2019

Likabehandlingsplan Storumans Lärcentrum

LIKABEHANDLINGSPLAN 2019

LINA FORSEBRANT

1

Innehåll 1 Inledning ............................................................................................................................................... 3

2. Lagar och styrdokument ...................................................................................................................... 3

3. Begrepp ............................................................................................................................................... 3

4. Utvärdering av föregående plan.......................................................................................................... 6

4.2 Resultat och analys av genomförda insatser ................................................................................. 8

4.3 Analys .......................................................................................................................................... 17

4.4 Röster ur studerandeenkäten ..................................................................................................... 18

5. Plan för likabehandlingsarbete 2019 ................................................................................................. 19

6. Rutiner ............................................................................................................................................... 24

Ansvarsförhållande ............................................................................................................................ 24

Bilaga 1 .................................................................................................................................................. 25

Åtgärdande arbete vid kränkande behandling/trakasserier mellan elever ...................................... 25

Bilaga 2 .................................................................................................................................................. 26

Rutiner när personal i verksamheten kränker studerande ............................................................... 26

Bilaga 3 .................................................................................................................................................. 27

Mall för samtal vid misstänkt kränkande behandling/trakasserier .................................................. 27

Bilaga 4 .................................................................................................................................................. 28

Samtalsmall för vittnen ..................................................................................................................... 28

Bilaga 5 .................................................................................................................................................. 29

Dokumentation vid kränkande behandling, mobbning samt övriga incidenter ............................... 29

Uppföljning .................................................................................................................................... 30

Bilaga 6 .................................................................................................................................................. 32

Definitioner och begrepp .................................................................................................................. 32

Bilaga 7 .................................................................................................................................................. 34

Aktuella bestämmelser ...................................................................................................................... 34

2

Lärcentrums vision är en verksamhet där alla känner trygghet, gemenskap och

glädje. Alla elever utvecklas i en harmonisk miljö, utifrån egna förutsättningar

och möjligheter.

Hos oss blir ingen utsatt för diskriminering, trakasserier, annan form av

kränkande behandling eller repressalier.

Varje individ känner sig trygg, respekterad, uppmärksammad och värd att

lyssnas till.

3

1 Inledning Likabehandlingsplanen är det dokument som styr Lärcentrums arbete mot diskriminering,

trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen definierar begrepp och redogör för

lagar och styrdokument. Planen innefattar en uppföljning av föregående års arbete med

likabehandling och en handlingsplan för kommande år.

Denna plan omfattar verksamhetsformerna grundläggande vuxenutbildning, gymnasial

vuxenutbildning, undervisning i svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna.

För att synliggöra de olika verksamhetsformerna i denna plan beskrivs det främjande arbetet,

kartläggningar, det förebyggande arbetet och studenternas delaktighet ibland separat för varje

verksamhetsform. Rutiner för akuta situationer gäller för samtliga verksamhetsformer som omfattas

av planen.

2. Lagar och styrdokument Skollagen (6 Kap.8§)

Enligt Skollagen är varje enhet skyldig att ta fram en plan mot kränkande behandling, för att

säkerställa att skolan aktivt arbetar förebyggande. Det är skolans huvudman, dvs. kommunen, som

ansvarar för och genomför arbetet med att ta fram planer. Varje rektor har ansvar för att arbetet

genomförs på respektive enhet och i samarbete mellan skolans elever och personal.

Diskrimineringslagen (3 kap. 16§)

Enligt diskrimineringslagen ska utbildningsanordnare varje år upprätta en plan med åtgärder, som

behövs för att säkerställa lika rättigheter och möjligheter för elever. Skollagen (1 kap. 5 §)

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de

mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla

människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom

utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande

behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och

främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Arbetsmiljölagen (1977:1 160) De studerande är likställda med andra arbetstagare enligt

arbetsmiljölagen. Lagen påbjuder att god arbetsmiljö skall finnas på arbetsplatsen och anpassas till

människors olika förutsättningar i fysiska och psykiska sammanhang, samt att sådant som kan leda

till ohälsa undanröjs.

3. Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när skolan missgynnar en elev eller sökande och det har samband med

diskrimineringsgrunderna:

• Kön

• Etnisk tillhörighet

• Religion eller annan trosuppfattning

4

• Funktionsnedsättning

• Sexuell läggning

• Könsidentitet eller uttryck

• Ålder

Trakasserier I diskrimineringslagen §4 definieras Trakasserier som:

(...) ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med

någon av diskrimineringsgrunderna(...)

Om någon ur personalen utsätter en elev för trakasserier benämns det diskriminering.

Kränkande behandling Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla

människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningen kan utföras av

en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. Kränkningar kan utföras av både

personal och elever, och både elever och personal kan vara den som drabbas.

Kränkningarna kan vara

• fysiska

• verbala

• psykosociala

• text- och bildburna

Kränkning kan ske genom tal, skrift eller symboler, via medier som mobiltelefoner och internet,

genom våld, hot och utfrysning eller genom annan negativ handling. Kränkningar kan äga rum vid

enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande (mobbning).

Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för

likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för

demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra

respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla studerande känner sig

trygga och utvecklas.

Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla studerande och ska

genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Det främjande arbetet är en av

verksamhetens fortgående uppgifter och ska bedrivas på ett kontinuerligt, systematiskt och

målinriktat sätt. I det följande redovisas det arbete som vi på Lärcentrum kommer att genomföra för

att främja de studerandes lika rättigheter.

5

Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker som finns i vår verksamhet. Utifrån

resultaten av våra kartläggningar som beskrivits ovan har Lärcentrum formulerat konkreta åtgärder

för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Kartläggning Kartläggningar och arbete med likabehandling sker löpande under året. Exempel på detta är:

✓ Klassråd, skolråd

✓ Dokumentation och analys av inkomna anmälningar

✓ Medarbetarsamtal (RUS)

✓ Studerandeenkät

✓ Arbetsplatsträff (APT), personalkonferens (PK), arbetslagsträff (a-lag)

Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande

behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som vi har identifierat ligger till grund för

planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering,

trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen sker vid olika tillfällen och på olika sätt inom

utbildningsformerna. Frågor som rör likabehandling, jämlikhet, jämställdhet och kränkningar lyfts

löpande framför allt inom undervisning i svenska för invandrare, vård- och omsorgsutbildningen samt

särskild utbildning för vuxna.

Inom undervisning i svenska för invandrare aktualiseras frågorna regelbundet, då det ofta

förekommer skillnader i kulturellt betingade synsätt. Frågorna lyfts både planerat och då det uppstår

situationer när det är nödvändigt att direkt aktualisera frågorna. Eleverna ska i så stor utsträckning

som möjligt få tillgång till studerandeenkäten på ett språk de behärskar.

Inom särskild utbildning för vuxna arbetar man målmedvetet med likabehandling, med dialog och

bildstöd. Undervisande lärare sammanställer arbetet och rapporterar in resultatet. Eleverna får

möjlighet att via läraren lämna synpunkter till skolrådet.

Inom vård- och omsorgsutbildningen finns många beröringspunkter med likabehandling (yrkesetik,

brukarperspektiv etc) och frågorna lyfts genom hela utbildningen. Eleverna besvarar

studerandeenkäten 1—2 gånger under utbildningstiden.

Elever som studerar enstaka kurs på distans får studerandeenkäten utskickad via epost.

Svarsfrekvensen är låg, vilket är förväntat då eleverna oftast studerar under en kort period. Arbetet

med att informera dessa elever och ge dem tillfälle att besvara trivselenkäten fortsätter.

Likabehandlingsfrågor och arbetet lyfts gemensamt vid planerade tillfällen under arbetsplatsträffar,

personalkonferenser och arbetslagsträffar. Träffarna ger utrymme att delge hur arbetet fortskrider

och dela iakttagelser. Förslag på främjande och förebyggande åtgärder tas fram, diskuteras och

genomförs eller tas med till kommande likabehandlingsplan.

6

4. Utvärdering av föregående plan

Plan 2018

Mål Aktivitet Ansvarig Tidpunkt Status

Komvux/Lapplandsvux, fristående kurser Att säkerställa kännedom om likabehandlingsplanen bland eleverna Att säkerställa att alla elever ges möjlighet att delta i kartläggningen Att säkerställa att likabehandlingsarbete genomförs av externa anordnare

Att ta fram rutiner för att elever som läser via Lapplandsvux eller externa anordnare nås av information om planen. Att ta fram rutiner för att alla elever ska kunna delta i trivselenkäten Att följa upp och vid behov begära in rapporter från externa anordnare

Undervisande lärare Undervisande lärare Rektor

Mars 2018 Mars 2018 I slutet av varje termin

Genomfört Genomfört Delvis genomfört

Externa utbildare Att säkerställa kännedom om likabehandlingsplanen bland eleverna Att säkerställa att alla elever ges möjlighet att delta i kartläggningen Att säkerställa att likabehandlingsarbete genomförs av externa anordnare

Att ta fram rutiner för att elever som läser via Hermods eller andra externa anordnare nås av information om planen. Att ta fram rutiner för att alla elever ska kunna delta i trivselenkäten Att följa upp och vid behov begära in rapporter från externa anordnare

Rektor, syv, skoladministratör Rektor, syv, skoladministratör Rektor

Mars 2018 Mars 2018 I slutet av varje termin

Genomfört Genomfört Delvis genomfört

Vård- och omsorgsutbildning Att säkerställa kännedom om likabehandlingsplanen bland elever Att säkerställa att alla elever ges möjlighet att delta i kartläggning Att säkerställa att eleverna ges möjlighet att delta i arbetet med likabehandling Övriga insatser

Likabehandlingsplanen aktualiseras vid varje kursstart Trivselenkäten genomförs minst en gång under utbildningstiden Likabehandlings- och trivselfrågor tas upp på klassråd och elevråd Likabehandlingsfrågor aktualiseras genomgående i undervisningen, bland

Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare, rektor Undervisande lärare

Vid terminsstart Ca 6 månader in i utbildningen och ev vid utbildningens slut Vid klassråd/skolråd Två gånger per termin Löpande

Genomfört Genomfört Genomfört Genomfört

7

annat genom brukarperspektivet och yrkesetiken

Utbildning i svenska för invandrare Att säkerställa kännedom om likabehandlings-planen bland elever Att säkerställa att alla elever får möjlighet att delta i kartläggningen Att säkerställa att alla elever ges tillgång till trivselenkäten på ett språk de behärskar Att medvetandegöra diskrimineringsgrunder som en del i undervisningen Att hantera akuta situationer

Likabehandlingsplanen aktualiseras löpande i undervisningen. Trivselenkäten genomförs minst en gång under utbildningstiden. Trivselfrågor tas upp på klassråd. Att tillgängliggöra trivselenkäten på de vanligast förekommande språken. Talövningar etc

Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Rektor Undervisande lärare

Minst en gång per termin, samt vid behov (när nya elever börjar) En gång per termin En gång per termin Mars 2018 Löpande

Genomfört Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört Genomfört

Grundläggande vuxenutbildning Att säkerställa kännedom om likabehandlingsplanen bland elever Att säkerställa att alla elever får möjlighet att delta i kartläggningen Att säkerställa att grundläggande vuxenutbildning får inflytande i skolrådet

Likabehandlingsplanen aktualiseras i undervisningen. Trivselenkäten genomförs minst en gång under utbildningstiden. Trivselfrågor tas upp på klassråd. Utse en representant för grundläggande vuxenutbildning via klassrådet.

Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Ansvarig lärare, rektor

Löpande Vid kursslut En gång per termin Februari

Genomfört Genomfört Genomfört

Särskild utbildning för vuxna Att säkerställa kännedom om likabehandlings-planen bland elever Att säkerställa att alla elever får möjlighet att delta i kartläggningen

Likabehandlingsplanens innehåll och andemening integreras och aktualiseras i undervisningen Eleverna ges tillfälle att uttrycka sina upplevelser kring trivsel och likabehandling

Undervisande lärare Undervisande lärare

Löpande En gång per termin

Genomfört Genomfört

8

Att säkerställa att elevernas synpunkter/upplevelser tas tillvara i likabehandlingsarbetet

Sammanställning av arbetet med likabehandling. Underlaget används för utvärdering av föregående och revidering av kommande plan

Undervisande lärare

Genomfört

Administration och övrigt Tillgängliggöra likabehandlingsplanen

Planen finns lättåtkomlig för eleverna, ex på Lärcentrums webbsida, aktuell utbildningsplattform och i pappersform i lokalerna. Likabehandlingsenkäten finns tillgänglig på de vanligast förekommande språken hos Lärcentrum målgrupper Ta fram en kortfattad och lättläst broschyr om likabehandling

Skoladministratör Rektor Studie- och yrkesvägledare, rektor

Mars 2018 Mars 2018 Mars 2018

Genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört

Tillgänglighetsanpassa Lärcentrums lokaler

Säkerställa att hörslingan fungerar och att all personal kan använda den

Rektor Februari 2018 Ej genomfört

4.2 Resultat och analys av genomförda insatser

Främjande arbete Den största delen av det främjande arbetet utförs i de grupper som ofta har undervisning på

Lärcentrums lokaler. De grupperna är särskild utbildning för vuxna, undervisning i svenska för

invandrare och vård- och omsorgsutbildningen.

Likabehandling har under året lyfts i omgångar i utbildning i svenska för invandrare. Man har pratat

om olika begrepp som likabehandling innefattar. En friluftsdag med lekar, samarbetsövningar och

olika sporter genomfördes under hösten. Målet var att blanda grupper, språkgrupper och ha roligt

tillsammans utanför klassrummet. Dagen blev mycket uppskattad. Ett par av grupperna har arbetat

med hälsa och haft besök av bland annat kommunens folkhälsosamordnare. Eleverna i utbildning i

svenska för invandrare deltar i projektet Sångsvenska, där sång används som metod för att lära sig

språket. Projektet drivs av Kulturakademin och finansieras av medel från Länsstyrelsen.

I särskild utbildning för vuxna har områden inom likabehandling lyfts i samband med ämnen som

Individ och samhälle, och språk och kommunikation. Elevernas behov styr hur grupperna delas in och

det gör att problem som annars skulle kunna uppstå undviks i mesta möjliga mån.

Inom vård- och omsorgsutbildningen återkommer många av de områden likabehandlingsplanen

berör i olika ämnen och kan vävas in på ett bra sätt i undervisningen.

9

Ett gemensamt julfika i form av knytkalas hölls i december. Alla elever och lärare var inbjudna. Bland

eleverna deltog till största delen de som studerar inom sfi, troligen för att de hade lektioner i

samband med aktiviteten. Få elever som inte hade lektioner den dagen kom.

Förebyggande arbete Grunden för det förebyggande arbetet är de kartläggningar som görs. Under 2018 togs en digital

studerandeenkät fram. Avsikten var att den skulle finnas tillgänglig på de vanligast förekommande

språken och att enkäten för eleverna inom utbildning i svenska för invandrare skulle genomföras

under höstterminen. Översättningarna inte blev klara i tid för att kunna användas under 2018 och

det visade sig svårare än väntat att överföra dem till digital form, vilket innebär att eleverna i

målgruppen har genomfört enkäterna på svenska. Målsättningen är att studerandeenkäten 2019 ska

genomföras digitalt för alla elever utom särskild utbildning för vuxna, antingen med översatt digital

enkät eller med ett översatt stödmaterial till enkäten.

Rutinerna för exempelvis hur och när eleverna ska få information om likabehandlingsplanen, när

studerandeenkäten ska genomföras och hur arbetet med planen följs upp har tagits fram och

tydliggjorts under året. Alla utbildningsformer har en handlingsplan med mål och aktiviteter att

genomföra.

Om studerandeenkäten Studerandeenkäten är bred och omfattar förutom bemötande, trakasserier och diskriminering frågor

som rör exempelvis lokaler, teknik. Här redovisas de svar som har bäring på likabehandlingsarbetet.

Övriga frågor redovisas i kvalitetsredovisningen.

Enkäten består till största delen av frågor som besvaras med att välja ett alternativ mellan 1 och 6

samt två fritextfrågor i slutet av enkäten där eleverna ges utrymme att svara på vad som är bra med

Lärcentrum och vad som kan förbättras. Det är första gången enkäten genomförs digitalt.

Särskild utbildning för vuxna har en egen utvärdering. Den genomförs i anslutning till avslutat läsår

och innehåller bilder och text används som svarsalternativ. Samtliga elever har deltagit.

De synpunkter på förbättringsområden som framkommit i fritext i den digitala enkäten rör sig nästan

uteslutande om den fysiska miljön på Lärcentrum. Några klassrum upplevs för kalla, buller från

trapphuset stör lektionerna, pentryt är för litet i förhållande till antalet elever och utrymmet att sitta

och äta eller fika är begränsat. Någon önskar större variation på lektionerna och mer praktiska

moment.

10

Resultat studerandeenkät

Svar per skolform

På grundläggande vuxenutbildning har ungefär hälften av eleverna som studerat under året deltagit.

Enkäten genomfördes vid ett tillfälle. Svarsfrekvensen skulle eventuellt kunna påverkas om enkäten

fanns tillgänglig för eleven via samarbeta eller en annan plattform, så eleven har möjlighet att

besvara enkäten exempelvis i samband med att kursen avslutas.

100% av eleverna inom vård- och omsorgsutbildningen har besvarat enkäten. Den genomfördes vid

ett lektionstillfälle.

Särskild utbildning för vuxna har en egen, anpassad enkät. De elever som angett att de studerar inom

särskild utbildning för vuxna vet sannolikt inte skillnaden mellan de olika skolformerna.

Översättningarna kanske kan bidra till ökad förståelse. Som tidigare nämnts har eleverna inom

särskild undervisning en egen enkät och skulle utbildningsformen eventuellt uteslutas ur enkäten,

men då går de elever som kan och vill delta i studerandeenkäten miste om den möjligheten.

Drygt hälften av eleverna på sfi har besvarat enkäten, vilket motsvarar närvaron vid tidpunkten då

enkäten genomfördes.

11

Jag har blivit bra bemött av läraren

Det går inte att utläsa något som har direkt bäring på bemötande i kommentarerna till enkäten. 17%

av elevernas svar ligger i intervallet 3-5. Även om det inte är anmärkningsvärt lågt antyder det att det

finns utrymme för reflektion kring vad det kan grunda sig i. Bemötande är ett vitt begrepp och utifrån

hur enkäten är utformad är det svårt att veta vad eleverna syftar på. Även här är svaren från de

medelnöjda eleverna spridda i utbildningsformerna.

Utbildningen är anpassad efter mina förutsättningar och behov

Här är elevernas svar spridda från 1-6 på skalan. 4,7% ligger i intervallet 1-2, 28,3% ligger i intervallet

3-4 och 66% ligger i intervallet 5-6. En relativt stor del av eleverna inom Lärcentrums verksamhet har

kort utbildningsbakgrund. Som en av eleverna svarar i fritextfältet. ”Jag har sett att lärarna kämpar

mycket trots att vi har väldigt olika akademic bakgrund vilken inte är lätt att undervisa.” Grupper

som innehåller en blandning av elever som helt saknar skolbakgrund till elever som har 12 år och mer

i skolan är en stor utmaning för lärarna. Det är generellt sett en svårighet att i små kommuner

utforma grupper som i största möjliga mån utgår från elevernas skiftande bakgrund. Enkätensvaren

visar inte vilken utbildningsbakgrund eleverna har, och elever som svarat 5-6 i intervallet återfinns

inom samtliga skolformer.

12

Jag har fått den hjälp jag behöver av personalen på Storumans Lärcentrum

De mest missnöjda eleverna (9,5%) är spridda mellan ett par av utbildningsformerna. Ett par av

fritextsvaren som kan ha bäring på frågan kan vara att man som distanselev önskar sig mer

information. Majoriteten av eleverna (83%) ligger i den övre halvan av skalan och anser att de får den

hjälp de behöver.

Jag har blivit bra bemött av personalen på Storumans Lärcentrum

Knappt 5,7% av svaren befinner sig på den lägsta delen av skalan, 11,2% på mitten och 83,1% i den

övre delen. Av svaren i fritextfälten som kan ge ledtrådar om vad missnöje kan bero på finns

sypunkter om att lärare och elever ska respektera varandra, synpunkter om tillgängligheten och om

delar av undervisningen.

Jag har fått information om likabehandlingspolicyn

Knappa 85% har kännedom om likabehandlingspolicyn och lite drygt 15% uppger att de inte har det.

Några förklaringar till att alla elever inte har kännedom om den är att de påbörjat sina studier efter

att policyn presenterats och att elever som studerar på distans inte nåtts av informationen om den.

Målet är att alla elever ska veta om den, och rutinerna för information kommer bland annat justeras

13

med att elever som startar en bit in i terminen får individuell information samt att alla elever får en

broschyr med översiktlig information om vad policyn innebär.

Jag har utsatts för diskriminering

Frågan om diskriminering består av flera delar. Eleverna får först svara på frågan om de utsatts för

diskriminering. Sedan får de svara på frågorna var och av vem. 3 elever har svarat att de utsatts för

diskriminering. 4 elever har svarat på frågan om var det skett (2 på Lärcentrum och 2 hos

utbildningsanordnaren).

5 elever svarar att de utsatts av en annan elev. Av svaren att döma är frågan inte tillräckligt tydlig.

Den är felformulerad då diskriminering endast kan ske skola-elev eller personal-elev, vilket ska

ändras. Ytterligare ett sätt att få alternativen att stämma överens är att frågan var endast visas om

man svarar ja på den första frågan. Det finns ingen möjlighet att ange vilken av

diskrimineringsgrunderna som avses och frågan bör förtydligas avseende detta för att ge en

fingervisning om vilket område det kan vara bra att arbeta vidare med. Hermods enkäter omfattar

inte diskriminering, trakasserier eller kränkningar vilket har återkopplats till dem. För Lapplandsvux

finns i dagsläget ingen gemensam enkät. Ingen elev uppger sig ha varit utsatt av personalen på

Lärcentrum. Inga anmälda fall om diskriminering har inkommit 2018.

14

15

Jag har utsatts för kränkande behandling

Frågan om kränkande behandling är utformad på samma sätt om frågan om diskriminering.

1 elev har svarat ja på frågan om kränkande behandling, 3 elever har svarat på frågan var och 4 har

svarat på frågan av vem. Även här bör följdfrågorna visas endast om man svarat ja på den första

frågan. Även här kan en möjlighet att välja grunden för kränkande behandling ge ledtrådar om

områden att ytterligare fokus på. Ingen elev uppger sig ha varit utsatt av personalen på Lärcentrum.

Inga anmälda fall om kränkande behandling har inkommit 2018.

16

Särskild utbildning för vuxna

Eleverna är som alltid väldigt positiva. Alla eleverna trivs bra eller mycket bra. De tycker att de lär sig

nya saker samt att de arbetat bra. De får hjälp av läraren eller sin assistent, de känner sig trygga på

skolan och upplever att stämningen i gruppen är bra. Att arbeta med dator och/eller Ipad är mycket

uppskattat samt att se film på internet. Två elever tycker det är svårt att arbeta i häften. Tre av

eleverna visste inte vem de ska prata med om de är ledsna eller arga över något.

17

4.3 Analys Inga anmälningar om diskriminering eller kränkande behandling har inkommit under 2018.

Rutinerna kring för kartläggningen har tydliggjorts under 2018. Delar av det som planerats för 2018

är inte färdigställt och det har därför inte gett något utslag i studerandeenkäten.

Studerandeenkäten skulle under året översättas till de vanligast förekommande språken (tigrinja,

somaliska, arabiska och engelska). Översättningarna för tigrinja och arabiska är klara och kommer

under 2019 användas som stöd vid genomförandet av enkäten. Eleverna kommer ha tillgång till

översättningen och svara i den ordinarie enkäten på svenska. Några svarsalternativ behöver justeras

inför nästa genomförande av enkäten.

De elevgrupper som dominerar svarsbilden för studerandeenkäten är vård- och omsorgsutbildningen

och särskild utbildning för vuxna. Framgångsfaktorn bakom det stora deltagande är sannolikt

engagemanget hos lärarna samt att enkäten genomförs under lektionstid. Undervisning i svenska för

invandrare har vanligen hög svarsfrekvens men då arbetet med att översätta studerandeenkäten till

de vanligast förekommande språken blev försenat har eleverna inte haft tillgång till

studerandeenkäten på annat språk än svenska. Få elever som studerar via externa aktörer har

besvarat enkäten, vilket sannolikt beror på att engagemang att delta är litet då de studerar enstaka

kurser under en kort period.

Ett förbättringsområde är att enkäten översätts till de vanligast förekommande språken. Någon fråga

bör eventuellt göras om till en ja/nej-fråga och det bör tas i övervägande om det bör finnas

ytterligare fritextfält kopplade direkt till frågorna istället för som enskilda frågor i slutet av enkäten,

eller att lägga till alternativ att kryssa i rörande diskrimineringsgrunderna. Det kan även vara bra att

lägga till en fråga om huruvida eleverna vet hur de ska gå tillväga om de upplever kränkningar,

trakasserier eller diskriminering.

Några elever har kännedom om likabehandlingspolicyn. Några av dessa kan antas sakna

informationen på grund av att påbörjat sina studier en bit in i terminen. För att råda bot på detta ska

elever som kommer in i undervisningen lite senare än vid terminsstart informeras individuellt. Det

ska även säkerställas att elevers som studerar enstaka kurser på distans nås av information om

likabehandling. En broschyr om likabehandling ska delas ut till alla elever vid vägledningssamtal och i

andra kontakter med personal på Lärcentrum. Broschyren vara översatt till de vanligast

förekommande språken, finnas tillgänglig i digitalt format på Lärcentrums webb och skickas till

distanselever i samband med påbörjandet av studier.

Ett antal synpunkter framkom angående den fysiska arbetsmiljön. Det som åligger fastighetsägaren

att åtgärda är dokumenterat i skyddsronden. Frågan om pentryt har lyfts i skyddsrond och

kvalitetsrapport flera år i rad, men inga åtgärder har vidtagits ännu. För att undvika att alla elever

behöver nyttja pentryt och sittplatser samtidigt kan rasterna läggas på olika tider för olika grupper.

Det skulle dock motverka målet att elever från olika undervisningsformer och utbildningar träffas

spontant under den tid de vistas på Lärcentrum.

Det gemensamma ansvaret att skapa en inomhusmiljö som alla kan vistas i behöver aktualiseras

löpande, att endast informera vid terminsstart är inte tillräckligt.

18

4.4 Röster ur studerandeenkäten

Fokus med likabehandlingsarbetet hamnar naturligt på saker som behöver förbättras och det är lätt

att glömma att större delen av eleverna som svarat är nöjda. Här följer några röster ur

studerandeenkäten:

”En lättsam verksamhet att få kontakt och stöd av. Bra information.”

”Man känner sig alltid välkommen och får hjälp när man behöv.”

”Jag tror att vi har bra lärare och bra utbildningsplan och det finns ett nöjescenter. Vi lär oss svenska

för att integrera sig i samhället.”

”Lämpligt stort ’familjärt’”

”Lärarna är mycket bra med oss. Böker är bra. Lokal är inte mycket bra, eftersom vi är många och

behöver stor plats.”

”Jag tycker att Storuman Lärcentrum uppfyllt alla kompetens som vi behöver. Vi har en jättebra

teamgrupp (rektorn, SYV, Expeditionen och duktiga lärare). Vi känns bra att plugga här i Storuman.”

19

5. Plan för likabehandlingsarbete 2019

Komvux/Lapplandsvux

MÅL AKTIVITET VEM NÄR STATUS Alla elever har kännedom om likabehandlingsplanen Alla elever ges möjlighet att delta i studerandeenkäten Eleverna ges möjlighet att delta i arbetet med likabehandling Planerade främjande insatser Arbetet med planen stäms av

Elever får information om planen vid kursstart Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på aktuell plattform Studerandeenkäten sprids till alla elever Elever informeras om skolråd, och om möjligheten att delta eller att skicka in synpunkter Eleverna informeras om gemensamma händelser som frukost mm Enligt mall

Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare

Terminsstart Februari Maj/november Terminsstart Inför aktuell händelse Oktober/maj

Externa utbildare

MÅL AKTIVITET VEM NÄR STATUS Alla elever har kännedom om likabehandlingsplanen Att elever ges möjlighet att delta i studerandeenkäten Eleverna ges möjlighet att delta i arbetet med likabehandling Likabehandlingsarbete genomförs av externa anordnare Planerade främjande insatser Arbetet med planen stäms av

Elever får information om planen vid kursstart Studerandeenkäten sprids till alla elever Elever informeras om skolråd, och om möjligheten att delta eller att skicka in synpunkter Att följa upp och vid behov begära in rapporter från externa anordnare Eleverna informeras om gemensamma händelser som frukost mm Enligt mall

Syv/skoladministratör Skoladministratör Syv/skoladministratör Rektor Skoladministratör Syv, skoladministratör, rektor

Löpande Löpande Löpande I slutet av varje termin Inför aktuell händelse Oktober/maj

20

Vård- och omsorgsutbildning

MÅL AKTIVITET VEM NÄR STATUS Alla elever har kännedom om likabehandlingsplanen Att elever ges möjlighet att delta i studerandeenkäten Att säkerställa att eleverna ges möjlighet att delta i arbetet med likabehandling Planerade främjande insatser Arbetet med planen stäms av

Likabehandlingsplanen aktualiseras vid varje kursstart Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på samarbeta Eleverna ges möjlighet att besvara studerandeenkäten på lektionstid Likabehandlings- och trivselfrågor tas upp på klassråd och elevråd Elever kan vid behov svara på ett språk behärskar Likabehandlingsfrågor aktualiseras genomgående i undervisningen, bland annat genom brukarperspektivet och yrkesetiken Förbättra den fysiska arbetsmiljön ex avseende inomhustemperatur, ljud Större variation på lektionerna Eleverna informeras om gemensamma händelser som frukost mm Enligt mall

Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare, rektor Rektor/undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare

Vid terminsstart Februari Termin 2 med ev uppföljning termin 3 Två gånger per termin Vid genomförande av enkät Löpande Enligt handlingsplan Enligt handlingsplan Inför aktuell händelse Oktober/maj

21

Utbildning i svenska för invandrare

MÅL AKTIVITET VEM NÄR STATUS Alla elever har kännedom om likabehandlingsplanen Att elever ges möjlighet att delta i studerandeenkäten Att säkerställa att eleverna ges möjlighet att delta i arbetet med likabehandling Att hantera uppkomna situationer Planerade främjande insatser Arbetet med planen stäms av

Elever får information om planen vid inskrivningssamtal Likabehandlingsplanen aktualiseras löpande i undervisningen. Trivselenkäten genomförs minst en gång under utbildningstiden. Trivselfrågor tas upp på klassråd. Eleverna ges tillgång till studerandeenkäten på ett språk de behärskar Medvetandegöra diskrimineringsgrunder som en del i undervisningen Likabehandlings- och trivselfrågor tas upp på klassråd och elevråd Adressera aktuella händelser, vid behov upprätta anmälan i Draftit Talövningar etc Bowling i mindre grupper Samtalsgrupper med ex boksamtal Skapa filmer tillsammans Bild-orientering Sällskapsspel Blanda grupper Studiebesök på praktikplatser där eleven får visa och berätta om sitt jobb Eleverna informeras om gemensamma händelser som frukost mm Enligt mall

Syv/undervisande lärare Undervisande lärare Rektor Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare/rektor Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare

Löpande En gång per termin Maj/oktober En gång per termin Oktober, maj Enligt handlingsplan Två gånger per termin Löpande Enligt handlingsplan Enligt handlingsplan Enligt handlingsplan Enligt handlingsplan Enligt handlingsplan Enligt handlingsplan Enligt handlingsplan Inför aktuell händelse Oktober, maj

22

Grundläggande vuxenutbildning

MÅL AKTIVITET VEM NÄR STATUS Alla elever har kännedom om likabehandlingsplanen Att elever ges möjlighet att delta i studerandeenkäten Eleverna ges möjlighet att delta i arbetet med likabehandling Planerade främjande insatser Arbetet med planen stäms av

Elever får information om planen vid inskrivning Studerandeenkäten genomförs minst en gång under utbildningstiden. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på aktuell plattform Likabehandlings- och trivselfrågor tas upp på klassråd och elevråd Utse en representant till klassrådet Eleverna informeras om gemensamma händelser Enligt mall

Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Ansvarig lärare, rektor Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare

Löpande Vid kursslut Maj Två gånger per termin Inför skolråd Inför aktuell händelse Oktober/maj

Särskild utbildning för vuxna

MÅL AKTIVITET VEM NÄR STATUS Att säkerställa kännedom om likabehandlingsplanen bland elever Elevernas synpunkter/upplevelser tas tillvara i likabehandlingsarbete Planerade främjande insatser Arbetet med planen stäms av

Likabehandlingsplanens innehåll och andemening integreras och aktualiseras i undervisningen Eleverna ges tillfälle att uttrycka sina upplevelser kring trivsel och likabehandling Eleverna informeras om gemensamma händelser Enligt mall

Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare Undervisande lärare

Löpande En gång per termin Inför aktuell händelse Oktober, maj

23

Administration och övrigt

MÅL AKTIVITET VEM NÄR STATUS Tillgängliggöra likabehandlingsplanen Planerade främjande insatser Tillgänglighetsanpassa Lärcentrums lokaler Arbetet med planen stäms av

Planen finns lättåtkomlig på de plattformar eleverna använder, ex på Lärcentrums webbsida och i pappersform i lokalerna. Likabehandlingsenkäten finns tillgänglig på de vanligast förekommande språken hos Lärcentrum målgrupper Översättning av informationsbroschyr Tryck av informationsbroschyr Elever får vid inskrivning information om likabehandling Omformulering av frågor i enkäten Samordning av enhetsövergripande främjande aktiviteter Säkerställa att hörslingan fungerar och att all personal kan använda den Enligt mall

Skoladministratör Rektor Rektor Rektor Syv, skoladministratör Rektor Syv, skoladministratör, rektor Rektor Syv, skoladministratör, rektor

Februari Mars Februari Mars Löpande Mars Februari, september Februari Oktober, maj

24

6. Rutiner Lärcentrums policy är att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i våra

verksamheter.

Detta avsnitt innehåller rutiner för hur studerande och deras anhöriga ska göra för att anmäla

diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, hur personalens och rektorns/chefens

anmälningsskyldighet ska fullgöras, rutiner för hur diskriminering, trakasserier och kränkande

behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras. Det åtgärdande arbetet påbörjas genast när det

kommit signaler om att en studerande känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, Det

åtgärdande arbetet innebär att verksamheten vidtar åtgärder som dokumenteras och utvärderas för

att förhindra att kränkningarna upprepas.

Ansvarsförhållande

Enligt skollagen (SFS 2010:800) är lärare eller annan personal som får kännedom om att en studerande

anser sig har blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldiga att anmäla detta till

rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen.

En lärare eller annan personal som får kännedom om att en studerande anser sig ha blivit utsatt för

kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. Rektor

ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen. Kommunens klagomålshantering finns också beskriven

på kommunens webbplats

Studerande eller anhöriga anmäler diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling till lärare

Lena Carlsson (tfn 0951-14395) eller P-O Lycksell (tfn 0951-142 66), Anita Israelsson (tfn 0951-142 97)

eller rektor på vuxenutbildningen, Lina Forsebrant (0951-142 68). Studerade och anhöriga har dock

möjlighet att vända sig till den anställd som de känner mest förtroende för. Den som har blivit

kontaktad ansvarar för att åtgärder görs i enlighet med nedanstående mallar.

• Vid misstanke om kränkande behandling eller trakasserier används den handlingsplan som

finns i bilaga 1.

• Vid misstanke om att vuxen i verksamheten kränkt/trakasserat en studerande används den för

ändamålet upprättade planen (bilaga 2).

• Mall för samtal vid misstänkt kränkande behandling/trakasserier (bilaga 3).

• Mall för samtal med vittnen till händelser (bilaga 4).

• För dokumentation av åtgärdande arbete används vår blankett (bilaga 5).

Övrig skriftlig dokumentation dateras och undertecknas av deltagare. Dokumentationen skall sparas i

dokumentskåp på expeditionen hos Madeleine Sundin.

25

Bilaga 1

Åtgärdande arbete vid kränkande behandling/trakasserier mellan elever Använd vår blankett för dokumentation, bilaga 5 . Använd mall för samtal kring misstänkt mobbing,

bilaga 3.

Alla fall av misstänkt kränkande behandling, diskriminering eller mobbning ska utredas så snabbt som

möjligt.

1. Den studerandes handledare, undervisande lärare eller annan inblandad skolpersonal:

• Samtalar med den studerande. Samtalet ska dokumenteras.

• Beskriver/sammanfattar problemet eller behovet tillsammans med den studerande

• Den vuxne som har samtalat med den studerande ska skyndsamt informera studentens

handledare.

2. Handledaren:

• Ska alltid känna till den situation som uppstått och vara drivande i försök att klarlägga och hitta

lösning på problemet.

• Diskuterar problemet med de personer som ska vara behjälpliga. Ärendets karaktär avgör vilka

som ska informeras; rektor, arbetslag, socialtjänst, polis etc.

• Polisanmälan görs i fall som kan vara av brottslig karaktär.

• En utredning som belyser situationen ska göras av handledare. De som ska samarbeta i ärendet

söker hitta åtgärder som är passande för den situation som uppstått. OBS! Detta ska

dokumenteras och snarast lämnas till rektor/chef som i sin tur anmäler till huvudmannen.

Uppföljning/utvärdering

• Handledaren följer upp problemet tillsammans med rektor/chef och/eller arbetslag.

Uppföljningen ska dokumenteras.

• Om situationen ej förbättrats börjar man om på punkt ett.

• Rektor/chef ska hållas informerad om ärendets gång.

En skriftlig sammanställning görs av rektor/chef varje läsår över händelser som rör kränkande

behandling och trakasserier på skolan.

Sammanställningen tas med vid nästa års revidering.

Rektor måste anmäla kränkande behandling till huvudman (Skollagen 2010:800, 6 kap. 10 §, 1 st.).

Rektor måste även anmäla trakasserier eller sexuella trakasserier på så sätt som avses i

diskrimineringslagen till huvudman (Skollagen 2010:800, 6 kap. 10 §, 2 st.).

26

Bilaga 2

Rutiner när personal i verksamheten kränker studerande Använd vår blankett för dokumentation, bilaga 5.

Händelsens art avgör hur ärendet behandlas. Förbudet för skolpersonal att utsätta studerande för

kränkningar gäller inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även

om studenten kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Ibland kan det vara tillräckligt om rektor

för samtal med berörda parter för att få händelsen klarlagd och därmed utagerad. I andra fall kan det

bli nödvändigt med en mer omfattande utredning.

Åtgärdsgång i ärendet:

1. Rektor, eller dess ställföreträdare samtalar med kränkt studerande. Den studerande har

möjlighet att ha stödperson med sig. Tolk ska finnas vid behov.

2. Rektor, eller dess ställföreträdare samtalar med den vuxne som den studerande menar kränkt

honom/henne. Den vuxne har möjlighet att ha stödperson med sig.

3. Parterna kallas till samtal med rektor. Både den studerande och den vuxne ska erbjudas att ha

med sig en stödperson vid samtalet. Utgången av samtalet samt den hittills inhämtade

informationen runt ärendet ger rektor skäl att besluta om händelsen kan betecknas som

utredd och utagerad eller om mer omfattande utredning är nödvändig.

När mer omfattande utredning är nödvändig skall rektor

• Samtala med alla de eventuella vittnen som finns till händelsen (såväl studerande som

personal).

• Efter att ha gjort en allsidig utredning skall bedömning göras om det är nödvändigt att anmäla

händelsen till andra myndigheter för vidare utredning.

Det åligger rektor att försäkra sig om att den student som känner sig kränkt inte drabbas av repressalier

under och efter utredning.

Rektor måste anmäla kränkande behandling till huvudman (Skollagen 2010:800, 6 kap. 10 §, 1 st.).

Rektor måste även anmäla trakasserier eller sexuella trakasserier på så sätt som avses i

diskrimineringslagen till huvudman (Skollagen 2010:800, 6 kap. 10 §, 2 st.).

27

Bilaga 3

Mall för samtal vid misstänkt kränkande behandling/trakasserier

Håll enskilda samtal med den som känner sig kränkt/trakasserad och de som anklagas för att

kränka/trakassera. Var två vuxna personer; förslagsvis handledare i gruppen. Var så konkret som

möjligt i samtalen och för noggranna anteckningar över frågor - svar. Mål för samtalen bör vara att

klarlägga situationen (ansvarsbilden) och få slut på de eventuella kränkningar/trakasserier som

förekommer.

Samtalsmall för personal med den mobbade:

• Uppmana den studerande att berätta vad som hänt.

• Fråga vem eller vilka som deltagit i kränkningarna/trakasserierna.

• Fråga om det finns det vittnen till det som inträffat? Hör även dessa (enligt bilaga 4).

• Ta reda på tidsperspektivet runt händelserna; när började det, hur ofta osv.

• Beskriv den policy som skolan i sin likabehandlingsplan bestämt sig för. Upplys om att samtal kommer att hållas med de som den studerande menar kränkt honom eller henne. Förklara att en ny träff kommer att ordnas inom två veckor och att personal under tiden kommer att hålla speciell uppsikt runt de som finns med i händelsen.

• Den som håller i mötet informerar övrig personal skyndsamt.

Samtalsmall för personal med de/den som ev. kränker (enskilda samtal):

• Berätta om de anklagelser som riktas mot den studerande.

• Uppmana den anklagade att berätta vad han/hon vet.

• Beskriv skolans policy och att ärendet inte kommer att släppas förrän en godtagbar lösning nåtts.

• Förklara att en ny träff kommer att hållas inom två veckor och att skärpt uppmärksamhet råder från personalens sida kring dem som finns med i händelsen.

• Den som håller i mötet informerar övrig personal skyndsamt.

Uppföljning/utvärdering:

• Inom två veckor ska en uppföljning av den första träffen ske. Uppföljningen ska dokumenteras. Då möts samma parter åter – antingen tillsammans eller skilda åt som vid den initierande träffen. Det är nu speciellt viktigt att den student som anser sig ha blivit kränkt får redogöra för om och i så fall hur situationen förändrats samt att de åtgärder som satts in utvärderas. Utgången av uppföljningen avgör om fortsättning är nödvändig.

• En rapport om kränkande behandling ska skickas till huvudman.

Om problemet kvarstår:

• Stor träff med båda parter, rektor/chef och handledare. I de fall där det bedöms lämpligt ska en polisanmälan göras, då ska även förvaltningschef informeras. Behov av polisanmälan måste dock avgöras i varje enskilt ärende.

28

Bilaga 4

Samtalsmall för vittnen

• Uppmana vittnet att berätta vad som hänt.

• Fråga vem eller vilka som deltagit i mobbingen/kränkningen/incidenten.

• Ta reda på tidsperspektivet runt händelserna; när började det, hur ofta osv.

• Beskriv den policy som skolan i sin likabehandlingsplan bestämt sig för. Upplys om att samtal

kommer att hållas med de studerande som är inblandade. Förklara att en ny träff kommer att

ordnas inom två veckor och att personal under tiden kommer att hålla speciell uppsikt runt de

som finns med i händelsen.

Uppmana den studerande att komma till någon i personalen och berätta och han/hon får reda på

eller ser något mer.

29

Bilaga 5

Dokumentation vid kränkande behandling, mobbning samt övriga incidenter

Datum:_______________________ Plats:_________________________________________

Deltagande vid dokumentationen:______________________________________________________

__________________________________________________________________________________

Vad har hänt? (samtal med inblandade parter)

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

30

Hur går vi vidare? Beskrivning av åtgärder och vem har ansvar för att åtgärderna vidtas

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

Datum för uppföljningssamtal: _______________________________

Ansvar för uppföljning: ________________________________________

Underskrifter:

………………………………………………….. …………………………………………………..

Uppföljning Hur har ärendet utvecklat sig? Fortsatta åtgärder?

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

31

__________________________________________________________________________________

__

__________________________________________________________________________________

__

Ev. datum för ytterligare uppföljning: __________________________

Ansvar för uppföljning: ________________________________________

32

Bilaga 6

Definitioner och begrepp

Följande definitioner och begrepp används i denna plan och utgår från de allmänna råden1 och är bland

annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot

diskriminering (prop. 2007/08:95):

En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna

diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller

uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och

ålder.

Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För

att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av

diskrimineringsgrunderna.

Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering.

Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt

som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har

samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet

har ett berättigat syfte.

Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika

rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att

alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.

Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon

av diskrimineringsgrunderna.

Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella

trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta

läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier.

Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte

identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller

på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller

annat liknande förhållande.

Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en

persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått

därefter eller kan förväntas uppstå.

Med diskrimineringsgrunden bristande tillgänglighet avses att en person med en funktionsnedsättning

missgynnas genom att ”skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska

komma i en jämförbar situation med personer utan sådan funktionsnedsättning”. Begreppet

1 Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd (2012)

33

tillgänglighet innefattar stöd eller personlig service, information och kommunikation samt den fysiska

miljön.2

Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon

diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen.

Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala

nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet

utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning

det rör sig om.

2 Ny diskrimineringsgrund fr.o.m. 2015-01-01.

34

Bilaga 7

Aktuella bestämmelser

Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 § I detta kapitel avses med – elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, – barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., – personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och – kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 § Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 § Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.

35

Förbud mot repressalier 11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 §§ ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.

Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering 4 § I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. 2 kap Förbud mot diskriminering och repressalier Utbildning Diskrimineringsförbud 5 § Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall en utbildningsanordnare genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med funktionshinder, som söker eller har antagits till utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder. Lag (2010:861).

36

6 § Förbudet i 5 § hindrar inte 1. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än

sådan som avses i skollagen (2010:800), 2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om utbildning i förskolan, förskoleklassen, grundskolan,

grundsärskolan, sameskolan, specialskolan eller fritidshemmet, eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen, eller

3. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Lag (2010:861).

Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier 7 § Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. 3 kap Aktiva åtgärder Utbildning Målinriktat arbete 14 § En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (2010:800), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16 §§. Lag (2010:861) Att förebygga och förhindra trakasserier 15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Likabehandlingsplan 16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 4 kap. Tillsyn Vite 4 § Den som inte rättar sig efter en begäran enligt 3 § får av Diskrimineringsombudsmannen föreläggas att vid vite fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om vitesföreläggande får överklagas hos Nämnden mot diskriminering. Ett vitesföreläggande enligt första stycket ska delges. Lag (2010:1979). 5 § Den som inte fullgör sina skyldigheter i fråga om aktiva åtgärder enligt 3 kap. 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 15 eller 16 §§ kan vid vite föreläggas att fullgöra dem. Ett sådant föreläggande meddelas av Nämnden mot diskriminering på framställning av Diskrimineringsombudsmannen. Föreläggandet kan riktas även mot staten som arbetsgivare eller som huvudman för utbildningsverksamhet. Om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning till nämnden om vitesföreläggande, får en central arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal göra en framställning i fråga om aktiva åtgärder i arbetslivet enligt 3 kap. 4-13 §§. I framställningen ska anges vilka åtgärder som bör åläggas den som framställningen riktas mot, vilka skäl som åberopas till stöd för framställningen och vilken utredning som har gjorts.

37

Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande

behandling (2006:1083) 1 § Denna förordning tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (2010:800). 2 § En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 § skollagen (2010:800) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

Läroplan för vuxenutbildningen 2012 Vuxenutbildningens uppdrag I skollagen (2010:800) slås det fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskap och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom vuxenutbildningen ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Utbildningen ska i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism gestalta människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor. Undervisningen ska vara icke-konfessionell. Förståelse och medmänsklighet Vuxenutbildningen ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska inom vuxenutbildningen utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans ska bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell och etnisk mångfald. För individen är utbildningen oavsett studieform en social och kulturell mötesplats. Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska befästas genom utbildning i vuxenutbildningens olika kurser. Internationella kontakter och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas. Saklighet och allsidighet Vuxenutbildningen ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. När värderingar redovisas ska det alltid klart framgå vem det är som står för dem. Alla som verkar inom vuxenutbildningen ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.