länkar till milstolpar - hemhshemsida.weebly.com/uploads/4/1/3/5/4135385/milstol… · ·...
TRANSCRIPT
1
Milstolpar/länkar
2010-08-30
Länkar till Milstolpar
Citat från Milstolpar och tips på webbsidor
Allmänt Av gammal vana söker många av oss information på Internet genom att
skriva in ord i sökmotorn Google. Man kan påminna sig om att sedan 2009
har Nationalencyklopedin, www.ne.se, en fri gratisversion på nätet där man
kan söka bland 64 000 korta och kärnfulla artiklar av svenska experter.
Om man som privatperson gör som de flesta bibliotek och skolor och
prenumererar på fullversionen av www.ne.se får man också tillgång till fler
artiklar, längre versioner av artiklarna och versioner med enklare språk.
Dessutom får man tillgång till mer multimedia och en rad tilläggstjänster.
Nationalencyklopedin bör vara en naturlig startpunkt när man söker
fakta på nätet! Eftersom det är lätt att själv hitta i www.ne.se finns det
nästan inga länkar till Nationalencyklopedin i den här länksamlingen.
Exempel på hur man kan använda länksamlingen Det är förstås bara den egna kreativiteten som sätter gränser för hur man kan
använda länksamlingen. Här följer några exempel på användningsområden.
I lärarens lektionsförberedelser
Genom att läsa artiklar och annat kan läraren samla på sig fakta, exempel
och anekdoter att använda i undervisningen.
I klassrummet
Inte minst de många filmsnuttarna och de rörliga kartorna kan visas i
klassrummet för en gemensam upplevelse. De som har tillgång till många
datorer kan låta eleverna själva klicka sig fram på t.ex. interaktiva sidor.
2
Milstolpar/länkar
2010-08-30
I fördjupningsprojekt
Man kan låta eleverna välja olika områden att jobba med. Utgå ifrån
läroboken, använd någon eller några av de länktips som finns. Om man vill
gå vidare kan man be eleverna att själva söka efter ytterligare material. Men
ibland kan det också vara bra att begränsa materialet. Redovisningssätten
kan vara olika: uppsats, utställning, muntlig redovisning eller seminarium.
I läxa
Om man på en lektion låter eleverna läsa ett par sidor i läroboken och någon
fördjupande artikel från länksamlingen, kan eleverna fortsätta hemma och
skriva en kort sammanfattning av det de läst på en halv handskriven A4-
sida. Ytterligare en halv A4-sida ägnas åt elevens egna funderingar som
väckts av texterna. Inlämning sker dagen innan nästa historielektion, så att
läraren kan läsa och bygga nästa lektion kring elevernas föreställningar och
funderingar.
3
Milstolpar/länkar
2010-08-30
Femtusen år…
(s. 7–14)
s. 10 ”Kvarlevor kan vara föremål av olika slag, som byggnader,
redskap, vapen, möbler och kläder.”
Denna kortfilm från Historiska museet visar allt ifrån utgrävning till
konservering av bronsålderssköldar.
http://www.historiska.se/webb-tv/Historia/Forntid2/Glansande-
gudaoffer/
s. 10
”Men de kvarlevor som historiker är mest intresserade av är
dokument. Det kan vara officiella dokument som kungliga brev,
protokoll…”
Njut av introduktionens bilder av bokhyllor och bläddra sedan
förslagsvis i Tänkeboken från 1520 (du hittar dessa
domstolsprotokoll längst till vänster i menyn längst ner på
skärmen). Förstoringsglaset förstorar inte bara utan kan också
”renskriva” texten! Det hela är producerat av Stockholmskällan:
http://www.stockholmskallan.se/Gamla_biblioteket/flashapplikationen/bookbrow
ser.html
4
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 11
”Den är istället en berättande källa, eftersom den berättar hur
statsministern tolkade händelserna.”
På denna engelskspråkiga sajt finns en stor samling av ögonvittnen
till historien:
http://www.eyewitnesstohistory.com/
s. 11
”Att utöva källkritik är inget konstigt – tvärtom, vi gör det nästan
varje dag.”
Göran Leth och Torsten Thurén använder den klassiska källkritiken
på Internet i denna skrift från Styrelsen för psykologiskt försvar.
http://www.kth.se/polopoly_fs/1.2479!kallkritik_internet.pdf
s. 12
”Men bilder kan ge en felaktig eller ensidig uppfattning om
verkligheten.”
En bild ljuger mer än tusen ord – norska Dagbladet ger exempel på
vilseledande bilder.
http://www.dagbladet.no/dinside/2006/08/11/473646.html
s. 13
”Allt fler historiker inspirerades till att börja undersöka hur
kvinnorna haft det genom tiderna.”
Kvinnoportaler på nätet (Göteborgs universitet):
http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/
På denna engelskspråkiga sajt samlas biografier över framstående
kvinnor:
http://www.distinguishedwomen.com/
5
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 14
”Vi måste vidga våra vyer för att förstå det som sker omkring oss
nu. Därför har ett nytt, mer opartiskt och globalt perspektiv på
historien börjat växa fram…”
Historikern Stefan Eklöf Amirell skriver om ”Den världshistoriska
vändningen” i Historisk Tidskrift:
http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2008-4/pdf/HT_2008-4_647-
669_eklof-amirell.pdf
s. 14
”Genusperspektivet har gett oss nya kunskaper om historien som är
värdefulla för både kvinnor och män. I den här boken ska vi se en
del exempel på det.”
Historikern Ann-Sofie Ohlander har på uppdrag av Delegationen för
jämställdhet i skolan (DEJA) gjort en rapport – ”Kvinnor, män och
jämställdhet i läromedel i historia”. Läs debattartikeln:
http://www.dn.se/debatt/skolamnet-historia-ar-en-strikt-manlig-angelagenhet-
1.1048773 och läs studien:
http://www.regeringen.se/sb/d/12474/a/140086
s. 14
”Därför blir skildringen av det som hänt aldrig färdig, trots att det
som hänt ligger oföränderligt bakom oss.”
Nättidningen Svensk Historia är en nyhetstidning om svensk
historia som uppdateras fem gånger i veckan:
http://www.svenskhistoria.se/default.aspx
Vetenskapsradion Historia är Sveriges radios program om historia
och arkeologi:
http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=407
6
Milstolpar/länkar
2010-08-30
Från början
(s. 15–54)
s. 18
”Därför är det rimligt att anta att också vår människoart uppstod i
Afrika, och som Homo erectus långt tidigare, vandrat ut till resten
av världen därifrån.”
Den brittiske forskaren Stephen Oppenheimer presenterar grafiskt
hur människan kan ha spridit sig över världen:
http://www.bradshawfoundation.com/journey/
En liknande karta från Nationalgeographic:
https://genographic.nationalgeographic.com/genographic/lan/en/atla
s.html
s. 25
”Hövdingen skötte också kontakterna med grannsamhällen och
förde befälet vid väpnade konflikter.”
Charlotta Sjöstedt skrev artikeln ”När uppstod de första krigen?”
som publicerades i tidskriften Populär Historia nr 6, 2003:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=866
s. 29
”…Mesopotamien… Här växte för drygt 6 000 år sedan
högutvecklade samhällen fram med en statlig förvaltning – den
första civilisationen.”
BBC visar bilder från Mesopotamien:
http://www.bbc.co.uk/history/ancient/cultures/mesopotamia_gallery
.shtml
7
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 31
”Ett bevis för faraonernas möjlighet att mobiliserar landets
resurser är de tre stora pyramider som reser sig på ökenplatån vid
Giza.”
Klicka dig runt inne i en pyramid! Från PBS.
http://www.pbs.org/wgbh/nova/pyramid/explore/khufuenter.html
s. 46
BILDTEXT. ”Med tiden blev torget Forum Romanum och försågs
med praktfulla byggnader…”
År 80 invigdes Colosseum intill Forum Romanum. Animationen
från BBC visar hur arenan är uppbyggd:
http://www.bbc.co.uk/history/interactive/animations/colosseum/index_em
bed.shtml
s. 49
”Caesar lyckades segra över alla sina motståndare och etablera sig
som diktator, men han mördades 44 f.v.t.”
Allan Klynne skrev artikeln ”Caesar - kungen av Rom” som
publicerades i tidskriften Populär Historia nr 7, 2009:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1658
s. 51
KARTA: ”Romarriket när det var som störst, vid kejsar Trajanus
död 117”
Animerad karta över romarriket (publicerad av Friesian som har
fått ”Britannica Internet Guide Award”):
http://www.friesian.com/images/maps/rome-big.gif
8
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 50
”Dagens England infogades i riket…”
Vindolanda vid Hadrianus mur i England har grävts ut. Bland annat
hittades flera textfragment. https://www.vindolanda.com/
Introduktion till texterna:
http://vindolanda.csad.ox.ac.uk/exhibition/index.shtml
s. 50
BILDTEXT. ”Romarna hade skickliga ingenjörer inom det område
som vi idag kallar väg- och vattenbyggnad.”
Läs om ingenjörer och vardagen i Rom:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1720
Läs om en dag, från morgon till kväll, i en antik stad:
http://www.nordicacademicpress.com/o.o.i.s?id=43&vid=618
Läs om baden i Rom:
http://www.pbs.org/wgbh/nova/lostempires/roman/
s. 51
”Kristendomen blir statsreligion… Den hade börjat som en liten
judisk sekt i Palestina, men spreds sedan runtom i riket.”
Läs om Maria:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=891
Läs om Jesus rättegång:
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/rattegangen-mot-jesus-holjd-i-
dunkel_406839.svd
9
Milstolpar/länkar
2010-08-30
Medeltiden
(s. 55–96)
s. 69
BILDTEXT ”En italiensk stad på 1300-talet med bl.a. köpmän,
hantverkare och en skola.”
Läs om stadens stank och doften av världen:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1029
Mer om lukt:
http://www.peterenglund.com/textarkiv/stank_historia.htm
Mer om att leva på medeltiden:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1026
s. 70
”… faktum är att medeltidens människor använde flera olika
maskiner som underlättade deras arbete och gjorde det mer
produktivt.”
Historikern Dick Harrison skrev denna artikel med rubriken ”Ny
teknik ändrade levnadsvillkoren”:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1027
s. 74
”År 1095 höll påven Urban III (reg. 1088–1099) ett tal där han
utropade ett heligt krig – ett korståg.”
Läs om korstågen och verkligheten bakom Arn-filmerna.
Av: Sören Wibeck.
Publicerad på www.popularhistoria.se, 21 augusti 2008:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=281&template=.p
rint.t
10
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 75
”… korståg. Han uppmanade Europas kristna kungar och stormän
att med militärt våld ta tillbaka Palestina från muslimerna.
Se religionernas utbredning i världen på 90 sekunder (och något om
korstågen):
http://www.mapsofwar.com/images/Religion.swf
s. 81
”Kristendomen kom hit på 1000-talet genom missionärer från
Tyskland och England.”
Hitta en medeltida bild/föremål nära dig! Historiska museet
tillhandahåller fotografier av kyrklig konst.
http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/
s. 82
”Den svenska staten var länge en bräcklig konstruktion. Olika
hövdingasläkter konkurrerade om kungamakten. Först under andra
hälften av 1200-talet blev det lugnare.”
Läs om Birger Jarl (av historikern Dick Harrison).
Publicerad i Populär Historia nr 1, 2010:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1700
s. 82
”Städer började växa fram på allvar under 1200-talet… Stockholm
och Visby var de största städerna med mellan 6 000 och 7 000
invånare.”
Läs en artikel om kvinnoliv i medeltidens Stockholm.
Av: Gudrun Wessnert
Publicerad i Populär Historia nr 6, 2002:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=778
11
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 89
”När profeten Muhammed dog var en stor del av den Arabiska
halvön vunnen för den nya religionen.”
Läs om profeten Muhammed.
Av: Sören Wibeck
Publicerad på www.popularhistoria.se, 6 februari 2006
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=143
s. 96
”Allt detta vetande samlades, diskuterades och kommenterades.
Araberna blev nyskapande inom medicin, matematik, geografi och
historia.”
Läs mer:
http://muslimheritage.com/topics/default.cfm?ArticleID=851
och
http://www.1001inventions.com/index.cfm?fuseaction=main.viewSection&intSec
tionID=405
12
Milstolpar/länkar
2010-08-30
Tidigmodern tid
(s. 97–166)
s. 104
”Martin Luther (1483–1546) var präst och professor i den tyska
universitetsstaden Wittenberg. Den 31 oktober 1517 spikade han
upp ett stort plakat…”
Carl Axel Aurelius, teolog vid Linköpings universitet, diskuterar
Martin Luther:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=353
s. 117
”Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till Sveriges kung. Han skulle
regera fram till sin död år 1560.”
”Gustav Vasa - revoltören som byggde en nation”
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1519
Historisk tidskrift recenserar två böcker om Gustav Vasa (bläddra
till s. 5 i dokumentet på Internet, s. 337 i den tryckta versionen):
http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2004-2/pdf/HT_2004-2_331-
362_kortrecensioner.pdf
s. 117
”Upproret startade nyåret 1521 i Dalarna. Snart anslöt sig allt fler
adelsmän, och i augusti 1521 valde de upprorsledaren Gustav
Eriksson till Sveriges riksföreståndare…”
Vad är sant om Gustav Vasas äventyr i Dalarna? (Alf Åberg
svarar):
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=52&vid=12
Historikern Torbjörn Nilsson skriver om äventyren i Dalarna (en
version av texten publicerades senare i boken Guide till Sveriges
historia):
http://www.sub.su.se/national/ttorb1.htm
13
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 124
”Ludvig lät bygga Europas största och vackraste slott ute i
Versailles, sydväst om Paris.”
Klicka dig runt i Versailles:
http://www.french-touch-art.com/en-panorama_versailles.htm
Mer multimedia om Versailles:
http://en.chateauversailles.fr/multimedia/websites-and-
ressources/web-sites
s. 132
”Galilei – forskare, symbol och martyr.”
Se en animering byggt på Galileis teckningar av solfläckar:
http://galileo.rice.edu/sci/observations/sunspot_drawings.html
s. 141
”Koppar från Falu koppargruva blev en annan viktig inkomstkälla
för staten.” (se även bild s. 140)
Läs mer om Falu koppargruva.
Av: David Dunér.
Publicerad i Populär Historia nr 3, 2009.
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1630
Se en film från gruvan, klicka dig vidare från följande sida:
http://www.falugruva.se/sv/Kopparberget/Lara/
s. 142
”Den andra perioden sträckte sig från 1661 till 1718. Då försökte
Sverige behålla de erövrade områdena…”
Klicka dig igenom slaget vid Lund 1676, då danskarna försökte
återerövra områden ifrån Sverige.
http://www.ts.skane.se/media/slaget-vid-lund
14
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 143
BILDTEXT: ”Tyska protestanter lät göra detta propagandablad
över händelsen. Sveriges kung Gustav II Adolf utmålas som en
tapper riddare…”
Jämför uppslagsboken Nordisk familjebok från början av 1900-talet
med Nationalencyklopedin:
http://runeberg.org/nfbj/0361.html (artikeln börjar i mitten av
högerspalten).
http://www.ne.se/kort/gustav-ii-adolf
Fler versioner: http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=80
s. 144
”Hemma i Sverige fick kvinnorna ta över många traditionellt
manliga arbetsuppgifter.”
”När kvinnorna skötte Sverige”
Av: Marie Lindstedt Cronberg
Publicerad i Populär Historia 6/1998
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=261
s. 145
Ӂr 1644 blev Christina regerande drottning, men det visade sig
efter några år att hon hade andra planer.”
Marie Louise Renata Rodén, professor i historia och Christina-
expert, skriver:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1344
Läs utdrag ur historikern Peter Englunds biografi över Christina:
http://www.peterenglund.com/silvermasken.htm
15
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 146
”Hösten 1699 slöt Danmark, Polen och Ryssland ett förbund.
Tillsammans skulle de anfalla Sverige och ta tillbaka de områden
som de förlorat under 1600-talet.”
Under hela det stora nordiska kriget 1700–21, som blev följden av
koalitionen mot Sverige 1699, använde sig alla sidor av pirater i
statlig tjänst – så kallade kapare. Läs om Ingela Gatenhjelm, den
största kapare som funnits i Sverige.
http://www.smb.nu/index.php/militara-artiklar/1700-talet
s. 146
”Den avgörande drabbningen ägde rum 1709 vid Poltava i dagens
Ukraina.”
Om slaget: http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1626
Om fångenskapen:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1647
Utdrag ur historikern och författaren Peter Englunds bok om
Poltava:
http://www.peterenglund.com/andrabocker_poltava.htm
s. 147
”Maktens centrum var riksdagen. Den bestämde över skatter och
statsfinanser, den stiftade alla lagar…”
Historieentusiasten Nina Ringbom har skrivit av och översatt delar
av 1734 års lag:
http://www.historiesajten.se/lag.asp
s. 149
”Frihetstidens mest kände forskare är Carl Linnaeus (1707–1778),
adlad under namnet von Linné.”
Uppsala Universitet presenterar Carl von Linné.
http://www.linnaeus.uu.se/online/
16
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 158
BILDTEXT. ”Inkastaden Macchu Picchu byggdes i mitten av
1400-talet upp i Anderna i dagens Peru, ca 2400 meter över havet.
Den upptäcktes aldrig av spanjorerna.”
Klicka på olika ställen på kartan och man får fram 360 graders
panorama-bilder.
http://www.peru-machu-picchu.com/map.php
Film från NationalGeographic:
http://video.nationalgeographic.com/video/player/places/regions-places/south-
america/peru_machupicchu.html
s. 163 BILDTEXT. ”Så här kunde man stuva slavarna på ett skepp för
transporten från Afrika till Amerika. Bilden användes av de
brittiska abolitionisterna som ville skapa opinion mot den
omänskliga hanteringen. I det brittiska väldet förbjöds slavhandeln
1807 och slaveriet 1833.”
Intervju (video) med Dick Harrison om boktriologin Slaveri:
http://www.axess.se/Tv/program.aspx?id=269
Om källor till de äldsta slavsångerna:
http://video.pbs.org/video/1366404875/
s. 164
”Det var privata handelsbolag från de bägge länderna, så kallade
Ostindiska kompanier, som ansvarade för hela verksamheten.”
Läs om det svenska ostindiska kompaniet och studera även äkta
källor.
http://ostindiska.nordiskamuseet.se/
17
Milstolpar/länkar
2010-08-30
De stora omvälvningarna
(s. 167–212)
s. 167
”I Storbritannien inleds industrialiseringen. Den kommer med tiden
att förändra människornas liv i många länder.”
Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, diskuterar
orsakerna till den industriella revolutionen:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=52&vid=229
Fråga Lund om historia svarar på olika frågor om
industrialiseringen:
http://fragalund.pixe.lth.se/historia/svar.asp?sokstrang=industriella+revolutionen
&amne
s. 169
”Kring 1750 började folkmängden öka mycket snabbare, och den
utvecklingen har fortsatt ända in i vår egen tid.”
Se tabell över världens befolkning genom historien:
http://www.prb.org/Articles/2002/HowManyPeopleHaveEverLivedonEart
h.aspx
En befolkningsklocka av det aktuella läget (klicka t.ex. på ”NOW” för att
nollställa):
http://www.carbon-projects.co.uk/earth_clock.htm
s. 169 BILDTEXT: ”Vinnaren vid Rainhill – George Stephensons lok The
Rocket. Det lyckades komma upp i den svindlande hastigheten av 35
miles i timmen (ca 56 km).”
Gå igenom Stephensons maskin:
http://www.bbc.co.uk/history/british/victorians/launch_ani_rocket.s
html
18
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 173
BILDTEXT: ”En brittisk kolgruva nära Liverpool 1792. Kolet
transporterades i korgar och kärror, men det fanns en ångmaskin för att
pumpa upp vatten ur gruvan.”
Bygg själv ihop The Cornish Beam Engine (1834) som pumpade
vatten ur gruvor i Cornwall.
http://www.bbc.co.uk/history/british/victorians/launch_ani_beam_engine.
shtml
s. 181
”Då fick den amerikanske dövläraren och uppfinnaren Alexander
Graham Bell patent på en apparat… – en telefon.”
Se en skiss ritad av Alexander Graham Bell:
http://memory.loc.gov/ammem/bellhtml/belltelph.html
s. 185
”Det ledde till att kontinentalkongressens medlemmar den 4 juli
1776 undertecknade en självständighetsförklaring.”
Se och läs om självständighetsförklaringen:
http://www.archives.gov/exhibits/charters/declaration.html
s. 187
”Den självskrivne presidentkandidaten var George Washington
(1732–1799)… Den 30 april 1789 svor han presidenteden i New
York.”
Göran Rystad, professor i historia, berättar om George Washington
och andra amerikanska presidenter:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=541
19
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 188
RUBRIK: ”Den franska revolutionen”
Historisk guide: revolutionens Paris (från tidskriften Världens
Historia)
http://varldenshistoria.se/guider/historisk-guide-revolutionens-paris
s. 190 ”… utfärdade nationalförsamlingen en deklaration om de
mänskliga och medborgerliga rättigheterna… Flera av dessa
tankar känner vi igen från den amerikanska
självständighetsförklaringen.”
Jämför amerikanska och franska deklarationerna med FN:s från
1948:
http://www.sub.su.se/national/k1789a.htm
http://www.archives.gov/exhibits/charters/declaration_transcript.ht
ml
http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?action=pod_show&id=71&m
odule_instance=6
FN:s mänskliga rättigheter kategoriserade:
http://nobelpriskampen.se/2007/demokrati/mr.html
s. 195
”År 1791 gav Olympe de Gouges (1748–1793) ut en Deklaration
om kvinnliga och medborgerliga rättigheter. Där utgick hon ifrån
1789 års Deklaration…”
Längst ner på följande sajt finns en länk till deklarationen:
http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/systerskap/biografier/gouges.xm
l
Läs mer om Olympe de Gouges:
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/feministen-som-slogs-in-i-doden-for-
slavarna_249031.svd
20
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 197
KARTA: ”Europas karta efter Wienkongressen.”
Se en animerad karta över Europa runt 1815 (Wienkongressen).
http://www.the-map-as-history.com/demos/tome01/index.php
s. 199 ”Ett slags nationalism fanns på sina hålla redan under medeltiden,
men den moderna nationalismen växte fram på 1800-talet.”
Temasida från Stockholms universitet om svensk nationalism:
http://www.sub.su.se/national/t1800a.htm
Tidskriften Forskning & Framsteg hade i nr 2, 2003, ett
temanummer om nationalism och försvenskning som kallades SÅ
BLEV SVERIGE SVENSKT.
Här finns länkar till artiklarna plus ytterligare två artiklar, varav den
sista handlar om globaliseringens effekter på nationalism och
identitet.
Att bygga en nation (introduktion)
Av: Henrik Höjer
Publicerad i Forskning & Framsteg nr 2/2003
http://www.fof.se/tidning/2003/2/att-bygga-en-nation
Försvenskningen (artikel).
Av: Henrik Höjer
Publicerad i Forskning & Framsteg nr 2/2003
http://www.fof.se/tidning/2003/2/forsvenskningen
1000 år av invandring (faktaruta)
Av: Henrik Höjer
Publicerad i Forskning & Framsteg nr 2/2003
http://www.fof.se/textruta/1-000-ar-av-invandring
21
Milstolpar/länkar
2010-08-30
Nationen kom efter franska revolutionen (faktaruta)
Av: Henrik Höjer
Publicerad i Forskning & Framsteg nr 2/2003
http://www.fof.se/textruta/nationen-kom-efter-franska-revolutionen
Flaggan – allmänt känd först på 1900-talet (faktaruta)
Av: Henrik Höjer
Publicerad i Forskning & Framsteg nr 2/2003
http://www.fof.se/textruta/allmant-kand-forst-pa-1900-talet
Vallonerna – fanns de? (faktaruta)
Av: Henrik Höjer
Publicerad i Forskning & Framsteg nr 2/2003
http://www.fof.se/textruta/vallonerna-fanns-de
Stormaktstidens lapptäcke (artikel)
Av: Torbjörn Eng
Publicerad i Forskning & Framsteg nr 2/2003
http://www.fof.se/tidning/2003/2/stormaktstidens-lapptacke
Nederlag formar nationer (artikel)
Av: Henrik Höjer
Publicerad i Forskning & Framsteg nr 2/2003
http://www.fof.se/tidning/2003/2/nederlag-formar-nationer
Ytterligare ett par artiklar:
Sverige blev svenskt först på 1900-talet
Av: Stig Hadenius
Publicerad i Forskning & Framsteg nr 4/2003
http://www.fof.se/tidning/2003/4/sverige-blev-svenskt-forst-pa-
1900-talet
22
Milstolpar/länkar
2010-08-30
Nationell identitet under omprövning (om globaliseringens effekter
på nationalism och identitet)
Av: Birgitta Svensson
Publicerad i Forskning & Framsteg nr 1/2008
http://www.fof.se/tidning/2008/1/nationell-identitet-under-
omprovning
s. 208 ”Hans son Oscar I (reg. 1844–1859) var mer liberalt sinnad. Under
hans tidiga regeringstid kom också flera viktiga liberala reformer.”
1834 reste svensken Carl af Forsell till England för att studera
liberalismen. Läs artikeln ”Arg liberal reser till framtidslandet” i
tidskriften Forskning & Framsteg:
http://www.fof.se/tidning/2007/6/arg-liberal-reser-till-
framtidslandet
s. 209
”Skiftesreformerna (se s. 171) började genomföras i Skåne från
1803, men riktig fart på skiftesverksamheten i hela landet blev det
först 1827.”
Se en bild av principen för skiftesreformen på detta frimärke från
1982 (klicka på frimärket för större bild):
http://service.posten.se/stamps/stamp_txt/F1982010.asp
Läs mer om skiftesreformerna här:
http://www.nordicacademicpress.com/o.o.i.s?id=43&vid=865
Ytterligare en bild av ett skifte samt ett protokoll:
http://www.brittstromback.se/Rishems/indexxqprotokskifte.htm
23
Milstolpar/länkar
2010-08-30
Människorna i industrisamhället
s. 213–248
s. 217 ”I stället blev vetenskapen allt viktigare för teknikutvecklingen.
Forskare gav den teoretiska bakgrunden till nya produkter.”
Den excentriske Carles Babbage (1791–1871) var ett snille som
konstruerade den första programstyrda räknemaskinen – en
föregångare till datorn. Läs mer i en artikel av Hans Uno Bengtsson,
docent i teoretisk fysik:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=98
Läs här om den första programmeraren:
http://www.computerhistory.org/babbage/adalovelace/
s. 219 ”Precis som tåget ett halvsekel tidigare skapade bilen en
efterfrågan på nya saker och färdigheter. Den satte i gång en ny
utveckling som efterhand förändrade hela samhället.
Transportrevolutionen fortsatte.”
En del i transportrevolutionen blev flygets utveckling.
Flygets historia – om bröderna Wright
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=878
Källmaterial kring bröderna Wright:
http://www.loc.gov/teachers/classroommaterials/primarysourcesets/
flight/
Olika multimediapresentationer om flygets historia och bröderna
Wright från Discovery Channel:
http://dsc.discovery.com/convergence/wright/wright.html
24
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 220 ”Där fick man elektriskt ljus när två uppfinnare oberoende av
varandra konstruerade glödlampan 1878 – 1880. Det var
amerikanen Thomas Alva Edison och engelsmannen Joseph Wilson
Swan.”
Edison tog år 1877 patent på en fonograf – en apparat som kunde
spela in ljud. På 1920-talet slogs fonografens rullar ut av
grammofonskivan. Hör tidiga svenska fonografinspelningar:
http://www.slba.se/SLBA/FONOGRAF/index.htm
s. 232
”De hygieniska förhållandena blev bättre under seklets andra hälft,
men fortfarande fanns inga badrum, och man fick länge bära in
vatten och bära ut slask.”
Läs om badrummets historia:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1690
s. 234 ”Om hon så småningom träffade en trevlig man kunde de slå ihop
sina tillgångar och gifta sig.”
Läs om kärlekens förutsättningar och olika former i det förflutna.
Riksarkivet presenterar källmaterial:
http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=13555
25
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 236 BILDTEXT ”En frukthandlare i Manchester. Foto från ca 1900.”
Bilden visar bl.a. två barn och avsnittet handlar om livsvillkor i
olika samhällsklasser. Läs olika skildringar om hur det var att vara
ung förr. Riksarkivet presenterar källmaterial – dagboksutdrag från
Ida och Karl som hade olika livsvillkor (klicka på ”Med egna ord”):
http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=13555
Läs en fingerad dialog mellan Ellen Nilsson, född 1902, och hennes
barnbarnsbarn. Pedagogiska lektionstips finns också runt berättelsen
(från ”Terra Scaniae”):
http://www.ts.skane.se/pedagogiska_resurser/ellen-ett-statarbarns-
historia
s. 238 ”Störst genomslag fick utvecklingsläran, som lades fram 1859 av
den engelske biologen Charles Darwin (1809 – 1882).”
Fyllig sajt om Charles Darwin:
http://darwin-online.org.uk/
s. 241
”Under andra hälften av 1800-talet blev Sveriges ekonomiska
utveckling en näst intill sagolik framgångsberättelse.”
Professor Hans Rosling framför med entusiasm och fascinerande
statistik Sveriges dramatiska utveckling under 1800-talet och
framåt.
http://www.gapminder.org/videos/gapcasts/gapcast-1-health-money-sex-
in-sweden/
Jämför två valfria år mellan år 1800 och 2005 (statistiken bygger på
en doktorsavhandling): http://www.historia.se/jamforelsear.htm
26
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 248
”Under tiden 1840 – 1914 gav sig 1 miljon människor av från
Sverige.”
”Bland pigor, utvandrare och vanliga döda i 1800-talets Sverige.
Historiska problem i digitala källor” – så kallas ett arbetsmaterial
utgivet av Demografiska databasen, Umeå universitet:
http://www.ddb.umu.se/material/undervisningsmaterial/
Använd kyrkböcker för både släktforskning och insikt i människors
livsvillkor:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=598
http://www.ninaz.com/mikro/html/180.html
27
Milstolpar/länkar
2010-08-30
Demokrati och imperialism
s. 249–292
s. 255 ”John Stuart Mill (1806 – 1873), en av de viktigaste liberala
tänkarna i Storbritannien, gav 1869 ut boken The Subjection of
Women.”
McMaster University (Kanada) har på Internet publicerat första
kapitlet av John Stuart Mills The Subjection of Women:
http://socserv2.socsci.mcmaster.ca/~econ/ugcm/3ll3/mill/women.ht
m
s. 255
”Och från 1850- till 1880-talet genomfördes viktiga förändringar i
många länder. Kvinnor fick tillträde till utbildningar och yrken som
varit stängda för dem.”
År 1873 öppnades de svenska universiteten för båda könen. Läs om
motståndet:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=580
s. 256 ”Karl Marx (1818 – 1883) var en av 1800-talets största
samhällsforskare och tänkare. Tillsammans med sin vän och
medarbetare Friedrich Engels (1820 – 1895) utarbetade han
marxismen, en socialistisk lära som skilde sig väldigt mycket från
den utopiska socialismen.”
David Wästerfors, doktor i sociologi, skriver om Karl Marx:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=291
28
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 277 BILDTEXT ”Storstrejken 1909 slutade med nederlag för
arbetarna.”
Mer om storstrejken 1909 :
http://www.ne.se/kort/storstrejken-1909
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=325
http://www.naringslivshistoria.se/Global/Pdf/Tidskriften/2009/2009
_no4.pdf
http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/00/herman3.html
s. 279 ”På slottets borggård höll kungen ett tal till de samlade
demonstranterna och kritiserade regeringens försvarspolitik. I det
läget bestämde sig Staaff och hans regering för att avgå i protest.
Det var sista gången en svensk kung helt öppet försökte påverka
regeringens politik.”
Mer om Borggårdstalet 1914:
http://www.ne.se/kort/borgg%C3%A5rdskrisen
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=576
s. 280 ”Från 1860-talet och framåt ökade möjligheterna för kvinnor att
arbeta utanför hemmet. Och tack vare näringsfriheten från 1864
kunde kvinnor även starta egna företag.”
Läs om kvinnor som drev företag, i två nummer av tidskriften
Företagsminnen:
http://www.naringslivshistoria.se/Global/Pdf/Tidskriften/2009_No1
_lowres.pdf
http://www.naringslivshistoria.se/Global/Pdf/Tidskriften/2009/2009
_no4.pdf
29
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 282 ”Efter bitvis hårda förhandlingar kunde man på hösten 1905 enas
om villkoren för unionsupplösningen.”
Texter och källmaterial om unionsupplösningen 1905 mellan
Sverige och Norge. Sajten är producerad av Riksarkivet i Sverige
och Nasjonalbiblioteket i Norge.
http://www.nb.no/baser/1905/
s. 292
Karta. ”I mitten av 1890-talet var stora delar av Afrika och Asien
uppdelade mellan europeiska stormakter.”
Animerad karta över det brittiska kolonialväldet:
http://www.the-map-as-history.com/demos/tome05/index.php
Om drottning Victoria:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1260
Om det brittiska väldet:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1258
30
Milstolpar/länkar
2010-08-30
De stora krigen
s. 293–340
s. 296
”Men i stället utlöste mordet första världskriget – det dittills största
kriget i världshistorien. Hur gick det till?”
”Det första världskriget - var det verkligen oundvikligt?”
En essä om orsakerna och konsekvenserna av det första
världskriget, författad av historikern och författaren Peter Englund.
http://www.peterenglund.com/textarkiv/om_1vk.htm
s. 297 ”Längs denna västfront pågick under fyra år ett tröstlöst
utnötningskrig med miljoner stupade.”
Slaget vid Somme filmat i olika versioner. Från historikern Peter
Englunds blogg:
http://peterenglund.wordpress.com/2008/10/26/bild-och-verklighet/
s. 297
Karta: Västfronten
Animerad karta över första världskriget. (kartan har granskats av
”French Ministry of National Education”). Tryck på fullskärms-
knappen.
http://www.the-map-as-history.com/demos/tome06/index.php
Animerade kartor från PBS.
http://www.pbs.org/greatwar/maps/index.html
31
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 310 ”Lenin dog 1924. Vem skulle ta över som partiets och landets
ledare? Efter några års maktkamp blev det Josef Stalin (vid makten
1927 – 1953), en man med mycket hårda nypor.”
En artikel om Stalin av journalisten och författaren Nicklas
Sennerteg:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=818
s. 311
”De bönder som protesterade sattes i arbetsläger för omskolning,
tillsammans med andra som kritiserade kommuniststyret.”
Peter Englunds förord till boken GULAG av Anne Applebaum:
http://www.peterenglund.com/textarkiv/omgulag.htm
Mer av Englund:
http://www.peterenglund.com/andrabocker_nollpunktentext1.htm
Historieprofessorn Klas-Göran Karlsson om GULAG:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=237’
s. 313 ”Nazistpartiet var ett av de många små högerpartier som bildades.
Adolf Hitler (reg. 1933 – 1945) blev partiets ledare 1921.”
Läs Karl Christian Lammers långa artikel om Adolf Hitler i
Nationalencyklopedin (prenumeration krävs):
http://www.ne.se/lang/adolf-hitler
Bengt Liljegren har skrivit en bok om Hitler och också en
artikelserie:
DEL 1: http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1216
DEL 2: http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1180
DEL 3: http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1194
DEL 4: http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1228
32
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 319 RUBRIK: Andra världskriget
En riktig guldgruva är denna interaktiva sida från History Channel.
Sidan börjar som en klickbar världskarta, klicka dig fram till
animerade kartor, bilder, flygplansstatistik m.m.
http://www.history.com/topics/world-war-ii/interactives/inside-
wwii-interactive
s. 319
”Egentligen var det först vid årsskiftet 1941/1942 som de smälte
samman till ett världsomfattande krig.”
Animerad karta över när andra världskriget blev globalt
(kartan har granskats av ”French Ministry of National Education”)
Glöm inte att trycka på fullskärmsknappen.
http://www.the-map-as-history.com/demos/tome08/03-
world_war_II_1941_1942_demo.php
s. 321 ” ’På marsch mot öster’ – omslag av den franske konstnären Paul
Ordner till skämttidningen Le Rire (skrattet) den 4 augusti 1939.”
Samlingar som visar propagandaposters.
Tidningen LIFE: http://www.life.com/image/84295579/in-
gallery/27932
Holocaust Memorial Museum: http://www.ushmm.org/propaganda/
University of Washington, innehåller även posters från första
världskriget:
http://content.lib.washington.edu/postersweb/index.html
33
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 322
”Tyska framgångar. Tyskarnas angrepp på Polen var mycket
framgångsrikt…”
Flera animerade kartor över andra världskriget från BBC:
http://www.bbc.co.uk/history/interactive/animations/#worldwars
Animerade kartorn från av United States Holocaust Memorial
Museum:
http://www.ushmm.org/museum/exhibit/focus/maps/
s. 323 ”Efter segern i Polen vände sig tyskarna västerut. I april 1940
ockuperade de Danmark och Norge.”
Karta med förklaringar om Nazitysklands anfall på Danmark och
Norge 1940 (från tidskriften Världens Historia).
http://varldenshistoria.se/sites/historienet.dk/files/attach/Narvikkort
_SV2.pdf
s. 324 BILDTEXT:”Pearl Harbor på eftermiddagen den 7 december
1941. Till höger har slagskeppet Oklahoma kapsejsat. Slagskeppet
Maryland till vänster är nästan helt oskadat, men i bakgrunden står
flera fartyg i brand.”
En färgfilm (längd 1.49 min) om Pearl Harbor och Roosevelts tal.
Från HistoryChannel, filmen tar en stund att ladda.
http://www.history.com/topics/world-war-ii/videos#attack-pearl-harbor
NationalGeographics multimediasajt om Pearl Harbor:
http://plasma.nationalgeographic.com/pearlharbor/
34
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 325 ”Då sänkte amerikanska flygplan fyra japanska hangarfartyg i
slaget vid Midway, som var en militärt viktig atoll väster om
Hawaii. Det blev vändpunkten i kriget i Östasien, även om det
skulle dröja tre år innan Japan kapitulerade.”
En film (längd 2.30 min) om slaget vid Midway från
HistoryChannel. Filmen tar en liten stund att ladda.
http://www.history.com/topics/world-war-ii/videos#battle-at-
midway
s. 326 ”På sommaren 1942 fortsatte den tyska offensiven i Sovjetunionen,
nu för att ockupera oljekällorna i Kaukasusområdet. Men på hösten
blev en av de tyska arméerna omringade vid Stalingrad.”
En färgfilm (längd 2.21 min) från HistoryChannel som skildrar
slaget vid Stalingrad från början till slutet. Filmen tar en liten stund
att ladda.
http://www.history.com/topics/world-war-ii/media#world-war-ii-battle-of-
stalingrad
s. 326 ”På hösten 1942 besegrades tyskarna definitivt av brittiska styrkor
vid den lilla egyptiska orten el-Alamein. I maj nästa år lämnade
tyskarna Nordafrika.”
Introduktion till kriget i Nordafrika (film från HistoryChannel,
längd 1.41, filmen tar en stund att ladda):
http://www.history.com/topics/world-war-ii/videos#north-africa-
campaign
Slaget vid el-Alamein (film från HowStuffWorks, längd 1.13 min)
http://videos.howstuffworks.com/hsw/16675-after-pearl-harbor-battle-at-el-
alamein-video.htm
35
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 326 ”Den 6 juni 1944, ’D-day’, landsteg britter och amerikaner i
Normandie i Frankrike och började marschen mot Tyskland.”
Multimediasida om invasion vid Normandie. Från Encyclopeaedia
Britannica.
http://www.britannica.com/dday/browse?browseId=237190
s. 327 ”De japanska soldaterna kämpade ibland till sista man, och
amerikanerna förlorade många soldater.”
Mörkhyade män och kvinnor fanns i USA:s armé under andra
världskriget och deltog i kriget både i Europa och Stilla havet.
http://www.historyplace.com/unitedstates/aframerwar/index.html
s. 327 ”I början av augusti 1945 fällde amerikanska bombplan
atombomber över två japanska städer, Hiroshima och Nagasaki.”
Atombomb över Hiroshima (BBC):
http://www.youtube.com/watch?v=VvzDSnQCh6c&feature=SeriesPlayList&p=D7F1A06
CE1780AD5
Atombomb över Nagasaki (BBC)
http://www.youtube.com/watch?v=ncq_Wye43TM&feature=chann
el
Diskussionen kring att fälla atombomberna över Japan:
http://www.nuclearfiles.org/menu/educators/study-guides/history_decision-to-
drop-bomb.htm
36
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 328 ”Redan under första världskriget hade civilbefolkningens vardag
påverkats på många sätt i de krigförande länderna. Staten tog ett
fast grepp om samhällsekonomin, företagen måste ställa om till
krigsproduktion och kvinnor fick ta över de inkallade männens
arbeten. Man införde också ransonering av varor som det blev brist
på.
Samma saker hände under andra världskriget…”
Kvinnor i krigsindustrin (posters):
http://www.history.com/photos/women-factory-workers-of-world-
war-ii
Kvinnor i krigsindustrin (intervjuade kvinnor minns). Brown
University (USA):
http://www.stg.brown.edu/projects/WWII_Women/
s. 328 ”Redan 1937 bombade Japan kinesiska städer. Hösten 1940
drabbades London och andra brittiska styrkor av tyska bombanfall.
I slutet av 1942 hade den amerikanska krigsindustrin nått full
kapacitet. Då tillverkades så många bombplan att de allierade
kunde utföra flygräder med 500 – 1000 bombplan mot tyska och
japanska städer.”
Europa i ruiner, ett bildspel med 7 färgbilder publicerade av
HistoryChannel:
http://www.history.com/photos/world-war-ii-damage-and-
destruction
37
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 330 BILDTEXT: ”I januari 1945 kom ryska trupper fram till det
nazistiska förintelselägret Auschwitz i södra Polen.”
United States Holocaust Memorial Museum om Auschwitz:
http://www.ushmm.org/wlc/en/media_nm.php?ModuleId=1000518
9&MediaId=3371
Multimedia från BBC:
http://www.bbc.co.uk/history/worldwars/genocide/launch_ani_ausc
hwitz_map.shtml
Fler multimediapresentationer:
http://www.ushmm.org/museum/exhibit/focus/maps/
http://www.the-map-as-history.com/demos/tome08/05a-
final_solution_holocaust_demo.php
Bildspel från HistoryChannel (12 bilder, mestadels nutida bilder):
http://www.history.com/topics/world-war-ii/photos#holocaust-
concentration-camps
De överlevde förintelsen. Videoinspelningar från YadVashem.
http://www.youtube.com/user/YadVashem#g/c/DB4EEE2E01DFE0
13
Myndigheten Forum för levande historia:
http://www.levandehistoria.se/
Gratis skrift …om detta må ni berätta… (ny, uppdaterad version
2009):
http://www.levandehistoria.se/omdettamaniberatta
s. 333 RUBRIK: Sverige under världskrigen
På denna sida kan man se tidiga filmer från Sverige, bland annat
journalfilm och reklam. Webbsajten är ett gemensamt projekt
mellan Sveriges Television och Statens ljud- och bildarkiv.
http://www.slba.se/journaldigital/menu.htm
38
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 333 ”På våren 1917 blev det stora demonstrationer mot regerings
politik…”
Historikern Gunnela Björk skriver om ”Sverige i uppror” 1917–
1918:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1330
s. 335 ”I Ådalen sköts 1931 fyra demonstranter och en åskådare ihjäl av
soldater som inkallats för att hjälpa polisen.”
Transportarbetarförbundets medlemstidning intervjuar Roger
Johanssons om dennes doktorsavhandling om Ådalen 1931 och om
historiebruk.
http://www.transport.se/home/trp2/tidn/home.nsf/pages/405DD2A5AACD4FE0C
1257180002BA2D4
39
Milstolpar/länkar
2010-08-30
Tre världar
s. 341–406
s. 343 ”USA:s president John F. Kennedy avslöjar i ett direktsänt tv-tal att
Sovjetunionen har byggt avfyringsramper för kärnvapenbärande
missiler på Cuba. Sovjetiska fartyg är på väg dit med missiler i
lasten.”
En artikel om Cubakrisen av historikern och författaren Peter
Englund: http://www.peterenglund.com/textarkiv/kubakrisen.htm
Missiltekniken och annat förde också ut Sovjet och USA i en
kapplöpning om rymden som medförde risker och olyckor. Läs mer
i denna artikel:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=318Månlandninge
n
1969 – text och bilder:
http://www.historyplace.com/unitedstates/apollo11/index.html
s. 349 ”Sydvietnam utvecklades snart till en anti-kommunistisk diktatur,
och på 1960-talet blev det öppet krig mellan Nord- och Sydvietnam.
Då ingrep USA på Sydvietnams sida.”
Lars Ericson, docent i militärhistoria, skriver om Vietnamkriget:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=284
Historikern Peter Englund om Vietnamkriget:
http://www.peterenglund.com/textarkiv/skrotletarna.htm
Tidslinje och ordlista om Vietnamkriget från SVT:
http://svt.se/2.25723/1.379301/ordlista_for_vietnamkriget
Om krigets rötter i den koloniala konflikten:
http://www.nordicacademicpress.com/o.o.i.s?id=43&vid=1000
40
Milstolpar/länkar
2010-08-30
Protesterna mot Vietnamkriget:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1002
Klicka på knappen ”Slide Show (20 photos)” för att se ett bildspel
om Vietnamkriget från Historyplace:
http://www.historyplace.com/unitedstates/vietnam/index.html
s. 352 RUBRIK: ”Palestinakonflikten”
"En balanserad och överskådlig bild av konfliktens historia och
nutid." så beskev Upsala Nya Tidning Sören Wibecks bok Ett land
två folk : Israel-Palestinakonfliktens historia (2009). I denna artikel
tecknar Wibeck konfliktens historia:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=300
Sune Persson, som skrivit boken Palestinakonflikten, skriver i
denna artikel om krigen från 1948 och framåt.
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1676
Få en inblick i vilka som styrt i Mellanöstern på 90 sekunder.
http://www.mapsofwar.com/images/EMPIRE17.swf
s. 357 ”Reagan och Gorbatjov träffades i fyra toppmöten mellan 1985 och
1988.”
Efter Reagans och Gorbatjovs toppmöte 1986, frågar man folk på
stan vad de tror om världsfreden:
http://svtplay.se/v/1370996/efter_toppmotet_reagan_-
_gorbatjov_1986
41
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 371 ”Washington 28 augusti 1963. Martin Luther King Jr vid Lincoln
Memorial. Hundratusentals demonstranter har kommit för att
lyssna på hans tal.”
King’s berömda tal ”I have a dream” från 1963. Webbsidan
innehåller video av den mest berömda biten av talet, men på samma
sida kan man också höra (och läsa) talet i sin helhet:
http://www.americanrhetoric.com/speeches/mlkihaveadream.htm
s. 372 ”Omkring 1970 började också feminismen bli mer radikal än
tidigare. Eftersom perioden från mitten av 1800-talet till ca 1950
brukar kallas feminismens första våg kom det nya intresset för
feministiska frågor att kallas för feminismens andra våg.”
Anita Goldman skrev i december 2009 på kultursidan i Expressen
en recension av boken When everything changed. The amazing
journey of american women from 1960 to the present av Gail
Collins.
http://www.expressen.se/kultur/1.1816991/gail-collins-when-
everything-changed
P-pillret lanseras i USA. 3 minuter video från HistoryChannel:
http://www.history.com/topics/womens-history-month/videos#the-pill-begins-
sexual-revolution
Stor sajt om kvinnorörelsen under 1960- och 70-talen. Publiceras av
Göteborgs universitet.
http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/systerskap/
s. 376 ”Kontrollen av medborgarna var fortfarande lika hård som före
kriget.”
Humor mot Sovjet:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=306
Sovjetisk propagandaposters från 1917 till Kalla kriget:
http://www.russianarchives.com/gallery/posters/index.html
42
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 383 ”För Östtyskland blev förändringarna störst. Sedan 1961 hade en
mur gått rakt igenom staden Berlin. Den hade blivit en symbol för
Europas delning i öst och väst. Nu öppnades muren och släktingar
och vänner som inte sett varandra på 28 år fick åter mötas.”
Berlinmurens historia:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1627
Berlinmuren 25 år. Inslag från Sveriges Television:
http://svtplay.se/v/1392888/oppet_arkiv/rapport__25_ar_efter_mure
ns_tillkomst
Berlinmurens fall av historikern Peter Englund:
http://www.peterenglund.com/textarkiv/berlinmurfall.htm
Det historiska nyhetsdygnet. Lyssna på de första 2.35 min av
Sveriges Radios nyhetssändning:
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1602&grupp=9051
&artikel=3103703
Berlinmuren: vid nyårsfirandet 1989/90 spelades den passande låten
”Looking for freedom” av David Hasselhof. Läs om bakgrunden
och se även video och upplev stämningen.
http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/magazine/3465301.stm
http://www.youtube.com/watch?v=0zXiClnK8oE
s. 397 ”Det blev stora förändringar i Sverige under den gyllene eran
mellan 1945 och 1973. Den goda ekonomiska tillväxten gjorde att
man steg för steg kunde börja bygga upp ett välfärdssamhälle…”
Om rekordåret 1967 i Välfärdssverige skriver Göran Hägg (docent i
litteraturvetenskap och som bl.a. skrivit boken Välfärdsåren) i
denna artikel:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=188
43
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 397 ”Därför blev årtiondena efter kriget en gyllene era för Sverige, med
en god ekonomisk tillväxt och en levnadsstandard i internationell
toppklass.”
TV:n kom till Sverige under 1950-talets andra hälft. Se dessa råd
inför TV-tittandet i televisionens barndom (den 1 januari 1958):
http://svtplay.se/v/1371554/rad_infor_tv-tittandet
s. 401 ”Å ena sidan stiftades lagar som gav kvinnor och män samma
rättigheter i arbetslivet, å andra sidan kom sociala förmåner som
gjorde det möjligt för kvinnor att stanna hemma.”
En artikel om hemmafruarna och det moderna samhället:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=250
Husmödrar på gränsen till yrkesarbete. Tre kvinnor med olika
åsikter intervjuades 1953 (radio, 5 minuter, publicerat av Sveriges
Radio):
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1602&grupp=2350&artik
el=2196261&sida=4
44
Milstolpar/länkar
2010-08-30
En enda värld
s. 407–428
s. 407
”Den östeuropeiska kommunismens fall 1989 – 1991 har skapat en
helt ny situation, både ekonomiskt och politiskt.”
En aspekt av den politiska sidan är att antalet demokratier ökat i
världen. Se demokratins historia på 90 sekunder:
http://www.mapsofwar.com/images/Democracy.swf
s. 410 ”Avtalet innebar i praktiken att Jugoslavien upphörde att existera.
Liknande konflikter har uppstått i f.d. Sovjetunionen. När unionen
upplöstes blev de femton delrepublikerna självständiga stater.”
Nya länder i efterdyningarna av kalla krigets slut. Sovjet,
Östeuropa, Jugoslavien, EU-medlemskap m.m. Animerad karta:
http://www.the-map-as-history.com/demos/tome04/index.php
s. 413 ”Misstankarna riktades direkt mot Usama bin Ladin (f. 1957), en
radikal islamist från Saudiarabien, och hans organisation al-
Qaida.”
”Under efterkrigstiden, fram till och med 1970-talet, antog de flesta
människor i västvärlden att religionen aldrig mer skulle spela någon
större roll i världshändelserna.” Så börjar en artikel med rubriken
Fundamentalism – motstånd mot det moderna av Henrik Höjer i
tidskriften Forskning & Framsteg från 2004:
http://www.fof.se/tidning/2004/4/fundamentalism-motstand-mot-
det-moderna
45
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 414
”Palestinafrågan…”(se även s. 352)
Få en inblick i vilka som styrt i Mellanöstern på 90 sekunder.
http://www.mapsofwar.com/images/EMPIRE17.swf
s. 415 ”Alla konflikter i olika delar av världen kan ge en känsla av
bottenlöst elände. Men på flera håll präglas politiken i stället av
samarbete och förståelse.”
1900-talets krig – använd denna interaktiva karta för att på ett
överskådligt sätt se 1900-talets krig (publicerad av Nobelstiftelsen)
http://nobelprize.org/educational_games/peace/conflictmap/
Sveriges Radio P1:s program Konflikt tar upp nutida konflikter:
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?ProgramId=1300&grupp
=9035
s. 418 ” ’De asiatiska tigrarnas’ ekonomiska framsteg under 1970- och
1980-talen (se s. 393) fick stor uppmärksamhet i omvärlden. Under
1990-talet följde allt fler länder i Asien deras modell. Miljoner
människor kunde glädja sig åt en växande ekonomi som gett dem ett
bättre liv.”
Professor Hans Rosling slår med entusiasm och fascinerande
statistik hål på myter och felaktiga föreställningar om tredje
världen.
http://www.gapminder.org/videos/ted-talks/hans-rosling-ted-2006-debunking-myths-
about-the-third-world/
46
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 419 ”…datortillverkningen är lika sofistikerad i Asien som någon
annanstans.”
Dokumentärfilm om datorns historia:
http://topdocumentaryfilms.com/the-machine-that-changed-the-
world/
En text om datorns historia:
http://www.e.kth.se/~e97_fne/datorhistoria/
Den svenska IT-historien – bakom denna fylliga sajt står
Dataföreningen, Tekniska museet och KTH.
http://ithistoria.se/
Centrum för näringslivshistoria och Telefonaktiebolaget LM
Ericson står bakom denna sajt om Ericsons historia:
http://www.ericssonhistory.com/Default.aspx?epslanguage=EN
s. 420 ”I Indien finns många unga, välutbildade människor som har gjort
landet till en viktig knutpunkt i det globala IT-samhället. Detta har
skapat oro i västvärlden. Nu är det inte längre enklare
industriprodukter som flyttas ut, utan också mycket kvalificerade
arbeten.”
Fredrik Härén talar om kunskap, kreativitet och global konkurrens.
http://www.dn.se/insidan/han-soker-kreativitetens-vasen-1.586164
s. 421
”Så länge vi människor har funnit har vi påverkat vår livsmiljö.”
”Människan och miljöns förändring” av historikerna Sverker Sörlin
och Anders Öckerman. Publicerad i Populär Historia 1/1998:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=332
47
Milstolpar/länkar
2010-08-30
s. 425 ”Sverige går med i EU”
EU-valet 1994. Morgonen efter drabbade miljöpartisten Per
Gahrton från nej-sidan och moderatledaren Carl Bildt från ja-sidan
samman i en radiodebatt.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1602&grupp=1019
9&artikel=912462
s. 428
”Invandringen till Sverige har fortsatt, framför allt genom att
flyktingar sökt sig hit från kriser i olika delar av världen.”
En artikel av Dick Harrison om invandringen till Sverige:
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1653
Karta från New York Times som visar migranter i världen:
http://www.nytimes.com/ref/world/20070622_CAPEVERDE_GRAPHIC.
html#