me81temarsit1901 annee v le31mars1901 numero3 … · ghc;nesit~ileildo gatohct 500 oke~hbnnne....
TRANSCRIPT
~
VIT I PESETANNEE V
ME 81 TE MARS IT 1901LE 31 MARS 1901
NUMER ~NUMERO 3
AJIlB1imI1i,
ca. per1:<oheshm£ 1iR.evue alba naishcip Del dy he b;e. Parait deuxre ne muaj. H"hi ~ois pa r moismelua me 1896 fIcondee en 1896
TE MBAHET E TE
RRITET KOMBESIA.
TE LEROHET E TE
ZBUKUROHET GHUHA
JE GHUHA ESHTE SHE
NIMI I KOMBESISL
TE PERMIRESOHET
GHENDJA E POPU-
LLIT, SE, KURS' ESHTI \ (B (K POPULLI,
I(OMBESIA MBAHET E
TERE, E FORTE E E
RE.
------
JERSHA. KENGA TE
POPULLIT. GHUHESI. .
HISTORI. SKENTSE,
TE RA.
CONSERVATION &
DEVELOPPEMENT DE
LA PERSONNALITE NA
TIONALE. CULTURE
DE LA LANGUE. QUI
EST L 'EXPRESSION
DE CETTE PERSONNA
LITE. AMELIORTAION
DES CONDITIONS ECO
NOMIQUES. QUI PER
METTENT A LAPE'"
SONNALITE NATION A
LE DE SE MAINTENIR
ENTIERE, FORTE &
LlBRE.
-LITTERATURE. FOLK
LORE. LINGUISTIQUE
HISTOIRE & NOU
VELLES
LETRA, NDIHMA, PAJTIME, DERCOHEN NE KETE DRECTIMREDACTION DE LA REVUE ALBA.NIA,
23, RUE D'ALBANIE, 23BRUXELLES
ItllilBltmI1tORCANE DES INTERl~TS ALBANAIS.
It I'ERKOHESHME (rOSKERISI-ITSHCIp E CEGNISHT),,EFRENGHISHT
~TURCISHT. MPRON TE DRECTAT Ii KOMBIT SHClpETAR.
-
",<;if)
UN NUMERO S'EPARE. . . . . . . Gir.75 NENUMER1VECIIANT. . .ABONNEMENTD'UNAN (pour tOilSpJ)'s) 10 fro PAJTJMIPER NE VIT. . . . . 3 grosh
10 frenga
~f-<
~-c:;I .~
POll!' tou; l~s livres C()J~("'1Ilant Ia langue albanaise, 011 pe"t"'adr""er soit a Ia redaction
de ""AI.BANIA', soit ala I,;",..l,',.ie S/,i;r:/!iJ, 2 , :\I.tri,'n,tras>c, Leipzig,')UI re~oit egalelll~nt des
a:)~)nn~m2Ilt'; a notr.:- r~Vtle.
J)
P-.~f-<:r:
- ...-..
On trouve I" Albania'='Albania' ndodhet :,~,...../.
A LEIPZIG, Lib:airic SPIRGATIS, 23, Marienstrasse.A LONDRE3, Librairie TRiiBNER & C~., 59. Luigate Hill.A PARIS, Librairi~ E:>,NEST L2ROUX, 80, ru::: Bonaparte.A VIENNE, Lib:airie \VII.:JEL~,j FRICK, 27, Grab~n.A TRIE3TE, Libraitie JULIU; DAS2.A VENISE, Ub:-,lirie M:iN3f2R.A A THJ~NES\ Lib,'airie BECK.A PHILIPPOPLE, Librairic CRAVARHF FRi,RES.Au CAIRE, Librairie BARBIER.A ALEXANDHIE, Librairic VITA COd,.
f-<'~>-1;CJ
~
:r:if'
~
%
r''1(:c,
~
<
~ Shkurtore ~ Somma ireF.lc: ;;
1"'re - RI"I,;a C Rhh:Cimil. - Cye;;,: LKE", I H ,s;r. - Shkodrani X,X. e tJalt. - T.fli:!;) a~dh'::"tarit ~oso;c:;:. ..Ki" Sf.;;:,n:~ \. - :\I:ulli i A.tdh.lI' :
.'-\.<::1:>1SifKOOR\.- Ptnnimi i Von,
PfOpl_~l1Lb ~ ~(1:lh:" k) n:')~tar..:. - 'T' P~':'J;1:~~'1.ll \1 dit T\},n Irit : GE ~ P03r;L?:'.\.- Kang i\lalt~o-ri~ht C B.tjr.lKtJ.rit ~~:Ltr.ltit : ~: PO:'~L,L.r
R,,"nr,'j';q'I:;rn,;j, ;'~t\I"»:-L', I.~
{':.11 I,; i\r)ll~')- L. r~J;i:l\>.1t a~')Lll!:,
"
"",.
D~~..DDD..D.,..,..
G
.
~
.
/..
.
-
.
..
.
..._
.
.
,
"
.
~D...,
.D.r.' D..
~...
'~\ ;.
'~~,'
',' ~~ r-." I 1t
~---, ~"'n-" '
.. ,."0 "I
,.
""~"7>~',..~)-/
.
,~
.
:.,,~';-' ~,,'.&... ,', I~
L::c.--=-.,\<JJ
''''
ty A N ~ ... ~~..DDDgDD.D~ Vit V . 1901 ~1 :ftuma 3 ~~~ ~ ~B.....
Zoti Delacourt, i lindur me 6 dhjetuarI 7)9,eshte prifti mee plak i Frantsesj mot,hmi prift
ka cene mee teper se pi'scdhjet "jet famulltar (fr
cure) ne Neuville-Iez-Bray. ICy pJak, c' e ka endesyrin te kulJuar Cdhe kemben te bhendoshe, punon
cdhe ,ot kopshtin e tij, se kopshte,ia (fr. jardinage )
ka cene ghithei1e kohe-shkimi mee i dashur i tij, e
ka shprese te rroje Cnde t'a vjft. Ky mf,htar
mburet me aresye ,e ka pare tre shCkuj.
Buketaria m' e madhe e dheut ndo-dbet n' Amtrike, ne cytet rvlilwaukee. Kio buketa-
ri munt te jape per dite ghfr fie-zet mije buke.
. Ghithe vCglat tundln me h:ci eiLkt rie. I;:a dy ma-ghc; ne sit~ileildo gatohct 500 oke~ h bnnne. E'a per
furret, te ndz£hura me fuci ",ekrit', jane 46. Ka
pake kohe c' u-hap, e c' ate dite buktaria e cytetit
Milwaukee shet per jave 7°,COO oke buke.
Ne e perkoheshme mjeketare e Inglies
I(B,'itis!' Medical ]ollrilal) ,hkman:
Re plagctar (le. gherah) ghtrman ka ne ,herbim
te tij fie ushtetar pbk i tsili I;uke ka as kembe as
krahe ; ghysmen e fytyres tija i a keputi r.e ghule
ne lufte te vitit 1370. eCy mhtetar i moteshm sje1l
mi fytyre fie mbulese metalJi, te tsilen i a nl!rlcne
~ce mjeshterisht mi twpen e mbetur te fytyres ta
shembeIJ2n -a do mo:; me fytyre fi(riu; I,; ce syte i
k1ne m'):tur te mire. Shkurt, ky mhtetar s' e,hteper,,(ch dy sy rreth se t, ileve dich' bne vene.
I' bzetal'i c' C ka per f herbetuar nemeroj sa muntte kmhtoje fie fiCri krCjt i m.iCshteruar (ingl. arti- .
[cial ). Thote se lIe pale krahesh te rCna kushto-
jne 18 lira s!erJinge, e, bashke me fie pale duarsh,
35 lira; kel;~et e v.:glllara kmhtojne 28 lira, e fie
h~mde e metallte 16 a 20 lira. l\1je,hteri pbgetar
mendon fe per 26 lira munt te blChCn dy ve,he
m: tyml':In~t e me zenetoret e tyr:;. Dhembet ba-
thke me cellitten (cillitsa thohet greci,ht llralliskos
fl'. palais) te pbtint~ kushtojne 8 ghe 18 lira; dy sy:
6 lira..
Do .ne thene, fie fieri i t,ili ka hum bur kemb' ekrahe, vesh' e sy, dhemb' e c61litfe e hunde, ce t'
a marebh e t' a ndertosh (t' a be>h meremit) duhen
120 lira inglize.
F ALBA NIA 3+,I
,RRUGA E BASHKJMIT
E SHUM gazmend prej fi.i kartes pitare, ci me ra ne dare, morravesht se Albanija e Shocenija e Bashkimit pJskan ra ne godeper pune te abetar~s e po me vjen mir ci edhe aj ndryshim ivogel ci pat ken tash te mramen here nermjet Albanis e Shoce-nis te Bashkimit kenka h}~k(*). Zotit i kjofshim fa1.ps~keshtunuk na jet ma deg:lIl1~ ner vedi e, dora dares, te punoim perlulezim te atdheut c te gjuhes atdhetare. Une, sikur ligheruset
e J\lban:s kan mujt me pa, ne krye te heres i kan) pas kundershtue Shoeenis teEashkimii: per shum arsyna, ner te tsiJlat ma e para e ma e madheja b. pas kenlXT ngaje te degamit ci shtite nermjet T oskevet e Gegevet, pse kam pas dis~1e-rue ei edhc G~genUa me ndjek Toskenin kah ana e abetares, por vetum meshkroje llatine, si pat ba pik se parit Albanija. Par masi tash u pelcye kejomendyI' shkrimit me duhet, per te mire te atdheut me u-heshtun, cdhe nepatsha ndofii arsye per me eit kundra, e me mue bashk kujtoi s'e te ghithatdhetaret e vertet s' kan me bzajt, par kan me u-dhan me tsene e me zell meu-kap ner pune tjera, ci bin fitim e lulezim gjuhes.
Kam marr vesht se kah Shkodera e ma pertej, prej anes te denikut, shumvet i kundershtoin Shocenis te Bashkimif, deri sa, sikur kam ndi, jan perb6mas me ju pervue kurrsesi asaj Shoceni. Me kta kundershtar kam ken eclhevet e kishe me pas prap per ehka me i kundCrshtue,sikur kam ba ba ner nu-mera te kesaj t' perkoheshmes, por sad e mira e atdheut lyp e don me mejt eme i pra degamet ci kurr s' kishin me sos. Mandej me u-lidh me be, ne kiofte vertet, mas me ju perkul Shoeenis te Bashkimit, don me than s~ ata zotenikan kap meni e nuk punoin me arsye.
lvga litre te vechante. ATDHE'fARI I KOSOVES.
~~ ~~~~ ~
~ ~ ~ '\
~~~ r
(I) Mjerisht, jo ende ; po ndryshimi i vogel, e deshira e bashkimit e madhe. ALB_\NIA.I
I~
F ALBANIA 35
CYCES
Vjet t' perdzuna, e pse tash per,ita erdhe
0 eyee, e shkret, e me zaa ae te per\'ajsh~m
:\1' ban prej syshe lot me i derdhe?P,e,
1''''ae heret ti dole, i: ne k~t \'end
Po \'jen e gezushme,e prej \'endit tand t'largd1em
Hike, e kha si t' ngrifte i send
1'0 \'jen me z"mer plot me gazmend?
.., Cyeon, e kangen, a s' kee nii:iil me ndrue,.
Bari tash, ei dnl Pren\'eera ei ghithshkaf pertrin;
It' ti paa pushnn rrin tnj \'ajtne ?Zojt, a s' po i shHei t' ghith m' ty 'Ht i kan ngnl\l11'
Tnj t' I'rojtnn, seriten; thon: e I"e kjoae pobhan?
It t' ,hkrets z0mra ae ju ka fiullnn,
It per dhi:e ball in ae k,t ldun?
*"
Shnm ka"m fluturne, edhe larg kam kerkne,
!\' deri skajet e botes syt e mii i paane;
Ghith kll ,hkol'a i gheeh tuj kndue.
II ika prej atYlwe, per,e zenna e jime
Ghith-kll brohoroet, pmhimin >tInd e ghejn;.
Shoeevet, tha,h, na ktn s' UHlI1d t' rrime,
T' ,hkojm praa, k'i "pr'tjn Yajtime.
\'
Nder te gh it ha vende, fieky ma ,hum po m' pelcen;Perse kangen t' eme te ghith rrin tuj \'eshtrue,
Masi s' u k'lI1de kurr-fii dyz"n.
Ditt ne \'aj i ,hkoju, t' shkr"tnit, por si une;
Si Prcn\'eera kshtu Dimni me lot ne sv i o'hen.- b ,
}: pse praa, mue nuk po m'dune,
E mue t' ,hkreten \'jet m' karmune?
Shtit e m'ltit ndrobCn: mas vait \'jen gazmendi,
Jan fshi lott, e u-hoe fut c zez ei na mlote;
It ehkushllimi shkoj fii rendi.
Praa, eyee, nder nee wndin n,1Cr' ta"h pate ghete,
Perse ,'ai i madh perfiimCnd na pat mlue,
Pur tash ktu mas t' shifesh per jete
Se e mjera, du t' biish n' hghitc.
Nd'::ri tash paa e,'she, vishe, e kndoshe:(( Kuku!J)-E t' ghith si t' ishin ken n' ghnm,nuk m' thane i fjale,
It tash m' fii zaa te ghith m'thon sllllkn,Shuku, se per jet-jete, m' nee s' ke me vajtneShko,lype vend in ei i pelc-,n kang' ejote;
Nee na Ie, se dnum me punue,Ken,1im bylbylash tnj ,'eshgne.
'if:
S' kCe pse ankohe, a eyee par nis-u e shko
Ne-ket vend, a thue, n' trashigim t, a dha kushi?
.Par eherdhen,t' thom, shpejt e shpejt shven,'o;
Paran,1ej kn kje, tash at;e m' u-strofullue
T' shkojsh, n,1er' sa tamthi s' na plasi, vneen s' n' n-Cperu'ii
Dona, 0 me t' bnt me t' udhln::,
Jo-", me fnehii me t' debne.
LKI':"11 I.hsIT
",'P'
~~~
SHKODRANI X. X. E FJALTE-TIJA.
'NU:\IRIN 12 Ie ksaj t' Perkohshmes
ALB.\NL\ kenn'lme me hClmim letren
t' fii Shkodranit, lI1e nCn-emnin X. X.
i Po thana « me helmim ) se 1'0 n' a,';en kee se ,(ryCtori e-ka f1ligh te bnkuren ALBA~IA
me at ICt"r Ic>t"rpnum". - I haena, pra, Faik beg
Konitse" me 11' a dhan lirin me i-perghegh, na
Shkodrant, ketij Shkodranit t' pa menno
I ~ -- X. X. that se Faik begu ka ken sot trij
36 FALBANIA
viet kunnra Mretit t' on, por-si ai hmail Haki i
Misirit, ese, mas-si muar iii kotsk nga Stammolla" '
mylli gojen.
Me t. vertet, ALBANI.\ te pan'n vjet fliNe tietcrghllh, veeh Faik begu ei e-eet ne drit k"t te Per-
kohshme pcr Shcyptart, kur e-paa se ALIJ.\NL\ nukpo munnet mE hij lirisht ne Sheypnij, mtnnoj, me
shum urtij, me 1/Jzruefjal, e me dobij I' madhe, me
m'll.:' Sbeyptart me u-dasht si ~,,;llazCllci jail, me iebil synt e me mennue se Shcypnia as/It n' lTCZik
me raa n' dol' t' anmievct ei c kan rretbue. Pr'annej
u-mvat, per t' mir t' Atdheut, me ha;) ghubtnSheype, ei asht shtylla e tbemeli i-ko;nit j ,bkroj
sa mujt me shtij dasbtenin nner-mjet i\Iobamedan-
"ct c te ICesbten vet,tui tban se bashkimi ban [ueiin ,e 8e anmiesia na ddan e na ban m.:' ra n' robnij t'anmievet t. on. Nuk asht ken, pra. kotska e Stam-
malls ei e ka bi Falk begun me nnru':; mennim, 1'01'das/ltnia e madlti e atdltiut.
f-
Kemi te madbe shl'n"s,.8e' me nnimen ecZolit e
me msimet e-8hennoshta te Atdhetarit nnritshem,
Faik beg Konitse8,fanatizmi i-vjeter i besav"t (ei
na ka ddi e asht ken ~hith,here boni i-mnis) pak-
k'l-pak ki per t' u-shutit, e kesbtu ki me hup
shkajku ei i ddan,Sheyptart e ;-po,hlnon ae mje-
risht. - i\Ie ja Vll mennen, Sheyptart, msimtvtt e
shennoshta te Faik begut, i\Iuhamtdani i-Sbcypnis
nuk e-thrret mi te Ke~htenin (( Kalil' » pOl' ethrret (( vIIi » se vceh 'Vllazllisht munn£n Sheyptart
me i einnrue anmievet vet,se veeh 'VI/c.z;zisht mun-
nen me pshtue prej robnis (( Kanrrit » ei n' a
rrethon. Faik Begu, me te Perkohmen (( Albania»
m80n se ne Shcypnij nuk ka as rurk as Kaurr, per
t' tan Shcypar e pI" annej(( vllazen ».
zg. -- X.X. thot se fjalt e Kuranit: Hybbul'va-
tani min el-iman do me than: das/ttnia e atdhiut
'Vjin ngafortsa e bisesj asht e-vertet, 1'01'nuk ash-
tu si e merr vesht X.X. - Kurani Sherif, me k ta
tial thot: Sa majort fieri t' a kin t' temelume n' zem-
mer t' 'Vi! Md,z ( feen) ac ma fert e do atdhe,I e
'Vi:; pra, ,.hifet mil' se Klll'ani j' a "en barr moha-mfdan,it me [-dash aldbtn e-,-U, e 1'1-a:;nej me i-d;dlt atdh,tart t-vet si ,'lIaz~n.
35' -- X.X. th:>: se Faik Begn ash! tni Ij"j tdbekot~in e-N ~Tnts£s « ci ,,(erisld asll! Roi.ra.i ji/is n'dhet' 0;1
))- Ch' hrarsyj,t nnnnet 111, eit n\he,b
X,X. pC'r m' t provut se ~;:rye!()ri i «( Albania»,,,ht i-bletm edhe PI<j N':;I11!se,,?... D,t!c,t ,e ky
Shkodrani Kate:ik i.:zdo:ei!, Ipiin kamt t-Ita!ts ei i
ka zaptll~ Ro:nfn Paps..!! :~~n1i ~hpne', sc k'.i i~a-
tolibh kae Ie ndztet nuk ka : hum ne Shkoda I'..
+g. - XX. thot !l:e gz;';z s~ ilullg;u-ia, Serbia,
Gr'::eia, !\.Iali-i-Zij t !hrus/u e-Verit (:\Iy,kovi) i
ka t/I).e /llIlIIell rltrllt~... ~;:In, X,X. e ka dirtne ,-et-
,,'::din edhe iii htr ilia "In;n, ,-a k:::nka ii:ri i-1'oJ1-tern e faee-zij..'- Bullgaria, Serbia Creeia e :\la1i-i-
Zij jan anl11ict t'on, a:1mict e komit t'on. Nnl'r
s'llI;n asi Inftash ei kan pCLS nnoll me kla anmic,kan pas da! n' ,\}("h t'a,htris edh':: vllaznit t' Oil
Sheyptart; pra atj,asht derdh dhe gbaku i jon, Cpr'
a:m:j po na "i"n JeCefo;-t ei p:J:,kemi n', Shkodcr
iii iieri kae te posl,tcIlI, kae fJe':;-zij, kae lanmik
t' komit t'on e anmik te !\.frttit t' OIL Ilutemi pra
t' 0:nribhmit Faik Beg Konit,es mo'; me t High Ill"
te perkoh,hmCn « Albania» me ,hkrimc Ie Inrp-
lIldllne te ktij anmiknt te fees ,,' on e te kOIllit'
t: Oi1.
DlS_\ TE KEsHlt:-lE.
Nga shkcdra, me J S te marts!t 19°1.
(~)
J
F ALBANIA 37
T' FALUN ATDHEETARITKOSOVES.
PER T' MIRA CI A TU) U-PERP)EK ~IE B."A PER CHUHSHe YPE.
'
Saado nen emen i l' Kowves jee mlue,
Po m' dan prej Shkod~rs imej
Vllazeri,ht po l' falCm praaei he f.lluc
Me i prllU ghGhs on lulzimc.
Me l' drejt. sot kaa pene m' u-gzuu Sheypnija,
Sot kaa ke me Ihir biir j
P~e me i rrit {mr:in ropunon djelmnija,
It gHhen me i a dliir.
Ket ghGh l' tingllushme, l' ammel e trimne,h,
Ket ghllh plot bttJ::urii j ,
Ci nee t' mjerve nae chon ghilh zemberen pe,h
N' dhee t' huej lerk tuj e ndii.
Por prep sot jan disae ei edhe s' kuptojnI gaGhs eh' a,ht perparimi;
Tuj ndruu ghuhen t' falilunit mendojn,
Se vjcn ghytCt{rimi.
Klyne ndjerzve ei mmah{n ghind me krye,
Saa I' dalin prei gzhojs vet,It t' riin jashta do dit, kuur kan me klhye
S' kee sheyp maa pse ju f'et.
Por n' mOs e paehin pr{p far{t harrnu,
E ftasin tan perzije;
Mei pvel: «Ej eh' keni baa, ,i keni shkuu»?
T' thon:«: DobrOj kako 'Viji»?
(( Ma jena giii merzil; ktil as dr{eib' rrij
Hafaa jan rozzi ed empi;
Ner vende tjera keem, fa Dieu merei,
Shum eifi i paJSatonpi.
((Del niri me Jhitit, shkon at C1}]'ij-
Mer bashk fa Jua ragazza;
Mlidhna per nat ner balli i Joirie
Si gode I! Ji ga.vazza.
Ktu i,,'veee s diin "eaJ1ehe per idea
Ch' ka do me I han progreJSo ;
Jan ghind l' egher aneora,g.'nte rea
S' nderojn it dt'bof Je.JJO,))
Kshtu ftasin, bisfdojn, kbhlu djelt,e vet
Pezoin l' mjeren Sheypnii ;
Dy Ijal s' mund 1'thoa krejt sheyp, p~e Zoti vret
Fjalt l' hueja mrend pal shti i.
S' po ftasim per bUOJ1gioriZo i bu?na !era,
Kta fjal i ndiim paa daa :
Do m' u-pershndft thon tesh deer kali imera.- GuttmorgeJ1 herrell, di-a1.
Ah t' fa1itun ! ku e zuet ket dilurije ?
Fort jeni tuj gabu" !Se nallet poplli, deer sot kush s' ka, ndije,
Ghllh ezakon tuj ndrue I
Si t' bjerr ghuhen iii populi ,hcim mbaroa ;
N' shum eheta kaa me u-daa :Ghllha ndjerzt e ni kombit i bashkoa,
I lidh si vllaa mi vllaa.
Si l' 1aam zakonet ci keem pas nei par,
Prindt t' on se t' i muhojm,
Fisnik maa s' jena, s' jena maa Sheyptar
S' keem mrapa kuj t' i shkojm.
Praa ju Sheyptart e rii pade m' diftoniKu e zuut ket far ndjerzijet
Ci maheni si t' anlhun nga Londoni,Prej Frantses 0 prej AI'Islrijft.))
38 FALBANIA
,Kjet ndoshta deer n' Triesht 0 n' Dobravnik,
Del' n' Vien 0 deer n' Tr~bin ;
0 bhkuut n' Ismir, n' Paris 0 n' Venedik,
0 deer n' t' vorfnrn Tsetin
l<:me 'i her ndruut ; me 'i her filluut me than
Ci na s' kfmi nditrzii;
Ci bnderojm graat, ci doren b' diim me e'dhan,.
Ci b' diim me ndej n' shocnii!
Vne praa kam saa dit ci ri! n' dhee t' huej
E' s' mUlHlem me e zan bes
Ci t' jeen ndjerzii kta pun; ci i thras, n, ghtd1 tuej;
AjJectee politesse.
T' kcyrim, ghithsaa munduhna per Atdhee,
Mos m' l' marrnu Shcypriin;
T' marrim prej tjerve chka t' je£n mir per nee,
E t' laam m' nen aan tepriin.
~: ty, i Ko,oves bhkrojtar, ci jee tuj kryeMii ghttb bhum zbukurime,
T' lutem mos me u-merzit e me pelcyeNi slmdet prej zemberesime.
Nga Dhfu i/illej. ]AKIIO SHKODRc\.
Wf wr "'(
~T~~T~~T~
MAALLI I ATDHEUT !
Z. err/lank Spiro Regu!.
SHT sot fie dit e kethielt. e e shnnrichme : dielli
shkelcen porsi ghevalziir11' mies t' cellit n' fie
nghyr te kalter manushacje; do ree
t' holla e t' bardha sillen e losin andaje kethej, e goditen e s!ltrohen lara larasi lesherat e ruda t' fie deles peshtera-ke ; fie eer e leht, e fresk prej funnitdeedit, t' tsilit kaleets3. i zhubravit fa-cen, siill fie frym t' shnnosht e t' kan-neshme, e lot me zhurm t' but e gaz- .muashme. ghetht e rii t' pfmvet e t'bimavet, tuj hj~dhe e tuj lshu~ kadalper tok, pors! floket e bores, lul~t ebardha t' kumbullavet e te cershijavet;kinghat e voghel, tuj ketsy~e tuj u':hj~dhe nepC'r livadhe, kullos:n shennbarin e fiom ci kaa ghelberuar fushat,e blektori i bj e permmshem fellit nenhije t' lisit ; zoght m~ pupla ghith-farnghyrash tuj fluturue prej fie gh(mit n'fie t' jeter, i pergheghin shoci-shoit, epertsjellin me zaa t' vet kangen evashes ci shkon me mush uj : perronirjeth me fie ushtim t' l.:ht, e lage meujra t' rghenda e t' freska breghet mlueme violltsa e me tjera lule ; ruzo/imzper ghith kah shihet n' t' pertriime n' gaz Oh! kuur kee e jemisot n' Shciperii !...
j\I[arts 190 I JAKIN SHKODRA.
WI 'H/ 'w~T~~T~~T~
F 39ALBANIA
PENNIMI I VON.
(PRALLE ERE)
SHTE pak para mjesditet eLo-b rrite ghithfie me Koh-rrfyes (sahat) n' dor tujprit pale kuur po bahej
dymdhet ci t' merriite n'Shkup. '
Vapori. i tokes, lshue n~ t' btertat,etste vrep tuj raar her neper livadhe,her neper ara, her rrandze ujnave eperrojeve, her tuj h1r ner grykamalesh e n' mjedis~pyllash t' dendura.Loka nnejun n' dritesore kecyrte mesyy t' maallshem ato fusha, ci e bukraprennveer kishte mlue e gheIberuarme baar t' fiom e me lule t' eershme eghith far nghy~ash.
Kah shihte ata venne i shkoshin ne-per menn vjetet e feminiis, kuur bashkme prinnt e vet kishte raa saa her ne-per ato aana, ishte ul saa her nen atopeme t' vjetra e nen hije te fresk t'tyre e kishte marr shpesh ghumi n'prehen t' s' ams, e tsila, tuj e paa ac t'mir e t' bukur, si enghel zdryp pnSj(CUit, ashtu me at fetyr ac t' dliir et' pact e me ata flak si ilje arit, ghithgazmohej, e i lmote bletsa kachurre-lat, pse me e puth drote mas t' azghojn, S1djal dishirit ci e kishte.
Tuj sjell keta mennime neper mennLoks edhe maa fort i shtohej malli e t'jeter nuk pritete vech se me u-ul saamaa par n' ghytet. - Vegla etste ghith-
fii paa-pda e ne 'i mbramb u-avrit befort saa Lob mujt me pa:! e me fioftper s' lergut blinin ci ghinnej n' kryet' ghytetit. Tuj paamun at pem Loksi erdh ner syy ai clzas kuur ghasht vjetmh par .Sh1 tek aj blii e atlla e kishteputhun. per t' mbramben her n' majet' blit, e me t' zez zember i kishtethan Udh2.-mbar. I tingilluane n' veshato fjal t' buta e t' ambIa t' s' ams veteci e lutete mas m' u-Iargue prej 'saj;~ lutete mas m' elan vetun n' atkoh t' motnuame; e lutete, me lotper face, mas me j u-daa, e me ingushllue plecniin gher fii dit ci t'i kish mmyll syyt e me dor t' vett' a kishte shtrii n' vorr me fjet ghumine math n' jet t' paa-sosme.
*. Ne 'i mbramb, vegla u-ndal ua eLoka zdrypi n' Shkup. Per t' paren civuri kamben n'tok fii maall-dashteniepaa-rrfyashme e kapi, e cinnroj krejti chuditun tuj sjell syrin annej e ktej etuj paa ato udha t' shtruame, t, gru-mulluame me nnjerz e t' perkrahuraprej shpijash t' reja e t' bukra ci aj nuki kish lan.Ju-baa sime ken prep n' dheet' huaj, e jo n' at ghytetin e vet t' vje-ter e t, paa-bukurira ku kish kaluevjetet e djelmeniis.
IE kac i treti fija saa me shum t'veshtiir mujt me ghet udhen e shpiisvet. Par kete tek e paa e fiofti : tedera, tan bira bira prej plumbavet t'kohs mochme, ghet edhe at gurin elatuam, mbi t' tsilin shpesh ishte ul
--4
40 FALBAN! A
me pushue ; e perpara shpijet mujt mepaa at pattalogun, ku kish lujt saa herRas-e-Bue me shokt e feminiis.
Paa t' jeter praa krisi,e me t' shpejtu-nnije t' l:~hunit e balit (*) motshem,i tsili saa u-afrue te bira e ders e mujtme nnije eeren e t' zotet, filloj meprh e me lujt bishtin prej gazmennit.-- Si i kje ehil dera, u-fiit nelt ei dualFerpara Mrika, sherbetorja e hershme,plak e rrenue, veshur zii e me vaaj n'buz. Loka tek c paa e fiofti c, fii her,desht me ju-lshue n' eaf e me e marrnnryk; por prep e ndaloj veedin;mennoj'maa mir mos me u-zblue met' shpejt, e u-ul e nnej S1t' ishte fiifieri i huaj.
E 'fiimenn ashtlJ daate : kishtennru~ einn Fer einn, saa Mrika, ~i ekish paa tuj lee e e' kish nit vet, nukkje senn me mujt me raa n' te.
.Ii sl me e fioft ?. Ata syy t' e~shune n' nghyr t' C~llit, t~sh is:1in baa tur-'bull, ishin t' ghith rethue me dej gha-kut c kishin hupp n' rrasht; ajo fetyr,dikuur e bardh e e nnriehme, ishtendzii, c molldzat e faeevet ei ishin fiihcr t' fioma c t' fiyyme me drannofille,ishin pjCk e zbee; 11' ball kishin dalrudha t' shpesha c t' thelIa e flokt,fije arit, kishin nis me u-zbardhuar!J0, nuk ish aj Loka i hershem! gheri
(*) B&l-i asht imri ci maa fort i jiph cij'Vit ner,.ithe te Shkoders.
ghuhen e kish kaa pak hanue, e gojanuk i shperblete mir sheypen.
Mrika,si i nnezi dupan e i poe kafe!l,e peveti ke kerkote e ky i tha ei kish-te ardh me u-pjek me Zofien Chii X.,me t' amen e Loks X., sikurse ky ikishte vuu porosii.
Tuj nnighue keto fjal, Mriks ju-mmushne syyt n' vaaj e me fii shamt' thell pergheghi : « Chija, e dash tuna'Zofia ime, kaa t~sh trii dit ei a tuj fjetvetun n' dhee t' zii ! Hoc shum ebaarti shum e shkreta! n' deeh methan, lum Zotenija, nuk e dii simunn t' einnroj deri t{~sh; par kishtepas ken e shumja mh foort se gurime baart ghith t' _zezat e trazimet ei iraane mbi krye. Ni her buar t' shoin emmet e vej n' maa t' miren koh; pas-
o
taj i die c bija tuj ilan dyy femii t'vo-ghel mas vcedit, e ne 'i mbremb i tre-ti edhe djali i vetum, Loka,drita e syy-vet e gazmenni i zembers on!
« Tyy t' nnimoft Loti,_ei po m' ge-zon tuj m' than ei c paske paa e ei ipaska raa n' menn, e t' paska porosit "me ardh e me pevet per t' iI.mene vet.
))Edhe kjo e shumja gher ei die nuke lshoj kurr gojet; ghithmonn e kishn' menn, e n' turbullim t' ethevet ibihej se po e shef e ghithfii e thirte e iflitete; e kae nuk e hiete kur menni-mit saa fj~lt e mbrambe t' sajat kjeneketo: « Eja, 0 biri i im, ej~ te ama jo-
F 41ALBANIA
te ci t' 'do mir e t' pret tesh saa dit;avrit-u se m' kaa marr malli fort, avrit-u t' puth nana fii her )), e keshtu tujthan e tuj lujt buzt 'per me puth t' bi-rin ci kujtote se kish afer,mmylli syyt,eshpirti i b,ardh fluturoj n' Reghinii t'
,
Parrizit per me gezue bashk me en-gr.ujt e me shLjtenat gazmcnnine lum-niin e paa-sosme n' fetyr t' Yn-Zot. ))
*
Lob, ci kish nneghue keto fjal tuj ishkue e tuj i ardh fetyra, e ci gher ather e kish nnal veedin, nuk mujt meu-prit maa, e bfiamun guur prej dhi-rilmet, paa cit pik lodjet, u-lshue fikunper tok si f i kish raa rrfeja.
I M ' k b r" k
. ,n a u-trem JOn pre] esa] pun e
'ngau me t' shpejt r:ne i .prliu ne fiinnihm: kuur ce, tuj i cit do pib uj ca-fes, i paa shejin me t'silinLob kish leee keshtu nei mbramb e fiofti. M' fienaan j' u-gezue fort zembera, por n' t'jetren i raa shum kec ci paa dasht fakish trazu~ me ate fial t' dhimeshme;por e shumja nuk e kish b~a per t'kec,gher at her se kishtc fioft. Si i erthfryma e roku praa e e puthi me shummaall e u-munnue me i dhan foorts eme e ngushllue me fjal t' ambIa e t'buta.
, Lob edhe ai i pergheghi me shumdashtenii, por nense {ryma i kish ardh,mennt nuk i kishte askunn n' venn;kishte nevoj me kjaa, e per me vajtue
u-ms, SI u-err nata, mbi vorrin e s'ams.
Ketu permyzun, n' drit t' zbeet t'hanes, i kethej ner menn me fii.mall t'math ghith koha ehershme, e fii kruelotsh u-lshue prej syyvet tii, pertsjellme gham e t' dnes~na ci nuk pritshinfiena t' jeteren. - Kjate e bertitete ishumi e i lypte t' falun S' ams vet pert' ghith idhnimet ci i kishte dhan; porkejo nuk e nniite maa : lotet e f birit,tuj derpetue neper dhee, nuk mujshinme merrii me e zghue prej ghumit rannper me i dhan bekimin djalit. Syyt esaj t' ceshun e t' pact, ci lshoshin di-kuur rreze dashtenijet, e ci ch' at ditci Lob ish nis, ishin baa si dyy krojet' paa-shterruna kurr, tani ishin mmyllper ghithmon; buzt e 'saja,prej t'tsila-vet fjalt dilshin f buta e maa f ambelase mjalta, ishin cep ficra me f jatren ;e duart ci fii dit kishin lmue kachurre-lat e Loks, tesh ishin ngrii S1dy hej enuk loshin maa !
Jo, Lob nuk mujte me pas maa t'faJun prej s' ams vet, filloj praa i shu-mi me u-disprye n' zember t' tii u-chilfii varr' e thell e e idht;(jetimi zuni meju-rannue e her per her i tingilloshin n'vesh keto fjal t' theershme : (( Ti jeeghakesori i s' at am !))
Ner keta trazime e ner keto te ze-za, paa mujt me ghet kurr pushim,kaloj Lob pak dit t' jera; massi n't' hiim t' vjeshtes, kuur filloj me u-nnije i pari t' fetofet, e ghetht zuunc
'P. F.ALBANIA
me raa, e pemt e bimt t' jera me u-zdesh, edhe shpirti i tii u-zdesh prejtrupit vet, t' lodhun e t' griim prejhidherimesh, e vojt me u-bashkue met' amen e vet r.' jet t' paa sosme !
]AKJN SHKODRA.
~~~
...y PROPAGANDA E GHUHES
KOMBETARE.
(LETRE NGA cEGENIA)
I PERSHNRITSHMI ZOT,
GnT ei kaloj per fat t' mir m' ra n'
dor Perkohshmja e Albaniis, eilla me
shum ditunii e urtii ft tuj u-regullueprej Z. A., e bashk me Perkohshmen
m' ra n' dor edhe Kalendari i Malhe, i tsili s' paritduul n' drit m' ghuh gegnishte prej Shoeniis t'
Albaniis, une fort me ann i knova tre a kateI'
nun,ra t' Albaniis, ashtu edhe Kalendarin e Ma-leve prej lillimit e deri n' mmari;n, e pershkova hlj
e knnue, e fort m' u-knaeke zemra tuj i knnue do'
senne t' dituniis, t' tsillat bukurim ishin shcypt'ue
n' ghuh t' kajshmen tonen, e atehere m' ra n' mennf}ala e atyne pritusave t' eillt tuj ken dimila per
me ,hkrue e me knnue n' ghuh t' yet shkojn e i
njekin mrapa knnimtt n' ghuh t' hujye, e e eesin
mas shpine ghuhen e Yet, tuj YUshkajk se n' ghuh
t' on s' un sheyplohen mirdijet e lemis (natural i) etjera dije e marifete, par sa t' pamenn jan ata fargh in, ala nuk marrin yesht pertej lmnns veL Mos
t' i vin kee kujna tuj i knnue kto f}al, !,,6 shumitsae Sheyptarve jan me ket mennim, portash mmaj
'uzdaj ei edh6 dlUm kmhi ner Shcyptar ka nis meveshtrue se shka ,,,ht ghuha e vet, e jan tuj (, prit
apshem diten n' t' eillen iiiher Shey!;nija ka per t';
i pas shkollat e veta n' ghuh t'vet. Per kta une,nuke kam mennen me i randue kto fjal ei i thash sy-pri, pOl' po i randoj mi ata ei ende jan t'verl>lllll
pr6j t' hollave t' hujve, abolla iiiher t' hapin syyt
e t' ,hohin se ktljan e t' bhen bah e nnim atyne
Atdhetarye, t' tsillt dit e nat jan tuj tH,ryat per
t' mil', t' mar e mrodlHii t' ghuhs shcype 6 t' Atdhesyet Sheypniis. Ki,h6 me pas edhe ,hum tjera arsyha
per me fol em' u-, ghat mii ket pun, par tash per
tash po i 1ftm' ane e po kaperlsej m' tjera (jal.
..
Une, motit ei shkoj, me dy tjer vllazen e shoh
e mii folme me fort t' dadltunin Z"oo., e tuj folpermii pun t' ghuhs 'on u-nnezme edhe na m' u-
bashkue me Atdhetart e Bruselit, per me mujt me
i nnimue sa t' kemi var e fort,e, prannej edhe idergume per dol' te Zoo. t' 11O]]at(paret) ei u-dushin
per me i blee te dy Perkohshmet d. m. tho edhe
Perkohshmen Albanii edhe fletoren Albanija e
Vogel.
P ASHMODKO.
.tOtM. f>Q,~ko,
~~~
F 43ALBANIA
T ' PERGHEGHUN (( MALITTOMORIT )).
,
NE Numerin 12 t~ ALllANIA te.mojit
Ite Dhetorit 1900 fii Sheypetar
nga Elbasani, me nen-shkrmin Malii Tomorit, bevet Kryetorin e-ksaj tePerkoheshme me i diftue _\uktorine-vert~t te'vargut :
« :~ur del v~ra e lulzoa Prilli »
s~ aj thot, s~ ket pies vierrshet, e-ka marr te shkrume, dy viet perpa-ra, ne Stammoll, prei fii tar PrenkMerdita, e p:'ant1:j ku?::toa s:kta fjal jan te ketij Merditasit e nuk teP. Leonardit.
Kam nnerimin mS i-diftue MalitTomorit, se i Pernnerushmi P. Leonardi-ka shkrlle kta fial nevierrshen ci i-kapas kushtue Shentes Cheehile (per Sho-eenijn e-Muzhikes te Shkoders) ne tetsilen thot:
« Kur del vera e lulzon Prilli
» It natyra mmar pertrihet,
» Ac per mid] kennon bylbyli
» Ci tH' e nnie zemmra ,hkrihet :
» Tui kennue dit e nitt
» T' madhit Zot i-ban itat.» ilj.
Ket viershe, i Pernnerllshmi FratShcypetar, e ka pas b;'l me 22 te N nan-norit 1877, ateher kllr asht kenSc!cretari i t' Permadhnushmit BiskupitZadrims, edhe, n' at koh e-sl~ypi m~
Shtypetore te J esuitvet ne Shkoder.Ma Yon, me 188 I, ky Frat viersheturi-mii, i-mlodh viershet e-veta ne fii viv-lle, me emen «(L'Arpa d'un !talo-Al-banese )) (Venezia, Tipografia dell'
Aneora).
Pra, nuk P. Leonardi i ka viMIz p.1turp varget te Prenk Merdites, p'ordeter ku,h e paska viMIz, p.1 kur farturpit, vierrshen e-P. Leonardit.
GEePOSTRIPPA.
~~~
KA~G MALTSORISHT E BAJ-
RAKTARIT KASTI~ATIT.
~\-Bajraktar Zakol me- flet
A nii pushken ch' po kers£t,Thon ka Jf(!he Pasha vet,
Per Dot Pri:nkin po pyvet.
Kush asht aj ci mu me theret,
Se i boj Illft se te ken a fu,hek. !Bajraktari ne mehadhe
Po chon doren e bon kryc madh
Cit-m' a, 7.:ot, Pashen ne dor ghadh,Atis Pasha djall i diallit
Tash po i fiH burrat e =~a'tratit,
Po t' bojen shpejt me i sdryplln atlt,
!\Ios te bish ne pik te adhit.
44 FALBANIA
Afis Pasha po Iyp vade
Me i bo tines aneciet naten
Bon hanekun me Juftu ?
Bon hanekun me Juftu mas bregit
Me te nipat e Skender Begut.
Pashadharvet i nef ilet.
Afis Pash na kc tradhtue,
Por ishadha kemi me t' a paguc ;
Por as Mret as ;;:inos nuk drue,
SE,p~r bajraktar, te tan maItsia m~ ka Vl:e
Te tan malct m' i kan shIue
Kundra Mretit me luftue.
E POPULLIT.
E ml[dhun prej DRANGUiT SIIClPTAR.
ff!!>.,' ff!!>., ff!!>.,~~~
RECHERCHESSUR LES
ARMES DE SKANDERBEG..
,ALBANIA, dans son num~-
ro 8 de la I ere annee, a par-le des armes de Skanderbegqui se trouvent au Musee
Imperial de Vienne. Outre Ie casqueet l' epee que cet article decrit, il y aencore dans ce musee une autre epeeque 1'on attribue a Skanderbeg. Cett~epee se trouve a la salle Charles Quint(salle XXVII) sous Ie numero 345.La poignee est de travail turc ; la lameest decoree d'ornements et d'inscrip-tions ; l'inscription n' est pas correcte,dIe contient des fautes; en voici Ietexte : d~? )J.~_\ J.JJ\).I\~~ (Libeha-dour-Gullah Iskenderbeg) ce qui veut
dire: Au champion de Dieu IskenderBeg.
La poignee et Ie fourreau ne datelltpas de la meme epoq ue que la lame;ils sont posterieurs a l'annee 1466, ilsont donc ete chang~s apres la mortde Skanderbeg.
Tout Albanais se posera ceUe que5-tion: ces armes sont-ell~s au-thentiq ues, appartenaient-elles vrai-ment a Skanderbeg et a-t-on despreuves de leur authenticite ?
Ces. armes proviennent des collec-tions de l' Archiduc Ferdinand d' Au-triche (mort en 1595) qui avait unegrande passion pour les collectionsd'art et surtout pour les armes his-toriques ; il avait installe ses collec-tions dans son chateau d'Ambras,pres de Innsbruck dans Ie Tyrol,
F 45ALBANIA
et ce ne fut qu'en r806 qu'elles furenttransferees a Vielwe.
Or, un inventaii"e des collections duchateau d'Ambras qui date du 3° mai1596 et qui est conserve a la Biblio-theque Imperiale a Vienne contient
\ deja Ie casque et les deux epees deSkanderbeg. V oici 1 insertion y relative:« Georges Skanderbeg : Un casque enm~tal blanc avec un ruban dore, sur-monte d'une tEte de chevre doree,avec; ses cornes; deux epees, 1'unedans un fourreau de cuir, que 1'on croitla vraie par son poids et par ce qu'on yvoit encore des tac!:es de sang, 1'au!redans un fourreau de velours; celle-ciegalement a et~ veneree com me ayantappartenu a Skanderbeg.»)
Ces armes se trouvaient done, 13°ans apres la mort du heros qui les avaitportees,dai1s la collection qui les ren-ferme auiourdhui; ce fait, sans etreune preuveabsolue de leur authenticite,la rend du moins fort probaWe ; pouravoir la preuve. tout a fait conduante,il faudrait savoir OU et de qui l'Ar~i-due Ferdinand avait acquis ces armes,et dans la possession de qui elles sesont trouvees depuis la mort de Skan-derbeg jusqu'au moment ou ellesfurent incorporees dans la collectionde l-Archiduc. 11 est fort a craindreque ces questions ne puissent jamaisetre eelaircies.
Pour 1'une des epees, il existe unenotice plus ancienne ; un inventaire
de la collection J armes que l'ArchiducCharles de Styrie, frere de l"ArchiducFerdinand, tenait a Gratz en Styrie,date du I er novembre 159°, porte:ceLe 3° octobre I 59o,le sabre de Skan-derbeg de Bossega plaque dargent aett- mis dans la collection d'armes.»
LArchiduc Ferdinand fit publier parson secretaire, Ie Chevalier Scbvenckhvon Notzing, un grand ouvrage avecdes planches gravees qui representaienttous les celebres personnages dontl'Archiduc conservait les cuirasses etles armes ; cet ouvrage, commence en1582 et publie seulement en 1602,contient aussi une gravure deSkander-beg avec son epee a la main et son cas-que pose a ses p:eds; Skanderbeg est re-presente avec une longue barbe, coiffed'une toque du XVcme sieele et vetu(fune longue robe 'en forme de caftandouble de fourrure et orne de brande-bourgs sur la poitrine. Ce livre devaitsevvir d'inventaire illustre et devaitprouver l'autbenticite des pieces conte-nues dans la collection. Ce livre setrouve egalement au Musee Imperialde Vienne.
~~~
46 FALBANIA
+ LES DESIDERATA DES
ALBAN AIS.
E Journal de Bruxelles (29mars 19°1) publie une cor-respondance de Constanti-nople, dans laq uelle nous
notons Ie passagesuivant :
Pendant 'Jue les Bulgares rentrent leurs griffes,
dn mains pour cette annee, les Albanais deviennent
mena<;ants.Une deputatiou albanaise qui s'est plaint
au consul general d'Angleterre a Salonique de ]a
mauvaise administratiocl des districts albanais, n 'a
pas ete mal accueillie. Sir Nicholas O'Connor et son
f,°uvcll1ement ccnnai"ent main tenant d'une fa<;on
precise les griefs des Albanais, tant mmulmans que
chretiens.
Ces griefs sont les snivants :
1° II n'y a pre''lue pas d'ecoles en Albanie;
.2° Tons les revenus des province,; albanaise',
apri:s paiement des fonctionnaires loca>lx, >ont envo.
yes a Comtantinople, tandis qu'ib devraient tue
depen:cs fur place dans un paY' qui man<lue de
tout (ccoles, hopitaux, routes ~l1res, ('helnin~ de fer,
et C. );
3<) 'rO:lS les albnini~tratellrs ottomans volent Ies
'\ deniers publics et ne pensentqu'a s'enrichir, 'ans
tenir aucun compte du milien auquel ib sont etran-
gers;
49 La justice~et la securite sur les grandes route,;
n'existent pas. Un Albanais qui veut rentrer chez
lui cst dCi"annc par l'autoritc ottOJnane, Inais cette
meme autoritc nc rescorte pas jusqu'a son vi lIage
pour Ie soustraire aux attaquesqu'il ne pent pi us re-
pousser;
5°Enfin, rien n 'est fait en Albanie. Parce qu'ils
sont plus pauvres et plus refractaires au paiement de
rimpot, ]es Albanais sont traites eli' parias, Si cela
continue,les fiers Amautes se separeront de la Tur-
quie, car ils croient pouvoir vivre sans elle.
Telle est la menace qui se degage de toutes ces
protestations, Seu], Ie sentiment religieux retient Ies
Amautes musulmans. !vIais tout eu nommant leurs
propres administrateurs, ib wnt prets a reconnaitre,
en tant que rnusulmans, rautorite spirituelle du
khalife dont ils acceptent mcrne la suzerainete tem-
porelle. C'est donc un Etat comme]a Bulgarie,
avec, en plus, Ie lien religieux, qui >ortitait de roc-
troi de rautonomie albanaise. Reste a voir si I'Au-
triche et la Rllssie, ces deux grands factenrs orien-
tat1x~ s"acc01nn10(leratent de ce nouveau regllne.
~oi qu'i] en wit, les griefs des Albanais tOnt
jllstes. Ain-i, pour ne parler que des chemins de
fer, M. Willim Leatbam Bright, fils de rillustre
John Bright, avalt demande,;l ya queqlles annces, la
concession d\me ligne partant de Saint-Jean de
l\!tdua sur la cote pour abontir a Ferisovitch, sur
la voie ferree Saloniqne-l\Iitrovitza, en passant par
Scutari, Louma et Prizrend, avec embranchement
wr Djakm'a et Ipek.L'e;t et ronest de I'Albanie se-
ra<ent ainsi reunis.Cette meme concession de chemin
de fer est aujourd'imi del1lan<jee a cor et a cri a Kia-
zil1l pacha,gouvemeur general du vilayet de Scutari,
qui a fait paryenir ceVleU an ~ulGUL
Eb bien, la concession ne fat pas accordee a l\ I.
,V. Bright, parce qu'il etait Anglais et parce qne
Adbnl-Hami,l etait alors furicux contre Ia Grande-
Bretagne a propos des affairesd'Egypte.Cependant,
Ie futnr constructeur se contentait de 12 a '5..000
fr ancs de garantie kilol1letrique dans un pays pall-
vre et tres accidente, alors que les AlIcmands de la
Deutsche Bank, favoris dn Padi,chah, en ant obte-
nu '5a 16,000 pour des lignes de constl nction
relativemet faciles et traversant les riche".regions
de I'Anatolie.
F 47ALBANIA
Voila comment se traitent ici les a/hires de che-
mins de fer. Si la Turqnie, qui manque de capita:lx
rO".H ~c dCvelopper lccr:omicFl.:ment, Hd:ordonne
ceux qu'olllui or.J-e ;'L Ja po'itiq:.:e, it ny' a ricH i fai-
r:? dant;Ie dOlnaine il1d~l',trid.
~~~
LE REGIMENT ALBANAIS
(18°7-1814)
(La revue militaire fran~ai' e Ccrnet de la Salr~'ta-
dIe commence la publication d\me etude tres do-
- cumentee sur Ie regiment albanais organise dans
les lies loniennes par ordre de Napoleon. Apr~s
tant d'articles que n.om avons publi:s dans I'ALBA-
NIA sur la cavalerie Iegere albanaise en France et
sur d'autres sujets militaires, il nous semble inte-
ressant de reproduire Ies principaux passages de cet
excellent travail.
N. B. - Les noms propres d 'hommes et de villes
sont orthographies et doivent ttre pronoccs a l'ita-
- ]jenne.)
Le regiment albanais que Ie colonelMinot essaya, sous la direction du ge-neral Donzelot, d' organiser dans leslIes Ioniennes ne meriterait pas de
retenir l'attention s'il n'avait comptedans ses rangs la plupart des hFros del'jn&~pendance grecq ue, Certes, lesBotzaris, les Fotto Tzavella, ces chef:d'Armatoles et ces Palikares dont lesnorns sont devenus si celebres, n'ontjowS qU'un bien moc~este r6le sous lesdrapeaux de la France. Guerriers dontIe courage etait egal a !-indiscipline, ilsne parurent que de mediocres soldats ;leur fidelite (ut m~me soupc;:onnee.Mai~ n'etaient-ils pas excusables ? LesRusses et les Anglais, les agents dusultan et ceux du pa'.ha de Janinacherchaient tour it tour it les corrom-pre, et Ie gouverneur general des lIesIoniennes n'ava't pas assez cfargentpour les retenir.
Que seraient devenus les ~'\lbanaissi les projets formes avee une si entiereeonnaissance du earaetere oriental parDonzelot et par Minot avaient pu sen~aliser, si la garde albanaise qu ilsavaient un instant rcv~ de donner it1Empe~eur avait ete eonstitu.:e ?
Quel qu'ait ete Ie sort de ces projets,il est permis de croire que les le<;;onsapprises sous nos drapeaux n'ont pasete oubliees par q uelques-uns des he-ros de la Greee, et e'est it ee titreciu'il nous a paru eurieux de retracerrapidement l'histoire du regiment alba-nalS.
IEn prenant possession des lles Ionien-
nes que Ie traite deTilsitt avaitdonnees
48 FALBANIA
a 1.. France, Ie general Cesar Berthieryavait trouve quelques milliers d'Alba-nais que les commissaires imperiaux deRussie lui avaient recommandes sp~ci-alement. Chasses de leur patrie, apersbien des annees de luttes sanglantes,par Ie pacha de Janina, ces Albanaiss'etaient refugies sous la protection desRusses it Codou et dans les iles voisi-nes; leurs peti tes colonies avaient re<;uune sortc d' organisation militaire, mais,en realite, sous Ie nom pompeux deClzasseurs de montagne, dIes nc for-maient gu~re que des depots de rCfu-
gies. Le depart des autoritesrusses aurait laisse ces malheu-reuses populations dans la plusaffreuse misere si la France n'avaitconsenti it assurer leur existence. Ileut eU~ inhumain de les abandonner.Genereusement, Berthier accueillit laproposition du commissaire russe etde clara que 1Empereur prendrait it sasolde les Albanais qui eIaient au servi-ce du tzar et dont Ie comte Moceni-go lui remit un etat detaille.
(a suivre) Carnet de la Sabre/adze.
f'/",,)G I .~.
~V I ,
f((J '?~
li,:~' /----
EDITEUR RESPONSABLE: TRHANK SPIROBEG, 23, RUE D'ALBANIE.
Irnpnmerie 'peciale de I'ALB.\NIA
Mbeten, si me pare, let rat :
b d dh " f gh h . .a e e g I J
k I m n n 0 p r s sh
t th u y v z dz
,ABETARI I PERGHITHESI-IM
(A 1ban i a e ka per te perdorur me numer 8 e tutje) :
Ndryshojne Ictrat :
ts (tslpi, tsiroi) ; ell (chura, chib) ; II (p.llb, vllti, y~li); C (cu:c, cim~,
"""'curra) ; rr (rrcth c rrotull rrotes) ; zh (zhaba esht e zhubravitur).
8 '~.
' .81 &~' ,8'8~
C.$888.8" ~8 ' 08_8~. '. '&f'NI."..t(,,~. '. ..~'" "
'. ..~..~." " "
","
. ," .~, ,.. :'''',~~, .'~, ..
,..
,..
, ,
"
..
"
.. ,", ,.."
.. , .. ,: .. , .. . ..
Kalendari i Maleve, 60 fine, kus!zton 2 frenga e cshtc shum i nevois!zcm.
Abetari i ghuhes shdp, 64 j..'lce, - kushton °fr.,50 cindake.
Jetae KaraMahmud pash Shkoders,prej N.B.D., 2+fa::e,-ofr',5° cindake
Jeta e 1v1ustaf pash;:: Shkxiers, prej 1. D., 20 fa:i, - °fr.,5° cindakt!.
'ite ghitha keto shiten ne ]Brusel
J1'MA!AM1M!!MJAh:~ /!WWW
* ~ ~I t... ~I ******* (:)l..?JJI(:y" ~ ,n ..., ,.. ******* r*".J\o. ,.,iiJI~ *
* ~I...} ,J, ,J...JI .., J.kl ******* ~lJI en ~I (:y" ,J...J\ .., J.k\ *
- (:).J6Ju.f' ~.Jb.\ -
~
.
~0;\;)'jJ~\.~ ~j L~,.J}\;)1 .J)~" d) ~.\I J\~:..I dl.~1 OJi,.::.,J,~.,
":":'\1 (:).lJW ,J~, .I.J... Jf\-., <!:.>\2~'
)yJ,\ ~ )? ~.JJ..::iI.Q, ~I , y'\21.I.1,k.., wl~ <..:;.:i\;..- , ..sr- ..,ili4~ o4~ .".J,.J 6J}
).J Mi' J.~j-;'i , .1.>;;-'>;~.J;\;;I
6..:l!fr ~\!. .£j'"}t.. 1.1.:1.,,.LI (:)'sJ );'1)~ <..:;;"y> \~.J , Jj,; \~.J dl",\j,y:. (:)'",JJ J\-J .J;\;)1
- !,I .JY;-J'"~.J J.~;, )).f.12' ~ /).J..I ~! .\1,\.,;:. <..:;If' (:)"""1' cd ::2' J.,.-; <..:;.:..:J1jdr'W
..,0.1'::11 t.<-, "",~\:..I u"~1 ~}.)", <..:;1;" (:)):;;-~\ """'.1'1 ~.1.~I <.::--fly. , bJ.; <..:;~O-I..J;\;)I """J""\(:)\~
,",,-,'.J~ ..,0.J); ...,...,...b~r',1 - (..,-J- yj-,I - "'" - 6.!.:W;r'J}:..' (") f' ~)),\ - "'" - ~
<..:;~ ".,,5Jl,~ <..:;~.ill)I 'y'\~ ..sJS ~I
6.S::10fU ~.JI;,J J.~";r' )1"'"" J:.\1 ~..u- dl., 0!.J;\;} ~.1l-S,;1""'\1
,.::s:.,. fl.J IJ.;...MJ' -.;J.J;\;y\
: ).1.,."..,... ~'}2 ~.1»,...,f' J...:.?)),' uy-<- ),lI).lJ,.s
Redaction ds l' $IZoania,
23, Rus d'SCIZoanis,
Eru}CsZZss (EsZgiqus)