lokal och regional kollektivtrafik 2007 - trafikanalys - en … · · 2012-02-14sika statistik...
TRANSCRIPT
SIKA Statistik
KollektivtrafikKollektivtrafikKollektivtrafikKollektivtrafik 2008:17
Lokal och regional kollektivtrafik 2007
En sammanställning av resor, production, intäkter, kostnader och bidrag inom lokal och regional allmän kollektivtrafik
SIKA Statistik
KollektivtrafikKollektivtrafikKollektivtrafikKollektivtrafik 2008:17
Lokal och regional kollektivtrafik 2007 En sammanställning av resor, production, intäkter, kostnader och bidrag inom lokal och regional allmän kollektivtrafik
Statens institut för kommunikationsanalys
SIKA Statistik 2008:17
2
SIKA Statistik är SIKA:s publikationsserie för års- och kvartalsstatistik. Statistiken omfattar huvudområdena: Vägtrafik, Bantrafik, Sjöfart, Luftfart, Postverksamhet, Televerksamhet, Kommunikationsvanor samt Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor. De senast publicerade rapporterna i serien SIKA Statistik är: 2007:21 Svenska och utländska fartyg i svensk regi 2006 2007:22 Person- och godstransporter på järnväg, 1 kv. 2007 2007:23 Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, första kvartalet 2007 2007:24 Utrikes och inrikes trafik med fartyg, första kvartalet 2007 2007:25 Fordon enligt vägtrafikregistret, andra kvartalet 2007 2007:26 Bantrafik 2005 2007:27 Person och godstransporter på järnväg, andra kvartalet 2007 2007:28 Utrikes och inrikes trafik med fartyg, andra kvartalet 2007 2007:29 Fordon enligt vägtrafikregistret, tredje kvartalet 2007 2007:30 Vägtrafikskador 2006 2007:31 Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, andra kvartalet 2007 2008:1 Utrikes och inrikes trafik med fartyg, 3 kv. 2007 2008:2 Bantrafik 2006 2008:3 Person och godstransporter på järnväg, 3 kv 2007 2008:4 Fordon enligt vägtrafikregistret, 4 kv och år 2007 2008:5 Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, 3 kv 2007 2008:6 Utrikes och inrikes trafik med fartyg, 4 kv 2007 2008:7 Person och godstransporter på järnväg, 4 kv 2007 2008:8 Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, 4 kv 2007 2008:9 Transportbranschen – hur står det till? 1997-2006 2008:10 Utrikes och inrikes trafik med fartyg 2007 2008:11 Svenska och utländska fartyg i svensk regi 2007 2008:12 Luftfart 2007 2008:13 Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, helår 2007 2008:14 Postverksamhet 2007 2008:15 Färdtjänst och riksfärdtjänst 2007 2008:16 Sjöfartsföretag 2006 2008:17 Lokal och regional kollektivtrafik 2007 Ansvarig utgivare: Maria Melkersson ISBN 91-89586-79-4 ISSN 1404-854X ISSN 1653-1817 För information kontakta:
Statistikansvarig myndighet: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA Kontaktperson: Christina Eng Telefon: 063-14 00 00, fax: 063-14 00 10 E-post: [email protected] Webbadress: www.sika-institute.se Producent: Statisticon Utgivningsdatum: 2008-07-03 Tryck: EO Grafiska 2008 Digital version: En pdf-version av rapporten går att hämta på www.sika-instiute.se
3
Förord
I de nuvarande transportpolitiska målen ingår att kollektivtrafikens andel av antalet
resor bör öka. Bilen är naturligtvis den största konkurrenten till kollektivtrafikresan-
det och inget tyder på att bilen tappar i popularitet. Hur är det då med kollektivtrafi-
ken som vi behandlar i denna rapport? Hur reser vi inom länen? Ökar resandet? Hur
förändras utbudet? Vad kostar trafiken som till knappt 50 procent finansieras av skat-
temedel? Dessa frågor vill vi försöka besvara i denna rapport.
I april 2008 genomfördes en workshop med syfte att förbättra kvaliteten av statisti-
ken. Merparten av uppgiftslämnare från trafikhuvudmännen deltog. Diskussioner
fördes kring definitioner och förändringar av vissa definitioner. De förändringar som
gjordes finns väl beskrivna i denna rapport, i bilaga 2. Läsaren bör ha detta i åtanke
vid jämförelser mellan åren. SIKA:s kvalitetsarbetet fortsätter och när kvaliteten är
tillräckligt god kommer statistiken om lokal och regional kollektivtrafiken att bli
officiell statistik.
Undersökningen som ligger till grund för denna rapport har genomförts sedan mitten
av 1980-talet i regi av trafikhuvudmännens branschorganisation (SLTF). Från och
med 2004 har undersökningen gjorts av SIKA.
Undersökningen har genomförts på uppdrag av SIKA, av Statisticon AB med Mats
Nyfjäll som uppdragsansvarig. Projektledare på SIKA har varit Christina Eng.
Östersund i juli 2008
Maria Melkersson
Statistikchef, SIKA
3
4
Innehåll
1 SAMMANFATTNING ............................................................................................................... 5
2 SUMMARY ................................................................................................................................. 6
3 INLEDNING ............................................................................................................................... 7
3.1 Begrepp och lagrum .....................................................................................7 3.2 Kollektivtrafikens utveckling .......................................................................9 3.3 Aktuella utredningar.....................................................................................9 3.4 Kollektivtrafikens andel av persontransportarbetet....................................10
4 LOKAL OCH REGIONAL ALLMÄN KOLLEKTIVTRAFIK .......................................... 12
4.1 Konsumtion ................................................................................................12 4.2 Tjänster .......................................................................................................17 4.3 Ekonomi .....................................................................................................20
Bilaga 1. Ordlista
Bilaga 2. Förändringar i variabeldefinitioner
Bilaga 3. Tabeller fördelat på län, trafikslag och år
Bilaga 4. Om Statistiken
Bilaga 5. Frågeblankett på Internet
Bilaga 6. Instruktioner och definitioner till frågeformuläret
Bilaga 7. Kvalitetsdeklaration
4
5
1 Sammanfattning
Sammanställningen av uppgifter om lokal och regional kollektivtrafik syftar till att på
årlig basis åstadkomma en beskrivning av utvecklingen av kollektivtrafiken i Sveri-
ges samtliga län.
Mellan år 2006 och 2007 har kollektivtrafikresandet ökat med drygt 28 miljoner re-
sor, vilket motsvarar en ökning på drygt 2 procent. Bussresorna ökade nästan inte
alls, medan tåg- och spårvägsresorna ökade med mellan 7 och 8 procent. Drygt hälf-
ten 56 procent av resorna görs i Stockholms län, 17 procent i Västra Götalands län
och 11 procent i Skåne län. En resa är i medeltal kortast i Stockholms län, drygt 7
kilometer, följt av Västra Götaland där en resa i medeltal är nästan 9 kilometer. I
Skåne är en resa i medeltal nästan 13 kilometer. I dessa tre län utgörs en stor del av
kollektivtrafiken av arbetspendling.
Skillnaden mellan länen är stor när det gäller kollektivtrafik. De befolkningstäta re-
gionerna har mest kollektivtrafik. Stockholms län utmärker sig med närmare 350
resor per invånare år 2007. Därefter följer Västra Götaland med 136 resor per invå-
nare, Skåne med 108 resor per invånare. I Gotlands län är resandet lägst med 21 resor
per invånare.
År 2007 uppgick kostnaderna och verksamhetsintäkterna för kollektivtrafiken till
cirka 27 respektive 14,5 miljarder kronor. Därutöver uppgick bidragen från kommun,
landsting och stat till närmare 12,5 miljarder kronor. Sedan 1999 har kostnaderna
ökat med 37 procent medan verksamhetsintäkterna endast ökat med 32 procent. Un-
der samma period har bidragen från kommun och landsting ökat med 46 procent.
Kommuner och landsting står alltså för en allt större andel av kostnaderna.
Den genomsnittliga kostnaden per kollektivtrafikresa var 22 kronor medan verksam-
hetsintäkten var 12 kronor under 2007. Det innebär att cirka 54 procent av resan be-
talas med verksamhetsintäkter, resten i huvudsak med bidrag från landsting eller
kommun. Den statliga andelen av bidragen till kollektivtrafiken har minskat från
drygt 1 procent år 1999 till under en procent de senaste åren. I samtliga län var kost-
naden för en kollektivtrafikresa större än verksamhetsintäkten. I Blekinge, Skåne,
Uppsala, Stockholms, Västra Götalands och Norrbottens län är andelen verksamhets-
intäkter större än vad det är i medeltal i riket. På Gotland, som har minst andel verk-
samhetsintäkter, står bidragen för 78 procent av den totala kostnaden.
5
6
2 Summary
Our compilation of information on local and regional public transport aims at pro-
ducing a description of the trend in public transport in all Swedish counties on a ye-
arly basis.
Between the years 2006 and 2007, there has been an increase in the number of jour-
neys by public transport of slightly more than 28 million journeys, which corre-
sponds to an increase of about 2 percent. There was almost no increase in journeys
by bus, while journeys by train and tramway increased by 7-8 percent. Slightly more
than half of the journeys, i.e. 56 percent, take place in the County of Stockholm, 17
percent in the County of Västra Götaland and 11 percent in the County of Skåne. The
average journey is shortest in the County of Stockholm, slightly more than 7 kilome-
ters, followed by the County of Västra Götaland where the average journey is almost
9 kilometers. In the County of Skåne, the average journey is almost 13 kilometers.
The difference between counties as concerns public transport is large. Densely popu-
lated regions have the largest amount of public transport. Stockholm excels with al-
most 350 journeys per inhabitant in 2007. Then follows Västra Götaland with 136
journeys per inhabitant and Skåne with 108 journeys per inhabitant. Gotland has the
lowest number of journeys with 21 journeys per inhabitant.
In 2007, the costs and revenues for public transport amounted to about SEK 27 and
SEK 14.5 billion, respectively. In addition, subsidies from municipalities, county
councils and the government amounted to almost SEK 12.5 billion. Since 1999, the
costs have increased by 37 percent while the revenues have only increased by 32
percent. In the same period, subsidies from municipalities and county councils have
increased by 46 percent. Municipalities and county councils thus cover an increas-
ingly large share of the costs.
The average cost per journey by public transport thus amounted to SEK 22, while the
revenue per journey was SEK 12 in 2007. This means that about 54 percent of the
journeys are paid by revenues, while the rest is mainly covered by subsidies from
county councils or municipalities. The government share of the subsidies to public
transport has decreased from slightly more than 1 percent in 1999 to less than 1 per-
cent in the last few years. In all counties, the cost for a journey by public transport
was higher than the revenue. In the counties of Blekinge, Skåne, Uppsala, Stock-
holm, Västra Götaland and Norrbotten, the share of the revenues is larger than the
country average.
6
7
3 Inledning
I följande rapport redovisas resultatet av den undersökning som SIKA årligen
genomför avseende lokal och regional allmän kollektivtrafik som bedrivs i landet.
Syftet med undersökningen är att beskriva utvecklingen av kollektivtrafiken i Sveri-
ges samtliga län. Uppgifterna som samlas in avser all utförd linjelagd trafik inom
respektive trafikhuvudmans ansvarsområde, gällande buss, fartyg, tunnelbana, spår-
väg och tåg. Statistiken omfattar uppgifter om antal resor, utbudskilometer, personki-
lometer, verksamhetsintäkter, bidrag/tillskott och kostnader för kollektivtrafiken. I
årets undersökning har vissa definitioner ändrats i syfte att öka statistikens kvalitet.
Definitionsförändringarna kan i viss mån ha påverkat resultaten.
Rapporten består av två delar. I första delen ges en överblick av de begrepp och lag-
rum som gäller för kollektivtrafiken. Inledningsvis ges även en beskrivning av kol-
lektivtrafikens utveckling och aktuella propositioner presenteras kortfattat. I den
andra delen presenteras den lokala och regionala kollektivtrafiken genom tre separata
avsnitt. I det första avsnittet beskrivs konsumtionen av kollektivtrafik och i det andra
avsnittet redovisas de tjänster som kollektivtrafiken erbjuder. I det tredje avsnittet
presenteras kollektivtrafikens verksamhetsintäkter, kostnader och bidrag. Bilaga 1
består av en ordlista där huvudbegreppen i rapporten har översatts till engelska. En
noggrann genomgång av förändringarna och deras eventuella påverkan på olika vari-
abler görs i Bilaga 2. I Bilaga 3 presenteras tabeller per län, trafikslag och år. En
översiktlig beskrivning av statistiken hittas i Bilaga 4 och en mer ingående beskriv-
ning av statistiken finns i Bilaga 7. I Bilaga 5 och 6 återfinns frågeformuläret och
begreppsdefinitioner.
3.1 Begrepp och lagrum
Kollektivtrafik är i förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter som
erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler.1
Nyckelbegreppen i definitionen är att förutsättningarna för resan, den kollektiva nyt-
tigheten, är givna och kända i förväg samt erbjuds den resande regelbundet genom
köp av biljett, avgift, via en föreskriven rättighet eller erbjuden förmån.
1 SIKA. Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor 2003 (2005:2).
7
8
Kollektivtrafikbegreppet delas upp i tre huvudgrupper – allmän kollektivtrafik, sär-
skild kollektivtrafik samt turist- och chartertrafik. Allmän kollektivtrafik erbjuds all-
mänheten exempelvis via tidtabeller och annan information. Trafiken kan vara linje-
lagd, ha anropsstyrda linjeavvikelser och/eller avgångar eller vara helt anropsstyrd. I
begreppet särskild kollektivtrafik ingår färdtjänst, skolskjutsar och sjukresor. Dess-
utom omfattar begreppet kollektivtrafik sådan turist- och chartertrafik som erbjuds
allmänheten i former som kan betraktas som kollektivtrafik. Allmän och särskild
kollektivtrafik är delvis samhällsfinansierad medan turist- och chartertrafik sällan är
finansierad av samhället.
Kollektivtrafiken indelas även efter det geografiska område som trafiken omfattar.
Det finns tre trafikeringsområden – lokal och regional, interregional samt internatio-
nell trafik. Lokal och regional trafik avser kollektivtrafik som huvudsakligen sker
inom ett län, interregional trafik avser trafik mellan två eller flera län och internatio-
nell trafik avser trafik över en nationsgräns.
I Figur 1 presenteras det statistiksystem som gäller för kollektivtrafiken. I statistiksy-
stemet ingår bland annat lokal och regional allmän kollektivtrafik, vilken markerats i
figuren nedan.
Figur 1. Funktionell indelning av kollektivtrafiken efter typ av trafik och trafikeringsområ-
de.
Skolskjuts Färdtjänst Sjukresor
Lokal och regional trafik
Föreliggande rapport
Interregional trafik
Internationell trafik
Trafikerings-områden
Typ av trafikSärskild kollektivtrafikAllmän
kollektivtrafikTurist- och
chartertrafik
Ansvaret för utvecklingen av kollektivtrafiken ligger hos många olika organ. Staten
är en av aktörerna vars främsta roll är att säkerställa att de grundläggande transport-
behoven kan tillgodoses samt att förutsättningar skapas för samordning och utveck-
ling av kollektivtrafiken. Detta sker främst genom lagstiftningsarbete och invester-
ingar i trafikens infrastruktur.
Därutöver är det flera statliga myndigheter som utgör viktiga aktörer inom utveck-
lingen av kollektivtrafiken. Rikstrafiken medverkar till utveckling genom sin roll
som upphandlare av flyg-, båt-, tåg- och busstrafik samt som samordnare av kollektiv
persontrafik i riket. Vidare medverkar Rikstrafiken tillsammans med trafikverken –
Banverket, Vägverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket – och andra myndigheter
till att förverkliga transportpolitiken.
8
9
På lokal och regional nivå ansvarar trafikhuvudmännen för den allmänna kollektiv-
trafiken. Enligt lagen om ansvar för viss kollektiv persontrafik (1997:734) skall det
för att främja en tillfredsställande trafikförsörjning i varje län finnas en länstrafikan-
svarig som ansvarar för den lokala och regionala linjetrafiken för persontransporter.
Kommunerna och landstingen i respektive län har gemensamt ansvar för länets loka-
la och regionala kollektivtrafik. Vidare framgår av lagstiftningen att de länstrafikan-
svarigas uppgifter skall handhas av en trafikhuvudman. Trafikhuvudmännen upp-
handlar i sin tur vanligen den faktiska trafikeringen av kollektivtrafiken av olika ope-
ratörer.
3.2 Kollektivtrafikens utveckling
Kollektivtrafiken har en relativt lång historia. Redan på 1800-talet färdades allmän-
heten med ångbåtar. Sedermera kom trafiken att utvecklas genom att de större stä-
derna fick spårvagnar som först var hästdragna och senare elektrifierade. Genom
förbränningsmotorns tillkomst under senare delen av 1800-talet försågs droskor med
motor, vilket medförde uppkomsten av såväl taxi som bussar. Under 1900-talet öka-
de samhällets intresse för kollektivtrafik och fram till slutet av 1970-talet var kollek-
tivtrafikmarknaden splittrad mellan olika företag med sina respektive taxor och bil-
jettsystem.2
Som ett led i att förbättra lokal och regional persontrafik beslutade riksdagen år
19783 att tillsätta en huvudman inom varje län med ansvar för den lokala och regio-
nala kollektivtrafiken på väg, det vill säga busstrafik. Huvudmannens huvudsakliga
uppgifter var att besluta om trafikutbud och taxor. År 1997 gjordes en förändring4
som innebar att bestämmelserna om organisationsformerna var i stort sett oförändra-
de med den skillnaden att kommuner och landstingen nu benämndes länstrafikansva-
riga.
3.3 Aktuella utredningar
Den lokala och regionala kollektivtrafiken kan ses som en del av den grundläggande
samhällsservicen vilken har stor betydelse för uppfyllande av de transportpolitiska
målen. Det övergripande målet för transportpolitiken5 är att säkerställa en samhälls-
ekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och
näringslivet i hela landet. Det övergripande målet har vidare preciserats genom sex
2 Erik Sundström. Utveckling av en integrerad tjänst: En fallstudie inom kollektivtrafikbranschen
(2006). 3 Om åtgärder för att förbättra lokal och regional kollektiv persontrafik (prop.1977/78:92). 4 Lagen om ansvar för kollektiv persontrafik (1997:734). 5 Moderna transporter (prop. 2006/2007:160).
9
10
delmål, tillgänglighet, regional utveckling, transportkvalitet, miljö, trafiksäkerhet och
jämställdhet.
I slutet av december år 2007 lämnades ett förslag till handlingsprogram för hur kol-
lektivtrafiken ska utvecklas i framtiden för att uppnå målen. Programmet har tagits
fram av Vägverket och Banverket tillsammans med kollektivtrafikbranschen, på
uppdrag av regeringen. Förslaget är nu ute på remiss.6
Programmet är brett och omfattar hela kollektivtrafiken, resenären har satts i cent-
rum. Syftet är att skapa en mer attraktiv kollektivtrafik som bidrar till regional ut-
veckling och skapar en bättre miljö. I handlingsplanen slås fast att problemen är väl
kända, det krävs inga fler utredningar. Man vill arbeta för en ökning av kollektivtra-
fikens andel av den totala trafiken, genom lyhördhet och omsorg om resenärernas
behov samt hänsyn till långsiktig hållbarhet och miljö.
3.4 Kollektivtrafikens andel av persontransportarbetet
Under 1950-talet bestod cirka hälften av persontransportarbetet, mätt i personkilome-
ter, av kollektivtrafik. Sedan början av 1970-talet har andelen legat omkring 20 pro-
cent med smärre variationer. Nedgången mellan 1960 och 1970 återspeglar naturligt-
vis bilismens inmarsch i samhället samt den ökade levnadsstandarden. Detta är inga-
lunda typiskt för enbart Sverige. Av 27 studerade länder i Europa år 2002 var det
bara Österrike, Irland och Grekland av de 15 länder som ingick i EU före utvidg-
ningen som har en högre andel kollektivtrafik av persontransportarbetet än 20 pro-
cent. I USA var mindre än fem procent av det totala persontransportarbetet kollektiv-
trafik år 2002.7
Kollektivtrafikandelen är av naturliga skäl högre i de befolkningstäta regionerna, där
en stor del av kollektivtrafiken utnyttjas av arbetspendlare. Resvaneundersökningen8
visar att i storstäder sker 32 procent av arbetsresorna kollektivt medan motsvarande
gäller för 26 procent av arbetsresorna i förortskommunerna. I andra typer av kom-
muner9 är motsvarande andel mindre än 10 procent.
Urbaniseringen gör att vi får allt färre och större regioner eftersom en allt större an-
del av befolkningen koncentreras till storstadsregionerna. Väl fungerande kollektiv-
trafik ger då möjlighet att välja bostadsort mer fritt i förhållande till platsen där vi
arbetar eller studerar. Att sådana förändringar sker just nu visar sig bland annat i att
det framför allt är den regionala kollektivtrafiken, särskilt då regionaltågstrafiken,
6 KOLL framåt – Nationell handlingsplan för kollektivtrafikens framtida utveckling (2007). 7 Transek AB. Kollektivtrafikens marknadsutveckling – tendenser och samband (2006:43). 8 SIKA. Res 2005-2006 – Den nationella resvaneundersökningen (2007:19). 9 Kommunindelning enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
10
11
som ökar. I många områden i landet har denna fördubblats det senaste årtiondet. I
vissa områden ökar den årligen med upp till 15-20 procent.10 Framför allt uppmärk-
sammas behovet av regional tågtrafik i storstadsregionerna. Samtidigt har kollektiv-
trafiken också stor potential att knyta samman tätorter utanför storstäderna. På så sätt
kan de i nätverk fungera som större och mer variationsrika arbetsmarknadsregioner.
Regionförstoring som leder till större arbetsmarknader anses av många vara en förut-
sättning för tillväxt och konkurrenskraft på en globaliserad marknad.
Kvinnor har fortfarande generellt en mer begränsad restidsbudget än män, och reser
samtidigt i högre grad kollektivt. En snabb och konkurrenskraftig kollektivtrafik är
därför viktig för att kvinnor och män ska få en mer jämställd nytta av regionförsto-
ringen.11
10 KOLL framåt – Nationell handlingsplan för kollektivtrafikens framtida utveckling (2007). 11 VTI. Män och kvinnor i trafiken - en litteraturstudie (2005:522).
11
12
4 Lokal och regional allmän kollektivtrafik
I följande avsnitt redovisas först konsumtionen av den lokala och regionala kollektiv-
trafiken i form av antal kollektivtrafikresor och medelreslängd. Därefter presenteras
de tjänster som kollektivtrafiken bistår med, i form av utbudskilometer. Uppgifterna
för konsumtion och tjänster redovisas efter år, trafikslag och län. Sedan beskrivs kol-
lektivtrafiken med hjälp av ekonomiska variabler – såsom verksamhetsintäkter, bi-
drag och kostnader. Även de ekonomiska variablerna redovisas utifrån år, trafikslag
och län.
4.1 Konsumtion
Nyttjandet av lokal och regional kollektivtrafik framställs i antal resor och medelres-
längd. Med en resa menas en påstigning. Reser man tur och retur räknas det som två
resor och reser man med övergång räknas varje övergång som en ny resa. Samtliga
resor, såväl avgiftsbelagda som kostnadsfria resor ingår.
Resor
Av Figur 2 framgår antalet lokala och regionala kollektivtrafikresor som genomför-
des med buss, tunnelbana, spårväg, tåg, fartyg och samtliga trafikslag mellan år
1999-2007. Flest resor görs med buss medan man reser minst med fartyg, motsva-
rande 639 respektive 7 miljoner resor under år 2007. Totalt sett har antalet resor ökat
med 15 procent, från 1 053 till 1 213 miljoner resor, mellan år 1999 och 2007. Sedan
slutet av 1990-talet har resandet med spårväg ökat mest, motsvarande cirka 39 pro-
cent. Under samma tidsperiod ökade tågresandet med 35 procent och buss- respekti-
ve tunnelbaneresandet med drygt 10 procent vardera.
12
13
Figur 2. Antal resor per trafikslag i riket år 1999-2007. Miljoner resor.
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Milj
oner
resor
Buss T-bana Spårväg
Tåg Fartyg Samtliga trafikslag
Av samtliga resor görs flertalet i Stockholms län. År 2007 genomfördes 676 miljoner
resor i Stockholm, vilket motsvarar mer än hälften av samtliga resor i landet. Dessa
resor sker främst med tunnelbana och buss. Sedan år 2006 har resandet ökat knappt
2 procent i Stockholms län vilket är något mindre än ökningen i medeltal i riket.
Att kollektivtrafikresandet har ökat med åren kan bero på två saker – att befolkning-
en har ökat och/eller att kollektivtrafikresandet per invånare har ökat. Sedan 1999 har
såväl befolkningen som antalet resor per invånare ökat. Mellan år 1999 och 2007
ökade befolkningen med omkring en kvarts miljon personer, vilket motsvarar en ök-
ning på 3,5 procent. Under samma tidsperiod ökade antalet kollektivresor med mer
än 15 procent. Kollektivresorna per invånare ökade från 119 till 131 resor per invå-
nare mellan 1999 och 2007, en ökning med drygt 11 procent.
För att vidare beskriva kollektivtrafikresandet redovisas antal resor per invånare för
respektive län i Figur 3. Kollektivresandet är som förväntat intensivast i Stockholms
län, 350 resor per invånare under 2007. I Västra Götaland har resandet ökat från med
133 till 136 resor per invånare mellan 2006 och 2007. Ökningen i Skåne är ungefär
densamma, 102 resor per invånare 2006 och 108 resor år 2007. I övriga län var skill-
naderna mellan år 2006 och 2007 små. I Uppsala län minskade resandet något till 81
resor per invånare och Östergötland ökade något till 62 resor per invånare. Minst
antal resor har, liksom tidigare år, Gotlands län med 21 resor per invånare. Mest fre-
kvent reser man således med lokal och regional kollektivtrafik i storstadsregionerna
och Mälardalen.
13
14
Figur 3. Antal resor per invånare efter län år 2007.
0
50
100
150
200
250
300
350
400
Sto
ckholm
Väst
ra G
öta
land
Skå
ne
Uppsa
la
Öst
erg
ötla
nd
Ble
kinge
Jönkö
pin
g
Dala
rna
Öre
bro
Gävl
eborg
Jäm
tland
Halla
nd
Väst
ern
orr
land
Värm
land
Söderm
anla
nd
Väst
manla
nd
Väst
erb
ott
en
Norr
bott
en
Kro
noberg
Kalm
ar
Gotla
nd
Rik
et
Reso
r per
invå
nare
Av Tabell 1 framgår att i Södermanland, Kalmar, Gotland, Jämtland, Västerbotten
och Norrbotten görs samtliga kollektivtrafikresor med buss. Även i övriga län görs
flest resor per invånare med buss. Undantaget är dock Stockholm där flest resor per
invånare görs med tunnelbana samt Västra Götaland där kollektivtrafikresandet är
förhållandevis jämt fördelat mellan buss och spårväg.
Tabell 1. Antal resor per invånare efter trafikslag och län år 2007. Resor per invånare
År Buss Tåg Spårväg Tunnelbana Fartyg
Stockholm 139 43 9 157 2
Uppsala 72 9 - - -
Södermanland 35 - - - -
Östergötland 48 7 8 - -
Jönköping 44 5 - - -
Kronoberg 32 1 - - -
Kalmar 27 - - - -
Gotland 21 - - - -
Blekinge 40 9 - - 1
Skåne 81 28 - - -
Halland 28 11 - - -
Västra Götaland 62 7 65 - 2
Värmland 33 3 - - -
Örebro 43 2 - - -
Västmanland 33 3 - - -
Dalarna 45 1 - - -
Gävleborg 42 3 - - -
Västernorrland 39 0 - - -
Jämtland 42 - - - -
Västerbotten 34 - - - -
Norrbotten 34 - - - -
Riket 70 16 13 33
14
15
Resans längd i medeltal
Som framgår av Figur 4 har medelreslängden för samtliga trafikslag inte varierat
särskilt mycket under de senaste 6 åren, utan har uppgått till 9-10 kilometer. Längst
medelreslängd gäller för tåg, motsvarande 24 kilometer under år 2007. Medelres-
längden för spårväg har minskat från 6 till 5 kilometer mellan 2002 och 2007.
Figur 4. Medelreslängd efter trafikslag i riket år 2002-2007.
0
5
10
15
20
25
30
2002 2003 2004 2005 2006 2007
Kilo
met
er
Buss T-bana Spårväg Tåg Samtliga trafikslag
I Figur 5 redovisas medelreslängden för respektive län under 2007. Resornas längd i
medeltal varierar något mellan de olika länen. I Dalarnas, Kalmar och Gotlands län
var resorna i medeltal längst, 25 kilometer, och i tätbefolkade län kortast. I de mest
tätbefolkade länen, Stockholms och Västra Götalands län, understeg resorna i medel-
tal 10 kilometer.
15
16
Figur 5. Medelreslängd efter län år 2007.
0
5
10
15
20
25
30
Dala
rna
Kalm
ar
Gotla
nd
Väst
erb
ott
en
Ble
kinge
Värm
land
Halla
nd
Söderm
anla
nd
Norr
bott
en
Gävl
eborg
Kro
noberg
Uppsa
la
Väst
ern
orr
land
Jäm
tland
Öst
erg
ötla
nd
Skå
ne
Väst
manla
nd
Jönkö
pin
g
Öre
bro
Väst
ra G
öta
land
Sto
ckholm
Rik
et
Kilo
mete
r
Reslängden i medeltal uppdelat på trafikslag och län redovisas i Tabell 2. I Stock-
holm är resorna med buss relativt korta, 6 kilometer i medeltal. I Kalmars, Gotlands
och Dalarnas län är de nästan fem gånger längre (25 kilometer i medeltal). I Stock-
holms och Västmanlands län är resan med tåg i medeltal kortast (16 kilometer för
Stockholms och 13 kilometer för Västmanlands län). De längsta tågresorna görs i
Gävleborgs, Kronobergs och Blekinge län.12
12 Tidigare var tågresorna i Jämtlands län längst i medeltal. Sedan juni 2007 bedrivs inte tågtrafiken i huvudmannens regi, utan upphandlas genom Rikstrafiken. Länstrafiken i Jämtlands län valde att inte redovisa uppgifter för 2007. Uppgifterna bör dock ingå i statistiken och kommer att kompletteras vid senare tillfälle och därefter redovisas i nästa års rapport.
16
17
Tabell 2. Medelreslängd efter trafikslag och län år 2007. Medelreslängd
År Buss Tåg Spårväg Tunnelbana
Stockholm 6 16 3 6
Uppsala 14 45 - -
Södermanland 20 - - -
Östergötland 12 40 3 -
Jönköping 9 40 - -
Kronoberg 18 60 - -
Kalmar 25 - - -
Gotland 25 - - -
Blekinge 14 62 - -
Skåne 8 27 - -
Halland 14 34 - -
Västra Götaland 9 46 5 -
Värmland 18 47 - -
Örebro 9 27 - -
Västmanland 13 13 - -
Dalarna 25 45 - -
Gävleborg 15 84 - -
Västernorrland 16 32 - -
Jämtland 15 - - -
Västerbotten 23 - - -
Norrbotten 20 - - -
Riket 10 24 5 6
4.2 Tjänster
De tjänster som den lokala och regionala kollektivtrafiken erbjuder trafikanterna re-
dovisas genom utbudskilometer. Utbudet ska avse den faktiskt utförda persontrafi-
ken. Utbudskilometer är detsamma som tidtabellskilometer och exkluderar den trafik
som ställs in och inkluderar den trafik som sätts in vid behov. Trafik såsom ut- och
inkörning samt tomkörning exkluderas.
Av Figur 6 framgår att antalet utbudskilometer uppgick till 722 miljoner kilometer i
riket under 2007. Detta innefattar en ökning med 5 procent sedan 2006 och 9 procent
sedan 1999.13 Utbudet av buss och T-bana är ungefär detsamma 2007 som 2006. Av
det totala utbudet under 2007 utgör buss 70 procent, tunnelbana 13 procent, tåg 13
procent och spårväg 4 procent. Under de senaste 9 åren har bussutbudet ökat med
cirka 7 procent och tunnelbaneutbudet ökat med 3 procent. Ökningen av tåg och
spårväg är tyvärr missvisande på grund av att siffrorna för 1999 och 2007 inte är
jämförbara.13
13 Mellan 2006 och 2007 ändrades definitionerna av hur utbudskilometrar beräknas för spårtrafik. Den stora ökningen av utbudskilometrarna för tåg och spårväg beror delvis på definitionsförändringen.
17
18
Figur 6. Antal utbudskilometer efter trafikslag i riket år 1999-2007. Miljoner kilometer.14
0
100
200
300
400
500
600
700
800
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Milj
oner
kilo
mete
r
Buss T-bana Spårväg Tåg Samtliga trafikslag
Av det totala kollektivtrafikutbudet står Stockholms län för 33 procent, Västra Göta-
land för 20 procent och Skåne för 10 procent under år 2007. Utbudet är minst i Got-
lands län, mindre än en halv procent av det totala utbudet.
Under 2006 pågick det så kallade trängselskatteförsöket i Stockholm. Efter försöket
beslutades det att införa trängselskatt i Stockholm från och med 1 augusti 2007. I
samband med trängselskatteförsöket ökande efterfrågan på kollektivtrafik vilket
gjorde att utbudet ökade markant mellan 2005 och 2006. Det har sedan legat på
samma nivå i Stockholms län.
Mellan 2006 och 2007 har utbudskilometrarna ökat markant för flera län. På grund
av definitionsförändringen är det svårt att klargöra vad som är en reell ökning och
vad som beror på definitionsförändring. Det finns emellertid anledning att förmoda
att ökande bensinpriser gör att efterfrågan på kollektivtrafik ökar.
Det totala antalet utbudskilometer belyser övergripande kvantiteten av de tjänster
som resenärerna erbjuds. För att ytterligare klarlägga utbudet relateras det till antalet
invånare i respektive län i Figur 7. Utbudet var störst i Stockholm och Uppsala, där
erbjöds över 100 kilometer kollektivtrafik per invånare under 2007. I Västmanland
uppgick utbudet till 30 kilometer per invånare under samma tidsperiod.
14 Definitionerna för utbudskilometer har ändrats mellan år 2006 och år 2007. För ytterligare informa-tion, se bilaga 2.
18
19
Figur 7. Antal utbudskilometer per invånare efter län år 2007.
0
20
40
60
80
100
120
140
Sto
ckholm
Uppsa
la
Väst
ra G
öta
land
Jäm
tland
Väst
erb
ott
en
Gävl
eborg
Norr
bott
en
Öst
erg
ötla
nd
Ble
kinge
Värm
land
Väst
ern
orr
land
Jönkö
pin
g
Skå
ne
Kro
noberg
Kalm
ar
Gotla
nd
Dala
rna
Söderm
anla
nd
Öre
bro
Halla
nd
Väst
manla
nd
Rik
et
Kilo
mete
r
Utbudet illustreras ytterligare i Tabell 3 genom utbudskilometer per invånare för re-
spektive län och trafikslag. Uppsala och Jämtland har högst utbudskilometer per in-
vånare för buss, motsvarande 95 och 87 kilometer. Västmanlands och Jönköpings län
har lägst utbudskilometer per invånare med 30 kilometer respektive 40 kilometer.
I de län där det finns flera olika trafikslag är utbudet av buss störst. Dock är utbudet
av tunnelbana förhållandevis stort i Stockholm. Utbudet av tåg per invånare är bety-
dande i Stockholm, Västra Götaland, Gävleborg, Jönköping och Blekinge. Västra
Götaland är det enda län som har ett betydande utbud per invånare av spårväg.
19
20
Tabell 3. Antal utbudskilometer per invånare efter trafikslag och län år 2007. Utbudskilometer per invånare
År Buss Tåg Spårväg Tunnelbana
Stockholm 56 18 1 47
Uppsala 95 8 - -
Södermanland 49 - - -
Östergötland 54 7 2 -
Jönköping 40 20 - -
Kronoberg 54 - - -
Kalmar 52 - - -
Gotland 51 - - -
Blekinge 42 21 - -
Skåne 49 9 - -
Halland 42 - - -
Västra Götaland 57 16 19 -
Värmland 53 9 - -
Örebro 49 - - -
Västmanland 30 - - -
Dalarna 51 - - -
Gävleborg 60 14 - -
Västernorrland 58 3 - -
Jämtland 87 - - -
Västerbotten 74 - - -
Norrbotten 71 - - -
Riket 55 10 4 10
4.3 Ekonomi
I följande avsnitt redovisas kollektivtrafikens kostnader, verksamhetsintäkter och
bidrag/tillskott. Kostnader innefattar trafikeringskostnader per trafikslag, samt övriga
kostnader och kostnader för infrastruktur som inte kan hänföras till specifikt trafik-
slag. Verksamhetsintäkter inkluderar trafikintäkter per trafikslag, samt övriga affärs-
intäkter som inte kan inordnas under något specifikt trafikslag. Bidragen/tillskotten
kommer från kommunen, landstinget och staten/Rikstrafiken. Samtliga ekonomiupp-
gifter har räknats om till 2007 års priser för att skapa bättre möjlighet till jämförbar-
het mellan åren. Samtidigt har definitionerna förändrats vilket kan påverka jämför-
barheten över tiden.15
Kostnader, verksamhetsintäkter och bidrag/tillskott
Av Figur 8 framgår att kostnaderna respektive verksamhetsintäkterna för kollektiv-
trafiken uppgick till cirka 26,7 miljarder respektive 14,5 miljarder kronor under år
2007. Sedan 1999 har kostnaderna ökat i högre takt än verksamhetsintäkterna. Me-
dan kostnaderna har ökat med 37 procent har verksamhetsintäkterna endast ökat med
32 procent. År 2007 utgick bidrag/tillskott till kollektivtrafiken på närmare 12,5 mil-
jarder kronor, varav 9,2 respektive 3,1 miljarder från landstingen respektive kommu-
nerna samt 260 miljoner kronor från staten/Rikstrafiken. Bidraget/tillskottet från
15 Definitionerna för kostnader, intäkter och bidrag/tillskott har ändrats mellan år 2006 och år 2007. För ytterligare information, se bilaga 2.
20
21
kommunerna har ökat med 47 procent och landstingsbidragen med 46 procent sedan
slutet av 1990-talet. Statsbidragen har ökat med 39 miljoner, vilket motsvarar en
18-procentig ökning, under de senaste 9 åren.
Figur 8. Kostnader, verksamhetsintäkter och bidrag/tillskott i riket år 1999-2007. Miljoner
kronor.16
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Milj
oner
kro
nor
Totala kostnader Verksamhetsintäkter
Bidrag/tillskott Kommun Bidrag/tillskott Landsting
Bidrag/tillskott Staten/Rikstraf iken
Som en följd av den såväl stora konsumtionen som utbudet har också Stockholms län
de enskilt största kostnaderna, verksamhetsintäkterna och bidragen. Av de totala
kostnaderna för kollektivtrafiken i Sverige utgör Stockholms läns kostnader 45 pro-
cent. Västra Götalands kostnader utgör 17 procent av de totala kostnaderna och Skå-
nes 11 procent av de totala kostnaderna för kollektivtrafiken.
Självfinansieringsgrad och bidragsfördelningen
För att ytterligare beskriva kollektivtrafikens ekonomiska förhållanden kalkyleras
självfinansieringsgraden, det vill säga andelen av trafikens kostnader som täcks av
verksamhetsintäkter.
Av Figur 9 framgår att sedan slutet av 1990-talet har verksamhetsintäkterna uppgått
till 54-58 procent av kostnaderna för kollektivtrafiken. Under de senaste 9 åren har
bidragen till kollektivtrafiken uppgått till mellan 42 och 46 procent. Samtliga år har
16 Definitionerna för kostnader, intäkter och bidrag/tillskott har ändrats mellan år 2006 och år 2007. För ytterligare information, se bilaga 2.
21
22
verksamhetsintäkterna utgjort en något större andel, jämfört med bidraget/tillskotten,
av de totala intäkterna.
Figur 9. Fördelning mellan verksamhetsintäkter och bidrag/tillskott i täckningen av kollek-
tivtrafikens kostnader i riket år 1999-2007. Andel (%).17
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Verksamhetsintäkter Bidrag/tillskott
Självfinansieringsgraden under år 2007 skiljer sig inte särskilt mycket åt för riket,
vare sig inklusive eller exklusive Stockholm. För hela riket uppgick den till 54 pro-
cent och för Stockholm uppgick självfinansieringsgraden till 57 procent. Skåne och
Blekinge har högst självfinansieringsgrad med över 60 procent vardera medan den är
lägst i Gotlands län med 22 procent.
Utöver verksamhetsintäkter (trafikintäkter och övriga affärsintäkter) finansieras kol-
lektivtrafiken genom bidrag. Av totala intäkter under år 2007 utgör verksamhetsin-
täkterna 54 procent och kommunbidragen 11 procent, landstingsbidragen 34 procent
och statsbidragen resterande 1 procent. Den procentuella fördelningen mellan verk-
samhetsintäkterna och bidragen liksom mellan de olika bidragen har varit förhållan-
devis lika under de senaste 9 åren.
Att landstingsbidraget utgör en stor del av de totala intäkterna beror till stor del på att
Stockholms län endast får bidrag från landstinget. Om man exkluderar Stockholm
17 Definitionerna för verksamhetsintäkter och bidrag/tillskott har ändrats mellan år 2006 och år 2007. För ytterligare information, se bilaga 2. Observera att verksamhetsintäkterna och bidragen inte nödvändigtvis summerar till 100 procent av kostnaderna för respektive år. Vissa år är summan av verksamhetsintäkterna och bidragen större än kostnaderna (överskott) medan den för andra år är mindre än de totala kostnaderna (underskott).
22
23
uppgår verksamhetsintäkterna till 52 procent, kommunbidraget till 21 procent, lands-
tingsbidraget till 25 procent och statsbidraget till nära 2 procent under 2007.
Kostnader och verksamhetsintäkter per resa
För att tydliggöra kollektivtrafikens kostnader och verksamhetsintäkter redovisas
kostnad och verksamhetsintäkt per resa i Figur 10. Under 2007 kostade en kollektiv-
trafikresa 22 kronor medan verksamhetsintäkten var 12 kronor per resa. Kostnaden
per resa har ökat sedan 2004 medan verksamhetsintäkten per resa varit stabil under
samma tidsperiod. Nedgången i kostnad och verksamhetsintäkt per resa år 2007 kan
bero på att definitionerna har ändrats.
Figur 10. Kostnader och verksamhetsintäkter per kollektivtrafikresa i riket år 1999-2007.18
0
5
10
15
20
25
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Kro
nor
Kostnad per resa Verksamhetsintäkt per resa
I Figur 11 redovisas kostnad och verksamhetsintäkt per resa för respektive län under
2007. Kostnaden per resa är större än verksamhetsintäkten per resa i samtliga län.
Kostnaden per resa var högst i Kalmar, 65 kronor, och lägst, 18 kronor, i Stockholm.
Stockholm och Gotland hade lägst verksamhetsintäkt per resa, omkring 10 kronor. I
Västerbotten var kostnaden per resa 55 kronor och verksamhetsintäkten högst (29
kronor). Kalmar och Gotland hade den högsta nettokostnaden per resa. I Kalmar var
skillnaden 38 kronor mellan verksamhetsintäkt och kostnad per resa och på Gotland
cirka 5 kronor mindre. Lägst netto har Skåne, Stockholm och Västra Götaland med
8-10 kronor vardera.
18 Definitionerna för kostnader och verksamhetsintäkter har ändrats mellan år 2006 och år 2007. För ytterligare information, se bilaga 2.
23
24
Figur 11. Kostnader och verksamhetsintäkter per kollektivtrafikresa och län år 2007.
-90
-60
-30
0
30
60
90
Väst
erb
ott
en
Norr
bott
en
Jäm
tland
Kalm
ar
Värm
land
Uppsa
la
Ble
kinge
Gävl
eborg
Kro
noberg
Jönkö
pin
g
Dala
rna
Söderm
anla
nd
Halla
nd
Väst
manla
nd
Skå
ne
Öst
erg
ötla
nd
Väst
ern
orr
land
Öre
bro
Väst
ra G
öta
land
Sto
ckholm
Gotla
nd
Rik
et
Kro
nor
Kostnad per resa Verksamhetsintäkt per resa Netto
Kostnader och bidrag per invånare
Eftersom den lokala och regionala allmänna kollektivtrafiken delvis är samhällsfi-
nansierad är det av vikt att belysa vad den kostar och hur stor del som samhället bi-
drar med. Detta förhållande beskrivs i Figur 12 och 13 genom att relatera kostnader
och bidrag till antalet invånare.
Sedan 1999 har kostnaden per invånare ökat från drygt 2 200 till nästan 3 000 kro-
nor, vilket motsvarar en ökning på 33 procent. Under samma tidsperiod har bidraget
per invånare ökat med 41 procent, från nästan 1 000 kronor till cirka 1 400 kronor.
24
25
Figur 12. Kostnader och bidrag/tillskott per invånare i riket år 1999-2007.19
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
3 500
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Kro
nor
Kostnad per invånare Bidrag/tillskott per invånare
Kostnaderna för kollektivtrafiken per invånare är lägre i riket totalt jämfört med riket
exklusive Stockholms län. År 2007 uppgick kostnaden i riket till nästan 3 000 kronor
per invånare. Stockholm har mycket högre kostnad per invånare för kollektivtrafiken
än övriga Sverige. Om man exkluderar Stockholm sjunker kostnaden per invånare till
cirka 2 000 kronor. Även bidragen per invånare är lägre i riket totalt jämfört med
riket exklusive Stockholm. Om man exkluderar Stockholm blir bidraget/tillskottet
per invånare cirka 400 kronor lägre.
Av Figur 13 framgår att kostnaden per invånare skiljer sig mycket åt mellan länen.
Stockholm har en kostnad på cirka 6 200 kronor under 2007 medan Gotlands kollek-
tivtrafik kostar drygt 920 kronor per invånare. Även bidragen per invånare varierar
mycket, från cirka 2 900 kronor i Stockholm till omkring 550 kronor i Blekinge och
drygt 600 kronor i Västmanland. Även andelen av bidragen per invånare som täcker
kostnaden per invånare varierar mellan länen. I Gotlands län täcker bidraget 78 pro-
cent av kostnaden medan endast 37 procent av kostnaden finansieras med bi-
drag/tillskott i Blekinge.
19 Definitionerna för kostnader och bidrag/tillskott har ändrats mellan år 2006 och år 2007. För ytterli-gare information, se bilaga 2.
25
26
Figur 13. Kostnader och bidrag/tillskott per invånare efter län år 2007.
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
Sto
ckholm
Vä
stra
Göta
lan
d
Up
psala
Skån
e
Öste
rgötlan
d
Jäm
tland
Vä
ste
rbott
en
Jön
köpin
g
Vä
rmla
nd
Gävle
bo
rg
Ka
lmar
No
rrbo
tten
Sö
derm
anla
nd
Dala
rna
Ble
kin
ge
Öre
bro
Halla
nd
Kro
nobe
rg
Väste
rno
rrla
nd
Vä
stm
an
lan
d
Gotlan
d
Rik
et
Kro
nor
Kostnad per invånare Bidrag/tillskott per invånare
26
27
Bilaga 1. Ordlista
Svenska/Swedish Engelska/English Svenska/Swedish Engelska/Englishallmän kollektivtrafik public transportation regional regional
andel fraction, share resor journeys
annan other resultat results
antal number Rikstrafiken The National Public Transport Agency
bidrag subsidy samtliga all
bil car sekretess secrecy
biljettintäkter receipts from the sale of tickets
senaste latest
bortfall non-response SIKA Swedish Institute for Transport and Communications Analysis
buss bus spårväg tramway
efter after staten state
ekonomi economic situation summa sum, total
exklusive excluding svenska Swedish
fartyg ship särskild kollektivtrafik transport service
funktionshindrad disabled person tabell table
fördelning distribution tillgänglig available
ingen uppgift no data tjänster services
inklusive including total total
internationell international trafik traffic
interregional interregional trafikeringskostnader traffic costs
intäkt revenue trafikhuvudman traffic principal
kilometer kilometer trafikslag mode of transport
kollektivtrafik public transport trängselskatteförsöket trial implementation of congestion charges
kommun municipality tunnelbana underground
konsumtion consumption tusen thousand
kostnader expenditure, costs tåg train
lag law under during
landsting county council underskott deficit
lokal local uppgifter information
län county utbudskilometer kilometers available
medelreslängd average length of journey
utveckling development
miljard billion varierar vary
miljon million verksamhet activity
per per år year
per invånare per capita ökning increase
personkilometer kilometer per person överskott surplus
procent percent övriga others
27
28
Bilaga 2. Förändringar av variabeldefinitioner
Inför Kollektivtrafikundersökningen 2007 genomfördes, i syfte att öka kvaliteten,
ändringar av vissa definitioner. I samband med detta hölls en workshop i april 2008
där samtliga uppgiftslämnare i undersökningen var inbjudna. Syftet med workshopen
var att informera om definitionsändringarna samt ha diskussioner kring detta. Mer-
parten av uppgiftslämnarna deltog.
Definitionsändringarna påverka även vilka uppgifter som efterfrågas i undersökning-
en. I denna bilaga beskrivs hur ändringarna av definitionerna påverkar statistiken i
tabellverket och jämförbarheten mot tidigare år. Frågeformuläret och definitionerna
år 2007 återfinns i bilaga 5 respektive 6, frågeformuläret och definitionerna i 2006
års undersökning återfinns i 2006 års rapport.
Konsumtion
Konsumtionen av kollektivtrafik omfattar antal resor och antal personkilometer. Frå-
gorna rörande antal resor har påverkats marginellt. Det är ingen principiell föränd-
ring i definitionen mellan 2006 och 2007, dock är det en viss skillnad i formulering-
en.
Även frågorna rörande personkilometer har påverkats marginellt. Det är ingen prin-
cipiell förändring i definitionen mellan 2006 och 2007. Dock har definitionen gjorts
tydligare i 2007 års undersökning. Inför 2007 års undersökning tillhandahöll SIKA
uppgifter om medelreslängder för kollektivtrafik uppdelat på län. Dessa uppgifter
stod det fritt för uppgiftslämnarna att använda vid beräkningar av variabeln personki-
lometer. Om en uppgiftslämnare tidigare år har använt en egen uppskattning av me-
delreslängd och i 2007 års undersökning använder den medelreslängd SIKA tillhan-
dahåller kan det påverkar resultaten om medelreslängden skiljer sig mycket åt.
Slutsatsen är att jämförbarheten avseende antal resor är god mellan 2007 och tidiga-
re år. Rörande personkilometer och medelreslängd är jämförbarheten god mellan
2007 och tidigare år med reservation för att vissa uppgiftslämnare kan använda an-
norlunda medelreslängder.
Tabeller som påverkas: Jämförande uppgifter över åren avseende konsumtion finns
i tabellerna 8, 9, 10, 12, 14, 15, 16.
Tjänster
Tjänster inom kollektivtrafik avser utbudet vars definition har stramats upp. Det
finns en tydligare distinktion mellan utbudskilometer och vagnkilometer (berör ban-
28
29
trafik). Aspekten vagnkilometer fanns inte med i tidigare års definitioner. De upp-
giftslämnare som tidigare år utgick från tågkilometer, dvs. antal kilometer för hela
tåget, och i år byter till vagnkilometer kommer att rapportera ett större värde i år än
tidigare år. Om tåget i genomsnitt består av tre vagnar kommer den rapporterade sta-
tistiken att vara ca tre gånger större i år än tidigare år.
Slutsatsen är att det är troligt att statistiken avseende utbud i år ligger på en högre
nivå än tidigare år.
Tabeller som påverkas: Jämförande uppgifter över åren avseende tjänster finns i
tabellerna 8, 9, 10, 13 och 16.
Intäkter
Intäkter består av trafikintäkter, övriga affärsintäkter samt bidrag/tillskott. En viktig
aspekt i årets undersökning som både påverkar intäkter och kostnader var följande
formulering i definitionerna:
• Vid redovisning av de ekonomiska uppgifterna, bör påpekas att det endast är
de ekonomiska uppgifter som rör den lokala och regionala allmänna kollek-
tivtrafiken som redovisas. Uppgifterna behöver därför inte stämma med års-
redovisningen.
Tidigare år har formuleringarna snarare varit att kostnader och intäkter avseende all
verksamhet ska inkluderas (oavsett om det har med allmän kollektivtrafik att göra).
För många trafikhuvudmän är detta dock samma sak, all deras verksamhet rör allmän
kollektivtrafik. Dock är de så att vissa trafikhuvudmän har verksamhet som inte är att
betrakta som allmän kollektivtrafik, t.ex. särskild kollektivtrafik, drift av flygplats,
budverksamhet. I dessa fall kommer intäkts- och kostnadsuppgifterna som lämnas
inte att stämma med det som finns i trafikhuvudmännens årsredovisning.
Trafikintäkter
I 2007 års undersökning efterfrågades trafikintäkterna medan i tidigare års undersök-
ningar efterfrågades biljettintäkterna. Trafikintäkter omfattar mer än endast biljettin-
täkter. Exempelvis ingår intäkter från godstrafik i trafikintäkter men inte i biljettin-
täkter. Vid en jämförelse mellan värdena från tabell 1 i 2006 och 2007 års rapporter
framgår att biljettintäkterna år 2006 uppgår till 10 527 599 tkr i riket medan trafikin-
täkterna år 2007 uppgår till 11 592 507 tkr, båda värdena är uttryckta i nominella
priser.
Slutsatsen är att i och med att biljettintäkter som efterfrågades tidigare år utgör en
del i trafikintäkter som efterfrågas i årets undersökning är det troligt att nivåerna
kommer att ligga något högre i år jämfört med tidigare år.
29
30
Tabeller som påverkas: Jämförande uppgifter över åren avseende trafikintäkter
finns inte explicit i någon tabell. Dock ingår trafikintäkter i verksamhetsintäkter och
historiska tabeller över verksamhetsintäkter återfinns i tabellerna 8, 10 och 11.
Övriga affärsintäkter
Övriga affärsintäkter efterfrågas i 2007 års undersökning som en (1) uppgift. I 2006
års undersökning och tidigare undersökningar efterfrågades uppgifter kring övriga
intäkter uppdelat på transportslag (fem separat uppgifter). Dessutom efterfrågades
intäktsposten ”Övrig verksamhet”. I tabellerna i årets rapport som visar historiska
data har dessa sex intäktsposter slagits samman för att motsvara övriga affärsintäkter
i årets undersökning.
Vid en jämförelse av definitionerna mellan 2006 och 2007 framgår att det finns ge-
mensamma intäktsslag i definitionerna från 2007 och 2006. Dock finns det även in-
täktsslag i definitionen år 2006 som inte ingår i definitionen år 2007, exempelvis
intäkter från färdtjänst. Exempelvis uppgår övriga intäkter i riket i tabell 1 i 2006 års
rapport till 4 086 281 tkr. I tabell 1 i 2007 års rapport uppgår övriga affärsintäkter i
riket till 2 934 623 tkr vilket är drygt 1 miljard lägre.
Slutsatsen är att det verkar som om definitionsförändringen påverkar så att nivån för
övriga affärsintäkter blir (betydligt) lägre år 2007 jämfört med 2006 och tidigare. Vid
jämförelse mellan åren 2007 och tidigare bör försiktighet iakttagas.
Tabeller som påverkas: Jämförande uppgifter över åren avseende övriga affärsin-
täkter finns inte explicit i någon tabell. Dock ingår övriga affärsintäkter i verksam-
hetsintäkter och historiska tabeller över verksamhetsintäkter återfinns i tabellerna 8,
10 och 11.
Bidrag
I 2007 års undersökning efterfrågas bidrag från kommun, landsting och sta-
ten/rikstrafiken, dvs. tre uppgifter. Motsvarande efterfrågade uppgifter i 2006 års
undersökning var mer detaljerade. Bidrag från t.ex. kommun skulle delas upp på bi-
drag till samtliga trafikslag och till övrig verksamhet. I 2007 års undersökning har
detta slagits samman till bidrag från kommun. På motsvarande sätt har bidragen från
landsting och staten/Rikstrafiken hanterats.
Rörande definitionerna nedan är formuleringarna år 2007 mer precisa än tidigare år.
Det är dock svårt att säga om definitionsändringen kommer att påverka statistiken.
Baserat på de uppgifter som lämnats i år jämfört med föregående års uppgifter finns
inga indikationer på några större skillnader.
30
31
Slutsatsen är att möjligheterna till jämförelser mellan åren 2007 och tidigare verkar
vara relativt goda.
Tabeller som påverkas: Jämförande uppgifter över åren avseende bidrag finns i
tabellerna 8, 10 och 11.
Summerade variabler: Verksamhetsintäkter och totala intäkter
Verksamhetsintäkter är summan av trafikintäkter och övriga affärsintäkter. Om bi-
drag adderas till verksamhetsintäkter erhålls totala intäkter. I 2006 års rapport och
tidigare användes ett något annat språkbruk. Summan av biljettintäkter och övriga
intäkter benämndes totala intäkter, vilket i år benämns verksamhetsintäkter. Summan
av totala intäkter och bidrag benämndes Total med underrubriken Intäkter och bidrag
i 2006 års rapport. I 2007 års rapport benämns summan av verksamhetsintäkter och
bidrag för totala intäkter. Tabellen nedan sammanfattar detta:
2006 års rapport 2007 års rapport Biljettintäkt motsvaras av trafikintäkt Övriga intäkter motsvaras av övriga affärsintäkterTotala intäkter motsvaras av verksamhetsintäkter Total (Intäkter + bidrag) motsvaras av totala intäkter
Slutsatsen är att eftersom trafikintäkter troligtvis ligger på en något högre nivå i år
men att övriga affärsintäkter verkar ligga på en (betydligt) lägre nivå så ligger tro-
ligtvis summan av dessa, dvs. verksamhetsintäkter, på en något lägre nivå i år jäm-
fört med tidigare år. Viss försiktighet bör iakttagas vid jämförelser med tidigare års
värden. Eftersom bidragen inte verkar ha påverkats så mycket mellan åren är slutsat-
sen rörande totala intäkter, dvs. när bidragen adderats till verksamhetsintäkterna,
samma som slutsatserna för verksamhetsintäkter.
Tabeller som påverkas: Jämförande uppgifter över åren avseende verksamhetsin-
täkter och totala intäkter finns i tabellerna 8, 10 och 11.
Kostnader
Kostnadsposter i 2007 års undersökning är trafikeringskostnader, övriga kostnader
samt kostnader för infrastruktur. Som påtalats ovan under avsnittet om Intäkter finns
en övergripande aspekt som påverkar statistiken:
• Vid redovisning av de ekonomiska uppgifterna, bör påpekas att det endast är
de ekonomiska uppgifter som rör den lokala och regionala allmänna kollek-
tivtrafiken som redovisas. Uppgifterna behöver därför inte stämma med års-
redovisningen.
31
32
Trafikeringskostnader
Omfattningen på de efterfrågade uppgifterna är samma i årets undersökning som i
tidigare års. Formuleringarna av definitionerna har dock förtydligats betydande i
2007 års undersökning jämfört med tidigare års undersökningar. Vissa kostnadspos-
ter som tidigare hänförts till övriga kostnader hänförs i år 2007 till trafikeringskost-
nader, exempelvis kostnader för godstrafik med buss. Trafikeringskostnaderna i ta-
bell 1 i 2006 års rapport uppgår till 18 442 113 tkr vilket kan jämföras med
21 983 139 tkr i tabell 1 i 2007 års rapport (båda uppgifterna i nominella priser).
Skillnaden beror troligtvis både på en viss kostnadsökning och på förändringar i de-
finitionerna.
Slutsatsen är att det är troligt att definitionsförändringen mellan 2006 och 2007
kommer att påverka så att nivån för trafikeringskostnader ligger högre fr.o.m. år
2007. Vid jämförelse mellan åren 2007 och tidigare bör försiktighet iakttagas.
Tabeller som påverkas: Jämförande uppgifter över åren avseende trafikeringskost-
nader finns i tabell 11. I tabellerna 8 och 10 ingår trafikeringskostnader indirekt som
en delkomponent i totala kostnader.
Övriga kostnader
En stor förändring för uppgiftslämnarna i 2007 års undersökning var att endast en (1)
uppgift avseende övriga kostnader efterfrågades. I 2006 års undersökning efterfråga-
des uppgifter för övriga kostnader uppdelat på transportslag, dvs. fem uppgifter, och
en uppgift för kostnad för övrig verksamhet, dvs. sammanlagt sex uppgifter. Dessa
sex uppgifter har för 2006 och tidigare lagts samman för att jämföras med övriga
kostnader i 2007 års insamling.
Formuleringarna av definitionerna är olika mellan år 2006 och år 2007. Definitionen
2006 delades upp på rubrikerna ”Övriga kostnader” och ”Övrig verksamhet”. I 2007
års definition har allt skrivits under samma rubrik. Mycket av det som skrivs år 2006
finns återgivet år 2007 dock i något andra lydelser. Det finns dock viktiga undantag.
Under ”Övrig verksamhet” år 2006 står att kapitalkostnader för infrastruktur hänfö-
ras. Denna kostnadspost har i 2007 års undersökning separerats från övriga kost-
nadsposter och utgör numera en egen kostnadspost (se avsnitt nedan). Dessutom har
t.ex. kostnader för godstransporter hänförts till trafikeringskostnader. Övriga kostna-
der i tabell 1 i 2006 års rapport uppgår till 8 569 971 tkr vilket kan jämföras med
3 987 191 tkr i tabell 1 i 2007 års rapport (båda uppgifterna i nominella priser). Detta
är en stor skillnad och den största orsaken är troligtvis beroende på förändringar i
definitionerna.
Slutsatsen är att det är troligt att övriga kostnader 2007 ligger på en betydligt lägre
nivå än övriga kostnader 2006 och tidigare. Stor försiktighet bör iakttagas vid jämfö-
relser mellan år 2007 och bakåt.
32
33
Tabeller som påverkas: Jämförande uppgifter över åren avseende trafikeringskost-
nader finns i tabell 11. I tabellerna 8 och 10 ingår trafikeringskostnader indirekt som
en delkomponent i totala kostnader.
Kostnader infrastruktur
Posten kostnad för infrastruktur har renodlats i 2007 års undersökning. Tidigare in-
gick denna post som en del i posten ”Övrig verksamhet”.
Slutsatsen är att denna kostnadspost är ny för undersökningen 2007 och ingen jäm-
förande statistik avseende tidigare år existerar.
Summerad variabel: Total kostnad
Totala kostnader utgörs av summan av trafikeringskostnader, övriga kostnader och
kostnader för infrastruktur. Delkomponenterna har påverkats av definitionsändring-
arna vilket visats ovan. Den totala kostnaden borde dock inte påverkas så mycket.
Det som skulle kunna påverka den totala kostnaden är att den delen av trafikhuvud-
mannens verksamhet som inte omfattar kollektivtrafik ska exkluderas i årets under-
sökning. Storleken på denna verksamhet är dock ringa. Jämförs totala kostnader från
tabell 1 i 2006 års rapport, vilken uppgår till 27 012 084 tkr, med totala kostnader
från tabell 1 i 2007 års rapport, vilken uppgår till 26 734 874 tkr, framgår att uppgif-
terna är jämförbara (båda uppgifterna i nominella priser).
Slutsatsen är att de totala kostnaderna år 2007 har relativt god jämförbarhet med
tidigare års värden.
Tabeller som påverkas: Jämförande uppgifter över åren avseende totala kostnader
finns i tabell 8,10 och 11.
33
34
Bilaga 3. Tabeller fördelat på län, trafikslag och år
Tabellförteckning List of tables
Tabell 1 Trafik- och ekonomiuppgifter efter län år 2007.
Table 1 Information on traffic and the economic situation according to county 2007.
Tabell 2 Nyckeltal för trafikuppgifter efter län år 2007. Table 2 Key figures on information on traffic according to county 2007.
Tabell 3 Nyckeltal för ekonomiuppgifter efter län år 2007.
Table 3 Key figures on the economic situation according to county 2007.
Tabell 4 Nyckeltal för ekonomiuppgifter efter län år 2007.
Table 4 Key figures on the economic situation according to county 2007.
Tabell 5 Fördelning mellan verksamhetsintäkter, bidrag/tillskott respektive kostnader efter län år 2007.
Table 5 Distribution between revenues, subsidies and costs according to county 2007.
Tabell 6 Trafikuppgifter och nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år 2007.
Table 6 Key figures and information on traffic according to mode of transport 2007.
Tabell 7 Trafikuppgifter, ekonomiuppgifter och nyckeltal för ekonomiuppgifter efter trafikslag år 2007, exklusive Stockholms län.
Table 7 Information on traffic situation, key figures and information on economic situation according to mode of transport excluding Stockholm conuty, 2007.
Tabell 8 Trafik- och ekonomiuppgifter år 1999-2007 (2007 års priser).
Table 8 Information on traffic and the economic situation in 1999-2007.
Tabell 9 Nyckeltal för trafikuppgifter år 1999-2007. Table 9 Key figures on information on traffic 1999-2007.
Tabell 10 Nyckeltal för ekonomiuppgifter år 1999-2007 (2007 års priser).
Table 10 Key figures on the economic situation 1999-2007.
Tabell 11 Fördelning mellan verksamhetsintäkter, bidrag/tillskott respektive kostnader år 1999-2007.
Table 11 Distribution between revenues, subsidies and costs in 1999-2007.
Tabell 12 Antal resor efter trafikslag i riket år 1999-2007 (miljoner resor).
Table 12 Number of journeys in the country per mode of transport in 1999-2007 (million journeys).
Tabell 13 Antal utbudskilometer efter trafikslag i riket år 1999-2007 (miljoner kilometer).
Table 13 Number of kilometers available per mode of transport in the country in 1999-2007 (million kilometers).
Tabell 14 Antal personkilometer efter trafikslag i riket år 2002-2007 (miljoner kilometer).
Table 14 Number of kilometers per person per mode of transport in the country in 2002-2007 (million kilometers).
Tabell 15 Medelreslängd efter trafikslag i riket år 2002-2007 (kilometer).
Table 15 Average length of journey according to mode of transport in the country 2002-2007 (kilometers).
Tabell 16 Resor, utbudskilometer och personkilometer efter län år 2004-2007 (1000-tal).
Table 16 Journeys, kilometers per person and number of kilometers available according to county 2004-2007 (in thousands).
Kommentar En viktig aspekt att notera är att inför Kollektivtrafikundersökningen 2007 genomfördes ändringar av vissa definitioner. Detta får återverkningar på hur tidsserier (tabellerna 8-16) kan tolkas. I bilaga 2 be-skrivs hur förändringarna av definitionerna påverkar statistiken och jämförbarheten med tidigare år. Ytterligare en aspekt värd att notera är att språkbruket rörande vissa intäktsposter har ändrats i årets rapport jämfört med tidigare års rapporter. Tabellen nedan sammanfattar språkbruket i 2006 respektive 2007 års rapport:
2006 års rapport 2007 års rapport Biljettintäkt motsvaras av trafikintäkt Övriga intäkter motsvaras av övriga affärsintäkter Totala intäkter motsvaras av verksamhetsintäkter Total (Intäkter + bidrag) motsvaras av totala intäkter
Uppgifter i tidigare års tryckta rapporter kan dock skiljas sig något åt i jämförelse med denna rapport. Detta beror på att någon/några trafikhuvudmän har ändrat/rättat sina inrapporterade uppgifter för tidi-gare år i och med insamlingen av uppgifter för år 2007.
34
Tabell 1. Trafik- och ekonomiuppgifter efter län år 2007.1
Resor Utbuds-
kilometerPerson-
kilometer
Län(1000-tal) (1000-tal) (1000-tal) Trafik-
intäkterÖvriga
affärsintäkterBidrag/tillskott
KommunBidrag/tillskott
LandstingBidrag/tillskott
Staten/RikstrafikenTotala verksam-
hetsintäkterTotala
bidrag/tillskottTotala
intäkter
Stockholm 676 261 235 991 4 761 400 4 565 263 2 226 165 - 5 530 400 - 6 791 428 5 530 400 12 321 828
Uppsala 26 093 33 188 468 680 490 948 34 165 213 097 184 164 - 525 113 397 261 922 374
Södermanland 9 230 12 924 184 600 145 370 465 137 503 125 924 - 145 835 263 427 409 262
Östergötland 25 935 26 740 364 342 338 607 20 328 282 512 190 795 - 358 935 473 307 832 242
Jönköping 16 335 19 866 190 564 220 290 61 853 120 257 120 257 46 216 282 143 286 730 568 873
Kronoberg 6 035 9 797 117 825 103 409 3 422 61 480 55 288 - 106 831 116 768 223 599
Kalmar 6 278 12 077 156 950 133 440 3 063 116 075 108 293 16 680 136 503 241 048 377 551
Gotland 1 224 2 935 30 600 11 611 - 41 087 - - 11 611 41 087 52 698
Blekinge 7 569 9 686 169 950 107 318 36 292 38 371 30 778 13 627 143 610 82 776 226 386
Skåne 128 790 69 827 1 662 959 1 713 475 76 519 21 611 1 106 398 3 581 1 789 994 1 131 590 2 921 584
Halland 11 400 12 126 228 991 174 815 4 972 100 921 74 456 3 033 179 787 178 410 358 197
Västra Götaland 209 955 141 865 1 832 204 1 986 547 409 366 999 533 992 789 71 117 2 395 913 2 063 439 4 459 352
Värmland 9 753 17 059 196 348 206 877 4 821 99 000 95 500 4 551 211 698 199 051 410 749
Örebro 12 313 13 427 123 791 157 916 1 180 115 590 74 035 1 374 159 096 190 999 350 095
Västmanland 8 769 7 448 110 799 120 956 6 269 77 750 72 750 - 127 225 150 500 277 725
Dalarna 12 680 14 000 325 100 193 723 13 575 124 168 120 864 26 371 207 298 271 403 478 701
Gävleborg 12 467 20 245 246 995 232 469 3 983 125 167 99 310 3 147 236 452 227 624 464 076
Västernorrland 9 533 15 079 149 767 125 665 2 796 106 486 50 256 15 269 128 461 172 011 300 472
Jämtland 5 391 11 009 80 491 117 327 4 866 55 558 55 350 10 663 122 193 121 571 243 764
Västerbotten 8 636 19 051 196 973 246 934 3 125 134 864 68 019 23 479 250 059 226 362 476 421
Norrbotten 8 421 17 873 168 105 199 547 17 398 102 084 56 637 21 962 216 945 180 683 397 628
Riket 1 213 068 722 213 11 767 434 11 592 507 2 934 623 3 073 114 9 212 263 261 070 14 527 130 12 546 447 27 073 5771 Se bilaga 2 för beskrivning av variabeldefinitioner.
Intäkter (1000-tal kr)
35
36
Tabell 1. Trafik- och ekonomiuppgifter efter län år 2007 (forts.).1
Kostnader (1000-tal kr)
LänTrafikerings-
kostnaderKostnader för
infrastrukturÖvriga
kostnaderTotala
kostnader
Stockholm 8 697 845 588 198 2 706 557 11 992 600
Uppsala 836 599 - 85 635 922 234
Södermanland 374 815 743 28 364 403 922
Östergötland 760 593 - 82 088 842 681
Jönköping 524 691 3 980 40 202 568 873
Kronoberg 192 497 - 31 102 223 599
Kalmar 350 974 177 26 386 377 537
Gotland 52 698 - - 52 698
Blekinge 219 176 1 454 5 756 226 386
Skåne 2 844 538 45 803 28 211 2 918 552
Halland 344 031 1 547 24 594 370 172
Västra Götaland 3 690 294 101 200 667 858 4 459 352
Värmland 415 093 6 555 31 297 452 945
Örebro 334 872 3 053 25 110 363 035
Västmanland 247 395 5 000 25 317 277 712
Dalarna 380 988 2 135 30 045 413 168
Gävleborg 413 787 4 699 33 217 451 703
Västernorrland 280 659 - 19 813 300 472
Jämtland 225 806 - 18 357 244 163
Västerbotten 445 213 - 31 208 476 421
Norrbotten 350 575 - 46 074 396 649
Riket 21 983 139 764 544 3 987 191 26 734 8741 Se bilaga 2 för beskrivning av variabeldefinitioner.
36
37
Tabell 2. Nyckeltal för trafikuppgifter efter län år 2007.1
Län
Invånare2
(1000-tal) Antal bilarResor/
invånare
Utbuds-kilometer/
invånare
Person-kilometer/
invånareBilar/1000
invånareMedel-
reslängd
Resor/ utbuds-
kilometerPersonkilometer/ utbudskilometer
Stockholm 1 934 783 417 350 122 2 462 405 7,04 2,87 20,18
Uppsala 322 142 099 81 103 1 457 442 17,96 0,79 14,12
Södermanland 264 126 857 35 49 699 480 20,00 0,71 14,28
Östergötland 419 191 610 62 64 869 457 14,05 0,97 13,63
Jönköping 333 163 519 49 60 573 492 11,67 0,82 9,59
Kronoberg 180 90 375 33 54 654 501 19,52 0,62 12,03
Kalmar 234 118 800 27 52 671 508 25,00 0,52 13,00
Gotland 57 31 876 21 51 535 557 25,00 0,42 10,43
Blekinge 152 77 548 50 64 1 121 511 22,45 0,78 17,55
Skåne 1 192 559 398 108 59 1 395 469 12,91 1,84 23,82
Halland 290 148 258 39 42 789 511 20,09 0,94 18,88
Västra Götaland 1 543 702 395 136 92 1 188 455 8,73 1,48 12,92
Värmland 274 142 364 36 62 717 520 20,13 0,57 11,51
Örebro 276 130 022 45 49 449 472 10,05 0,92 9,22
Västmanland 249 118 149 35 30 445 475 12,64 1,18 14,88
Dalarna 276 148 112 46 51 1 179 537 25,64 0,91 23,22
Gävleborg 276 139 430 45 73 896 506 19,81 0,62 12,20
Västernorrland 244 124 620 39 62 615 511 15,71 0,63 9,93
Jämtland 127 67 094 42 87 634 528 14,93 0,49 7,31
Västerbotten 258 121 682 34 74 765 472 22,81 0,45 10,34
Norrbotten 251 130 820 34 71 669 521 19,96 0,47 9,41
Riket 9 148 4 258 445 133 79 1 286 466 9,70 1,68 16,291 Se bilaga 2 för beskrivning av variabeldefinitioner.2 Medelfolkmängd (under året).
37
38
Tabell 3. Nyckeltal för ekonomiuppgifter efter län år 2007.1
Totala verksam-hetsintäkter/
Totala kostnader
Länresa
(kr/resa)personkilometer
(kr/km)utbudskilometer
(kr/km)resa
(kr/resa)personkilometer
(kr/km)utbudskilometer
(kr/km)(Andel, %)
Stockholm 10,04 1,43 28,78 17,73 2,52 50,82 56,6
Uppsala 20,12 1,12 15,82 35,34 1,97 27,79 56,9
Södermanland 15,80 0,79 11,28 43,76 2,19 31,25 36,1
Östergötland 13,84 0,99 13,42 32,49 2,31 31,51 42,6
Jönköping 17,27 1,48 14,20 34,83 2,99 28,64 49,6
Kronoberg 17,70 0,91 10,90 37,05 1,90 22,82 47,8
Kalmar 21,74 0,87 11,30 60,14 2,41 31,26 36,2
Gotland 9,49 0,38 3,96 43,05 1,72 17,96 22,0
Blekinge 18,97 0,85 14,83 29,91 1,33 23,37 63,4
Skåne 13,90 1,08 25,63 22,66 1,76 41,80 61,3
Halland 15,77 0,79 14,83 32,47 1,62 30,53 48,6
Västra Götaland 11,41 1,31 16,89 21,24 2,43 31,43 53,7
Värmland 21,71 1,08 12,41 46,44 2,31 26,55 46,7
Örebro 12,92 1,29 11,85 29,48 2,93 27,04 43,8
Västmanland 14,51 1,15 17,08 31,67 2,51 37,29 45,8
Dalarna 16,35 0,64 14,81 32,58 1,27 29,51 50,2
Gävleborg 18,97 0,96 11,68 36,23 1,83 22,31 52,3
Västernorrland 13,48 0,86 8,52 31,52 2,01 19,93 42,8
Jämtland 22,67 1,52 11,10 45,29 3,03 22,18 50,0
Västerbotten 28,96 1,27 13,13 55,17 2,42 25,01 52,5
Norrbotten 25,76 1,29 12,14 47,10 2,36 22,19 54,7
Riket 11,98 1,23 20,11 22,04 2,27 37,02 54,31 Se bilaga 2 för beskrivning av variabeldefinitioner.
Totala verksamhetsintäkter per Totala kostnader per
38
39
Tabell 4. Nyckeltal för ekonomiuppgifter efter län år 2007.1
Trafikintäkter/ trafikerings-
kostnader
Totala kostnader/
invånare
Totala verksam-hetsintäkter/
invånare
Totala bidrag/ tillskott/ invånare
Länresa
(kr/resa)personkilometer
(kr/km)utbudskilometer
(kr/km)resa
(kr/resa)personkilometer
(kr/km)utbudskilometer
(kr/km)(Andel, %)
Stockholm 6,75 0,96 19,35 12,86 1,83 36,86 52,5 6 202 3 512 2 860
Uppsala 18,82 1,05 14,79 32,06 1,79 25,21 58,7 2 868 1 633 1 235
Södermanland 15,75 0,79 11,25 40,61 2,03 29,00 38,8 1 529 552 997
Östergötland 13,06 0,93 12,66 29,33 2,09 28,44 44,5 2 009 856 1 129
Jönköping 13,49 1,16 11,09 32,12 2,75 26,41 42,0 1 711 848 862
Kronoberg 17,13 0,88 10,56 31,90 1,63 19,65 53,7 1 241 593 648
Kalmar 21,26 0,85 11,05 55,91 2,24 29,06 38,0 1 615 584 1 031
Gotland 9,49 0,38 3,96 43,05 1,72 17,96 22,0 921 203 718
Blekinge 14,18 0,63 11,08 28,96 1,29 22,63 49,0 1 493 947 546
Skåne 13,30 1,03 24,54 22,09 1,71 40,74 60,2 2 449 1 502 949
Halland 15,33 0,76 14,42 30,18 1,50 28,37 50,8 1 276 620 615
Västra Götaland 9,46 1,08 14,00 17,58 2,01 26,01 53,8 2 890 1 553 1 337
Värmland 21,21 1,05 12,13 42,56 2,11 24,33 49,8 1 655 774 727
Örebro 12,83 1,28 11,76 27,20 2,71 24,94 47,2 1 317 577 693
Västmanland 13,79 1,09 16,24 28,21 2,23 33,22 48,9 1 116 511 605
Dalarna 15,28 0,60 13,84 30,05 1,17 27,21 50,8 1 499 752 985
Gävleborg 18,65 0,94 11,48 33,19 1,68 20,44 56,2 1 639 858 826
Västernorrland 13,18 0,84 8,33 29,44 1,87 18,61 44,8 1 233 527 706
Jämtland 21,76 1,46 10,66 41,89 2,81 20,51 52,0 1 923 962 957
Västerbotten 28,59 1,25 12,96 51,55 2,26 23,37 55,5 1 850 971 879
Norrbotten 23,70 1,19 11,16 41,63 2,09 19,61 56,9 1 579 863 719
Riket 9,56 0,99 16,05 18,12 1,87 30,44 52,7 2 922 1 588 1 371
Trafikintäkter per Trafikeringskostnader per
1 Se bilaga 2 för beskrivning av variabeldefinitioner.
39
40
Tabell 5. Fördelning mellan verksamhetsintäkter, bidrag/tillskott respektive kostnader efter län år 2007.1
Kostnader (Andel, %, av totala kostander)
LänTrafik-
intäkter Övriga affärs-
intäkterBidrag/tillskott
KommunBidrag/tillskott
LandstingBidrag/tillskott
Staten/RikstrafikenTotala verksam-
hetsintäkterTotala bidrag/
tillskottTotala
intäkterTrafikerings-
kostnaderKostnader för
infrastrukturÖvriga
kostnaderTotala
kostnader
Stockholm 37,1 18,1 - 44,9 - 55,1 44,9 100 72,5 4,9 22,6 100
Uppsala 53,2 3,7 23,1 20,0 - 56,9 43,1 100 90,7 - 9,3 100
Södermanland 35,5 0,1 33,6 30,8 - 35,6 64,4 100 92,8 0,2 7,0 100
Östergötland 40,7 2,4 33,9 22,9 - 43,1 56,9 100 90,3 - 9,7 100
Jönköping 38,7 10,9 21,1 21,1 8,1 49,6 50,4 100 92,2 0,7 7,1 100
Kronoberg 46,2 1,5 27,5 24,7 - 47,8 52,2 100 86,1 - 13,9 100
Kalmar 35,3 0,8 30,7 28,7 4,4 36,2 63,8 100 93,0 0,0 7,0 100
Gotland 22,0 - 78,0 - - 22,0 78,0 100 100,0 - - 100
Blekinge 47,4 16,0 16,9 13,6 6,0 63,4 36,6 100 96,8 0,6 2,5 100
Skåne 58,6 2,6 0,7 37,9 0,1 61,3 38,7 100 97,5 1,6 1,0 100
Halland 48,8 1,4 28,2 20,8 0,8 50,2 49,8 100 92,9 0,4 6,6 100
Västra Götaland 44,5 9,2 22,4 22,3 1,6 53,7 46,3 100 82,8 2,3 15,0 100
Värmland 50,4 1,2 24,1 23,3 1,1 51,5 48,5 100 91,6 1,4 6,9 100
Örebro 45,1 0,3 33,0 21,1 0,4 45,4 54,6 100 92,2 0,8 6,9 100
Västmanland 43,6 2,3 28,0 26,2 - 45,8 54,2 100 89,1 1,8 9,1 100
Dalarna 40,5 2,8 25,9 25,2 5,5 43,3 56,7 100 92,2 0,5 7,3 100
Gävleborg 50,1 0,9 27,0 21,4 0,7 51,0 49,0 100 91,6 1,0 7,4 100
Västernorrland 41,8 0,9 35,4 16,7 5,1 42,8 57,2 100 93,4 - 6,6 100
Jämtland 48,1 2,0 22,8 22,7 4,4 50,1 49,9 100 92,5 - 7,5 100
Västerbotten 51,8 0,7 28,3 14,3 4,9 52,5 47,5 100 93,4 - 6,6 100
Norrbotten 50,2 4,4 25,7 14,2 5,5 54,6 45,4 100 88,4 - 11,6 100
Riket 42,8 10,8 11,4 34,0 1,0 53,7 46,3 100 82,2 2,9 14,9 100
Intäkter (Andel, %, av totala intäkter)
1 Se bilaga 2 för beskrivning av variabeldefinitioner.
40
41
Tabell 6. Trafikuppgifter och nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år 2007.1
Resor Utbuds-
kilometerPerson-
kilometerMedel-
reslängdResor/utbuds-
kilometerPersonkilometer/ utbudskilometer
Trafikslag(1000-tal) (1000-tal) (1000-tal)
Buss 639 118 506 128 6 096 592 9,54 1,26 12,05
T-bana 303 000 91 336 1 690 000 5,58 3,32 18,50
Spårväg 121 666 33 061 547 646 4,50 3,68 16,56
Tåg 142 012 91 688 3 433 196 24,18 1,55 37,44
Fartyg 7 272 - - - - -
Samtliga trafikslag 1 213 068 722 213 11 767 434 9,70 1,68 16,291 Se bilaga 2 för beskrivning av variabeldefinitioner.
Tabell 7. Trafikuppgifter, ekonomiuppgifter och nyckeltal för ekonomiuppgifter efter trafikslag år 2007, exklusive Stockholms län.1
Resor Utbuds-
kilometerPerson-
kilometer TrafikintäkterTrafikerings-
kostnader
Trafikintäkter/ trafikerings-kostnader
Trafikslag
(1000-tal) (1000-tal) (1000-tal) (1000-tal kr) (1000-tal kr)
resa (kr/resa)
person-kilometer
(kr/km)
utbuds-kilometer
(kr/km)resa
(kr/resa)
person-kilometer
(kr/km)
utbuds-kilometer
(kr/km)
(Andel, %)
Buss 370 118 398 245 4 442 592 5 043 983 9 922 832 13,63 1,14 12,67 26,81 2,23 24,92 50,8
Spårväg 103 666 30 476 486 746 670 997 900 480 6,47 1,38 22,02 8,69 1,85 29,55 74,5
Tåg 59 512 57 501 2 076 696 1 256 956 2 308 363 21,12 0,61 21,86 38,79 1,11 40,14 54,5
Fartyg 3 511 - - 55 308 153 619 15,75 - - 43,75 - - 36,0
Samtliga trafikslag 536 807 486 222 7 006 034 7 027 244 13 285 294 13,09 1,00 14,45 24,75 1,90 27,32 52,9
Trafikintäkter per Trafikeringskostnader per
1 Se bilaga 2 för beskrivning av variabeldefinitioner.
41
42
Tabell 8. Trafik- och ekonomiuppgifter år 1999-2007 (2007 års priser).1
Resor Utbuds-
kilometerPerson-
kilometerKostnader
(Miljoner kr)
År(Miljoner) (Miljoner) (Miljoner) Totala verksam-
hetsintäkterBidrag/tillskott
KommunBidrag/tillskott
LandstingBidrag/tillskott
Staten/RikstrafikenTotala bidrag/
tillskottTotala
intäkterTotala
kostnader
1999 1 053 661 - 10 995 2 087 6 289 222 8 597 19 592 19 535
2000 1 078 676 - 11 917 2 184 6 280 230 8 694 20 610 20 492
2001 1 098 697 - 11 728 2 135 6 188 204 8 528 20 256 20 313
2002 1 103 692 9 528 12 906 2 366 6 605 363 9 334 22 240 22 160
2003 1 117 700 9 871 12 828 2 779 7 107 291 10 177 23 006 22 589
2004 1 121 676 10 111 13 621 2 737 7 015 284 10 036 23 657 23 201
2005 1 126 679 10 602 14 208 2 934 7 623 266 10 824 25 032 24 680
2006 1 185 687 11 166 14 945 3 102 8 314 256 11 672 26 617 27 617
2007 1 213 722 11 767 14 527 3 073 9 212 261 12 546 27 074 26 735
Intäkter (Miljoner kr)
1 Se bilaga 2 för beskrivning av variabeldefinitioner.
Tabell 9. Nyckeltal för trafikuppgifter år 1999-2007.1
År
Invånare2
(1000-tal) Antal bilarResor/
invånareUtbudskilometer/
invånarePersonkilometer/
invånareBilar/1000
invånareMedel-
reslängdResor/utbuds-
kilometerPersonkilometer/ utbudskilometer
1999 8 858 3 890 159 119 75 - 439 - 1,59 -
2000 8 872 3 998 614 122 76 - 451 - 1,59 -
2001 8 896 4 018 533 123 78 - 452 - 1,58 -
2002 8 925 4 042 792 124 78 1 068 453 8,64 1,59 13,77
2003 8 958 4 075 414 125 78 1 102 455 8,84 1,60 14,10
2004 8 994 4 113 424 125 75 1 124 457 8,87 1,66 14,96
2005 9 030 4 153 674 125 75 1 174 460 9,42 1,66 15,62
2006 9 081 4 202 446 130 76 1 230 463 9,43 1,72 16,25
2007 9 148 4 258 445 133 79 1 286 466 9,70 1,68 16,29
2 Medelfolkmängd (under året).
1 Se bilaga 2 för beskrivning av variabeldefinitioner.
42
43
Tabell 10. Nyckeltal för ekonomiuppgifter år 1999-2007 (2007 års priser).1
Totala verksam-hetsintäkter/ Total
kostnad
Totala kostnader/
invånare
Totala verksam-hetsintäkter/
invånare
Totala bidrag/ tillskott/ invånare
Årresa
(kr/resa)personkilometer
(kr/km)utbudskilometer
(kr/km)resa
(kr/resa)personkilometer
(kr/km)utbudskilometer
(kr/km)(Andel, %)
1999 10,44 - 16,63 18,55 - 29,55 56,3 2205 1241 971
2000 11,05 - 17,63 19,01 - 30,31 58,2 2310 1343 980
2001 10,68 - 16,83 18,50 - 29,14 57,7 2283 1318 959
2002 11,70 1,35 18,65 20,09 2,33 32,02 58,2 2483 1446 1046
2003 11,48 1,30 18,33 20,22 2,29 32,27 56,8 2522 1432 1136
2004 12,15 1,35 20,15 20,70 2,29 34,32 58,7 2580 1515 1116
2005 12,62 1,34 20,93 21,92 2,33 36,35 57,6 2733 1574 1199
2006 12,61 1,34 21,75 23,31 2,47 40,19 54,1 3041 1646 1285
2007 11,98 1,23 20,11 22,04 2,27 37,02 54,3 2922 1588 1371
Totala verksamhetsintäkter per Totala kostnader per
1 Se bilaga 2 för beskrivning av variabeldefinitioner.
Tabell 11. Fördelning mellan verksamhetsintäkter, bidrag/tillskott respektive kostnader år 1999-2007.1
Kostnader (Andel, %, av totala kostnader)
ÅrTotala verksam-
hetsintäkterBidrag/tillskott
KommunBidrag/tillskott
LandstingBidrag/tillskott
Staten/RikstrafikenTotala bidrag/
tillskottTotala
intäkterTrafikerings-
kostnaderKostnader för
infrastrukturÖvriga
kostnaderTotala
kostnader
1999 56,1 10,7 32,1 1,1 43,9 100 - - - -
2000 57,8 10,6 30,5 1,1 42,2 100 - - - -
2001 57,9 10,5 30,6 1,0 42,1 100 - - - -
2002 58,0 10,6 29,7 1,6 42,0 100 - - - -
2003 55,8 12,1 30,9 1,3 44,2 100 69,8 - 30,2 100
2004 57,6 11,6 29,7 1,2 42,4 100 70,1 - 29,9 100
2005 56,8 11,7 30,5 1,1 43,2 100 69,0 - 31,0 100
2006 56,1 11,7 31,2 1,0 43,9 100 68,3 - 31,7 100
2007 53,7 11,4 34,0 1,0 46,3 100 82,2 2,9 14,9 100
Intäkter (Andel, %, av totala intäkter)
1 Se bilaga 2 för beskrivning av variabeldefinitioner.
43
44
Tabell 12. Antal resor efter trafikslag i riket år 1999-2007 (miljoner resor).1
Trafikslag
År Buss T-bana Spårväg Tåg FartygSamtliga trafikslag
1999 580 273 88 105 - 1 053
2000 592 284 91 103 - 1 078
2001 601 283 95 111 - 1 098
2002 601 283 96 115 8 1 103
2003 610 279 101 120 8 1 117
2004 609 278 108 118 7 1 121
2005 608 276 110 124 8 1 126
2006 635 297 114 131 8 1 185
2007 639 303 122 142 7 1 2131 Se bilaga 2 för beskrivning av variabeldefinitioner.
Tabell 13. Antal utbudskilometer efter trafikslag i riket år 1999-2007 (miljoner kilometer).1
Trafikslag
År Buss T-bana Spårväg TågSamtliga trafikslag
1999 473 88 26 75 661
2000 487 87 26 76 676
2001 489 88 25 77 697
2002 493 89 27 83 692
2003 502 - - - 700
2004 495 90 17 74 676
2005 499 91 17 72 679
2006 503 94 18 68 687
2007 506 91 33 92 7221 Se bilaga 2 för beskrivning av variabeldefinitioner.
44
45
Tabell 14. Antal personkilometer efter trafikslag i riket år 2002-2007 (miljoner kilometer).1
Trafikslag
År Buss T-bana Spårväg TågSamtliga trafikslag
2002 4 945 1 581 584 2 419 9 528
2003 5 128 1 558 429 2 757 9 871
2004 5 456 1 556 462 2 636 10 111
2005 5 764 1 541 498 2 800 10 602
2006 5 985 1 657 513 3 012 11 166
2007 6 097 1 690 548 3 433 11 7671 Se bilaga 2 för beskrivning av variabeldefinitioner.
Tabell 15. Medelreslängd efter trafikslag i riket år 2002-2007 (kilometer).1
Trafikslag
År Buss T-bana Spårväg TågSamtliga trafikslag
2002 8,23 5,59 6,08 21,03 8,64
2003 8,41 5,58 4,25 22,98 8,84
2004 8,68 5,60 4,28 22,34 8,87
2005 9,48 5,58 4,53 22,58 9,42
2006 9,42 5,58 4,50 22,99 9,43
2007 9,54 5,58 4,50 24,18 9,701 Se bilaga 2 för beskrivning av variabeldefinitioner.
45
46
Tabell 16. Resor, utbudskilometer och personkilometer efter län år 2004-2007 (1000-tal).1
Län 2004 2005 2006 2007 2004 2005 2006 2007 2004 2005 2006 2007
Stockholm 625 697 626 745 664 667 676 261 223 937 229 490 237 244 235 991 4 388 500 4 407 000 4 668 400 4 761 400
Uppsala224 578 25 000 25 433 26 093 31 261 32 134 31 778 33 188 357 383 363 480 334 402 468 680
Södermanland 9 173 8 737 9 174 9 230 12 381 12 479 12 550 12 924 183 970 174 740 183 480 184 600
Östergötland 26 194 24 706 25 415 25 935 28 566 25 955 26 235 26 740 376 528 342 582 355 620 364 342
Jönköping 15 353 15 240 16 033 16 335 16 420 16 205 16 208 19 866 160 385 172 641 189 464 190 564
Kronoberg 5 859 5 541 5 927 6 035 10 226 9 912 9 890 9 797 113 400 100 501 116 086 117 825
Kalmar 6 590 6 495 6 271 6 278 13 066 12 958 12 176 12 077 34 587 151 500 156 775 156 950
Gotland 995 960 1 110 1 224 2 200 2 485 2 985 2 935 24 875 24 000 27 750 30 600
Blekinge 6 407 6 895 7 218 7 569 7 616 9 519 10 180 9 686 97 893 135 741 138 421 169 950
Skåne 103 345 108 740 120 218 128 790 65 936 67 367 69 977 69 827 1 369 076 1 332 185 1 477 056 1 662 959
Halland 11 559 11 100 11 351 11 400 11 849 11 878 11 903 12 126 227 694 191 347 199 900 228 991
Västra Götaland 197 193 200 305 204 311 209 955 112 039 108 813 112 852 141 865 1 269 000 1 708 299 1 742 455 1 832 204
Värmland 8 670 8 620 9 307 9 753 12 752 14 209 14 544 17 059 159 498 165 708 181 126 196 348
Örebro 11 800 11 493 12 106 12 313 14 479 14 519 13 181 13 427 120 712 118 017 121 386 123 791
Västmanland 8 756 8 278 8 756 8 769 11 109 11 067 9 320 7 448 102 640 94 345 98 585 110 799
Dalarna 12 705 12 500 12 633 12 680 17 600 17 800 15 000 14 000 292 200 299 500 323 985 325 100
Gävleborg 12 336 11 870 12 252 12 467 18 725 17 642 17 961 20 245 240 078 233 330 241 404 246 995
Västernorrland 10 160 9 871 9 854 9 533 14 701 14 511 13 717 15 079 146 444 140 100 153 515 149 767
Jämtland 5 499 5 919 5 601 5 391 11 296 11 397 11 363 11 009 95 325 95 530 97 130 80 491
Västerbotten 9 523 8 846 8 891 8 636 17 834 18 956 18 660 19 051 190 430 191 607 201 252 196 973
Norrbotten 8 198 8 269 8 211 8 421 19 636 19 573 19 386 17 873 159 990 160 345 158 050 168 105
Riket 1 120 590 1 126 130 1 184 739 1 213 068 675 956 678 869 687 110 722 213 10 110 608 10 602 498 11 166 242 11 767 434
2 Ökningen av personkilometer mellan 2006 och 2007 beror delvis på utökningen av trafiken med Upptåget samt ny beräkninga av medelreslängd.
1 Se bilaga 2 för beskrivning av variabeldefinitioner.
Personkilometer per årResor per år Utbudskilometer per år
46
Bilaga 4. Om statistiken
SIKA är huvudansvarig för lokal och regional kollektivtrafikstatistik i Sverige. Stati-
stik om lokal och regional kollektivtrafik har framställts sedan mitten av 1980-talet av
Sveriges lokaltrafikförening (SLTF) och från och med år 2004 har statistiken sam-
manställts av SIKA. Statisticon AB har på uppdrag av SIKA genomfört undersök-
ningen om lokal och regional kollektivtrafik i Sverige år 2007. Uppgifterna avser
kalenderåret 2007. I följande avsnitt ges en kortfattad beskrivning av undersökningen.
En fullständig kvalitetsdeklaration finns i Bilaga 7.
Undersökningen omfattar trafikhuvudmän och primärkommunala trafikhuvudmän i
samtliga 21 län. Totalt ingår 25 trafikhuvudmän, vilka utgörs av 21 länsövergripande
trafikhuvudmän, 3 primärkommunala trafikhuvudmän (Luleå, Lund och Karlstad)
samt Waxholms Ångfartyg AB.
Data har samlats in via en webbenkät under perioden mars-maj år 2008. Huvudut-
skicket gjordes både per post och per e-post. En påminnelse skickades ut via e-post
och därefter påmindes de trafikhuvudmän som ännu inte inkommit med svar per tele-
fon. Datainsamlingen har genomförts av Statisticon AB. Svarsandelen i undersök-
ningen är hög, samtliga trafikhuvudmän har inkommit med uppgifter.
Databearbetningen bestod av kontroll och rättningar av uppgifter utifrån återkontakter
med trafikhuvudmän som via telefon/webbformuläret kompletterade saknade eller
korrigerade orimliga uppgifter. Trafikhuvudmännen har även via tele-
fon/webbformulär gett förklaringar till uppgifter som det varit frågetecken kring.
Kontrollen av de inrapporterade uppgifterna har huvudsakligen gjorts genom jämfö-
relser med tidigare års uppgifter. Sådana skillnader kan vara ett resultat av faktiska
skillnader i trafikering och ekonomi eller så kan det eventuellt vara en indikering på
att något är fel i inrapporteringen. I webbformuläret har automatiska kontroller gjorts
av de inrapporterade värdena för 2007, jämfört med motsvarande värden för 2006,
vad det gäller uppgifter om resor, utbudskilometer och personkilometer. I de fall då
differensen mellan de två årens olika värden uppgick till 15 procent eller mer uppma-
nades uppgiftsinlämnarna att skriva en kommentar om orsaken till skillnaden. Upp-
gifter om ekonomi har inte jämförts mellan åren då definitionerna av dessa variabler
har ändrats så pass mycket att jämförelser mellan värdena kan bli missvisande. Se
bilaga 2 för en utförlig beskrivning om förändringar av variabeldefinitioner.
Statistiken redovisar antal resor, utbudskilometer, personkilometer, verksamhetsintäk-
ter, bidrag/tillskott och kostnader för trafikhuvudmännens lokala och regionala kol-
lektivtrafik. Variablerna i undersökningen redovisas nedan.
47
4
Variabel Beskrivning
Resor Antal resor är ett mått på antal påstigningar i lokal och regional kollektiv-
trafik. Reser man tur och retur räknas det som två resor och reser man
med övergång räknas varje övergång som en resa. Samtliga resor (av-
giftsbelagda och kostnadsfria) per år redovisas.
Utbudskilometer Utbudet ska avse den faktiskt utförda persontrafiken. Utbudskilometer är
detsamma som tidtabellskilometer och exkluderar den trafik som ställs in
och inkluderar den trafik som sätts in vid behov. Trafik såsom ut- och
inkörning samt tomkörning bör om möjligt exkluderas.
Utbudet för bantrafik mäts i vagnkilometer. Vagnkilometer är den sträcka
i kilometer som vagnar upplåtna för resande framförts i järnvägs-, tun-
nelbane- och spårvägståg. Det vill säga, en vagn som kör en kilometer,
är det samma som en vagnkilometer. Är det två vagnar som kör en kilo-
meter, blir det två vagnkilometer och så vidare.
Personkilometer Antal personkilometer är ett mått av den sammanlagda reslängden.
Personkilometer räknas ut genom att multiplicera den genomsnittliga
reslängden (medelreslängden) med antal resor. SIKA tillhandahåller
exempel på medelreslängd. I webbenkäten finns exempel på medelres-
längd för alla län, som respektive trafikhuvudman kan använda om det
inte finns egna framtagna medelreslängder.
Verksamhetsintäkter Intäkter skall vara summan av trafikintäkter och övriga affärsintäkter.
Bidrag/tillskott Bidrag/tillskott skall vara summan av bidrag/tillskott för samtliga trafikslag
från kommun, landsting respektive Staten/Rikstrafiken.
Kostnader Kostnader skall vara summan av trafikeringskostnader, kostnader för
infrastruktur och övriga kostnader.
Tidsåtgång Här fyller uppgiftslämnaren i den uppskattade totala tidsåtgången för att
samla in och fylla i uppgifterna i föreliggande insamling. Skriv svaret i
antal mantimmar. Observera att det är merkostnaden för just den här
undersökningen som ska uppskattas, inte tidsåtgången för moment som
ändå skulle ha gjorts inom ordinarie verksamhet.
Beträffande variabeln tidsåtgång kan nämnas att samtliga uppgiftslämnare har redovi-
sat tidsåtgången. Tidsåtgången år 2006 och 2007 framgår av tabellen nedan. Vi ser att
mediantiden år 2007 är fem timmar, dvs. för hälften av alla uppgiftslämnare har tids-
åtgången för ifyllandet av uppgifterna varit fem timmar eller mindre. År 2006 var
mediantiden något lägre. En tänkbar förklaring till detta är att definitionsändringarna i
årets undersökning har lett till visst merarbete för uppgiftslämnarna. Tredje kvartilen
är sex timmar i år jämfört med åtta timmar föregående år, vilket indikerar en mindre
spridning i tidsåtgången för uppgiftslämnandet i år jämfört med föregående år. Det
störst angivna värdet i år är 14 timmar och det minsta är en timme.
Redovisad tidsåtgång i timmar, 2006 och 2007
Tidsåtgång i timmar
År Q1 Median Q3 P90 Medelvärde
2006 2,0 3,0 8,0 8,0 4,4
2007 3,0 5,0 6,0 8,0 5,1
Alla trafik- och ekonomiuppgifter i föreliggande undersökning har samlats in länsvis
uppdelat på trafikslag. På grund av sekretess presenteras dock inte de ekonomiska
variablerna så detaljerat. Ofta finns endast en operatör för ett trafikslag i ett län vilket
48
5
gör att en redovisning av kostnader och intäkter lätt blir identifierbara som uppgifter
för just en specifik operatör.
Det finns vissa aspekter av vissa variabler som bör beaktas vid tolkning av data, se
vidare i bilaga 2 och avsnitt 2.2 i kvalitetsdeklarationen i bilaga 7.
I den tryckta rapporten redovisas statistiken på riks- och länsnivå efter trafikslag och
år. Uppgifter återfinns även på SIKA:s hemsida, www.sika-institute.se.
49
� ����
Bilaga 7. Kvalitetsdeklaration
0 Inledning
Denna bilaga utgör en kvalitetsdeklaration av undersökningen. En
kvalitetsdeklaration har som ambition att beskriva alla olika moment i under-
sökningen på ett sådant sätt att en användare av statistiken har möjlighet att bilda
sig en uppfattning om kvaliteten.
Årets och förra årets undersökning har genomförts av Statisticon på uppdrag av
SIKA. De närmaste åren dessförinnan har Transek genomfört undersökningen.
En viktig nyhet i årets undersökning är att definitionerna för de flesta variablerna
har förtydligats och i vissa fall förändrats. Detta påverkar även, i vissa fall, vilka
uppgifter som efterfrågas i undersökningen. Dessa förändringar genomfördes i
syfte att öka kvaliteten i undersökningen, närmare bestämt avseende aspekten
mätning. Tidigare års definitioner har varit oklara på vissa punkter, dessutom har
vissa uppgifter efterfrågats uppdelat på trafikslag när så ej var motiverat. I
samband med förändringen av definitionerna hölls en workshop i april 2008 där
samtliga uppgiftslämnare i undersökningen var inbjudna. Syftet med workshopen
var att informera om definitionsändringarna samt ha diskussioner kring detta.
Merparten av uppgiftslämnarna deltog. I bilaga 2 beskrivs närmare hur
förändringar av definitioner påverkar statistiken och jämförbarheten mellan åren.
Denna kvalitetsdeklaration följer kapitelindelningen i skriften ”Kvalitetsbegrepp
och riktlinjer för kvalitetsdeklaration av officiell statistik” av Statistiska
Centralbyrån i deras serie Meddelande i Samordningsfrågor 2001:1(MiS).
Undersökningen Lokal och regional kollektivtrafik ingår inte i den officiella
statistiken men kan ändå kvalitetsdeklareras.
60
� ����
1 STATISTIKENS INNEHÅLL
1.1 Statistiska målstorheter
De målstorheter som efterfrågas i undersökningen har varit desamma de senaste
åren. En viktig nyhet är att definitionerna förtydligats, se vidare bilaga 2 vilka
förändringar som genomförts samt hur detta påverkar statistiken. I bilaga 6
återfinns de definitioner som används i årets undersökning. Målstorheterna kan
grupperas efter följande rubriker:
Konsumtion
Konsumtionen av kollektivtrafik avser resandet med kollektivtrafik samt antalet
personkilometer. Konsumtionen redovisas uppdelat på trafikslagen på buss/bil,
tunnelbana, spårväg, tåg och fartyg.1
Tjänster
Tjänster inom kollektivtrafiken avser utbudskilometer för buss/bil och
vagnkilometer för bantrafik och redovisas totalt som uppdelat på trafikslag.
Intäkter och kostnader
Intäkterna för kollektivtrafiken avser trafikintäkter, övriga affärsintäkter samt
bidrag/tillskott. Trafikintäkterna redovisas uppdelat på trafikslag, övriga
affärsintäkter redovisas totalt och bidrag/tillskott uppdelat på bidragsgivare
(kommun, landsting och stat/Rikstrafiken).
På motsvarande sätt avser kostnaderna för kollektivtrafiken trafikeringskostnader,
övriga kostnader samt kostnader från infrastruktur. Trafikeringskostnader
redovisas uppdelat på trafikslag, kostnader för infrastruktur och övriga kostnader
redovisas totalt.
Nyckeltal
Förutom ovanstående målstorheter är ett flertal nyckeltal eller kvoter mellan
målstorheter av intresse. Exempelvis
- Antal personkilometer per invånare
- Antal utbudskilometer per invånare
- Antal resor per invånare
- Antal resor per utbudskilometer
61
� ����
- Antal personkilometer per resa (medelreslängd)
- Antal personkilometer per utbudskilometer
- Intäkter per resa, per personkilometer samt per utbudskilometer
- Trafikintäkter per resa, per personkilometer samt per utbudskilometer
- Kostnader per resa, per personkilometer samt per utbudskilometer
- Trafikeringskostnader per resa, pers personkilometer samt per
utbudskilometer
- Intäkter per kostnader
I de fall målstorheterna uttrycks per invånare har medelbefolkning under året
använts. För tidpunkt t och åldersgrupp i definieras medelbefolkningen enligt
2
11−
−+
=
i
t
i
ti
t
BefBefBef
där i
tBef är befolkningen den 31/12 år t.
1.1.1 Uppgiftslämnare och population
Uppgiftslämnarna i undersökningen är länstrafikhuvudmän samt ett fåtal
primärkommunala trafikhuvudmän i Sverige. Vissa län har alltså uppgifts-
lämnandet uppdelat på mer än en aktör. I tabellen nedan redovisas uppgifts-
lämnarna i årets undersökning. Till exempel i Stockholms län är både
Storstockholms lokaltrafik AB och Waxholms Ångfartygs AB uppgiftslämnare.
Det finns totalt 25 uppgiftslämnare vilka tillsammans utgör målpopulationen för
undersökningen.
Uppgiftslämnare år 2007
Län Uppgiftslämnare
Stockholm Storstockholms lokaltrafik AB
Stockholm Waxholms Ångfartygs AB
Uppsala Upplands Lokaltrafik AB
Södermanland Länstrafiken Sörmland AB
Östergötland ÖstgötaTrafiken
Jönköping Jönköpings Länstrafik AB
Kronoberg Länstrafiken i Kronoberg
Kalmar Kalmar Läns Trafik AB
Gotland Gotlands kommun
Blekinge Blekingetrafiken AB
Skåne Skånetrafiken
Skåne Stadstrafiken i Lund
1 För fartyg anges bara uppgifter om resor, ej personkilometer.
62
� ����
Län Uppgiftslämnare
Halland Hallandstrafiken
Västra Götaland Västtrafik AB
Värmland Karlstadsbuss
Värmland Värmlandstrafik AB
Örebro Länstrafiken Örebro AB
Västmanland Västmanlands Lokaltrafik AB
Dalarna Dalatrafik AB
Gävleborg X-trafik AB
Västernorrland Västernorrlands läns Trafik AB
Jämtland Länstrafiken i Jämtlands Län AB
Västerbotten Länstrafiken i Västerbotten AB
Norrbotten Luleå Lokaltrafik AB
Norrbotten Länstrafiken i Norrbotten AB
1.1.2 Variabler
I frågeblanketten, se bilaga 5, finns det nio svarsfält avseende konsumtion – antal
resor och personkilometer. Det finns fyra svarsfält avseende utbud av
kollektivtrafik – utbudskilometer/vagnkilometer. Vidare finns det nio svarsfält
avseende intäkter och bidrag/tillskott och sju svarsfält avseende kostnader samt en
avslutande fråga om tidsåtgången för uppgiftslämnandet. Detta blir sammanlagt
9+4+9+7+1=30 svarsfält. Baserat på dessa variabler beräknas därefter ett visst
antal summavariabler, t.ex. summan av antal resor med olika trafikslag. Dessa
summavariabler behövde uppgiftslämnarna inte summera själva utan detta sker
automatiskt i Internetformuläret. Se vidare avsnitt 2.2.3 om Mätning.
1.1.3 Statistiska mått
I avsnitt 1.1.1 redovisas målstorheterna i undersökningen. De flesta av
målstorheterna är av typen total, t.ex. totalt antal resor. Vissa av målstorheterna är
kvoter mellan två totaler. Exempelvis är målstorheten ”Antal resor per invånare”
kvoten mellan antal resor och antal invånare.
1.1.4 Redovisningsgrupper
Statistiken redovisas uppdelat på län samt för riket. Vidare redovisas statistiken
även uppdelat på trafikslag, men detta är snarare olika variabler än olika
redovisningsgrupper. För vissa variabler redovisas även statistiken i tidsserier.
63
� ����
1.2 Referenstider
Samtliga variabler i undersökningen har referensperioden helåret 2007. Enda
undantaget är uppgiften om tidsåtgången för uppgiftslämnandet.
1.3 Fullständighet
SIKA är statistikansvarig myndighet för statistik inom transport- och kom-
munikationsområdet. Inom ramen för detta ansvar publicerar SIKA ett flertal
rapporter vilka finns publicerade på www.sika-institute.se där även
undersökningen om Lokal och regional kollektivtrafik finns.
2 STATISTIKENS TILLFÖRLITLIGHET
2.1 Tillförlitlighet totalt
All statistik är behäftad med viss osäkerhet. Detta avsnitt avser att belysa olika
typer av osäkerhetskällor och att diskutera dess konsekvenser på kvaliteten i
resultaten. Den källa som mest påverkar osäkerheten i resultaten är mätfel. Inför
årets undersökning genomfördes dock förändringar av definitionerna i syfte att
höja kvaliteten och närmare bestämt minska mätfelen. En workshop genomfördes
där samtliga uppgiftslämnare var inbjudna för att diskutera definitionerna och
förhoppningsvis erhålla en samsyn kring vilken statistik som efterfrågas. Det finns
indikationer på att det skett en harmonisering kring de uppgifter som lämnas,
vilket är positivt.
En annan osäkerhetskälla är bortfall. Bortfall hanteras traditionellt via imputering
av saknade värden i kollektivtrafikundersökningen. I årets undersökning har dock
inget bortfall förekommit som kräver imputering, varför ingen imputering har
genomförts.
2.2 Osäkerhetskällor
En vanlig indelning av osäkerhetskällor är urval, ramtäckning, svarsbortfall och
bearbetning och ibland även modellantaganden. Nedan redogörs för respektive
källa.
64
� ����
2.2.1 Urval
Undersökningen om Lokal och regional kollektivtrafik är en totalundersökning.
Detta betyder att det inte existerar någon osäkerhet som kan hänföras till urvalet.
2.2.2 Ramtäckning
Med osäkerhetskällan ramtäckning avses att den urvalsram som används antingen
saknar individer som ingår i populationen, s.k. undertäckning, eller innehåller
individer som inte ingår i målpopulationen, s.k. övertäckning. I undersökningen
om Lokal och regional kollektivtrafik är undersökningsenheterna entydigt
definierade och inga oklarheter finns rörande populationen.
2.2.3 Mätning
Uppdatering av kontaktuppgifter
I urvalsramen finns för varje trafikhuvudman uppgifter om vilken person som är
uppgiftslämnare samt kontaktuppgifter till uppgiftslämnaren. För att urvalsramen
ska vara så aktuell som möjligt genomförs en uppdatering av kontaktuppgifterna
innan datainsamlingen startar.
Datainsamling
Datainsamlingen sker via en Internetenkät, för andra året i rad. Uppgiftslämnarna
fick en inbjudan till undersökningen via ett e-postbrev samt via vanlig post. Det
postala missivet återfinns i bilaga A. I missivet fanns en beskrivning av processen
och en Internetdress. Där ska uppgiftslämnarna välja rätt trafikhuvudman och
logga in med det lösenord som bifogades. Internetenkäten är ordnad så att flera
olika personer kan gå in på samma trafikhuvudman för att lämna uppgifter. Vidare
kan en uppgiftslämnare logga ut och vid ett senare tillfälle logga in och lägga till
ytterligare uppgifter. Det är i princip samma uppgifter som efterfrågas i årets
undersökning som i föregående års undersökning. Det är dock en viss skillnad i
definitionerna, se vidare bilaga 2.
Internetenkäten återfinns i bilaga 5. De fält med hel ram med gula fält ska
uppgiftslämnaren fylla i. De fält med streckad ram är fält där summan av de
ovanstående fälten automatiskt beräknas. Till höger om varje fält visades de
uppgifter som lämnats föregående år, för att möjliggöra jämförelser2. I och med
att definitionerna ändrats inför årets undersökning visas föregående års värde inte
för samtliga efterfråga variabler. Endast för de variabler som bedömdes ha
2 I ”Bilaga 5. Frågeblankett på Internet – Resor” har föregående uppgift lagts in avseende Buss/Bil som illustration.
65
� ����
tillräckligt likartade definitioner i år som förra året visades föregående års värde.
För ekonomiuppgifter visades inte föregående års värden för någon variabel. För
utbudsvariablerna visades inte heller föregående års värden för tunnelbana,
spårväg och tåg, beroende på ändringar i definitionerna. För de variabler där
föregående års värde visas får uppgiftslämnare en markering om årets lämnade
uppgift avviker mer än 15 procent från föregående års uppgift. Tanken är att
uppgiftslämnaren då kan skriva en förklaring till avvikelsen i kommentarsfältet.
När en uppgiftslämnare loggat in finns allmänna anvisningar, instruktioner och
definitionerna tillgängliga för uppgiftslämnarna, se bilaga 6. Dessutom finns
definitionerna lättillgängligt i samband med varje efterfrågad uppgift genom en
klickbar länk i form av ett frågetecken, se bilaga 5.
I tabellen nedan redovisas tidpunkter för viktiga moment under datainsamlingen.
Sista svarsdatum sattes till den 15 april (vecka 16) i påminnelse 1, därefter följde
telefonpåminnelser under några veckor. Datainsamlingen avslutades vecka 21.
Efter att datainsamlingen avslutats skickades ett tackkort ut till samtliga
uppgiftslämnare. Tackkortet återfinns i bilaga C.
Moment och tidpunkter under datainsamlingen 2008
Aktivitet Vecka
Huvudutskick 12
Påminnelse 1, e-postalt och postalt 14
Telefonpåminnelse 16-21
Datainsamlingen avslutas 21
Tackkort 20
Mätfel
Med osäkerhetskällan mätfel avses att det registrerade värdet på en under-
sökningsvariabel, d.v.s. en fråga i frågeformuläret, inte överensstämmer med det
sanna värdet. Det finns ett flertal anledningar till att detta kan inträffa. Frågornas
utformning samt medföljande definitioner är av stor betydelse för eventuella
mätfel. Frågorna i undersökningen har varit likartade i många år vilket innebär att
uppgiftslämnarna känner igen frågorna. En viktig aspekt i årets undersökning är
dock de förändringar i definitioner som genomfördes. I bilaga 2 beskrivs
förändringarna och trolig påverkan på statistiken. Som tidigare nämnts
genomfördes en workshop för uppgiftslämnarna i undersökningen veckan innan
undersökningen startade. Syftet var att beskriva de nya definitionerna och att öka
kännedomen hos uppgiftslämnarna samt att uppgiftslämnarna skulle få möjlighet
66
� ����
att ge kommentarer och synpunkter. Merparten av alla uppgiftslämnare deltog i
workshopen. Trots dessa insatser finns det dock ingen garanti för att mätfel inte
förekommer. Uppgiftslämnarna kan fortfarande uppfatta frågorna eller
definitioner olika. Mätfel kan antingen verka på ett systematiskt sätt, vilket
medför skevhet i resultaten, eller på ett slumpmässigt sätt, vilket inte medför
skeva resultat men osäkerheten ökar. Att utvärdera konsekvenserna av mätfel
kräver omfattande utvärderingsstudier vilka inte ligger inom ramen för denna
undersökning.
För att hjälpa uppgiftslämnarna när uppgifterna matas in via Internetformuläret
redovisas föregående års värde till höger om inmatningsfältet. Som nämnts
visades dock inte föregående års värde för samtliga uppgifter, beroende på
förändringarna i definitionerna. Om årets värde avviker mer än 15 procent från
föregående års värde får uppgiftslämnaren en markering. Detta är en enkel och bra
metod att avhjälpa rena inmatningsfel. Vid stora avvikelser har uppgiftslämnaren
uppmanats att kommentera orsaken. I vissa fall har dock förklaringen antingen
helt utelämnats, varit svår att tolka eller på annat sätt varit bristfällig. I dessa fall
har Statisticon återkontaktat uppgiftslämnarna för att få en förklaring. Statisticon
har lyckats komma i kontakt med samtliga berörda uppgiftslämnare. Statisticon
har fått godtagbara förklaringar till avvikelserna eller så har uppgiftslämnaren
korrigerat sina lämnade uppgifter. Ett exempel på en godtagbar förklaring till en
stor avvikelse är om trafikhuvudmannen genomfört en stor investering under ett
år.
I föregående års undersökning blev Statisticon uppmärksamma på att
distinktionen mellan allmän och särskild kollektivtrafik inte är helt uppenbar. I
Figur 1 i rapporten i avsnitt 3.1 påpekas att denna undersökning avser allmän
kollektivtrafik, inte särskild kollektivtrafik (skolskjuts, färdtjänst och sjukresor). I
föregående års undersökning fanns det exempel på huvudmän som i
redovisningen av t.ex. kostnader för kollektivtrafiken har inkluderade den
särskilda kollektivtrafiken. I årets undersökning har denna distinktion, samt andra
aspekter, förtydligats genom förändringarna i definitionerna. Förhoppningsvis är
det ingen uppgiftslämnare som fortfarande inkluderar t.ex. kostnader för särskild
kollektivtrafik i sina lämnade uppgifter.
I föregående års kvalitetsdeklaration påpekades att i tabell 3 i rapporten, intäkter
och kostnader efter län år 2006, fanns det stora skillnader mellan länen avseende
t.ex. uppgifterna om totala intäkter och kostnader per resa, per personkilometer
och per utbudskilometer. Slutsatsen då var att skillnaderna var så stora att det
67
� ����
rimligtvis måste bero på olikheter i vad som inkluderades i statistiken. I årets
tabell 3, Nyckeltal för ekonomiuppgifter efter län år 2007, redovisas motsvarande
statistik. Jämför man statistiken mellan de två åren framgår att det fortfarande
finns stora skillnader mellan länen men att skillnaderna har minskat i årets
rapport. Detta kan betyda att det har skett en viss harmonisering avseende vilka
definitioner uppgiftslämnarna använder. Motsvarande resonemang gäller för tabell
4 i årets och föregående års rapport.
Rörande jämförelser bakåt i tiden bör nämnas att insamlingsmetoden för
uppgifterna om utbudskilometer varierat mellan åren. Fram till år 2002 samlades
all statistik in av SLTF. År 2003 och 2004 samlade Banverket in uppgifter
avseende trafikuppgifter (resor, utbudskilometer och personkilometer) för tåg,
spårväg och tunnelbana medan trafikuppgifterna för buss och båt tillsammans med
alla ekonomiuppgifter samlades in av Transek AB. År 2005 samlade Transek AB
in samtliga uppgifter via trafikhuvudmännen. Även år 2006 och 2007 samlades
samtliga uppgifter in via trafikhuvudmännen, då Statisticon ansvarade för
insamlingen. Ytterligare en aspekt rörande utbudskilometer värd att nämna är att i
definitionerna i årets undersökning har det skett en förtydlig att rörande spårtrafik
avses vagnkilometer, begreppet utbudskilometer är inte relevant inom spårtrafik.
Tidigare års definitioner har inte varit helt tydliga i denna distinktion. Det finns
indikationer på att vissa uppgiftslämnare tidigare år har använt det som kallas
tågkilometer för att mäta utbudet för spårtrafik. Om tåget består av en vagn är
tågkilometer och vagnkilometer liktydigt, men vanligare är att tåget har flera
vagnar vilket medför att vagnkilometer alltid är större än tågkilometer. De
uppgiftslämnare som tidigare år lämnat uppgifter om tågkilometer men i år lämnar
vagnkilometer kommer att få ett högre värde avseende utbudet jämfört med
tidigare år. Se vidare bilaga 2 för diskussioner kring detta.
Ytterligare en indikation på mätfel är om det partiella bortfallet är stort. I
instruktionen till uppgiftslämnarna står det ”Fyll alltid i 0 om uppgiften är noll”
samt ”Om du saknar uppgift lämnar du fältet tomt”. Detta betyder att samtliga fält
ska fyllas i om uppgift finns, eller är 0. Dock är ett flertal fält inte applicerbara för
en majoritet av uppgiftslämnarna. Det är t.ex. endast i Stockholm som det finns
tunnelbana. Enligt instruktionen ska då uppgiftslämnaren ange 0 på uppgifter om
tunnelbana snarare än lämna fältet tomt. Av de lämnade svaren för tunnelbana3
har fyra angivit 0 i svarsfältet och 20 har lämnat fältet tomt och SL har besvarat
frågan. Dessa 20 utelämnade svar betraktas principiellt som partiellt bortfall.
3 Avseende utbudskilometer/vagnkilometer.
68
� ����
Detta är dock möjligtvis en alltför sträng definition. Om man använder en mer
liberal definition av partiellt bortfall och studerar i vilken mån en uppgiftslämnare
har avstått från att lämna svar där ett svar borde registreras är det partiella
bortfallet försumbart. Med borde avses att trafikhuvudmannen har den verksamhet
som svarsfältet avser. Utifrån denna mer liberala syn har Statisticon inte noterat
några partiella bortfall rörande områdena konsumtion och tjänster. Motsvarande
gäller för kostnader och intäkter.
Rörande bidrag/tillskott är vissa svarsfält är lämnade tomma och i dessa fall är det
svårt att bedöma om ett saknat värde betyder värdet 0 eller att uppgift saknas, men
borde vara större än 0. Rörande bidrag/tillskott från kommun har alla
uppgiftslämnare lämnat svar. Beträffande bidrag från landsting har två
uppgiftslämnare lämnat fältet blankt. För bidrag från Stat/Rikstrafiken har åtta
uppgiftslämnare lämnat fältet tomt. För de fält som lämnats tomma har Statisticon
antagit att det rätta värdet är värdet 0.
Överlag gör Statisticon bedömningen att det partiella bortfallet är litet i
undersökningen vilket medför att osäkerheten i resultaten beroende på partiellt
bortfall är negligerbart.
Beträffande variabeln tidsåtgång är tanken att den totala tidsåtgången för att samla
in och fylla i uppgifterna ska anges. Det har kommit till Statisticons kännedom att
vissa trafikhuvudmän delar upp uppgiftslämnandet på flera olika personer inom
organisationen. I en sådan situation är tanken med frågan om tidsåtgång att den
sammanlagda tidsåtgången4 för alla personer ska anges. Det är okänt för
Statisticon huruvida detta förfaringssätt tillämpas eller inte. Samtliga uppgifts-
lämnare har angivit tidsåtgång för ifyllandet.
I förra årets undersökning var Umeå Lokaltrafik AB uppgiftslämnare liksom
Länstrafiken i Västerbotten vilka svarade för hela Västerbotten exklusive Umeå. I
årets undersökning lämnar dock Länstrafiken i Västerbotten uppgifter för hela
länet.
2.2.4 Svarsbortfall och skattingsförfarande
Svarsbortfall kan delas upp i två komponenter: objektsbortfall och partiellt
bortfall. Med objektsbortfall menas att svar saknas helt och hållet från en
uppgiftslämnare. Samtliga uppgiftslämnare har inkommit med svar vilket gör att
4 Med tidsåtgång avses mertid, se definitionen i bilaga 6.
69
� ����
objektsbortfallet är noll procent. Med partiellt bortfall menas att en
uppgiftslämnare har avstått från att besvara en eller flera frågor. I föregående
avsnitt konstaterades att det partiella bortfallet är begränsat. Detta har medfört att
ingen imputering har använts för att kompensera för det partiella bortfallet.
Skattningsförfarandet bygger endast på (ovägd) summering av uppgifterna för att
t.ex. erhålla rikstotaler.
2.2.5 Bearbetning
Data från de kommuner som besvarade undersökningen via Internet lagrades
under datainsamlingen direkt i en databas. Som nämnts ovan har 2007 års värden
kontrollerats mot föregående års värden. I vissa fall har uppgiftslämnaren
återkontaktats för att lämna en förklaring till avvikelsen mellan 2006 och 2007 års
uppgifter. I de flesta av dessa återkontakter fick Statisticon godtagbara
förklaringar till avvikelserna. I ett fåtal fall ändrade uppgiftslämnaren sina
uppgifter.
I databearbetningsfasen har data bearbetats i flera steg på Statisticon till en slutlig
analysdatabas vilken har använts som datakälla för att skapa tabellverket. I
processen med att bearbeta data kontrolleras samtliga vidtagna steg innan de
godkänns. Detta arbete utgår från Statisticons normer för arbete med statistik –
Good Statistical Practice (GSP) – vilka regleras via interna styrdokumenet, s.k.
Standard Operating Procedures (SOP).
2.2.6 Modellantaganden
Inga modellantagande förekommer.
2.3 Redovisning av osäkerhetsmått
Inga osäkerhetsmått redovisas i tabellrapporten.
70
� ����
3 STATISTIKENS AKTUALITET
3.1 Frekvens
Undersökningen om Lokal och regional kollektivtrafik genomförs årligen.
3.2 Framställningstid
Datainsamlingen påbörjades vecka 12 och avslutades vecka 21. Därefter pågår
databearbetning, tabellframställning och rapportskrivning till vecka 26.
3.3 Punktlighet
Publiceringen av undersökningen Lokal och regional kollektivtrafik görs den 3
juli. Rapporten publiceras tillsammans med ett pressmeddelande på SIKA:s
hemsida.
4 JÄMFÖRBARHET OCH
SAMANVÄNDBARHET
4.1 Jämförbarhet över tiden
Jämförbarheten i årets undersökning om Lokal och regional kollektivtrafik med
tidigare års undersökningar är avseende vissa variabler något sämre i år. Detta
beror på förändringarna i definitionerna som genomförts, se bilaga 2 för en
beskrivning av detta. Undersökningsvariablerna (så när som på definitionerna),
målstorheterna och redovisningsgrupperna har varit samma i många år.
4.2 Jämförbarhet mellan grupper
Tabellverket bygger endast på data som samlats in i undersökningen om Lokal
och regional kollektivtrafik, d.v.s. det finns inga andra källor eller mätningar för
den presenterade statistiken vilka kunde haft andra definitioner. I detta avseende
är statistiken enhetlig i sin definition. Det enda undantaget är uppgifter om antal
71
� ����
bilar i Tabell 2 i tabellverket. Dessa uppgifter är hämtade från tabell RS2 i SIKA:s
rapport Fordon 2007 Tema Miljö.
4.3 Samanvändbarhet med annan statistik
Det finns olika aspekter på samanvändbarhet med annan statistik. En aspekt är
huruvida olika indelningsgrunder i tabellverket stämmer överens med
indelningsgrunderna i annan statistik. Uppdelningen av tabellerna på län
möjliggör samanvändning med all annan typ av statistik med denna
indelningsgrund.
En annan aspekt på samanvändbarhet är huruvida undersökningen om Lokal och
regional kollektivtrafik kan samanvändas med annan statistik t.ex. inom
transportområdet för att ge en helhetsbild av området. SIKA är statistikansvarig
myndighet för statistik inom transport- och kommunikationsområdet och inom
ramen för detta uppdrag publicerar SIKA resultat från flera olika undersökningar.
Just nu pågår arbetet med att skapa ett statistiksystem som omfattar all
kollektivtrafik och samhällsbetalda resor. Inom ramen för detta kommer hela
statistiksystemet inom kollektivtrafik och samhällsbetalda resor att granskas bland
annat utifrån sådana aspekter som samanvändbarhet mellan statistik, jämförbara
variabler skall skapas och så vidare. En första publikation baserad på detta system
utkom under 2005, ”Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor 2003”
5 TILLGÄNGLIGHET OCH FÖRSTÅELIGHET
5.1 Spridningsformer
Rapporten Lokal och regional kollektivtrafik 2007 sprids via
www.sika-institute.se
5.2 Presentation
Presentationen av resultaten framgår av tabellverket och rapporten. Presentationen
av kvalitetsdeklarationen framgår av denna bilaga.
72
� ����
5.3 Dokumentation
Dokumentationen av resultaten och genomförande av undersökningen om Lokal
och regional kollektivtrafik framgår av rapporten och kvalitetsdeklarationen. I och
med förändringarna i definitionerna har en separat bilaga, bilaga 2, tagits fram.
Förutom denna bilaga har Statisticon skrivit en separat rapport som på ett
detaljerat sätt beskriver tillvägagångssättet för att skapa den analysdatabas som
innehåller 2007 och tidigare års uppgifter.
5.4 Tillgång till primärmaterial
Tillgång till primärmaterial kan erhållas efter prövning från SIKA.
5.5 Upplysningstjänster
Frågor rörande kollektivtrafik i allmänhet kan ställas till Christina Eng (063-14 00
15, [email protected]) på SIKA. Frågor rörande rapporten,
tabellverket och kvalitetsdeklarationen kan ställas till Mats Nyfjäll (018-18 22 34,
[email protected]) på Statisticon AB.
6 ÖVRIGT
Projektledare för undersökningen om Lokal och regional kollektivtrafik och tillika
författare av kvalitetsdeklarationen har varit Mats Nyfjäll på Statisticon AB.
Jenny Lagerqvist har ansvarat för framtagandet av tabellverket i samarbete med
programmerare Kerstin Dahne. Gun Alm Stenflo har författat rapporttexten.
73
SIKA är en myndighet som arbetar inom transport- och kommunikationsområdet. Våra huvudsakliga uppgifter är att göra analyser, nulägesbeskrivningar och andra utredningar åt regeringen, att utveckla prognos- och planeringsmetoder och att ansvara för den officiella statistiken.
Utredningarna publiceras i serierna SIKA Rapport och SIKA PM. Statistiken publiceras i serien SIKA Statistik. Samtliga publikationer finns tillgängliga på SIKA:s webbplats www.sika-institute.se.
Statens institut för kommunikationsanalys Akademigatan 2, 831 40 Östersund Telefon 063-14 00 00 Fax 063-14 00 10 e-post [email protected] www.sika-institute.se