flyktingboenden

Många biblio teks anställda beskriver en överhängande tidspress och att tiden inte räcker till. Det är här och nu frågor måste lösas35. På folk­biblio tek finns även generellt lite tid avsatt till omvärldsbevakning och systematisk kart läggning av lokal sam hället. Man ser av ovanstående

33. Ibid34. Ibid35.­ Lagerkvist­(2016):­Språk, makt och håll bar biblio teks utveckling– en rapport om mång språkig biblio-

teks verksamhet i Sörmland.

Sidan 19­av­71

lista att man är mycket inriktad på att lösa utmaningar på ett praktiskt plan, men om biblio teken ska behålla sin relevans som en viktig sam­hälls aktör så kräver det mer utrymme för omvärldsbevakning och analyser.

BEHOVEN­HOS­IMMIGRANTER

På uppdrag av Region biblio tek Stockholm genom förde Carlos Rojas (2015) på Sweden Research (tidigare Miklo) en studie där personal från fyra områden i Stockholms län och asyl sökande i regionen intervjuats rörande hur de idag upplever biblio tekens verksamhet och hur den skulle kunna utvecklas.36

Det som bidrar till att asyl sökande söker sig till biblio teken, är enligt Rojas, att biblio teken är avgiftsfria, inkluderande och ofta ligger nära asylboenden. Generellt hittar de till biblio teken via SFI. Behoven hos ny­anlända och asyl sökande handlar om möjlig heten att använda datorer och få tillgång till internet eller läsa tidningar och låna böcker precis som andra biblio teks besökare.

Biblio teken erbjuder språkträning, vilket är ett stort behov hos denna grupp, vilket Rojas (2017b) betonar i sina olika studier. Rojas menar att denna aktivitet som oftast blir dagens mål och utgör en rutin i en till varo som annars är fylld av väntan. För denna grupp är biblio­teket främst en frizon och en viktig plats för lugn och ro från trängseln på asyl boendet. Biblio teket fyller en viktig funktion i att skapa en meningsfull vardag, att träffa människor i samma situation, men även att träffa biblio teks personal då de gärna vill berätta om sin situation och behöver ha någon att prata med. Många behöver hjälp med svar på frågor om asyl processen och hjälp med myndighetskontakter. Det är framför allt tillgång till sam hälls information, informationssökning och att till godogöra sig information (behoven rör sig från att svara på Blocket­annons till att läsa brev från Migrationsverket) som är det primära behovet framför tillgång till medier, enligt Rojas (2015 & 2017a).37

Intervjuerna med de 25 personerna speglar användares för vänt­ningar på biblio teket och visar att de till stor del är nöjda med per sona­len som upplevs vänlig. För att förbättra biblio tekets service önskade man sig bättre bemötande genom38:

36.­ Rojas­(2015):­Biblio teken hjälper mig att komma in i sam hället37.­ Rojas­(2017a):­Seminariet­Människor på flykt och biblio teken­filmades­på­Biblio­teks­dagarna­2017­i­

Växjö.38.­ Rojas­(2015):­Biblio teken hjälper mig att komma in i sam hället

Kapitel 3. Biblio tekens arbete med språklig mång fald

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 20 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

• mer kunskaper om flyktingars särskilda situation, emotionellt och byråkratiskt

• mer kunskaper om kulturella och religiösa traditioner

• mer fler språkig personal

• basinformation/sam hälls information om Sverige

• utökat utbud av program verksamhet som stödjer fritiden och som inte kostar pengar

Behoven hos personer som fått uppe hålls tillstånd och håller på att eta blera sig i Sverige, ser annorlunda ut. Fors och Murrays studie pekar på att denna mål grupp efterhand kommer igång med studier, arbete, praktikplatser, att starta företag m.m. Biblio teken arrangerar t.ex. läsecirklar för denna mål grupp där deltagarna har möjlig het att träna svenska och får välja mellan att läsa den ”vanliga” eller den lättlästa utgåvan av boken. Men det uppstår framför allt behov och efterfrågan av ”fakta och studiematerial på det egna språket, hjälp att koppla ihop gamla yrkeskunskaper med svensk terminologi, djupare kunskaper om det svenska sam hället och den svenska företagskulturen, om regelverk och möjlig heter o.s.v.”

Migrationen utgörs även av en stor andel anhöriga till asyl sökande och anhöriga till arbets krafts invandrare, gäststuderande och andra.39

DIGITAL­DELAKTIGHET

Som nämndes tidigare så har området språklig mång fald många berörings punkter med området digital delaktighet. En under sökning om användningen av digitala tjänster som gjordes i Östergötland visar att de ny anlända personer som kommer från Syrien är den grupp där övervägande andel personer antingen har grundläggande eller goda dator kunskaper. Personer från de tre andra vanliga ursprungs länderna Afghanistan, Eritrea och Somalia saknar i regel dator kunskaper, en mindre andel har det som kallas baskunskaper och 4­6 procent har goda dator kunskaper. Det betyder att för dessa personer behövs en grund­läggande datorintroduktion innan de kan använda sig av den stora mängd digitala tjänster som biblio teken och sam hället i övrigt erbjuder i Sverige.

De flesta folk biblio tek erbjuder någon form av digital hjälp. Den kan vara utformad på många olika sätt, ibland som program verksamhet, men oftast som hjälp i samband med att användarna ber om hjälp.

39.­ Fors­och­Murray­(2016):­Digitala tjänster i en mång språkig kontext

Sidan 21­av­71

Många biblio tek har möjlig het att hänvisa frågor som tar längre tid till bokningsbara tillfällen, digital förstahjälp och handledarledda träffar.

Digidel och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genom förde 2016 en enkätunder sökning, finansierad av KB, där 264 kommunbiblio­tek besvarade frågorna.40 Av dessa 264 kommuner har 80 procent insatser för ökad digital delaktighet. Ungefär hälften arbetar aktivt med att stärka digital kompetens för personer med annat moders mål än svenska. Aktiviteter som biblio teken erbjuder är bl.a. resurser för språk träning, sociala medier på andra språk, Information om Sverige ­ länsstyrelsens portal för ny anlända. Av de 107 kommunbiblio teken som speci ficerar aktiviteterna erbjuder nära en fjärdedel: ”...program som rör språkträning och visningar av digitala tjänster på nätet med särskild inriktning mot ny anlända. En femtedel anordnar aktiviteter som syftar till att informera om exempelvis länsstyrelsernas gemensamma webbplats Informa tion om Sverige. Det är dock få som anordnar aktiviteter som syftar till att visa offentliga tjänster med hjälp av tolkstöd. Väldig få har också aktivt visat sidan Alla väljare – en lättläst sajt om politik.”.

I Västernorrland har flera biblio tek, bland annat Sundsvalls biblio­tek, arbetat med Den digitala vägen till det svenska språket på arabiska, dari, persiska och tigrinja. Härnösands biblio tek har Teknikpunkten som främst riktar sig till ny anlända och där personalen är fler­språkig. Motala öppnade nyligen ett Digidelcenter, där ett tungt vägande skäl har varit de ny anländas mycket stora behov av digital handledning som skapade stress i biblio teket, kompetens att hantera den typen av ärenden saknas hos biblio tekarierna, t.ex. att handleda Migrationsverkets tjänster. I Digidelcentret ska både språk och digital kompetens finnas. Digidelcentret har en avdelning med Ny i Sverige där användarna kan få pröva ny teknik, klämma och känna på sakerna.

I under sökningen har det blivit tydligt att just ny anlända personer har stora behov av hjälp med det digitala området, de är i många fall helt beroende av stöd från biblio teket då det inte finns andra ställen att gå till där det ges stöd och handledning utan kostnad.

Region biblio tek Östergötland var tidigt ute med att förstärka sam­hälls introduktionen för ny anlända med digital kompetens, det efter­följdes av bl.a. E­serviceverkstad och nu pågår ett målinriktat arbete med digital mediabuss som framför allt tar sikte på ny anlända och marginaliserade grupper med uppsökande verksamhet.41 ♦

40.­ Norberg­(2016): Insatser för digital kompetens på folk biblio teken.41.­ Regionbiblio­tek­Östergötland­(2016):­Digital Mediebuss

D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6-20

17-376

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 22 av­71

kapitel 4

Aktiviteter och initiativ på biblio teken

I den officiella biblio teks statistiken ingår frågor om vilka aktiviteter som biblio teken anordnar för besökarna. Statistiken visar att folk­biblio teken anordnade ett ökat antal aktiviteter 2016 i de aktivitets­

kategorier där aktiviteter som Språkcafé och Tala svenskacafé räknas. Ökningen i dessa aktivitetsgrupper var högre än i flera andra aktivitets grupper. Totalt sett ökade antalet aktiviteter med 36 procent mellan 2015 och 2016 i den aktivitetsgrupp där språkcaféerna enligt den nya definitionen ska räknas. Det är dock inte säkerställt att alla av de tillkommande tillfällena var kopplade till ny anländas behov även om det genom de kommentarer som folk biblio teken ibland lämnat framgått att de utökat sådan verksamhet. Även den hjälp som biblio teks­personalen ger till enskilda besökare har ökat, det kan t.ex. vara frågan om att söka medier, använda teknisk utrustning etc.

Resultat i den årliga under sökning som genom förs av SOM­institutet vid Göteborgs universitet bland befolkningen i åldern 16­85 år, visar en tendens till att personer med utländskt medborgarskap, inklusive svenskt­utländskt, i högre andel än personer med svenskt med borgar­skap i genomsnitt uppsöker biblio tek. Även om underlaget av utländska medborgare är litet i under sökningen indikerar resultatet också att det främst är immigranter med låg utbildning som är biblio teks användare till skillnad från de med svenskt medborgarskap där en högre andel av användarna har hög utbildning.42

Samtliga 290 kommuner tog emot ny anlända under 2016. I förhållande till sin befolkningsstorlek tog olika län emot olika stor andel kommun­mottagna ny anlända. Kalmar, Blekinge, Södermanlands och Dalarnas län hör till dem som tog emot flest ny anlända personer jämfört med den befintliga befolkningen i länen enligt Migrationsverkets statistik.43

42.­ Höglund­(2017):­Biblio teken fortsatt välanvända med höga betyg43.­ Bilaga­1­­­tabell­1:­Andelen­ny­anlända­i­Sverige­2016

Sidan 23­av­71

BIBLIO­TEKS­PLANERNA

Enligt biblio teks lagen 17 § ska varje kommun och landsting anta biblio­teks planer för sin verksamhet på biblio teks området. Den största andelen biblio teks planer är antagna år 2014 eller senare vilket betyder att de flesta nu gällande kommunala och regionala biblio teks planer är skrivna utifrån den nya lagens paragrafer. De flesta planer nämner annat moders mål än svenska som en prioriterad grupp för biblio­teken, men få har en längre och mer konkret hållen beskrivning av den planerade verksamheten. I regel är det i verksamhetsplanerna som konkreta aktiviteter och mål sätts.44

KULTURPLANERNA­OCH­REGIONAL­BIBLIO­TEKS­VERKSAMHET

Varje landsting, och de kommuner som inte ingår i ett landsting, ska enligt biblio teks lagen bedriva regional biblio teks verksamhet i syfte att: ”främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folk biblio tek som är verksamma i länet” (Biblio teks lagen 11 §). Den regionala biblio teks verksamheten ingår i Kultursam verkansmodellen som omfattar alla regioner/län i landet, förutom Stockholms län. För­delningen av statliga medel till den regionala kulturverksamheten, där den regionala biblio teks verksamheten ingår, sker via Kulturrådet och fördelningen baseras på regionernas kulturplaner.45 I Regionernas/länens kulturplaner46 framgår det att arbete med mång språk och inte­gration pågår över hela landet. Arbete ser dock olika ut och har kommit olika långt, beroende på var i landet vi tittar. Många regioner som har haft stort mottagande av asyl sökande och ny anlända har oftast snabbt ställt om sin verksamhet för att anpassa den till de nya behov som har framkommit.

I flera kulturplaner nämns inte begreppet mång språk, däremot begrepp som mång fald och integration kopplat till biblio tek. Det kan därför vara svårt att utläsa vad som faktiskt pågår i regionerna inom området. Det gäller även när vi tittar på de regionala biblio teks verk­samheternas webbsidor där en genomskanning visar att endast ett fåtal regioner lyfter fram mång språk och/eller mång fald som en mer

44.­ I­KB:s­uppföljningsuppdrag­(18­§­i­biblio­teks­lagen)­är­det­biblio­teks­planerna­som­ska­undersökas,­inte­verksamhetsplaner.­Därför­blir­den­sammantagna­bilden­av­den­verksamhet­som­biblio­teken­planerar­översiktlig­och­summarisk.­Det­betyder­inte­att­biblio­teks­verksamheten­inte­har­en­god­planering,­utan­att­KB:s­uppföljningsuppdrag­inte­omfattar­en­undersökning­av­de­mer­konkreta­verksamhetsplanerna.

45.­ Kulturrådet,­läs­mer­om­Kultursam verkansmodellen och kulturplaner46.­ Kulturplanerna­finns­på­respektive­regions/läns webb

Kapitel 4. Aktiviteter och initiativ på biblio teken

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 24 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

långsiktig strategisk verksamhet och som också har egen sida där verksamheter med direkt fokus på området beskrivs.47

EXEMPEL­PÅ­VERKSAMHETER

Det har varit svårt att utläsa via de regionala biblioteks verksam­heter nas webbsidor eller i övriga dokument vi har tagit del av, i vilken ut sträckning sam verkan med olika aktörer förkommer och om/hur man arbetar långsiktigt på området. För att fånga upp detta valde vi att kom plettera kart läggningen med en kvalitativ minienkät.

Vi skickade ut enkäten via Kvalitetsdialogs storgrupp där alla region­biblio tek finns representerade inkl. ett visst antal folk biblio tek.48 Vi ställde följande två frågor:

• Finns det något samarbete mellan den regionala biblio teks­verksamheten och folk biblio teken i den ordinarie, löpande verksamheten eller i projektform som ni särskilt skulle vilja lyfta fram? Ge gärna en kort beskrivning eller länka.

• Finns det eller planerar ni för kommande mer långsiktiga samarbeten/sam verkan inom kommunen/regionen och/eller med olika aktörer i sam hället som t.ex. studieförbund, föreningar? Ge gärna en kort beskrivning eller länka.

Baserat på skrivningarna i Kulturplanerna, det som står på de regionala biblio teks verksamheternas webbsidor, vad vi fått med oss från expert nätverks träffar49, svaren på minienkäten50 och via våra kontakter inom nationell biblio teks sam verkan har vi samlat exempel på aktiviteter ute i på landet. Det axplock som presenteras nedan är dock långt ifrån heltäckande, men det ger ändå en bild av hur det kan se ut i olika regioner över hela landet. Aktiviteterna är indelade i följande kategorier:

• Sam verkan och stöd från regional nivå

• Strategiskt och långsiktigt arbete

47.­ Genomskanning­genom­förd­under­maj­2017­via­SLB:s lista över läns-/regionbiblio tek­och SKL:s lista över landsting och regioner

48. Kvalitetsdialog49.­ Nätverksträffar­den­7­april­och­18­maj­2017­med­Svensk biblio teks förenings expertnätverk för biblio-

tekens arbete med mång språk och ny anlända.50.­ Sammanlagt­svarade­sammanlagt­22­regioner­och­kommuner­på­vår­utskickade­minienkät,­som­ingår­i­

denna­kart­läggning.

Sidan 25­av­71

• Samarbete med olika aktörer

• Ekonomiskt stöd

• Projekt

• Nätverk

• Fortbildning

• Medie försörjning

• Utredningar, kart läggningar och under sökningar

Sam verkan och stöd från regional nivåDen regionala biblio teks verksamheten kring frågor som rör språklig mång fald och migration, ser väldigt olika ut över landet. I en del regioner är stöd, sam verkan och samarbete mellan regional och kom­munal nivå en del av verksamheten, medan i andra kommuner före­kommer det sällan och sporadiskt, eller i vissa fall inte alls. Några av de till frågade biblio teken i vår enkätunder sökning svarar nej eller spora­diskt på första frågan om sam verkan finns från regionalt håll, medan andra folk biblio tek sam verkar med och får stöd av den regionalabiblio teks verksamheten mer kontinuerligt.51

Det finns dock flera exempel på sam verkan mellan läns biblio teket och folk biblio teken. På t.ex. Gotland har ett omfattande samarbete pågått sedan många år och där bildades tidigt nätverk för biblio teks anställda på Gotland för att diskutera biblio tekens verksamheter kring mång­språk och ny anlända.

Ibland kan den regionala biblio teks verksamheten ge stöd till de kommunala biblio teken för att t.ex. göra en samlad ansökan till regionen för olika projekt. Så har t.ex. skett i Vaggeryd i Jönköpings län.

Strategiskt och långsiktigt arbeteDet finns inget entydigt svar om hur kommunerna och regionerna arbetar med att strategiskt planera arbetet med språklig mång fald på folk biblio teken. Om arbetet utgår från en strategisk grund eller inte beror på flera olika parametrar.

Ett exempel på strategiskt arbete som genomsyrar en hel region är det som framkommer i region Gävleborgs kulturplan. Där finns det tydligt fokus och arbetet sker på tvärs över hela regionen, så även inom biblio teks verksamheten. Här avsattes medel för asyl sökande och ny anlända för att delta i kulturaktiviteter och det finns flera projekt knutna till språk och migration t.ex. samarbeten med BVC, språkanpassad info, och olika workshops på temat biblio tek mot rasism.

51.­ Jfr­Thomas­(2016):­Den osynliga handen - regionbiblio teken i modellen.

Kapitel 4. Aktiviteter och initiativ på biblio teken

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 26 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

Även Region Norrbotten är ett exempel på en region där mång falds­perspektivet genomsyrar hela regionen och där mång faldsperspektivet ska finnas med i den dagliga verksamheten inom hela regionen. Här har t.ex. särskilda medel riktats mot asyl sökande, ny anlända och ensam­kommande barn. Mycket olika aktiviteter pågår i regionen t.ex. gåvo­böcker, samarbete med BVC och olika typer av program verksamhet som t.ex. sagostunder. Ytterligare ett exempel är Västerbotten och det arbete som utförs där enligt den strategi som omfattar även minoritets språken ”Västerbottens många språk”. Ett annat exempel, som nämnts ovan är det arbete som utförs i Kalmar. Där pågår ett stort projekt i syfte att ta fram strategier för biblio tekens integrationsarbete.

Samarbete med olika aktörerVad gäller på samarbeten/sam verkan ser det också väldigt olika ut över landet, både vad gäller sam verkan mellan nivåerna region/kommun och även vilka aktörer man sam verkar och samarbetar med. Men många gemensamma nämnare finns. I många regioner finns flera exempel på hur biblio teken samarbetar med andra sam hälls institutioner eller aktörer som t.ex. BVC, SFI, föreningsliv, bildningsförbund och även fri­villiga krafter. På Gotland har samarbeten varit etablerade och förank­rade i lokal sam hället sedan länge. Ett annat exempel är Lands tinget i Kalmar län där sam verkan finns mellan biblio tek och förenings liv vid mottagande av ny anlända och asyl sökande.

Över hela Sverige pågår språkstimulans av olika slag. Det kan handla om bokpaket, språkguider, sagostunder, läxhjälp, språkcaféer eller lik nande. Initiativen är många, på olika nivåer och i olika sam verkans­former. Region Halland arbetar man t.ex. med språkstimulans för ny anlända, ett samarbete med vård, skola, studieförbund inklusive hög­skolan. I en del regioner/kommuner har samarbeten nyligen initierats som i t.ex. Östhammars kommun där man precis har påbörjat ett sam­arbete med både region och lokala aktörer.

Studieförbunden är i många fall samarbets partners med folk biblio­teken. I t.ex. Eskilstuna stadsbiblio tek arbetar man med Medspråk och då i samarbete med Medborgarskolan. Medspråk är en arena där människor som vill träna att tala svenska deltar och det är personer med svenska som moders mål, leder arbetet. Även språkcaféer i sam­arbete med studieförbund och Stadsmuseet pågår i Eskilstuna, som på många andra platser i Sverige. I Sundsvall finns språkcaféer i sam­arbete med Röda korset och Asylkommittén och integration, språk och arbetsmarknadsarena i samarbete med andra förvaltningar och arbetsmarknadsaktörer. Läxhjälp sker i samarbete med Röda korset och Frälsningsarmén. Även samarbete med Migrationsverket och

Sidan 27­av­71

SFI finns i Sundsvall. Ytterligare ett exempel är Växjö biblio tek som samarbetar med t.ex. bildningsförbunden kring språkcaféer.

Även samarbete mellan folk biblio tek och familjecentralerna sker i exempelvis bokcirklar för vuxna på lätt svenska, då riktat mot mål­gruppen ny anlända men även småbarnsföräldrar med svenska som moders mål. I Ovanåker finns t.ex. ett arbetsmarknadsprojekt i sam­arbete med Aktivitetshuset. Projektet riktar sig utrikes födda under etablering. Även samarbeten med Hembygdsföreningar finns, som i t.ex. Ovanåker. I Västerås finns samarbeten med Medborgarskolan (med­språksgrupper) och även sedan några år med ABF och Röda Korset.

Sundsvalls stadsbiblio tek har aktiviteter som Träna svenska som sker i samarbete med bl.a. med Vuxenskolan, Röda korset och Svenska kyrkan. I Kungsbacka finns samarbete med Studieförbundet Vuxen­skolan med Lättläst bokcirkel, Bokcirkel Lättlästa körkortsboken, Bokcirkel för medspråkare. Utbildning och föreläsningar för med­språkare (d.v.s. svenska deltagare som medverkar i språkcaféet). Kungs backa kommun bedriver även ett tvärgående projektarbete när det gäller integration som går över alla förvaltningar, som även görs i exempelvis Gävle. Även samarbete med moders måls lärare inom skolan före kommer, t.ex. så samarbetar Kultur i Väst med moders måls lärare i Borås.

Ekonomiskt stödI flera regioner ger den regionala biblio teks verksamheten ekonomiskt stöd till folk biblio teken. Det finns flera exempel på projekt där folk­biblio teken har fått ekonomiskt stöd från regional nivå. Det gäller t.ex. projektet Jag vill läsa, jag vill lyssna i syfte att öka förskolebarns möjlig­heter att höra berättelser och sånger på sina hemspråk, som genom förs i Ovanåker. Ett annat exempel är Växjö biblio tek som har haft ett projekt kring Makerspace d.v.s. en verkstadsliknande miljö som uppmuntrar till delning av kunskap, verktyg och idéer, där ett av spåren i projektet har en språklig inriktning. Där har region biblio teket beviljat stöd för att bland annat utveckla Makerboxar, en mobil form av Makerspace, som i första hand riktar sig till ny anlända.

Ytterligare ett exempel är Kulturutveckling i Gävle. De ger bidrag till utveckling inom konstområden och för integration i syfte att sam verka och samarbeta inom regionen. Bidrag kan ges till kommuner/folk­biblio tek eller andra organisationer. I projektet Knacka på i Gävleborg, väl kommen in har region biblio teket i Gävle t.ex. bekostat 1 000 exemplar av Anna­Klara Tidholms bok Knacka på på svenska och engelska för utdelning på BVC till asyl sökande familjer. Även region biblio teket i Örebro ger kommunerna möjlig het att söka projektmedel för folk biblio­

Kapitel 4. Aktiviteter och initiativ på biblio teken

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 28 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

tekens verksamhetsutveckling inom området migration och språklig mång fald.

Flera regioner och även kommunbiblio tek har även fått ekonomiskt bidrag via Statens kulturråd med fokus på verksamhet som riktar sig till bland andra ny anlända och asyl sökande.52

ProjektDet pågår projekt av olika slag och omfattning över hela landet, både på regional och kommunal nivå och ibland projekt som inkludera båda nivåerna samtidigt. Som exempel kan nämnas Region Västernorrland där Läns biblio teket arbetar, tillsammans med kommunbiblio teken, fram en medborgarplattform för ny anlända. Hör stödjer läns biblio teket kommunbiblio teken i arbetet med Medie­ och informationskunnighet (MIK) kopplat till integrationsarbete med fokus på asyl sökande i länet.

I Jönköpings län driver regional och lokal biblio teks verksamhet tillsammans ett integrationsprojekt med fokus på ”Biblio tekets roll och betydelse i kommunerna för asyl sökande och ny anlända med uppe hålls­tillstånd”. Ett annat exempel är Läns biblio teket på Gotland som driver t.ex. ett projekt med tre tvåspråkiga sagostundsturnéer tillsammans med kommunbiblio teken.

I Västra Götalandsregionen pågår ett stort projekt, Gränslösa biblio­tek, där ska metoder tas fram för att samarbeta kring biblio tekens mång språkiga verksamhet över kommungränserna, och i synnerhet med bestånd och uppsökande verksamhet till personer med annat moders mål än svenska med befintliga bokbussar. Ytterligare exempel på på gående projekt är i Östersund där en rad olika projekt pågår, t.ex. Ett biblio tek för alla med fokus på immigranter och ny anlända i syfte att för att under söka vilken service och vilket behov man har från kommunbiblio teket. Ett annat exempel Högsby där ett projekt med fokus på integration på biblio teken pågår.

I Skåne drivs Välkommen till Skåne, ett sam verkansprojekt med museer, biblio tek, näringsliv och det civila sam hället. Detta är en del av ett etableringsprogram som ny anlända i Skåne deltar i. Region­förbundet i Kalmar län har ett projekt över hela regionen i syfte att ta fram strategier för förbättrad integration på biblio teken. Tanken är att ta fram en gemensam plattform för integrationsarbetet på folk biblio tek i regionen.

52.­ För­mer­information­se­Kulturrådets­webb:­Tio miljoner till biblio teks verksamhet för ny anlända och Stöd till biblio teks verksamhet för ny anlända och asyl sökande.­Se­även­Regeringsbeslut.

Sidan 29­av­71

NätverkNätverksträffar för de som jobbar med mång faldsfrågor är vanligt inom flera regioner. Förutom Gotland som nämnts ovan så är det något som även Biblio teks utveckling Blekinge Kronoberg och Kultur Skåne anordnar, för att nämna några exempel. Andra regioner är i planerings­fasen för att sätta samman nätverk. Bl.a. Region biblio tek Jönköping har planer på att bilda ett regionalt nätverk för integrationsfrågor utifrån de kontakter som etablerades under spridningskonferensen Till­sammans för integration i Jönköpings län tidigare i år.

Ytterligare ett exempel är Kultur i Väst som också håller på att bygga upp nätverk för mång språksfrågor.

FortbildningEndast ett fåtal har nämnt fortbildning som ett område där sam verkan sker, men det behöver dock inte betyda att det inte sker. Regioner som nämnt fortbildning är t.ex. Kultur i Väst. Här har man haft en fort­bild nings satsning om mång språk, där representanter från samtliga biblio tek har varit inbjudna. Ytterligare fortbildnings tillfällen som omfattar all biblio teks personal kommer att ges framöver. Syftet är att ge information om och förståelse för mål grupperna ny anlända och personer med annat moders mål än svenska.

Medie försörjningFlera regioner och kommuner lyfter även fram vikten av strategiskt arbete med den mång språkiga medie försörjningen inom respektive region. Flera regioner saknar dock strategier inom detta område och många kommuner efterfrågar just samarbete och stöd inom detta område.

I Landstinget i Dalarna prioriteras t.ex. mång språk genom att genom föra förnyelsearbete för den mång språkiga medie försörjningen. Ytter ligare ett exempel är det strategiska sam verkansarbetet kring mediefrågor som finns i Sörmland. Sam verkansarbetet har som syfte att ”...säkerställa jämlik och likvärdig tillgång till litteratur i länet och verka för att överbrygga hinder såsom geografiska, fysiska och språkliga...”.

I Örebro erbjuder region biblio teket t.ex. kostnadsfria medie­transporter mellan folk biblio teken i syfte att öka förutsättningarna att använda ett bredare mediebestånd när det gäller andra språk än svenska. Även Läns biblio tek Sörmland sam ordnar och bekostar medie­transporter inom länet och folk biblio teken kan även beställa mindre depositioner av böcker på andra språk än svenska och engelska.

Östersunds biblio tek ansvarar för att köpa in böcker på andra språk än svenska genom ett avtal med regional biblio teks verksamhet.

Kapitel 4. Aktiviteter och initiativ på biblio teken

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 30 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

Östersund skickar depositioner enligt önskemål till övriga kommun­biblio tek i länet.

I Södermanland, Jönköping och Örebro finns länsgemensamma abonnemang för olika databaser som folk biblio tekens låntagare kan använda. Via de olika databaserna kan användarna både läsa och lyssna på tidningar och tidskrifter på många språk, t.ex. via PressReader.

Utredningar, kart läggningar och under sökningarI flera regioner har olika utredningar och kart läggningar initierats. Ett axplock från den listan är t.ex. Läns biblio tek i Sörmland som har genom fört en studie kring frågan hur den regionala biblio teks verk­samheten i Sörmland kan bidra till att stärka folk biblio teken som fler språkiga arenor. Resultaten finns sammanställda i rapporten Språk, makt och håll bar biblio teks utveckling53. Rapporten belyser bl.a. strukturell problematik och utmaningar när det gäller språklig, peda­gogisk och interkulturell kompetens. Under 2017 drivs ytterligare ett fortsättningsprojekt på Språk, makt och skapande.

Läns biblio teket i Region Västerbotten ska genom föra en förstudie med bl.a. fokus på möjlig heter att via biblio teken kunna erbjuda asyl­sökande information och kunskap om hbtq­ rättigheter i Sverige. I Värmland har en person anställts för att titta på området mång fald i syfte att förstärka och kvalitetssäkra den löpande verksamheten inom mång faldsområdet. Även i region Stockholm har det förstärkts med två personer med inriktning mång fald.

STATLIGA­STÖD­OCH­UPPDRAG

Stöd till biblio teks verksamhet för ny anlända och asyl sökandeFör att stärka biblio tekens arbete med ny anlända gjorde regeringen under våren 2016 en särskild satsning där 10,5 miljoner kronor fördelades av Kulturrådet till folk biblio tek och regional biblio teks­verksamhet i syfte att ”...att stärka biblio tekens roll som demo krati­ska arenor där människor med olika bakgrund kan mötas, ta del av kunskap, litteratur och kultur...”.54 51 projekt från alla 21 län fick medel från Kulturrådet. Storleken på bidragen spänner från 40 000 till 400 000 kronor och har tilldelats både kommuner och enskilda biblio tek.

53.­ Lagerkvist­(2016):­Språk, makt och håll bar biblio teks utveckling– en rapport om mång språkig biblio-teks verksamhet i Sörmland

54.­ För­mer­information­se­Kulturrådets­webb:­Tio miljoner till biblio teks verksamhet för ny anlända och Stöd till biblio teks verksamhet för ny anlända och asyl sökande.­Se­även­Regeringsbeslut.

Sidan 31­av­71

47 ansökningar fick avslag.55Exempel på aktiviteter som startats är språk caféer och uppsökande verksamhet i form av bokbussar, besök på asyl boende, men även aktiviteter som svenska med bebis, skrivar­workshops och pop­up biblio tek. Många biblio tek arrangerar också möten mellan ny anlända och svenskar i lokal sam hället. Ingen särskild uppföljning av projekten är planerad av Kulturrådet.56

Det finns även exempel på biblio teks verksamheter och aktiviteter som är del av nationella projekt. Bokstart,57 initierat av Kulturrådet, är ett sådant projekt som t.ex. Jämtland och Härjedalen medverkar i. I Västernorrland är inriktningen på asyl sökande småbarnsföräldrar främst via BVC men även andra instanser. Silent books är ett annat nationellt initiativ. Projektet drivs av IBBY Sverige efter förebild från Lampedusa och handlar om att kommunicera utifrån bildberättelser. Det är ett samarbete mellan flyktingförläggningar och folk biblio tek.58

Mång språkig lånecentral och kompetenscenterIB är en nationell lånecentral för folk­ och skol biblio tek (främst gymnasie biblio tek) och är KB:s partner i det nationella sam verkans­ och utvecklings uppdraget.59 IB får årligen ett verksamhetsbidrag på 6,6 miljoner kronor. För det ska de hantera lån och depositioner som rör mång språkslitteratur och utöver sin roll som lånecentral, vara nationellt kompetenscenter för kommunala biblio tek när det gäller mång språkig media. IB har också 2017 erhållit särskilt bidrag på 500 000 kronor av de 10,5 miljoner från Kulturrådet för inköp av litteratur på andra språk än svenska.60

IB:s roll är att komplettera med medier när biblio tekens egna bestånd inte räcker till, t.ex. då en stor språk grupp anländer till en kommun. De enskilda kommunerna förväntas ansvara för att skapa tillgång till medier på arabiska, bosniska, kroatiska, persiska, polska, ryska, serbiska, somaliska, spanska, thai och turkiska.

Totalt sett görs över 40 000 depositioner och enstaka lån från IB varje år. Depositionslånen ökade 2016 från att under 2014 och 2105 kraftigt minskat. Lån av enstaka lån fortsätter att öka. Antalet depositioner och enstaka lån som gjorts från IB till respektive län/region under de

55.­ Kulturrådet.­Beviljade projektbidrag för biblioteksverksamhet för nyanlända och asylsökande.56.­ Enligt­uppgift­från­Kulturrådet­april­2017.57.­ Kulturrådet:­Bokstart58.­ International­Board­on­Books­for­Young­People:­Silent books.59.­ I­Internationella­biblio­teket:­Verksamhetsplaner och -berättelser60.­ Regeringen,­Uppdrag till Statens kulturråd att fördela medel till biblio teks verksamhet 2016

Kapitel 4. Aktiviteter och initiativ på biblio teken

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 32 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

senaste tre åren är ungefär detsamma varje år i respektive län/region. Användningen av IB:s bestånd är alltid störst i Stockholms län. Det är dock inte självklart att de andra befolkningstäta länen utnyttjar IB:s bestånd i någon större utsträckning. Exempel på detta är att antalet beställningar från Dalarna är högre än antalet beställningar i Västra Götaland. En förklaring kan vara att de befolkningstäta länen haft möjlig het att satsat på egna bestånd av mång språksmedier. De 10 mest efterfrågade språken är persiska (inklusive dari), arabiska, tigrinska, ryska, urdu, polska, litauiska, nygrekiska, armeniska och rumänska. Den fria rörligheten inom EU har bidragit till ett ökat behov av polska, nygrekiska, rumänska och litauiska.61

Inom den nationella utvecklingslinjen mång språkighet och ny anlända bidrog KB 2015 med 100 000 kr (utöver IB:s årliga verksamhetsstöd) för att svara upp mot ökade flyktingströmmar från framför allt Syrien genom att öka inköpet av arabiskspråkig litteratur. Dessa medel möjliggjorde att bokbeståndet, av framförallt arabisk barn­ och ungdomslitteratur kunde utökas med 150 titlar, totalt 700 böcker, vilket innebär att biblio tekens slutanvändare har fått ett mer varierat bokbestånd att välja ur.

KB bidrar även 2017 med 300 000 kronor till ett projekt med IB som syftar till att bättre tillvarata och återanvända data som t.ex. omslagsbilder, originalskrift och beskrivningar från IB:s lokala katalog i Libris.

Under 2017 genom förde KB tillsammans med IB, Göteborgs stads­biblio tek och Götabiblio teken en kart läggning av mång språkskata logi­sering bland de hundratalet folk biblio tek som ingår i Libris. Resultatet av kart läggningen visar på att det inte är oproblematiskt för folk biblio­teken att anskaffa och kata logi sera mång språkslitteratur, även om det finns en utbredd vilja att göra det. Inköpsrutiner och språk kunskaper är bristfälliga och den tid som är möjlig för att avsätta till förvärv och kata logi sering räcker ofta inte till.62 Mer om mång språkskata logi sering i avsnitt Medie­ och litteraturförsörjningen.

IB genom förde under 2015­2017 inom uppdraget för KB ett pilot­projekt inriktat på metodutveckling och inledde ett samarbete med tre gymnasie biblio tek i Gävle, vilka hade planer på att tillsammans göra en mång språkssatsning. Språkprojektet på Polhemsskolan, Borgarskolan och Vasaskolan pågick från augusti 2015 till och med december 2016. Det blev det första projekt där IB arbetade i direkt sam verkan med

61.­ Bilaga­2.­Internationella biblioteket: Verksamhetsplaner och -berättelser62.­ Internationella­biblio­teket­(genom­förd­2017,­ej­ännu­publicerad)­(undersökning­av­kompetensbehoven­

hos­folk­biblio­teken­i­Libris­gällande­mång­språkskata­logi­sering)

Sidan 33­av­71

gymnasie biblio tek. Pilotbiblio tekens erfarenheter har sedan spridits och fungerat som stöd och inspiration för andra.63

Bibblan svarar på mång språkMalmö stadsbiblio tek har KB:s uppdrag att driva och utveckla den nationella digitala svarstjänsten Bibblan svarar64, ett uppdrag som år 2016 utvidgades till att även innefatta den mång språkiga delen.65 De får årligen ett verksamhetsbidrag på 1,1 miljoner kronor. Bibblan svarar utgör det enda exemplet på ett kommun överskridande nationellt samarbete inom folk biblio teks sverige.66

2400 frågor fick svar under 2016 och man ser en liten årlig ökning i antalet frågor. Tjänsten hade under 2016 nästan 790 000 besök, vilket är en ökning med nästan 200 000 besök jämfört med föregående år. 80 procent av besökarna var nya och dessa stannade i genomsnitt 1 minut på webbplatsen. Ca 45 procent av besöken kommer från mobila enheter, vilket också är en liten ökning jämfört med föregående år. Bibblan svarars svarsarkiv innehåller nästan 10500 svar.67

Malmö stadsbiblio tek ansvarar också för drift och uppdatering av Bibblan guidar68 via Libris. Bibblan guidar innehåller beskrivningar av och länkar till drygt 700 fria onlineresurser av referenskaraktär. Resurserna är utvalda främst med tanke på folk biblio teken och deras användare.

Inom uppdraget fick Malmö stadsbiblio tek i uppgift att utreda och analysera olika tänkbara utvecklingsmöjlig heter för i första hand den mång språkiga Bibblan svarar, men även beakta mer generella behov och möjlig heter för digitala biblio teks tjänster i ett mång språkigt samman hang. En del av uppdraget presenteras i en rapport som skissar tre möjliga scenarion, Bibblan svarar på världsspråken, Bibblan svarar på klarspråk/lättläst svenska (med beaktande av till gänglighets­perspek tivet) samt Bibblan guidar på mång språk.69 Malmö stadsbiblio­tek har i uppdrag att vidareutveckla och fördjupa dessa olika scenarion under 2017.

Malmö stadsbiblio tek har även 2016 fått 500 000 kronor i bidrag för projektet Bibblan bildar som syftar till att utveckla ett

63.­ Gagge,­Hedin­och­Sjögren­(2017):­Mång språkiga gymnasiebiblio tek - ett projekt för moders-målslitteratur i Gävle

64. Bibblan svarar65.­ Kungliga­biblio­tekets­partners66.­ Malmö­stadsbiblio­tek:­Verksamhetsplaner och -berättelser67.­ Malmö­stadsbiblio­tek:­Verksamhetsberättelse 201668. Bibblan guidar69.­ Fors­och­Murray­(2016):­Digitala tjänster i en mång språkig kontext

Kapitel 4. Aktiviteter och initiativ på biblio teken

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 34 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

efterfrågeanpassat utbud av öppna lärresurser med MIK­ inriktning. Det är resurser som riktas mot allmänheten men är tänkt att även fungera som stöd och hjälp för personalen. Projektet ingår som en pilot i den nationella utvecklingslinjen Digitalt kompetenslyft70. ♦

70.­ Kungliga­biblio­teket,­Nationella utvecklingslinjer 2017

Sidan 35­av­71

kapitel 5

Behov av utveckling

Vi kan konstatera att det rör sig om ett omfattande integra tions­ arbete som utförs i biblio teks verksamheterna i landet. I det in sam lade materialet framträder ett antal områden där vi

har identi fierat vissa utvecklings behov och som diskuteras i följande avsnitt:

• En sam hälls aktör utan mandat: I den dagliga verk samheten stöter biblio teken på hinder som begränsar den demo krati främjande uppgiften. Biblio tekens verksamhetsplaner behöver sam planeras med övrig verksamhet i kommun och region för att främja ett mer socialt håll bart sam hälle.

• Mång språk, världsspråk, klarspråk: Språkliga utmaningar är hinder i möten med biblio teks användare och arbete med mång språkiga digitala resurser behöver utvecklas. Det finns behov av fler språkiga biblio tekarier med digital kompetens.

• Medie försörjning kräver kompetens och sam ordning: Att utveckla ett mång språkigt bestånd kräver kompetens och sam ordning. Det nationella och regionala stödet är bristfälligt och ojämnt och det finns behov av strategier och mer sam ordning.

EN­SAM­HÄLLS­AKTÖR­UTAN­MANDAT

För att bli framgångsrikt och socialt håll bart behöver arbete med språklig mång fald bedrivas i nära samspel med andra myndigheter och civil sam hälle. Det kräver en samplanering mellan instanserna som inte finns i så stor utsträckning idag. Biblio teken får sällan den information som behövs för verksamhetens planering och för förberedelser inför kommande immigranters behov. Biblio teken får också ta hand om många ärenden och situationer som skulle ha hanterats någon annan­stans.

Med samplanering skulle många av de hinder som biblio teken stöter på och som försvårar och rent av motverkar biblio tekens demo krati ska uppgift kunna avlägsnas. Med samplanering kan även styrdokument som biblio teks ­ och kulturplaner hållas uppdaterade för att passa

Kapitel 5. Behov av utveckling

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 36 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

arbetet med språklig mång fald. Idag står verklighetens förutsättningar i skarp kontrast till styrdokumenten vilket leder till en ojämlik tillgång till biblio tek men också till utbud.

Arbetet med ny anlända innebär en omställning som i många fall över skrider biblio tekens resurser i de aktiviteter som bedrivs för att bemöta de nya behoven. Lokala behov ska styra biblio teks verksam­heten men det kräver insatser utöver det ordinära, kanske också på bekostnad av det traditionella uppdraget. Samtidigt finns en diskussion kring vad det traditionella uppdraget ska innefatta. Kanske det måste formuleras och avgränsas för att möjliggöra planering och prioritering? Kanske bör biblio tekens uppdrag utvidgas för att kunna bemöta nya behov hos omvärlden? Alldeles oavsett ställer det integrationsarbete som utförs stora krav på resurser och kompetens hos biblio teks­personalen.71 Om man tvingas göra prioriteringar så framkommer inte det i den här kart läggningens samlade underlag.

Sam verkan kring integrationsarbeteBiblio teken har lång erfarenhet av sam verkan och samarbete inom olika områden sedan tidigare, men på just området språklig mång fald saknas strategier eller långtgående planer för hur sam verkan och samarbete med andra myndigheter och civilsam hälle ska se ut. Samarbetet med andra myndigheter och civilsam hälle på det lokala planet är sällan reglerat i mer långsiktig finansiering eller sam verkansplaner. Aktiviteterna bedrivs oftast i projektform och är beroende av extra medel och ryms alltså inte inom den ordinarie verksamheten vilket skapar osäkerhet och svårigheter med planering och framförhållning. Biblio teks personal upplever det som svårt att nå relevanta instanser och det finns få etablerade ingångar till ny anlända när biblio teken behöver få till stånd samarbete med aktörer som de tidigare inte haft beröringspunkter med. Det handlar ofta om bristande sam ordning i regioner och kommuner där biblio teken blir en bortglömd resurs och inte heller får den information som behövs.72 Många uppgifter har ”bara” hamnat på biblio teken och fler och fler biblio tek fungerar i princip som lokala medborgarkontor, trots att de inte har det uttalade uppdraget. Det finns inga tydliga direktiv för den medborgarservice som biblio teken tillhandahåller frivilligt eller inte ­ hur mycket och vad den servicen ska omfatta. Om samarbeten kommer till stånd beror det ofta på tillfälligheter och/eller hur pass synligt biblio teket är i sam­hället.

71.­ Pilerot­&­Hultgren­(2017):­Folk biblio tekens arbete för och med ny anlända72. Ibid

Sidan 37­av­71

SFI verkar vara en av de viktigaste samarbets partners för många biblio tek och via dem skaffar man sig kunskap om dels vilka språk­grupper som kommit till kommunen, dels deras behov av litteratur.73 Biblio teken får normalt inte automatiskt reda på när grupper av asyl sökande eller flyktingar som fått uppe hålls tillstånd flyttar till kommunen. Men vuxna asyl sökande och papperslösa som vistas i Sverige har inte rätt till SFI­undervisning och är svåra för biblio teken att få överblick och kontroll över. Barnen får lov att gå i svensk skola men EU­migranter saknar i regel också den rätten, även om vissa kommuner i Sverige erbjuder barnen skola. Befolkningsstatistiken är bristfällig på så vis att uppgift om språk inte finns, den förtecknar endast personer med uppe hålls tillstånd och uppgift om utrikes född. Information om hur mål grupperna ser ut antalsmässigt, vilka språk som talas, mål gruppens utbildning och åldersfördelning når inte biblio­teken och därmed blir det svårt att planera verksamhet när behoven inte kan fastställas.74

En avgörande skillnad (jämfört med annan verksamhet) som Pilerot och Hultgren tar upp i sin studie är att arbetet för ny anlända behöver bedrivas i nära samspel med andra myndigheter, civilsam hälle och enskilda individer för att kunna genom föras framgångsrikt.75 Flera biblio tek arbetar idag med inventering av aktörer i lokal sam hället. De gör också kart läggningar av lokal sam hället s.k. områdesanalyser (av befolkningsmängd, ålderskategorier, befolkningsprognoser m.m.).76 Men biblio tekens uppdrag och verksamhetsplaner behöver få mer utrymme i kommunernas agendor och budgetplanering för att få genom slag och under lätta biblio tekens uppgift att se till användarnas behov över tid. En slutsats som Pilerot och Hultgren drar är att ”even­tuella strategier för framtida biblio teks arbete för och med ny anlända måste inkludera en översikt av aktörer – organisationer, myndigheter och enskilda individer – som är av potentiell betydelse för biblio tekets verksamhet”. Pilerot och Hultgren understryker också vikten av att se bortom biblio tekens traditionella uppdrag och istället se biblio­tekens arbete i relation till ”...de beslut som fattas och de aktiviteter som bedrivs i 1) övriga delar av den kommunala förvaltningen; i 2) civilsam­hället som befolkas av bland andra studieförbund, idrottsföreningar och enskilda volontärer; på ett 3) nationellt politiskt plan där exempelvis Migrationsverket är en central aktör; och 4) den kommersiella sfär som

73.­ Hjorton­(2015):­Arbetet med mång språk på folk biblio tek i Uppsala län74. Ibid75.­ Pilerot­&­Hultgren­(2017):­Folk biblio tekens arbete för och med ny anlända76.­ Brisander­(2017):­Biblio teket i samspel med lokal sam hället

Kapitel 5. Behov av utveckling

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 38 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

befolkas av bland andra banker, bostadsbolag och arbets krafts sökande företag.77

Vilken roll har den regionala biblio teks verksamheten i samman­hanget? I rapporten ”Den osynliga handen” kritiseras Kultursam­verkansmodellen (som nämnts tidigare i avsnitt Kulturplanerna och regional biblio teks verksamhet) och man menar att den regionala biblio­teks verksamheten har blivit mindre likvärdig sedan modellen infördes och att de olikheter som fanns innan tenderar att öka. Man pekar också på att biblio teks perspektivet blivit mer otydligt i de regionala kultur planerna.78 Den regionala biblio teks verksamheten utgörs av mer strategiska uppgifter kring medieplanering, kompetensutveckling, verksamhetsutveckling och omvärldsbevakning. Statistiken visar att samtliga kommuner tog emot ny anlända 2016 men hur man hanterar språklig mång fald i landet och vilken beredskap regionerna generellt har är svårt att avläsa i det insamlade underlaget.79 Myndigheten för Kultur analys rapport Vilken mång fald tar också upp problemet med det tolkningsbara begreppet mång faldsperspektivet som biblio teken förväntas integrera i verksamheterna och vad som egentligen ska uppnås. Det begreppet/perspektivet har många innebörder, bland annat etnisk och kulturell mång fald men har kommit att omfatta alla diskrimineringsgrunder i de integrationsfrämjande insatser som bedrivs. Det kan vara en anledning till att inte all regional biblio teks­verksamhet särskilt lyfter att deras mång faldsarbete riktar sig till immigranter även om den kanske gör det.80

Demo krati , integration och social håll barhet med stöd av biblio tekenBiblio teken framställs som en trovärdig aktör med en viktig demo­krati främjande uppgift i sam hället.81 Det är i biblio teks rummet många möten över kultur­ och språkgränser äger rum och där ett om fattande integrationsarbete pågår. Biblio teken har i mångt och mycket anpassat sina verksamheter genom att ändra rutiner för utlån, öppet tider, medieutbud och aktivitetsutbud m.m. Många institutioner och myndigheter förlitar sig till biblio teken och hänvisar utan vidare hjälp sökande till biblio teken oavsett om hjälpen står att finna där eller om kompetensen att hjälpa finns.

77.­ Pilerot­&­Hultgren­(2017): Folk biblio tekens arbete för och med ny anlända78.­ Jfr­Thomas­(2016):­Den osynliga handen - regionbiblio teken i modellen79.­ Bilaga­1­­­tabell­1:­Andel­ny­anlända­i­Sverige­201680.­ Kulturanalys­(2017):­Vilken mång fald - Kulturinstitutioners tolkningar av mång faldsuppdraget81.­ Svensk­biblio­teks­förening.­Biblio tekens arbete med ny anlända

Sidan 39­av­71

Om man kommer från ett land med svag demo krati sk tradition är steget långt till att börja informera sig på egen hand. Här har biblio­teket en uppgift att fylla, att visa vägen fram till den egna kunskapen och till de demo krati ska traditionerna. På biblio teket finns de redskap och verktyg som behövs för att börja bygga upp en egen åsikt och ett ställningstagande baserat på den information man inhämtat på biblio­teket. Men också att vägleda fram till sam hällets demo krati stärkande resurser, t.ex. individens fri­ och rättigheter, diskriminering82 etc. t.ex. genom att förmedla de webbplattformar som finns.

Det här är också tydligt formulerat i regeringens proposition för ny biblio teks lag: ”Det allmänna biblio teks väsendet har en betydelsefull roll i detta samman hang. Biblio tekens verksamhet bidrar till ett skapande Sverige där människor växer genom kulturupplevelser, kunskap och bildning. Biblio teken bidrar till att främja delaktighet i sam hälls livet genom att fler får tillgång till information och bättre förutsättningar att delta i det offentliga samtalet.”83 Även i DS 2012:1384 framgår det att: ”Yttrandefrihet, fri åsikts bildning och fritt kunskapsutbyte är avgörande förutsättningar för demo krati n. Biblio teken spelar därför en viktig roll i ett demo krati skt sam hälle och bidrar till att säkra en fri och öppen tillgång till information för alla.”

I den dagliga verksamheten stöter dock biblio teken på många hinder som begränsar möjlig heterna att erbjuda ett öppet rum för alla. Det krävs kringgående av regler och rutiner för att hitta lösningar för folk utan identitetshandlingar. Exempelvis att ge papperslösa personer lånekort och möjlig het att låna böcker vilket egentligen kräver en bostadsadress.85 I olika delar av landet tillämpar man eller kringgår dessa regler på olika sätt vilket leder till att vi har en ojämlik tillgång till biblio tek. Styrdokumenten för biblio tekens verksamheter är viktiga redskap för arbetet men dessa behöver kontinuerligt uppdateras för att inte lämna utrymme för tolkningar och därmed skapa ojämlika förutsättningar för biblio teks besökare. Dokumenterade rutiner och riktlinjer som t.ex. biblio teks planer och kulturplaner behöver löpande revideras för att passa arbetet med mål gruppen ny anlända. Det tar Pilerot och Hultgren (2017) upp i sin studie om folk biblio tekens arbete med ny anlända.86

82.­ Länsstyrelsen­i­Västra­Götaland/information­om­Sverige: Individens rättigheter och skyldigheter83.­ Ny­biblio­teks­lag.­Regeringens­proposition­2012:1384. Ibid85.­ Brisander­(2017):­Biblio teket i samspel med lokal sam hället86.­ Pilerot­&­Hultgren­(2017):­Folk biblio tekens arbete för och med ny anlända

Kapitel 5. Behov av utveckling

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 40 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

Folk biblio teken har också internationella riktlinjer att följa i IFLA/Unescos folk biblio teks manifest och dessa nämns ofta i biblio teks­planerna men hur man i praktiken kan leva upp till dem är svårt att mäta.87 Vidare finns också ett manifest om mångkulturella biblio­tek som säger att: ”Varje individ i vårt globala sam hälle har rätt till ett fullständigt utbud av biblio teks ­ och informationstjänster.” Dessa beskrivs i fyra grundläggande principer88.

Genom att finnas lättillgängligt, öppet och i närmiljön kan biblio­teken placera in sin verksamhet i en tankemodell av ett socialt håll­bart sam hälle. Biblio tek kan på många olika sätt stödja den enskilda individen på vägen från exkluderad till inkluderad. Att bli anställnings­bar, integrerad och tillfreds och börja bidra till sam hället genom del aktighet. Att ge individen makt och möjlig het att själv påverka sin situation. Att ge individen möjlig het att möta det okända och vidga och utveckla sin världsbild, sina kunskaper och sina åsikter med hjälp av biblio tekens samlade resurser. Med biblio teks lagens skrivning i 2 §: ”Biblio teks verksamhet ska finnas tillgänglig för alla” gör regeringen också en tydlig markering av att biblio teks verksamheten ska göras tillgänglig till alla som vistas i Sverige. Det behövs också stöd och uppmuntran till ökad social delaktighet, där personen behöver utveckla sociala relationer, deltagandet i sam hället och att vara en aktiv sam­hälls byggare. Här har biblio teken en betydelsefull roll i att erbjuda förutsättningar för individens utveckling.

I det håll bara sam hället är inkludering en nyckelfaktor. För att nå det håll bara sam hället kan ingen lämnas utanför, alla måste få sin plats. Håll barheten ligger i att det är oekonomiskt att ha en mängd olika grupperingar som står utanför sam hället som kräver extra åtgärder i olika form. Ju fler som är inkluderade och aktivt tar del av, och bidrar till vårt sam hälle, desto färre olika grupper att ta hänsyn till och färre antal individer som behöver komma i åtnjutande av särskilda insatser. Inom EU har det sedan 2010 lagts en plattform89 mot fattigdom och socialt utanförskap, plattformen beräknas vara aktiv till 2020. Det

87.­ Svensk­biblio­teks­förening­(2017):­Biblio tekens internationella manifest.­Folk­biblio­teks­manifestet­(s.­11­15)­inleds­med­att­fastlägga­att­det­finns­mänskliga­grundläggande­värden­som­bara­kan­uppnås­genom­välinformerade­medborgare­som­ges­möjlig­heter­att­utöva­sina­demo­krati­ska­rättigheter.­IFLA:s­förklaring­om­biblio­tek­och­intellektuell­frihet­uttrycker­det­som:­­Biblio­tek­bidrar­till­vidmakthållandet­och­utvecklingen­av­den­intellektuella­friheten­och­hjälper­till­att­trygga­grundläggande­demo­krati­ska­värden­och­allmänna­mänskliga­rättigheter.­­Biblio­tek­ska­ställa­material,­hjälpmedel­och­tjänster­till­förfogande­för­alla­användare­på­lika­villkor.­Det­får­inte­före­komma­någon­form­av­diskriminering­på­grund­av­etnisk­tillhörighet,­tro,­kön,­ålder­eller­av­annan­orsak.

88.­ Svensk­biblio­teks­förening­(2017):­Biblio tekens internationella manifest.­IFLA/Unescos­manifest­om­mångkulturella­biblio­tek­s.­25­29.

89.­ European­Commission: European platform against poverty and social exclusion

Sidan 41­av­71

handlar om social håll barhet, att fåsam hället på lång sikt håll bart ur ett socialt perspektiv.90 Socialt utanförskap är ett komplext begrepp och anses gå utöver fattigdom; det kan också vara andra saker som att sakna utbildning, hälsovård, social omsorg och bostad. Exkluderingen kan drivas på genom diskriminering av t.ex. immigranter, etniska minoriteter, funktionsnedsatta, äldre eller tidigare straffade.91

Föreningen BiS efterlyser i sin skrivelse till nationell biblio teks­strategi ”en tydligare nationell idé om biblio tekens roll i sam hället” och även en tydligare definition av vad ett biblio tek är och vilken roll det ska ha i sam hället.92 Och kanske är det tydligare skrivningar som behövs för att under lätta samspelet mellan biblio teken, övriga myndigheter och civilsam hället så att inte ”allt” fortsätter att bara hamna där, men också för att främja jämlik tillgång till biblio teken i landet.

MÅNG­SPRÅK,­VÄRLDSSPRÅK,­KLARSPRÅK

Något som är genomgående i arbetet med språklig mång fald är natur­ligtvis de språkliga utmaningarna. Dessa kan grovt delas in i två kategorier93, dels bemötande av biblio teks besökare vilket Pilerot och Hultgren skriver om i sin under sökning, dels när det gäller förvärv av litteratur på andra språk (mer om förvärv i avsnittet Medie försörjning kräver kompetens och sam ordning). Biblio teks personal har inte eller uppfattar sig inte ha tillräckliga språk kunskaper för att bemöta och hjälpa sina besökare. Även frågan om kulturell kompetens hos biblio­teks personalen är viktig för förståelsen och arbetet med t.ex. digitala resurser, aktivitetsplanering och uppsökande verksamhet.

Det finns en stark önskan av att få in utbildad personal med relevant språklig och kulturell kompetens i biblio teks verksamheterna. Maximalt utnyttjande av befintliga resurser och samarbete med olika aktörer är lösningen för att komma över de mer praktiska hinder som finns idag. Men hur ska biblio teken hantera bemötande och digital interaktion i en språklig mång fald i framtiden? För att bland annat svara på den frågan har KB och sekretariatet för nationell biblio teks strategi initierat en kart läggning som ska identi fiera framtida kompetensbehov hos biblio tekarier. Inom en nationell utvecklingslinje benämnd

90.­ Van­den­Bosch,­Dekelver,­och­Engelen­(2010):­Incluso: Social software for the social inclusion of marginalized youth

91. Ibid92.­ Föreningen­BiS­(2017):­Nationell biblio teks strategi – synpunkter från Föreningen BiS, Biblio tek i Sam-

hälle93.­ Pilerot­&­Hultgren­(2016):­Folk biblio tekens arbete för och med ny anlända – om förändring,

svårigheter och inspirerande utmaningar

Kapitel 5. Behov av utveckling

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 42 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

Biblio tekarierollen är syftet att belysa biblio tekarieyrkets roll och förutsättningar, biblio tekens roll för att främja litteraturens ställning och deras roll för att främja det demo krati ska samtalet, den fria åsikts bildningen och förmågan till kritisk analys och källkritik. Kart­läggningen kommer att under söka hur biblio tekarie fältet ser ut idag, vilken utbildnings bakgrund och social bakgrund dagens biblio tekarier har och identi fiera framtida kompetensbehov. Under sökningen görs av forskare vid biblio teks ­ och informationsvetenskapliga utbildningarna vid Lunds universitet, Uppsala universitet, Högskolan i Borås, Umeå universitet och Linnéuniversitetet.94 Slutrapportering blir våren 2018.

När det gäller digital kompetens hos biblio teks personal har sekreta­riatet för nationell biblio teks strategi initierat ytterligare en nationell utvecklingslinje benämnd Digitalt kompetenslyft och syftet med linjen är att förbereda och stödja det digitala kompetenslyft som före­slagits i satsningen Digitalt först.95 Linjen kan ses som en utveckling av den linje för Digital delaktighet som startat under 2016. KB ska under 2017 planera och förbereda för genom förandet av det digitala kompetenslyftet genom att koordinera de regionala insatserna och ta fram utvärderingsmodeller i samråd med regionerna.

Språkliga förbistringar vid bemötandeFör att komma över de språkliga hindren i ett mer kortsiktigt per­spektiv finns exempel på där biblio tek anställt personal med språk­kunskaper som t.ex. språkguider eller har samarbete med moders måls­lärare. I Rojas rapport från 201596 finns en längre lista över förslag som tillvaratar befintlig språkkompetens men också syftar till att utveckla språkkompetens. Här följer ett urval:

• Använda språkkompetenser strategiskt och genomtänkt

• Använda personalresurser inom hela organisationen

• Inventera kompetens i kommunen – säkert finns både språk­kunskaper och allmän kunskap och erfarenhet i frågor relaterade till asyl/flykt/att vara ny i Sverige, m.m. Sprida den kompetensen.

• Dela språkkompetensen genom att nätverka mellan biblio tek

• Kurs i olika språk för tjänstemän

94.­ Joacim­Hansson,­Linnéuniversitetet­sam­ordnar­arbetet.95.­ Kungliga­biblio­teket,­Nationella­biblio­teks­strategin:­Digitalt först med användaren i fokus96.­ Rojas­(2015):­Biblio teket hjälper mig att komma in i sam hället - en studie av asyl sökandes kännedom

om, användning av och förväntningar på Stockholmsregionens biblio tek.

Sidan 43­av­71

• Region biblio teket kan ordna fortbildningar. Migrationsverket berättar plus att deltagarna får info om olika kulturer

• Språk utveckling av personalenTill de mer långsiktiga lösningarna hör rekrytering av personal baserad på normkritisk värdegrund. Utöver språk kunskaperna utgår man från homogenitet ­ vem är det som blir biblio tekarie och vilken kompetens som behövs för att klara uppdraget i en given miljö. I Botkyrka hade man t.ex. en annons där man sökte fler språkiga personer med lokal­kännedom om Botkyrka, språk kunskaper och datorvana.97 I Sörmland pågår ett projekt som syftar till att öka personalens kännedom om fler språkighet och hur man kan kvalitetssäkra biblio teks verksamhet utifrån ett fler språkigt perspektiv.98

Rojas och Lagerkvist skriver båda om hur enspråksnormen i Sverige fortfarande är väldigt stark trots att vi har en språklig mång fald.99 Det påverkar i högsta grad allt från biblio teks rummets läsbarhet100, utbud av medier och tjänster, till biblio tekariens språkliga och kulturella kompetens. Lagerkvist (2016) skriver följande:

”Biblio teken menar att det behövs språk kunskaper, ökad mång fald och tillräcklig kulturell kompetens. Det innebär enligt biblio teken bland annat behov av fördjupade kunskaper om kulturer, religion, språk och länder samt perspektiv på vad som formar var och ens värderingar och hur vi bemöter olikheter. Det kan delvis sammanfattas som en fråga om vem besökaren är och vad biblio teks medarbetarna vet och antar om de språk och erfarenheter som kommer till uttryck på biblio teket.”.

Det här är betydelsefullt särskilt med tanke på att det t.ex. krävs olika arbetssätt för olika mål grupper (det skiljer sig särskilt mellan nationella minoriteter och immigranter) och att man då behöver kunna föra en dialog med biblio teks användare (och även de som inte kommer till biblio teket!) för att kunna göra rätt saker d.v.s. arrangera aktiviteter som drar folk, köpa de medier som behövs mm. och därmed göra mest nytta och i längden undvika felsatsningar. Här har SKL tagit ett intressant initiativ med Mer för fler ­som är ett förnyelsearbete inom kommunal kulturverksamhet.101

97.­ Biblio­teket­Botkyrka­(2016):­Biblio tek Botkyrka: Normkritiska och interkulturella perspektiv på biblio-teks verksamhet

98.­ Lagerkvist­(2016):­Språk, makt och håll bar biblio teks utveckling– en rapport om mång språkig biblio-teks verksamhet i Sörmland

99.­ Statistiken­över­språklig­tillhörighet,­d.v.s.­moders­mål,­är­bristfällig­i­Sverige­eftersom­moders­mål­inte­registreras,­inte­heller­vilka­språk­som­behärskas,­utan­enbart­nationalitet.­Enligt­Parkvall­(2015)­kan­man­dock­göra­en­grov­uppskattning­av­att­det­talas­ca­200­språk­i­Sverige.­Parkvall­(2015):­Sveriges­språk­i­siffror­­­vilka­språk­talas­och­av­hur­många?­Jfr­även­Lagerkvist­(2016)­och­Rojas­(2017b)

100.­Brisander­(2017):­Biblio teket i samspel med lokal sam hället101.­ SKL,­Mer för fler – hur når vi fler inom kulturområdet?

Kapitel 5. Behov av utveckling

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 44 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

Enligt Rojas (2017b) omvärldsanalys blir antalet födda i andra länder successivt fler och fler i Sverige, vilket kommer att ställa krav på det livslånga lärandet och språksituationen i landet. Han menar att vi står inför en språkvidgning vilket innebär inte bara antal språk utan ”hur vi förhåller oss till språk och användningen av dem”.102 Betydelsen av mång fald i personalen på kulturinstitutionerna d.v.s. att de ska spegla befolkningen i stort vad gäller utländsk bakgrund är nog så viktig att beakta inför framtiden vilket myndigheten för Kulturanalys också tar upp i sin rapport Vilken mång fald. Det finns ett behov av en mer heterogen personalsammansättning som kan bidra till verksamheternas kvalitet på lång sikt.103

Mång språkiga digitala tjänsterEn hel del av interaktionen med biblio teks användare sker digitalt och allt fler resurser blir digitalt tillgängliga. En stor språklig utmaning är att hålla sig uppdaterad om webbresurser på olika språk och det krävs språk kunskaper för att kunna vägleda biblio teks användare till dessa. Fors och Murray menar att ”Kunskaperna om hur man arbetar med digitala resurser/webbresurser i ett mång språkigt perspektiv måste utvecklas och spridas. Det är en ny stor uppgift och mycket skulle vara vunnet om man kunde utgå från ett nationellt perspektiv och hitta vägar att samarbeta och utnyttja de olika språkresurser som trots allt finns spridda runt om på landets biblio tek”.104 I Sverige har vi ännu så länge endast en nationell mång språkig tjänst i Bibblan svarar på mång språk. Utöver den finns även IB:s interbib.se som är mer av en webbresurs på mång språk och som samlar och presenterar information om litteratur. Den riktar sig både till biblio teks användare och till biblio teks personal. För biblio teks personal finns inköps­ och litteraturvägledning.

Malmö stadsbiblio tek som ansvarar för tjänsten Bibblan svarar under söker i en studie möjlig heterna och utmaningarna med att er bjuda digitala biblio teks tjänster på mång språk och/eller lättläst svenska. Tjänsten svarar idag på åtta språk utöver svenska. De andra språken är arabiska, engelska, spanska, persiska, finska, franska, polska och ryska.105 Dessa är inte de mest talade språken i Sverige i nu­läget och möter inte upp dagens språkbehov. Enligt Fors och Murrays analys baserad på statistik från Migrationsverket över asyl sökande kommer aktuella språk i Sverige i framtiden att vara arabiska, persiska,

102.­ Rojas­(2017b):­Biblio tekens roll för integration och språklig mång fald103.­ Kulturanalys­(2017): Vilken mång fald - Kulturinstitutioners tolkningar av mång faldsuppdraget104.­Fors­och­Murray­(2016):­Digitala tjänster i en mång språkig kontext105. Ibid

Sidan 45­av­71

tigrinja och somaliska. Man pekar på att migrationen inte enbart utgörs av asyl sökande flyktingar, utan att en andel är anhöriga till arbets­krafts invandrare, gäststuderande och andra. Med t.ex. arbets krafts­invandringen följer andra språk som indiska, kinesiska, thailändska och engelska. Inför en vidareutveckling av tjänsten skulle detta tala för en långsiktig satsning på världsspråken (engelska, franska, spanska, kinesiska, ryska och arabiska) framför de språk som är aktuella i nuläget. Utöver Bibblan svarar på mång språk och/eller världsspråk så diskuteras alternativet Bibblan svarar på klarspråk/lättläst. Klar­språk är vårdat och lättförståeligt språk och handlar ytterst om demo­krati , att alla ska ha rätt att förstå vad som står i texter som skrivs av myndigheter. Lättläst riktar sig mot personer med olika typer av lässvårigheter.

Ovanstående analys kommer naturligtvis inte bara påverka den framtida utvecklingen av Bibblan svarar men även andra områden som nämns i den här kart läggningen, rekrytering av biblio teks personal, beståndsutveckling, program verksamhet, medie försörjning mm.

Strategi för en språklig mång faldVilken strategi ska biblio teken ha i en språklig mång fald eller om vi väljer att tala om det fler språkiga sam hället? Enligt Språkrådets Väg ledning för fler språkig information ”bör [man] också tänka på att många människor är fler språkiga och kan ha goda kunskaper i ett stort internationellt språk som arabiska, engelska, franska, portugisiska, ryska eller spanska.”106.

Mång språk, världsspråk, klarspråk ­ vilka språk som ska prioriteras är inte en fråga för biblio teket utan sam hället i stort, men där biblio­teken har en viktig sam hälls funktion att skapa förutsättningar för kommunikation. I Vetenskapsrådets forskningsöversikt om fler­språkighet konstateras att:

”Det är ett faktum att dagens sam hälle är fler språkigt, något som är en ofrånkomlig följd av historiska politiska skeenden samt av den aktuella migrationen, internationaliseringen och globaliseringen. Konkret behöver sam hället skapa förutsättningar för kommunikation mellan sam hälls­institutionerna och medborgarna, både de medborgare som behärskar huvudspråket och de som behöver nås via andra språk och de som har specificerade rättigheter att använda sitt eget språk oavsett om de kan landets huvudspråk eller ej, t.ex. på det sätt som stadgas i den europeiska minoritets språkskonventionen.107

106.­Språkrådet:­Vägledningen för fler språkig information107.­ Hyltenstam­et­al­(red.)­(2012):­Fler språkighet - en forskningsöversikt

Kapitel 5. Behov av utveckling

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 46 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

Insatser som tar ett helhetsgrepp på språklig mång fald på olika plan, alltså inte enbart språkligt borde vara gynnsamma i utvecklingen mot ett fler språkigt sam hälle. Lagerkvist (2016) sammanfattar det vi avser med helhetsgreppet så här:

”De språk som lånas på biblio teket är en viktig utgångspunkt för biblio tekens verksamhetsutveckling, men det är också viktigt att den språkliga sammansättningen i sin helhet finns representerade på alla sätt som är möjliga i biblio teket. Språk är centralt för ett interkulturellt perspektiv och förutsätter ett förhållningssätt som både inkluderar och uppskattar mång falden av språk. Det räcker inte att veta vilka språk som finns och vilka språk som lånas, utan biblio teket behöver aktivt och medvetet använda fler språkigheten samt få syn på hur verksamheten förhåller sig till fler språkighet och bidrar till att framhäva styrkan av att vara fler språkig. Det kan vidare kopplas samman med frågor om rekrytering och budget såväl som läs främjande, medie försörjning och aktiviteter.”108

Enligt skrivningarna i de olika lagarna skiljer sig målsättning åt vad gäller de nationella minoritets språken och språklig mång fald i övrigt (d.v.s. för flyktingar, ny anlända eller etablerade) och biblio teken har en mängd olika mål grupper att förhålla sig till. Även om det gemensamma är att stödja språklig mång fald finns det dock både risker och vinster med att ha samlat grepp om de nationella minoritets språken tillsam­mans med övriga språk. En risk kan vara att man missar hur man ska kunna revitalisera minoriteterna d.v.s. allt som rör de nationella minoriteterna, och då inte enbart språkfrågor. Vi har t.ex. sett i flera kultur planer att just dessa mål grupper klumpas ihop, vilket självklart försvårar arbetet med att uppfylla de olika lagarna. Urfolket samerna och de nationella minoriteternas har t.ex. en särställning med starkare lagstöd än övriga mål grupper och språk.

Samtidigt som det finns risker med att ha ett samlat grepp över dessa olika mål grupper kan det dock finnas sam ordningsvinster ur ett biblio teks perspektiv. Det kan t.ex. handla om delar av den konkreta gestaltningen i det fysiska rummet, uppställning, förvärv och andra delar av biblio teks arbetet som kan gynnas av att man ser det mer sammanhållet och arbetar med ett helhetsgrepp på språklig mång fald i detta. Det kan också gälla rekrytering och aktivitetsplanering. Det är dock viktigt att detta görs med förståelsen av att det finns olika mål med verksamheten för respektive prioriterad mål grupp och att dessa har olika behov som behöver tillgodoses.

108.­Lagerkvist­(2016):­Språk, makt och håll bar biblio teks utveckling– en rapport om mång språkig biblio-teks verksamhet i Sörmland

Sidan 47­av­71

Idag saknas nationell sam ordning av minoritets språken och här vore det därför intressant att under söka IB:s möjlig heter att ta sig an denna roll i ett utökat uppdrag, till exempel i samarbete med Sveriges depåbiblio tek och lånecentral i Umeå.109

MEDIE­FÖRSÖRJNING­KRÄVER­KOMPETENS­OCH­SAM­ORDNING

Hur inköp av mång språksmedier görs i kommunerna skiljer sig åt. Det kan röra sig om att avsätta medel och planera för inköp. Det kan också röra sig om inköp på efterfrågan eller att man enbart köper enstaka medier.110 Gävle är ett exempel på en kommun där man arbetar strategiskt och aktivt med beståndsutveckling. Där gjorde man 2016 en analys av det mång språkiga beståndet och kom fram till att det inte mot svarade de 50­talet språk som befolkningen talar. Man har därför kartlagt språkbehoven och tagit fram en mediepolicy för att stärka beståndet av mång språkig litteratur. I Gävle är de största språken arabiska, somaliska, persiska, tigrinja och kurdiska. 13 procent av medie budgeten ska gå till förvärv av litteratur på dessa språk men även 45 andra. Den andelen motsvarar andelen invånare som talar andra språk än svenska i kommunen. Tidigare var andelen nyförvärv på andra språk (engelska inte medräknad) försvinnande liten med ett median­värde på 0,6 procent. Ett år senare är man ännu inte i mål på grund av orsaker som t.ex. bristande utbud.111 Sveriges officiella biblio teks­statistik visar att läget i Gävle inte är unikt.112

Mång språkigt beståndGenom Sveriges officiella biblio teks statistik som KB årligen tar fram följs utvecklingen av antalet titlar på utländska språk och nationella minoritets språk på Sveriges offentligt finansierade biblio tek. Frågan lades till 2014 för att följa hur biblio teken följer de uppdrag som de fått genom den ändrade biblio teks lagen. Eftersom frågeställningen är relativt ny har inte alla biblio teks organisationer kunnat lämna svar då upp gifterna inte kan tas ut ur alla biblio teks datasystem. Det kan dock konstateras att de offentligt finansierade biblio teken rapporterar ett ökat bestånd av utländska titlar av olika medier.113

109.­ Sveriges­depåbiblio­tek­och­lånecentral:­http://www.kb.se/biblio tek/Partners/Sveriges-depabiblio tek-och-lanecentral2/

110.­ Hjorton­(2015):­Arbetet med mång språk på folk biblio tek i Uppsala län111.­ Latomaa­&­Hedbom­(ännu­ej­publicerat­bidrag­till­antologi,­Kungliga­biblio­teket).­Studiebesök­på­

Stadsbiblio­teket­i­Gävle­juni­2017.112.­ Bilaga­1­­­Tabell­2:­Biblio­tekens­mång­språkiga­bestånd113.­ Kungliga­biblio­teket­(2016), Biblio teks statistiken 2016 i tabeller

Kapitel 5. Behov av utveckling

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 48 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

2016 gjordes en specialbearbetning av 2015 års folk biblio teks­statistik kombinerat med uppgift från SCB om antal utlands födda i olika kommuner. Resultatet visar tydligt att folk biblio teken i genomsnitt anpassar sitt utbud efter det behov som användarna i kommunen har. I kommuner där mindre än 70 procent av befolkningen är födda i Sverige är 76 procent av det fysiska titelbeståndet på folk biblio teken antingen på svenska eller på något nationellt minoritets språk, d.v.s. 24 procent är på andra språk. I kommuner där mer än 90 procent av befolkningen är födda i Sverige är i genomsnitt 92 procent av det fysiska titelbeståndet på svenska eller nationella minoritets språk, d.v.s. 8 procent av det fysiska titelbeståndet är på andra språk.114

I den här kart läggningen har vi tittat på Migrationsverkets statistik över hur många ny anlända som varje län har tagit emot i förhållande till sin befolkningsstorlek 2016 och jämfört det med Sveriges officiella biblio teks statistik och inrapporterat antal titlar på svenska, nationella minoritets språk och utländska språk. Vi ser att personer som har behov av medier på utländska språk (inklusive skolspråken och engelska) möter ett varierande stort utbud på folk biblio teken beroende på i vilket län de befinner sig. Även om det i ett län rapporteras en hög andel titlar på utländska medier kan det ändå innebära att det totalt sett finns få titlar att tillgå eftersom det totala beståndet per invånare i länet är litet på folk biblio teken. Län som har tillgång till många olika biblio teks typer, universitetsbiblio tek, specialbiblio tek, sjukhusbiblio tek och en mängd skol biblio tek har vanligen färre medier per invånare på sina folk biblio­tek eftersom folk biblio teken i de länen inte behöver kompensera för bristen av andra biblio teks typer.115

I under sökningen Skol biblio tek som pedagogisk resurs 2016 uppger nästan hälften av skol biblio teken att de gör särskilda insatser för elever med annat moders mål än svenska. Totalt sett är 10 procent av det fysiska titel beståndet på skol biblio teken titlar på utländska språk men troligen är många av de utländska titlarna på de traditionella skolspråken och inte på språk som ny anlända elever behärskar. Även om 45 procent av skol biblio teken ligger i samma biblio teks katalog­system som folk biblio teken på orten är det inte möjligt för elever att själv söka litteratur eftersom det är separata databaser.

Baserat på statistiken finns det anledning att anta att de mest talade språken i Sverige, arabiska, somaliska, persiska, tigrinja och kurdiska

114.­ Ranemo­(2016),­blogginlägg:­Folk biblio tek anpassar sig efter användarna115.­Bilaga­1­­­Tabell­3:­Andel­utrikes­födda­­­andel­utländsk­litteratur

Sidan 49­av­71

ännu inte avspeglas i någon större grad i de svenska biblio tekens be­stånd.116 Det finns en ojämlikhet i biblio tekens utbud.

Förvärv och kata logi sering på biblio tekenKB genom förde 2017 i sam verkan med IB, Göteborgs stadsbiblio tek och Götabiblio teken en kart läggning av folk biblio tekens möjlig heter att hantera mång språkskata logi sering (d.v.s. annat språk än svenska, skolspråken eller de nationella minoritets språken) på alla de språk som användarna behöver.117 Under sökningen visar att folk biblio tek generellt inte kata logi serar själva utan löser det på andra sätt genom att t.ex. importera färdiga katalogposter eller köpa media från leverantörer där man också får katalogposter, via Libris Förvärvsrutin.118 Man kata logi­serar i sista hand. Biblio teken upplever överlag svårigheter med att göra de nyförvärv som efterfrågas samt att sätta av tid för arbetet. Det finns även önskemål och behov av ökad sam ordning.

I under sökningen uppger en tredjedel av folk biblio teken att de bara kata logi serar på svenska, skolspråken och/eller de nationella minoritets språken. Svaren indikerar också att om det finns kompetens för att kata logi sera mång språksmedia så omfattar det endast ett fåtal språk per folk biblio tek. I den mån mång språkskata logi sering före­kommer så ingår hälften av biblio teken i under sökningen i ett regionalt biblio teks systemsamarbete med gemensam katalog och centraliserad kata logi sering. Det finns även exempel på folk biblio tek som är med i Libris samarbetet som även har profilköp från BTJ (där katalogposter inte ingår) för att hantera inköp av mång språkslitteratur.

Skol biblio tek är beroende av sitt lokala folk biblio tek för tillgång till mång språkslitteratur. Folk biblio teken i sin tur kan ha stöd från region­biblio teket i detta. När folk biblio teket inte kan förse skol biblio teket med relevant litteratur vänder det sig till IB för beställning av depositioner till skol biblio teket. Det finns exempel på depå­ och cirkulations biblio­tek för grund skolor (som t.ex. Medio teket i Stockholm) men sådan centraler finns inte i alla regioner. Gymnasie biblio tek köper oftast littera tur direkt från leverantörer och gör inga depositions lån i större utsträckning.

116.­ Parkvall­(2016),­blogginlägg:­Här är 20 största språken i Sverige.117.­ Internationella­biblio­teket­(genom­förd­2017,­ännu­ej­publicerad):­(undersökning­av­kompetensbehoven­

hos­folk­biblio­teken­i­Libris­gällande­mång­språkskata­logi­sering).­Götabiblioteken­är­ett­samarbete­mellan­Läns­biblio­tek­Östergötland,­de­tretton­Östgötakommunerna­samt­Tranås­kommun.­ I­undersökningen­tillfrågades­folk­biblio­teks­organisationer­som­är­med­i­Libris,­den­nationella­biblio­teks­katalogen.

118.­Kungliga­biblio­teket, Libris Förvärvsrutin

Kapitel 5. Behov av utveckling

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 50 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

Nationellt kata logi serings stödPå det nationella planet är det IB och KB som står för kata logi sering av mång språkig media. IB kata logi serar direkt i Libris men det handlar inte om att ett basutbud av mång språkiga titlar blir nationellt tillgängligt eftersom medieinköpen är inriktade på smalare litteratur på lättillgängliga språk och medier för både barn och vuxna på svår­tillgängliga språk. IB anlitar även BTJ och tolkar för viss kata logi­sering. Man blir ofrivilligt styrd av befintlig språkkompetens inom IB och för att utöka antalet katalog poster i Libris inom de språk som inte IB omfattar, tar man hjälp av översättare och tolkar. Det bidrar till förbättrad tillgång på fler språk, t.ex. armeniska, mongoliska och ny grekiska. Men här behövs ett annat synsätt d.v.s. att det inte är antal språk som är det viktigaste, utan att det ska vara efterfrågan som styr. Statistik visar t.ex. att en tredjedel av utplacerade ny anlända flyttar efter fem år vilket visar hur föränderliga behoven är. Medie försörjnings­planen som är från 2014 kan komma att behöva kompletteras/revideras.119

Viss kata logi sering görs på KB inom Nationalbibliografin och idag är 30 procent av heltid avsatt för arbete med mång språk. KB har ansvar att förvärva och kata logi sera så väl utländsk forskningslitteratur som s.k. Suecana­material120. Inom ramen för Suecanauppdraget hanteras och kata logi seras ca 50 olika språk per år, sammanlagt hanteras ca 90 olika språk totalt. Det mesta av det görs med interna resurser men för t.ex. asiatiska språk anlitas konsult. Det finns behov av mer resurser för sam ordning och kata logi sering inom KB.

Förutom av KB och IB kata logi seras mång språksmedier även av ett flertal forsknings biblio tek, men arbetet är splittrat och det finns behov av stöd och sam ordning. Inom Libris­samarbetet är det möjligt att låta en extern aktör utföra kata logi sering. Biblio teket ansvarar för att den tredje parten som utför arbetet har tillräcklig kata logi serings ­kompetens. BTJ har planer på att i framtiden kata logi sera i Libris på uppdrag åt folk biblio teken. Det skulle öka mängden av nationella katalogposter när det gäller basutbudet på mång språk och under lätta arbetet för biblio teken.121

IB har identi fierat många av behoven hos biblio teken som rör bestånds utveckling och medieanskaffning. I under sökningar fram­kommer att det är svårt att köpa in mång språkig media, beroende

119.­ Dialogmöte­29/5­mellan­KB­och­IB.­Minnesanteckningar och medie försörjningsplan120.­ Suecana­är­utländsk­litteratur­med­svensk­anknytning.­Läs­med­om­Suecana­på­kb.se121.­ BTJ­utvecklar­en­ny­affärsmodell­med­vilken­de­vill­erbjuda­biblio­teken­att­de­kata­logi­serar­åt­dem­i­

Libris.­Beroende­på­om­man­får­till­en­bred­kundbas­kan­det­bli­en­realitet­tidigast­i­slutet­av­2018.

Sidan 51­av­71

dels på bristande språk kunskaper och dels på bristande kunskap om utländsk litteratur. Det finns också praktiska hinder med de inköps­vägar som finns att tillgå, då t.ex. upphandlade leverantörer inte kan möta upp efterfrågan på litteratur och inköp via alternativa kanaler inte alltid är möjligt p.g.a. begränsningar i kommunala ram­avtal.122 IB upplever själv att det är svårt att nå ut med information till alla kommuner via regionerna. Många biblio tek är osäkra kring depositioner från lånecentralen. Enligt under sökningarna är också känne dom och kunskapen om IB:s verksamhet låg och IB verkar i dags­läget vara en relativt underutnyttjad nationell resurs.

IB arbetar bland annat med vidareutveckling av webbresursen Interbib.se för mång språkig litteratur. På Interbib.se finns IB:s samlade material inklusive biblio teks katalogen. Tjänsten är i behov av vidare utveckling för att t.ex. rymma e­böcker och få en mer ren­odlad mål grupps anpass ning.123 IB arbetar också med att utveckla bas beståndslistor124 för olika språk som stöd vid uppstart av ett mång­språkigt bestånd. Det arbetet riktar sig mot gymnasie biblio tek i första hand men kommer att bli tillgängligt för andra. Det här är ett exempel på verksamhet som med fördel skulle kunna breddas att omfatta fler mål grupper.

Tillsammans med nationalbiblio teken i Danmark, Norge och Sverige medverkar IB i ett nordiskt samarbets projekt, Nordic best practice for multicultural library services, som utvecklar en gemensam plattform för e­böcker på mång språk för biblio teks användare i de nordiska länderna. Projektet under söker även samarbets former kring nordiska licenser och inköp, kata logi sering och i viss mån även digitalisering av böcker.125 Utbudet av mång språkiga titlar är i många fall inte stort och med hjälp av digitalisering skulle fler böcker kunna till gänglig göras som e­böcker. Plattformen i pilotfasen av projektet bygger på den befintliga danska tjänsten Verdensbiblio teket som i dagsläget innehåller mång språkig film och musik.126 Här finns åtminstone två scenarier att under söka vidare: en vidareutvecklad Interbib med allt samlat på ett ställe inklusive e­böcker, och en renodlad e­bokstjänst i ett Världensbiblio­tek. En nationell e­bokstjänst skulle i förlängningen kunna till gänglig­

122.­Goobar­(2015):­Mång språkigt arbete på gymnasiebiblio tek.­Internationella­biblio­teket­(genom­förd­2017,­ännu­ej­publicerad):­(undersökning­av­kompetensbehoven­hos­folk­biblio­teken­i­Libris­gällande­mång­språkskata­logi­sering).

123.­ Internationella­biblio­tekets­webb: http://interbib.se/124.­ Se­fotnot­20­för­förklaring.125.­En­artikel­om­projektet­har­publicerats­i Scandinavian Library Quarterly.­Se­Statsbiblio­tekets­

information­om­nätverket­Nordic­best­practice­for­multilingual­library­services126.­Det­Kgl.­biblio­teket,­mång­språkswebb:­Verdensbiblio teket

Kapitel 5. Behov av utveckling

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 52 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

göra litteratur på lika villkor för alla användare och är förmodligen tillsammans med basbeståndslistor och flexibla, mobila lösningar på sikt en mer rationell och håll bar lösning än att bygga stora, kostsamma mediebestånd för grupper som försvinner. Med flexibla lösningar avses t.ex. mediebussar eller bärbara mediaverktygslådor, s.k. Ideas boxes, med mål grupps anpass at innehåll som böcker, e­böcker, spel m.m.127 I en under sökning om mång språkskata logi sering hos Libriskata logi­serande folk biblio tek svarade dock en majoritet av dessa att de just nu inte ser ett behov av e­medier på mång språk eftersom användarna inte efterfrågar sådana.128

Som nationell nyckelresurs på området har IB potential att stödja biblio teken mer effektivt än vad som är fallet i nuläget särskilt vad gäller kompetensutveckling, stöd och vägledning i medie försörjningen, med kata logi serings stöd, men även som fysisk lånecentral och digital plattform. IB har idag av historiska skäl en stark lokal förankring som missgynnar det nationella uppdraget. IB ska enligt uppdraget vara ett stöd för den regionala biblio teks verksamheten genom ”att främja samarbeten mellan biblio teken inom regioner med syfte att utveckla medie försörjning av mång språkiga medier”.129 Inför förnyat uppdrag 2019 är det läge att se över hur ett mer renodlat uppdrag kan ut formas. Ett mer utvecklat samarbete med den regionala biblioteks verksamheten skulle för hopp ningsvis snabbt kunna leda till positiva resultat. Det är också viktigt att se över mål grupperna för den nationella verksamheten och under söka (via en mål gruppsanalys) vilka utöver folk­ och gymnasie biblio tek som skulle kunna dra nytta av ett nationellt stöd. Här avser vi t.ex. skol biblio teks centraler, vuxenutbildning, folkhögskola, sjukhusbiblio tek, fängelsebiblio tek m.m.

Arbetet med mång språkskata logi sering, inom KB och nationellt, är splittrat och det finns behov av stöd och sam ordning. Det finns även behov av en nationell praxis. Många språk är komplicerade att kata­logi sera, även om språkkompetens finns. Vissa språk används på olika sätt i olika delar av världen och det behövs därför en kännedom om det. I kombination med att själva kata logi seringen är komplicerad behövs tid och kunskap för att utveckla en särskild expertis och sakkunnighet. Det finns också behov av mer löpande stöd i form av metodutveckling och framtagande av manualer för inköp och meta datahantering m.m.

127.­ Ideas­box: Libraries without boarders, Ideas box128.­Goobar­(2015):­Mång språkigt arbete på gymnasiebiblio tek.­Internationella­biblio­teket­(genom­förd­

2017,­ännu­ej­publicerad):­(undersökning­av­kompetensbehoven­hos­folk­biblio­teken­i­Libris­gällande­mång­språkskata­logi­sering).

129.­ Internationella­biblio­teket:­IB:s uppdrag.

Sidan 53­av­71

En tänkbar lösning kan vara att inrätta en nationell funktion, liknande den modell som finns för övriga nationella redak tioner för att samla själva arbetet och kunna enas om regler och praxis.130 Men det är också viktigt att titta på hur den kompetens som finns inom IB kan integreras i en framtida nationell sam ordning av mång språks kata logi sering och kata logi serings stöd. I vissa regioner finns dessutom kata logi serings­kompetens som man kan dra nytta av oavsett om man landar i en modell med central eller distribuerad kata logi sering. Det här är frågor som tagits upp tidigare, t.ex. rapporten Libris för folk biblio teken.131 ♦

130.­Se­Kata logi satörens verktygslåda131.­ Kungliga­biblio­teket­(2015):­Libris för folkbiblio teken - samarbete i en nationell katalog

D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6-20

17-376

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 54 av­71

kapitel 6

Biblio tekens roll i det fler språkiga sam hället

SAMMANFATTANDE­REFLEKTIONER

Studiens syfte var att hitta regionala och/eller kommunala initia­tiv som skulle kunna lyftas och få bäring på nationell nivå genom fortsatt utveckling. I kart läggningen har goda initiativ identi­

fierats men vi har även stött på områden med vissa utvecklings behov. Dessa berör biblio teken i rollen som en demo krati främjande sam hälls­aktör och som i den dagliga verksamheten mer eller mindre driver en språk utveckling som borde lyftas till en högre nivå. Dessa områden är viktiga att belysa och är därför inkluderade som underlag inför kommande studier och framtagande av nationella strategier. Kart lägg­ningen lägger dock fram en rekommendation som är av mer konkret karaktär. Rekommendationen kan kopplas bland annat till området medie försörjning där KB, IB och den regionala biblio teks verksamheten gemensamt skulle kunna sam verka kring frågor som rör språklig mång­fald.

Regeringens migrations­ och asylpolitik visar att man har höga för hoppningar och samtidigt krav på de som kommer nya till Sverige. Regeringen menar att: ”Migration har stor potential att bidra till ut veckling för den enskilde migranten, ursprungs landet och destinations landet. Migration kan bidra till ökad tillväxt, ökade inkomster, inves teringar i utbildning och hälsa, till entreprenörskap och jobb skapande, kunskaps­utveckling, idé­ och kunskaps överföring samt till ökade handels kon takter.”132 För att immigranterna snabbt ska kunna komma in i sam hällets olika system behövs personer som lotsar och vägleder, hjälper och stödjer. Biblio teken är en viktig aktör som i samspel med andra aktörer, t.ex. SFI, folk bildning och civilsam hällets grupper och föreningar kan lägga en grund som gör att regeringens mål uppfylls. Sam spelet är en förutsättning för att biblio teken ska kunna fullfölja sitt demo krati ­främjande uppdrag och verka för integration och social håll barhet.

132.­ Regeringskansliet:­Mål för migration och asyl

Sidan 55­av­71

Biblio tekens anpassade verksamheter hanterar idag den kraftiga ökningen av antalet ny anlända personer som kom i slutet av 2014 och hela 2015. Beroende på hur situationen i världen utvecklas och den inriktning som svensk migrationspolitik tar kommer nivån på antalet ny anlända att förändras över tid. En hel del av aktiviteterna på biblio­teken kanske blir överflödiga eller kommer att ha få deltagare samtidigt som nya behov kommer att uppstå. Sverige har också en pågående arbets krafts invandring från andra länder samt att det finns en rörlighet inom EU­länderna som givetvis också påverkar. Antalet utrikes födda blir fler och fler i Sverige vilket kommer att ställa krav på det livslånga lärandet och språksituationen i landet. Det ställer också fortsatta krav på biblio tekens verksamheter och hur de bäst ska samplaneras för att fungera som redskap för integration. Alla aktörer som biblio teken idag sam verkar med behöver integrera biblio teken i beslut och aktiviteter med övriga delar av den kommunala förvaltningen. De sam hälls­funktioner som ska ligga på biblio teket bör formuleras tydligt och vara väl avgränsade.

Sam hället med biblio teken och myndigheterna behöver utvecklas bort från enspråksnormen och se fler språkighet som en styrka. Vilka språk som ska prioriteras är inte en fråga för biblio teket utan sam hället i stort. Det saknas en långsiktig strategi för den språkliga mång falden. Idag är det till stor del de akuta behoven hos flyktingströmmar och asyl­sökande som styr medie försörjningen på biblio teken. Många människor är fler språkiga och här finns det egentligen behov av analyser ur ett mer globalt perspektiv för att biblio teken ska kunna erbjuda ett relevant bestånd över tid och vara en strategisk faktor i utvecklingen mot ett socialt håll bart sam hälle.

Statliga bidrag har varit betydelsefulla för att få igång biblio teks­verksamhet som kan möta upp behoven i migrationens tid, men dessa är kortsiktiga och skapar osäkerhet för vad som ska hända när finansieringen upphör. Utvärdering och uppföljning av hur projekt och olika initiativ faller ut verkar sällsynt och det är oklart hur goda erfarenheter sprids. Biblio teken behöver involveras bättre i planering och sam ordning inom kommunen. Biblio teken behöver också sam verka och samplanera med sam hällets andra delar och med civilsam hället. De åtgärder sam hället gör behöver ha en långsiktig håll barhet, vara robust och samtidigt flexibel och lätt att ställa om. Att genom föra en snabb integration av immigranter gynnar alla parter.

För att kunna möta upp användarnas olika och mångfacetterade behov behöver biblio tekens personalsammansättning bli mer hetero­gen. Relevant språklig och kulturell kompetens är därför betydelsefullt och ett viktigt element som kan bidra till att öka verksamheternas

Kapitel 6. Biblio tekens roll i det fler språkiga sam hället

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 56 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

kvalitet på lång sikt. Digital delaktighet är i samband med detta också ett viktigt område att komma ihåg och se till att man täcker upp för de behov som finns. När det gäller immigranterna finns hela skalan av kunskapsnivåer från absolut inga kunskaper alls till mycket goda och i vissa fall expertkunskaper, beroende på ursprungs land. Att vara digitalt marginaliserad och immigrant kan innebära dubbla svårigheter och förlänga vägen in till sam hället.

KB har genom sitt uppdrag att främja sam verkan inom biblio teks­väsendet en viktig uppgift att se hur den kompetens som finns inom IB och KB kan integreras i en framtida nationell sam ordning av mång­språkskata logi sering och kata logi serings stöd och att integrera även denna del i den sam ordning av kata logi sering som idag bedrivs.

IB når inte ut till regionerna i den utsträckning som vore önskvärt. Det framgår att kunskapen och vetskapen om IB:s verksamhet som nationell resurs är låg ute i landet. Inför förnyat uppdrag 2019 är det aktuellt att se över hur till exempel ett mer utvecklat samarbete med den regionala biblio teks verksamheten skulle kunna utformas. Det är också viktigt att se över mål grupperna och under söka vilka utöver folk­ och gymnasie biblio tek som skulle kunna dra nytta av ett nationellt stöd. Något som skulle kunna ingå i IB:s nya uppdrag är även nationell sam ordning av minoritets språken, vilket idag saknas.

Även den regionala biblio teks verksamheten behöver tydligare upp drag. En närmare sam verkan med IB och KB skulle särskilt gynna den språkliga mång falden i landet. Uppdragen som regional biblio­teks verksamhet har idag är allmänt formulerade och arbete med immi granter och språklig mång fald är bara en del av de initiativ som genom förs inom mång faldsuppdraget. Ett mer utvecklat och strategiskt inter regionalt och ­kommunalt samarbete inom biblio teks sektorn skulle också bättre stödja biblio tekens integrationsarbete. I landet bör det finnas ett likvärdigt stöd och beredskap för att kunna tillgodose språklig mång fald över tid.

REKOMMENDATION

Trots de många goda exempel som kart läggningen har identi fierat är det tydligt att det finns stora behov av utveckling, sam ordning och sam verkan för att det arbete som görs på biblio teken inom språklig mång fald ska bli håll bart och långsiktigt. Det behövs strategier för att komma tillrätta med de brister som finns och dagens ojämlika utbud av mång språkig medier och dess till gänglig görande. Det behövs ett helhetsgrepp på språklig mång fald som även omfattar de nationella minoritets språken.

Sidan 57­av­71

Vi ser att med en bred sam ordning och sam verkan inom och på nationell, regional och kommunal nivå och med tydliga strategier kan det göras betydande insatser med mål gruppernas behov och perspektiv som vägledande. När de gemensamma resurserna och ansträngningarna kanaliseras genom samplanering och gemensamma insatser blir effekterna större och mer varaktiga. Det blir stabilare strukturer som lever kvar, man kommer ifrån projektuppläggen och får i stället politiskt förankrade långsiktiga samarbeten.

Utifrån kart läggningen har vi tagit fram en rekommendation som skulle gynna utvecklingen av språklig mång fald och integration:

Nationell samordning av medieförsörjning för en språklig mångfald inklusive nationella minoritetsspråk.

En rekommendation i nuläget är att satsa på utökad nationell sam­ordning istället för att ekonomiskt gå in och understödja enskilda regionala och lokala initiativ. Vi rekommenderar att utreda vilken roll IB och KB tillsammans skulle kunna ha för att på lång sikt främja de typer av insatser som gynnar språklig mång fald inklusive nationella minoritets språk. Det gäller också att utvärdera och tillvarata de erfarenheter som hittills gjorts och sprida kunskap om dessa.

Det första som behöver göras är en översyn av IB:s uppdrag. Inför 2019 ska IB:s uppdrag förnyas och här har KB tillsammans med IB möjlig heten att omformulera och utvidga uppdraget för att tillgodose de behov och utmaningar som idag finns vad gäller mång språk och integration. IB är nyckelaktör som behöver stärkas för att kunna fylla funktionen av ett nationellt resurs­ och kompetenscenter som dels tar höjd för framtiden där de digitala, mobila och flexibla lösningarna är det som är det långsiktigt håll bara, dels tillsammans med KB utgör en nod för nationell kata logi sering och kata logi serings stöd.

Det andra som behöver göras är en översyn av den regionala biblio ­teks verksamhetens uppdrag i förhållande till Kultursam verkans­modellen. Den regionala biblio teks verksamheten är en viktig aktör och utgör en betydelsefull länk till den kommunala biblio teks verksamhet där arbetet utförs. ♦

D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6-20

17-376

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 58 av­71

LITTERATUR-­OCH­KÄLLFÖRTECKNING

Bibblan guidar: http://bibblanguidar.se/

Bibblan svarar: http://bibblansvarar.se/

Biblio tek Botkyrka (2016): Biblio tek Botkyrka: Normkritiska och interkulturella perspektiv på biblio teks verksamhet, https://delaochlar.files.wordpress.com/2016/04/201604-arboga-biblio tek-botkyrka-och-interkulturella-perspektiv-pc3a5-biblio teks verksamhet.pdf

Biblio teks lag (2013:801). Svensk författningssamling 2013:801. SFS nr: 2013:801 Departement/myndighet: Kulturdepartementet Utfärdad: 2013-10-31 Ändrad: t.o.m. SFS 2017:768, Regeringskansliet http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/biblio teks lag-2013801_sfs-2013-801

Brisander, Cecilia (2017): Biblio teket i samspel med lokal sam hället, Skriftserie 20, Region-biblio tek Stockholm, Stockholm http://region biblio teket.se/wp-content/uploads/sites/4/2017/02/Biblio tek-i-samspel-med- lokalsamhallet.pdf

Books for Young People http://ibby.se/tag/silent-books/

Det Kgl.biblio teket, mång språkswebb: Verdensbiblio teket

Fors, Gunilla & Murray, Sofia (2017): Digitala tjänster i en mång språkig kontext. En studie med fokus på Bibblan svarar och möjlig heterna att erbjuda digitala biblio teks tjänster på mång språk och/eller lättläst svenska, Malmö stadsbiblio tek på uppdrag av Kungliga biblio-teket http://www.kb.se/dokument/Sam verkan/Rapport%20Malm%C3%B6%20Stadsbib%20Bibblan%20svarar%20och%20m%C3%A5ngspr%C3%A5k%20just170222.pdf

Föreningen BiS (2017): Nationell biblio teks strategi – synpunkter från Föreningen BiS, Biblio­tek i Sam hälle, Skrivelse från BiS http://nationellbiblio teks strategi.blogg.kb.se/files/2017/05/BiS-Nationell- biblio teks strategi-april-2017.pdf

European Commission: European platform against poverty and social exclusion http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=961

Föreningen för regional biblio teks verksamhet - FRB (f.d. SBL - Sveriges läns biblio tekarier): http://www.lansbiblio teken.se/?page_id=3 (webbsida våren 2017) )

Gagge, Sara, Hedin, Diana & Sjögren, Brita (2017): Mång språkiga gymnasie biblio tek ­ ett projekt för moders målslitteratur i Gävle, Internationella biblio teket/Kungliga biblio teket, Stockholm http://www.kb.se/dokument/M%C3%A5ngspr%C3%A5kiga%20gymnasie biblio-tek.%20Diarienr%206.6-2017-308.pdf

Goobar, Charlotte & Holmqvist, Anette (2017): IB inspirerar till mång språkigt arbete. Lisetten, nr 1, 2017 (project place), Skolverket, Stockholm https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.239377!/mangsprak.pdf

Goobar, Charlotte (2015): Mång språkigt arbete på gymnasie biblio tek, Internationella biblio teket, Stockholm http://sverigesdepabiblio tekochlanecentral.se/wordpress/media/Enka%CC%88trapport-gymnasiet-IB.pdf

Hjorton, Ulla (2015): Arbetet med mång språk på folk biblio tek i Uppsala län ­ En studie genom förd i november och december 2014. Läns biblio teket Uppsala http://www.lul.se/Global/Kultur/Nyheter/Dokument/utredning_mangsprak.pdf

Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica &Lindberg, Inger (red.) (2012): Fler språkighet – en forskningsöversikt, 2012, Vetenskapsrådets rapportserie; 5:2012, Vetenskapsrådet, Stockholm http://www.vr.se/download/18.7257118313b2995b0f2167d/1355394138219/Flerspr%C3%A5k%20ighet+-+En+forsknings%C3%B6versikt.pdf

Höglund, Lars (2017): Biblio teken fortsatt välanvända med höga betyg, SOM, Göteborgs universitet, Göteborg http://som.gu.se/digitalAssets/1649/1649026_329-342-lars-h--glund.pdf

Sidan 59­av­71

Ideas box: Libraries without boarders, Ideas box http://www.ideas-box.org/index.php/en/the-ideas-box/discover-the-ideas-box

Internationella biblio teket (genom förd 2017, ännu ej publicerad), (under sökning av kompetensbehoven hos folk biblio teken i Libris gällande mång språkskata logi sering), Internationella biblio teket/Kungliga biblio teket, Stockholm

Internationella biblio teket (2014): IB filmar ­ Webbaserad kompetensutveckling för mång språkigt biblio teks arbete, Internationell biblio teket, Stockholm https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0ahUKEwi Bipn_sezSAhXDJ5oKHVI2BRkQFggpMAA&url=http%3A%2F%2Fwww.kb.se%2FDokument%2FSlutrapport%2520-%2520Webbaserad%2520kompetensutveckling%2520f%25C3%25B6r%2520m%25C3%25A5ngspr%25C3%25A5kigt%2520biblio teks arbete%252020160630.pdf&usg=AFQjCN H9KfNryNddrMcJN6dBWKP6-lO7mg&sig2=YFSgvS7gE59CFWS0KID8pw&cad=rja

Internationella biblio teket (2015): Inköp av arabiskspråkig litteratur, Rapport från utvecklingslinje/Intern minirapport, Internationella biblio teket/Kungliga biblio teket, Stockholm http://www.kb.se/dokument/Projektredovisning%20-%20Dnr%206.1.1-2015-1169%20Inköp%20av%20arabiskspråkig%20litteratur.pdf

Internationella biblio tekets uppdrag från Kungliga biblio teket: http://www.kb.se/biblio tek/Partners/Internationella-biblio teket/

Internationella biblio tekets webb: http://interbib.se/

Internationella biblio teket: Verksamhetsplaner och -berättelser, Internationella biblio-teket, Kungliga biblio tekets partner, Stockholm http://www.kb.se/biblio tek/Partners/Internationella-biblio teket/

Information om Sverige: Individens rättigheter och skyldigheter https://www.informationsverige.se/Svenska/Sidor/Start.aspx

Se Kata logi satörens verktygslåda: http://www.kb.se/kata logi sering/

Kulturanalys (2017): Vilken mång fald ­ Kulturinstitutioners tolkningar av mång­faldsuppdraget, Rapport 2017:3, Kulturanalys, Stockholm http://kulturanalys.se/wp-content/uploads/Vilken-m%C3%A5ngfald.-Rapport-2017-3.pdf

Kulturrådet: Beviljade projektbidrag för biblio teks verksamhet för ny anlända och asyl sökande, (webbsida våren 2017) http://www.kulturradet.se/sv/bidrag/beviljade_bidrag/2016/Biblio-teks verksamhet-for-nyanlanda-och-asylsokande/

Kulturrådet: Bokstart http://www.kulturradet.se/bokstart/

Kulturrådet: Information om Kultursam verkansmodellen och kulturplaner, (webbsida våren 2017) http://www.kulturradet.se/sv/verksamhet/Modell-for-kultursam verkan/

Kulturrådet: Stöd till biblio teks verksamhet för ny anlända och asyl sökande, (webbsida våren 2017) http://www.kulturradet.se/sv/bidrag/biblio tek/Stod-till-biblio teks verksamhet-for- nyanlanda-och-asylsokande/

Kulturrådet: 10 miljoner till biblio teks verksamhet för ny anlända, (webbsida våren 2017) http://www.kulturradet.se/nyheter/2016/Tio-miljoner-till-biblio teks verksamhet-for- nyanlanda

Kungliga biblio tekets partners: http://www.kb.se/biblio tek/Partners/

Kungliga biblio teket (2017): Biblio tek 2016 http://biblio teks statistik.blogg.kb.se/allt-om-biblio teks statistiken/

Kungliga biblio teket (2016): Skol biblio tek som pedagogisk resurs. Grundskolebiblio tek. Gymnasie biblio tek, Kungliga biblio teket, Stockholm http://biblio teks statistik.blogg.kb.se/files/2016/07/Rapport_Skol biblio tek_som_pedagogisk_resurs_2016.pdf

Kungliga biblio teket: Kvalitetsdialog, http://biblio teks statistik.blogg.kb.se/kvalitetsdialog/ (webbsida våren 2017)

Litteratur- och källförteckning

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 60 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

Kungliga biblio teket (2014): Libris för folk biblio teken ­ samarbete i en nationell katalog, Rapport Kungliga biblio teket, Stockholm http://www.kb.se/Dokument/Libris%20f%C3%B6r%20folk biblio teken_140415.pdf

Kungliga biblio teket, Libris förvärvsrutin: http://www.kb.se/libris/kata logi sering/Forvarvsrutin/

Kungliga biblio teket, Nationella biblio teks strategin, film om Malmö stadsbiblio teks arbete med ny anlända (2017): http://nationellbiblio teks strategi.blogg.kb.se/2017/02/03/film-om-malmo-stadsbiblio teks - arbete-med-bl-a-nyanlanda/ Filmen: Malmö stadsbiblio tek – vänder utmaningar till möjlig heter

Kungliga biblio teket, Nationella biblio teks strategins omvärldsrapport, konferens http://www.kb.se/aktuellt/evenemang/2017/Nationella-strategins-omvarldsrapport/

Kungliga biblio teket, Nationella utvecklingslinjer 2017 http://www.kb.se/biblio tek/Projektbidrag2/

Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritets språk Svensk författningssamling 2009:724 t.o.m. SFS 2010:943 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2009724-om-nationella-minoriteter-och_sfs-2009-724

Lagerkvist, Victoria (2016): Språk, makt och håll bar biblio teks utveckling – en rapport om mång språkig biblio teks verksamhet i Sörmland, http://www.landstingetsormland.se/Global/L%C3%A4nsbiblio teket/Spr%C3%A5k,%20makt%20och%20h%C3%A5llbar%20biblio-teks utveckling.pdf

Latomaa, Elina & Hedbom, Jakob (ännu ej publicerad), (bidrag i antologi), Kungliga biblio-teket, Stockholm

Lucassi, Elin (2014): skola+biblio tek=skol biblio tek Att jobba med mång språkighet i skol biblio­teket, Kungliga biblio teket, Stockholm http://www.kb.se/dokument/Sam verkan/SkolaBiblio-tek_M%C3%A5ngspr%C3%A5kighet.pdf

Malmö stadsbiblio tek Verksamhetsplaner och –berättelser för nationella uppdraget, KB:s partner http://www.kb.se/biblio tek/Partners/Malmo-stadsbiblio tek/

Malmö stadsbiblio tek Verksamhetsberättelse för nationella uppdraget 2016, KB:s partner http://www.kb.se/dokument/Sam verkan/Verksamhetsberättelse%20Bibblan%20svarar%202016.pdf

Norberg, Ida (2016): Insatser för digital kompetens på folk biblio teken ­ En studie om folk­biblio tekens arbete med digital delaktighet, SKL, Digidelnätverket och Kungliga biblio teket, Stockholm http://www.kb.se/dokument/Biblio tek/Insatser%20f%C3%B6r%20digital%20kompetens%20p%C3%A5%20folk biblio teken/Insatser%20f%C3%B6r%20digital%20kompetens%20p%C3%A5%20folk biblio teken.pdf

Nordic best practice: http://www.statsbiblio teket.dk/sbci/videncenter/nordic-best-practice-network

Parkvall, Mikael (2016): Här är de 20 största språken i Sverige, blogginlägg på spraktidningen.se 2016-03-29 http://spraktidningen.se/blogg/har-ar-20-storsta-spraken-i-sverige

Parkvall, Mikael (2015): Sveriges språk i siffror : vilka språk talas och av hur många? Språkrådets skrifter 20, Språkrådet, Stockholm http://www.kb.se/soka/kataloger/regina?func=find-b&request=004224229&find_code=SYS&local_base=KBS0

Pilerot, Ola & Hultgren, Frances (2016): Folk biblio tekens arbete för och med ny anlända – om förändring, svårigheter och inspirerande utmaningar, Sektionen för biblio teks - och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås https://olapilerot.files.wordpress.com/2016/06/delrapport_biblio tekens_arbete_med_nyan lc3a4nda.pdf

Pilerot, Ola & Hultgren, Frances (2017): Folkbibliotekens arbete för och med nyanlända. Länsbiblioteket Uppsala / Sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borå http://www.lul.se/Global/Kultur/L%C3%A4nsbibliotek%20Uppsala/Projekt/Dokument/L%C3%A4nsbibl_arbete_nyanl%C3%A4nda_webb.pdf

Sidan 61­av­71

Ranemo, Cecilia (2016): Folk biblio tek anpassar sig efter användarna, blogginlägg http://biblio teks statistik.blogg.kb.se/2016/10/21/folk biblio tek-anpassar-sig-efter-anvandarna

Regeringen (2012/13): Regeringens proposition 2012/13 - Ny biblio teks lag, DS 2012:13

Regeringen (2015): Kungliga biblio teket ska ta fram en biblio teks strategi för hela Sverige, pressmeddelande, Regeringskansliet, Stockholm http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/06/kungliga-biblio teket-ska-ta-fram-en-biblio teks strategi-for-hela-sverige/

Regeringen: Mål för migration och asyl http://www.regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/mal-for-migration-och- asyl/

Regeringen (2016): Nya snabbspår för ny anlända sam hälls vetare och ny anlända med examen inom socialt arbete, pressmeddelande, Regeringskansliet, Stockholm http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/06/nya-snabbspar-for-nyanlanda-samhallsvetare-och-nyanlanda-med-examen-inom-socialt-arbete/

Regeringen (2016): Snabbspår ­ snabbare etablering av ny anlända, Regeringskansliet, Stockholm http://www.regeringen.se/regeringens-politik/nyanlandas-etablering/snabbspar---snabbare-etablering-av-nyanlanda/

Regeringen: Samerna ett folk och ett urfolk http://www.regeringen.se/artiklar/2015/06/samerna---ett-folk-och-urfolk/

Regeringen (2016): Uppdrag till Statens kulturråd att fördela medel till biblio teks verksamhet http://www.regeringen.se/49b17a/contentassets/e58e4ae0c71045bb95d89c6c22d05671/uppdrag-till-statens-kulturrad-att-fordela-medel-till-biblio teks verksamhet

Regeringens proposition: Ny biblio teks lag Proposition 2012/13:147 https://data.riksdagen.se/fil/5AC19A85-C075-4DB4-A408-83EB86C315BE

Region biblio tek Stockholm (2015): Biblio teket hjälper mig att komma in i sam­hället” ­ en studie av asyl sökandes kännedom om, användning av och förväntningar på Stockholmsregionens biblio tek, Region biblio tek Stockholm, Stockholm http://region biblio-teket.se/wp- content/uploads/sites/4/2015/12/miklorapportBiblio tekethjalperdigslutver2.pdf

Region biblio tek Region Jönköping län (2017): Biblio tek vill och kan spela roll ­ för asyl­sökande och ny anlända med uppe hålls tillstånd i Jönköpings län, Informationsfolder, Region Jönköpings län

Region biblio tek Östergötland (2016): Digital Mediebuss, Rapport Förstudien Digital mediebuss i Östergötland, ”Det finns behov och det måste finnas lösningar”, Region biblio-tek Östergötland, http://digidel.se/wp-content/uploads/2017/05/RAPPORT- INSATSER-F%C3%96R-DIGITAL-KOMPETENS-P%C3%85-FOlk biblio tekEN.pdf

Rojas, Carlos (2015): Biblio teket hjälper mig att komma in i sam hället - en studie av asyl-sökandes kännedom om, användning av och förväntningar på Stockholmsregionens biblio-tek, Miklo, Stockholm http://region biblio teket.se/wp-content/uploads/sites/4/2015/12/miklorapportBiblio tekethjalperdigslutver2.pdf

Rojas, Carlos (2017a): Människor på flykt och biblio teken (seminarium Biblio teks dagarna 2017 i Växjö), se film: https://vimeo.com/166410688

Rojas, Carlos (2017b): ”Biblio tekens roll för integration och språklig mång fald” ur Den femte statsmakten, Biblio tekens demo krati ska uppdrag i en digital tid med alternativa fakta och falska nyheter, Nationell biblio teks strategi, Kungliga biblio teket, Stockholm http://www.kb.se/dokument/Samverkan/Nationella%20Strategins%20omv%C3%A4rldsrapport/Den_femte_statsmakten_WEBB%20kap%206.pdf

Rojas, Carlos (2017c): Var går gränsen?: om flykting mott agande, öppna hjärtan och systemkollaps, Roos & Tegnér, Malmö

Språklag (2009:600), Svensk författningssamling 2009:600, Kulturdepartementet, Regeringskansliet https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs-2009-600

Litteratur- och källförteckning

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 62 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

Språkrådet (2012): Vägledningen för fler språkig information – praktiska riktlinjer för fler språkiga webbplatser, Rapporter från Språkrådet 5, Institutet för språk och folkminnen; Stockholm http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.1bc6136f1422723e4bf739e/1398151022777/Flerspr%C3%A5kig-v%C3%A4gledning2012.pdf

Statens offentliga utredningar – SOU 2017:60 Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritets­politik 2017:60, Kulturdepartementet, Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2017/06/sou-201760/

Svensk biblio teks förening (2017): Biblio tekens arbete med ny anlända, Informationsblad, Svensk biblio teks förening, Stockholm http://www.biblio teks foreningen.se/wp- content/uploads/2017/01/nyanlanda-webb.pdf

Svensk biblio teks förenings expertnätverk för arbete med mång språk och ny anlända http://www.biblio teks foreningen.se/expertnatverk/expertnatverket-for-biblio tekens-arbete-med-nyanlanda/

Svensk biblio teks förening (2017): Biblio tekens internationella manifest, Unesco, övers. Svensk biblio teks förening http://www.biblio teks foreningen.se/wp-content/uploads/2017/01/biblio-tekens-internationella-manifest-webb-utskrift.pdf

Sveriges depåbiblio tek och lånecentral: http://www.kb.se/biblio tek/Partners/Sveriges-depabiblio tek-och-lanecentral2/

Sveriges Kommuner och Landsting - SKL: Mer för fler – hur når vi fler inom kulturområdet? (webbsida våren 2017) https://skl.se/4.1bfe115615b5d3b80a8b4051.html?utm_source=notifiering&utm_medium=email&utm_campaign=kulturfritid

Sveriges Kommuner och Landsting – SKL: Landsting och regioner lista (webbsida våren 2017) https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/landstingochregionerlista.1247.html

Sveriges officiella biblio teks statistik: http://www.kb.se/biblio tek/Statistik-kvalitet/ http://biblio teks statistik.blogg.kb.se/allt-om-biblio teks statistiken/

Thomas, Barbro (2016): Den osynliga handen ­ region biblio teken i modellen, Svensk biblio-teks förening, Stockholm http://www.biblio teks foreningen.se/wp-content/uploads/2017/01/den-osynliga-handen-webb-utskrift.pdf

Van den Bosch, Dekelver, och Engelen (2010): Incluso: Social software for the social inclusion of marginalized youth, Journal of Social Intervention, Theory and practice, https://www.journalsi.org/articles/abstract/10.18352/jsi.233/

Vestlie, Marit (2016): ”Nordic collaboration on digital library services for the immigrant population” ur Scandinavian Library Quartely, vol 49 NO. 4 http://slq.nu/?article=volume-49-no-4-2016-6

Sidan 63 av 71

bilaga 1

Officiell statistik från Migrationsverket, SCB och KB

TABELL 1. ANDEL NY ANLÄNDA I SVERIGE 2016

Å r 2016 och 2015 kom det 119 958 personer till Sverige som blev kommun mottagna enligt ersättnings förordningen. Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande

av utländska medborgare som beviljats uppe hålls tillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter synnerligen ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. 10 procent av de som kom var ensamkommande barn och totalt sett 59 procent av de ny anlända är män.133

År 2016 blev personer från 102 olika länder kommun mottagna och dessa har troligen ännu fler moders mål. Samtliga 290 kommuner tog emot ny anlända 2016. 27 procent av de ny anlända 2016 som blev kommun mottagna enligt ersättnings förordningen fick boende på vad som i dagligt tal kallas flykting mot tagning (Person från anläggningsboende (ABO) i Migrationsverkets mottagningssystem (Kategori 2)).

I förhållande till sin befolkningsstorlek tog olika län 2016 emot olika stor andel kommun mottagna ny anlända:

133. Migrationsverket, Statistik 2016.

Bilaga 1. Officiell statistik från Migrationsverket, SCB och KB

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 64 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

Tabell 1. Procent ny anlända i förhållande till befolkningen 2016

LÄN PROCENT

Stockholms län 0,47

Uppsala län 0,63

Södermanlands län 0,95

Östergötlands län 0,77

Jönköpings län 0,86

Kronobergs län 0,93

Kalmar län 1,20

Gotlands län 0,49

Blekinge län 1,03

Skåne län 0,68

Hallands län 0,66

Västra Götalands län 0,69

Värmlands län 0,85

Örebro län 0,82

Västmanlands län 0,89

Dalarnas län 0,95

Gävleborgs län 0,82

Västernorrlands län 0,65

Jämtlands län 0,74

Västerbottens län 0,45

Norrbottens län 0,50

DIAGRAM­1.­UTLANDS­FÖDDA­SOM­BOR­I­SVERIGE

I Sverige bor det totalt närmare 1,8 miljoner personer som är födda i utlandet och de kommer från 201 olika länder. Sett till alla utlands födda som bor i Sverige, oavsett hur länge de bott här så är det vanligast att personer fötts i Finland, Syrien eller Irak. Många av dessa utlands födda har bott här länge eller så kom de hit som unga och talar därför svenska. Födelseland säger dock lite om vilket/vilka språk personer behärskar. Det finns personer som är födda i Sverige men som har annat moders­mål än svenska eller de nationella minoritets språken och i många av de uppräknade länderna talas flera olika språk och dialekter. Ett tydligt exempel på detta är Finland där både finska och svenska talas samt ett antal dialekter av båda språken.134

134.­Statistiska­Centralbyrån,­Befolkning efter födelseland, ålder och kön. År 2000-2016

Sidan 65­av­71

Diagram 1. Utlands födda som bor i Sverige

153 620

149 418

135 129

88 704

70 637

66 539

63 853

58 181

50 189

47 060

42 066

41 212

39 877

35 142

34 754

29 640

27 999

27 974

26 906

26 442

25 719

20 187

20 014

17 944

17 727

17 060

16 676

FINLAND

SYRIEN

IRAK

POLEN

IRAN

JUGOSLAVIEN

SOMALIA

BOSNIEN HERCEGOV.

TYSKLAND

TURKIET

NORGE

DANMARK

THAILAND

ERITREA

AFGANISTAN

KINA

CHILE

RUMÄNIEN

LIBANON

STORBRIT. NORDIRL.

INDIEN

RYSSLAND

USA

ETIOPIEN

VIETNAM

GREKLAND

UNGERN

Bilaga 1. Officiell statistik från Migrationsverket, SCB och KB

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 66 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

TABELL­2.­BIBLIO­TEKENS­MÅNG­SPRÅKIGA­BESTÅNDI Sveriges officiella biblio teks statistik efterfrågas antal titlar på svenska, nationella minoritets språk och utländska språk. Rapporteringen från folk biblio teken är till viss del bristfällig beroende på vilka statistikuttag som är möjliga från olika biblio teks datasystem, men det rapporterade antalet titlar på olika språk räcker ändå för att ge en indikation om att fördelningen av antalet utländska titlar på folk­biblio teken i olika län inte är likvärdig:135

Tabell 2. Biblio tekens mång språkiga bestånd

FOLK BIBLIO TEK 2016ANTAL TITLAR PÅ FYSISKA MEDIER PER INVÅNARE

ANDEL UTLÄNDSKA TITLAR PÅ FYSISKA MEDIER

Riket 2,90 15 %

Stockholms län 1,14 22 %

Uppsala län 1,99 19 %

Södermanlands län 2,74 14 %

Östergötlands län 6,08 19 %

Jönköpings län 2,67 12 %

Kronobergs län 2,83 9 %

Kalmar län 3,58 11 %

Gotlands län 3,61 16 %

Blekinge län 2,92 14 %

Skåne län 3,34 17 %

Hallands län 1,76 12 %

Västra Götalands län 2,17 15 %

Värmlands län Värde kan inte lämnas 13 %

Örebro län 2,80 11 %

Västmanlands län 2,75 13 %

Dalarnas län 3,96 11 %

Gävleborgs län 1,26 23 %

Västernorrlands län 2,88 12 %

Jämtlands län 8,67 4 %

Västerbottens län 4,22 8 %

Norrbottens län 3,46 11 %

135. KB, Biblio teksstatistiken 2016 i tabeller.

Sidan 67­av­71

TABELL­3.­ANDEL­UTRIKES­FÖDDA­-­ANDEL­UTLÄNDSKA­TITLARPersoner som har behov av medier på utländska språk (inklusive skol­språken och engelska) möter ett varierande stort utbud på folk biblio­teken beroende på i vilket län de befinner sig. Även om det i ett län rap­por teras en hög andel titlar på utländska medier kan det ändå inne bära att det totalt sett finns få titlar att tillgå eftersom det totala be ståndet per invånare i länet är litet på folk biblio teken. Län som har till gång till många olika biblio teks typer d.v.s. universitetsbiblio tek, special biblio­tek, sjukhus biblio tek och en mängd skol biblio tek har van ligen färre medier per invånare på sina folk biblio tek eftersom folk biblio teken i de länen inte behöver kompensera för bristen av andra biblio teks typer. Län som har stora universitets­ eller högskolebiblio tek har naturligt vis vanligen en högre andel utländska titlar.136

Tabell 3. Andel utrikes födda - andel utländska titlar

LÄNANDEL UTRIKES FÖDDAAV HELA RIKET 2016

ANDEL UTLÄNDSKA TITLAR PÅ FYSISKA MEDIER AV RIKET, ALLA BIBLIO TEKS­TYPER 2016

Stockholms län 31 % 25 %

Uppsala län 3 % 4 %

Södermanlands län 3 % 1 %

Östergötlands län 4 % 5 %

Jönköpings län 3 % 1 %

Kronobergs län 2 % 2 %

Kalmar län 2 % 1 %

Gotlands län 0 % 0 %

Blekinge län 1 % 2 %

Skåne län 15 % 18 %

Hallands län 2 % 1 %

Västra Götalands län 17 % 18 %

Värmlands län 2 % 5 %

Örebro län 3 % 1 %

Västmanlands län 3 % 6 %

Dalarnas län 2 % 1 %

Gävleborgs län 2 % 1 %

Västernorrlands län 1 % 1 %

Jämtlands län 1 % 0 %

Västerbottens län 1 % 5 %

Norrbottens län 2 % 3 %

136. KB, Biblio teksstatistiken 2016 i tabeller.

D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6-20

17-376

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 68 av­71

bilaga 2

Lån och depositioner från Internationella biblio teket

2016

Nedanstående tabeller och diagram är sammanställda baserade på uppgifter från IB. Antalet depositioner och enstaka lån som gjorts från IB till respektive län/region under de senaste

tre åren är ungefär detsamma varje år i respektive län/region. Användningen av IB:s bestånd är alltid störst i Stockholms län. Det är dock inte självklart att de andra befolkningstäta länen utnyttjar IB:s bestånd i någon större utsträckning. Exempel på detta är att antalet beställningar från Dalarna är högre än antalet beställningar i Västra Götaland. En förklaring kan vara att de befolkningstäta länen haft möjlig het att satsat på egna bestånd av mång språks medier. Totalt sett görs över 40 000 depositioner och enstaka lån från IB varje år.

Sidan 69­av­71

Diagram 2. Antal depositioner och enstaka lån till barn och vuxna år 2016 från IB

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000

STOCKHOLM

UPPSALA

SÖDERMANLANS

ÖSTERGÖTLAND

JÖNKÖPING

KRONOBERG

KALMAR

GOTLAND

BLEKINGE

SKÅNE

HALLAND

VÄSTRA GÖTALAND

VÄRMLAND

ÖREBRO

VÄSTMANLAND

DALARNA

GÄVLEBORG

VÄSTERNORRLAND

JÄMTLAND

VÄSTERBOTTEN

NORRBOTTEN

Bilaga 2. Lån och depositioner från Internationella biblio teket 2016

Migration och språklig mångfald. Bibliotekens­roll­i­det­flerspråkiga­samhälletUppdaterad:­28­oktober­2017,­10:28­fmSidan 70 av­71D

IAR

IEN

UM

MER

: 6.6

-201

7-37

6

Tre fjärdedelar av antalet ”ärenden” hos IB 2016 var beställningar av depositioner och en fjärdedel var begäran om enstaka lån. Andelen beställningar som gäller barn­ som vuxenmedier är ungefär lika hög.

Diagram 3. Fördelning enstaka lån och depositioner 2016

DEPOSITIONER: 73 %

ENSTAKA LÅN: 27 %

DEPOSITIONER FÖR BARN: 39 %

ENSTAKA LÅN FÖR BARN: 10 %

DEPOSITIONER FÖR VUXNA: 34 %

ENSTAKA LÅN FÖR VUXNA: 17 %

Sidan 71­av­71

Tabell 4. Antal depositioner och enstaka lån från IB åren 2014–2016

2014 2015 2016

Stockholm 15 836 15 604 17 269

Uppsala 440 621 342

Södermanland 1 165 1 338 1 577

Östergötland 1 504 2 043 2 012

Jönköping 1 733 2 056 1 830

Kronoberg 658 792 671

Kalmar 2 641 2 919 3 882

Gotland 165 379 387

Blekinge 405 325 352

Skåne 1 229 1 304 2 007

Halland 912 846 785

Västra Götaland 2 197 1 808 2 175

Värmland 1 976 1 712 2 124

Örebro 1 411 1 715 1 747

Västmanland 2 190 1 961 1 544

Dalarna 2 716 2 565 2 994

Gävleborg 1 378 1 301 1 118

Västernorrland 2 536 1 821 2 547

Jämtland 1 540 1 503 1 468

Västerbotten 1 326 915 952

Norrbotten 1 397 1 199 1 243

Migration och språklig mång faldBiblio tekens roll i det fler språkiga sam hället

Nationell samordning av medieförsörjning för en språklig mångfald inklusive nationella minoritetsspråk

Så lyder rekommendationen som denna kartläggning formulerar. Trots de många goda exempel som har identifierats är det tyd­ligt att det finns stora behov av utveckling, samordning och

sam verkan för att det arbete som görs på biblioteken inom språklig mångfald ska bli hållbart och långsiktigt. Det behövs strategier för att komma tillrätta med de brister som finns och dagens ojämlika utbud av mångspråkig medier och dess tillgängliggörande. Det behövs ett helhetsgrepp på språklig mångfald som även omfattar de nationella minoritetsspråken.

Med en bred samordning och samverkan inom och på nationell, regional och kommunal nivå och med tydliga strategier kan det göras betydande insatser med målgruppernas behov och perspektiv som vägledande. När de gemensamma resurserna och ansträngningarna kanaliseras genom samplanering och gemensamma insatser blir effekterna större och mer varaktiga. Det blir stabilare strukturer som lever kvar, man kommer ifrån projektuppläggen och får i stället politiskt förankrade långsiktiga samarbeten.

En rekommendation i nuläget är att satsa på utökad nationell sam­ordning istället för att ekonomiskt gå in och understödja enskilda regionala och lokala initiativ. Rekommendationen kan kopplas till området medieförsörjning där KB, Internationella biblioteket och den regionala biblioteksverksamheten gemensamt skulle kunna samverka kring frågor som rör språklig mångfald.

KUNGLIGA­BIBLIO­TEKET­|­NATIONELL­BIBLIOTEKSSTRATEGIISBN:­978­91­7000­346­2