medlemsblad fÖr jÄrna hembygsfÖrenning …nr 3 2001 ÅrgÅng 16 70:- för alla, oavsett...
TRANSCRIPT
Sidan 28
MEDLEMSBLAD FÖR JÄRNA HEMBYGSFÖRENNING
NR 3 2001 ÅRGÅNG 16
70:- för alla, oavsett familjestorlek.
PG 15 01 64-2
Kontaktpersoner i styrelsen:
Brittmarie Urve, Furuvägen 7
Tel 551 715 75
Inger Eriksson, Rödsippstigen 1
Tel. 551 740 16
Johan Pettersson, Källvägen 3
Tel. 551 707 90
Medlemsavgifter och adressändringar:
Birgitta Forsgren, Grönkullastigen 36
Tfn 551 735 05
Medlemsblad för Järna Hembygds-
förening
ISSN 1404-5524
C/O Eriksson
Rödsippstigen 1, 153 31 JÄRNA
Redaktör:
Johan Pettersson, tel 551 707 90
Grafisk form:
Pontus Åström, tel 554 800 37
©2001
Ett alltid lika uppskattat utflyktsmål är Järna gruvor. Hembygdsföreningen har
besökt dessa nästan årligen. Många gånger har vi guidat gästande föreningar. Här
ett besök vid Tunnelgruvan 1976
Ordföranden har ordet
Återigen närmar sig julen med ljus och
värme. Kan inte låta bli att skänka en
tanke åt alla de som inte kommer att ha
en ljus och varm jul eller alla de som
visserligen har både värme och ljus men
ingen att dela julen med. Man blir ju
påmind varje dag när det kommer brev
och inbetalningskort från alla olika hu-
manitära organisationer. Visst skulle jag
vilja ge bidrag till alla, men…
Inför varje jul lovar jag mig själv att
börja i god i, inte stressa utan bara göra
det allra nödvändigaste och framförallt
det som jag tycker är roligt. Men likafullt
har jag långa listor över saker jag MÅS-
TE göra, och detta absolut före jul. Som
tur är finns det en hel del ”måsten” som
är roliga. Jag är ju så barnslig så jag tyck-
er att julklappar är kul, både att ge och att
få. Så även om vi beslutar inför varje jul
att inte ge så många klappar brukar det
finnas en ansenlig hög under granen. Det
tar tid att både fundera ut innehållet och
att inhandla detsamma. Dock ett kul
”måste”.
Nu är också julmarknadernas tid och
varenda en låter så trevlig. Vår förening
deltar i (eller rättare sagt deltog i) jul-
marknaden på Håknäs. Det håller på att
bli en trevlig tradition. I år är vi stolta
över att kunna uppvisa en ny ring gjord
efter en tutulus, spänne i klädesdräkten.
En kan jag lova fin julklapp!
Jag tillhör ju dem, som i motsats till
Johan, gärna studerar kulturen även ut-
socknes och då med fördel i andra länder.
(Men så blir jag ju heller aldrig expert på
vår socken som Johan är.) I höst har jag
varit i Australien och tittat bl a på utsökta
grottmålningar målade av aboriginer,
Australiens urinvånare. Dessa målningar
håller man fortfarande på att målar i och
på eftersom de än i dag används vid
heliga ritualer. Vi var naturligtvis också
och besåg, inte besteg, aboriginernas
heliga berg, Ayers Rock eller Uluru,
som ligger i öknen söder om Alice
Springs. Det går även att bestiga detta
berg, eller rättare sagt klippa, men abori-
ginerna vädjar till turisterna att inte göra
det eftersom klippan är mycket helig för
dem. Det vore ju ungefär som om en
massa turister skulle klättra upp och ner
för våra kyrkor. Klippan är helt otrolig
där den växer upp mitt i öknen. Den
färgas alldeles röd vid soluppgång och –
nedgång. Naturligtvis var det molnigt
när vi skulle se solnedgången vid klip-
pan. Det brukar det ALDRIG vara!
I höst har vi även hunnit med att ha
25-årsjubileum i föreningen. Ett hej-
dundrande kalas på Rönneberga. Många
förberedelser har det varit i styrelsen,
men det var värt all möda. Vi har haft
både trevligt och framförallt roligt under
planeringen och festdagen. Vi har också
fått fint gehör från alla medlemmar som
deltog i festen. Vill också passa på att
rikta ett speciellt tack till alla våra spon-
sorer som bidrog till att festen blev så
lyckad.
Efter alla positiva vindar har det
varit lätt att planera för vårens aktivite-
ter, men vad vi skall göra tänker vi be-
rätta om i nästa nummer av Järningen.
Vi kommer som vanligt att ha vårt års-
möte i april och i och med detta drar vi
igång vårens program.
En trevlig helg önskar jag er alla
och väl mött nästa år!
Från styrelsen
Jubileumsåret går mot sitt slut. Naturligtvis
har styrelsearbetet till stor del ägnats åt att
markera denna milstolpe i föreningens histo-
ria. Ett stort projekt har varit att sammanställa
en liten vandringsguide för centrala Järna.
Och det har inte varit lätt att på några få sidor
koncentrera information och samla bilder till
detta. Arkivet är omfångsrikt och helst vill vi
visa så mycket som möjligt. Urvalet kom
dock till stånd och vandringsguiden presente-
rades på en välbesökt bildkväll i Järnagården.
Det andra stora projektet var att bjuda alla
medlemmar på en liten fest för att gemensamt
fira vårt jubileum. Drygt 100 personer samla-
des i Rönneberga och bjöd på mat och under-
hållning. Av sorlet att döma och alla trevliga
tack och kommentarer kan vi förmoda att det
var en lyckad tillställning. Många Järnaföre-
tag ställde upp med frikostiga gåvor till lotte-
rivinster, blomsterdekorationer, råvaror m.m.
Ett mycket stort tack till er alla som på olika
sätt bidrog till en mycket trevlig fest. 25-års-
firandet har också markerats genom att vi
producerat ett nytt smycke. En ring med in-
spiration från en tutulus funnen mellan Gest-
berg och Berga. Ringen presenterades i förra
numret av Järningen.
På vårens trädgårdsmässa i Sollentuna var
Järna Hembygdsförening inbjuden till Hem-
bygdsförbundets monter. Vi bidrog med en
serie bilder av äldre kulturväxter funna på
ödetomter i bygden. Johans texter ledsagade
besökarna på en liten kulturvandring i byg-
den. Utställningen uppmärksammades av
Svenska Rossällskapet. Representanter för
föreningen gjorde senare på sommaren ett
studiebesök i Järna och bestämde en del av de
avbildade rosorna. ’Agatha’ och ’Minettte’
var ett par av de som snabbt kunde identifie-
ras. ’Common Moss’ från Tunatorp och Rosa
gallica officinalis från Kyleberg var också
lätta att känna igen. Samarbetet med skolorna
har som vanligt varit givande. John och
”Gittan” har under året vid flera tillfällen
medverkat i undervisningen i hembygds-
INNEHÅLL Ordföranden har ordet ........................................................................................................ 2
Från styrelsen ..................................................................................................................... 3
Tack ................................................................................................................................... 4
Krönika 1975-2001. ........................................................................................................... 5
Pressklipp från föreningens bildande 1976 ........................................................................ 8
Det ringde en dag i min telefon .......................................................................................... 11
Järningen under 15 år ......................................................................................................... 17
I Järnabygden för 100 år sedan .......................................................................................... 23
Bara ett par rader ................................................................................................................ 24
Upprop ............................................................................................................................... 24
Sörmlandsfloran- nu är den här! ......................................................................................... 25
Till salu .............................................................................................................................. 26
Bildgåtan ............................................................................................................................ 27
2 3
kunskap. Det är en fantastisk förmån att
vi aktivt kan få sprida kunskap om byg-
den på detta sätt. En vacker försommar-
dag deltog Johan som kulturguide vid en
utflykt med politiker och tjänstemän i
kommundelen. Dagen avslutades med att
betrakta Järna från ovan. Utsiktspunkten
var toppen av vattentornet och en bättre
utblick över bygden är svår att finna. Vi
har även varit med på en fornvårdsresa,
där olika natur och kulturhistoriskt in-
tressanta objekt besöktes. Området kring
Moraån i anslutnig till Floravägen be-
dömdes som mycket värdefullt och pla-
ner på kulturstig, informationstavlor
m.m. finns i sin linda. Även Tunaområ-
det uppmärksammades och en ny skylt-
ning vid gruvorna skall komma till stånd.
Vid samma tillfälle visade vi upp vårt
förslag till en liten rundtur till smultron-
ställen i trakten. Vi hoppas på ett samar-
bete med kommunen och ev. länsmuseet
för att kunna genomföra detta då det
behövs insatser med informationsskyltar
och vägvisare.
Kommundelskontorets reception i
biblioteksentrén säljer nu våra smycken,
kassar, vykort och trycksaker. Där finns
även våra gratisfoldrar att tillgå.
Under hösten har Johan varit med på
flera promenader i landskapet kring Orr-
sättra. Han har bjudits in av boende i
området som vill lära mer om var de bor.
Promenaderna har varit mycket givande
och vi har haft ett gemensamt utbyte av
detta. Mycket ny information har fogats till
vad vi redan visste. En gammal övervuxen
husgrund vid Orrsättra var ett roligt fynd.
Det kan vara resterna av Norrgården i byn.
Under året har vi fått ytterligare material
till vårt arkiv. Per Anderssons klippböcker
och en stor samling bilder från Nils Öster-
berg har ställt till vårt förfogande. Ingemar
Hedström har under många år forskat kring
järnvägen i Järna. Han har nu sammanställt
sina resultat och givit oss rätten till att publi-
cera dessa. Gamla tidningsurklipp, vykort,
bilder och annat av lokalhistoriskt intresse
har lånats ut av våra medlemmar för kopie-
ring och avfotografering. Om vi lägger sam-
man detta med alla kommentarer, välvilliga
tillrättalägganden och små kompletterande
berättelser på våra bildkvällar så har den
samlade kunskapen om vår bygd ånyo ökat
väsentligt i Hembygdsföreningen. Allt detta
stimulerar till fortsatt arbete och vi i styrel-
sen kan bara uppmana till fortsatt aktivitet
hos våra medlemmar.
Till slut vill vi än en gång tacka för det
gensvar vi fått under det gångna året och
önska er alla en riktigt trevlig julhelg och ett
Gott Nytt år.
Välmött i Järna Hembygdsförening 2002!
Styrelsen
Tack… ...till alla er som sponsrade vårt 25-års jubileum!
Anderssons Måleri, Birgit o Carl-Erik Carlsson, Blomsterboden, Bror Lennart
Tegnér, Café Torino. Föreningssparbanken, Hagströms måleri, Handelsbanken,
Hjulåkers Spelmän, ICA, Järna Blomsterhandel, Järna Ost, Järnarosen, Konsum,
Kulturhuset, Leif Lundberg, Simbra siden, Smedjan och St. James Pub o Matsal
Krönika 1975 - 2001.
Järna hembygdsförening bildades vid ett
möte i Församlingshemmet söndagen den 28
mars 1976. Initiativtagare var Nils Carlsson,
Överkumla, som under några månader hade
undersökt intresset i bygden för att bilda en
hembygdsförening. Bland mötesdeltagarna
fanns även flera personer som hade varit
med i Thore Johanssons studiecirklar om
Järnas historia. Den nybildade hembygdsfö-
reningen skulle ha Överjärna och Ytterjärna
som sitt verksamhetsområde och enligt stad-
garna ”inom Järnabygden värna och vårda
kulturarvet och föra detta vidare till kom-
mande generationer. ”52 av de närvarande
antecknade sig genast som medlemmar, och
ett år senare hade antalet mer än fördubblats
till 120. Den första ordföranden blev Eskil
Johansson, och övriga styrelsemedlemmar
var Nils Carlsson, Thore Johansson, Gullan
Hammarstedt, Gustaf Frycklund och Lars
Westerberg. Gustaf Frycklund blev sjuk och
ersattes i början av 1977 av Johan Petters-
son. Årsavgiften fastställdes till femton
kronor för enskild medlem och tjugo kronor
för familj.
Ett sätt att vårda hembygdsintresset blev
att arrangera utflykter i omgivningarna, och
just utflykter har varit ett stående inslag
under de gångna 25 åren. Det var oftast
Thore Johansson eller Johan Pettersson som
var ansvariga för dessa utfärder. Vanligen
for deltagarna iväg ett stycke per bil eller
cykel för att beskåda något intressant i trak-
ten: en bautasten här, en domarring där,
gravkullar, treudd, grottor
eller en förmodad galgbacke. Listan över
vad som finns att beskåda i vår bygd blir
lång. När deltagarna lyssnade till den kun-
nige berättaren, sattes fantasin i rörelse om
vad som kunde ha utspelat sig en gång. Om
vi dessutom befann oss på en naturskön
plats, var lyckan fullständig. Utsikten från
Borgsö ut över Vällingen är bara ett av de
exempel som blivit kvar i minnet.
En kombinerad arbetsgrupp och studie-
cirkel ägnade många timmar åt att doku-
mentera vilka som bott på bl.a. torpen
Långvallen och Herrvreten. Skyltar med
kort beskrivning sattes sedan upp, ibland i
samband med en utfärd. Som minnen av de
gamla torpen står idag kanske rester av
murstocken kvar, eller man kan se stenfo-
ten som visar var ladugården stod. En krus-
bärsbuske, ett körsbärsträd och några
brandgula liljor utgör idag vittnesbörd om
att människor har haft sin försörjning här.
Att röja sly och snygga upp kring grav-
högar och dylikt har också hört till verk-
samheten. Fornparken röjdes liksom Ene-
kullarna, vilka nu framträder som de forn-
minnen de är.
När hällristningen vid Linga hade upp-
täckts och lav och mossa hade skrapats bort
av Boris Wredenmark och Sven-Gunnar
Broström, kom den unika ristningen att bli
ett populärt utflyktsmål. Ristningen blev
professionellt imålad 1993 och 1998. Skep-
pet blev populärt som smycke och pryder
våra kassar och tröjor. Bland run-
4 5
stenar i bygden kan vi nämna den som står
vid Överjärna kyrka och som ställdes upp
på sin nuvarande plats 1984.
Korttid efter det att hembygdsförening-
en hade bildats, började frågan om en folk-
dräkt att diskuteras, och en arbetsgrupp
under ledning av Gullan Hammarstedt äg-
nade tid och intresse åt att dokumentera den
dräkt som hade skapats på 1930-talet för
folkdansare i den lokala föreningen av
Jordbrukare-ungdomens förbund. Ett exem-
plar av arbetsgruppens skriftliga dokumen-
tation finns i hembygdsföreningens arkiv
på Enegården.
Sedan vår förenings tillkomst har en typ
av program återkommit varje höst. Det är
förstås bildkvällen i november, då intresse-
rade mött upp för att se, minnas och kom-
mentera såväl dagens vyer som de svunna.
Dessutom har Ingalill Åströms kaffebröd
blivit något extra att njuta av. Även årsmö-
tesdeltagarna har som bekant kunnat glädja
sig åt hennes läckerheter.
Sedan mitten av 1980-talet har Hembyg-
dens dag firats i Överjärna kyrka. Ansvaret
för serveringen respektive utställning har
alternerat mellan Församlingskåren och
Hembygdsföreningen. Folkdansgillets med-
verkan är självklar, och samma sak gäller
Hjulåkers spelmäns.
Skrifter av skiftande slag har produce-
rats och getts ut, t. ex. vikblad som infor-
merar om kulturellt intressanta och natur-
sköna platser i bygden. Vårt informations-
blad ”Järningen” är inne på sin 16:e årgång.
Under några år på 1980-talet arbetade en
grupp med att sammanställe en bok med ett
rikligt antal äldre fotografier, och hösten
1990 kunde vi presentera ”Järna som det
var”. Sven Yttermarks bok om Ytterjärna
har kommit ut i nytryck, och därutöver
tillkommer småskrifter av allehanda slag.
Boken om Älgpussen ger oss
en god bild av växtligheten i Järnagarnet
under bronsåldern. Denna bok används även
i Järnas grundskolor.
Vykort med motiv från tidigt 1900-tal har
tryckts om och mött god efterfrågan. Det-
samma gäller våra ”hällristningskort” i olika
utföranden.
Vårt varusortiment har utökats med tiden
allteftersom idéer har kläckts. Förutom det
tidigare nämnda Lingaskeppet har även svär-
det fått utgöra modell för en slipsnål. I år har
vi dessutom kunnat presentera en ring, som
är gjord efter mönster på en tutulus, hittad i
trakten av Berga-Gerstaberg. Det är den lo-
kala silversmeden Helena Westerdahl, som
har varit skicklig att tillverka våra smycken.
I maj 1998 invigdes den populära kul-
turstigen på Tunaområdet, där såväl bygdens
folk som turister kan bekanta sig med bl. a.
älvkvarnar och ta ton på Sjungarestenen.
Skolelever har varit med och tillverkat skyl-
tar för denna kulturstig, och ett vikblad finns
förstås också.
I ett underbart brittsommarväder just den
7 oktober 2000 invigdes Tellby Norrkälla.
Det gav Birgitta Svahn, som hade tagit initia-
tiv till att återställa och frilägga källan. Arbe-
tet har tidigare presenterats i ”Järningen” och
även i ”Ledungen”, länets hembygdstidning.
Vi har e videoinspelning från evenemanget.
Birgitta, Gull och Johan har vid olika
tillfällen visat främst mellanstadieelever vad
som finns att se av kulturarvet i vår närmiljö.
Härigenom har lärarna fått god hjälp att
genomföra undervisningen i hembygdskun-
skap på ett sätt som barnen uppskattar. Dessa
har sedan i sin tur berättat för föräldrarna vad
de upplevt, och ytterligare frön till kunskap
om bygden har spritts.
Hembygdsföreningen saknar tyvärr egen
samlingslokal. Under drygt 10 år, fram till
1996, hyrde vi ett stort rum i gamla pensio-
närshemmet på Mölnbovägen. Där samla-
des vi till studiecirklar och styrelsemöten
o.d. Sedan några år har vi möjlighet att
hålla styrelsemöten i Ådalsskolans perso-
nalrum. Delar av vår föremålssamling finns
i Hjulåkersstugan. Det kräver energi och
krafter att sköta stugan, och det har varit
svårt att engagera medlemmar att ställa upp
vid de arbetsdagar som har anordnats där.
Något konkret beslut från Södertälje kom-
mun har inte kommit vad gäller stugorna.
Vår bildsamling och det skrivna materi-
alet förvaras i ett utrymme under Enegår-
den. Det synnerligen rika bildmaterialet
med 8000 bilder har kunnat organiseras
tack vare arbetspraktikanten Elisabeth Gott-
berg. Ett register, läsbart med PC-apparater,
har skapats för att det digra materialet skall
bli tillgängligt i vår verksamhet och även
komma forskning till
del. Vi fick bidrag från Södertälje kom-
mun för att skapa programmet och ordna
registreringen. I vår bildsamling ingår
foton och negativ från Thore Johansson
och Fredrik Åkerberg. Per Andersson har
varit vänlig att skänka tidningsurklipp
från den tid då han var verksam som lo-
kalredaktör för Sörmlands Nyheter.
Mycket inspiration finns att hämta bland
bilder och klipp.
Hembygdsföreningen är remissinstans
inom kommunen och kan bevaka att det
inte blir några skador på fornminnen i
samband med nybyggen. Vi lämnar
namnförslag på nya gator. Ett av exemp-
len är Sporrmakarvägen, som ligger nära
den historiska Smedjan i Järna.
Ett hjärtligt tack till alla och envar som
hjälpt till i Järna Hembygdsföreningsverk-
samhet under de gångna 25 åren.
Ingel Eriksson
6 7
Pressklipp från föreningens
bildande 1976
Fattigdomsbevis att inte ha
en hembygdsförening i
JÄRNA:
Det är ett fattigdomsbevis att det inte
finns någon Hembygdsförening i Järna,
som nu ligger som en ö omgiven av aktiva
hembygdsföreningar runt om i grannför-
samlingar. Det här säger man bland de
personer som nu håller på att försöka få
igång en hembygdsförening i Järnabyg-
den. Det finns förvisso mycket saker som
är värda att bevara och många minnesbe-
rättelser från bygden värda att föra vidare.
Men som nu riskerar att försvinna och dö
ut eftersom man inte har någon organise-
rad insamling.
Det finna flera personer i Järnabygden
som var och en forskar efter och bevarar
minnesberättelser, gamla foton och även
föremål. Nu har en grupp av sådana män-
niskor kommit till den slutsatsen att man
borde bilda en hembygdsförening för att
organisera det hela på ett annat sätt.
Man har haft ett par förberedande sam-
mankomster och vid den senaste tillsattes
en arbetsgrupp. Denna grupp har närmast
till uppgift att utreda vilka arbetsuppgifter
en hembygdsförening bör ha och att för-
söka skaka fram lämpliga personer som
kan stå i spetsen för en sådan förening i
Järna.
Arbetsgruppen skall med sina under-
sökningar också bilda sig en uppfattning
om vilka förutsättningar det finns för att
anordna ett offentligt möte under vårdagar-
na vid vilket föreningen definitivt kunde
bildas. Det kan dock redan nu sägas att
detta möte kommer att hållas i Rönneberga
om det blir av och det blir det troligen.
Rönneberga Bygdegård är på ett visst
sätt förknippad med en hembygdsförening.
För i samband med Rönnebergas tillkomst
diskuteras mycket livligt detta med bildan-
de av en hembygdsförening. Den gången
gick det politik i det hela och då blev det
ingen hembygdsförening.
Förutsättningarna är dock betydligt bätt-
re denna gång. Svårigheterna blir förmodli-
gen stört ifråga om möjligheterna att få
villigt folk att ställa sig i spetsen för en
verksamhet av den här arten. Men behovet
av den och intresset för den finns i rikt mått
det har man redan konstaterat. Järna behö-
ver hembygdsförening
Södermanlands Nyheter 17 januari 1976
Järna behöver en
hembygdsförening
JÄRNA (LT). Järna behöver en hem-
bygdsförening! Det menar en arbetsgrupp
bestående av Järnabor som nu diskuterar
möjligheterna att starta en sådan.
Järna är faktiskt den enda ort i kommu-
nen som saknar egen hembygdsförening
och nu försöker arbetsgruppen ta fram
namn till en interimsstyrelse.
Senare i vår planeras ett offentligt möte
då en förening skall kunna bildas om in-
tresse finns. Thore Johansson är en av
männen bakom projektet. Han är känd
sedan länge som en eldsjäl vad gäller hem-
bygdsfrågor i Järna.
Att ställa sig i spetsen för hembygdsfö-
reningen är däremot mer än han mäktar så
länge hans jobb i villaägareföreningen tar
tid:
- Innan förhandlingarna om Eneområ-
det ännu ej är slutförda kommer det att ta
mycket tid. Så för egen del kan jag inte
ställa upp.
- Men vi har varit en grupp som samlats
och pratat en del om en hembygdsföre-
ning. Någon gång april är det kanske dags
att ordna ett offentligt möte där det kan
beslutas om vi skall försöka bilda en före-
ning
Thore Johansson och de andra i arbets-
gruppen menar att det finns ett behov av
en hembygdsförening. Många intressen
måste bevakas. Det gäller inte bara gamla
minnen och saker.
Särskilt angeläget kan det vara att värna
om kulturhistoriska miljöer.
Den grupp som nu arbetar med projekt
”Hembygdsförening” består förutom Tho-
re av lantbrukare Nils Carlsson, komminis-
ter Lars Westberg, Hans Forsell, Johan
Pettersson och Eskil Johansson.
Det är angeläget att få in både unga och
äldre människor i verksamheten, framhål-
ler Thore Johansson som säkert blir glad
utifall intresserade hör av sig, både gam-
mal och ungt
Länstidningen 27 januari 1976
Flygande start för nybildad
hembygdsförening
JÄRNA (LT) Järna hembygdsförening
fick en flygande start.
Först beslutade man att föreningen
skulle bildas. Några minuter senare hade
den över 50 medlemmar!
När nu Järna äntligen fick sin hem-
bygdsförening kunde inte starten blivit
bättre. Ett 60-tal personer kom till sam-
lingen på söndagseftermiddagen och de
allra flesta gick därifrån några timmar
senare som medlemmar i den nya före-
ningen.
För informationen om vad en hem-
bygdsförening kan uträtta svarade bl. a.
kanslichefen i Riksförbundet för hem-
bygdsvård Rune Engström. Han berättade
om varför man bör bilda sådana här före-
ningar, hur riksförbundet arbetar och vil-
ken hjälp det kan ge till lokala föreningar.
Också Boris Wredenmark från Turinge
hembygdsförening talade sig varm för
hembygdsföreningarna och slog ett slag
för Stockholms läns hembygdsförening.
Mötet tvekade sedan inte utan förening-
en bildades. Man beslöt också att förening-
en ska söka medlemskap i riksförbundet, i
Stockholms länsförening och i Söderman-
lands läns hembygdsförening.
Man hann också titta på en film från en
brandkårsfest i Järna 1929.
Den första styrelsen ser ut så här: Eskil
Johansson (ordf), Gullan Hammarstedt
(sekr), Gustaf Frycklund (kass), Thore
Johansson (v. ordf), Nils Karlsson, Lars
Westerberg och Johan Pettersson.
Till revisorer valdes Carl Olov Wenge-
lin och Sigurd Krohn.
Länstidningen 29 mars 1976
8 9
Äntligen har Järna fått sin hem-
bygdsföreningig
JÄRNA: På söndagen kunde äntligen
en Hembygdsförening bildas i Järna. Det
är nu i det närmaste 25 år sedan saken var
aktuell första gången på allvar. Den gång-
en stöp det på att det gick politik i det
hela. Den här gången gick det bättre och
bildandet skedde i närvaro av 60-talet
intresserade, som också fick se en 47 år
gammal film från brandfesten i Järna
1929.
Enligt de ändamålsbestämmelser, som
fastställdes vid söndagens möte, skall
föreningen inom Järnabygden värna och
vårda kulturarv och föra det vidare till
kommande generationer. Föreningens
namn blev kort och gott Järna Hembygds-
förening och årsavgiften fastställdes till
10 kr.
i samband med bildandet av den nya
föreningen i Järna var studierektor Rune
Engström i Riksförbundet för hembygds-
vård närvarande och talade om verksam-
heter och ändamål. Han konstaterade bl.
a. att hembygdsrörelsen nu blomstrar som
aldrig tidigare och nya föreningar bildas
allt emellanåt.
Han kom också in på frågan om bygg-
nadsvårdsåret, som var det stora slag-
numret i fjol, varvid han konstaterade, att
det kanske inte är så viktigt att samla på
gamla hus, utan minnen med hjälp av
kamera, penna och bandspelare.
Det här senare ingår också som en
arbetsuppgift för den nybildade förening-
en i Järna, som bl. a. skall bedriva film-
ning, fotografering och ljudbandsupptag-
ning för att till eftervärlden bevara för
dagens Järna intressanta miljöer, männi-
skor, seder, traditioner och arbetsliv.
Till ordförande i den nya föreningen
valdes Eskil Johansson och ledamöter i
styrelsen i övrigt blev Gullan Hammar-
stedt, Thore Johansson, Lars Westberg,
Nils Carlsson och Johan Pettersson.
Revisorer blev Karl.Olof Wengelin
och Sigurd Krohn.
Södermanlands Nyheter 29 mars 1976
Det ringde en dag i min telefon
Vers framförd av Bror Lennart Tegnér vid Järna hembygdsförenings
25-årsjubileumsfirande på Rönneberga 27 oktober 2001
Det ringde en dag i min telefon
det var Urve Brittmarie
Den 27:e okt. kan du komma från
och ordna en tripp, nostalgi
25 år vi firar i Hembygden vår
i Rönneberga en lärdag
Och där kör vi lugnt, så lugnt som det går
så grannarna inte blir störda
Så ett kåseri blev beställt av Tegnér
ett kåseri men ej av Esaias
det här är en mera lokal Tegnér
en toker, en clown, en pajas
Vad månde väl bli utan detta man frågar
Ni undrar det säkert det gör också jag
Jag vet inte sa jag, jag kanske ej vågar
Vad säger man just en sån dag
Vid ett jubileum i ordning 25
då formar man ord som kan passa
Några verser jag skriver som jag hopas går
hem
och att dom inte blir alltför vassa
Och alla er här jag känner släktskap med
för i Järna jag varit rätt länge
Jag föddes på Kyrkvägen år 23
och idag samma kåk är mitt hänge
Hembygdsföreningen jag följt många år
och en gång var jag styrelseboss
Det gick ej så bra, det kan ni förstå
Jag platsade inte förståss
Men idag är jag här och grattar er glatt
en glad 25-åring stolt
Vi hyllar dig gärna med glädje och skratt
och någon kanske slår volt
Ja läst boken om Järna i flera dar
Men det mesta har, jag hittat på
Och små pärlor i boken jag granskat har
så nu undrar jag hur det ska gå
Ni får mig recensera säg vad ni vill
men jag ändrar inte en rad
I stället så kanske jag nåt lägger till
Jag hoppas att någon blir glad
Gamla bilder från bygden jag sett
i boken om Järna som var
Och AHA-upplevelser gett
Såg dom ut så i gamla dar?
Det var Väskan och Skridsko på korten
en blandning av skön harmoni
och fotboll vi hade på orten
och annan idrott däri
Det var ”Slampen” och ”Cacca” och
”Nucka”
och ”Fumling” och ”Jerka” minsann
Nu fick jag en minneslucka
jag minns inte alla namn
Jag såg vacker bild,
vilken under av fiskhandlarn Per Tegnér
där det köade flera kunder
vid en T-Ford modell 23
Och så bagaren Dumpe
han baka de skorpor av ädlaste sort
Dom kunde värdinnan få smaka
vid visit när man skulle gå bort
10 11
Visst finns det mycket att säga
om runor och bautasten
Visst ska vi på Johan heja
när han guidar en stenåldersscen
Och även om inte alla stenar bär minnen
från förr
så är det dock våran förening som gläntat
på forntidens dörr
En som också på dörrarna glänta
det är en ”fåordig” man
När han började då fick vi vänta
Och tiden iväg vara rann
Han är duktig på sten ska ni veta
hans entusiasm är stark
Han borde Sternmark heta
Men nu heter han Wredenmark
Trindborg och fornborg och fägård och
sånt
Jag fattar då inte ett skvatt
Kanhända så är väl varenda ord lån´t
sa i ”kolan” min nu är det natt
Jag behöver en guide jag behöver, en tolk
för att fatta den enklaste grej
Efter sex år i plugget så blev man ej folk
och att lära sig nu går väl ej
Och Bergagarnet vad är det för nånting
Jag vandrar dum utan ro
Kan man sticka vantar eller nåt annat
ting
av garnet från Berga månntro
Frågorna hopar sig svaren må dröja
så jag får nog vänta bestämt
Så inför vintern jag köper en tröja
dock inte av garnet vi nämnt
Ja bilderna kan oss glädja
av allting och ingenting
Där ser vi också en smedja
med allehanda små ting
Och järnvägsutvecklingens saga
har Ingemar skrivit om
Mina kunskaper dom var vaga om när
våra dubbelspår kom
Själv vet jag var spåret finns
Jag hör dess ljuva sound
Jag ånglokens tider minns
och vändskivans gnisslande rond
Och brandkåren och post
och brerbärar Lundin
Och brandfest på torget i Järna
Den kombinationen den var riktigt fin
med glädje minns vi den gärna
Och Herr Sandell en nidvisans man
han underhöll oss på festen
och i texterna hans fanns det ingen skam
så då får ni tänka er resten
I Ljungbackens danskurs där kom vi loss
med Thure Bagarn och gänget hans
Och dom såg ju till att vi lärde oss
Ja allt gick ju som en dans
Själv var jag taktlös jag fattade ej
att man skulle dansa i takt
så jag fick ju inte tag i nån tjej
Så jag vid dörren blev vakt
Jag fortsätter nu att botanisera
om bilder i boken om gammalt, ej nytt
Där finns det ju gubbar och gummor med
mera
som minner om tider som flytt
En tid som har flytt och ej kommit åter
det var vår kommun som försvann
Nu är vi kommundel och mången
begråter
att ja-sidan alls inte vann
Ifrån vattentornet en bild ger mig styrka
en underbar syn gör mig glad
I förgrunden ser vi var hembygdens kyrka
och i Eneområdet husen i rad
Jag vänder på bladet och undrar vad ÄR
DET
vad som döljer sig här jag inte förstod
Jovisst jo jag ser det, det är Lingasvärdet
Hembygdens ljuva klenod
Iväg emot Tuna och hemliga ställen
till Gert och lektor färden nu går
Här vill jag inte vara på kvällen
och vandra i mördarnas spår
Ja tänk när dom rånade postdiligensen
då fanns inte SÄPO förståss
men ändå till sist så slutade dansen
dom dingla i galgen gunås
Järna det växte det blev asfalt på gatan
och hästskjutsar byttes mot bil
och i högsta björken skrattade skatan
åt samhällets nya profil
Om kvarnar vid Nykvarn eller är det
Nykvarn
det handlar ej alls denna vers
I omgivningen är nu många barn
Att få rim på det här var en pers
Och Hjulåkersstugan ej att förglömma
den låg ju alldeles här
Till Enebacken tillbaks vill jag drömma
till rödfärgarn Engvall som bodde där
Jag minns åkerier med hästar i täten
och transporter från utedass
och hjulen de snurra med gnisslande läten
och doften den var ju kass
Men avlopp och vatten det kom snart till
huset
Till Eva, till Oskar till Nils
Man drar nu i snöret i huset hörs bruset
och 12 liter vatten förspills
Nu måste jag gå Jag ska hem och sortera
i grönt och i vitt och depå
När kvällen sen kommer säger jag bueno
sera
och kör ’ett till skogs när ingen såg på
Nu slutar uppslagen, rimmen har sinat
nu börjar kvällen bli bråd
Nu allt för länge jag er har pinat
Nu slutar jag tvärt. Applåd
12 13
14 15
1977 var vi till Vårdinge kyrka
Klövängsberget 1977 Ett intressant besök vid Steinerseminariet 1978
Udden vid Yttereneby är naturskön. Kaffepaus 1979.
Järningen under 15 år
Varför ett medlemsblad? Under de första
tio åren klarade vi oss utan men med jämna
mellanrum kom frågan upp i styrelsen.
Ingen hade ork eller lust att ta itu med det
praktiska och frågan bordlades gång på
gång. På mitt arbete fanns det tillgång till
de första datorerna med ordbehandlare och
en kamrat till mig kunde dessutom med
viss svårighet programmera en skrivare till
dessa så att det gick att få texter med olika
typsnitt. Sålunda tyckte jag att det praktiska
kunde lösas och med eget initiativ började
jag skissa på ett medlemsblad. Material
fanns i överflöd i vårt arkiv och min överty-
gelse var att om jag visade upp en färdig
produkt så kanske det gick att locka någon
yttrligare att skriva. Näst problem var att
hitta på ett namn till publikationen. En liten
titt runt bland andra hembygdspublikationer
gav mig en uppfattning om ”state of the
art”. Stärkt av detta började jag lista namn
som alla på något sätt innehöll ordet Järna.
Bland de möjliga fanns Garningen och
Järningen. Garningen föll på dess likhet
med Galningen, en association som kanske
inte var helt fel men ändå …
Järningen blev det med möjlighet till
mer positiva associationer till Järna och
gärning. Nästa steg var att göra en grafiskt
tilltalande vinlett och det var betydligt svå-
rare. Sida upp och sida ner kladdade jag i
block efter block. Ganska snart övergav jag
idén om att använda vår logga Lingasvär-
det. Inspirationen blev istället en plåtburk
från tidigt 1900-tal, vilken
innehållit praliner från Standardchoklad.
Stilen kan sålunda välvilligt tolkas som
postmodern. Den färdiga skissen till Jär-
ningen, innehållande Elliots dikt ”The
Burial of the Dead” (”April is the cruel-
lest of month, …”) från samligen ”The
Waste Land” som brödtext, presenterades
styrelsen hösten 1985 och med lite envis-
het så fick jag den godkänd. Efterföljande
vår distribuerades det första riktiga num-
ret, lagom till vårt tionde verksamhetsår.
På förstasidan i nummer 1 skrev jag
ner intentionen. ”Tanken är att bladet ska
tjäna till att sprida information om styrel-
sens arbete, delge enskilda medlemmars
forskningsresultat kring vår bygd och
förmedla bygdehistoria genom att publi-
cera gamla tidningsurklipp, muntliga
berättelser och liknande. Ordföranden
kommer att få en fast ledarspalt och pro-
grammet blir i fortsättningen en del av
JÄRNINGEN.”
Efter 15 årgångar kan det kanske behö-
vas ett samlat register till detta vårt med-
lemsblad. Under åren har det publicerade
blivit 800 - 900 A5-sidor. Ett värdefullt
referensmaterial för den kulturhistoriskt
intresserade. De tidiga årgångarna bruka-
de hålla sig kring 50 sidor men med åren
har allt fler lämnat bidrag till innehålet
och de senaste årgångarna har med
bilagor varit kring 80 sidor. Utvecklingen
har gått från att klippa och klistra text och
bilder till fullständig redigering i dator
vilket också underlättar arbetet med större
textmängder. Efter lite hattande så håller
16 17
Gökotta har blivit vår äldsta tradition. En samling morgonpigga medlemmar 1982.
En cykeltur i det försommarfagra lanskapet. På väg till Farsta 1982.
vi nu en strikt grafisk profil med Garam-
ond som typsnitt till alla publikationer.
Under de gångna 15 åren har jag varit
enväldig redaktör trots tappra försök att
hitta någon villig att ersätta mig. Järning-
en har sedan den började ges ut alltid
mötts av välvillig kritik och lovord. Na-
turligtvis har uppskattningen gjort min
arbetsinsats uthärdlig. Antalet entusiastis-
ka medarbetare har ökat och denna trend
uppskattar jag oerhört. Den fasta författar-
skaran är idag en handfull personer och de
sporadiska bidragsgivarna minst det dubb-
la. Många lånar ut tidningsurklipp och
bilder, andra ringer och berättar om min-
nen eller upplevelser. Ibland kommer det
långväga samtal från Järnabor i försking-
ringen, andra gånger får jag en liten prat-
stund med Järnabor som jag träffar i sam-
hället. Och alla bidrag, stora och små, är
lika varmt välkomna. Fortsätt att minnas så
kommer Järningen att förbli bygdens vikti-
gaste kommunikation.
De senaste åren har vi försökt hålla
Juljärningen som temanummer. 1996 -
kiosken och järnvägsstationen, 1997 -
arbete och arbetsplatser i bygden, 1998 -
handel med jubileumsskriften Järna Kon-
sum 90 år som extra bilaga, 1999 - kom-
munikationer och en extrabilaga om järn-
vägen och senast 2000 - verksamheter i
Moraåns dalgång.
För den som missat något så finns fort-
farande de flesta numren i lager. Ett ensta-
ka nummer kostar 5:- och en årgång 10:-
och för 100:- blir du ägare till ett exemplar
av alla som vi har kvar.
Johan Pettersson
Register till Järningen
årgång 1 till 15
Artiklar förutom program, ordförande-
och styrelsespalt, vilka alltid återkommer
År, Nr, Titel
1986, 1 Hjulåkersstugan
1986, 2, Järnvägshistoria
1986, 3, Hembygdsforskare går under
jorden. Nedstigning i Vatten gruvan
1986, 3, Järna för 78 år sedan, Sofia Le
Moine
1986, 3, Våra gatunamn - en bakgrund
till namnvalet
1987, 1, Ljungbacken, ett 70-årsminne
1987, 1, Järna samhälle - så här började
det
1987, 2, Den nya landsvägen och den
Gamla, Erik Wirén
1987, 3, Odlarflit, Lars Johan Johans-
son i Frustugan, 15/1 1904
1987, 3, Sorunda bassar, Grödinge
tassar. Om öknamn i våra trakter
1987, 3, På upptäcktsfärd i mikrofilm.
”Kommendanten” Jonas Jansson på
Brandalsund
1987, 3, Ur skolornas historia
1988, 1, En nedlagd handelsbod,
Säbylunds handel
1988, 1, Järna för mig. Johan
Petterssons lovsång till hembygden
1988, 1, Ulvsunds färja, taxa 1904
1988, 2, C.J Wadström, ett 100-
årsminne
1988, 2, Tavesta i nytt ljus, om Tavesta
bytomt
1988, 3, En skidfärd genom
Järnasocknarna skildrad av Sixten 1908
1988, 3, Järnabygd, en dikt av E.
Svedbjär
1988, 3, Våra rötter i Enebacken, om
utgrävningarna vid Enbäret
1988, 3, En borrning genom
postglaciala sedimenten i Logsjömosse
1989, 1, Ett fall för mjölnare, om bron
vid Nykvarn
1989, 1, Axel Karlsson till minne
1989, 1, Låsgräs öppnade hagen för
NOLA, om Orrsättrahagens flora
1989, 2, Åsens geologi
1989, 2, Vinande väckte växter, om
humle och bolmört vid Tavesta bytomt
1989, 2, Med Folke Thöörn vid Kvarn-
sjöns stränder på 1920-talet
1989, 3, Orrsättratrampen
1989, 3, Toppkonferens 89-09-30
1989, 3, En färd genom
Järnasocknarna. Sommarmöte med
Öknebo hushållningssällskap 1917
1989, 3, Vargplågan av Erik Wirén
1989, 3, Tillstånd att färdas med bil
1916
1990, 1, Från järnvägsbygget 1910
1990, 1, Brev från Järna 1911
1990, 1, Gissel, skomakare vid Ene
1825
1990, 2, Pilkrog flyttat
1990, 2, Med Järna i huvudet, Järna-
stiftelsen
1990, 3, Klockarfar, Le Moine
1990, 3, Kvarteret Futurum
1990, 3, Vita hästen på Linga hed
1990, 3, Höken ville också ha påskmat
1990, 3, Hertigparet av Skåne vid Järna
1990, 3, Älgpussens hemlighet
1991, 1, Ringar och rosor, efterlysning
av ringsägner och gamla rossorter
1991, 1, Per Erik Wadholm
1991, 1, Slottenstorp
1991, 1, Hålvägar
1991, 2, Unik gåva till Hembygds-
föreningen, den första Järnadräkten
1991, 2, Uppsatser från elever i Ulldals-
skolan
1991, 2, Kalkbruk, om kalkugnen vid
Wreten
1991, 3, Ytterjärna kyrkorgel
1991, 3, Kartomani, om ett 1600-
talstryck
1991, 3, Den nya tiden, saneringen av
Järnas äldre bebyggelse
1991, 3, Ortnamnsfunderingar
1992, 1, Pilkrogsskåpet
1992, 1, Kvickrot
1992, 1, Ett par rader om …
1992, 2, Flora på Dåderö
1992, 2, Från Ytterjärna
1992, 3, En trehundraårig värsting
1992, 3, Något om Vaskhus
18 19
1992, 3, En Ytterjärnabo yttrar sig, Nils
Carlsson berättar från Ytterjärna
1992, 3, Torget
1992, 3, Fåglar från fönstret, om
tomtskådning
1992, 3, Kallfors kvarn
1993, 1, Innehåller ”bara”
oregistermaterial!
1993, 2, Uppsatser från Ulldalsskole-
elever
1993, 2, Bakom regnvåta rutor, geting-
filosofi
1993, 2, Vad svensken bör veta om
Järna
1993, 2, Bara några rader om …
1993, 3, Järnasmycke av
Lingaristningen
1993, 3, Det tycker jag, ordföranden
presenterar sig.
1993, 3, Manormar man mött
1993, 3, Två bilder, Bresta skola och
Lövsta handelsträdgård
1993, 3, Strindberg i Järna
1993, 3, Breven från hushållsskolan vid
Norrbyvälle
1993, 3, Tillbaka till Norrbyvälle
1993, 3, Historia kring Ulvsundet
1994, 1, Pulsatilla, en presentation av
släktet
1994, 2, Skördetid
1994, 2, Torpkonferens
1994, 3, Vad är ett torp?
1994, 3, Bara några rader om …
1994, 3, Ådalsskolan och Älgpussen
1994, 3, Ur uppsatsböcker från 1930-
talet
1994, 3, Vad ortnamnen berätta om
Järnabygden
1994, 3, Framtidens Järna?
1994, 3, Centralskolan
1994, 3, Skolan mitt i byn?
1995, 1, Bygdebok i efterlängtat ny-
tryck, Ytterjärnaboken
1995, 1, Fem generationer
1995, 1, Hans von Föhrden
1995, 1, En boks blivtillelse, tryckeri-
funderingar
1995, 2, En borgbyggande borgare,
Philip Wersén
1995, 2, Rumpan en fascinerande
kroppsdel
1995, 2, Järnaljusstaken
1995, 3, Nässlor
1995, 3, Tvenne beskrivningar från
socknen
1995, 3, Vår landskapssten - granat-
ådergnejs
1995, 3, Järna gruvor 1913
1995, 3, Lottakår och hemvärn 1945
1995, 3, Till Kersti, fattiga och tiggare i
bygden
1995, 3 Läsa landskap
1996, 1, Tornet ur tiden, vattentornet
rivet
1996, 1, 1,2x5 generationer Karlsson
1996, 2, En full hand - våra nya skrifter
1996, 2, Pärlängsberget
1996, 2, Rovdrift, kulturhistoria om
rovor
1996, 3, Linnéa
1996, 3, Tvenne småtryck
1996, 3, ”Med erinran om våra kiosk-
samtal”
1996, 3, Ur kioskens tidiga historia
1996, 3, Från folkbildandets front
1996, 3, Sörmländska matminnen
1996, 3, Bionatt i Gryt
1996, 3, Fotograf Fredrik Åkerberg
1996, 3, Naturen som livsrum
1996, 3, 100 år sedan Bruno Liljefors
målade i Järnatrakten
1997, 1, Unga hembygdsforskare -
temanummer med elevuppsatser
1997, 2, Västergök är bästergök!
1997, 2, Fornlämningar och strand-
förskjutning
1997, 3, Att betrakta människor i arbete
är ett stort nöje
1997, 3, Borgsö
1997, 3, Sjösänkning
1997, 3, Johan Fahlström
1997, 3, I sitt anletes svett - arbetsbilder
från bygden
1997, 3, Mitt nya arbete, Gittan berät-
tar
1997, 3, Elevuppsatser om Östblads,
Smedjan, Billsta
1997, 3, Ett steg genom tiden, Mörkö-
boken
1997, 3, Berättelser
1997, 3, Bara några rader om ...
1997, 3, Läsvärt
1998, 1, Läsvärt
1998, 2, Gerstaberg
1998, 2, Bara några rader om …
1998, 2, Bor i Enebacken - kantareller i
bygden
1998, 2, Läsvärt
1988, 3, Läsvärt
1998, 3, Järna för 135 år sedan
1998, 3, Mora - en liten historik
1988, 3, Handel och handlande i Järna-
bygden
1998, 3, Handelsträdgårdar i bygden
1998, 3, Säbylunds handel
1998, 3, För 100 år sedan
1999, 1, I Martin Larssons - världens
äldsta Järnabo
1999, 1, Handel - nya uppgifter
1999, 1, Mor Huldas asklut
1999, 1, Mjölkblommor - snödroppar
1999, 2, Programblad
1999, 3, Mellan människor, om kom-
munikation i alla ledder
1999, 3, Kommunikation, om resande
1999, 3, Pilkrogs gästgiveri
1999, 3, Bland hemsidor,
internetkommunikation
1999, 3, Brandalsunds krog
1999, 3, Kommunikationer i Ytterjärna
1999, 3, Vandring på Tavesta bytomt
1999, 3, I himmelens höjd, Werséns
flygplanstillverkning
20 21
1999, 3, Minnesbilder från vår uppväxt
och skoltid i Järna, Märtha och Harry
Malmström
1999, 3, Droskbil 1921
1999, 3, Sportklubben 75 år
1999, 3, För 100 år sedan
1999, 3, Vägar vid mitten av 1800-talet
1999, 3, Läsvärt
2000, 1, Gnesta favorit, en lokal ärtsort
2000, 1, Utställning om Järna i Järna
2000, 1, Bara några rader om …
2000, 2, Programblad
2000, 3, Morabadet
2000, 3, Berättelsen om en källa
2000, 3, Tälleby norrkälla
2000, 3, Carlforss 1/4 dels mantal
2000, 3, Längst in i Moragarnet
2000, 3, En liten trevlig cykeltur
2000, 3, Arrende på Bredsäter 1854
2000, 3, Järnvägsbron över Moraån
2000, 3, Grönvik - en gammal bygd
2000, 3, Skarprättaren i Järna var
tvungen att se blod flyta
2000, 3, Tellebrosågen
2000, 3, Storfiske efter Moraån
2000, 3, Historik över Eneby
2000, 3, Öfwer Eneby
2000, 3, Lervarvskronologi
2000, 3, Utdrag ur Södertelge Tidning
1900
2000, 3, Nyetablerad Garning i
Moraån, bävrar
2000, 3, Bara några rader om …
2001, 1, Järnahyllan, presentation av
Järnabibliografin
2001, 1, Nytt Järnasmycke
2001, 1, Asp, dess biologi och kulturhis-
toria
2001, 1, Bensinmackskronologi
2001, 3, Bildandet 1976
2001, 3, Det ringde en dag i min telefon
2001, 3, Krönika 1975 - 2001
2001, 3, Register till Järningen
2001, 3, Sörmlandsfloran
I Järnabygden för 100 år sedan
Bronsålderfynd i
Sörmlandsjord
Vid Vitterhets-, historie- och antikvitets-
akademiens sammankomst i tisdags an-
mäldes bland andra gåfvor tillakademiens
samling en af fröken Helen Löwen skänkt
spjutspets av brons, funnen vid Kallfors i
Öfver-Järna.
Södertälje Tidning den 11 januari 1901
Tågurspåring vid Järna.
Vid passerandet af Järna stations område
urspårade i lördags på f.m. de fyra sista
vagnarna af nedgående kontinentaltåget
som afgick från i lör-dags kl. 9.20. Afgick
från Stockholm kl. 9.20.
Om förloppet har vi inhämtat följande.
Ett hundratal meter hit om stationen besk-
rifver linien en kurva och i denna hade en
skena slitits upp. Nedgående kontinetaltå-
get, som endast passerar stationen, där
möte med uppgående kontinetaltåget,
äger rum, kom med stark fart körande och
lyckades med de flesta vagnarna komma
förbi det farliga stället. De fyra sista vag-
narna kastades emellertid ur spåret och
slirade hit och dit. Personalen i de urspå-
rade vagnarna gaf nödsignal till tågföra-
ren, som ej märkt olyckan, och denne
lyckades stoppa det i
god fart varande tåget ett hundratal meter
från olycksplatsen.
Uppgående kontinentaltåget, som stod
å spåret närmast stationen, var i ögonskenlig
fara att krossas och de urspårade vagnarna
löpte endast ett par fot från tåget. Träplatt-
formen mellan tågen söndersplittrades, plan-
kor och stockar röko omkring och träflisor
inträngde mellan hjul och vagnunderreden.
Allt gick dock lyckligt och tåget med de
urspårade vagnarna stoppades. Ingen männi-
ska skadades lyckligtvis. Vagnarna blefvo
något ramponerade. Uppgående tåget måste
backa tillbaka och å stationens yttersta spår
fortsätta färden till hufvudstaden, spåret som
går närmast stationen var afstängt med de
urspårade vagnarna och bråte.
Sedan de urspårade vagnarna frånkopp-
lats, fortsatte äfven nedgående snälltåget sin
afbrutna färd.
Från Liljeholmens station utsändes på
förmiddagen med Göteborgssnälltåget 50
man för att göra banan klar.
Södertälje tidning den 23 december 1901
22 23
Bara ett par rader … om fågellivet i bygden.
Hemmaörnarna har förökat sig i vanlig ordning. En nyhet för mig var
den första observationen av häckande sångsvan. Fyra ungar lyckades
paret få på vingar innan flytten söderut.
Steglitserna har ökat påtagligt och är nu vanliga gäster i min trädgård.
Och för första gången i mitt liv har jag sett en liten flock korsnäbbar i
grannens gran. En nytt kryss på min tomtskådarlista som nu är uppe i 78
olika arter.
Johan P
Upprop Vi är inbjudna till trädgårdsmässan i vår kommer att vara i Älvsjö. Te-
mat för hembygdsrörelsen är skolträdgård. Därför ber vi alla som har bilder eller annat som hör till ämnet skolträdgård att höra av er. Vi vill
låna för kopiering eller avfotografering. Folkskolläraren J.A Strandberg,
som bodde vid Hagaberg, var en stor ivrare av skolträdgård. Har någon
personliga minnen av detta så är vi intresserade att teckna ner dessa.
Hör av er till Johan Pettersson, tfn 551 707 90,
e-post [email protected].
Allt, stort som smått, är av intresse.
Johan P
Sörmlandsfloran - nu är den här!
Nu, äntligen är den av många efterlängta-
de boken om Sörmlandsfloran klar! Det
är ett magnifikt verk på drygt 800 sidor
om landskapets alla vilda växter. Boken
är en detaljerad studie av långt mer än
2000 växtarter och är illustrerad med
vackra färgbilder av Ingmar Holmåsen
en av landets skickligaste naturfotogra-
fer.
Boken innehåller en översikt av
Sörmland dess klimat, geologi och bild-
ningssätt, dess vegetationstyper och bota-
niska särdrag. Du får också reda på hur
floran förändrats genom seklerna och i
ett annat kapitel finns exempel på ett 100
-tal intressanta utflyktsmål, där du kan få
möta växter du aldrig tidigare sett. I bo-
ken får du också en intressant redogörel-
se för hur landskapets flora utforskats. I
kapitlet om floraförändringar finns en
förteckning av regionalt rödlistade väx-
ter. Denna lista har beslutats av Botanis-
ka Sällskapet i Stockholm och publiceras
för första gången här i Sörmlandsfloran.
I själva artdelen, som är bokens huvud-
avdelning, redovisas växternas utbredning
i text och på karta. Här redogörs för deras
ekologiska krav och livssituation i land-
skapet om de är vanliga, sällsynta och/
eller hotade. För varje art finns också en
hel del fakta om invandring, spridning och
förekomstsätt. För de mer eller mindre
sällsynta arterna listas också alla lokaler.
Det har tagit över 20 år av hårt ideellt
arbete att inventera Sörmlands flora och att
ta fram denna bok. Ambition har varit att
Sörmlandsfloran skall bli den finaste och
mest kompletta landskapsflora som någon-
sin sett dagens ljus. Det är upp till dig som
läsare att avgöra hur vi lyckats.
Efter överenskommelse per telefon kan
floran köpas direkt från Lennart Karlén,
tfn 551 740 16 (kvällar).
Priset på denna magnifika bok är bara
300 kronor.
24 25
Till salu Järna smycken
Lingaskeppet
Slipsnål ................................................................................. 320:-
Brosch ................................................................................... 260:-
Hängsmycke ......................................................................... 240:-
Kedja ...................................................................................... 60:-
Lingasvärdet
Slipsnål ................................................................................. 340:-
Brosch ................................................................................... 300:-
Hängsmycke ......................................................................... 290:-
Kedja ...................................................................................... 60:-
NYHET Järnaringen
Silver .................................................................................... 200:-
Brons .................................................................................... 200:-
Smycken finns till salu hos DAX på Storgatan.
Köp fördelas även av Anna-Stina Strandin Freij, tel 551 707 13
Kort
100 års ...................................................................................... 5:-
Lingaskeppet i färg ................................................................... 4:-
Hällristningen vid linga, dubbelt med kuvert s/v ................. 2,50:-
Vykort med Järnamotiv s/v .................................................. 1,50:-
Julkort ....................................................................................... 5:-
Skrifter och övrigt
NYHET Tröjot med tryck, Lingaskeppet
-vuxenstorlek, svart .............................................................. 120:-
-barnstorlek, svart ................................................................... 70:-
Tygkasse ”Kulturbärare” naturfärgad ..................................... 30:-
Tegelbruk på Brandalsund ...................................................... 20:-
Tre texter och sexton bilder från Järna.................................... 40:-
Älgpussen - en mosse minns ................................................... 50:-
Järna som det var .................................................................. 125:-
Ytterjärna en minnesrik socken .............................................. 60:-
Järna Gruva 1913-1915........................................................... 20:-
Färg och målare i Södertälje ................................................... 40:-
Runristningar i Järnasocknarna ............................................... 10:-
Järna Brandpost ...................................................................... 10:-
Ritningsats till Pilkrogsskåpet ................................................ 25:-
Äldre nummer av Järningen 5:-/ eller 10:- årgång
Köp förmedlas av Johan Pettersson, tel 551 707 90 och Järna Kommundels
reception på Storgatan.
Bildgåtan
Årets upplaga av den otroligt populära bildgåtan visar en byggnad vilken hyste en
dämpande effekt.
Vilken byggnad är det? Var var den ursprungligen placerad? Och som utslagsfråga
vill vi veta vilket år den flyttades till sitt andra läge.
Den som gissat rätt får ett litet pris i samband med vårt årsmöte.
Hör av dig med rätt svar till Johan Pettersson före den 15 februari.
Adr. Källvägen 3, tfn 553 267 88 eller e-post: [email protected]
Lycka till!
26 27