Lokal överenskommelse om samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen Handledning för kommuner och Arbetsförmedlingen som vill utveckla samverkan

Publicerad 2020-01-16

2

InledningDenna handledning är till för kommuner och arbetsförmedlingsenheter som önskar revidera och utveckla sin samverkan om individer som för sin etablering i arbetslivet har behov av stöd från både kommun och Arbetsförmedlingen.Utgångspunkten för översynen och utvecklingsarbetet är den lokala överenskommelsen om samverkan. Syftet är både att säkerställa att god verksamhet upprätthålls under tiden fram till dess att ett reformerat arbetsmarknadspolitiskt system är etablerat 2022 och att, i möjligaste mån, ha beredskap för de

förändringar som kan komma. Möjlighet finns att ansöka om statsbidrag från Dua för att utarbeta överenskommelser (utlysningen av statsbidrag hittar du på www.dua.se). Samverkan förutsätts, liksom tidigare, bedrivas inom ramen för reguljär verksamhet och finansiering.

Utgångspunkter för reviderings- och utvecklingsarbetet är i första hand följande:

- För att kunna upprätthålla en fungerande samverkan under de kommande åren krävs en genomgripande revidering av nu gällande överenskommelser där åtaganden tydliggörs och arbetsprocesser rörande så väl arbetsgivararbetet som individer redovisas. Samverkan ska ske om de individer som har behov av stöd och insatser från både kommun och Arbetsförmedlingen. Samverkan ska bygga på en, samlad, överenskommelse.

- Arbetsförmedlingen behöver organisera sin verksamhet för att i hela landet kunna erbjuda arbetssökande likvärdig service och samverka med kommuner. Kommunerna behöver i större utsträckning samverka sinsemellan, både för att kunna samverka effektivt med Arbetsförmedlingen och för att möjliggöra ett brett och mer varierat utbud av utbildning och andra insatser till individer.

- Samverkan bör utgå från arbetsgivares kompetensförsörjningsbehov. Lokala jobbspår bör vara den insats som nyttjas om individen inte är redo för ett jobb eller reguljär utbildning. Genom de lokala jobbspåren ska arbetsgivares behov av kompetens kunna tillgodoses. Arbetsgivarna bör åta sig att, i normalfallet, anställa de individer som fullföljer ett jobbspår. Antalet jobbspår och individer i jobbspår bör öka.

- Det finns ett särskilt behov av att samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen utvecklas ytterligare när det gäller deltagare i etableringsprogrammet som bedöms inte kunna matchas mot jobb inom programtiden. Det finns också behov av att tydliggöra samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen om unga som saknar en fullföljd gymnasieutbildning eller har en funktionsnedsättning.

Flera kommuner och arbetsförmedlingsenheter har vänt sig till Dua och uttryckt att de ser ett behov av att se över sin lokala överenskommelse och utveckla samverkan. Dua har i framtagandet av handledningen samrått med företrädare för Arbetsförmedlingen på olika nivåer, med SKR, och med företrädare för enskilda kommuner.

3

Lokala överenskommelser om samverkanDe lokala överenskommelserna syftar till att genom samverkan förbättra kompetensförsörjningen och påskynda individers etablering i arbetslivet. Överenskommelserna ska omfatta de individer som för sin etablering bedöms ha behov av stöd och insatser från både kommuner och Arbetsförmedlingen. I dag har majoriteten av Sveriges kommuner lokala överenskommelser om samverkan med Arbetsförmedlingen, om unga och om nyanlända och i förekommande fall om andra arbetslösa med liknande behov. Samverkan framåt bör bygga på en samlad överenskommelse.

Det övergripande syftet med överenskommelserna är att förbättra kompetensförsörjningen och påskynda individers etablering i arbetslivet. Överenskommelserna ska utgöra ett stöd i det konkreta arbetet på lokal nivå för såväl kommuner som Arbetsförmedlingen. Att utarbeta en överenskommelse mellan kommuner och Arbetsförmedlingen är ett processinriktat arbete som behöver ske gemensamt. Kartläggningar av behoven hos individer och kompetensförsörjningsbehovet lokalt/regionalt behöver göras.

Överenskommelsen behöver också förankras på politisk nivå i kommunerna och i eventuella andra

medverkande parters organisationer. Överenskommelsen ska vara en hjälp och ett stöd för parterna i deras gemensamma arbete. Duas roll är att stimulera, stödja och följa upp samverkan. Ansvaret för det konkreta arbetet ligger hos de samverkande parterna.

Det är viktigt att vara överens om vad samverkan omfattar och hur den gemensamma verksamheten ska styras och organiseras för att uppnå uppsatta mål. Viktiga moment i utarbetandet av överenskommelsen; kartläggningar, analyser och förtydliganden av hur samverkan i olika avseenden ska organiseras och bedrivas, är också viktiga vid revidering.

En utgångspunkt för samverkan är att den ska vara möjlig att bedriva med reguljära resurser. Uppföljning och översyn av befintliga överenskommelser bör kunna genomföras i samband med ordinarie verksamhetsuppföljning. I många fall finns redan väl etablerade strukturer för samverkan, bygg vidare på dessa.

4

Överenskommelsens olika delarÖverenskommelsen innehåller följande delar

- Parter - Syfte - Lokala mål - Målgrupp - Organisering av samverkan - Arbetsprocesserna kring individerna - Kompetensförsörjning och lokala

jobbspår

- Jämställdhets- respektive ungdomsperspektiv

- Uppföljning av samverkan - Överenskommelsens varaktighet och

plan för revidering - Signatur/namnförtydligande

Nedan kommenteras punkt för punkt vad de samverkande parterna ska vara överens om och vad som ska redovisas i överenskommelsen.

Överenskommelse om samverkan för att förbättra kompetensförsörjningen och påskynda individers etablering i arbetslivet

Kommun Kommun Kommun

Parter

Obligatoriska parter i den lokala överenskommelsen är berörda kommuner och Arbetsförmedlingen. Även andra aktörer kan ingå i överenskommelsen. Samordningsförbund eller folkhögskola kan vara sådana parter – utgå från behovsbilden lokalt och befi ntlig samverkan. Andra aktörer kan också vara en del i samarbetet utan att vara parter i överenskommelsen (jfr nedan).

Med kompetensförsörjningen i centrum för samverkan har behovet av ett mer utvecklat samarbete mellan kommuner blivit tydligt. Arbetsmarknaden är snarare nationell och regional än lokal och arbetet för att tillgodose befi ntliga kompetensförsörjningsbehov behöver i regel bedrivas utifrån större geografi ska

områden än en enskild kommun. Därför bör kommunerna tillgängliggöra ett gemensamt utbud av yrkesutbildningar och sfi , men även samverka om andra insatser och verktyg som man förfogar över, för ett eff ektivt utnyttjande men också i hög grad för att tillgodose arbetsgivares behov av arbetskraft.

Också med anledning av de förändringar som sker inom Arbetsförmedlingen av arbetssätt och kontorsnät behöver samverkan i högre grad ske mellan fl era kommuner tillsammans och Arbetsförmedlingen. Det bör allmänt sett underlätta samverkan men också bidra till ett bredare utbud av utbildning och andra insatser för de arbetssökande som har behov av rustande insatser.

5

Överenskommelser ska därför tecknas mellan minst tre kommuner tillsammans och Arbetsförmedlingen1. Arbetsförmedlingen ska samverka2

med kommuner, även där myndigheten inte har kontor. Vilka kommuner som gemensamt samverkar med Arbetsförmedlingen och hur Arbetsförmedlingens lokala närvaro säkerställs måste parterna komma överens om och redovisa i överenskommelsen (se avsnittet ”Organisering av samverkan”).

Ange i överenskommelsen - Vilka kommuner, minst tre,

som gemensamt samverkar med Arbetsförmedlingen (för storstadskommunerna samt Gotland fi nns inget krav på samverkan med minst två ytterligare kommuner). (undantag från detta krav kan i vissa fall medges, se fotnot)

- Eventuella övriga parter i överenskommelsen.

Ange i överenskommelsenLokala mål för samverkan med syfte att förbättra kompetensförsörjningen och påskynda individers etablering i arbetslivet utifrån lokala/regionala förutsättningar.

1 Undantag från detta krav kan medges i vissa fall, för mer information se www.dua.se

2 Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2020

SyfteAlla överenskommelser som utarbetas enligt Duas riktlinjer har ett gemensamt syfte:

Att genom samverkan förbättra kompetensförsörjningen och påskynda individers etablering i arbetslivet.

Syftet förutsätts ligga i linje med Arbetsförmedlingens och kommunernas olika uppdrag och ansvar.

Överenskommelsen ska innehålla lokala mål som är kopplade till överenskommelsens övergripande syfte och ligga i linje med kommuners och Arbetsförmedlingens egna mål. De bör sättas utifrån lokala eller regionala förutsättningar och vara möjliga att följa upp regelbundet. Ett bra mål kan utgå från nuläget och vara tidsatt på ett, tre eller fem års sikt.

Lokala mål

6

Samverkan omfattar individer som bedöms inte klara sig med insatser från endast en av överenskommelsens parter eller enbart digitala tjänster. Alla överenskommelser som utarbetas enligt Duas riktlinjer har en likalydande målgrupp:

De individer som för sin etablering i arbetslivet bedöms ha behov av stöd och insatser från både kommun och Arbetsförmedlingen

Redan i samband med att överenskommelser för fördjupad samverkan om nyanlända utarbetades valde många kommuner och arbetsförmedlingsenheter att göra en samlad överenskommelse om både unga och nyanlända. Det gjordes bl.a. utifrån att unga arbetssökande ofta är nyanlända och insikten om att det fanns andra arbetslösa med likartade behov av insatser.

Samverkan framåt bör ske i enlighet med detta; det gemensamma arbetet bör

bygga på en samlad överenskommelse om individer som för sin etablering i arbetslivet har behov av samverkan mellan både kommuner och Arbetsförmedlingen. Målgruppen har på så vis vidgats.

När fl era kommuner ska teckna en gemensam överenskommelse med Arbetsförmedlingen, behöver en samlad bild av behoven hos de individer som omfattas av samverkan tas fram. Hur stor är målgruppen? Vilket stödbehov har dessa individer? Utgå från en gemensam kartläggning och analys av behoven för att defi niera målgruppen för samverkan. Det kan fi nnas skäl att göra särskilda prioriteringar inom en överenskommelse. På dua.se fi nns stödmaterial för kartläggningsarbetet.

Målgrupp

Beskriv i överenskommelsenMålgruppen och hur den löpande identifi eras och dess behov kartläggs.

Organisering av samverkan

Samverkan mellan i första hand kommuner och ArbetsförmedlingenFramgångsfaktorer för en väl fungerande samverkan är att det fi nns en gemensam mål- och problembild och en samsyn om syftet med samverkan och om hur den ska organiseras och styras. Den gemensamma nyttan av samverkan måste vara tydlig. Det behöver tydliggöras vad respektive part bidrar med i samverkansarbetet, t.ex. personalresurser, specialistkompetens, vuxenutbildning inkl. sfi , praktikplatser, studievägledning. Hur kommunerna tillsammans tillgängliggör ett utbud av regional yrkesinriktad vuxenutbildning ska framgå i överenskommelsen. En överenskommelse behöver förankras på ledningsnivå och på politisk nivå i

kommunerna och i eventuella andra medverkande parters organisationer. En styrgrupp bör ha mandat att besluta om frågor som rör verksamheten i samverkan och följa upp samverkan. Det är viktigt att ta avstamp i den samverkan som redan fi nns och att befi ntliga styrgrupper, arbetsgrupper, referensgrupper och liknande nyttjas så långt det är möjligt. Tänk på att organisera samverkan så att inte parallella strukturer utvecklas för ”Dua-samverkan” och övrig samverkan. Samverkan ska i huvudsak vara en del av den reguljära verksamheten i kommuner och på Arbetsförmedlingen, inte något tillfälligt projekt.

7

Andra aktörer i samverkan När det gäller frågor om strategisk kompetensförsörjning är det ofta viktigt att arbetsmarknadens parter är delaktiga i samverkan. Då t.ex. arbetstagarorganisationer inkluderas i ett tidigt skede underlättar det ofta samverkan på operativ nivå. Folkhögskolorna har en viktig roll att spela för att möjliggöra för t.ex. unga med funktionsnedsättning eller nyanlända att fullfölja en gymnasieutbildning.

Civilsamhällets organisationer och föreningar åtnjuter ofta ett stort förtroende och kan därför vara bra samverkansparter, till exempel i uppsökande verksamhet, men även

för att förebygga psykisk ohälsa och i friskvårdsarbete, såväl som i ett matchningsarbete. Regionerna har uppdrag kopplat till kompetensförsörjning som bl.a. innefattar att göra fördjupade analyser av kompetensförsörjnings- och utbildningsbehoven. Länsstyrelserna ska samordna tidiga insatser för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden samt ska stödja, besluta om och betala ut statsbidrag till anordnare av verksamhet för asylsökande inom civilsamhället, kommuner och kommunalförbund. Alla samverkande aktörer behöver inte vara parter i överenskommelsen.

Fristående aktörer och utförareArbetsförmedlingen handlar redan i dag upp tjänster i stor utsträckning. Som följd av januariöverenskommelsen kommer fristående aktörer i framtiden att få en än tydligare roll i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Samtidigt finns det många utförare i dag som levererar tjänster, t.ex. vuxenutbildning, till kommuner.

Det innebär att kommuner och Arbetsförmedlingen gemensamt i allt högre grad kommer att behöva samråda med leverantörer och utförare. I många fall medverkar leverantörer och utförare redan i samverkansforum, arbetsmarknadsråd eller liknande, utgå från det arbetet när ni organiserar samverkan framöver i överenskommelsen.

Beskriv i överenskommelsen - Hur samverkan organiseras. Vem gör vad och var fattas besluten (exempelvis

styrgrupper, arbetsgrupper)? - Vad respektive part bidrar med i samverkansarbetet (t.ex. personalresurser,

specialistkompetens, vuxenutbildning inkl. sfi, praktikplatser, studievägledning). - Hur kommunerna tillgängliggör ett utbud av regional yrkesinriktad vuxenutbildning. - Hur Arbetsförmedlingen lokalt organiserar sig för att möjliggöra personligt stöd till

individer som har behov av stöd, inklusive eventuell samlokalisering. - Hur Arbetsförmedlingen lokalt organiserar sig för att möjliggöra samverkan med

kommuner och arbetsgivare. - Former för samråd och dialog med leverantörer och utförare av tjänster inom ramen

för samverkan.

8

Arbetsprocesserna runt individerna

De samverkande parterna ska vara överens om hur arbetsprocessen kring individerna ska organiseras (se fi gur 1). Parterna ska samverka om insatser för individerna. Nedan fi nns en schematisk process beskriven som exemplifi erar hur parterna kan samverka om individen.

Det faktiska arbetet måste bedrivas

utifrån det som är bäst för den arbetslösa individen. Det är viktigt att individen är delaktig i planeringen av sin väg till arbete. Processerna ska syfta till att påskynda etableringen. Gemensam kartläggning av individers behov och gemensamma ställningstaganden för att möjliggöra parallella/kedjor av insatser är viktiga delar.

Gemensam kartläggning av individens förutsättningarEn central del i individprocessen är en gemensam kartläggning av individens behov och förutsättningar att få ett arbete. Detta är inte minst viktigt när det gäller deltagare i etableringsprogrammet och för matchning till lokala jobbspår och på sikt för intensivåret. Många olika delar av kommunens organisation berörs och behöver involveras i utformningen och genomförandet av kartläggningen

av individens förutsättningar (t.ex. vuxenutbildningen, gymnasieskolan, socialtjänsten, integrationsenhet, arbetsmarknadsenhet). Även fl era delar av Arbetsförmedlingens verksamhet berörs (AF Direkt, arbetssökandeverksamheten, kompletterande/fristående aktörer) och måste beaktas i arbetet.

Förberedande insatserHur individer som har behov av det snabbt får tillgång till förberedande och rustande insatser, inför deltagande i t.ex. lokala jobbspår, är centralt. Här ingår ofta sfi , samhällsorientering, vägledning, yrkesprövning mm, ibland som en kedja av insatser inom det

som kallas förberedande spår. Många arbetsförmedlingskontor använder upphandlade tjänster (YSM) i denna del av processen för individer med komplexa behov. Många kommuner erbjuder också själva insatser utöver de lagstadgade sfi och samhällsorientering, som kan

Svenska för invandrare

Handlingsplan

Jobbförberedande insatser

Gemensamt ställningstagande

Lokalt jobbspår

Studier

Anställning

Jobb

Studier

GEMENSAM KARTLÄGGNINGKommun och Arbetsförmedling

Figur 1. En sammanhållen process för individer med behov av stöd i samverkan.

9

nyttjas som förberedande. Även ideella organisationer t.ex. studieförbunden har insatser som språkcaféer, mentorsprogram, svenskundervisning mm. Det är viktigt att det finns en gemensam bild av vilka insatser som finns och när och hur och till vem de kan ges. Målet med insatserna måste också

vara tydliga för individerna. Insatserna bör ges snabbt och under så kort tid som möjligt. Den naturliga fortsättningen på förberedande insatser, inkl. förberedande spår3, bör vara ett lokalt jobbspår såvida inte jobb eller reguljära studier är alternativet.

Studier, arbete eller lokalt jobbspår Efter de förberedande insatserna matchas individen vidare mot arbete, studier eller lokala jobbspår. Lokala jobbspår är en viktig del av samverkan med syfte att möta arbetsgivares faktiska rekryteringsbehov och korta vägen till arbete för individen. Lokala jobbspår utgår från arbetsgivares behov av kompetens.

Fortfarande finns stora rekryteringsbehov på arbetsmarknaden och det finns många arbetssökande som har behov av utbildning och andra insatser för att matchas mot arbete.

Beskriv i överenskommelsenArbetsprocesserna kring individen, med utgångspunkten att få till stånd sammanhängande individprocesser. Viktiga delar är

- kartläggning av individers behov och förutsättningar

- gemensamma ställningstaganden om behov av fortsatt stöd

- förberedande insatser, inkl. förberedande spår, och

- matchning till lokala jobbspår (se särskilt avsnitt nedan).

Samverkan om deltagare i etableringsprogrammet som bedöms inte kunna matchas mot arbete inom programtidenSamverkan bör ske om individer i etableringsprogrammet som har kort utbildning och bedöms inte kunna matchas mot arbete även efter att de ha tagit del av Arbetsförmedlingens och/eller kommunens kompetenshöjande insatser som till exempel praktik eller en arbetsmarknadsutbildning eller ett lokalt jobbspår, det vill säga de som berörs av den så kallade utbildningsplikten. Behovet har tillkommit på senare år och kan förväntas bestå även framöver, i ett reformerat arbetsmarknadspolitiskt system.

Samverkan bör ske kring möjliga insatser innan enbart reguljär utbildning bedöms lämplig. Det är viktigt att diskutera vilka förutsättningar kommunen har att erbjuda utbildning

där sfi kombineras med kurser på grundläggande eller gymnasial nivå samt vad Arbetsförmedlingen kan göra för att stötta kommunen och förbereda deltagare inför utbildningen. Hur kan gemensamma kompetenser och insatser användas på bästa sätt för att säkerställa ett gemensamt arbetssätt för att anvisa och vägleda nyanlända att söka och påbörja reguljära studier? Avstämningar bör regelbundet genomföras för att konstatera om andra insatser än reguljär utbildning kan vara lämpliga.

Beskriv i överenskommelsenHur samverkan sker om deltagare i etableringsprogrammet som bedöms inte kunna matchas mot jobb inom programtiden.

3 Ett förberedande spår har inte en tydlig koppling till en arbetsgivares rekryteringsbehov utan syftar till att vägleda och till viss del rusta samt motivera individer till jobb i en viss bransch eller deltagande i ett lokalt jobbspår.

10

Beskriv i överenskommelsen - Hur unga inom kommunernas

aktivitetsansvar och/eller inskrivna på Arbetsförmedlingen med ofullständig gymnasieutbildning som behöver stöd för att fullfölja sin utbildning, får stöd.

- Hur unga med funktionsnedsättning får stöd.

Samverkan om unga som saknar en fullföljd gymnasieutbildning och unga med en funktionsnedsättningUnga som inte påbörjar gymnasiet, hoppar av eller inte fullföljer en gymnasieutbildning löper stor risk för återkommande arbetslöshet. Sedan 2015 har samverkan om unga utvecklats mycket men fortfarande fullföljer många unga inte gymnasiet. Här kan t.ex. en tydlig koppling till ett yrke eller en bransch på språkintroduktionsprogram leda vidare till ett lokalt jobbspår och/eller yrkespaket inom vuxenutbildningen.

Samverkan om unga som saknar en gymnasieutbildning, de som omfattas av kommunens aktivitetsansvar (och inte arbetar eller studerar) och unga i åldern 20–25 år som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen behöver utvecklas. Arbetsförmedlingen ska när det gäller unga med funktionshinder särskilt samverka

med skolan för att underlätta övergången från skola till arbetsliv, även detta är ett område där stora behov kvarstår.

Skolverket, MUCF och SKR erbjuder idag stöd till kommuner för att utveckla aktivitetsansvaret där samverkan med Arbetsförmedlingen behövs, och kommunens övriga arbete för unga som varken arbetar eller studerar, mer information fi nns på dua.se.

Kompetensförsörjning och lokala jobbspår

Lokala jobbspårDe lokala jobbspåren har bidragit till att förbättra kompetensförsörjningen samtidigt som de ökat möjligheten för deltagare att få ett jobb. Kommuner och arbetsförmedling bör därför förtydliga hur individer som är målgrupp för samverkan kan ges möjlighet att delta i lokala jobbspår i enlighet med fi guren om en sammanhållen process för individen.

På dua.se fi nns exempel på lokala jobbspår inom olika branscher, där fi nns också en folder som närmare beskriver vad lokala jobbspår är. Ett lokalt jobbspår kännetecknas av att det utgår från arbetsgivarens rekryteringsbehov. En fördefi nierad kedja av insatser ges till individer utifrån dessa behov och deltagarnas förutsättningar. Insatserna som ges i jobbspåret ska vara fl exibla och så korta som möjligt. Arbetsförmedlingen och kommunen sätter samman utbildning och insatser som motsvarar

kompetensprofi len som arbetsgivaren har och ger individer det stöd de har behov av för att fullfölja ett jobbspår (se exempel i fi gur 2).

Jobbspåret ges i samverkan med arbetsgivaren. Yrkesinriktade svenskastödjande insatser ges vid behov från Arbetsförmedlingen, kommuner eller andra aktörer inom det lokala jobbspåret.

Arbetsgivaren deltar i urvalet av deltagare. Individen motiveras av att arbetsgivare med rekryteringsbehov deltar och möjligheten till arbete är tydlig i ett lokalt jobbspår. För att arbetsgivares motivation ska upprätthållas är det viktigt att deltagarna har förmågan att fullfölja ett jobbspår och få en anställning. Det bör fi nnas ett stöd till arbetsgivaren före, under och efter jobbspåret och ett stöd till deltagare inför och under jobbspåret.

11

Behov av kartläggning och analysEn kartläggning och analys av vilken arbetskraft som efterfrågas lokalt och inom den aktuella arbetsmarknadsregionen är viktig för att möta de behov privata och offentliga arbetsgivare har. Men också för arbetssökande individers möjlighet till etablering och därmed för tillväxten. Relevanta underlag för denna analys är bland annat Arbetsförmedlingens prognoser samt underlag från regional nivå såväl som från olika branschorganisationer. Ett utåtriktat gemensamt arbete mot arbetsgivare behövs också. Kartläggningen bör genomföras återkommande och utgöra underlag för lokala jobbspår. Det finns stödmaterial för att göra en sådan kartläggning på dua.se.

Följande bör klargöras i en kartläggning av kompetensförsörjningsbehovet

- Vilka branscher som har stora eller måttliga rekryteringsbehov.

- Vilka branscher som har en stor personalomsättning.

- Inom vilka yrkeskategorier som behoven finns.

- Hur stort behovet är nu och om några år.

- Kunskap om behoven på lokal nivå, utifrån kontakter med såväl privata som offentliga arbetsgivare.

- Vilka arbetsgivare med rekryteringsbehov ni samarbetar med idag och vilka ni behöver utveckla ert samarbete med.

- Vilka rekryteringsbehov som kommunen har i sina olika verksamheter.

Beskriv i överenskommelsenHur arbetsgivarnas kompetensbehov lokalt/regionalt kartläggs och tas som utgångspunkt för lokala jobbspår.

Figur 2. Lokalt jobbspår (exempel)

12

Parterna bör bedriva samverkan med ett jämställdhets- och ett ungdomsperspektiv. Därutöver är det viktig att arbeta icke-normativt då

forskning visat på att såväl ålder, kön som sexuell läggning kan ligga till grund för diskriminering i arbetslivet.

Jämställdhetsperspektiv Forskning och utredning har visat att de insatser som kvinnor och män får kan skilja sig åt – mer än vad som kan anses skäligt kopplat till skillnader i utbildningsnivå mm. Det är därför viktigt att samverkan bedrivs med ett jämställdhetsperspektiv, t.ex. genom att analysera deltagarsammansättningen och resultat utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Arbetsförmedlingen har ett ansvar att öka mångfalden och motverka diskrimineringen i arbetslivet. Statistik ger en bild av t.ex. fördelningen på

arbetsmarknaden, hur många kvinnor eller män som tar del av olika insatser, och resultat för kvinnor och män, men svarar inte på frågor om varför det kan skilja sig åt. Samverkan bör bidra till en ökad likvärdighet och minskad könssegergering. Det fi nns olika modeller för att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv, på portalen www.jamstall.nu fi nns stöd för att utveckla arbetet.

Jämställdhets- och ungdomsperspektiv

Åtagande om lokala jobbspårNär fl era kommuner gemensamt samverkar med Arbetsförmedlingen bör det fi nnas möjlighet till fl er jobbspår och fl er deltagare. Till exempel uppstår möjligheten till samarbete och större volymer samtidigt som ett större och

varierat utbud av sfi och yrkesutbildningar kan tillhandahållas målgruppen, vilket främjar arbetet med att etablera jobbspår. Flera arbetsgivare kan också medverka i ett och samma jobbspår.

Beskriv i överenskommelsenHur arbetet med matchning genom lokala jobbspår ska utvecklas vidare. I en överenskommelse ska redovisas minst dubbelt så många jobbspår som antalet kommuner som är del av överenskommelsen (för de kommuner som är undantagna kravet om samverkan med minst två ytterligare kommuner gäller minst fem lokala jobbspår).* Vart och ett jobbspår som är igång eller planeras redovisas i för detta avsedd mall som inkluderar; vilken/vilka arbetsgivare jobbspåret riktar sig till och vilken bransch. Vilka insatser/utbildningsinsatser som ges/planeras samt leverantör av respektive insats.

Det fi nns en begränsad möjlighet för kommuner att beviljas om undantag från kravet på samverkan mellan tre kommuner. Beviljande av ett sådant undantag förändrar kravet på antal spår som ska redovisas i överenskommelsen. Se vidare information på www.dua.se.* Det innebär t.ex. att en överenskommelse som sluts mellan fem kommuner och Arbetsförmedlingen ska innehålla minst tio jobbspår.

13

Det är viktigt att den samverkan som beskrivs i överenskommelsen följs upp av parterna. Det handlar både om samverkan runt individer och om samverkan om kompetensförsörjning och lokala jobbspår. På dua.se fi nns det exempel på hur lokala jobbspår kan följas upp lokalt. För den nationella uppföljningen har Arbetsförmedlingen och Dua ansvaret och är i det arbetet beroende av att kommuner och Arbetsförmedlingen åtar sig att besvara enkäter om samverkan om individer och lokala jobbspår.

Av varje överenskommelse ska framgå att:

Kommuner och Arbetsförmedlingen åtar sig att svara på enkäter från Dua inom ramen för Duas uppföljning av samverkan och lokala jobbspår ur ett nationellt perspektiv.

UngdomsperspektivKartläggningen av de individer som ska omfattas av överenskommelsen utgår från underlag från fl era aktörer. Dessa kartläggningar bör göras återkommande – för att klargöra omfattningen av behovet av stöd hos dem som omfattas av överenskommelsen. Statistik ger oss en bild av till exempel hur många unga som saknar gymnasieutbildning, men svarar inte på individers behov av stöd för en etablering i arbetslivet. Då behövs en dialog med individen. På www.mucf.

se och www.barnombudsmannen.se fi nns exempel på hur ungas delaktighet kan möjliggöras. Alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar bör ha ett ungdomsperspektiv enligt ungdomspolitiken.

Beskriv i överenskommelsenHur samverkan bedrivs med ett jämställdhets- och ungdomsperspektiv.

Beskriv i överenskommelsenNär och hur lokalt satta mål följs upp.

Uppföljning av samverkan

14

Överenskommelsen gäller från och med det datum då den undertecknas. Överenskommelsen bör gälla tillsvidare, men revideras regelbundet. Förutsättningarna för samverkan kommer att påverkas av pågående reformer och förändringar av arbetsmarknadspolitiken. Planera därför för att överenskommelsen revideras vid behov för att möjliggöra fortsatt samverkan. Se i möjligaste mån

till att revidering och måluppföljning av överenskommelsen sammanfaller med årligen återkommande redovisningar och verksamhetsplanering för ingående parter.

Kontaktpersoner för överenskommelsen

Överenskommelsens varaktighet och plan för revidering

Beskriv i överenskommelsen - Giltighetstid - När revidering ska ske.

Underskrifter

En överenskommelse ska undertecknas av behörig företrädare för respektive kommun och Arbetsförmedlingen samt eventuella övriga samverkansparter.

Samtliga parter utser kontaktpersoner med ansvar för överenskommelsen. Kontaktpersonerna ska rapporteras till Dua i samband med att överenskommelsen skickas in.

BilagorOm parterna bifogar kartläggningar eller andra dokument till överenskommelsen ska bilagans namn/nummer anges i överenskommelsens huvuddokument.

15

Stöd från DuaDua kommer att stödja och följa upp kommunernas och Arbetsförmedlingens arbete och välkomnar kontakt från kommuner och arbetsförmedlingskontor. Dua finns tillgänglig för lokala besök, telefonsamtal, mail och Skype-möten.

Denna handledning kan komma att uppdateras. Förändringar annonseras i Duas nyhetsbrev. På www.dua.se finns det ytterligare stödmaterial, poddar, webbinarier och goda exempel som kan främja ert arbete t.ex.;

- Exempel från företag som har medverkat i jobbspår. - Exempel på och statistik om lokala jobbspår. - Duas jobbspårsfolder (riktar sig till arbetsgivare). - Exempel på hur den lokala uppföljningen av jobbspår kan organiseras. - Exempel på hur en sammanhållen individprocess kan utformas. - Mallar för kartläggning av individers behov och kompetensförsörjningsbehoven. - Länkar till stöd hos andra aktörer.

Har ni frågor kontakta oss på info@dua.se

Håll dig uppdaterad om Duas arbete, besök på hemsidan och prenumerera på nyhetsbrevet

Web: www.dua.se Telefon: 08 405 10 00 Facebook: Dua - Unga och nyanlända till arbete Twitter: @delegation_ung E-post: info@dua.se