margareta kristenson
TRANSCRIPT
En mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård - inspiration för tandvården?
Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, i SocialmedicinLinköpings Universitet/Landstinget
Östergötland
En mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård - inspiration för tandvården?
Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, i SocialmedicinLinköpings Universitet/Landstinget
ÖstergötlandNationell koordinator för det svenska
Nätverket Hälsofrämjande Sjukhus och vårdorganisationer
Hälso - och sjukvårdens utmaning
Ändrad demografi – fler äldreÄndrat sjukdomspanorama – fler
långvarigt sjukaAllt större delen av vårdinsatser
”reparativa”Nya krav från brukarnaNy kunskap och teknik
Tandvårdens utmaning
Ändrad demografi – fler äldreÄndrat tandhälsopanorama -allt större delen av insatser
”reparativa”Sårbara grupperNya krav från brukarnaNy kunskap och teknik
Fo
lkh
älso
rap
po
rt 2
009
– T
and
häl
sa
Fo
lkh
älso
rap
po
rt 2
009
– T
and
häl
sa
Fo
lkh
älso
rap
po
rt 2
009
– T
and
häl
sa
Fo
lkh
älso
rap
po
rt 2
009
– T
and
häl
sa
Fo
lkh
älso
rap
po
rt 2
009
– T
and
häl
sa
Sårbara grupper
Barn med sämst tandhälsa - mer kariesEkonomiska hinderTandvårdrädslaÄldre med omvårdnadbehovHemlösa
Självskattad tandhälsa
-Tuggförmåga-Estetik
Ökade behovÖkade förväntningar/krav
Gemensam utmaning;
Ändrad demografi – fler äldreÄndrat sjukdomspanorama – fler
långvarigt sjukaAllt större delen av vårdinsatser
”reparativa”Nya krav från brukarnaNy kunskap och teknik
Inom Strama ekonomiska ramar!
Det internationella nätverketHealth Promoting Hospitals
Startade utifrån ett samarbete mellan WHO´s avdelningar för
Health Promotion och Health Services Management
Ta tillvara sjukhusensKunskapAuktoritetKontaktyta
för att stärka folkhälsoinsatserna
Genom en tydigare målorientering, mot hälsa och hälsovinstskapa en effektivare hälso- och sjukvård!
OTTAWA-manifestetOTTAWA-manifestet
88
Att öppna sjukvårdens murar mot samhället!
Patient perspektivetHälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande naturlig del i all behandling
Medarbetar perspektivetBli modell för den goda arbetsplatsen
Befolknings perspektivetBidra med kunskap och aktivt delta
Hälsa är…
…..ett.. tillstånd av
fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom
Hälsa är…
…..ett.. tillstånd av fullständigt
fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom
Hälsobegreppet har Hälsobegreppet har två dimensionertvå dimensioner
Medicinsk/ professionell bedömning
I ndividens egen bedömning
Mår bra Mår ej bra
Frisk
Sjuk Blir
lättare frisk?
Blir lättare sjuk? Medicinsk/
professionell bedömning
I ndividens egen bedömning
Mår bra Mår ej bra
Frisk
Sjuk
Prevention,enl. socialstyrelsens Termbank - 2009
förebyggande åtgärd för att förhindra uppkomst av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande insatser - alkohol, fysisk aktivitet, matvanor och tobak (Socialstyrelsen)
Befolkningsinriktad primärprevention
Individinriktad primär prevention
Sekundärprevention
Behandling av manifest sjukdom
Rehabilitering, omvårdnad
Sjukdomsförebyggande insatser, genom att främja goda levnadsvanor hos patienter inför operation- har omedelbar effekt.
0
20
40
60
80
100 WithoutIntervention
Intervention
*
%
Postop complications(BMJ 1999)
Alcohol cessation int.Colorectal Resection
0
2
4
6
8
10 WithoutIntervention
Intervention
*
days
Postop recovery(Submitted )
Physical exercise int.Spine Surgery
0
20
40
60
80
100 WithoutIntervention
Intervention
*
%
Postop complications(Lancet 2002)
Smoking cessation int.Hip/Knee Replacement
Hälsofrämjande åtgärd,enl. socialstyrelsens Termbank - 2009
Åtgärd för att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande
Hälsofrämjande åtgärder..
Avsikten är att stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till egen förmåga.
Patientcentrerad vårdPersoncentrerad vård
Terapeutisk alliansPsykosociala aspekterDelat ansvarPatientens upplevelse viktig
Hälsofrämjande resurser
Känsla av sammanhangMeningsfullhet, Hanterbarhet,
Begriplighet Tillit
Trygghet-Hopp Empowerment
Kraft- Egenmakt
Empowerment – när sjukvården bekraftar…
Hälsofrämjande stöd till det ofödda och växande barnet
Det hälsofrämjande mötet Motiverande samtal Beteendemedicinsk behandling vid kronisk sjukdom “Att leva med cancer”. Smärta och egenvård-att mobilisera patientes egna
resurser Att möta kvinnor utsatta för våld
Chronic orofacial pain. Understanding patients from two perspectives, the clinical view and the patient's experience. Wolf E. Department of Endodontics , Faculty of Odontology, Malmö University, Sweden …..The patients often seek dental care because of the pain. It seems to be important in dentistry to develop constructive strategies for caring for these patients—especially when the dental disease condition has already been adequately diagnosed and treated, but the patients still experience pain..
Depression ökar risk för återinsjuknande i hjärtinfarkt
Lespérance F & al.Circulation 2002;105:1049
BDI=Beck Depression Inventory
P=0.01
P<0.001
P<0.001
En syntes av En syntes av två dimensionertvå dimensioner
Medicinsk/ professionell bedömning
I ndividens egen bedömning
Mår bra Mår ej bra
Frisk
Sjuk Blir
lättare frisk?
Blir lättare sjuk? Medicinsk/
professionell bedömning
I ndividens egen bedömning
Mår bra Mår ej bra
Frisk
Sjuk Blir lättare frisk
Blir lättare sjuk
Aktiv smärtcopingPassiv smärtcoping
30 min Vid sänggåendet
Morgon/kvälls-differens
Uppvakn
ande
Diskbråckspatienter med aktiv coping hade Diskbråckspatienter med aktiv coping hade
större skillnad mellan morgon och kvällsvärdestörre skillnad mellan morgon och kvällsvärde
mindre smärta och bättre slutresultat. mindre smärta och bättre slutresultat.
Saliva cortisol levels and scale scores of psychosocial factors. LinQuest study N=
250
XIV ISA
Sjögren et al: Diurnal levels of saliva cortisol.. Int J of Behavioral Medicine 2006.
Sjögren et al: Diurnal levels of saliva cortisol.. Int J of Behavioral Medicine 2006.
Steeper cortisol diurnal deviation related to
Global Quality of Life p<0.01Social support p<0.05Coping p<0.05
Flatter diurnal cortisiol deviation related toCynicism p<0.05Depression p<0.01Vital exhaustion p<0.01
Models to evaluate the role of stress in periodontal disease.Genco RJ, Ho AW, Kopman J, Grossi SG, Dunford RG, Tedesco LA. Ann Periodontol. 1998 Jul;3(1):288-302.
These findings suggest that psychosocial measures of stress associated with financial strain are significant risk indicators for periodontal disease in adults. Further prospective studies are needed to help establish the time course of stress, distress, and inadequate coping on the onset and progression of periodontal disease, as well as to evaluate the mechanisms by which stress exerts its effects on periodontal infections.
.Dental plaque, gingival inflammation, and elevated levels of interleukin-6 and cortisol in gingival crevicular fluid from women with stress-related depression and exhaustion.
Johannsen A, Rylander G, Söder B, Asberg M. J Periodontol. 2006 Aug;77(8):1403-9
Dental anxiety and salivary cortisol levels before urgent dental care.Kanegane K, Penha SS, Munhoz CD, Rocha RG.J Oral Sci. 2009 Dec;51(4):515-20.PMID: 20032602
Salivary cortisol levels in young adults with temporomandibular disorders.Da Silva Andrade A, Gamero GH, Pereira LJ, Junqueira Zanin IC, Gavião MB.Minerva Stomatol. 2008 Mar;57(3):109-16.
Salivary cortisol-marker of stress response to different dental treatment.Greabu M, Purice M, Totan A, Spînu T, Totan C.Rom J Intern Med. 2006;44(1):49-59.
Pain and anxiety following the placement of dental implants.Hashem AA, Claffey NM, O'Connell B.Int J Oral Maxillofac Implants. 2006 Nov-Dec;21(6):943-50.
The dental anxiety scale and effects of dental fear on salivary cortisol.Krueger TH, Heller HW, Hauffa BP, Haake P, Exton MS, Schedlowski M.Percept Mot Skills. 2005 Feb;100(1):
Musik på “postop”
Hälsofrämjande miljöer
Naurkontakt, Växter, Vatten, Färg, Form, Ljus, Musik, Konst
Social gemenskap, HusdjurTystnad, Avskildhet
Harmoni
Patientperspektivet
Effektvt behandla sjukdom och rehabilitera efter sjukdomsperiod,
Patientperspektivet
Effektvt behandla sjukdom och rehabilitera efter sjukdomsperiod, men också,
genom hälsofrämjande insatser stödja patientens möjlighet att leva ett bra liv
Patientperspektivet
Effektvt behandla sjukdom och rehabilitera efter sjukdomsperiod, men också,
genom hälsofrämjande insatser stödja patientens möjlighet att leva ett bra liv, samt
initiera och stödja sjukdomsförebyggande insatser för att minska åter/nyinskuknande
Befolkningsperspektivet
Bidra med kunskap om sjukdomars orsaker
och /ellerAktivt delta i multiprofessionella
team, t ex med skola, barnomsorg för att påverka orsaker till sjukdom, skada eller ohälsa.
Områdesansvar!
… alla..skall tillförsäkras möjligheter att bibehålla eller nå god tandhälsa. …genom att …kunskaper förmedlas… aktiv samverkan med barnomsorg, skola, fritids.
Områdesansvar!
… alla..skall tillförsäkras möjligheter att bibehålla eller nå god tandhälsa. …genom att …kunskaper förmedlas… aktiv samverkan med barnomsorg, skola, fritids.
Utbud och exponering av söta produkter?Lördagsgodis?
Managementperspektivet
Använda hälsoorientering som en strategi för att skapa en effektivare
hälso- och sjukvård
Tydliga, explicita målResultatuppföljning som bas för
verksamhetsutveckling
Varför mäta resultat?
Varför mäta resultat?
Resurser Process Produkt Effektivitet Resultat
EFFICACYFungerar under idealsituationen
Kontrollerade kliniska försök.
EFFICACYFungerar under idealsituationen
Kontrollerade kliniska försök.
EFFECTIVENESSFungerar i
rutinverksamheten
EFFICACYFungerar under idealsituationen
Kontrollerade kliniska försök.
EFFECTIVENESSFungerar i
rutinverksamheten
EFFICIENCYResultat i förhållande till
ekonomisk insats.
Vad mätte kvalitetsregistren 2008?
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Hälsorelaterad livskvalitet
ADL-funktion
Läkning
Patienttillfredställelse
Sjukdomsbesvär patientbedömning
Sjukdomsbesvär läkarbedömning
Överlevnad
Komplikationer
Procent
Hur används PROMS måtten idag?
För att redovisa goda resultat av insatserFör hälsoekonomiska analyser
För att identifiera subgrupper som inte blir bra?
Som bas för verksamhetsutveckling??
Strokepatienter före och efter dagsjukvård n=7
EQ-5D index
0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
0,8
0,9
1
före intervention
efter intervention
Strokepatienter före och efter dagsjukvård n=7
EQ-5D Andel (%) som anger måttliga eller svåra problem inom varje dimension
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
rörlighet hygien huvudsakligaaktiviteter
smärtor/besvär oro/nedstämdhet
före intervention
efter intervention
SF-36, 36 frågor som ger en profil av 8 index
PF Fysisk Funktionsförmåga RP Fysisk Rollfunktion BP Smärta GH Allmän Hälsoupplevelse VT Vitalitet SF Social Funktion RE Emotionell Rollfunktion MH Psykiskt Välbefinnande
SF-36 NBS
0
10
20
30
40
50
60
70
PF RP BP GH VT SF RE MH
före interventionefter interventionnormvärden
Hjärtinfarkt patienter i gruppgymnastik n=100
Det svenska nätverketDet svenska nätverketHälsofrämjande sjukhus Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationeroch vårdorganisationer
en del av det internationella HPH-nätverket,
initierat av WHO
Nätverkets vision Att skapa en effektivare hälso- och
sjukvård genom en tydligare målinriktning mot
förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning
Nätverkets utbredning
Kvadrat = landsting, privata vårdorgCirkel = sjukhus, primärvårdsorg
Nätverket växer
0
10
20
30
40
50
60
70
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Antal sjukhus/ PV-organisationer
Nätverket har juni 2009 28 medlemsorganisationer med sammanlagt över 60 sjukhus/PV-organisationer
Nätverkets organisation
SekretariatNationell koord.
PU
Processledare
Presidium
Tema- och arbetsgrupper
Medlems-Medlems-organisationorganisation
Internationella nätverket
Stöd till utvecklingsarbete inom nätverket medlemsorganisationer
Hälsofrämjande förhållningssätt Att främja goda levnadsvanor Hälsofrämjande vårdmiljö Psykisk hälsa Hälsofrämjande arbetsplats Resultatmätning av PROM i rutinsjukvården Befolkningsinsatser - skadeprevention Indikatorer för en hälsofrämjade hälso- och
sjukvård Utveckling av avtal för att stödja en
hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Hälsofrämjande förhållningssätt Webbaserat och självinstruerande
utbildningsmaterial avseende Det Goda Mötet i vården framtaget, i samarbete med Landstinget i Östergötland.
Piloter pågår i Östergötland våren 2010.
Efter revidering utifrån pilotfas spridas i nätverket
Främja goda levnadsvanor Utvecklingsområden:
Alkoholprevention, Riskbruk på sjukhus Tobaksprevention, Tobaksfri i samband med operation Matvanor, kostpolicy på sjukhus Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer
Workshops för att sprida kunskap inom nätverket Ersättningssystem ”Skåneprojektet”
DRG-ersättning för aktiviteten livsstilsintervention, i förlängningen för resultatet
Hälsofrämjande vårdmiljö Broschyr/bok
i samarbetemed erkändaauktoriteterinom området
Hälsofrämjande arbetsplats
Skapa modell för den hälsofrämjande arbetsplatsen
Kartläggning 2009 inom nätverket, påvisar goda exempel
Psykisk hälsa Kunskap bland vårdens medarbetare
om psykisk hälsa Att möta sorg Suicidprevention - broschyr ”Att hjälpa
någon som tänker ta sitt liv” 10 handfasta råd när man i vardagslivet
möter en självmordsnära person
Resultatmätning avseende hälsorelaterad livskvalitet (hälsovinst) i rutinsjukvården
PROM (patient-reported outcome measurement) som stöd för verksamhetsutveckling
Samarbete med Nationella Kvalitetsregister
Kartläggning - utvecklingsstöd Region Skåne modellprojekt
Skadeprevention
Kartläggning med syfte att identifiera goda exempel avseende skaderegistrering vid akutmottagning
Skapa modell där registrering kopplas till en fungerande överföring till kommunerna för skadeförebyggande insatser.
Samarbete med olika nationella aktörer inom området.
Våld mot unga
Kartläggning och spridning av erfarenheter om hur man kan förebygga våld utifrån den kunskap som finns inom akutvården.
Indikatorer
Patienter (hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande)
Befolkning (kunskapsförmedling och aktivt deltagande)
Medarbetarna (den goda arbetsplatsen) Styr/Ledning (hälsoorientering som
strategi) Årliga mätningar sedan 2004
20. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier/mål finns i verksamhetsplan på verksamhetsnivå.
Fråga 20, svar från:
2003 -2004 -2005 -2006 Delvis 25-75%2007 Ja2008 Ja
Östergötland Centrala Länsdelen
1. Preventiva program tillämpas angående tobak.
Fråga 1, svar från:
2003 -2004 -2005 -2006 Sporadiskt<25%2007 Delvis 25-75%2008 50-75%
Östergötland Centrala Länsdelen
Kollegial granskning För ömsesidigt lärande och
verksamhetsutveckling Manual (utifrån bla indikatorerna) Studiebesök – parvis granskning Analys Sammanställning – rapport Uppföljning/återkoppling
Utvärdering och spridning Små och stora sjukhus, landsting
Utveckling av avtal för att stödja en hälsoinriktad hälso- och sjukvård Skåneprojektet, ersättningsmodell för
insatser att stödja förändring av levnadsvanor (tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat), går in steg 2.
Kartläggning av avtal/ersättningsmodeller. Deltar i SKL:s utvecklingsarbete inom
området. Samarbeten Nätverket Uppdrag Hälsa
Ökat internationellt samarbete
Ökat internationellt samarbete HPH Data Project PRICE studien Internationella standards - svenska
HPH indikatorer Nordisk HPH-konferens i Norge 2011? Internationell HPH-konferens (20-
årsjubiluem) i Sverige 2013 i Göteborg!
Utveckling..
Vidareutveckling av indikatorer mot resultatmått
Resultatmätning för benchmarking och verksamhetsutveckling
Kriterier för medlemskap
Utveckling..av nätverkets namn
Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer
Hälsofrämjande hälso - och sjukvård
Utveckling..av nätverkets namn
Hälsofrämjande hälso - och sjuk-och tandvård!
Utveckling..av nätverkets form
Paraplyorganisation med underavdelningar,
landsting, sjukhus, primärvård,
Utveckling..av nätverkets form
Paraplyorganisation med underavdelningar,
landsting, sjukhus, primärvård, och
tandvård?!