lärare och kvalitetsdebatten - diva-portal.org131735/fulltext01.pdf · sammanfattning i den här...
TRANSCRIPT
UPPSALA UNIVERSITET Examensarbete C
Företagsekonomiska institutionen Vårterminen 2007
Lärare och kvalitetsdebatten
En studie av Dagens Nyheters debattsidor
Handledare: Caroline Waks Författare: Arvid Nordquist Magnus Broberg
Sammanfattning
I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters
debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hur
lärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används
Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen
indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad.
Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig
inte på något sätt på marginalen. Kommunen däremot lyser med sin nästintill absoluta
frånvaro. Den övergripande riktningen i debatten är att kvalitet nås genom en stärkt
lärarprofession. De övergripande teman som finns i debatten utgår ifrån lärarprofessionens
centrala betydelse.
Innehåll
1 Inledning och syfte .......................................................................................................... 1 2 Metod ............................................................................................................................. 2
2.1 Avgränsning, sökning och urval ............................................................................. 3 2.2 Pierre Bourdieus teorier .......................................................................................... 4
2.2.1 Fält ................................................................................................................ 5 2.2.2 Kapital .......................................................................................................... 5
3 Artiklarna ........................................................................................................................ 6 3.1 Lärare ..................................................................................................................... 7
3.1.1 Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ..................................................... 7 3.1.2 Enskilda lärare .............................................................................................. 8
3.2 Politiker .................................................................................................................. 9 3.2.1 Vänsterpolitiker (s + v).................................................................................. 9 3.2.2 Högerpolitiker (m + kd + fp + c) .................................................................. 10
3.3 Skolverket ............................................................................................................. 12 3.4 Intresseorganisationer ............................................................................................ 12 3.5 Akademiker ........................................................................................................... 13
4 Analys ............................................................................................................................ 14 4.1 Fältet ..................................................................................................................... 14 4.2 Aktörer .................................................................................................................. 15 4.3 Aktörernas åsikter – sammanställning .................................................................... 16
4.3.1 Lärarna ......................................................................................................... 16 4.3.2 Vänsterpolitiker ............................................................................................ 16 4.3.3 Högerpolitiker .............................................................................................. 17 4.3.4 Kommun ...................................................................................................... 17 4.3.5 Skolverket .................................................................................................... 17 4.3.6 Näringsliv .................................................................................................... 17 4.3.7 Akademiker .................................................................................................. 18 4.3.8 Övriga .......................................................................................................... 18
4.4 Debattämnen ......................................................................................................... 18 4.4.1 Professionen ................................................................................................. 18 4.4.2 Organisationen ............................................................................................. 19 4.4.3 Granskningen ............................................................................................... 19
5 Resultat .......................................................................................................................... 19 6 Avslutande diskussion utifrån Bourdieu ......................................................................... 20 7 Förteckning över debattartiklar ....................................................................................... 22 Referenser ............................................................................................................................ 27
1
1 Inledning och syfte
Offentlig sektor har under senare år präglats av ökade krav på modernisering och granskning
(Sahlin-Andersson & Waks 2006, Nytell 2006). Man strävar efter att modernisera offentliga
verksamheter för att dra nytta av metoder som traditionellt härstammar från den privata
sektorn. Decentralisering och marknadstänkande i verksamheter sätter fokus på centrala
bedömnings- och jämförelsegrunder. Hur säkerställer man kvalitet och möjliggör jämförelser
av verksamheter i en högt decentraliserad organisation? Granskningen ökar i samhället, vilken
betydelse har denna utveckling för professioner i de granskade verksamheterna?
Det svenska skolsystemet har upplevt en betydande reformering under 1900-talets slut (Nytell
2006, s.11). Till förändringarna hör reformer rörande exempelvis gymnasiet, betyg och
friskolor (Wiklund 2006, s.99) samt kommunaliseringen som innebar en delegering av
styrningen av skolan till kommunerna. Skolverket, som bildades i början av 1990-talet,
tillkom som ett led i samhällets omstrukturering med moderna managementtankar rörande
styrning, organisation och kvalitetssäkring inom offentlig sektor. Skolverket infördes inte för
att fungera som styrande myndighet. Skolverkets uppgift var att stötta den numera
decentraliserade skolan genom att tillhandahålla kunskap och kompetens gällande
styrningsfrågor och samtidigt granska skolan för att se till att kvalitetsmålen uppfylldes. En ny
ansvarsfördelning för skolan ritades upp mellan stat och kommun, en fördelning som förlitade
sig på lärares och rektors förmåga att på lokal nivå utforma innehållet för den moderna
skolan, med stöd av det centrala Skolverket. Skolan organiserades om för att möta moderna
idéer inom organisation och management. Marknaden infördes som mekanism, där lokala
enheter strävade efter att nå resultat på samma sätt som affärsmässiga organisationer.
Samtidigt utvecklades metoder för att via mål och visioner styra den lokala enheten (Nytell
2006). Tilltron sattes vid att de professionella, det vill säga lärare och rektor, på lokal nivå
hade tillräcklig förmåga att säkerställa kvaliteten på utbildningen. Både elever och lärare
skulle dra nytta av den moderna skolan som baserades på aktuell forskning, där professionen
hade ansvar för utbildningen (Sahlin-Andersson & Waks 2004).
På senare år har dock den statliga kontrollen av skolverksamheten ökat. Målet är att kunna
erbjuda en nationellt likvärdig skola som också ska kunna jämföras internationellt (Sahlin-
Andersson & Waks 2004). För att tillgodose ökade krav på kvalitet och jämförbarhet och på
grund av det delegerade ansvaret i och med kommunaliseringen av skolan har regeringen ökat
granskningen av skolan. Det har gjorts genom att Skolverkets resursverksamhet organiserats
2
under en nyskapad myndighet, Myndigheten för skolutveckling. Skolverket fungerar numera
endast som tillsynsmyndighet.
Eftersom lärarens roll och ansvar i den nya skolan inte är centralt definierade, utan skiljer sig
både mellan och inom kommuner så varierar styrprinciper, målsättningar och i slutändan
kvaliteten av utbildningen mellan olika skolor. Decentraliseringen av skolväsendet, med färre
regler och tydligare mål, ökar lärarens roll i styrningen av utbildningen (Sahlin-Andersson &
Waks 2006). Den nya, decentraliserade skolan, med mindre statlig styrning, ger den lokala
verksamheten och lärarna större friheter att själva välja undervisningsmaterial och
pedagogiska metoder. Omorganisationen av skolan gör att lärarna hamnar i kläm i sin
yrkesutövning, mellan de lokala och de statliga utbildningsprinciperna, utformade av kommun
respektive Skolverket. Samtidigt ökar den statliga granskningen. Syftet med granskning är att
säkerställa kvalitet i verksamheten. I ljuset av detta måste granskningen sättas i relation till
andra metoder för att säkerställa kvalitet. På så sätt kommer övergripande kvalitetsfrågor i
fokus i den här uppsatsen. Genom att undersöka den senaste tidens debatt kring skola och
kvalitetsfrågor hoppas vi få en indikation på vilka aktörer som deltar och vilka åsikter de
framför. Omfattningen av lärarnas deltagande i debatten är högst intressant eftersom den bör
kunna indikera faktorer såsom tillgång till utrymme och ställningstagande. Centrala
frågeställningar blir alltså: Vilka aktörer driver frågor i debatten, på vilket sätt diskuteras
granskning och kvalitet, och framförallt: Vad tycker lärarna?
2 Metod
I vår undersökning använde vi debattartiklar hämtade från DN-debatt. Det grundläggande
skälet till att vi har valt media, eller specifikt en ledande dagstidning för vår undersökning, är
att ”vår tids offentliga samtal äger rum just i medierna” (Wiklund 2006, s 63). Matilda
Wiklunds doktorsavhandling ”Kunskapens fanbärare” är en studie om vad den goda läraren är
på mediearenan. Denna studie utgick i likhet med vår från DN-debatt och utgör alltså en god
källa för hur DN-debatt kan betraktas i samband med skolområdet. Wiklund hävdar att media
är en källa för gemensamma uppfattningar och en del av det kulturella livet. Media står i
direkt anknytning till den offentliga diskussionen, det vill säga diskussionen som förs mellan
människor. Media och DN-debatt speglar alltså offentliga samtal och argumentationer. I DN-
debatt har skolan diskuterats flitigt de senaste åren, debatten har haft en tydlig riktning, den
har varit rikstäckande och ”varit dagordningssättande för debatt i Sverige” (Wiklund 2006, s
75). Således fanns starka skäl för oss att välja just DN-debatt. Genom att vi avgränsade oss till
3
debattsidorna hoppades vi kunna isolera tydliga argument och intressenter i vårt specifika
ämne, eftersom debattsidor öppet visar åsikter och synpunkter i frågor (Johansson 2004, s.2).
Intressenter och åsikter i debatten har behandlats med utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier
om kapital och fält (se nedan).
Naturligtvis finns det problem med att inrikta undersökningen på ett specifikt media och i det
en specifik del. Det finns inga garantier för att diskussionen som förs på DN-debatt helt
speglar skoldebatten. Det finns inte heller några garantier för att alla intressenter i ämnet ges
samma utrymme eller möjlighet att delta, detta då media i sig utgör en intressent i
sammanhanget. Dessutom finns det problem med att analysera just debattsidor. Problematiken
uppstår då det för läsaren inte alltid är klart vilket ändamål en debattartikel har. Vi har försökt
att undvika artiklar vars ändamål inte primärt fokuserar på skolan. Kriteriet för att en artikel
ska ingå i vår undersökning är att den berör frågor som kvalitet, granskning, professionalism
eller jämförbarhet i samband med skolfrågor. Trots ovan nämnd problematik så är Dagens
Nyheter ”den viktigaste dagstidningen i Sverige” och sätter en stark prägel på agendan och
opinionsbildningen i svensk debatt (Wiklund 2006, s 75).
2.1 Avgränsning, sökning och urval Vår uppsats kan inte spegla hela debatten kring skolan. Det är inte heller möjligt eller relevant
att undersöka alla gransknings- och kvalitetsfrågor som debatterats i DN-debatt. Vi har valt att
avgränsa uppsatsen till de senaste tio åren, närmare bestämt tidsperioden (970101-070101).
Tidsperioden är efter kommunaliseringen av skolan. En alltför tidsmässigt omfattande
undersökning kan ge problem att koppla argumentationer i debatten till varandra, till exempel
beroende på att reformer borde medföra en förändring av pågående debatt.
De sökningar som gjorts på Presstext har alla utgått ifrån artikeltypen ”debatt”, som är ett
sökkriterie på Presstext. För att fånga in alla de artiklar som berör vårt ämne har ett flertal
sökningar gjorts. Långt ifrån alla artiklar som uppkommit i sökningarna har använts i
undersökningen. Sökningen på Presstext har utgått från ordet skola. För att fånga in alla
möjliga kombinationer av ordet skola, såsom skolrelaterad eller skolsatsning, har vi i
sökningen använt skol*, där ”*” innebär att alla möjliga ändelser på ordet också eftersöks.
Skol* har sedan kombinerats med nyckelord: gransk*, kvalit*, styr*, lärar* samt transparens.
Dessutom har en övergripande sökning gjorts med bara skol* för att se till att så många
relevanta artiklar som möjligt inhämtas. För att ytterliggare inhämta material har en blank
4
sökning utförts under kategorin ”utbildning”, också det ett sökriterie på Presstext. Alla
sökningar har gjorts med tidsintervallet 970101-070101. Då sökresultaten har överlappat
varandra är det svårt att ge ett exakt antal artiklar som hittats i sökningarna. Vad man kan säga
är dock att det för de övergripande sökningarna rör sig om hundratals artiklar i varje sökning.
Urvalsprocessen har haft två grundläggande steg. Varje artikel tilldelas av Presstext ett mer
eller mindre förfinat ämnesord (exempel på ämnesord är skola, utbildning, lärare men kan
också vara försvar, demokrati, jämställdhet med mera). De artiklar vars ämnesord kan knytas
till skolfrågor kvarstår efter den första gallringen. Vidare har artikelns titel och innehåll
undersökts för att utröna dess betydelse för vår undersökning. Dessutom har vi försökt styra
urvalet mot att behandla skola och inte högre utbildning på grund av vårt intresse av
lärarprofessionen. Sammanlagt har 62 artiklar valts ut i vår undersökning.
Artiklarna som inhämtas i vår undersökning har sorteras i olika kategorier för att förenkla och
tydliggöra behandlingen av data. Det är också ett uttryck för hur vi strukturerat själva
undersökningen. Lärarna eller intressenter som representerar lärarna har sorterats in under en
egen underkategori för att tydliggöra denna centrala grupps position. Indelningen har i
huvudsak skett för att skapa en strukturerad gruppering av de data vi samlat in.
2.2 Pierre Bourdieus teorier För att underlätta kartläggningen av intressenternas åsikter i de frågor vi ämnar undersöka
används idéer från ett teoretiskt ramverk skapat av Pierre Bourdieu. Bourdieus huvudsakliga
område är sociologi. Genom utvecklingen av sina metoder och begrepp kan han betraktas som
en av dagens mest inflytelserika samhällsvetare (Broady 1991). Bourdieus tankevärld är
omfattande och komplicerad, vi betraktar den därför snarare som en idékälla än som en
konkret modell. En granskning av vår analys utifrån Bourdieu skulle därför sannolikt påvisa
brister i och med utelämnande av sammanhang och koncept. Bourdieus ramverk ska således
endast betraktas som en källa till inspiration för att hjälpa oss dra slutsatser i vår
undersökning. Huvudsaklig källa för beskrivningen av Bourdieus teorier är Donald Broadys
”Sociologi och epistemologi”. Denna är en samlande beskrivning av Bourdieus teorier.
Bourdieus ramverk bygger på begreppen fält, kapital och habitus. Vi använder oss dock
endast av begreppen fält och kapital. Bourdieus tankar kring fält och kapital är en beskrivning
av relationer och maktförhållanden. Inom ett fält försöker de olika aktörerna tillskansa sig
5
tillgångar (kapital) för att nå en dominerande ställning i sitt intresseområde (fält). En position
som följer av givna tillgångar ger tillgång till ett visst inflytande på fältet.
2.2.1 Fält Bourdieus fältbegrepp använder vi för att undersöka resurser, positioner, tillgångar och typ av
deltagande hos fältets aktörer. Broady definierar Bourdieus fält som ”ett system av relationer
mellan positioner besatta av specialiserade agenter och institutioner som strider om något för
dem gemensamt”. I till exempel det litterära fältet menar Broady att olika aktörer verkar, till
exempel författare, förläggare och ägare. Till institutionerna i fältet hör olika former av
tidskrifter, litteraturvetenskapen och intresseorganisationer. Broady menar att det
gemensamma i fältet är definitionen på god litteratur samt skrivandet av god litteratur.
Fältbegreppet blir i sammanhanget det system av relationer som finns mellan dessa aktörer,
ett system som kan motsvaras av exempelvis institutioner (Broady 1991, s.266-269).
Enligt Bourdieu räcker det inte med att människor strider om resurser inom ett avgränsat
område för att något ska kunna definieras som ett fält. Ett fält föreligger endast om ”en
tillräcklig grad av autonomi föreligger” (Broady 1991, s.267). Broady exemplifierar med
hjälp av det vetenskapliga fältet. Inom det vetenskapliga fältet är det de erkända inom det
specifika fältet som legitimerar en insats. Utomstående kan påverka fältet (i det här fallet
politiker, företagsvärlden med flera), men de har inte inflytande att intervenera i fältet i sig.
Om till exempel en forskare söker erkännande i det vetenskapliga fältet är det de interna
aktörerna som legitimerar insatsen. På fältet finns tydligt definierade aktörer, det finns tydliga
investeringar och kapital samt något gemensamt att kämpa om.
2.2.2 Kapital Bourdieus fält uppstår då aktörer kämpar om ekonomiskt eller symboliskt kapital.
Kapitalbegreppet syftar till olika värden, tillgångar och resurser. Dessa kapital kan vara
ekonomiska eller symboliska (Broady 1991, s.169). Det ekonomiska kapitalet har samma
innebörd som vad i dagligt tal betraktas som kapital, det vill säga pengar.
Bourdieus symboliska kapital definieras av Broady (1991) som det kapital ”som av sociala
grupper igenkännes som värdefullt och tillerkännes värde” (Broady 1991, s.169). Det handlar
alltså om förhållandet mellan en företeelse och människor, till exempel den aktning som en
titel för med sig, såsom läkare eller professor. Bourdieu delar upp det symboliska kapitalet i
underkategorier. En bred underkategori är det kulturella kapitalet, medan mer specifika
kategorier till exempel är utbildningskapital. Inom skolan är sannolikt utbildningskapital
6
viktigt. Broady (1991) beskriver Bourdieus symboliska kapital som ett relationellt begrepp.
Utgångspunkten för att något ska fungera som symboliskt kapital är att någon erkänner dess
värde. För att exempelvis en lärartitel ska kunna ses som symboliskt kapital krävs att någon
annan sätter ett värde i denna titel. Bourdieus symboliska kapital beskriver alltså relationen
mellan värdet hos någonting (en person, en grupp eller en institution) och hur andra uppfattar
detta värde (Broady 1991, s.170). ”Kapital i Bourdieus mening är inte bara något som utbytes
i största allmänhet, kapital är något vars värde erkännes, något för vilket det existerar en
marknad”, skriver Broady (1991, s. 217).
Kulturellt kapital är en underkategori till symboliskt kapital. Kulturellt kapital innefattar
aktning för erkända institutioner och för ”de bildade”. Det kulturella kapitalet är symboliska
tillgångar av icke-ekonomiskt slag vars värde definieras av samhällets inflytelserika grupper,
till exempel utbildning (Broady 1991, s. 171).
Bourdieu använder ekonomiskt och kulturellt kapital som redskap för att undersöka två
extremer av dominansförhållanden: På den ena sidan finns den grupp som åtnjuter sin
dominanta position utifrån ekonomiskt kapital, exempelvis beslutsfattare. På den andra sidan
finns den grupp som åtnjuter sin position genom utifrån kulturellt kapital, exempelvis den
intellektuella eliten. Bourdieu finner denna motsättning inom flera samhällsgrupper, och inom
medelklassen sätts småföretagare mot lärare (Broady 1991, s.172).
Bourdieus sociala kapital beskriver en grupps samlade resurser (Broady 1991, s.177-179).
Socialt kapital är, till skillnad från kulturellt kapital, inte en underkategori till symboliskt
kapital. Socialt kapital kan inte lagras. Det kulturella kapitalet kan till exempel lagras i from
av titlar eller nedskrivna reglerverk. Socialt kapital är istället det kapital en grupp, till exempel
ett lärarförbund, tillskansar sig både ekonomiskt och kulturellt och som tillsammans utgör en
särskild tillgång. Först när de individuella kapitalen från varje lärare förs samman genom ett
lärarförbund utgör de socialt kapital som kan åtnjutas av hela gruppen.
3 Artiklarna
Vi har funnit 62 artiklar. Dessa finns listade i slutet av uppsatsen, och innehållet i dem återges
här under sex kategorier: Lärare, vänsterpolitiker, högerpolitiker, skolverket,
intresseorganisationer och akademiker. Nedanstående tabell visar antalet artiklar per kategori.
7
Kategori Lärare Vänster-
politiker
Höger-
politiker
Skol-
verket
Intresse-
organisationer
Akademiker
Antal
artiklar
20 9 14 4 9 6
Tabell 1 Artiklar per kategori. Sammanlagt 62 artiklar.
3.1 Lärare Lärarnas Riksförbund (LR) och Lärarförbundet är de i särklass största intressenterna. Av de
tjugo artiklar som används i undersökningen som tillhör denna kategori är endast två skrivna
av lärare som inte representerar något av förbunden. För att särskilja förbunden från de två
enskilda lärarna är de uppdelade i varsin kategori. Detta innebär inte att ståndpunkterna skiljer
sig, utan uppdelningen är bara ämnad att markera intressenten.
3.1.1 Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet Lärarförbunden lägger sin största vikt vid finansieringen av skolan och professionens roll i
den. Diskussionen som förs utgår ifrån tre centrala delar; kommun, stat och lärarprofession.
Representanter för Lärarnas Riksförbund (LR) och Lärarförbundet, i huvudsak ordförandena,
diskuterar kvalitet och granskning i skola utifrån dynamiken mellan de tre delarna. Christer
Romilson, ordförande i Lärarförbundet, skriver (1997) att det finns en skillnad i standard
mellan skolor. Utbildningen håller olika kvalitet och den skillnaden beror på oklarheter i
ansvar mellan skola och kommun och vill sätta skolor under tvångsförvaltning, men samtidigt
värna om lärarprofessionens ansvar för lokal utformning av undervisningen. Staten måste ta
mer ansvar och kontroll över skolan, framförallt finansiellt, utan att inskränka på
professionens lokala frihet. Romilson öppnar också för ökad standardisering och statlig
kontroll genom utökning av de nationella proven i lägre åldrar. Trots att kommunens kontroll-
och rapporteringssystem förbättrats så kvarstår bristerna i verksamheten, brister som skulle
kunna lösas genom statlig finansiering. Tomas Johansson, ordföranden i LR utvecklar (1997,
1998) detta resonemang men menar samtidigt att den statliga finansieringen inte räcker till.
Detta främst på grund av att de statliga medlen inte är tillräckligt riktade mot den lokala
verksamheten. Det finns klara skillnader i utbildningsstandard mellan kommuner men den
statliga finansieringen försvinner i kommunala budgetar. På så sätt menar Johansson att
övriga kommunverksamheter ”går ut över” skolan då de dränerar den statliga finansieringen.
Romilson fortsätter sitt resonemang (1998) genom att hävda att skillnader mellan kommuner
till följd av att pengar inte i tillräckligt hög grad öronmärks skapar ett skolsystem som inte är
likvärdigt på nationell nivå. För att kunna säkerställa en nationellt likvärdig kvalitet i skolan
8
menar Johansson (1999, 2000) att staten måste ta ett större ansvar i styrningen av
finansieringen. Kommunaliseringen, det vill säga decentraliseringen av skolan från central till
lokal nivå, har inte fungerat fullt ut. Johansson menar (2000) att debatten måste ändra riktning
till att handla om system- och organisationsförändringar om man vill säkerställa kvaliteten
Kommunen är fortfarande i alltför hög grad styrd av statliga reglerverk samtidigt som de
lokala politikerna inte släpper den makt de har längre ner i organisationen. För att säkerställa
kvaliteten måste decentraliseringen fortgå och gå hela vägen ut i organisationen till den lokala
skolan och i förlängningen till den individuella läraren. Genom att göra varje skola till en
”friskola” (oavsett kommunalt eller privat ägande) med egen styrelse kan man säkerställa
utbildningen, men den centrala, statliga finansieringen måste fortsätta. Genom att ge maximal
frihet till skolor, det som Johansson menar åstadkoms genom att alla skolor blir ”friskolor”,
skapar man konkurrens som i sin tur ger kvalitetsmått.
Metta Fjelkners tillträde som ny LR-ordförande ger debatten en ny inriktning, även om
professionen varit i centrum tidigare blir den det nu än mer. Fjelkner lägger i en rad
debattartiklar tyngdpunkten vid lärarkåren som central för att skapa kvalitet i svenskt
skolväsende. Hon hävdar (2000) att det finns ett klart samband mellan att säkerställa likvärdig
utbildning och att skapa arbetsmässiga förutsättningar för en fungerande lärarkår.
Arbetsbelastning och arbetsmiljö beskrivs som centrala åtgärdspunkter för att skapa god
kvalitet i skolan. Återigen beskrivs resursfördelningen från staten som central. Fjelkner menar
(2004) att en nationellt likvärdig skola inte kan nås utan den rätta kompetensen, varför
satsningar på både den nuvarande kåren och den framtida (rekrytering) är viktig. Kritiken mot
olikheter i skolan framförs också (2004) av en rad förbundsordföranden, de menar att statliga
bidrag återigen hamnar i kommunala budgetar, vilket innebär att finansieringen blir olika
mellan kommuner. Nye ordföranden för lärarförbundet, Eva Lis Preisz, hävdar (2004) att
utökade kontroller och inspektioner inte räcker för att säkerställa kvaliteten. Man måste
förändra organisationen genom att skapa självständiga skolor där den individuella läraren får
utrymme att styra sin tid och sina resurser. Detta åstadkoms bland annat av att öka den statliga
(öronmärkta) finansieringen.
3.1.2 Enskilda lärare Endast två artiklar i vår undersökning representerar individuella lärare. Stefan Estby, adjunkt
och lärare skriver (1997) en replik till Romilsons ”skolan bör tas över av staten”. Han
instämmer i Romilsons resonemang om ökat statligt engagemang och menar att ”skolan måste
skötas av staten, som kan garantera likvärdiga resurser”. Samtidigt hävdar Estby att lärarkåren
9
hävdat detta redan innan kommunaliseringen av skolan men att de då talade för döva öron.
Kommunaliseringen, menar Estby, innebar ingen utveckling för skolan.
Den andra artikeln skriven av en individuell lärare är också skriven av en politiker. Leif Berg,
lärare, läroboksförfattare och kommunalpolitiker (s) kritiserar (1998) debatten om varför
kvaliteten i skolan sjunkit de senaste åren. Han menar att det inte primärt handlar om resurser,
utbildningsmetoder eller effektiviseringar i ledning, utan Bergs fokus ligger på den
individuella eleven. För att kunna åstadkomma kvalitet i skolan måste man se den individuella
eleven, oavsett elevens individuella förutsättningar. Läraren måste få större ansvar att
individualisera klasser och elever utifrån lokala behov om kvaliteten i skolan ska kunna
återställas.
3.2 Politiker Politiker är mycket aktiva i debatten om kvalitet och granskning inom skolan, både på den
borgerliga sidan och på vänstersidan. Gemensamt för de 23 artiklar som skrivits av politiker
är att ingen har skrivits av enbart kommunpolitiker. I två artiklar skriver statliga politiker
tillsammans med kommunpolitiker, övriga artiklar är skrivna av enbart statliga politiker.
3.2.1 Vänsterpolitiker (s + v) Nio artiklar ingår i vår undersökning som skrivits av politiker som tillhör Socialdemokraterna
eller Vänsterpartiet. Alla har skrivits av skol- eller utbildningsministrar.
Ylva Johansson, skolminister (v), betonar (1997, 1998) vikten av en stärkt lärarroll med ökad
professionalisering. Det ska ske genom bland annat vidareutbildning, karriärtjänster,
skolforskning och ytterligare decentralisering och stärkt makt för lärarlagen. Hon anser att
öppen redovisning av lärarverksamheten ökar respekten för lärarna. De som ska ta del av
informationen är bland annat föräldrar och kommunalpolitiker. Ingegerd Wärnersson,
skolminister (s), beskriver (2000) tillsammans med Mats Ekholm på Skolverket ett pågående
EU-projekt som innebär att 16 gemensamma jämförelsepunkter ska tas fram för att göra
jämförelser mellan 26 länder. Med hjälp av dessa jämförelser skulle det gå att synliggöra
kvaliteten på respektive lands utbildningsväsende. Tidigare jämförelser byggde på tillgänglig
statistik, vilket var svårt eftersom statistiken skilde sig mellan länderna. Thomas Östros,
utbildningsminister (s), menar (2002:1) att den tekniska kompetensen bland lärarna måste
öka, och som ett resultat av detta gav han i uppdrag till KTH och Lärarhögskolan att starta en
gemensam utbildning inom området. Han menar också (2002:2) att ansvaret för en
10
decentraliserad skola vilar på de professionella, och att Skolverket delas upp för att stärka
granskningen av skolan. Vidare meddelar Thomas Östros (2003:1) att den nya delningen av
Skolverket ska träda i kraft och att den granskande delen ska dubbla sin granskning. Han
beskriver detta som ett startskott för ett nytt kvalitetsprogram. Senare skriver han (2003:2),
tillsammans med skolansvariga kommunalråd för de tre storstäderna, att tydligare
kvalitetsredovisning ger högre resultat och att det måste bli lättare att följa och jämföra
utveckling och resultat mellan skolor och kommuner. För att åstadkomma det krävs bland
annat jämförbara kvalitetsindikatorer. Även hantering av brister ska redovisas. Thomas Östros
betonar (2004) vikten av effektiv och strikt kvalitetskontroll för en skola med stor frihet, och
beskriver en undersökning med fri timplan för 900 skolor som visat positiva resultat. Stärkt
kvalitet uppnås bland annat genom tydligare kommunikation och ökad information mellan
eleven, skolan och hemmet, samt ökad tillsyn och granskning. Han skriver också att
Skolverket snart skulle bestämma vilka kvalitetsindikatorer som skulle finnas i
kvalitetsredovisningarna för att de skulle få en kärna som var gemensam och igenkännbar för
alla. Ibrahim Baylan, skolminister (s), gör ett gemensamt uttal med lärarfacken (2006) om att
lärarförbundet uppvaktat regeringen med förslag om auktorisation av lärare, och att
regeringen tillsätter en utredningsgrupp.
3.2.2 Högerpolitiker (m + kd + fp + c) Fjorton artiklar ingår i vår undersökning som skrivits av politiker som tillhör Moderaterna,
Folkpartiet eller Centerpartiet. Ingen artikel i undersökningen har skrivits av
Kristdemokraterna. I sju av artiklarna beskrivs en höjning av lärarprofessionens status som
viktig för en bra skola. Jan Björklund (fp), tillsammans med dåvarande partiledaren för
Folkpartiet Lars Leijonborg, står bakom en klar majoritet av artiklarna; de har skrivit fyra
tillsammans, en har skrivits av enbart Leijonborg och sex av enbart Björklund. Moderaterna
och Centerpartiet har skrivit en vardera av artiklarna, båda 2006.
Lars Leijonborg och Jan Björklund menar (1998:1) att det är en ödesfråga för Sverige att öka
statusen för läraryrket. Detta ska bland annat ske genom höjda löner och genom att man ska
kunna avskeda lärare. Andreas Carlgren, Centerpartiets andre vice ordförande, meddelar
(1998:2) att Centerpartiet vill förskjuta makt och ansvar ytterligare till lärarna, samt att det är
viktigt att läraryrket uppvärderas genom till exempel karriärtjänster som disputerade lektorer.
Han drar paralleller till vården där det är självklart för politiker att inte lägga sig i läkarnas
och sjuksköterskornas arbeten, och vill se samma sorts autonomi hos lärarprofessionen.
Vidare skriver han att den ökade decentraliseringen kommer kräva ökad granskning för att
11
säkerställa kvaliteten. Ledord är professionalism, vidareutbildning, ansvar och högre lön samt
bättre lärarutbildning. Lars Leijonborg och Jan Björklund driver statusfrågan vidare (1998:3).
De skriver att regeringens plan på enhetslärare i grundskolan ytterligare skulle sänka
läraryrkets status genom att försvaga känslan av professionalism i läraryrket och därigenom
försvåra möjligheterna att rekrytera nya lärare. Jan Björklund betonar vid ytterligare ett
tillfälle (1998:4) vikten av att läraryrkets status höjs. Detta kan ske genom återinförande av
lektoraten och ökade fortbildningsmöjligheter. Leijonborg och Björklund redogör (2000:1) för
hur kommunerna pressar Folkpartiet att ligga lågt med sitt löfte om höjda lärarlöner.
Författarna betonar fortsatt vikten av uppvärderat läraryrke. Björklund fortsätter på
statusspåret (2000:2) genom att betona vikten av höjd status på läraryrket med anledning av
regeringens utbildningsreform som innefattar att mattelärare ska läsa en enklare form av
matte. Han vill även (2000:3) göra om de kommunala skolorna till kommunala friskolor, där
rektorn har betydligt högre makt. Visionen om målstyrning ska stärkas, och rektor och lärarna
får fullt ansvar för hur verksamheten ska bedrivas. Lars Leijonborg oroas över den utbredda
rekryteringen av obehöriga lärare (2000:4). Han jämför hur läkare som förlorar legitimationen
inte kan fortsätta utöva sitt yrke med låg kvalitet på undervisning till följd av obehöriga lärare.
Jan Björklund återkommer till statusfrågan (2002:1) och vill se höjd status på läraryrket
genom förbättrade anställningsvillkor, högre löner och återinrättade lektorat.
Lars Leijonborg och Jan Björklund (2002:2) vill flytta inflytandet över skolan från
kommunerna till rektorer, lärare, elever och föräldrar genom att införa en nationell skolpeng
som beror av antalet sökande till en skola. Jan Björklund anklagar (2003) Skolverket för att
genomföra okritisk granskning av svenska skolor, och därmed agera pr-avdelning till
regeringen. Han tycker (2004) att lärare borde legitimeras på samma sätt som läkare och
hänvisar till Wärnerssonpengarna, som gjort att skolan anställt en stor del lärare som saknar
all form av högskoleutbildning. Fredrik Reinfeldt, Moderatledare, och Sten Tolgfors,
moderaternas skolpolitiske talesman, påtalar (2006) rektorernas vikt för hög kvalitet i skolan.
De vill skärpa skollagen och införa behörighetskrav för rektorer. Maud Olofsson,
Centerpartiledare, tillsammans med Sofia Larsen, skolpolitisk talesman, och Björn
Mårtensson, ordförande i centerpartiets kommunala sektion, vill (2006) erbjuda alla
kommunala skolor att bli friskolor och en reform av skollagen för ökad frihet och makt lokalt.
De skriver att det är elever, lärare och rektorer som vet bäst och ska ha makten både över
resurserna och över undervisningen, och att nuvarande struktur hindrar lärare från att nå sin
fulla potential.
12
3.3 Skolverket Från skolverket har fyra artiklar inhämtats. Framträdande personer som representerar
skolverket i debatten är skolrådet Ragnar Eliasson och generaldirektör Per Thullberg. I sin
första artikel (2000) menar Eliasson att kommuner inte redovisar måluppfyllelse och att staten
därför måste gripa in med en övergripande handlingsplan för att höja den generella
standarden. Trots att Sverige alltjämt står sig bra i internationella jämförelser är det
intressanta att veta hur väl mål faktiskt uppfylls i en målstyrd skola. Det finns en klyfta
mellan mål och resultat i skolan, som förstärks av skillnader mellan skolor och kommuner.
Kvaliteten i skolan måste öka och det genom utökad uppföljning, utvärdering och
redovisning. Skolverket har ökat sin granskning och analys av måluppfyllelse men det kan
komma att behövas en nationell, statlig aktionsplan för att nå en standardförbättring. Eliasson
menar (2002) att andelen godkända i skolan minskar och att det finns stora skillnader mellan
skolor. För vissa skolor fungerar det alltjämt bra och i dess skolor finns fungerande och
tydliga regelsystem. Kvalitetsmåtten för skolan, menar Eliasson, kan inte samlas, det är
varken meningsfullt eller möjligt. Måttens tillförlitlighet skiljer sig och skillnader mellan
enskilda skolor kan försvinna i samlade mätetal. Framgångsrika skolor har fungerande system
för att utvärdera enskilda elever och är i högre grad självgranskande.
Thullberg utökar resonemanget (2003). Bland annat menar Thullberg att valfrihetsreformen
inte bara har positiva sidor. Valfrihetsreformen har kommit att öka kvalitetsskillnaden mellan
skolor samtidigt som den positivt gynnat profilering och pedagogisk förnyelse. Lösningen,
menar Thullberg, är att valfriheten till viss del detaljstyrs för att uppnå högre enhetlighet.
3.4 Intresseorganisationer Kategorin intresseorganisationer är en heterogen grupp av intressenter som inte nödvändigtvis
delar uppfattning. I kategorin har vi hittat nio artiklar som är skrivna av representanter för
fackliga organisationer, för kommuner och för näringsliv och friskolor. De har samlats under
en kategori för att avgränsa undersökningen och för att undvika allt för stor uppstyckning av
arbetet. Ståndpunkterna hos intressenterna i denna kategori kommer endast kortfattat att
beskrivas då åsikterna skiljer sig från varandra.
Tre intressenter i kategorin strävar efter ett högre kvalitetstänkande i skolan. Signhild
Arnegård Hansen från svenskt näringsliv menar (2006) att globaliseringen ökar trycket på
svensk utbildning. Om ingen annan tar ansvar för att granska skolans kvalitet så tvingas
näringslivet att göra det. Hansen menar att konkurrens och resultatmätningar höjer kvaliteten i
13
skolan. Representanter för Saco, TCO och LO menar (1997) att kvaliteten i skolan är för dålig
för att klara arbetslösheten. Jan Bröms utvecklar resonemanget (1998) genom att mena att det
saknas en övergripande bild om vad som händer i skolan, man måste utreda och förtydliga
ansvarsfrågor i skolan.
Fredrik Bergström vid Handels utredningsinstitut skriver tillsammans med Fölster eller
Sandström flera artiklar (1999, 2001, 2002) om friskolans betydelse för kvalitet inom
skolväsendet. Artikelserien har skapat debatt och bemöts framförallt av intressenter i
kategorin akademiker (se nedan). De menar att en mångfald av skolor ger ökad konkurrens.
Friskolor stimulerar samtidigt kommunala skolors förmåga. Skolområdet präglas av
bakåtsträvan då kommuner och skolverket i vissa fall stoppar etableringen av friskolor. Elever
i friskolor presterar bättre än andra, vilket bland annat kan bero på bättre organisationsformer.
Man menar att skolan i framtiden kommer att vara en tjänst. Moderna företag inom
tjänstesektorn har goda system för att övervaka och förbättra kvaliteten, något som är ytterst
bristfälligt i nuvarande skola. Oberoende kontroller förbättrar utbildningsnivån.
Kommunförbundets Gustafsson och Olsson kritiserar (1999) lärarfacket för dess påhopp om
att resurser inte når skolan, och de försvarar de kommunala utgifterna.
Tomas Johansson, tidigare ordförande i lärarförbundet, numera hos friskolornas riksförbund
menar (2003) att förslaget om ny skollag missgynnar friskolor då den riktar sig till rektorer
och inte skolans huvudman. Detta menar han är ett sätt för staten att öka detaljstyrningen av
friskolor.
3.5 Akademiker Kategorin akademiker representeras av sex artiklar och präglas av huvudsakligen dess kritik
mot andra inlägg i debatten.
Professorerna Sverker Lindblad (2001) och Sören Wibe (2002) bestrider oberoende av
varandra i varsin artikel framställningen av friskolans betydelse som Bergström med flera vid
Handels utredningsinstitut argumenterar för (se ovan, ”intresseorganisationer”). Lindblad
menar till exempel att sambanden i undersökningen är svaga och att kvalitet inte bara kan
mätas i betyg. Omsorg, medborgarfostran och sociala värden är minst lika viktiga.
14
Kritiken mot kvalitetssystem märks i flera artiklar. Selander, Morberg och Fransson (1999)
kritiserar bristen på introduktion och uppföljning av nya lärare i skolan. Man kräver steg för
att nå uppföljning av lärares professionella utveckling. Carlgren och Hultén (2004) kritiserar
hur Skolverket tolkar rapporter. Som författare av en granskad rapport delar de inte den
tolkning skolverket gjort av materialet. Tolkningen som Skolverket gjort står i kontrast till
vad man faktiskt funnit. Tolkning passar Skolverkets ideologi menar man, men är inte i
samhällets intresse. Landell, Gustafsson och Grannas (2000) kritiserar satsningar på
utbildning och menar att de inte leder till ökad kvalitet. Resurser måste användas effektivare i
verksamheten. De privatekonomiska incitamenten i skolan är svaga, varför kraven på
systemets inre effektivitet ökar. För grundskolan är det viktigaste att öka uppföljningen av
kunskapsmål för att resurstilldelning ska ge ökad kvalitet.
Endast en artikel är positiv till uppföljningssystemens förmåga att beskriva situationen i
skolan. Professor Inger Lindberg (2001) kritiserar en studie om invandrarelevers situation i
skolan. Studien visar att det är till fördel för invandrare att gå i invandrartäta skolor. Lindberg
menar att nya mål- och kunskapsrelaterade betygssystem ger nya och bättre förutsättningar att
utvärdera gruppers situation i systemet.
Tomas Johansson, citerad både som ordförande för friskolornas riksförbund och ordförande i
lärarförbundet, deltar även som representant för skolkommissionen. Kommissionen lägger
(2002) fram 22 förslag för en förbättrad undervisning. Man menar att det finns tre viktiga
utgångspunkter för en bra skola, varav en är att resultatet ska stå i centrum. Här förslås att
fokus för skolan måste läggas på enskilda skolors och individers resultat istället för på form
och organisation. Man föreslår bland annat att lagstiftningen bör lättas och att nuvarande
system av förordningar och läroplaner avskaffas.
4 Analys
Som grund för att gå igenom åsikterna hos aktörerna använder vi Bourdieus fältbegrepp. Den
kvarvarande behandlingen av materialet utgår ifrån aktörerna vi funnit och deras åsikter.
4.1 Fältet Att få utrymme i media kan enligt Bourdieu vara ett uttryck av makt, det vill säga att man har
tillräckligt kapital för att uttrycka sig. Debatten vi observerat i vår undersökning är en
representation av ett större sammanhang, en spegling av den allmänna utbildningsdebatten.
Bourdieu menar att ett fält uppstår då aktörer kämpar om symboliskt eller ekonomiskt kapital.
15
Aktörerna kämpar om något för dem gemensamt. De kvalitetsrelaterade frågor som vi
undersökt handlar i slutändan om vad som utgör god utbildning. Det man kämpar om på fältet
är alltså definitionen av vad som är god utbildning. Fältet är i sammanhanget alltså
utbildningsfältet.
4.2 Aktörer Bourdieus fältbegrepp används för att bygga system av relationer som finns mellan aktörer.
Den tidigare kategoriseringen speglar i stort sett de aktörer som vi ser på fältet, dock inte
samtliga. Två nya aktörsgrupper tillkommer som inte framställts som grupper tidigare,
kommun och näringsliv. Fältets aktörer sammanfattas i tabell 2.
Aktörs-
grupp
Lärare Vänster-
politiker
Höger-
politiker
Kommun Skol-
verket
Närings-
liv
Akade-
miker
Övriga
Antal
artiklar
20 9 14 1 4 4 6 4
Tabell 2 Artiklar per aktörsgrupp. Sammanlagt 62 artiklar.
En aktörsgrupp som inte uttalar sig i någon större utsträckning (representeras direkt av en
artikel) är kommunen. Grupperna lärare och politiker har båda åsikter om kommunen och de
privata intresseorganisationerna debatterar det offentliga. Det finns alltså grund för att
betrakta kommunen som en aktör i sammanhanget, trots att kommunen inte direkt deltar i
någon större utsträckning. Kommunen representeras indirekt av två artiklar, intrycket av dessa
artiklar är dock att de i första hand representeras av statliga politiker. Vi har alltså valt att
betrakta kommunen som en aktör i sammanhanget huvudsakligen utifrån den argumentation
som förts av andra aktörer. Dessutom måste kommunen betraktas som central i svensk
utbildning i och med kommunaliseringen av skolan.
Näringslivet är en aktör skild från ”övriga”. Det har att göra med att näringslivet representeras
av fyra artiklar (lika många som Skolverket) och den argumentation som framförs av gruppen.
Artikelserien, författad av Bergström vid Handels utredningsinstitut, väcker debatt och
debatteras av andra aktörer. I och med det verkar näringslivet ha en inverkan på fältet, varför
det är av intresse att behandla gruppen separat.
16
De huvudsakliga aktörerna, utifrån hur många artiklar de representeras av, är politiker och
lärare. Dessa följs av Skolverket, näringsliv och akademiker. De kvarvarande intressenterna
behandlas under gruppen ”övriga”.
4.3 Aktörernas åsikter – sammanställning För att urskilja och förtydliga framställningen av aktörernas åsikter följer en sammanställning.
4.3.1 Lärarna Den huvudsakliga inriktningen för lärarna är relationen mellan lärare, kommun och stat samt
fokuseringen på den egna professionen. Det samlade intrycket från gruppen är att man vill att
staten tar större ansvar och kontroll över skolan, huvudsakligen vad gäller finansieringen.
Olikheter i utbildningen mellan kommuner och skolor beror till stor del av otillräckligt
öronmärkt finansiering. En statlig finansiering kan säkerställa enhetlig nationell kvalitet.
Kommunen tillerkänns ingen kompetens att lösa de problem man upplever, kommunens
kontroll- och rapporteringssystem ses till exempel som otillräckliga. Diskussionen som förs
kring otillräckligheten med kommunen och tron på ökad statlig kontroll är inte helt enhetlig.
Kritik framförs till exempel mot de statliga regelverken. Det tillsammans med en ovilja hos
kommunen att släppa kontrollen gör att professionen inte får det utrymme den behöver.
Decentraliseringen av ansvar måste gå längre ut i organisationen, till lärarna. Den
huvudsakliga inriktningen för debatten är att staten bör ta ett finansiellt ansvar och att
professionen både måste erkännas och ges ansvar för utbildningen. Den uppfattningen delas
av förbunden och individuella lärare. Genomgående har gruppen lärare en hög tilltro på den
egna professionens förmåga.
4.3.2 Vänsterpolitiker Det som diskuteras inom vänsterblocket i gruppen politiker är ökad granskning, redovisning
och decentralisering samt framförallt stärkt lärarprofession. Granskningsökningen hänger till
stor del ihop med önskan av utökad decentralisering. Ökad redovisning av verksamheten
förespråkas för att jämförelser ska kunna ske på flera olika nivåer. Jämförelser ska
möjliggöras både på nationell och på lokal nivå. Lärarprofessionen ska stärkas genom att
utveckla karriärmöjligheter och kompetens. Ansvaret för skolan måste ligga på de
professionella. I förlängningen krävs en auktorisation av läraryrket för att ansvars- och
kvalitetskrav ska kunna mötas i en högre decentraliserad organisation. Särskiljande för
vänstergruppen inom politiker är dess tilltro till Skolverkets förmåga att granska och
rapportera för att säkerställa kvalitet.
17
4.3.3 Högerpolitiker Högerblockets huvudsakliga åsikt är att det är viktigt med höjd status och professionalism hos
lärar- och rektorsyrkena. Det åstadkommas genom bland annat olika former av
behörighetskrav och auktorisationer, samt ökade karriärmöjligheter. Professionalism beskrivs
som viktigt bland annat för att locka framtida ungdomar att utbilda sig inom skolområdet och
på så sätt säkerställa långsiktig kvalitet inom skolan. Högerblocket vill öka decentraliseringen,
dels genom att göra kommunala skolor till kommunala friskolor och dels genom att flytta
inflytandet över skolan till de professionella. Man vill till exempel införa en central skolpeng.
Högerblockets åsikter skiljer sig alltså inte påtagligt från vänsterblockets, även om
högerblocket möjligtvis i högre grad diskuterar ökad professionalisering och vänsterblocket
diskuterar ökad granskning och redovisning.
4.3.4 Kommun Kommunen försvarar utgifter gentemot lärarfacket, och uttrycker sig tillsammans med de
statliga politikerna om ökad jämförbarhet mellan skolor och om att göra alla skolor till
kommunala friskolor. Som tidigare påpekats så framstår dock artiklarna skrivna tillsammans
med statliga politiker som att de huvudsakligen representeras av de statliga politikerna, varför
kommunpolitikernas åsikter egentligen reduceras till att de försvarar sig i en operativ
sakfråga.
4.3.5 Skolverket Den huvudsakliga argumentationen hos Skolverket är tilltron till utökade
rapporteringssystem. Kommunens rapportering räcker inte till och det finns alltjämt tydliga
skillnader mellan skolor. En utökad granskning, i form av statliga handlings- eller
aktionsplaner, ger en nationell standardförbättring. Fungerande och tydliga rapporterings- och
granskningssystem förordas även för lokala verksamheter. Välfungerande, individuella skolor
har utbyggda och fungerande granskningssystem.
4.3.6 Näringsliv Näringslivet ger offentliga sektorn underkänt i dess förmåga att granska skolan.
Fredrik Bergströms (Handelns utredningsinstitut) artikelserie betonar vikten av privata
initiativ, något som kan ses som ett övergripande tema för argumentationen hos hela gruppen.
Artikelserien har skapat debatt och bemötts i första hand av gruppen akademiker.
18
4.3.7 Akademiker Den huvudsakliga argumentationen bland akademikerna är att nuvarande offentliga system
inte räcker till för att sköta skolan. Bland annat så kritiseras de nuvarande regelsystemen inom
skolområdet. De privata initiativen i sammanhanget lovordas. Fokus för akademikerna skiljer
sig något från andra aktörer. Akademikerna kritiserar utredningar och rapporter utformad av
både Handelns utredningsinstitut och Skolverket. Fokus hos andra grupper ligger framförallt
vid sakfrågor. Akademikerna bemöter istället validiteten hos argumentationer som förs av
andra aktörer. Akademikerna argumenterar, likt andra aktörer, för vikten av professionalism
hos lärare.
4.3.8 Övriga Övriga, som bland annat innefattar fackliga organisationer och representanter för friskolor,
ger inget homogent budskap. Det offentligas förmåga att styra verksamheten ifrågasätts, bland
annat menar man att skollagen inte gynnar utvecklingen i skolan. De stora fackliga
organisationerna kritiserar kvaliteten i skolan och menar att den inte räcker för att klara
arbetslösheten. Friskoleförbundet kritiserar staten för utformning och användning av
skollagen; den sägs gynna det offentliga i för stor utsträckning.
4.4 Debattämnen Aktören lärare, bestående nästan uteslutande av representanter från förbunden, är den aktör
som uttrycker sig mest i debatten. Lärarnas argumentation har också visat sig utgöra en bild
av fältets övergripande debatt. Argumentationen utgår ifrån relationen mellan kommun, stat
och den egna professionen. Man uttrycker ett missnöje med dagens system, där staten måste
ta ett större ansvar utan att professionens ställning hotas. Den argumentationen kan kopplas
till de övergripande ämnen som vi observerat i debatten. På fältet diskuteras
lärarprofessionen, organisationen av skolan och granskningsåtgärder. Central för hela
debatten är dock lärarprofessionens ställning.
4.4.1 Professionen Som kvalitetshöjande åtgärd för att i slutändan nå god utbildning är statusen hos läraryrket
den fråga som är mest förekommande i debatten på fältet. Trots att frågan diskuteras utifrån
något olika ståndpunkter så är det samlade åsikten att professionen måste stärkas.
Professionen är central för lärarna, men också för politikerna, både höger- och
vänsterblocken. Det gemensamma uttrycket hos blocken är att professionen måste stärkas.
Lärarprofessionen diskuteras på flera nivåer. Lärarprofessionen måste få ökad status, den
måste auktoriseras, karriärmöjligheterna måste öka och kompetensen måste säkerställas. Även
19
akademikerna argumenterar för en ökad professionell utveckling hos lärarkåren. Sammantaget
för debatten så är argumentet att högre kvalitet i skolan nås genom en stärkt profession.
4.4.2 Organisationen Kritiken mot dagens organisation märks hos alla aktörer på fältet. Debatten ger dock inte ett
lika homogent budskap som professionsfrågan. Lärarna uttrycker ett missnöje mot kommunen
och en tilltro till statens förmåga att sköta verksamheten. Politikernas önskan att
decentralisera organisationen och stärka lärarprofessionen är uttryck för att dagens system inte
fungerar, ett system där mycket ansvar vilar på kommunens axlar. Politikernas åsikter kring
organisationen utgår också den ifrån lärarprofessionen. De vill decentralisera ansvaret, till
förmån för lärarna. Skolverket riktar kritik mot kommunens förmåga att sköta verksamheten
och sätter samtidigt en tilltro till statens förmåga att granska verksamheten. Trots att
kommunen debatteras både i direkta och indirekta termer av fältets aktörer så representeras
kommunen direkt av en artikel. Näringsliv, akademi och övriga kritiserar också dagens
system. Argumentationens fokus ligger på privata initiativ inom skolområdet. Här märks en
tilltro till vad privata initiativ kan tillföra skolområdet. De statliga reglerverken är invecklade
och statens förmåga att granska verksamheten räcker inte till.
4.4.3 Granskningen Näst efter profession och organisation debatteras granskning på fältet. En del av lärarnas
kritik mot kommunen ligger i att dagens rapporteringssystem inte är tillräckliga. Skolverket
delar uppfattningen att kommunen brister i sin redovisning av måluppfyllelse. Bland politiker
så förordar framförallt vänsterblocket en utökad granskning. Granskningsdebatten hörs mest
från vänsterblocket och Skolverket vilket kan vara ett uttryck för de två aktörernas ställning
som makthavare respektive granskare. Likt organisationsdebatten så har även
granskningsdebatten en klar prägel av lärarprofessionen. Vänsterblocket argumenterar för att
ökad granskning är ett krav för att verksamheten ska kunna decentraliseras ytterliggare. Från
Näringslivet märks även här en tilltro till privata initiativ.
5 Resultat
Lärarna har visat sig ha stort utrymme i debatten. Den argumentation de för har också visat
sig ge en god bild av hela fältets debatt. De övriga aktörerna vi funnit, höger- och
vänsterpolitiker, näringslivet, akademi, kommun, Skolverket samt övriga debatterar i stor
utsträckning de frågor som lärarna debatterar. Mest utmärkande bland aktörerna vi funnit är
kommunen. Trots sin ställning i organisationen av skolan så har kommunen visat sig vara
20
nästintill tyst i debatten. Den övergripande riktningen i debatten är att kvalitet nås genom en
stärkt lärarprofession. Även de andra övergripande debattämnena som debatteras utgår ifrån
lärarprofessionen.
6 Avslutande diskussion utifrån Bourdieu
Vår undersökning ger inte underlag att utreda styrkeförhållanden på fältet. De
ställningstaganden som vi observerat hos fältets aktörer kan möjligen ge en indikation på
vilken position och vilket kapital en aktör har. Antalet artiklar är dock kanske den starkaste
signalen att titta på, eftersom Bourdieu menar att det krävs kapital för att få tillgång till fältet.
Det visade sig att lärarna var de som hördes mest i debatten. Trots det kan man inte dra några
klara slutsatser på grund av avgränsningen i vår undersökning. Att lärarna åtnjuter mycket
utrymme i ett så pass aktat forum som DN-debatt skulle kunna tyda på att de, för att prata
Bourdieuspråk, har ett ganska högt kapital av något slag. Eftersom kommun och stat
kontrollerar finanserna förfogar inte lärarna över ekonomiskt kapital på utbildningsfältet, och
det som återstår är alltså symboliskt och socialt kapital. Lärarprofessionens ställning har visat
sig vara central i vår undersökning. Fältets tilltro till lärarprofessionen kan vara ett uttryck för
lärarnas symboliska kapital. Lärarna uttrycker sig nästan uteslutande genom förbunden, vilket
kan vara ett uttryck för gruppens sociala kapital.
Om det inhämtade materialet skulle vara representativt för utbildningsfältet så finns det ett par
stora aktörer, några mellanstora aktörer, och några små aktörer. Intressant i sammanhanget är
vilka aktörer som är interna på fältet och vilka som agerar utifrån. Enligt Bourdieu är det de
interna aktörerna som legitimerar en utomstående aktörs insats. Vi finner det tänkbart att
lärarna är den tydligaste, men inte nödvändigtvis den starkaste, interna aktören på
utbildningsfältet. Att lärarprofessionen är central i debatten kan innebära att det är genom
lärarna som utomstående aktörer legitimerar sin insats. Lärarnas tydliga verksamhetsfunktion,
det vill säga att alla vet vad en lärare gör, borde bidra till det.
Kommunens karaktär som åhörare på fältet ter sig något märklig. Kommunen har ju efter
kommunaliseringen fått det ekonomiska ansvaret för skolan, det vill säga att i våra
Bourdieuinspirerade tankegångar så borde de besitta ekonomiskt kapital. Trots sin centrala
ställning i svensk skola så uttrycker sig inte kommunen. Det kan vara en indikation på lågt
symboliskt kapital. Debatten präglas till viss del av kritik mot kommunen och mot det
offentliga, vilket kan innebära att kommunen har lågt symbolsikt kapital på fältet och därför
21
hörs lite. Inom vår avgränsade undersökning finns inte utrymme att dra slutsatser om
styrkeförhållanden, däremot väcks frågor av vidare intresse. Är resultaten vi funnit ett uttryck
för de styrkeförhållandena som råder på fältet? Är kommunen en svag aktör på fältet? Är
lärarna en stark aktör på fältet?
22
7 Förteckning över debattartiklar Artiklarna är ordnade efter inhämtningskategorier och efter datum. Lärarna 1. Romilson, C. (1997) ’"Sätt skolor under tvångsförvaltning" Lärarförbundet: Staten måste
agera när vissa kommuner inte klarar att ge eleverna likvärdig utbildning.’ DN-debatt 14:e september
2. Esteby, S. (1997) ’"Skolan bör tas över av staten"’ DN-debatt 21:a september 3. Johansson, T. (1997) ’"Miljarderna går skolan förbi". Lärarnas riksförbund: Vården går
före skolan när kommunerna fördelar sina extrapengar.’ DN-debatt 1:a oktober 4. Johansson, T. (1997) ’"Svårt lita på Anderssons löften."’ DN-debatt 12:e oktober 5. Berg, L. (1998) ’Inlägg/skolan: Gör om grunden för grundskolan!’ DN-debatt 4:e mars 6. Romilson, C. (1998) ’"Fortsatt kris i skolan". Studie från Lärarförbundet: Bara var tionde
skola stärks av Perssonpengarna.’ DN-debatt 20:e augusti 7. Johansson, T. (1998) ’Svek mot lärarna". Ny undersökning: Kommunerna struntar i avtal
om kompetensutveckling.’ DN-debatt 2:a november 8. Johansson, T. (1999) ’"Ökat tryck på tidig skolstart". Ny undersökning: Tre av fyra
kommunpolitiker vill ha obligatorisk skolstart vid sex års ålder.’ DN-debatt 6:e april 9. Johansson, T. (1999) ’"Skolsatsning når inte eleverna". Ny undersökning: Varannan
kommun har misslyckats med att ge eleverna ökade resurser.’ DN-debatt 20:e september 10. Johansson, T. (2000) ’"Lärarna tror ej på politikerna". Avgående LR-basen Tomas
Johansson anklagar kommunerna för oförmåga och negativ attityd.’ DN-debatt 6:e maj 11. Fjelkner, M. (2000) ’Ge lärarna avtal på högst två år". Nya LR-basen Metta Fjelkner
kräver ny syn på lärarnas roll och kraftiga lönelyft.’ DN-debatt 3:e juni 12. Johansson, T. (2000) ’"Ge alla tretton års utbildningsrätt". Förre LR-basen Tomas
Johansson: Slopa dagens föråldrade grundskola och gymnasium.’ DN-debatt 29:e augusti 13. Fjelkner, M. (2001) ’Ny undersökning från Lärarnas riksförbund: "Var fjärde lärare tänker
hoppa av."’ DN-debatt 18:e maj 14. Strömstedt, L. (2001) ’Författaren Lasse Strömstedt vill att lärarna återfår makten: "Ren
anarki i skolorna"’ DN-debatt 21:a november 15. Johansson, T. (2002) ’Kommission lägger fram 22 förslag för en bättre undervisning: "Låt
skolorna stänga av stökiga elever."’ DN-debatt 10:e april
23
16. Fjelkner, M. (2002) ’Högre lön och bättre arbetsmiljö i skolan kan locka tillbaka avhoppare, visar SCB-undersökning: "20 000 lärare beredda att återvända"’ DN-debatt 7:e augusti
17. Preisz, E.L. (2004) ’"Lärare får sköta städningen". Ingen tid över till att utveckla skolan,
visar ny undersökning från Lärarförbundet.’ DN-debatt 9:e mars 18. Storck, S. med flera (2004) ’Samtliga länets Lärarförbundsordförande: "Stockholms skolor
är sämst i landet."’ DN-debatt 7:e april 19. Fjelkner, M. (2004) ’"Sparchock mot skolan". Fyra av fem kommuner skär i skolbudgeten,
visar ny rikstäckande enkät.’ DN-debatt 14:e maj 20. Fjelkner, M., & Preisz, E.L. (2006) ’"Hälften av lärarna saknar rätt utbildning i sina
ämnen". Hälften av lärarna som undervisar i engelska i grundskolans årskurs 7-9 saknar rätt utbildning.’ DN-debatt 20:e juni
Vänsterpolitiker 1. Johansson, Y. (1997) ’"Vi satsar 50 miljoner på lärarna". Ylva Johansson lovar mer
resurser till skolan: Fler vuxna ska arbeta med eleverna. Lärarrollen ska stärkas.’ DN-debatt 11:e september
2. Johansson, Y. (1998) ’"Dåliga skolor ska kunna straffas" Ylva Johansson presenterar
regeringens tio punkter för skolan som finns med i vårpropositionen.’ DN-debatt 12:e februari
3. Ekholm, M., & Wärnersson, I. (2000) ’"Svenska skolan i Europatopp". Ny EU-studie
jämför 26 länder: Sverige bra i läsning och språk - sämre i matematik och naturvetenskap.’ DN-debatt 21:a juni
4. Östros, T. (2002) ’Thomas Östros ger uppdrag till KTH och Lärarhögskolan: "Slå ihop
utbildningar"’ DN-debatt 9:e mars 5. Östros, T. (2002) ’Thomas Östros inför regelbundna inspektioner av den svenska
undervisningen: "Staten stärker greppet över skolan"’ DN-debatt 14:e maj 6. Östros, T. (2003) ’"Kontrollen av skolan dubblas". I dag påbörjas arbetet med ett nytt
kvalitetsprogram, skriver Thomas Östros.’ DN-debatt 3:e mars 7. Andersson, F., Eriksson, N., Nilsson, E., & Östros, T. (2003) ’"Regeringen öppnar för
skolstart på våren". Thomas Östros förstärker stödet till de svagaste eleverna i nytt skolprogram.’ DN-debatt 8:e november
8. Östros, T. (2004) ’"Större frihet gynnar invandrarelever". Thomas Östros presenterar ny
utvärdering som visar att elever som slipper timplanen höjer sina betyg mest.’ DN-debatt 13:e mars
9. Baylan, I., Fjelkner, M., & Preisz, E.L. (2006) ’"Regeringen vill införa auktorisation av
lärare". Skolminister Ibrahim Baylan ger efter för fackens krav: Lärarnas ställning ska stärkas.’ DN-debatt 13:e januari
24
Högerpolitiker 1. Björklund, J., & Leijonborg, L. (1998) ’"Avskeda de dåliga lärarna". Lars Leijonborg och
Jan Björklund: Ödesfråga för Sverige att öka statusen för läraryrket’ DN-debatt 24:e januari
2. Carlgren, A. (1998) ’"Avskaffa nioåriga grundskolan". Centern presenterar nytt
skolpolitiskt program: Eleverna ska inte få sluta skolan förrän de uppnår godkänt betyg.’ DN-debatt 24:e mars
3. Björklund, J., & Leijonborg, L. (1998) ’"S planerar skolreform i smyg". Fp avslöjar
regeringsförslag: En och samma lärare ska undervisa eleverna under hela grundskolan’ DN-debatt 5:e augusti
4. Björklund, J. (1998) ’"Tioårig grundskola införs i Stockholm". Ny skolpolitik i
Stockholm: Obligatorisk skola från sex år Lärarlönerna höjs med 10-11 procent.’ DN-debatt 4:e november
5. Björklund, J., & Leijonborg, L. (2000) ’"Flumpedagogik villkor för lönelyft". Folkpartiet:
Kommunförbundet vill tvinga på lärarna ett nytt arbetssätt i pågående löneförhandlingar.’ DN-debatt 3:e mars
6. Björklund, J. (2000) ’"Kollaps hotar gymnasieskolan". Jan Björklund presenterar nya
alarmerande siffror om lärarbristen i Stockholm.’ DN-debatt 19:e augusti 7. Björklund, J. (2000) ’Skolborgarrådet vill införa kommunala friskolor: "Låt rektorerna ta
makten i skolan"’ DN-debatt 24:e oktober 8. Leijonborg, L. (2000) ’Leijonborg avslöjar siffrorna bakom lärarbristen och skolans
svåraste kris. "Folkpartiet utslängt från lönesamtalen"’ DN-debatt 21:a november 9. Björklund, J. (2002) ’Jan Björklund utmanar nye skolministern med stor reform: "Vi
avskaffar nioåriga grundskolan"’ DN-debatt 17:e januari 10. Björklund, J., & Leijonborg, L. (2002) ’Folkpartiet anklagar kommunerna för att ha svikit
sitt ansvar för eleverna: "Skolan måste förstatligas igen"’ DN-debatt 17:e april 11. Björklund, J. (2003) ’"Skolverket är pr-avdelning till regeringen"’ DN-debatt 6:e april 12. Björklund, J. (2004) ’"Åtta av tio nya lärare outbildade". Jan Björklund presenterar ny
statistik: Extra skolbidrag satsas på billig personal i stället för på högre kvalitet.’ DN-debatt 2:a juli
13. Reinfeldt, F., & Tolgfors, S. (2006) ’"Vi skärper skollagen och inför behörighetskrav för
rektorer". Moderatledaren Fredrik Reinfeldt: Ytterligare 135 miljoner om året avsätts till utbildningen av skolledare.’ DN-debatt 5:e januari
14. Larsen, S., Mårtensson, O., & Olofsson, O. (2006) ’"Låt alla kommunala skolor bli
självstyrande friskolor". Centern vill ha ny skollag: Mer makt åt lärare och elever ger bättre undervisning.’ DN-debatt 26:e januari
25
Skolverket 1. Eliasson, R. (2000) ’"Nästan var fjärde elev underkänd". Skolverket: Staten måste gripa in
med nationell handlingsplan när skolor och kommuner inte klarar uppdraget.’ DN-debatt 7:e februari
2. Eliasson, R. (2002) ’Ny betygsrapport från Skolverket: "För många klarar inte skolans
krav"’ DN-debatt 28:e januari 3. Hwang Sun, J., & Thullberg, P. (2003) ’"Valfrihet i skolan ökar segregationen". Svenska
elever ratar skolor med stor andel invandrarbarn, visar ny undersökning från Skolverket.’ DN-debatt 15:e april
4. Ramstedt, K., & Thullberg, P. (2003) ’"Betygen i nian är ingen bluff"’ DN-debatt 3:e juni Intresseorganisationer 1. Jonsson, B., Milton, A., & Ohlsson, I. (1997) ’"För dålig kvalitet i svenska skolan".
Ordförandena i LO, TCO och Saco kräver bättre utbildning i gemensam artikel.’ DN-debatt 28:e maj
2. Bröms, J. med flera (1998) ’"Skolan måste granskas". Upprop kräver oberoende
granskningskommission för den svenska skolan.’ DN-debatt 8:e mars 3. Gustafsson, M., & Olsson, C. (1999) ’"Lärarfacket har sig självt att skylla"’. DN-debatt
26:e september 4. Johansson, T. (2003) ’Friskoleordförande: "Nya skollagen ger rektorerna för stort ansvar"’
DN-debatt 24:e augusti 5. Winkler, L. med flera (2003) ’Ungdomsförbund i gemensamt utspel: "Ge eleverna rätt att
ompröva betyg"’ DN-debatt 4:e december 6. Arnegård Hansen, S. (2006) ’"Näringslivet tvingas granska den svenska skolans kvalitet"’
DN-debatt 14:e maj 7. Bergström, F., & Fölster, S. (1999) ’"Fler friskolor minskar klassklyftorna". Ny forskning
visar att fler privata skolor pressar upp kvaliteten även inom de kommunala skolorna.’ DN-debatt 11:e september
8. Bergström, F., & Sandström, M. (2002) ’HUI-ekonomer: "Vi kritiseras av politiska skäl"’
DN-debatt 27:e januari 9. Bergström, F., & Sandström, F. M. (2001) ’Ny ESO-rapport om konkurrens mellan
skolor: "Friskolor gynnar alla elever"’ DN-debatt 6:e mars
26
Akademiker 1. Fransson, G., Morgerg, Å., & Selander, S. (1999) ’Sverige sämst på lärarstöd".
Internationell studie om Europas lärare placerar oss i botten: skolan lämnar nyexaminerade i sticket.’ DN-debatt 31:a maj
2. Grannas, D., Gustafsson, O., & Landell, E. (2000) ’ESO-rapport ger underkänt:
”Miljardslöseri i skolan"’ DN-debatt 9:e november 3. Lindblad, S. (2001) ’"Fel slutsats att friskolorna ökar kvaliteten"’ DN-debatt 18:e mars 4. Lindberg, I., & Naucler, K. (2001) ’"Invandrarelevers problem i skolan har trollats bort"’
DN-debatt 7:e oktober 5. Wibe, S. (2002) ’Professor angriper statligt betald expertutredning om friskolor:
"Rapporten var rena bluffpokern"’ DN-debatt 21:a januari 6. Carlgren, I., & Hulten, M. (2004) ’"Skolverket sprider myter". Mörkade studie som visar
att elever gillar naturvetenskap, skriver professor.’ DN-debatt 27:e maj
27
Referenser Broady, D. (1991) Sociologi och epistemologi, Stockholm: HLS Förlag Johansson, J. (2004) Den svårtämjda opinionen. En studie om opinionsbildning och demokrati på DN debatt i anknytning till EMU-valet. D-uppsats, Lunds universitet. Tillgänglig: http://theses.lub.lu.se/archive/sob//mkv/mkv04014/MKV04014.pdf [2007/06/20] Levay, C., & Waks C. (2006) Strävan efter transparens. Stockholm: SNS Förlag Nytell, H. (2006) Från kvalitetsidé till kvalitetsregim, om statlig styrning av skolan, Diss, Uppsala Universitet Sahlin-Andersson, K., & Waks C., (2004) Stärkt statlig kontroll och professionalisering i samspel: En svensk skola i omvandling’ (Projektansökan, VR 2004) Wiklund, M. (2006) Kunskapens fanbärare, Den goda läraren som diskursiv konstruktion på en mediearena, Diss, Örebro Universitet