läsa och skriva i alla ämnen – sammanhang för lärande ... · läsa aktivt och förställa sig...
TRANSCRIPT
Idag 6/11
• Förhållningssätt, medveten reflektion och kollegialt lärande – professionalism
• Elevers textvärldar – vad innebär det att läsa och skriva i vår tid?
• Vikten av språkutvecklande förhållningssätt • Vikten av en helhetssyn på elevers läs- och
skrivlärande• Hur översätter vi Lgr11? Hur designar vi
undervisning och varför?
Medveten reflektion, kollegialt lärande
• Tänka om och reflektera kring praktikför att utveckla praktik• Dokumentera• Genom teori se på praktik• Genom praktik se på teori
Läsly&ets modell för kollegialt lärande
Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det?
(Timperleys modell för professionellt lärande (i svensk bearbetning av Minten 2013:28)
Viktig fråga om ’beprövad erfarenhet’
• Beprövad erfarenhet är: erfarenhet som är beprövad. •Ovanstående kräver distans och reflektion.
Det kan ske genom egen distans och reflektion men framförallt genom medveten reflektion tillsammans med kollegor i samma profession.
En stark samarbetsdiskurs (Langelotz 2014)
• Studiecirkeln som modell• Allas röster• Ingen expert•Handledarens roll:v Språkdidaktisk expert v Samtalsledare
)
PROFESSIONELLA FÖRHÅLLNINGSSÄTT
• Baserat på forskning, beprövad erfarenhet och styrdokument
• Medveten reflektion
• Hur översätter vi Lgr11? Hur designar vi vår undervisning och varför?
Teoretiska perspektiv
Catarina Schmidt
• Lingvistiska perspektiv
• Kognitiva psykologiska perspektiv
• Sociala och kulturella perspektiv (sociokulturella perspektiv)
• Sociologiska perspektiv
Barns och ungas textvärldar
• Digitala • Multimodala • Intertextuella • Skönlitterära • Populärkulturella • Kommersiella • Genus • Flera medier
(Medierådet, 2010, 2013, 2015; Schmidt, 2013, 2016)[email protected]
Vikten av sammanhang• Många texter, flera medier• Mycket som konkurrerar om uppmärksamheten• Nå förståelse för ord och begrepp, befästa dem och
använda i egen kommunikation • Nå förståelse för texters innehåll, dra slutsatser och
nå ämneskunskaper• Kunna granska och jämföra texter kritiskt
Demokratisk medborgarfostran och värdegrundsarbete
Samtidigt som eleverna läser och skriver och genomde sätt som de erbjuds att läsa och skriva på
YTTRANDEFRIHET
IGENKÄNNING
DELAKTIGHET
Läsa och skriva i vår tid
Meningsskapande
Användatext
Kritiskt granska
Kodning
(Luke & Freebody, 1999)
Vilka fler ord börjar på f som i fakir?
Eller på s som i snor Eller på l som i löss
Finns det fler ord som slutar på –ir?
fakirbankir snofirkefirtrufirlurirkurir
Vad betyder orden?Finns ordet eller har du hittat på ett eget? Vad betyder ditt ord?Vem eller vilka bestämmer vilka ord som finns?Varför blir det röda vågor under?Vad heter fakir på ditt språk?
Vilka läsprofiler finns i klassen?
• Låt eleverna dokumentera/skriva ner vilka
texter de använder, läser och själva skapar,
författar (läslogg, läsjournal)
• Vilka berättelser återkommer, vilka karaktärer
återkommer, vilka intertextuella möjligheter
framkommer?
• Vilka kopplingar kan göras till undervisningens
innehåll?
(Schmidt, 2016)
Skolverket, 2016 (Westlund) skärmdump 23/1 [email protected]
Automatiserad avkodning
• För att kunna läsa vad som står på raden • Nödvändig grund för läsförståelse • Följ eleverna i deras läsutveckling • Stötta eleverna i deras läsutveckling • Organisera för individuell och gemensam
läsning
Menings-skapande
genom texter
Text-använd-ning
Kri;sk text-u<orskning
Kodning av
texter
(Luke & Freebody, 1999)
Vad innebär egentligenspråkutvecklande undervisning?
När samt varför kan sådanundervisning sägas vara framgångsrik?
Ett första svar
• Möjlighet 1ll lärande i kontext• Tillfällen 1ll interak.on • Läraren ger språklig stö5ning
(Gibbons, 2012; Hajer & Meestringa, 2015; Schmidt, 2018)[email protected]
1. Organisation och design av undervisning
2. Interaktiv stöttning i klassrum
1. Undervisning som motiverar
2. Elever som bjuds in och blir delaktiga
Ett andra svar
• Eleverna får möta språk och skri6språk i sammanhang där ämnesinnehållet görsbegripligt och används i deras egen kommunika:on,
• Innebär språkanvändning där elever blir delak:ga och där språkets formella aspekter successivt integreras
• Tar sin utgångspunkt i det en elev kan just nu.
•Studeramodelltexter
•Skriva text ihop
•Bygga uppkunskap
•Skriva egentext
Fas 4 Fas 1
Fas 2Fas 3
Går det för långsamt från fas 1 Dll 4?
•Studeramodelltexter
•Skriva text ihop
•Bygga uppkunskap
•Skriva egentext
Fas 4 Fas 1
Fas 2Fas 3
Eller för fort?
Världens vatten årskurs 6
Lektion ett • Lärarstyrd diskussion utifrån
textbok Geografi. • Frågeställningar utifrån
kursplan geografi samt del 1 Lgr 11 – via padlet (varför havet måste skyddas, om dricksvatten, var de stora haven och floderna heter och var de finns).
• Presenterar Pedagogisk plan –vad, varför och hur (Lgr 11).
• Instruktion pararbete: ta reda på fakta om ett hav/en sjö eller en flod i världen.
• Textbok, internet
Lektion två • Samma instrukLon igen.• ”Boken, Atlas, Google, padlet
och internet naturligtvis då, jag vill bara aQ ni tänker på från vilka källor, har ni tagit uppgiRen från Wikipedia så skriver ni det”
• LoQar ut hav, sjö eller flod• Elever arbetar två och två –
ska redovisa genom PowerPoint-presentaLon.
Lärarens instruktion (inledningsfas)
”Vad de har betytt för människor, varför är de här sjöarna viktiga för människor, vilka stora städer finns runt omkring och likadant med floderna, hur rinner floden, hur ser det ut med befolkning längs med den här floden (….) så att ni inte bara får med var den ligger, hur lång den är o.sv utan lite mer runt omkring”.
Mellanfas – flera lektioner
Mellanfas – flera lektioner• Eleverna arbetar två och två • Läraren går runt (visar ofta
på textboken)• Många försvinner från
klassrummet.
Slutfas • Varje par redovisar för
resten av klassen • Resten av klassen lyssnar
START
•HELKLASS •LÄRARENS TAL DOMINERAR •VISS DIALOG – VISSA ELEVER •SLUTNA FRÅGOR ELLER FRÅGOR AV PRAKTISK ART•FILM SOM MONOLOG ELLER DIALOG
MELLANFAS
•INDIVIDUELLT ARBETE /ARBETE I GRUPP •INTERAKTION LÄRARE + EN ELEV •SÖKA ”FRITT” ELLER MED STÖD ELLER TILLSAMMANS •KOPIERA UTAN KÄLLKRITIK ELLER DRA SLUTSATSER OCH GRANSKA• ”RÄTT OCH FEL” ELLER PRÖVANDE, REFLEKTERANDE
AVSLUT •TVÄRGRUPPER – INTERAKTION ELLER SUMMATIVT
SPRÅKANVÄNDNING
(Schmidt & Skoog, 2017)
Språket är vårt främsta redskap
• Använd innehållet i meningsfullasammanhang och skapa möjligheter för attbefästa ord och begrepp
• Använd innehållet och fördjupa det• Visa på sammanhang• Involvera eleverna, låter dem aktivt använda
orden och begrepp• Undervisningssammanhang som är möjliga attindividanpassa
Mot förståelse för vattnets faser
• Vatten som stelnar och blir till fast form (is) som smälter och blir till flytande form och som värms upp och kondenseras….
• Hur förklara, hur visa, hur konkretisera?
Från det konkreta till det abstrakta via ett alltmer ämnesspecifikt språk.
Källor
• Hur drar vi slutsatser från den tryckta boken i jämförelse med webbsidan eller de källor vi hittar via sökfunktioner?
• En källa i taget och succesivt jämföra och dra slutsatser.
Planering termin för termin
• Vilket ämnesinnehåll? • Vilket texttyper kan vi undervisa om i relation
till undervisningens innehåll? • Hur kan samma innehåll utnyttjas för flera
texttyper? • Hur kan samma innehåll innebära multimodalt
textskapande?
Ämnesövergripande undervisning
• Hur kan lärare samarbeta? • Vilka texter skriver lärare och eleverna i ämnet
svenska utifrån det som samtalas om och dras slutsatser från i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen?
• På vilket sätt kan olika typer av texter liksom texter från olika medier komplettera varandra och stödja elevers lärande inom ett visst ämnesområde?
1. Hur närmar vi oss ett ämnesinnehåll?
• Vilken förförståelse finns? • Vad ska och vill vi lära oss mer om?• Vilken film eller bild kan vi samtala om som en
brygga till nästa och nästa text?• Vilka rubriker och bilder finns i texten?• Ämnesspecifika begrepp/fenomen• Vem eller vilka kan vi bjuda in?• Vilka ämnen kan integreras/mötas?
(Gibbons, 2006)
2. Hur samlas fakta och skapas kunskap?
• Tillsammans, i par, på egen hand?• Sammanställa, dokumentera – hur?• Grafisk illustration, tankekarta, modeller• Föra journal över iakttagelser• Pröva hypotes – dokumentera
(Gibbons, 2006)
3. På vilket sätt struktureras innehållet?
• Tabeller, diagram• Över- och underteman som hänger ihop• Tankekarta som renskrivs och fylls på • Wiki, bloggar• Kortfilmer • Lärande vägg med citat, bilder, texter som växer
allteftersom • Tillsammans, i par, på egen hand
(Gibbons, 2006)
Du har inte läst en text förrän du pratat om den
Sammanfatta Ställa frågor Före, under och efter Klargöra Förutsäga
(Palinscar & Brown, 1984)
Men vi kan prata om ochupptäcka litteratur på flera sätt
Förundran, engagemang,
känslor
Reflekterande och kritiskt
Funktionellt, ändamålsenligt
Läsa aktivt och förställa sig handlingen framåt
(Langer, 2011; Schmidt & Jönsson, 2017)[email protected]
ATT VARA UTANFÖROCH KLIVA IN
När jag ser framsidan …
Nu när jag vet vad boken handlar om …
ATT RÖRA SIG BORTOMNu vet jag mer om detta och nu vill jag lära mig mer om …
Jag ska skriva en ny berättelseom samma person …
ATT OBJEKTIVERADen påminner om en annan bok jag läst …
Jag har varit med om något liknande själv …
ATT VARA IOCH RÖRA SIG
Jag tror att det här kommer hända …
Det måste vara så att …
ATT STIGA UROm jag hade mött en …
Jag har också varit på …
Så tycker inte jag …
Röra sig genom texten på flera nivåer
• Vem eller vilka handlar berättelsen om? • Vem är det som berättar? • Vilken plats är vi på? Vad tror du?• Vad tror du kommer hända?
Att ta till sig och använda strategier
• Upptäcka tillsammans• Successivt integrera strategier• Ge särskilda namn, använda viss symbol och
visst namn för varje strategi
MÅL: Läsa, förstå och kritiskt granska texter
Induktiva och deduktiva utgångspunkter
• Utgå från det eleven kan • Ålder spelar roll • Kunna använda för att förstå (tillämpa)• Balans innehåll och form
INNEHÅLL
• När det ändrar sig, när det blir svårt • En potatis kvar och en stenbumling i poolen • Hungsnöd och bomber • Flykt, val, liten båt och stort hav • Räddning, eller? Främlingar, Här bor vi
SPRÅKANVÄNDNING
• Egna tankar utifrån bara bilderna – bilderna utan skrift
• Vad är det att fly? Vad är det att rymma?
• Egen fortsättning – vad tror du händer nu?
• Känner du någon som har fått fly med sin familj? Vad är
deras berättelse? Har vi flyktingar i Sverige och varför?
• Snällpudlar, surpudeln och Ullis, Ludde och Katta
• Hem och platser – kan man ha flera hem och flera platser
som är viktiga?
• Familj och släkt – vad är en familj, var bor din familj och din
släkt?
• Intervjua någon som har flytt.
• Hur gör när man ångrar sig, har du ångrat dig någon gång?
FORM OCH STRUKTUR
• Jämföra ord på olika språk: semester, potatis, smågodis, soppatorsk
• Arbeta med adjektiv och synonymer: jobbigt, sorgligt, härligt, kanonbra
• Längsta ordet i berättelsen• Alla ord på en bild • Talstreck, dialog • Kort vokalljud – långt vokalljud
Om detta talar man endast med kaniner (Anna Höglund)
Jag kom till världen en vårdag för tretton år sedan. Jag ångrade mig nästan genast.
”Ibland tror folk att man överdriver. Som när jag var liten och inte ville gå på barnkalas.De tror att man larvar sig. De fattar inte allvaret, att det finns en gräns för vad man orkar med. Själv blev jag med tiden rätt bra på att säga nej.
”Det var hemskt, men samtidigt skönt, att det fanns ett ord för det. Andra kaniner före mig hade känt samma sakoch gett det ett ord. Det är nästan som ett slags gemenskap.
”Egentligen gillar jag andra människor.Men jag behöver vara ensam för att inte tunnas ut, eller börja tycka likadant som den jag för tillfälletbefinner mig i samma rum som.”
INNEHÅLL
• Att andra inte fattar allvaret: att det är svårt. • Att det är lättare att säga nej, men att Kaninen
drömmer om att våga. • Hur det kan ändra sig helt plötsligt och så bli
svårt igen. • Att andra HAR varit med om samma
MENINGSLÖSHET och hur det hjälper.
SPRÅKANVÄNDNING
• Egna tankar utifrån bara bilderna – välj en bild och skriv en text (kanske en viss genre)
• Dina tankar om Kaninens situation och dina bästa råd till Kaninen.
• Vad vår vi veta om Kaninens familj? Beskriv relationen mellan Kaninen och hens morfar.
FORM OCH STRUKTUR
Ord och begrepp:• Vilka ord och begrepp används för att uttrycka känslor och
sårbarhet i den här berättelsen? Jämför den här berättelsen med någon annan berättelse om människors strävan efter en större gemenskap:• Stilistiska skillnader • Innehållsliga skillnader På vilket sätt samspelar skrift och bild med varandra i den här texten? • Välj en sida och gör en analys som presenteras visuellt
med inspelad röst och skriven text genom något digitalt hjälpmedel.
Kritiskt granska texter?
• Utforska, ställa frågor• Alla texter• Alla frågor• Ytterst en fråga om demokrati
(Bergöö & Jönsson, 2012; Schmidt, 2016)[email protected]
KRITISK TEXTGRANSKNING
Att kunna granska och källkritiskt bedömainformation är nödvändigt för att på ett säkert sättkunna använda internet för kunskapsinhämtning. I och med digitaliseringen har antaletinformationskällor vuxit, liksom behovet av attsnabbt kunna utläsa vad som är konspirations-teorier och vad som kan anses vara legitima källor.
DEMOKRATIUTREDNINGEN 2015
Digital kompetens i en digitaliserad värld
• Nya skrivningar i Lgr 11 (2018): kunna använda digitala redskap och teknologi och förstå grunden för kodning.
• Kunna kritiskt granska och ta ansvar för sitt digitala användande – källkritisk förmåga.
• Barn i Sverige exponeras för och tar del av sociala medier från mycket tidig ålder (Medierådet, 2015, 2017).
• Användandet av sociala medier ger möjligheter till olika åsikter – och till desinformation.
Kritiskt textgranskning
• Varifrån kommer texten?• Vem eller vilka är avsändare? • Vem kan man vara? • Vem kan man inte vara? • Hur vet vi det? • Kan vi förändra texten? • Vill vi det och varför?
Kritiskt tänkande med fötterna i
värdegrunden…..
• TILLGÅNG
• DOMINANS
• MÅNGFALD
• DESIGN & FÖRÄNDRING
(Janks, 2010)
• Alla människors lika
värde
• Förståelse för andra
människor
• Ingen ska utsättas för
diskriminering på grund
av kön, etnisk
tillhörighet, religion (…)
(Lgr11 s. 7)
Med litteraturens hjälp (Nussbaum, 2010)
• Se den andre • Se sig själv • Se varandra • Ge sammanhang åt fenomen• Omvärldskunskap • Se likheter mellan människor • Se skillnader mellan människor
Förundran, engagemang,
känslor
Reflekterande och kritiskt
Funktionellt, ändamålsenligt
”En tjej som heter Admin .”
”Admin!”
(Elin, Martina, Maria, Amanda, nio år)
Vem har hittat på goSupermodel?
Amal, 11 år ifrågasätter VIP Om du vill bli en rik;g medlem då måste du betala med rik;ga pengar bara för a> kunna spela vissa spel, och ibland kan du inte göra vissa saker utan VIP och då får de folk a> betala. Först spelar du gra;s och du blir beroende och du utvecklar e> begär a> du bara måste göra det och på det sä>et tjänar de pengar bara för a> du måste betala för VIP. Och då började bli trö> på hela grejen.
Att bli en sån som läser:identitetsskapande socialisering
Vi ser oss själva genom berättelser, vi ställer frågor om oss själva och andra.
Barn och unga behöver läsande förebilder.
Vi blir aldrig helt färdiga –och det är som det skall vara
Läslyftet är en process.Lycka till med ert viktiga arbete nu, i morgon och framöver!
Säg nej, vila, ta ett steg till och arbeta framåt.
Referenslista Bergöö, K. & Jönsson, K. (2012). Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur. Cummins, J (2001). Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. Los Angeles: California Association for Bilingual Education. Cummins, J. (2000). Andraspråksundervisning för skolframgång. I Kerstin Nauclér, red: Symposium 2000. Ett
andraspråksperspektiv på lärande, s. 1-22. Stockholm: HLS förlag. Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med
andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Janks, H. (2010). Litearcy and power. New York: Routledge Langer, J. (1995). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos. Laursen, H, red. (2015). Litteracitet och språklig mångfald. Lund: Studentlitteratur. Lindberg, I. (2005). Språka samman. Om samtal och samarbete i språkundervisningen. Stockholm: Natur och Kultur. Luke, A. & Freebody, P. (1999). Further notes on the Four Resources model. Reading Online.
Molloy, Gunilla (2007). När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. Nussbaum, Martha (2010). Not for profit. Why democracy needs the humanities. Princetown: Princetown University Press. Palinscar Sullivan, A. & Brown, L. A. (1984). Reciprocal Teaching of Comprhension – Fostering and Comprehension –Monitoring Activities. Cognition and Instruction 1 (2), s. 117-175. Ricoeur, P. ( 1992). Oneself as another. Chicago: University of Chicago Press. Skolinspektionen (2011) . Skolornas arbete med demokrati och värdegrund, www.skolinspektionen.seSkolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. Spelo (2015). Tjejspel. http://tjejer.spelo.se
Street, Brian (1993). Cross-Cultural Approaches to Literacy. Cambridge: Cambridge University Press. Wedin, Å. (2010). Att läsa och skriva på sitt andraspråk. I Nigel Musk & Åsa Wedin, red: Flerspråkighet, Identitet och lärande, s. 173-191. Lund: Studentlitteratur.