manual fonologia - ilt inläsningstjänst...fonologia 3 introduktion kapitel 1 introduktion...

Fonologia

Fonologia

Fonologia

– ett digitalt individualtest

Manual

Anna Fouganthine och Christer Jacobson

FONOLOGIA

2

Innehåll

Kapitel 1

Introduktion 3

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi 3

Hur är Fonologia tänkt att användas? 5

Delprov i Fonologia 6

Hur har testet vuxit fram? 9

Kapitel 2

Beskrivning av Fonologia 10

Fonologiska bearbetningsprocesser 11

Fonetisk perception 11

Fonologisk medvetenhet 12

Fonologisk kodning 13

Lexikal åtkomst 13

Verbalt minne 14

Snabb benämning 15

Delprov och faktorer 15

Kapitel 3

Administrering av Fonologia 17

Allmänna anvisningar 17

Särskilda anvisningar 18

Så här utför du delproven 19

1. Alfabetet 19

2. Ljudsubtraktion 20

3. Eftersägning 21

4. Vilket nonord? 22

5. Läsa ord 23

6. Läsa nonord 24

7. Ordmobilisering 25

8. Korttidsminne 26

9. Arbetsminne 28

10. Vilket ordpar? 30

11. Vilket nonordpar? 31

12. Snabb benämning 32

Kapitel 4

Normering och standardisering 34

Genomförande 34

Urval 34

Standardiseringsdata 35

Normeringsarbetet 37

Fonologia använder z-skalan 38

Reliabilitet 39

Validitet 40

Faktorer 41

Resultatpresentation 42

Standardiseringsdata 44

Kapitel 5

Tolkning och analys 47

Hur ska resultatet tolkas? 48

Profilanalys 49

Fonologisk förmåga hos individer med svenska som andraspråk 52

Fallbeskrivningar 54

Markus 11 år 54

Adam 15 år 56

Eva 28 år 58

Fortsatt utveckling av Fonologia 60

Referenser 61

FONOLOGIA

3

Introduktion

KAPITEL 1

IntroduktionFonologia är ett digitalt individualtest för att identifiera och utreda dyslexi hos personer från åtta år och uppåt. Under hösten 2016 och våren 2017 samlades testdata in från drygt 960 personer, vilka utgör underlag för de svenska normerna. I detta första kapitel presenteras en allmän översikt över Fonologia med inriktning på testets struktur och innehåll. I kapitel 2 presenteras den teoretiska bakgrunden på vilket testet bygger. Riktlinjer för administrering av testet redogör kapitel 3 för. I kapitel 4 beskrivs normering och standardiseringsarbetet. I det sista kapitlet, 5 beskrivs tolkning av resultat och kapitlet avslutas med några fiktiva fallbeskrivningar.

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexiNär en elev stöter på problem i samband med läs- och skrivinlärningen i skolan klassificeras ofta svårigheterna som läs- och skrivsvårigheter. Vad som orsakar eller ligger bakom svårigheterna kvarstår ofta dessvärre som ett mysterium för föräldrar, elev och lärare. Läs- och skrivsvårigheter kan bero på många olika faktorer, dels på individuella förutsättningar, och dels på omgivningsfaktorer (Høien och Lundberg, 1999; Vellutino m.fl, 2004).

I det pedagogiska arbetet med att hjälpa individer med läs- och skrivsvårigheter är det viktigt att svårigheterna upptäcks så tidigt som möjligt, för att på så sätt kunna hjälpa till innan svårigheterna skapar sekundära problem. Orsaksförhållandena bakom svårigheterna är ofta sammansatta och yttrar sig på olika sätt i olika utvecklingsstadier. Dessutom finns det i alla samhällsskikt elever som trots gynnsamma yttre förutsättningar får svårt vid läsinlärningen samtidigt som svårigheterna tycks vara särskilt ihållande och svåra att påverka pedagogiskt. Det är dessa elever som har specifika läs- och skrivsvårigheter eller, med en annan term, dyslexi. Det är dock svårt att dra en

FONOLOGIA

4

Introduktion

KAPITEL 1

Figur 1.1 Normalfördelning av fonologisk förmåga.

klar skiljelinje eftersom den fonologiska förmågan fördelar sig kontinuerligt i en åldersgrupp. Det betyder att förmågan följer normalfördelningen som de flesta mänskliga egenskaper gör, se figur nedan.

Det finns ett behov av att kunna identifiera personer med dyslexi, dels för de som arbetar med att hjälpa elever och dels för de som själva har funktionsnedsättningen.

Idag finns, i vårt land, inget individuellt test som fångar in fonologiska svårigheter i samband med dyslexi. Dyslexi är en biologisk funktionsnedsättning som man har från födseln och som inte kan växa bort. Nedsättningen i sig betyder inte att man i praktiken kommer få svårigheter med att läsa och skriva. Man kan alltså inte likställa dyslexi med att man per automatik har läs- och skrivsvårigheter eftersom man kan behärska detta område trots dyslexi. Man kommer dock att, med största sannolikhet, få öva en större mängd timmar initialt vid läsinlärningen och med åren krävs en större ansträngning vid skriftspråkliga aktiviteter. I vuxen ålder syns detta främst genom att man är en långsam läsare och att man ibland har en nedsatt stavningsförmåga.

I diagnostik av dyslexi utreds bland annat fonologisk förmåga eftersom forskning har visat att brister i denna förmåga är

FONOLOGIA

5

Introduktion

KAPITEL 1

Hur är Fonologia tänkt att användas?

SCREENING

Figur 1.2 Av de elever som genom klasscreening visar sig ha lässvårigheter kan man gå vidare och göra Fonologia för att undersöka om personen har dyslexi.

karaktäristiskt för individer med dyslexi. Fouganthines avhand-ling (2012) behandlar fonologiska funktioner hos vuxna med och utan dyslexi. Erfarenheter från denna forskning ligger till grund för utformandet av testet. Även elever med flerspråkig bakgrund kan testas med fonologiska uppgifter på svenska (Hedman, 2008).

Vår definition av dyslexi är att det är en specifik störning när det gäller tolkning, lagring och bearbetning av språkljud.

Efter ett screeningtest, som vanligtvis genomförs vid läsårs-start, kommer en del elever att få låga resultat i läsning och skrivning. Dessa elever behöver kartläggas vidare för att man ska kunna ringa in vari svårigheterna bottnar. Har eleven inte lärt sig att läsa ordentligt på grund av bristfällig pedagogik? Har eleven för lite träningstimmar bakom sig? Har uppväxtmiljön varit bristfällig eller ligger låg begåvning bakom de låga resultaten?

FONOLOGIA

6

Introduktion

KAPITEL 1

Delprov i FonologiaSyftet med Fonologia är att ge pedagoger, logopeder och andra inom det specialpedagogiska området ett redskap för att kunna undersöka om läs- och skrivsvårigheter som en elev uppvisar beror på dyslexi. Tanken bakom testet är att man på ett enkelt sätt ska komma åt och undersöka de bakomliggande orsakerna till en persons lässvårigheter utifrån en vetenskaplig prövning. Testet är muntligt och tar allt som allt ca 30–40 minuter att genomföra. Alla resultat registreras av testledaren varför testpersonen inte behöver papper eller penna. Gemen-samt för delproven i Fonologia är att de mäter olika aspekter av fonologisk bearbetning men eftersom läs- och skrivprocessen är nära sammankopplad med den fonologiska förmågan berör vissa deltest båda dessa områden. Detta gäller inte det första delprovet som endast handlar om bokstavskännedom och alfabetets automatisering. Som delförmåga är det dock grundläggande för läs- och skrivförmågan. Samma sak gäller minnesproven som också tolkas självständigt. På sidan 7 visas en översikt av testet.

Fonologia består totalt av 12 delprov som tillsammans bedömer ett brett spektrum av fonologiska bearbetningsfärdigheter som är av betydelse för läsning och skrivning. Delproven, deras ordning samt huruvida tidtagning sker, presenteras i tabellen tillsammans med en kort beskrivning av innehållet.

FONOLOGIA

7

Introduktion

KAPITEL 1

Delprov Tidtagning Beskrivning

1 Alfabetet Ja Delprovet avser att undersöka kännedom om och grad av automatisering av alfabetet.

2 Ljudsubtraktion Nej Syftar till att undersöka om ord kan segmenteras (brytas ned) till fonem.

3 Eftersägning Nej Delprovet avser att undersöka den fonetiska perceptionen.

4 Vilket nonord? Nej Syftar till att undersöka om givna ljud kan syntetiseras till ett nonord.

5 Läsa ord Ja Syftar till att undersöka med vilken säkerhet det går att avkoda enskilda ord.

6 Läsa nonord Ja Syftar till att undersöka säkerheten av kodningen grafem (bokstäver) och bokstavsmönster till dess fonologiska form.

7 Ordmobilisering Ja Delprovet avser att undersöka med vilken snabbhet ord kan hämtas fram från lexikon (orden som finns lagrade i huvudet) genom att associera dessa med givna ljud.

8 Korttidsminne Nej Syftar till att undersöka förmågan att upprätthålla verbal information.

9 Arbetsminne Nej Syftar till att undersöka förmågan att upp-rätthålla och manipulera verbal information.

10 Vilket ordpar? Ja Delprovet avser att undersöka förmågan att laborera med fonem genom att byta plats på begynnelseljudet i ett nonordpar, ex nagens dyheter -> dagens nyheter

11 Vilket nonordpar? Ja Delprovet avser att undersöka förmågan att laborera med fonem genom att byta plats på begynnelseljudet i ett ordpar, ex fick lampa -> lick pampa)

12 Snabb benämning Ja Syftar till att undersöka den verbala processhastigheten.

Tabell 1.1Översikt av delproven i Fonologia

FONOLOGIA

8

Introduktion

KAPITEL 1

Fonologias struktur

1. Alfabetet

2. Ljudsubtraktion

3. Eftersägning

4. Vilket nonord?

5. Läsa ord

6. Läsa nonord

7. Ordmobilisering

8. Korttidsminne

9. Arbetsminne

10. Vilket ordpar?

11. Vilket nonordpar?

12. Snabb benämning

Fonetiskperception

Fonologiskmedvetenhet

Fonologiskkodning

Lexikalåtkomst

Verbalt minne

Snabbbenämning

Processer Delprov Faktorer

1. Alfabetet

2. Ljudsubtraktion

3. Eftersägning

4. Vilket nonord?

5. Läsa ord

6. Läsa nonord

7. Ordmobilisering

8. Korttidsminne

9. Arbetsminne

10. Vilket ordpar?

11. Vilket nonordpar?

12. Snabb benämning

-3

-2,5

-2

-1,5

-1

-0,5

0

Avkodning

Ljudsäkerhet

Ljudhantering

Ljudhantering tid

Benämning

Minne

Fonologias struktur

Processer Delprov Faktorer

Delproven i Fonologia fångar in sex fonologiska processer, 1. fonetisk perception, 2. fonologisk medvetenhet, 3. fonologisk kodning, 4. lexikal åtkomst 5. verbalt minne och 6. snabb benämning. Delproven har sedan genom statistisk bearbetning grupperats i sex olika faktorer. Faktorerna åskådliggörs i en profil utifrån individens resultat på delproven och ligger till grund för planering av det fortsatta utvecklingsarbetet för eleven.

Figur 1.3 Deltesten i Fonologia mäter fonologiska processer. Resultatprofilen i form av ett spindelnät består av sex faktorer.

FONOLOGIA

9

Introduktion

KAPITEL 1

Hur har testet vuxit fram?Inom ramen för ILT Inläsningstjänsts kurser om Kartläggning och åtgärder vid dyslexi genomfördes fyra pilotversioner med efterföljande statistiska beräkningar och korrigeringar under åren 2014–15. Efter varje pilotversion uppdaterades testformu-lären. Den slutliga testversionen normerades hösten 2016 för merparten av årskurserna 2–8 och våren 2017 för merparten av gymnasiet, åk 1 och vuxna. Ett 50-tal tidigare kursdeltagare fungerade som testledare i normeringsarbetet.

Dessa utgångspunkter låg till grund för testkonstruktionen:

• Muntligt, ingen penna

• Individualtest, interaktion testledare och elev

• Enkelt att administrera

• Utforma så många delprov som möjligt med nonord för att maximera den fonologiska aspekten

• Snabbt att genomföra för att optimera koncentrationsförmågan hos eleven

• Fånga in flera olika fonologiska aspekter i förhållande till avkodningsförmågan

• Hitta såväl styrkor som svagheter hos eleven

• Ge riktlinjer för det pedagogiska arbetet

Arbetet med att digitalisera Fonologia påbörjades hösten 2017. Syftet med den digitala versionen är att underlätta för testledaren, att minska osäkerhetsfaktorer i testresultaten samt att testresultatet sparas direkt. Fonologia-appen (än så länge endast för iPad) spelar upp alla ljudstimuli som ingår i testet och underlättar tidtagning som görs för vissa deltest. För varje deltest finns förklaringar till vad de går ut på, avsedda för testledaren. För varje deltest finns även inspelade, detaljerade, instruktioner till testpersonen samt förtydligande övningsupp-gifter. Instruktionerna till testpersonen kan även läsas upp av testledaren där så bedöms lämpligt.

FONOLOGIA

10

Beskrivning av Fonologia

KAPITEL 2

Beskrivning av FonologiaForskning har visat att det underliggande problemet vid dyslexi har med språkets ljudsystem att göra, språkets fonologi (Elbro, 1996; Frith, 1999; Snowling, 2000; Stanovich, 1988; Ziegler och Goswami, 2005). Det kan till exempel vara svårt att leka med ords ljudmässiga uppbyggnad som att tala rövarspråk eller all-språk. De inre föreställningarna om hur ord är uppbyggda kan vara diffusa vilket kan visa sig i ett oprecist tal. Att hitta rätt ord vid rätt tillfälle i olika talsituationer kan också vara proble-matiskt. Att lära sig nya ord, att hålla verbala saker i minnet och klara av ordningsföljder brukar också vålla problem. Men det är inte så att man antingen har dyslexi eller inte, utan svårig- heterna skiftar i olika grader utifrån individuella skillnader.

Med dyslexi följer att man har olika grader av fonologiska bearbetningssvårigheter. På manifest nivå leder dessa svårigheter till problem med att uppfatta, tolka och omvandla fonem, läsningen går långsamt och kräver mycket mental energi. På kognitiv nivå innehåller fonologisk bearbetning flera parallella processer. Tunmer och Greaney (2010) räknar med fem processer i den fonologiska bearbetningen: 1. fonetisk perception, 2. fonologisk medvetenhet, 3. fonologisk kodning, 4. lexikal åtkomst och 5. verbalt minne. I Fonologia finns också förmågan till snabb benämning (genom att snabbt benämna färger) samt en prövning av alfabetet. Detta delprov är dels en uppvärmning och mjukstart av Fonologia men samtidigt ett mått på seriell inlärning av fasta serier som att kunna månader eller multiplikationstabellen vilket brukar vara en svårighet att lära sig för personer med dyslexi.

Figur 2.1 på sidan 11 redogör för de fonologiska bearbetnings-processer som delproven mäter.

FONOLOGIA

11


KAPITEL 2

Fonologiska bearbetningsprocesser Fonetisk perception (delprov 2. Ljudsubtraktion och 3. Eftersägning)

Fonetisk perception handlar om att koda den fonologiska informationen och känna igen ljuden i talsignalen genom segmentering och associering. Perceptionen behöver inte vara medveten. Av alla sinnesintryck vi kontinuerligt tar in är det endast en liten del vi uppmärksammar och därför är medvetna om. På en omedveten nivå organiserar och strukturerar hjärnan orden vi hör i deras underliggande fonem.

Fonetiskperception

Fonologiskmedvetenhet

Fonologiskkodning

Lexikalåtkomst

Verbalt minne

Snabbbenämning

Figur 2.1 Fonologiska processer som undersöks med Fonologia.

FONOLOGIA

12

KAPITEL 2


Det som underlättar när vi talar, dvs. koartikulationen kan försvåra den fonetiska perceptionen. Vårt tal med dess koartikulationer innebär att fonemen inte uppträder som helheter. Ljuden glider in i varandra och påverkar varandra, reduceras eller assimileras beroende på de omgivande ljuden (Liberman, 1997). Detta fenomen syns tydligt i ett spektrogram över inspelat tal. Det finns inga gränser mellan fonemen i orden eller mellan orden i ett yttrande.

Fonologisk medvetenhet (delprov 10. Vilket ordpar? och 11. Vilket nonordpar?)

Den fonologiska medvetenheten omfattar förmågan att utföra mentala operationer med fonologisk information av olika stora enheter som satser, morfem, stavelser eller fonem. Utveck- lingen av den fonologiska medvetenheten går från stora enheter till en djup medvetenhet om små fonologiska enheter (Stanovich och Siegel, 1994). I alfabetiska språk är fonem de fundamentala byggstenarna. Man brukar definiera fonem som de minsta betydelseskiljande elementen i ett språk. Alla ord som vi har lärt oss byggs upp av våra fonem (i svenska språket ca 35 fonem beroende på hur man räknar). Ordet ”sol” består av tre fonem. Innan vi kan identifiera ett ord måste det först brytas ned, segmenteras till fonem, för att kunna processas av hjärnans språksystem. De test i Fonologia som vi har med under denna rubrik kallas ibland för spoonerismer med fonem. Att vara fonemmedveten innebär att man kan uppmärksamma de enskilda ljuden i orden. Forskning har visat att den fonologiska medvetenheten är en förutsättning för läsinlärningen men även att läsaktiviteter ökar den fonologiska medvetenheten. Liberman m.fl. (1974) har visat att förmågan att uppfatta språkljud i talflödet utvecklas under förskoleåldern men att förmågan att uppfatta fonemen, först utvecklas i samband med läs- och skrivutveck-lingen. Detta stöds av Castro-Caldas m.fl. (1998) som fann att vuxna analfabeter saknade den fonologiska medvetenheten som läsande individer uppvisar.

FONOLOGIA

13

KAPITEL 2


Fonologisk kodning (delprov 4. Vilket nonord? och 6. Läsa nonord)

En annan del i den fonologiska bearbetningen är översättningen av grafem (bokstäver) och bokstavsmönster till dess fonologiska form. Första steget i denna process är att känna igen ett ord med dess uttal och betydelse. Nästa steg är att känna igen bokstäverna och veta deras standarduttal. Bokstavskännedom har visats sig vara en prediktor för hur läsinlärningen faller ut (se t.ex. Snowling, 2011). När väl bokstäverna har automatiserats behövs en medvetenhet om att en bokstav låter på olika sätt beroende på var den är placerad (t.ex. /g/ i följande ord: generad, regera, gått) och att ett och samma språkljud kan representeras av olika grafem (t.ex. j-, sj-, sch-).

Lexikal åtkomst (delprov 7. Ordmobilisering)

Att få lexikal åtkomst innebär att man enkelt och snabbt hittar ord i sitt mentala lexikon. Mentala representationer byggs upp med hjälp av fonologiska representationer som är mentala föreställningar av språkets talade delar (ord, stavelser, fonem) och man antar att dessa finns lagrade i det semantiska minnet. Studier har visat att dessa representationer inte är tillräckligt distinkta vid dyslexi (Elbro, 2004). Representationerna kan alltså vara mer eller mindre distinkta över hur ordens fonolo-giska form är uppbyggda.

Flera olika faktorer påverkar den fonologiska representationen: hur långt man kommit i läs- och skrivutvecklingen (vilket har betydelse för utvecklingen av fonem-grafem kännedom) uttalets distinktion, ordet fonologiska grannar (hur många ljudlika ord som finns) samt språkliga faktorer som artikulationsställe, hur pass frekvent ordet är i språket, förmåga att processa talljud och ordförrådets storlek.

Ett tecken på att personer med dyslexi har svårigheter med att bygga upp representationer är den långsamma läsningen och läsfel de ofta gör på korta, frekventa ord.

FONOLOGIA

14

KAPITEL 2


Verbalt minne (delprov 8. Korttidsminne och 9. Arbetsminne)

Med korttidsminne menas det man för stunden kan hålla aktivt i medvetandet. En typisk situation när korttidsminnet används är t.ex. när du ska komma ihåg ingredienserna i ett recept när du ska laga mat och du tyst repeterar dessa för dig själv för att komma ihåg mängden. Om någon avbryter dig genom att fråga någonting så glömmer du och får titta igen, vilket visar att detta system är mycket skört. Andra utmärkande drag för korttidsminnet är att det är begränsat både när det gäller mängden informationsenheter som kan lagras och under vilken tid informationen kan hållas aktuell. Dyslektiker har ofta ett nedsatt verbalt korttidsminne och får svårt att bilda hela ord av bokstäver samt att prägla in nya ord. Detta drabbar även läsförståelsen då ord och satser ska hållas i minnet, analyseras och bilda en syntaktisk helhet. Dessa kontinuerligt pågående minnesbelastningar är särskilt påtagliga i det inledande läs- och skrivinlärningsskedet (Pickering och Gathercole, 2004). Den nedsatta minnesförmågan när det gäller att bearbeta verbalt material leder också till att det tar längre tid att bygga upp ett ordförråd samt att det tar längre tid att få åtkomst och kunna plocka fram lagrad information från lexikon. Långa komplicera-de ord och meningar kan därför bli svåra att hantera och förstå.

Verbalt arbetsminne innebär att information hålls kvar i arbets-minnet genom den fonologiska loopen och kan operationellt liknas vid när en jonglör ska hålla bollar i luften samtidigt som olika konster utförs. Jonglören måste hela tiden se till att ingen boll tappar så mycket fart att den faller bort. Han måste gång på gång sätta igång bollarna för att det hela ska fungera. Detta går bara med ett visst antal bollar, blir det för många går det inte att hinna med. Baddeley (2007) menar att det är likadant med den fonologiska loopen. Om vi försöker hålla för många enheter i minnet kommer vi inte hinna med att repetera alla ord innan de fallit ur minnet. Sammanfattningsvis kan man säga att korttidsminnet lagrar information under en begränsad tid medan arbetsminnet kopplas på för att samtidigt utföra olika slags mentala operationer.

FONOLOGIA

15

KAPITEL 2


Snabb benämning (delprov 12)

Idag finns det ingen samstämmighet bland läsforskare om vad snabb benämningsförmåga står för. Förmågan brukar mätas som grad av lexikal åtkomst med så kallade RAN (Rapid Auto-matized Naming) test. En del forskare ser det som ett uttryck för en defekt av den fonologiska förmågan (phonological retrieval impairment) medan andra ser det som ett läsflytsproblem. Wolf och Bowers (1999) har utvecklat The double-deficit hypothesis och menar att benämningshastigheten är en oberoende extra svårighet vid dyslexi. Lässvårigheter bottnar enligt hypotesen i två oberoende svårigheter, fonologisk förmåga och snabbhet vid benämning av ord.

Katz (1986) hävdar att samma fonologiska svårighet kan leda till problem med både benämning och läsning då varje funktion kritiskt beror på hur effektiv en specifik fonologisk förmåga är. Han menar vidare att vid läsning går accessen till ett ords representation via fonologin som i sin tur går via ordets skrivna ortografi. När man väl har tillgång till den fonologiska representationen kan man plocka fram den fonetiska formen. Vid benämning går det hela däremot till på ett annorlunda sätt. Eftersom objektet inte representerar språkets fonologi av sig själv måste man få tillgång till representationen genom att använda perceptuell och semantisk information. När väl representationen är nådd måste personen använda den som grund för att hitta den fonetiska koden för ordets uttal, precis som vid läsning.

Delprov och faktorerFör att fånga in de fonologiska processerna utarbetades delproven i Fonologia. Utifrån testdata vid normeringsarbetet gjordes sedan en faktoranalys med syfte att se vilka delprov som mäter samma underliggande process (den statistiska beräkningen redogörs för i kapitel 4). Läsning ord och nonord tog vi inte med i faktoranalysen, eftersom läsning ord primärt

FONOLOGIA

16


KAPITEL 2

inte räknas som ett fonologiskt test och för att vi har velat ha en separat avkodningsfaktor att jämföra de fonologiska faktorerna mot. De variabler som grupperats har vi fördelat på fem faktorer. Deltest Alfabetet, som inte är ett fonologiskt test, ingår inte i den polära diagramprofilen.

Vi fick till slut fram fem faktorer som vi har gett följande namn:

Ljudsäkerhet: delproven Ljudsubtraktion och Eftersägning

Ljudhantering: delproven Vilket nonord, Vilket ordpar, Vilket nonordpar

Ljudhantering tid: delproven Tid på Vilket ordpar och Tid på Vilket nonordpar

Benämning: delproven Ordmobilisering och Snabb benämning

Minne: delproven Korttidsminne och Arbetsminne

I den grafiska profilen ingår även faktorn Avkodning: delproven Läsa ord och Läsa nonord.

FONOLOGIA

17

Administrering

KAPITEL 3

Administrering av FonologiaI detta kapitel redogörs för ett antal grundläggande principer för administrering av Fonologia. Det är viktigt att läsa igenom dessa innan man genomför testet så att inga frågor uppstår under testningens gång.

Före genomförandet är det betydelsefullt att man undersökt testpersonens hörsel om man misstänker att den kan vara nedsatt, eftersom många av uppgifterna går ut på att lyssna och uppfatta det man hört.

Allmänna anvisningarFonologia är enkelt att administrera och genomföra. Testledaren (Tl) behöver vara väl förberedd och ha allt material organiserat. Testledaren behöver ha en iPad, ett läsark ord, ett läsark nonord, ett ark med exempel för delprov 10 och 11 samt ett färgark tillhands. Testpersonen (Tp) behöver inget material utan svarar muntligt på de olika delproven.

Eftersom testet vänder sig till en så bred ålderskategori (8 år-vuxen ålder) är det angeläget att testledaren anpassar genomförandet av uppgifterna efter testpersonens ålder och uthållighet.

Testpersonen behöver vara utvilad, avslappnad och mottaglig för vad som ska göras. Om testledaren inte är känd för testpersonen behövs en kort introduktion där Tl berättar lite om sig själv. Berätta att ni ska göra lite uppgifter tillsammans för att se om det går att underlätta läsningen och skrivningen. Säg att du tror att Tp kommer att tycka om uppgifterna. Några av dem är lätta medan andra är lite svårare. Tp ska göra så gott han kan men det är inte tänkt att man ska klara av alla uppgifter lika enkelt.

Det tar ungefär 30–40 minuter att genomföra alla delprov beroende på testpersonens ålder, förmåga och motivation. För yngre krävs i regel mer tid för instruktioner men i gengäld håller de inte på lika länge med en del uppgifter. Ha som mål

FONOLOGIA

18

KAPITEL 3

Administrering

att genomföra alla delprov vid ett tillfälle men om testpersonen blir trött så avbryt för en paus. Man får avbryta testningen efter att ett delprov avslutats och fortsätta vid ett senare tillfälle. Gör uppgifterna i den ordning de kommer i appen och följ anvisningarna. Ge inte någon hjälp med att lösa uppgifterna men förklara uppgifterna noggrant. Förvissa dig om att testpersonen förstått delprovet genom övningsexemplen innan du startar en prövning. Beröm får ges om testpersonen visar ansträngning och försöker, men kommentera inte resultatet. Testningen bör ske i ett lugnt rum utan störningar utifrån. Sitt mittemot varandra och låt testpersonen ha ryggen mot eventuella fönster.

Inspelning av testpersonens svar och tidtagning vid de olika delproven sker automatiskt när en prövning startar. Rättningen sker direkt när testpersonen svarat genom att testledaren markerar rätt eller fel. Vid eventuell osäkerhet om svaret var rätt eller fel kan man i efterhand gå tillbaka och lyssna på svaret. Vokalkvalitet (kort och långt ljud) bedöms inte i de fonologiska uppgifterna i Fonologia. I delprovet Läsa ord, som mäter avkodning, bedöms dock vokalkvalitet och de fellästa orden markeras av Tl.

Särskilda anvisningarVarje delprov består av tre delar; instruktion, övning och prövning.

Du han välja att själv läsa upp instruktionen för testpersonen eller att spela upp en inspelad version av instruktionen.

Övningen går ut på att testpersonen ska förstå hur prövning går till genom att liknande uppgifter som i prövningen får övas. Övningarna får man ta om hur många gånger som helst tills dess att man förvissat sig om att testpersonen förstått instruktionen. Om Tp snabbt förstår vad uppgiften går ut på behöver inte alla övningsuppgifter göras utan man kan gå direkt till prövningen.

Prövningen är själva delprovet som oftast består av 10 uppgifter. Rättningen sker av Tl under prövningens gång men delproven kan även spelas in så att man i efterhand kan kontrollera att rätt svar markerats. I de flesta delprov sker också en automatisk tidtagning.

FONOLOGIA

19

KAPITEL 3

Administrering

1. efter d (e)

2. före p (o)

3. efter å (ä)

4. efter g (h)

5. före l (k)

6. före j (i)

7. efter r (s)

8. före m (l)

9. före t (s)

10. efter u (v)

Prövning

1. AlfabetetDelprovet innehåller 10 uppgifter. Tidsåtgången mäts.

I övningen sägs en bokstav. Testpersonen (Tp) ska säga vilken bokstav som kommer före eller efter denna i alfabetet. Försäkra dig om att begreppen före och efter är klara för Tp innan övningen.

Instruktion

Du kommer att få höra en bokstav och ska säga vilken bokstav som kommer före eller efter bokstaven i alfabetet. Vi börjar med en övning.

Övning

Vilken bokstav kommer efter b?Vilken bokstav kommer före e? Vilken bokstav kommer efter s?

Så här utför du delproven.

FONOLOGIA

20

KAPITEL 3

Administrering

2. Ljudsubtraktion Delprovet innehåller 10 uppgifter. Tidsåtgången mäts men räknas inte in i resultatet.

TP ska lista ut vad som blir kvar när ett ljud tagits bort från ett nonord. Ljuden i prövningen får endast spelas upp en gång.

Instruktion

Du kommer att få höra ett bokstavsljud och efter det får du höra ett nonord som innehåller bokstavsljudet. Ett nonord är ett ord som låter som ett riktigt ord men som inte betyder något. Din uppgift är att säga vad som blir kvar när ljudet tagits bort. Vi tar några exempel.

Övning

Vad blir det om/o/ tas bort från bipo bip/v/ tas bort från vynd ynd/l/ från elbo ebo

1 /a/ från arug rug

2 /j/ från pjok pok

3 /o/ från onyrd nyrd

4 /m/ från trymla tryla

5 /t/ från lektir lekir

6 /r/ från skrut skut

7 /b/ från arbål arål

8 /s/ från iversan iveran

9 /k/ från helskig helsig

10 /g/ från flyrigla flyrila

Prövning

FONOLOGIA

21

KAPITEL 3

Administrering

3. Eftersägning Delprovet innehåller 10 uppgifter. Tidsåtgången mäts men räknas inte in i resultatet.

Tp ska i denna uppgift repetera nonord som spelas upp. Tänk på att inte pausa mellan nonorden eller låta Tp lyssna igen. Svaren spelas in för senare rättning om du inte är säker på att du hinner registrera svaren.

Instruktion

Du kommer att få höra ett nonord i taget och din uppgift är att upprepa nonordet. Om du tycker det är svårt så säg det du tyckte att du hörde. Vi börjar med att öva på några ord.

Övning

rulpy bypolt ärulg

1 gnarspry

2 yxlarelsk

3 mävorblyt

4 gnirknades

5 strimpurktlig

6 spragurking

7 tvuberhylst

8 meltafikaril

9 ampifarvök

10 eklisprökst

Prövning

FONOLOGIA

22

KAPITEL 3

Administrering

4. Vilket nonord?Delprovet innehåller 10 uppgifter. Tidsåtgången mäts men räknas inte in i resultatet.

Ljud kommer att läsas upp med ca 1,5 sekunders mellanrum. Tp ska göra en syntes av ljuden, alltså sätta ihop dem till ett nonord.

Instruktion

Du kommer att få höra flera bokstavsljud som tillsammans bildar ett nonord. Du ska försöka lista ut vilket nonord det blir om man sätter ihop ljuden, alltså som man gör när man läser. Vi börjar med att öva på tre exempel.

Övning

n – a – l -> nal o – s – b – r – i -> osbrib – i – k – a – t -> bikat

1 f – j – o – b

2 ö – b – l – a

3 n – å – r – f

4 r – e – t – u – n

5 s – t – a – l – p

6 t – i – v – i – l – b

7 i – v – e – r – e – n

8 b – u – d – o – l

9 p – l – u – r – I – f– ä – t

10 g – n – i – r – k – o

Prövning

FONOLOGIA

23

Administrering

KAPITEL 3

5. Läsa ordDelprovet innehåller 80 ord som ska läsas. Tidsåtgång 30 sekunder. Läsningen spelas in.

Tp ska läsa så långt som möjligt på 30 sekunder från läsarket med ord. Om Tp fastnar vid ett ord i mer än 5 sekunder så gå vidare till nästa genom att läsa ordet och be Tp fortsätta. Tl markerar fel- lästa ord på skärmen och dessa räknas bort i summaresultatet. När 30 sekunder har gått så markerar Tl ordet efter det sist lästa ordet.

Material

Läsark med ord, på ena sidan finns övningsorden och på den andra 80 ord för prövning.

Instruktion

Du ska nu läsa ord högt. Läs så många ord du hinner på 30 sekunder men läs noggrant så att du läser rätt. Vi börjar med att öva på några ord.

Övning

för en bok ana mer ont vara grön

Prövning

7

14

20

26

32

38

44

49

55

61

66

72

77

80

inte hade dag blev andra börja cykel

frisk igen minuter plast sida trött måste

brukar kunde strut bakom ifrån något

rädsla flesta övriga utflykt senare därför

aldrig bordet slipa kyrka senaste regn

tillägga störta inre därmed tapeter bakom

genom böcker människor liksom några tidigare

skynda utanför ytterligare person omkring

medan kronor honom bark borde granska

analys förstod grannar nästan blomstra tjänst

verkligen stjärna tillbaka knastra tangentbord

musiker flytta betalning trottoar skilja flaskhals

kärlek bekymrad ornament handskrivna motionera

arbetsrutinerna skrivbordsunderlägg kombinationslås

FONOLOGIA

24

Administrering

KAPITEL 3

6. Läsa nonordDelprovet innehåller 80 nonord som ska läsas. Tidsåtgång 30 sekunder. Läsningen spelas in.

Tp ska läsa så långt som möjligt på 30 sekunder från läsarket med nonord. Om Tp fastnar vid ett ord i mer än 5 sekunder så gå vidare till nästa genom att läsa ordet och be Tp fortsätta. Tl markerar fellästa ord på skärmen och dessa räknas bort i summaresultatet. När 30 sekunder har gått så markerar Tl ordet efter det sist lästa ordet.

Material

Läsark med nonord, på ena sidan finns övningsorden och på den andra de 80 ord för prövning.

Instruktion

Du ska nu läsa nonord högt. Läs nonorden men gissa inte på något riktigt ord eftersom nonord inte betyder något. Läs så långt du hinner på 30 sekunder. Vi börjar med att öva på några nonord.

Övning

ul bö ard nor ist elby råk lu ofed

erd klof dav arelf drint ilvö nurb tan

årg bremt sumk vurt lekir flark blig

alteb rulp osbrilt nårf stalp velb ynd

tibe silop plybel rilbt lumir gårf erlist

aralv danjang retil skrel spralt spryk togån

ålbrid drond nedrit batsel snugla ejdert

brylärt relft moneg gnork vrart snaklig

näsbrilt sprempt tivilb vebluk namemum plurifat

krevi tefnal etsåm snaklig jarvulb mergib

bikädur almfjeg tegyrt dörjelsk smyltat ronork

sared nosrep flyril kelitrop moskilpt tråvsligt

edlaret strupla gärdist snevskades prökst

umbrigt retunium smurkon

8

15

22

29

36

42

48

54

60

66

72

77

80

Prövning

FONOLOGIA

25

Administrering

KAPITEL 3

7. Ordmobilisering Delprovet innehåller 3 uppgifter. Tp får hålla på i 30 sekunder med varje uppgift. Tiden tas automatiskt.

Tp ska komma på så många ord som möjligt som innehåller givna ljud. Orden måste vara olika, inga böjningar eller namn godkänns. Markera varje ord Tp säger på skärmens räkneverk.

Instruktion

Du kommer att få höra ett ljud i taget och ska säga så många ord du kan komma på som har ljudet i sig. Du får hålla på i 30 sekunder per ljud.

Du får inte säga samma ord flera gånger och du får inte säga namn.

Övning

Säg alla ord du kan komma på som innehåller ljudet /j/. Till exempel /j/ som i orden jag, ljuga, kaja.

Prövning

1. Säg alla ord du kan komma på som innehåller ljudet –s

2. Säg alla ord du kan komma på som innehåller ljudet –e

3. Säg alla ord du kan komma på som innehåller ljudet –ng

FONOLOGIA

26

KAPITEL 3

Administrering

8. KorttidsminneIngen tidsbegränsning. Avbryt delprovet vid två fel på samma svårighetsnivå.

Färger kommer att läsas upp med ca 1,5 sekunders mellanrum och Tp ska återge färgerna i den ordning de lästes upp. Om Tp missar första uppgiften vid en nivå görs ytterligare två försök på samma nivå. Tp har tre försök per svårighetsnivå och måste klara minst två försök per nivå för att gå vidare till en svårare nivå.

Instruktion

Du kommer att få höra färger läsas upp. Din uppgift är att upprepa färgerna du hört i samma ordning när jag tittar upp på dig.

Övning

Vilka färger hör du?grön – röd – vitbrun – röd – gulblå – grön – brun

FONOLOGIA

27

Administrering

KAPITEL 3

Nivå

3 1 grön – gul – blå

2 blå – svart – röd

3 brun – gul – vit

4 1 gul – brun – grön – blå

2 röd – vit – grön – svart

3 gul – vit – röd – grön

5 1 röd – vit – blå – brun – gul

2 grön – brun – gul – röd - blå

3 gul – blå – grön – vit – röd

6 1 blå – svart – grå – vit – gul – blå

2 vit – gul – blå – röd – grön – brun

3 grön – röd – vit – gul – blå – svart

7 1 röd – vit – brun – grön – blå – gul – grå

2 svart – vit – grön – blå – grå – gul – röd

3 grå – blå – röd – vit – grön – svart – röd

8 1 blå – vit – grön – röd – grå – gul – svart – brun

2 brun – grön – gul – blå – vit – grå – svart – röd

3 gul – svart – grön – vit – röd – blå – grå – brun

Prövning

FONOLOGIA

28

KAPITEL 3

Administrering

9. ArbetsminneIngen tidsbegränsning. Avbryt delprovet vid två fel på samma svårighetsnivå.

Färger kommer att läsas upp med ca 1,5 sekunders mellanrum och Tp ska återge färgerna i bakvänd ordning. Om Tp missar första uppgiften vid en nivå görs ytterligare två försök på samma nivå. Tp har tre försök per svårighetsnivå och måste klara minst två försök per nivå för att gå vidare till en svårare nivå.

Instruktion

Du kommer att få höra färger läsas upp. Din uppgift är att säga färgerna du hört, fast den här gången baklänges. Svara när jag tittar upp på dig.

Vi provar med några exempel.

Övning

Vilka färger hör du?röd – vit -> vit – röd svart – blå -> blå – svart grön – gul -> gul – grön

FONOLOGIA

29

KAPITEL 3

Administrering

Nivå

2 1 grön – blå

2 svart – röd

3 vit – gul

3 1 gul – blå – brun

2 brun – grön – blå

3 blå – röd – vit

4 1 gul – blå – vit – grön

2 blå – grön – svart – röd

3 vit – gul – brun – svart

5 1 svart – grå – vit – gul – blå

2 gul – blå – röd – grön – brun

3 grön – gul – blå – röd – vit

6 1 vit – brun – grön – blå – gul – grå

2 blå – vit – brun – röd – grå – gul

3 gul – blå - grön – brun – vit – röd

7 1 blå – gul – vit – röd – grön – brun – svart

2 grå – blå – röd – svart – gul – vit – grön

3 röd – vit – brun – gul – blå – grön – svart

Prövning

FONOLOGIA

30

KAPITEL 3

Administrering

10. Vilket ordpar?Delprovet innehåller 10 uppgifter. Tidsåtgången mäts.

Ordparen får upprepas en gång. En tydlig instruktion till Tp är nödvändig vid denna uppgift. Förvissa dig om att Tp förstått instruktionen genom att visa instruktionsexemplet på övnings-arket.

Material

Övningsark med exempel.

Instruktion

Du kommer att få höra två ord där de första ljuden i varje ord bytt plats. Du ska lista ut vilka två ord det är. Visa Pusse Migg på övningsarket och informera hur det blir när ljuden byter plats – Musse Pigg.

Övning

Vi tar några exempel. Vilka två ord blir det? lort kek (kort lek)karm vorv (varm korv)samm dugare (damm-sugare)

1 pyckel niga nyckel piga

2 ke topp te kopp

3 tul jomte jul tomte

4 sygg räck rygg säck

5 pissel vipa vissel pipa

6 vund halp hund valp

7 hop sink sop hink

8 rol sos sol ros

9 lör hurar hör lurar

10 lost påda post låda

Prövning

FONOLOGIA

31

KAPITEL 3

Administrering

11. Vilket nonordpar?Delprovet innehåller 10 uppgifter. Tidsåtgången mäts.

Ordparen får upprepas en gång. En tydlig instruktion till Tp är nödvändig vid denna uppgift. Förvissa dig om att Tp förstått instruktionen genom att visa instruktionsexemplet på övnings-arket.

Material

Övningsark med exempel.

Instruktion

Du kommer att få höra ett ordpar och din uppgift är att byta plats på ordens första ljud.

Tl visar tala baklänges på övningsarket och informerar hur det blir när ljuden byter plats -> bala taklänges.

Övning

Vi tar några exempel. Vilka två ord blir det? hänga läpp (länga häpp)god natt (nod gatt)hand väska (vand häska)

1 barn vagn varn bagn

2 tala rent rala tent

3 fågel holk hågel folk

4 hitta rätt ritta hätt

5 komma bort bomma kort

6 sova gott gova sott

7 sop bil bop sil

8 häng matta mäng hatta

9 simma lugnt limma sugnt

10 läsa böcker bäsa löcker

Prövning

FONOLOGIA

32

KAPITEL 3

Administrering

12. Snabb benämningDelprovet görs med tidtagning.

I den här uppgiften ska Tp så snabbt som möjligt namnge färgerna som förekommer på färgarket. Färgarket visas liggande och har övningen på ena sidan och prövningen på den mot-satta. I övningsdelen kan du kontrollera att Tp kan namnen på färgerna. Det har visat sig att det oftast inte spelar någon roll om Tp är färgblind eller upplever färgerna annorlunda vid denna uppgift. Det finns fem olika färger totalt som visas tio gånger var i slumpmässig ordning.

Markera om någon färg benämns fel.

Material

Färgark med övning på ena sidan och prövning på den andra.

Instruktion

Du kommer att få se färger och ska så snabbt som möjligt säga färgerna som visas.

Övning

FONOLOGIA

33

Administrering

KAPITEL 3

Prövning

FONOLOGIA

34

KAPITEL 4

Normering och standardisering

GenomförandeFonologia har utvecklats inom ramen för ILT Inläsningstjänsts kurs Kartläggning och åtgärder vid dyslexi. Kursdeltagarna har under tre år provat fram olika pilotversioner av testet. Efter varje version genomfördes statistiska beräkningar av data för att få så hög validitet och reliabilitet som möjligt. Efter varje omgång korrigerades och uppdaterades testformulären, totalt fyra gånger. Den slutliga testversionen normerades hösten 2016 för merparten av årskurserna 2, 4, 6 och 8 och våren 2017 för merparten av gymnasiet, åk 1 och vuxna.

I normeringsarbetet engagerades tidigare kursdeltagare som testledare. De som ville vara med bjöds in till en genomgång av utprövningen och de som inte kunde närvara vid denna träff fick skriftlig information samt materialet hemskickat. I samband med normeringen av Fonologia genomfördes även en screening av deltagande klasser i varje årskurs. I denna screening användes testen Läskedjor 2 och Diktamen nonord, där det senare är en utprövningsversion av ett nykonstruerat prov.

UrvalRiktlinjerna var att testa hela klasser och inte mer än två klasser per testledare eftersom genomförandet av Fonologia är individual- administrerat och kräver på så sätt tid. I de fall en testledare inte hade möjlighet att testa en hel klass, ombads testledaren att göra ett urval genom lottning. Syftet med lottningen var att försöka få ett så normalt fördelat och representativt urval som möjligt.

Sammantaget deltog 967 personer i normeringsunderlaget. Figuren nedan visar att könsfördelningen var relativt jämn utom för gruppen vuxna där kvinnorna överväger markant. Antalet testper-soner är högst i årskurs 2 (n = 200) och lägst i åk 1 på gymnasiet (n = 110). I gruppen vuxna ingår en undergrupp av 55 personer med universitetsutbildning. Detaljerade siffror redovisas i figur 4.1.


FONOLOGIA

35


KAPITEL 4

0

20

40

60

80

100

120

2 4 6 8 gym vuxNormgrupp

Antal

Pojkar/MänFlickor/Kvinnor

95

105

9187

73

89

76

64

5258

62

116

Figur 4.1Antal medverkande personer i normeringsunderlaget fördelade på kön och årskurs. Staplar i blå färg kön = 1 är pojkar/män och gul färg kön = 2 är flickor/kvinnor.

Standardiseringsdata Standardiseringsdata bygger på test med papper- och penna, dvs. den icke digitaliserade versionen av Fonologia. Sist i detta kapitel redovisas medelvärde och standardavvikelse på varje deltest från åk 2 och upp till vuxna. Data för årskurserna 2, 4, 6, 8, gymnasiet år 1 och vuxna är faktiska testresultat medan data för årskurserna 3, 5, 7 och 9 är uppskattningar (extrapolerade data). Det innebär att medelvärden och standardavvikelser för exempelvis åk 3 har beräknats som ett medelvärde mellan testdata för årskurs 2 och årskurs 4. På motsvarande sätt består data för årskurs 5 av medelvärden för årskurs 4 och 6 etc. Detta har bedömts som den mest rimliga metoden eftersom resultaten för de testade årskurserna 2, 4, 6 och 8 följer en approximativ linjär utveckling. Exempel på detta visas i nedanstående figurer där deltesten Ljudsubtraktion och Verbalt minne presenteras i figur 4.2 och Vilket ordpar samt Snabb benämning i figur 4.3.

FONOLOGIA

36


KAPITEL 4

Figur 4.2 visar en kontinuerlig förbättring med ökad ålder och Figur 4.3 visar att tiden för delproven minskas (förbättras) kontinuerlig med ökad ålder.

8,5

8,0

7,5

7,0

6,5

6,0

Ljudsubtraktion

Verbalt minne

Årskurs

Medel

2 4 6 8

125

100

75

50

25

Vilket ordpar

Snabb benämning

Årskurs

Medel, sekunder

2 4 6 8

Figur 4.3Linjediagrammet visar utveckling från årskurs 2 till 8 av delproven Vilket ordpar och Snabb benämning.

Figur 4.2Linjediagrammet visar utveckling från årskurs 2 till 8 av delproven Ljudsubtraktion och Verbalt minne.

FONOLOGIA

37


KAPITEL 4

NormeringsarbetetMånga test i Sverige använder stanineskalan vid normering. För Fonologia går det inte att beräkna staninevärden eftersom många deltest endast bygger på 10 uppgifter. För att kunna beräkna stanine måsta antalet testuppgifter vara betydligt fler. Istället har ett gränsvärde beräknats för alla årskurser från åk 2 till åk 9 samt gymnasiet och vuxna. I figur 4.4 presenteras ett antal olika testskalor. Bland annat kan man se hur standardavvikelse förhåller sig till stanineskalan och z-skalan.

Gränsvärdestabellen anger gränsvärden, det vill säga ett test-resultat som ligger minst 1 (en) standardavvikelse under medel-värdet. Detta motsvarar de 15,9 % lägsta resultaten. Elever eller vuxna som ligger på eller under gränsvärdena på ett deltest kan således anses ha svårigheter inom det område som delprovet mäter. Genom att titta i gränsvärdestabellen kan man avgöra om en elev ligger i riskzonen på något eller några delprov. Vid jämförelse med stanineskalan motsvarar gränsvärdet ungefär mitten av det område som avgränsar stanine 3 (dvs mellan 12–23 % av normgruppen med låga resultat. Stanine 1–2 betyder på motsvarande sätt de 11 % med absolut lägsta resultaten).

Tabell 4.1 Gränsvärdestabell för de olika åldrarna.

Delprov Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Gy Vux

Alfabetet 5 5 5 5 5 6 6 6 6 6

Alfabetet tid 185 158 130 125 110 107 99 83 88 102

Ljudsubtraktion 3 4 5 5 5 5 6 6 5 5

Eftersägning 2 3 4 4 4 5 5 5 5 5

Vilket nonord 4 4 5 5 5 5 5 6 6 6

Läsa ord 11 16 22 26 31 36 38 37 37 37

Läsa nonord 8 10 13 15 17 20 23 23 21 22

Ordmobilisering 6 7 8 10 11 11 12 12 10 13

Verbalt minne 5 5 6 6 6 6 6 6 6 6

Ordpar 4 4 4 5 6 6 7 7 7 7

Ordpar tid 182 170 160 150 142 126 110 100 92 140

Nonordpar 1 1 3 3 4 5 6 6 6 6

Nonordpar tid 270 260 250 235 220 185 150 144 137 160

Snabb benämning tid 67 61 56 51 46 44 42 41 39 41

FONOLOGIA

38


KAPITEL 4

Fonologia använder z-skalanI de fall där man har många olika typer av variabler som man undersöker används vanligtvis z-skalan. Vi har därför valt att använda z-skalan i Fonologia, eftersom flera fonologiska funktioner undersöks. Genom en enkel matematisk formel kan man förvandla (transformera) alla råvärden (resultat) på de olika delproven till en och samma variabel, kallad z-värde. z-skalan har medelvärdet 0 och standardavvikelsen 1. Formeln för z är: Elevens råvärden, minus testets medelvärde, dividerat med testets standardavvikelse. Nedan ges några exempel på beräkning av z-värde där testets medelvärde är 8 och standardavvikelsen är 2:

• råvärde = 7 ger z-värdet -0,5(dvs. (7 - 8) / 2 = -0,5)

• råvärde = 4 ger z-värdet -2(dvs. (4 - 8) / 2 = -2)

• råvärde = 2 ger z-värdet -3(dvs. (2 - 8) / 2 = -3).

I en perfekt normalfördelad testvariabel, vilket nästan aldrig förekommer i praktiken, ligger ungefär 2,3 % av en normgrupp på z = -2 eller lägre och ca 16 % (mer exakt 15,9) ligger under z = -1. Under z-värde -3 ligger ungefär 0,13 % av normgruppen. Se figur 4.4 som visar den teoretiska normalfördelningen.

FONOLOGIA

39


KAPITEL 4

Stanine Från Till1 Lägre än -1,752 -1,74 -1,233 -1,22 -0,744 -0,73 -0,255 -0,24 +0,256 +0,26 +0,737 +0,74 +1,228 +1,23 +1,749 Högre än +1,74

Figur 4.4 Normalfördelningskurva samt ett antal statistiska skalor.

Figuren visar i översta raden Percentage of cases, dvs. hur normal- fördelningen är indelad i 8 procentandelar utifrån gränserna för standardavvikelserna (här med det statistiska tecknet sigma, från -4 till +4), därunder visas de kumulativa procentvärdena(t.ex. 0,13 + 2,14 + 13,59 = 15,9) som alltså visat på den andel som ligger under 1,0 standardavvikelse. Därefter visas percentilvärde, z-värde och T-score (en skala som knappt används längre i skolsammanhang). Sedan visas stanineskalan och längst ned procentandelar inom varje staninevärde.

Tabell 4.2Vilket staninevärde motsvaras av ett z-värde?

FONOLOGIA

40


KAPITEL 4

Reliabilitet Reliabilitet är ett uttryck för en mätnings tillförlitlighet, det vill säga dess precision och stabilitet över tid. Den klassiska testteorin bygger på att ett testresultat är en approximation av en test- persons hypotetiskt sanna testresultat, det vill säga det resultat han eller hon skulle få om testet var fullständigt reliabelt. Mätfelet blir skillnaden mellan det erhållna testresultatet och det hypotetiskt sanna testresultatet. Ju mindre mätfelet är desto bättre är testets reliabilitet och ger ett stabilt testresultat inom ett och mellan olika testtillfällen. Det finns olika metoder för att uppskatta ett tests reliabilitet. Reliabiliteten kan variera mellan 0 och 1, och ju högre värde desto högre grad av träffsäkerhet i ett testresultat.

De värden vi får fram ska ses som preliminära eftersom antalet testade personer hittills är få. När det gäller reliabilitet kan vi dock säga att de tycks vara tillfredställande på de flesta delprov. Korrelationen mellan två mätningar med Fonologia (test-retest) varierar från 0,54 till 0,97. För sju av tolv deltest är korrelationen högre än 0,80 och de resterande deltesten ligger mellan 0,54 till 0,67.

FONOLOGIA

41


KAPITEL 4

ValiditetValiditet anger i vilken grad ett test mäter de förmågor eller färdigheter det är avsett att mäta. Validitet är den mest grund-läggande aspekten av testutveckling och ett test valideras kontinuerligt genom tillämpning och insamlande av erfarenheter och dokumentation.

Validiteten kan variera mellan 0 och 1, och ju högre värde, desto högre grad mäter testet det som avses.

För beräkning av validitet har vi låtit ett mindre antal personer genomföra både Fonologia och Logos. Proven i de två testen är inte konstruerade på samma sätt, men några deltest kan jämföras och visar tillfredsställande samband. Exempelvis Fonologisk läsning i Logos och Läsa ord i Fonologia visar ett samband på 0,76 och ännu högre, 0,87 mot Fonologias Läsa nonord. Motsvarande samband med Ortografisk läsning i Logos och Fonologia har ett samband på 0,80 mot Läsa ord men bara 0,34 mot Läsa nonord, vilket i detta fall tolkas som positivt. Sambandet mellan fonologisk medvetenhet i Logos och Vilket Nonord i Fonologia är 0,69. Sammantaget tyder detta på att Fonologia har en tillfredställande validitet, åtminstone mot vissa delprov i Logos.

FONOLOGIA

42


KAPITEL 4

Faktorer Testresultaten i Fonologia i form av z-värden har vägts samman till faktorer genom användning av en statistisk metod, kallad Faktoranalys. Faktoranalysen som syftade till att extrahera faktorer från de ingående delproven i Fonologia baserades på samtliga 968 testade personer från årskurs 2 till vuxna. Totalt kunde vi identifiera fem faktorer. I tabell 4.2 kan vi se ett utdrag ur statistikprogrammet SPSS som visar faktorladdningar. Vi har valt att inte låta Läsning ord och nonord ingå i denna faktoranalys, eftersom läsning ord primärt inte räknas som ett fonologiskt test och för att vi har velat ha en separat avkod-ningsfaktor i det polära diagrammet. Tabellen visar faktorladd-ningar på fem komponenter/faktorer. Höga faktorladdningar, här markerade i fet stil, på två (eller i ett fall tre) deltest inom en och samma komponent, tyder på att dessa variabler hör samman. De variabler som grupperats har vi fördelat på fem faktorer. Deltest Alfabetet, som inte är ett fonologiskt test, ingår därför inte i den polära diagramprofilen.

Tabell 4.3 Faktoranalys i fem komponenter utifrån en korrelationsmatris bestående av 968 individer.

Rotated Component Matrixa

Component

1 2 3 4 5

Ljudsubtraktion ,633 -,042 ,013 ,087 ,565

Eftersägning ,169 -,185 ,146 ,171 ,839

Vilket nonord ,592 -,133 ,279 ,139 ,400

Ordmobilisering ,182 -,273 ,701 ,189 ,244

Korttidsminne ,119 -,145 ,211 ,720 ,328

Arbetsminne ,238 -,121 ,140 ,847 ,005

Ordpar ,833 -,186 ,203 ,193 -,014

Tid ordpar -,265 ,822 -,181 -,046 -,107

Nonordpar ,741 -,172 ,317 ,206 ,227

Tid nonordpar -,055 ,856 -,146 -,203 -,126

Snabb benämning -,286 ,122 -,819 -,174 -,015

Extraction Method: Principal Component Analysis. Rotation Method: Varimax with Kaiser Normalization. Rotation converged in 6 iterations.

FONOLOGIA

43


KAPITEL 4

Vi har gett faktorerna följande namn efter hur de placeras i den grafiska profilen: (Motsvarande tabell presenterades tidigare på sidan 16)

Ljudsäkerhet: delproven Ljudsubtraktion och Eftersägning

Ljudhantering: delproven Vilket nonord, Vilket ordpar, Vilket nonordpar

Ljudhantering tid: delproven Vilket ordpar och Vilket nonordpar

Benämning: delproven Ordmobilisering och Snabb benämning

Minne: delproven Korttidsminne och Arbetsminne

I den grafiska profilen ingår även faktorn Avkodning: delproven Läsa ord och Läsa nonord.

ResultatpresentationEfter genomförd testning med Fonologia-appen presenteras resultaten på två sätt. Först redovisas en resultattabell med testpersonens råvärden, använd tid på vissa deltest samt z-poäng på samtliga deltest. Därefter redovisas ett grafiskt,polärt diagram med sex faktorer, eller axlar, som bygger påfaktoranalysen.

Varje axel i diagrammet utgörs av en faktor. Den översta axeln presenterar resultat för avkodning, nästa axel (medsols) representerar ljudsäkerhet, den tredje axeln representerar ljudhantering, den fjärde axeln ljudhantering tid. Den femte axeln står för benämning och den sista axeln represen-terar verbalt minne.

FONOLOGIA

44


KAPITEL 4

-3

-2,5

-2

-1,5

-1

-0,5

0

Avkodning (-1.41)

Ljudsäkerhet (-0.91)

Ljudhantering (-0.80)

Ljudhantering tid (-0.77)

Benämning (-1.02)

Minne (-1.49)

Figur 4.5 Exempel på en resultatprofil.

Figur 4.5 visar resultatet av en testad person. Vi ser att alla faktorer ligger under medelvärdet för normgruppen. Faktorer-na minne och avkodning antyder större svårigheter. Ju större yta som är täckt i diagrammet desto gravare är personens svårigheter.

Mittpunkten i diagrammet motsvarar medelvärde (z = 0) för normgruppen. Skalstegen i diagrammet är 0,5 standardav-vikelser uttryckt i z-värden. Hela skalan sträcker sig från 0 ut till minus 3 standardavvikelser. Gränsen för ungefär 30 % av normgruppen med låga resultat motsvarar z = - 0,5 och z = -1 motsvarar gränsen för de cirka 16 % med ännu lägre resultat. z = -2 motsvarar de 2,5 % av åldersgruppen med ytterligare lägre resultat. Slutligen motsvarar z = - 3 den yttersta svansen, dvs. 0,13 % av normgruppen med det absolut lägsta resultaten

FONOLOGIA

45


KAPITEL 4

StandardiseringsdataI följande tabeller, 4.3–4.11, presenteras råpoäng uttryckta i medelvärden och standardavvikelse för samtliga årskurser, där värdena för årskurserna 3, 5, 7 och 9 är extrapolerade.

Medelvärde Standardavvik

Alfabetet 6,9 2,1

Alfabetet tid 129,6 55,1

Ljudsegment. 6,0 2,6

Eftersägning 5,0 2,5

Vilket nonord 6,0 2,2

Läsa ord 21,4 10,6

Läsa nonord 15,4 7,2

Ordmobilisering 10,5 4,1

Minne 6,5 1,1

Ordpar 6,1 2,4

Ordpar tid 131,6 50,3

Nonordpar 3,3 3,3

Nonordpar tid 178,4 93,9

Snabb benämning tid 52,3 15,5

Tabell 4.4 Årskurs 2 (okt – mars)


Alfabetet 7,0 2,2





Läsa ord 27,8 11,3



Minne 6,7 1,2

Ordpar 6,5 2,5


Nonordpar 4,6 3,3



Tabell 4.5 Årskurs 3 (okt – mars) extrapolerade värden


Alfabetet 7,0 2,2





Läsa ord 34,1 12,1



Minne 6,9 1,3

Ordpar 6,9 2,7


Nonordpar 5,9 3,4



Tabell 4.6 Årskurs 4 (okt – mars)

FONOLOGIA

46


KAPITEL 4


Alfabetet 7,2 2,1





Läsa ord 38,0 11,7



Minne 7,2 1,4

Ordpar 7,4 2,3


Nonordpar 6,6 3,1



Tabell 4.7 Årskurs 5 (okt – mars) extrapolerade värden Tabell 4.8 Årskurs 6 (okt – mars)


Alfabetet 7,5 2,1





Läsa ord 41,8 11,3



Minne 7,4 1,4

Ordpar 8,0 2,0


Nonordpar 7,4 2,8



Tabell 4.9 Årskurs 7 (okt – mars) extrapolerade värden


Alfabetet 7,8 1,9





Läsa ord 45,8 11,4



Minne 7,6 1,5

Ordpar 8,3 1,9


Nonordpar 7,9 2,5



Tabell 4.10 Årskurs 8 (okt – april)


Alfabetet 8,2 1,7





Läsa ord 49,7 11,5



Minne 7,7 1,5

Ordpar 8,7 1,8


Nonordpar 8,4 2,1



FONOLOGIA

47


KAPITEL 4

Tabell 4.11 Årskurs 9 (okt – april) extrapolerade värden


Alfabetet 8,2 1,7





Läsa ord 50,1 12,6



Minne 7,7 1,5

Ordpar 8,7 1,8


Nonordpar 8,4 2,4



Tabell 4.12 Gymnasiet årskurs 1 (okt – april)


Alfabetet 7,9 1,9





Läsa ord 50,5 13,6



Minne 7,6 1,6

Ordpar 8,6 1,9


Nonordpar 8,3 2,7



Tabell 4.13 Vuxna (okt – maj)


Alfabetet 8,5 1,8





Läsa ord 52,6 15,7



Minne 8,2 1,8

Ordpar 8,7 1,8


Nonordpar 8,4 2,4



FONOLOGIA

48

Tolkning och analys

KAPITEL 5

Tolkning och analysSyftet med Fonologia är att se om svårigheterna en individ uppvisar inom läsning och skrivning beror på dyslexi och i så fall kartlägga hur stora svårigheterna är. För att kunna hjälpa en elev vidare i sin skriftspråkliga utveckling är detta av allra största vikt. Samtidigt kan man ta utgångspunkt i elevens star-ka sidor för att om möjligt kringgå viss problematik. Detta sätt att förebygga och kompensera blir viktigare ju äldre eleven blir. Kunskapsinhämtningen ska aldrig bli lidande på grund av att man har dyslexi. Vi definierar dyslexi, som tidigare nämnts, som en specifik störning när det gäller tolkning, lagring och bearbetning av språkljud.

Det finns många olika anledningar till varför en elev kan ha det svårt med läsning, När vi talar om dyslexi menar vi personer som under sin skoltid haft specifika och oväntat stora svårig-heter med att läsa och skriva. Vad dyslexi beror på vet man ännu inte helt säkert men att det finns ett starkt ärftligt inslag är väldokumenterat från olika studier (Olson m.fl., 2014). Forskning från bland annat grannlandet Finland där man följt samma individer från spädbarn till vuxen ålder och med genetisk betingad risk för dyslexi (mamma och/eller pappa har dyslexi) har visat att de skriftspråkliga svårigheterna vid dyslexi har ett talspråkligt ursprung (Lyytinen m.fl., 2008). Markörer för dyslexi under tidiga år är subtila och syns genom standardiserade test. Det kan handla om en något senare talspråklig utveckling och en långsammare uppbyggnad av ordförrådet (Scarborough 1989, 1991). Vid läsinlärningen är det särskilt svårt att knäcka den alfabetiska koden och högre upp i årskurserna kan det fortfarande finnas brister avseende automatiseringen av ordavkodningen.

Forskning har visat, däribland vår egen, att nedsatt läsförmåga i tidig ålder tenderar att kvarstå över tid (Jacobson, 1998; Fouganthine, 2012). Detta innebär att tidig upptäckt och tidiga pedagogiska insatser är av största vikt.

FONOLOGIA

49

KAPITEL 5

Tolkning och analys

Den fonologiska förmågan som behövs för att lära sig läsa och skriva grundläggs redan i spädbarnsåldern. Utvecklingen kan härledas till genetiska faktorer och den språkliga interaktionen i barnets uppväxtmiljö. Talet som det lilla barnet möter i sin omgivning har en stor betydelse för den lexikala och fonologis-ka utvecklingen. Lexikala enheter härleds ur det kontinuum av talljud som förekommer i yttranden. Det som krävs av det lilla barnet är mönsterigenkänning, dvs. om ljudsekvensen stäm-mer överens med någon del av ett annat yttrande som finns i minnet. På så sätt uppmärksammas det matchade yttrandet och lagras i ett lexikalt minne (Lacerda, 2008). Vid barnriktat tal är upprepningar mycket vanliga. Ju yngre barnen är desto fler upprepningar verkar vi göra när vi pratar.

Hur ska resultatet tolkas?Det första steget i tolkningsarbetet är att titta på den grafiska profilen. Där visas en översiktlig bild av resultatet som gör det möjlig att enkelt kunna kommunicera utgången med test-personen och eventuellt dennes anhöriga. Profilen visar vilka faktorer som vållar mest besvär och vilka som fungera bra. I de fall resultatet visar att testpersonen ligger över sin normgrupps medelvärde blir faktorerna i profilen inte grönmarkerade. Om endast en faktor är under medelvärdet så visas endast ett grönt streck för den faktorn. Det blir ingen yta som täcks i profilen. Om testpersonen har svårigheter på alla faktorer så blir grafen genomgående grönfärgad. Ju större yta desto större fonologiska svårigheter. För bedömning av grad av svårighet är riktlinjerna:

Ringa svårigheter z = 0 till - 0,5 på en eller flera faktorer

Måttliga svårigheter z = - 0,5 till -1 på en eller flera faktorer

Betydande svårigheter z = - 1 till -2 på en eller flera faktorer

Grava svårigheter z = < -2 på en eller flera faktorer

FONOLOGIA

50

KAPITEL 5

Tolkning och analys

I tabellen som föregår profilen kan man sedan på detaljnivå granska enstaka delprov. Tabellen visar råvärden och z-värden för varje deltest. Alla z-värden under 0 anger att testpersonen ligger under medelvärdet för normgruppen. Observera att delresultatet för alfabetet finns med i tabellen men räknas inte med i den grafiska profilen.

Nedan presenteras en tankemodell för upplägg av nödvändiga pedagogiska insatser utifrån de olika faktorerna i resultatprofilen.

Profilanalys1. Avkodning

Om det är avkodningsfaktorn och endast denna som avviker negativt i profilen, så tyder detta inte på fonologiska svårigheter eller dyslexi. Orsaken till svårigheterna kan då mer förklaras av en sämre visuell analysförmåga och ortografisk osäkerhet. Detta kan i sin tur bero på en begränsad tid för lästräning eller bristande övning i läsning eller så kan orsaken vara koncen-trationssvårigheter. Även bristfällig läsinlärningspedagogik kan bidra till lässvårigheter.

Åtgärden blir då att på olika sätt träna mycket läsning. Nyckeln blir att hitta texter som är mycket motiverande för eleven samt att ge strategier för förbättrad läsinlärning genom åtgärder som stärker ordförrådet och syntaktisk medvetenhet. Detta kan underlätta ordigenkänning och ge läsningen ett rikare innehåll.

2. Ljudsäkerhet

Denna faktor innehåller förmågan till kopplingen mellan fonem-grafem vilket behövs för att kunna ljuda sig fram i läsningen av nya, okända ord samt för att avkoda nonord. För-mågan är delvis avhängd de fonologiska representationer man har (inre föreställningarna om ords uppbyggnad). Vid läsning går accessen till ett ords representation via fonologin som i sin tur går via ordets skrivna ortografi. När man väl har tillgång till

FONOLOGIA

51

KAPITEL 5

Tolkning och analys

den fonologiska representationen kan man plocka fram den fonetiska formen. För att klara detta måste man kunna urskilja fonemen i det talade språket.

Åtgärder för denna faktor kan bestå av olika artikulations-övningar med uttalsträning. Att analysera ord i olika enheter som stavelser, morfem, suffix och prefix kan också påskynda förmågan till ljudsäkerhet

3. Ljudhantering

Denna faktor omfattar bland annat förmågan till ljudsegmen-tering, att dela upp enheter i fonem och ljudsyntes, att sätta ihop fonem till större enheter. Även att genomföra mentala operationer med fonologisk information av olika stora enheter som satser, morfem, stavelser eller fonem ingår, men kräver en högre utvecklad fonologisk förmåga. För att skriva krävs till exempel att man kan segmentera ett ord i fonem som i sin tur representeras av olika grafem.

Åtgärder för denna faktor kan bestå av undervisning om ord och för unga personer kan olika språklekar med syfte att träna upp den fonologiska medvetenheten vara till nytta.

4. Ljudhantering tid

För att upprätta representationer av ljudsekvenser i minnet behövs en viss processhastighet (Kipp & Mohr, 2008). Om inga representationer upprättas krävs att man fortsätter att arbeta på fonemnivå vilket är både tidskrävande och tar mycket mental energi i anspråk. Ett tecken på att personer med dyslexi har svårigheter med att bygga upp representationer ser man på den långsamma läsningen och på de fel de ofta gör på korta frekventa ord.

Denna faktor hänger ihop med faktorn ovan men här avspeglas med vilken enkelhet och snabbhet förmågan kan genomföras. Om en person avviker på denna faktor måste hänsyn tas till den nedsatta förmågan bland annat genom förebyggande insatser och kompensatoriska åtgärder i undervisningssituationer.

FONOLOGIA

52

KAPITEL 5

Tolkning och analys

5. Benämning

Denna faktor innehåller bland annat förmågan till att enkeltoch snabbt hitta ord eller namnge föremål. För att klara dettabehövs en snabb och automatiserad åtkomst till det mentalalexikonet. Vid benämning finns inget objekt representerat ifonologisk form utan åtkomst till representationen sker genomperceptuell och semantisk information. När väl representationenär nådd måste personen använda den som en grund för atthitta den fonetiska koden för ordets uttal. Precis som ovan måstehänsyn tas till den nedsatta förmågan genom förebyggandeinsatser som längre tid och kompensatoriska åtgärder, som attfå lyssna på text istället för att läsa själv.

6. Minne

Elever med verbala minnessvårigheter har särskilda problemmed att bilda fonologiska och ortografiska representationeri samband med fonologisk bearbetning. Därför har de intesällan stavningssvårigheter. De kan ha denna svårighet medbearbetning på grund av en allmänt reducerad förmåga attkunna associera till ord i minnet utifrån fonologisk information.Det betyder att även om en elev har arbetat upp en rimligfärdighet i fonologisk bearbetning så sätter problemen medatt associera till ord och återkalla ord ur minnet en gräns föravkodningens snabbhet och säkerhet under läsningen. Dettadrabbar även läsförståelsen då ord och satser ska hållas iminnet, analyseras och bilda en syntaktisk helhet.

Ebbinghaus (Murdock, 1985) studerade fenomenet överinlärning som än idag har giltighet vid minnesträning och går ut på att man fortsätter att öva redan inlärda företeelser för att kunna nå automatiska processer.

Minnet använder sig av tre processer i sin bearbetning av information.

1. Kodning – information införlivas i minnet.

2. Lagring – behållning av information i minnet.

3. Framplockning – från vår mentala databas hämtar vi information.

FONOLOGIA

53

KAPITEL 5

Tolkning och analys

Kodning innebär att inkommande sensoriska impulser översätts till en neurologisk kod. Väl inne i systemet måste informationen bearbetas på olika sätt för att slutligen kodas i minnet. När vi senare behöver informationen måste det finnas ett sätt att plocka fram den. Detta sker genom att systemet får ledtrådar som det reagerar på (Karlsson, 2007).

De minnesträningsprogram som har tagits fram har tyvärr bara fungerat kortvarigt och inte heller haft en positiv transfereffekt.

Fonologisk förmåga hos individer med svenska som andraspråkDe fonologiska funktioner som mäts med Fonologia är valda för att vara språkoberoende genom att i så hög grad som möjligt använda nonord i prövningarna. För att kunna tolka resultatet av Fonologia hos individer som har svenska som andraspråk är det viktigt att ta hänsyn till hur väl testpersonen behärskar det svenska fonemsystemet. Forskning har visat att fonologiska svårigheter är språkoberoende. Med det menas att om man har svårigheter på ett språk så har man det även på ett andra och tredje. Dessa språksvårigheter kan dock uppvägas av ortografiska, syntaktiska och semantiska kunskaper i språket.

Christina Hedman har i sin avhandling (2009) följt 30 deltagare vilka var indelade i tre grupper. En undersökningsgrupp med spansk-svensktalande elever vilka lärarna ansåg hade läs- och skrivsvårigheter, en kontrollgrupp med spansk-svensktalande elever som inte hade några svårigheter samt en kontrollgrupp enspråkiga elever med dyslexi varav fem var spansktalande och fem svensktalande. Eleverna testades på båda språken och resultaten placerades in i ett dyslexikontinuum med grade-ring från stora till inga svårigheter, där syftet var att kunna få en så tydlig bild som möjligt av elevernas förmåga. Generellt visade de låga testresultaten hos andraspråkseleverna med läs- och skrivsvårigheter också att de hade höga indikationer

FONOLOGIA

54

KAPITEL 5

Tolkning och analys

på dyslexi. Avhandlingen visar att dessa elever behöver särskilt mycket stöd i utvecklingen av sitt första- och andraspråk. Studien visar att det kan finnas stora olikheter hos personer med dyslexi vad gäller fonologisk förmåga och avkodning. Trots problemen med fonologisk bearbetning, fanns det elever som inte visade några avkodningsproblem vid högläsning.

FONOLOGIA

55

KAPITEL 5

Tolkning och analys

FallbeskrivningarMarkus 11 årBakgrund

Markus går i årskurs 5 i en F-6 skola med 22 elever i klassen. Han har gått på samma skola hela sin skoltid. I klassen arbetar en klasslärare samt en resursperson. Klassen har bytt lärare vid flera årskursövergångar.

Markus upplever att han inte hinner med alla uppgifter i skolan under en lektion eller en skoldag och tycker det är jobbigt att läsa. Markus har flertalet extra anpassningar såsom färre glosor i engelska, tillgång till ILT Inläsningstjänst samt till Legimus. Han får även läshjälp vid matematikprov och går på skolans läxhjälp en eftermiddag i vecka. På läxhjälpen arbetar Markus främst med att hinna ikapp i de olika ämnena. Läraren upplever att Markus har en långsam arbetstakt och att han blir orolig då han inte hinner med. Läraren har meddelat att Markus resultat vid olika prov ligger lågt för årskursen. Föräldrarna upplever att Markus mer och mer, kommer efter i sin utveckling. Markus mamma säger sig ha dyslexi och berättar att hon hade det svårt under sin skoltid.

Dela via e-post

Tillbaka

iPad 13:44 99 %

Stäng

-3

-2,5

-2

-1,5

-1

-0,5

0

Avkodning (-1.46)




Benämning (-0.40)

Minne (-0.61)

FONOLOGIA

56

KAPITEL 5

Tolkning och analys

Profilen visar att Markus starka sidor är minnesfunktionerna. Han har betydande avkodningssvårigheter som bottnar dels i en ljudosäkerhet, dels i svårighet med ljudhantering. Profilen visar också på ringa benämningssvårigheter.

Resultat Antal rätt Z-värde Tid (sek) Z-värde

1. Alfabetet 10 - 98 -

2. Ljudsubtraktion 5 -0,99 229 -

3. Eftersägning 2 -1,78 31 -

4. Vilket nonord? 4 -1,50 181 -

5. Högläsning ord 17 -1,88 - -

6. Högläsning nonord 15 -1,05 - -

7. Ordmobilisering 19 0,66 - -

8. Korttidsminne Nivå 5 2,09 81 -

9. Arbetsminne Nivå 3 -0,87 52 -

10. Vilket ordpar? 10 1,12 164 -1,29

11. Vilket nonordpar? 4 -0,85 137 0,27

12. Snabb benämning 50 - 55 -1,45

När man tittar på de enskilda resultaten för varje delprov visar de att Markus klarar av alfabetet inom en rimlig tidsgräns. Han är inte medveten om att en bokstav kan låta på olika sätt beroende var den placerats och att samma språkljud kan ha olika grafem.

Det tar lång tid för honom att ta bort ett bokstavsljud och bilda ett annat nonord. Att kunna ta bort olika ljudmässiga byggstenar är viktigt för att elevens läsning ska kunna fungera men även för att man ska kunna förstå vad man läser.

Avkodningen är inte automatiserad då han endast hinner läsa 17 ord och 15 nonord korrekt vilket ligger långt under genomsnittet för hans ålderskategori. Den dåliga avkodningen bottnar i en ljudosäkerhet. Markus har svårt att tolka, lagra och bearbeta fonem.

Markus har ett gott korttidsminne då han minns så mycket som fem sekvenser. Resultatet av arbetsminnet visar på att han ligger på genomsnittet i hans åldersgrupp men den ineffektiva läsningen belastar specifikt arbetsminnet mycket.

Sammanfattningsvis kan man säga att Markus har betydande fonologiska svårigheter då han hamnar lågt på flera faktorer.

Längst ned till höger visas ett totalt z-värde som är ett medelvärde av z-värdena för samtliga delprov. Ju mer negativt detta värde är desto större är de fonologiska svårigheterna.

Totalt z-medelvärde: -0,58

FONOLOGIA

57

KAPITEL 5

Tolkning och analys

Adam 15 årBakgrund

Adam knäckte inte läskoden förrän i årskurs 5 och har alltid haft det kämpigt med att läsa och skriva. Han anser att inte har fått tillräcklig med hjälp och stöd under sin skoltid. När övriga klasskamrater har läst några sidor i en bok så har han bara kommit till första sidan. Han berättar att han gissar när han läser. När han ska läsa på inför prov får han hjälp av sina föräldrar som läser högt och förhör honom.

Vid överlämningen till högstadiet framkom det att Adam hade varit sen i sin läsutveckling men att läsningen hade utvecklats normalt sedan dess.

Adam är studiemotiverad och vill gärna höja sina betyg. Han upplever svårigheter med koncentrationen när han läser och oroar sig över att det ska märkas att han har svårigheter. Profilen visar att Adams starka sidor är att hantera ljud. Han är relativt säker på hur ljuden låter och för att laborera med dem behöver han inte mer tid är genomsnittet för sin åldersgrupp. Han är dock inte helt ljudsäker och har avkodningssvårigheter. Det verbala minnet fungerar heller inte optimalt och de största svårigheterna har Adam inom området benämning. Att plocka fram ord ur minnet och att benämna objekt tar mycket tid och kraft för Adam.

Dela via e-post

Tillbaka

iPad 13:44 99 %

Stäng

-3

-2,5

-2

-1,5

-1

-0,5

0

Avkodning (-0.38)




Benämning (-2.70)

Minne (-0.48)

FONOLOGIA

58

Tolkning och analys

KAPITEL 5




3. Eftersägning 7 -0,16 42 -

4. Vilket nonord? 8 0,14 144 -


6. Högläsning nonord 37 0,60 - -

7. Ordmobilisering 10 -1,11 - -

8. Korttidsminne Nivå 4 -0,19 14 -


10. Vilket ordpar? 10 0,77 67 0,21

11. Vilket nonordpar? 8 -0,18 103 -0,10


När man tittar på de enskilda resultaten för varje delprov visar de att Adam tar lång tid på sig vid alfabetsuppgiften och när man ber honom rabbla alfabetet är han osäker och gör några fel.

Adam hinner läsa 33 ord och 37 nonord. Avkodningen är inte automatiserad fullt ut när det gäller längre, och för eleven, ovanliga ord. Korta, enkla och vardagliga ord är automatiserade. När Adam läser längre ord så ljudar han eller gissar ordet. Han lägger också till bokstäver och kastar om dem när han läser högt. Det blir många fel vid läsning av ord och det tar tid.

Han har svag lexikal åtkomst och ordmobiliseringssvårigheter vilket innebär att han har svårigheter med att enkelt och snabbt hitta ett ord som finns i det mentala lexikonet vilket visar sig genom den långsamma och mödosamma läsningen. Eleven tycker inte att det är någon skillnad när han läser tyst eller högt.

Adam kan ha endast ha fyra sekvenser i korttidsminnet. Han hamnar dock på genomsnittet när det gäller arbetsminne. Detta påverkar läsningen speciellt vid längre ord och vid långa komplexa meningar som ställer krav på både arbetsminnet och sekvensminnet.

Sammanfattningsvis kan man säga att Adam har betydande fonologiska svårigheter då han hamnar så lågt som han gör på benämningsfaktorn.



FONOLOGIA

59

Tolkning och analys

KAPITEL 5

Eva 28 år Bakgrund

Eva gick det Samhällsvetenskapliga programmet på gymna-siet. Eva har själv tagit initiativ till en utredning eftersom hon upplever att hon har svårigheter. Hon upplever att hon läser långsammare än andra, hinner ofta bara läsa hälften när de andra är klara och hinner inte alltid följa textremsan på TV. Ord, bokstäver och siffror blandas lätt ihop och hon missar ord vid läsning. Eva säger att hon alltid haft svårt med att läsa och skriva och läser sällan på fritiden, bara om hon måste. Lärarna har beskrivit henne som ambitiös. Hon hade relativt höga betyg och beskriver engagemang och envishet som sina styrkor. Föräldrarna bekräftar Evas styrkor och upplevelser av svårigheter. Mamma har varit ett stort stöd i skolarbetet. Hon har läst högt och coachat vid läxläsning. Eva lärde sig att läsa under andra klass men hon tyckte aldrig om läsläxorna utan sköt upp dem till sista stund.

Dela via e-post

Tillbaka

iPad 13:44 99 %

Stäng

-3

-2,5

-2

-1,5

-1

-0,5

0

Avkodning (-1.49)




Benämning (-0.63)

Minne (-1.62)

FONOLOGIA

60

Tolkning och analys

KAPITEL 5


Profilen visar att Evas starka sidor är att hantera ljud. Hon är relativt säker på hur ljuden låter och för att laborera med dem behöver hon inte mer tid är genomsnittet för sin åldersgrupp. Profilen visar att hon har avkodningssvårigheter, nedsatt verbalt minne samt ringa benämningssvårigheter.




3. Eftersägning 7 0,11 49 -

4. Vilket nonord? 7 -0,52 143 -


6. Högläsning nonord 18 -1,54 - -

7. Ordmobilisering 23 0,86 - -

8. Korttidsminne Nivå 3 -0,99 65 -


10. Vilket ordpar? 10 0,76 67 0,07

11. Vilket nonordpar? 9 0,27 112 -0,41


När man tittar på de enskilda resultaten för varje delprov visar de att Eva kan alfabetet men att hon behöver mycket tid på sig för att genomföra uppgiften. Hon har svårigheter med fonem. Detta visar resultatet på delproven Vilket nonord och Läsning nonord. Eva hinner läsa 18 nonord vilket är klart under genom-snittet för hennes åldersgrupp.

Eva har betydande svårigheter med det verbala minnet. Både vad gäller sekvenser och arbetsminnet. Detta gör läsningen ansträngande och det blir svårt att lära sig nya komplexa ord.

Hon behöver lite mer tid än vid Snabb benämning av färger än övriga i sin åldersgrupp.

Sammanfattningsvis kan man säga att Eva har betydande fonologiska svårigheter då hon hamnar så lågt som hon gör på avkodnings- och minnesfaktorn.


FONOLOGIA

61

KAPITEL 5

Fortsatt utveckling av Fonologia

Fortsatt utveckling av FonologiaUtvecklingen av Fonologia från papper till en digital version har varit omfattande. Vår avsikt är att fortsätta utveckla appen och försöka göra den än mer användarvänlig. Vi strävar också efter att förbättra normeringsdata. Bland annat kan gränsvärden och normer bygga på ett mer omfattande underlag när Fonologia nu blir tillgängligt som app. Manualtext om reliabilitet och validitet i Fonologia planerar vi att vidareutveckla. Det kan exempelvis betyda att vi utökar antal uppgifter i vissa deltest eller justerar svårighetsgraden på vissa enskilda uppgifter. Vi har även intentioner att koppla resultatprofiler till olika åtgärder och interventioner samt pröva dessa vetenskapligt.

FONOLOGIA

62

Referenser

ReferenserBaddeley, A. (2007). Working memory, thought and action. Oxford: University Press.

Castro-Caldas, A., Petersson, K. M., Reis, A. Stone-Elander, S. & Ingvar, M. (1998). The illiterate brain. Learning to read and write during childhood influences the functional organization of the adult brain. Brain, 121, 1053–1063.

Murdock, B. B. (1985). The contributions of Hermann Ebbinghaus. Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition, 11(3), 469–471.

Elbro, C. (1996). Early linguistic abilities and reading development: A review and a hypothesis. Reading and Writing, An Interdisciplinary Journal, 8, 453–485.

Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.

Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet. Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter. Doktorsavhandling. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Frith, U. (1999). Paradoxes in the Definition of Dyslexia. Dyslexia. An International Journal of Research and Practice, 5, 192–214.

Hedman, C. (2009). Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande med läs- och skrivsvårigheter. Doktorsavhandling. Stockholms universitet.

Høien, T. och Lundberg, I. (2012). Dyslexi – från teori till praktik. Natur och kultur. Stockholm.

Jacobson, C. (1998). Reading development and reading disability. Analyses of eye-movements and word recognition. Doktorsavhandling, Lunds universitet.

Karlsson, L. (2007). Psykologins grunder. Studentlitteratur. Lund.

Katz, L. (1986). Phonological deficiencies in children with reading disability: Evidence from an object-naming task. Cognition, 22, 225–257.

Kipp, K.H. & Mohr, G. (2008). Remediation of developmental dyslexia: Tackling a basic memory deficit. Cognitive Neuropsychology 25:1, 38–55.

Lacerda, F. (2008). Språkets begynnelse: Att härleda lingvistisk struktur ur löpande tal. Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 3.

Liberman, I.Y., Shankweiler, D., Fischer, F.W., & Carter, B. (1974). Explicit syllable and phoneme segmentation in the young child. Journal of Experimental Child Psychology, 18, 201–212.

Lyytinen, H., Ahonen, T., Eklund, K., Guttorm, T. K., Kulju, P., Laakso, M.-L., et al. (2004). Early development of children at familial risk for dyslexia – follow-up from birth to school age. Dyslexia, 10 (3), 146–178.

Olson 2014 R. K., Keenan, J. M., Byrne, B och Samuelsson, S. (2014). Why do Children Differ in Tir Developmeof Reading and Related Skills? Scientific Studies of Reading, 18, s. 38–54.

FONOLOGIA

63

Referenser

Pickering, S. J. & Gathercole, S. E. (2004). Distinctive Working Memory Profiles in Children with Special Educational Needs. Edicational Psychology, 24 (3) 393–408.

Scarborough, H. S. (1989). Prediction of reading disability from familial and individual differences. Journal of educational Psychology, 81 (1), s. 101–108.

Scarborough, H. S. (1991). Antecedents to reading disability: Preschool language development and literacy experiences of children from dyslexic families. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 3, s.219–233.

Snowling, M. J. (2011). Beyond Phonological deficits: Sources of Individual Differences in Reading Disability. I S. A. Brady, D. Braze & C. A. Fowler (Eds.) Explaining Individual Differences in Reading. Theory and Evidence. New York. Psychology Press.

Stanovich, K. E., & Siegel, L. S. (1994). Phenotypic performance profile of children with reading disabilities: A regression- bases test of the phonological-core difference model. Journal of Educational Psychology, 86, 24–53.

Tunmer, W. & Greaney, K. (2010). Defining Dyslexia. Journal of Learning Disabilities, 43, 229–242 DOI: 10.1177/0022219409345009

Vellutino, F.R., Fletcher, J.M., Snowling, M.J. & Scanlon, D.M. (2004). Specific reading disability (dyslexia): what we have learnt in the past four decades. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 45, 2–40.

Wolf, M., & Bowers, P.G. (1999). The double-deficit hypothesis for the developmental dyslexias. Journal of Educational Psychology, 91, 415–438.

Ziegler, J.C., & Goswami, U. (2005). Reading acquisition, developmental dyslexia, and skilled reading across language: A Psychlinguistic Grain Size Theory. Psychological Bulletin, 131, 3–29.

ILT Inläsningstjänst ABHeliosgatan 26

120 30 Stockholmwww.inlasningstjanst.se

Kundsupport:08-556 115 50

[email protected]

Grafisk form:Dietmar Design

Tryckeri:Brand Factory, Falun

Kopiering förbjuden!Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

@ 2018 Anna Fouganthine, Christer Jacobson och ILT Inläsningstjänst AB, Stockholm

Version 1:1

ILT Inläsningstjänst ABHeliosgatan 26

120 30 Stockholmwww.inlasningstjanst.se

Kundsupport: 08-556 115 50

[email protected]

Grafisk form: Dietmar Design

Tryckeri: Brand Factory, Falun

Kopiering förbjuden!Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

@ 2018 Anna Fouganthine, Christer Jacobson och ILT Inläsningstjänst AB, Stockholm

Version 1:1

Ansvarig utgivare: Anna Fouganthine, Fil Dr Specialpedagogik/Dyslexi Christer Jacobson, Docent i pedagogisk psykologi

manual fonologia - ilt inläsningstjänst...fonologia 3 introduktion kapitel 1 introduktion...

Documents