Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU • www.kollektivhus.nu maj 2016 nr 38

Bo tillsammans

Redaktör: Kerstin Kärnekull och Axel Otten. Layout: Ingrid Sillén, Migra Grafiska • www.migra.nu

Kollektivet Sämjan startade 1976 under70-talets stora kollektivvåg. Två år sena-re var vi med på ett möte med mer äntio kollektiv i Småland. Ett decenniumsenare fanns bara Sämjan kvar av dem.Anledningen var nog att vi var det endadär en kollektivmedlem ägde fastighe-ten.

Det stora och starkt nedslitna huset,byggt , fick renoveras grund-ligt före starten. Ändå var det bara

halvfärdigt när vi startade eftersombestämmelserna var anpassade för vanligakärnfamiljer. Detta omöjliggjorde statligalån, och vanliga banklån visade sig svårt attfå. Med tiden lyckades vi ändå skapa ettbra boende. Vi har i efterhand renoveratoch byggt till bland annat en stor balkongdär alla kan äta tillsammans. Just degemensamma middagarna har nog varitdet mest gemenskapsskapande. Allrum-met på m² räcker till både daglig sam-varo och fester.Sammanlagt har personer från

nationer bott här. Olika kulturer haribland skapat problem. Men i grund och

botten är vi människor ganska lika. Just nuär vi tio i huset. Stämningen har varieratganska mycket på grund av vilka som botthär. Vissa har stora krav på ordning ochkomfort medan andra är mer bohemiska.För att nå harmoni krävs ganska stor tole-rans.

Barn har ibland funnits i kollektivet, meninte alltid. De har utgjort en glädjekällamen samtidigt krävt större hänsyn. Intealla passar att bo kollektivt, men mångahar haft stort utbyte av livet i kollektiv.

text & bild: ingemar haraldsson

Sämjan i Växjö 40 år

Kollektivhuset Sämjan fyllde 40 år.

Det gemensamma julbordet. Så kan de se ut hos någon av oss i Sämjan.

2 • Bo tillsammans nr 38

En solig marslördag samlades 43 repre-sentanter från hela landet i kollektiv -huset Trekantens vackra matsal förKollektivhus Nu:s årsmöte.

Deltagarna kom från såväl befintligahus som startargrupper. Själva års-mötet gick snabbt och smidigt med

Ann Mari Engel som ordförande. Blandannat beslutades att vi ska låta trycka vissanummer av Bo tillsammans och skicka uttill bostadsbolag, kommunpolitiker ochandra. Kerstin Kärnekull i Färdknäppen iStockholm, som numer är fast redaktörför Bo tillsammans, vill ha många mejl omvad som händer i landet. Ylva Sandström från de kommunala

bostadsbolagens samarbetsorganisationSABO deltog som åhörare på mötet. Hontipsade om att det finns en oro hos kom-munledningar och andra för att det storabostadsbyggande som ligger framför osskan leda till ett nytt miljonprogram därdet blir för många hus som är lika varand-ra. Samtidigt är kunskapen om kooperativhyresrätt fortfarande begränsad hos kom-munerna och att visa fram kollektivhusmed kooperativ hyresrätt som ett sätt attskapa mångfald i byggandet kan därförvara en bra strategi.

Nya kollektivhus på gång i GöteborgBirgitta Rang från Boihop i Göteborgberättade att de kontinuerligt har lämnatin intresseanmälningar till fastighetskon-toret för olika byggprojekt och det nu ärtre nya kollektivhus på gång. Inga Alanderfrån styrelsen påpekade att de befintligakollektivhusens öppna hus på hösten är ettbra sätt att sprida kunskap om kollektiv-hus och därför ett viktigt stöd för startar-gruppernas medlemsvärvning.De flesta styrelseledamöter omvaldes,

och två nya valdes in; Anita Nilsson frånSjöfarten i Stockholm och nyss nämndaAnn Mari Engel från Tullstugan, också iStockholm. Dick Urban Vestbro, som sut-tit i styrelsen sedan varav många årsom ordförande, avgick och avtackadesmed tal och present. (Mer om DickUrbans stora insats i nästa nummer av Botillsammans.)

Efter mötet hade vi gruppdiskussionerom hur en resursbank lämpligen bör byg-gas upp. En resursbank är någon form avdatabas med tips om personer, föreningar,litteratur, hemsidor, m.m. där kunskapoch erfarenheter kring olika kollektivhus-och fastighetsfrågor finns.

Rundvandring och bufféNär alla intressanta diskussioner varavklarade fick vi en rundvisning i Trekan-ten och sedan en fantastiskt god afrikanskbuffé tillagad av några av de boende ihuset. Bertil Egerö (från styrelsen) ochKerstin Kärnekull gjorde en trendspaningkring kollektivhus och Färdknäppens hus-band förgyllde kvällen med rolig, under-fundig, finstämd och härlig musik ochsång.

text: ulrika egerö foto: kerstin kärnekull

Erfarenheter från hela landetÅrsmötet 2016

43 representanter från hela landet samlade för årsmöte i Trekantens matsal.

Dick Urban avtackades för sina 10 år i styrel-sen.

Ulrika Egerö berättar om hur idébytardageni Dunderbackens matsal är upplagd.

Per Demerus, Anders och Heike Gustafsson iFärdknäppens husband spelade sina fantastiskavisor (sök Färdknäppens Husband på Youtube).

Bo tillsammans nr 38 • 3

Idébytardag ochresursbankenEn uppskattad möjlighet vid våra års-möten i Kollektivhus Nu är att träffapersoner från andra kollektivhus ochdela erfarenheter och idéer. Detta hadestyrelsen i år tagit fasta på.

Dagen efter årsmötet hölls en idébytardagi Dunderbacken. I sex grupper berättadevi för varandra om hur vi gör, i allt frånjuridiska till sociala och tekniska frågor.Ett axplock:• Hur lyckas man att få med sina gran-nar på obligatoriskt arbete?

• Boende som nästan aldrig syns till(men utför sina obligatoriska plikter?)– hur kan man aktivera dem?

• Hur funkar brandsäkerheten?• Hur får vi fler intresserade män attställa sig i kö? (och flytta in)

• Hur lösa matlagning/arbete när med-lemmar blir gamla/sjuka/arbetsoför-mögna

• Hyresärenden – indrivning

Frågorna ska vi försöka infoga i Kollektiv-hus Nu:s resursbank. Den ska vi nu kopplatill hemsidan, så medlemmar den vägenförhoppningsvis ska kunna hitta någotdokument eller person som har svar på enfråga. För att få till digitaliseringen ingårnu Lotta Rizzo från Trekanten i gruppensom jobbar med resursbanken. Där ingårsen tidigare Anita Persson och KerstinKärnekull, Färdknäppen och Rolf Eric-son, Kupan.

rolf ericson

Säkert var det ett gott sammanträffan-de; på Tre Portar i Skarpnäck,Stockholm, bjuds det till söndagsbrunchen gång i månaden. ”Mycket populärt”konstaterade Kajsa Lindqvist när honsöndagen den 17 april hälsade oss väl-komna. Det var lätt att instämma när visåg vad en grupp på 4–5 i köket hadeåstadkommit: borden dignade av allasorters fantasifulla och näringsrika rät-ter. För styrelsen blev brunchen ett väl-kommet avbrott i förhandlingarna, somöppnade för goda samtal med husetsinvånare.

Tre Portar ingår i ett nybygge tillkommet, i samarbete med Stockholmshem. I lägenheter av varierande storlek boromkring personer i åldrar från till

år. De delar på bastu, ateljé, gästrum,snickarbod och ett stort ’lekrum’ för allaåldrar. Fyra dagar i veckan ordnas gemen-sam mat, och fredagsmiddagen lockarofta bortåt - glada middagsätare. Men var är den obligatoriska anslags-

tavlan? Med information kring huset,med affischer om begivenheter? Ingen-stans såg vi en sådan. ”Vi sköter allt elek-troniskt”, berättar Kajsa. ”Inte bara infor-mationen, utan även betalningen för mid-dagen. Vi använder vår egna kollektivapp;

den fungerar bra – för nästan alla”. De fåsom inte har tagit till sig denna avancera-de teknik får förstås hjälp. Vår upplevelse var att det är högt i tak i

Tre Portar. ”Vi gillar inte att städa”, hördesnågon säga. I gengäld har en lägenhetupplåtits till en hemlös ”ICA-familj”, sominte delar den kollektiva maten utan villgöra sin egen i det gemensamma köket.Den gemensamma kassan fylls på medmedlemsavgifter och inkomster frånbarkvällar.

Samarbetet med Stockhomshem fungerarfint, berättar Kajsa. Intresset för attkomma in i kollektivhuset är stort. Tidi-gare fanns en egen kö, nu går bud omledig lägenhet till allmännyttans egeninternbyteskö. Samtidigt händer det för-stås att invånarna byter lägenhet internt,en kö finns. ”Det hade varit bra mednågra ettor”, sade Kajsa. Vi tänker på deunga som nu måste söka sig ut i allmän-nyttan för att kunna ställa sig i dessinternkö – utan egen bostad kommer enalltså inte ifråga. Efter ett produktivt styrelsemöte i

’Guldgruvan’ – ett litet sällskapsrum medmjuka soffor – tackade styrelsen för sigoch spreds ut i vårsolen.

bertil egerö

Tre Portar bjöd styrelsen på brunch

Den goda brunchen under tillredning i Tre Portar.

FOTO

: KERSTIN

KÄRN

EKULL

4 • Bo tillsammans nr 38

Bogemenskapen Sjöfarten KHR iHammarby Sjöstad är en kooperativhyresrättsförening. Efter åtta års boendevar det dags att titta över avtalet medFamiljebostäder.

Det mesta fungerar bra, men vissa uppgif-ter har känts obekväma som att grannebesiktigar grannes lägenhet vid avflyttning.Dessutom var det många diskussioner omtolkning av gränsdragningslistorna somreglerar ansvarsfördelningen mellan hyres-

tagarna och Familjebostäder. Det var upp-rinnelsen till de förhandlingar som gjortsmed Familjebostäder. Resultatet blev etttilläggsavtal där Familjebostäder övertaransvaret för besiktning av lägenheternaoch ansvarar för det inre underhållet avlägenheter och gemensamma ytor inklusi-ve storköket. Vi i föreningen ser en stor fördel med

att behålla den kooperativa hyresrätten ochsjälva få välja hyrestagare enligt våraturordningsregler. Vi kan då se till att vi får

intresserade boende som deltar i degemensamma och obligatoriska arbets-uppgifterna i matlag, arbetsgrupper ochtrappstädning samt storstädning avgemensamma utrymmen. Vi har skapat en god ekonomi genom

att hyra ut del av det gemensamma utrym-met och på så sätt kunnat reducera hyran,undvikit hyreshöjningar och fått ekono-misk trygghet.

anita nilssonsjöfarten

Sjöfarten behåller kooperativ hyresrätt

Det är sex år sedan som kollektivhusetSödra station, på Södermalm iStockholm, blev bostadsrätt. Det helahade föregåtts av intensiva diskussioner,massor av möten och inlägg via väggtid-ningar och inte ens inför själva för-eningsstämman visste de boende hurröstningen skulle utfalla.

Det blev ja till bostadsrätt och mångaav oss var besvikna. Det var ytterstfå röster som avgjorde det hela. Nu

var vi rädda för att hela idén med kollek-tivhuset skulle gå i graven, även om före-trädarna för bostadsrätt hade lovat attstödja det kollektiva. Så här efteråt kan vikonstatera att våra farhågor kom på skam. Vårt hus ingår i ett kvarter med tre hus

som ägdes av det allmännyttiga bolagetSvenska Bostäder. Kravet för ombildningvar att alla tre husen var för sig måste haminst % av rösterna för att det skulle blien ombildning.Följden blev att förespråkarna för

bostadsrätt på alla sätt försökte locka oss ikollektivhuset att bli positiva. Kollektivhu-set med alla dess funktioner skulle få varakvar, vi skulle inte behöva betala något förvåra kollektiva ytor. Bostadsrättsförening-en skulle ha samma ekonomiska ansvarför kollektivhuset som Svenska bostäderhade haft. Detta gjorde att även majorite-ten i kollektivhuset röstade för ombild-ning. De flesta, även motståndarna, köpte

sina lägenheter. En del valde att flytta föreombildningen.

När de första lägenheterna skulle säljasförsökte mäklarna mörka att det var ettkollektivhus. Men vi i huset bjöd i ställetde presumtiva köparna på kaffe och deladeut informationsblad om vilken typ av husde eventuellt skulle flytta in i. Efter ett tagvisade det sig att det kollektiva var ett braförsäljningsargument.

De flesta nya som har flyttat hit deltar iden gemensamma matlagningen ochandra kollektiva aktiviteter. Dessutom harmånga familjer från de övriga husen ibostadsrättsföreningen blivit intresseradeav att gå med. Så numera är vi många somäter i matsalen. Vissa dagar kan det vara

personer, men det normala är omkring .

ingrid sillénkollektivhuset södra station

Södra station: Det kollektiva lever trots att det blev bostadsrätt

Pingis i kollektivhuset Södra station.

FOTO

: FRID

A E

NGLU

ND

Bo tillsammans nr 38 • 5

”En byggemenskap är ingen bogemen-skap, men rörelserna kan dra nytta avvarandra.”

Pernilla Ottosson, civilingenjör, är sedan ettår anställd vid inobi i Göteborg som bygge-menskapsledare. Hon kommer tidigarefrån NCC teknik och hållbar utveckling.Pernilla är noga med att definiera en

byggemenskap ”En byggemenskap är engrupp människor, som utifrån sina egnaambitioner, tillsammans planerar, låterbygga och senare använder en byggnad”. Tillskillnad från i kollektivhus/bogemenskapär byggherrerollen i centrum och integemenskapen i boendet. Det viktiga förbyggemenskapen är att man styr hela pro-cessen från planering, genom byggproces-sen, till boendet och förvaltningen. Pernil-la och inobi fungerar som konsulter, medkunskap i de olika momenten och förenk-lar därmed för byggemenskapen.

Göra byggemenskaper kändaEn förutsättning för att byggemenskaperskall genomföras är att kommunernas pla-ner är tillräckligt flexibla och att bygg -rätten är lagom stor. Gärna också att manriktar markanvisningar specifikt till bygg -gemenskaper. Det behövs både större sam-manhållna områden, för att få igång pro-cesserna i större skala, och enstakainsprängda markanvisningar. Göteborgsstad har beslutat att % av de årliga mark -

anvisningarna, - lägenheter, skall gåtill bo- eller byggemenskaper. Finansie-ringen i det initiala skedet vill kommunenunderlätta genom att inte ta ut någonplankostnad innan byggkreditivet är klart.Det gäller nu att möjligheten att bildabygg emenskaper blir känd så att fler per-soner får möjligheten att vara med, sägerPernilla.Fördelarna med en byggemenskap är

att gruppen själv kan välja vilkeninriktning projektet skall ha, det vill sägaallt från flerfamiljshusets utformning och

gestaltning, standard och storlek på lägen-heterna till, eventuella gemensamma ytoretc. Bygg emenskaper har alltså väldigtgoda förutsättningar att skapa ett långsik-tigt hållbart boende, socialt, miljömässigtsåväl som ekonomiskt.

Två projekt på gångDet ena är en markanvisning för en bo -stadsrättsförening på Gråberget i Göte-borg vars detaljplan nu är antagen i bygg-nadsnämnden. Det finns redan en långlista av intresserade, och byggemenskaps-gruppen kommer sättas samman så snartplanen är lite närmare att ”vinna lagakraft”, det vill säga när tidpunkten för attkunna söka bygglov närmar sig. Urvalet som görs när byggemenskapen

skall formeras är givetvis en betydelsefulloch svår process, där resultatet blir speci-ellt viktigt eftersom gruppen både skallarbeta tillsammans under lång tid, ochsedan bli grannar.

Det andra projektet är tre byggemenskaperinom en ekoby på Tångeröd på Tjörn.Ekobyn innehåller förutom byggemenska-perna också bostadsrätter och hyresrätter.Ekobyn utvecklas av Tångeröds Fastig-hetsutvecklings AB (TFAB) där inobi ärmed som en part. Byggemenskapernautvecklas av de boende, antingen i samver-kan med TFAB eller om byggemenskaper-na så önskar, på egen hand.

birgitta rang och inga alanderboihop göteborg

Pernilla Ottoson, byggemenskapsledare hosInobi i Göteborg.

BoSams i BorgholmI januari 2014 bildades föreningenBoSams med 12 medlemmar. I maj 2016är vi drygt 40.

Vi planerar ett boende för personer imogen ålder med upplåtelseformen koo-perativ hyresrätt.I september fick vi st markanvis-

ningar från Borgholms kommun. Vi sökteplanbesked på ett som vi tyvärr tvingadesavbryta. Nästa förslag som intresserade ossvisade sig kommunen ha behov av…På den tredje tomten blev vi lovade

option på 6 mån, men tyvärr gick inte vårstyrelse med på detta. Vid årsmötet nu ifebruari blev jag ordförande och tog dåkontakt med Lars Malm gren, som har års erfarenhet av kooperativa hyresrätter.Han är nu vår projektledare.

Jag ordnade snabbt ett möte med kom-munalrådet och markägaren. Kommunenkrävde både ekonomiska kalkyler ochbyggmästare. Först med en projektledaresom kunde förklara våra höga ambitionerblev vi tagna på allvar. Det är mycket vik-tigt att vi som förbereder sådana här pro-jekt har bra rådgivare. Det ställs orimligthöga krav på oss som engagerar oss i vårtframtida boende.

Vi har gjort en enkät bland medlem-marna, och vet nu vilka önskemål de harom lägenhetsstorlek och kök och badrum.Vi har kontakt med ett byggföretag menfrågar minst två företag till.BoSams i Borgholm, BoLaget i Kalmar

och Seniorbo i Färjestaden vill alla byggaför seniorer och träffats regelbundet. Detär bra, då vi kan ge varandra stöd i detmånga gånger tuffa planeringsarbetet.BoLaget godkänner bara medlemmar

som deltagit i en studiecirkel om gemen-skapsboende. Det är viktigt, inte bara förkunskapen om boendet utan för den socia-la kontakten. Vi som varit med i vår cirkelhar verkligen lärt känna varandra.BoSams hoppas komma igång med byg-

get under hösten med inflyttning .

ingrid rosenkvist

FOTO

: INGA A

HLA

ND

ER

Intervju med expert på byggemenskap

Möte i BoSams hos Ingrid Rosenqvist 2014.

FOTO

KERSTIN

KÄRN

EKULL

6 • Bo tillsammans nr 38

Idéutbyte mellan Sevilla och DunderbackenEtt spanskt studiebesök på Dunder -backen resulterade i att Axel Otten ochKarin Wallgren blev inbjudna till enkonferens om alternativa boendeformerför äldre i Sevilla.

Ioktober var vi på Dunderbacken iHägersten värdar för ett studiebesökfrån Andalusien i södra Spanien. Våra

gäster José Antonio Sanchez Medina ochLaura Lopez de la Cruz kom från universi-tet i Sevilla och togs emot av Karin Wall-gren, Ulrika Egerö och undertecknad. Viberättade om vårt kollektivhus för andrahalvan i livet (+ och utan hemmavaran-de barn) och visade våra lokaler och lägen-heter. De visade stort in tresse och frå gademycket om vårt hus, som nyligen fyllt femår.En kort tid därefter blev vi inbjuda till

en konferens i Sevilla den november. De ville att vi skulle hålla en föreläs-ning om vår boende gemenskap med detdagliga livet och den juridiska bak grunden.Efter en kort betän ketid tackade vi ja – detvill säga Ka rin och jag, som hade möjlighetatt åka. Inbjudan var svår att motstå i syn-nerhet som våra värdar bjöd på flyg ochhotell. Nu fick vi mycket brått att skriva ihop

ett föredrag med bilder som skulle sam -man fatta våra erfarenheter. Efter mycketdiskussioner och funderingar fick vi ihopen pre sentation i Power Point, som vikände oss nöjda med. Sedan hörde vi attallt skulle tolkas från engelska till spanskaoch då fick vi som tur var utö kad tid till enoch en halv timme.

Boende för äldreKonferensens tema var alternativa boende-former för äldre. Bakgrunden är att Spa -nien lik som som många andra sydeurope-iska länder har en förändrad fa miljesitua -tion. Allt fler kvin nor förvärvarbetar ochden äldre generationen, måste hitta egetbo ende i någon form. Kol lektivhus är ettrelativt okänt be grepp även om det finnsnågra exempel för pensionärer medgemensamma lokaler och matsal. Ett sådant boende (Trabensol) i Madrid

presenterades på konferensen. Det består

av lä genheter på ca kvm som ägs avett bostadsrättskooperativ. Det finnsmånga gemen samma lokaler inkl. matsal,hobbyrum och gym plus trädgård. Med-lemmarna har ett stort antal gemensammaaktiviteter och ett rikt socialt liv. I hyraningår el, tvätt, städ ning, och middagsmål,som lagas av anställd personal. Insatsernaligger på ca , mil jon kronor per lägenhetoch månadsavgiften på kr.Konferensen hölls på universitet i

utkanten av Sevilla med sina många vackrabyggnader från den moriska tiden. Viberättade om våra erfarenheter och vårt

hus. Vi försökte ge en rättvi sande bild avbåde glädjeämnen och svårigheter. Fram-för allt försökte vi berätta om varför, huroch vad vi ansåg viktigast för att det skullefungera. Vi fick mycket frågor från publiken,

som bestod av folk från universitet, för-eningar, socialar betare och en och annanborgmästrare från grannstäderna. De varmycket gästfria och upp skattande och vikände oss verkligen välkomna!

text & foto: axel ottendunderbacken

Reseberättelse

Axel Otten och Karin Wallgren med sina gästfria värdar Laura och José Antonio i mitten.

Morisk högkultur i det kungliga slottet Real Alcazar.

Bo tillsammans nr 38 • 7

Nyfiken på svenska ekobyar? Här kandu läsa om femton av dem.

”Nu växer ekobyrörelsen både i Sverigeoch runtom i världen”, säger sju medför-fattare till boken Ekobyboken som har låtitsig stimuleras av denna trend och lagt ihop

en spännande beskrivning i text och bilderav femton av Sveriges cirka trettio ekobyar.De återfinns så långt norrut som Ramsele,och så långt söderut som Baskemölla.

Författargruppen inleder med att förklaraatt inga säkra gränser finns för vad som

räknas som ekoby. Inte heller användsordet genomgående av de boende somintervjuats för den här boken. Hemsidanhttp://ekobyar.se/ har en karta, men för-medlar ingen egen definition. Där hänvi-sas till den globala ekobyrörelsens defini-tion:

An ecovillage is an intentional or tradi-tional community using local participatoryprocesses to holistically integrate ecological,economic, social, and cultural dimensions ofsustainability in order to regenerate socialand natural environments.

En av bokens ekobyar ligger mitt i Malmö– projektet Urbana villor som är resultatetav en byggemenskaps arbete. Den socialagemenskap vi eftersträvar i kollektivhusenfinns det inte så mycket av där; klippa grä-set och städa hör till de få gemensammauppgifterna.

Ekobyboken utgavs av Votum &Gullers Förlag, och bör finnas i mångabibliotek runtom i Sverige. Om inte, var-för inte föreslå att den köps in?

bertil egerö

Ekobyar – en växande rörelse

I april i år beviljade Tanums kommunHogslätts Vänboende KooperativHyresrättsförening kommunal borgenpå 2,5 miljoner under 20 år för byggan-de av 12 små hyresbostäder. Som villkorkräver kommunen noggrann riskanalysoch pantbrev i fastigheten.

Efter att i september ha avslagitvår första ansökan på miljonerunder år med motiveringen att det

saknades en policy för kommunal borgentill företag som inte är helägda av kommu-nen gav kommunen ekonomichefen iuppdrag att utarbeta en sådan policy.Policyn, som lades fram och antogs avkommunfullmäktige i februari , läm-nar utrymme för att med stor restriktivitetbevilja borgen till mottagare ”som inte ärhelägda av kommunen. Stor vikt läggs vidatt ändamålet är av stort kommunalt ochallmännyttigt intresse.” Därmed vågadepolitikerna fatta det unika beslutet att vidvårt andra försök, som var betydligtanspråkslösare, bevilja oss en borgen.Vi är i slutskedet av kostnadsprocessen

– vår entreprenör, en lokal byggmästaresom medverkat i processen under hela

skedet, håller på att ta in offerter frånunderentreprenörer. Tomten, som är denenda med antagen detaljplan som fannsatt tillgå i trakten, gör grundläggningensvår och dyr eftersom den består av leraoch är sank just där byggrätten ligger –inte helt optimalt! Men vi får gilla läget –det är i övrigt en vacker naturtomt i Ger-lesborg i norra Bohuslän, med promenad-avstånd till morgondoppet i havet.Hogslätts Vänboende Kooperativ

Hyres rättsförening bildades i oktober

som en avläggare till den ideella förening-en Kvarten. Vi har köpt en tomt av Tanumskommun för kr. Med avstyckning,anslutningsavgifter och röjning av mar-ken, som var bevuxen med lövträd och sly,närmar sig tomtkostnaden två miljoner.Totala kostnaden inklusive tomt och bygg-herrekostnader beräknar vi till ca miljo-ner.Den planerade byggnaden är en rad-

huslänga med gemensamhetsdel – kök/all-rum – i mitten. Bostäderna är - kvad -ratmeter inklusive små loft. Vi hoppas på men vågar inte räkna med

regeringens aviserade investeringsstöd.Utan sådant stöd uppskattar vi varmhyrantill kr per kvadratmeter och år vid% ränta. Vi har en upplåtelseavgift på kr per kvadratmeter, det vill säga kr för den minsta och krför den största bostaden.Kostnaderna hittills, ca kr, har

vi finansierat genom lån från medlemmar-na och andra välvilliga personer och vårarkitekts anstånd med sina fakturor.

text & foto: Lena Jarlövrdförande

Kommunal borgen till kooperativa hyresrätter i Tanums kommun

Arbetsfika i Solbyn i Dalby, ett av exemplen i Ekobyboken.

Tomten var en lövskog med sly. Med storagemensamma ansträngningar av äldre kvinnoroch en betald man med motorsåg är den nu ettkärr och en enbacke klädd med vitsippor ochsvalört.

FOTO

: M

ARIE

HED

BERG

8 • Bo tillsammans nr 38

Kollektivhus NUDet här är nummer 38 av BO TILLSAM-MANS som är föreningen KollektivhusNU:s nyhetsblad. För detta nummer ansvarar vår

huvudredaktör Kerstin Kärnekull i sam-arbete med Axel Otten. Nästa nummerkommer ut i september 2016.

Styrelsen i Kollektivhus NU 2016Ordförande:

Ulrika Egerö, Dunderbacken,Stockholmulrika.egero@comhem.se

Kassör: Birgitta Nordström,Sockenstugan, Stockholm

Övriga styrelsemedlemmar:Anita Persson, Färdknäppen, StockholmNiklas Krantz, Kombo, StockholmInga Alander, Boihop, GöteborgBertil Egerö, Slottet, LundAnn Marie Engel, Tullstugan, StockholmAnita Nilsson, Sjöfarten, Stockholm

Webbredaktör: Niklas Krantzhemsidan@kollektivhus.nu

Vill du prenumerera på vårt elektroniskanyhetsbrev? Skicka e-post till info@kollektivhus.nu

På hemsidan www.kollektivhus.nu finnslistan över kollektivhus i Sverige.

MedlemskapFöreningar/kollektivhus betalar efterantal lägenheter, se hemsidan. Enskildapersoner kan bli stödmedlemmar för100 kr/år, gärna mer som en gåva.Plusgirokonto 43 88 62–5.Ange namn och e-post.

www.kollektivhus.nu

Kollektivhus NU på FacebookDu kan få reda på vad som händer kringbogemenskap m.m. om du går in påKollektivhus NU:s fansida www.face-book.com/pages/Kollektivhus- NU/135622309786723. Det finns ocksåen facebookgrupp där du kan söka ellerannonsera om lägenheter i kollektivhus,»Kollektiv huslägenheter«, och en dis-kussionsgrupp för oss som bor i kollek-tivhus eller som vill starta nya boge-menskaper, »Kollektivhus-forum«.

Steg för steg bryter den europeiska kollek-tivrörelsen ny mark. Nu börjar den upp-märksammas på allvar inte bara av aktivis-ter, utan även av forskare och politiker. Ettstort steg har tagits av en grupp aktivaforskare, som nyligen lyckades få det regio-nala nätverket European Network of Hou-sing Research (ENHR) att uppmärksam-ma detta alltmer viktiga område. I programmet för ENHR’s konferens

2016 återfinns idag, för första gången, enarbetsgrupp kring kollektivt boende. Fors-kare inbjuds att presentera sina analyser avrörelsen och hur den ser ut i olika länderunder den utmanande rubriken The re-emergence of collaborative housing: Towardsa new research agenda.

Fem teman för diskussion i arbetsgruppenär • Wider social, economic and technologi-cal trends underpinning contemporarycollaborative housing initiatives;

• The organizational dynamics of colla-borative housing: management, stake-holders and networks;

• The links between collaborative hou-sing initiatives and wider policy and

institutional frameworks;• Collaborative housing, urban planningand neighborhood dynamics;

• Epistemological frameworks, methodsand ethics in collaborative housingresearch.

På konferensens hemsida finns mer utför-liga presentationer av frågeställningarunder vart och ett av dessa fem teman. Även de som främst är engagerade i att

förstärka kollektivboendet som ett alterna-tiv på bostadsmarknaden bör ha mycketatt hämta från att delta i konferensen ochknyta kontakter både med forskarvärldenoch med andra aktivister runtom i Europa. Årets ENHR-konferens äger rum i Bel-

fast, Nordirland, juni till juli. Dessövergripande tema är Governance, Territo-ry and Housing. Alla uppgifter om pro-gram mm. finns att hämta på hemsidanhttp://www.enhr.com

Eva Sandstedt, professor em. och boende iFärdknäppen kommer att delta som Kol-lektivhus Nu:s representant i konferensenoch arbetsgruppen.

bertil egerö

Kollektivboende – ett viktigt ämne bland europeiska bostadsforskare

”Jag var nog inte den kollektivmänniskajag trodde”, ”När jag besökte husetefteråt saknar jag den varma gemenska-pen”, var några reflexioner efter utflytt-ningen. Det visar hur svårt det kan varaatt veta i förväg och kanske kan manvärdera först när man lämnat sin boen-degemenskap.

På Dunderbacken finns ett förtroende-råd – en särskild grupp för råd och stödnär konflikter uppstår. En av många upp-gifter för rådet har varit att intervjua allasom flyttar ut och är villiga att berätta. Ofta är det inte bara en orsak utan flera

samtidiga skäl; till exempel att kommanärmare släktingar, för liten bostad ellerför höga hyror. Andra orsaker kan vara förmycket konflikter, alltför höga krav påengagemang eller otydlig beslutsprocess. Under de senaste åren har vi arbetat

med att tydliggöra kraven på en boende-medlem, vilket även har skrivits in i stad-garna. Beslutsprocessen har förändratsgenom en klarare uppdelning mellan sty-relsens och husmötets roll.Mycket handlar om att finna en egen

balans mellan det privata och det gemen-samma livet i huset. Att flytta in är alltid ettrisktagande även om man tror att man vetvad det innebär genom tidigare erfarenhe-ter. För oss som blir kvar är det något av ett

sorgearbete när några av veteranerna läm-nar oss men i många fall fortsätter kontak-ten även om den blir mindre intensiv. Attbygga upp ett gemensamt liv i huset blirtrots allt en bestående erfarenhet som ärsvår att glömma och som binder oss sam-man.

axel ottendunderbacken

Varför lämna bogemenskapen?