meritförteckning och cv - lunds universitet...jag disputerade på min omfattande avhandling den 26...

Meritförteckning och CV, Johanna Bergqvist, 710829, våren 2015

Sida 1 av 25

Meritförteckning och CV

Efter gymnasieexamen vid Naturvetenskaplig linje och ett sabbatsår inledde jag mina

universitetsstudier. Efter ett inledande år med judaistik och religionshistoria, studerade

jag musik i två och ett halvt år, innan jag hittade arkeologin. Jag var färdig med min

grundutbildning 1998. Från och med 2000 har jag haft längre anställningar inom

arkeologisk verksamhet. Först som projektassistent i ett forskningsprojekt om

hällristningar, därefter inom uppdragsarkeologin, fram tills hösten 2007, då jag blev

antagen som doktorand i Historisk arkeologi i Lund. Sedan min disputation undervisar

jag vid Institutionen för arkeologi och antikens historia och vid Center for Educational

Development, Lunds universitet, samt forskar.

EXAMINA

Fil. Dr. i Historisk arkeologi, 2013, Institutionen för arkeologi och antikens historia,

Lunds universitet.

Avhandlingens titel: Läkare och läkande. Läkekonstens professionalisering i Sverige

under medeltid och renässans.

Disputationsdatum 2013-04-26.

Fil. Mag. i Arkeologi, vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds

universitet. 1998-12-17

Fil. Kand. (dock motsv. magisternivå, 80p enligt dåvarande hp, 120 enligt nuvarande) i

Medeltidsarkeologi, vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds

universitet. 1998-12-17

UTBILDNINGAR OCH ANSTÄLLNINGAR

Anställningar inom akademien:

Mina anställningar inom akademisk verksamhet har alla varit förlagda till Lunds

universitet.

Universitetsadjunkt och universitetslektor

VT 2014: Anställning som lektor med kursansvar och forskningstid vid

Institutionen för arkeologi och antikens historia 29%, januari-juni

HT 2013: Timanställning som lektor med kursansvar vid Institutionen

för arkeologi och antikens historia, december-januari

VT 2013: Timanställning som universitetsadjunkt/-lektor med

kursansvar vid Institutionen för arkeologi och antikens historia,

motsvarande ca 20 % tjänst januari – juni.


Sida 2 av 25

VT 2012: Institutionstjänstgöring som universitetsadjunkt med


motsvarande ca 20 % januari – juni.

VT 2011: Institutionstjänstgöring som universitetsadjunkt med


motsvarande 40 % januari – mars.

VT 2010: Vikarierande universitetsadjunkt med kursansvar vid

Institutionen för arkeologi och antikens historia, motsvarande 30 %

januari – mars.

HT 2009: Institutionstjänstgöring som universitetsadjunkt vid

Institutionen för arkeologi och antikens historia, 100 % i 2 veckor

HT 2008: Institutionstjänstgöring som universitetsadjunkt vid

Institutionen för arkeologi och antikens historia, 100 % i 2 veckor

Mest har jag undervisat på kursen Master’s Thesis (ARKM21-24), som är

masterstudenternas examensarbeteskurs. Jag har där varit kursansvarig och stått för all

undervisning förutom den individuella handledingen.

Jag har även hållit föreläsningar på andra kurser på olika nivåer:

VT 2013 och VT 2014: SAS-kursen Health and diet through human

history

HT 2013: Projektarbete Arkeologisk fältkurs, masternivå, ARKN06:6

HT 2013: Människor och ting, Grundkurs i historisk arkeologi

VT 2011: SAS-kursen Life and death

HT 2010 och VT 2014: HOSA03 Bioarkeologi

VT 2010: SAS-kursen Life and death

Sammanlagt utgör dessa anställningar vid Institutionen för arkeologi och antikens historia

1128 (t. o. m. VT 2014) klocktimmar på högskolepedagogisk nivå.

Doktorand i historisk arkeologi

September 2007 till januari 2013.

Pedagogisk utvecklare vid Center for Educational Development (CED), Lunds universitet:

Fr.o.m. januari 2014 anställd som pedagogisk utvecklare med särskild uppgift att arbeta

med Utvecklingsarbetet betygskriterier vid Humanistiska och teologiska fakulteterna vid

Lunds universitet, bl.a. för att ta fram ett vetenskapligt underlag om användandet och

formulerandet av betygskriterier inom högre utbildning, skriva en handbok för de lärare

som ska göra detta samt utforma work shops i samband med implementeringsfasen.


Sida 3 av 25

Jag höll 2014 i den pedagogiska introduktionskursen för fakulteternas undervisande

lärare, tillsammans med fil. dr. Maria Larsson.

Dessutom har jag, tillsammans med Maria Larsson utformat och håller i kursen Att

handleda studenters skrivande. Kursen riktar sig till de lärare vid Fakulteterna för

humaniora och teologi vid Lunds universitet, som handleder studenter i uppsatsskrivande.

Kursen ges som en högskolepedagogisk påbyggnadskurs.

2014: Anställning som pedagogisk utvecklare, 50-100%

HT 2013: Anställning som pedagogisk utvecklare, 100 % i 3 veckor

HT 2012: Anställning som pedagogisk utvecklare, 100 % i 3 veckor

Anställningar inom uppdragsarkeologisk och annan antikvarisk samt

forskningsrelaterad arkeologisk verksamhet

Vid tiden för min antagning som doktorand i Lund september 2007 var jag

tillsvidareanställd arkeolog vid Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen i Örebro. Jag hade

då arbetat inom uppdragsarkeologisk verksamhet i drygt fem år. Dessförinnan hade jag

haft kortare säsongsanställningar i forskningsgrävningar i Lund (Uppåkra), Tyskland och

Schweiz, samt arbetat som projektassistent och guide/informatör.

Arkeolog och projektledare

Våren 2003 fick jag min första längre projektanställning, vilken sedan skulle komma att

förlängas. Vid Riksantikvarieämbetet UV Öst arbetade jag inom Skänningeprojektet.

Säsongen 2003 gick jag som ”3:e-man”, säsongen därefter som biträdande projektledare

vid Linköpingsgatan-undersöknigen i Skänninge och säsongen 2005 basade jag för mina

första egna undersökningar, bland annat den stora undersöknigen vid Motalagatan i

Skänninge. Våren 2006 fick jag tillsvidareanställning i Örebro och ledde ett antal

stadsarkeologiska undersökningar, bland annat vid Rudbeckianska skolan i Västerås,

tillsammans med Mattias Bäck, Riksantikvarieämbetet UV Mitt.

Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen, tillsvidareanställd augusti 2006

– oktober 2010.

Riksantikvarieämbetet UV Öst, 2003-2006.

Amanuens

Mina längre projektanställningar hade föregåtts av kortare säsongsanställningar som

amanuens och arkeolog i Sverige och utomlands.

Riksantikvarieämbetet UV Syd, 2 månader våren 2003

Riksantikvarieämbetet UV Syd, 9 månader 2002

Landsantikvarien i Halmstad, 3 månader vintern 2001-2002

Landesdenkmalamt Badem-Württemberg, Tyskland. 1,5 månad

sommaren 1998


Sida 4 av 25

Lunds Universitet. 1 månad sommaren 1998

Universitetet i Basel, Schweiz. 2 månader sommaren 1997

Lunds Universitet. 0,5 månad sommaren 1996

Annan antikvarisk samt forskningsrelaterad arkeologisk verksamhet

Under 2001 hade jag en av mina första lite längre anställningar i linje med mina

arkeologiska examina. Det var en 10 månaders anställning som projektassistent i

projektet RockCare, förlagt centralt vid Riksantikvarieämbetet. Projektet arbetade med

att dokumentera hällristningar i Bohuslän samt med att undersöka och utvärdera nya

metoder för dokumentation av hällristningar, i samarbete med hällristnings- och

hällmålningsforskare i framför allt Sverige, Italien, Portugal och Finland.

Mina arbetsuppgifter innefattade att sköta projektets logistik, anordna konferenser och

workshops, skriva rapporter och liknande, delvis i samarbete med projektledaren Ulf

Bertilsson, men huvudsakligen som självständigt arbete vid projektets kontor i

Tanumshede.

Sommaren 1999 arbetade jag som guide och informatör för Stiftelsen Nämforsen, vid

den plats för levandegörande av Nämforsens hällristningsmiljö och undersökta boplats,

som byggts upp vid forsens strand.

Utbildning på universitets- och folkhögskolenivå samt gymnasieutbildning

Mina huvudsakliga studier vid universitetet gjorde jag inom ämnena Arkeologi respektive

Medeltidsarkeologi, till motsvarande magisternivå inom respektive ämne. Utöver detta

tog – huvudsakligen innan jag började med mina studier vid institutionen för arkeologi –

jag s.k. fristående kurser inom vissa andra ämnen vid Lunds universitet:

Religionshistoria, 20p (motsvarande 30 hp), Lunds universitet, år

Musikvetenskap, 20p (motsvarande 30 hp), Lunds universitet, år

Judaistik, 20p (motsvarande 30 hp), Lunds universitet, år

Geovetenskap, 7,5p (motsvarande 11,25 hp), Lunds universitet, år

Dessförinnan hade jag även gått 2-årig musiklinje på Sundsgårdens Folkhögskola, 1992-

1994.

På gymnasiet gick jag Naturvetenskaplig linje, Katedralskolan i Lund. Studentexamen

1990.

VETENSKAPLIGA MERITER

BESKRIVNING AV DEN EGNA VETENSKAPLIGA VERKSAMHETEN


Sida 5 av 25

Som jag ser det har min vetenskapliga verksamhet hittills huvudsakligen bedrivits inom

två olika verksamheter: den uppdragsarkeologiska verksamheten och universitetet. Det

förra rör dels framtagandet av arkeologiskt källmaterial på ett vetenskapligt försvarbart

sätt, dels beforskandet av detsamma inom ramen för den vetenskapliga publiceringen av

resultaten, såväl i rapportform som i artikelform. Det andra rör huvudsakligen den

forskning jag bedrivit för mitt avhandlingsarbete.

Under större delen av den tid jag arbetade inom uppdragsarkeologin hade jag förmånen

att arbeta inom ett relativt stort projekt med anledning av utbyggnaden till dubbelspårig

järnväg och nödvändiga planskilda korsningar genom Skänninge. Projektet hade, utöver

budgeterade medel för rapportskrivning, medel för den vetenskapliga bearbetningen och

publiceringen av framkomna resultat.

Inom detta projekt skrev jag ensam rapporterna för två av de större undersökningarna

(Motalagatan-Skenaån samt Nya Motalagatan) samt samförfattade ytterligare en

tillsammans med Rickard Hedvall (Vistenagatan-Linköpingsgatan). Tillsammans med

Karin Lindeblad skrev jag även den artikel som behandlar bebyggelsen och utvecklingen

i Skänninge under den sena vikingatiden och tidiga medeltiden. Artikeln ingår i den

vetenskapliga publikation av Skänningeprojektet som kommer att släppas i slutet av

augusti (några få dagar innan deadlinen för denna ansökan).

Dessa år inom uppdragsarkeologin utgjorde min första mer sammanhängande anställning

som arkeolog och jag menar att jag relativt snart efter anställning fick möjligheten och

förtroendet att arbeta med den vetenskapliga bearbetningen av det material projektet

genererat.

Möjligen något okonventionellt inom akademisk arkeologi anser jag emellertid att inte

bara författandet av vetenskaplig text är vetenskaplig verksamhet, utan även framtagandet

av data genom det arkeologiska fältarbetet. Tätt förknippat med detta är den fortlöpande

analysen, vilken är en förutsättning för ett stringent och kvalitativt fältarbete. Detta

förmedlas sedan fortlöpande vid konferenser och seminarier, vilket även jag gjorde vid ett

flertal tillfällen.

2007 sökte jag och blev, under hög konkurrens, antagen till doktorandutbildningen i

Historisk arkeologi vid Lunds universitet. Tjänsten i fråga var den första som utlystes vid

institutionen på flera år och den samutlystes dessutom för institutionens samtliga fyra

ämnen i konkurrens. Forskningsområdet kan sägas vara relativt nytt i Sverige och

Norden, medan det ligger i tiden internationellt sett, särskilt inom Anglo-Saxisk

forskning. Just att ämnet var ”nytt och fräscht och inte faller inom gamla mönster” var

något som betonades av handledarkollegiet i antagningsmotiveringen till

doktorandtjänsten. Inom mitt avhandlingsarbete har jag arbetat mycket självständigt.

Mitt avhandlingsarbete är en omfattande empirisk studie av tidigare nästan helt

outforskade källmaterial, fr.a. arkeologiska och historiska källor. Dessa material

diskuteras ingående utifrån tre teman: Sjukdomsförståelse, Läkare och läkerskor samt

Läkekonster. Jag undersöker bland annat vad man under dessa perioder uppfattade och


Sida 6 av 25

förstod som sjukdom, vilka som var verksamma som läkare i samhället, var de

verkade, hur läkekonsten professionaliserades, samt vilka metoder man använde sig av

för att läka och lindra. Jag poängterar vikten av att studera ämnet utifrån de nordiska

källorna istället för att söka dra ogrundade paralleller till syd- och

kontinentaleuropeisk antik och skolastisk läkekonst, så som ofta gjorts i tidigare

forskning. Jag använder arkeologiskt material från svenskt område och skriftligt

material från nordiskt område. Den teoretiska inspirationen hämtar jag framför allt

inom humanistisk hälsoforskning, professionsforskning samt teoretiska resonemang

om olika former av kunskap (påståendekunskap, färdighetskunskap,

förtrogenhetskunskap).

Jag disputerade på min omfattande avhandling den 26 april 2013, godkänd av en

enhällig betygsnämnd.

Under doktorandtiden har jag skrivit ytterligare tre artiklar med anknytning till mitt

avhandlingsämne, varav en är tryckt, en är i tryck och en i manus hos redaktörer.

Dessa artiklar har på olika sätt behandlat kvinnornas roll i relation till sjukdom, hälsa

och läkekonst under medeltiden. Jag har även förmedlat mina forskningsresultat vid ett

antal seminarier och konferenser, i Sverige och utomlands. I augusti 2012 var jag även

inbjuden att som junior forskare presentera min forskning och delta i

humanistisktvärvetenskapliga work shops och nätverksarbete, som hölls på

Sigtunastiftelsen. Evenemanget finansierade av Riksbankens jubileumsfond, inom

ramen för temat Forntiden har en framtid.

Under slutfasen av mitt avhandlingsarbete har jag även varit med om att initiera projektet

Nordens tidiga urbaniseringsprocesser i komparativ global belysning: förutsättningar,

mekanismer och variation 700-1200. Inom detta projekt är jag framför allt intresserad av

att i ett metaperspektiv studera orsaker till att människor väljer att flytta samman och

organisera sig i mer eller mindre strikta former i vad som kan kallas urbana miljöer.

Jag har även formulerat en projektplan för att arbeta med den materiella kultur från

koncentrationslägerfångar från Ravensbrück som finns bevarad vid Kulturen i Lund.

Teoretiskt kommer projektet att fokusera på materiell kultur som motstånd.

Ravensbrückmaterialet kommer att analyseras som uttryck för motstånd mot

avhumanisering och avindividualisering, som motstånd mot hotet om en bleknande

civilhistoria före fångenskapen, som motstånd mot allt det fula lägret stod för och var,

som motstånd mot exploateringen av fångarna som kvinnokroppar och som motstånd mot

förbudet att ha personliga ägodelar över huvud taget. Därtill kommer jag att analysera

föremålen utifrån deras potentialer som identitetsskapande, som meningsskapande (i

betydelsen skapandes livsmening, i ett i hög grad livsvidrigt sammanhang), som

normaliserande av en absurd livssituation och som viktiga ingredienser i rekonstruerandet

av minnet av livet och världen före lägret och hoppet om livet efter det.

Som personlig och sammanfattande reflektion över min forskning – både den jag hittills

bedrivit och den jag önskar bedriva i den nära framtiden – skulle jag vilja karaktärisera

den som människonära. Samtidigt som man kan säga att all arkeologisk forskning handlar


Sida 7 av 25

om att studera människor, är det uppenbart att somlig är mer artefakt- eller

arkitekturfokuserad, annan mer abstrakt teoretisk, osv. Jag tycker mig se en tydlig linje

genom min forskning i att jag i den strävar efter att förstå och synliggöra de människor

som befolkat det förflutna. Oavsett om det gäller deras förståelse för och uppfattning om

sina kroppar och dess åkommor, om deras sätt att kommunicera kunskaper sinsemellan,

om varför de valt att flytta samman i urbana miljöer eller om hur till synes anspråkslös

materiell kultur kan utgöra ett halmstrå som hjälper människor att överleva, att förbli

människor, under de mest omänskliga förhållanden, så intresserar jag mig för

frågeställningar som är relativt intima och mentalitetshistoriskt färgade.

PUBLIKATIONSFÖRTECKNING

Monografier

Bergqvist, J. 2013. Läkare och läkande. Läkekonstens professionalisering i Sverige under medeltid och

renässans. Lund Studies in Historical Archaeology no 16. Akademisk doktorsavhandling. 478 s.

Peer review-granskade artiklar

Bergqvist, J. 2014. Gendered attitudes towards physical tending amongst the piously religious of late

medieval Sweden. I: Medicine, Healing, Performance. Red. E. Gemi-Iordanou et al. Oxford: Oxbow

Books, Ss. 86-105.

Övriga vetenskapliga artiklar

Bergqvist, J., Hetherington, L. & Mårtensson, K. I tryck. Betygskriterier – en grund för kvalitativ och

rättssäker bedömning. Ett rundabordssamtal initierat av projektgruppen för betygskriterier inom

HT-fakulteterna. Konferensvolym för Högskolepedagogisk inspirationskonferens vid Lunds

universitet 2014.

Bergqvist, J. 2014. Hon er læknir beztr. Kvinnornas roll inom läkaryrket i Norden under medeltiden,

Artikelmanus till antologi, under arbete vid inst. för historiska studier, Göteborgs Universitet

(kontaktperson: Annika Bünz).

Bergqvist, J. 2014. Uppsatsskrivande som forskningsbaserat lärande. I: Högskolepedagogisk reflektion

och praktik. Proceedings från Humanistiska och teologiska fakulteternas pedagogiska

inspirationskonferens 2012. Red. A. Maurits & K. Mårtensson. Lunds universitet. Ss. 85-95.

Bergqvist, J. 2013. Uppsatsskrivande som forskningsbaserat lärande och kursen som skrivargrupp. I:

Högre utbildning, 2013, Vol. 3: nr 2, ss. 135-138.

Bergqvist, J. & Lindeblad, K. 2013. Storgårdar under vikingatid och tidigmedeltid. I: Borgare, bröder

och bönder. Arkeologiska perspektiv på Skänninges äldsta historia. Red. R. Hedvall, K. Lindeblad,

H. Menander. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. Ss. 87-103.


Sida 8 av 25

Bergqvist, J. 2010. Kropp, själ och läkekonst. Kulturhistorisk tolkning av medicinska föremål från Vreta

kloster, Fokus Vreta kloster. 17 nya rön om Sveriges äldsta kloster. Red. E. Regner, G. Tagesson, B.

Alinder & L. Ladell.

Bergqvist, J. 1999. Spår av Religion i Uppåkra under 1000 år. I: Uppåkrastudier II. Fynden i centrum.

Red. B. Hårdh, Arkeologiska Institutionen, Lunds Universitet.

Vetenskapliga rapporter och rapportinlägg

Bergqvist, J. 2013. Bardskär ”in action” på slagfältet vid Getaryggen? Getaryggen 1567. Delrapport

för år 2013. Miliseum Rapport 2013:1. Jönköping: Jönköpings läns museum. Ss. 39-40.

Bergqvist J. 2009. Motalagatan-Skenaån. Skänninge 2:1 Skänninge stad, Mjölby kommun,

Östergötland. Riksantikvarieämbetet. UV Öst rapport 2009:3. Dnr 423-1717-2003.

Bergqvist J. 2009. Nya Motalagatan. Skänninge 2:1, 3:3, Plåtslagaren 1, 2 Skänninge stad, Mjölby

kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. UV Öst rapport 2009:2. Dnr 423-1717-2003.

Bergqvist, J. & Bäck, M. 2009. Sysslomannens tomt och kök i senmedeltidens Västerås. Eller - åter till

Djäknegatan, Arkeologisk förundersökning och undersökning, Västmanland, Västerås stad, Kv

Domkyrkan, Rudbeckianska skolan, RAÄ 232, UV bergslagen, Rapport 2009:2, Dnr 422-2639-2006

och 423-1393-2006.

Bergqvist, J. & Hedvall, R. 2009. Vistenagatan - Linköpingsgatan. Arkeologisk undersökning –

Skänningeprojektet. Kv Radiatorn, Skänninge 2:1, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland.

Riksantikvarieämbetet. UV Öst rapport 2009:8. Dnr 423-1717-2003.

Bergqvist, J. 2007. Ett par gravar från slutet av 1700-talet, Närke, Örebro Stad, Nikolaikyrkan 1, RAÄ

83, UV Bergslagen, Rapport 2007:1, Särskild arkeologisk undersökning, Riksantikvarieämbetet,

Avdelningen för arkeologiska undersökningar.

Bergqvist, J. 2007. Sentida bebyggelse vid Lillåns södra strand, Närke, Örebro Stad, Kv Kilen 17, RAÄ

83, UV Bergslagen, Rapport 2007:2, Särskild arkeologisk undersökning, Riksantikvarieämbetet,

Avdelningen för arkeologiska undersökningar.

Bergqvist, J. 2007. Tidigmedeltida bebyggelse och medeltida till tidigmodern odling i norra Skänninge,

UV Öst rapport 2007:16, Linköping: Riksantikvarieämbetet UV Öst.

Populärvetenskapliga artiklar

Bergqvist, J. I manus. Om Medicinsk verksamhet i Skänninge under medeltiden, artikel i

populärvetenskaplig publikation, publikation steg 3, Skänningeprojektet, RAÄ/UV Öst.

Bergqvist, J. 2014. Medeltida läkekonst i Norden. Byahornet 2014:2. Ss. 34-37.


Sida 9 av 25

Bergqvist, J. 2014. Arkeologiska spår efter bardskärerna i Nya Lödöse. Nya Lödöse. Staden under

Gamlestaden. Arkeologiska undersökningar i Gamlestaden 3. Uddevalla: Bohusläns

Museum/Västarvet. Ss. 36-37.

Bergqvist, J. 2008. Medicine professorns kirurgiska pincett, I: (red) Arcadius, Kerstin & Bogæus, Sofie,

Skånska läkekonster. Medicinhistoria och folkmedicin från forntid till nutid, Skånes

hembygdsförbunds årsbok 2008. Lund: Skånes hembygdsförbund.

Bergqvist, J. 2007. Hos biskopen, prosten och sysslomannen vid domkyrkan i Västerås, I: (Red) J.

Holm, Blick för bergslagen 2007, Örebro: Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska

undersökningar.

Bergqvist, J. 2007. Nikolaikyrkans kyrkogård – ett föränderligt rum i staden, (Red) J. Holm, Blick för

bergslagen 2007, Örebro: Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar.

Bergqvist, J. 2007. Sekelskifte i kvarteret Kilen i Örebro, I: (Red) J. Holm, Blick för bergslagen 2007,

Örebro: Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar.

Recensioner

Bergqvist, J. 2013. Recension: Examensarbetet på lärarutbildningen. En kollektiv process, av Bengt

Linnér & Katarina Lundin. Studentlitteratur, 2011. I: Högre utbildning, 2013, Vol. 3: nr 2, ss. 151-

153.

Bergqvist, J. 2010. Recension: Arkeologiska upptäckter i Sverige, av Anna Lihammer. RIG nr 3 2010,

ss. 179-182.

ÖVRIGA VETENSKAPLIGA MERITER

Arbete utomlands:

Çatalhöyük Research Project: Sommaren 2013 har jag arbetat som Supervisor /

Excavator i projektet Çatalhöyük Research Project, som drivs av Ian Hodder. Jag har

varit anställd under de sex veckor som den arkeologiska fältsäsongen varat. Arbetet har

inneburit att jag haft ansvaret för undersökandet av en av de neolitiska byggnaderna i

Çatalhöyük, samt handlett en student på platsen. Hodder har uttryckt att han är angelägen

om min fortsatta medverkan, men huruvida jag kan det eller inte är beroende av min

framtida arbetssituation och vad den kommer att medgiva. Hodder stödjer också

helhjärtat om jag vill anknyta min framtida forskning till projektet.

I slutet av min studietid arbetade jag som arkeolog på en arkeologisk undersökning i

Schweiz samt en i Tyskland, sommartid.

Bidrag vid nationella och internationella konferenser relaterade till forskningsområdet:


Sida 10 av 25

Jag har medverkat i nationella och internationella konferenser dels när jag arbetade inom

uppdragsarkeologin (4 stycken), dels under min doktorandtid (4 stycken). De senare har

rört mitt avhandlingsarbete och mitt kommande forskningsprojekt, medan de tidigare har

berört resultat från olika uppdragsarkeologiska projekt jag arbetat med.

”When bereaved of everything” Items from the concentration camp of Ravensbrück

recallingthe past and future. I session Archaeology and memory, av Þóra

Pétursdóttir and Bjørnar Olsen, University of Tromsø. NTAG/Nordic Theoretical

Archaeology Group, april 2014, Stockholm.

Gendered attitudes towards hygiene and ill health amongst the piously religious in

medieval Sweden. I session “Medicine, Healing, Performance”, TAG/ Theoretical

Archaeology Group, december 2010, Bristol, Storbritannien.

Gender differentiated attitudes towards ill health amongst the medieval piously

religious? A discussion on the basis of medical and hygienic artifacts from Swedish

monasteries. Nordic Research Network for Medieval Gender History, Stockholm

april 2010.

The art of healing as theory and as craft. Verbally and tacitly communicated knowledge

within medieval medical practice. I session “Innovation – novel ways in the past”,

NTAG/Nordic Theoretical Archaeology Group, maj 2009, Trondheim/Stikelstad,

Norge.

Kropp, själ och läkekonst. Ett genusperspektiv på medicinska artefakter från Vreta

kloster, Seminarium Fokus Vreta kloster, september 2008.

Resultat från arkeologiska undersökningar vid Rudbeckianska skolan i Västerås,

Stadsarkeologiskt forum i Västerås, mars 2007.

Bebyggelse, hantverk och odling. Skänninge under vikingatid och tidig medeltid,

Seminarium om Östergötlands medeltid, Linköping, mars 2006.

Om Skänningeprojektet, Stadsarkeologiskt Forum, Stockholm, mars 2006.

Hantverk i Skänninge, Stadsarkeologiskt Forum, Stockholm, mars 2006.

Övrigt:

Förutom de ovanstående föredrag/papper, som presenterats vid konferenser, har jag hållit

vetenskapliga föredrag/papper i olika andra sammanhang, framför allt i olika

seminarieserier utomlands och i Sverige, i forskarskola och för länsstyrelse:

Läkare och läkande. Läkekonstens professionalisering under medeltid och renässans.

Forskarseminarieserien Hälsa för humanister, Institutionen för kulturvetenskaper,

Lunds universitet, 25 november 2013.


Sida 11 av 25

The art of healing in Sweden ca 1100-1600 studied through its material culture and

written sources. Inbjuden föreläsare. Department of Archaeology, University of

Cambridge, 23 maj 2011.

Läkekonsten i Sverige under medeltid och renässans, Seminariet för tidigmoderna studier

vid Lunds universitet, 2 mars 2010.

Kropp, själ och läkekonst – ett genusperspektiv på medicinska artefakter från svenska

klostermiljöer, Forskarseminarium i Historisk arkeologi, Institutionen för arkeologi

och antikens historia, Lunds universitet, 15 december 2008.

Storgården norr om Skenaån i Skänninge, Forskarseminarium i Historisk arkeologi,

Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet, 17 november

2008.

Medicinsk verksamhet i Sverige under medeltid och tidigmodern tid, belyst genom dess

materiella kultur – tankar i början av ett projekt, Forskarseminarium i Historisk

arkeologi, Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet, 11

november 2007.

The impact of international interaction on medical practice in Sweden during the Middle

Ages and Early Modern Times - Reflections at the starting point of a PhD project,

The seminar Mobility & Interaction. The archaeology of transfer, Aten, 22-26

oktober 2007.

Studiet av medicinsk verksamhet i Östergötland/Sverige under medeltiden, belyst utifrån

dess materiella kultur. Möjligheter och begränsningar, Linköpings Universitet,

Tema Hälsa och Samhälle, maj 2006.

Vikingatida och tidigmedeltida bebyggelse i norra Skänninge, Länsstyrelsen i

Östergötland, 18 oktober 2005.

Peer Review-uppdrag:

Jag har under sommaren 2013 utfört en Peer Review-granskning av en artikel om

Köpenhamns tidiga urbanisering för Danish Journal of Archaeology.

PEDAGOGISKA MERITER

PEDAGOGISK EGENREFLEKTION

Den egna lärarrollen

Jag har hittills undervisat vid universitetet inom så till synes vitt skilda områden som

vetenskapsteori, fältarkeologisk metodik och högskolepedagogik, för så vitt skilda


Sida 12 av 25

grupper som utbytesstudenter som ”bara” läser arkeologi bredvid sin egentliga utbildning,

masterstudenter i de arkeologiska ämnena som skriver sitt examensarbete och

fakultetslärare som handleder uppsatsskrivande studenter. Det förutsätter att jag har en

viss kunskapsbredd, men utöver det så handlar det egentligen hela tiden om att med stor

respekt försöka möta och se människor där de befinner sig i sin inlärningsprocess och

hjälpa dem att utvecklas enligt egen förmåga. Det kräver flexibilitet och en syn på den

egna lärarrollen som en kommunicerande part av flera i undervisningssituationen.

Det jag tycker är allra roligast och mest givande när jag undervisar är att se studenter

(människor) växa, finna sina potentialer och utveckla dessa – och att stötta dem under

vägen. Inget är så tillfredsställande som att se hur en student överträffar det hon eller han

trodde sig kapabel till och höja sin svansföring. Jag ser mig själv som en i hög grad

coachande lärare. Jag hoppas att pedagogen Dennis Fox skulle ha liknat mig vid en

reseledare och trädgårdsmästare, så som han beskriver i the travelling and the growing

theory (Fox 1983), en i raden av flera, vilka arbetat med att guida och främja

växtförhållandena i trädgården (dvs. studentens lärandesituation). Jag vill helst inte styra

alltför strikt, utan vara observant för vad individuella studenter behöver för att kunna

söka sig fram och finna egna vägar. Det är en större utmaning för såväl studenten som

läraren, men därmed sannolikt även mer utvecklande.

En fara för den mycket entusiastiska och ambitiösa läraren kan vara att man ofrivilligt

och omedvetet glider över till att bli alltför formande (jfr Fox 1983, s. 161f). Under min

tidiga undervisning kunde jag ibland i mig själv se en fara för detta, genom en tendens till

att tro att alla vill vara lika ambitiösa som jag själv och har lika höga krav på sig själva

som jag har. Jag såg min roll som att stötta och uppmuntra och kanske pusha för detta. I

de fall en student inte uppvisade en sådan ambitionsnivå ville jag gärna driva på och hitta

förlösande infallsvinklar, i syfte att alla studenter skulle sträva lika högt. Jag vill

fortfarande att studenter ska göra sitt allra bästa, men med åren har jag blivit mer

medveten om att det kan finnas en mängd olika syften bakom en students studier och att

ambitionsnivån kan variera därefter. Min förmaning till mig själv har sålunda varit att

acceptera detta och att framför allt vara lyhörd; att skilja på min egen och studentens

ambitionsnivå. Samtidigt vet jag hur inspirerande jag själv har tyckt att det har varit – och

är – med lärare som brinner för det de undervisar i och som visar att de tror på ens

förmåga att överträffa sig själv.

Jag vill alltså vara lyhörd för den enskilda studentens vilja, ambition och förmåga.

Samtidigt är jag en lärare som tycker det är viktigt att ställa krav på studenter.

Universitetsstudier bör vara krävande, helt enkelt därför att det är mer utvecklande. Jag

tycker att jag ibland kan ana en tendens till ängslan, både inom pedagogisk litteratur och

hos kollegor, för att man riskerar att skrämma bort studenter om man ställer höga krav.

Man vill vara ”snäll”. Kanske vill man även att genomströmningen på kurserna ska vara

så hög som möjligt. Jag tror dock att detta är destruktivt i det långa loppet och att man gör

såväl studenterna, som de egna universitetsämnena och humanioras roll i samhället i

stort, en otjänst. Att det ställs krav är snarare ett kvalitetssignum och i förlängningen


Sida 13 av 25

höjer det status på såväl den specifika examen, utbildningen och institutionen, som på

ämnesgruppen (humanistiska utbildningar) i stort.

Gruppdynamik och pedagogiska vinster med ett gott gruppklimat

Jag är mycket intresserad av gruppdynamik och gruppklimat och brukar i min

undervisning lägga stor vikt vid att försöka få studenterna att känna sig trygga med

varandra och aktivt och på ett konstruktivt sätt delta i varandras utvecklingsprocesser. Jag

har framför allt arbetat med detta i de kurser i uppsatsskrivande som jag har hållit.

Uppsatsskrivandet kan vara ett tämligen ensamt arbete. Jag har strävat efter att minimera

denna känsla hos studenterna genom att uppmuntra en gruppidentitet. Det är viktigt att

främja ett gott gruppklimat med öppna diskussioner från första stund, där studenterna kan

fungera som varandras kritiska vänner eller peer reviewers. Här är lärarens ledarroll

mycket viktig för att slå an tonen och tydligt signalera att man håller högt i tak.

Vinsterna med ett sådant arbetsklimat är många. Genom att varje student under kursens

gång fortlöpande tar aktiv del i de andras arbeten – deras texter och arbetsprocesser –

vidgas den enskilde studentens erfarenhet utöver det egna projektarbetet, till en erfarenhet

som omfattar flera projektarbeten. På så vis framträder svagheter och styrkor i de egna

arbetena tydligare och studenterna får utökade möjligheter till att under arbetets gång ta

till sig intryck som kan bidra till att utveckla och vid behov modifiera element i de egna

genomförandena.

Jag har också poängterat att studenterna faktiskt inte konkurrerar med varandra. Det finns

inom det betygssystem som tillämpas inte ett begränsat antal VG att disponera inom

gruppen. Snarare har de mycket att vinna i sin egen inlärnings- och utvecklingsprocess på

att kritiskt granska varandra och komma med konstruktiv återkoppling.

Pedagogisk grundsyn och metodik

Under senare år har jag bl.a. inspirerats av den pedagogiska metoden Inquiry-Based

Learning (IBL). Den innebär att studenter själva aktivt söker och skapar kunskap genom

att egna erfarenheter betonas och att undervisningen följer denna process (t.ex. Myrvold

2009). Metoden kallas på svenska forskningsbaserat lärande eller ibland

”studentforskning”. I olika forskningsaktiviteter tränar studenterna olika aspekter av

kritiskt tänkande, självreflektion och färdigheter för livslångt lärande. IBL innebär

emellertid även att ett metaperspektiv anläggs, så att lärande- och forskningsprocessen

medvetandegörs hos studenterna (ibid. 2009, s. 2ff.).

Jag har framför allt arbetat med metoden på de uppsatsskrivarkurser jag designat och

hållit, vilket passat mycket bra, då uppsatsskrivande kan sägas vara IBL-orienterat i sig

själv. Jag har även använt det i utvecklandet av en högskolepedagogisk kurs för

fakultetslärare. Studenterna formulerar sina egna problemställningar för

forskningsuppgifter som de sedan utför och skriver om, och de olika momenten

diskuteras och ventileras utförligt. Studenterna förses med verktyg och teoretisk kunskap

vid föreläsningar och seminarier. De läser andras texter, vilka sedan analyseras med


Sida 14 av 25

avseende på teori, metod, argumentation, konklusion, osv. Med hjälp av de teoretiska

ramarna för IBL har jag tydliggjort och utvecklat detta ytterligare.

Ett utökat och mer medvetet användande av IBL har till exempel syftat till att hjälpa

studenterna att verkligen använda sig av de kunskaper i teori och metod när de skriver

sina egna forskningshistoriska kapitel och väljer teoretiskt perspektiv för uppsatserna. Det

är en angelägen förändring eftersom den information som lyfts fram i litteratur och på

föreläsningar annars tenderar att bli lösryckt och svårbegriplig och dessutom riskerar att

snabbt falla i glömska. Med större inslag av IBL blir kunskaperna förhoppningsvis i

högre grad överförbara på den egna forskningsuppgiften, som en transfer-effekt (jfr

Braddley et al 2009 125ff., 176ff). IBL bidrar också till att undervisningen mer effektivt

kan anpassas till den enskilde studentens kunskapsnivå och behov.

För att återknyta till Fox resonemang om olika lärarroller och lärprocesser, skulle man

kunna säga att IBL-inspirerad undervisning är en lärandeprocess som genom sin yvighet

tar längre tid i anspråk, men som i sannolikt också resulterar i en djupare och mer

nyanserad – varför inte artrik? – kunskap. Jag vill dock, i anslutning till detta, även

poängtera att jag inte är en motståndare till regelrätta katederföreläsningar. Jag kan

mycket väl se fördelarna även med sådan undervisning, men jag tror på att inom ramen

för en kurs och även ett enskilt undervisningstillfälle variera undervisningsinslagens

karaktär.

Bildning och de generella kompetensernas värde

En annan fråga som har engagerat mig är generella eller generiska kompetenser och även

frågan om humanistiska ämnens bildande roll. Att förespråka det senare kan ibland nästan

vara som att svära i kyrkan, inte minst i relativt yrkesorienterade och

arbetsmarknadstillvända utbildningar som de arkeologiska. Samtidigt är det något som

har stor aktualitet. I ett pilotprojekt som under två år (2010-2012) löpte vid de

Humanistiska och teologiska fakulteterna, Lunds universitet, diskuterade ett antal

universitetslärare hur vi skulle kunna tydliggöra detta för våra respektive ämnens

studenter. Jag var en av projektets deltagare. I projektet poängterades vikten av att stärka

studenternas professionella självförtroende och att även mer generella kompetenser bör

tydliggöras och medvetandegöras för dem inom undervisningen.

Humanioras attraktionsvärde i samhället och på arbetsmarknaden går utöver de

ämnesspecifika kompetenserna (Alsheimer 2004). Förmågan att kritiskt värdera stora

mängder komplex information, att ifrågasätta, att kontextualisera och kreativt analysera

den, och på ett elegant sätt verbalisera detta, är exempel på mer generella kompetenser

som humanistisk ut/bildning brukar anses stå för. Dessa kompetenser kräver en bred (ut-

)bildning som möjliggör associationer och kritisk jämförelse. Pedagogen William Perry

har påpekat hur svårt det är att skilja en individs personliga utveckling från hens

utveckling som analytisk student eller forskare (Perry 1988, s. 158). Så tror jag också att

det är; det är kommunicerande kärl, och därför, menar jag, är ett bredare synsätt på

utbildning, än som varandes enbart ämnesmässig, viktigt.


Sida 15 av 25

Arkeologi är ett humanistiskt ämne med traditionellt sett relativt specifika

arbetsmarknadsrelevans, och jag menar att vi ska värna den specifika yrkesrelevansen.

För att vi med gott samvete ska kunna uppmuntra våra studenter att söka arbete inom ett

vidare fält i namn av sin humanistiska utbildning (vilket ofta är många studenters

verklighet efter examen) är det emellertid viktigt att vi även vågar lyfta de mer generella

kompetenserna och synliggöra dessa genom hela utbildningen. En utbildning inom de

historisk-arkeologiska ämnena kan ge både de ämnesspecifika och yrkesorienterade

förmågorna och de genreriska humanistiska komptenser som nämns ovan. Dessutom kan

vi ge våra studenter många generellt användbara kompetenser som är mer speciella för

våra ämnen, som förmågan att tänka i tidsdjup, förmågan att översätta en tvådimensionell

gestaltning till en tredimensionell förståelse, samt vanan att kombinera humanistiska och

naturvetenskapliga metoder, tänkesätt och kommunikationer. Detta bör genomsyra

utbildningarna hos oss och färga såväl kursupplägg som litteraturval, vilket kan göras

med hjälp av allt från IBL och val av uppsatsämnen, till att framhäva värdet av att även

läsa hela böcker (där längre resonemang kan föras), inte bara artiklar (där kortare, mer

komprimerade resonemang förs).

Sammanfattningsvis …

… kan jag säga att jag ser en tydlig utveckling i mig själv som universitetslärare; en

utveckling som jag tror gått relativt snabbt. Detta, tänker jag mig, kan förmodligen delvis

förklaras med att jag hade vissa pedagogiska erfarenheter i form av olika slags

förmedling och undervisning (av både barn och vuxna), redan innan jag började vid

akademien. Men det beror ännu mer, tror jag, på att jag tycker att det är intressant med

pedagogik och inspirerande att ta del av andras erfarenheter och idéer i ämnet. Samtidigt

finns det naturligtvis oändligt mycket mer för mig att erfara, lära mig och utveckla; något

jag ser fram emot.

Referenser

Alsheimer. L. 2004. Bildningsresan. Från ensidig instrumentell utbildning till

sammanhangsskapande bildning. Stockholm: Prisma.

Fox, Dennis. 1983. Personal Theories of Teaching. Studies in Higher Education Vol. 8

No. 2. London: Routhledge.

Myrvold, K. 2009. Forskningsbaserad undervisning. Utvärdering av övningar på en

religionshistorisk kurs. Lund.

Perry, William G. 1988. Different Worlds in the Same Classroom. Improving Learning:

New Perspectives. Red: Paul Ramsden. Nichols Publishing Company.

UNDERVISNINGSERFARENHET


Sida 16 av 25

Min sammanlagda undervisningserfarenhet vid Institutionen för arkeologi och antikens

historia i Lund uppgår till 1128 klocktimmar (t.o.m. VT 2014). Jag har undervisat såväl

på grundnivå som på avancerad nivå. Jag har haft kursansvar och har själv planerat och

lagt upp kursers innehåll. Den mesta undervisningen har bedrivits på engelska.

Jag har även konstruerat en kurs, haft delat kursansvar och undervisat fakultetslärare i

högskolepedagogik på fortsättningsnivå vid Center for Educational Development, för

HT-fakulteterna vid Lunds universitet 2012-2015.

Jag har tagit sammanlagt 7,5 hp i högskolepedagogik vid Humanistisk-Teologiska

Fakulteten vid Lunds universitet. Jag har även fortbildat mig vid ex. den stora

internationella konferensen ICED 2014, där jag ffa intresserade mig för Structures for

pedagogical and educational development.

Hösten 2013 håller jag i en kurs om projektarbete som arbetsform, för studenter på

masternivå. Kursen är avslutande delkurs på en fältarkeologisk terminslång kurs,

ARKN06:6.

Sedan våren 2010 har jag vid Institutionen för arkeologi och antikens historia i Lund

hållit kursen Master’s Thesis (Examensarbete för masterexamen, 30hp, först kurskod

ARKM01, senare ämnesindividuella kurskoder ARK M21, ARK M22, ARK M23 &

ARK M24). Även de studenter som valt att skriva magisteruppsats samt

masterpåbyggnadsuppsats (ARKM02 & ARKM04), har gått kursen. Inför kursens

introducerande i masterprogrammet VT 2010 fick jag i uppgift att planera och konstruera

kursen och dess innehåll utifrån kursplanen och jag har sedan dess (varje vårtermin) hållit

i de moment av kursen som inte utgörs av den individuella studenthandledningen, utan av

seminarier och föreläsningar. Kursen har hållits på engelska. Arbetet med dessa kurser

utgör den största delen av min undervisningserfarenhet.

Under hösten 2008 och 2009 undervisade jag dessutom i fält på kursen Fältarkeologi och

landskapstolkning i praktik och teori: Arkeologisk och byggnadsarkeologisk

undersökning (ARKM13:4). Kursen bedrevs som arkeologisk undersökning av Uppåkra

järnåldersboplats.

Vid min heminstitution har jag även hållit enstaka föreläsningar på andra kurser,

huvudsakligen med anknytning till mitt avhandlingsämne (SAS-kursen Health and diet

through human history, SAS-kursen Life and death, SAS-kursen Life and death,

HOSA03 Bioarkeologi).

Hösten 2012 utvecklade och ledde jag, tillsammans med Maria Larsson, CED, kursen Att

handleda studenters skrivande. Högskolepedagogisk påbyggnadskurs för HT-

fakulteternas lärare, Lunds universitet, samt höll i en av tre föreläsningar på kursen.

Kursen har även givits 2013 och 2014 och kommer att ges igen hösten 2015.

PEDAGOGISK UTBILDNING


Sida 17 av 25

Jag har tagit sammanlagt 7,5 hp i högskolepedagogik vid Humanistisk-Teologiska

Fakulteten vid Lunds universitet. Dessa fördelar sig på

Högskolepedagogisk grundkurs, 2010, 3 hp. Paper: På gemensam resa. Kursen

för masterexamensarbete som skrivargrupp.

Högskolepedagogisk fortsättningskurs, 2011, 4,5 hp, Paper: Utökad IBL för att

maximera masterstudenters djupförståelse av och förmåga till teoretisk

perspektivisering i sina uppsatsarbeten.

KURSUTVECKLING OCH UTBILDNINGSADMINISTRATION

Jag har ensam utvecklat den teoretiska och metodiska uppsatskursen på kurserna

Master’s Thesis (Examensarbete för masterexamen, 30hp, först kurskod ARKM01,

senare ämnesindividuella kurskoder ARK M21, ARK M22, ARK M23 & ARK M24).

Magisteruppsatskursen och masterpåbyggnadskursen (ARKM02 & ARKM04), samt varit

kursansvarig på dessa kurser.

Jag har, tillsammans med Maria Larsson vid CED, utvecklat och ansvarat för kursen Att

handleda studenters skrivande. Högskolepedagogisk påbyggnadskurs för HT-

fakulteternas lärare, Lunds universitet, hösten 2012. Kursen kommer även att hållas

hösten 2013.

Jag var en av deltagarna i pilotprojektet Kompetensers användbarhet vid Humanistisk-

Teologiska Fakulteten, Lunds universitet 2010-2011.

Jag ingår i en projektgrupp som ska utveckla en masterkurs om 15hp på temat textualitet.

Kursen kommer att ta upp frågor om texttolkning, källkritik och användandet av texter

som källmaterial i de fyra olika ämnesområdena vid Institutionen för arkeologi och

antikens historia, Lunds universitet.

PEDAGOGISKA ARBETEN OCH LÄROMEDEL

Inom ramen för de högskolepedagogiska kurser jag tagit har jag författat två uppsatser.

I uppsatsen På gemensam resa. Kursen för masterexamensarbete som skrivargrupp

diskuterar jag och reflekterar kring olika lärarroller och min egen utveckling som

universitetslärare.

I uppsatsen Utökad IBL för att maximera masterstudenters djupförståelse av och förmåga

till teoretisk perspektivisering i sina uppsatsarbeten diskuterar jag utmaningen i att möta

en såväl kunskapsmässigt som ämnesmässigt heterogen studentgrupps skiftande behov

och förutsättningar. Problematiken diskuteras utifrån en konkret kurs, nämligen den

internationella masterexamenskurs, som jag hållit i sedan dess start 2010. Jag föreslår ett


Sida 18 av 25

stort inslag av Inquiry Based Learning, eller forskningsbaserat lärande, för att i så hög

grad som möjligt få studenterna att känna att de kan ta vid och utvecklas från de

individuella förutsättningarna. Arbetet var samtidigt en kursutveckling av ämneskurserna

Master’s Thesis.

Denna uppsats används sedan dess (2012) som kurslitteratur på motsvarande

Högskolepedagogisk fortsättningskurs.

Jag har dessutom presenterat mina idéer och de resultat kursutvecklingen givit på en

högskolepedagogisk inspirationskonferens vid Lunds universitet, 2012, under titeln

Uppsatsskrivande som forskningsbaserat lärande. Pappret kommer att publiceras i den

konferensvolym som planeras att utkomma hösten 2013.

Jag har även skrivit en artikel i ämnet vilken är publicerad i tidskriften Högre utbildning,

2013, Vol. 3: nr 2.

För Högre utbildning Vol. 3: nr 2, 2013 har jag även recenserat en bok, Examensarbetet

på lärarutbildningen. En kollektiv process, av Bengt Linnér och Katarina Lundin, utgiven

på Studentlitteratur 2011.

ÖVRIGA PEDAGOGISKA MERITER

Under 7 månader 2000-2001 var jag anställd som handledare/utbildare vid

Utbildningshuset Öresund, Malmö kommun. Jag undervisade då vuxna arbetssökande i

grundläggande datorkunskap, Officepaketet samt Dreamweaver.

Under sju månader 1999-2000 arbetade jag som vikarierande fritidspedagog på framför

allt Sorgenfriskolan i Malmö.

VÄRDERING AV PEDAGOGISKA INSATSER

Jag har relativt stor undervisningserfarenhet i jämförelse med många andra

nydisputerade. Jag har, framför allt genom kursansvaret och uppbyggnaden av de

teoretiska och metodiska momenten på magister- och masteruppsatskurserna i arkeologi,

historisk arkeologi, antikens kultur och samhällsliv samt historisk osteologi, fått ta ett

stort utbildningsansvar vid Institutionen för arkeologi och antikens historia i Lund.

Jag har undervisat i så olika ämnen som fältarkeologisk metodik och vetenskapsteori,

uppsatsskrivandets hantverk och mer ämnesspecifika saker som läkekonst och

kroppsuppfattning under medeltiden i Norden och Europa. Jag har blivit ombedd att

under hösten hålla en kurs om kulturmiljölagstiftning och uppdragsarkeologisk

projektformulering.

Mitt projektarbete (om kursutvecklingen av masteruppsatskurserna vid min

heminstitution) på den högskolepedagogiska fortsättningskursen vid HT-fakulteten vid


Sida 19 av 25

Lunds universitet, ledde till att jag tillfrågades av CED (som har hand om den

högskolepedagogiska utbildningen) om att vara med och utveckla en högskolepedagogisk

kurs för fakultetens lärare om att handleda studenters uppsatsskrivande. Detta får ses som

ett starkt erkännande av kvaliteten och allmänintresset av mina pedagogiktankar kring

studenters uppsatsskrivande.

Den återkoppling på min undervisningsmetodik och pedagogik samt kursupplägg, som

jag fått från såväl studenter som lärare vid fakulteten, har över lag varit mycket positiv.

ADMINISTRATIVA MERITER OC LEDNINGSUPPDRAG

UPPDRAG OCH ERFARENHETER

Under min tid som doktorand vid Lunds universitet har jag dessutom engagerat mig i

diverse fora, där jag fått värdefulla administrativa erfarenheter, både på institutionsnivå

och på fakultetsnivå. Jag har även administrativ erfarenhet som kursansvarig för

universitetskurser, samt mångårig administrativ erfarenhet från projektarbeten inom

uppdragsarkeologin och annan arkeologisk projektverksamhet.

Jag har administrativ erfarenhet efter att under flera år (2010-2013) ha varit kursansvarig

för institutionens magister- och masteruppsatskurser. Jag har även utvecklat och

administrerat en högskolepedagogisk kurs vid HT-fakulteten, Lunds universitet.

Under perioden juli 2009 t o m juni 2011 satt jag som doktorandrepresentant som

ordinarie ledamot i Forskningsnämnden, Humanistiska fakulteten, Lunds universitet.

Under perioden juli 2009 t o m juni 2012 satt jag som doktorandrepresentant som

ledamot i Lärarförslagsnämnden, Humanistiska fakulteten, Lunds universitet (ordinarie

fr.o.m. juli 2011 t.o.m. februari 2012, suppleant fr.o.m. juli 2009 t.o.m. juni 2011 samt

fr.o.m. mars t.o.m. juni 2012).

Under perioden januari 2008 t o m juni 2011 satt jag som doktorandrepresentant i

institutionsstyrelsen och i ledningsgruppen vid Institutionen för arkeologi och antikens

historia, Lunds universitet.

Från mitt arbete inom uppdragsarkeologin vid UV Öst och UV Bergslagen har jag

omfattande och flerårig administrativ erfarenhet genom utformande och genomförande av

upphandlingsärenden och projektplaner, samt av projektledarskap i arkeologiska

uppdragsärenden. Jag arbetade självständigt eller i grupp, med samtliga moment från

projektens början till dessas slutföranden, inklusive rapportskrivning och annan

förmedling av resultat.


Sida 20 av 25

Vid Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen fick jag 2007, tillsammans med Leif

Karlenby, förtroendeuppdraget att utforma kontorets kunskapsuppbyggnadsplan. för

RAÄ UV Bergslagen.

Inom ramen för min anställning som projektassistent i RockCare

(Riksantikvarieämbetet), arbetade jag bland annat med att planera, arrangera och

rapportera projektetsinformations- och expertmöten, konferenser, fältseminarier, med

mera. Jag fungerade även som förbindelselänk mellan konsulter och andra projektets

medarbetare, inom och utom Sverige.

Under våren 2006 var jag engagerad som fackombud för DIK vid RAÄ UV Öst, innan

jag flyttade därifrån till min tillsvidaretjänst vid UV Bergslagen.

MEDVERKAN VID PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV KONFERENSER

Jag har, tillsammans med Mats Mogren och Ulla-Isabel Zagal-Mach Wolf, medverkat till

att ordna två endagarsseminarier vid Lunds universitet, inom ramen för projektet Nordens

tidiga urbaniseringsprocesser i komparativ global belysning: förutsättningar,

mekanismer och variation 700-1200.

Vid Institutionen för arkeologi och antikens historia i Lund var jag under en tid,

tillsammans med Deborah Olausson, arrangör för föreläsningsserien Lunchseminarier.

Som projektassistent inom Riksantikvarieämbetets projekt RockCare hade jag 2001 ett

stort ansvar för arrangerandet av en internationell flerdagarskonferens i Tanumshede, på

ämnet hällristningar, tolkningar och dokumentationsmetoder.

LEDARSKAPSUTBILDNING

Jag har gått två olika kortare projektledarutbildningar under min tid som anställd vid

Riksantikvarieämbetet UV Öst åren 2003-2006. Den ena kursen handlade om

projektledarskap, gruppdynamik och dylikt. Den andra kursen hade mer juridisk

inriktning och behandlade ansvar och juridiska spörsmål när man arbetar som

projektledare med personalansvar.

Jag är mycket intresserad av ledarskapsfrågor och skulle gärna fortbilda mig inom detta.

MERITER FRÅN OMVÄRLDSKONTAKTER OCH FRÅN

INFORMATION OM FORSKNING OCH UTVECKLINGSARBETE


Sida 21 av 25

Mitt arbete med den tredje uppgiften har framför allt bestått i hållandet av

populärvetenskapliga föredrag och författandet av artiklar, samt i medverkan i olika

media. Jag har även guidat på arkeologiska fornlämningar samt recenserat ett par

publikationer; en arkeologisk och en högskolepedagogisk.

Samverkan med det omgivande samhället med utgångspunkt i den egna vetenskapliga

och pedagogiska verksamheten

Mitt arbete med den tredje uppgiften har framför allt bestått i hållandet av

populärvetenskapliga föredrag och författandet av artiklar, samt i medverkan i olika

media. Jag har även guidat på arkeologiska fornlämningar samt recenserat ett par

publikationer; en arkeologisk och en högskolepedagogisk.

Under rubriken ovan kan främst nämnas att jag under årens lopp varit flitigt engagerad

som föreläsare för allmänheten i olika sammanhang samt att jag arbetat som

guide/informatör vid fornlämningar, särskilt Nämforsen, där besökarna fick prova på

olika sysslor på den rekonstruerade stenåldersboplatsen.

2014 blev jag utvald att representera Lunds universitet vid bokmässan i Göteborg, där jag

framträdde i ett ”samtal” med Ann Moen och där min avhandling såldes.

Jag har även gjort barnprogram tillsammans med Svenska Barnprogram, vilket inbegrep

inte bara själva agerandet i filmerna, utan även att agera bollplank och faktagranskare

inför manusförfattandet.

Information om forskning och utvecklingsarbete

Jag har, sedan min tidigaste arkeologiska karriär, hållit populärvetenskapliga föredrag om

fältarkeologiska eller forskningsmässiga resultat (16 st), i en rad olika sammanhang,

främst för vuxen publik. Fältarbetena i Skänninge inbegrep periodvis även regelbundna

och välbesökta guidningar i fält.

Jag har även informerat om fältarbetes- och forskningsresultat i olika media (radio, TV,

tidningar). Jag har dessutom författat en rad artiklar (7 st) med populärvetenskaplig

inriktning. 2014 var jag utvald att representera Lunds universitet vid bokmässan i

Göteborg.

Vidare håller jag för närvarande på att skissa på en populärvetenskaplig bok som baserar

sig på mina avhandlingsresultat; ett ämne som representanter ur förlagsbranschen visat

preliminärt intresse för.

Guidearbeten


Sida 22 av 25

Sommaren 1999 arbetade jag som guide och informatör för Stiftelsen Nämforsen, vid

den plats för levandegörande av Nämforsens hällristningsmiljö och undersökta boplats,

som byggts upp vid forsens strand.

Inom Skänningeprojektet gav vi regelbundna guidningar av vissa av

undersökningsplatserna och informerade om resultaten och om hur fältarbetena

fortskred.

Populärvetenskapliga föredrag:

Läkare och läkande i Sverige under medeltid och renässans. Sydsvenska

medicinhistoriska Sällskapet, Lund, 15 september 2014.

Medeltida läkekonst – i klostren och utanför, Kalmar Renässans gille, Kalmar, 24

november 2013.

Medeltida läkekonst – i klostren och utanför, Dalby bibliotek, i arrangemang av

Kulturkvadranten i Dalby, 22 oktober 2013.

Den läkande handen. Läkekonsten som hantverk under medeltiden, Kulturnatten i Lund,

Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet, 17 september

2011

Medeltida läkekonster i Sverige. Några äldre uppfattningar och nya rön. Limhamns

Arkeologisällskap, Malmö, 4 april 2011

Medeltidens läkekonst. Vänskapens hus, Lund, 7 november 2009

Medeltidens läkekonst. VikingaTiders sommarföreläsningar, Löddeköpinge, 16 juli 2009

I Guds och läkarens hand – medeltida patientperspektiv, inom ramen för Humanist- och

Teologdagarna 2009 med temat ’Rädsla och tröst’ på Språk och litteraturcentrum,

Lunds Universitet, 24 april 2009

Om vikten av att vara vid sunda vätskor, Kulturnatten i Lund, Institutionen för arkeologi

och antikens historia, Lunds universitet, 20 september 2008

Medeltida och tidigmodern läkekonst i Sverige, Föreläsningsserien Arkeologi för alla,

Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet, 4 mars 2008

Läkekonsten under medeltiden, Folkuniversitetets föreläsningsserie utmed Eriksgatan i

Östergötland, 19 augusti 2006

Att bo granne med eliten. Resultat från Riksantikvarieämbetets arkeologiska

undersökningar i Skänninge. Normlösa hembygdsförening, mars 2006.

Bebyggelselämningar från vikingatid och medeltid i Skänninge, Rotary i Borensberg,

september 2005.


Sida 23 av 25

Medeltida bebyggelse i Skänninge, Föreläsningsserie, Skänninge Stadshotell, september

2005.

Bebyggelselämningar från vikingatid och medeltid i Skänninge, Skänninge

medeltidsmarknad, september 2005.

Bebyggelselämningar från vikingatid och medeltid i Skänninge, Rotary i Linköping,

augusti 2005.

Medeltida bebyggelse i Skänninge. Riksantikvarieämbetets arkeologiska underökningar,

Skänninge Medeltidsmarknad, 4 september 2004.

Medeltida hantverk i Skänninge, Motala stadsbibliotek, 13 februari 2004.

Recensioner:

Bergqvist, J. 2010. Recension: Arkeologiska upptäckter i Sverige av Anna Lihammer. I

RIG nr 3.

Bergqvist, J. 2013 Recension: Examensarbetet på lärarutbildningen. En kollektiv process,

av Bengt Linnér & Katarina Lundin. Studentlitteratur, 2011, 96 s. I tidskriften

Högre utbildning Vol. 3: nr 2, 2013

Medverkan i media:

Jag har uppmärksammats för min forskning inom ramen för avhandlingsarbetet inom

olika media och har även förmedlat resultat från uppdragsarkeologiska projekt . Utöver

detta har jag dessutom medverkat i en barnprogram-TV-serie om tio program (Svenska

Barnprogram/UR), som arkeologisk expert.

”Digerdöd slog ut kunskap om läkekonst.” Intervjuvad på Lunds universitets hemsida.

2013-06-12

”Digerdöd slog ut kunskap om läkekonst.” Intervjuvad i Aktuellt om vetenskap och hälsa.

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region

Skåne. 2013-06-11

Medverkat som ”medeltidsexpert/arkeolog” i serie om 10 program Med Achmed i

medeltiden. Målgrupp: Barn årskurs 4-6. Producerat av Svenska Barnprogram SvT

under 2009, sändning hösten 2010 samt repriserad vid ett flertal tillfällen, senast

våren 2013.

SR P1, Vetenskapsradion historia, 2009-01-15 Intervju om min forskning av Tobias

Svanelid.

Farmacifacket 2008-12-12 ”Hon gräver i apotekens historia”, Intervju om min forskning.


Sida 24 av 25

Radio P4 Västmanland 2006-08-25 ’Fornlämningar värnas vid Rudbeckianska’,

Intervjuad om arkeologisk undersökning vid Rudbeckianska skolan i Västerås.

Västerås tidning 2006-06-17 ’Vi har gjort ett helt enastående fynd’ Intervjuad om

arkeologisk undersökning vid Rudbeckianska skolan i Västerås.

Västmanlands Läns Tidning 2006-06-05. ’Stadsvapen unikt fynd’. Intervjuad om

arkeologisk undersökning vid Rudbeckianska skolan, Västerås.

3:an 2006-03-23, v. 12 ’På resa genom Skänninges historia’, Intervjuad angående

föredrag om Skänninge för Normlösa Hembygdsförening.

Närkes Allehanda 2006-02-02. ’Svampfynd som förbryllar’. Intervjuad om arkeologisk

undersökning i Kv. Kilen, Örebro.

Norrköping tidningar 2005-11-17 ’Vilka sysslor förekom långt innan mackens tid?’

Intervjuad om arkeologiska undersökningar i Skänninge.

Östgötakorrespondenten/Corren 2005-07-07 ’Berättelsen om Skänninge tar form’.

Intervjuad om arkeologisk undersökning i Skänninge.

Sveriges Radio P4 Östergötland 2005-06-16. ’Vikingatida fynd i Skänninge.’ Intervjuad

om arkeologisk undersökning i Skänninge.

På Väg. Tidning om Vägverket Produktion Nr 5/2004, Årg. 12 ’Utgrävning i Sveriges

gamla maktcentrum’ Intervjuad i samband med arkeologisk undersökning i

Skänninge.

Rallaren nr 9/2003, årg. 15 ’Arkeologi vid spåret. Dubbelspår ger ny bild av forntiden’

Intervjuad om arkeologisk undersökning i Skänninge.

PERSONLIGA EGENSKAPER

Jag är en ambitiös och strukturerad person. Min målmedvetenhet och förmåga att

”leverera” och hålla dead lines har tillsammans gjort att jag gått tämligen snabbt fram

sedan min första säsongsanställning som arkeolog, via tillsvidareanställning inom

uppdragsarkeologin och till disputation inom avsatt tid, allt på drygt ett decennium. Jag är

mycket självständig och drivande och trivs med att ta stort personligt ansvar. Jag tycker

om att med jämna mellanrum lämna min ”comfort zone” för nya utmaningar, och att

känna hur jag växer med dessa.

När det gäller forskning så stimuleras jag särskilt mycket av ämnen som ligger lite

utanför de ämnesmässiga huvudfårorna. Min erfarenhet att dock samtidigt att det mesta

blir intressant och engagerande när man fördjupar sig i det, och jag tycker att själva

forskandet, själva forskningsprocessen från första rön till färdig publikation, är mycket


Sida 25 av 25

stimulerande. Att skriva min avhandling har nog varit det roligaste jag gjort i mitt

yrkesliv hittills, och jag längtar redan efter att göra något likande igen. Jag uppskattar

även själva skrivandet - hantverket, processen – mycket och har flera idéer och drömmar

om böcker jag vill skriva, inom arkeologi och även helt andra ämnen.

Jag har som regel lätt för att samarbeta med mina kollegor och försöker måna om en god

atmosfär. Jag tycker att kollegial lyhördhet och lojalitet (vilket mycket väl kan samsas

med konkurrens, som ju behövs i vissa sammanhang) är viktig på en arbetsplats. Jag är

övertygad om att människor blir mer produktiva och kreativa om de trivs, känner

uppskattning och trygghet i kollegiet och i strukturen. Samma inställning har jag i min

pedagogiska gärning, där jag vill stärka och coacha studenterna så mycket jag bara kan

och gläds mycket när jag ser dem växa och utvecklas.

Jag tror mer på att engagera mig och försöka åtgärda missförhållanden, än att beklaga

mig utan att göra något för att förbättra. Jag föredrar att ta få ansvar och aktivera mig –

och uppskattar även kollegor med sådan inställning – för att en verksamhet ska hålla så

hög kvalitet som möjligt i olika avseenden. Inom mitt arbete vid Lunds universitet har

detta bland annat tagit sig uttryck i att jag engagerat mig som doktorandombud, suttit i

institutionsstyrelsen, i fakultetens Lärarförslagsnämnd och Forskningsnämnd, men även i

att jag engagerat mig i olika utvecklingsarbeten vid institutionen och vid fakulteten.

Det finns ett liv även utanför arbetet, och för mig är det viktigt att det är så. Jag tror det är

mer berikande inte bara på ett personligt plan, utan även kvalitetshöjande för den

professionella prestationen, om man har en sådan balans, snarare än om man låter arbetet

ta all tid. Under senare år har jag bland annat ägnat mig åt amatöropera på relativt hög

nivå. Att ha en så pass högpresterande hobby har för mig varit ett värdefullt komplement

för att balansera fritid mot ett krävande arbete som doktorand. Att stå på scen och

”leverera” färgas, för mig, av samma ambitiösa inställning och förmåga till samarbete,

som jag har i arbetslivet, men tar samtidigt helt andra (de konstnärliga, musikaliska,

karismatiska, teatraliska) sidor av mig i anspråk.

Jag är även engagerad i frågor som rör ekologisk hållbarhet och etisk produktion och är

utbildad s.k. ”KRAV-ambassadör”.

Johanna Bergqvist

meritförteckning och cv - lunds universitet...jag disputerade på min omfattande avhandling den 26...

Documents