mattlidens gymnasiums studieguide 2018–19...18c barbara leham s 18d niklas andersson n 18e mikael...
TRANSCRIPT
START
ATTM attLIDENS
studera i
studie-guide
1920
GYMNASIUM
KONTAKTGymnasiets adress, studiehandledare,
kansli, rektor, hälsovårdare, vaktmästare, ...
Lärarkåren ...
KALENDERLÄSÅRET 2019 – 20
Perioder och utvärderingsveckor,
lovdagar och allmänna tentamen ...
KURSTABELLERKursfördelning årskursvis ...
DATASYSTEMochINFORMATIONSKANALER
Wilma, skolkalendern, hemsidan ...
GRUPPHANDLEDAREOCH BASRUM (nationella programmet)
Grupphandledaren är den som följer
med ditt studieprogram, din närvaro ...
Tutorer. Bra stämning ...
STUDIERAllmänt. Målet för dina gymnasie ...
Studietakt. Den normala studietiden ...
Kursformad undervisning. De ämnen ...
Frånvaro. Grundregeln är att du ska ...
Positionssystemet. Läsordningen är ...
Vitsord. I slutet av varje kurs får du ett ...
Utvärderingsveckan. Perioderna slutar ...
Flexveckan. Mellan period 4 och 5 ...
Tentamen. Om du vill försöka höja ...
Regler för provtillfällen. All personlig ...
Office365 och Google suite ...
Självstudier. Du kan också tentera ...
Bedömningsöversikt ...
Plagiat. Gymnasiestudierna strävar till
att lära studerandena att söka reda ...
ORDNINGSREGLERAlla har rätt till trivsel, trygghet och ar-
betsro i skolan. Lektionerna inleds och ...
STUDIEFÖRMÅNRERBuss, tåg & studiekort. Studerande ...
Studiestöd. På FPAs sidor finner du ...
Studerandeskåp. Skolan har både ...
Skolmat. I motsats till många andra ...
Stipendier & bidrag. Webbtjänsten FYRK ...
STUDERANDEVÅRDStuderandevården omfattar allt det
arbete som hela skolsamfundets
personal gör för att stöda och ...
Skolkurator och skolpsykolog.
Skolkuratorn stöder, handleder och ...
Hälsovård i gymnasiet. Studerande-
hälsovården främjar studerandenas ...
Tandvård. Alla gymnasiestuderande ...
Studiehandledning. Skolans tre ...
Specialundervisningen i gymnasiet ...
STUDERANDEKÅRochSTUDERANDEKÅRSSTYRELSE
Alla studerande i Mattlidens gym-
nasium hör till studerandekåren, eller
mera bekant elevkåren. I början ...
Studerandekårens trivselregler ...
STUDENTEXAMENGymnasiets avgångsbetyg. För att få...
Studentskrivningarna. Studentexamen
kan avläggas etappvis genom att ...
Digitala studentprov. Sedan våren ...
Anmälan. Du ska personligen anmäla ...
Provkostnader. Grundavgiften betalar ...
Studentexamensvitsorden ...
Kompensation. Om en examinand har
underkänts i ett obligatoriskt prov kan ...
Att ta om ett underkänt prov ...
Att ta om ett godkänt prov ...
Komplettering av examen. Efter av-
lagd studentexamen är det möjligt ...
Realproven ...
Höjning av slutvitsord på avgångs ...
Datum för studentexamen ...
SPECIALKURSER ochSPRÅKEXAMINA
DELF (Diplôme d’Études en Langue
Française). En gång om året har stu-
derandena möjlighet att delta ...
DSD (Deutsches Sprachdiplom) är
språkprov som utfärdas av den tyska ...
European Computer Driving License.
ECDL är ett europeiskt datakörkort...
Gymnasiediplom i musik (GD 06) är
antingen ett musikprojekt med ...
Gymnasiediplom i bildkonst (GD 02)
är ett självständigt konstnärligt prov ...
Gymnasiediplom i mediekunskap
(GD 05) är ett självständigt prov ...
Gymnasiediplom i gymnastik (GD 04)
innefattar fysisk prestationsförmåga ...
Diplomkurs i hållbar utveckling
fördjupa dig i hållbar utveckling ...
Kurser vid andra skolor och tillgodo-
räknande av kurser. Du kan avlägga
kurser vid andra gymnasium och ...
INTERNATIONELLVERKSAMHET
MEP (Model European Parliament).
Mattlidens gymnasium deltar ...
LEAP (Linked European Awareness
Project) är ett samarbetsprojekt ...
KARTAVåningskarta Första våningen ...
START
Mattlidens gymnasium www.mattliden.fi
Besöksadress Mattliden 1
Postadress Mattlidens gymnasium
PB 3340, 02070 ESBO STAD
Kansli 046 877 1814
Skolans kansli är öppet må–to kl. 9.00–11.00
& 12.20–14.00
fre kl. 9.00–11.00
Rektor
Saana Ruotsala 043 825 8628
Bitr.rektor
Susanne Björkstén 043 826 6563
IB koordinator
Anna Martikainen 043 827 1414
KONTAKT
START
Skolsekreterare
Christel Weiss 046 877 1814
Erika Andersson [email protected]
Studiehandledare
Tony Valtonen 046 877 1816
Anna Quagraine 043 824 9567
Jessica Thurin 040 554 1416
Speciallärare
Nina Sippola 046 877 2854
Skolkurator
Gunilla Biström 050 570 5830
START
Skolpsykolog
Marina Lindholm
tjänstledig, kontakta kuratorn vid behov
Hälsovårdare
Sari Björkroth 046 877 2368
Vaktmästare
Marco Nordblad 050 462 2091
START
Ahonen, Kristian (AHO)ortodox religion
Ahvonen, Maria (MAH)modersmålet och litteratur
Andersson, Niklas (NA)historia, samhällslära
Aspelin, Benjamin (BEA)historia, samhällslära
Auvinen, Fredrika (FRA)bildkonst
Bergman, Helen (HEB)gymnastik, hälsokunskap
LÄRARKÅREN
E-postadresser: [email protected]
Du når lärarna lättast via Wilma!
START
Björksten, Susanne (SUB)biträdande rektor, finska
Bonsdorff von, Rebecka (RVB)engelska
Eklund, Carina (CE)finska
Estola, Anna (AES)finska
Heinrich, Charlotte (CHH)spanska
Kaipainen, Krista (KRK)franska, engelska
Karlsson, Sami (SAK)gymnastik
Karlsson, Thomas (THK)historia, samhällslära
Kärki, Merit (MEK)finska
Lahtinen, Johan (JOL)fysik
START
Leham, Barbara (BL)modersmålet och litteratur
Lindqvist, Birthe (BIL)biologi, geografi
Lindroos, Ulf (UL)religion, psykologi
Lindroth, Annika (ANL)
biologi, geografi, hälsokunskap
McWhirr, James (JMW)engelska
Martikainen, Anna (AMA)IB-koordinator
Meinander, Mikael (MM)matematik
Modig, Sari (SMO)tyska
Nyberg, Annika (ANY)kemi
Quagraine, Anna (ANQ)studiehandledning
START
Ramm-Schmidt, Erik (ERA)matematik, IT
Ramsay, Yu (YUR)kinesiska
Rosas, Melanie (MER)musik
Ruotsala, Saana (SAR)rektor, kemi
Rustén-Bergenwall, Anna (ARU)filosofi, religion, livsåskådning
Sippola, Nina (NSI)speciallärare
Stoor, Joakim (JOS)matematik, kemi, IT
Söderback, Daniela (DAS)engelska
Thurin, Jessica (JET)studiehandledning
Valtonen, Tony (TOV)studiehandledning
START
Wallen, Simon (SW)Samhällslära
Westerlund, Pia (PIW)matematik
Westermarck, Annika (ACW)modersmålet och litteratur
Wiik, Hanna (HAW)modersmålet och litteratur
START
Perioder och utvärderingsveckor
PERIOD BÖRJAR SLUTAR UTV.VECKA
1 8 augusti 27 september 20.9–27.9
2 30 sept 26 november 19.11–26.11
3 27 nov 31 januari 24.1–31.1
4 3 februari 27 mars 20.3–27.3
Flex-vecka 30 mars 3 april
5 6 april 30 maj 16.5–25.5
LÄSÅRET 2019– 20
Höstlov 14.–18.10
Dagsverkesdag onsdag 27.11
Självständighetsdagen fredag 6.12
Jullov 23.12–6.1
Bänkskuddardag torsdag 13.2
De gamlas dans fredag 14.2
Lov och avvikande dagar
START
Allmänna tentamenstillfällen
OMTENTAMINA
to 10.10 kl. 16–19
to 12.12 kl. 16–19
ons 12.2 kl. 16–19
to 16.4 kl. 16–19
ti 2.6 kl. 16–19
HÖJNINGSTENTAMINA
to 9.1 kl. 16–19
ti 3.6 kl. 16–19
Sportlov 17–21.2
Påsklov 10–13.4
Första maj fredag 1.5
Skoldag lördag 16.5
Kristi himmelsfärd torsdag 21.5
Ledig dag fredag 22.5
START
GRUPPHANDLEDAREOCH BASRUM (nationella programmet)
Grupphandledaren är den person som följer
med ditt studieprogram, din närvaro och håller
kontakt med hemmet.
Du träffar din grupphandledare varje tis-
dag på GHT (grupphandledningstimmen),
som är insatt i ditt schema kl. 13–13.15.
På GHT går grupphandledaren i genom
aktuella händelser i skolan och du har
möjlighet att föra fram ärenden till grupp-
handledaren. GHT:n är en viktig informa-
tionskanal i skolan och därmed är närvaro
obligatorisk.
START
Grupp Grupphandledare Rum
19A Annika Westermarck R
19B Hanna Wiik H
19C Melanie Rosas Musik
19D Daniela Söderback G
19E Anna Rustén-Bergenwall M
19F Krista Kaipainen E
18A Erik Ramm-Schmidt C
18B Ulf Lindroos P
18C Barbara Leham S
18D Niklas Andersson N
18E Mikael Meinander B
18F Helen Bergman Z
17A Birthe Lindqvist A
17B Susanne Björkstén Q
17C Thomas Karlsson O
17D Joakim Stoor D
17E Nina Sippola F
16A Tony Valtonen
16B Anna Quagraine
Studiehandledare & Basgrupper
Tony Valtonen 19ABC, 18ABC, 17ABC, 16A
Jessica Thurin 19DE, 18DE
Anna Quagraine 19F, 18F, 17DE, 16B
START
19A Nora Barkman, Evert Björklund
Alice Bärlund
19B Sander Dybdahl, Thea Pitkänen
Aure von Zansen
19C Oskar Eklund, Milla Lynch
Ronja Åkerblom
19D Stella Bruncrona, Anton Janhonen
Olivia Tötterman
19E Oona Alanko, Filip Jönsson
Kia Kanninen
19F Alexandra Heerman, Kiia Pekola,
Oskari Salonen
Veterantutorer
Hritik Bhandari, Jens Stockman,
Cassandra Thesleff, Oliver Österberg
TUTORER
START
STUDIERNA I GYMNASIET
Du gör upp ditt eget studieprogram
och kan ganska långt bestämma din
egen läsordning och studietakt. Första
året är valmöjligheterna ganska få, men
de ökar andra och tredje året.
Ditt studieprogram för hela gymnasiet
ska innehålla minst 75 kurser. Av dem
ska minst 10 vara fördjupade kurser. Du
väljer dock dina kurser e ndast för ett år i
gången.
Du bör se över ditt schema i god tid före
varje periodbyte. Kursbrickan i Wilma är
öppen i slutet av varje pe riod och då kan
ALLMÄNT. Målet för dina gymnasiestudier är
att ge dig en bred allmänbildning och en god
grund för studier på högskolenivå. Cirka två
tredjedelar av gymnasiekurserna är obligatoris-
ka och resten kan du välja själv enligt intresse.
Huvudreglerna är de här:
START
du själv justera ditt schema, sedan låses
brickan för ändringar. Du kan inte hoppa
på/av en kurs när som helst under perio-
dens lopp. I nödfall kan du kontakta din
studiehandledare inom periodens första
vecka om du ändrat dig. Märk väl att du
samlar på dig frånvaron då du inte går på
kursen.
Kursvalen för följande läsår görs i W ilma
i början av period 4. Under vårens lopp
görs kursbrickan, du får ett preliminärt
schema och sen får du själv justera dina
kurser/perioder. Kom ihåg att vissa kurser
och positioner kan snabbt bli fulla. Ibland
måste din studiehandledare göra änd-
ringar i ditt schema och du kanske inte
alltid får en kurs precis där du själv vill ha
den. Diskutera med din studiehandledare
om du måste gå en kurs på en viss plats
på grund av t.ex. studentexamen eller
idrottsträningar.
START
Med kort matematik har du 48 obligato-
riska kurser, med lång matematik 52 obli-
gatoriska kurser. Läser du medellång fin-
ska (B) har du 47 eller 51 obligatoriska
kurser beroende på din matematiknivå.
Du kan delta i studentexamensprov
både på våren och på hösten. Du kan
avlägga studentexamen etappvis under
högst tre på varandra följande provtillfäl-
len. Läser du gymnasiet på tre år kan du
alltså tidigast börja andra året på våren.
De allra flesta skriver dock sina prov på
hösten och våren det sista året.
Följ regelbundet med i skolans infokanaler Wilma och skolkalendern så att du inte missar något viktigt!
följ upp! Följ regelbundet med i skolans infokanaler Wilma och skolkalendern så att du inte missar något viktigt!
följ upp!
STARTStudietakt
Den normala studietiden är 3 år och dina
studier ska vara avklarade inom max 4 år.
Ifall du av någon orsak vill förlänga
din studietid till 3,5–4 år, är det viktigt
att du diskuterar detta och regelbun-
det ser över ditt studieprogram med
din studiehandledare.
Schemat nedan visar en rekommen-
derad kursmängd per år:
Studietid år 1 år 2 år 3 år 4
3 år 30 30 15 -
3,5 år 25 25 20 5
4 år 20 20 20 15
START
Då du väljer dina kurser ska du gärna se
studierna som en helhet och planera för
hela din gymnasietid. Du ska förstås ock-
så beakta dina yrkesintressen och framtids-
planer i samband med kursvalet. Du kan se
över ditt studieprogram regelbundet med
din studiehandledare och grupphandleda-
re. Se till du har ett hållbart program också
efter eventuella förändringar.
Följ kursrekommendationerna så långt
det går och diskutera alltid med ämneslä-
raren om du planerar avvika från rekom-
mendationerna. I sista hand är det du själv
som är ansvarig för ditt eget studieprogram.
Kursformad undervisning
De ämnen du läser är indelade i kurser.
Kurserna är antingen obligatoriska, för-
djupade eller tillämpade. De kan också
vara alternativa, t.ex. matematik lång/kort.
START
Beskrivningarna för samtliga kurser
hittar du som en länk på första sidan i
Wilma. I kursbeskrivningshäftet förklaras
också de olika kurstyperna närmare. Du
får även fram kursens beskrivning genom
att högerklicka på kursen i kursbrickan.
Kurserna i kursbrickan och schemat är
färgkodade på följande sätt:
gröna kurser = obligatoriska
röda kurser = fördjupade
blåa kurser = tillämpade
Läsårets alla kurser finns i kursbrickan i Wilma!
De flesta kurser undervisas tre lektio-
ner i veckan under en period. Vissa kur-
ser kan dock ha färre lektioner och gå över
flera perioder. Varje period avslutas med en
utvärderings vecka enligt ett särskilt schema.
Ditt schema för alla perioder och utvärde-
ringsveckor finns i Wilma.
STARTPositionssystemet
Läsordningen är uppbyggd av nio så kallade
positioner (P). Kurserna är placerade i positio-
nerna och läses alltså 3 lektioner i veckan.
I kursbrickan i Wilma ser du vilka kurser
som går i vilka positioner. Som en länk på
första sidan i Wilma hittar du också en lat-
hund där alla kurser/grupper är uppräkna-
de och i vilka perioder och positioner de
går – ett verktyg som är bra då du vill flyt-
ta en kurs i ditt schema.
L NU C HGHT
8.15 9.30
9.40 10.55
8.15 9.30
9.40 10.55
11.05 12.20
11.05 12.20
13.00 14.15
13.00 14.15
13.15 14.30
13.00 13.15
14.30 15.45
14.30 15.45
14.45 16.00
12.20 13.00
12.20 13.00
P 5P 4
P 2P 1
P 4
P 3
P 1
P 7P 9
P 5
P 6
P 7
P 2
P 6
P 8
P 1P 3
P 6
P 8
P 4
P 7
P 2
P 3
P 5
P 8
Mon WedTue Thu Fri
START
Vissa kurser (t.ex. studiehandledningen)
kan även ha endast en eller två lektioner
i veckan, men det framgår ur ditt schema
i Wilma.
Frånvaro
Grundregeln är att du ska vara närvarande vid
alla lektioner och andra evenemang som sko-
lan arrangerar. Om du är borta från lektioner
på grund av sjukdom eller annan godtagbar
orsak, ska hemmet meddela skolan om detta
via meddelande i Wilma till grupphandledaren.
Du kan också ta med ett skriftligt intyg då du
blivit frisk.
Om du har för mycket frånvaro från en kurs
kan du bli obedömd i kursen. Läraren har
rätt att inte bedöma dig om du samlat på
dig mer än tre frånvarolektioner. Detta gäller
också (semester)resor under skoltid – pri-
START
vat resa är inte giltig frånvaro. Privata resor
i utvärderingsveckan bör speciellt und vikas
– läs närmare i bedömnings översikten
på sidan 45 om hur frånvaron påverkar be-
dömningen.
Hur frånvaro och/eller förseningar påver-
kar kursbedömningen av enskilda kurser är
upp till läraren i kursen i fråga. Läraren är
skyldig att berätta om sina regler och sin
bedömning i början av varje kurs.
Frånvaron bokförs av ämneslärarna i Wilma
och kontrolleras regelbundet av grupp-
handledaren. Vid oroväckande mängd
frånvaro kopplas skolans studerandevårds-
personal in.
START
Alla obligatoriska och fördjupade kurser
bedöms med ett siffervitsord (4-10). Till-
lämpade kurser kan bedömas med siffer-
vitsord eller prestationsanteckning
(avlagd/underkänd), bedömningssättet
framgår ur kursbeskrivningen.
Vitsord
I slutet av varje kurs får du ett vitsord för kur-
sen i fråga och du ser ditt vitsord i Wilma. Ditt
vitsord baserar sig på de bedömningskriterier
ämnesläraren presenterar i början av kursen.
I vår skola strävar vi efter en mångsidig bedöm-
ning som kan basera sig på flera olika delmo-
ment (t.ex. lektionsaktivitet, inlämningsarbe-
ten, prov, självbedömning). I början av varje
kurs ska du få veta vad som krävs av dig under
kursen och märk att bedömningsgrunderna
kan variera från kurs till kurs, även inom sam-
ma ämne. Om du inte gör allt som hör till kur-
sen påverkar det förstås ditt vitsord - du kan
få sänkt vitsord och i värsta fall kan du till och
med bli obedömd i kursen.
START
P – prestationer saknas. Du har ogjorda/
oinlämnade prestationer (t.ex. kursprovet)
och måste komplettera senast vid följande
omtent för att kunna bli bedömd i kursen.
En kurs bedömd med P inte är en avlagd
prestation, alltså ger det ingen kurs.
O – obedömd. Läraren har inte kun-
nat bedöma dig på grund av t.ex. ogjorda
uppgifter eller för mycket frånvaro. Vits-
ordet P blir i regel ett O om du inte kom-
pletterat kursen innan följande omtent.
En kurs bedömd med O är inte en avlagd
prestation, alltså ger det ingen kurs.
Följande prestationsanteckningar
används också:
Se närmare info i bedömningsöversikten på sidan 43
START
Avgångsbetyg
På ditt avgångsbetyg från gymnasiet får du
i varje ämne ett slutvitsord som utgörs av
medeltalet i alla kurser du avlagt i ämnet.
Tillämpade kurser kan bara höja, inte sänka
ditt slutvitsord i ett ämne. De ämnen du bara
har en kurs i kan du under sista studieåret
anhålla om att få ett A (avlagd) istället för ett
siffervitsord.
Detta gäller även främmande språk du läst
max två kurser i samt ämnet gymnastik
(oberoende av antalet kurser).
START
UtvärderingsveckanPerioderna slutar med en 6 dagar lång ut-
värderingsvecka. Under dessa dagar har alla
positioner 1–8 ett eget, längre lektionspass.
Dessa lektionspass kan utnyttjas på olika sätt,
som provtillfälle eller som vanlig lektion, be-
roende på hur läraren bygger upp kursen.
Utvärderingsveckans schema
finns på Wilma. Studerandena bör se till att
de vet före utvärderingsveckan börjar vilka
lektioner de har och hur de är placerade i
schemat.
START
Flexvecka
Mellan period 4 och 5 har vi en flexvecka
där studerande läser en kurs intensivt under
en veckas tid. Flexveckan är ett sam arbete
med Espoonlahden, Haukilahden och Kaitaan
lukio och studerande har möjlighet att av-
lägga en kurs i någon av skolorna. De fles-
ta kurser som ordnas i flex veckan är nå-
got utöver det vanliga kurs utbudet och
flera kurser är ämnesövergripande. Flex-
veckans kursutbud presenteras under
hösten och då sker även valet av kurs.
START
Omtentamen
Du har rätt att försöka höja ett under-
känt kursvitsord en gång vid något om-
tentamens tillfälle. Du har bara ett tent-
försök – om du blir underkänd i omtenten
(eller uteblir utan giltig orsak) måste du
alltså gå om kursen för att bli godkänd i
den. Det ordnas fem omtentamenstillfällen
per läsår, ett tillfälle efter varje period. Du
hittar datumen för omtent på sidan 18
och i skolkalendern. Anmälan sker i Wilma
enligt tidtabellen som hittas i skolkalen-
dern. Sena anmälningar tas inte emot.
Tentamen
Om du vill försöka höja vitsordet i en god-
känd kurs finns det separata höjningstenta-
menstillfällen för det ändamålet. Du kan för-
stås alltid höja vitsordet i en godkänd kurs
genom att gå om den.
START
Höjningstentamen
Du har rätt att försöka höja ett godkänt
kursvitsord genom att delta i en höj-
ningstentamen, som ordnas i januari och
juni. Du hittar datumen för höjningstent
på sidan 18 och i skolkalendern. An-
mälan sker i Wilma enligt tidtabellen som
hittas i skolkalendern. Sena anmälning-
ar tas inte emot. Observera att det bätt-
re vitsordet alltid blir gällande. Du kan
också bättra ditt kursvitsord genom att
gå om kursen.
Dina tentmöjligheter redovisas även i
bedömningsöversikten på sidan 43
Observera att du inte kan försöka höja godkända vitsord på omtentamen.
START
Om du vill tenta en kurs ska du diskute-
ra med ämnesläraren. Du fyller i blanket-
ten för ansökan om tenträtt (finns utanför
kansliet) och du lämnar in den till ämnes-
läraren senast två veckor innan period-
starten. Om ämnesläraren godkänner ten-
tanhållan, går den vidare till biträdande
rektor.
Alla kurser kan inte tenteras, t.ex. muntli-
ga kurser. Även kurserna i modersmål och
engelska är sådana som vi inte rekom-
menderar att du tentar.
Självstudier
Du kan också tentera kurser, vilket innebär
att du avlägger kursen på egen hand. I en
tenterad kurs ingår det vanligen ett skriftligt
prov som du skriver på ett allmänt tenta-
menstillfälle. Det kan också ingå andra ar-
beten i kursen.
START
Om du inte blir godkänd i en tenterad kurs
måste du delta i kursen. En underkänd
tenterad kurs räknas alltså inte som en
kurs. Då du fått tenträtt ska du också kom-
ma ihåg att anmäla dig till tenttillfället. Det
gör du elektroniskt via Wilma.
START
Telefoner ska vara avstängda. Räknarna
ska vara av matematiklärarna godkända
samt ha minnet tömt.
Studeranden får endast ha med sig:
• skrivdon (pennor, gummi, linjal, osv.)
• dator (om provet är digitalt)
• annat material som krävs för det specifika
provet (t.ex. räknare, tabellbok, eller dylikt)
Vi ser allvarligt på all slags fusk vid
provtillfällen. Om studerande ertappas
för fusk eller försök till fusk vid ett
kursprov leder det automatiskt till att
kursen blir o bedömd. Se närmare regler i
bedömnings översikten på sidan 43
Regler för provtillfällen
All personlig egendom, också mobil-
telefoner, tabletter och hörlurar, ska
lämnas utanför provutrymmet eller
längst fram i klassrummet.
START
Internet tillhandahåller information om
det mesta, men denna information får
inte kopieras. Studeranden bör alltid
uppge källan till kunskap med fotnoter
och källförteckning. Dessutom bör in-
formationen man lånar uttryckas med
egna ord. Det räcker alltså inte med
att man byter ut ett ord här och där
mot en synonym utan texten skall vara
egenhändigt skriven och återge inne-
hållet i källmaterialet. Man gör sig ock-
så skyldig till plagiat om man ordagrant
översätter en text. Också i detta fall skall
källan anges.
Plagiat
Gymnasiestudierna strävar till att lära stu-
derandena att söka reda på och analysera
kunskap. Det ingår därför i många ämnen
självständiga studier, projektarbeten, pre-
sentationer, bok- och filmrecensioner m.m.
START
Lärarna har olika sökprogram som spå-
rar internet-fusk. Om en studerande
ertappas för plagiat eller fusk, påver-
kar det alltid kursbedömningen.
Se noggrannare regler i översikten.
Eftersom det förekommer också oriktig
och vilseledande information på Inter-
net är det skäl att söka reda på materi-
al från många olika källor och kritiskt
syna detta material. Sedan baserar man
sitt arbete på materialet i de källor som
känns trovärdiga. Alla dessa källor skall
naturligtvis redovisas för.
Se noggrannare regler i översikten!
START
BEDÖMINGSÖVERSIKT
Lärarna som ger uppgifterna ger också
information om vad som krävs, hur man
gör fotnoter och hur man gör upp en käll-
förteckning. Fråga innan du sätter igång
och om du är osäker!
START
DATASYSTEM ochINFORMATIONSKANALER
Då du studerar i Mattlidens gymnasium har
du tillgång till flera olika datasystem. De ska
hjälpa dig i dina studier, ge dig information
om kurserna du går på och aktuella händelser
i skolan. De viktigaste systemen är:
Wilma
Det här är skolans viktigaste infokanal
och du är skyldig att regelbundet log-
ga in för att läsa dina meddelanden.
I Wilma hittar du en hel del informa-
tion om dina studier. Det finns även en
Wilma-app som du lätt kan skicka/läsa
meddelanden via. Observera dock att
alla Wilmas funktioner (t.ex. blanketter)
inte finns tillgängliga i appen.
START
I Wilma kan du:
• se dina kursval och scheman samt
j ust era dessa
• se dina vitsord i kurserna
• anmäla dig till om- och höjningstent
samt studentskrivningarna
• vara i kontakt med lärare, personal och
andra studerande
• se lärares scheman och läsa medde-
landen de skickar dig
• hitta kursbeskrivningar, lathund, studie-
guide och annat viktigt som länkar på
första sidan
• fylla i blanketter, t.ex. din skrivningsplan
och uppdatera dina kontaktuppgifter
START
• hitta viktig info om vad som händer i
skolan (anmälningstider, aktuella hän-
delser, provtillfällen m.m.)
• lägga in ditt schema från Wilma
• hitta instruktioner för hur du aktiverar
din kalender, hur du kan använda den
t.ex. i din telefon och synka den med
din egna digitala kalender
• få tillgång till info och material som lä-
raren lägger in under de kurser du går
Skolkalendern
Skolkalendern hittar du i din Google-kalender
via det eduespoo-konto du får från skolan. Du
kan koppla din skolkalender till en annan digi-
tal kalender du använder.
I skolkalendern kan du:
START
Office365 & Google Suite
När du börjar gymnasiet får du ett
eduespoo-konto, med vilket du kan logga
in på Office365 & Google Suite. På det sättet
får du tillgång till alla Microsoft Office- och
Google-program på din egen dator. På flera
kurser behöver du använda dessa program
för att utföra uppgifter och lämna in dem till
läraren.
START
Hemsidan
Hemsidan är i huvudsak vår infokanal till all-
mänheten utanför skolan. Hemsidan har en
svensk och en engelsk (IB) variant. Innehåll-
et varierar något beroende på språkvalet och
de engelska sidorna är närmast avsedda för
dem som studerar på eller är intresserade av
IB-linjen.
Lösenord. För att komma åt Esbo stads
trådlösa nätverk behöver du ett lösenord.
Du får ett från skolan då du påbörjar dina
gymnasiestudier. Du får ett separat lösen-
ord för Wilma, men då Wilma ställer extra
höga krav på säkerheten, måste du börja
med att ändra ditt lösenord då du loggar
in första gången.
START
Mattlidens gymnasium finns också
på Facebook och Instagram.
SPECIALKURSER ochSPRÅKEXAMINA
DELF
En gång om året, på våren, har studerandena
möjlighet att delta i det internationella språk-
provet DELF (Diplôme d’Études en Langue
Française). Provet består av hör förståelse, läs-
förståelse, skriftligt och muntligt prov och kan
avläggas på 4 olika nivåer:
A1 (nybörjare)
A2 (fortsättare)
B1 (avancerade)
B2 (mycket avancerade)
www.facebook.com/mattlidensgymnasium
Instagram: @mattlidensgymnasium
Gilla oss & följ med vad som pågår!
START
Efter avklarat prov får studeranden ett of-
ficiellt diplom som kan användas för att
bestyrka franska kunskaperna t.ex. vid an-
sökan om studieplats eller jobb eller för
att få språktillägg i serviceyrken. För att
studera vid ett franskt universitet krävs
nivå B2. Diplomet är ett bra intyg över de
faktiska kunskaperna i franska eftersom
språkprovet betonar studerandens för-
måga att kommunicera.
DSD – Deutsches Sprachdiplom
DSD är språkprov som utfärdas av den tyska
staten och är internationellt erkända. De kan
avläggas på två olika nivåer (DSD I och DSD
II) och är gratis för studerandena. Både DSD I
och DSD II utgör ett bevis på uppnådda kun-
skaper i tyska enligt fastslagna och definiera-
de nivåer, som gäller i alla EU-länder.
START
DSD I, som skrivs på våren, är den lägre
nivån. Det rekommenderas att man gör
det provet på våren under andra året i
gymnasiet, helst efter avlagd DSD-för-
beredelsekurs, som ordnas i skolan. Ut-
gående från studerandens resultat i de
olika delmomenten, som beskrivs ned-
an, kan man i DSD I komma upp till an-
tingen A2- eller B1-nivå i tyska. Båda
dessa nivåer är fullt uppnåbara för stu-
dereande som läser B2- och B3-tyska.
DSD II skrivs på hösten. I det provet
kan man baserat på sina prestationer
uppnå antingen B2- eller C1-nivå, va-
rav den sistnämnda kräver språkkunska-
per på nästintill modersmålsnivå. DSD II
är med andra ord ett mycket krävande
START
prov, som rekommenderas för stude-
rande som läser A-tyska (på hösten un-
der sista läsåret i gymnasiet), eller som
har mycket goda kunskaper i tyska. Om
man klarar DSD II på C1-nivå behöver
man inte avlägga ett speciellt språk-
prov om man vill studera vid ett tyskt
universitet, eftersom DSD II-diplomet
anses räcka som belägg för tillräckliga
språkkunskaper.
Både DSD I och II består av fyra delmo-
ment: läs- och hörförståelse, uppsats
och ett muntligt prov. Läs- och hörför-
ståelseprovet samt uppsatsen skrivs un-
der en dag, medan det muntliga provet
hålls vid ett annat tillfälle. Läs- och hör-
förståelsen brukar upplevas som rela-
tivt lätta av studeranden på båda nivåer,
medan uppsatsen och det muntliga
provet kräver lite mer övning.
START
Om man går DSD-förberedelsekursen
är man dock väl rustad inför provet och
dessutom kommer man efter avklarad
kurs att ha lärt sig uttrycka sig mycket
bättre på tyska, både i tal och i skrift. Alla
delar av provet ordnas i skolan.
Båda språkdiplomen är till stor nytta t.ex.
då man vill söka arbets- eller praktikplats
i ett tyskspråkigt land. Mattliden är den
enda svenskaspråkiga skolan i Finland
där man kan avlägga DSD.
START
ECDL – EuropeanComputer Driving License
ECDL är ett europeiskt datakörkort. Det är ett
mångsidigt intyg på dina kunskaper i datatek-
nik, och kan vara användbart då du söker ar-
bete. För att få datakörkortet ska du kunna fil-
hantering, Internet och epost, ordbehandling,
presentationsgrafik, tabellhantering och bild-
behandling.
Du kan få körkortet genom att delta i
IT-kurserna IT1 och IT2, och klara av de
tenter som kurserna avslutas med.
START
Gymnasiediplom i bildkonst (GD 02)
Gymnasiediplomet i bildkonst är ett själv-
ständigt konstnärligt prov som genomförs
under handledning av bildkonstläraren, un-
der en period. Arbetet består av ett verk och
en portfolio. Det finns minst fem alternativa
uppgifter varav den studerande väljer en. Dip-
lomuppgifterna bygger på de obligatoriska
och fördjupade kurserna i bildkonst.
För att göra diplomarbetet bör man ha
avlagt fyra kurser i bildkonst.
Mera info fås av bildkonstläraren.
STARTGymnasiediplom i mediekunskap (GD 05)
Mediadiplomet är ett självständigt prov som
görs inom det media området som den stude-
rande valt. Arbetet utförs under handledning
av en lärare.
Gymnasiediplom i musik (GD 06)
Diplomarbetet i musik är antingen ett musik-
projekt med portfolio eller en provportfolio
över arbeten från gymnasietiden. För att göra
diplomarbetet bör man ha avlagt fyra kurser i
musik.
Mera info fås av musikläraren.
För att få avlägga diplomet skall den stu-
derande ha fullgjort minst fyra kurser som
anknyter till medier: HI08, IT02, KO03 och
MO12.
STARTGymnasiediplom i gymnastik (GD 04)
Diplomarbetet i gymnastik innefattar fysisk
prestationsförmåga, specialkunnande, gym-
nastikkunskaper, intresse och samarbetsfär-
digheter samt en portfolio.
Diplomkurs i hållbar utvecklingI Mattlidens gymnasium har vi även utveck-
lat en diplomkurs i hållbar utveckling. Om du
är intresserad av och vill fördjupa dig i håll-
bar utveckling, bör du välja sex (6) kurser från
olika ämnen varav två (2) får vara obligatoris-
ka och fyra (4) ska vara fördjupade och/eller
tillämpade. För att kunna använda kurserna
i kurskorgen måste de obligatoriska och för-
djupade kurserna vara bedömda med minst
vitsordet 8.
Mera info fås av gymnastikläraren.
START
Modersmål
Obligatorisk MO4 Text och påverkan
Fördjupad MO9 Fördjupad läskompetens
Tillämpad MO14 Aktuell debatt
Finska
Fördjupad FINA7 Kommunicera i skrift
Engelska
Fördjupad ENA7 Hållbar livsstil
Tyska
Fördjupad TYB206 / TYB308 Vår gemensamma jord
Franska
Fördjupad TYB206 / TYB308 Vår gemensamma jord
Spanska
Fördjupad SPB206 / SPB308 Vår gemensamma jord
Historia
Tillämpad HI8 Världen av idag
Samhällslära
Obligatorisk SL2 Nationalekonomi och företagsamhet
START
Psykologi
Fördjupad PS5 Människan som individ och social varelse
Filosofi
Obligatorisk FI2 Etik
Fördjupad FI3 Samhällsfilosofi
Tillämpad FI5 Fördjupad etik
Tillämpad FI6 Filosofi forum
Religion
Fördjupad RE3 Världsreligioner
Fördjupad RE6 Religion och medier
Livsåskådning
Fördjupad LK3 Individen och samhället
Fördjupad LK6 Teknologi, världsåskådningar och mänsklighetens framtid
Hälsokunskap
Fördjupad HÄ3 Hälsa och forskning
Biologi
Obligatorisk BI2 Ekologi och miljö
Tillämpad BI6 Laborationskursen
START Geografi
Obligatorisk GE1 En värld i förändring
Fördjupad GE3 En gemensam värld
Kemi
Obligatorisk KE1 Kemi överallt
Fysik
Fördjupad FY3 Elektricitet
Matematik
Obligatorisk MAB6 Ekonomisk matematik
Fördjupad MAB8 Statistik och sannolikhet 2
Bildkonst
Obligatorisk. KO2 Formgivna och byggda miljöer
Musik
Fördjupad Vilken som helst
Gymnastik
Fördjupad Vilken som helst
I diplomkursen ska studeranden själv kunna
visa vad hen lärt sig i kurserna som tangerar
ämnet för diplomarbetet. Diplomet i hållbar
utveckling ska vara ett arbete som konkret bi-
START
Kurser vid andra skolor och tillgodoräknande av kurser
Du kan avlägga kurser vid andra gymnasi-
um och yrkesinstitut och få med dem i ditt
studie program. Du måste förstås visa upp ett
intyg över de avklarade kurserna.
Du kan också avlägga en hel utbytes-
period i ett annat gymnasium. Ta kontakt
med din studiehandledare om du är in-
tresserad av ett periodbyte. I årskurs 1 kan
utbytesperioden ske först under period 4
eller 5.
drar till att främja något av målen för hållbar
utveckling. Arbete ska innehålla en skriftlig del
som bedöms tillsammans med det konkre-
ta projektet. Mera info fås av handledande lä-
rarna Annika Westermarck och Anna Rustén -
Bergenwall.
START
Kurser vid till exempel Arbis kan också
räknas till godo. Esbo finskspråkiga ar-
bis ordnar t.ex. vissa kurser specifikt för
gymnasie studerande. För att vara säker
på att du får en kurs för dina prestationer
kan det vara skäl att först diskutera med
din studiehandledare.
Exempelvis bilkörkortet, första hjälp-kurs,
hygienpass och musikstudier är sådant
som kan tillgodoräknas som gymnasie-
kurser. Du hittar en blankett för tillgodo-
räkning av kurser utanför kansliet,
fyll i den och ta vid behov hjälp av äm-
nesläraren i det aktuella ämnet. Den ifyll-
da blanketten lämnas in till kansliet.
I sista hand är det alltid biträdande rektor
Susanne Björkstén som beslutar om till-
godoräknande av studier avlagda utanför
skolan.
START
Detsamma gäller också för studerande
som tillbringat ett läsår utomlands. Det är
skäl att diskutera utbytesårets studier med
studie handledaren redan innan du reser.
Det är ytterst viktigt att du sparar alla betyg,
intyg, studieguider och kursinformation så
att skolan kan bedöma och tillgodoräkna
de prestationer du avklarat.
Du som t.ex. idrottar på FM-nivå kan ock-
så få kurser tillgodoräknade i gymnasiet.
Det finns en speciell blankett för tillgodo-
räknande av idrottande och du hittar den
utanför kansliet. Det lönar sig att fylla i
blanketten i slutet av läsåret eller när du ev.
avbryter ditt idrottande. Den ifyllda blanket-
ten lämnas in till kansliet.
START
STUDIEFÖRMÅNER
Busskort inom huvudstadsregionen
Studerande under 17 år åker med barnbiljett.
Studerande som fyllt 17 år och som är fast
bosatt i Esbo, Helsingfors, Vanda, Grankulla,
Kyrkslätt och Kervo får studeranderabatt på
resorna.
När du fyller 17 år, får du på skolans kansli en
blankett som berättigar dig till rabatt på dina
skolresor. Med en blankett som är stämp-
lad och undertecknad på skolans kansli och
identitetsbevis besöker du sedan antingen
trafikverkets kundservice eller Esbo stads ser-
viceställen för att köpa ett smartkort som du
laddar enligt eget behov.
START
För att få studierabatt måste du studera på
heltid och vara bosatt i HRT-området. Ra-
batten är 45 procent och gäller endast för
periodbiljetter. Rätten till rabatten skall årli-
gen förnyas, senast 31.8.
Om studierna fortsätter ett helt läsår (höst-
och vårtermin) eller avslutas i slutet av vår-
terminen, gäller studeranderabatten till
slutet av augusti. Om studierna avslutas i
slutet av hösttermin, gäller rabatten till slu-
tet av januari.
Studerande bosatta utanför ovannämnda
kommuner kan ansöka om skolresestöd
från Folkpensionsanstalten (FPA). För att få
ett köpintyg skall studeranden ansöka om
skolresestödet med blankett som finns på
FPAs hemsida och fylls i elektroniskt.
START
Studiekort och rabattpå långfärdsbuss och tåg
Rabatt på buss- och tågresor utanför huvud-
stadsregionen kan fås med studieintyg från
skolan.
Både Suomen Lukiolaisten Liitto och
Finlands Svenska Skol ungdoms förbund
r.f. har egna studiekort som studeranden
kan ansöka om direkt av dem. Dessa
studiekort gäller även för rabatt på tåg
och långfärdsbussar.
Mera information finns på www.lukio.fi
eller www.skolungdom.fi
START
Studiestöd
På Folkpensionsanstaltens sidor finner du ut-
märkt information om alla olika former av stu-
dieförmåner, bl.a. studiepenning, bostadsbidrag,
räntestöd för studielån och stöd för skolresor
www.fpa.fi (klicka på Studerande). Blanketterna
finns också där och fylls i elektroniskt.
Med hjälp av programmet för kalkylering
av studiestöd kan du ta reda på om du
har möjlighet att få studiestöd och be-
räkna studiestödets belopp.
START
Studerandeskåp
Som studerande får du tillgång till ett låsbart
skåp där du kan förvara skolböcker och andra
tillhörigheter under läsåret. Skåpen delas ut
i början av varje läsår via grupphandledaren
på GHT. I övrigt är det vaktmästaren som har
hand om skåpen och som ska vidta las om du
behöver ett skåp, tappat din nyckel eller inte
längre vill ha ett skåp. Du får inte överlåta ditt
skåp åt någon annan eller byta skåp med en
medstuderande utan att gå via vaktmästaren.
Skåpen bör tömmas till sommaren, även
om du fortsätter i skolan nästa höst. Var
snäll och ta hänsyn till den du eventuellt
delar ditt skåp med och håll ordning på
dina saker.
STARTSkolmat
I motsats till många andra länder erbjuder
skolorna i Finland sina elever och studerande
gratis lunch. I Mattlidens skolcentrum
serveras dagligen lunch åt ca 1200 personer.
För att köket ska kunna servera till räckligt
med mat åt var och en och få det hela att
löpa krävs att alla kommer och äter vid rätt
tidpunkt. Gymnasiets lunchtid är 12.20-13.00
och om du är ledig före lunchen får du tidi-
gast gå kl. 12 till matsalen. Under utvärde-
ringsveckorna äter gymnasiet 11.30–12.15.
Allergier, intoleranser och vegetarisk mat.
Studerande som önskar vegetarisk mat eller
har mat allergier /- intoleranser ska fylla i en
blankett på kansliet. Det krävs läkarintyg för
alla allergiers del. Bara dessa studerande får
ta mat vid disken för specialdieter.
START
Information om stipendier och bidrag
Webbtjänsten FYRK hjälper dig att navigera i sti-
pendie- och understödsdjungeln: http://fyrk.fi.
STUDERANDEVÅRD
Den allmänna studerandevården omfattar
allt det arbete som hela skolsamfundets per-
sonal gör för att stöda och främja de studeran-
des väl befinnande. Var och en gör detta som
en del av sina egentliga arbetsuppgifter.
De centrala målen är att skapa en sund och
trygg inlärnings- och skolmiljö, värna om den
mentala hälsan, motverka utslagning samt
främja välbe finnandet i skolgemenskapen. Det
här innebär såväl stödande insatser för hela
skolsamfundet som individuellt stöd. Målet är
att främja en skolkultur med fokus på omsorg,
omtanke och positiv växelverkan.
START
Insatserna inom den allmänna studerande-
vården är ägnade att främja studerandes inlär-
ning och en balan serad utveckling i deras liv i
stort. Den cen trala målsättningen är därför att
förebyg ga olika problem och upptäcka hinder
för inlärningen. Kontakten med studerandes
vårdnadshavare är ofta av central betydelse
inom studerandevården.
Den allmänna studerandevården koordine-
ras av en yrkesövergripande studerandevårds-
grupp. Den ansvarar för planering, ut veckling,
genomförande och utvärdering av den ge-
mensamma studerandevår den samt den all-
männa trivseln i läroan stalten. Studerande-
vårdsgruppen främjar också de studerandes
och vårdnadshava res delaktighet i gymnasiets
verksamhet.
START
Enskilda studerandes ärenden behand-
las inte i läroanstaltens studerandevårds-
grupp. Rektor är ordförande för gruppen
och ansvarar för att den sammankom-
mer regelbundet. Förut om rektor hör
skolkurator, skolpsykolog, skolhälsovår-
dare, studiehandledare, speciallärare, och
ämneslä rare till studerandevårdsgruppen.
Ofta deltar även studerande och vid be-
hov inbjuds vårdnadshavare och utom-
stående sakkunniga.
Individuell studerandevårdDen individuella studerandevården finns
till för enskilda studerande eller stude-
randegrupper. Med individuell studeran devård
avses skolhälsovårdens, skolkuratorns och
skolpsykologens tjänster samt yrkesövergri-
pande stu derandevård som erbjuds enskild
stu derande eller studerandegrupp. En yrkes-
övergripande grupp sammankallas vid behov
och med den studerandes, samt eventuellt
vårdnadshavares, samtycke.
START
Skolkurator och skolpsykolog
Skolkuratorn stöder, handleder och ger
råd till studerande i ärenden som gäller
det sociala och psykiska välbefinnandet,
studier och livssituation.
Skolkuratorn bedömer tillsammans med
studerande eventuella behov av föränd-
ring i handlings- och beteendemönster,
sociala relationer, studier, boende samt
levnadsförhållanden. Studerande kan
erbjudas enskilda eller regelbundna
klientsamtal hos kuratorn. Kuratorn
vägleder och informerar också stude-
rande om möjligheter till stöd och vård
utanför skolan.
START
Föräldrar kan ta kontakt om det
finns oro för den ungas situation.
Sam arbete med föräldrar sker enligt
överens kommelse med studerande och
med beaktande av ett fortsatt förtroen-
de i kontakten med studerande.
Skolkurator Gunilla Biström har
sitt arbetsrum i skolans övre våning.
Ingång även direkt från gården invid
A-ingången.
Gunilla nås per telefon 050 570 5830
eller epost [email protected].
START
Skolpsykologen stöder, vägleder och
ger råd till studeranden i frågor gällan-
de det psykiska välmåendet samt stu-
dier och livssituation. Skolpsykologen
gör även psykologiska bedömningar
och utredningar vid behov.
Skolpsykolog Marina Lindholm nås bäst via
skolans kurator eller per tel. 043 825 7263
eller epost [email protected]
STARTHälsovård i gymnasiet
Studerandehälsovården främjar studerande-
nas hälsa. En hälsoundersökning hos hälso-
vårdaren utförs under det första skolåret och
en läkarundersökning under det andra skol-
året. Läkarundersökningen är samtidigt en
förhandsundersökning inför uppbåd. Övriga
studerande kan få en hälsoundersökning vid
behov. Vid läkarundersökningen kan stude-
rande få ett nytt hälsointyg för ungdom, om
de behöver det. Intyget duger som läkarin-
tyg för körkort och arbetsplatser.
Hälsovårdaren kan kontaktas i ärenden
som gäller vaccinering, sexual- och pre-
ventivrådgivning, rusmedel och men-
talfrågor samt i andra ärenden som an-
knyter till hälsan. Hälsovårdaren har
också öppen mottagning då studeran-
dena kan söka hjälp i akuta ärenden utan
tidsbokning.
START
Studerande som vill boka en tid hos stu-
derandehälsovårdens läkare kan göra
det via hälsovårdaren. Vid behov hänvisas
studeranden till ytterligare undersökning-
ar eller den specialiserade sjukvården.
Vid olycksfall ger skolhälsovården första
hjälpen tillsammans med skolans övriga
personal. I situationer där studeranden fått
första hjälpen har vårdnadshavaren ansvar
för att han eller hon hänvisas till fortsatt
vård.
Skolhälsovårdare Sari Björkroth är på plats
måndag–torsdag (dejour kl. 12.30–13.00)
och nås även per telefon 046 877 2368
eller epost [email protected].
START
Tandvård
Alla gymnasiestuderande i Esbo har rätt till
munhälsogranskning inom den kommuna-
la tandvården, oberoende av vilken hemort
studerande har. Tandvården är gratis för
under 18-åringar.
Studerandena kallas inte till granskning,
utan bör själva boka tid via telefon
09 816 30300 (mån–fre kl. 7.45–16.00).
Mera info på Esbo stads hemsida: https://
www.esbo.fi/sv-FI/Social_och_halsovard/
Sjuk_och_halsovard/Tandvard
START
StudiehandledningSkolans tre studiehandledare Tony Valto-
nen, Jessica Thurin och Anna Quagrai-
ne handleder stude randena i frågor som
berör gym nasiestudier, studentexamen
och fortsatta studier. Du träffar din studie-
handledare under minst ett individuellt
samtal per läsår och i vissa perioder har
du även studiehandledning i klass. Därtill
kan du kontakta din studiehandledare när
som helst under läsåret för att få hand-
ledning. Om du har ett ärende du vill dis-
kutera med studiehandledaren, lönar det
sig att boka en tid ge nom att föreslå en
tidpunkt via Wilma.
START
Studiehandledarna har delat upp stude-
randena sinsemellan så att alla studeran-
de har sin egen studiehandledare.
Tony handle der basgrupperna 16a, 17ABC,
18ABC och 18ABC. Jessica handleder bas-
grupperna 18DE och 19DE.
Anna handleder basgrupperna 16b, 17DE,
18F, 19F och IB-grupperna. Du ska alltid
i första hand kontak ta din egen studie-
handledare.
Det är viktigt att du som studerande själv
är aktiv och tar kontakt med din studie-
handledare för att diskutera dina studier
och framtidsplaner. Studiehandledarna in-
går i studerandevårdsteamet och samar-
betar med grupphandledarna, speciallära-
ren, studerandevårdspersonal och övriga
lärare. Studiehandledarna ordnar även
olika studiebesök och möjligheter till be-
kantning med högskolestudier.
START
Specialundervisning
Specialundervisningen i gymnasiet går
främst ut på individuell handledning kring
studieteknik och hjälpmedel. Studerande
som vill bli testad för läs- och skrivsvårig-
heter kan vända sig till specialläraren. Intyg
inför studentskrivningar görs klara i samråd
med speciallärare och rektor senast då den
studerande går på åk 2 i gymnasiet. Speci-
alläraren hör till skolans
studerandevårdsteam.
Speciallärare Nina Sippola har sitt
arbetsrum på andra våningen mittemot
läsesalen. Specialläraren är anträffbar
alla dagar och kan nås via Wilma,
per telefon 046 877 2854 eller epost
Kontaktinformationen hittar du på sidan
9 och grupp indelningen på sidan
19 i denna studieguide.
START
STUDERANDEKÅR ochSTUDERANDEKÅRSSTYRELSE
Alla studerande i Mattlidens gymnasium hör
till studerandekåren, eller mera bekant elev-
kåren. Vid årsskiftet väljer alltid studeran-
dekåren en ny studerandekårsstyrelse (EK)
för det kommande året.
Ordförande, sekreterare och kassör kan
genom aktivt deltagande få en kurs för
ett års arbete, medan man som vanlig
medlem får en kurs efter två års aktivt
arbete. Ordförande i studerandekårs-
styrelsen sitter med i skolans lednings-
grupp medan vice ordförande sitter
med i studerandevårdsgruppen.
STARTAlla i styrelsen får ett intyg över sitt
arbete. Studerandekårsarbetet kan
räknas som en merit i en CV.
Styrelsen ger bidrag till abiturienterna och
gammeldansen och har en mikro vågsugn
och vattenkokare för studerandena.
Styrelsen gör anskaffningar som stude-
randena vill ha och ansvarar för t.ex.
konditionssalen.
Styrelsen ordnar spelkvällar, fester och
Mattnatten med talangjakt.
Styrelsen arbetar aktivt för ökad sam-
hörighet och trivsel i skolan och ger stude-
randen möjlighet att påverka beslut som
görs i skolan.
Styrelsen handleds av lärarna Nina Sippola
och Merit Kärki.
STARTStuderandekårens trivselregler
Respektera andras arbetsro!
Bete dig sakligt mot andra i skolans alla
utrymmen. Ett leende kan rädda någons
dag! Kom också ihåg att hälsa på lärare
och medstuderande.
Var rollmodell för de yngre eleverna
och studerandena! Vi använder inte al-
kohol eller röker på skolans område.
Städa efter dig vid mikrovågsugnen och
sofforna och håll också resten av sko-
lan ren. Städa efter dig i konditionssalen,
som studerandena själva har planerat
och skaffat pengar till.
Sätt tomflaskor och -burkar i klassrum-
mens insamlingskärl. Pengarna används
för att förbättra trivseln i skolan.
START
TUTOR-VERKSAMHETEN
Den övergripande målsättningen med tutor-
verksamheten är att utveckla trivseln i sko-
lan och skapa en bättre anda.. Syftet är att
tutorstuderandena skall fungera som stöd för
nya studeranden men också varandra.
Tutorerna skall även kunna hjälpa till
med att lösa frågor som har anknyt-
ning till skolan. Tutorerna fokuserar i för-
sta hand på skolans förstaårsstuderande,
men arbetar även för alla skolans stude-
rande och deras trivsel.
Grupphandledarna innehar fortsättnings-
vis ansvaret för att informera sin grupp.
STARTTutorerna får en gedigen utbildning
under vårterminen på ettan. Under ut-
bildningen skapar tutorerna egna mål-
sättningar och gyllene regler för verk-
samheten. Teman som kommunikation,
gruppdynamik, ledarskap och värde-
ringar behandlas. Även utomstående
aktörer deltar i utbildandet av tutorerna.
Utbildningen avslutas med ett två dagar
långt teambyggarläger under vilket bl.a.
skolstarten och höstens Högsand-dag pla-
neras. Dessa planeras med målsättningen
att skapa en vi-anda samt en trygg start i
gymnasiet.
START
Skolstarten och Högsand-dagen
planeras med målsättningarna att skapa
en vi-anda och en bra start i gymnasiet.
De studerande som fungerar som tuto-
rer erhåller en kurs i studiehandledning. För
IB-studerande kan tutorverksamheten ut-
nyttjas för att uppfylla CAS-kvoten.
Valet av nya tutorer ordnas i början av vår-
terminen så att själva utbildningen kommer
igång under marsmånad.
Tutorerna handleds av Krista Kaipainen,
Merit Kärki och Tony Valtonen. En lista på
tutorerna hittar du på sidan 21.
START
INTERNATIONELLVERKSAMHET
MEP – Model European Parliament
Mattlidens gymnasium deltar tillsammans
med Etelä-Tapiolan lukio, Kauniaisten lukio,
SYK och Gymnasiet Grankulla samskola i Mo-
del European Parliament.
Två gånger om året ordnas i något EU-
land ett simulerat EU-parlamentsmöte.
Då får var skola skicka en representant
att delta i diskussioner och debatter i en
veckas tid.
Deltagarna bor hos värdfamiljer och job-
bar i kommittéer tillsammans med ung-
domar från andra EU-länder. De sista
två dagarna samlas alla till plenum för att
rösta om olika förslag som arbetats fram
under hela veckan.
START
Deltagarna betalar för sin egen resa och
egna fickpengar. Skolan står för deltagar-
avgiften. Det är en garanterat givande men
samtidigt också krävande uppgift.
Årets båda deltagare utses i allmänhet
genast i början av höstterminen. I första
hand väljs delegaterna från årskurs 2.
För mera information kan du vara i
kontakt med handledande lärare Anna
Martikainen (IB-koordinator)
START
LEAP – Linked EuropeanAwareness Project
är ett samarbetsprojekt mellan fem skolor
från olika europeiska länder: Italien (Cuneo),
Polen (Warsawa), Norge (Stavanger), Skottland
(Lockerbie) och Mattlidens gymnasium. LEAP
började som ett Comeniusprojekt 1993 och
Mattlidens har redan hunnit stå värd för pro-
jektet fyra gånger.
En gång per år träffas tio studerandere-
presentanter och en lärare från varje sko-
la, i något av länderna för en konferens
med ett gemensamt tema. Inkvartering-
en sker i värdfamiljer.
Handledande lärare är Merit Kärki och
Fredrika Auvinen.
START
STUDENTEXAMEN
Gymnasiets avgångsbetyg
För att få avgångsbetyg från gymnasiet krävs
att studerande avlagt minst 75 kurser, varav
47-52 är obligatoriska och minst 10 fördjupa-
de. Därtill måste den studerande vara god-
känd i varje läroämne, dvs. ha minst 2/3 av
sina kurser godkända i varje läroämne.
På avgångsbetyget finns inte enskil-
da kursvitsord, utan endast ämnesvisa
slutvitsord som baserar sig på vitsor-
den i de obligatoriska och fördjupa-
de kurserna. Läraren som bedömer
lärokursen kan höja vitsordet, om hen
anser att den studerandes kunskaper
och färdigheter i slutskedet av studierna
är bättre än medelvitsordet av kurserna.
Observera att inga avlagda kurser kan
raderas från avgångsbetyget.
START
Studentskrivningarna
Studentexamen kan avläggas etappvis
genom att avlägga proven under 1–3 på
varandra följande examenstillfällen (t.ex.
höst–vår eller vår–höst–vår). Med en tre-
årig studietakt kan man alltså tidigast del-
ta i studentskrivningarna under tvåans
vår. För att få delta i ett studentexamens-
prov måste man ha avlagt alla obligatoris-
ka kurser i ämnet i fråga. I de valfria språ-
ken bör minst tre kurser ha avlagts innan
skrivningarna inleds.
I studentexamen är provet i modersmål
alltid obligatoriskt och därtill bör ingå tre
andra obligatoriska prov ur följande
ä mnesgrupper:
• det andra inhemska språket (A- eller B-nivå)
• ett främmande språk (A- eller C-nivå)
• ett realprov
• matematik (lång eller kort)
START
Examinanden avgör själv vilka prov hen
avlägger som obligatoriska. Valet är
bindande i anmälningsskedet och kan
inte ändras vid följande examenstillfälle.
Utöver de obligatoriska proven kan exa-
minanden skriva valfritt antal extra prov.
Av de obligatoriska proven bör minst ett vara på den mera krävande nivån.
Om examinanden vill skriva flera realprov
lönar det sig att sprida examen på 2–3
gånger och göra ämnesvalet därefter så att
tillräckligt antal kurser är avlagda vid skriv-
ningstillfället. Samma sak gäller om man
vill skriva flera främmande språk.
Det är möjligt att under samma examens-
tillfälle avlägga endast två realprov, ett
dag I och ett dag II.
Se fördelning av realproven på sidan 102.
STARTFör att en studerande skall erhålla student-
betyg krävs att han/hon även får ett av-
gångsbetyg från gymnasiet. Studentexamen
är avlagd då examinanden erhållit godkänt
vitsord i sina fyra obligatoriska ämnen, men
studentbetyget skickas till skolan först efter
att också skolans avgångsbetyg är klart.
Digitala studentprovSedan våren 2019 är samtliga studentprov digi-
tala. Det faktum att studentexamen avläggs digi-
talt innebär naturligtvis att också undervisning-
en förbereder studerandena inför de digita la
proven. Studerandena skriver proven på egen
bärbar dator och Esbo stad uppmanar studeran-
dena att skaffa sig en bärbar dator redan vid in-
ledandet av gymnasiet.
START
Närmare information på följande sida:
https://www.ylioppilastutkinto.fi/sv/
studentexamen/den-digitala-student-
examen
studentexamensnämndens hemsida
https://www.ylioppilastutkinto.fi/se/
mera info på
Anmälan till studentexamenDu ska personligen anmäla dig till varje
skrivningstillfälle du tänker delta i. Anmälan
görs via en blankett i Wilma och du anmä-
ler dig endast till de prov du tänker skriva
inkommande skrivningstillfälle. Blanketten
skrivs ut via Utskrifter i Wilma, underteck-
nas med kulspetspenna och lämnas in till
START
kansliet inom utsatt tid. När du deltar för-
sta gången ska du dessutom lämna in en
utskrift på din skrivningsplan. Anmälan sker
enligt den tidtabell som skolan meddelar,
i slutet av november till vårens skrivningar
och slutet av maj till höstens skrivningar.
Anmälan är bindande och kan inte åter-
tas efter anmälan. Ett prov man anmält sig
till men inte deltar i räknas som under-
känt. Redan under första året gör du under
handledning av studiehandledaren upp en
plan för studentskrivningarna, och planen
kan sedan uppdateras under det andra stu-
dieåret.
STARTDå du anmäler dig första gången till stu-
dentexamen avgör du vilka prov du avläg-
ger som obligatoriska och vilka som extra.
Detta val kan inte ändras efter anmälan.
Du avgör också (i språk och matematik)
på vilken nivå du avlägger provet. Också
detta val är bindande.
Om du blir underkänd i ett obligatoriskt
prov på A-nivå har du dock rätt att förnya
provet på lägre nivå, förutsatt att du har
minst ett annat prov på den mera krävande
nivån bland de obligatoriska proven i din
examen.
Provkostnader
Grundavgift 14 €
Provspecifik avgift 28 €
Avgift för kontrollbedömning / prov 50 €
START
Grundavgiften betalar du varje gång
du deltar i ett examenstillfälle (höst/vår).
Därtill betalar du den provspecifika för
varje enskilt prov du deltar i. Kostnader-
na faktureras av Esbo stad och skickas
hem per post. Se till att du har uppda-
terat din postadress i Wilma!
Studentexamensvitsorden
Laudatur L = 7 poäng
Eximia cum laude E = 6 poäng
Magna cum laude M = 5 poäng
Cum laude approbatur C = 4 poäng
Lubenter approbatur B = 3 poäng
Approbatur A = 2 poäng
Improbatur I = 0 poäng
START
Kompensation
Om en examinand har underkänts i ett obli-
gatoriskt prov kan studentexamensnämnden
ändå godkänna dennes examen på basen av
kompensation.
För varje godkänt prov i examen ges kom-
pensationspoäng (1–7) enligt skalan ovan.
12 poäng kompenserar vitsordet i+
14 poäng kompenserar vitsordet i
16 poäng kompenserar vitsordet i-
18 poäng kompenserar vitsordet i=
Kompensationen sker automatiskt om
inte examinanden skriftligen meddelar
nämnden att denne motsätter sig kom-
pensationen.
START
Att ta om ett underkänt prov
Ett underkänt obligatoriskt prov får tas om
tre gånger under de tre examenstillfällen
som följer omedelbart på det tillfälle då
provet blivit underkänt. Ett underkänt obli-
gatoriskt prov i lång lärokurs kan tas om
som kort lärokurs.
Efter att ha avlagt studentexamen kan
ett underkänt prov göras om så många
gånger man vill. Detta gäller både obliga-
toriska och extra prov.
START
Att ta om ett godkänt provFrån och med hösten 2019 får ett godkänt
prov i studentexamen tas om obegränsat
antal gånger utan tidsgräns. Det bästa vitsor-
det blir alltid gällande. Om provet höjs efter
avlagd examen utfärdas ett skilt betyg över
prestationen.
Komplettering av examen
Efter avlagd studentexamen är det möjligt
att komplettera den med nya ämnen eller
med prov på en annan nivå än den som in-
går i studentexamen. Detta kan man göra
vid vilket skrivningstillfälle som helst och
man anmäler sig då i regel till det gymnasi-
um man avlagt sin examen vid.
START
Ena provdagen Andra provdagen
Psykologi Religion
Filosofi Livsåskådning
Historia Samhällslära
Fysik Kemi
Biologi Geografi
Hälsokunskap
Höjning av slutvitsordpå avgångsbetyget
Studerande som önskar höja slutvitsordet i ett
ämne bör anmäla sig till ett skilt tentamens-
tillfälle, där studerande tenterar alla kurser i
det valda läroämnet. Denna tentamen bör
ordnas inom april månad och anmälan sker
senast innan sportlovet i februari.
Realprov
STARTRåd med tanke på kursplanering
Eftersom uppgifterna i speciellt realprovet
grundar sig på innehållet i de obligatoriska
och fördjupade kurserna är det viktigt att du
läst alla dessa kurser i de realämnen du pla-
nerar att skriva i studenten.
Fundera i första hand över vilka ämnen du
är mest intresserad av och som du klarar
dig bra i. Fundera sedan på vilka ämnen
du tror du har mest nytta av med tan-
ke på fortsatta studier efter studenten. I
ansökan till högskolor ger olika student-
prov olika antal poäng, beroende på vilken
slags utbildning man vill söka till.
Diskutera ämnesvalen och hur du bygger
upp din studentexamen med din studie-
handledare. Enskilda studentprov kan du
diskutera med ämnesläraren. Det är viktigt
att du följer ämnets rekommendationer
för när och i vilken ordning du avlägger
kurserna.
START
Infotillfällen
Gymnasiets biträdande rektor ger information
om studentskrivningarna i auditoriet inför
både höstens och vårens skrivningar.
Examensdagar hösten 2019
mån 16.9 främmande språk, kort lärokurs
ons 18.9 modersmålet, provet i läskompetens
fre 20.9 främmande språk, lång lärokurs
tis 24.9 matematik, lång och kort lärokurs
tors 26.9 REAL I: psykologi, filosofi, historia, fy sik, biologi
STUDENTEXAMENDATUM för
Närmare tidpunkt meddelas i skol-
kalendern. Obligatorisk närvaro för alla
deltagande skribenter!
START
fre 27.9 det andra inhemska språket, lång och medellång lärokurs
tis 1.10 modersmålet, provet i skrivkompe tens
tors 3.10 REAL II: religion, livsåskådningskun skap, samhällslära, kemi, geografi, häl sokunskap
Examensdagar våren 2020
tis 10.3 modersmålet, läskompetensprovet
tors 12.3 modersmålet, skrivkompetensprovet
fre 13.3 främmande språk, kort lärokurs
mån 16.3 det andra inhemska språket, lång och medellång lärokurs
ons 18.3 matematik, lång och kort lärokurs
fre 20.3 främmande språk, lång lärokurs
mån 23.3 modersmålsprovet, samiska
tis 24.3 REAL I: religion, livsåskådnings- kunskap, samhällslära, kemi, geografi, hälsokunskap
tor 26.3 REAL II: psykologi, filosofi, historia, fysik, biologi
STARTAlla har rätt till trivsel, trygghet och
arbetsro i skolan.
ORDNINGSREGLER
Lektionerna inleds och avslutas på angiv-
na tidpunkter. Försenad studerande anteck-
nas i Wilma. Studerandena tar kontakt med
kansliet om läraren inte infinner sig.
Studerande som stör undervisningen kan
utvisas ur undervisningsutrymmet.
Studerande som insjuknar under skoldagen
får avlägsna sig efter att ha meddelat häl-
sovårdaren eller den lärare från vars lektion
han avlägsnar sig.
Studerande som uppträder störande i mat-
salen kan förvägras skolmat under en viss
tid. Varje studerande för själv sin bricka
med kärlen till för dessa avsedd plats.
Skolbyggnaden och skolgården bör hållas
snygga och prydliga.
START
Studerande är skyldig att ersätta skada
som han åsamkat skolans eller annans
egendom. Rektor, någon av lärarna eller
vaktmästaren bör genast underrättas om
skadan.
Vid olycksfall underrättas hälsovårdaren,
någon av lärarna eller vaktmästaren.
Cyklar och motorfordon bör parkeras på
av skolan angiven plats.
Tobaksrökning är förbjuden på skol-
området.
Det är förbjudet att uppträda under på-
verkan av rusmedel i skolan eller vid av
skolan anordnade fester, utfärder, exkur-
sioner eller andra undervisnings- eller
studietillfällen. Att uppbevara rusmedel i
skolan är förbjudet.
START
Vistelse i ämnesrummen får ej förekom-
ma utan tillstånd av ämnesläraren.
Den som överträder ordningsreglerna
ställs till svars för detta.
VÅNINGSKARTA
A
B
C
DE
NOP
Q R S T
Första våningen
”Röda sidan”
Grundskolan
Amfiteater
Idrottsplan
Gatan på denna sida: Mattliden / Matinsyrjä
Gatan på denna sida: Gräsadalen / Gräsanlaakso
WC
GrundskolanRektor
Bitr. rektor
Studiehandl.IB-koord.
KansliWC
LärarrumLäkare
Hälso-vårdare
Atrium
WC
Studerande- lounge
Matsal
Röda matsalen
Stora gymnastiksalenA
Huvudingång
KIngång
JIngång
Auditoriet
Hiss
HIngång
Hiss
Hiss
Parkering
Hiss
Studiehandledare/ Skolpsykolog
Vaktmästare
START
FGH
IJK
L M
BK
N
Andra våningen
Kurator
Studio
Hiss
Lågstadium
WCSpeciallärare
WC
Tyst läsesal
Läsesal för grupparbete Bildkonst
Hiss
PIngång
MIngång
Studiehandledare
U V Z
MU
Bottenvåningen
Hiss
I
”Röda sidan”
Hiss
WCGym
Omklädningsrum
Lilla gymnastiksalen
Ingång
WC
Auditorium
GIngång
EIngång
Musik
Parkering
Idrottsplan
Basketplan
START
KURSFÖRDELNINGGLP 2016
Ämne Obligatoriska Fördjupade Tillämpade
Modersmålet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17
Finska, A och mofi 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Finska, B 1 2 3 4 5 6 7 8
Engelska, A 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
B2-språken 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
B3-språken 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15
Matematik A 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15
Matematik B 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Fysik 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Kemi 1 2 3 4 5 6 7
Geografi 1 2 3 4 5
Biologi 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Historia 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Samhällslära 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Religion 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Livsåskådning 1 2 3 4 5 6 7 8
Psykologi 1 2 3 4 5 6 7 8
Filosofi 1 2 3 4 5 6 7
Hälsokunskap 1 2 3 4 5
Musik 1 eller 2 3 4 5 6 7 8
Bildkonst 1 eller 2 3 4 5 6 7
Gymnastik 1 2 3 4 5 6 12 13
Studiehandledning 1 2 3 4 5 6
IT 1 2 3 4 5 6 7 8
Temastudier 1 2 3 4 5 6
Ämnesövergripande kurser i konststudier 1 2 3
START
MOFI
TYB3
FY
SL
FI
SH
FIB1
TYB2
KIB3
KE
RE
HÄ
IT
ENA
SPB3
MAG
GE
RO
MU
TS
FINA
FRB2
MAB
HI
PS
GY
GD
MO
FRB3
SPB2 MAA
BI
LK
KO
KON
Kursfördelning 2019–20 (GLP 2016)
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
MO1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1, 2, 3 16
10, 111, 152
4, 5 7, 9 12
GD052
6 8 13, 14
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
FINA1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1, 2, 3
4, 5, 6
7
9
8
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
MOFI1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1, 2, 3
4, 5, 6
9
7
8
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
FIB11. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1, 2, 3
4, 5
6
87
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
ENA1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1, 2, 3
10, 111, 12
4, 5 8
6
7 9
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
FRB31. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1, 2, 3, 4
5, 6, 7, 8 213/315
9, 10, 11
Fr210/3122
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
TYB31. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1, 2, 3, 4
5, 6, 7, 8 Ty211/313
Ty210/3121
9, 10, 11
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
SPB31. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1, 2, 3, 4
5, 6, 7, 8
Sp210/3122
9, 10, 11
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
FRB21. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1, 2
3, 4, 5, 6 Fr213/315
Fr210/3122
7, 8 9
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
TYB21. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1, 2
3, 4, 5, 6 Ty211/313
Ty210/3121
7, 8 9
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
SPB21. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1, 2
3, 4, 5, 6
Sp210/3122
7, 8 9
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
KIB31. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser1, 2, 3
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
MAG1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
MAA1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
2, 3, 4, 5
14
6, 7, 8, 9 11, 12
10 13 15
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
MAB1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
2, 3
4, 5, 6
8 9
7
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
FY1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1 2, 3
4, 5, 7 10
92
6 8
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
KE1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1 2
3, 4, 5
61
7
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
GE1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1
2, 3
4
5
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
BI1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1 3
91
2 4 7
6
5 8
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
HI1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1 8
2 4 7, 9
3 5, 6 101
11
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
SL1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
2
5
3 4 8, 9
1
6
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
RE1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1, 2
52 92
31, 42, 61 7
8
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
RO1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
11, 22
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
LK1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
12, 21 62
3
71
8
41, 51
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
PS1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1 8
2, 3 7
4, 5 6
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
FI1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1, 2
3
42, 51
7
62
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
HÄ1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1
5
2, 3
4
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
MU
* Obligatorisk ifall du inte väljer KO02
1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1
6, 8
2* 9
72
GD062
31, 42
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
KO1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1 3
2*
42, 52 61, 72
GD02
* Obligatorisk ifall du inte väljer KO02
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
GY1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1 3
6
2 4
52 GD041
GY13
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
SH1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1 3
2a 4, 5, 6
2b
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
IT1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1, 2
8
3
42,52
61, 71
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
TS1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser
1, 3 5
2 4
6
OBLIGATORISK FÖRDJUPAD TILLÄMPAD Rekommenderas
TillbakaSTART
1, 2 Kursen erbjuds vartannat år
KON1. året
1./2. året
2. året
2./3. året
3. året
alla årskurser11, 21, 31
Tillbaka
Bildkonstdiplom (GD02) Mediediplom (GD05)
Gymnastikdiplom (GD05) Musikdiplom (GD06)
STARTSTART
GDKO01 HI03
GY01 KO01
KO02 IT02
GY02 KO02
+2 övriga konstkurser
KO03 MO12
+2 fördjupade gymnastikkurser
+2 övriga musikkurser