LOGOPEDNYTTNummer 4 maj 2003

Medlemstidning för

Workshop iNewcastle

Referatfrån

stämman

2 LOGOPEDNYTT 4/03

Ordinarie styrelse-ledamöter

Innehåll 4-03

5

Omslag: All Saints Church, NewcastleFoto: Graeme Peacock, tack till Newcastle Gateshead Initiative

Ingrid KongslövOrdförandeArb: 040-683 07 15Mob: 0733-42 99 47ingrid.kongslov@dik.se

Inger GillholmLedamotinger.afasi@telia.comTel 0455-73 10 00

Ulrika GuldstrandLedamotulrika.guldstrand@staffanstorp.seTel 046-25 11 00

Karin HuddeniusLedamotkarin.huddenius@ksk.dll.seTel 0155-24 50 00

Åsa MogrenLedamotasa.mogren@vgregion.seTel 031-61 10 00

Sanna WennerfeldtLedamotsanna.wennerfeldt@orebroll.se

Raffaella ÖckingerStudentledamotTel: 08-549 045 01Mobil: 070-567 45 01raffaella.ockinger.510@student.ki.se

DÅ VAR DET DAGS!Presentation av de nya redaktörerna.RIKTLINJER FÖR STROKESJUKVÅRDEn kort rapport från påbörjat arbete

STRUKTURERAD FUNKTIONELL BEHANDLINGAlla afatiker kan få förutsättningar för ökad delaktighet.

SVENSKA CCCEn presentation av Children’s Communication Check-list som översatts till svenska.

VÅRA STYRELSEMEDLEMMAR!Korta presentationer av medlemmarna i den nya styrelsen.

LOGOPEDSTÄMMANSummering samt referat från stämman.

SLOGVerksamhetsberättelse oktober 2001 – oktober 2002

STUDENTUELLTLäckra logopeder lanseras.

RECENSIONTecken Som Stöd till talet.

69

16

1210

15

20

LOGOPEDNYTT 4/03 3

SLOFBox 760, 131 24 Nackaslof@dik.se

ANSVARIG UTGIVAREBritt Marie HäggströmDIK-förbundetBox 760, 131 24 NackaTel: 08-466 24 00Fax: 08-466 24 13

TRYCKNordisk Bokindustri AB

LAYOUTPetra Flood, Nordisk Bokindustri AB

ARTIKLAR SÄNDES TILL REDAKTÖRERNA:Camilla Björnram, tel 031-342 56 64Fax 031-49 19 41Enheten för neurologopediSahlgrenska UniversitetssjukhusetHögsbo sjukhus, byggnad 1400 43 Göteborg

Elvira Berg, tel 031-775 86 19Habiliteringen CentrumAmerikaskjulet, uppg D, 3 tr414 63 Göteborglogopednytt@dik.se

Redaktionen förbehåller sig rätten attspråkligt ändra och förkorta bidrag.

ANNONSER SÄNDES TILL:Caroline KejnemarDIK-förbundetBox 760, 131 24 NackaTel: 08-466 24 11Fax: 08-466 24 13caroline.kejnemar@dik.se

UTGIVNINGSPLAN:Nr Manus- Annons Platsann Läsaren

stopp stopp stopp tillhanda5 15/5 21/5 23/5 11/66 7/8 13/8 15/8 2/9

ANNONSPRISER (inkl. moms)Annons Plats-/ Produkt-storlek Kursannons annons1/1-sida 7 250:- 4 610:-2/3-sida 6 380:- 3 730:-1/2-sida 5 000:- 3 250:-1/3-sida 4 390:- 2 850:-1/4-sida 3 550:- 2 320:-1/8-sida 2 830:- 1 900:-

Tillägg för begärd placering: 15%Tillägg för dekorfärg: 10%

Prenumerationspris: 500:-/årLösnummerpris: 50:-Temanummer: 50:-

Ledare

Ingrid KongslövOrdförande

SLOF

Detta nummer innehåller en hel del referat av föreläsningar från årets Logopedstämma. De kollegor jag mött och haft kontakt med sedan Logopedstämman harsamtliga varit väldigt positiva och nöjda med årets arrangemang. Trots att alla har

olika intresseområden inom logopedi så har de allra flesta ett gemensamt behov av attträffa kollegor från hela landet. Logopedstämmans syfte är självklart att erbjuda relevantaoch intressanta föreläsningar av hög kvalitet. Lika viktig är dock den sociala aspekten ochglädjande nog ser vi en liten men stadig uppgång av antalet deltagare på Logopedstämman.Detta gläder oss som är arrangörer då det ger oss en fingervisning om att vi är på rätt spår.

Hur kommer det sig då att Logopedstämman är en sådan succé och bara blir bättre ochbättre? En anledning är naturligtvis att Camilla Linnander som varit kursansvarig de se-naste åren fått en ökad erfarenhet och vid det här laget vet när, var, hur och vad som skafixas för att få i hop en Stämma. En annan anledning kan också vara att avgående styrelsesom tillsammans med Camilla arrangerat de senaste tre Stämmorna blivit väl samman-jobbade efter flera års samarbete. Den allra största anledningen är dock att Logoped-stämman aldrig hade blivit vad den är om det inte hade varit för er! Utan alla logopedersom har kommit in med utvärderingar efter deltagande i Logopedstämman, utan allalogopeder som kommit med synpunkter och önskemål på innehåll och föreläsare ochutan alla logopeder som kommit till Logopedstämman för att lyssna, diskutera och umgåshade det ALDRIG blivit någon Logopedstämma överhuvudtaget.

Nästa Stämma ska arrangeras av en alldeles ny styrelse med en alldeles ny kursansvarig.För att kunna behålla den kvalitet som vi nu har uppnått behöver vi mer återkoppling ännågonsin från alla er logopeder ute i landet. Med risk för att slå in öppna dörrar vill jagupplysa er om att det inte är olagligt att komma med förslag och synpunkter rörandeLogopedstämman när som helst. Vanligtvis får vi allra mest information precis efter ellerstrax före en Stämma. Det finns dock inget som hindrar er från att skicka ett mail eller slåen signal mellan dessa två tillfällen. Det kan ju var så att just du läser en artikel av enperson som är oerhört intressant och som kan vara matnyttig att ta del av för fler kollegor.Det kan också vara så att ni på ert sjukhus har en fantastiskt duktig föreläsare vid någonfortbildningsdag som borde få möjligheten att föra fram sina rön inför en fjärdedel av densvenska logopedkåren. Det kanske också är så att du själv eller din kollega just nu driverett spännande projekt som mer än väl förtjänas att lyftas fram bland Sveriges logopeder.Styrelsens maillådor är alltid öppna och vi hoppas och vill verkligen att nästa Stämma skabli minst lika bra som de föregående.

Så ta dig en funderare; Vem skulle du vilja lyssna till vid kommande Logopedstämma?Vad skulle du vilja se eller göra på kommande Logopedstämma? Vad tror du skulle lockaännu fler kollegor till en Logopedstämma?

Nästa Stämma äger rum våren 2005. Hur ska den se ut ?

4 LOGOPEDNYTT 4/03

SLOFs kontaktpersonerVERONICA BLIXTStockholms länTel: 08-555 441 42veronica.blixt@frosunda.se

MARIA ANDERSSONStockholms länmaria.andersson@oron.ds.sll.se

GUNILLA BELINGUppsala länTel: 018-611 53 20gunilla.beling@logopedi.uas.lul.se

MAGDALENA YSANDERSödermanlands länTel: 0155-24 51 32magdalena.ysander@nln.dll.se

JAN-ERIK JOHANSSONÖstergötlands länTel: 011-22 33 74jan-erik.johansson@lio.se

ANN FALCKJönköpings länann.falck@ltjkpg.se

NINNIE KARLSSONKronobergs länTel: 0372-58 51 47ninnie.karlsson@ltkronoberg.se

SANNA HOLSTEINGotlands länsanna.holstein@hsf.gotland.se

PETRA WESTRINBlekinge länTel: 0454-353 31 eller0454-972 85petra.hagstrand-westrin@ltblekinge.se

CHRISTINA HOUGAARDRegion SkåneTel: 040-33 28 10christina.hougaard@skane.se

KERSTIN JOHANSSONHallands länTel: 0300-556 51 40kerstin.johansson@lthalland.se

KERSTIN JILLEFORS MELINGöteborgs och Bohus regionTel: 031-733 61 26kerstin.jillefors.melin@vgregion.se

CHARLOTTA WISINGÄlvsborgs länTel: 0322-22 61 21charlotta.wising@vgregion.se

SARA ENGSTRÖMSkaraborgs länTel: 0500-44 45 63sara.engstrom@telia.com

JENNY GUSTAVSONVärmlands länTel: 0550-861 85jenny.gustavsson@liv.se

ANNA DJURBERGÖrebro länTel: 019-602 22 38anna.djurberg@orebroll.se

KARIN DAHLINVästmanlands länTel: 021-17 50 23karin.dahlin@ltvastmanland.se

KRISTINA LARSSONDalarnas länkristina.e.larsson@ltdalarna.se

ROSE-MARIE BLOM SVENSSONGävleborgs länTel: 026-15 47 80rose-marie.blom.svensson@lg.se

KATARINA NYGRENVästernorrlands länTel: 060-19 12 26katarina.nygren@sundsvall.se

ANNIKA KARLBERGJämtlands länTel: 063-15 33 58annika.k.karlberg@jll.se

KARIN BRUNNEGÅRDVästerbottens länkarin.brunnegard.us@vll.se

ANNA-LENA DYNESIUSNorrbottens länTel: 0970-195 50anna-lena.dynesius@nll.se

Svensk Förening för Foniatri och Logopedi

Kongressdagar 10-11 oktober 2003Clarion Hotel Stockholm

FöreläsareAnita McAllister, Johan Sundberg, Maria Södersten,Per-Åke Lindestad, Roland Rydell, Jenny Molinder,

Stina Ekblad

Kostnad medlem: 1900:-, övriga: 2300:-OBS! Anmälan efter den 15 sept + 300:-

Till medlemmar skickas inbjudanut i mitten av augusti.

Kontakt för information och anmälanStockholm Convention Bureau, ”SFFL”

Box 6911, 102 39 StockholmTel 08-54 65 15 00 Fax 08-54 65 15 99E-post stocon@stocon.se (uppge SFFL)

Kurser

ID-dagarna Factory Nacka Strand 8–10 oktober 2003

Ny, användarvänlig dator- ochinformationsteknik för männi-skor med olika funktionshinder

Användningen av IT-baseradehjälpmedel ökar. Utvecklingenstimulerar till nya intressantalösningar och anpassningar. ID-dagarna presenterar aktuellaforskningsrön, produkter ochprogramvaror.

Ur seminarieprogrammet:• Läs och räkna med Tord och Mundo• Talad kommunikation på nytt sätt• DAISY i grundskola och gymnasium• Visualisering av logopediprocessen

Läs mer om mässan och konferensen i ID-dagarnas katalog

Beställ katalogen gratis från Carina Hillerhag, Hjälpmedelsinstitutet, Box 510, 162 15 Vällingby eller e-post iddagarna@hi.se. Märk din beställning ”ID-dagarna 2003”.

ID-dagarna på Internet!www.hi.se/iddagarna

LOGOPEDNYTT 4/03 5

J ag, Eva Sonered, sitter med irehabiliteringsgruppen och priori-teringsgruppen i arbetet med de nya

riktlinjerna för strokesjukvård. Social-styrelsens uppdrag till oss som sitter medsom experter inom strokesjukvård är attutifrån evidensbaserad medicinsk forskningbeskriva de åtgärder som finns. Vi är inde-lade i tre grupper: rehabiliteringsgrupp,akutvårdsgrupp, prioriteringsgrupp ochprevention och alla yrkesgrupper är repre-senterade utom tandvård (!). De första rikt-linjerna som Socialstyrelsen gav ut ska re-videras och uppdraget är alltså annorlundadenna gång; vi ska inte skriva en lärobok istrokevård utan visa på vad som enligt forsk-ningen är viktigt att ge patienterna.

De första upptaktsdagarna ägde rum påLidingö i Stockholm, på internat för att viskulle ha möjlighet att lära känna varandra.Det var i början av januari. Sedan har vihaft möte i Göteborg på rehabiliterings-medicinska enheten och på Socialstyrelseni Stockholm ungefär en gång per månadoch ska fortsätta så t o m juni. Målet är attgrundtexten ska vara klar till sommaren.Riktlinjerna i USA och Skottland samtStorbritannien har varit källa till inspira-tion. De skotska riktlinjerna är av mycketgod kvalitet och kan rekommenderas förer som arbetar med strokesjukvård. De komut 2002.

För mig som inte forskar har dessa för-sta månader varit mycket lärorika då jag

Camilla BjörnramJag är 26 år fyllda och kommer ursprungli-gen från Sköllersta i Närke, jag flyttade tillGöteborg för utbildningens skull och bornu med min sambo i en hyresrätt i Krok-slätt. Jag tog min logopedexamen här iGöteborg 2000 och har sedan dess arbetatpå Enheten för Neurologopedi på Högsbosjukhus, vilket är en del av SU. Hur kom-mer det sig då att jag nu sitter här som all-deles färsk redaktör för Logopednytt? Frånbörjan var det väl Elvira som nappade påInga Maj Lundmarks förslag om att ta översom redaktörer, och jag var väl kanske intedirekt svårövertalad. Jag har ingen som helsterfarenhet från journalistik, men jag gillaratt korrekturläsa vad andra skrivit så detta”arbete” bör väl passa mig!

Elvira BergJag kommer från Kista utanför Stockholm,men flyttade till Göteborg för att gålogopedutbildningen 1996. Efter examenpassade jag på att under ett par månaderrymma till England där jag hittade denhärliga man jag nu trängs med i en etta iGöteborg. Huvuddelen av min (ännu inteså långa) logopedkarriär har jag arbetat

Då var det dags!Vi kan numera titulera oss redaktörer, hur konstigt det än må låta, och det kännssom om vi har ett roligt och spännande arbete framför oss! Till detta, och nästa,nummer har vi bett den nya styrelsen presentera sig (se sid 10-11) och här tänktevi att vi i rättvisans namn skulle göra samma sak:

inom neurologopedin, men sedan mittenpå januari försöker jag orientera mig blandhabiliteringsplaner, specialpedagoger ochbarn på Habiliteringen Centrum här iGöteborg. Det var Inga Maj Lundmark somfrågade om jag inte ville bli redaktör, ochefter de obligatoriska ”Men inte ska väljag...” tänkte jag att; varför inte? Jag har nogalltid, någonstans i bakhuvudet, närt liteförfattar- och journalistdrömmar som jagnu kan passa på att leva ut...

Till slut vill vi bara poängtera attdet inte är vi som gör denna tid-ning, utan ALLA VI LOGO-PEDER runt om i landet! Så fort-sätt skicka in artiklar och notiser,roliga bagateller och allvarligadebattinlägg! Vi ser fram emot atthöra från er!

Camilla BjörnramElvira Berg

lärt mig söka information, förstå graderingav evidensbaserad medicinsk forskning(från systematiska översikter till konsensus)lite bättre. Det finns artiklar om be-handlingseffektivitet som värderats genomsystematiska översikter i mycket större ut-sträckning än vad jag kände till innan jagbörjade i projektet. Dessutom är det mycketlärorikt och trevligt att träffa personer inomstrokesjukvård från hela landet.

Fortsatt rapportering följer.

Eva Sonered, Uppsala

Socialstyrelsens riktlinjer för strokesjukvård

Camilla Björnram och Elvira Berg.

6 LOGOPEDNYTT 4/03

Newcastle är en vacker och inbju-dande stad där medeltida klosterstår sida vid sida med magnifika

viktorianska byggnader och inglasadeshoppingpalats. En av stadens mest fasci-nerande byggnader är en enorm industri-lokal i tegel från 1950-talet som efter skon-sam renovering numera huserar ett centerför samtida konst: Baltic. Konstcentrat öpp-nade i juli 2002 och förestås av Sune Nord-gren tidigare verksam på bl a Malmö Konst-hall. Newcastle var således en spännandestad värd att återvända till men den störstabehållningen bjöd Kathryn Garrett på.

LOGOPEDER SOM ARBETAR med vuxnavilka drabbats av afasi efter förvärvad hjärn-

Strukturerad funktionellbehandling kan ge förutsättningar

för ökad delaktighet hos allaafatiker!

I början av mars samlades ett femtiotal logopeder i Newcastle upon Tyne

för att fördjupa sig i afasi och AKK samt gruppterapi och afasi. Aphasia:

strategic use in context var namnet på den workshop som anordnades

med Kathryn Garret. Förutom fantastiskt matnyttiga kursdagar bjöd

Newcastle på vårkänslor, pubar och en hel del kultur.

skada kämpar sedan länge inte bara medallt kortare behandlingstider och tung ar-betsbörda utan också med tvivel från om-givning och självrannsakan vad gäller vårabehandlingsresultat. Vad gör vi egentligenför våra afatiker? Hur ska vi prioritera vårtarbete med olika typer av patienter och varhar vi möjlighet att göra störst insatser medvåra bristande resurser? När det gällerlogopeders arbete generellt har också fo-kus kommit att växla allt mer från patien-tens problem med funktionsbegränsning tillaktivitet och delaktighet.

I MARS ANORDNADE Communicate, centratför kommunikationsstöd i norra England, enworkshop med fil dr Kathryn Garrett, bi-

trädande professor i Språk- och talpatologivid Durquesne university i Pittsburg, Penn-sylvania. I workshopen deltog främstlogopeder från hela England men ävenSverige och Cypern bidrog med tre delta-gare som lät sig inspireras och stimulerasunder två dagar i Newcastle upon Tyne.

KATHRYN GARRETT har i många år arbetatmed vuxna med förvärvad hjärnskada ochafasi, både i individuell behandling och igrupp. Hennes arbetssätt har gett goda be-handlingsresultat även för personer somkommit i hennes behandling åratal efterinsjuknandet. Garretts behandlingsmodellhar sin bakgrund i bl. a. pragmatiska ochfunktionella angreppssätt. Hon arbetar med

Vy över Baltic, ett center för samtida konst. Foto: Graeme Peacock, tack till Newcastle Gateshead Intiative.

LOGOPEDNYTT 4/03 7

afatiker och deras anhöriga i samma andasom Aura Kagan gör i sin modell SupportedConversation for Adults with Aphasia (SCA),men kanske med något större betoning påindividuell utprovning av multimodal AKK.Målet för behandlingen är att förbättra för-utsättningarna för delaktighet för afatikern.Garrett flyttar därmed fokus för behand-lingen från bristande lingvistisk kompetenstill uppmärksammande och tillvaratagandeav det hon kallar icke-lingvistisk kompe-tens och kommunikativa initiativ i formav exempelvis gester, mimik, kommuni-kativt ritande och pragmatisk förmåga. Detinnebär också att hon kompletterar en tra-ditionell dekontextualiserad behandlingsom har sin tyngdpunkt på stimulering ochfacilitering av språk i betydelsen gramma-tik, fonologi och semantik, med ett merholistiskt perspektiv. Det vill säga behand-ling av kommunikationsförmåga i enkommunikativt meningsfull kontext, däräven afatikerns samtalspartners självklartinvolveras.

DETTA ÄR INGET NYTT angreppssätt. DetGarrett presenterade i Newcastle är en syn-tes av sådant vi redan vet och sådant somde flesta av oss i högre eller lägre utsträck-ning redan använder i vår behandling. Meni denna väl strukturerade syntes erbjuderhon också konkreta verktyg och en metodsom kan tillämpas med alla typer av afati-ker, även svårt hjärnskadade och global-afatiker med gravt nedsatt hörförståelse.

Fokus i behandlingen ligger på att:- betona kommunikation av betydelse

och innehåll, vilket här i sig även inbe-

griper social kommunikation,– tillvarata och använda sig av bevarade

förmågor hos individen,_ tillhandahålla tillfällen för kommunika-

tion i meningsfull kontext,- inkludera afatikerns samtalspartners i be-

handlingen,- se kommunikation som en multimodal

process, d v s kommunicera med allamedel som fungerar.

Med denna utgångspunkt identifierarGarrett fem grundtyper av kommunika-törer med varierande förutsättningar för attanvända sig av olika kompensatoriska stra-tegier i sin kommunikation:

- Basic choice communicator karakteriseras avatt vara på en pre-lingvistisk nivå medingen eller minimal symbolförmåga. Detar inga eller endast ett fåtalkommunikativa initiativ och har oftafluktuerande uppmärk-samhetsförmåga,men kan ibland ge uttryck för prefe-rens och igenkänning.

- Controlled situation communicator har vissmen mycket begränsad förmåga att kom-municera med symboler, eventuellt medinslag av stereotypier. De känner igen en-staka ord och förstår en del enkla bilder,förstår enkel, vardaglig information ochvisar intresse av att kommunicera meninitierar sällan själva kommunikation.

- Comprehensive communicator harfluktuerande symbolförmåga och tar enhel del kommunikativa initiativ i olikamodaliteter som t ex gester, skrift,

stereotypiska fraser, intonation och endel ord och korta fraser.

- Augmented input communicator har bris-tande förståelse som grundproblem. Kanibland uttrycka sig bra verbalt menmånga av dem är svårförståeliga.

- I den sista gruppen, Specific need commu-nicator, utgår Garrett ifrån ett specifiktbehov hos kommunikatören, exempel-vis i särskilda situationer som ställer tillproblem. Medlemmarna i gruppen kandärför ha förmåga att förstå eller uttryckasig utan större problem, men de kanäven vara personer som samtidigt hörtill någon av de ovanstående grupperna.

FÖR VARJE GRUPP ger Garrett sedan för-slag på vad behandlingen kan inriktas påoch vilka strategier som kan vara använd-bara, både för afatikern och för samtalspart-nern. För en s. k. Basic choice communicatorläggs fokus på träning av grundläggandeförutsättningar för kommunikation, exem-pelvis turtagning, delad uppmärksamhet, attvälja mellan alternativ som presenteras, attutveckla tydliga signaler för accepterandeeller förkastande av förslag och att lära sam-talspartnern att anpassa sin kommunikationtill dessa förutsättningar. Rent konkret kanträningen ske med turtagning i enkla säll-skapsspel, genom att tillsammans se på bil-der och föremål som kan tänkas vara tillta-lande eller frånstötande och i ADL-situa-tioner som ger tillfälle till val mellan ex-empelvis kam eller borste. För en s. k.Controlled situation communicator inriktasbehandlingen mer på utvecklande av AKK-strategier och verktyg för samtal i väl kon-trollerade och förutsägbara situationer. Förafatikerns del kan det då handla om trä-ning i att presentera sig själv som personmed hög- eller lågteknologiska hjälpme-del och att använda sig av exempelvisskrivna alternativ, gester och pekningar el-ler intonation samt att med dessa medelsjälv ta initiativ till samtal. För samtalspart-nern gäller här att lära sig formulera ochanpassa meningsfulla och frågor och möj-liga svarsalternativ med olika strategier, attvara uppmärksam på, tillvarata och upp-muntra alla afatikerns försök att kommu-nicera med olika medel. Generellt för allträning är att den bör ske i kommunikativtmeningsfulla sammanhang.

WORKSHOPENS ANDRA DAG handlade omutvärdering och bedömning av afatikernsgrundläggande kommunikativa ochkognitiva förmåga i relation till de krav somställs av olika kompensatoriska strategiersamt bedömning av kommunikativa behov.

DETTA AKTUALISERAR EN FRÅGA om vemsom är bäst lämpad att utföra funktionell

Kathryn Garrett, fil dr.

8 LOGOPEDNYTT 4/03

behandling med afatiker. I kölvattnet avfunktionella angreppssätt när det gäller be-handling av afasi har frågan väckts om manbehöver ha den logopediska neurolingvisti-ska kompetensen för att utföra behandlingav afatiker. En personlig reflektion utifrånGarretts sätt att arbeta säger att: ja, manbehöver en logopeds kompetens. Inte baraför att utföra en bedömning av individensgrundläggande kognitiva - kommunikativaförmåga och potential för att använda stra-tegier. Man behöver också ha den komp-etensen för att i behandling i kontext ut-värdera resultatet av insatserna och vid be-hov modifiera strategierna. Det innebär attdet inte räcker med att en logoped gör enbedömning av patienten. Tillgång tilllogopedisk kompetens är nödvändig äveni ett senare skede av behandlingen.

GARRETT PRESENTERADE även sitt arbetemed gruppterapi för afatiker - The Nebraska-Pittsburg model. Enligt denna modell struk-turerar man upp behandlingen i fyra åter-kommande faser som utgår från konversa-tion kring ett visst samtalsämne vilket fårfungera som meningsfull kontext för grup-pen. Utifrån individens egna styrkor ochsvagheter väljer man ut kommunikativastrategier som övas, exempelvis i rollspel,för att sedan genomföras på riktigt. Garrettvisade här videoexempel på arbetssättet,både enskilt och i grupp, där målet var attbjuda ut sin partner på Alla hjärtans dag.Hon tog också upp och refererade till an-dra modeller och deras behandlingsresul-tat. Exempelvis kan nämnas Kagans arbetevid Pat Arato Aphasia Center i Toronto, Hol-land och Beeson:s Arizona Conversation

groups samt Elman och Bernstein-Ellis vidAphasia center i Kalifornien.

DELTAGARNA I WORKSHOPEN försågs medrikligt av videoexempel och material förutvärdering och behandling, exempel påmålsättning och strategier samt referenserför både individuell behandling och grupp-terapi. En viss del av tiden ägnades även åtpraktiskt arbete i smågrupper utifrån au-tentiska patientfall.

EFTER DESSA BÅDA DAGAR lämnades vifulla av entusiasm inför vårt spännande ar-bete och stärkta i vår övertygelse att vilogopeder har mycket att tillföra i behand-lingen av hjärnskadade personer med afasi.

Självklart passade vi även på att knyta per-sonlig kontakt med Kathryn Garrett. Finnsdet intresse så föreligger stora möjligheteratt bjuda in henne för att arrangera en lik-nande kurs i Sverige. Intressenter är väl-komna att höra av sig till oss angående detta!

Lotta SaldertLeg logoped

Enheten för neurologopedi,Sahlgrenska Universitetssjukhuset

lotta.saldert@vgregion.se

Ingrid KongslövLeg logoped

Vuxenhabiliteringen, Malmöingrid.kongslov@skane.se

Deltagarna kom främst från Storbritannien, men även Sverige och Cypern var representerade.

LOGOPEDNYTT 4/03 9

Pragmatiska problem innebär svårig-heter att använda språket i ett soci-alt samspel. Kliniskt kan det vara

svårt att identifiera barn med pragmatiskaproblem eftersom barnets svårigheter oftavarierar beroende på i vilken situation detbefinner sig. Formella test är därför av be-gränsad nytta när det gäller att identifierapragmatiska problem. Professor DorothyBishop, University of Oxford, har utveck-lat en enkät för bedömning av barns kom-munikation, Children´s CommunicationChecklist (CCC) (Bishop 1998). Syftetmed enkäten är att bedöma barnetskommunikativa beteenden genom att för-söka fånga de intryck barnet gör på perso-ner som dagligen träffar barnet. Avsiktenär att enkäten ska användas av lärare ochandra pedagoger, i samarbete med logopedoch psykolog, för att identifiera barn medpragmatiska problem. Med hjälp av SvenskaCCC kan barnets svårigheter preciseras ochavgränsas men samtidigt kan barnets starkasidor lyftas fram. Det är vår förhoppningatt Svenska CCC ska kunna bilda under-lag för planering av ett riktat stöd till detenskilda barnet.

UNDER VÅR TID som logopedstudenterväcktes vårt intresse för pragmatik och förbarn med pragmatiska svårigheter. Underden kliniska delen av utbildningen händedet att vi kom i kontakt med barn där detvar svårt att ringa in vilka de språkliga svå-righeterna var och vi märkte att en del avdessa inte gick att diagnostisera i en tradi-tionell bedömningssituation. Det krävdesen annan form av bedömningsinstrument.Det visade sig att det fanns en önskan frånInstitutionen för logopedi och foniatri iLund att CCC-enkäten skulle översättas tillsvenska och prövas i Sverige. Detta var ettutmärkt uppslag till vår magisteruppsats ochunder hösten 2001 påbörjades arbetet. Uti-från våra resultat drog vi slutsatsen attCCC-enkäten är ett reliabelt instrumentför att fånga kommunikativa och språkligasvårigheter som kan vara svåra att identi-

fiera med traditionella tal- och språk-bedömningar.

CCC ÄR UTFORMAD som en enkät och syf-tet med denna är att bedöma detkommunikativa beteendet hos barn i ål-dern sex till nio år. Enkäten består av 70påståenden fördelade på nio subskalor, somtäcker olika kommunikativa och språkligaområden. De två första subskalorna, A (tal)och B (grammatik) består av påståendensom berör språkets struktur. Fem av sub-skalorna, C-G kallas ”pragmaticcomposite”(svensk översättning ”pragma-tisk komposit”). Denna komposit består avpåståenden som ska fånga typiska svårig-heter som finns hos barn med pragmatiskaproblem. Eftersom dessa barn kan ha svå-righeter som också kan återfinnas hos barnmed autism innefattar två subskalor (H-I)påståenden som beskriver svårigheter somär mer typiska för barn med autism. Denförsta CCC-versionen (Bishop) bestod av93 påståenden. Vissa av dessa påståendenberörde semantik och prosodi. Dåreliabiliteten för dessa påståenden varmycket låg uteslöts de i den andra versio-nen av CCC (Bishop 1998). Vi valde attlägga till påståenden beträffande semantikoch prosodi i den svenska versionen för attundersöka om en högre reliabilitet kundeuppnås. I subskalan semantik konstruera-des påståendena, baserade på kliniska ex-empel, av Birgitta Sahlén. I subskalan pro-sodi översattes påståendena från den förstaversionen av CCC (Bishop 1998) av Ul-rika Nettelbladt. För den statistiska bear-betningen ansvarar Karl Radeborg, Psyko-logiska Institutionen i Lund. De elva sub-skalorna i CCC är följande:

A) Tal, förståelighet och flytB) GrammatikC) InitiativD) KoherensE) Stereotyp konversationF) Användning av samtalskontextG) Förmåga att knyta an i samtal

H) Sociala relationerI) IntressenJ) SemantikK) Prosodi

Under våren 2003 ges Svenska CCC ut påInstitutionen för logopedi och foniatri iLund. Svenska CCC-paketet består av ma-nual, enkätformulär samt CD för poäng-beräkning. Det kan beställas via mailadres-sen SvenskaCCC@hotmail.com och härbesvaras även frågor angående SvenskaCCC.

Utgivare av Svenska CCCKarin Andersson, leg. logoped och

Karin Westman, leg. logoped.Lund

REFERENSER:

Andersson, K., Westman, K.,(2002). Pragmatisk språkstörning?Reliabilitet och validitet hos densvenska versionen av CCC,Children´s Communication Check-list. Institutionen för logopedi ochfoniatri, Lunds universitet, Lund.

Barford, K., Poulsen, A., (2002).Identificering af Børn med Prag-matiske Sprogvanskligheder. Insti-tutet for Almen og AnvendetSprogvidenskap, Köpenhamns uni-versitet.

Bishop, D.V.M., (1998). Develop-ment of the Children´s Com-munication Checklist (CCC): Amethod for assesing QualititiveAspects of Communication Impair-ment in Children. Journal of ChildPsychology and Psychiatry, vol. 39,nr 6, 879-891.

Svenska CCC - en presentation

CCC - Children´s Communication Checklist, en enkät för bedömning

av språklig och kommunikativ förmåga hos skolbarn har översatts och

bearbetats av Ulrika Nettelbladt, Karl Radeborg och Birgitta Sahlén vid

Institutionen för logopedi och foniatri i Lund.

10 LOGOPEDNYTT 4/03

Ulrika GuldstrandJag heter Anna Ulrika Guldstrand, är 29 årgammal och bor tillsammans med minsambo och tre lata katter i en tvåa i Staffans-torp i Skåne. På min fritid tycker jag ominredning. Min sambo och jag är väldigtintresserade av hus (men står inte i begreppatt köpa ett) och tillbringar mycket av vårlediga tid med att åka runt och titta på al-lehanda objekt vi hittar på nätet eller bararåkar få syn på när vi far förbi. Privat är jagen riktig latmask. Jag älskar att läsa böcker,men avskyr att diska och stryka. Jag älskaratt arbeta med lera, ff a att dreja, men justnu är det en vilande hobby.

Jag gick utbildningen i Lund, examensår1998. Jag har bl a arbetat på logopedmot-tagningen i Lund, med placering på lite olikaställen under några år. Nu arbetar jag i cen-trala resursteamet i Staffanstorps kommun.Här är min huvudsakliga arbetsuppgift attgöra språkliga utredningar och dyslexi-utredningar. Tjänsten är alltså helt riktad motskolan och har hittills bara varit en halvtids-tjänst. Under HT-02 arbetade jag den andrahalvan på UMAS, då var jag bl a på en språk-avdelning på Rosengård. Nu, äntligen, harjag en samlad arbetsplats; heltid här i Staffans-

torp. Jag är särskilt intresserad av barnspråkoch dyslexi och det är i stort sett det jag hararbetat med sedan jag gick ut.

Angående fackligt arbete blev jag tillfrå-gad av Christina Hougaard, som jag arbetadetillsammans med på UMAS tills för någradagar sedan. Hon trodde -helt riktigt- att dettakunde vara något som intresserar mig!

Eftersom min erfarenhet av fackligt ar-bete i stort sett är begränsad till att ha bli-vit invald i styrelsen har jag inte riktigt hafttid att börja brinna för något specifikt i våryrkeskategori. Jag tycker däremot att detär mycket viktigt för alla yrkesverksammaatt ha en stark och livskraftig fackförening.Nu vill jag dra mitt strå till den stacken.

Våra styrelsemedlemmar!Vi har bett våra nya styrelsemedlemmar att skriva ett par rader om sig själva. Här

kommer de första fyra spännande presentationerna. Fler följer i kommande nummer.

Ingrid KongslövMitt namn är: Ingrid Elisabeth Kongslöv.Jag är 29 år, gift sedan snart 3 år och bor ien hyreslägenhet vid Lilla Torg mitt iMalmö. Ledig tid och överblivna pengarläggs på pocketböcker, restaurangbesök ochresor. De sistnämnda får gärna vara billiga,spontana och långväga.

Jag tog min logopedexamen i Lund 1997och arbetade först på Logopedmot-tagningen vid Länssjukhuset i Gävle. Efteren tid bar det av till rehabiliterings-medicinska kliniken på Huddinge Sjukhusoch därefter till Frösunda Center i Stock-holm. Efter ett par år i huvudstaden blevlängtan efter böljande rapsfält för stark vil-ket förde mig till Vuxenhabiliteringen iMalmö. Där arbetar jag nu i ett hjärn-skadeteam som ger insatser enligt LSS. Språkoch kommunikation är mina främsta intres-sen inom logopedin och jag brinner för dessafrågeställningar relaterade till personer somdrabbats av hjärnskador i vuxen ålder. I mittvardagliga arbete vill jag verka för att helatiden hävda dessa människors rätt till kom-munikation och självklart har vi logopederett ansvar att driva denna fråga.

Som student blev jag intresserad av och

engagerad i fackliga frågor. Vid förbunds-mötet i november 1998 valdes jag in iSLOFs styrelse. För varje dag som går tyckerjag att det fackliga arbetet blir allt mer spän-nande och lärorikt.

Tidigare arbetserfarenhet: Församlingsassistent,Vårdbiträde, Personlig assistent, Servitris,

Konditoribiträde och Nyhetsuppläsare i radio.Bra egenskaper: tydlig och strukturerad.Sämre egenskaper: kan ibland vara för snabb.Brinner för: extern opinionsbildning - alla skaveta vad en logoped är och att vi behövs påmånga arenor i samhället. Intern opinions-bildning - vi måste bli bättre på att veta vårtvärde och tala om det för andra!

LOGOPEDNYTT 4/03 11

Inger Flingan GillholmMitt fullständiga namn är Inger MariaFlingan Elisabet Gillholm, men man kankalla mig Inger eller Flingan. Flingan är ettsmeknamn från barnaåren, men numera re-gistrerat och patenterat. Jag är 51 år, giftsedan 22 år, har fem barn, villa, vovve ochVolvo. Sedan 1985 bor jag en mil utanförKristianstad i Skåne.

Jag tog min logopedexamen i Lund1997 och arbetade första året på Rehab iKarlshamn. Sedan följde ett par år på ÖNHi Karlshamn och det senaste året på Afasi-fyren i Kristianstad. Afasi och dysfagi ärmina främsta intressen inom logopedin. Jagvill också verka för fler logopeder och attlogopeder finns med i sen rehabilitering ikommun och primärvård.

Ingrid Kongslöv frågade mig om jagkunde tänka mig ett styrelseuppdrag iSLOF för ett bra tag sedan. Jag gick ochfunderade men kom inte fram till någotbeslut. Efter det att jag skrivit en artikelom ICF i Logopednytt pratades vi vid igenoch jag tänkte ”OK- det låter spän-nande.....”

Tidigare arbetserfarenhet: Mentalskötare,egna restauranger, egen glassfabrik, återför-säljare för Macintosh (trevlig dator) bl a.

Elisabet LundströmJag är Elisabet Maria Lundström. Jag lyst-rar till namnet Elisabet, men då somligasäger Bettan svarar jag också. Vid 38 års ål-der kan jag bara konstatera att flickan (varttog HON vägen?) som flyttade från södranorrlands inland snart bott i Stockholmhalva sitt liv! ”Eken” är min stad vid dethär laget. Paris får vänta.

Jag gick ut logopedutbildningen iStockholm 1988. Sommarvikariat på Hud-dinge sjukhus följdes av en kort periodspendlande till Katrineholm. Tillbaka iStockholm fann jag mig tillrätta på Söder-sjukhuset i sju år och finns numera på Ka-rolinska sjukhuset. Utöver klinikarbete harjag under ett flertal år även arbetat i forsk-ningsprojekt om laryngektomerades tal ochröst på KTH-institutionen Tal, Musik ochHörsel. Sedan några år tillbaka är jagforskarstuderande på deltid med larynx-cancer som område. Larynx- och munhåle-cancer har blivit ”mina” områden, och jagarbetar således med röst och tal utefter helaskalan från funktionella störningar tilltumörsjukdomar.

Jag har suttit i logopedförbundets sty-relse på ordinarieplats från nov 1996 tillmars 2003 men är nu suppleant. ”Mer lo-gopedi åt folket!” säger kort och kärnfulltvad jag vill arbeta för. Ett större antallogopeder i samhället ökar kunskapen omvad kommunikationsstörningar är, vad defår för konsekvenser, och vad man kan göraåt dem.

Innan jag blev logoped arbetade medoch för människor på olika sätt. Jag bakade

Bra egenskaper: tålamod och engagemang.Vill gärna finna konstruktiva lösningar.Sämre egenskaper: kan snöa in otroligt pånågot jag tycker är intressant.Brinner för: internationell samverkan och attbredda logopedin. Kommunikation är kittet

i samhället - vi måste inse att vår kompe-tens sträcker sig långt utanför sjukhusetsväggar.

Motto: man lär sig någonting varje dag ochalla människor har någonting att lära ut.

bullar och rullade hår som hemsamarit; jagskällde på ”6:ans tuffa killar” som elevas-sistent; jag städade på en teologisk högskola(ja, även de som står nära det himmelskahar jordiska vanor); jag skötte om under-bara damer och herrar på långvårdssjukhus.Det finns - hör och häpna! - annat än lo-gopedi i mitt liv. Konst, musik, litteratur,drama, mat, dryck, blommor. Allt detta gerupphov och möjlighet till det mest väsent-liga: mötet med människor som jag tyckerom och som fantastiskt nog tycker om mig.Mina konturer och min insida är en bland-ning av mörkt och ljust: Jag tycker mycket

om att skratta men är i grunden en ganskaallvarlig person. Jag har ett ordningssinneoch ett hästminne som ofta uppskattas, mensom tyvärr också kan innebära dålig tole-rans för slarv samt en långsinthet. Jag fly-ger ofta (för) långt i mina dagdrömmar, menstår stadigt på mina 38:or då det blåser. Jaggillar regler, men prövar gärna undantagen.Jag tycker om att solen skiner, men sättergärna en hatt på huvudet.

Något livsmotto har jag nog inte. I skri-vande stund uppskattar jag dock situa-tionisternas vardagsfilosofi: Lev utan död-tid och njut utan hinder.

12 LOGOPEDNYTT 4/03

P å stämman hölls en föreläsningav Ida Andersson, Maja Sigurd-Pilesjö och Boel Heister-Trygg från

Södra Regionens Kommunikations-centrum (SÖK). Vid SÖK arbetar man urett kommunikationsperspektiv snarare änett teknikperspektiv, vilket innebär att hu-vudsaken är att finna en funktionell kom-munikation mellan brukaren och omgiv-ningen.

Dessa tre stafett-talare berättade om sinsyn på alternativ och kompletterande kom-munikation och framför allt om logoped-ens roll vid AKK. Eftersom många yrkes-grupper är inkopplade på de personer somfår AKK är det ofta svårt att definiera kom-petensområden och avgöra vem som görvad och många har kunskap och åsikter omkommunikation och språk. Föreläsarnakunde dock reda upp begreppen kringlogopedens uppgifter.

AKK handlar om kommunikation ochär ett redskap som kan ersätta och/ellerkomplettera bristande tal och språk i mö-tet mellan brukaren och omgivningen. De-finitivt ett område för logopeder, eller hur?

AKK och logopedi• Logopeden kan ge allmän information

om språk, kommunikation, kommu-nikationssvårigheter och AKK, inklusive”naturlig AKK”, som kroppsspråk, min-spel, röstanvändning mm.

• Logopeden har kunskap om socioling-vistik (vikten av att det finns fler i om-givningen med samma språk).

• Logopeden kan bedöma kommunika-tionssituationen, både utifrån brukareoch utifrån omgivning.

• Logopeden gör en språkförståelse-bedömning och kan koppla förståelsetill produktion.

• Logopeden har kunskap om kopplingenmellan tal- /språk- och läs- /skrivsvårigheter.

• Logopeden kan även bedöma fördelaroch nackdelar med olika kommuni-kationssätt utifrån behov.

• Logopeden har kunskap om organisa-tion av ordförråd.

• Logopeden har kunskap om vilkakommunikativa behov som existerar(social närhet, social etikett, uttryckaönskemål och behov samt informations-överföring).

• Logopeden kan försvara brukarenskommunikativa rättigheter (t.ex. attsvära).

• Logopeden är viktig när det gäller denspråkinlärning som AKK innebär, att in-lärningen ska förekomma i ett samman-hang.

• Logopeden är viktig som modell ochhandledare för omgivningen vid inträ-ning och användning av AKK.

Jag tror att alla som lyssnade på denna fö-reläsning under logopedstämman fick upp-levelsen och inställningen att AKK ärkomplext och stort, men inte främmandeför logopeder. För mig innebar före-läsningen att jag kände mig stärkt i minyrkesroll och gav inspiration i mitt fort-satta arbete i uppbyggnaden av Gotlandskommunikations- och dataresurscenter.

Sanna HolsteinGot-IT resurscenter, Visby

Summering av stämmanEn av de arbetsuppgifter som kvar-

står för mig som kursansvarig i dengamla styrelsen är att summera den

gångna logopedstämman. Denna gång höllvi ju till i Malmö, då styrelsen ville provaatt anordna stämman på andra ställen iSverige än Stockholmsområdet. Vi kankonstatera att det var ett lyckat beslut. Vifick ungefär lika många deltagare som ti-digare, fast betydligt fler från södra regio-nen. Vi hade även en del föreläsare och fö-retag från Skåne och denna möjlighet attge stämman regional prägel finns om denanordnas på olika orter från gång till gång.

Vi hade ungefär 200 betalande deltagarepå stämman. Tack vare att logopedut-bildningen betalade den mycket låga kurs-avgiften för en del av sina studenter fanns det50 stycken med, vilket var mycket roligt!

129 av deltagarna fyllde i utvärder-ingsblanketten och deras helhetsintryck avstämman gav ett snittbetyg på 4,5 på ska-lan 1-5; med andra ord var många mycketnöjda!! Tyvär r fick vi återbud fråninledningstalaren professor Carol Frattalifrån USA med mycket kort varsel på grundav Irak-kriget. Detta gjorde att deltagarnafick lite mer tid än planerat för social sam-varo samt tid att besöka företags-utställningen, något som inte enbart var ennackdel även om vi naturligtvis hellre settatt föreläsningen blev av. De flesta avföreläsarna fick mycket goda betyg av del-tagarna, där professor i kultursociologi MatsTrondman toppade med 4,9 på sin mycketuppskattade föreläsning.

Efter att ha var it ansvar ig för trelogopedstämmor med allt vad det innebu-

rit av slit och glädje, önskar jag den nyastyrelsen och kursansvariga lycka till, vemvet vad nya tankar och idéer får för resultatnär det gäller stämman i framtiden. Och,precis som Ingrid skriver i sin ledare, harni framtida delta-gare all möjlighetatt påverka utform-ningen av stämman2005. Jag lovar förmin del att jag skagå på den, dock en-bart som åhörareoch inte som kurs-ansvarig...

Camilla Linnander

Stämman

LOGOPEDNYTT 4/03 13

Feldenkrais förlogopeder – varför det ?

På stämmans andra dag talade logoped Ann-Christine Ohlssonom röstbehandling enligt Feldenkraismetoden, en pedagogiksom bygger på att det i varje handling ingår tanke, känsla,

förnimmelse och rörelse.

Feldenkraismetoden utvecklades avMoshe Feldenkrais (1904-1984) islutet av 1940-talet. Han arbetade

inom atomforskning i Paris och var ocksåtränare i judo. I 30-årsåldern ådrog han sigen knäskada som inte ville läka, varför hanbörjade ett experimenterande med sig självutifrån sina kunskaper och sitt intresse förkroppen och dess styrning. Detta kom slut-ligen att utmynna i Feldenkraismetoden.Feldenkraismetoden grundar sig på peda-gogen och filosofen Deweys ideer om”learning by doing”. Moshe Feldenkraisutvecklade detta till en pedagogik som byg-ger på att det i varje handling ingår tanke,känsla, förnimmelse och rörelse.

Logoped Ann-Christine Olsson gav i sinföreläsning denna bakgrundsinformationtill metoden som alltså inte främst är utar-betad för det logopediska området. Hontycker dock att den är praktiskt användbari röstbehandling, eftersom logopeder därarbetar med människor som behöver ändrasitt beteende. I det sammanhanget arbetarman mycket med kroppskännedom ochmed andras inlärning, patienten behöverlära sig tala på ett nytt sätt: inte med mun-nen, utan med hjärnan. Det är just därförsom Ann-Christine Olsson menar attFeldenkraismetoden är användbar i röst-och rörelseträning.

Vid föreläsningen fick deltagarna själva

känna på en lektion i att ”göra det omed-vetna medvetet”. Vi fick utföra en serieförlångsammade rörelsesekvenser och på såsätt fick vi själva erfara vad det hela hand-lade om. Efteråt var vi alldeles utmattadeav all den koncentration som krävdes, menockså stimulerade av den nya infallsvinkelnpå röstbehandling som delgivits oss.

För dem som är intresserade håller Ann-Christine kurser för logopeder i röst- ochrörelsepedagogik på Öland, i maj respek-tive oktober.

Ann FalckJönköping

Stämman

ger kurs om

Testteori och Testkunskap 5 poängMålgrupp: psykologer, läkare, lärare, logopeder och andra yrkesgrupper som använder test i professionell verksamhet vid utredningav dyslexi, ADHD och andra inlärnings- och beteendestörningar.

Kursen behandlar de grundläggande parametrar som bestämmer tests kvalitet. Reliabilitet, validitet och normer. Omvandlingmellan olika mätskalor, beräkning av signifikanta respektive kliniskt intressanta skillnader. Kvalitetsbedömning av relevanta test. Testoch beslutssituationer. Diagnostiska utredningar och åtgärdsprogram. Etik och regler.

Tid: 17 nov 2003 - 3 feb 2004 (2 x 2 dgr)

För kursplan se institutionens hemsida www.psyk.uu.se. Kursen ges som uppdragsutbildning.

Kursledare Leg psykolog Jan Alm, tfn 018- 471 21 27

För kursprogram- och anmälningsblankett kontakta: Institutionen 018 - 471 21 06 (studierektor Bo Andersson)471 21 28 (kursadm. Lovisa Svantesson) • 018-471 21 23 FAX

Institutionen för psykologi

14 LOGOPEDNYTT 4/03

– Folk skriver till mig när det är någoti språket de retar sig på. Man får en heldel tips genom breven. Jag har roat migmed att dela in dem i tre högar, sägerLars-Gunnar Andersson.

Den första högen har han döpt till ”sägmig vad som är rätt eller fel”. Det är brevfrån folk som skriver in och undrar överbruket av olika ord eller fraser. När ska mananvända var respektive vart? Heter detstörre än jag eller större än mig?

– Ofta brukar jag inte svara vad som ärrätt eller fel på sådana frågor. Jag tror merpå att resonera kring för- och nackdelarnamed att använda olika sätt att uttryckasamma sak på. En del blir väldigt irriteradepå att vi språkvetare inte kan ge enklaresvar – rätt eller fel, ja eller nej, säger Lars-Gunnar Andersson.

Den andra högen brev kallar han ”jag vetminsann vad som är rätt eller fel, men andratycks inte veta det, särskilt inte journalister”.

– Journalisters språkbruk får mycket kri-tik i lyssnarbreven och det kanske är rim-ligt att vi ställer högre krav på deras språkän på andra yrkesgruppers. De har ju trotsallt betalt för att arbeta med just språketsom sitt främsta redskap, förklarar Lars-Gunnar Andersson.

Breven i den andra högen andas ofta enslags värdeobjektiv intolerans, typ ”när ska viäntligen rätta till detta felaktiga språkbruk?”,berättar Andersson och ger ett exempel:

– Vid ett tillfälle tog vi i programmetupp frågan om medan och medans. Mångahar i skolan fått lära sig att det heter”medan” och inget annat, men det finnsbelägg för att ”medans” använts i över 400år, främst i talspråk men även i skriftspråk.

Så varför ska det då inte kunna ansesvara lika riktigt? När Lars-Gunnar Anders-son gav uttryck för denna språkliberalatanke fick han genast mothugg. En upp-rörd lyssnare skrev; ”jag förstår inte din ar-gumentation. Om det nu finns personersom använt fel ord i fyra sekler så är det välpå tiden att vi rättar till det!”

– Sådana brev är mycket intressanta. Despeglar en syn på språket som någontingkonstant och uppbyggt av eviga regler, un-gefär som tio Guds bud. Men det finns ingastentavlor för vårt språk, det förändras ide-ligen, påpekar Lars-Gunnar Andersson.

Den tredje högen kallar språkprofessorn,

Svensken om svenskanLars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet, var avslutningstalare på åretslogopedstämma. För en bredare publik är han mer känd som radiorösten som svarar på frågor i P1-programmetSpråket. Varje vecka får han ett femtiotal lyssnarbrev, det har blivit ungefär 15 000 sammanlagt under de år somprogrammet hållit på. Breven säger en hel del om hur vi svenskar ser på vårt språk.

helt ovetenskapligt, för ”övriga brev”. Närhan börjar gå närmare in på den pyser hanupp av berättarlust, ett leende sprider sig övermunnen och en glimt vaknar till liv i ögat.Man kan lätt ana att det finns en hel delroliga historier att hämta ur den högen.

– Jag fick en gång en fråga som i för-stone föreföll lite korkad, men som vidnärmare eftertanke visade sig vara ganskaunderfundig. Det var från en lyssnare somundrade vad som egentligen menas medordet ”påflugen”. En person som är påflu-gen, är hon drabbad eller drabbar hon an-dra? Ja, de flesta av oss förknippar det nogmed en som tränger sig på och ställer obe-kväma frågor, men om man jämför medliknande participformer som till exempelpåkörd eller påsprungen, inser man att detinte är helt entydigt. En påflugen personskulle lika gärna kunna vara en person somträffats av ett flygplan.

De tre högarna i all ära, men den störstaintellektuella utmaningen ligger ändå, en-ligt Lars-Gunnar Andersson, inte i att klas-sificera de lyssnarbrev som kommer in tillprogrammet, utan i att klura ut vilka slagsbrev det är han aldrig får. En typ av brevsom nästan helt lyser med sin frånvaro ärde som börjar ”jag har observerat en för-ändring i vårt språk och den tycker jag ärbra”. Men kommer inte berget till Mu-hammed, får väl Muhammed gå till berget.Därför satte sig Lars-Gunnar Andersson heltsonika och skrev ett sådant brev till sig själv:

– En trend som jag har lagt märke till imodern svenska är bruket att utelämnaatt:et i ”kommer att”. Allt fler människorsäger bara ”han kommer resa till Köpen-

hamn” istället för ”han kommer att resa tillKöpenhamn”, för att nu nämna ett exem-pel. Det är bra, eftersom de flesta andramodala hjälpverb, exempelvis ska och måste,inte konstrueras med ”att”. Det handlaralltså om en naturlig förenkling av språket,en anpassning till mönstret.

Avslutningsvis berör Lars-Gunnar An-dersson frågan om vilken typ av pedago-gik som är bäst när man vill hjälpa någonatt förbättra sitt språk. Han nämner tre ty-per. För inte så värst länge sedan var detutrotningspedagogiken som dominerade isvenska skolor. Den går ut på att klart ochtydligt tala om vad som är rätt och vad somär fel, oftast vad gäller skriftspråk, men i sinmest extrema form kunde den även om-fatta utrotning av dialekter. Under 1970-talet lades pedagogiken i skolorna om,läroplanerna moderniserades och vi fick vadAndersson kallar tvåspråkighetspedagogiken.Den har toleransen och mångfalden somfrämsta ledstjärnor och ger ofta svar som”en del säger si, andra så, alla har rätt”.Språkprofessorn själv föredrar den så kal-lade uppskattningspedagogiken, som går ut påatt förklara nyttan med att säga på det enaeller det andra sättet.

– Vi får ofta frågor om bruket av de/dem respektive dom. Folk som skriver domtycker det är enklast och smartast. På så visslipper man ju alla misstag. Men folk somskr iver de/dem blir upprörda över”domifieringen” och ser det som ettförslappat språkbruk. I det här fallet kanman naturligtvis använda tvåspråkig-hetspedagogiken och säga att båda sättenfungerar lika bra, välj själv! Men man kanockså gå vidare i frågan och försöka pekapå goda skäl till att använda det ena ellerdet andra ordet.

– Ponera att Volvo utlyser en tjänst tillsitt kontor i Göteborg, säger Lars-GunnarAndersson. De får in 100 ansökningsbrev, i50 av dem står det växelvis ”de/dem” och ide övriga 50 står det genomgående ”dom”.Fem stycken ska tas ut till intervju, hurmånga av dem som skrivit dom tror du blirkallade? Förmodligen ingen. Genom att re-sonera på det här viset kan man få folk attförstå varför det kan vara bra att lära sig ettvisst språkbruk.

Henrik AlfredssonDIK-förbundet

I många år har Lars-Gunnar Andersson svaratpå lyssnarfrågor i radioprogrammet Språket.Åhörarna på årets logopedstämma bjöds påmånga skratt när han läste valda delar ur decirka 15 000 brev han fått hittills.

Stämman

LOGOPEDNYTT 4/03 15

SLOG har under det gångna verksam-hetsåret haft två styrelsemöten ut-över årsmötet. Det ena av dessa ägde

rum över telefon.Per-Anders Bringfelt, Göteborg, valdes

till ny SLOG-ordförande för verksamhets-året 2001/2002 efter Åsa Burge, Göteborg.

Det SLOG verkat för under året kansammanfattas under följande rubriker:

INFORMATIONSLOG har försökt verka för att bringa klar-het i vilka råd och kommittéer som finnspå respektive utbildningsort och att infor-mation som är av vikt för SLOG når fram.SLOG har övergått till att själva, via de lo-kala SLOG-representanterna, maila ut allamötesprotokoll till alla studenter, alltså ejbara de DIK-anslutna, för att i största möj-liga mån hålla alla informerade om vilkadiskussioner som pågår och bjuda in ävende icke DIK-anslutna att engagera sig ocheventuellt bli medlemmar. Tidigare skulledetta ske via DIKs studenthandläggare ochen av denne centralt administrerad mail-lista. Varje SLOG-protokoll avslutas numeramed punkten Nästa möte och en påmin-nelse om att styrelsemötena givetvis äröppna för alla studenter som önskar delta.

Ovan nämnda nya förfarande har ävenanvänts för inbjudan till Logopedstudent-dagen.

SLOG har vidare beslutat att bättre för-söka efterleva vår uppgift att hålla vårautbildningsledningar informerade om vadsom diskuteras i SLOG.

Länken till SLOG på DIKs website hargjorts mer lättillgänglig och texten har re-viderats.

SKILLNADER MELLAN UTBILDNINGSORTERNAEn diskussion har förts med utbildnings-ledningarna om vikten av utbildningarnas lik-värdighet. SLOG har betonat värdet av atttydliggöra de eventuella skillnader som finns,medan utbildningsledningarna har hänvisattill att likheterna är större än skillnaderna.

YRKESTITELN, PRAKTIK M MI diskussioner har det betonats att det ärviktigt att lönenivån hålls uppe och att intestudenter anställs istället för legitimeradelogopeder. Det är även viktigt att skilja pålegitimerade logopeder och logoped-studenter, vad gäller patientansvar. Studen-ter ska ha handledning.

Samtal har förts om fördelar och nack-

Verksamhetsberättelse SLOGoktober 2001 – oktober 2002

delar med avlönad fördjupningspraktik. ILund har 1/3 valt att, termin 7, göra ”van-lig” fördjupningspraktik, 1/3 har gjort denpå annan tid och 1/3 har haft avlönad prak-tik. Inget beslut om officiell SLOG-åsikthar tagits. Olika åsikter som kommit upp isamtalet är:• Det är en lång utbildning som kräver

dyra lån, kan man få några betalda veckorunderlättar det ekonomiskt.

• Det får inte bli arbetsgivarna som väljervad studenterna ska fördjupa sig i.

LÖNESTATISTIKSLOG har tidigare tagit på sig att samla inlönestatistik bland avgående studenter. Eme-dan dessa uppgifter går att få tag i ändå, viaSLOFs centralt administrerade statistik, hardet diskuterats om det är av något värde attSLOG fortsätter med detta. Möjligen kanandra uppgifter vara av intresse att få in.

SOMMARJOBBSENKÄTER SAMT INTERNA-TIONELLA STUDIERSLOG har beslutat att i fortsättningen inteengagera sig i frågan om att administreranågra sommarjobbsenkäter och anser att detär upp till var och en som vill syssla meddenna hantering att göra detta. Anled-ningen är att dessa enkäter blir snabbtinaktuella. Samtidigt har det noterats attstudenterna i Lund haft glädje av att ha ensommarjobbspärm där de kunnat läsa omhur tidigare kullar haft det på olika som-marjobb de haft.

Även en tidigare ambition att upprättaen informationsbank om utlandsstudier harlagts ner. Detta av samma andledning somovan. Dessutom finns anställda på universi-teten att hjälpa studenter i sådana ärenden.

DIKSLOG var representerade på SACO-stu-dentmässan i Malmö 5-6 december. Års-mötet den 2 februari ställdes in.

Signe Rejdvik, Umeå, har detta år tagit överuppgiften som SLOG-representant i DIKsstudentråd efter avgående Ketty Andersson.

Det viktigaste DIKs studentråd gjort iår är att ändra strukturen för att få ett bre-dare engagemang, med studenter från allaDIKs yrkesområden och med representan-ter på varje utbildningsort.

SLOFJenny Sandberg, Stockholm, har för andraåret i rad varit studentrepresentant i SLOFs

styrelse, men lämnar nu denna uppgift.

LOGOPEDNYTTSLOG har försökt skärpa rutinerna kringinsändandet av bidrag till Logopednytt, hållatiderna för presstopp med mera. SLOGhoppas att redaktörerna upplevt en skill-nad under sista tiden.

PRAKTIKDiskussioner har förts om vikten av attbevaka att den kliniska praktiken inte skärsner. Även här har det varit svårt att jäm-föra utbildningsorterna p g a olika sätt atträkna timmar, olika grunder för vad somska räknas som praktik, m m. Frågan omvissa olikheter är ett problem har tills vi-dare bordlagts av SLOG med kommenta-ren att vi inte är ”färdiga” bara för att viavslutat utbildningen och att det är likaviktigt att verka för att nyutexamineradelogopeder får handledning. Likafullt harSLOGs ordförande bett Göteborgs student-representant att be om klargörande upp-lysningar från utbildningsledningarna på detnationella utbildningsmötet.

LINKÖPING OCH GÖTEBORGInformell kontakt har tagits med SLOFs sty-relse angående en utökning av antaletSLOG-representanter, d v s styrelsemed-lemmar i SLOFs studentsektion. Detta medtanke på att Göteborg numera tar in varjeår, samt att en logopedutbildning planeras iLinköping. Eftersom starten av lin-köpings-utbildningen skjutits upp vidtar SLOG ingaomedelbara åtgärder för att få med de tänktastudenterna i det fackliga arbetet. Likaså skju-ter SLOG på framtiden att gentemot SLOFmer aktivt driva en önskan om en utökningav antalet styrelserepresentanter i SLOG.

LOGOPEDSTUDENTDAGARDessa hölls i år i Lund, med ett 30-tal del-tagare.

ÖVRIGTI övrigt har SLOGs styrelsemöten, samtårsmötena, gett tillfälle till samtal mellanrepresentanterna från de olika orterna.Dryftats har bl a problem med att få tag ikurslitteratur, i rätt tid, till rimligt pris.

Per-Anders BringfeltAvgående ordförande i SLOG

SLOGs nuvarande ordförande heter Kristin Kerro.

Fackligt

Läckra logopeder lanseras

16 LOGOPEDNYTT 4/03

Studentuellt

Logopedstudenterna i Umeå har job-bat idogt för att informera andra stu-denter, främst inom medicinsk-

odontologisk fakultet, om logoped-utbildningen och yrket. Eftersom utbild-ningen är så pass ny i Umeå, är det mångabland stans studenter som inte vet vadlogopeder egentligen gör. Det har hellerinte funnits någon tradition av kår-engagemang från umelogopedernas sida.Nu sitter dock en logopedstudent som viceordförande i Medicinska Föreningens sty-relse. Vi finns också representerade i olikainstanser inom kår och fakultet.

Som ett led i logoped-lanseringen fö-rekommer vi frekvent i MF:s tidningGuttae. Här följer en lätt reviderad versionfrån vårt ”alternativa intagningsprov”HVALLP (Guttae nr 4/02). Vi ser en fram-tid för testet hos studievägledare ocharbetsförmedlingar.

Högst Vetenskaplig AlternativLogopedisk LämplighetsPrövning

1. Du ska köpa ost i affären och vet precisvilken sort du vill ha; den smaskigaGrevén mitt framför näsan. Men du kanvarken sträcka dig efter den eller be omden. Vilket tillstånd kan det här liknasmed?a) Anosognosib) Afasic) Apraxi

2. Du står hemma i ditt kök och ska lagacroque monsieur till din blinddate, somkommer senare i kväll. Men när du skaläsa receptet hoppar bokstäverna bararunt omkring och du kan för ditt liv

inte förstå vad det ska vara för ingredi-enser. Du blir förargad och tänker:a) Min förbaskade neglektb) Min rackarns gamla svensklärarec) Min sabla dyslexi

3. Kvällen avlöper mer än väl. Du har gjortett bestående intryck och både du ochdin improviserade skapelse till mackaimponerade fullständigt. Innan kvällenär slut vill blinddaten ha barn med dig.Du blir så lycklig att du inte finner någraord. Vad har du drabbats av?a) Anemib) Norrländskac) Anomi

4. Nio månader senare tittar en unge fram,lik far och mor på alla vis förutom attden hellre äter fil än croque monsieurpå lördagskvällen, när ni skall finäta. Duförstår ingenting och funderar:a) Tål ungen inte uppskatta sådana delikatesser?!b) Trotsåldern? Redan?c) Kan det handla om en

sväljningsproblematik mån tro?

5. Du samtalar på gården med grannen,som fick en liten kotte samtidigt somdu. Grannen berättar att allt står bra tillförutom att lille Pelle knappt säger flaska,trots tre år fyllda. Du berättar i din turom din knattes dysfagi. Ni kommer ge-mensamt fram till att ni borde uppsöka:a) Ornitologenb) Ortopedenc) Logopeden

6. Vilken lycka! Ni fick tid samma dag ochstår nu i Umeå universitetssjukhuscentralhall. Sjukhuset är stort och för-virringen total. Hur skall ni hitta, ja förvar ligger logopedmottagningen egent-ligen?a) Vid infektionsklinikenb) I samma lokaler som strokeenhetenc) Två våningar under ÖNH, på plan 1

Resultat

Flest a-svar:Alltså, det finns ju mångaandra bra yrken somkanske skulle passa. Dukanske skulle kunna gipsafötter eller spana in fåglaristället...

Flest b-svar:Kanske inte imponerande,men du har visat prov på godvilja och en fin grund attarbeta utifrån.

Flest c-svar:Du var ta mig sjutton en riktighejare! Vi vill högeligenrekommendera dig attsöka till någon av landetslogopedutbildningar i Umeå,Stockholm, Göteborg,Lund och nu även Linköping.

Catarina IngebroKristin KerroSigne Tonér

Kurs 3Umeå

LOGOPEDNYTT 4/03 17

ANNONSSTOPP FÖRLOGOPEDNYTT NR 5-03

ÄR DEN 23 MAJ!

LogopedHabiliteringscentrum i Jönköpings län, Barn-och ungdomshabiliteringen i Värnamo

I Habiliteringscentrum ingår Barn- ochungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen,lokaliserat på tre orter i länet - Värnamo, Eksjö ochJönköping. I Barnhabiliteringen ingår också ett länsteamför autism.Teamen är tvärvetenskapligt sammansatta med medicinsk,pedagogisk, psykologisk och social kompetens i avsikt attfå en helhetssyn på våra brukares situation ochhabiliteringsbehov.

Vi erbjuderEtt öppet, tillåtande klimat och möjligheter att självutforma tjänstgöringen.Stöd av erfarna kollegor och regelbundna yrkesträffar.Goda fortbildnings- och utbildningsmöjligheter.Arbete i väl fungerande, tvärvetenskapliga team.Möjlighet till friskvård på betald arbetstid.

Din kompetensDu ska vara leg logoped och inneha B-körkort. Stor viktläggs vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga.

Frågor och ansökanUpplysningar lämnas av logoped Birgitta Gyllenör, tel0370-69 79 25, logoped Johanna Levin,Vuxenhabiliteringen (facklig representant), tel 036-32 4524 eller enhetschef Yvonne Nilsson, Barnhabiliteringen, tel0370-69 79 19.

Välkommen med din ansökan till Ref nr J056/03,Länssjukhuset Ryhov F6, 551 85 Jönköping senast 21 maj.

Läs mer på www.ltjkpg.se/jobb

KURSKALENDARIUMVälkomna till OFTI 21 (Områdesgruppen för studier avtalspråksinteraktion) i Lund den 19-20 september, 2003.Temat för mötet är ”Samtal i vård och omsorg”. För merainformation kontakta Kristina.Hansson@logopedi.lu.se.

VI SÖKER ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Legitimerad LogopedTill Enheten för särskilda insatser.Heltid, visstidsanställning läsåret 03/04, ref nr 3A/03.

I tal- och språkteamet arbetar talpedagoger, psykologer ochspecialpedagoger. Deras insatser riktar sig till både barnomsorg ochgrundskola och har ett uttalat 1 till 16-års-perspektiv.

Teamets huvudsakliga uppgifter är:• Att hjälpa verksamheten att så tidigt som möjligt identifiera barn medspråk-, tal- eller lässvårigheter.• Att utreda och praktiskt arbeta med barnen.• Att hjälpa till att upprätta åtgärdsprogram.• Att handleda och utbilda personal som arbetar med barnen i deras vardag.

Som logoped kommer Du att arbeta med logopedisk utredning, diagnostikoch behandling av förskolebarn och skolbarn med tal, språk- och röst-problem samt läs- och skrivsvårigheter. Du kommer att handleda ochutbilda personal och föräldrar. Kontaktnät bestående av lärare, förskol-lärare och barnskötare finns uppbyggt på samtliga förskolor och skolor. Dusamarbetar med kollegor på logopedmottagningen samt habiliteringen.

Kvalifikationer:Legitimerad logoped. Erfarenhet av arbete med barn samt läs- ochskrivutredningar är meriterande. Stor hänsyn tas till personlig lämplighet.

Upplysningar:Gert Nilsson, rektor, tfn 0454-810 49Eva Coldwell, logoped, tfn 0454-30 72 44

Fackliga företrädare:SLOF Petra Westrin, tfn 0454-73 26 22

Övrigt:Tillträde 2003-08-12. Körkort är ett krav. Enligt lagen om registerkontroll(2000:873) skall den som erbjuds denna anställning lämna ett utdrag urbelastningsregistret.

Ansökan:Ansökan ska tillsammans med angivande av ref nr och meritförteckning,vara Karlshamns kommun, Utbildningsförvaltningen, 374 81 Karlshamneller helen.swanberg@utb.karlshamn.se tillhanda senast 2003-05-21.

Karlshamns kommun • 374 81 KarlshamnTfn: 0454-810 00 • Fax: 0454-810 40

E-post: info@karlshamn.seInternet: www.karlshamn.se

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

www.hs.se(se: lediga jobb – foniatri)

Språkförskola? Röst? Flerspråkighet? Ät- och sväljstörningar hos barn? Hos oss finns intressanta jobb!

www.hs.se

Lediga platser

Universitetslektori logopedi eventuellt förenad med klinisktjänstgöring vid Akademiska sjukhusetUFV-PA 2003/1769

Arbetsuppgifter: I anställningen ingår undervisning, forskning och administration.Till undervisning räknas kursanslag och kursadministration samt handledning av dokto-rander. Till arbetsuppgifterna hör också att följa utvecklingen inom det egna ämnesom-rådet och den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för arbetet vid universite-tet. Forskningen avser diagnostik och behandling av språk-, kommunikations-, röst- ochtalstörningar hos barn och vuxna.

För ytterligare information kontakta professor Matti Anniko tel 018-611 5363,e-post Matti.Anniko@ent.uas.lul.se eller professor Håkan Aldskogius tel 018-471 4111,e-post Hakan.Aldskogius@neuro.uu.se

Fullständig kungörelse med information om vilken behörighet som krävs för ovanstå-ende anställning och vad som skall bifogas till ansökan kan beställas från Uppsala uni-versitet, Anneli Henriksnäs, tel 018-471 1885, fax 018-471 1858,E-post Anneli.Henriksnas@uadm.uu.se Kungörelsen finns även på Uppsala universitets hemsida www.uu.se under platsannonser.

Ansökan skall hainkommit tillRegistrator, Uppsala universitet, Box 256,751 05 Uppsala senast den 22 maj 2003

Logopedmottagningen söker

Logopedmottagningen vid Södersjukhuset utgör tillsammansmed Logopedmottagningen på Sabbatsberg en primärvårds-logopedisk mottagning med ett 30-tal logopeder. De södramottagningarna (SÖS, Nacka och Stureby) kommer att, tro-ligen under hösten, flytta samman i nya lokaler påRosenlunds sjukhus.

Arbetsuppgifter: Bedömning och behandling av patientermed afasi, dysartri och dysfagi i öppen vård. Eventuellt kanannan önskad diagnosgrupp ingå som komplement.

Kvalifikationer: Leg logoped

Anställningsform: Tillsvidareanställning, heltid.

Tillträde: Snarast eller enligt överenskommelse.

Upplysningar lämnas av: Verksamhetschef ChristinaBlom, tel 08-690 65 66, mobil 073-682 55 37 eller bitr verk-samhetschef Ann Stålhammar, mobil 073-682 56 86.

Facklig kontaktperson: SACO Gerard Démery, 070-484 80 03.

Välkommen med din ansökan inkommen senast 2003-05-28märkt med Ref nr SPO 6146/03 ställd till:Primärvårdens administration, Ann-Margret Wicklund, Box 859, 167 24 Bromma.

LogopedOmråde Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhusRegionala barn- och ungdomshabiliteringen

www.vgregion.se

Vi söker ny medarbetare till vår enhet för utredning/behandling, habilitering/rehabilitering för barn och ungdomar 0-20 år. Vid den Regionala barn- och ungdomshabiliteringen bedrivs regional och hög-specialiserad habilitering och rehabilitering.

Läs mer om tjänsten och oss på vår hemsida www.reghab.se

Ytterligare upplysningar kontakta yrkesutvecklare logoped, Åsa Fyrberg, tfn 031-50 26 70, logoped, Liv Holmberg, tfn 031-50 26 30 eller habchef, Elisabeth Martinsen, tfn 031-50 26 32.

Facklig företrädare Hedvig Holm, tfn 031-342 61 85.

Välkommen med din ansökan märkt med ref nr G 55/03 senast 23 maj till Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Personalavdelningen, Plan 1, Smörslottsgatan 6, 416 85 Göteborg.

18 LOGOPEDNYTT 4/03

LOGOPEDTill Bräcke Östergård i Göteborg sökes – förutsatt att ordinarietjänsteinnehavare går vidare till annat arbete – en logoped påheltid för fast anställning med tillträde 11augusti 2003. Arbetetinnebär 40% tjänstgöring med barn med funktionshinder påBräcke Östergård och 60 % med ungdomar i åldern 16-20 årpå Riksgymnasiet för rörelsehindrade. Logopedkollega finns närdet gäller arbetet med ungdomar.

Kvalifikationer: Legitimerad logoped. Erfarenhet av arbete medbarn och ungdomar med funktionshinder och av alternativ kom-munikation är önskvärt.

Ansökan senast 25 maj 2003, ställd till Bräcke Diakonigård,Personalavdelningen, Box 21062, 418 04 Göteborg.

Upplysningar:Helena Wikman, tel. 031-332 04 01 och 031-50 25 92Helen Easterling, tel. 031-332 04 05

LOGOPEDNYTT 4/03 19

För närvarande arbetar två heltidslogopeder på kliniken medutredning och uppföljning av barnen som kommer på remiss.Runt barnen arbetar även kurator, ingenjör, audionom ochläkare.Vi önskar nu utöka talspråksstödet till våra cochleaimplanteradebarn. Vi behöver därför bli fler!

ArbetsuppgifterAtt delta i utredning inför cochleaimplantatoperation och upp-följning efter operationen. Stöd till nätverket runt barnet, därindividuell träning av barnet, utbildning av föräldrar och perso-nal är viktiga delar. I arbetsuppgifterna ingår också medverkan iett talspråksprojekt av de barn som opererats senaste året.Projektet leds av professor Irené Johansson.

Kvalifikationer:Logopedutbildning samt stor önskan att arbeta med barn.Intresse och läggning för att leda utbildningar och att föreläsa.Teckenspråkskunskap är meriterande.

Arbetstid:Heltid, tillträde 1 september 2003.

Vill du veta mer?Kontakta logoped Elisabet Östlund, tfn 08-585 878 52 ellerlogoped Ulrika Löfkvist, tfn 08-585 878 53.

Välkommen med din ansökan märkt med ref nr HSbkop 50-03 senast den 27 maj 2003, ställd till: HuddingeUniversitetssjukhus AB, BKO-divisionen Pia Murphy,

www.hs.se

Vi har en vision - Vi vill vara ett av världens ledande sjukhus som med kompetens,kvalitet och kreativitet bidrar till ett friskare samhälle och förbättrad livskvalitet förindividen. Huddinge Universitetssjukhus AB är helägt av Stockholms läns landsting.Antal anställda 6500.

Logoped

Sektionen för Cochleaimplantat vid Huddinge Universitetssjukhus söker ytterligare en

Vi behöver två nya medarbetare till vårverksamhet!

Chefslogoped/logoped. Är du intresserad?Se mera information på www.lvn.se (under jobba hos oss)

Upplysningar lämnas av:Chefslogoped Magnus Marklund tfn: 0660 - 891 02e-post: magnus.marklund@lvn.se

Ansökan med styrkt meritförteckning och betygsavskrifter samtuppgift om referenser ska vara märkt med ref.nr och varainkommen senast 2003-05-30.Ange tillträdesdag och löneanspråk till:

Örnsköldsviks hälso- och sjukvårdRekrytering891 89 ÖRNSKÖLDSVIKe-post: rekrytering.ovik.hs@lvn.se

20 LOGOPEDNYTT 4/03

LOGOPEDNYTTInloggning för medlemswebben:Användarnamn: Ditt medlemsnr (se adressetiketten)Lösenord: Ditt födelsedatum (ååååmmdd)

POSTTIDNING

Tecken som stöd för talet (TSS) harblivit en självklar del i omhändertagandet av barn med språk-

störning. Vikten av att ge dessa barn ett al-ternativt och kompletterandekommunikationssätt är något sombarnlogopeder ständigt arbetar med attmedvetandegöra för föräldrar och andra ibarnets omgivning. Föräldrar till barn somgår på språkförskola får som ett led i dettaarbete ofta möjlighet att delta i en av för-skolan anordnad teckenkurs. Åtminstoneär det så i Stockholms län.

På Tal- och språkcentrum i Sollentunafinns såväl förskola som skola för barn medgrava tal- och språkstörningar. Tal- ochspråkcentrums gedigna grundkurser (förföräldrar) i TSS har länge varit ett föredömeför oss som arbetar i liknande verksamhe-ter i Stockholms län.

Nu har fyra logopeder på Tal- och språk-centrum tagit steget in i studion och gjort

film av kursen. De har dessutom gjort detbra! De ca 400 tecknen som gås igenompresenteras tydligt och i ett behagligt tempo.Varje tecken visas två gånger, och tecknenär ordnade i kategorier. Inom varje kate-gori presenteras tecknen i bokstavsordning.Filmen, som är 90 minuter lång, avslutasmed övningar i form av meningar.

Om man vill lära sig tecken hemma el-ler vill repetera det man lärt sig på en kurs,är video ett utmärkt redskap. Eftersomtecken är tredimensionella och dynamiskakan det vara lättare att tolka och imiterafrån video än att försöka tyda ett fotografieller en teckning.

”Tecken som stöd till talet” är profes-sionellt gjord, med hög kvalitet både i ljudoch bild. Kvinnorna bakom verket är välmedvetna om bakgrundens betydelse ochhar med tanke på detta valt enkla, enfär-gade kläder. Kanske kunde de gått stegetlängre och satsat på en mörkare färgskala

Jenny Johansson, Marie Niska Thörnvik,Carolina Rydin, Åsa SjöbergTal- och språkcentrum i Sollentuna, 2003.

(detta gäller även bakgrunden) för ännustörre kontrast och tydlighet. Detta är docken bagatell i sammanhanget, och helhets-intrycket av filmen är att man mycket välkan se hur tecknen utförs.

Vi tycker att denna videokurs är mycketanvändbar, inte enbart för föräldrar utanäven för andra som kommer i kontakt medpersoner i behov av TSS.

Nina LinjerAnnika Sönnerhed

Lidingöhemmet (behandlingshem/språkförskola)

”Tecken som stöd till talet” kan beställasfrån Danderyds sjukhus AB 08-655 58 89,britt.schonberg@oron.ds.sll.se

Se även notis på Anslagstavlan i LN 3 -03.

Recension

Tecken Som Stödtill talet.Grundkurs.